Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program - vad är på gång ?

23-04-20

Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

1

Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program

- vad är på gång ?

Piteå 23 februari 2011

Sanna Due

Naturvårdsverket

23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2

Jag kommer ta upp:

• Den kommande nationella avfallsplanen

• Det avfallsförebyggande arbetet

- vad gör Naturvårdsverket ?

- vad kan kommunerna göra ?

23-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 323-04-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 3

Ny nationell avfallsplan

- Syfte

- Vad har hänt och vad händer framöver

- Delar i planen

- Prioriterade områden

- Förslag till mål

0

50

100

150

200

1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000

[kton/år]

0

50

100

150

200

1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000

[kton/år]


Övergripande syfte: minska miljöpåverkan från avfallshanteringen

• Uppfylla kraven i och syftet med ramdirektivet

• Ange inriktningen för den kommunala avfallsplaneringen

• Underlag för regeringen, Naturvårdsverket och andra statliga myndigheters arbete inom avfallsområdet

• Ange behov av prioriteringar och åtgärdsbehov bland övriga berörda aktörer


Vad har hänt och vad händer framöver?

• Våren 2010 – nulägesbeskrivning, problemanalys

• Hösten 2010 – mål och åtgärder

• Våren 2011- april planen på remiss- sept? planen klar


Delar i avfallsplanen

• Vision, huvudbudskap

• Analys – vad är problemen, vad fungerar bra

• Avfallshierarkin i svensk avfallshantering – generella riktlinjer

• Förebyggande av avfall

• Prioriterade områden med förslag till mål och åtgärder

• Avfallsarbetet internationellt

• Utvärdering av hur planen bidrar till att genomföra ramdirektivet för avfall

BILAGOR:- Avfall i Sverige (avfallsstatistik)- Prognos framtida avfallsmängder och kapacitet avfallsbehandling- Lista med avfallsanläggningar- Konsekvensanalyser (inkl MKB)


Kriterier vid val av prioriterade områden

• Betydande problem

• Lyfts som mål i miljömålssystemet eller ramdirektivet för avfall

• Prioriterat av aktörer

• Lämpligt att hantera i planen- stöd till tillsynsmyndigheter och renhållningsförvaltning- eftersatt eller oreglerat område- förekomst av goda exempel


Prioriterade områden

• Bygg- och rivningsavfall – öka återanvändningen och materialåtervinningen utan risk för spridning av farliga ämnen

• Hushållsavfall – öka återanvändningen och materialåtervinningen utan risk för spridning av farliga ämnen

• Öka resurshushållningen i livsmedelskedjan

• Avfallsbehandling och avfall för anläggningsändamål – öka resurshushållningen utan risk för spridning av farliga ämnen (deponier, avfallsförbränning, bränslelager, bilskrotar)

• Minska den illegala exporten av avfall till andra länder

• Minska nedskräpningen


Livsmedelssvinn

• Förslag: 20 % minskning till 2015

• Informationskampanjer gentemot hushåll

• Åtgärder hos butiker, grossister, restauranger och storkök

• Se över datummärkning/alt. information. (Livsmedelsverket)

• Förvaring

I dag slängs 100 kg matavfall per svensk och år. Cirka 60 % är undvikligt.


Grovavfall

• Samarbete kommuner - andrahands aktörer - bättre insamlingsstruktur

• Information till hushåll om miljönyttan med återanvändning

• Kretsloppsparker, aktivt styra produkter mot återanvändning

ex. 5 % av produkterna som kommer till kretsloppsparker återanvänds

Ny forskning: Om alla kommuner inrättade kretsloppsparker skulle 80 000 ton avfall förebyggas per år, i Sverige.


Textilier

• I dag slängs cirka 8 kg textilier per år och hushåll (av 15 kg)

• Förslag. 2015, max 5 kg , resten återanvändning via redesign och andra hands marknader

• Utökat samarbete mellan insamlingsorganisationer och kommuner, ex. anvisning av insamlingsplatser, information till hushåll

• Frivilligt producentansvar


Målen

• Bygg- och rivningsavfall – Återanvändn & materialåterv av 70 % 2020

• Hushållsavfall - minst 65 % materialåtervinns 2020?

