Maja Beckman

Degree project for Master of Science 30 hec

Department of Biological and Environmental Sciences University of Gothenburg 2015

Minimeringsmästarna – en studie av 29 familjers försök att minimera sitt avfall

Förord

Det finns många jag vill tacka, som har stöttat och uppmuntrat mig under året som gått. Ett

särskilt stort tack till Hanna Hellström, min handledare på Göteborgsregionens

Kommunalförbund för alla peppande ord längs vägen och för att du kallade mig Super-Maja.

Tack till Per Nilsson, min handledare på Göteborgs universitet för vägledning och hjälp under

uppsatsen gång. Tack också till Lennart Bornmalm, kursansvarig på Göteborgs universitet.

Tack till projektgruppen för Minimeringsmästarna som gjorde det här projektet från en tanke

till verklighet. Tack till Miljöbron som förmedlat detta projekt.

Sist men inte minst vill jag tacka alla testfamiljer som har delat med sig av vägningsresultat,

tankar och funderingar. Utan er hade Minimeringsmästarna och denna uppsats aldrig varit

möjlig.

Maja Beckman

Januari 2016, Göteborg

Sammanfattning

Avfallsmängderna ökar idag i Sverige och utan ett aktivt arbete för att bryta denna trend kan

mängden avfall som uppkommer komma att fyrdubblas till år 2050. För att minska mängden

avfall handlar det inte bara om att påverka vad som konsumeras, utan även att påverka

konsumtionsbeteenden och konsumtionsnivåer. Mycket forskning har gjorts inom

konsumtions- och återvinningsbeteenden.

Under ett år ska 29 testfamiljer försöka minska sitt avfall med 50 % i projektet

Minimeringsmästarna. Under året, januari 2015-januari 2016, får familjerna information och

inspiration till hur de kan agera och tänka för att minska sitt avfall.

Syftet med denna studie har varit att sammanställa den vägningsdata som testfamiljerna

redovisar under tre tillfällen (januari, mars och september) samt att därefter utvärdera data och

analysera hur stor minskningen var, vilken fraktion som minskade mest samt motiv till

minskningen. En genomgång av liknande tidigare studier har gjorts och jämförts med denna

studie för att se om det finns någon gemensam framgångsfaktor. En enkätstudie gjordes också

för att ta reda på hur familjerna upplevde projektet samt frågor kring deras avfallsminskning.

Resultatet av familjernas vägningar visade att avfallet minskade med 35.5 % mellan januari

och september 2015. Tidningar och metall var de fraktioner som minskade mest. Det fanns

dock inget svar till varför just dessa fraktioner minskade mest. Nästan ingen av familjerna

hade gjort några aktiva val för att minska dessa mängder. Enligt denna studie är en ökad

medvetenhet en framgångsfaktor till en lyckad avfallsminskning, liksom temadagar och

information. Genom ökad medvetenhet har familjerna genererat mindre avfall genom att köpa

mindre prylar, ta bättre tillvara på mat och återanvända och återbruka egna saker i hemmet.

Projektet Minimeringsmästarna har likheter med likande projekt som Leva Livet, Hållbara

familjer, Love Food Hate Waste samt Love food champions.

Summary

The volume of waste is increasing in Sweden today and without active efforts to break this

trend, the amount of waste generated can be quadrupled by 2050. In order to reduce the

volume of waste it is not just about influencing what is consumed, but also to influence

consumer’s behavior and consumptions levels. Much research has been done within

consumption and recycling behavior.

During one year, 29 test families will try to reduce their waste by 50 % in the project

Minimeringsmästarna. During the year, January 2015-january 2016, the families will get

information and inspiration on how they may act and think in order to reduce their waste.

The aim of this study was to compile the weighing data that the test families reported during

three occasions (January, March and September), and to evaluate data and analyze how big

the decrease was, what fraction that decreased the most and the reason for the decline. A

review of similar previous studies has been done and compared with this study to see if there

are any common factors for success. A survey study was also done to find out how the

families experienced the project and questions about their waste reduction.

The results of the families weighing showed that the waste was reduces by 35.5 % between

Januari and Sempteber 2015. Newspaper and metals were the fractions that decreased the

most. However, there was no answer to why these fractions decreased the most. Almost none

of the families had made any active choice to reduce those amounts. According to this study,

increased awareness is a success factor for a successful waste reduction, as well as theme days

and information. Though increased awareness, the families has generated less waste by

buying less stuff, take better advantage of the food and reuse and repurpose their own things

at home. The project Minimeringsmästarna have similarities with similar project as Leva

Livet, Hållbara Familjer, Love Food Hate Waste and Love Food Champions.

Innehållsförteckning 1. Inledning ............................................................................................................................................ 1

1.1 Syfte .............................................................................................................................................. 1

1.2 Frågeställningar ............................................................................................................................. 2

2. Metodik .............................................................................................................................................. 3

2.1 Avgränsning av studien ................................................................................................................. 3

2.2 Litteraturstudie .............................................................................................................................. 3

2.3 Projektet Minimeringsmästarna..................................................................................................... 3

2.3.1 Urval av testfamiljer ............................................................................................................... 3

2.3.2 Vägningarna ........................................................................................................................... 5

2.4 Enkätstudie .................................................................................................................................... 6

2.5 Analyser av avfallsmängder .......................................................................................................... 6

2.5.1 Databehandling ....................................................................................................................... 6

3. Litteraturstudie ................................................................................................................................. 8

3.1 Hållbar utveckling och hållbar konsumtion................................................................................... 8

3.2 Avfallshierarkin ............................................................................................................................. 8

3.3 Trender i avfallsmängder och avfallshantering ............................................................................. 9

3.4 Ekonomiska aspekter på matavfall ................................................................................................ 9

3.5 Prioriterade fokusområden för avfallsminskning i Sverige och EU .............................................. 9

3.6 Modeller för betydelse av människors beteende för avfallsgenerering ....................................... 10

4. Resultat ............................................................................................................................................. 12

4.1 Vägningsresultat .......................................................................................................................... 12

4.2 Sammanfattning av tidigare projekt ............................................................................................ 15

4.3 Resultat av enkätundersökningen ................................................................................................ 15

5. Diskussion ........................................................................................................................................ 18

5.1 Avfallsminskning ........................................................................................................................ 18

5.2 Varför minskade avfallet? ........................................................................................................... 18

5.3 Förväntningar på projektet .......................................................................................................... 20

5.4 Hur stämmer resultaten i denna studie med teoretiska modeller för beteenden? ........................ 20

Slutsatser .............................................................................................................................................. 22

Referenser ............................................................................................................................................ 23

Bilagor .................................................................................................................................................. 26

1

1. Inledning

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i

Västsverige. GR:s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna samt att vara ett

forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen (Göteborgsregionens kommunalförbund

2015).

GR driver tillsammans med sju kommuner i Västra Götaland ett projekt,

Minimeringsmästarna, inom ramen för Västra Götalandsregionens satsning Smart Energi.

Bakom denna satsning står Ale kommun, Borås Energi och Miljö, Kretslopp och Vatten i

Göteborg, Härryda kommun, Lerum kommun, Tjörn kommun och Öckerö kommun, vilka

agerar som projektledare. Projektet koordineras av GR, och stöds av Västra

Götalandsregionen (VGR) (Minimeringsmästarna 2015a).

I projektet Minimeringsmästarna följs 29 testfamiljer som under ett år ska minska sitt avfall

med 50 %. Projektet Minimeringsmästarnas mål är att lyfta fram goda exempel kring

avfallshantering och att testfamiljerna ska öka sina kunskaper inom avfallsområdet, minska

sina avfallsmängder och sprida informationen vidare. Målet är också att goda exempel från

projektet kommer att spridas till övriga inom kommuner och verksamheter för att på så sätt

minska avfallsmängderna inom regionen och i övriga Sverige (Minimeringsmästarna 2015b).

