Psychiatry Svenska Opt

8/8/2019 Psychiatry Svenska Opt

1/28

Publicerad av

Kommittn fr Mnskliga RttigheterGrundad 1969

PSYKIATRINfr din omvrld att bli fast p droger

Rapport om hur psykiatrinskapar dagens drogkris, och

rekommendationer om tgrder


2/28

VIKTIG INFORMATIONtill lsaren

Den psykiatriska yrkeskren hvdar att de rensamma om att ha kunskap om mentalhlsa och psykiska sjukdomar. Fakta visar

dock p motsatsen:

1. PSYKISKA STRNINGAR R INTEMEDICINSKA SJUKDOMAR. Inom medicinenexisterar strikta kriterier fr att man skall f kalla etttillstnd fr en sjukdom - en frutsgbar grupp avsymtom och orsak till dessa symtom eller frstelsefor deras fysiologi (funktion) mste etableras ochbevisas. Frossa och feber r symtom. Malaria och

tyfus r sjukdomar. Sjukdomars existens kan pvi-sas genom objektiva bevis och fysiska tester. Detfinns nnu inga psykiska sjukdomar vars medi-cinska existens har bevisats.

2. PSYKIATRIKER SYSSLAR ENBART MEDPSYKISKA STRNINGAR, INTE MEDPVISADE SJUKDOMAR. Medan man inom tradi-tionell somatisk medicin gnar sig t sjukdomarsom malaria, bronkit och hepatit, gnar sig psykia-tri t strningar. I frnvaro av knda orsaker ellerfysiologi kallas en grupp symtom som man har sett

hos mnga olika patienter fr en strning ellersyndrom. Joseph Glenmullen, psykiatriker vidHarvarduniversitetet, sger att inom psykiatrin, ralla diagnoser rtt och sltt syndrom [eller strning-ar], grupper av symtom som anses vara relateradetill varandra, inte sjukdomar. Detta har dr ThomasSzasz, professer emeritus i psykiatri, observerat,Det existerar inte ngot blodprov eller annat biolo-giskt test som kan anvndas fr att konstatera ommentalsjukdom freligger eller inte, vilket det finnsfr de flesta kroppsliga sjukdomar.

3. PSYKIATRIN HAR ALDRIG FASTSTLLT ORSAKEN

TILL NGON PSYKISK STRNING. Ledandepsykiatriska sammanslutningar som t.ex. WorldPsychiatric Association och National Institute of

Mental Health i USA medger att psykiatriker var-ken knner till orsaker eller botemedel fr ngonpsykisk strning eller vad deras behandlingar harfr specifika effekter p patienterna. De har enbartteorier och motstridiga sikter om sina diagnoseroch metoder, och de saknar vetenskapliga bevis frdem. En tidigare ordfrande fr World PsychiatricAssociation konstaterade, Den tid d psykiatrikeransg att de kunde bota de psykiskt sjuka r frbi. Iframtiden mste de psykiskt sjuka lra sig att levamed sin sjukdom.

4. TEORIN ATT PSYKISKA STRNINGAR BERORP EN KEMISK OBALANS I HJRNANR ENOBEVISAD SIKT, INTE ETT FAKTUM. En rdandepsykiatrisk teori (och frklaring till att personlig-hetsfrndrande droger sljs) r att psykiskastrningar r ett resultat av en kemisk obalans ihjrnan. Som med psykiatrins vriga teorier finnsdet inga biologiska eller andra bevis som stdjerdetta. Elliot Valenstein, fil. dr, representant for enstor och aktiv grupp av medicinska och biokemiskaexperter och frfattare till boken Blaming the Brainsger. Det finns inga tillgngliga tester fr att

bestmma det kemiska tillstndet hos en levandepersons hjrna.

5. ORSAKERNA TILL PROBLEM I LIVET FINNS INTE IHJRNAN. Mnniskor har problem och upprrdhe-ter i livet som kan leda till psykiska problem, vilkaibland kan vara mycket allvarliga. Men att sga attproblemen kommer sig av obotliga hjrnsjukdo-mar som bara kan lindras med farliga piller rorligt, skadligt och leder ofta till dden. Sdanadroger r ofta starkare n narkotika och kan leda tillatt mnniskor tar till vld eller begr sjlvmord. Dedljer de verkliga orsakerna till problemen och gr

individen mindre kapabel och hindrar drmedmjligheterna till verkligt tillfrisknande ochframtidstro.


3/28

PSYKIATRINFr din omvrld att bli fast p droger

INNEHLLInledning: En drogadoch farlig omvrld ............................2

Kapitel ett: Att langa

droger som mediciner....................5Kapitel tv:Bedrgliga diagnoser ........................9

Kapitel tre: Bedrgerietmed inlrningsstrningar ............13

Kapitel fyra:Ett bttre stt..................................17

Rekommendationer ........................19

Kommittn fr

Mnskliga Rttigheter ....................20


4/28

ilken r en av de mest destruktivafreteelserna i dagens vrld?

Om du svarade droger sdelar du uppfattning med majori-teten mnniskor. En nyligen genom-

frd internationell underskning visade att ille-gala droger och det de fr med sig i form av vldoch kriminalitet ansgs vara ett av de strsta

hoten mot barnen ochsamhllet.

F mnniskor inserdock att illegala dro-ger bara r en del avproblemet idag. Underde senaste 40-50 renhar vi kunnat se enfrndrad attityd tillen annan typ av dro-ger, nmligen av lkareordinerade psykiatris-

ka droger. Tidigare varden hr sortens medelavsedda fr psykisktstrda personer, menidag r det inte svrt att hitta ngon en famil-

jemedlem, en vn eller granne som har blivitordinerad en personlighetsfrndrande drog. Frmnga mnniskor har de hr medlen blivit en sviktig bestndsdel av livet, att de omjligen kantnka sig ett liv utan droger.

Idag skrivs dessa medel ut till allt frn inlrn-ings- och uppfrandeproblem till sngvtning,aggressivitet, ungdomsbrottslighet, kriminalitet,drogberoende och rkning samt fr olika rdsloroch problem som drabbar ldre mnniskor. Frn

vaggan till graven blir vi bombarderade medinformation som skall frm oss att ta till dennakemiska lsning.

Det r sedan inte frvnande att statistik frnolika delar av vrlden visar en snabb kning avmnniskor i olika ldersgrupper, frn barn tillldre, som r tungt beroende av dessa preparat isina dagliga liv. r 2002 sldes antidepressiva

medel fr 19,5 mil-jarder dollar. Frslj-ningen av antipsyko-tiska preparat har nttver 12 miljarder dol-lar.

Frfattarna RichardHughes och RobertBrewin varnade i sin

bok The Tranquilizingof America: att venom personlighetsfr-

ndrande droger ver-kar ta udden av oro,smrta och stress, tarde ocks udden av

livet sjlv dessa piller bedvar inte bara smr-tan, utan hela sinnet. Faktum r att en grundligunderskning avsljar att inget av dessa preparat

botar ngonting, alla har fruktansvrdabiverkningar, och p grund av deras beroende-framkallande och personlighetsfrndrandeegenskaper kan samtliga delgga en mnniskasliv.

Betnk ven det faktum att terrorister har an-vnt personlighetsfrndrande droger fr att hjrn-tvtta unga mn till att bli sjlvmordsbombare.

INLEDNINGEn drogad ochfarlig omvrld

I N L E D N I N GE n d r o g a d o c h f a r l i g o m v r l d

2

Psykiatriker [har] sett till att alltfler mnniskor blivit lurade atttro att den senaste och bsta

psykiatriska drogen r lsningenp livets vardagliga svrigheter

och utmaningar.

Jan Eastgate

V


5/28

Dessutom anvnds tminstone 250 000 barn, vissas unga som sju r, fr terrorism och revolutionraaktiviteter och ges amfetaminer och lugnandemedel fr att g p flera dagar lnga mord-partyn. Och nd r dessa droger desamma sompsykiatriker skriver ut till barn som har problemmed inlrning eller uppfrande.

Att frst samhllets skenande anvndning av

psykiatriska mediciner r nu viktigare n ngon-sin.

Hur kunde miljontals mnniskor bli fast ps skadliga medel? Vi behver titta tidigare iutvecklingen.

Innan man blir fast p de psykiatriskadrogerna mste man vertygas om att de behvsfr att man ska klara av livet. Det frmstafrsljningsverktyget som anvndes var ettphittat diagnostiskt system, det amerikanskapsykiatrikersllskapets Diagnostisk och statistiskhandbok fr mentala strningar (DSM-IV) och

kapitlet fr mentala strningar i den europeiskaInternationell klassificering av sjukdomar, (ICD).Frn den tidpunkt nr diagnosen vl r stlld ochmedicinen utskriven r det drogen och dessskadliga egenskaper som styr frestllningen.

