UNI PÅ SVENSKA

2013 – 2014

HELSINGFORS UNIVERSITET HELSINGIN YLIOPISTO

UNIVERSITY OF HELSINKI

INNEHÅLLS- FÖRTECKNING

Välkomsthälsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Finlands mesta universitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Intressanta studier, roliga fester, nya vänner . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Från Centrum till Vik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Ett universitet – fyra campus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Åk ut i världen! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Intervju: ”Utbyte i Mexico City” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Utbytesmöjligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Detta är Helsingfors universitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Hur är studierna uppbyggda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Det svenska vid Uni . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Centrumcampus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Beteendevetenskapliga fakulteten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Vill du bli ämneslärare? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Humanistiska fakulteten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Juridiska fakulteten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

Svenska social- och kommunalhögskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

Statsvetenskapliga fakulteten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Teologiska fakulteten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

Campus Gumtäkt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten . . . . . . . . . . . . . . . . 52

Campus Vik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

Agrikultur–fortsvetenskapliga fakulteten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Bio–och miljövetenskapliga fakulteten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

Farmaceutiska fakulteten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

Veterinärmedicinska fakulteten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

Sociologistuderande Inkeri Rönnberg var utbytesstudent i Mexico City år 2012 s.15

Vanessa Ryan studerade biologi under åren 2002-2008 och arbetar nu som havsexpert på WWF. Intervju s. 66

Välkommen till en värld du knappt visste fanns De allra flesta blivande studenter vi möter har ingen aning om alla de möjligheter, ämnen, yrkesinriktiningar och specialiteter som Finlands största och bästa universitet kan erbjuda . I den här guiden gör vi ett försök att exponera dem med inriktning på de ämnen som erbjuder svensk un-dervisning . Samtidigt presenterar vi huvudstadens svenska studieliv och de otaliga mötesplatser och plattformer som där erbjuds .

Det är bara att ta för sig – valet är Ditt, men vad du än väl-jer kan du räkna med att hos oss kommer du att handledas och undervisas av och vistas bland de allra bästa . Det är ingen dålig utgångspunkt för resten av Ditt liv .

Svenska ärenden:

• skapar initiativ och utvecklar verksamhet på svenska samt uppmuntrar och arbetar för en fungerande tvåspråkighet inom universitetet

• främjar samhällelig växelverkan för det tvåspråkiga universitetet

Campus Mejlans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

Medicinska fakulteten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76

Språkcentrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80

Öppna universitetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81

Viktig information angående studierna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82

Stöd för studier och välmående . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

Alumnverksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

Det är vi som bistår er med alla svenska ärenden: planerare Solveig Cornér, planerare Martta Lindström, utvecklingschef Martina Harms-Aalto, projektsekreterare Jonas Lindholm .

Helsingfors universitet är ett av världens ledande forskningsuniversitet samtidigt som det också är Finlands äldsta och mest mångvetenskapliga universitet och ett flaggskepp för den tvåspråkiga högsta ut-bildningen . Universitetet arbetar aktivt för mänsklighetens bästa och för ett rättvist samhälle .

På rankinglistorna för världens universitet placerar sig Helsingfors universitet bland de hundra bästa . Universitetets mål är att i framtiden bli ett av de 50 bästa i världen .

Som student vid universitetet kan du känna historiens vingslag samtidigt som du deltar i att skapa ny kunskap vid ett av världens ledande moderna forskningsuniversitet . Universitetet erbjuder hundratals olika intressanta ämneskombinationer som ger dig möjlighet att specialisera dig på det område som just du är intresserad av .

FINLANDS MESTA UNIVERSITET

Bland de 100 bästa i världen

www.helsinki.fi/universitetet

6 STUDIEGUIDEN

Är du intresserad av att studera vid Helsingfors universitet? Läs mer om vilka studiemöjligheter det finns och hur du ansöker till universitetet på ansökningsservicens webbsida .

www.helsinki.fi/ansokningen

Du hittar oss även på:

Facebook

www .facebook .com/ YliopistoonTilluniversitetet

Youtube

www .youtube .com/ universityofhelsinki

Twitter

www .twitter .com/helsinkiuni

Ett tvåspråkigt universitetDet svenska vid universitetet har anor ända från den tid då universitetet grunda-des i mitten av 1600-talet . Vid universite-tet finns ca 40 professurer som är tillsatta för den svenskspråkiga undervisningen samt ett hundratal lärare som undervisar på svenska . En del ämnen så som historia, nordiska språk och pedagogik kan du studera helt och hållet på svenska . Vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet går all undervis-ning på kandidatnivå på svenska . Inom andra utbildningar, som till exempel det svenskspråkiga medicinska utbildnings-programmet, går en stor del av undervis-ningen på svenska . I vissa ämnen så som matematik och veterinärmedicin går en-staka kurser på svenska . Största delen av undervisningen vid universitetet sker dock på finska . Som svenskspråkig student kan du alltid tentera och skriva dina kursarbe-ten på svenska trots att undervisningen sker på finska . På samma gång har du en chans att stärka dina kunskaper i finska . Vid universitetet finns även tvåspråkiga utbildningsprogram där studenterna av-lägger minst en tredjedel av studierna på det andra inhemska språket . Läs mer om att studera på svenska, om de tvåspråkiga examina m .m . på sidorna 20 och 21 .

Skaffa dig en examen som ger jobb!Framtidsutsikterna för personer som utexamineras från Helsingfors universitet är goda . Bara 1,6 % av de svenskspråkiga magistrarna är arbetslösa .

De flesta av universitetets utexaminerade arbetar inom ett yrke som motsvarar ut-bildningsnivån . Av de svenskspråkiga sys-selsatta utexaminerade arbetar 84 % som högre tjänstemän, chefer eller specialister . Motsvarande andel för samtliga utexami-nerade är 81 % .

Av de sysselsatta arbetar 16 % som läkare, 11 % som jurister och 7 % inom socialsek-torn . Dessutom arbetar en stor del (15 %) inom undervisningsbranschen .

Läs mer på webben:

www.helsinki.fi/svenskaaren-den/vadgordunufortiden.html

SÖK TILL UNI!

72013–2014

INTRESSANTA STUDIER, ROLIGA FESTER, NYA VÄNNER

Helsingfors är en livlig studiestad med studenter från alla delar av Finland och från utlandet. Under din studietid får du nya vänner och skapar kontakter som du har nytta av under

hela livet.

Svenskspråkiga nationerSom student kan du vara medlem i någon av de fyra svenskspråkiga nationerna som verkar vid universitetet . Nationerna är indelade enligt landskap och alla na-tioner har sina egna nationshus runt om i Helsingfors . Det finns många fördelar med att vara aktiv i en nation . Förutom det mångsidiga programutbudet får man ett socialt nätverk och nya vänner . Om man inte kommer från Helsingfors ger nationerna också en viss hemkänsla då de flesta av medlemmarna kommer från samma landskap . De svenskspråkiga na-tionerna är: Nylands nation, Vasa nation, Åbo nation och Östra Finlands nation .

Läs mer om nationerna på webben

www.nylandsnation.com www.vasa.nation.fi www.abonation.fi www.ofn.fi

UniSport — motion på alla campusUniSport erbjuder olika träningsalternativ för såväl nybörjare som mer erfarna motio-närer . Som student har du tillgång till alla de motionstjänster som UniSport erbjuder till ett billigt pris . Du kan delta i verksam-heten på det sätt som passar just dig bäst och utnyttja det omfattande träningsut-budet . UniSport har motionscenter på alla campus och även utrymmen i Tölö och i Otnäs . Välj ditt eget sätt att motionera ur UniSports breda utbud!

Läs mer om UniSport på webben

www.unisport.fi

Studentkåren vid Helsingfors universitetAlla som studerar vid uni är även medlem-mar i Helsingfors universitets studentkår, HUS . Studentkåren bevakar studenternas intressen och erbjuder olika slags tjänster och förmåner som till exempel gratis rättshjälp, Studentbladet, Ylioppilaslehti, studentkalendern och rabatt vid UniCafe . Inom studentkåren finns ett tvåspråkig-hetsutskott som arbetar för att åstad-komma en levande tvåspråkighet både inom studentkåren och på universitetet . Läs mer om studentkårens verksamhet på sidan 85 .

8 STUDIEGUIDEN

Vid universitetet finns ett tiotal svenskspråkiga ämnesföreningar .

Föreningarna ger dig ett ypperligt tillfälle att träffa och umgås med människor som studerar inom samma ämnesområde som du . Studenterna säger ofta att det är den

sociala gemenskapen som gör att man trivs så bra med sina studier . Läs mer om de svenskspråkiga ämnesföreningarna

i fakultetspresentationerna .

92013–2014

FRÅN CENTRUMTILL VIK

1Centrumcampus

2Campus Gumtäkt

3Campus Vik

4Campus Mejlans

Campus Gumtäkt, som befinner sig drygt fyra ki-lometer från Helsingfors centrum, är universitetets nyaste campus .

Centrumcampus befin-ner sig i Helsingfors stadskärna och till campusområdet hör beteendevetenskapliga, humanistiska, juridiska, statsvetenskapliga och teologiska fakulteten .

Campus vik, som även kallas för ”det gröna campuset”, befinner sig ca 9 km utanför Helsingfors centrum och här studerar ca 6 500 personer .

Campuset ligger några kilometer utanför centr-um och är en hemvist för den medicinska spets-forskning som bedrivs vid universitetet .

10 STUDIEGUIDEN

Läs mer om Helsingfors universitets fyra campus på sidorna

22–23, 50–51, 56–57 och 74–75.

112013–2014

ETT UNIVERSITET FYRA CAMPUS

Helsingfors universitet är indelat i fyra olika campusområden: Centrumcampus, Campus Gumtäkt, Campus Vik och Campus

Mejlans. Alla fyra campus har sin egen unika atmosfär.

På Centrumcampus studerar du i en akademisk miljö med långa anor mitt i Helsingfors centrum .

Centrumcampus

1

Campus Gumtäkt ligger drygt fyra kilometer från Helsingfors centrum och är det ledande kompetenscen-tret för exakta naturveten-skaper i landet . Campuset består av två delar: dels den botaniska trädgården vid Gumtäkt gård, dels de nya, moderna byggnaderna några hundra meter norr om gården .

Campus Gumtäkt

2På Campus Mejlans som lig-ger några kilometer utanför centrum finns medicinska fakulteten . Campuset bildar tillsammans med fastig-heterna i Brunakärr en sammanhållen helhet, där medicinsk utbildning, inter-nationell spetsforskning och sjukvård möts .

Campus Mejlans

4

Campus Vik är känt för sin naturvetenskapliga forsk-ning och undervisning, sina grönskande fält och sina växthus . Campuset ligger ca nio km utanför Helsingfors centrum . Här finns också försöksgården med sina djur och naturskyddsområdet i Gammelstadsviken med sina fågeltorn .

Campus Vik

3

12 STUDIEGUIDEN

VILL DU VETA MER?

Varje campus har en koordinator som utvecklar den svenskspråkiga verk-samheten på campusområdet . Till campuskoordinatorernas uppgifter hör även att sprida information om den svenskspråkiga verksamheten och jobba med studentrekryteringen . Cam-puskoordinatorerna har en överblick över den svenskspråkiga verksamhe-ten vid campusen och studenterna får gärna kontakta dem med t .ex . idéer för hur den svenskspråkiga undervisningen kunde utvecklas .

• Centrumcampus

www .helsinki .fi/centrum

• Campus Vik och Gumtäkt

www .helsinki .fi/campus_

vik_gumtakt/campus/

• Campus Mejlans

www .med .helsinki .fi/

svenska/

JANNE WIKSTRÖMCentrumcampus

Forskarledigvikarie 2013-14

Jonas Lindholm

PIA WIKHOLMCampus Vik

Campus Gumtäkt

Moderskapsledigvikarie 2013-14

Eva Åberg

TOM PETTERSSONCampus Mejlans

Du når oss per e-post!

förnamn .efternamn @helsinki .fi

132013–2014

ÅK UT I VÄRLDEN!

Universitetet erbjuder fina utbytesmöj-ligheter runt om i världen . Som utbytes-student får du nya erfarenheter, uppleva en ny kultur, vänja dig vid en annorlunda livsstil och träffa nya vänner . Studier avlagda utomlands gör även din universi-tetsexamen unik . Du kan också göra din arbetspraktik utomlands . Som praktikant får du bland annat internationell arbetser-farenhet och språkkunskaper .

Med utbytesstudier avses en studiepe-riod då man studerar vid ett utländskt universitet och avlägger studier som räknas till godo som en del av din examen

vid Helsingfors universitet . Utbytets längd är vanligtvis 3-10 månader . Om du är intresserad av att studera utomlands finns det flera olika alternativ att välja mellan . Uni har olika utbytesprogram beroende på till vilken del av världen du vill åka . Om du är intresserad av att åka till något av de nordiska eller baltiska länderna, kan Nordplusprogrammet vara något för dig . Via Erasmusutbytet kan du åka till ett europeiskt land och avlägga studier inom samma ämnesområde som du studerar vid Helsingfors universitet . Det finns även möjlighet att åka till länder i övriga världen

så som Japan, Sydafrika, Ryssland, USA, Australien, Madagaskar och Kina . Valet är ditt!

Det lönar sig att planera utbytet i god tid så att det passar in i din examen . För att få mera information om de olika utbytesal-ternativen och vägledning om hur du kan inkludera studier som avlagts utomlands i din examen kan du kontakta koordi-natorerna för de olika utbytesprogram-men eller fakulteternas internationella koordinatorer och de olika studieämnenas kontaktpersoner för utbytesstudier .

Som student vid universitetet har du möjlighet att avlägga en del av dina studier utomlands.

Utbytesländer år 2012

954Studenter på utbyte

75

Nordplus-programmet

nordplus@helsinki .fi

Erasmus-programmet

erasmus@helsinki .fi

Enheten för internationellt utbyte

PB 3 (Fabiansgatan 33)

00014 Helsingfors universitet

Mottagning

måndag-torsdag kl . 10 .00-15 .00

Övriga utbytesprogram

ulkomaillaopiskelu@helsinki .fi

VILL DU VETA MER?

14 STUDIEGUIDEN

— Jag har latinamerikanska studier som biämne, så därför passade Mexiko mig bra, säger Inkeri . Jag visste inte riktigt någon-ting om universitetet jag valt i förväg, men det visade sig vara ett av de mest upp-skattade universiteten i hela Latinamerika .

Inkeri trivdes i en av världens största städer .

— Varje dag fanns det olika kulturella eller politiska evenemang att delta i . Mitt liv var väldigt lärorikt och fullt av glädje tack vare den mexikanska humorn och vännerna jag hade turen att lära känna .

Inkeri fick bland annat bevittna hur en studentrörelse föddes under presidentva-len 2012 .

— Som utländsk sociologistuderande var det ytterst intressant . Det lärde mig mycket om den samhälleliga och politiska situationen i Mexiko .

Det enda som kändes svårt var byråkratin .

— Som finländare är man van vid att nästan alla ärenden sköts elektroniskt . I Mexiko får man köa hos de flesta offentliga instanser . Om du inte har tillräckligt många kopior av alla dokument måste du köa om,

UTBYTE I MEXICO CITY

Inkeri Rönnberg studerar sociologi. År 2012 var hon utbytesstudent i Mexico City.

Mexico City ”La Ciudad de los Palacios”

eller alternativt byta till luckan bredvid .

Efter utbytesåret stannade Inkeri kvar på praktik vid Finlands ambassad . Hon är väldigt nöjd med sin tid i Mexiko .

— Jag rekommenderar utbyte för alla studenter . Det lönar sig att fundera på vart man verkligen vill åka . Det finns många alternativ, men jag rekommenderar platser utanför Europa: där kan du lära dig förstå en annan kultur, men samtidigt lär du dig också mycket om dig själv .

GrundadInvånare

Höjd

13 Mars 1325

8 841 916

2 241 meter

152013–2014

18 9 106

3 4 52Mexiko Colombia Chile USA Kanada Nicaragua Panama Peru Argentina Brasilien

Amerika

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

10Norden

1

2

5

3

4

Island Norge Danmark Sverige Estland

5

27Irland Storbritannien Belgien Holland Frankrike Portugal Spanien Lettland Litauen Polen Luxemburg Österrike Ukraina Rumänien

Serbien Bulgarien Grekland Cypern Tjeckien Tyskland Slovakien Ungern Kroatien Slovenien Schweiz Italien Malta

1

14

2

15

3

16

4

17

5

18

8

21

6

19

9

22

12

25

7

20

10

23

13

26

27

11

24

Europa

5

6

7

2

1

3

4

75 LÄNDER FÖR UTBYTESSTUDIER

7

12Guinea Marocko Egypten Tanzania Ghana Etiopien Benin Kenia Zambia Zimbabwe Namibia Sydafrika

1

2

5

3

6

10

8

12

4

7

11

9

Afrika

16 STUDIEGUIDEN

321 4

11 12

387

9 10

64

11

1516

4

18

6

98

1211

10

1312

14

2

5

3

1

7

17

910

8

19 20242322

2521

26 27

5

21Georgien Ryssland Iran Kina Tajikistan Sydkorea Jordanien Japan Turkiet Taiwan Indien

1 12

2 13

5 16

3 14

6 17

8 19

11

4 15

7 18

10 21

9 20

Asien

Hong Kong Myanmar Thailand Kambodja Malaysia Indonesien Singapore Australien Nya Zeeland Fiji

25

1

1520 211918

161417

13

172013–2014

DETTA ÄR HELSINGFORSUNIVERSITET

Helsingfors universitet i korthet

Fakulteter

Läroämnen och utbildnings-

program

Fristående institutioner

Årsbudget miljoner euro

Grundades i Åbo 1640, flyttades till Helsingfors 1828

Tvåspråkigt (finska och svenska), undervisning också på engelska

300

1120

690

36 500

5 800

8 400

30 000

430

4 500Examensstuderande

År 2012 utexaminerades

Anställda

Studenter inom fortbildning och på öppna universitetet

av vilka doktorsexamina

Forskare och lärare

• Agrikultur-forstvetenskapliga

• Beteendevetenskapliga

• Bio- och miljövetenskapliga

• Farmaceutiska

• Humanistiska

• Juridiska

• Matematisk-naturvetenskapliga

• Medicinska

• Statsvetenskapliga

• Teologiska

• Veterinärmedicinska

• Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors univeritet (fristående enhet)

Fakulteter Fakulteter

18 STUDIEGUIDEN

Hur är studierna uppbyggda?Studenterna uppmuntras att avlägga en mångsidig examen . Vårt stora och mångvetenskapliga universitet erbjuder goda möjligheter för tvärvetenskapliga studier .