• Insamling, 90 % hushållen nöjda 2015

• Nedskräpning minskat 50 % till 2015 jämfört 2011

• Fosfor i avlopp – 60 % som växtnäring 2015

• Växtnäring i matavfall – 40 % som växtnäring 2015

• Matavfallet minskat 20 % till år 2015

• Nedlagda deponier – samtliga kommuner identifierat och riskklassat till år 2015

• Illegal export – effektiv tillsyn 2015


Underlagsstudier

• Miljöpåverkan från avfall inkl bedömning klimatpåverkan av avfall uppströms (IVL)

• Avfallsminskning i ett systemperspektiv - Bedömning av åtgärder för förebyggande (Profu)

• Potential att öka materialåtervinningen (KTH)

• Utvärdering av mål för materialåtervinning och kapacitetsutredning (Profu)


Nationellt program för förebyggande av avfall

- vad är det och varför är frågan prioriterad ?


Utvecklingen av mängden hushållsavfall i Göteborg

Hushållsavfall i Göteborg

0

50

100

150

200

1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000

[kton /år]

0

[kton /år]


Utveckling av avfallsmängderna (källa Profu)

Nationellt Miljömål

Decoupling (stagnerande avfallsmängder)

Hög ekonomisk tillväxt (3,8 % årlig avfallsökning)

Låg ekonomisk tillväxt (2,6 % årlig avfallsökning)Historisk ökning 1985 - 2006 (2,5 % årlig avfallsökning)

Historisk ökning 1900 - 2000 (3 % årlig avfallsökning)

Historisk ökning 2005 - 2006 (3,5 % årlig avfallsökning)

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

40000

45000

50000

2000 2010 2020 2030 2040 2050

[kton/år]

Miljömål

Decoupling

Konj*1,28 (3,8 %)

Konj*0,88 (2,6 %)

Historisk ökning 1985-2006 (2,5 %)

Historisk ökning 1900-2000 (3 %)

Historisk ökning 2005-2006 (3,5 %)

Kraftig lågkonjunktur 2008-2012, därefter 2,5%

Kraftig lågkonjunktur 2008-2012, därefter 2,5%

[kton/år]


Miljövinster

Minskade utsläpp av växthusgaser med ca 300 000 ton CO2 -

ekvivalenter per år om mängden kommunalt avfall i Sverige

blir ca 5 % lägre *

Det motsvarar totala CO2 - utsläppen från all verksamhet i en medelstor svensk kommun

* Forskning från forskningsprogrammet Hållbar avfallshantering


Förebyggande av avfall

Åtgärder som vidtas innan ett ämne, ett material eller en produkt blivit avfall och innebär en minskning av

a) mängden avfall, inbegripet genom återanvändning av produkter eller förlängning av produkters livslängd,

b) den negativa påverkan på miljön och människors hälsa genom det genererade avfallet, eller

c) innehållet av skadliga ämnen i material och produkter


Program för förebyggande

Ska upprättas av medlemsstaterna senast 2013 enligt ramdirektivet för avfall

Ska innehålla fastställda mål och indikatorer och en beskrivning av åtgärder samt en utvärdering av om ett antal angivna åtgärder är lämpliga

Ska syfta till att bryta sambandet mellan den ekonomiska tillväxten och miljöpåverkan p.g.a. avfallsgenereringen (art 29)

Översyn vart sjätte år (art 30)


Det svenska programmet

• Programmet ska tas fram av Naturvårdsverket

• Redovisning av inriktningen till Miljödepartementet den 31 maj 2010

• Samarbete med Kemikalieinspektionen i förebyggande av farligheten


Åtgärder som medlemsländerna ska överväga (bilaga IV)

- Planeringsåtgärder eller andra ekonomiska styrmedel som främjar effektivt utnyttjande av resurser

- Främjande av forskning om renare produkter och teknik som gynnar hushållning med resurser samt sprida resultatet

- Utveckling av indikatorer för miljöbelastningar knutna till avfallsgenerering

- Främjande av ekodesign


Åtgärder som medlemsländerna ska överväga (forts.)

- Information om teknik för att förebygga avfall inom industrin

- Utbildning av myndigheter om krav på förebyggande

- Kampanjer för att öka medvetenheten hos företag och ekonomiska stöd eller andra typer av stöd till företag

- Kampanjer för att öka medvetenheten hos allmänheten

- Frivilliga avtal


Åtgärder som medlemsländerna ska överväga (forts.)

