Örebro universitet Handelshögskolan VT11 Självständigt arbete 30hp, Avancerad Nivå Handledare: Olle Westin Examinator: Hans Englund

Värdering av anbud vid kommunala

upphandlingar av byggprojekt.

Författare Cristofer Said 811030

II

Abstract The thesis deals with evaluation of tenders for communal construction procurement. Each year the public procurement equals the value of mil-lions of Swedish kronors, of which construction projects makes up a large proportion. These projects tend to often exceed their budgets. The aim with the thesis is to investigate if there are faults in the tender evaluation process. The theoretical framework for the study partly consists of a re-view on how the communal evaluation work is described in law and prac-tice. A qualitative methodology is applied in the study where four pro-curement workers are interviewed. Similarities and differences between evaluation work in practice and what is described in the study's theoreti-cal framework is been analyzed. One of several conclusions of the study is that the choice of contractual form for the construction work often deter-mines the choice of procurement form. Hence the person that works with modeling of tender documents should be well acquainted with the con-struction industry. A boundary that was set for the study is that it geo-graphically covers Sweden exclusively. Suggestions for further research include investigating why international construction companies bidding in Sweden on communal construction projects do not seem to function properly. Keywords: evaluation, tender, communal, procurement, construction, project.

III

Innehållsförteckning

1 Inledning .......................................................................................................................................... 11.1 Bakgrund ................................................................................................................................................. 11.2 Problematisering .................................................................................................................................. 21.3 Problemformulering/Undersökningsfråga ................................................................................ 41.4 Syfte ........................................................................................................................................................... 41.5 Uppsatsens bidrag ................................................................................................................................ 41. 6 Avgränsningar ...................................................................................................................................... 5

2 Studiens referensram .................................................................................................................. 62.1 Upphandlingsprocessen .................................................................................................................... 72.2 Byggprocessen .................................................................................................................................... 112.3 EG-rätten och LOU ............................................................................................................................. 182.4 Förfrågningsunderlaget .................................................................................................................. 212.5 Tilldelning av kontrakt (utvärdering av anbud) ................................................................... 242.6 Svårigheter och motsättningar ..................................................................................................... 262.7 Sammanfattning och analysmodell ............................................................................................. 33

3 Vetenskaplig metod .................................................................................................................. 363.1 Kvalitativ metod ................................................................................................................................ 363.2 Tillvägagångssätt ............................................................................................................................... 36

3.2.1 Studiens Referensram .............................................................................................................................. 373.2.2 Urval ................................................................................................................................................................ . 373.2.3 Intervjuer / Empiri .................................................................................................................................... 383.2.4 Teknik för analysarbetet ......................................................................................................................... 39

3.3 Induktion och deduktion ................................................................................................................ 393.4 Förförståelse ....................................................................................................................................... 403.5 Kvalitet .................................................................................................................................................. 41

3.5.1 Reliabilitet och validitet ........................................................................................................................... 413.5.2 Generaliserbarhet ...................................................................................................................................... 42

4 Empiri ............................................................................................................................................. 434.1 Upphandlingsprocessen ................................................................................................................. 434.2 Byggprocessen .................................................................................................................................... 444.3 EG-rätten och LOU ............................................................................................................................. 494.4 Förfrågningsunderlaget .................................................................................................................. 504.5 Tilldelning av kontrakt ................................................................................................................... 514.6 Svårigheter och motsättningar ..................................................................................................... 53

5 Analys ............................................................................................................................................. 575.1 Upphandlingsprocessen ................................................................................................................. 575.2 Byggprocessen .................................................................................................................................... 595.3 EG-rätten och LOU ............................................................................................................................. 655.4 Förfrågningsunderlaget .................................................................................................................. 655.5 Tilldelning av kontrakt ................................................................................................................... 675.6 Svårigheter och motsättningar ..................................................................................................... 69

6 Slutsatser och diskussion ........................................................................................................ 746.1 Slutsatser .............................................................................................................................................. 746.2 Förslag till fortsatt forskning ........................................................................................................ 80

Referenser ........................................................................................................................................ 82

Bilaga 1 Intervjumall .................................................................................................................... 88

1

1 Inledning I detta inledande kapitel ges först en bakgrund till studien för att sätta in läsaren i området, detta följs av en problematisering. Sedan behandlas forskningsfrågorna som ligger till grund för studien tillsammans med syfte och uppsatsens bidrag. Ka-pitlet avslutas med studiens avgränsningar.