Under projektets gång som sträcker sig från januari 2015 till januari 2016 kommer

testfamiljerna att få information och inspiration till hur de kan agera och tänka för att minska

sitt avfall. Familjerna kommer att kunna ta del av olika tematräffar som projektet anordnar

under året, bland annat om matsvinn, textilier och kemikalier. Information och inspiration

kommer också att finnas på olika sociala medier på internet på bland annat

Minimeringsmästarnas hemsida och blogg samt på Facebook. Familjerna kommer också att

kunna ha utbyte med varandra via dessa medier samt ta del av varandras insatser och idéer för

att nå målet (Minimeringsmästarna 2015c).

Projektet kommer praktiskt innebära att testfamiljerna under året kommer att genomföra fyra

mätningar av sin avfallsmängd. Mättillfällena är i januari, mars, september och december.

Avfallet kommer under mättillfällena att delas upp i restavfall, matavfall (oundvikligt och

onödigt), plast, tidningar, glas och metall. Under året kommer testfamiljerna dessutom att

ställas inför olika utmaningar som exempelvis köpstopp och uppdelning av matavfall i

oundvikligt och onödigt matsvinn (Minimeringsmästarna 2015c).

Projektet har utförts som en tävling. Vem som vinner tävlingen avgörs av bland annat antal

blogginlägg och antalet inskickade vägningsprotokoll (Minimeringsmästarna 2015c).

1.1 Syfte Syftet med denna studie var att sammanställa den vägningsdata som testfamiljerna redovisar

vid efter mättillfällena i januari, mars och september samt att därefter utvärdera data och

2

analysera hur stor minskningen var, vilken fraktion som minskade mest samt motiv till

minskning. Information som framkommer härifrån kommer att jämföras med liknande

tidigare studier för att undersöka om faktorn till framgång var densamma för liknande studier.

Uppsatsen kommer också att redogöra för testfamiljernas inställning till projektet, om de

ansåg det givande och utmanande samt hur de upplevde projektet.

1.2 Frågeställningar Frågeställning som behandlas i denna studie är följande:

1. Hur stor var avfallsminskningen?

2. Vilken fraktion minskade mest, och varför?

3. Varför valde familjerna att delta i Minimeringsmästarna?

4. Stämde familjernas förväntningar på projektet? Vad stämde och vad stämde inte?

5. Finns det någon gemensam faktor till framgång vid jämförelse med andra liknande

projekt?

3

2. Metodik

2.1 Avgränsning av studien Återvinning är en aktivitet som innefattar individer som genererar och separerar avfallet,

liksom företag som samlar in, sorterar och till slut processar avfallet. Denna studie fokuserar

på beteenden och avfallsminimering hos en individ som konsument och som engagerar sig i

återvinning som ett sista steg i avfallskedjan.

Fokus har legat på liknande projekt som har redovisat siffror på avfallsminskning.

Antalet testfamiljer, vägningstillfällen och avfallskategorier har i förväg bestämts av

projektgruppen. Denna studie kommer endast att studera människor som är med i projektet.

2.2 Litteraturstudie För att jämföra resultaten från denna studie med liknande studier och projekt genomfördes en

litteraturstudie. Syftet med litteraturundersökningen var också att sammanställa vilka

beteenden och faktorer som påverkar människors val och attityder till avfall och

avfallsminimering.

Databaser som användes för att hitta liknande projekt och studier har främst varit i OneSearch

och Science Direct. Dessa två valdes utifrån att den första databasen både är

naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig medan den andra är mer naturvetenskapligt

inriktad. Den sökmening som främst användes var ”waste behaviour” och på svenska

”avfallsbeteende”. En del litteratur har också hittats genom att undersöka referenslistor hos

andra relevanta artiklar.

Många av de siffror jag använt i denna studie för att redovisa avfallsstatistik har tagits fram

genom Avfall Sverige, en expertorganisation inom avfallshantering och återvinning.

Organisationen, som är en intresse- och branschorganisation, vänder sig till kommuner och

kommunala bolag liksom privata företag inom avfallshantering och återvinning. Avfall

Sverige tar fram uppgifter om avfallsmängder genom deras statistiksystem, Avfall Web, där

inrapportering av uppgifter om avfallsmängder och hantering görs av kommuner, kommunala

bolag och avfallsanläggningar (Avfall Sverige 2014b).

2.3 Projektet Minimeringsmästarna Projektet Minimeringsmästarna har sträckt sig från januari 2015 till januari 2016. 29

testfamiljer har frivilligt anmält sig, totalt 87 personer. Under projektets gång tillkom två nya

familjemedlemmar. Vid projektets slut var det 27 familjer kvar, 84 personer.

2.3.1 Urval av testfamiljer

Projektgruppen stod för urvalet av testfamiljer som skulle ingå i projektet. En blandning av

större och mindre familjer önskades, varierande åldrar, boendeförhållande samt geografisk

spridning.

4

När familjerna gick in i projektet var alla måttligt till mycket intresserade av miljöfrågor, men

de trodde att projektet kunde öka kunskaperna. En stor del av familjerna tänkte redan på att

avfallsminimera, både när det gäller förändring av konsumtionsvaror men också att välja bort

varor och produkter som genererar avfall. 16 % tänkte inte på att minimera sitt avfall

(Minimeringsmästarna 2015, figur 1-4).

Figur 1. Hur familjerna bor (Minimeringsmästarna 2015)

/

Figur 2. Fördelning av vart familjerna bor (Minimeringsmästarna 2015).

Villa/ radhus

69%

Hyresrätt

23%

Bostadsrätt

8%

Fördelning av boendeform

Tätort

65%

Landsbygd

19%

Förort

16%

Placering

5

Figur 3. Fördelning av i vilken kommun familjerna bor (Minimeringsmästarna 2015).

Figur 4. Fördelning av familjestorlekar (Minimeringsmästarna 2015).

2.3.2 Vägningarna

Vägningarna utfördes tre gånger under året, två veckor i taget. Projektgruppen valde att det

skulle vara fyra vägningar under året för att familjerna skulle upprätthålla intresset. Vägning 4

har inte hunnit genomföras när den här studien skrivs, och är därför inte med i denna

utvärdering.

Under vägningarna skulle familjerna väga avfallet i fraktionerna: restavfall, matavfall, plast,

papper, tidningar, glas och metall. Övriga fraktioner såsom farligt avfall, grovavfall och

textilier har varit frivilligt att väga och har inte tagits med i denna utvärdering.

Avfallet vägdes med en bagagevåg, med en upplösning på 10 gram.

2.3.2.1 Vägning 1

Vecka 4-6. Vägning 1 gick ut på att familjerna skulle väga det avfall de genererade under två

Göteborg

8%

Lerum

22%

Härryda

15%Borås

30%

Tjörn

7%

Ale

7%

Öckerö

11%

Kommunuppdelning

1 person

11%

2 personer

30%

3 personer

7%

4 personer

44%

5 personer

4%

6 personer

4%

Familjestorlek

6

veckor. Avfallet skulle delas upp i olika avfallsklasser: restavfall, matavfall, plast, papper,

tidningar, glas och metall. Innan den första vägningen träffades familjerna och

projektgruppen. Under denna träff hölls ett föredrag om hållbar konsumtion och

samhällsekonomi av Fredrik Warberg, Tidsverkstan. Han tog upp den ohållbara

konsumtionen vi idag lever i.