Enligt det nuvarande studiesyste-met avlägger man först en lägre högskoleexamen(kandidat) och sedan en högre högskoleexamen(magister) . Om man vill kan man dessutom efter det fort-sätta med forskarutbildning och avlägga doktorsexamen . När man blir antagen till universitetet får man vanligen automatisk studierätt för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen . Efter en avlagd lägre högskoleexamen kan man välja att avlägga högre högskoleexamen vid ett skilt magisterprogram .

Lägre högskoleexamen

• Lägre högskoleexamen omfattar 180 studiepoäng

• allmänna obligatoriska studier

• grundstudier i huvudämnet

• ämnesstudier i huvudämnet

• biämnesstudier . Undantag utgör examina som inte byggs upp av huvud- och biämnen (inom t .ex . medicin och juridik)

• avhandlingen för kandidatexamen kan skrivas i anslutning till andra studier, t .ex . ett proseminarium eller laboratoriearbete .

Högre högskoleexamen

• högre högskoleexamen kan omfatta antingen 120 sp eller 150 sp (i psykologi) och 180 sp (i veterinärmedicin)

• I medicin och ondontologi kan man endast avlägga en högre högskoleexamen, i medicin omfattar högre högskoleexamen 360 sp och i odontologi 330 sp

• fördjupade studier i huvudämnet, exklusive avhandling

• biämnesstudier/valfria studier

• individuell studieplan

• avhandling

Doktorsexamen

• studier

• avfattning och publikation av en doktorsavhandling som fakulteten godkänner efter offentlig granskning

192013–2014

DET SVENSKA VID UNI

Helsingfors universitet är enligt lag tvåspråkigt. Universitetet erbjuder svenskspråkig undervisning i f lera olika ämnen och studenterna har rätt att skriva tentamina och arbeten

på svenska även om undervisningen går på finska. Uni har ca 2600 studenter med svenska som modersmål.

Vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet ges all undervisning på svenska på kandidatnivå i följande ämnen:

• Journalistik

• Socialt arbete och socialpolitik

• Socialpsykologi

• Sociologi

• Statskunskap med förvaltning

• Rättsvetenskap

Största delen eller all undervisning sker på svenska i följande ämnen:

• Barnträdgårdslärarutbildningen

• Pedagogik (allmän och vuxenpedagogik)

• Historia

• Nordisk litteratur

• Nordiska språk

• Svensk översättning

• Magisterprogrammet Kultur och kommunikation

Ämnen med svenskspråkig undervisningVid uni är vissa ämnen helt svensk-språkiga medan andra är tvåspråkiga .

Ämnen med riksansvarHelsingfors universitet ansvarar som enda universitet i Finland för att utbilda svensk-kunniga jurister, läkare, tandläkare, pro-visorer, socialarbetare, socialpsykologer, veterinärer, agronomer, forstmästare och geografer . Universitetet är också det enda som ger akademisk utbildning i journalistik på svenska .

Undervisning på svenska (i varierande mängd) ges i följande ämnen:

• Lantbruksekonomi och företagande

• Biologi

• Farmaci

• Filosofi

• Juridik

• Geografi

• Kemi

• Matematik och statistik

• Fysik

• Medicin

• Odontologi

• Allmän statslära

• Socialpsykologi

• Socialt arbete

• Sociologi

• Veterinärmedicin

20 STUDIEGUIDEN

Avlägg din examen på två språk! Vid Helsingfors universitet kan man från och med hösten 2013 avlägga en tvåsprå-kig examen i juridik, ekonomi, kemi, fysik, biologi, socialt arbete och socialpsykologi .

Tvåspråkiga examina är riktade till både finsk- och svenskspråkiga studenter, med betoning på finskspråkiga studenter som vill förkovra sina språkkunskaper i det andra inhemska språket med tanke på sin framtida sysselsättning .

Vad är en tvåspråkig examen?

• studenterna avlägger minst 1/3 av sin kandidatexamen på båda inhemska språken

• studenterna avlägger språkkurser som en del av sina studier,

• man främjar studenternas språkliga kompetens med hjälp av skräddarsytt språkstöd,

• man utbildar tvåspråkiga experter för arbetsmarknadens behov .

Mer information finns på adressen: blogs.helsinki.fi/multilingua/

Utbildningsprogram med separat antagning Uni har ett antal utbildningsprogram med separata antagningsförfaranden för personer med kunskaper i svenska . Dessa är: pedagogik, barnträdgårdslärarutbildningen, biologi, filosofi, historia, nordisk litteratur, nordiska språk, magisterprogrammet Kultur och kommunikation, juridik, medicin och odontologi . Därtill har fyra utbildningsprogram en antagningskvot för sökande med kunskaper i svenska: logopedi, utbildningsprogrammet för provisor, det finska språket och geografi . Svenska social- och kommunalhögskolan antar själv sina studenter . Läs mer om antagningen till uni på sidan 7 .

Vi jobbar med det svenska! Vid universitetet finns personal som arbetar för den tvåspråkiga verksamheten både inom förvaltningen och vid de olika fakulteterna och institutionerna . Enligt universitetslagen ska en av prorektorerna vara innehavare av en professur för den svenskspråkiga undervisningen (om inte universitetets rektor är det) . Vid fakul-teterna ansvarar en av dekanerna eller prodekanerna för tvåspråkigheten vid respektive fakultet .

För den svenska verksamheten finns en särskild nämnd, Svenska verksamhets-nämnden, som behandlar frågor som är relaterade till universitetets tvåspråkiga verksamhet . Svenska ärenden vid univer-sitetets centralförvaltning koordinerar och utvecklar den tvåspråkiga verksamheten vid universitetet . Vid varje campusområde finns även svenskspråkiga campuskoordi-natorer som koordinerar och utvecklar den tvåspråkiga verksamheten .

För den svenskspråkiga undervisningen ska det enligt universitetslagen finnas minst 28 professurer vid uni . För tillfället finns det ca 40 professurer som är inrät-tade för den svenskspråkiga undervisning-en, inklusive de professurer som finns vid Svenska social- och kommunalhögskolan . Förutom professorerna finns ett hundratal lärare som undervisar helt eller delvis på svenska . Studentkåren vid Helsingfors universitet, HUS, har ett tvåspråkighetsut-skott som arbetar för att åstadkomma en levande tvåspråkighet både inom student-kåren och på universitetet .

För den svenska verksamheten finns också en delegation som består av externa medlemmar som representerar olika äm-nesområden och branscher . Delegationens uppgift är att främja den svenskspråkiga verksamheten genom att fungera som en länk mellan universitetet och samhället

Läs mer på webben www.helsinki.fi/svenskaarenden .

212013–2014

Centrumcampus befinner sig i Helsingfors stadskärna och till campusområdet hör beteendevetenskapliga, humanistiska, juridiska, statsvetenskapliga och teologiska fakulteten

samt Svenska social- och kommunalhögskolan.

Det svenskspråkiga samarbetet vid Centrumcampus

Läs mer om den svenska verksamheten vid campusområdet här:

www.helsinki.fi/centrum

Studentservicen

Fabiansgatan 33, bottenvån . (PB 3), 00014 Helsingfors universitet Tel . (09) 191 22244 E-post studentinfo@helsinki .fi

www.helsinki.fi/neuvonta/svenska

Bibliotek vid Centrumcampus

Campusbiblioteket i centrum betjänar forskare, lärare, studenter och andra intresserade inom humaniora och samhällsvetenskap . Campusbiblioteket i centrum har två enheter i Helsingfors centrum .

KAJSAHUSET — HELSINGFORS UNIVERSITETS HUVUDBIBLIOTEK

Kursböcker samt litteratur inom juridik, humaniora, samhällsvetenskap och teologi

Fabiansgatan 30tel . (09) 191 23920

www.helsinki.fi/bibliotek/centrum

MINERVA

Litteratur inom beteendevetenskap

Brobergsterrassen 5 A Tel . (09) 191 23920

www.helsinki.fi/bibliotek/centrum

LÄROCENTRET ALEKSANDRIA

Lärocentret Aleksandria vid Helsingfors universitet är ett servicehus för studier och undervisning där experter på undervis-ning, informationsservice och informa-tionsteknik erbjuder sakkunnig service av hög kvalitet . Lärocentret Aleksandria utgör även en mötesplats för studenterna .

Fabiansgatan 28 (PB 53) Ingångar: Fabiansgatan 26 och Berggatan 7

UniSport Vid Centrumcampus motionerar universi-tetens studenter och personal . Campusets specialitet är ett omfattande utbud av danser och kampsporter .

UniSport har utrymmen på två ställen på Centrumcampus:

FÖRVALTNINGSBYGGNADEN

Fabiansgatan 20 C, Tel . (09) 191 22911

PORTHANIA

Universitetsgatan 3 Tel . (09) 191 22563

UniSport har även verksamhet i Tölö . I UniSports utrymmen i Tölö har du tillgång till gymträning, gruppträning, bollspel och kurser . Utbudet omfattar även individuella tjänster .

TÖLÖ

Ilmarigatan 6

Förfrågningar, reservationer och annulle-ringar tel . (09) 191 22151 På UniSports hemsidor hittar du mera information:

www.unisport.fi

CENTRUMCAMPUS – ETT CAMPUS FÖR

HUMANVETENSKAPER

UniCafe-restauranger FORSTHUSET

Fabiansgatan 39

OLIVIA

Brobergsterrassen 5 A

PORTHANIA

Universitetsgatan 3

HUVUDBYGGNADEN

Fabiansgatan 33

ROTUNDA

Unionsgatan 36

TOPELIAS

Unionsgatan 38

STATSVETENSKAPLIGA

Unionsgatan 37

STUDENTPLATSEN

Mannerheimvägen 3 b

UNICAFE VID SOC&KOM

Snellmansgatan 12

www.unicafe.fi/sv

22 STUDIEGUIDEN

50Beteendevetenskapliga fakulteten

Soc & Kom

Humanistiska fakulteten

Statsvetenskapliga fakulteten

Juridiska fakulteten

Teologiska fakulteten

Utbildningar Magisterprogram

Huvudämnen

Fakulteterna vid Centrumcampus

14 4

6 – 13

23

12

7

7

1

1

huvudämnen

Huvudämnen

Huvudämnen

Huvudämnen

Magisterprogram

MagisterprogramMagisterprogram

Magisterprogram

Kajsahuset, som invigdes 2012, är Finlands största

universitets- bibliotek.

232013–2014

BETEENDEVETENSKAPLIGA FAKULTETEN — MÄNNISKAN I UTVECKLING

Är du intresserad av att studera människans beteende ur olika perspektiv? Vid beteendevetenskapliga fakul-teten får du kunskap om hur människor utvecklas, lär sig, samverkar och kommunicerar — både på individ-, grupp- och samhällsnivå . Kunskaper inom beteendevetenskap behövs i många sammanhang .

Utbildningar vid Beteendevetenskapliga fakulteten

• Utbildningen i pedagogik (allmän pedagogik och vuxenpedagogik) (svenskspråkig utbildning)

• Utbildningen i pedagogik (allmän pedagogik och vuxenpedagogik) (finskspråkig utbildning)

• Utbildningen i specialpedagogik

• Utbildningen av klasslärare

• Utbildningen av barnträdgårdslärare (finskspråkig utbildning)

• Utbildningen av barnträdgårdslärare (svenskspråkig utbildning)

• Utbildningen av lärare i huslig ekonomi

• Utbildningen i huslig ekonomi

• Utbildningen av handarbetslärare (textilslöjd)

• Utbildningen i slöjdvetenskap

• Utbildningen i psykologi

• Utbildningen i kognitionsvetenskap

• Utbildningen i fonetik, allmänna linjen och talkommunikationslinjen

• Utbildningen i logopedi

Magisterprogram

• Magisterprogrammet i förskolepedagogik

• Master’s Degree Programme in Adult Education and Work Research

• Magisterprogrammet i utbildningsso- ciologi och -politik

• Masters programme in Intercultural Encounters (ICE)

Examina

Vid beteendevetenskapliga fakulteten kan man avlägga lägre högskoleexa- men, d .v .s .

• Pedagogie kandidatexamen (PeK)

• Psykologie kandidatexamen (PsK)

• Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper (HuK)

och högre högskoleexamen, d .v .s .

• Pedagogie magisterexamen (PeM)

• Psykologie magisterexamen (PsM)

• Filosofie magisterexamen (FM)

samt vetenskaplig påbyggnadsexamen (forskarexamen), d .v .s .

• Pedagogie licentiat- och doktorsexamen (PeL/PeD)

• Psykologielicentiat och doktorsexamen (PsL/PsD)

• Filosofie licentiat- och doktorsexamen (FL/FD) .

14 4Utbildningar Magisterprogram

Personer som inte är inskrivna som examensstuderande vid HU har möjlighet att under vissa förutsättningar avlägga studier inom pedagogik (allmän och vux-enpedagogik) som s .k . fristående studier . För närmare information se beteendeve-tenskapliga institutionens webbsidor:

www.helsinki.fi/pedagogik/pedagogiksombiamne

VILL DU VETA MER?

• De svenskspråkiga pedagogiska utbildningarnas hemsida www.helsinki.fi/pedagogik

• Fakultetens hemsida www.helsinki.fi/behav/svenska

• Beteendevetenskapliga institutionens hemsida www.helsinki.fi/kayttaytymistieteet/sve

• Fakultetens kansli: Brobergsterrassen 5 A, 00014 Helsingfors

26 STUDIEGUIDEN

Svenskspråkig barnträdgårds- lärarutbildning Utbildningens tyngdpunktsområden är flerspråkighetsfostran, identitet och mång-fald samt estetisk fostran . Utbildningen arrangeras av Helsingfors universitet och Åbo Akademi . Årligen antas sammanlagt 30 studenter till utbildningen .

Huvudämnesstudierna inom barnträd-gårdslärarutbildningen anordnas på svenska . Barnträdgårdslärarstudierna innehåller huvudämnesstudier i pedagogik (med barnpedagogisk inriktning), studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnsfostran och förskoleunder-visning, studier i språk och kommunikation samt biämnesstudier . I utbildningen ingår flere praktikperioder . Utbildningen leder till en pedagogie kandidatexamen (180 sp), som ger behörighet att arbeta som barnträdgårdslärare med barn i åldern 0–6 år samt i förskola . Utsikterna på arbets-marknaden är väldigt goda .

Svensk ämnesförening

Fakultetens svenska ämnes- förening heter Didacta .

Läs mer på föreningens hemsidor www.didacta.n.nu

Ämnen med svensk undervisning

Utbildningen i pedagogik Pedagogiken som vetenskap undersö-ker människans uppväxt, utveckling och lärande samt hur dessa processer främjas genom fostran och undervisning . Fokus ligger på individens livscykler och de för-ändrings- och utvecklingsprocesser som sker i samhället . Studierna är mångsidiga och genom att välja biämne enligt eget intresse och behov kan du skräddarsy din egen kompetensprofil .

Studera på svenska

Huvudämnesstudierna i utbildningen i pedagogik går på svenska .

Karriärvägar

Pedagogie magistrar placerar sig väl på arbetsmarknaden, såväl inom privata företag och olika organisationer som inom den statliga och kommunala servicen . De arbetar som utbildningsplanerare, konsulter, vuxenutbildare, personalchefer och forskare samt med utvecklings- och sakkunniguppdrag inom den akademiska världen . En del arbetar med forskning eller undervisning vid universitetet och vid andra forskningsinstitut och läroanstalter . Sysselsättningsläget är gott för utexami-nerade pedagoger och arbetsmöjlighe-terna är både många och mångsidiga .

Fristående studier för personer som inte är inskrivna som examensstuderande vid uniPersoner som inte är inskrivna som exa-mensstuderande vid Helsingfors universi-tet har möjlighet att under vissa förutsätt-ningar avlägga studier inom pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) som s .k . fristående studier .

För närmare information se beteende-vetenskapliga institutionens webbsidor: www.helsinki.fi/pedagogik/pedago-giksombiamne

272013–2014

VILL DU BLI ÄMNESLÄRARE?

Studierna skall bestå av ett huvudämne och av eventuella biämnen samt av 60 sp pedagogiska studier för lärare . För att kunna läsa till ämneslärare måste du ha huvudämnes-studierätt i ett ämne som motsvarar ett undervisnings-ämne inom grundskolan eller gymnasiet, ett s .k . skolämne, men det här kravet gäller inte om du avlägger ämneslä-

rarutbildningen som fristående pedagogiska studier . Vid Helsingfors universitet kan man också utföra pedagogiska studier för lärare med inriktningen vuxenutbildning . Dessa studier har ingen egentlig tvåspråkig utbildning, men stu-denter med vuxenutbildning som inriktning kan genomföra sin lärarpraktik vid en svenskspråkig läroanstalt .

Den svenskspråkiga ämnes-lärarutbildningen vid uni i sam-arbete med Åbo Akademi Det är även möjligt att söka till den svens-ka ämneslärarutbildningen vid Helsingfors universitet som ordnas i samarbete med Åbo Akademi . Till den svenskspråkiga äm-neslärarutbildningen antas studenter inom ämnena matematik, fysik och kemi, biologi och geografi, modersmål och litteratur samt finska och främmande språk .

För att antas till utbildningen måste du vara inskriven som grundexamensstu-derande vid Helsingfors universitet och studera något av dessa ämnen .

Sex veckor av utbildningen avläggs i Vasa, för övrigt ordnas studierna i Helsingfors . De pedagogiska studierna avläggs paral-lellt med studierna i ditt huvudämne under cirka fyra, fem år, beroende på din studie-takt . Ansökningstiden till den svensksprå-kiga ämneslärarutbildningen är på våren .