1.1 Bakgrund Följande exempel illustrerar den problematik som omger den offentliga upphand-lingsprocessen och värderingen av anbud.

Sundsvalls kommunfullmäktige tog beslut om byggnation av ett nytt äventyrsbad år 2007, den beräknade kostnaden var 203 miljoner kronor. ”Badet kom dock att kosta mer än dubbelt så mycket – när hela projektet nu är sammanräknat hamnar notan på 437 miljoner kronor.” (Idg 2011).

Frågan är hur projektet kunde överstiga budgeten så mycket? Byggnationerna av äventyrsbadet genomfördes enligt partneringprincipen (Idg 2011) med det kom-munalt helägda bolaget Sundsvall Arena AB som beställare. Entreprenörerna får ett fast arvode utifrån en budget och samarbetar därefter med projektörerna för att hitta den tekniskt bästa lösningen. ”Lärdomen av projektet är att saker alltid är billigare på rit-bordet än i verkligheten. Och att vi kanske skulle ha haft ett bättre underlag innan vi körde igång”, säger Maria Åslin Projektledare till Sundsvalls Tidning (Jonsson 2010, decem-ber 10). Att det blir så här stora förändringar av byggprojektens kostnader är inte ovanligt och i ärendet med byggprojektet av äventyrsbadet kom Konkurrensverket fram till att Sundsvall Arena AB brutit mot Lagen (SFS 1992:1528) om Offentlig Upp-handling.

Varje år utförs offentliga upphandlingar av byggprojekt till värden av mångmiljon-belopp. Den offentliga upphandlingen berör 10 000-tals upphandlande myndigheter och enheter. En myndighet är ett offentligt styrt organ, beslutande församlingar i kommun och landsting, eller statliga myndigheter. En kommun utgörs av många en-heter så som socialförvaltning, skola och fritidsförvaltning, de olika enheterna kan behöva utföra upphandlingar av byggprojekt. Kommunfullmäktige tar i så fall beslut om att utföra en offentlig upphandling av byggprojektet. Dessa upphandlingar byg-ger på att anbud lagts av entreprenörer och att anbuden värderats. Det är skattebeta-larnas pengar som används till att bygga skolor, badhus, äldreboenden och liknande byggnader.

Hur anbuden värderats får i sin tur stor påverkan för entreprenörerna eftersom be-dömningen av vilket företag som skall få utföra jobbet beror av anbudsvärderingen. ”Offentliga upphandlingar utgör således en mycket viktig marknad för företagen i Sverige” (SOU 2006:28 sid. 225). Den entreprenör som lagt det bästa, billigaste eller i övrigt mest överensstämmande anbudet med vad som efterfrågades får kontrakt. Värderingen av anbud är också viktig för kommunerna då de för att avgöra vilken entreprenör som är den lämpligaste, bör värdera anbuden så bra som möjligt. Upp-

2

handlingsprocessen är omfattande och komplex och värdering av anbud utgör en viktig del i den processen. (SOU 2006:28; Konkurrensverket 2011).

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) ålägger upphandlande myndig-heter och enheter att göra en så kallad offentlig upphandling då de behöver låta upp-föra ett byggnadsverk. Med offentlig upphandling menas de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal för varor, tjänster eller byggentreprenader (2 kap. 13 § LOU). Alla upphandlingar ska som huvudregel föregås av en annons.

En springande punkt vid upphandling enligt LOU är att kontraktets totala värde måste beräknas. Beräkningen av värdet syftar till att fastställa hur kontraktets totala värde förhåller sig till det så kallade tröskelvärdet, som avgör vilka regler inom LOU som ska tillämpas. Om värdet av upphandlingskontraktet överstiger tröskelvärdet ska annonsering till exempel ske inom hela EU. För innevarande år är tröskelvärdet för Byggentreprenader enligt LOU 48 193 215 sek.

En offentlig upphandling inleds med en identifiering av ett behov och en analys av hur behovet kan tillgodoses (se Figur 1 upphandlingsprocessen nedan). Därefter pla-neras upphandlingen och en beräkning av kontraktets totala värde görs.

Figur 1 Upphandlingsprocessen, källa Fryksdahl & de Jounge 2010 sida 10.

Området för denna uppsats spänner från Planering genom hela Upphandlingspro-cessen fram till tilldelningsbeslutet. Lagens (LOU) struktur följer upphandlingspro-cessen.