2.3.2.2 Vägning 2

Vecka 16-17. Vägning 2 gick ut på att familjerna skulle väga sitt matavfall i onödigt matavfall

och oundvikligt matavfall. Att separera matavfallet i onödigt och oundvikligt var frivilligt.

Innan vägning 2 fick familjerna lyssna på en föreläsning om matsvinn av bland annat Cecilia

Sassa Corin, Hushållningssällskapet. Hon tog bland annat upp hur mycket mat vi idag slänger

och skillnaden på matavfall och oundvikligt matavfall

2.3.2.3 Vägning 3

Vecka 37-39. Vägning 3 gick ut på att väga avfallet i en tvåveckorsperiod. Avfallet delades

upp likt vägning 1. Ingen specifik föreläsning hölls inför vägning 3.

2.4 Enkätstudie Hur familjerna upplevde projektet och allmänna frågor kring deras avfallsminimering och

tankar kring denna utvärderades genom en webbaserad enkätstudie då det är ett enkelt sätt att

nå ut till ett stort antal människor (Bilaga 1). Enkäten formulerades dels med slutna frågor

med flervalsalternativ samt med öppna frågor för att få en bra bild till om den egna

inställningen till projektet. Förhoppningen var att alla familjer skulle svara och tanken var att

ett svar per familj skulle inkomma. De som inte svarade fick en påminnelse två veckor senare.

Detta upprepades en gång via e-mail samt två gånger på Facebook-sidan som fanns tillgänglig

endast för familjerna och projektledarna.

2.5 Analyser av avfallsmängder Minskningen av avfallsmängder utvärderades genom att använda det första mättillfället i

januari som nollpunkt och jämföra detta med resterande två mätningar. Skillnaden mellan

avfallsmängden i januari 2015 och september 2015 blev det slutgiltiga resultatet för denna

utvärdering.

2.5.1 Databehandling

Vägning 1 och 3 användes för att visa avfallsminskningen. Vägning 1 visar den förbrukning

och konsumtion som familjerna hade innan projektet. Vägning 3, som representerar den tredje

vägningen, kommer att visa om familjerna gjort några förändringar i avfallsmängder genom

att jämföra data från båda vägningarna.

Sammanställningen av vägningarna gjordes i Excel. För varje vägning räknades den

sammanlagda avfallsmängden samt mängden per fraktion. Hur fraktionerna fördelade sig i

den sammanlagda avfallsmängden redovisas i cirkeldiagram. Medelvärde samt

konfidensintervall räknades ut per person respektive familj för alla vägningarna och redovisas

i en tabell.

7

För avfallsminskningen per person per familj utfördes ett parat t-test för att kontrollera om det

föreligger signifikant skillnad mellan vägning 1 och vägning 3. Ett parat t-test jämför

medelvärdet för två specifika grupper, i detta fall vägning 1 och vägning 3. Genom ett parat t-

test ges ett p-värde som om det är under signifikansnivån 0,05 tyder på en signifikant skillnad.

För ett parat t-test bör testgruppen minst bestå av 6 stycken individer, och de två grupper bör

vara lika stora (Townend, 2002).

8

3. Litteraturstudie

3.1 Hållbar utveckling och hållbar konsumtion Hållbar utveckling är ett begrepp som lanserades 1987 i Bruntlandrapporten och definieras

som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande

generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Hållbar utveckling bygger på tre

grundpelare: ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter (Elvingson 2015).

Svenskarnas konsumtion är långt ifrån miljömässigt hållbar och behöver därmed förändras

(Naturvårdsverket 2014). Svensk konsumtion orsakade år 2003 växthusgasutsläpp på 95

miljoner koldioxidekvivalenter, 10 koldioxidekvivalenter per capita. Drygt 80 % orsakades av

den privata konsumtionen och 20 % av den offentliga konsumtionen, exempelvis skola,

omsorg och vård. Den privata konsumtionen kan delas upp i aktiviteterna bo, som står för 30

%, äta, som står för 25 %, resa, som står för 30 % och övrigt som står för 15 %. Här

inkluderas alla utsläpp i livscykeln. För att minska riskerna för omfattande klimatförändringar

och för att inte överstiga den önskvärda utvecklingen av de globala utsläppen behöver varje

svensk reducera sina utsläpp till en femtedel år 2050 (Naturvårdsverket 2010).

För att minska avfallsmängderna handlar det inte bara om att påverka vad som konsumeras,

utan även att påverka konsumtionsbeteenden och konsumtionsnivåer. Det ska vara lätt att göra

hållbara val (Naturvårdsverket 2014). Begreppet hållbar konsumtion dök för första gången

upp i Agenda 21-dokumentet, fjärde kapitlet. I det fjärde kapitlet tas idéer upp kring att ändra

produktions- och konsumtionsmönster som behövs för en hållbar utveckling (EEA 2005).

Hållbar konsumtion kan beskrivas som en användning av varor och tjänster som motsvarar

grundläggande behov och som ger en bättre livskvalitet, samtidigt som användandet av

naturresurser, giftiga ämnen och emissioner från avfall och föroreningar över en livscykel

minskar, för att inte äventyra kommande generationers behov (Norweigan Ministry of

Environment 1994 och 1995 i EEA 2005).

Hushållen utgör en viktig del i konsumtions- och produktionsleden. Det är alltid individen

som står för det slutgiltiga beslutet om vad om ska konsumeras. Även om det enskilda

hushållets miljöpåverkan är liten, ger kombinationen av alla hushåll i världen miljöproblem

som klimatförändringar, luft- och vattenföroreningar och avfall (EEA 2005).

3.2 Avfallshierarkin

EU beslutade år 2008 om ett nytt ramdirektiv, avfallsdirektivet, ett ramverk för

avfallshantering i Europa. En viktig del i direktivet är avfallshierarkin som är en

prioriteringsordning för lagstiftning och politik inom avfallsområdet. Avfallshierarkin

prioriterar olika metoder för att behandla avfall och består av fem steg (Europaparlamentet

2008) (Se figur 5). Att förebygga att avfallet uppkommer är det första steget i avfallshierarkin

och är prioriterat i den svenska lagstiftningen. Likaså är det prioriterat i

Minimeringsmästarna.

9

Förebyggande

Återanvändning

Materialåtervinning

Energiåtervinning

Deponering

Figur 5. Avfallshierarkin som där deponi är det lägsta steget och förebyggande är det högsta steget (egen

bearbetning).

3.3 Trender i avfallsmängder och avfallshantering

Avfallsmängderna ökar idag i Sverige och utan ett aktivt arbete för att bryta denna trend kan

mängden avfall som uppkommer fyrdubblas till år 2050 (Naturvårdsverket 2013). Enligt

branschorganisationen Avfall Sverige gav varje svensk upphov till 466 kg hushållsavfall

under 2014. Jämfört med 1975 var siffran 317 kg per person. Positivt är att andelen som

deponeras har minskat från 62 % 1975 till 3.5 % 2014 samt att materialåtervinningen har ökat

från 6 % 1975 till 43 % 2014, energiåtervinningen från 30 % till 47.3 % och den biologiska

återvinningen från 6 % till 33 %. Deponering är en behandlingsmetod för avfall som inte kan

återvinnas, eller som ska återvinnas. Denna utveckling visar på att Sverige har rört sig uppåt i

avfallshierarkin, från deponering till materialåtervinning (Avfall Sverige 2015).