Genom att sprida bedrgeriet med diagnoserp bred front, har psykiatriker sett till att allt flermnniskor som inte har ngra allvarliga psykiskaproblem, eller problem verhuvudtaget, blivitlurade att tro att den senaste och bsta psykia-triska drogen r lsningen p livets vardagligasvrigheter och utmaningar.

Vare sig du r lagstiftare, frlder till barn iskolldern, lrare, arbetsgivare eller anstlld,eller vem du n r det hr hftet viktigt fr dig.

Att vi misslyckas i kriget mot drogerna berordelvis p att vi inte har lyckats stta stopp fr denskadligaste av alla droglangare i vrt samhlle.

Hr redovisas hur dagens psykiatriker arbe-tar hur de frleder och hur de delgger dinomvrld med droger.

Jan EastgateInternationell ordfrandeKommittn fr Mnskliga Rttigheter

I N L E D N I N GE n d r o g a d o c h f a r l i g o m v r l d

3


6/28


7/28

KAPITEL ETTAtt langa droger sommediciner

K A P I T E L E T TA t t l a n g a d r o g e r s o m m e d i c i n e r

5

Det som hnt med utbildningenav psykiatriker och den rollde har, r att de blivitlagliga droglangare. De harglmt bort hur man sitter ned

och talar med patienter om deras problem. Walter Afield, psykiatriker.

Fr femtio r sedan visste mnniskor att

en drog var en av tv saker: ett preparatsom skrevs ut av lkare fr att behandla enfysisk sjukdom, medandra ord, en medi-cin, eller en illegalsubstans med denkaraktristiska egen-skapen att den orsa-kade tillvnjning och

beroende, och attden kunde leda tillen mrkbar frnd-

ring i en personsmedvetande somgatudrogerna he-roin och opium.

De flesta mn-niskor vet att illegaladroger tillhr sam-hllets vrsta plgoris, och fr med sig brott ochmissfrhllanden. Under de senaste rtiondenahar en ny typ av droger dykt upp. Dessa drogerhar blivit en s viktig bestndsdel i mnga mn-niskors liv att de inte kan frestlla sig att levaen enda dag utan dem.

Psykiatriker har frt in dem i skolor, pvrdhem, p drogrehabiliteringscentrer och i

fngelser som en patentlsning p det nutidalivets pfrestningar. Drogerna sgs hjlpa motallt frn viktproblem, matematiksvrigheter ochls- och skrivsvrigheter, till sviktandesjlvfrtroende, ngest, smnproblem ochsmrre vardagsbekymmer.

Medan man vanligtvis behandlar, frebygg-er och botar sjukdomar eller frbttrar hlsan

med mediciner, s undertrycker psykiatriskamediciner i bsta fall symptom symptom

som terkommer ssnart drogen har gttur kroppen. Liksomillegala droger ger deinget annat n till-fllig flykt frn livetsproblem.

Men psykiatriskadroger r starkt vane-bildande och bero-

endeframkallande.Avvnjning frn demkan vara lngt vrren den frn illegaladroger. Kanske r dettydligaste beviset plikheterna mellan psy-

kiatriska och illegala droger det faktum attberoendet av psykiatriska droger i mnga delarav vrlden r ett nstan lika stort problem somdet som skapats av illegala sdana.

Hur kunde det bli s hr? Hur har sfarliga droger, som fr med sig s mngaproblem, kunnat spridas och bli accepterades snabbt?

Medan man vanligtvis behandlar,

frebygger och botar sjukdomar eller

frbttrar hlsan med mediciner, s

undertrycker psykiatriska mediciner

i bsta fall symptom symptom som

terkommer s snart drogen har gtt

ur kroppen. Liksom illegala droger

ger de inget annat n tillfllig

flykt frn livets problem.


8/28

De psykiatriska drogernas historia r en enda lngfljd av psttt mirakulsa nya preparat somalla senare har visat sig vara skadliga, ja till och

med ddliga.

Tidigt 1900-tal:

Barbiturater, som r lugnande, svande mediciner,introducerades fr att kontrollera patienters beteende. r1978 freslog Bureau of Narcotics and Dangerous Drugsi USA att man skulle infra restriktioner i frskrivningen avbarbiturater eftersom de r farligare n heroin.

1930-talet:Amfetamin anvndes

som antidepressivt prepa-rat och sades inte skapangra allvarliga reaktion-er. Sanningen var att fallav beroende och amfeta-minpsykos rapporteradesnstan omedelbart menrapporterna hindrades frnatt n konsumenterna.

1943:LSD utvecklades ur-

sprungligen som ett and-nings- och cirkulations-stimulerande medel; detvertogs 1950 av psy-kiatrin som botemedel

fr allt frn schizofrenitill kriminalitet, sexuella

perversioner och alkoholism. Information om dess effektersom panikngest, vanfrestllningar, frvirring, person-lighetsfrndringar och fosterskador, hemlighlls.

1950-talet:Ecstasy togs ursprungligen fram i Tyskland 1914 som

aptitdmpare och anvndes som komplement till psykoter-api. Idag r det en av de farligaste illegala drogerna.

1950-talet:Forskare som r 1942 arbetade i ett laboratorium i

det av nazisterna ockuperade Paris upptckte phenoth-iazin (ett gulaktigt mne som anvndes som frgmneoch som insektsddande medel), som har dmpandeeffekt p det centrala nervsystemet. Under 1950-taletmarknadsfrdes mnet under olika namn somKlorpromasin, Largactil och Thorazin. Det var frst 1972som patienter varnades fr dess skadliga effekter, somomfattar kroniska skador p kroppens nerver och ddligatoxiska reaktioner, som har orsakat cirka 100 000 ddsfallbara i USA. Antalet ddsfall i andra lnder r inte knt.

1957:

MAOI-preparat (Monoamine oxidase inhibitors), somursprungligen utvecklades fr att behandla tuberkulos,men som drogs bort frn marknaden eftersom detorsakade hepatit, anvndes som antidepressivt preparat.Vissa livsmedel och drycker, som t.ex. ost, kaffe och vin,samverkade med drogen och kunde framkalla livshotandeblodtrycksfrndringar. r 1958 utvecklades ett

PSYKIATRISKA DROGEREn historia av svek

Amphetamine

$1 130 000 000

$10 900 000 000

Frsljningen av antidepressivamedel i USA, 1991 & 2003

Frsljningen av antipsykotiskamedel i USA, 1991 & 2003

$8 100 000 000

$600 000 000

1990 2003 1991 2003

$9

$8

$7

$6

$5

$4

$3

$2

$1

$0

Imiljarderdollar

KANDE FRSLJNING: De anvnds bara fr att behandla och botar aldrig frsljningen av personlighetsfrndrande psykiatriska droger fortstter att ka.

$12

$10

$8

$6

$4

$2

$0

Imiljarderdollar


9/28

lngtidsverkande tricykliskt antidepressivt medel som alter-nativ, men det orsakade smnighet, dsighet, svrigheteratt tnka, huvudvrk och viktkning.

1960-talet:Lttare lugnande medel, eller benzodiazepiner, blev

knda som mammas lilla hjlpreda p grund av det storaantalet kvinnor som fick dem. Allmnheten fick aldrig redap att preparaten kunde framkalla beroende inom loppetav ngra veckors anvndning.

1960-talet:Ritalina (metylfenidat), som r ett kokainliknande

mne, introducerades fr att komma till rtta med beteen-deproblem och hyperaktivitet hos barn. Det anvndesursprungligen till att hva medvetslshet orsakad av barbi-turater. r 1971 klassificerades Ritalina i samma grupp som

morfin, kokain och opium.

1980- och 1990-talen:Antidepressiva medel (SSRI-preparat) marknadsfrdes

som ett specialdesignat medicinskt vapen bokstavligttalat fritt frn biverkningar. Fjorton r senare varnasallmnheten. Medlen kan ge biverkningar i form av neu-rologiska strningar, inklusive vanstllande tics (som tyderp hjrnskada). De kan orsaka sjlvmord och vldshand-lingar.

1990-talet:

Atypiska (nya) neuroleptiska droger hyllades somett genombrott i behandlingen av schizofreni, trots attstudier p 1960-talet visade att ett av dessa preparatkunde ge andningsstillestnd och hjrtinfarkter. Det harocks visat sig att dessa droger kan ge diabetes och inflam-mation i bukspottkrteln.

