Post on 03-Jan-2016
description
23-04-20
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
1
Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program
- vad är på gång ?
Piteå 23 februari 2011
Sanna Due
Naturvårdsverket
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2
Jag kommer ta upp:
• Den kommande nationella avfallsplanen
• Det avfallsförebyggande arbetet
- vad gör Naturvårdsverket ?
- vad kan kommunerna göra ?
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 323-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 3
Ny nationell avfallsplan
- Syfte
- Vad har hänt och vad händer framöver
- Delar i planen
- Prioriterade områden
- Förslag till mål
0
50
100
150
200
1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000
[kton/år]
0
50
100
150
200
1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000
[kton/år]
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 4
Övergripande syfte: minska miljöpåverkan från avfallshanteringen
• Uppfylla kraven i och syftet med ramdirektivet
• Ange inriktningen för den kommunala avfallsplaneringen
• Underlag för regeringen, Naturvårdsverket och andra statliga myndigheters arbete inom avfallsområdet
• Ange behov av prioriteringar och åtgärdsbehov bland övriga berörda aktörer
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 5
Vad har hänt och vad händer framöver?
• Våren 2010 – nulägesbeskrivning, problemanalys
• Hösten 2010 – mål och åtgärder
• Våren 2011- april planen på remiss- sept? planen klar
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 6
Delar i avfallsplanen
• Vision, huvudbudskap
• Analys – vad är problemen, vad fungerar bra
• Avfallshierarkin i svensk avfallshantering – generella riktlinjer
• Förebyggande av avfall
• Prioriterade områden med förslag till mål och åtgärder
• Avfallsarbetet internationellt
• Utvärdering av hur planen bidrar till att genomföra ramdirektivet för avfall
BILAGOR:- Avfall i Sverige (avfallsstatistik)- Prognos framtida avfallsmängder och kapacitet avfallsbehandling- Lista med avfallsanläggningar- Konsekvensanalyser (inkl MKB)
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 7
Kriterier vid val av prioriterade områden
• Betydande problem
• Lyfts som mål i miljömålssystemet eller ramdirektivet för avfall
• Prioriterat av aktörer
• Lämpligt att hantera i planen- stöd till tillsynsmyndigheter och renhållningsförvaltning- eftersatt eller oreglerat område- förekomst av goda exempel
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 823-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 8
Prioriterade områden
• Bygg- och rivningsavfall – öka återanvändningen och materialåtervinningen utan risk för spridning av farliga ämnen
• Hushållsavfall – öka återanvändningen och materialåtervinningen utan risk för spridning av farliga ämnen
• Öka resurshushållningen i livsmedelskedjan
• Avfallsbehandling och avfall för anläggningsändamål – öka resurshushållningen utan risk för spridning av farliga ämnen (deponier, avfallsförbränning, bränslelager, bilskrotar)
• Minska den illegala exporten av avfall till andra länder
• Minska nedskräpningen
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 9
Livsmedelssvinn
• Förslag: 20 % minskning till 2015
• Informationskampanjer gentemot hushåll
• Åtgärder hos butiker, grossister, restauranger och storkök
• Se över datummärkning/alt. information. (Livsmedelsverket)
• Förvaring
I dag slängs 100 kg matavfall per svensk och år. Cirka 60 % är undvikligt.
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 10
Grovavfall
• Samarbete kommuner - andrahands aktörer - bättre insamlingsstruktur
• Information till hushåll om miljönyttan med återanvändning
• Kretsloppsparker, aktivt styra produkter mot återanvändning
ex. 5 % av produkterna som kommer till kretsloppsparker återanvänds
Ny forskning: Om alla kommuner inrättade kretsloppsparker skulle 80 000 ton avfall förebyggas per år, i Sverige.
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 11
Textilier
• I dag slängs cirka 8 kg textilier per år och hushåll (av 15 kg)
• Förslag. 2015, max 5 kg , resten återanvändning via redesign och andra hands marknader
• Utökat samarbete mellan insamlingsorganisationer och kommuner, ex. anvisning av insamlingsplatser, information till hushåll
• Frivilligt producentansvar
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 12
Målen
• Bygg- och rivningsavfall – Återanvändn & materialåterv av 70 % 2020
• Hushållsavfall - minst 65 % materialåtervinns 2020?
