Child Drugging Svenska

8/8/2019 Child Drugging Svenska

1/36

Publicerad av

Kommittn fr Mnskliga RttigheterGrundad 1969

ATT GE DROGERTILL BARN

Psykiatrin frstr livRapport och rekommendationer om falska

psykiatriska diagnoser och om att tvingap unga mnniskor droger


2/36

VIKTIG INFORMATIONtill lsaren

Den psykiatriska yrkeskren hvdar att de rensamma om att ha kunskap om mentalhlsa och psykiska sjukdomar. Fakta visar

dock p motsatsen:

1. PSYKISKA STRNINGAR R INTE

MEDICINSKA SJUKDOMAR. Inom medicinenexisterar strikta kriterier fr att man skall f kalla etttillstnd fr en sjukdom - en frutsgbar grupp avsymtom och orsak till dessa symtom eller frstelsefor deras fysiologi (funktion) mste etableras ochbevisas. Frossa och feber r symtom. Malaria och

tyfus r sjukdomar. Sjukdomars existens kan pvi-sas genom objektiva bevis och fysiska tester. Detfinns nnu inga psykiska sjukdomar vars medi-cinska existens har bevisats.

2. PSYKIATRIKER SYSSLAR ENBART MED

PSYKISKA STRNINGAR, INTE MED

PVISADE SJUKDOMAR. Medan man inom tradi-tionell somatisk medicin gnar sig t sjukdomarsom malaria, bronkit och hepatit, gnar sig psykia-tri t strningar. I frnvaro av knda orsaker ellerfysiologi kallas en grupp symtom som man har setthos mnga olika patienter fr en strning ellersyndrom. Joseph Glenmullen, psykiatriker vidHarvarduniversitetet, sger att inom psykiatrin, ralla diagnoser rtt och sltt syndrom [eller strning-ar], grupper av symtom som anses vara relateradetill varandra, inte sjukdomar. Detta har dr ThomasSzasz, professer emeritus i psykiatri, observerat,Det existerar inte ngot blodprov eller annat biolo-giskt test som kan anvndas fr att konstatera ommentalsjukdom freligger eller inte, vilket det finnsfr de flesta kroppsliga sjukdomar.

3. PSYKIATRIN HAR ALDRIG FASTSTLLT ORSAKEN

TILL NGON PSYKISK STRNING. Ledandepsykiatriska sammanslutningar som t.ex. WorldPsychiatric Association och National Institute of

Mental Health i USA medger att psykiatriker var-ken knner till orsaker eller botemedel fr ngonpsykisk strning eller vad deras behandlingar harfr specifika effekter p patienterna. De har enbartteorier och motstridiga sikter om sina diagnoseroch metoder, och de saknar vetenskapliga bevis frdem. En tidigare ordfrande fr World PsychiatricAssociation konstaterade, Den tid d psykiatrikeransg att de kunde bota de psykiskt sjuka r frbi. Iframtiden mste de psykiskt sjuka lra sig att levamed sin sjukdom.

4. TEORIN ATT PSYKISKA STRNINGAR BERORP EN KEMISK OBALANS I HJRNANR ENOBEVISAD SIKT, INTE ETT FAKTUM. En rdandepsykiatrisk teori (och frklaring till att personlig-hetsfrndrande droger sljs) r att psykiskastrningar r ett resultat av en kemisk obalans ihjrnan. Som med psykiatrins vriga teorier finnsdet inga biologiska eller andra bevis som stdjerdetta. Elliot Valenstein, fil. dr, representant for enstor och aktiv grupp av medicinska och biokemiskaexperter och frfattare till boken Blaming the Brainsger. Det finns inga tillgngliga tester fr attbestmma det kemiska tillstndet hos en levandepersons hjrna.

5. ORSAKERNA TILL PROBLEM I LIVET FINNS INTE I

HJRNAN. Mnniskor har problem och upprrdhe-ter i livet som kan leda till psykiska problem, vilkaibland kan vara mycket allvarliga. Men att sga attproblemen kommer sig av obotliga hjrnsjukdo-mar som bara kan lindras med farliga piller rorligt, skadligt och leder ofta till dden. Sdanadroger r ofta starkare n narkotika och kan leda tillatt mnniskor tar till vld eller begr sjlvmord. Dedljer de verkliga orsakerna till problemen och gr

individen mindre kapabel och hindrar drmedmjligheterna till verkligt tillfrisknande ochframtidstro.


3/36

INNEHLLInledning: Sveketmot vra barn .................................

Kapitel ett: Att monteraned fungerande utbildning .............

Kapitel tv: Uppkomstenav psykiatriska diagnoser .............

Kapitel tre: Droglangning

till barn ..........................................1

Kapitel fyra: Att utplnabegreppen rtt och fel ..................1

Kapitel fem: Barnlmnas vind fr vg ......................2

Kapitel sex: Attterta kontrollen ............................2

Rekommendationer ........................2

Internationella Kommittnfr Mnskliga Rttigheter ..............2

ATT GE DROGERTILL BARN

Psykiatrin frstr liv


4/36

Tidningsartiklar basunerar ofta utden nutida psykofarmakologiskaforskningens nya underverk vidbehandling av smbarns inlrningoch emotionella problem och

ofrmgor.De verkar frnuftiga. De lter vertygande.

n en gng besegrar vetenskapen den materiel-

la vrlden till gagn fr mnskligheten. Vemskulle kunna hangot emot att gradet mjligt att leva ettnormalt liv fr demsom har det svrt?

Jo, det skulleDaniels frldrar ha!Liksom Corys! Deskulle argumenteramot detta hftigt ochvldsamt. Och med

uppskattningsvis 17miljoner skolbarnvrlden ver som sgslida av psykiskastrningar som grdet ndvndigt att hlla dem i en kemisktvngstrja av tunga personlighetsfrndrandepsykiatriska droger, r de lngt ifrn ensamma.

Vilka r Daniel och Cory och varfr protest-erar deras frldrar? De r barn som inte bara rofrmgna att leva ett normalt liv p grund avs.k. mirakeldroger, p grund av drogerna slever de tragiskt nog inte lngre.

Jag vill grna att du granskar ovanstendeexempel ur ett barns synvinkel, eftersom

verkligheten och diagnoserna kanske inte ter-speglar samma sak nr det gller psykiatrinsinnepiller.

Fundera lite p flera av orden och hur deanvnds. Ta till exempel ordet normalt. Du harfrmodligen en egen id om vad det innebr attleva ett normalt liv. Innefattar det konsumtion avberoendeframkallande, personlighetsfrnd-

rande och potentiellt farliga droger? Innefattardet ett totalt beroendeav dessa droger fr attfrbli normal?

Vad sgs om ordetlkemedel? Knnerdu dig bttre till modsgenom att trolla frambilden av ngon vl-grande hostmedicinordinerad av en snllhuslkare? Inget kan

vara lngre frn sann-ingen. Psykiatriskalkemedel r mycketstarka vanebildandedroger.

Sedan har vi termen vetenskaplig, somofta anvnds inom psykiatrin fr att ge legi-timitet t deras uttalanden. Enligt World BookDictionarybetyder det systematisk, noggrann,exakt. Dessa egenskaper har inget med psyki-atri och faktiskt inte heller med dess kusin,psykologi, att gra.

Exempel p andra ord som de haromdefinierat r normer, rtt, fel, tryggoch till och med utbildning.

INLEDNINGSveket mot vra barn

I N L E D N I N G

S v e k e t m o t v r a b a r n2

I motsats till den outtalade, psykiatriska siktenr barn inte frsksdjur, de r mnskliga

varelser som i kraft av sin ungdom har rtt attfrvnta sig skydd, omvrdnad, krlek och

mjlighet att uppn sin fulla potential i livet.Detta kan frvgras dem genom de

begreppsmssiga och kemiska tvngstrjor sompsykiatrins diagnoser och droger utgr.

Jan Eastgate


5/36

Att omdefiniera ord r del av psykiatrinsoch psykologins raffinerade propaganda. I derashnder frvrngs saker och ting fr att slutligeng i bitar.

Problemet r att deras vrldsomfattandepropaganda nr det gller barn och utbildninghar duperat bde vlmenande frldrar, lrareoch politiker s att det som r normalt dr

har vi det ordet igen - bland smbarn inte lngrer normalt, utan en psykisk sjukdom. Och vidareatt det drabbade barnet kanske kan klara sigigenom svrigheterna enbart med hjlp av fort-satt tung medicinering frn mycket tidig lder.

Vem kunde tro att detta skulle ske fr fyrtior sedan? Likvl r vi dr nu och den bistrasanningen r att barn och ungdomar vrldenver befinner sig i allvarlig fara och har skadatsfr all framtid en del av dem har till och medgtt oss frlorade.

I motsats till den outtalade, psykiatriska

sikten r barn inte frsksdjur, de r mn-skliga varelser som i kraft av sin ungdom harrtt att frvnta sig skydd, omvrdnad, krlekoch mjlighet att uppn sin fulla potential i livet.Detta kan frvgras dem genom debegreppsmssiga och kemiska tvngstrjor sompsykiatrins diagnoser och droger utgr.

Vi ger ut den hr rapportenAtt ge droger tillbarn Psykiatri frstr liv fr att avslja lgner-na och propagandan, fr att ge information somannars inte r lttillgnglig fr frldrar ochandra berrda. Men frmst av allt fr att hjlpatill att skapa en trygg tillvaro fr de barn somnu vxer upp.

Barnen r vr framtid.

Det r inget mindre n hela vr framtid somstr p spel hr.

Med vnlig hlsning,

Jan EastgateOrdfrandeInternationella KMR

I N L E D N I N G

S v e k e t m o t v r a b a r n3


6/36

r 1879 frkunnade den tyskepsykologen Wilhelm Wundt att mn-niskan var ett sjllst djur. Genomdetta lade han grunden fr modernpsykologi och psykiatri.

I USA och andra lnder blev effektivakunskapsbaserade utbildningssystemnedvrderade. Psykologen WilliamThorndike sade att trning i fonetik,multiplikationstabeller och formellaskrivvningar var bortkastad tid.

Under 1940-talet sade psykiatrikernaG. Brock Chisholm (Kanada) och

John Rawlings Rees (Storbritannien),tv av grundarna av WorldFederation for Mental Health, attpsykiatrikerna framgngsrikt hadeattackerat lraryrket och att mletmed effektiv terapi var att avskaffabegreppet rtt och fel.

P 1960-talet (och sedan dess)introducerades psykologiskaprogram i skolorna. Psykiatrikerna

hvdade att tre kllor till stressmste avlgsnas frn skolorna:1) misslyckande i skolan 2) enlroplan inriktad p teoretiskamnen och 3) disciplinra metoder.

Psykologer och psykiatriker harnstlat in sig i utbildningsomrdetoch fullbordat en nrmast totalomstrtning av verksamheten,genom att frndra skolanfrn platser fr inlrning tillmentalvrdskliniker.

5

3

VIKTIGA FAKTA

12

4


7/36

KAPITEL ETT:Att montera nedfungerande utbildning

K A P I T E L E T T :

A t t m o n t e r a n e d f u n g e r a n d e u t b i l d n i n g5

IUSA har sjlvmord bland tonringar tredubblatssedan 1960. Idag r sjlvmord den nst vanligasteddsorsaken (efter bilolyckor) fr 15-24-ringar.Sedan tidigt 1990-tal har miljoner barn ver helavrlden anvnt ordinerade antidepressiva medelsom myndigheterna i Storbritannien och USA nu harstmplat som sjlvmordsmedel. I september 2004 hllden amerikanska kongressen utfrgningar angende

dessa preparat och fann d inte bara att underskningarvisar att preparaten r ineffektiva vid behandling avbarn, de kan ocks driva dem till sjlvmordsbeteendeoch fientlighet.1 G in i envanlig brittisk, australisk,kanadensisk, amerikanskeller till och med ngonmexikansk skola idag ochdu blir frlten om dutror att du har kommit tillen mentalvrds klinik,nr barnen radar upp sig

fr den dagliga dosencentralstimulantia. Tittanrmare och du kommeratt hitta en svart marknadfr droger som skts av skolbarn dr affrerna grsmed samma droger som de som ordineras fr fr-modade inlrnings svrigheter.