Den tvåspråkiga ämneslärar- utbildningen vid Helsingfors universitet Svenskspråkiga studenter kan också avlägga pedagogiska studier för ämnes-lärare vid institutionen för lärarutbildning vid beteendevetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet, enligt samma un-dervisningsplan som de finskspråkiga . Här får man ämneslärarbehörighet i så gott som alla s .k . skolämnen .

Behöriga att söka till de tvåspråkiga pedagogiska studierna för lärare med inriktning på undervisningsuppgifter inom den grundläggande utbildningen och gymnasiet är sådana grundexamensstu-derande vid bio- och miljövetenskapliga, humanistiska, matematisk-naturveten-skapliga, teologiska, beteendevetenskap-liga och statsvetenskapliga fakulteten som har ämneslärarinriktningen som alternativ i sin utbildning .

I den tvåspråkiga utbildningen kan alla muntliga och skriftliga uppgifter göras på svenska och lärarpraktiken sker i svenska övningsskolor, men största delen av den övriga undervisningen går på finska .

Utbildningen avläggs under fyra studie-perioder, antingen under ett läsår eller fördelat över flera år . Ansökningstiden går årligen ut i februari-mars .

Den svenskspråkiga ämnes-lärarutbildningen vid Åbo Akademi i Vasa Vid pedagogiska fakulteten vid Åbo aka-demi i Vasa kan man avlägga ämneslärar-studierna på svenska om du läser ett s .k . skolämne som huvudämne .

Utbildningen kan avläggas under ett år om man avlägger samtliga 60 studiepoäng i Vasa och under ett halvt år (vårterminen + några veckor på hösten) om man avlägger grundstudierna i t .ex . Helsingfors . Det är också möjligt att genomföra studierna efter avlagd examen .

För att kunna bli antagen till pedagogiska studier för ämneslärare vid Åbo aka-demi skall du delta och bli godkänd i ett inträdesprov som består av en individuell intervju . Vanligtvis går ansökningstiden ut i mars–april .

Som ämneslärare kan du arbeta i grundskolan, gymnasier, yrkes- och vuxenläroanstalter samt i allmänbildande läroanstalter. För

att bli ämneslärare skall du avlägga magisterexamen.

28 STUDIEGUIDEN

VILL DU VETA MER?

• Den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen vid uni www.helsinki.fi/pedagogik/amneslarare e-post: info-amneslarare@helsinki.fi

• Den tvåspråkiga ämneslärarutbildningen och fristående pedagogiska lärarstudier vid uni www.helsinki.fi /behav/valinnat/opped_pedagogiska_studier_for_larare.htm e-post: ao-neuvonta@helsinki.fi

• vuxenlärarutbildningen www.helsinki.fi /okl/koulutukset/aineenopettajan/esittely.html e-post: aikope-neuvonta@helsinki.fi

• Den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen vid ÅA www.abo.fi/institution pfamneslararinformation

Fristående pedagogiska lärarstudier för dem som avlagt magisterexamenFristående pedagogiska lärarstudier är avsedda för utexaminerade magistrar

Det är möjligt att avlägga de fristående pedagogiska lärarstudierna inom den tvåspråkiga utbildningen med inriktning på grundskola och gymnasium . Alla munt-liga och skriftliga uppgifter kan göras på svenska och lärarpraktiken sker i svenska övningsskolor, men största delen av den övriga undervisningen går på finska . Du måste behärska det svenska språket fullständigt och dessutom ha intyg över nöjaktiga kunskaper i finska .

Vid inriktningen vuxenutbildning kan du studera oberoende av huvudämne . Inom inriktningen finns ingen egentlig tvåsprå-kig utbildning, men studenter kan genom-föra sin lärarpraktik vid en svenskspråkig läroanstalt . Studierna ger kompetens för den som vill arbeta som vuxenutbildare i t .ex . yrkesläroanstalter, allmänbildande läroanstalter eller vuxenläroanstalter . Vid den här inriktningen krävs goda kunskaper i finska .

Det är möjligt att avlägga studierna inom båda inriktningarna under ett läsår . När-mare information om språkkraven får du vid fakulteten .

292013–2014

— Jag snubblade egentligen in på linjen via ett forskningsassistentjobb . Jag hade stu-derat sociologi några år när jag fick jobb i ett forskningsprojekt på Beteendeveten-skapliga institutionen . Det var så intressant att jag bestämde mig för att börja läsa allmän- och vuxenpedagogik som biämne, och till slut var jag så övertygad om ämnet att jag sökte in till linjen . Jag bygger på min pol .kand . examen och läser pedagogik på magisternivå .

— Vår linjes absolut största styrka (men också utmaning) är dess storlek . Fördelen med en liten linje är att vi har mycket kontakt undervisningspersonal och stu-denter emellan så att onödiga hierarkier som kunde hämma studiemotivationen och -lusten inte uppstår . Eftersom allmän- och vuxenpedagogik är en blandning av sociologi, psykologi och filosofi kan man själv välja att inrikta sig åt det håll man är intresserad av .

Hur är det att vara svenskspråkig student vid uni?

Det är väl som att vara svenskspråkig vid vilken som helst stor institution som är formellt tvåspråkig men där finskan är i

majoritet . Själv är jag tvåspråkig och då blir kursutbudet förstås större, men visst går det att studera på svenska också, och man skall inte underskatta värdet av att få studera på sitt eget modersmål . Det går faktiskt att leva ett helt svenskspråkigt studieliv – och även om man går finsksprå-kiga kurser har man alltid rätt att skriva sina arbeten och tenter på svenska . Jag tycker det kunde finnas mera kontakt och samarbete över språkgränserna, nu är de svensk- och finskspråkiga studenterna ganska isolerade från varandra . På vår institution håller detta dock på att ändras, och det har varit utmanande men sam-tidigt uppskattat att som svenskspråkig delta i en finskspråkig kurs och göra den tvåspråkig .

FRESTAD ATT LÄRA SIG NYTT

Rasmus Firon studerade redan sociologi när han började studera vuxenpedagogik

30 STUDIEGUIDEN

312013–2014

• Asienstudier

• Afrikaforskning

• Allmän historia

• Allmän litteraturvetenskap

• Allmän språkvetenskap

• Altaistik (FM)

• Arabiska språket och islamforskning

• Arkeologi

• Assyriologi

• Baltiska språk och kulturer

• Egyptologi

• Engelsk filologi

• Engelsk översättning

• Estetik

• Etnologi

• Filosofi

• Finlands och Nordens historia

• Finska språket

• Finska språket och kulturen (för internationella studenter)

• Finskugriska språk och kulturer

• Folkloristik

• Fransk filologi

• Germansk filologi

• Grekiska och grekisk litteratur

• Historia

• Inhemsk litteratur

• Italiensk filologi

• Indoeuropeistik (FM)

• Klassisk arkeologi (HuK)

• Konsthistoria

• Latin och romersk litteratur

• Mellanösternstudier

• Musikvetenskap

• Nordisk litteratur

• Nordiska språk (andra inhemska språket)

• Nordiska språk (modersmålet)

• Portugisisk filologi (HuK)

• Region- och kulturstudier

• Religionsvetenskap

• Ryska språket och litteraturen

• Rysk översättning

• Spansk filologi

• Språkteknologi

• Svensk översättning

• Sydasienforskning (FM)

• Teatervetenskap

• Teoretisk filosofi

• Tysk översättning

• Väst- och sydslaviska språk och kulturer

• Östasienforskning (FM)

(HuK = endast i kandidatexamen i humanistiska vetenskaper, FM= endast i filosofie magisterexamen)

HUMANISTISKA FAKULTETEN — FOKUS PÅ MÄNNISKAN SOM KULTURELL VARELSE

Vi behöver kulturkännedom, gedigen bildning och djup förståelse för att ha en möjlighet att begripa dagens mång-kulturella värld och reagera på de överraskningar och kulturmöten som dagligen sker . Det förutsätter studier av människan som kulturvarelse, hennes liv och miljö . I vår lokalt globala värld är det i dag också av största betydelse att vi vet var vi själva kommer ifrån, känner vår egen kultur och vårt språk .

• Art Theory, Criticism and Management (eng .)

• European Studies (eng .)

• Intercultural Encounters (eng .)

• Kultur och Kommunikation (sve .)

• Genusforskning

• Semiotics (eng .)

• International Performance Research (eng .)

50 7Huvudämnen Magisterprogram

Huvudämnen

Magisterprogram

Humanistiska examina

Vid humanistiska fakulteten är det möjligt att avlägga:

• Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper (Huk, hum . kand .)

• Filosofie magisterexamen (FM, fil .mag .)

• Filosofie licentiatexamen (FL, fil .lic .)

• Filosofie doktorsexamen (FD, fil .dr) .

Svenska ämnesföreningar Inom fakulteten finns tre

svenska ämnesföreningar: Historicus, Lycksalighetens ö (Nordisk litteratur)

och Saga r.f. (Nordiska språk) . Läs mer på föreningarnas hemsidor:

www.historicus.fi

www.helsinki.fi/jarj/lo

blogs.helsinki.fi/saga-rf

32 STUDIEGUIDEN

FilosofiFilosofin ställer grundläggande frågor om världen, verkligheten och vår erfarenhet, om våra begrepp och våra handlingar . Genom att studera filosofi utvecklar man sin kritiska och argumentativa förmåga . Samtidigt fördjupar man sin förståelse av den västerländska tanketraditionen och den mänskliga kulturen överlag .

Studera på svenska

Huvudämnesstudierna på kandidat- och magisternivå går i sin helhet att avlägga på svenska . Det svenskspråkiga ämnet filosofi har ett rikt kursutbud och de stu-denter inom det svenska ämnet har även tillgång till den undervisning som erbjuds inom de två finskspråkiga filosofiämnena . Studenterna erbjuds likaså möjlighet att delta i enstaka kurser på engelska (och i vissa fall andra språk, såsom tyska och franska) . Inom det svenska ämnet görs ingen skarp åtskillnad mellan teoretisk och praktisk filosofi .

Karriärvägar

Personer som studerat filosofi kan vara verksamma inom många olika yrkesom-råden, där den filosofiska kompetensen utgör en tillgång . Utexaminerade filosofer arbetar som forskare och som ämneslärare i filosofi, men också inom det fria bild-ningsväsendet, näringslivet, den offentliga förvaltningen, inom journalistik och över-lag inom media . Många är även konstnärer och författare .

Nordisk litteraturUndervisningen i nordisk litteratur är främst inriktad på den svenska och finlandssvenska litteraturen men som enda instansen i Finland erbjuder vi också kurser i dansk, norsk, isländsk samt finsk litteratur . I utbildningen ingår litteraturteori, poetik och genrekunskap samt specialkurser som t .ex . litteraturpedagogik, litteraturkritik, barn- och populärlitteratur . Gästföreläsningar av författare, forskare och kulturarbetare garanterar ytterligare bredd i undervisningen .

Studera på svenska

All undervisning går på svenska med undantag av de kurser som förutsätter användning av något av de övriga nordiska språken . Kunskaper i finska förutsätts inte (finsk litteratur kan läsas i översättning) .

Karriärvägar

Man kan bli lärare, som modersmålslärare bör man ha antingen litteratur eller nord-iska språk som huvudämne, men det finns dessutom gott om arbetsmöjligheter inom vuxenutbildningen . Man kan också söka sig till kulturjournalistik, massmedia, förlag eller arkiv .

HistoriaHistoria lär studenten förmågan att kritiskt bearbeta och analysera information om det förflutna . En historiker skall kunna förstå och tolka händelseprocesser i samhället ur ett balanserat och rättvist perspektiv, och dessutom kunna förklara det . Historia har som målsättning att ge en grundutbildning i historia i vidsträckt bemärkelse utan principiella begränsningar ifråga om perioder, geografiska regioner eller tematik .

Studera på svenska

Undervisningen och handledningen sker på svenska .

Karriärvägar

Studierna förbereder för uppgifter inom forskarvärlden, museibranschen, i olika arkiv och organisationer, inom mass-medier, förlag, offentlig förvaltning och kultursektorn i allmänhet . Studierna kan också leda till arbetet som ämneslärare i historia .

Ämnen med svensk undervisning

332013–2014

Nordiska språkInom ämnet nordiska språk utbildas ex-perter med hög språklig och vetenskaplig kompetens .

Studenterna blir specialister främst på svenska språket, men läser också de övriga nordiska språken norska, danska och isländska . Kurser i färöiska erbjuds vissa läsår . Dessutom får studenterna en vetenskaplig syn på språkets betydelse för människan och dess värde för kultur och samhälle .

Inom ämnet finns två inriktningsalterna-tiv, ett för studenter med svenska som modersmål och ett för finskspråkiga och andra studenter med svenska som andra-språk . Studenterna kan välja mellan att specialisera sig på en allmän språkveten-skaplig bana eller välja kurser som stöder läraryrket .

Studera på svenska

All undervisning går på svenska med un-dantag av kurser i norska och danska och norsk och dansk litteratur .

Karriärvägar

Lärarutbildningen för svenskspråkiga studenter ger kompetens som moders-målslärare inom det svenska skolväsendet i Finland, medan finskspråkiga studenter får kompetens som svensklärare i finska skolor . Många jobbar också som journalis-ter, redaktörer, informatörer, språkgran-skare och forskare .

Svensk översättningLäroämnet svensk översättning ger en mångsidig kännedom om det tvåspråkiga Finland samt nordiska språk, litteratur och kulturer ur översättningens och översättningsforskningens synvinkel . Studenten får en gedigen språkkunskap och kulturkännedom samt teori och praxis inom översättning och tolkning samt språk- och textvård inom språkparet finska och svenska med målet att bli akademisk expert inom flerspråkig kommunikation .

Studera på svenska

All undervisning går på svenska med un-dantag av kurser i norska och danska .

Karriärvägar

Inom läroämnet svensk översättning utbil-das både finsk- och svenskspråkiga över-sättare och tolkar . Utbildningen lämpar sig också för andra arbetsuppgifter som språkexpert, språkkonsult och terminolog .

Studieprogrammet Norden

Norden är ett inriktningsalternativ i region- och kulturstudier vid Institutio-nen för världens kulturer . Som biämne är studieprogrammet öppet för alla studenter vid Helsingfors universitet . Denna hel-het lämpar sig för den som siktar på en yrkeskarriär inom undervisning, forsk-ning, journalistik, konst och litteratur samt kultur och samhällsförvaltning .

Nordenstudier erbjuder kunskap om de nordiska länderna var för sig, Norden som helhet och det nordiska i en vidare mening . I programmet betraktas Norden ur ett samhälleligt och kulturellt perspektiv med betoning både på aktuella fenomen och historisk kunskap . Undervisningen sker på svenska, andra skandinaviska språk, finska och engelska .

Region- och kulturstudier är ett huvud-ämne med eget inträdesprov . De antagna studenterna kan välja Norden som regional studieinriktning redan inom kandidatstu-dierna, samt fortsätta inom Nordenstudier till magisterexamen .

Grundstudier i svenska för översättare

Biämneshelheten Grundstudier i svenska för översättare (25 sp) är avsedd för studenter med svenska som modersmål inom andra översättningsämnen (engelsk, fransk, rysk eller tysk översättning) .

Magisterprogrammet Kultur och kommunikation – helt på svenska!

Det tvärvetenskapliga programmet på 120 studiepoäng satsar på en bred och samhällsorienterad utbildning, men med en stark akademisk förankring .

Syftet med programmet är att ge förståelse av kultur och kommunikation som ett historiskt, litterärt, språkligt och medialt fenomen, men samtidigt ligger tyngdpunkten också vid samhälls- och yrkesorientering .

Utgångspunkten för programmet är kon-takten med samhället och målsättningen är att de utexaminerade skall ha bättre möjligheter att få anställning och att de skall kunna göra en yrkeskarriär inom förlag, marknadsföring, medier, med-borgarorganisationer och överlag inom kulturpolitik, men de utexaminerade kan också fortsätta med forskarstudier .

Huvudämnet i magisterprogrammet (120 sp) kan vara nordiska språk, nordisk lit-teratur eller historia och undervisningen går i sin helhet på svenska .

Medverkande i programmet är läroäm-nen vid Institutionen för filosofi, historia, kultur- och konstforskning, Finska, finskugriska och nordiska institutionen, Institutionen för världens kulturer samt Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet .

34 STUDIEGUIDEN

”FÖR MIG VAR DET NATURLIGT ATT BLI FÖRETAGARE”

Malin Gustavsson är magister i kvinnovetenskap från humanistiska fakulteten. Hon jobbar på sitt eget företag Ekvalita, som hon grundade år 2008. Företaget är en slags tankesmedja som specialiserar sig på jämställdhetsfrågor. Ekvalita erbjuder konsult- och forskningstjänster till

t.ex. företag, kommuner och olika organisationer.

— Just nu håller vi på med ett EU-finansie-rat projekt där syftet är att öka jämställd-heten på arbetsplatser . Vi ska stöda och utveckla metoder för olika pilotarbets-platser . Fokus ligger på hur man kan öka möjligheterna att förena familj och arbete, skapar mer jämställda karriärvägar och ta itu med könstereotypa föreställningar på arbetsplatsen .

Malin jobbade en hel del under studieti-den, och skrev sin pro gradu om jämställd-hets främjande inom de finlandssvenska kommunerna .

— För mig var det viktigt att praktiskt kunna tillämpa det jag lärt mig . Pro gradun

gav mig möjlighet att fördjupa mig i speci-fik teori och forskning som var kopplat till ett mycket konkret tema .

Att bli företagare kändes naturligt för Malin .

— På Åland, där jag kommer ifrån, finns många småföretagare . Arbetserfarenhe-ten och de nätverk jag byggt upp under studietiden var till stor hjälp för att komma igång .

Malin har också studerat vid Åbo Akademi, men bytte till Helsingfors universitet för magistersstudierna . För en med läs och skrivsvårigheter var beslutet inte lätt .

— Innan jag kom till Helsingfors universitet hade jag aldrig läst en tentbok på finska . Om någon skulle ha sagt åt mig att om tio år kommer du att jobba delvis på finska, skulle jag nog ha skrattat!

Avgörande för beslutet var att universite-tet är tvåspråkigt .