1.2 Problematisering Regeringen beslutade den 7 april 2004 att tillkalla en utredning med uppdrag att lämna förslag till hur två EG-direktiv skall genomföras i svensk rätt. Ett av förslagen gällde Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. Den 7 april 2005 beslutade regeringen att ge utredningen tilläggsdirek-tiv, dessa utreddes i Upphandlingsutredningen år 2006 (SOU 2006:28). Så det tog re-geringens utredningsgrupp totalt sett över två år att fastställa sitt förslag på hur de

3

nya EG -direktiven skulle tillämpas i svensk rätt. Det är alltså ett omfattande arbete som ligger till grund för hur LOU framställts. I regeringens expertgrupp ingick över 30 personer med olika expertkunskap som alla gav sin åsikt i frågorna. När regering-en arbetat in EG direktiven så ersattes Lagen om offentlig upphandling SFS 1992:1528 med den med samma namn men med SFS nummer 2007:1091. Denna lag har sedan fått påfyllning och/eller ändring år 2010 med SFS 2010:571 Lag om ändring i lagen (SFS 2007:1091) om offentlig upphandling; utfärdad den 3 juni 2010.

Under de fyra år som EG-direktiven funnits inarbetade i LOU har upphandlings-ärenden misskötts. Varför har då ärendena inte behandlats korrekt? Rapporter och utredningar har gjorts av statliga myndigheter och instanser gällande dessa missköt-ta ärenden. Bland annat av Konkurrensverket som kommit fram till att upphandlan-de myndigheter brutit mot LOU (Konkurrensverket 2011). De flesta utredningar stannar dock vid konstaterandet om att reglerna brutits och går inte in så djupt på varför det blivit så. Kanske att mer kunskap behövs gällande hur reglerna i LOU ska tillämpas? Eftersom tillämpningen av LOU är relativt ny i Sverige så finns inte en gedigen erfarenhetsdatabas att ta av gällande hur upphandlingar skall göras. De många ändringar och utbyten av lagar på området offentlig upphandling har gjort att kommuner och landsting haft svårt att ta till sig lagstiftningen under de senaste tio åren. Bristande kunskap kan leda till att stora upphandlingar av byggentreprena-der görs i strid mot gällande regler. Det konstaterar Konkurrensverket i en rapport. ”Från anbudsgivarsidan framförs kritiska synpunkter på tillämpningen och ankla-gelser om godtycke i urvalet av leverantörer” (Molander 2009 sid. 13). Om urvalet av entreprenörer är godtyckligt gjort, vilka är i så fall orsakerna bakom detta?

Förr fanns en tillsynsmyndighet vid namn Nämnden för offentlig upphandling, den ingår numera i Konkurrensverket. Konkurrensverket jobbar med att övervaka upp-handlingar, men de ger inte rådgivning i enskilda ärenden (Konkurrensverket 2011). Kommuner och andra upphandlande myndigheter kan använda sig av information från Konkurrensverket och deras hemsida. Då en upphandling väl startat har inte kommunen någon myndighet att vända sig till för rådgivning utan de blir då even-tuellt belastade med böter om upphandlingen går fel till. Även om anbuden värderas korrekt i det enskilda fallet så hinner oftast inte kommunerna sedan utvärdera arbe-tet med värderingen av anbuden. Är det för kommunerna möjligt att lära av sina egna och av varandras misstag?

Stora mängder av skattebetalarnas medel används till entreprenader över tröskel-värdet. Det ligger således i skattebetalarnas intresse att hela upphandlingsprocessen går rätt till. Och värderingen av anbuden utgör en viktig del i den processen. För fö-retagen är det också av vikt att anbuden utvärderas korrekt eftersom detta avgör om de får jobbet eller inte. Tanken bakom reglerna i LOU är bland annat att de skall bi-dra till en korrekt användning av skattemedel. En fråga är om principerna som ligger bakom regelverket för offentlig upphandling tappas bort i regelverkets komplexitet? ”Regelverket för offentlig upphandling är under ständig debatt. Av representanter för upphandlarsidan kritiseras det ofta för att vara komplicerat och försvåra en ratio-

4

nell hantering av uppköpen i den offentliga sektorn” (Molander 2009 sid. 13). Att lagstiftningen kring upphandlingsprocessen är så komplex kan leda till ”judikalise-ring” av processen. Det betyder att processen i växande utsträckning domineras av juridiska perspektiv och krav på bekostnad av de materiella. Om lagarna blir för komplexa kan de praktiska byggnadstekniska faktorerna bli åsidosatta så även de rent ekonomiska principerna.