Idag:Minst 17 miljoner mnniskor vrlden ver fr idag

olika lugnande medel, och enligt frfattarinnan BeverlyEakman har antalet personer i de vsteuropeiska lnder-na som r fast p lugnande och antidepressiva medel nttepidemiska proportioner.3

I Spanien har frsljningen av antidepressiva medeltrefaldigats sedan r 2000 och frsljningen av medel motngslan har fyrfaldigats.4 I Storbritannien upptckte man r2004 att ett SSRI-preparat konsumerades i s storamngder att spr av det nu finns i landets dricksvatten.Medlen passerar genom avloppsntet och kommer tillbakai dricksvattnet. Miljtalesmannen och parlamentarikernNorman Baker sade: Det hr ser ut som ett fall av doldmassmedicinering av en intet ont anande allmnhet och rpotentiellt en mycket oroande hlsofrga. 5

Samtidigt plgas vrlden av massiva sociala pro-blem,som inkluderar kat drogmissbruk och vld.

ATT MARKNADSFRA SKADOR MED FRTJNST:Negativ publicitet fr psykiatriska droger har genom historien bemttsmed artiklar och annonser i medicinska tidskrifter, som rutinmssigtverdrev drogernas frtjnster, medan deras mnga risker grovt

ignorerades. Nr det gller antipsykotiska medel har man ignoreratriskerna fr bl.a. Parkinsons sjukdom, permanenta skador pnervsystemet, och till och med fr ddsfall.


10/28

Psykiatriker omdefinierade inlr-nings- och beteendeproblem somstrningar i avsikt att kunnaf ut frskringspengar. Debestmmer bokstavligt talat

genom omrstning vad som skallinkluderas i deras Diagnostiskoch statistisk handbok frmentala strningar (DSM).

I april 2003 sade psykiatrikernPaul Genova i en artikel kalladDump the DSM (Skrota DSM)i Psychiatric Times att psykiatrinstyrs av ett diagnostiskt systemsom fr de andra medicinskaspecialiteterna att skratta.

Bruce Levine, frfattare tillCommonsense Rebellion sger attInga biokemiska, neurologiskaeller genetiska markrer har hittatsfr uppmrksamhetsstrning,trotsstrning, depression,schizofreni, ngest, tvngsmssigalkoholkonsumtion, drogmissbruk,hetstning, spelmissbruk ellerngon annan s.k. psykisk sjukdom,komma eller strning.6

Psykiatriker M. Douglas Mar kon-staterar: Det finns inga veten-skapliga bevis som berttigar detta[att med hjrnmtningar frskastlla psykiatriska diagnoser].7

Sydney Walker III, neurolog, psyki-atriker och frfattare till A Dose ofSanity sger att DSM har medfrtatt miljoner mnniskor fr drogerhelt utan anledning8

1

2

3

4

5

VIKTIGA FAKTA


11/28

Det kanske kan tyckas sjlvklart, menfr att en lkare skall kunna skrivaut en medicin mste det finnasngon slags verenskommen diag-nos, ngon norm fr hur man skall

g tillvga, vilket ocks inbegriper fysiska symp-tom enligt vissa verenskomna kriterier. Detta rinte fallet inom psykiatrin.

Joseph Glenmullen p Harvard MedicalSchool frklarar: Inom medicinen existerar strik-ta kriterier fr att man skall f kalla etttillstnd en sjukdom.I tillgg till en frutsg-

bar samling symptommste orsaken till symp-tomen eller en frstelsefr deras fysiologi[funktion] faststllas.Denna kunskap strkerdiagnosen till en niv av

erknd sjukdom. S rt.ex. feber inte en sjuk-dom, den r enbart ettsymptom. I frnvaro avknda fysiologiska orsaker kallas en bestmdsamling symptom, som kan iakttas hos mngaolika patienter, ett syndrom, inte en sjukdom.9Inom psykiatrin har vi nnu inga bevis fr defysiologiska orsakerna till ngon psykiatriskdiagnos Diagnoserna kallas strningar efter-som ingen av dem utgr en faststlld sjukdom.10

I och med utarbetandet av den sjtteupplagan av WHO:s Internationell klassificering avsjukdomar (ICD) 1948, som inkluderade psykiskastrningar (som sjukdomar) fr frsta gngen,

och publiceringen av det amerikanska psykia-trikersllskapets Diagnostisk och statistisk handbokfr mentala strningar (DSM) i USA, r 1952, fickman vad som skulle kunna kallas ett diagnostisktsystem.

1952 rs upplaga av DSM innehll 112 psy-kiska strningar. Den tredje upplagan, DSM-III,som utgavs 1980 rknade upp ytterligare 112

strningar, vilket innebar totalt 224. Till avdelnin-gen fr spdbarn, barndom och ungdom lades 32nya strningar, bland dem ADD (attention deficit

disorder), uppfrande-strning, lsstrning,matematikstrning ochsprkstrning. r 1994hade antalet psykiskastrningar vuxit till 374 iDSM-IV.

Trots all sin tek-niska ansprksfullhet

har DSM aldrig givitsen vetenskaplig kvali-tetsstmpel av ngonannan yrkesgrupp n

psykiatrikerna sjlva.Sklet till detta r vldigt enkelt. I DSM-II kan man lsa: ven om de

verkligen frskte kunde kommittn [i detamerikanska psykiatrikersllskapet] inte bliverens om vad denna strning [schizofreni]r, de kunde bara komma verens om vad deskulle kalla den. Thomas Szasz, professor emer-itus i psykiatri, sger att schizofreni r s vagtdefinierat att det i sjlva verket kommit att

bl i et t begrepp som den som talar ofta tar till om

KAPITEL TVBedrgligadiagnoser

DSM r ett arrogantbedrgeri ... att p ngot

stt ltsas att det hr r ettvetenskapligt uttalande

gr skada p vr kultur... Ron Leifer, psykiatriker, New York

K A P I T E L T V B e d r g l i g a d i a g n o s e r

9


12/28

beteenden han ogillar. Psykiatrikerna sjlva satte sitt finger p

detta i introduktionen till DSM-III: Fr deflesta av DSM-III-strningarna r etiologin[orsaken] oknd. En mngd teorier har frtsfram, understdda av bevis som inte alltid varits vertygande, fr att frklara hur dessastrningar uppkommer.

Psykiatrikern Matthew Dumont kommen-terade det hela: De sger: ven om den hr

handboken klassifi-cerar psykiska str-ningar s finnsdet ingen definitionsom adekvat speci-ficerar exakta grn-ser fr begreppet.Sedan ger de en 125ord lng definitionp psykisk strning,som ska lsa alltrunt den knsligafrgan var avvikelseslutar och strning

brjar. Det gr deninte.11

Fr att uttrycka

det p ett annat stt:ven om personerlider av psykiskaproblem s finns detinga bevis fr attngon av psy-kiatrins psykiskasjukdomar exis-terar verhuvud-taget; de existerarfr att psykiatrikernasger att de existerar.

Men hur kom-mer en strningmed i DSM? Enstrning god-knns som sdan via

en konsensusprocess, dr experter rstar genomhandupprckning, dr nyckelfrgan r: Anser duatt detta r en strning, ja eller nej? Dennaovetenskapliga procedur har franlett psykiatrik-er Al Parides att kalla DSM fr ett msterstyckefr politisk styrning. Han sade ven att vad de[psykiatrikerna] har gjort r att de omvandlatmnga problem, som inte har pvisbara bio-logiska orsaker, till medicinska problem.12

Det r sjlvklart att mnniskor kan ha

K A P I T E L T V B e d r g l i g a d i a g n o s e r

10

1980DSM-III upptar224 psykiska strningar.

IDAG - Nya psykiska strningaruppfinns och lggs till listan.

FinansieringfrnNIMHi

dollar

1963

1968

1980

1987

1990

1994

2004

1952

1949

200

400

300

Psykiatrins ekonomiska taktikUPPFINN FLER PSYKISKA SJUKDOMAR

1994DSM-IV upptar374 psykiska strningar.

1990NIMH tillknnager

Hjrnans rtionde.

1987DSM-III-R upptar253 psykiska strningar.

1968DSM-II upptar 163psykiska strningar.

1963 En ny lag ommentalhlsovrd antas.

1952Diagnostisk och statistisk handbok fr mentalastrningar publiceras - DSM-I upptar 112 psykiska strningar.

1949National Institute ofMental Health (NIMH) inrttas.


13/28

allvarliga psykiska problem och kan behvahjlp.

Men, varnar professorerna Herb Kutchinsoch Stuart A. Kirk, i Making Us Crazy: All-mnheten kan invaggas i falsk trygghet av endiagnostisk handbok som mlar upp illusionenatt svrigheter, brutalitet och smrta i derasliv och omgivning kan frklaras av en psy-kiatrisk etikett och utplnas av ett piller. Visstr det s att vi alla har mngder av problem ochatt det finns myriader av olika stt vi tar tillfr att klara av dem. Men skulle livet kunnavara annorlunda? Alltfr ofta har den psy-kiatriska bibeln gjort oss galna nr vi heltenkelt r mnskliga.