— Jag hade aldrig sökt mig till Helsingfors universitet om jag inte vetat att man har rätt att prata svenska på kurserna och skriva tentamina på svenska .

VILL DU VETA MER?

• Fakultetens hemsida www.helsinki.fi/hum/svenska/

• Nordica – Nordiska språk och nordisk litteratur www.helsinki.fi/sup/

• Historia www.helsinki.fi/allmanhistoria/

• Filosofi www.helsinki.fi/fhkk/

• Magisterprogrammet i Kultur och kommunikation www.helsinki.fi/kulkom/

• Nordenstudier www.helsinki.fi/nordenstudier/

372013–2014

JURIDISKA FAKULTETEN — ATT LÄSA LAGEN OCH SKIPA RÄTTVISA

Juridiska problem är något som vi alla ställs inför förr eller senare . Juridiska fakulteten utbildar jurister, eller med andra ord personer som är specialiserade på lag och rätt . En jurist är utbildad i att analysera och lösa juridiska problem samt att tolka och tillämpa rättsreglerna . Studierna i juridik ger studenterna en helhetsbild av innehållet i Finlands rättssystem, grunderna för rättslig verksamhet och främjande av rättvisa .

Ämnen

• Obligationsrätt

• Allmän obligationsrätt• Avtalsrätt

• Arbetsrätt

• Bokföring

• Europarätt

• Familje- och kvarlåtenskapsrätt

• Finansrätt

• Folkrätt

• Förvaltningsrätt

• Genus och rätt

• Handelsrätt

• Idrottsjuridik

• Internationell privaträtt och rättsjämförelse

• Jord-, vatten- och miljörätt

• Medicinsk rätt och biorätt

• Medie- och informationsrätt

• Process- och insolvensrätt

• Rättsekonomi

• Rättshistoria

• Rättssociologi

• Rättsteori

• Sakrätt

• Statsförfattningsrätt

• Straffrätt

Ämnen Magisterprogram

Magisterprogram

• Master’s Degree Programme in International Business Law and Public International Law

23 1Alägg din examen på två språkHelsingfors universitet har hösten 2010 inlett två pilotprojekt som leder till en två-språkig examen . Ett av de två pilotprojek-ten är rättsnotarieexamen vid den juridiska utbildningen i Vasa . Hösten 2013 utvidgas antalet pilotprojekt så att det även i Hel-singfors är möjligt att avlägga en tvåsprå-kig rättsnotarieexamen . De som studerar med sikte på en tvåspråkig examen avläg-ger åtminstone en tredjedel av studierna på de båda inhemska språken och får ett omnämnande i examensbetyget om att examen avlagts som tvåspråkig .

Examina

Vid juridiska fakulteten kan man avlägga:

• Rättsnotarieexamen (RN, 180 sp) som är en lägre högskoleexamen och

• Juris magisterexamen (jur . mag ., JM, 120 sp) som är en högre högskoleexamen .

Den genomsnittliga studietiden är ca 5,5 år .

38 STUDIEGUIDEN

Juridiska fakulteten är den enda fakulte-ten i Finland vid vilken man kan bli juris magister med svenska som examensspråk . Vid juridiska fakulteten ges undervisning på svenska i de viktigaste ämnena från grundnivå till fördjupad nivå, särskilt i de ämnen som har en svenskspråkig profes-sur . Vid fakulteten finns två svensksprå-kiga professurer i privaträtt, en i straff- och processrätt och en i offentlig rätt samt i Vasa en tvåspråkig professur i juridik . En stor del av tentamenslitteraturen finns dock endast på finska, vilket innebär att utbildningen i stor utsträckning är tvåsprå-kig också i sådana ämnen där undervis-ning ges på svenska .

Studera på svenska

Karriärvägar

Juristerna har varierande arbetsuppgifter i samhället . Med en juridisk slutexamen kan man jobba som domare, advokat, åklagare, företagsjurist eller tjänsteman inom stats- och kommunförvaltningen . Som jurist har man även goda möjligheter att göra en internationell karriär som diplomat, inom företagsvärlden eller inom någon överstatlig organisation såsom EU eller FN . Arbetsmarknaden har alltid varit god för språkkunniga jurister . Därför har de som studerat juridik på svenska ytterst sällan haft problem att hitta ett meningsfullt arbete .

Svensk ämnesförening

Juridiska fakulteten har i Helsingfors en svenskspråkig ämnesförening som heter

Juristklubben Codex r.f. I Vasa finns en motsvarande tvåspråkig förening,

Justus r.f. Läs mer på adresserna:

www.codex.fi www.justuswasa.fi

• Juridiska fakultetens hemsidor är följande:

Studier vid fakulteten www.helsinki.fi/juridik/studier

Utbildningen i Vasa www.helsinki.fi/oik-vaasa/svenska

• Fakultetens kansli Universitetsgatan 3 (PB 4), 00014 Helsingfors universitet

VILL DU VETA MER?

392013–2014

VARFÖR JURIDIK?

Anna Tuomisto studerar juridik på två språk i Vasa

— Jag valde att söka till uni och juridiska fakulteten när jag var abiturient . Jag hade inte drömt om juristkarriären hela mitt liv utan ämnet kändes intressant just då . Dessutom är juristexamen väldigt allmän-giltig och jobbmöjligheterna är många .

— Jag var intresserad av svenska redan i gymnasiet och när jag hörde om det två-språkiga juridikprogrammet i Vasa, valde jag att söka dit . Språket var dock inte i hu-vudrollen när jag fattade mitt beslut men jag tänkte att en tvåspråkig jurist sticker ut från mängden . Jag gillar utmaningar!

Hur är det att studera på svenska som finskspråkig?

— Det var inte så lätt i början eftersom jag inte hade använt svenska så mycket tidi-gare och mitt ordförråd var ganska snävt . Nu har det blivit lättare och jag har lärt mig massor . Det är svårare att lyssna på svenska än att skriva . Vi har föreläsningar på svenska och på finska . Förstås är det alltid möjligt att tentera på finska också . Vår lärare i svenska är helt suverän!

Den tvåspråkiga utbildningen i Vasa Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet har ordnat tvåspråkig

juridisk utbildning i Vasa sedan 1991 . I Vasa är det möjligt att avlägga både

rättsnotarieexamen och magisterexamen i sin helhet . I Vasa är studierna

kursbetonade, och det är i allmänhet obligatoriskt att följa föreläsningar innan

man kan delta i tentamen .

40 STUDIEGUIDEN

412013–2014

SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN — STUDERA SAMHÄLLSVETENSKAPER PÅ SVENSKA

Svenska social- och kommunalhögskolan verkar på Centrumcampus på adressen Snellmansgatan 12, alldeles invid statsvetenskapliga fakultetens huvudbyggnad . Soc&kom är en fristående svenskspråkig enhet vid Helsingfors uni-versitet . Undervisnings- och tentamensspråket är svenska . Vid Soc&kom kan du avlägga politices kandidatexamen som är en lägre högskoleexamen . Efter kandidatexamen kan du skriva in dig som student för magisterexamen vid statsvetenskapliga fakulteten utan något skilt inträdesförhör .

Huvudämnen

• Journalistik

• Socialt arbete och socialpolitik

• Socialpsykologi

• Sociologi

• Statskunskap med förvaltning

• Rättsvetenskap

Huvudämnen vid Soc&kom

Examina

Politices kandidatexamen vid Svenska social- och kommunalhögskolan omfattar 180 studiepoäng och består av allmänna studier och språkstudier, grund- och ämnesstudier i huvudämnet och dessutom ett stort biämne (60 studiepoäng) eller två små biämnen (25+25 studiepoäng) . Biämnesvalet är fritt . Efter avlagd politices kandidatexamen kan du fortsätta direkt till statsvetenskapliga fakulteten för politices magisterexamen inom motsvarande hu-vudämne . Ett undantag är rättsvetenskap, där du kan fortsätta med magisterstudier i offentlig rätt vid Åbo Akademi .

Biämneshelheter

Studenter vid Helsingfors universitet har rätt att läsa biämnesstudier vid Svenska social- och kommunalhögskolan i den mån högskolans undervisningsresurser räcker till .

Högskolan har också två tematiska biäm-nen: ”Etniska relationer” och ”Genusstu-dier” . Dessa helheter omfattar kurser från högskolans olika ämnen .

Vid högskolan kan också ämnet socialpo-litik avläggas som ett litet (25 sp) eller ett stort biämne (60 sp) . Dessutom erbjuds en biämneshelhet i praktisk journalistik (60 sp) som förutsätter deltagande i ett nivåprov som ordnas i samband med hög-skolans inträdesförhör .

6

• Närmare information om undervisningen och kursfordringarna finns i högskolans studiehandbok på adressen sockom.helsinki.fi/studier

• Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, Snellmansgatan 12, 00014 Helsingfors universitet

VILL DU VETA MER?

42 STUDIEGUIDEN

• StudentOrganisationen studorg .org

• Statskunskap www .facebook .com/group .php?gid=4977889145

• Socialt arbete sockom .helsinki .fi/octavia

• Socialpsykologi www .facebook .com/group .php?gid=84209794576

• Sociologi sockom .helsinki .fi/Habitus

• Journalistik www .sockom .helsinki .fi/j-komm/wordpress

Läs mer på föreningarnas hemsidor

Svenska ämnesföreningar

Förutom StudentOrganisationen vid Soc&kom (för hela högskolan), finns

fem svenskspråkiga ämnesföreningar; Statsvett (statskunskap), Octavia (socialt arbete),

Borderline (socialpsykologi), Habitus (sociologi) och J-komm (journalistik) .

— Biologin var ett konkret och tacksamt ämne att läsa, allt det vi lärde oss gick att greppa och förankra i det egna livet och omgivningen . I gymnasiet började ändå det tacksamma och konkreta allt mer glida ut på cell- och DNA-nivå, allteftersom kurserna avverkades . Min envishet tog mej ända till studentskrivningarna, där det plötsligt sade stopp, och jag erkände för mej själv att biologi nog ändå inte var rätt ämne för mej . Det var alldeles för detaljerat och krävde alldeles för mycket självdisciplin . Jag ville börja studera något som inte var så konkret, något som jag själv fick tolka mer kreativt .

— Jag var lättad över mitt beslut och under vårvintern 2007 bläddrade jag igenom Unis studieguide från pärm till pärm . Ämnet jag fastnade för var socio-logi, som till min glädje kunde studeras helt och hållet på svenska, vid Svenska social och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet . Sociologi blev det enda ämnet jag sökte in till, och jag kom in på första försöket . Sedan dess har jag hunnit avlägga min kandidatexamen, vara ordförande för ämnesföreningen, och söka in till ett specialiserande engelskspråkigt magistersprogram . För mej har sociologin visat sig vara ett ämne som i likhet med

biologin går att greppa och förankra i det egna livet .

Sociologin som ämne har många styrkor . En av de första styrkorna jag stötte på var bredden på ämnet . Sociologin grundar sig inte endast på en detaljerad kunskap om ett specifikt ämne, utan också en kritisk förståelse av samhället och social kontakt mellan människor . Som sociolog försöker man hitta förklaringar till varför saker och ting i samhället fungerar som de gör, man försöker förstå hur allt hänger ihop . Ett sociologiskt perspektiv kan tillämpas på allt från i studier av enskiljda familjer till globala samhällsanalyser . Jag har själv valt att fokusera på frågor kring etnicitet och migration, men kunde lika gärna ha specia-liserat mej på en sociologi med genus-perspektiv eller miljösociologi . Alla dessa erbjuds nämligen som biämneshelheter på Soc&kom .

Jag valde ändå etnicitet som ett av mina två biämnen (det andra var afrikaforsk-ning) och har senare valt att fördjupa min kunskap i ämnet genom att avlägga min magistersexamen inom det tvärvetenskap-liga magistersprogrammet The Master’s Degree Programme in Ethnic Relations, Cultural Diversity and Integration (ERI) .

Frågor kring invandring, transnationalism och etnicitet intresserar mej, och jag hop-pas kunna fortsätta med liknande frågor också i arbetslivet . Sociologin ger i allmän-het en stark grund för arbetslivet . Socio-loger utbildas inte för ett specifikt yrke, utan disciplinens styrka ligger i den grund studenten får genom att lära sig tänka kri-tiskt och ifrågasätta sin omgivning . Denna kunskap kan sedan tillämpas på väldigt mångsidiga sätt inom arbetslivet, enligt vad studenten själv är intresserad av .

— Eftersom jag läste min kandidatexamen vid Soc&kom kunde jag avlägga nästan hela examen på svenska . I kandidatskedet var det bara kurserna inom Afrikaforsk-ningen som gick på finska, och då valde jag att skriva tenten eller uppsatsen på svenska . Det har varit bra att jag haft möj-ligheten att använda mitt eget modersmål i studierna . På den grunden har det sedan varit enkelt att fortsätta på engelska i magistersskedet .

ATT FÖRSÖKA FÖRSTÅ HUR ALLT HÄNGER IHOP

Sabina Fortelius visste redan som yngre att hon skulle bli biolog när hon blir stor

44 STUDIEGUIDEN

”UNDER VÅRVINTERN 2007 BLÄDDRADE JAG IGENOM UNIS STUDIEGUIDE FRÅN PÄRM TILL PÄRM”

452013–2014

STATSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN — SAMHÄLLETS OLIKA DIMENSIONERVad händer i samhället runt omkring oss och vad beror det på? Vad handlar beslutsfattande om? Hur påverkar samhällsförändringarna den enskilda människan, varför uppstår sociala problem och hur kan de lösas? Det är frå-gor som vi söker svar på vid statsvetenskapliga fakulteten .

Ämnen Magisterprogram

Magisterprogram

• Allmän statslära

• Linjen för politologi• Linjen för forskning i administration

och organisation• Linjen för forskning i världspolitik

• Ekonomisk och social historia

• Kommunikationslära

• Ekonomi

• Allmän linje• Ekonometri

• Politisk historia

• Praktisk filosofi

• Social- och kulturantropologi

• Samhällspolitik

• Socialt arbete

• Socialpsykologi

• Sociologi

• Allmän linje• Demografi

• Statistik

• U-landsforskning

Endast som biämneÄmnen och studielinjer Examina

• Biämneshelheten EU

• Biämneshelheten ledarskap

• Forskning om åldrande

• Miljöpolitisk forskning

• Stadsforskning

• Studiehelheten livsåskådningskunskap

• Vetenskaps- och teknologiforskning

Master’s Degree Programme in

• Economics

• Ethnic Relations, Cultural Diversity and Integration (ERI)

• European Studies (MES)

• Media and Global Communication (MGC)

• Democracy and Global Transformations

• Intercultural Encounters

• Research Master’s Degree Programme in Social Sciences (REMS)

De grundexamina som kan avläggas vid fakulteten är:

• politices kandidatexamen (pol . kand, PK), d .v .s . lägre högskoleexamen

• politices magisterexamen (pol . mag, PM) d .v .s . högre högskoleexamen .

Påbyggnadsexamina vid fakulteten är

• politices licentiatexamen (pol .lic ., PL)

• politices doktorsexamen (pol . dr ., PD)

Ämnen med svensk undervisning

Tack vare samarbetet mellan Svenska social- och kommunalhögskolan och statsvetenskapliga fakulte-tens tre svenskspråkiga professurer kan man avlägga en stor del av huvudämnesstudierna i statslära, socialt arbete, sociologi och i socialpsykologi på svenska . Också i kommunikationslära ges undervisning på

svenska . Helsingfors universitet ansvarar tillsammans med Soc&kom som enda universitet i Finland för att utbilda svenskkunniga socialarbetare .

13 7

46 STUDIEGUIDEN

Allmän statsläraDen samhälleliga styrningen, som sker genom den politiska verksamheten, beskrivs ofta som maktutövning och lös-ning av konflikter inom samhället . Politik är också “statskonst”, alltså förmågan att styra medborgarnas samarbete och hela samhället via stat, självstyrelseorgan, offentlig förvaltning, politiska partier och olika medborgarorganisationer .

Studera på svenska

Vid Soc&kom går huvudämnesstudierna på kandidatnivå i sin helhet på svenska . På magisternivå erbjuds flera kurser per år på svenska vid institutionen för ekonomi och politik i läroämnet allmän statslära . Handledning ges på svenska . Inom linjerna politologi och förvaltning och organisa-tionsforskning ordnas svenska kurser på magisternivå . Kurserna innehåller svensk-språkig kontaktundervisning, antingen i form av traditionell undervisning eller i form av seminarier .

Karriärvägar

Enligt undersökningar arbetar personer som haft statslära som huvudämne som tjänstemän, befattningshavare, och pla-nerare inom den offentliga förvaltningen och olika organisationer, som forskare vid universiteten, högskolorna och forsknings-anstalterna samt inom olika uppgifter inom masskommunikation, information och personalförvaltning .

SocialpsykologiMänniskan lever i en social värld . Hon lever tillsammans med andra människor som en medlem av grupper, organisationer, ett samhälle och en kultur . Inom socialpsyko-login forskar man i hur denna sociala värld och de enskilda människorna påverkar och formar varandra .

Studera på svenska

Vid Soc&kom går huvudämnesstudierna på kandidatnivå i sin helhet på svenska . På magisternivå erbjuds några kurser per år på svenska vid institutionen i social-vetenskaper i läroämnet socialpsykologi . Handledning ges på svenska .

Karriärvägar

Socialpsykologer arbetar inom mycket olika områden . Inom den privata sektorn arbetar de t .ex . som personalchefer, med-iekonsulter och egenföretagare, och inom den offentliga sektorn t .ex . inom social- och hälsovård, med internationella frågor, med utbildning och undervisning och inom olika organisationer inom den s .k . tredje sektorn, t .ex . invandrarorganisationer, välgörenhetsföreningar .

Socialt arbeteUniversitetsämnet socialt arbete intres-serar sig för de olika sociala problem människor kan drabbas av i sina vardags-liv, försöker förstå problemens orsaker och utveckla sätt att lindra eller avhjälpa dem . Studierna ger kunskap om samhälls-förändringar och hur de återspeglar sig i människors vardagsliv . Frågor kring barns välfärd, ungdomsproblem, missbruk och arbetslöshet är centrala teman i undervis-ningen . Socialt arbete är i forskning och undervisning inriktat på praktiken .