1.3 Problemformulering/Undersökningsfråga Den ovan presenterade problemdiskussionen leder fram till forskningsfrågorna vilka skall besvaras i uppsatsen. Den första frågan rör litteraturstudien som skall utreda hur kommuner bör utvärdera anbud för byggprojekt över gränsvärdet enligt Lagen om offentlig upphandling.

1. Hur beskrivs kommunens utvärderingsarbete i litteraturen enligt lag och praxis?

För att förstå vilka grundläggande faktorer som påverkar anbudsutvärderingsarbetet i praktiken och varför det eventuellt inte överensstämmer med förfaringsättet be-skrivet i litteraturen ställs följande frågor.

2. Hur utvärderas anbuden för byggprojekt av kommunerna?

a) Hur resoneras förfrågningsunderlaget fram?

3. Vilka svårigheter och motsättningar möter den upphandlande enheten?

1.4 Syfte Uppsatsen syftar till att beskriva hur kommuner i praktiken värderar anbud för byggprojekt över gränsvärdet samt att analysera och jämföra detta med hur anbuds-värdering är beskrivet i litteraturen utifrån tillämplig lag och praxis för att urskilja eventuella brister i anbudsförfarandet.

1.5 Uppsatsens bidrag Denna uppsats är tänkt att bidraga med kunskap inom värderingen av anbud vilken utgör en del av upphandlingsprocessen. Som nämnts ovan finns många hinder på vägen till att kunna värdera anbuden korrekt. Regelverket är relativt nytt och kom-plext härav har inte upphandlande myndigheter hunnit sätta sig in i hur det skall till-lämpas korrekt. Detta leder till att enskilda delar av upphandlingsprocessen inte stu-derats i tillräcklig omfattning. Uppsatsen kommer bidraga med information om hur anbudsutvärdering kan utföras ur en ekonomisk synvinkel och hur olika beteenden vid planering påverkar upphandlingsprocessen.

Att kommuner och andra upphandlande myndigheter värderar anbuden på ett så korrekt och ekonomiskt sätt som möjligt ligger i skattebetalarnas intresse. Upphand-lingar över tröskelvärdet skall annonseras på en databas som täcker hela EU så det kan främja den nationella konkurrensen att veta mer om hur anbud värderas. Stu-denter och forskare inom ekonomi och rättsvetenskap skulle kunna dra lärdom från

5

en uppsats som denna och använda den för fortsatt arbete eller som språngbräda för liknande studier.

1. 6 Avgränsningar Uppsatsen behandlar hela upphandlingsprocessen från planering till tilldelningsbe-slut (se Figur 1 Upphandlingsprocessen ovan på sida 2), dock utgår skrivandet från utvärderingen av anbud. Närliggande områden behandlas i viss utsträckning efter-som de påverkar anbudsutvärderingen på ett eller annat sätt. Uteslutande kommer anbudsutvärdering vid kontrakt över tröskelvärdet att behandlas. Tyngdpunkt kommer ligga på ekonomiska aspekter och inte på juridiska, härav har inte en rätts-dogmatisk metod tillämpats. Under skrivandets gång kom ett intresse att utkristalli-seras mot att behandla de olika faktorer som påverkar anbudsutvärderingen, för att begränsa uppsatsens omfattning kom de matematiska beräkningsmodellerna som skall användas vid värdering av anbud att utelämnas.

6

2 Studiens referensram Detta kapitel presenterar först en litteraturöversikt som redogör för betydelsefulla områden från litteratursökningen. Vidare presenteras upphandlingsprocessen med fokus på upphandlingsförfarandet över tröskelvärdet. Efter detta presenteras bygg-processen och den grundläggande nomenklaturen i byggbranschen gällande entre-prenader och upphandlingsformer, detta för att läsaren skall kunna följa med i be-skrivningen av kopplingen mellan byggprocessen och själva upphandlingsprocessen. Sedan beskrivs upphandlingsprocessens ursprung ur EG rätten, detta utgör tillsam-mans med de grundläggande principerna för all offentlig upphandling en bakgrund till regelverket som utgör LOU. Förfrågningsunderlaget utgör en viktig del för an-budsutvärderingen därav ägnas det särskild uppmärksamhet med en egen rubrik. På detta följer den faktiska utvärderingen av anbud med en beskrivning av de två olika utvärderingskriterierna varav ett av dem skall användas vid anbudsvärdering. Slut-ligen behandlas svårigheter och motsättningar som uppstår vid upphandling av byggentreprenader enligt LOU.