- Främjande av miljöledningssystem

- Styrmedel för miljöanpassade inköp och gratisvaror

- Främjande av miljömärkning

- Miljökriterier vid offentliga och privata upphandlingar

- Främjande av återanvändning och reparation av uttjänta produkter


Hur gör man då ?7 strategier för att förebygga avfallfrån forskningsprogrammet Hållbar avfallshantering

• Materialeffektiva processer; t.ex. prefabricerat byggande

• Materialsnåla produkter, t.ex. småbilar

• Produkter som håller länge och som kan underhållas och repareras

• Utveckla återanvändning genom bland annat andrahandsmarknader och reparationscentraler

• Mer uthyrning och samägande

• Ändra konsumtionens inriktning (immaterialisering)

• Hålla nere konsumtionens omfattning


Så arbetar vi

Tätt samarbete med Kemikalieinspektionen när det gäller att förebygga farligheten

Integrera i arbetet med hållbar konsumtion och produktion och resurseffektivitet (SMM och resureseffektivt EU 2020)

Fokus på avfallsströmmar med stor klimatpåverkan uppströms (inledningsvis)

Styrmedel från forskningsprogrammet Hållbar avfallshantering


Forts..

Motivera viktiga aktörer att vidta åtgärder genom att: visa på sambanden mellan förebyggande av avfall, utsläpp av växthusgaser, resurseffektivitet och ekonomi

sprida goda exempel

”chain management”

arbeta i nätverk, t.ex. livsmedelssvinn


Samarbete

• Nordisk avfallsförebyggande grupp (Nordiska ministerrådet)

• EU-grupp (Österrike, Holland, Tyskland, U.K.)

• Konsumentföreningen Stockholm, handeln (livsmedel)

• Avfall Sverige

• Livsmedelsverket

• Konsumentverket (projekt om HKP)

• Jordbruksverket (via Fokus Hållbar matglädje)

• Energimyndigheten ekodesign

• SCB, indikatorer och materialflödesanalyser

• Kommande: ev. SNF om klädavfall


Referensgrupper till arbetet med förebyggande

• Avfallsrådet

• ”Kommungrupp” (entusiastiska kommuner)

• Näringslivet


Viktiga avfallsströmmar att börja med

• Bygg- och rivningsavfall

• Matavfall

• Textilavfall

• Avfall från hushåll, t.ex. förpackningar, leksaker, elektronik, möbler

Gemensamt för dessa strömmar är

att de har en stor miljöpåverkan under

produktionsfasen


Prioriterade strömmar att börja med

Matavfall

SaMMa (Samverkansgruppen för minskat matavfall)

Seminarium 22 november- hur minska svinnet i livsmedelskedjan ?

Nordisk studie- hur minska svinnet från handeln och grossister ? Mars 2011

Nordisk studie- minska svinnet från restauranger (våren 2011)

Nordisk informationskampanj till hushåll, ev 2012

Mål i nationella avfallsplanen (ev. ettapp miljömål)


Prioriterade strömmar, forts.

Bygg- och rivningsavfall

Nordisk studie; 10 effektiva åtgärder som passar de nordiska

länderna. Engagera branschen genom att spara både miljö och pengar. Rapport nu i veckan !

Nordiskt seminarium 14 april i Köpenhamn

Artiklar

På sikt ev. frivilliga överenskommelser, benchmarking


Prioriterade strömmar forts.

Textilier

Kartläggning av flöden (SMED)

Delprojekt i forskningsprogrammet ”Hållbar avfallshantering”- hinder för ökad återanvändning, återvinningstekniker

Forskningsprogram från Mistra ”sustainable fashion and

design”- ger ny kunskap om bland annat affärsmodeller, hållbar design och material

Studier av styrmedelseffekter (modellering)

Nätverk med klädkedjor (Ullared)


Hushållens avfall

• Medverkan i Europa minskar avfallet

• Handbok och inspirationsseminarium riktat till

Kommuner (28 april)

• Visa hur Miljöbalken kan användas

• Sprida goda exempel, t.ex. Alelyckan


Exempel på vad kommuner kan göra

• Öka återanvändingen, ex kretsloppsparker som Alelyckan eller Returen i Sundbyberg

• Uppmuntra hyra, låna och samäga, ex. Lånegarderoben, leksaksbibliotek

• Minska matsvinnet, ex. Eurest, skolkök, matbanker och resurskockar

• Minska pappersavfallet. Ex. Reklam nej tack, Gladsaxe kommun


Vad kommuner kan göra , forts..

• Visa, mäta och ge återkoppling på mängder, ex. viktsbaserad avfallstaxa

• Inköp och upphandling, ex. Grön upphandling, miljöstyrningsrådet

• Få med hushållen, ex. Coaching (Leva Livet, Hållbara familjer)

• Få med företagen, ex. Visa på win win, använd hänsynsreglerna vid tillsyn: hushålla med resurser och att ha kunskap


Tack för mig !

Frågor ?

Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program - vad är på gång ?

Documents

Transcript of Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program - vad är på gång ?