Studera på svenska

Kandidatstudier ges på svenska vid Soc&kom . Magisterstudierna vid insti-tutionen för socialvetenskaper i läroäm-net socialt arbete går endast delvis på svenska . Studievägledning ges på svenska och den fördjupade undervisningen i forskningsmetoder och forskningssemina-rierna går på svenska . En del undervisning är tvåspråkig . Alla skriftliga arbeten kan göras på svenska .

Karriärvägar

Magisterexamen ger behörighet att arbeta som socialarbetare . Socialarbetare arbetar oftast inom det offentliga social- och hälsovårdssystemet men också inom den privata och tredje sektorn . Arbetsuppgif-terna kan gälla olika slag av klientarbete, utvecklings- och planeringsuppgifter, undervisnings- och forskningsarbete, utbildaruppgifter m .m .

SociologiSociologi studerar människans sociala liv, olika grupper och samhällen, med tonvikt på det moderna samhället . Sociologin försöker se mönster i människors hand-landen, förstå hur grupper och samhällen är uppbyggda och hur makten i samhället är fördelad . Sociologin studerar samhäl-let i stort men också hur och varför det existerar olikheter i individers handlings-möjligheter, värderingar och i människors livsvillkor .

Studera på svenska

Vid Soc&kom går huvudämnesstudierna i sin helhet på svenska . På magisternivå erbjuds några kurser per år på svenska vid institutionen för socialvetenskaper i läroämnet sociologi . Handledning ges på svenska .

Karriärvägar

För en person som har sociologi som sitt huvudämne finns det olika typer av ar-betsmöjligheter i den privata sektorn eller i den offentliga sektorn . Exempel på upp-gifter är planerare, informatör, amanuens, projektkoordinator, verksamhetsledare .

VILL DU VETA MER?

• www.helsinki.fi/statsvetenskapliga/index.htm

• Läs mer om undervis-ningen vid Soc&kom på sockom.helsinki.fi/studier

• Fakultetens kansli Unionsgatan 37 (PB 54), 00014 Hel-singfors universitet

472013–2014

TEOLOGISKA FAKULTETEN — FÖRSTÅELSE FÖR RELIGIONER

Religionen har alltid haft en enorm betydelse för hur samhällen och kulturer har uppstått och formats . I vår globaliserade värld och vårt allt mer mångkulturella samhälle är kunskapen om och förståelsen för religioner och livsåskådning viktigare än någonsin .

Huvudämnen Magisterprogram

Huvudämnen• Exegetik

• gammaltestamentlig exegetik

• nytestamentlig exegetik

• Kyrkohistoria

• allmän kyrkohistoria• Finlands och Skandinaviens

kyrkohistoria

• Systematisk teologi

• dogmatik• ekumenik• teologisk etik och socialetik

• religionsfilosofi

• Religionsvetenskap

• religionsvetenskap

• Praktisk teologi

• praktisk teologi• kyrkosociologi• religionspedagogik

Utbildningsprogram Inom fakulteten finns två utbildnings-program som båda har två linjer . Utbildningsprogrammet för studier för teologiska uppgifter inom kyrkorna och samhället erbjuder på A1-linjen de studier som krävs för tjänst som präst/lektor vid Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland . A2-linjen är en s .k . allmän linje där studenten riktar in sig på andra uppgifter än inom kyrkan eller samhället . Utbildningsprogram B för studier för skolornas religionslä-rare är indelad i en B1-linje för lärare i ett ämne och en B2-linje för lärare i två ämnen . En stor del av de inle-dande studierna är gemensamma för båda utbildningsprogrammen .

Det är möjligt att avlägga både högre och lägre högskoleexamen vid teolo-giska fakulteten .

• Teologie kandidatexamen (teol . kand ., TK) d .v .s . den lägre högskoleexamen

• Teologie magisterexamen (teol . mag ., TM) d .v .s . den högre högskoleexamen

De vetenskapliga påbyggnadsexa-mina är:

• Teologie licentiat (teol .lic ., TL)

• Teologie doktor (teol . dr ., TD)

• Filosofie doktor (fil . dr ., FD) .

Examina

Undervisningen vid fakulteten sker huvudsakligen på finska.

12 1

• På fakultetens hemsida hittar du mer information om läroämnen, kurser och personal . www.helsinki.fi/teol/tdk/svenska/index.htm

• Det nordiska magisterprogrammet www.helsinki.fi/rre

• Fakultetens kansli: Vuorikatu 3 (PB 4), 00014 Helsingfors universitet

VILL DU VETA MER?

48 STUDIEGUIDEN

Karriärvägar

Största delen av teologerna har av tradi-tion sysselsatts inom den evangelisk-lutherska kyrkan eller inom andra religiösa samfund och som religionslärare . För tjänster både inom kyrkan eller skolan krävs teologie magisterexamen . Kyrkan sysselsätter över hälften av teologerna och ungefär en femtedel av teologie magistrar-na arbetar med undervisning och fostran inom kommunerna . Ungefär en fjärdedel av teologie magistrarna hittar arbete vid staten, statens affärsverk, organisationer och stiftelser eller privata företag .

Det nordiska magister-programmet Religious Roots of Europe, RRE

Det samnordiska magisterprogrammet Religious Roots of Europe, RRE, går på engelska och räcker två år . I programmet deltar förutom teologiska fakulteten vid Helsingfors universitet också Lunds, Oslos, Köpenhamns, Bergens och Århus universi-tets teologiska fakulteter .

Målsättningen är att studenterna bekantar sig med judendomen, kristendomen och islam samt deras födelseprocesser och växelverkan mellan dem från början av vår tideräkning till det sjunde århundradet . Unikt för programmet är att religionerna granskas i ett och samma utbildningspro-gram . I undervisningen utnyttjar man his-toriska, filologiska, socialvetenskapliga och litterära synvinklar samt könssynvinklar .

Som lärare fungerar toppforskare från de deltagande universiteten . Under studie-tiden får studenterna delta i kurser som ordnas vid nordiska universitet och vid nordiska forskningsinstitutioner i Medel-havsområdet . De som studerar i program-met kommer från olika världsdelar samt från de nordiska universiteten som orga-niserar programmet . Programmet ger 120 studiepoäng och alla med lägre högskole-examen kan ansöka till programmet .

Campus Gumtäkt, som befinner sig drygt fyra kilometer från Helsingfors centrum, är universitetets nyaste campus och det ledande kompetenscentret för exakta naturvetenskaper i

landet. På campus Gumtäkt finns matematisk-naturvetenskapliga fakulteten med ca 7 000 studenter. Vid fakulteten erbjuds svenskspråkig undervisning i ämnena geografi, kemi,

matematik och statistik samt fysik. Tillsammans med Campus Vik ordnas även gemensamma svenskspråkiga kurser.

Det svenskspråkiga samarbetet vid Campus Vik och Gumtäkt

Läs mer om den svenska verksamheten vid campusområdena här:

www.helsinki.fi/campus_vik_gumtakt

Campusbiblioteket i Gumtäkt

Campusbiblioteket i Gumtäkt erbjuder material och informationsservice för studenter och forskare inom fysikaliska vetenskaper, kemi, geografi, matematik och datavetenskap .

PHYSICUM

Gustaf Hällströmsgatan 2 Tel . (09) 191 50881

LUMA-centret

Det riksomfattande LUMA -centrets uppgift är att stöda och främja un-dervisningen och inlärningen – från förskola till universitet – inom natur-vetenskaper, matematik och teknologi . Dessutom vill man öka intresset för de här områdena bland barn och unga .

www.helsinki.fi/luma/

Studentservicen i Gumtäkt

Matematisk-naturvetenskapliga fakulte-tens studiebyrå Jyränkövägen 2 (PB 44) 00014 Helsingfors universitet Tel . (09) 191 50065 E-post: sci-info@helsinki .fi

www.helsinki.fi/ matnat/fakultet/kansli.html

UniCafe-restauranger

CHEMICUM

A .I . Virtanens plats 1

EXACTUM

Gustaf Hällströms gata 2b

PHYSICUM

Gustaf Hällströms gata 2

www.unicafe.fi/sv

UniSport

Gumtäkts motionscenter ligger centralt på Gumtäkts campusområde . Specialiteten här är utmärkta och mångsidiga möjligheter till bollsporter och en fantastisk klättringsvägg .

Väinö Auers gata 11 Tel . (09) 191 51092

www.unisport.fi

CAMPUS GUMTÄKT – ETT CAMPUS FÖR

NATURVETENSKAPER

50 STUDIEGUIDEN

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten

Fakulteten vid Campus Gumtäkt

Utbildningar Magisterprogram

7 6

Utbildningsprogram, huvudämnen och specialiseringslinjer

Utbildningsprogrammet för de fysikaliska vetenskaperna

• Fysik

• aerosol- och miljöfysik• beräkningsfysik• bio- och medicinsk fysik• elektronik och industritillämpningar• material- och nanofysik• partikel- och kärnfysik• rymdfysik

• Geofysik

• fasta jordens geofysik• hydrosfärens geofysik• planetarisk geofysik

• Meteorologi

• dynamisk och fysikalisk meteorologi• mikrometeorologi och kemisk

meteorologi

• Teoretisk fysik

• Astronomi

• Fysiklärare

Utbildningsprogrammet för geologi

• Geologi

• hydrogeologi och miljögeologi• berggrundsgeologi, ekonomisk geologi

och geodynamik• paleobiologi och paleoklimatologi

Utbildningsprogrammet för kemi

• Kemi

• analytisk kemi• oorganisk kemi• fysikalisk kemi• organisk kemi• polymerkemi• radiokemi

• Kemilärare

Utbildningsprogrammet för geografi

• Geografi

• geoinformatik• kulturgeografi• naturgeografi

• Regionvetenskap

• utvecklingsgeografi• turismgeografi• stadsgeografi• planeringsgeografi

• Geografilärare

Utbildningsprogrammet för matematik

• Matematik

• algebra och topologi• analys• matematisk fysik• matematisk logik

• Tillämpad matematik

• biomatematik• tillämpad analys• stokastik• datorstödd matematik• försäkrings- och finansmatematik• statistisk maskininlärning

• Matematiklärare

Utbildningsprogrammet för statistik

• Statistik

• allmän statistik • biometri och bioinformatik• psykometrik• samhällsstatistik• statistisk maskininlärning• tidsserieanalys och ekonometri

Utbildningsprogrammet för datavetenskap

• Datavetenskap

• algoritmer och maskininlärning

• distribuerade system och datakommunikation

• programvarusystem

MATEMATISK-NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN — EN UPPTÄCKTSRESA FRÅN JORDENS INRE LÅNGT UT I RYMDEN

För den som studerar naturvetenskaper framstår världen som fascinerande: det finns såväl pyttesmå som jätte-stora saker att studera och forska i . Tidsmässigt rör sig naturvetaren smidigt från världsalltets begynnelse till våra framtida livsmiljöer .

Utbildnings- program

Magister- program

Examina

Vid matematisk-naturvetenskapliga fakul-teten kan man avlägga:

• Kandidat i naturvetenskaper (NaK, nat . kand .) d .v .s den lägre högskoleexamen

• Filosofie magisterexamen (FM, fil .mag .) d .v .s . den högre högskoleexamen

samt de vetenskapliga påbyggnads- examina

• Filosofie licentiatexamen (FL, fil .lic .)

• Filosofie doktorsexamen (FD, fil .dr) .

Magisterprogram

Master’s Degree Programme in:

• Advanced Spectroscopy in Chemistry

• Atmosphere-Biosphere Studies (fysik, meteorologi)

• Bayesian Statistics and Decision Analysis (statistik)

• Bioinformatics

• Space Sciences

• Modeling Molecules and Nanosystems (fysik, kemi)

7 6

52 STUDIEGUIDEN

GeografiAlla fenomen på jorden har en dimension som är föremål för geografens intresse . Det må sedan vara fråga om urbanisering-en, närmiljöns tillstånd, migrationsströmmar, u-landsproblem eller EU :s regionalpolitik . Målet för geografivetenskapen är att bygga upp en heltäckande bild och förklaring av regionala fördelningar som t .ex . bosättning, ekonomisk verksamhet, yt-former och växtlighet och processer som t .ex . migrations- eller handelströmmar, erosion och avrinning på jordytan . Geografer-na rör sig från lokala frågeställningar till globala sammanhang, ofta med betoning på växelverkan mellan natur och människa .

Studera på svenska

Övningskurserna på grund-och ämnesstudienivå ges även på svenska . Alla seminariearbeten kan skrivas och tentamina avläggas på svenska . Helsingfors universitet ansvarar för den svenskspråkiga utbildningen i geografi, och är det enda stället i Finland där du kan studera geografi på svenska .

Karriärvägar

Den brett upplagda utbildningen öppnar en mångsidig arbets-marknad som lärare, planerare, redaktör, forskare, som konsult inom till exempel miljöförvaltningen och i planeringsbyråer och som tjänsteman på olika nivåer inom den statliga och kommu-nala förvaltningen . Enligt undersökningar hittar en stor del av geograferna arbete som motsvarar deras utbildning .

KemiKemi är läran om materiens struktur och omvandlingar . Den har traditionellt uppdelats i grenarna analytisk kemi, fysikalisk kemi, organisk kemi och oorganisk kemi . Samtidigt har nya tillämpningar uppstått inom atmosfärkemi, biokemi, geokemi, kärnkemi/radiokemi, medicinsk kemi, nanoteknologi, polymer-kemi, osv . Beräkningskemin har datorer som sitt verktyg .

Studera på svenska

Kemiska institutionens laboratorium för svenskspråkig undervisning erbjuder, med undantag för några kurser på finska, svenskspråkig undervisning för en kandidatexamen i kemi . För inriktningsalternativen fysikalisk kemi och organisk kemi ges en del av den fördjupade undervisningen för magisterexamen också på svenska .

I kemi finns också möjlighet att avlägga en tvåspråkig examen . Mera information om den tvåspråkiga examen finns på adressen www.helsinki.fi/matnat/urval/tvasprakig.html

Arbetsmöjligheter

Kemister arbetar inom forskningen, industrin, den offentliga sektorn eller handeln . Man kan också bli kemilärare . Arbetsmarknaden har hittills varit och kan antas förbli gynnsam .

Matematik och statistikMatematik och statistik är exakta metodvetenskaper, vars meto-der och resultat erbjuder viktiga och mångsidiga hjälpmedel till nästan alla andra vetenskaper från humanistiska vetenskaper till utveckling och tillämpning av teknologi .

Studera på svenska

Det totala undervisningsutbudet på institutionen för matematik och statistik är det största och mångsidigaste inom området i Finland . På institutionen går varje läsår tre till fyra kurser på svenska för första till tredje årets studenter, och därtill ordnas två till tre svenskspråkiga räkneövningsgrupper per termin för varierande kurser .

Karriärvägar

Matematiker och statistiker arbetar inom en mycket bred sektor som omfattar undervisning inom exempelvis skolor, yrkeshögskolor och universitet, olika forsknings- och expertuppdrag inom forskningsinstitut, samt specialuppgifter inom varierande företag, t .ex . försäkringsbolag, banker och olika typer av industriföretag . Arbetsmöjligheterna är fortsättningsvis mycket goda för utexaminerade matematiker och statistiker, och det finns speciellt en brist på svenskspråkiga gymnasielärare inom matematik .

Ämnen med svensk undervisning

Svensk ämnesföreningInom fakulteten finns en svensk ämnes-förening som heter Spektrum . Läs mer

på föreningens hemsida .

www.helsinki.fi/~fyl_spek

532013–2014

Övriga möjligheter till svenskspråkig undervisning eller handledningInom det svenskspråkiga campussamarbetet vid Campus Vik och Gumtäkt ordnas kurser med svensk undervisning som studenterna vid Campus Gumtäkt har möjlighet att ta . Läs mer på adressen www.helsinki.fi/campus_vik_gumtakt I datavetenskap och geologi ordnas inte undervisning på svenska, men du har möjlighet att få handledning på svenska .

De fysikaliska vetenskapernaFysiken studerar materien i olika former, materiens minsta beståndsdelar och stora system så som hela universum, vilket materien bygger upp . Utgående från de lagbundenheter som råder i naturen skapar fysiken modeller och teorier med vilka vi förstår skeenden i naturen . Den teoretiska förståelsen ligger till grund för den moderna tekniska utvecklingen och fysiken tjänar därför som metodvetenskap för lösningen av praktiska problem .

Nya områden för forskning inom fysik hittas dagligen och fysiken som forskningsområde växer ständigt . Bland annat är jorden och dess atmosfär ett område för mycket aktiv forskning inom fysik just nu, inte minst p .g .a . den pågående klimatdebatten .

Studera på svenska

På institutionen för fysik kan nästan alla kurser som hör till grund- och ämnesstudierna genomföras på svenska . Dessutom erbjuds vissa kurser som hör till de fördjupade studierna på svenska .

Man kan också avlägga en tvåspråkig examen . Mera information om den tvåspråkiga examen finns på adressen www.helsinki.fi/matnat/urval/ tvasprakig.html

Karriärvägar

De viktigaste arbetsgivarna för fysiker är industrin, speciellt inom högteknologiföretag, universitet och forskningsinstitut, skolor samt planerings- och konsultuppgifter för olika instanser . En fysiker har lätt att få arbete tack vare de många valmöjligheterna och samhällets stora behov av experter med naturvetenskapligt kunnande . Goda språkkunskaper är en tillgång i näringslivet .

VILL DU VETA MER?

• Fakultetens hemsida www.helsinki.fi/matnat

• Institutionen för datavetenskap www.cs.helsinki.fi/opiskelu

• Institutionen för fysik atom.physics.helsinki.fi/svenska

• Institutionen för geovetenskaper och geografi www.helsinki.fi/geo/svenska

• Institutionen för kemi www.helsinki.fi/kemia/svenska

• Institutionen för matematik och statistik mathstat.helsinki.fi/svenska

54 STUDIEGUIDEN

— I acceleratorn kan vi skapa sådana för-hållanden som påminner om hur det såg ut vid universums begynnelse, berättar Tomas .

Acceleratorn söker bland annat efter den länge efterlysta Higgspartikeln . I somras fick Tomas vara med om att avslöja att man antagligen funnit partikeln .