Den nuvarande lagstiftningen på området (LOU) trädde ikraft 1994. Sedan dess har den reviderats ett antal gånger och den version som gäller idag trädde i kraft år 2010 (Jönsson 2006). Det har därmed inte hunnit produceras så mycket skrivet material på det givna området som utgår från den nya reviderade formen av LOU. Vid val av litteratur har det material som bedömts som obsolet fått stå tillbaka för den nyare lit-teraturen som med större säkerhet fångar in de nya delarna av lagstiftningen på om-rådet. Lärdomarna från det studerade materialet är många. Ett exempel är att de fles-ta böcker framstår som att de har en juridisk tyngdpunkt, här kan Forsbergs Offent-lig upphandling i praktiken skriven år 2004 och Thoressons Analys av risker i offer-ter och kontrakt skriven år 1995 nämnas som exempel på sådana böcker. Ett annat är att de olika rapporter som gjorts upplevs utgöra de tidsenligaste källorna tillsam-mans med studentuppsatser. Maria Vilhelmssons (2009) uppsats Konkurrensanalys i anläggningsbranschen är ett av få funna arbeten som behandlar just byggprojekt över tröskelvärdet. Rapporten Skriften Upphandlingsreglerna en introduktion be-ställd av Konkurrensverket författad av Fryksdahl och de Jounge (2010) behandlar även den byggprojekt över tröskelvärdet.

De lagar som reglerar upphandlingsprocessen utgör en grund i arbetet, de skall gå att kombinera med de lagar som reglerar byggprocessen varför dessa redogörs för. Vidare utmanas och förklaras den lagstiftning som reglerar upphandlingsprocessen med hjälp av nya rön så som de ovan nämnda men även med hjälp av klassisk litte-ratur gällande projektledning och byggbranschspecifik litteratur. Boken Projektled-ningsmetodik av Jansson och Ljung (2004) utgör exempel på vedertagen projektled-ningslitteratur och boken Byggprocessen av Uno Nordstrand (2008) utgör en pålitlig källa gällande byggbranschspecifik litteratur.

7

2.1 Upphandlingsprocessen Denna rubrik utgör en introduktion till upphandlingsprocessen och placerar an-budsutvärderingen i sin kontext. De regler som enligt LOU omger anbudsprocessen redogörs för, detta för att ge förståelse för entreprenörens och den upphandlande myndighetens roller vid upphandling.

Anbudsprocessen för entreprenören enligt LOU

Då byggprojekt utförs åt kommunen och staten skall anbudsinfordran vara offentlig, detta enligt LOU (lagen om offentlig upphandling). Offentlig upphandling annonse-ras i databasen Tenders Electronic Daily och entreprenören besitter valfrihet i att avge anbud (Söderberg 2005). En förutsättning för att entreprenören skall finna lämpliga projekt att lägga anbud på är att denna söker aktivt i tidskrifter och på da-tabaser och på sätt blir ”inbjuden” till anbudslämningen (Nordstrand 2008).

Entreprenören skall lämna in det skriftliga anbudet före anbudstidens utgång. De in-komna anbuden skall av den upphandlande myndigheten förvaras oöppnade på ett säkert ställe till anbudsöppningssammanträdet. Syftet med detta förfarande är att bi-behålla den sekretess som lagen föreskriver. Vidare skall anbudsöppningen ske utan dröjsmål efter anbudstidens utgång (Söderberg 2005). Det är sedan byggherren som vid anbudsvärderingen avgör vilket anbud som är det bästa. Byggherren meddelar entreprenören som lagt det förmånligaste anbudet så denne kan starta detaljprojekte-ringsarbetet.