SKRPVETENSKAP

Enligt en internationell omrstning genom-frd i England 2001 av experter p psykisk hlsavar DSM-IV en av de 10 vrsta psykiatriskaskrifterna under frra rtusendet. DSM kritiser-ades fr att den reducerar psykiatrin till enchecklista: Om du inte terfinns i DSM-IV r duinte sjuk. Den har blivit ett monster, som mantappat kontrollen ver.13

Psykiatrikern Paul Genova sade i enartikel i Psychiatric Times april 2003 med titelnDump the DSM att psykiatrins tillmpningstyrs av ett diagnossystem som fr de andra

medicinska specialiteterna att skratta.Edward Shorter, frfattare till A History ofPsychiatry sger: I stllet fr att styra in i denfina vetenskapsvrlden verkar DSM-psykiatrinsnarare ha styrt rakt ut i knen.

Sydney Walker III, neurolog, psykiatrikeroch frfattare tillA Dose of Sanity sger att DSMhar medfrt att miljoner mnniskor fr drogerhelt utan anledning14

Carl Elliot, bioetiker vid universitetet iMinnesota konstaterade: Man sljer medicinergenom att slja psykiska sjukdomar.15

I DSM har psykiatrin en stndigt vxandelista ver psykiska strningar - och fr alla finnsdet en passande psykiatrisk drog.

PSYKIATRISKA DROGERLgnen om den kemiska obalansen

V l ansedda lkare r verens om det mste finnapvisbara, objektiva, fysiska avvikelser som kabestmmas via underskningar som t.ex. blodprovurinprov, rntgen, hjrnscanning eller vvnadsprovfr att en sjukdom skall kunna diagnostiseras ocbehandlas. Det r verenskommelsen inom olika medicinska professioner att det, i motsats till vad psykiatrikerna hvdar, inte finns ngrvetenskapliga bevis fr att psykiska strningar r strningar i hjrnan, eller att kemiska obalanser i hjrnan skulle vara orsaken.

I sin bok Blaming The Brain (1998), skrev biopsykologen Elliot S

Valenstein: I motsats till vad som hvdas har inget biokemiskanatomiskt eller funktionellt fel hittats, som visar att hjrnan hos ementalpatient r annorlunda. Han sade ocks att den teorin hlls viliv eftersom den r anvndbar nr det gller att lansera behandlingmed droger.16

r 2001 skrev Ty C. Colbert, frfattare till boken Rape of the SouHow the Chemical Imbalance Model of Modern Psychiatry has Faileits Patients: Vi vet att idn med kemisk obalans vid psykiska sjukdomaaldrig har bevisats vetenskapligt.17

r 2003 varnade den australiske psykologen Philip Owen: Mahvdar stndigt att drogerna rttar till kemiska obalanser i hjrnanDetta r felaktigt. Det r fortfarande inte mjligt att mta den exakt

nivn av transmittorsubstans i specifika synapser [det stlle dimpulser passerar frn en nervcell till en annan]. Hur kan det d varmjligt att hvda att dessa kemiska obalanser existerar?

HJRNTEORIER RENA BLUFFEN:

Hjrnan har, i orkneliga illustrationeri populrtidskrifter, dissekerats ochetiketterats och analyserats varvid

allmnheten har versts med den senasteteorin om vad som r fel med hjrnan. Vad

som saknas, liksom med all psykiatriskteori, r vetenskapliga fakta. Som dr

Elliot Valenstein frklarade:Det finns inga tillgngligatester fr att mta

den kemiskastatusen hosen levande

mnniskashjrna.

Det finns ingen biologisk obalans. Nr mnniskor kommertill mig och sger: Jag har en kemisk obalans, s sger

jag Visa mig dina labbresultat. Det finns inga sdana

labbtester. Dr Ron Leifer, psykiatriker, New York


14/28

Det finns inga objektiva veten-

skapliga bevis fr att ADHD(Attention Deficit HyperactivityDisorder) existerar.

Distriktslkaren Louria Shulamitfrn Israel sger: ADHD rett syndrom, inte en sjukdom.Symptomen r s vanliga attvi kan anta att den hr diag-nosen passar in p alla barn.18

ADHD kom till som diagnos

1987 genom att den bok-stavligt talat rstades fram avkommitt-medlemmar frn detamerikanska psykiatriker-sllskapet och infrlivades iDSM. Inom ett r hade 500 000amerikanska barn fttdiagnosen; idag r detalarmerande antal som etikett-erats med denna sex miljoner.19

Hyperaktivitet r inte ensjukdom, skrev psykiatrikern

Sydney Walker III. Det r frgaom ett bedrgeri som begsav lkare som inte har ngonid om vad som verkligen rfel med dessa barn.

Den amerikanska narkotikamyn-digheten (DEA) hvdar att denvanligaste drogen som anvndsfr att behandla ADHD kanleda till beroende och attpsykotiska episoder, vldsamtuppfrande och bisarra manr

har rapporterats.20

2

4

5

3

VIKTIGA FAKTA

1


15/28

K A P I T E L T R EB e d r g e r i e t m e d i n l r n i n g s s t r n i n g a r

13

Utskrivningen av personlighetsfrnd-rande droger till barn har i dagens vrldntt en mycket hg niv s hg att deti vissa lnder r svrt att ens hitta famil-jer eller lrare som inte p ngot stt

pverkats av situationen.Frldrarna till de miljoner barn som nu fr dessa

droger fick snabba svar av trovrdiga rdgivare p

sina frgor om det behvdes medicinering. Vanligtvishar en psykolog ellerpsykiatriker berttat frfrldrarna att deras barnlider av en strning sompverkar hans eller hen-nes frmga att lra sig en s kallad inlrnings-strning. Strningenkallas ocks ADD (Atten-tion Deficit Disorder), ellervanligare ADHD (Atten-

tion Deficit HyperactivityDisorder). I Sverige pra-tar psykiatriker ocks oftaom DAMP (Deficits inAttention, Motor Controland Perception).

Frldrarna fick helt skert veta att det rrde sigom ett knt medicinskt problem som krver lngvarigbehandling med receptbelagd medicin. Eftersom frld-rarna ville sina barns bsta, och verkligen trodde prdgivarna, gick de med p att barnen behandladesmed mediciner det var ju trots allt den bsta lsning-en. Men, som mnga frldrar till slut bittert tvingatskonstatera: Det vrsta man kan gra r att ignorera sinintuitiva knsla fr vad som r rtt och underkasta sig

den psykiatriska propagandan.Vad r fakta?Det finns mnga risker frbundna med frskriv-

ningen av personlighetsfrndrande droger fr s.k.inlrningsstrningar och beteenderubbningar. Hrfljer en del av dem:

Den amerikanska narkotikamyndigheten (DEA)hvdar att den vanligaste drogen som anvnds fr att

behandla ADHD kan leda till beroende och att psy-kotiska episoder, vld-samt uppfrande ochbisarra manr har rappor-terats.21

I en studie frn2001 och publicerad iJournal of the American

Medical Association fannman att denna drog varstarkare n kokain.22

P stllen dr barn

och ungdomar finns grde under namn somVitamin R, R-boll ochfattigmanskokain. Dro-gerna missbrukas genomatt man endera snortar

eller injicerar dem. Sjlvmord r ett alltfr vanligt resultat av att

frska sluta med denna och andra amfetaminliknandedroger.23

Underskningar visar att barn som fr amfeta-min eller andra personlighetsfrndrande droger inteklarar sig bttre i olika skolmnen.24 Barn som fr dessamedel misslyckas i lika mnga mnen och hoppar avskolan lika ofta som barn som inte fr dem.

KAPITEL TREBedrgeriet medinlrningsstrningar

Dessa droger gr barnen mer ltthanterliga,de gr dem inte ndvndigtvis

friskare. ADHD r en freteelse, inte enhjrnsjukdom. Eftersom ADHD-diagnosenr ett bedrgeri, spelar det ingen roll om endrog fungerar. Barn tvingas ta droger somr starkare n kokain fr en sjukdom som

fortfarande inte har bevisats existera. Beverly Eakman, frfattare, ordfrande i

National Education Consortium, 2004.


16/28

Psykiatriker vilseleder genom att hvda att ADHDkrver medicinering p samma stt som diabeteskrver insulin. Men lkaren Mary Ann Block, frfattaretill No More ADHD, hller inte alls med: Lt migklargra det hr. ADHD r inte som diabetes ochRitalina r inte som insulin. Diabetes r ett verkligtmedicinskt tillstnd som kan diagnostiseras objektivt.ADHD r en phittad etikett som inte kan identifierasp ett objektivt och giltigt stt med ngra metoder alls.Insulin r ett naturligt hormon som produceras avkroppen och som r livsviktigt. Ritalina r ett kemisktamfetaminderivat, som inte r ndvndigt. Diabetesberor p insulinbrist. Uppmrksamhets- och uppfran-deproblem beror inte p brist p Ritalina.