Efter att ha rrt sig uppt i mer n hundra r harnivn fr ls- och skrivkunnighet rasat i USA sedan1963 d psykologiska program och psykiatriska drogergjorde entr i klassrummen. Sedan psykologiska lro-planer introducerats i Sydafrika visade skolresultatenfr r 1997 att endast 47 % av landets elever blev god-knda vilket r en nedgng jmfrt med 1994 d 58 %blev godknda.

Fr att f en uppfattning om vilket inflytandepsykiatrins och psykologins tankegngar har idaginom barnuppfostran och pedagogik r det ndvndigtatt frst hur deras lrosatser kunnat skaffa sig ettsdant jrngrepp ver utbildningsomrdet. Berttelsenbrjar mer n ett sekel tillbaka.

r 1879 grundades den experimentella psykolo-gin av den tyske psykologen Wilhelm Wundt. Han

frkunnade att mnniskan var ett sjllst djur, atttankeverksamhet endast var ett resultat av hjrnaktivitetoch att medvetenhet r till ingen nytta innan de upp-

str genom kemiska ochfysiska processer.2 [Vrkursivering]

De huvudfigurer somdrefter frverkligadeWundts teorier inom utbild-ningsomrdet var EdwardLee Thorndike, John Dewey,James Earl Russell, James

Cattell och William James.Thorndike utfrde endel av de tidigaste experi-menten inom djurpsykolo-

gin och anslt sig till Wundts uppfattning om mn-niskan som ett djur. Han underskte inlrn-ingsmekanismerna, inte genom att studera mnniskorutan kycklingar, rttor och katter. I sin bok frn 1929,Elementary Principles of Education, skrev Thorndike:Konstgjorda vningar som trning i fonetik, multip-likationstabeller och formella skrivvningar r i stortsett bortkastad tid. mnen som rkning, sprk och his-toria har ett innehll som r av fga vrde. Nstan varjemne har obetnksamt utkats fr att tillfredsstllaakademiska grundlighetsideal.3

Vi har framgngsrikt attackeratett antal yrkesgrupper. De tvlttaste av dem r naturligtvis

lraryrket och kyrkan. John R. Rees, en av grundarna till

World Federation for Mental Health


8/36

K A P I T E L E T T :

A t t m o n t e r a n e d f u n g e r a n d e u t b i l d n i n g6

I brjan av 1900-talet stllde sig Sigmund Freud,med sin betoning p promiskuitet och omoral, bakomuppfattningen att mnniskan r ett djur. Trots denuppenbara bristen p vetenskaplighet han kom framtill mnga av sina teorier under kokainpverkan, vilkanumera huvudsakligen r underknda skapade destora effekter i mnga lnder. Frfattarinnan och utbil-daren Beverly Eakman ppekar att, Freudianskpsykologi gr som en rd trd genom mentalhygien-en och nya pedagogiska rrelser.4

Senare klargjorde inflytelserika personer somThorndike sina avsikter mycket tydligt: Frr ellersenare kommer frsts varje framsteg, direkt eller indi-rekt, inom vetenskapen om den mnskliga naturen, attbidra till vr framgng med att kontrollera den mn-skliga naturen 5

Ett av dessa fram-

steg kallades frhelordsmetoden, ettlsprogram utvecklatav James Cattell, somhade varit Wundts assis-tent i tre r och blev ord-frande fr amerikanskap s y k o l o g f r b u n d e t .Fonetik ignorerades ochbarnen tvingades attmemorera nstan varjeord utan att frst den

logiska fljden av bokstver eller ljud.6

Skolan utnyttjas fr att skapaen mentalvrdstat

Clifford Beers, en f.d. psykiatripatient, grundadeThe National Committee on Mental Hygiene iStorbritannien 1909. Kommittns program fr frhin-drande av brottslighet bidrog till att skapa barnrd-givningskliniker (psykiatrisk rdgivning) vrldenver. Den var den drivande kraften bakom infrandetav mentalhygieniska begrepp i skolorna. Om vi skallkunna frhindra beroende, brottslighet, mentalsjuk-dom och allmn otillrcklighet skrev Ralph Truitt,chef fr kommittns avdelning fr barnrdgiv-

ningsklinker 1927, S skall skolan vara i centrum frvr attack.6

Och attackerad blev den.Sextio r senare stod det i en rapport frn The

National Commission on Excellence in Education tillUSAs utbildningsminister, Om en fientligt sinnadmakt hade frskt att infra de mediokra utbild-ningsmetoder som finns idag i Amerika, kunde vimycket vl ha uppfattat det som en krigshandling.

Det som kommissionen inte hade frsttt var atten attack p skolsystemet hade inletts och att den fort-farande pgick. Psykiatrikern John R. Rees tillknna-gav i ett tal infr The National Council of MentalHygiene i Storbritannien 1940 den globala psykitrinsstrategiska ml. Rees, som kort drefter skulle vara

med och bilda WorldFederation for Mental

Health (WFMH), lmnadeinget tvivel om att hanoch hans likar hade siktatin sig p utbildningen: Vihar framgngsrikt attack-erat ett antal yrkesgrup-per. De tv lttaste avdem r naturligtvislraryrket och kyrkan; detv svraste r rtts-vsendet och lkar-vetenskapen.7 [Vr kur-

sivering]En annan psykiatriker som var med och bildadeWFMH var G. Brock Chisholm som fortsatte attackengenom att anvnda skolan fr att avskaffa moral:Utbildning av barn skapar tusen neurotiska [barn] frvarenda ett som psykiatrin kan hoppas p att hjlpamed psykoterapi, sade han 1945. Vi har svalt alla slagsfrdrvliga frestllningar frn vra frldrar, vrasndagsskollrare och lrare Om rasen skall befriasfrn den invalidiserande brdan av gott och ont mstepsykiatrikerna vara de som tar ansvaret fr detta.8

Vid en av WFMHs ppningskonferenser bestmdepsykiatriker att familjeenheten, som lnge hade utgjortsamhllets stabila grund, skulle vara mlet fr en

Nufrtiden misstnker de flesta mnniskor attutbildning inte handlar om ls- och skrivkunnighet,

baskunskaper eller frdigheter i ngot mne.Vad man inte frsttt r att i hela den

industrialiserade vrlden, s existerar vad sombst kan beskrivas som en analfabetskartell skenbart inriktad p att befrmja mnniskors

mentala hlsa.

Beverly Eakman, frfattare, utbildare


9/36

direkt attack: Familjen r nu ett av de strsta hindrenfr frbttrad mental hlsa och behver sledes ommjligt frsvagas, fr att befria individer och framfrallt barn frn familjelivets tvng.10

P 1960- och 1970-talen introducerades psykolo-giska program i skolorna. Psykiatriker och psykologersom bestmde filosofin i dessa program hvdade att trekllor till stress mste avlgsnas frn skolorna: 1) miss-lyckande i skolan, 2) en lroplan inriktad p teoretiskamnen och 3) disciplinra metoder. Att barnen missly-ckas i skolan var boven i dramat, sade de, fr det ledertill knslor av underlgsenhet, uppfrandeproblemsom skolk och en asocial attityd.11

Hand i hand iordningstllde psykologin ochpsykiatrin undervisningens kollaps fr att sedan kunnaprofitera p den. 1962 fick de, enbart i USA, nstan enmiljon dollar fr sin roll inom undervisningen.

r 2002 hade anslagen som kanaliserades till dem iform av special undervisning fr psykiatridefinieradeinlrningssvrigheter ntt 28 miljarder dollar. Dockfann det amerikanska utbildningsdepartementet att 40% av barnen som falskeligen diagnosticerats fr dessastrningar, helt enkelt aldrig hade ftt lra sig lsa.

Genom att predika sin fullstndigt falska ochfrvirrande lra har den nya behavoristiska elitennstlat in sig hos skolmyndigheterna och fullbordat ennrmast total omstrtning av utbildningsverksamheten.Som ett resultat har vrt en gng s starka och effektivakunskapsbaserade utbildningssystem nstan helt

frstrts och drmed ocks de tidigare s utmrktaresultaten i skolan.Frfattarinnan och utbildaren Beverly Eakman

sger, Nufrtiden misstnker de flesta mnniskor attutbildning inte handlar om ls- och skrivkunnighet,baskunskaper eller frdigheter i ngot mne. Vad maninte frsttt r att i detta land, och faktiskt i hela denindustrialiserade vrlden, s existerar vad som bst kanbeskrivas som en analfabetskartell skenbart inriktadp att befrmja mnniskors mentala hlsa. Dennakartell fr sin kraft frn de som finansiellt och politiskttjnar p okunnighet och frsumlig utbildning, puppgivenhet, brottslighet, arbetslshet och det socialakaos som en frsmrad utbildning skapar.12

P sykiatriker och psykologer ppnade under detsenaste rhundradet upp drren fr kaos i klass-rummen genom att underminera moral ochsjlvrespekt, och frvisa skolan till att bli ett provom-rde fr perversa teorier och behandla barn som djursom ska trnas och bli beroende.

EDWARD LEE THORNDIKE, djurpsykolog, experi-menterade p apor, rttor, katter, mss, kycklingar ochandra djur fr att sedan anvnda sina tekniker p barn.Han sade, Frr eller senare kommer frsts varje fram-steg, direkt eller indirekt, inom vetenskapen om denmnskliga naturen, att bidra till vr framgng med attkontrollera den mnskliga naturen

PAUL SCHRODER, psykiatriprofessor, talare p denfrsta konferensen fr den tyska Society for ChildPsychiatry and Therapeutic Education 1940, vilkenbevistades av eliten av nazipsykiatrikerna, dr han

deklarerade. Barnpsykiatri mste hjlpa till att inte-grera (rftligt) skadade eller olmpliga barn fr deraseget och allmnhetens bsta under ett konstantexpertmssigt urval av de som r vrdefulla och utbild-ningsbara med ett lika resolut offer av de som bedmssom vervgande vrdelsa och obildbara.13

J.R. REES, en av grundarna till World Federationfor Mental Health (WFMH), talade om att psykiatrinskulle breda ut sig i alla utbildningsaktiviteter och skrtmed att den framgngsrikt attackerat lraryrketmed syftet att stdja vr speciella synvinkel.

G. BROCKCHISHOLM, en av grundarna till (WFMH),

sade, Om rasen skall befrias frn den invalidiserandebrdan av gott och ont mste psykiatrikerna vara desom tar ansvaret fr detta.

JOHN DEWEY, psykolog och frmjare av teorinmnniskan r ett djur, betecknade kravet att lra barnlsa nr de var sm fr en perversion, och fre-sprkade att skolan skulle anta rollen som en social,hellre n en teoretisk, institution.

G. STANLEYHALL, den frsta ordfranden i AmericanPsychological Association, frklarade att utbildning av den breda massan inte vandvndig. Vi mste komma ver fetischism av alfabetet, av multiplikationstabeller, av grammatik, sade han. Det skulle inte vara ngon strre frlust om etbarn aldrig lrde sig lsa.