Den upphandlande myndigheten

De som enligt lag är ålagda att upphandla byggprojekt enligt LOU kallas upphand-lande myndigheter. Exempel på sådana myndigheter är statliga och kommunala myndigheter, beslutande församlingar i kommuner och landsting. Men även kombi-nationer och sammanslutningar av en eller flera upphandlande myndigheter lyder under LOU. Ytterligare en typ av upphandlande myndighet är det offentligt styrda organet. Ett exempel på ett offentligt styrt organ är ett bolag som tillgodoser behov i det allmännas intresse, behovet får inte vara av kommersiell karaktär och så måste en upphandlande myndighet till största delen kontrollera eller finansiera verksamheten (Fryksdahl & de Jounge 2010). För att de offentligt styrda organen skall räknas som upphandlande myndigheter måste följande villkor vara uppfyllda (Pedersen 2008):

• Kommun, landsting, staten eller en annan upphandlande myndighet är den störste finansiären av verksamheten.

• Kommun, landsting, staten eller en annan upphandlande myndighet har kon-troll över verksamheten.

• Kommun, landsting, staten eller en annan upphandlande myndighet innehar mer än hälften av ledamöterna i styrelsen eller ett liknande ledningsorgan.

8

Den upphandlande myndighetens prövning av anbuden

Innan den faktiska värderingen av anbuden startar så prövar den upphandlande myndigheten anbuden utifrån de krav som specificerats i förfrågningsunderlaget. Prövningen skall göras i tre faser enligt följande (Fryksdahl & de Jounge 2010 sid. 17);

1. kontroll av eventuell grund för uteslutning av leverantör, 2. kontroll av leverantörens lämplighet (kvalificering), 3. tilldelning av kontrakt (utvärdering av anbud).

När den upphandlande myndigheten utför kontroll av eventuell grund för uteslutning av leverantör så kontrollerar de bland annat att entreprenören inte är dömd för eko-nomisk brottslighet. Detta skall göras för att på ett internationellt plan säkerställa den Europeiska Unionens ekonomiska intressen. Den upphandlande myndigheten skall även kontrollera sådant som att anbudsgivaren inte är försatt i konkurs eller likvida-tion, det fyller på ett nationellt plan funktionen att säkra det enskilda projektets framgång. Denna fas motsvaras av Uteslutning av leverantörer i Figur 1 Upphand-lingsprocessen på sida 2.

Kontroll av leverantörens lämplighet är den andra fasen och där kontrollerar den upp-handlande myndigheten att entreprenören motsvarar de krav som ställts i förfråg-ningsunderlaget. Förfrågningsunderlagets olika delar beskrivs mer ingående på sida 22. De är de följande; Kravspecifikation, Administrativa bestämmelser, Kommersiella villkor, Utvärderingskriterier och Kvalifikationskrav (Forsberg 2004). Bland annat granskas alltså anbudsgivarens ekonomiska ställning, tekniska kapacitet och yrkes-mässiga kapacitet. Detta motsvaras av rutan kvalificering av leverantörer i Figur 1 Upp-handlingsprocessen på sida 2.

Den tredje fasen (tilldelning av kontrakt) utgörs av själva utvärderingen av anbuden, här tilldelar den upphandlande myndigheten kontraktet utifrån den utvärderings-grund som angetts i förfrågningsunderlaget och annonsen. Antingen är det anbudet med det lägsta priset eller det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga som blir det vinnande utifrån vad som efterfrågats. Något som först inte efterfrågats i för-frågningsunderlaget får inte vägas in vid valet av entreprenör även om det är något som skulle kunna ses som gagnade för projektet. Slutligen motsvaras denna fas av tilldelning av kontrakt i Figur 1 Upphandlingsprocessen på sida 2.

Funktionskrav i bruksstadiet och entreprenörens anbudsframtagning

En byggnads bruksstadium infaller när byggnaden är uppförd och det faktiska bru-kandet (produktanvändningen) tar vid. Hur byggnaden skall fungera och se ut när den är klar specificeras av byggherren. Detta benämns som att byggherren fastställer funktionskrav, prestandakrav eller hänvisar till olika standarder. Funktionskrav och prestandakrav kan sägas vara motsatsen till detaljerade tekniska specifikationer. Dessa krav utgör sedan ett rättesnöre för vad entreprenören skall åstadkomma vid utförandet av byggprojektet (Nordstrand 2008; Fryksdahl & de Jounge 2010).