Psykologen Ty C. Colbert sger att nruppfrande betraktas som patologiskt kommer lkareatt ordinera droger med frevndningen att man

behver hva en kemisk obalans. Det finns ingen sdanobalans och det enda drogerna gr r att de att hindrarhjrnans kapacitet. Ritalina hmmar blodfldet till hjr-nan, sger han. Blodfldet levererar den ndvndigaenergin (glukos) till hjrnan. Hjrnan kan inte fungerautan denna. Man har sett att flera barn som tar Ritalina(eller annan stimulantia) upptrder som robotar.25

I sin bok The Wildest Colts Make the Best Horses,skriver John Breeding, Ph. D: Inte ens de mest gldandeRitalina/ADHD-entusiasterna hittar ngra lngsiktigapositiva resultat vid sina genomgngar av denforskning som gjorts. P kort sikt finns det bara ett

resultat barn som anpassar sig till den rdande ord-ningen i klassrummet.

ADHD r inte en sjukdomDet finns inga objektiva vetenskapliga kriterier

som bevisar att ADHD finns, men en upprkning avdess symptom sger en hel del. Enligt DSM innefattarsymptomen vid ADHD fljande: r ofta ouppmrk-sam p detaljer eller gr slarvfel i skolarbete, yrkesliveller andra aktiviteter; har ofta svrt att bibehllauppmrksamheten infr uppgifter eller lekar; verkarofta inte lyssna p direkt tilltal; misslyckas med attgenomfra skolarbete, hemsysslor eller arbetsupp-gifter; har ofta svrt att organisera sina uppgifter ochaktiviteter; har ofta svrt att vara stilla med hnder


14

Ett barn som trffar en DSM-orienterad lkare kan nstan vara heltsker p att frses med en psykiatrisketikett och ett recept, ven om barnetmr bra. Detta stt att stmpla snartsagt vem som helst som psykiskt sjukr en allvarlig fara fr friska barn, dr-fr att nstan alla barn uppvisar till-rckligt mnga symptom fr att f

en DSM-etikett och en drog.

Dr Sydney Walker III, psykiatriker, neurolog,frfattare till A Dose of Sanity


17/28

eller ftter eller kan inte sitta still; springer oftaomkring, klnger eller klttrar mer n vad som anseslmpligt fr situationen; har ofta svrt att leka ellerutva fritidsaktiviteter lugnt och stilla; verkar oftavara p sprng.

r 1998 arrangerade National Institute of Health iUSA en expertkonferens, Konsensuskonferensen frdiagnostisering och behandling av ADHD. Man kom

till slutsatsen: Vi har inte ngot oberoende, giltigt testfr ADHD; det finns inga data som indikerar att ADHDorsakas av en strning i hjrnan och slutligen, efterratal av klinisk forskning och erfarenheter av ADHD, rvr kunskap om orsaken eller orsakerna till ADHD fort-farande grundad p hypoteser.26

Sommaren 2004 stlldes psykiatriker ChristopherGillberg infr ett domstolsutslag. Domen lade honomatt lmna ut forskningsmaterialet som skulle bevisa exis-tensen av DAMP. Gillbergs medarbetare valde d attfrstra materialet p 100 000 sidor. Gillberg som frstshvdar att DAMP existerar kommer nu inte att behva

f sina forskningsresultat granskade .27

Dr Walker sger: Ett barn som trffar enDSM-orienterad lkare kan nstan vara helt sker p attfrses med en psykiatrisk etikett och ett recept,ven om barnet mr bra. Detta stt att stmpla snartsagt vem som helst som psykiskt sjuk r en allvarlig farafr friska barn, drfr att nstan alla barn uppvisar till-rckligt mnga symptom fr att f en DSM-etikett ochen drog.

Lkaren Block r entydig: Om det inte finns ettgiltigt test som verifierar frekomsten av ADHD, ingadata som bevisar att ADHD r en hjrnstrning, ingalngtidsstudier av [de psykiatriska] drogernas effekter,och om drogerna inte frbttrar skolresultaten eller desociala frdigheterna, och de dessutom kan orsaka

tvngsmssigt beteende, knslostrningar och leda tillillegalt narkotikamissbruk, varfr i hela vrlden stm-plas d miljontals barn, tonringar och vuxna medADHD och ges dessa droger?

Hyperaktivitet r inte en sjukdom, skrev drWalker. Det r frga om ett bedrgeri som begs avlkare som inte har ngon id om vad som verkligen rfel med dessa barn.

Dagens drogade kulturIdag gr mer n tta miljoner amerikanska barn

p psykiatriska personlighetsfrndrande droger. IAustralien kade frskrivningen av centralstimulerandemedel (t.ex. amfetamin) 34-faldigt under de senaste tvdecennierna. I Mexiko kade frsljningen av en central-stimulerande drog ttafaldigt mellan ren 1993 och 2001.Europardets parlamentariska frsamling rapporteradeatt under r 2000 hade Schweiz, Island, Holland,Storbritannien, Tyskland, Belgien och Luxemburg denhgsta konsumtionen av metylfenidat (Ritalina). I

Storbritannien kade frskrivningen av central-stimulantia till barn 92 gnger mellan 1992 och 2000.Frn Spanien rapporteras om en stadig rlig kning avRitalinakonsumtionen p tta procent ren 1992 till 2001.

r 2003 gick brittiska lkemedelsverket ut medrestriktioner fr frskrivning av SSRI-preparat (somSeroxat, Zoloft och Cipramil) till barn och ungdomarunder 18 r p.g.a. sjlvmordsrisken. r 2004 gick FDA(Food and Drug Administration) i USA ut med enliknande varning liksom myndigheterna ocks gjort iAustralien, Kanada och i olika europeiska lnder. Underen tiorsperiod tog FDAemot fler rapporter om att folklagts in p sjukhus, om ddsfall och om andra allvarliga

biverkningar angende ett av dessa preparat n mangjort fr ngot annat preparat fram till dess.28


15

Om det inte finns ett giltigt test som verifierar frekomsten av ADHD,inga data som bevisar att ADHD r en hjrnstrning, inga lngtidsstudier av

[de psykiatriska] drogernas effekter, och om drogerna inte frbttrar skolresultateneller de sociala frdigheterna, och de dessutom kan orsaka tvngsmssigt beteende,knslostrningar och leda till illegalt narkotikamissbruk, varfr i hela vrlden stmplas

d miljontals barn, tonringar och vuxna med ADHD och ges dessa droger?

Dr Mary Ann Block, frfattare till No More ADHD


18/28

Psykiatriska droger kan bara dljaproblemen och symptomenp kemisk vg, de r inte ochkommer aldrig att vara en verkliglsning.

Allergier, undernring, blyfrgift-ning, kvicksilverfrgiftningoch hg sockerkonsumtionkan framkalla de symptomsom tillskrivs ADHD.

Brist p motion, hormonellastrningar som t.ex. diabetes,skldkrtelproblem, dlig funk-tion i binjurarna, samt livsmedels-allergier, smnrubbningar, infek-tioner, problem med hjrtat,lungsjukdomar, kronisk smrta,och ven en del psykiatriskadroger framkallar depression.

Lgt blodsocker, allergier,koffein-intolerans, skldkrtel-problem, B-vitaminbrist ochhg halt av koppar i blodetkan orsaka manifestationerav bipolr strning.29

Vgen mot en verklig lsning ppsykiska problem brjar inte meden psykiatrisk symptomchecklista;den brjar i stllet ofta med atten icke-psykiatrisk lkare utfr engrundlig fysisk underskning.

3

4

5

VIKTIGA FAKTA

1

2


19/28

Det finns en oerhrd mngd prob-lem med en ofantlig komplexitetsom hrstammar frn vrt miss-riktade frtroende fr psykiatri-ker, deras diagnostiska charader

och deras personlighetsfrndrande droger.Enskilda mnniskor vrlden ver har redansamkats ofantliga skador. Oavsett var psykia-

triker r verksamma s leder det till attomgivningen blir farligare, mer oordnad ochmer frvirrad.

Psykiatrin, meddess diagnoser ochdroger r aldrig enlsning, trots att mankan frestas att tro detnr man omges av livs-problem, som iblandkan knnas helt ver-vldigande. Men dro-

gerna kan bara dljaproblemen och symp-tomen p kemisk vg,de r inte och kom-mer aldrig att vara enverklig lsning. Nrde vl har slutat verkafinns det ursprungliga problemet dr igen. De rmed andra ord inte alls en lsning p eller ett

botemedel fr livets problem.Samtidigt finns det mnga skra och

fungerande alternativ, lsningar som psykia-triker vgrar att erknna.