• Insamling, 90 % hushållen nöjda 2015
• Nedskräpning minskat 50 % till 2015 jämfört 2011
• Fosfor i avlopp – 60 % som växtnäring 2015
• Växtnäring i matavfall – 40 % som växtnäring 2015
• Matavfallet minskat 20 % till år 2015
• Nedlagda deponier – samtliga kommuner identifierat och riskklassat till år 2015
• Illegal export – effektiv tillsyn 2015
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1323-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 13
Underlagsstudier
• Miljöpåverkan från avfall inkl bedömning klimatpåverkan av avfall uppströms (IVL)
• Avfallsminskning i ett systemperspektiv - Bedömning av åtgärder för förebyggande (Profu)
• Potential att öka materialåtervinningen (KTH)
• Utvärdering av mål för materialåtervinning och kapacitetsutredning (Profu)
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 14
Nationellt program för förebyggande av avfall
- vad är det och varför är frågan prioriterad ?
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 15
Utvecklingen av mängden hushållsavfall i Göteborg
Hushållsavfall i Göteborg
0
50
100
150
200
1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000
[kton /år]
0
[kton /år]
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 16
Utveckling av avfallsmängderna (källa Profu)
Nationellt Miljömål
Decoupling (stagnerande avfallsmängder)
Hög ekonomisk tillväxt (3,8 % årlig avfallsökning)
Låg ekonomisk tillväxt (2,6 % årlig avfallsökning)Historisk ökning 1985 - 2006 (2,5 % årlig avfallsökning)
Historisk ökning 1900 - 2000 (3 % årlig avfallsökning)
Historisk ökning 2005 - 2006 (3,5 % årlig avfallsökning)
0
5000
10000
15000
20000
25000
30000
35000
40000
45000
50000
2000 2010 2020 2030 2040 2050
[kton/år]
Miljömål
Decoupling
Konj*1,28 (3,8 %)
Konj*0,88 (2,6 %)
Historisk ökning 1985-2006 (2,5 %)
Historisk ökning 1900-2000 (3 %)
Historisk ökning 2005-2006 (3,5 %)
Kraftig lågkonjunktur 2008-2012, därefter 2,5%
Kraftig lågkonjunktur 2008-2012, därefter 2,5%
[kton/år]
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 17
Miljövinster
Minskade utsläpp av växthusgaser med ca 300 000 ton CO2 -
ekvivalenter per år om mängden kommunalt avfall i Sverige
blir ca 5 % lägre *
Det motsvarar totala CO2 - utsläppen från all verksamhet i en medelstor svensk kommun
* Forskning från forskningsprogrammet Hållbar avfallshantering
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 18
Förebyggande av avfall
Åtgärder som vidtas innan ett ämne, ett material eller en produkt blivit avfall och innebär en minskning av
a) mängden avfall, inbegripet genom återanvändning av produkter eller förlängning av produkters livslängd,
b) den negativa påverkan på miljön och människors hälsa genom det genererade avfallet, eller
c) innehållet av skadliga ämnen i material och produkter
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 19
Program för förebyggande
Ska upprättas av medlemsstaterna senast 2013 enligt ramdirektivet för avfall
Ska innehålla fastställda mål och indikatorer och en beskrivning av åtgärder samt en utvärdering av om ett antal angivna åtgärder är lämpliga
Ska syfta till att bryta sambandet mellan den ekonomiska tillväxten och miljöpåverkan p.g.a. avfallsgenereringen (art 29)
Översyn vart sjätte år (art 30)
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 20
Det svenska programmet
• Programmet ska tas fram av Naturvårdsverket
• Redovisning av inriktningen till Miljödepartementet den 31 maj 2010
• Samarbete med Kemikalieinspektionen i förebyggande av farligheten
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 21
Åtgärder som medlemsländerna ska överväga (bilaga IV)
- Planeringsåtgärder eller andra ekonomiska styrmedel som främjar effektivt utnyttjande av resurser
- Främjande av forskning om renare produkter och teknik som gynnar hushållning med resurser samt sprida resultatet
- Utveckling av indikatorer för miljöbelastningar knutna till avfallsgenerering
- Främjande av ekodesign
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 22
Åtgärder som medlemsländerna ska överväga (forts.)
- Information om teknik för att förebygga avfall inom industrin
- Utbildning av myndigheter om krav på förebyggande
- Kampanjer för att öka medvetenheten hos företag och ekonomiska stöd eller andra typer av stöd till företag
- Kampanjer för att öka medvetenheten hos allmänheten
- Frivilliga avtal
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 23
Åtgärder som medlemsländerna ska överväga (forts.)