JAMES CATTELL, en senare ordfrande i American Psychological Associationhade teorin att lite r vunnet genom att lra ett barn ljud och bokstver som ettfrsta steg fr att lra sig lsa. Hans lsmetod helordsmetoden visade sig varaen katastrof, som fick ls- och skrivkunnigheten att rasa verallt dr den anvndes

MANFRED MLLER-KPPERS, frn det tyska Society for Child and AdolescenPsychiatry, hvdade p 1970-talet att det inte skulle tillhandahllas skolundervisning utan barnpsykiatrisk underskning.14

Inflytandet r fortfarande utbrett. r 2003 frordade psykiatriker ochpsykologer New Freedom Commission on Mental Health i USA att rekommendera, En tidig upptckt av psykiska problem hos [skol] barn genomrutinmssiga och omfattande tester och underskningar

En historia av svek: Attundergrva undervisningen

John Dewey

Edward Thorndike

G. Brock Chisholm

G. Stanley Hall


10/36

r 1865 hvdade den i Zrich verk-samme psykiatrikern Wilhelm Griesingerfalskeligen att alla mentala problemberor p sjukdomar i hjrnan. Trots bris-ten p bevis nnu i denna dag harpsykiatrin byggt ett mng-miljard dollarimperium p denna falska vetenskap.

Under det sena 1800-talet var den tyskepsykiatrikern Emil Kraepelin den frsteatt diagnosticera och kodifiera mnskligtbeteende som strningar, samtidigt

som han bekrftade att psykiatrin sak-nade effektiva behandlingsmetoder.

1952 innehll American PsychiatricAssociation (APAs) handbokDiagnostisk och statistisk handbokfr mentala strningar (DSM) baratre strningar fr spdbarn ellerbarn. 1980 hade det skett en nratiofaldig kning i antalet strningarhos barn.

r 1987 fddes diagnosen uppmrk-samhetsstrning med hyperaktivitet(ADHD) bokstavligt talat genom enomrstning genomfrd av en kommittinom American Psychiatric Association(APA) och infrdes i DSM. Inom loppetav ett r hade 500 000 barn ftt diag-nosen enbart i USA.

17 miljoner skolbarn ver hela vrldenhar nu diagnosticerats som s kallatmentalt strda och ordinerats kokain-liknande centralstimulantia eller starkaantidepressiva droger som behandling.

1

2

3

4

5

VIKTIGA FAKTA

Genom att skapa inlrningsstrningar som rrena bluffen, som de som ingr i psykiatrinsDiagnostisk och statistisk handbok fr

mentala strningar (DSM) blir det mjligt frpsykiatrikerna att ge diagnoser och droger till

barn, vilket ger stor vinning.


11/36

nda till 1800-talet var frestllnin-gen att galningar var sjuka rela-tivt ovanlig. De betedde sig under-ligt, kanske destruktivt, men frkla-ringarna till varfr sktes inte nd-

vndigtvis i fysiska defekter.r 1865 hvdade emellertid en psykiatriker

frn Zrich, Wilhelm Griesinger, att eftersom

strre delen av nervsystemet var lokaliserat i hjr-nan mste alla mentalaproblem bero p sjuk-domar i hjrnan. Trots

bristen p bevis nnu idenna dag har psykia-trin flitigt byggt ettmng-miljard dollarimperium p ingetannat n lsa boliner.

Rkrider och

spegeltrickEn framgngsrikmaskering till veten-skap krver dock attvissa fasader hlls pplats. Det var den tyskepsykiatrikern EmilKraepelin, lrjunge till Wundt, som frst utarbe-tade ett system fr kodifiering av mnskligt

beteende, samtidigt som han bekrftade attpsykiatrin saknade effektiva behandlingsmetoder motde flesta psykiatriska strningar.15 [Vr kursivering]

Mer n ett rhundade senare har saker och tinginte frndrats. r 1995 erknde dr Rex Cowdry,dvarande chef fr USAs Nationella Institut fr

Mental Hlsa (NIMH) fljande: Vi knner inte tillorsakerna [till ngra psykiska sjukdomar]. Vi har ingametoder fr att bota dessa sjukdomar nnu.16 [vr kur-sivering]

Sedan Kraepelins dagar har antalet fall avmnskligt beteende som psykiatrin har dmt utstadigt kat. Idag r de faststllda i APAsDiagnostisk och statistisk handbok fr mentala

strningar (DSM) and och i Internationell klassificer-ing av sjukdomar (ICD),avsnittet om mentalastrningar. DSM pub-licerades frsta gngen1952 och innehll d 112strningar. Utgvan frn1994, DSM-IV, innehllermer n 370 strningar.17

r 1987 fddes diag-nosen uppmrksamhets-strning med hyperak-

tivitet (ADHD) bok-stavligt talat med enomrstning genom hand-upprkning genomfrd aven kommitt inom Ameri-can Psychiatric Asso-ciation (APA) och infrdes

i DSM-III-R. Inom loppet av ett r hade 500 000barn ftt diagnosen enbart i USA.18 Idag har densiffran stigit till alarmerande sex miljoner.

Internationellt har antalet barn som ftt diag-nosen ADHD, ven kallad Hyperkinetisk strningi Europa, eller DAMP (Dysfunktion i Aktivitets-kontroll, Motorik-kontroll och Perception) skjutit ihjden sedan 1990-talet. Mellan ren 1989 och 1996

Barnpsykiatrins vlde upprttades p grundvalav idn om en moralisk bristfllighet, nmligen

antagandet att ungdomsbrottslighet r ensjukdom som barnpsykiatrikern r specielltkvalificerad att diagnostisera och behandla.

Brottslighet r emellertid inte en sjukdom somt.ex. diabetes ... Det r helt enkelt ett olyckligt,

kapacitetsnedsttande tillstnd som tillskrivsminderriga som misskter sig.

Thomas Szasz,Professor emeritus i psykiatri

K A P I T E L T V U p p k o m s t e n a v p s y k i a t r i s k a d i a g n o s e r

9

KAPITEL TVUppkomsten av psykiatriskadiagnoser


12/36


13/36

K A P I T E L T V

U p p k o m s t e n a v p s y k i a t r i s k a d i a g n o s e r 11

med att diagnostisera elever.20 Diagnostisering,behandling och studier av dessa s.k. strningarkostar rligen 15 miljarder dollar. Enbart frsljnin-gen av centralstimulantia som anvnds fr att kon-trollera ADHD symtomen, har nu ntt 1 miljard

dollar rligen.Fred Shaw Jr, en f.d. polis i Los Angeles som nu

skter flera hem fr pojkar i Kalifornien, hem somr alternativ till fngelse, berttar fljande: Enpojke frdes till hemmet, han hade ftt diagnosenADD av en psykolog. Jag stllde ngra enkla frgorsom: Hur lnge har du ngonsin pratat i telefonmed en tjej? Tre till fem timmar. Minns du vad honsa? Ja, ganska bra. Hur lnge kan du spela ettdataspel? tta timmar. Hur var det med bcker?Frn prm till prm sdana som han gillade. Hanspelade ocks hela basketmatcher. Det var helt

uppenbart att han kunde koncentrera sig p alltsom intresserade honom.21

Tana Dineen, kanadensisk psykolog och fr-fattare tillManufacturing Victims, sger att psykolo-gi varken r en vetenskap eller ett yrke, utan enindustri som frvandlar friska mnniskor till offerfr att frse sig sjlva med en outsinlig inkomst-

klla.22 I 2001 rs reviderade upplaga av sin boktillgger hon, Den psykologiska industrin bryr siginte om, och skulle fredra att helt bortse frn, denskada den samkar inte bara patienterna utan vensamhllet i stort.23

Sedan psykiatrin infiltrerat och skrat sinfrtroende- och maktstllning inom utbildnings-systemen och skapat frutsttningar fr en organi-serad attack genom psykiatriska diagnoser, slpptepsykiatrin fram sitt nsta, ytterst farliga och ln-samma vapen mot vra ungdomar beroende-framkallande psykoaktiva droger som gr under

beteckningen mediciner.

Den biologiska psykiatrin har nnu inte kunnatbekrfta ett enda psykiatriskt tillstnd/diagnos somavvikande, som sjukdom eller ngot neurologiskt,biologiskt, som kemisk obalans eller genetiskt.

Dr. Fred A. Baughman, Jr., barnneurolog, 2002

Den psykologiska industrin bryr sig inte om,och skulle fredra att helt bortse frn,

den skada den samkar inte bara patienternautan ven samhllet i stort.

Tana Dineen, psykolog och frfattare, Manufacturing Victims, 2001


14/36

Psykiatriker teoretiserarom att menta-la problem kommer frn en kemiskobalans i hjrnan eller r resultatet aven neuropsykiatrisk strning, fr attfrsvara att de ordinerar starka per-sonlighetsfrndrande droger.

Barn har diagnosticerats med kemiskobalans trots det faktum att det intefinns ngra tester som ger std tdessa pstenden och det inte finnsngot egentligt begrepp fr hur enkorrekt kemisk balans skulle se ut.

Med miljontals barn som genombedrgeri ftt etiketten ADHD skaparpsykiatriker en generation av drog-beroende individer. Tillverkaren av ett

centralstimulantia som ordineras frADHD medger att drogen rberoendeframkallande.

Miljontals barn och ungdomar anvn-der ocks antidepressiva preparat somde brittiska, australiska, europeiska ochamerikanska lkemedelsverken har var-nat fr p grund av sjlvmordsrisken.

kningen av det oprovocerade ochblodtrstiga vldet bland ungdomar rfrknippat med introduktionen ochkningen av de vldsframkallandedroger som de ordineras.

2

4

5

3

VIKTIGA FAKTA

1

Matthew Smith tvingades av sin skola att ta centralstimulerande psykia-triska droger som skulle hjlpa honom att bli mer fokuserad. r 2002,

vid 14 rs lder, dog han av en hjrtattack vars orsak rttslkaren tillskrevden ordinerade drogen. Fler och fler barn fr diagnosen ADHD, en diag-

nos som man aldrig har kunnat bevisa att den existerar. Omfattandemarknadsfring har delvis bidragit till kningen.


15/36

r James frst fick diagnosen ADD(uppmrksamhetsstrning) vgradehans mamma att lta honom fpsykiatriska droger och lt honom

brja i en annan skola. Jameshlsokort skickades till den nya skolan och en kura-tor freslog att han skulle genomg en psykologisktest. Han fick diagnosen ADD, som skulle behand-

las med psykiatriska droger.Situationen frvrrades snabbt. I skolan diag-

nosticerades min son,han drogades ner ochdog nstan, sade hansmamma. Tre dagar efteratt han hade ftt psyk-drogerna fick hon ettsamtal frn skolan efter-som hennes son hade fttsvra smrtor i brstetoch man hade frt

honom till ett sjukhus.Lkarna dr berttadeatt smrtorna var enreaktion p drogerna.Nr hon slutade att gehonom dessa var faranver.24

James hade tur.Miljontals barn vrldenrunt har inte haft samma tur.

Dr Baughman rapporterar: Fljande barn rinte lngre hyperaktiva eller ouppmrksamma der dda. Mellan 1994 och 2001 konsulterades jag,medicinskt eller juridiskt, formellt eller informelltom fljande ddsfall: Stephanie, 11, ordinerades

centralstimulantia och dog av hjrtarytmi;Matthew, 13, ordinerades centralstimulantia ochdog av kardiomyopati [sjukdom i hjrtmuskeln];Macauley, 7, ordinerades centralstimulantia och treandra psykiatriska medel, drabbades av hjrt-stillestnd; Travis, 13, ordinerades centralstimulan-tia och drabbades av kardiomyopati; Randy, 9, gavscentralstimulantia och flera andra droger och dog

av hjrtstillestnd; Cameron, 12, ordinerades cen-tralstimulantia och dog av hypereosinofilt syndrom

[onormal kning av devita blodkropparna]. Detr ett hgt pris att betalafr behandlingen av ensjukdom som inte exis-terar.

Bluffen om denkemiska obalansen

Genom en massiv

marknadsfring ocholika kampanjer skrivspsykiatriska droger ut iallt strre omfattningsom en patentlsning frlivets ofrnkomliga kris-er och utmaningar.

Psykiatrins allrasenaste kampanj r den

flitigt torgfrda teorin om att alla mentala problemkommer frn en kemisk obalans i hjrnan, ellerneuropsykiatrisk strning.