3.4 Ekonomiska aspekter på matavfall

Onödigt matavfall är matavfall som hade kunnat konsumeras om det hade hanterats

annorlunda. Oundvikligt matavfall är matavfall som inte går att använda, exempelvis skal,

fiskrens och köttben. Enligt en rapport från Naturvårdsverket (2012) utgör onödigt matavfall

35.5 % av den totala mängden matavfall i Sverige. Detta innebär att varje hushåll slänger mat

för över 3000 kr varje år. Totalt slängs matavfall i onödan till en kostnad av över 14 miljarder

kronor (Naturvårdsverket 2012).

3.5 Prioriterade fokusområden för avfallsminskning i Sverige och EU

Naturvårdsverket är den myndighet i Sverige som ska ta fram en plan för minskning av

avfallsmängder. Naturvårdsverket har i sin förebyggandeplan från 2013 tagit fram fyra

fokusområden som Sverige bör fokusera på. Fokusområdena mat, elektronik, textilier samt

bygg- och rivningsavfall. Områdena har valts ut för att de antingen har stor miljöpåverkan per

kilo avfall räknat från det att varan produceras till att den blir avfall, eller de alstrar mycket

avfall (Naturvårdsverket 2015).

En minskning av matsvinn är prioriterat inom EU och ingår i färdplanen för ett resurseffektivt

EU 2020 (Naturvårdsverket 2015). Ett av Sveriges miljömål, "God bebyggd miljö", har en

målsättning att till år 2018 samla in 50 % av matavfallet och behandla det biologiskt

(Miljömål 2014). En viktig faktor för att uppnå en ökad insamling av matavfall är en ökad

förståelse hos avfallsgenerarna (Avfall Sverige 2014a).

10

3.6 Modeller för betydelse av människors beteende för avfallsgenerering Forskning inom konsumtions- och återvinningsbeteende visar att många studier har utvecklat

sina idéer från teorin om planerat beteende (TPB) (Davis el al, 2005; Tonglet, Phillips &

Read, 2004; Taylor & Todd, 1995; Cheung, Chan, & Wong, 1999).

Ajzen (1991) har utvecklat TPB för att undersöka de faktorer som påverkar beteendeval och

förklarar hur människors beteende styrs av fler faktorer än attityd. De kompletterande

faktorerna som Ajzen visar påverkar beteendeval är normer och uppfattad beteendekontroll.

Teorin är utformad för att förutsäga beteenden som är under individens kontroll, det vill säga

sådana en person väljer att utföra. Enligt teorin är intention en nyckel i att precisera ett

beteende. Intention innebär en avsikt att genomföra ett beteende eller planer och förväntningar

att genomföra ett beteende i framtiden. Intentionen att utföra ett beteende avgörs i största grad

av vilken attityd en person har till beteendet, hur personen tror att andra förväntar sig att

personen beter sig (subjektiv norm) och hur personen tror att han eller hon kan utföra

beteendet (upplevd kontroll). Dessa tre faktorer, attityd till beteendet, subjektiv norm och

upplevd kontroll påverkar alla vilken grad en persons intention att bete sig på ett visst sätt

(Ajzen 1991).

Vidare beskriver Naturvårdsverket (2009) i en rapport att minska avfallsmängderna i hög grad

är beroende av en individs medverkan. Rapporten handlar om att mäta om en individ har ett

beteendemönster som är miljömässigt. Rapporten använder en modell som utgår från

individens möjligheter att bete sig miljövänligt och syftar till att uppmärksamma orsaker till

om en individ utgör ett beteende miljömässigt eller inte. Det personliga ansvaret på

miljöområdet utgör individuella uppoffringar av något slag, exempelvis pengar, tid eller

minskad bekvämlighet. Uppoffringarna gynnar en bättre miljö, men den nytta som tillfaller

individen är ofta liten. Många miljömedvetna beteenden innebär därmed en rad uppoffringar,

främst i form av tid. Det kan exempelvis också uppfattas vara besvärligt, obekvämt eller dyrt

att bete sig miljömässigt vilket kan motverka det miljövänliga beteendet. För att underlätta

vardagen skapas vanor vilket gör att beteendet blir automatiserat och reflektionen över

beteendet kan utebli. Att utföra en vana miljömässigt underlättar därmed ett miljömässigt

beteende. Även om en individ har motivationen att bete sig miljömässigt i form av en

personlig norm kan kostnader eller starka icke miljömässiga vanor förhindra det miljövänliga

beteendet (Naturvårdsverket 2009).

Alriksson och Henningsson ( 2013) redogör för exempel på strategier som inverkar för att

förändra en individs beteende är information, belöning, kommunikation/dialog i grupper och

utbildning. En kombination av alla dessa strategier är nödvändiga för att en individ ska

förändra sitt beteende på lång sikt. Information kan väcka en individs uppmärksamhet.

Utebliven information kan det vara ett hinder för ett miljövänligt beteende. Exempelvis kan

det råda en osäkerhet kring en viss handling och då kan rätt information hjälpa. Belöning kan

fungera för att uppmuntra ett visst beteende, exempelvis ekonomisk belöning. En belöning

kan medverka till ett förändrat beteende, men beteendeförändringen är ofta kortsiktig.

Belöning fungerar bäst i kombination med information. Kommunikation/dialog i grupper

bygger på tillit och förtroende inom en grupp. En grupp fungerar bra när gruppen bestämt

11

reglerna själva och när gruppen är medvetna om att de arbetar för en god sak. I en sådan

grupp brukar det individuella ansvaret öka. Utbildning handlar om att öka en individs

kunskaper på sikt, vilket därmed är en långsiktig strategi. Konsekvenser av ett icke

miljövänligt beteende kan uppmärksammas och förstås och det egna miljöbeteendet kan

förstås i ett större sammanhang. Utbildning fungerar bäst i kombination med

kommunikation/dialog och information (Alriksson och Henningsson, 2013).

Modeller kan ge en lista på faktorer som kan vara bra att tänka på i relation till matavfall.

Quested et al. (2013) menar att för att en modell ska kunna använda praktiskt ska den

innehålla bakgrunden till beteenden, betydelsen av vanor, kopplingen mellan attityd och

beteende och komplexiteten som antyds av flera beteenden.

12

4. Resultat

4.1 Vägningsresultat Endast fullständiga vägningsprotokoll har redovisats i tabeller och diagram nedan.

Tabell 1. Totala avfallsmängder vid de tre olika vägningarna (medelvärde ± 90 % konfidensintervall)

Vägning Totalt, kg Antal

familjer

Antal

personer

Medelvärde

familj, kg

Medelvärde person,

kg

1 535,21 24 78 22,3 ± 4,57 7,57 ± 1,91

2 279,84 19 58 14,73 ± 2,59 5,57 ± 1,28

3 345,30 24 79 14,39 ± 2,45 4,96 ± 1,18

Medelvärdet per person hade under de tre vägningarna minskat (Tabell 1). Likaså hade

medelvärdet per familj minskat. Den totala avfallsmängden hade dock ökat mellan vägning 2

och 3, men det var endast 19 familjer som skickade in vägningsprotokoll 2 jämfört med 24

familjer för nummer 3. Den totala avfallsminskningen mellan vägning 1 och 3 var över 200

kg, en minskning med 35.5 %. Minskningen per familj och per person blev i medel 34 %.

Under vägning 2 fick familjerna valfriheten att väga oundvikligt och onödigt matavfall. Under

denna vägning behövde resterande fraktioner inte vägas. Fem familjer valde att bara väga

matavfallet Vägning 2 visade att 16.5 kg var onödigt matavfall och 85.5 kg var oundvikligt

matavfall. Detta var resultatet av 19 vägningsprotokoll. Det onödiga matavfallet stod för

nästan 20 %.

En minskning hade skett för alla avfallsfraktioner som familjerna vägde (Tabell 2). Den

största minskningen var tidningar (47 %) och metall (41 %).