— Det hela hölls hemligt till sista stund, eftersom resultaten är belagda med sträng sekretess . Det var roligt att äntligen få berätta om den stora upptäckten, säger Tomas .

Tomas har studerat och doktorerat vid Helsingfors universitet . Under årens lopp har han regelbundet besökt CERN i Genève, en spännande arbetsplats med tusentals människor från hela världen .

— Plötsligt har man nytta av alla språk man lärt sig i skolan .

CERN är som en liten stad med egen bank, resebyrå, post och brandkår . Gatorna har namn efter kända fysiker .

— Men det tar en stund att lära sig hitta, eftersom husen är numrerade i den ord-ning de byggts - nummer 81 kan stå bredvid nummer 20!

Också umgänget med kollegerna vid CERN präglas av sekretess . Många experiment pågår samtidigt kring samma tema . För att man ska kunna verifiera observationerna får forskare från olika experiment inte berätta åt varandra om sina resultat .

— Jag vet ett gift par där frun jobbar med ett av experimenten och mannen med ett annat . De får undvika att prata jobb, skrat-tar Tomas .

Tomas Lindén jobbar som partikelfysiker vid forskningsinstitutet för fysik. Han arbetar med experiment som görs tillsammans med Europeiska

organisationen för kärnforskning, CERN, i den jättelika partikelacceleratorn LHC. LHC är en 27 kilometer lång ringformad tunnel som ligger begravd på

gränsen mellan Frankrike och Schweiz.

PÅ JAKT EFTER HIGGS

552013–2014

Det svenskspråkiga samarbetet vid Campus Vik och Gumtäkt

Läs mer om den svenska verksamheten vid campusområdena här:

www.helsinki.fi/campus_vik_gumtakt

Studentservice

Studentservice fås vid Campus Gumtäkt och Centrumcampus .

Viks mångvetenskapliga campus befinner sig 9 km utanför Helsingfors centrum och här studerar ca 6 500 personer. Campus Vik kallas även för det ”gröna campuset” och här finns

farmaceutiska, agrikultur- forstvetenskapliga, bio- och miljövetenskapliga och veterinärme-dicinska fakulteten. I Vik finns flera ämnen som erbjuder undervisning på svenska, som t.ex.

biologi och lantbruksekonomi. Tillsammans med Campus Gumtäkt ordnas även gemensamma svenskspråkiga kurser.

Campusbiblioteket i Vik

Campusbiblioteket i Vik betjänar alla som behöver information om bio- och miljöve-tenskap, jordbruks- och skogsvetenskap, farmaci och veterinärmedicin .

Viksbågen 11 A Tel . (09) 191 58040

www.helsinki.fi/bibliotek/vik

UniSport

Välkommen till den lantliga idyllen för att njuta av motionens fröjder! I den här miljön är det lätt att ta det litet lugnare, men kom ihåg att pulsen ändå kan stiga lika mycket som i vilken motionslokal som helst .

Allaktivitetshuset i Vik Landbågen 3

Viks normallyceum Vårgatan 2

www.unisport.fi

UniCafe-restauranger

BIOCENTRUM

Viksbågen 9 (Biocentrum 1)

KORONA

Viksbågen 11 (Infocentrum Korona)

UNICAFE VIIKUNA

Agnes Sjöbergs gata 2 (EE –byggnaden)

www.unicafe.fi/sv

CAMPUS VIK- DET GRÖNA CAMPUSET

56 STUDIEGUIDEN

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Veterinärmedicinska fakulteten

Bio- och miljövetenskapliga fakulteten

Farmaceutiska fakulteten

Fakulteterna vid Campus Vik

Utbildningsprogram

Utbildningsprogram

MagisterprogramMagisterprogram

16

2 – –1

4 36

Huvudämne

Huvudämnen

572013–2014

AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN — FRÅN ÅKERN TILL BORDET

Om du är intresserad av lantbruk, skog, miljö och maten vi äter är agrikultur-forsvetenskapliga fakulte-ten något för dig . Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten främjar en hållbar användning av naturtill-gångarna med hjälp av utbildning och forskning .

16 6Huvudämnen Magisterprogram

Examina

Vid agrikultur-forstvetenskapliga fakul-teten finns 16 huvudämnen inom vilka man kan avlägga både lägre och högre högskoleexamen:

• Kandidatexamen i livsmedelsvetenskaper (LVK)

• Agronomie- och forstkandidatexamen (AFK) samt

• Magisterexamen i livsmedelsvetenskaper (LVM)

• Agronomie- och forstmagisterexamen (AFM)

Påbyggnadsexamina är:

• licentiatexamen i livsmedelsvetenskaper (LVL)

• Agronomie- och forstlicentiatexamen (AFL)

• Doktorsexamen i livsmedelsvetenskaper (LVD) eller agronomie- och forstdoktorsexamen (AFD) .

Huvudämnen

• Agroteknologi

• Bioteknik

• Husdjursvetenskap

• Lantbruksekonomi

• Livsmedelsekonomi

• Livsmedelskemi

• Livsmedelsteknologi

• Konsumentekonomi

• Mark- och miljövetenskap

• Marknadsföring

• Mikrobiologi

• Miljöekonomi

• Näringslära

• Skoglig ekologi och resurshushållning

• Skogsekonomi och marknadsföring

• Växtproduktionsvetenskap

Magisterprogram

Master’s Degree Programme in

• Biotechnology (MBIOT)

• Environment and Natural Resources MENVI

• Food Sciences (MScFood)  

• Food of Life - the Science of Animal-Derived Foods (EMFOL)

• Forest Sciences and Business (MScFB)

• Plant Production Science (MScPPS)

Svensk ämnesförening

Vid fakulteten finns en svenskspråkig ämnesförening som heter Svenska Stu-denters Agro-Forst förening r.f. Läs mer

på föreningens hemsidor .

www.agro-forst.fi

VILL DU VETA MER?

• Mer information om studier, kurser och personal hittar du på fakultetens hemsida www.helsinki.fi/af-fakulteten/index.html

• Mer information om NOVA -samarbetet hittar du på www.nova-university.org/

• Fakultetens kansli: Viksbågen 11 (PB 62), Helsingfors universitet

• Läs mera om det svenskspråkiga campussamarbetet: www.helsinki.fi/campus_vik_gumtakt/campus/index.html

60 STUDIEGUIDEN

Ämnen med svensk undervisning

Lantbruksekonomi och företagandeLäroämnet lantbruksekonomi är uppdelat i lantbrukets företags-ekonomi och lantbrukspolitik . Målet för lantbrukets företagseko-nomi är att analysera hur lantgårdar och småföretag på landsbyg-den lyckas ekonomiskt samt att identifiera faktorer som påverkar detta . Inom lantbrukspolitiken granskas marknadskrafternas och det offentliga beslutsfattandets inverkan på samhällets välfärd i sin helhet, på landsbygdens utveckling och livsmedelskedjans verksamhet som sträcker sig från producenten till konsumenten .

Studera på svenska

Flera kurser per år går på svenska och handledning ges på svenska . Svenskspråkiga studenter har möjlighet att ta en del av studierna vid andra universitet och högskolor i t .ex . Norden via Nordplus-utbytet och NOVA -samarbetet . NOVA är ett samarbetsnätverk på magister- och forskarnivå mellan skogs-, lantbruks- och veteri-närmedicinska fakulteter eller universitet . Helsingfors universitet ansvarar för utbildningen av svenskspråkiga agronomer .

Karriärvägar

De utexaminerade placerar sig ofta i lednings och redovisnings-uppgifter som experter, analytiker, utvecklare eller rådgivare inom detaljhandelns, inom bank- och försäkringsbranschens sektorer samt i rådgivningsorganisationer . De som behärskar lantbrukspo-litiken verkar i sakkunniguppgifter inom den offentliga förvalt-ningen, som t .ex . experter på EU :s jordbrukspolitik i hemlandet och utomlands eller i t .ex . internationella organisationer eller institutioner för u-landsfrågor . Det råder stor brist på svenskkun-niga agronomer, bl .a . i Österbotten .

Övriga möjligheter till svenskspråkig handledning och undervisningOckså i andra ämnen vid fakulteten finns svenskkunnig personal och t .ex . kursen Miljö och u-länder ges på svenska . Övriga kurser med tvärvetenskapliga inslag som ordnas på svenska vid mån av möjlighet är Nationalekonomi, vetenskapsfilosofi samt kursen miljö och kommunikation . Fakulteten strävar efter att ständigt ut-veckla det svenska kursutbudet, i samarbete med andra fakulteter . Vid fakulteten kan studenter vid institutionen för ekonomi avlägga en tvåspråkig kandidatexamen där integrerad språkundervis-ning ingår som en del av studierna . Läs mer om de tvåspråkiga examina på sidan 21 .

SkogsvetenskaperUndervisningen ges på finska eller engelska vid institutionen för skogsvetenskaper, men en allmän skogskurs går på svenska varje år . Också handledning ges på svenska . Helsingfors universitet ansvarar som enda universitet i Finland för att utbilda svenskkun-niga forstmästare .

612013–2014

62 STUDIEGUIDEN

— Efter gymnasiet sökte jag för att stu-dera biovetenskaper och det var där jag tillbringade mitt första år . Under det här biologiåret blev jag på en studentfest be-kant med en tjej som sa att hon studerade näringslära i Helsingfors, jag trodde man kunde studera det bara i Kuopio .

— Mat, hälsa och saker som hör ihop med näring har alltid intresserat mig . Egentli-gen är allting i min bransch intressant, mat berör alla och näringslära är ett mycket tvärvetenskapligt fält . Som biämnen valde jag catering-branschen och marknadsfö-ring .

Charlotta studerar på finska:

— I början kändes studierna svåra, men efter ett tag blev man van vid att studera på finska . Det beror förstås även mycket på ämnet som undervisas . Vi har i huvud-sak föreläsningar på finska, men en del

Charlotta Hyttinen tog studenten 2006 och studerar näringslära. Hon har också varit ordförande för ämnesföreningen Svenska Studenters

Agro-Forst förening r.f.

FÖRDOMSFRIA STUDIER BELÖNAR

kurser går även på engelska . Jag tycker att tvåspråkigheten förverkligas bra på vårt universitet . På Campus Vik finns det lämpliga kurser på svenska för studenter från alla fakulteter .

— Med tanke på karriären och arbetsmark-naden lönar det sig att skapa ett nätverk genom att skaffa kontakter så brett som möjligt, eftersom goda vitsord sällan garanterar en arbetsplats . Genom att delta i t .ex . föreningsverksamhet får man kon-takter samt mycket erfarenhet som säkert är till nytta på arbetsmarknaden .

Råd till blivande studenter?

— Njut av er studietid till fullo och med öppna sinnen! Gå med i allt som intresse-rar ens det minsta lilla och bekanta er med folk . Studierna omfattar så mycket annat också än bara studier!

632013–2014

BIO- OCH MILJÖVETENSKAPLIGA FAKULTETEN — LEVANDE VETENSKAP

Betydelsen av bio- och miljövetenskapligt kunnande i samhället har ökat betydligt under de senaste årtiondena . Den bio- och miljövetenskapliga forskningens tillämpningar är centrala inom hållbart utnyttjande av naturen och miljöskydd, inom hälsovård och medicin samt inom många industriella områden .

Utbildningsprogram och huvudämnen

I utbildningsprogrammen kan man avlägga kandidatexamen (NaK) och magisterexamen (FM) . Vid fakulteten finns fyra utbildningsprogram, som omfattar följande huvudämnen:

• Utbildningsprogrammet för biologi

• biologi (NaK)

• allmän mikrobiologi (FM)

• ekologi och evolutionsbiologi (FM)

• fysiologi och neurovetenskap (FM)

• genetik (FM)

• växtbiologi (FM)

• Utbildningsprogrammet för molekylära biovetenskaper

• molekylära biovetenskaper (NaK)• allmän mikrobiologi (FM)• biokemi (FM)• bioteknik (FM)• genetik (FM)

• Utbildningsprogrammet för akvatiska vetenskaper

• akvatiska vetenskaper (NaK och FM)

Utbildningsprogram Magisterprogram

Examina

Grundexamina vid bio- och miljöveten-skapliga fakulteten är:

• Kandidat i naturvetenskaper (NaK) som är lägre högskoleexamen

• Filosofie magister (FM) som är högre högskoleexamen .

Vetenskapliga påbyggnadsexamina vid fakulteten är

• Filosofie licentiatexamen

• Filosofie doktorsexamen

• Utbildningsprogrammet för miljövetenskaper

• miljöekologi (Lahtis) (NaK och FM)• miljöförändring och miljöpolitik

(Helsingfors) (Nak och FM)

Magisterprogram

Master’s Degree Programme in:

• Biotechnology (MBIOT)

• Neuroscience (MNEURO)

• Multidisciplinary Studies on Urban Environmental Issues (MURE)

Svensk ämnesförening

Svenska Naturvetarklubben är en ämnes-förening för dem som studerar biologi och geografi på svenska . Läs mer på

föreningens hemsida

www.helsinki.fi/jarj/svnk/index.shtml

4 3

VILL DU VETA MER?

• Mer information hittar du på fakultetens hemsida www.helsinki.fi/bio/fakulteten/

• Fakultetens kansli: Viksbågen 9 (PB 56), 00014 Helsingfors universitet

64 STUDIEGUIDEN

Ämnen med svensk undervisning

Utbildnings- programmet för biologiDet är möjligt att bli antagen till biologi-studier vid bio- och miljövetenskapliga fakulteten i den svenskspråkiga antagning-en . I utbildningsprogrammet för biologi är huvudämnet biologi i kandidatexamen i naturvetenskaper . I magisterexamen finns fem olika huvudämnen . Grund- och ämnesstudier i allmän biologi ges i sin helhet på svenska och kan avläggas under det första läsåret . Det här paketet utgör grunden till alla huvudämnen inom utbildningsprogrammet . Under de följande läsåren följer obligatoriska, alternativa eller fritt valbara studieavsnitt specifika för det huvudämne som valts – dessa studier sker huvudsakligen på finska eller engelska, men i mån av möjlighet erbjuds en del kurser på svenska . Svenskspråkig handledning finns tillgänglig inom alla huvudämnen . Man kan bli ämneslärare i biologi oberoende av vilket huvudämne man valt .

Mer information om den svenska undervis-ningen i biologi hittar du på hemsidan:

www.helsinki.fi/biovetenskaper/studier/enheten.htm

En del av undervisningen på svenska erbjuds via campussamarbetet mellan Campus Vik och Campus Gumtäkt, se nätsidan:

www.helsinki.fi/campus_vik_gumtakt

Utbildnings-programmet för molekylära biovetenskaperUndervisningen sker till största delen på finska, men då utbildningsprogrammet har flera svenskspråkiga lärare kan handled-ning ofta ordnas också på svenska . De som antagits till utbildningsprogrammet i biologi kan avlägga studieavsnitt inom utbildningsprogrammet för molekylära biovetenskaper . Även studenter som antagits till utbildningsprogrammet för molekylära biovetenskaper kan delta i den svenskspråkiga grundundervisningen i biologi .

Karriärvägar

I bio- och miljövetenskaper utbildas sak-kunniga för ett brett fält av uppgifter, bl .a . miljöexperter för administration, media, ledarskap, och forskning . I arbetslivet fungerar utexaminerade magistrar och doktorer som lärare, forskare inom forsk-ningsinstitut och industri, som sakkunniga inom ministerier och andra förvaltnings-organ, som journalister, inom föreningar, organisationer samt som privata företa-gare . Många väljer att avlägga filosofie doktorsexamen efter avlagd filosofie magisterexamen .

Utbildnings-programmet för miljövetenskaperUtbildningsprogrammet för miljöveten-skaper omfattar miljöekologi i Lahtis samt miljöförändring och miljöpolitik i Helsingfors . Undervisningen i Helsingfors omfattar från och med höstterminen 2013 svenskspråkig undervisning i hållbar utveckling . En studiehelhet inom ämnes-området planeras .

652013–2014

66 STUDIEGUIDEN

HÖJDPUNKTEN ÄR ATT TRÄFFA ENGAGERADE

MÄNNISKOR

Vanessa Ryan studerade biologi under åren 2002-2008 och arbetar nu som havsexpert på WWF.

— Jag jobbar inom WWF:s Östersjöprojekt som behandlar olika teman såsom sjösä-kerhet och oljebekämpning, övergödning och fiskefrågor . Förutom politiskt på-verkningsarbete innehåller arbetet också konkreta projekt .

Mycket av jobbet går ut på att delta i möten med olika intressegrupper och förmedla information .

— Samarbete med företag, frivilliga, övriga internationella organisationer, beslutsfat-tare, Östersjöns skyddskommission HEL-COM och övriga instanser är väldigt viktigt för att vårt arbete ska ge resultat .

Vanessa sätter också ihop utlåtanden för ministerier eller lagstiftare .

— Universitetsstudierna har gett mig färdighet i att ta vetenskapliga data, tolka det, och förmedla det så att andra förstår det .

Innan den fasta anställningen på WWF har Vanessa haft en massa olika jobb, från tourguide till lärarvikarie och praktikant på Finlands miljöcentral . Alla arbetsplatser har haft något att ge .

— En gång var min uppgift att posta 2000 brev . Inte så inspirerande kanske, men mellan kuverten hann jag tala med de andra på arbetsplatsen och lära mig en del om marknadsföring . Man behöver inte dumma ner sig bara för att arbetsuppgif-ten är enkel eller tråkig .

De olika jobben hjälpte också Vanessa att välja vad hon egentligen vill hålla på med . Jobbet som havsexpert motsvarar förväntningarna .

— En av årets höjdpunkter är utbildnings-dagarna för våra frivilliga oljebekämpare . Det är fantastiskt att träffa alla engage-rade människor som vill hjälpa miljön och förändra sitt eget beteende . Det ger mig också styrka att tampas med de mot-gångar som hör till jobbet på en miljöor-ganisation .

672013–2014

VILL DU VETA MER?