Psykiatrikern David Kaisler tvekar inte detminsta nr han talar om bluffen med neuropsykia-triska strningar: Fr den moderna psykiatrin

K A P I T E L T R ED r o g l a n g n i n g t i l l b a r n

13

KAPITEL TREDroglangningtill barn

I frnvaro av ngot onormalt hos ADHD-barnet r den pseudo-medicinska etiketteninget annat n en stigmatisering, och denobefogade behandlingen med droger som

blir fljden r fysisk misshandel. Denmedicinering som vanligen ordineras fr

ADHD och inlrningsstrningar bestr aven riskfylld och beroendeframkallande

amfetaminliknande drog.

Dr. Fred A. Baughman, Jr.,barnneurolog, 2002

N


16/36


14

terstr fortfarande att p ett vertygande sttbevisa att det r genetiska/biologiska faktorer somutgr orsaken till mental sjukdom Patienter [har]diagnosticerats med kemisk obalans trots det fak-tum att det inte finns ngra tester som ger std tdessa pstenden och det inte finns ngotegentligt begrepp fr hur en korrekt kemisk balansskulle se ut.25

r 2001 sade Ty C. Colbert, fil. dr, frfattare tillboken Rape of the Soul: How the Chemical ImbalanceModel of Modern Psychiatry Has Failed Its Patients,Som med alla mentala strningar finns det inget

biologiskt test eller biologisk markr fr ADHD.Han citerar det ameri-kanska Nationella folk-hlsoinstitutets konsen-suskonferens om ADHD

som faststllde, Sommed alla andra emo-tionella strningar harforskare skt ivrigt fratt finna bevis fr att detskulle vara ngonkemisk obalans som or-sakar ADHD, men harinte hittat ngon.26

Nr idn omkemisk obalans an-vnds framgngsrikt fr

att f intet ont anandefrldrar att samarbeta,skapas ett farligt tankestt. Dessa barn tror att detfinns ngot allvarligt fel i deras hjrnor som gr detomjligt fr dem att kontrollera sig sjlva om de intetar ett piller, sger dr Baughman.27

Med piller avses frsts farliga och beroende-framkallande amfetaminliknande eller antidepress-iva droger som SSRI-preparat (Selektiva seroton-interupptagningshmmare).

Med miljontals barn som genom bedrgeri fttetiketten ADHD skapar psykiatriker en genera-tion av drogberoende individer. Tillverkaren avmethylfenidat (Ritalina) medger att drogen r beroen-deframkallande. 28 Beroendeframkallande droger

framkallar en kultur av droglangning och missbruk.Ritalina och andra centralstimulantia sljs nu ille-galt i skolor i flera lnder fr 2-10 dollar per piller. 29Det hr r en drog som r mer potent n kokain och

barnen krossar pillren och snortar dem. En heldel har provat p det. De flesta killarna bombardet, rker det, en del blandar det med glucos ochsnortar det berttade Simon, en 14-rig brittiskelev.30 I Storbritannien finns barn som inte r ldren sex r, vilka r beroende av psykoaktiva drogersom sljs till dem av barnlangare.31

Vrldsproduktionen av metylfenidat kadefrn 2,8 ton 1990 till 15,3 ton 1997. I Mexiko kade

frsljningen av dennacentralstimulantia tta-faldigt mellan ren 1993och 2001. Frn Austral-

ien rapporteras attfrskrivningen av cen-tralstimulantia till barnhar kat 34-faldigt underde tv senaste decen-nierna. Ca 250 000 receptp dexamfetamin, somvertrffar frsljningenav Ritalina, skrevs ut2003.32 Europardets par-lamentariska frsamlingrapporterar att Schweiz,

Island, Holland, Stor-britannien, Tyskland,Belgien och Luxemburg var de europeiska lndersom hade den hgsta konsumtionen avmetylfenidat under 2002. I Storbritannien kadefrskrivningen av centralstimulantia till barn 92gnger mellan 1992 och 2000.33

Ytterligare 1,5 miljoner barn och ungdomar tarSSRI-preparat i USA.34 I Kanada nstan frdubbladesantalet flickor i ldersgruppen 15-18 r som anvn-der antidepressiva droger mellan 1998 och 2002.35 IStorbritannien har antalet frskrivningar av antide-pressiva droger mer n frdubblats under tio r.36

I dagens skolor i Queensland, Australien, strbarnen inte lngre i k fr att f mjlk utan kar

Som med alla andra

emotionella strningar harforskare skt ivrigt fr att finnabevis fr att det skulle varangon kemisk obalans somorsakar ADHD, men har inte

hittat ngon.

Ty C. Colbert, fil. dr, frfattare tillboken Rape of the Soul


17/36

istllet fr droger, som skall f deras beteen-deproblem under kontroll. Lrarna tillbringar sinadagar med att dela ut medicin.37 Det r inget de rroade av. En lrare sade, Som frskollrare gr detmig ont att behva dela ut [dessa droger] till barnsom inte r mer n tre r och sedan se dem gomkring i ett zombie-liknande tillstnd.38

Fljdverkningarna fr barnen har varitkatastrofala.

Thomas Moore, frfattare till Prescriptions forDisaster, sade att den nuvarande anvndningen avdroger som Ritalina innebr frfrliga risker fren hel generation barn. Han sade att denna drog gesfr att p kort sikt kontrollera barnens beteende inte fr att minska ngra synbara risker fr [bar-nens] hlsa. Liknande storskaliga kemiska kontroll-metoder av mnniskors beteende har aldrig tidigaregenomfrts utanfr sjukhem och mentalkliniker.39


15

Ssom presenterats i mngder

av illustrationer, har hjrnan

dissekerats, etiketterats och

analyserats i psykiatriska och medi-

cinska tidskrifter och allmnhetenhar blivit verst med de senaste

psykiatriska teorierna om hur den

fysiska och kemiska sammanstt-

ningen av hjrnan bestmmer be-

teende, psykiska strningar eller

ofrmgor. Det som saknas, i allt

detta, r vetenskapliga fakta.

EN TITT P INSIDANMyten om kemisk obalans

Det finns inga tillgngliga

tester med vilka man kanbedma den kemiska

statusen hos en levandepersons hjrna. Och, man

har inte funnit ngrabiologiska, anatomiska ellerfunktionella tecken som p

skert stt utmrkermentalpatienters hjrnor.

Elliot S. Valenstein,fil.dr., biopsykolog


18/36

Det psykologiska programmetvalues clarification normut-bildning kom p 1960-talet frnTyskland och introducerades iamerikanska skolor under olika

namn.

tminstone fem tonringar ansvarigafr skolmassakrer i USA hadegenomgtt psykologiska beteende-modiferande skolprogram ssomddsutbildning, inklusive vlds-mnnen frn Columbine HighSchool, Eric Harris och Dylan Klebold.

I Japan skdliggjordes detdestruktiva inflytandet av

psykologiska och psykiatriskaprogram av ett fall dr en lrarerusade in i klassrummet, kldd somterrorist, och skrmde barnen i sittfrsk att undervisa dem om vld.

Utbildaren och bestsellerfrfattarenBeverly Eakman klargr attpsykiatrikernas och psykologernashandlingsplan gr ut p att, kastasystematiska teoretiska och kun-skapsbaserade lroplaner verbordtill frmn fr manipulativapsykologiska program och farligapersonlighetsfrndrande droger.

43

VIKTIGA FAKTA

1

2

Psykiatriska droger och psykologiska metoder lgbakom vldet i skolor i USA som t.ex.

ddsskotten i Columbine, Colorado (ovan) 1999och har bidragit till tonrsvld i olika lnder.


19/36

Imars 1998 aktiverade Andrew Goldon, 11, och hanskusin Mitchell Johnson, 13, brandlarmet pWestside Middle School i den amerikanska delstat-en Arkansas, vilket fick elever och lrare att samlasp skolgrden. Drefter ppnade de bda pojkarna

eld, skt p mf mot sina offer och ddade fyra eleveroch en lrare.40

I Tyskland, 2002, ddade en relegerad elev 18 person-

er i en skola under frberedelserna infr slutfrhret ochbegick sen sjlvmord. I Japan halshgg en 14-ring sinelvarige vn, och en annantonring knivhgg en ldregranne till dds eftersomhan ville knna hur detknns att dda ngon.41 Endramatisk kning avskolvld har rapporteratsfrn Japan, Kanada, Israeloch Frankrike.42 IStorbritannien finns det nu

specialskolor fr splittrade,ibland vldsamma, ungdo-mar som har avstngts per-manent frn andra skolor.43

Det finns mnga mjli-ga frklaringar till varfrdetta hnder vld p TV,tillgng till pistoler och andra vapen bland ungdomar.

Ja, barnen kan bli pverkade av vld p TV ochvapen r lttillgngliga. ven knivar r lttillgngliga ochdet var de ven fr 40 r sedan, men barnen gick nd inteut och begick kallblodiga, verlagda massakrer med dem.

Fr att hitta den verkliga anledningen, r det nd-vndigt att titta nrmare p den moderna undervisningenoch speciellt p vad man lr ut om moralvrderingar. I

undervisningen i USA har man satsat starkt p moralsedan 1967 d values clarification normutbildning -brjade lras ut i skolan.

Som en del av den arsenal av tekniker som ingr i depsykologiska programmen kom normutbildning frnTyskland och introducerades i amerikanska skolor underolika namn: sensitivitetstrning, encounter-grupper, sjlv-aktningstrning, moraliskt frnuft, konfliktlsning och

kritiskt tnkande, fr att nmna ngra f. Inga av dessa rngot annat n mentala tekniker utformade fr att modi-

fiera en persons upp-frande eller rent ut sagt,frndra unga mnniskorsvrderingar.44

Barn och tonringarmanipuleras och omfor-mas i syfte att stadkommavissa nskade psykolo-giska resultat. Dennaprocess bestr av att bryta

ner och p ett utstuderatstt nedvrdera devrderingar som barnetredan har speciellt dehan har ftt frn sin familj och att erstta dem medidn att det inte finns ngot

som r direkt rtt eller fel, bara personliga sikter.Tom DeWeese frn American Policy Foundation

berttade om en niorig pojke som sagt till sin mammaatt han ansg skogsarbetare vara av samma slag sommrdare och hycklare efter en normutbildningslektion.De hr psykologibaserade programmen skadar barnen Det r mind control frn vaggan till graven, sgerDeWeese.45

Att omtolka och slutligen utplnabegreppen rtt och fel r det slutliga

mlet fr praktiskt taget all effektivpsykoterapi Nu mste psykiatrin

bestmma hur den nrmaste framtidenskall bli fr den mnskliga rasen. Ingen

annan kan gra det. G. Brock Chisholm, psykiatriker ochkanadensisk bitr. socialminister, 1945

K A P I T E L F Y R AA t t u t p l n a b e g r e p p e n r t t o c h f e l

17

KAPITEL FYRAAtt utplna begreppen

rtt och fel


20/36

K A P I T E L F Y R AA t t u t p l n a b e g r e p p e n r t t o c h f e l

18

Enligt William Kilpatrick, frfattare till boken WhyJohnny Cant Tell Right From Wrong, anvnds ingen tidtill att ge barnet moralisk vgledning eller att forma desskaraktr. Dygderna varken frklaras eller diskuteras, detges inga frebilder fr gott uppfrande, ingen anledningges till varfr en pojke eller flicka i frsta hand skulle viljavara en bra individ ...46

Utbildaren Beverly Eakman beskriver den genom-slagskraft som psykiatri och psykologi haft p skolan:Deras klara och uttalade handlingsplan har gtt ut p attkasta systematiska teo-retiska och kunskaps-baserade lroplaner ver-bord 47

tminstone femtonringar ansvariga frskolmassakrer hade

genomgtt ilskekontroll-trning, d.v.s. kurser ihur man styr sina aggres-sioner och ilska ellerandra psykologiskabe te en de mo di fe ra nd eskolprogram ssomddsutbildning.