Tabell 2. Totalvikten av olika avfallsfraktioner.

Vägn

-ing

Totalt,

kg

Antal

familjer

Rest-

avfall

Mat-

avfall

Plast Papper Tidnin-

gar

Glas Metall

1 535,21 24 127,94 147,79 26,06 41,85 133,96 50,07 7,54

2 279,84 15 45,56

86,60 13,04 26,94 61,94 30,51 4,37

3 345,30 24 78,60 101,58 23,42 38,86 71,02 27,36 4,47

En jämförelse har gjorts av de olika avfallsfraktionerna mellan vägning 1 och 3 (Figur 6).

Både under vägning 1 och 3 skickade 24 familjer in protokollen, dock skiljer sig antal

personer åt mellan vägningarna, 78 personer under vägning 1 och 79 personer under vägning

3.

13

Figur 6. Skillnad i vägning 1 och 3.

Fördelningen i procent av de olika avfallsfraktionerna ändrades inte mycket mellan vägning 1

och 3, endast några få procent (Figur 7 och 8). Totalt sett hade ingen signifikant minskning

skett mellan de olika avfallsfraktionerna, per person (restavfall: p=0,90, matavfall: p=0,7,

plast: p=0,07, papper: p=0,06, tidningar: p=0,33, glas: p=0,48, metall: p=0,5).

Figur 7. Vägning 1, fördelning av avfallsfraktioner.

0

20

40

60

80

100

120

140

160

Restavfall Matavfall Plast Papper Tidningar Glas Metall

Kg

Skillnad i vägning 1 och 3

Vägning 1 Vägning 3

Restavfall

24%

Matavfall

28%

Plast

5%

Papper

8%

Tidningar

25%

Glas

9%

Metall

1%Vägning 1

14

Figur 8. Vägning 3, fördelning av avfallsfraktioner.

För de familjer som skickat i både vägningsprotokoll 1 och 3 (n=22) kunde man se att inte

alla lyckades att minska sitt avfall (Figur 9). Tre familjer lyckades inte att minska sitt avfall

mellan vägning 1 och 3.

Figur 9. Skillnad i vägning 1 och 3 av total avfallsmängd för 22 familjer.

För de familjer som skickat in både vägningsprotokoll 1 och 3 gjordes också ett parat t-test

(per person). T-testet visade att p=0,0022, en signifikant sänkning av avfallsmängder.

Restavfall

23%

Matavfall

29%

Plast

7%

Papper

11%

Tidningar

21%

Glas

8%

Metall

1%

Vägning 3

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Kg

Familj 1-22

Skillnad i vägning 1 och 3

Vägning 1 Vägning 3

15

4.2 Sammanfattning av tidigare projekt Det finns flertalet liknande projekt som har gjorts i Storbritannien. Alla hade som syfte att öka

människors medvetenhet kring avfall. I Sverige har också liknande projekt genomförts. Nedan

följer en sammanställning av olika projekt som har genomförts i Storbritannien och i Sverige.

Fokus har legat på projekt som har redovisat siffror på avfallsminskning.

Tabell 3. Sammanställning av tidigare projekt.

Projekt År Genomförande Framgångsfaktorer Avfallsmins

kning

Leva Livet

(Larsson och

Svenberg 2011)

2010-

2011

Coaching,

informationsträffar,

utmaningar

Coaching, träffar och

det sociala

sammanhanget

25 %

matavfall

40 %

restavfall

Hållbara familjer

(Gävle kommun,

2011)

2010-

2011

Inspirationsträffar,

enskilda möten,

utbildningar

Samverkanspartner,

medieintresset,

engagerade familjer,

uppföljning av vanor

och ovanor

27 % avfall

Love Food Hate

Waste (Quested

och Ingle 2013)

2012-

2013

Kampanj genom

radio, tv, PR-

aktiviteter,

matlagningskurser

Ökade

medvetenheten om

matavfall,

14 %

matavfall

Love food

champions

(Falcon, Gray och

Virtue 2008)

2007 Informationsmöten Social aspekt 50 % onödigt

matavfall

4.3 Resultat av enkätundersökningen Av 27 familjer svarade 22 familjer på enkäten (Bilaga 1). Enkäten skickades ut efter vägning

2. Endast frågor som svarar på frågeställningarna kommer att redovisas i resultatet. 18

familjer skulle beskriva sig som miljömedvetna och 3 familjer som ganska miljömedvetna. En

familj svarade inte på frågan.

Det tre första som svarade på enkäten påpekade att frågan ” Om ni innan projektet inte

sorterade ut ert matavfall, vilka praktiska och/eller hinder upplevde ni med sortering av

matavfall? OBS, här kan ni välja flera alternativ” saknade ett svarsalternativ. Många familjer

sorterade sitt avfall redan innan projektets start men eftersom att detta var en obligatorisk

fråga var familjerna tvungna att välja ett svarsalternativ för att gå vidare i enkäten. Därför

lades en fråga till på slutet;”Övrigt? Om det finns något mer du vill tillägga. Eller om du inte

tyckte att något av svarsalternativen stämde in.” De som redan hade hunnit svara på enkäten

påpekade felet i ett e-postmeddelande och skrev också vad de istället ville svara på frågan.

Familjerna fick fyra alternativ för att beskriva vilken typ av information som bidrog mest till

att minska matavfallet. Familjerna fick gradera efter en fyrgradig skala där 1 var starkast och

4 var svagast. Ett medelvärde har tagits fram för de olika alternativen (Tabell 4). Ökad

medvetenhet var starkast och tävlingarna var svagast.

16

Tabell 4. Vilken typ av information tror du bidrog mest till att ni (förhoppningsvis) minskade era

avfallsmängder? Rangordna följande alternativ där 1 är den starkaste orsaken och 4 är den svagaste:

Ökad medvetenhet, tävlingarna, temadag & information eller gemenskap & gemensamt mål

Medelvärde

Ökad medvetenhet 1

Tävlingarna 3,85

Temadagar och information 2,27

Gemenskap och gemensamma mål 2,77

På frågan ” Vad skulle motivera dig till att minska dina avfallsmängder mer? OBS, här kan

du välja flera alternativ” var det främst information och kampanjer samt ekonomisk belöning

som var motivationen (Tabell 5).

Tabell 5. Vad skulle motivera dig till att minska dina avfallsmängder mer? OBS, här kan du välja flera

alternativ (kryssalternativ).

Antal svar

Inget, vill inte ändra min livsstil 1

Lagkrav 6

Ekonomisk bestraffning 2

Om alla andra gör det 4

Information och kampanjer 11

Ekonomisk belöning 9

Vet ej 3

Frågan ”Varför valde ni att delta i Minimeringsmästarna?” var en öppen fråga där familjerna

fick svara fritt. Två familjer poängterade att de ville vinna tävlingen, övriga familjer nämnde

inte alls tävlingen utan påpekade istället att de ville lära sig mer, dels om avfallsminskning

och dels om minskning av klimatpåverkan och hur man kan leva mer hållbart. Många familjer

påpekade att de ville ha fler tips och idéer när det kommer till miljöfrågor och hur man kan

minska sitt avfall. Flertalet familjer skrev att de var intresserade av miljöfrågor redan innan

projektet och ville utvecklas och bli bättre.