FARMACEUTISKA FAKULTETEN — MÅNGVETENSKAPLIG KUNSKAP OM LÄKEMEDEL

Hur fungerar ett läkemedel, vilken effekt har det och hur vet man att medicinen hjälper? Och hur skapar man nya läkemedel? Det studerar och forskar man i vid farmaceutiska fakulteten . Om du vill arbeta med läkemedel och är intresserad av naturvetenskaper, speciellt kemi, biologi och medicin, är farmaci den rätta inriktningen .

Utbildningsprogram

Utbildningsprogram och inriktningsalternativ

• Utbildningsprogrammet för farmaceut

• Utbildningsprogrammet för provisor

• Biofarmaci

• Farmaceutisk kemi

• Farmaceutisk teknologi

• Farmakognosi

• Farmakologi

• Socialfarmaci

• Industriell farmaci

Farmaci är en mångvetenskaplig disciplin som specialiserat sig på läkemedelsför-sörjning och som i första hand med hjälp av tillämpade naturvetenskaper, hälsove-tenskaper och delvis också samhällsveten-skaper studerar läkemedel och mediciner . Dessutom studerar och forskar man i utvecklingen, tillverkningen och använd-ningen av dem och deras effekter .

Examina

Vid farmaceutiska fakulteten kan man avlägga:

• Farmaceutexamen (farm .) som är en lägre högskoleexamen

• Provisorsexamen (prov .) som är en högre högskoleexamen

Vetenskapliga påbyggnadsexamina vid fakulteten är:

• Farmacie licentiatexamen (FaL, farm . lic .)

• Farmacie doktorsexamen (FaD, farm . dr)

Studera på svenskaUndervisningen vid farmaceutiska fakulteten hålls huvudsakligen på finska . Oavsett på vilket språk undervisningen ges har studen-ten rätt att besvara tentamina på svenska . Flera lärare behärskar svenska väl och kan ge handledning på svenska . Helsingfors universitet ansvarar som enda universitet i Finland för att utbilda svenskkunniga provisorer .

Karriärvägar

Största delen av de utexaminerade farmaceuterna och provisorerna jobbar på apotek . Andra möjliga arbetsplatser är sjukhusapotek, läkemedelsindustrin, FPA , säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet, universitet och forskningsinstitut . Arbetsmarknaden är god för både farmaceuter, som det tidvis rått brist på, och också för provisorer . Språkkunskaper är en fördel .

• Fakultetens hemsida http://www.helsinki.fi/farmaceutiska

• Fakultetens kansli: Viksbågen 9 (PB 56), 00014 Helsingfors universitet

2

68 STUDIEGUIDEN

70 STUDIEGUIDEN

—Då jag började studera farmaci hade jag inte direkt en klar uppfattning om vad en provisor gjorde, jag trodde att jag visste vad en farmaceut gjorde men nu när jag ser tillbaka så visste jag nog bara en bråkdel . I provisorstudierna har man större möjligheter att välja vilka ämnen man vill fördjupa sig i . En ytterligare sak som fascinerar mig är möjligheten att jobba på väldigt olika områden .

—Farmaci som ämne är så brett och mångfacetterat och det känns som om det finns någon inriktning för alla smaker . Själv har jag industriell farmaci som huvud-ämne och jag har tyckt att det har varit jättespännande att bekanta mig närmare med läkemedelsindustrin och läkemedels-utvecklingsprocessen från deras synvinkel .

MÅNGA VETENSKAPSOMRÅDEN

— ETT ÄMNE

Sofia har inga fastslagna framtidsplaner men säger att det skulle vara intressant att få jobba inom läkemedelsindustrin antingen i Finland eller utomlands .

Hur är det att vara svenskspråkig student vid Uni?

— Bra! Jag får skriva alla tenter, essäer och mina delar av grupparbeten på svenska, föredragen får också hållas på svenska om jag vill . Fast jag ibland kan vara den enda svenskspråkiga på min kurs känns det ändå mycket naturligt och självklart att jag får göra allt på svenska och jag känner att jag blivit väldigt positivt bemött .

Sofia von Schantz ska bli provisor. Hon skrev studenten från Gymnasiet Lärkan 2009. Hon studerade först vid

Åbo Akademi och blev farmaceut.

712013–2014

Huvudämne: Veterinärmedicin

Veterinärmedicinens betydelse för att trygga människans hälsa blir allt tydli-gare, till exempel inom övervakningen av livsmedelskvalitet och smittosamma djursjukdomar . Den snabba modernise-ringen av husdjursproduktionen och det ökade antalet sällskaps- och hobbydjur vidgar också veterinärernas arbetsfält . Ve-terinärmedicinska fakulteten är den enda enheten som utbildar veterinärer i Finland . Till fakulteten hör även universitetets djur-sjukhus som är undervisningssjukhus för blivande veterinärer och veterinärer som vill specialisera sig . Kliniken i Helsingfors vårdar smådjur och hästar och kliniken i Saari, Mäntsälä även produktionsdjur .

Examina

Veterinärstudierna består av:

• En treårig veterinärmedicine kandidatexamen (vet . kand,vmk) på 180 sp

• En treårig veterinärmedicine licentiatexamen (vet . lic ., vmk) på 180 sp

Påbyggnadsexamina är :

• Veterinärmedicine doktor (vet . dr, vmD)

Som yrkesinriktad påbyggnadsexamen är det möjligt att ta en finländsk specialvete-rinärexamen eller en europeisk specialist-examen .

VETERINÄRMEDICINSKA FAKULTETEN — TRYGGAR DJURENS, MEN OCKSÅ MÄNNISKORNAS VÄLBEFINNANDEVeterinärer behövs varje dag . Veterinärer jobbar med många slags arbetsuppgifter för att trygga djurens, människornas och miljöns hälsa och välbefinnande .

Huvudämne

Studera på svenska

Undervisningen vid veterinärmedicinska fakulteten hålls huvudsakligen på finska .

De svenskspråkiga studenterna kan skriva sina kandidatuppgifter på svenska och få en stor del av sin modersmålsundervisning på svenska . Det finns även ett utbud av gemensamma allmänna kurser på svenska vid campus Vik . En finsk-svensk veteri-närmedicinsk ordlista, med yrkesrelaterad terminologi, har samlats för studenter och lärare .

Svenskspråkiga studenter har möjlighet att ta en del av studierna vid andra universitet och högskolor i Norden via Nordplus-utbytet och Nova -samarbetet . Nova är ett samarbetsnätverk på magister- och forskarnivå mellan skogs-, lantbruks- och veterinärmedicinska fakulteter eller universitet .

Fakulteten har en tvåspråkighetskommitté som planerar, utvecklar samt följer med tvåspråkigheten vid fakulteten med hjälp av ett tvåspråkighetsprogram . Målet är bland annat att varje läroämne vid fakulte-ten erbjuder någonting på svenska och att man i allt större utsträckning skall kunna utföra laboratorieövningar och gruppöv-ningar på svenska .

Karriärvägar

Kommunalveterinär, smådjursveterinär, hästveterinär, arbete inom livsmedels-hygien, veterinäröverinspektör, forskare, djurskyddsinspektör . Sysselsättningsläget för veterinärer hör till de bästa inom de akademiska yrkena . Bristen på svenskkun-niga veterinärer är speciellt stor .

1

VILL DU VETA MER?

• Mer information om studier, kurser och personal hittar du på fakultetens hemsida www.vetmed.helsinki.fi /svenska/index.htm

• Undervisning på svenska vid fakulteten hittar du här: www.vetmed.helsinki.fi/svenska/studier/svenskastudier.html

• Mer information om Nova-samarbetet hittar du på www.nova-university.org/

• Fakultetens kansli (studieärenden): Agnes Sjöbergsgata 2, 00014 Helsingfors univer-sitet

72 STUDIEGUIDEN

— Hemma har vi haft kaniner, får, hönor och jag har två Jack Russell-terrier . I gymnasiet var jag mest intresserad av naturve-tenskapliga ämnen . Jag började studera veterinärmedicin hösten 2009 och jag har inte ångrat mitt val . Även mina fritidsintressen har påverkat mitt yrkesval . Jag har redan länge hållit på med hästar och ridning .

— Det bästa under studierna är alla praktiska övningar vi haft hittills såsom praktik på bondgårdar, dejour på smådjurs- och hästsjukhuset . Studierna känns också meningsfulla, för det vi lär oss i teorin kommer vi också att behöva i vårt kommande prak-tiska arbete .

— Jag vet inte ännu vad jag skall arbeta med när jag blir fär-dig . När jag inledde mina studier var jag främst intresserad av

FÅR, HUNDAR, HÖNOR OCH HÄSTAR

produktionsdjur . Efter några års arbete på en smådjursklinik har framtidsplanerna tagit en annan riktning . Som tur behöver jag inte bestämma mig ännu…

Hur är det att vara svenskspråkig student vid Uni?

— För mig har det inte varit några problem eftersom jag är helt tvåspråkig . Men är du helt svenskspråkig kommer du definitivt att lära dig finska innan studietiden är slut . Undervisningen hålls huvudsakligen på finska och litteraturen är på engelska . Man har som student rätt att skriva sina tenter och göra sina inlämningsar-beten på svenska .

Allt sedan barnsben har jag tyckt om djur, säger Maija Haga som ska bli veterinär.

Det svenskspråkiga samarbetet vid Campus Mejlans

Läs mer om den svenska verksamheten vid campusområdet här:

www.med.helsinki.fi/svenska/

Studentservicen i Mejlans

(för studenter vid medicinska fakulteten)

Stockholmsgatan 8 B (PB 20) 00014 Hel-singfors universitet

Mer information hittar du på fakultetens hemsida

www.med.helsinki.fi/svenska/forvaltning/kansli.html

Campusbiblioteket Terkko i Mejlans

Campusbiblioteket Terkko i Mejlans är en informationscentral som betjänar Hel-singfors universitets medicinska fakultet . Terkko ansvarar för den vetenskapliga och professionella informationsförsörjningen inom Helsingforsregionens universitets centralsjukhus .

Haartmansgatan 4 Tel . (09) 191 26643

www.helsinki.fi/bibliotek/terkko/

CAMPUS MEJLANS – ETT CAMPUS FÖR MEDICIN

På Campus Mejlans, där medicinska fakulteten finns, studerar ca 2 000 studenter. Campuset ligger några kilometer utanför centrum och är en hemvist för den medicinska spets-

forskning som bedrivs vid universitetet. Vid fakulteten finns svenskspråkiga studielinjer i medi-cin och odontologi där ca 40 % av undervisningen sker på svenska. Eftersom studenterna på den svenska studielinjen utgör en fjärdedel av samtliga studenter blir tvåspråkigheten ett naturligt

element på campus.

UniCafe- restauranger

UNICAFE MEJLANS

Haartmansgatan 3

UNICAFE BRUNAKÄRR

Brånakärrsvägen 9

www.unicafe.fi/sv

UniSport

Mejlans motionscenter erbjuder en fin ram för motion: bollspel, gruppmotion, gym på ca 450 m2 och spinningsal .

MEJLANS MOTIONSCENTER

Mejlansvägen 2 b, Mejlans idrottspark Tel . (09) 191 21756

www.unisport.fi

74 STUDIEGUIDEN

Medicinska fakulteten

Fakulteten vid Campus Mejlans

Utbildningsprogram Magisterprogram

2 1

2 1

VILL DU VETA MER?

MEDICINSKA FAKULTETEN — ATT BOTA OCH FÖREBYGGA

I arbetet som läkare eller tandläkare behöver du en stark medicinsk eller odontologisk vetenskaplig grund, men samtidigt behöver du också färdigheter i att möta patienten, människan bakom sjukdomen . Forskningen spelar en väsentlig roll i att förbättra och utveckla både den framtida sjukvården och män-niskornas hälsa och välmående .

Utbildningsprogram

• Medicinska utbildningsprogrammet

• Odontologiska utbildningsprogrammet

Magisterprogram

• Master’s Degree Programme in Translational Medicine

Examina

Grundexamina vid medicinska fakulteten är:

• Medicine licentiatexamen (ML)

• Odontologie licentiatexamen (OL)

Det tar ca 6 år att avlägga en medicine licentiatexamen och ca fem och ett halvt år att avlägga en odontologie licentiatexa-men om man studerar på heltid .

Studierna i odontologi och medicin är under de två första studieåren nästan identiska . Efter avlagda grundexamina är det möjligt att avlägga yrkesinriktade och vetenskapliga påbyggnadsstudier vid fakulteten . Yrkesinriktade påbyggnadsstu-dier är specialistläkar- och specialisttand-läkarexamina och vetenskapliga påbygg-nadsexamina är medicine doktorsexamen (MD) och odontologie doktorsexamen (OD) .

Utbildningsprogram Magisterprogram

• Fakultetens hemsida www.med.helsinki.fi/svenska

• Fakultetens kansli Stockholmsgatan 8 B (PB 20) 00014 Helsingfors universitet

Svensk ämnesförening

Medicinarklubben Thorax r.f. är ämnesföreningen för svenskspråkiga

medicine-, odontologie- och veterinärmedicinstuderande vid

Helsingfors universitet . Läs mer på föreningens hemsidor

www.thorax.fi

76 STUDIEGUIDEN

Studera på svenskaUngefär 40 procent av undervisningen på svenska studielinjen inom medicinska och odontologiska utbildningsprogrammet sker på svenska .

Utbildningen ger studenterna grunderna till ett vetenskapligt tänkande och förutsättningar att anamma principerna för livslånga studier och livslångt lärande . Medicinska fakulteten ansvarar för grundutbildningen av svenskkunniga läkare och tandläkare i Finland .

Studierna sker enligt principerna för problembaserat lärande och utbildningen innehåller bl .a . grupparbeten, seminarier, föreläsningar och praktiska perioder . Som utgångspunkt för undervisning används ofta olika beskrivningar av patientfall och under de senaste åren har fakulteten tydligt strävat efter en integrering av teoretiska och kliniska kunskaper .

Vid medicinska fakulteten är forskning och undervisning starkt knutna till varandra och studenter som är intresserade av forskningsarbete kan redan i början av sina studier inleda sin forskarbana .

Karriärvägar

Läkare och tandläkare arbetar inom många sektorer i samhället . Arbetet varierar till stor del beroende på den specialitet man valt . Största delen av de verksamma läkarna tjänstgör antingen på hälsovårdscentraler eller sjukhus . Läkare arbetar dessutom med undervisnings- och forskningsuppgifter, som privatläkare och inom företagshälsovården . Också tandläkare tjänstgör på hälsovårdscentraler och sjukhus, arbetar som privatpraktiker och med undervisnings- och forskningsuppgifter . Under de senaste åren har sysselsättningsläget för läkare och tandläkare varit gott . Svenskkunniga läkare och tandläkare har för närva-rande goda möjligheter att hitta meningsfulla uppgifter i landets svenskspråkiga och tvåspråkiga kommuner .

772013–2014

Hur kom det sig att du började studera odontologi?

— Jag kommer inte ihåg när jag blev intresserad av medicin, men det har nog säkert varit på högstadiet . Jag valde lång kemi, fysik, biologi och matematik i gymnasiet, men hade varken tid (jag tränade med mitt cheerleading-lag ca 4-5 gånger i veckan och spelade flöjt) eller intresse att satsa på dem, och långa fysiken lämnade jag efter tre kurser . Jag hade ännu någonstans längre bak i tankarna visionen av att bli läkare, men jag läste också lång samhällslära och funderade på att söka till juri . Dessutom har jag alltid tyckt om att skriva så journalistik var också ett alternativ - medi var alltså ingen självklarhet för mig .

Hur förberedde du dig inför inträdesprovet?

— På abivåren bestämde jag mig för att söka till medi, och efter en fundering mellan ögonläkare och tandläkare valde jag den senare och sökte till odontologiska utbildningsprogrammet . Mina kun-skaper i fysik och kemi var tyvärr så dåliga att det blev nog inte riktigt någonting av inträdesprovet det året . Det gällde då bara att läsa, räkna, läsa och räkna hela nästa året! Jag gick i kvälls-gymnasiet båda fysikkurserna som jag skippat och kemikurserna som jag slarvat igenom, och dessutom var jag på en kort prepkurs på våren . Det hårda jobbet gav resultat och i juli kom det ett tjockt brev i postlådan från medicinska fakulteten!

Vad tycker du är det bästa med dina studier?

— De första två åren har vi samma kurser med s .k . vanliga medi, så riktigt ännu har jag inte fått smaka så mycket av mina ”egna” studier, men det har varit intressant att lära sig om kroppens funktioner i helhet . Det bästa har kanske varit att utvidga sina kunskaper i medicin och lära känna många nya härliga människor .

Vad har du för framtidsplaner?

— Det finns många drömmar på min ”önskelista” . Men om man tänker på mina planer gällande min karriär så antingen jobbar jag som tandläkare här i Finland eller sen någon helt annanstans - till exempel utvecklingsländerna intresserar mig . Det skulle vara fint att få utöva sitt arbete och hjälpa till där var det kritiskt behövs .

Hur är det att vara svenskspråkig student vid uni?

— Det känns helt bra! Jag märker det nog inte så ofta, för vi har alla föreläsningar på finska och jag brukar också tala finska med kompisarna på medi . Undervisningen i små grupper, ”problem based learning”, hålls på svenska .

PÅ VÄG MOTTANDLÄKAREXAMEN

Sara Lehtinen satsade hårt på inträdesprovet i odontologi

78 STUDIEGUIDEN

”DET HÅRDA JOBBET GAV RESULTAT OCH I JULI

KOM DET ETT TJOCKT BREV I POSTLÅDAN FRÅN MEDICINSKA

FAKULTETEN”

792013–2014

Språkcentrum anordnar undervisning på universitetets alla fyra campus och erbjuder också kurser i skrivande och i muntlig färdighet på svenska för studenter med svenska som modersmål . Dessutom anordnar Språkcentrum varje år nybör-jar-, fortsättnings- och specialkurser för studenter i ca sexton språk .

SPRÅKCENTRUM

Språkcentrum ansvarar för de obligatoriska språkstudierna i främmande språk och det andra

inhemska språket som ingår i examina.

ArabiskaDanskaEngelskaEstniskaFinskaFranskaHolländskaItalienska

JapanskaKinesiskaPortugisiskaRyskaSpanskaSvenskaTyskaUngerska

16

40Möjlighet att via självstudier läsa upp till 40 olika språk

Olika språk

VILL DU VETA MER?