- Främjande av miljöledningssystem
- Styrmedel för miljöanpassade inköp och gratisvaror
- Främjande av miljömärkning
- Miljökriterier vid offentliga och privata upphandlingar
- Främjande av återanvändning och reparation av uttjänta produkter
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 24
Hur gör man då ?7 strategier för att förebygga avfallfrån forskningsprogrammet Hållbar avfallshantering
• Materialeffektiva processer; t.ex. prefabricerat byggande
• Materialsnåla produkter, t.ex. småbilar
• Produkter som håller länge och som kan underhållas och repareras
• Utveckla återanvändning genom bland annat andrahandsmarknader och reparationscentraler
• Mer uthyrning och samägande
• Ändra konsumtionens inriktning (immaterialisering)
• Hålla nere konsumtionens omfattning
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 25
Så arbetar vi
Tätt samarbete med Kemikalieinspektionen när det gäller att förebygga farligheten
Integrera i arbetet med hållbar konsumtion och produktion och resurseffektivitet (SMM och resureseffektivt EU 2020)
Fokus på avfallsströmmar med stor klimatpåverkan uppströms (inledningsvis)
Styrmedel från forskningsprogrammet Hållbar avfallshantering
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 26
Forts..
Motivera viktiga aktörer att vidta åtgärder genom att: visa på sambanden mellan förebyggande av avfall, utsläpp av växthusgaser, resurseffektivitet och ekonomi
sprida goda exempel
”chain management”
arbeta i nätverk, t.ex. livsmedelssvinn
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 27
Samarbete
• Nordisk avfallsförebyggande grupp (Nordiska ministerrådet)
• EU-grupp (Österrike, Holland, Tyskland, U.K.)
• Konsumentföreningen Stockholm, handeln (livsmedel)
• Avfall Sverige
• Livsmedelsverket
• Konsumentverket (projekt om HKP)
• Jordbruksverket (via Fokus Hållbar matglädje)
• Energimyndigheten ekodesign
• SCB, indikatorer och materialflödesanalyser
• Kommande: ev. SNF om klädavfall
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 28
Referensgrupper till arbetet med förebyggande
• Avfallsrådet
• ”Kommungrupp” (entusiastiska kommuner)
• Näringslivet
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 29
Viktiga avfallsströmmar att börja med
• Bygg- och rivningsavfall
• Matavfall
• Textilavfall
• Avfall från hushåll, t.ex. förpackningar, leksaker, elektronik, möbler
Gemensamt för dessa strömmar är
att de har en stor miljöpåverkan under
produktionsfasen
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 30
Prioriterade strömmar att börja med
Matavfall
SaMMa (Samverkansgruppen för minskat matavfall)
Seminarium 22 november- hur minska svinnet i livsmedelskedjan ?
Nordisk studie- hur minska svinnet från handeln och grossister ? Mars 2011
Nordisk studie- minska svinnet från restauranger (våren 2011)
Nordisk informationskampanj till hushåll, ev 2012
Mål i nationella avfallsplanen (ev. ettapp miljömål)
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 31
Prioriterade strömmar, forts.
Bygg- och rivningsavfall
Nordisk studie; 10 effektiva åtgärder som passar de nordiska
länderna. Engagera branschen genom att spara både miljö och pengar. Rapport nu i veckan !
Nordiskt seminarium 14 april i Köpenhamn
Artiklar
På sikt ev. frivilliga överenskommelser, benchmarking
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 32
Prioriterade strömmar forts.
Textilier
Kartläggning av flöden (SMED)
Delprojekt i forskningsprogrammet ”Hållbar avfallshantering”- hinder för ökad återanvändning, återvinningstekniker
Forskningsprogram från Mistra ”sustainable fashion and
design”- ger ny kunskap om bland annat affärsmodeller, hållbar design och material
Studier av styrmedelseffekter (modellering)
Nätverk med klädkedjor (Ullared)
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 33
Hushållens avfall
• Medverkan i Europa minskar avfallet
• Handbok och inspirationsseminarium riktat till
Kommuner (28 april)
• Visa hur Miljöbalken kan användas
• Sprida goda exempel, t.ex. Alelyckan
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 34
Exempel på vad kommuner kan göra
• Öka återanvändingen, ex kretsloppsparker som Alelyckan eller Returen i Sundbyberg
• Uppmuntra hyra, låna och samäga, ex. Lånegarderoben, leksaksbibliotek
• Minska matsvinnet, ex. Eurest, skolkök, matbanker och resurskockar
• Minska pappersavfallet. Ex. Reklam nej tack, Gladsaxe kommun
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 35
Vad kommuner kan göra , forts..
• Visa, mäta och ge återkoppling på mängder, ex. viktsbaserad avfallstaxa
• Inköp och upphandling, ex. Grön upphandling, miljöstyrningsrådet
• Få med hushållen, ex. Coaching (Leva Livet, Hållbara familjer)
• Få med företagen, ex. Visa på win win, använd hänsynsreglerna vid tillsyn: hushålla med resurser och att ha kunskap
23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 36
Tack för mig !
Frågor ?