På frågan ”Vad tror ni är den största orsaken till att ni minskat ert avfall?” svarade två

familjer att de inte trodde att de hade minskat sitt avfall. Åtta familjer skrev att de fått en ökad

medvetenhet. En familj hade fått ökad motivation genom gemenskap. Orsaker till att

familjerna kunde minska sitt avfall var bland annat: ändrade inköpsvanor, mer genomtänkta

och färre inköp, matlista, återanvändning av kläder, planering, färre inköp, äta rester, undvika

produkter med mycket förpackning, säga upp tidningsprenumerationer, bättre sortering av

avfall, tygblöjor, ökat fokus på matsvinn, mer naturliga råvaror/resurser samt att köpa saker i

lösvikt istället för färdigförpackade.

Förväntningarna på projektet skiljde sig mellan familjerna. På frågan ”Vad stämde och vad

stämde inte med era förväntningar på Minimeringsmästarna?” påpekade många familjer att

träffarna var bra, och att de hade fått en ökad kunskap och att det varit lärorikt och

17

inspirerande. En familj hade önskat fler konkreta tips för aktiva val, en annan tyckte att de fått

lära sig att göra bra och medvetna val och bedömningar. En familj påpekade att de redan

innan kunde mycket och att det kunskaps- och inspirationsmässigt inte gett så mycket.

Mycket information och uppmuntran har skett via Facebook-kanalen, vilket en familj

upplevde som negativt då de inte hade Facebook. Vidare upplevde en familj att det var

krångligt att väga avfallet.

18

5. Diskussion Projektet Minimeringsmästarna pågår mellan januari 2015 och januari 2016. Denna studie har

utvärderat projektet från januari 2015 till september 2015. 29 familjer deltog från början och

syftet var att minska sitt avfall med 50 % under året. Mellan vägning 1 och 3 lyckades

familjerna minska det totala avfallet med 35.5 %. Minskningen per familj och per person blev

34 %. Hur stor avfallsminskningen blir efter vägning 4 återstår att se. Vid vägning 3 var det

27 familjer kvar i projektet.

Till följd av ett begränsat antal deltagare är denna studie inte representativ för hela Sverige,

men kan komma att fungera som underlag för vidare arbete inom området. För att få ett mer

korrekt resultat hade det krävts en större slumpvald testgrupp.

Eftersom inte alla familjer har vägt fraktioner utöver vad som stod med i protokollet

(restavfall, matavfall, plast, papper, tidningar, glas och metall), har inte dessa uppgifter tagits

med i denna studie. Därmed är inte allt avfall familjerna genererar med i denna studie och

utvärdering av Minimeringsmästarna.

Många gånger speglar människors attityder och värdering de miljöproblem som möter oss i

vardagslivet och samhällsdebatter. Hur attityder och värderingar utvecklas beror till stor del

på omvärldens inflytande. Stora förändringar på kort tid har en tendens att skapa individuella

trögheter som kan göra att det tar lång tid att ändra ett handlingsmönster. Samhälleliga och

stödjande åtgärder är viktiga för att få människor att ändra beteende och bibehålla nya vanor

(Lindén 2001). En individs motivation i form av miljömedvetenhet och miljökunskap är

beroende av extern motivation som är inbyggd i samhällssystemet som lagar, skatter och

avgifter (Antonides & van Raij 1998 i Lindén 2001). Finns det många stödjande samhälleliga

strukturer som verkar för miljöanpassade handlingsmönster, går utvecklingen fort (Lindén

2001). Kan människor motiveras genom olika typer av projekt, som Minimeringsmästarna,

kan det vara ett av svaren till hur avfallsmängderna kan minska.

5.1 Avfallsminskning Under vägning 2 skulle familjerna också väga oundvikligt matavfall och onödigt matavfall.

Vid en föreläsning innan vägning 2 gjordes en genomgång av definitionen på oundvikligt och

onödigt matavfall. Enligt en rapport från Livsmedelsverket (Modin 2011) finns det en rad

olika klassningar på matsvinn, onödigt matavfall. Att det finns olika definitioner samt att

människor kan uppfatta onödigt matavfall olika kan göra att uppdelningen mellan onödigt

matavfall och oundvikligt matavfall inte är korrekt. Något som är oundvikligt för en person

kanske är onödigt för en annan, exempelvis potatis- och morotsskal.

Enligt en rapport från Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2012) utgör det onödiga

matavfallet 35.5 % av det totala matavfallet. För familjerna i detta projekt utgjorde det

onödiga matavfallet nästan 20 %, vilket innebär att familjerna ligger under medelvärdet,

vilket troligtvis beror på att familjerna är bra på att ta hand om sin mat.

5.2 Varför minskade avfallet?

När enkäten skickades ut till alla familjerna hade inte alla vägningsresultat för vägning 2

19

inkommit ännu. Frågan ” Efter en jämförelse mellan vägningarna 1 och 2 framkom att

tidningar och matavfall var de avfall som minskade mest. Vad tror ni att detta beror på?”

blev därmed inkorrekt. När alla vägningsprotokoll hade inkommit hade de två fraktionerna

som minskat mest ändrat sig; tidningar hade fortfarande minskat mest, men metall kom som

andra fraktion. Frågan tas ändå med för den visar delvis på vad familjerna har gjort konkret

för att minska sitt avfall. Exempel på svar på denna fråga (för matavfall) var bättre hantering,

ökad kunskap och insikt om hur mycket mat som slängs. Dock har matavfall ökat när man

jämför med andra fraktioner, men i antal kg har matavfallet minskat med nästan 50 kg (Tabell

2 samt figur 7 och 8). När det gäller minskningen av tidningsmängden har flertalet familjer

påpekat att de prenumererar på tidningar och därmed inte gjort ett aktivt val för att minska

användandet. Att det ändå skett en minskning i mängd kan bero på att tidningar har samlats i

en hög som slängts under vägningsperiod ett men inte under vägningsperiod 3. Om det är bra

eller dåligt att familjerna samlat på sig tidningar beror på vad man utgår ifrån. Det är bra att

familjerna har sorterat ut tidningarna istället för att slänga dem som restavfall, men det är

dåligt ur ett resursperspektiv att familjerna genererar tidningsavfall alls.

På frågan ”Om ni innan projektet inte sorterade ut ert matavfall, vilka praktiska och/eller

hinder upplevde ni med sortering av matavfall? OBS, här kan ni välja flera alternativ.” fanns

sex svarsalternativ. Frågan var obligatorisk och familjerna var tvungen att svara på den för att

kunna gå vidare i enkäten. När familjerna hade svarat på enkäten var det flera som påpekade

att de redan innan projektet sorterade sitt matavfall och det fanns inget svarsalternativ för

detta. Hade frågan inte varit obligatorisk hade informationen om att familjerna redan innan

projektets sorterade sitt matavfall troligtvis inte kommit fram. På grund av att så många redan

sorterade sitt matavfall innan projektet kan svaren vara missvisande. Vissa familjer kan ha

valt ett alternativ trots att de sorterade ut sitt matavfall redan innan. Därmed går det inte att

dra någon generell slutsats om vilka praktiska hinder som finns för sortering av matavfall.

Slutsatsen blir istället att flertalet familjer sorterade matavfallet redan innan.

På frågan ”Vilken typ av information tror du bidrog mest till att ni (förhoppningsvis)

minskade era avfallsmängder? Rangordna följande alternativ där 1 är den starkaste orsaken

och 4 är den svagaste: Ökad medvetenhet, tävlingarna, temadag & information, gemenskap &

gemensamt mål” svarade alla ökad medvetenhet först vilket också stämmer överens med

resultaten i Love Food Hate Waste (Quested och Ingle 2013) fast i den här studien var det

främst ökad medvetenhet om matavfall (Tabell 3). Det som de flesta familjerna värderade

som nummer två (8 stycken) var temadag och information vilket också delvis är en

framgångsfaktor i projekten Leva livet där information gavs under träffarna (Larsson och

Svenberg 2011). Familjerna värderade nästan alla tävlingarna som sista bidragande faktor.