Arkansasskolanslroplan inkluderadekonfliktlsning som bet-onade att elever skulle

granska de mjligaorsakerna till konflikter iskolan, familjen ochsamhllet och uppvisastrategier fr att frebyggaoch hantera konflikter p ett bra stt. Ddsskjutningen iArkansas utlstes av att en av pojkarna brt med sin flick-vn, ngot som han uppenbarligen lste genom att skju-ta sina skolkamrater. Alltmedan det hvdas att ilskekon-trolltrning lr personer att kontrollera sin ilska, s fannsi en klass en elev som slog en skolkamrat s svrt att dennefick vrd p sjukhus i sex dagar.48

Ett psykologiskt experiment, ddsutbildning, somhar anvnts i flera lnder sedan 1970-talet, krver att bar-

nen diskuterar sjlvmord, att de skriver sitt eget testamenteoch sin egen ddsruna. En ddsutbildningskurs somgenomfrdes i USA (eufemistiskt kallad rttsutbild-ningskurs), omfattade att eleverna fick ka till en destrand fr att se en brottsscen med en lemlstad man-nekng i bagageutrymmet p en bil, en sndersliten arm ien kasse och en blodig sg.49

I Kyoto, Japan, genomfrdes ett bisarrt frsk attutbilda eleverna om vld, nr en lrare frkldd i mssaoch solglasgon kastade sig in i klassrummet svingande

en metallstav. De elvari-ga eleverna blev rddaoch frskte fly verbnkar och stolar.50

Oroliga frldrar ochlrare framhller vlds-mnnen frn Columbine

High School, Eric Harrisoch Dylan Klebold, somde frmsta exemplen pmisslyckandet med ils-kekontrolltrning ochddsutbildning.

Harris anvnde enantidepressiv drog, somkan framkalla vldsmani.Bde han och Kleboldhade genom domstols-beslut dmts att genomg

psykologisk rdgivninginkluderande ilskekon-trolltrning. Harris hadeblivit ombedd att frestl-la sig sin egen dd. Han

drmde senare att han och Klebold begav sig ivg p etthrjningstg dr de skt vilt omkring sig i ett affrscen-trum. Efter att ha lmnat in berttelsen med drmmen tilllraren frverkligade de bda drmmen och skt ihjl enlrare, sina skolkamrater och sig sjlva.51

Genom att kombinera ett vrdeneutralt system ellerilskekontrolltrning med utbildning dr vldsframkallandepsykdroger fr stor betydelse har man gjort i ordning en krut-durk som bara vntar p den tndande gnistan.

Eric Harris

Jeremy Strohmeyer Kip Kinkel

De hr unga killarna mrdade tillsammans 22 personer efter attde hade genomgtt psykiatrisk eller psykologisk

beteendemodifierande behandling.


21/36

agens studerande screenas eller profilerasmed hjlp av frgeformulr som frgar efterderas egna och deras frldrars attityder och

upptrdande. Dessa innehller frgor som hur mngagnger de har anvnt kokain eller haft sexuelltumgnge.52

I ett tonrsscreeningprogram genomfrt i USA fick

de studerande frgor som t.ex. Har du upplevt ngontidpunkt nr du inte tyckte att ngot var roligt och duinte var intresserad av ngot alls? 53 Barnet kan sedanhnvisas till en psykolog eller psykiatriker vilket vanligtvisleder till frskrivning av droger. Joseph Glenmullen frnHarvard Medical School sger att de frgeformulr somanvnds fr att diagnostisera depressioner kan sevetenskapliga ut, men r ytterst subjektiva. 54

De droger som ordineras mot depression r kndafr att framkalla vldsbeteende och suicidalt beteende. r2003 varnade det brittiska lkemedelsverket lkare fr attskriva ut SSRI-preparat till ungdomar under 18 r pgrund av sjlvmordsrisken. Under 2004 utfrdade FDA(USAs motsvarighet till de Svenska livsmedels- och lke-medelsverken) en liknande varning, liksom myndigheter iAustralien, Kanada och Europa. I oktober 2004 beor-drade FDA att en black box-varning (hgsta riskklass)placeras framtrdande p SSRI-preparaten, fr att betonaatt drogen kan orsaka sjlvmord.

Varningen kom fr sent fr Matt Miller och CecilyBostock. r 2001 hngde sig Matt Miller i sin garderobefter att tagit en antidepressiv drog i en vecka. En annanpojke som anvnde en antidepressiv drog hngde sigsjlv med ett blte frn en takbjlke. Han hade skrivit ett

brev till sina frldrar dr han tackade dem fr 14 under-bara r. Cecily knivhgg sig sjlv i brstet med enkkskniv tv veckor efter det att hon brjat ta ett antide-pressivt medel.55 Att d p ett s vldsamt, ovanligt sttutan att ge ifrn sig ett ljud [drogen] mste ha gjortatt hon gick ver grnsen, sade Cecilys mamma, Sara.

En black box-varning lyckas inte rikta sig mot hela

omfattningen av problemet, eftersom fler barn dr avdroger som r godknda av FDA, och sedan ordineras frphittade strningar. Psykiatriska droger och skolpro-gram relateras ocks till kningen av det blodtrstigavldet bland ungdomar. Episoder med psykoser ochvldsamt beteende associeras med kroniskt missbruk avcentralstimulantia. 56 tminstone 5 % av patienterna somanvnder SSRI-preparat lider av vanliga biverkningarvilka omfat tar oro, ngest, aggressioner, hallucinat ioneroch personlighetsfrndringar.57

Vld utfr t av tonringar som har tagit psykdrogerkan inte ignoreras. Hr fljer ett ftal exempel p brott avden typen: I februari 2004 skt 15-rige Andreas frnTyskland sin fosterfar till dds. Han hade ftt psykiatriskbehandling i flera r och anvnde ordinerade person-lighetsfrndrande droger. Den 17 maj 2004, dmdes19-rige Ryan Furlough frn Maryland fr att ha mrdaten skolkamrat 2001. Ryan anvnde en ordinerad anti-depressiv drog. Tv japanska tonrspojkar, 15 och 16 r,knivhgg i juli 1999 en 16-ring. De bda frvarnahade tagit smntabletter, eftersom dessa gjorde demovervinneliga.

Utbildaren Beverly Eakmans rd r, Ge psykvrds-industrin ledigt frn vr nations hem och skolor.58

SPECIALRAPPORTVad r det egentligen som hnder i skolan?

D


22/36

1

4

Psykiatriker informeraderegeringar att de kunde befria

vrlden frn brottslighet ocholycka men det skulle kostamycket pengar. Psykiatrin lovar

runt men hller tunt.

P 1930-talet kunde tre miljonervuxna amerikaner inte lsa fr dehade aldrig gtt i skolan. 1990kunde 40 miljoner vuxna deflesta med 9 till 12 rs skolgngbakom sig, inte lsa.

I Storbritannien finns mer n tvmiljoner mnniskor som inte kanlsa och i Tyskland r mer n

800 000 illiterata.Mellan 1965 och 2001 varkningen av drogmissbruketbland barn och ungdomar i USAmer n 2 900 %. I Tyskland har75 % av tonringarna rkt hasch.

VIKTIGA FAKTA

3

2


23/36


24/36

K A P I T E L F E M

B a r n l m n a s v i n d f r v g22

Antal centralstimu-lerande tabletterutskrivna p recept(miljontal): en kningp 24 miljoner mellan1995 och 1999

Antal barn somklassifecerats somhyperaktiva: 600%kning mellan 1989och 1996

Antal barn som gescentralstimulerandemedel: 1000% kningmellan 1990 och2000

Sverige Storbritannien

Explosionsartad internationellkning av neddrogning av barn

Tyskland

1990 2000 1992 20001995 1999 1989 1996

Frankrike

2000

342,8 %gngerskning

(31)

7

Antal barn somges receptbalagdacentralstimulerandemedel: En kning av184,200 mellan 1992och 2000

600%gngerskning

1000%gngerskning

9 210 %gngerskning

(186 200)

r 1975 varnade frfattarnaPeter Schrag och DianeDivoky, i boken The Myth ofthe Hyperactive Childfr att vi hllp att skapa en generation p cen-

tralstimulantia.En hel generation hllerlngsamt p att vnjas vid att misstrosina egna instinkter, att betraktaavvikelsen frn de begrnsande niver-na av godknda normer som sjukdomoch lita till statens institutioner och pteknologi fr att definiera och handhahlsan ... Fljden av denna tillvnjn-ing gr nstan inte att berkna.

Trots flera tidiga varningar sgman under 1990-talet en alarmerandekning av antalet barn som fick diag-nosen ADHD, och som ordineradescentralstimulerande och antidepressivadroger.


25/36

K A P I T E L F E M

B a r n l m n a s v i n d f r v g23

I en medicinsk rapport frn november 1997konstaterades fljande: Sambandet mellananvndning av bensodiazepiner [ett lugnandemedel] och sjlvmordsfrsk r pfallande hg fr ungdomar, och fr mn 63

I 1996 rs aprilnummer av Australian andNew Zealand Journal of Psychiatry, konstaterades ien studie att de ldre tricykliska antidepressivamedlen utgr en betydande orsak till sjlvmordoch att de svarade fr huvuddelen av ddsfallensom frknippas med antidepressiva medel somstuderats mellan 1986 och 1990.64

I en fransk studie med titeln Sjlvmord ochpersonlighetsfrndrande droger frn december1996 faststlldes attsjlvmordsfrsk rvanligare bland patien-ter som har tagit anti-

depressiva medel jm-frt med patienter somftt placebo.65

I Danmark fr-sker rligen cirka2 000 ungdomar under25 r att beg sjlv-mord.66

I Israel varkningen av antaletsjlvmord 183 % blandisraeliska pojkar ildern 15 till 19 r mellan ren 1981 och 1994.67

Vldsbrott och drogmissbrukMedan psykiatriker hvdar att de r experter

p ungdomsbrottslighet och kriminellt beteende,kar vldsbrotten i EU-lnderna, Australien ochKanada och har nyligen brjat n samma omfat-tning eller t.o.m. verstiga de i USA.68 Mellan 1975och 2000 steg kriminaliteten:

i Frankrike med 97 % i England med 145 % och i Spanien med 410 %.69

I Holland frdubblades nstan vlds-brottsstatistiken mellan 1996 och 2001.70

Mellan 1965 och 2001 kade drogmissbruketbland barn och ungdomar i USA med mer n2 900 %.71

I Tyskland har tre fjrdedelar av tonrin-garna anvnt hasch.

Frestll dig fljande scenario. Du rbekymrad ver att 2 % av dina elever missbrukardroger. Du lser om en expert som sger att hankan hantera det hr problemet. Du intervjuarhonom och han berttar att han r en auktoritetoch att han kommer att hjlpa dig. Inga problem.S du ser till att skolan anlitar honom. Ett r senare

har 20 % av dina eleverdrogproblem.

Du kallar till dig

experten och frgar hurdet kommer sig att dunu har ett mycket all-varligare drogpro-

blem? Utan att blinkasvarar han: Du harrtt - det r ett verkligtproblem och i r kom-mer jag att behvadubbelt s mycketpengar.

Det frsta jagbehver gra r att ta in

en annan expert fr att underska problemet. Sedan,beroende p vad han hittar, kommer jag att behvaanlita ett par experter till som hjlper mig och vidslutet av ret, jo, d har vi lst problemet. Skulle duta fram checkblocket eller kasta ut honom?

Regeringar anvnder skattebetalarnas pengarfr att anlita just sdana experter. De r psykia-triker eller psykologer och de hvdar att de r deexperter som ska ta hand om samhllsproblemendrogmissbruk, kriminalitet, vld och problem iskolorna. De pstod ocks att de skulle ta hand omde psykiskt sjuka och bota dem. De har ftt, inte

bara miljoner, utan hundratals miljarder fr attutfra dessa uppdrag. De har misslyckats.