• Fabiansgatan 26 (PB 4), 00014 Helsingfors universitet Tel . växel (09) 1911

• www.helsinki.fi/sprakcentrum

Självstudier Lokalerna för självstudier i språk vid Hel-singfors universitets Språkcentrum finns i lärocentret Aleksandria . Studiehandle-darna för självstudier och lärartutorerna hjälper dig att flexibelt studera över 40 olika språk .

Under handledning av tutorerna kan du också ta vissa av Språkcentrums kurser på egen hand . Alla språkcentrets tjänster kan användas av studenter och personal vid Helsingfors universitet utan förhands- bokning .

80 STUDIEGUIDEN

Öppna universitetets undervisning är öp-pen för alla oavsett om du studerar vid uni eller inte . Studenter vid universitetet kan även delta i den öppna universitetsunder-visning som universitetet anordnar . Studier som avlagts vid Öppna universitetet förs in i universitetets studentregister . Undervis-ningen består huvudsakligen av närunder-visning, men en del av studierna kan också genomföras som distansstudier .

Exakt information om den undervis-ning som börjar på hösten ges på Öppna universitetets webbsidor, som också presenterar Öppna universitetets övriga verksamhet . Information om sommarun-dervisningen ges ut i april . Öppna univer-sitetet erbjuder kurser i flera läroämnen på svenska . Dessutom finns det ett rikligt utbud av kurser på finska . Om du deltar i en finskspråkig kurs kan du ändå alltid tenta på svenska .

Öppna universitetets kurser är avgifts-belagda . Undervisningen arrangeras av Öppna universitetets enheter och flera samarbetande läroanstalter på olika håll i landet .

ÖPPNA UNIVERSITETET

VILL DU VETA MER?

• www.avoin.helsinki.fi/ oppna_universitetet

• Öppna universitetet, enheten i Helsingfors Glogatan 7, Tel . (09) 191 28006

• Öppna universitetet, enheten i Lahtis Kirkkokatu 16, Tel . (03) 892 20271

• Kundtjänst Studentservicen Fabiansgatan 33 studentinfo@helsinki .fi Tel . (09) 191 22244

812013–2014

VIKTIG INFORMATION ANGÅENDE STUDIERNA

Begränsad studietidI en lagändring som begränsar studietiden har man ställt upp en målsatt tid för avläg-gandet av examen .

De målsatta tiderna för att avlägga exa-men varierar, likaså hur mycket man får överskrida den . De här studietiderna gäller inte för utbildningarna i psykologi, medi-cin, odontologi och veterinärmedicin .

Målsatta tider• Lägre högskoleexamen: tre år, får

överskridas med ett år .

• Lägre och högre högskoleexamen: fem år, får överskridas med två år .

• Högre högskoleexamen: två år, får överskridas med två år .

Under studiernas gång kan du vara frånva-rande fyra terminer, vilka inte räknas med i den målsatta tiden . Till den målsatta tiden räknas inte heller den tid som använts för frivillig militärtjänst eller fullgörande av värnplikt och för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet .

Om examen inte avläggs inom utsatt tid, kan man ansöka om tilläggstid för studie-rätten .

Biämnesstudier i examinaExamina som avläggs vid universitetet skall innehålla biämnesstudier . Studenterna kan relativt fritt välja biämnen vid andra fakulteter och institutioner än den egna, men studierätt i biämne varierar mellan fakulteter och institutioner .

Om det är frågan om fri biämnesrätt, så

kan du välja bland fria läroämnen, alltså sådana som inte kräver nivåprov eller särskild ansökan . Begränsad biämnesrätt betyder att studierätt för biämnesstu-dier beviljas på basis av nivåprov eller genom särskild ansökan . Största delen av läroämnena vid Uni har antingen fri eller begränsad studierätt .

Undervisningen i ett biämne är identisk med den undervisning som erbjuds huvud-ämnesstudenterna .

Mer information får du vid institutionerna och fakulteterna .

JOO-avtalet — flexibel studierättGenom JOO -avtalet har grundexamens- och forskarstuderande möjlighet att inkludera studier från andra universitet i sin examen till exempel för att avlägga en biämneshelhet eller fristående studie-perioder . Avtalet för flexibel studierätt (JOO) är ett avtal mellan alla universitet i Finland och JOO -studierna är avgiftsfria för studenterna .

Den flexibla studierätten syftar till att bredda hemuniversitetets kursutbud, öka valmöjligheterna och stöda studiegången . Flexibel studierätt ger studenterna en möjlighet att inkludera lämpliga studier från andra universitet i sin examen och dra nytta av expertis och specialområden vid andra universitet .

VILL DU VETA MER?www.joopas.fi

Tillgodoräknande av tidigare förvärvad kompetensHar du studerat tidigare? Då har du möjlig-het att tillgodoräkna den kompetensen i din examen .

Den tidigare kompetensen behöver inte vara förvärvad endast genom en formell utbildning, utan det är även möjligt att tillgodoräkna kompetens som fåtts på något annat sätt, t .ex . via arbete . Denna kompetens måste dock kunna bestyrkas med faktiska bevis och ha relevans till den examen du utför .

Det finns två sätt att få studierna tillgodo-räknade; a) ersättning och b) inkludering . Vid ersättning är det fråga om studier i utbildningen som ersätts med tidigare förvärvad kompetens . Då studierna ersätts måste innehållet av kompetensen motsvara de studier som ersätts . Vid inkludering är det fråga om att den tidigare förvärvade kompetensen tas in i examen som biämnen eller valfria studier .

VILL DU VETA MER?

Om du vill ha mera information om möjlig-heten att tillgodoräkna tidigare förvärvad kompetens, kontakta studiebyrån vid din fakultet eller läs mer på fakultetens nätsidor .

82 STUDIEGUIDEN

STÖD FÖR STUDIER OCH VÄLMÅENDE

Vid uni finns olika verksamheter som stöder studenterna både med studier och välmående. Du kan kontakta karriärservicen om du behöver hjälp med t.ex. att skriva en CV, du kan anhålla

om studiestöd via Folkpensionsanstalten (FPA) och bostad via Helsingforsregionens studentbo-stadsstiftelse Hoas. Universitetet har även studiepsykologer som vägleder studenterna t.ex. an-gående studiemotivation. Läs mer om studiepsykologen och de olika stödfunktionerna nedan.

KarriärservicenBehöver du hjälp med att skriva en CV eller arbetsansökan? Vilka är dina styrkor på arbetsmarknaden och hur söker man jobb?

Karriärservicen stöder dig i frågor angå-ende sysselsättning och karriärplanering redan från och med ditt första studieår .

Dessutom ordnas föreläsningar om arbets-sökande och karriärplanering som stöder arbetslivsorientering samt evenemang med anknytning till arbetslivet . Här får du också hjälp om du vill åka utomlands för att jobba eller om du behöver hjälp med att hitta en praktikplats .

Lediga arbetsplatser hittar du på Rekry-Forum . Karriärservicen koordinerar också universitetets praktiksystem och gör undersökningar om hur utexaminerade från Helsingfors universitet placerar sig på arbetsmarknaden .

VILL DU VETA MER?

www.helsinki.fi/urapalvelut

Besöksadress: Huvudbyggnaden Fabiansgatan 33, 1 . vån ., 00014 Helsingfors universitet (09) 191 22125 urapalvelut@helsinki .fi .

StudiestödetInformation om studiestöd hittar du på FPA:s webbplats www.fpa.fi . Allmän rådgivning i studiestödsfrågor ges vid studentservicens serviceställen i centrum och Gumtäkt . Kontaktinformation och öp-pettider hittar du på adressen

www.helsinki.fi/neuvonta/svenska/

BoendeI huvudstadsregionen har Helsingforsre-gionens studentbostadsstiftelse (Hoas) det största utbudet av bostäder för studenter . Även vissa nationer erbjuder bostäder . På studentkårens hemsidor finns information angående studentbostäder samlad .

Studenter kan även ansöka om bostäder av staden eller andra samfund, t .ex . Sato och VVO .

• Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse www.hoas.fi

• HUS hyy.helsinki.fi/sv

• SATO www.sato.fi

• VVO www.vvo.fi

Studenthälsan — SHVSUnder din studietid kan du vända dig till Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) i alla frågor som berör hälsa och sjukdom . Studenternas hälsovårdsstiftelse SHVS erbjuder hälsovårdstjänster åt grundexa-mensstuderande vid universiteten och vid vetenskaps- och konsthögskolorna .

SHVS erbjuder hälso- och sjukvårds-, mentalvårds- och munhälsovårdstjänster . Förutom mottagningsverksamheten gör SHVS ett mångsidigt arbete för att främja studenternas hälsa . SHVS ger råd och väg-leder på olika sätt om hur man sköter sin hälsa, förebygger sjukdomar och hur egna val och livsstil kan påverka hälsotillståndet .

Kontaktuppgifter, öppettider och priser finns på SHVS:s webbplats . Där finns också ett omfattande hälsoregister “Hälsoinfor-mation A-Ö” med mycket nyttig informa-tion om hälsa, sjukdomar, mentalvård och tandvård . Via webbrådgivningen kan du dessutom ställa frågor till olika hälsovårds-experter .

Ta med ditt studentkort eller annan utred-ning över att studentkårens medlemsav-gift är betald . Var noga med att avboka en bokad tid om du får förhinder; följande kund kan vara i trängande behov av tiden!

VILL DU VETA MER?

www.shvs.fi

SHVS Tölö Tölögatan 37 A 00260 Helsingfors

SHVS Otnäs Otsvängen 12 02150 Esbo

Individuellt stödSvenskspråkig studiepsykolog

Vid uni finns studiepsykologer som erbju-der vägledning för unis grundexamens-studerande som behöver stöd i frågor med anknytning till studiefärdighet, motivation, tidsanvändning eller orkande . Vägledning ges individuellt eller i grupp .

Det finns en svenskspråkig studiepsyko-log vid universitetet som ger service på svenska .

84 STUDIEGUIDEN

Nyyti r.f. – stödcentral för studenter

Målet med Nyytis verksamhet är att stödja och främja studenternas psykiska välbefin-nande och livskompetens . Nyyti erbjuder service i form av webbsidor, kurser i livs-färdighet, webbaserade diskussionsgrup-per och sk . chillkvällar .

I de webbaserade diskussionsgrupperna kan man vädra sina tankar kring separa-tion, ensamhet, singelliv och stresshan-tering . Chillkvällarna är rusfria samman-komster som är gratis och öppna för alla studenter . Nyytis verksamhet sker på finska .

VILL DU VETA MER?

www.nyyti.fi www.facebook.com/nyytiry

Universitetspräst

Helsingfors kyrkliga samfällighet vid universitetet har en universitetspräst som står till förfogande för samtal och kyrkliga förrättningar .

Studentkåren erbjuder tjänsterStudentkåren vid Helsingfors universitet (HUS) grundades 1868 och har för närva-rande ca 30 000 medlemmar . Alla som stu-derar för lägre eller högre högskoleexamen är medlemmar i HUS . Forskarstuderande kan ansluta sig till Studentkåren om de vill .

HUS betjänar sina medlemmar på två plan; dels bevakar den studenternas intressen och dels erbjuder den olika slags tjäns-ter och förmåner . Studentkåren uppbär årligen en medlemsavgift som också är en förutsättning för närvaroanmälan vid universitetet .

Studentkåren erbjuder mångsidiga tjänster åt medlemmarna, till exempel gratis rätts-hjälp, rådgivning i studie- och utkomst-frågor samt tillgång till en barnpassnings-tjänst . Som medlem av studentkåren är du berättigad till ett stort antal förmåner, bland annat Studentbladet, Ylioppilaslehti, studentkalendern, rabatt vid UniCafe och andra rabatter med Lyyra-kortet . Över 250 organisationer verkar inom studentkåren . HUS understöder medlemsorganisationer-nas verksamhet med olika slags bidrag .

En stor del av föreningarna och nationerna under HUS är verksamma i HUS lokaler i Gamla studenthuset, Nya studenthuset och i det tredje studenthuset Domus Gaudium i Alkärr . Organisationer får utöver bidrag och utrymmen också andra tjänster från studentkåren .

Mer information om studentkåren hittar du i studentkalendern, på studentkårens hemsida och på HUS centralkansli .

Välkommen med i HUS!

VILL DU VETA MER?

• HUS centralkansli, Nya studenthuset Mannerheimvägen 5 A, 2 vån ., 00100 Helsingfors Tel . 050 551 6146 (medlemstjänster) eller 050 551 6145 (föreningstjänster) E-post: tiedottaja@hyy .fi

• hyy.helsinki.fi/sv

• På www.lyyra.fi hittar du också mera information om HUS förmåner och tjänster .

Studentens rättigheterDet är viktigt att du känner till dina rät-tigheter som student, och vet vart du kan vända dig om du anser att du t .ex . har blivit felbedömd i tentamen .

Universitetet har en rättsskyddsnämnd vars uppgift är bland annat att behandla rättelseyrkanden som gäller bedömningen av studieprestationer, ta initiativ till att förbättra rättssäkerheten för studenterna och ge utlåtanden i frågor som rör rätts-säkerheten .

852013–2014

Universitetsgemenskapen tar inte slut efter examen. Också efter att man blivit färdig lönar det sig för dig att hålla kvar kontakten med universitetet och dina studiekamrater;

det kan du göra genom universitetets alumnverksamhet! Samtidigt kan du hålla dig ajour med förändringar och ny forskning vid universitetet och får veta om vidareutbildnings-

och fortbildningsmöjligheter.

ALUMNVERKSAMHET — VÄNSKAP OCH KUNSKAP FÖR LIVET

Alumnkampus är en avgiftsfri nättjänst för alla utexaminerade . Via Alumnkampus får du regelbundet information om alumn-evenemang och nyheter om universitetet . Förutom det har kampuset en mängd funktioner som gör det lätt för dig att hålla kontakten med dina studiekompisar .

Via Alumnkampus får du

• vetenskapsnyheter i ett nyhetsbrev

• en livslång e-postadress för alumner

• karriärservice för nyutexaminerade

• information om fortbildningsmöjligheter

• universitetets bibliotekstjänster

För ytterligare information se www.helsinki.fi/alumn

Alumnföreningen är en viktig mötesplats för vetenskap och praktik – ett forum där alumnerna möter varandra och universi-tetet .

Föreningen är ett aktivt alumnsamfund för dem som vill stödja universitetet och delta i kunskapsberikande och roliga alumntill-ställningar . Som medlem har du möjlighet att fördjupa och förnya din kunskap . Vid sidan om tvärvetenskapliga evenemang ordnar föreningen också alumnresor .

Alumnföreningen stöder grundexamens-studerande med stipendier ur Alumnfon-den och utnämner årligen Årets alumn . Tillsammans med universitetet utvecklar föreningen alumnverksamheten .

Som medlem av Alumnföreningen (30 euro/år) får du:

• ett unikt och tvärvetenskapligt program bestående av såväl föreläsningar, seminarier, resor som fester

• tidningen Yliopisto hem eller till din arbetsplats

• rabatt på konsertbiljetter, tidningar, böcker, kurser och motionstjänster

• en möjlighet att medverka i att utveckla universitetet och vara en del av alumngemenskapen

För ytterligare information se www.helsinki.fi/alumnforeningen

Alumnkampus och Alumnföreningen

86 STUDIEGUIDEN

Vad är en alumn?

Alla Helsingfors universitets nuvarande och tidigare studenter, forskare och anställda

är alumner . Uni har över 200 000 alumner .

872013–2014

HÖGRE TJÄNSTEMAN • ORGANISATIONSCHEF DIREKTÖR • FÖRETAGARE • FYSIKER • KEMIST MATEMATIKER • STATISTIKER • EXPERT INOM NATUR- VETENSKAPER OCH TEKNIK • DATASPECIALIST MILJÖSPECIALIST • BIOKEMIST • LÄKARE • TANDLÄKARE VETERINÄR • PROVISOR • FARMACEUT • UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLELÄRARE • ÄMNESLÄRARE • BARN-TRÄDGÅRDSLÄRARE • SPECIALLÄRARE • ADVOKAT ÅKLAGARE • DOMARE • SAMHÄLLS- OCH KULTUR-FORSKARE • HISTORIKER • SPRÅKFORSKARE • ÖVER-SÄTTARE OCH TOLK • PSYKOLOG • TALTERAPEUT SOCIALARBETARE • JOURNALIST • CHEFREDAKTÖR TIDSKRIFTS- OCH FÖRLAGSREDAKTÖR • KRITIKER RADIO- OCH TV-REDAKTÖR • EXPERT INOM FÖRSÄLJNING OCH FINANSIERING • ADMINISTRATIV TJÄNSTE-MAN • KONSTHISTORIKER • INTENDENT • ARKEO- LOG • JORDBRUKARE • SKOGSARBETARE • NATIONAL- EKONOM • SOCIOLOG • GEOGRAF • SAMHÄLLS- VETARE • FILOSOF • SOCIALPSYKOLOG • GEOLOG

STUDIER VID UNI GER JOBB!

När du blir färdig från Helsingfors universitet kan du bland annat jobba som

88 STUDIEGUIDEN

UTGIVARE Enheten för svenska ärenden, Rektorskansliet

REDAKTÖR Martta Lindström

Layout & Art direction L E R O Y

INTERVJUER Katja Bargum (sidorna 15, 36-37, 55, 66-67)

Helena Hämäläinen (sidorna 63)

Martina Harms-Aalto och Martta Lindstöm (sidorna 30, 40, 44-45, 70-71, 73, 78-79)

BILDER Charlotta Boucht

Kirsi Tuura (sidan 36)

Ari Aalto (sidan 55)

Inkeri Rönnberg (sidan 15)

Pärmbild Staffan Sundström

HELSINGIN YLIOPISTO

HELSINGFORS UNIVERSITET

UNIVERSITY OF HELSINKI

892013–2014

VÄLKOMMEN!

HELSINGIN YLIOPISTO

HELSINGFORS UNIVERSITET

UNIVERSITY OF HELSINKI

www.helsinki.fi/universitetet

HELSINGFORS UNIVERSITET HELSINGIN YLIOPISTO

UNIVERSITY OF HELSINKI