Denna parameter har inte heller tagits upp i något av projekten som har redovisats i denna

uppsats. När det gäller gemenskap och gemensamma mål var familjerna inte lika eniga. En

familj värderade den först, två familjer värderade den som två, fem familjer värderade den

som tre och en familj värderade den sist. Denna aspekt hade två projekt med som en

framgångsfaktor (Larsson och Svenberg 2011 och Falcon, Gray och Virtue 2008). Några

familjer har i enkäten påpekat att de har fått en ökad medvetenhet till följd av vägningarna de

har gjort. Detta kan kopplas till projektet Hållbara familjer där en framgångsaspekt har varit

20

uppföljning av vanor och ovanor (Gävle kommun, 2011). Att väga avfallet fyra gånger under

ett år kan ses som en uppföljning.

Det sociala sammanhangets i form av gemenskap och gemensamma mål värderades näst sist

bland motiverande faktorer till avfallsminskning (Tabell 4) vilket var en framgångsfaktor i

projekten Leva Livet (Larsson och Svenberg 2011) och Love food champions (Falcon, Gray

och Virtue 2008) (Tabell 3).

5.3 Förväntningar på projektet Generellt var förväntningarna på projektet tydliga: familjerna ville lära sig mer om ämnet

avfallsminimering och hur de kunde leva mer hållbart. På frågan vad som stämde och inte

stämde med förväntningarna på projektet var det positiva svar överlag. En familj påpekade att

det kunskaps- och inspirationsmässigt inte hade gett så mycket då de redan innan projektet

brann för ämnet. Vidare tyckte familjen att det gavs lite information och peppning. En annan

familj tyckte att det var för lite fokus på träffarna och utbytet med andra människor.

Slutsatsen blir dock att familjerna överlag var nöjda med projektet samt att projektet levde

upp till deras förväntningar.

5.4 Hur stämmer resultaten i denna studie med teoretiska modeller för

beteenden? I enkäten tog familjerna upp en faktor som ingår i teorin om planerat beteende (Ajzen 1991).

Två familjer uppgav på frågan ”Vad tror ni är den största orsaken till att ni minskat ert

avfall?” att de inte trodde att de hade minskat sitt avfall. Inställningen att redan i början av

projektet tro att de inte kommer kunna minska avfallet, kan kopplas till attityd till ett beteende

som är en avgörande del i en intention att utföra ett visst beteende (Ajzen 1991).

Enligt Alriksson och Henningsson (2013) är information, belöning, kommunikation/dialog i

grupper och utbildning exempel på strategier som inverkar för att förändra ett beteende på

lång sikt. Genom Minimeringsmästarna har familjerna fått tagit del av dessa fyra strategier,

och enligt Alriksson och Henningsson (2013) kan man anta att familjerna får bestående

beteendeförändringar. En brittisk undersökning (Lally et al, 2010) visar att det i genomsnitt

tar 66 dagar att förändra en vana, men det varierade från 18 dagar till 254 dagar, vilket

ytterligare tyder på att Minimeringsmästarna har gjort skillnad för familjerna eftersom att det

pågått under så lång tid. Genom att familjerna minskat sitt avfall har därmed deras levnadssätt

på olika sätt ändrats, och därmed också deras beteenden. När familjerna fick rangordna vilken

typ av information som bidrog mest till avfallsminskningen var den största orsaken ökad

medvetenhet. Utbildning och information är två strategier som kan bidra till ett förändrat

beteende enligt Alriksson och Henningsson (2013). Gemenskap och gemensamma mål

hamnade näst sist hos familjerna. Enligt Alriksson och Henningsson (2013) är

kommunikation och dialog i en grupp nödvändigt för att en individ ska ändra sitt beteende på

lång sikt. Vidare ökar i en sådan grupp det individuella ansvaret. Alriksson och Henningsson

(2013) skriver också att ekonomisk belöning kan medverka till ett förändrat beteende. I

enkäten som familjerna fick svara på svarade 11 av 22 familjer att en motivation till att

minska sitt avfall var ekonomisk belöning. Ingen av familjerna tog upp något om att de kan

21

spara pengar genom att minska sitt matavfall. Enligt Quested et al. (2013) är en motiverande

faktor att det sparar pengar.

Den ökade medvetenheten hos familjerna som har varit ett återkommande svar, har gjort att

familjerna fått tänka efter hela tiden. Likt modellen som har använts i en av Naturvårdsverkets

rapporter (Naturvårdsverket 2009) som menar att ett beteende lätt blir automatiserat och

reflektioner över beteenden ofta uteblir. Eftersom att familjerna hela tiden har påmints om att

de är med i projektet genom olika kanaler kan reflektioner har gjorts innan ett beteende. Ingen

av familjerna har tagit upp faktorerna besvärligt, obekvämt eller dyrt, vilket enligt

Naturvårdsverket (2009) är exempel på faktorer som kan motverka ett miljömässigt beteende

vilket är positivt.

22

Slutsatser Hur stor var avfallsminskningen?

Mellan vägning 1 och 3 minskade familjerna det totala avfallet med 35,5 %. Per familj och

per person blir minskningen 34,5 %.

Vilken fraktion minskade mest, och varför?

Tidningar var den avfallsfraktion som minska mest, med 47 % mellan vägning 1 och 3. Enligt

enkäten som gjordes fanns inget entydigt svar till varför just tidningsavfall minskade mest.

Familjerna hade inte gjort något aktivt för att minska tidningsmängderna.

Varför valde familjerna att delta i Minimeringsmästarna?

De främsta anledningen till att familjerna valde att delta i Minimeringsmästarna var för att de

ville ha fler tips och idéer när det kommer till miljöfrågor och hur man kan minska sitt avfall.

Flertalet familjer skrev att de var intresserade av miljöfrågor redan innan projektet och ville

utvecklas och bli bättre. Mer än en tredjedel av familjerna påpekade att de ville lära sig mer,

dels avfallsminskning men också minskning av klimatpåverkan och hur man kan leva mer

hållbart. Endast två familjer poängterade att de ville vinna tävlingen, övriga familjer nämnde

den inte alls.

Stämde familjernas förväntningar på projektet? Vad stämde och vad stämde inte?

Familjernas förväntningar innan projektet var väldigt olika. Många familjer påpekade att

träffarna var bra, och att de hade fått en ökad kunskap och att det varit lärorikt och

inspirerande. En familj hade önskat fler konkreta tips för aktiva val, en annan tyckte att de fått

lära sig att göra bra och medvetna val och bedömningar. En familj påpekade att de redan

innan kunde mycket och att det kunskaps- och inspirationsmässigt inte gett så mycket.

Mycket information och uppmuntran har varit via Facebook-kanalen, vilket en familj

påpekade som inte hade Facebook. En familj upplevde att det var krångligt att väga avfallet.

Finns det någon gemensam faktor till framgång vid jämförelse med andra liknande projekt?

Det finns ingen gemensam framgångsfaktor vid jämförelse med andra projekt. Dock har

Minimeringsmästarna flera framgångsfaktorer som kommer in i andra projekt. Den främsta

framgångsfaktorn för Minimeringsmästarna var ökad medvetenhet. Detta har också projektet

Love Food Hate Waste (Quested och Ingle 2013) som en framgångsfaktor. I projektet Leva

Livet (Larsson och Svenberg 2011) var temadagar och information en framgångsfaktor.

familjerna i Minimeringsmästarna har också framfört detta som en bidragande faktor till

avfallsminskningen. Familjerna värderade gemenskap och gemensamma mål olika högt.