Barnpsykiatriker r en av defarligaste fiender som inte

bara barn kan ha, utan venvuxna. De mste avskaffas.

Dr. Thomas Szasz,Professor emeritus i

psykiatri 1997


26/36

En kompetent, icke-psykiatrisk

lkare som kan finna underlig-gande fysiska problem ellersjukdomar som kan orsakapsykiatriska symtom skallgenomfra en fullstndig fysiskunderskning.

Enligt experter inom medicinhar hyperaktivt beteendemnga orsaker. Ett antal, dockinte alla, utgrs av allergier,livsmedelstillsatser, miljgifter,

fr lite smn och vissalkemedel.

Om ett barn inte lr sig ellerligger efter i skolan, eller inte

verkar kunna koncentrera sig,d kan det behva enkompetent privatlrare.

Ett barn kan ocks ha detkmpigt p lektionerna drfratt han eller hon r mycketkreativ eller intelligent och r ibehov av mer stimulans.

2

1

4

3

VIKTIGA FAKTA


27/36

k a p i t e l s e x

A t t t e r t a k o n t r o l l e n25

KAPITEL SEX

Hittills har vi koncentrerat oss p attvisa dig hur psykiatriker ochpsykologer har invaderat vrt en gngs framgngsrika utbildningssystemoch frvandlat det till beteendelabora-

torier.Det finns dock mnga modiga individer som

har lyckats stadkomma ngot mitt i det hr elndet.

Ta exemplet med den unga mamman som vartvungen att kmpa fr att hennes lille son skulle fen remiss till en ronspe-cialist d hon misstnkteatt han hade problemmed hrseln. Skol-skterskan remitteradehonom istllet till enpsykolog, som stmp-lade honom med ADDoch sade att han behvdeen drog. Modern km-

pade i fyra mnader fratt f den remiss honville ha och specialistenupptckte att pojkenhade vtska bakom trumhinnan, vilket resulterade ien hrselnedsttning p 35-decibel. Inom en mnadblev pojken inlagd p sjukhuset och en 15-minutersoperation frhindrade vad som kunde ha blivit enbarndom frstrd av psykiatriska droger.72

En annan mamma blev kallad till skolan dr enpsykolog frklarade att hennes sons hjrna intesnde signaler p rtt stt, vilket gjorde att han intekunde koncentrera sig. Tim ordinerades Ritalina.Han brjade frlora aptiten, fick huvudvrk, blevltt trtt och kunde omjligen sova p ntterna. Tim

vdjade om att slippa pillren fr att kunna koncen-trera sig och sade, Jag kan tnka sjlv, mamma.

P inrdan av en vn tog modern med sin sontill en doktor i alternativmedicin. Doktorn lt Timsluta med drogerna och sg i stllet till att han fickrtt kosttillskott och vitaminer. Han upptckte attTim var allergisk mot vissa matprodukter. Nr dethade behandlats kunde Tim ta och somna utan

problem. Man upptckte ocks att Tim hade ftt lrasig att lsa med helordsmetoden och han frstod

helt enkelt inte det hanlste i skolan. Hansmamma kpte ettfonetikspel t honom,lrde honom grammatik,och inom ngra fmnader hade hanslskunnighet kat frnen andraklassares till ensjtteklassares niv.73

Frldern kan vetabst och kan rttmtigt takontroll ver situationen,ider som alltfr ltt

tappas bort i vad som oftast r en Davids kampmot Goliat fr frldrar och familjer.

De hr exemplen visar att nr vi avsljar lgn-erna terfr mnniskor hoppet och det blir uppen-bart att det finns bil liga, icke-krnkande ochfungerande alternativ till de dyra, ptvingade ochicke fungerande metoderna diagnostisering, ned-drogning och andra lsningar som psykiatrin erb-juder.

Det r ett faktum att odiagnostiserade, menmedicinskt behandlingsbara, fysiska tillstnd ofta

Lita inte, och jag skriker, lita intep psykologer, psykiatriker och

den nuvarande drogbefrmjandekulturen i modern utbildning.

Dr. Julian Whitaker, Whitaker Wellness Institute

och kommissionr fr internationella KMR

Att tertakontrollen


28/36

manifesterar sig som psykiatriska symptom.Psykiatriker dr Sydney Walkers bok, The

Hyperactivity Hoax, redogr fr ett antal olika orsak-er till hyperaktivt beteende. Barn med tidiga hjrn-tumrer kan utveckla symptom p hyperaktiviteteller dlig uppmrksamhet. Det kan ven barn somfrgiftats av bly eller bekmpningsmedel. Sammasak gller barn med diabetes i ett tidigt stadium,hjrtsjukdomar, inlvsmask, virus- eller bakteriein-fektioner, undernring, skallskador, genetiskastrningar, allergier, kvicksilver- eller manganex-ponering, epilepsi med petit mal-anfall, och hundra-tals ja, hundratals av andra mindre, strre eller tilloch med livshotande medicinska problem. Trotsdetta fr alla dessa barndiagnosen hyperaktiveller ADD.74

En brittisk publika-tion, Mental Illness Not

All in the Mind, uppgerfljande: En kombina-tion av ngra av fl-jande [faktorer] : icke-optimal nring, medelsom motverkar nring,verkonsumtion avsocker, uppiggande ochlugnande medel samtmatallergier eller intol-

eranser anses vara faktiska orsaker till mentala ochemotionella problem. Genom att korrigera dessafaktorer uppnr man ofta ptaglig frbttring.75

Tusentals barn som ordineras psykiatriskadroger r helt enkelt smarta. De r hyper, intefr att deras hjrnor inte fungerar ordentligt, utanfr att de tillbringar strsta delen av dagen med attvnta p att lngsammare elever ska hinna ikappdem. Dessa elever r uttrkade till dds, ochuttrkade mnniskor r rastlsa, vrider sig, kliarsig, strcker p sig och, speciellt om de r pojkar,letar de efter ngot stt att hamna i problem, sadedr Walker.76

Studier visar ocks att stdundervisning leder

till frbttringar i skolresultat.77 Om ditt barn intelr sig eller ligger efter i skolan, eller helt enkelt intetycker om sina lektioner eller inte verkar kunnakoncentrera sig, hitta en kompetent privatlraresom fr resultat. Och lt hans lrare veta om att duvill att barnet till fullo frstr orden som anvndsgenom att anvnda en enkel ordbok.

Det r en milsvid skillnad mellan konsten attidentifiera symptom och vetenskapen att hitta ochbehandla orsaker. Psykiatriker specialiserar sig patt katalogisera symptom, de arbetar med att ver-tyga oss om att symptom r orsaker, att derasbehandlingar fungerar och sedan envisas de med attbehandla symptom. Resultatet blir att mnga tror p

deras propaganda omatt frldrar, fattigdom,kriminalitet, analfa-

betism, sjlvmord, men-talsjukdom, o.s.v. rngra av orsakernatill vra nuvarande ung-domsproblem.

Men detta r inteorsaker, det r barasymptom. I bsta fall harpsykiatrins okunnigainblandning och behan-dling skapat en frsm-ring inom vart och ett av

ovanstende tillstnd. Blinda fr de verkliga orsak-erna, frblir de blinda fr konsekvenserna av sinaegna handlingar. Hri ligger den viktigaste sanningenvad gller de sociala problem som vra ungdomaroch ven hela det nutida samhllet plgas av denverkliga orsaken till problemen r sjlva psykiatrin.

Slutmlet, i vilket samhlle som helst, nr detgller utbildning mste vara att hja frmgan, ini-tiativkraften och den kulturella nivn, fr att p sstt hja samhllets verlevnadsniv. Detta kommeratt uppns frst nr psykiatrin och psykologin, till-sammans med deras snokande tester, deraskrnkande och bedrgliga diagnoser och derasskadliga droger har tagits bort frn skolorna och bar-nens liv.

k a p i t e l S e x

A t t t e r t a k o n t r o l l e n

26

Tusentals barn som ordineras psykia-triska droger r helt enkelt smarta.

Dessa elever r uttrkade till dds, ochuttrkade mnniskor r rastlsa, vrider

sig, kliar sig, strcker p sig och, specielltom de r pojkar, letar de efter ngot stt

att hamna i problem. Dr. Sydney Walker,

frfattare till The Hyperactivity Hoax


29/36

A T T G E D R O G E R T I L L B A R NR e k o m m e n d a t i o n e r

27

Du har rtt att vgra att lta ditt barn utsttas fr psykologiska ellerpsykiatriska frgeformulr, tester eller bedmningar i skolan. Frvissa digom att den skola dr ditt barn ska g stdjer detta.

Om ditt barn har varit freml fr psykologisk/psykiatrisk underskning

utan din vetskap eller blivit drogat och skadat under tvng, konsultera den jurist fr att underska mjligheten att vcka tal eller inlmna enstmningsanskan. Stm upphovsmnnen till frgeformulret, och om der psykologer och psykiatriker, deras utbildningsinstitutioner och frbund.

Hj rsten var ditt barns talesman. Starta eller g med i en frldra-grupp som kan opponera sig mot felaktig diagnostisering och mot att gedroger till vra barn och dr ni kan stdja varandra.

Std frslag till lagstiftning som kommer att skydda barn frn psykiatriskoch psykologisk inblandning och som kommer ta bort dessa gruppersdestruktiva pverkan p vra skolor.

Slutligen s r det s att psykiatriker och psykologer mste avskiljas frnalla undervisningssystem och deras tvingande och ej fungerande metoderskall inte finansieras av allmnna medel.

2

345

REKOMMENDATIONERRekommendationer

1


30/36


31/36

The Hon. Raymond N. HaynesCalifornia State Assembly:

KMR r knt fr sitt lngvariga arbetemed att frhindra felaktiga ordinationeroch neddrogning av barn Den insatssom Internationella Kommittn frMnskliga Rttigheter har gjort p lokala,nationella och internationella omrden fr

psykisk hlsa r ovrderlig. KMR r enorganisation som r hngiven de hgstaideal nr det gller psykisk hlsa.

Patti Johnson, medlem i delstatenColorados skolstyrelse:

De insatser som grs av organisationersom KMR r livsviktiga om vi p nytt skakunna gra skolorna till platser fr inlrn-ing. Detta kan bara gras om vi tar bort

icke fungerande psykiatriska eller psykolo-giska undervisningsplaner och frgefor-mulr och genom att lta vra barn, f godteoretisk undervisning fullborda sinarskurser och uppn sina ml genom sininneboende frmga. Tack, nnu en gngtill KMR.

Dr. Eleonore ProchazkaTysk farmaceut och toxikolog:Jag vill varna fr riskerna med psykia-

trisk behandling, anvndningen av psykia-triska droger och andra metoder, vilka kanleda till att personligheten frstrs och tilloch med kan leda till dden. Jag vill tackaKMR fr deras anmrkningsvrda engage-mang med att fra fram sanningen i dennafrga.

KOMMITTN FR MNSKLIGA RTTIGHETER

undersker och exponerar krnkningar av mnskliga rttigheter. KMR har ett nrasamarbete med andra grupper och personer som har syftet att rensa upp inom den

psykiatriska vrden, och kommer att fortstta med det tills psykiatrins vergrepp harupphrt, och mnskliga rttigheter och vrdighet r en sjlvklarhet fr alla mnniskor.

Fr ytterligare information:CCHR International

6616 Sunset Blvd.Los Angeles, CA, USA 90028

Telephone: (001) 323 467-4242 (001) 800 869-2247 Fax: (001) 323 467-3720www.cchr.org e-mail: [email protected]

eller kontakta nrmaste KMR-kontor:KMRBox 2

124 21 Bandhagentel: 08-83 85 18

KMRBox 171 00

402 61 Gteborgtel: 031-12 23 54

KMRs UPPGIFT


32/36

INTERNATIONELLA KMRKommissionrer och rdgivande styrelse

KMRs kommissionrer bistr KMR utifrnsina professionella kunskapsomrden i dessreformarbete inom omrdet mentalvrd och fratt skerstlla de mentalsjukas rttigheter.