Nr en person fortstter att vara depri-merad trots normala anstrngningar att lsa

problemet finns det anledning att misstnkafysiska orsaker till depressionen, skriver engrupp fr alternativ mentalhlsovrd p sinwebbsida. Den anger flera tnkbara fysiskaorsaker: Nringsbrist, fr lite motion, hormonellastrningar (som skldkrtelproblem, dlig funk-tion i binjurarna, diabetes), lgt blodsocker, livs-medelsallergier, tungmetallfrgiftning, smnrubb-

ningar, infektioner, hjrtproblem, lungsjukdomar,kronisk smrta, MS, Parkinson, stroke, lever-sjukdomar och till och med psykiatriska droger.

Lkaren i invr-tesmedicin ThomasDorman sger: kn-slomssiga pfrest-ningar i sambandmed kronisk sjuk-dom eller smrta kanfrndra patientenssinnelag. I min prak-

tik har jag sttt p ettorkneligt antal per-soner med kroniskaryggsmrtor somdiagnostiserats somneurotiska. Ett ty-piskt uttalande frn

dessa stackars patienter r Jag trodde faktisktatt jag hll p att bli galen. Problemet kan heltenkelt ofta ha varit problem med ligament[vvnad som har en sammanhllande funktion]i ryggen som inte diagnosticerats.

Det finns mnga problem hos barn som kanse ut som symptom p ADHD, men som fak-tiskt r endera allergiska reaktioner eller fljden

Vr knsla av srbarhet pett party har ingenting att gramed vra kroppar eller med vrkemiska utrustning. Den har istllet allt att gra med sjlen

och hur vi betraktar oss sjlva.

Ty C. Colbert, psykolog, frfattaretill Rape of the Soul, 2001

K A P I T E L F Y R AE t t b t t r e s t t

17

KAPITEL FYRAEtt bttrestt


20/28

K A P I T E L F Y R AE t t b t t r e s t t

18

av vitamin- eller nr-ingsbrist. Hg nivav bly i miljn kan f

barnen att misslyckasi skolan och uppfra

sig illa; hga niverav kvicksilver i krop-pen kan orsaka oro;bekmpningsmedel(t.ex. insektsspray)kan ge nervositet,dlig koncentrations-frmga, lttretlighet,problem med minnet och depression. Frmycket socker kan gra ett barn veraktivt.

Pedagogiska lsningar behvs ofta. Spe-cialundervisning och att f lra sig hur manstuderar effektivt kan rdda barnet frn ettliv med ondiga och skadliga psykiatriskadroger. Om ett barn har svrigheter i skolan

kan det bero p atthan/hon r mycketkreativ och intelli-gent och helt enkelt ibehov av mera sti-

mulans.Mentalhlsovrdskall bedmas i rela-tion till hur den fr-bttrar och strkerindivider, deras an-svar, deras andligavlmende, och dri-

genom samhllet. Behandling som helar skallges i en lugn omgivning som karaktriseras avtolerans, trygghet, skerhet och respekt frmnniskors rttigheter.

KMR arbetar fr att skapa en mnskligmentalvrd.

Livet kan vara problemfyllt

och dessa problem kan ibland

vara vervldigande, men detr viktigt fr dig att veta att

psykiatrin, dess diagnoser

och droger r fel vg att g.


21/28

REKOMMENDATIONERRekommendationer

R E K O M M E N D A T I O N E RR e k o m m e n d a t i o n e r

19

Mnniskor som befinner sig i frtvivlade omstndigheter mste erbjudas lmplig och effektiv medicinskvrd. Medicinsk inte psykiatrisk omsorg, bra nring, en trygg omgivning och aktiviteter somstrker sjlvfrtroendet stadkommer betydligt mer n brutala psykiatriska drogbehandlingar.

Vrdhem fr personer med psykiska besvr mste inrttas som ersttning fr auktoritra psykiatriskainstitutioner. Dessa mste ha medicinsk utrustning, som icke-psykiatriska lkare kan anvnda fr attkunna gra grundliga underskningar s att man kan upptcka alla bakomliggande fysiska problem

som kan yttra sig i strt beteende. Det r viktigt att samhllet anslr resurser fr detta ndaml, snararen till psykiatriska institutioner och program som ger personlighetsfrndrande droger i stllet fr verkligmedicinsk hjlp.

Det ytterst skadliga inflytandet frn psykiatrin har skapat frdelse i hela samhllet, och srskilt inomsjukvrden, inom utbildningssystemet och kriminalvrden. Medborgarrttsgrupper, intresseorganisationeroch ansvariga myndigheter mste samarbeta fr att avslja och avlgsna psykiatrins dolda manipuleringav samhllet.

Om en person har fallit offer fr psykiatriskt bedrgeri, illegal droglangning eller andra vergrepp skallhan eller hon anmla det hos polisen, hos Hlso- och sjukvrdens ansvarsnmnd (HSAN) och ven skicka

en kopia till KMR. Rapport skall ven skickas till myndigheter som Socialstyrelsen och socialdepartementet.Socialstyrelsen r den myndighet som kan terkalla en psykiatrikers eller psykologs legitimation. Ta ocksreda p hur man kan anska om skadestnd, och i tillmpliga fall, om straffrttsliga tgrder.

Det r viktigt att skerstlla att patienter och deras frskringsbolag har rtt att f terbetalning frbehandlingar inom mentalvrden som inte uppnr utlovade resultat eller frbttringar eller dr skadasamkats personen. Man br faststlla att ansvaret vilar hos den enskilda lkaren eller den psykiatriskakliniken och inte hos staten, landstinget eller deras representanter.

Bestmmelser som skerstller att psykiatriker och psykologer frhindras att bryta mot varje enskild per-sons rtt att utva sina rttigheter mste infras. Dessa omfattar alla medborgerliga, politiska,

ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter ssom de beskrivs i respektive lands grundlag, i FN:sallmnna frklaring om de mnskliga rttigheterna och i andra internationella mnniskorttsavtal.

1

23

45

6


22/28

ommittn fr Mnskliga Rttighetergrundades 1969 av Scientologi-kyrkanfr att underska och avslja psykia-triska brott mot de mnskliga rttigheter-na och fr att rensa upp inom den psyki-atriska vrden. I dag finns 130

lokalavdelningar i 31 lnder. Kommittn har en rdgi-vande styrelse, vars ledamter kallas kommissionrer,

med bl.a. lkare, jurister, pedagoger, artister, affrsmnsamt medborgar- och mnniskorttsrepresentanter.

KMR ger inga medicinska eller juridiska rd, menhar ett nra samarbete med lkare och stdjer medicin-ska, men inte psykiatriska behandlingar. KMR befattarsig i frsta hand med psykiatrins bedrgliga anvnd-ning av diagnoser som inte r grundade p veten-skap eller medicinska kriterier. Grundat p dessa falskadiagnoser rttfrdigar psykiatriker sina skadligabehandlingar, som inbegriper personlighetsfrnd-rande droger, vilka dljer individens underliggandeproblem och frhindrar tillfrisknande.

KMRs arbete gr i linje med FNs allmnna frklar-

ing om de mnskliga rttigheterna, framfr allt de fl-jande punkterna som psykiatriker vertrder dagligen:

Artikel 3: Envar har rtt till liv, frihet och person-lig skerhet.

Artikel 5: Ingen m utsttas fr tortyr ellergrym, omnsklig eller frnedrande behandling ellerbestraffning.

Artikel 7: Alla r lika infr lagen och r utantskillnad berttigade till lika skydd frn lagens sida.Alla r berttigade till lika skydd mot varje tskillnad i

strid med denna frklaring och mot varje framkallandeav sdan tskillnad.

Genom psykiatrikers falska diagnoser, stigma-tiserande etiketter, godtyckliga lagar fr tvngsintag-ning och brutala avpersonaliserande behandlingarskadas tusentals individer samt frnekas sina grund-lggande mnskliga rttigheter.

KMR har stadkommit hundratals reformergenom vittnesml i samband med utfrgningar infrlagstiftande frsamlingar, genom offentliga frhr ompsykiatriska vergrepp, och genom att samarbeta medmedia, lagstiftare och statliga befattningshavare verhela vrlden.

K O M M I T T Nf r M n s k l i g a R t t i g h e t e r

20

Kommittn frMnskliga Rttigheter

K


23/28

Beverly K. Eakman

CEO, U.S. National Education Consortium,Frfattare till bstsljaren Cloning of the

American MindKMR har arbetat ofrtrttligt fr att

frsvara frldrarnas rtt att bestmmaver sina barns utbildning och uppfostran.

Jag vill hylla KMR fr dess enastendeuthllighet.