Denna aspekt hade Leva Livet samt Love food champions med som en framgångsfaktor

(Larsson och Svenberg 2011, Falcon, Gray och Virtue 2008).

23

Referenser Ajzen, I. 1991. The Theory of Planned Behaviour. Organizational Behavior and Human

Decision Processes,1991;50:170–211.

Alriksson, S och Henningsson, M. 2013. Miljöpreferenser och intressentanalyser ur ett

miljöperspektiv. ISBN: 978-91-87427-01-5. Linnéuniversitetet.

Avfall Sverige. 2014a. Nyckeltal för kommunikationsinsatser inom matavfall, biogödsel och

biogas. Rapport U2014:14. ISSN 1103-4092

Avfall Sverige. 2014b. Avfallsindex. Besökt 2015-12-04. Tillgänglig via

http://www.avfallsverige.se/statistik-index/

Avfall Sverige. 2015. Svensk avfallshantering ”2015. Avfall Sverige.

Barr, S., Gilg, A.W., Ford J. 2001. Differences Between Household Waste Reduction, Reuse,

and Recycling Behaviours: a Study of Reported Behaviours, Intentions and Explanatory

Variables. Environmental & Waste Management, 4 (2): 69-82

Cheung, SF., Chan DKS., Wong ZSY. 1999. Reexamining the theory of planned behavior in

understanding wastepaper recycling. Environment and Behavior 31(5): 587-612.

Davis, G., Phillips, PS., Read AD., Iida Y. 2005. Demostrating the need for the development

of internal research capasity: Understanding recycling participation using the Theory of

Planned Behaviour in West Oxfordshire, UK. Resources, Conservation and Recycling 46:

115–127.

Department of the Environment, Transport and the Regions. 2000. Are you doing your bit?

Development of the UK’s Campaign to Stimulate Public Action To Protect the Environment

(March 1998 – October 2000)

EEA, European Environmental Agency. 2005. Household consumption and the environment

EEA Report no. 11/2005. EEA, Köpenhamn. ISBN 92-0167-768-X, s. 12-13

EEA_report_11_2005.pdf

Falcon, J., Gray, S., Virtue, N. 2008. Love Food Champions. Love Food Champions report by

WRAP and Women’s Institute, WRAP

Göteborgsregionens kommunförbund. 2015. GR Fakta och Historia. Besökt 2015-12-04.

Tillgänglig via

http://www.grkom.se/toppmenyn/omgr/grfaktahistoria.4.1a06e78913da193892924303.html

Gävle kommun. 2011. Slutrapport Hållbara familjer i Gävle 2010-2011.

24

Lally, P., van Jaarsveld, C H M., W, W, Poots, H., Wardle, J. 2010. How are habits formed:

Modelling habit formation in the real world. European Journal of Social Psychology. 40, 998-

1009.

Larsson, J. och Svenberg S. 2011. Utvärdering och analys av projektet Leva Livet.

Lindén, Anna-Lisa .2001. Allmänhetens miljöpåverkan: energi, mat resor och socialt liv.

Carlsson bokförlag. 91-7203-377-0. s. 33, 36-37, 46-47

Minimeringsmästarna. 2015a. Testhushåll. Besökt 2015-12-04. Tillgänglig via

http://www.minimeringsmastarna.se/testhushall/

Minimeringsmästarna. 2015b. Mål. Besökt 2015-12-04. Tillgänglig via

http://www.minimeringsmastarna.se/om-projektet/syfte-och-mal/

Minimeringsmästarna. 2015c. Bakgrund. Besökt 2015-12-04. Tillgänglig via

http://www.minimeringsmastarna.se/om-projektet/bakgrund/

Modin, Rebecca 2011. Livsmedelssvinn i hushåll och skolor- en kunskapssammanställning.

Livsmedelsverket rapport 4-2011 s. 10

Naturvårdsverket. 2009. Hållbara hushåll: miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen.

Slutrapport för Naturvårdsverket från forskningsprogrammet SHARP. Rapport 5899.

Naturvårdsverket. 2014. Hållbar utveckling. Besökt 2015-04-18. Tillgänglig via

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-

Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-2014/Hallbar-konsumtion1/ (hämtad 2015-04-18)

Naturvårdsverket. 2015. Avfallsförebyggande programmet visar vägen. Tillgänglig via

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-

omrade/Avfall/Avfallsforebyggande-program/ Besökt 2015-01-21

Elvingson, P. 2015. Hållbar utveckling. Nationalencyklopedin. Besökt 2015-04-17.

Tillgänglig via http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A5llbar-

utveckling

Taylor, S., Todd P. 1995. Understanding household garbage reduction behavior: a test of an

integrated model. Journal of Public Policy & Marketing 14(2): 192–204.

Tonglet, M., Phillips, PS., Read AD. 2004. Using the theory of planned behavior to

investigate the determinants of recycling behaviour: a case study from Brixworth, UK.

Resources, Conservation and Recycling 41(3) s. 191–214.

Townend, J. 2002. Pratical statistics for environmental and biological scientists. John Wiley

& sons,LTD. Ss 93-99

25

Quested, T.E., Marsh, E., Stunell, D., Parry A.D. 2013. Spaghetti soup: The complex world of

food waste behaviours. Resources, Conservation and Recycling 79 s. 43-51

Quested, T., Ingle, R. 2013. West London Food Waste Prevention Campaign Evaluation

Report. WRAP

26

Bilagor

Bilaga 1: Enkät skickad till testfamiljerna

Namn

___________________________________________________________________________

Antalet personer i hushållet

___________________________________________________________________________

Kommun

___________________________________________________________________________

Boendeform, ex. villa, radhus, lägenhet

___________________________________________________________________________

Sysselsättning

___________________________________________________________________________

Varför valde ni att vara med i Minimeringsmästarna?

___________________________________________________________________________

Vad stämde och vad stämde inte med era förväntningar på projektet?

___________________________________________________________________________

Skulle ni beskriva er som miljömedvetna?

Ja

Nej

Ganska

Vet ej

Om ni innan projektet inte sorterade ut ert matavfall, vilka praktiska och/eller hinder

upplevde ni med sortering av matavfall? OBS, här kan ni välja flera alternativ.

Upplever det som oviktigt

Ont om tid

Det luktar illa

Ont om plats hemma

Ofräscht soprum

Komposten i soprummet är alltid full

Okunskap

Vilken typ av information tror du bidrog mest till att ni (förhoppningsvis) minskade era

avfallsmängder? Rangordna följande alternativ där 1 är den starkaste orsaken och 4 är

27

den svagaste: Ökad medvetenhet, tävlingarna, temadag & information, gemenskap &

gemensamt mål

___________________________________________________________________________

Vad skulle motivera dig till att minska dina avfallsmängder mer? OBS, här kan du

välja flera alternativ.

Inget, vill inte ändra min livsstil

Lagkrav

Ekonomisk bestraffning

Om alla andra också gör det

Information och kampanjer

Ekonomisk belöning

Vet ej

Vad har ni för avfallssystem i er kommun? Ex. sophus, egna kärl

___________________________________________________________________________

Hur nöjd är du med kommunens avfallssystem där du bor?

___________________________________________________________________________

Efter en jämförelse mellan vägningarna 1 och 2 framkom att tidningar och matavfall

var de avfall som minskade minst. Vad tror ni att detta beror på?

___________________________________________________________________________

Vad tror ni är det största orsaken till att ni minskat ert avfall?

___________________________________________________________________________

Övrigt? Om det finns något mer du vill tillägga. Eller om du inte tyckte att något av

svarsalternativen stämde in.

___________________________________________________________________________