Internationella KMRJan EastgateInternationella Kommittnfr Mnskliga RttigheterLos Angeles

Nationell ordfrandeBruce WisemanKommittn fr MnskligaRttigheter USA

Styrelseledamot i Kommittnfr Mnskliga Rttigheter

Isadore M. Chait

Grundande kommissionrDr. Thomas Szasz,Professor emeritus i psykiatriState University of New YorkHealth Science Center

Konst och underhllningJason BegheDavid CampbellRaven Kane Campbell

Nancy CartwrightKate CeberanoChick CoreaBodhi Elfman

Jenna ElfmanIsaac HayesSteven David HorwichMark IshamDonna Isham

Jason LeeGeoff LevinGordon Lewis

Juliette LewisMarisol NicholsJohn Novello

David PomeranzHarriet SchockMichelle StaffordCass WarnerMiles Watkins

Kelly YaegermannPolitik och juridikTim Bowles, Esq.Lars EngstrandLev Levinson

Jonathan W. Lubell, LL.B.Lord Duncan McNairKendrick Moxon, Esq.

Vetenskap, medicin och hlsaGiorgio Antonucci, M.D.Mark Barber, D.D.S.

Shelley Beckmann, Ph.D.Mary Ann Block, D.O.Roberto Cestari, M.D.(ven President KMR Italien)Lloyd McPheeConrad Maulfair, D.O.Coleen MaulfairClinton Ray MillerMary Jo Pagel, M.D.Lawrence Retief, M.D.Megan Shields, M.D.William Tutman, Ph.D.

Michael WisnerJulian Whitaker, M.D.Sergej Zapuskalov, M.D.

UtbildningGleb Dubov, Ph.D.Bev EakmanNickolai PavlovskyProf. Anatoli Prokopenko

ReligionRev. Doctor Jim Nicholls

AffrsverksamhetLawrence AnthonyRoberto Santos

K O M M I T T N

f r M n s k l i g a R t t i g h e t e r30


33/36

Nationella KMR-kontorKMR AustralienCitizens Commission onHuman Rights AustraliaP.O. Box 562Broadway, New South Wales2007 AustraliaTelefon: 612-9211-4787

Fax: 612-9211-5543E-mail: [email protected]

KMR sterrikeCitizens Commission onHuman Rights Austria(Brgerkommission frMenschenrechte sterreich)Postfach 130A-1072 Wien, AustriaTelefon: 43-1-877-02-23E-mail: [email protected]

KMR BelgienCitizens Commission onHuman RightsPostbus 552800 Mechelen 2,BelgiumTelefon: 324-777-12494

KMR KanadaCitizens Commission onHuman Rights Toronto27 Carlton St., Suite 304Toronto, OntarioM5B 1L2 CanadaTelefon: 1-416-971-8555E-mail:[email protected]

KMR TjeckienObcansk komise zalidsk prvaVclavsk nmest 17110 00 Praha 1, Czech RepublicTelefon/Fax: 420-224-009-156E-mail: [email protected]

KMR DanmarkCitizens Commission onHuman Rights Denmark(Medborgernes Menneske-rettighedskommissionMMK)Faksingevej 9A2700 Brnshj, DenmarkTelefon: 45 39 62 9039E-mail: [email protected]

KMR FinlandCitizens Comission onHuman Rights FinlandPost Box 14500511 Helsinki, Finland

KMR FrankrikeCitizens Commission onHuman Rights France(Commission des Citoyens pourles Droits de lHommeCCDH)BP7675561 Paris Cedex 12 , France

Telefon: 33 1 40 01 0970Fax: 33 1 40 01 0520E-mail: [email protected]

KMR TysklandCitizens Commission onHuman Rights GermanyNational Office(Kommission fr Verste derPsychiatrie gegenMenschenrechte e.V.KVPM)Amalienstrae 49a80799 Mnchen, GermanyTelefon: 49 89 273 0354Fax: 49 89 28 98 6704E-mail: [email protected]

KMR GreklandCitizens Commission onHuman Rights65, Panepistimiou Str.105 64 Athens, Greece

KMR HollandCitizens Commission onHuman Rights HollandPostbus 360001020 MA, AmsterdamHollandTelefon/Fax: 3120-4942510E-mail: [email protected]

KMR UngernCitizens Commission onHuman Rights HungaryPf. 1821461 Budapest, HungaryTelefon: 36 1 342 6355Fax: 36 1 344 4724E-mail: [email protected]

KMR IsraelCitizens Commissionon Human Rights IsraelP.O. Box 3702061369 Tel Aviv, IsraelTelefon: 972 3 5660699Fax: 972 3 5663750E-mail: [email protected]

KMR ItalienCitizens Commissionon Human Rights Italy(Comitato dei Cittadini per iDiritti UmaniCCDU)Viale Monza 120125 Milano, ItalyE-mail: [email protected]

KMR JapanCitizens Commission onHuman Rights Japan2-11-7-7F KitaotsukaToshima-ku Tokyo170-0004, JapanTelefon/Fax: 81 3 3576 1741

KMR Lausanne, SchweizCitizens Commissionon Human Rights Lausanne(Commission des Citoyens pourles droits de lHommeCCDH)Case postale 57731002 Lausanne, SwitzerlandTelefon: 41 21 646 6226E-mail: [email protected]

KMR MexikoCitizens Commissionon Human Rights Mexico(Comisin de Ciudadanos porlos Derechos Humanos CCDH)Tuxpan 68, Colonia RomaCP 06700, Mxico DFE-mail:[email protected]

KMR Monterrey, MexikoCitizens Commission onHuman Rights Monterrey,Mexico(Comisin de Ciudadanos por losDerechos Humanos CCDH)Avda. Madero 1955 PonienteEsq. Venustiano CarranzaEdif. Santos, Oficina 735Monterrey, NL Mxico

Telefon: 51 81 83480329Fax: 51 81 86758689E-mail: [email protected]

KMR NepalP.O. Box 1679Baneshwor Kathmandu, NepalE-mail: [email protected]

KMR Nya ZeelandCitizens Commission onHuman Rights New ZealandP.O. Box 5257Wellesley StreetAuckland 1, New ZealandTelefon/Fax: 649 580 0060E-mail: [email protected]

KMR NorgeCitizens Commission onHuman Rights Norway(Medborgernesmenneskerettighets-kommisjon,MMK)Postboks 8902 Youngstorget0028 Oslo, NorwayE-mail: [email protected]

KMR RysslandCitizens Commission onHuman Rights RussiaP.O. Box 35117588 Moscow, RussiaTelefon: 7095 518 1100

KMR SydafrikaCitizens Commission onHuman Rights South AfricaP.O. Box 710Johannesburg 2000Republic of South AfricaTelefon: 27 11 622 2908

KMR SpanienCitizens Commission onHuman Rights Spain(Comisin de Ciudadanos por losDerechos HumanosCCDH)Apdo. de Correos 1805428080 Madrid, Spain

KMR SverigeCitizens Commission onHuman Rights Sweden(Kommittn fr MnskligaRttigheterKMR)Box 2124 21 Stockholm, SwedenTelefon/Fax: 46 8 83 8518E-mail: [email protected]

KMR TaiwanCitizens Commission onHuman RightsTaichung P.O. Box 36-127Taiwan, R.O.C.

E-mail: [email protected] Tessin, SchweizCitizens Commission onHuman Rights Ticino(Comitato dei cittadini peri diritti delluomo)Casella postale 6136512 Giubiasco, SwitzerlandE-mail: [email protected]

KMR StorbitannienCitizens Commission onHuman Rights United KingdomP.O. Box 188East Grinstead, West SussexRH19 4RB, United KingdomTelefon: 44 1342 31 3926Fax: 44 1342 32 5559E-mail: [email protected]

KMR Zrich, SchweizCitizens Commission onHuman Rights SwitzerlandSektion ZrichPostfach 12078026 Zrich, SwitzerlandTelefon: 41 1 242 7790E-mail: [email protected]


34/36

1. Elizabeth Shogren, Drug Firms Say Secrecy Fostered Credibility Crisis, LosAngeles Times, 10 Sep. 2004.

2. Wilhelm Wundt, Lectures on Human and Animal Psychology, (MacMillan & Co., NewYork, 1894), pp. 5-6.

3. Ralph Epperson, The Unseen Hand (Publius Press, Tucson, Arizona, 1985), p. 383.4. Paolo Lionni and Lance J. Klass, Leipzig Connection (Heron Books, Portland, Oregon,1980), pp. 35-36.

5. B. K. Eakman, Cloning of the American Mind, Eradicating Morality Through Education,

(Huntington House Publishers, Louisiana, 1998), p. 380.6. Merle L. Borrowman, Teacher Education in America, (William Byrd Press, Inc.), 1965,p. 177 (Education Booklet text, cite 11 in the book).

7. Op. cit., B.K. Eakman p. 380

8. John Rawlings Rees, Strategic Planning for Mental Health,Mental Health Vol. 1,No. 4, Oct. 1940, pp. 103-4.

9. G. Brock Chisholm, The Reestablishment of Peacetime Society: The Responsibilityof Psychiatry, William Alanson White Memorial Lectures, Second Series, First Lecture,given on 23 Oct. 1945, Psychiatry: Journal of Biology and Pathology of InterpersonalRelations, 9, no. 1, Feb. 1946, pp. 7-9.10. International Congress on Mental Health, London, 16-21 Aug. 1948, ed. J.C. Flugel, D.Sc. (Columbia University Press, New York, 1949), vol. 4, Proceedings of theInternational Conference on Mental Hygiene, p. 259.

11. Sol Cohen, The Mental Hygiene Movement, the Development of Personality andthe Schools: The Medicalization of American Education ,History of Education Quarterly,Summer 1983, p. 130.

12. Op. cit., B. K. Eakman, p. 16.

13. Zeitschrift fr Kinderforschung, published by Reiter, Villinger, Hoffmann and Zutt,

Vol. 49, Issue 1, (Publishing House J. Springer, Berlin 1941), p. 14.14. Die Zeit, No. 38, 1992.

15. International Kraepelin Society, pamphlet distributed at the APAAnnualConvention, held in Toronto, Canada, May/June, 1998.

16. Testimony given by Dr. Rex William Cowdry, Acting Director of the NationalInstitute of Mental Health before a Subcommittee of the Committee on Appropriations,House of Representatives, 104th Congress, First Session, Part 4, National Institutes ofHealth, section on the National Institute of Mental Health, Washington, D.C., 22 Mar.1995, p. 1205.

17. Paula J. Caplan, They Say Youre Crazy (Addison-Wesley, New York, 1995), p. 90.

18. American Psychiatric Association, Diagnostic and Statistical Manual of MentalDisorders (Third Edition) (Press Syndicate of the University of Cambridge, Great Britain,1980), pp. 41, 44, 385; American Psychiatric Association, Diagnostic and Statistical Manualof Mental Disorders (Third Edition - Revised) (American Psychiatric Association,Washington, DC, 1987), p. 50; Theodore J. La Vaque, Ph.D., Kids, Drugs, and ADD...Internet address: http://www.dct.com/~tlavaque/ritalin.html, (accessed: 26 July 1998).

19. Louria Shulamit, M.D., Family Practitioner, Israel, 2002 - quote provided to CCHRInternational 22 June 2002.

20. Adrienne Fox, Disabling Students With Labels? More Kids Winding Up in Special-Ed Programs, Investors Business Daily, 17 Mar. 1998.21. Evidence given by Fred Shaw Jr. to CCHR Commission Hearing into PsychiatricLabeling and Drugging of Children, Los Angeles, Nov. 1997, amended 13 July 1998.

22. Rebecca Wigod, Psychology Neither Science nor Profession, Long-timePractitioner Says in Critical Book, Vancouver Sun, 22 Nov. 1996.