Dr Julian Whitaker M.D.Direktr fr Whitaker Wellness InstituteFrfattare till Health & Healing

Det arbete som KMR utfr och deframgngar de har r ett viktigt bidrag tillvr kultur. De har utkmpat mnga strider,de har sttt frldrar och barn somhar blivit mycket vilseledda och bedragna avpsykiatriker och psykologer, av frsvarareav psykiatrisk vrd och andra yrkesgrupper.

KMR r den enda grupp som frsvarar

mnskliga rttigheter nr dessa krnks avden psykiatriska kren. KMR har exponeratneddrogningen, etiketteringen, de falskadiagnoserna, bristen p vetenskaplighet,allt som pgr men som ingen knner till,och gjort det knt fr allmnheten. Destoppar psykiatrikernas ngvltsframfartmed framgng.

Cynthia ThielenLagstiftare, Hawaii

Jag tror att vi verkligen skulle ha

problem utan KMR och situationen skullevara tragisk fr barn. Jag r mycket tacksamatt mnniskor som [KMR], med sina kun-skaper och tillgnglighet, r hr och r villi-ga att hjlpa oss. Det betyder mycket, fr dethr r en kamp fr vra barns liv och hlsa.Vi mste arbete hrt och arbeta tillsammans.

KOMMITTN FR MNSKLIGA RTTIGHETERundersker och exponerar krnkningar av mnskliga rttigheter. KMR har ett

nra samarbete med andra grupper och personer som har syftet att rensaupp inom den psykiatriska vrden, och kommer att fortstta sitt arbete tills

psykiatrins vergrepp har upphrt, och mnskliga rttigheter ochvrdighet r en sjlvklarhet fr alla mnniskor.

KMRs UPPGIFT

KMRBox 2

124 21 Bandhagentel: 08-83 85 18

KMRBox 171 00

402 61 Gteborgtel: 031-12 23 54

Fr ytterligare information:CCHR International

6616 Sunset Blvd.

Los Angeles, CA, USA 90028Telephone: (001) 323 467-4242 (001) 800 869-2247 Fax: (001) 323 467-3720www.cchr.org e-mail: [email protected]

eller kontakta nrmaste KMR-kontor:


24/28

K O M M I T T Nf r M n s k l i g a R t t i g h e t e r

22

INTERNATIONELLA KMRKommissionrer och rdgivande styrelse

KMRs kommissionrer bistr KMR utifrnsina professionella kunskapsomrden i dessreformarbete inom omrdet mentalvrd och fratt skerstlla de mentalsjukas rttigheter.

Internationella KMRJan EastgateInternationella Kommittnfr Mnskliga RttigheterLos Angeles

Nationell ordfrandeBruce WisemanKommittn fr MnskligaRttigheter USA

Styrelseledamot i Kommittnfr Mnskliga Rttigheter

Isadore M. Chait

Grundande kommissionrDr. Thomas Szasz,Professor emeritus i psykiatriState University of New YorkHealth Science Center

Konst och underhllningJason BegheDavid CampbellRaven Kane Campbell

Nancy CartwrightKate CeberanoChick CoreaBodhi Elfman

Jenna ElfmanIsaac HayesSteven David HorwichMark IshamDonna Isham

Jason LeeGeoff LevinGordon Lewis

Juliette LewisMarisol Nichols

John Novello

David PomeranzHarriet SchockMichelle StaffordCass WarnerMiles Watkins

Kelly YaegermannPolitik och juridikTim Bowles, Esq.Lars EngstrandLev Levinson

Jonathan W. Lubell, LL.B.Lord Duncan McNairKendrick Moxon, Esq.

Vetenskap, medicin och hlsaGiorgio Antonucci, M.D.Mark Barber, D.D.S.

Shelley Beckmann, Ph.D.Mary Ann Block, D.O.Roberto Cestari, M.D.(ven President KMR Italien)Lloyd McPheeConrad Maulfair, D.O.Coleen MaulfairClinton Ray MillerMary Jo Pagel, M.D.Lawrence Retief, M.D.Megan Shields, M.D.William Tutman, Ph.D.Michael Wisner

Julian Whitaker, M.D.Sergej Zapuskalov, M.D.

UtbildningGleb Dubov, Ph.D.Bev EakmanNickolai PavlovskyProf. Anatoli Prokopenko

ReligionRev. Doctor Jim Nicholls

Affrsverksamhet

Lawrence AnthonyRoberto Santos


25/28

Nationella KMR-kontorKMR AustralienCitizens Commission onHuman Rights AustraliaP.O. Box 562Broadway, New South Wales2007 AustralienTelefon: 00 612-9211-4787

Fax: 00612-9211-5543E-mail: [email protected]

KMR BelgienCitizens Commission onHuman RightsPostbus 552800 Mechelen 2,BelgienTelefon: 00324-777-124 94

KMR DanmarkMedborgernes Menneske-rettighedskommissionMMK)Faksingevej 9A2700 Brnshj, DanmarkTelefon: 0045 39 62 9039E-mail: [email protected]

KMR FinlandPost Box 14500511 HelsinkiFinlandTel: 00358-9-859 48 69

KMR FrankrikeCommission des Citoyens pourles Droits de lHommeCCDHBP7675561 Paris Cedex 12Frankrike

Telefon: 0033- 1 -40 01 0970Fax: 0033- 1 -40 01 0520E-mail: [email protected]

KMR GreklandCitizens Commission onHuman Rights65, Panepistimiou Str.105 64 AthensGrekland

KMR HollandCitizens Commission onHuman Rights HollandPostbus 360001020 MA, AmsterdamHollandTelefon/Fax: 0031- 20-494 25 10E-mail: [email protected]

KMRIrlandCitizens Commissionon Human RightsAshton House, CastleknockDublin 15IrlandE-Mail: [email protected]

KMR IsraelCitizens Commissionon Human Rights IsraelP.O. Box 3702061369 Tel Aviv, IsraelTelefon: 00972-3-566 06 99Fax: 00972-3-560 18 83

E-mail: [email protected]

KMR ItalienComitato dei Cittadini per iDiritti Umani CCDUViale Monza 120125 MilanoItalienE-mail: [email protected]

KMR JapanCitizens Commission onHuman Rights Japan2-11-7-7F KitaotsukaToshima-ku Tokyo170-0004, JapanTelefon: 0081-335 76 1741Fax: 0081-335 76 17 41

KMR KanadaCitizens Commission onHuman Rights Toronto27 Carlton St., Suite 304Toronto, OntarioM5B 1L2 KanadaTelefon: 001-416-971-8555E-mail:[email protected]

KMR Lausanne, SchweizCommission des Citoyens pour

les droits de lHommeCCDHCase Postale 5773CH-1002 Lausanne 17SchweizTel: 0041-21-646 62 26E-mail: [email protected]

KMR Monterrey, MexikoCitizens Commission onHuman RightsAvda. Madero 1955 PonienteEsq. Venustiano Carranzaedif. Santos Oficina 735Monterrey, NL MxicoTel: 0052-8-348 03 29Fax: 0052-8-675 86 89E-mail: [email protected]

KMR NepalCitizens Commission onHuman RightsP.O. Box 1679Baneshwor Kathmandu,NepalE-mail: [email protected]

KMR Nya ZeelandCitizens Commission onHuman Rights New ZeelandP.O. Box 5257Wellesley StreetAuckland 1, Nya ZealandTel/fax: 0064-9-580 00 60

E-mail: [email protected]

KMR NorgeMedborgernesmenneskerettighets-kommisjon,MMKPostboks 8902 Youngstorget0028 Oslo, NorgeE-mail: [email protected]

KMR RysslandCitizens Commission onHuman Rights RussiaP.O. Box 35117588 MoskvaRyssland CISTel: 007-095-518 11 00

KMR SpanienComisin de Ciudadanos por losDerechos Humanos, CCDHApdo. de Correos 1805428080 MadridSpanienTel: 0034-63-533 07 14Fax: 0034-91-521 74 05E-mail: [email protected]

KMR StorbritannienCitizens Commission on HumanRights United Kingdom

P.O. Box 188East GrinsteadWest SussexRH19 4RBStorbritannienTel: 0044-(0)1342-31 39 26Fax: 0044-(0)1342-32 55 59E-mail: [email protected]

KMR SverigeKommittn fr MnskligaRttigheter

Box 2124 21 StockholmTel: 08-83 85 18E-mail: [email protected]

KMR SydafrikaCitizens Commission onHuman Rights South AfricaP.O. Box 710

Johannesburg 2000SydafrikaTel: 0027-11-615 86 58Fax: 0027-11-615 58 45

KMR TaiwanCitizens Commission onHuman RightsTaichung P.O. Box 36-127Taiwan, ROCE-mail: [email protected]

KMR Tessin, SchweizComitato dei cittadini peri diritti dell uomoCasella postale 6136512 Giubiasco, SchweizE-mail: [email protected]