23. Tana Dineen,Manufacturing Victims, (Robert Davies Multimedia Publishing,Montreal, 2001) p. 270.

24. Evidence given to CCHR Commission Hearing into Psychiatric Labeling andDrugging of Children, Los Angeles, Nov. 1997, name changed.

25. David Kaiser, M.D., Commentary: Against Biologic Psychiatry, Psychiatric Times,Dec. 1996, http://www.mhsource.com/edu/psytimes/p961242.html(accessed: 8 Dec., 1997).

26. Ty C. Colbert, Ph.D., Rape of the Soul: How the Chemical Imbalance Model of ModernPsychiatry has Failed its Patients (Kevco Publishing, California, 2001), pp. 74-75.

27. Fred A. Baughman, Jr., M.D., Treatment of Attention-Deficit HyperactivityDisorder,Journal of the American Medical Association, Vol. 269, No. 18, 12 May 1993,and interview, 2004.

28. Physicians Desk Reference 1988, (Medical Economics Company, Inc., New Jersey,

1988), p. 1897.29. Jessica Lawrence, Kiddie Speed for Exam Boost, The Sunday Mail (Australia),28 Mar. 2004.

30. Mark Townsend, Scourge of the Ritalin Pushers, The Observer, (UK), 4 May 2003.31. Ibid.

32. Samantha Maiden, A Million Scripts for Kiddie Speed, The Australian, 13 Apr.2004.

33. Lucy Johnston, These Youngsters are Like Guinea Pigs in a Huge MedicalExperiment..., Sunday Express, 15 June 2003.

34. Kate Muldoon, Shooting Spurs Debate on Prozacs Use by Kids, TheOregonian, 1 June 1998.35. Isabel Vincent, Increased Antidepressant Use by Pre-Schoolers Really Scary:Doctor, National Post, Canada, 3 Apr. 2004.

36. The Eating Cure: Forget DrugsDiet Is the Way Forward in Treating MentalIllness...., The Guardian (London), 4 May 2004.

37. Kara Lawrence, Drug Shame, Row Over Virus of the 90s. Sunday Mail, 22 Feb.1998.

38. Chris Griffith, The Virus of the 90s, Zombie Heartbreak, Gold Coast Sunday

Mail, Mar. 1998.

39. Jeanie Russell, The Pill That Teachers Push,Good Housekeeping, Dec. 1997.

40. John Kifner, From Wild Talk and Friendship To Five Deaths in a Schoolyard,The New York Times, 29 Mar., 1998.

41. Seventeen and Deadly, Japan, Violence and School Children, Keys to SaferSchools.com, Vol. 33, 1999.

42. Against Child Violence website, Violence in Schools, The Jerusalem Post Online,25 May 1999.

43. John McLeod, Teaching the Unteachables, Telegraph Magazine, date unknown.44. Suzanne Clarke, Blackboard Blackmail, (Footstool Publications, Memphis, 1988),p.138.

45. Thomas ADeWeese, Press Statement for the American Policy Foundation,21 June 1995.

46. Greg Williams, Why Are Americas Morals Declining? The Oregon Observer,June 1995.

47. Op. cit., B. K. Eakman,p. 110.

48. Tamar Lewin, Class Time and Not Jail Times For Anger, but Does It Work?The New York Times, 1 July 2001.

49. The Reincarnation of Death Education, Education Reporter, # 194, Mar. 2002.

50. Op. cit., Keys to Safer Schools.com.

51. Richard Restak, The Inner Child, the True Self and the Wacky Map ofEupsychia, The Washington Times, 18 Aug. 2002.

52. Profiles of Student Life, Education Reporter, No. 168, Jan. 2000.

53. The Columbia TeenScreenSM State-One Health Survey, 11 Sep. 2001.

54. Joseph Glenmullen, M.D., Prozac Backlash, (Simon & Schuster, NY2000), p. 206.

55. Lauren Neergaard, Parents Push to Limit Use of Antidepressants,The Washington Times, 3 Feb. 2004; Jason Cato, Pittman Tragedy Detailed in Letter,The Herald, 3 Feb. 2004.

56. John Merline, Public Schools: Pushing Drugs?Business Daily, 16 Oct. 1997.

57. Charles Medawar, Antidepressants Hooked on the Happy Drug, What DoctorsDont Tell You, Vol. 8., No.11, Mar. 1998, p. 3.

58. B. K. Eakman, Stop Legitimizing Disorders; Cut Mental Health Industry Out ofSchools, The Washington Times, 10 May 2002.

59.Op, cit., B.K. Eakman, Cloning of the American Mind, p. 209; Op. cit., Paolo Lionni, pp.35 and 36; Op cit., G. Brock Chisholm, The Reestablishment of Peacetime Society: TheResponsibility of Psychiatry, pp. 7-8

60. Regna Lee Wood, A Clear Close Look, Special Education, In The Name OfHelping The Disadvantaged, Are We Consigning Them To Permanent Illiteracy? RightTo Read Report, Vol. 1, No. 3, Jan. 1994, p. 2.

61. Barry Southam, Why Your Boss Cant Read, Listener, p. 34.

62. UNESCO data, op. cit. (see Alphabetism in the Mediaunsion); Southam, op. cit., p.34; UNESCO data reported in Alphabetism in the Mediaunsion, publication of the

Grimme-Institut, p. 26.63. Abstract from: C.I. Neutel, S.B. Patten, Risk of Suicide Attempts AfterBenzodiazepine and/or Antidepressant Use,Annals of Epidemiology, Nov. 1997, Vol.7:8, pp. 568-74.

64. Abstract from: M.W. Battersby, J.J. O Mahoney; A.R. Beckwith, J.L. Hunt;Antidepressant Deaths by Overdose, Abstract fromAustralian and New ZealandJournal of Psychiatry, Apr. 1996, Vol. 30, No. 2., pp. 223-8.

65. Abstract from: M. Lejoyeux, F. Rouillon, Suicide and Psychotropic Drugs,Encephale, Dec. 1996, Vol. 22, Spec. No. 4, pp. 40-45.

66. Many Young People Attempt Suicide, Berlingske Tidende (Denmark), 28 Dec. 1994.

67. Health Bureau, The State of Health in Israel, 1997,Issue 202, The National Center forDisease Control, 1997.

68. Eli Lehrer, Crime Without Punishment, The Weekly Standard, Vol. 007, Issue 22, 27,May 2002.

69. J.F.O. McAllister, A Shock to the System, TIME Magazine, 24 Nov. 2002.

70. Central Bureau for Statistics, CBS, Holland.

71. Table 4.33 - Arrest rates (per 100,000 inhabitants) for drug abuse violations,Sourcebook of Criminal Justice Statistics 1993, Bureau of Justice Statistics, U.S. Departmentof Justice, p. 457; Section One-Juvenile vs. Adult, Age-specific Arrest Rates by Sex,United States - Drug Abuse Violations,Age-Specific Arrest Rates and Race-Specific ArrestRates for Selected Offenses 1993-2001, Nov. 2003, Federal Bureau of Investigation, U.S.Department of Justice, p. 49.

72. Nancy Rogers, Testimony for the Public Hearing on Psychiatric Abuse in theSchool System, 16 Dec. 1997.

73. Rebecca Chrisinger, letter to Nancy Rogers, gave evidence before CCHRsCommission Hearing in Los Angeles, Nov. 1997.

74. Sydney Walker III, M.D., The Hyperactivity Hoax, (St. Martins Paperbacks, NewYork, 1998), p. 165.

75. Patrick Holford, Mental Illness Not all in the Mind (London, England, A MentalHealth Project publication, 1995), p. 13.

76. Op. cit., Sydney Walker, p.165.

77. Lawrence W. Sherman, Denise Gottfredson, et al., Preventing Crime: What Works,What Doesnt, Whats Promising, Areport to the United States Congress, Prepared forthe National Institute of Justice, Kapitel 5, School-Based Crime Prevention, 1 Apr.

1998, p. 31.

REFERENSERReferenser


35/36

Den hr publikationen har mjliggjorts med hjlp av anslag frnInternational Association of Scientologists.

Publicerad som information till allmnheten av Kommittn fr Mnskliga Rttigheter.

FOTO: 7: Sylvia Ealmi/Corbis; 7: Bettman/Corbis; 7: Bettman/Corbis. 16: Reuters/Corbis;

18: Reuters/Corbis; 18: AP Wide World Photos; 18: AP Wide World Photos; 20: Strauss/Curtis/Corbis.

2004 CCHR. Alls rttigheter frbehllna. CITIZENS COMMISSION ON HUMAN RIGHTS, CCHR och CCHR-symbolen r varumrken somgs av Citizens Commission on Human Rights. Tryckt i USA. Item #18905-2-Swedish

Kunskap r en vital del i alla initiativ som syftar till att

vnda den krympande sociala spiralen. KMR tar ansvaret

fr denna uppgift p allvar. Genom att gra KMRs

internet-sajt vlknd, genom bcker, informationsbrev och andra

publikationer fr fler och fler patienter, familjer och mnniskortillhrande olika yrkeskategorier, lagstiftare och mnga andra,

korrekt information om psykiatri; de fr veta att det gr att gra

ngonting t den och att man br gra det.

KMRs publikationer, som finns tillgngliga p 15 sprk, informe-

rar om psykiatrins skadliga inflytande p rasism, utbildning,

kvinnofrgor, rttsvsendet, drogrehabilitering, moral, vraldre, religion och mnga andra omrden. Dessa omfattar bl.a.:

KMRSKAPAR OFFENTLIG MEDVETENHET

VARNING: Innan du slutar att ta psykiatriska droger behver du

ska hjlp och rd av en kompetent icke-psykiatrisk lkare.

Rapport och rekommendationer angende bristen p vetenskaplighetoch resultat inom mentalvrdsindustrin

B k vRapport och rekommendationer angende det kriminella monopoletp mental hlsa

B l uRapport och rekommendationer om psykiatrins influenser phlso- och sjukvrden

Rapport och rekommendationer om bristen p vetenskaplighet ipsykiatrisk diagnos

s p g p pRapport och rekommendationer om psykiatriska lgner omallvarliga psykiska strningar

pRapport och rekommendationer angende de destruktivabehandlingsmetoderna ECT och psykokirurgi

T Rapport och rekommendationer angende bruket av tvng ppsykiatriska inrttningar

d o a b f p dRapport om hur psykiatrin skapar dagens drogkris, ochrekommendationer om tgrder

m dRapport och rekommendationer angende metadonprogrammetoch andra ddsbringande drogrehabiliteringsprogram

G D T BRapport och rekommendationer om falska psykiatriska diagnoseroch om att tvinga p unga mnniskor droger

S U p u u s

Rapport och rekommendationer om destruktiva bedmningsformulr

fr psykisk hlsa, vrderingar och program i vra skolor

S p vRapport och rekommendationer om psykiatrins misslyckade

ppenvrdsprogram och andra psykiatriska tvngsprogram

S K f kRapport och rekommendationer om psykiatrins angrepp p konstnrer

A r uRapport och rekommendationer om psykiatrins destruktiva inflytandep religis tro och religisa utvningar

U p h k l o rEn rapport om och rekommendationer betrffande psykiatrins och

psykologins inverkan p rttsvsende och kriminalvrd

M mRapport och rekommendationer om psykiatrins vergrepp mot vra

ldre

V p k o bRapport och rekommendationer om sexuella vergrepp p patienter

inom den psykiatriska vrden

a pRapport och rekommendationer om psykiatrins roll i den

internationella terrorismen

S RRapport och rekommendationer kring psykiatrins skapande av raskon-

flikter och etnisk rensning.

F M R a m


36/36

Stt ihop ett

vrde-neutralt system

och lgg stark betoning p

och du har en kruttunnafrberedd fr den

tndande gnistan.

Jan Eastgateordfrande, Internationella Kommittn

fr Mnskliga Rttigheter

Child Drugging Svenska

Documents

Transcript of Child Drugging Svenska