KMR TjeckienObcansk komise zalidsk prvaVclavsk nmest 17110 00 Prag 1TjeckienTelefon/Fax: 00420-224-009-156E-mail: [email protected]

KMR TysklandKommission fr Verste derPsychiatrie gegenMenschenrechte e.V.KVPMAmalienstrae 49aD-80799 MnchenTysklandTel: 0049-89-273 03 54Fax: 0049-89-289 867 04E-mail: [email protected]

KMR UngernCitizens Commission onHuman Rights HungaryPf. 182

1461 Budapest, UngernTel: 0036-1342-6355Fax: 0036-1344-4724E-mail: [email protected]

KMR Zrich, SchweizCitizens Commission onHuman RightsSektion ZrichPostfach 12078026 Zrich, SchweizTelefon: 0041 1 242 7790E-mail: [email protected]

KMR sterrikeBrgerkommission frMenschenrechte OesterreichPostfach 130A-1072 Wien, sterrikeTelefon: 0043-1-877-02-23Fax: 0043-1-662 80 72E-mail: [email protected]


26/28

REFERENSERReferenser

1. Joseph Glenmullen, M.D., Prozac Backlash, (Simon& Schuster, NY, 2000), p. 8.

2. Frank Viviano, In the Land of Champagne andCroissants, Pills are the KingFrench lead theworld in use of medication, San Francisco Chronicle,14 May 1998; Alexander Dorozynski, France tacklespsychotropic drug problem, Internet address:http://www.bmj.com/cgi/content/full/313/7037/997, 20 Apr. 1996; Civil Unrest in Socialist France,IDEA HOUSE, Jan. 1998.

3. Beverly K. Eakman, Anything That Ails You,Women on Tranqs in a Self-Serve Society,Chronicles, Aug. 2004.

4. Victor Cordoba, Psiquiatria Guerra a lamelancholia Aumenta el uso de antidepresivos enEspana,El Mundo, 20 Feb. 1997, Internet address:http://www.el-mundo.es/salud/1997/235/

01762.html; Prohibido estar Triste, 17 Nov. 2003,Internet address: http://www.quo.wanadoo.es/quo/carticulos/10017.html.

5. Anil Dawar, Prozac found in tapwater, DailyMail, 9 Aug. 2004.

6. Bruce D. Levine, Ph.D., Commonsense Rebellion:Debunking Psychiatry, Confronting Society (New York:Continuum, 2001), p. 277.

7. Lisa M. Krieger, Some question value of brainscan; Untested tool belongs in lab only, experts say,The Mercury News, 4 May 2004.

8. Sydney Walker,A Dose of Sanity: Mind, Medicineand Misdiagnosis, (John Wiley & Sons, Inc., NY,1996), p. 51.

9. Ibid., p. 192.

10. Ibid., p. 193.

11. Paula J. Caplan, Ph.D., They Say Youre Crazy,(New York: Addison Wesley Publishing Company,1995), p. 222.

12. Ibid.

13. Ten Things That Drive Psychiatrists toDistraction, The Independent, (United Kingdom),19 Mar. 2001.

14. Op. cit., Walker, p. 51.

15. Shankar Vedantam, Drug Ads Hyping AnxietyMake Some Uneasy, The Washington Post, 16 July 2001.

16. Elliot S. Valenstein, Ph.D., Blaming the Brain,

(The Free Press, New York, 1998), pp. 4, 6, 125, 224.17. Ty C. Colbert, Ph.D., Rape of the Soul: How theChemical Imbalance Model of Modern Psychiatry HasFailed Its Patients, (Kevco Publishing, California,2001), p. 97.

18. Louria Shulamit, M.D., Family Practitioner,Israel, 2002quote provided to CCHRInternational, June 22, 2002.

19. American Psychiatric Association, Diagnostic andStatistical Manual of Mental Disorders (Third Edition)(Press Syndicate of the University of Cambridge,Great Britain), 1980, pp. 41, 44, 385; DSM-III-R,

(American Psychiatric Association, Washington,D.C.), 1987, p. 50; Theodore J. La Vaque, Ph.D.,Kids, Drugs, and ADD , Internet address:http://www.dct.com/~tlavaque/ritalin.html.

20. Methylphenidate (A Background Paper), U.S.Drug Enforcement Administration, Oct. 1995, p. 16.

21. Ibid.

22. Brian Vastig, Pay Attention: Ritalin Acts MuchLike Cocaine,Journal of the American MedicalAssociation, August 22/29, 2001, Vol. 286, No. 8,p. 905.

23. DSM-III-R, (American Psychiatric Association,

Washington, D.C., 1987), p. 136.24. Dr. Mary Ann Block, No More ADHD, (BlockBooks, Texas, 2001), p. 35.

25. Op. cit., Colbert, Rape of the Soul, p. 78.

26. National Institutes of Health, ConsensusConference on ADHD, 16-18 Nov. 1998.

27. Annika Hansson, Disputed MaterialDestroyed, Trelleborgs Allehanda, May 2004.

28. Op. cit., Colbert, Rape of the Soul, p. 117.

29. Alternatives for Bipolar Disorder, Safe Harbor,Alternative On-Line.


27/28

Den hr publikationen har mjliggjorts med hjlp av anslag frnInternational Association of Scientologists.

Publicerad som information till allmnheten av Kommittn fr Mnskliga Rttigheter.

FOTO: 14: Vicky Kasala/Getty Images

2004 CCHR. Alls rttigheter frbehllna. CITIZENS COMMISSION ON HUMAN RIGHTS, CCHR och CCHR-symbolen r varumrken somgs av Citizens Commission on Human Rights. Tryckt i USA. Item #18905-11-Swedish

Kunskap r en vital del i alla initiativ som syftar till att

vnda den krympande sociala spiralen. KMR tar ansvaret

fr denna uppgift p allvar. Genom att gra KMRs

internet-sajt vlknd, genom bcker, informationsbrev och andra

publikationer fr fler och fler patienter, familjer och mnniskortillhrande olika yrkeskategorier, lagstiftare och mnga andra,

korrekt information om psykiatri; de fr veta att det gr att gra

ngonting t den och att man br gra det.

KMRs publikationer, som finns tillgngliga p 15 sprk, informe-

rar om psykiatrins skadliga inflytande p rasism, utbildning,

kvinnofrgor, rttsvsendet, drogrehabilitering, moral, vraldre, religion och mnga andra omrden. Dessa omfattar bl.a.:

KMRSKAPAR OFFENTLIG MEDVETENHET

VARNING: Innan du slutar att ta psykiatriska droger behver du

ska hjlp och rd av en kompetent icke-psykiatrisk lkare.

Rapport och rekommendationer angende bristen p vetenskaplighetoch resultat inom mentalvrdsindustrin

B k vRapport och rekommendationer angende det kriminella monopoletp mental hlsa

B l uRapport och rekommendationer om psykiatrins influenser phlso- och sjukvrden

Rapport och rekommendationer om bristen p vetenskaplighet ipsykiatrisk diagnos

s p g p pRapport och rekommendationer om psykiatriska lgner omallvarliga psykiska strningar

pRapport och rekommendationer angende de destruktivabehandlingsmetoderna ECT och psykokirurgi

T Rapport och rekommendationer angende bruket av tvng ppsykiatriska inrttningar

d o a b f p dRapport om hur psykiatrin skapar dagens drogkris, ochrekommendationer om tgrder

m dRapport och rekommendationer angende metadonprogrammetoch andra ddsbringande drogrehabiliteringsprogram

G D T BRapport och rekommendationer om falska psykiatriska diagnoseroch om att tvinga p unga mnniskor droger

S U p u u s

Rapport och rekommendationer om destruktiva bedmningsformulr

fr psykisk hlsa, vrderingar och program i vra skolor

S p vRapport och rekommendationer om psykiatrins misslyckade

ppenvrdsprogram och andra psykiatriska tvngsprogram

S K f kRapport och rekommendationer om psykiatrins angrepp p konstnrer

A r uRapport och rekommendationer om psykiatrins destruktiva inflytande

p religis tro och religisa utvningar

U p h k l o rEn rapport om och rekommendationer betrffande psykiatrins och

psykologins inverkan p rttsvsende och kriminalvrd

M mRapport och rekommendationer om psykiatrins vergrepp mot vra

ldre

V p k o bRapport och rekommendationer om sexuella vergrepp p patienter

inom den psykiatriska vrden

a pRapport och rekommendationer om psykiatrins roll i den

internationella terrorismen

S RRapport och rekommendationer kring psykiatrins skapande av raskon-

flikter och etnisk rensning.

F M R a m


28/28

Psychiatry Svenska Opt

Documents

Transcript of Psychiatry Svenska Opt