9

”Om det rör sig om komplicerade objekt (vilket ofta är fallet med en bro eller tunnel) har entreprenören emellertid varken tid eller pengar att, i detta stadium, fullständigt projektera objektet, varför överslagsberäkningar görs.” Johansson & Stöllman 2007 sid. 17

Förfrågningsunderlaget med dess ingående delar som beskrivningar och ritningar utgör underlag för entreprenörens mängdberäkningar. Dessa kan som framgår ur citatet ovan ibland vara överslagsberäkningar, speciellt om det rör sig om stora och komplicerade projekt. Syftet med mängdberäkningar är att fastställa hur mycket ar-bete och material som kommer gå åt. Det normala är att varje entreprenör som vill lämna anbud själv får utföra mängdberäkningarna. Men beräkningen av mängderna kan även köpas från en konsult (Produktionsstyrning på bygget 1995).

För att stävja den ekonomiska osäkerhet som överslagsberäkningar ger upphov till används ekonomiska risktillägg i anbudet. Mängdberäkningarna sammanställs till mängdförteckningar som sedan ligger till grund för beräkningen av projektkostna-den. Detta görs med hjälp av á-pris som betyder pris per enhet, t.ex. så fastställer ent-reprenören vad en kubikmeter betong kostar eller vad ett ton armering kommer kos-ta. Därefter multipliceras materielmängderna med a´-priset och utförandekostnaden läggs på. På så vis har entreprenören sammanställt den beräknade kostnaden för att utföra en del av entreprenaden. För att beräkna den slutgiltiga anbudssumman mås-te kostnaden för alla ingående delar i entreprenaden summeras och eventuella tillägg adderas (Söderberg 2005).

Tröskelvärdet

Beroende på vilket värde byggprojektets kontrakt fastställs till så gäller olika regler i LOU om kontraktssumman hamnar ovan eller under tröskelvärdet. Det är alltså av största vikt att värdet på kontraktet beräknas på ett korrekt sätt. Hur LOU förskriver att detta ska gå till presenteras under denna rubrik för läsaren. Att gränsvärdet är satt till ett så pass högt belopp som 48 193 215 sek påverkar också konkurrensmöjlig-heterna för små och mindre företag och gynnar därmed de större byggföretagen. Ef-tersom uppsatsen uteslutande behandlar entreprenader ovan tröskelvärdet utgör denna rubrik även ett förtydligande till avgränsningarna.

Fastställande av kontraktets värde

Tröskelvärdet är centralt i avgörandet av vilka regler inom LOU som skall tillämpas. Det är det beräknade förväntade värdet av kontraktet som avgör vilka regler som skall tillämpas. Om det beräknade förväntade värdet av kontraktet för byggentre-prenaden överstiger 48 193 215 sek så skall de regler som är gemensamma för EU:s hela inre marknad användas. Företagen förväntas här vara intresserade av att bevaka anbudsmarknader och affärsmöjligheter i andra länder än hemlandet (Fryksdahl & de Jounge 2010).

10

För att beräkna det förväntade värdet av kontraktet föreskriver Fryksdahl och de Jounge följande:

”Kontraktsvärdet ska beräknas exklusive mervärdesskatt och för avtalets hela löptid. Även eventuella optioner och förlängningsklausuler ska räknas in som om de kommer att utnyttjas. Premier eller ersättningar som anbudssökande eller anbudsgivare kom-mer att erbjudas ska också räknas in.” Fryksdahl & de Jounge 2010 sid. 13

Dessutom får inte upphandlingen delas upp och något syfte i beräkningen om att komma under gränsvärdet får inte förekomma. Samma typer av varor och tjänster under ett budgetår skall sammanräknas.

Upphandlingsförfarandet över tröskelvärdet

Fyra olika typer av förfarande finns vid upphandling över tröskelvärdet, de är öppet förfarande, selektivt förfarande, förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog (Fryksdahl & de Jounge 2010; Pedersen 2008). De olika förfaringssätten förklaras var för sig under de följande punkterna.

• Det öppna förfarandet karaktäriseras av att alla som är intresserade av för-frågningsunderlaget får tillgång till det och är välkomna att lämna anbud. Upphandlaren går sedan igenom anbuden och värderar dem för att bedöma vilka leverantörer som lever upp till kvalifikationerna. Under det öppna förfa-randet får den upphandlande myndigheten inte utföra ytterligare förhand-lingar med anbudsgivarna.

• Vid det selektiva förfarandet blir leverantörerna inbjudna av den upphand-lande myndigheten till att lämna anbud, detta sker genom annonsering. Sedan måste leverantören ansöka om att få lämna anbud, varpå en gallring sker av leverantörerna där de som ansetts kvalificerade slutligen får lämna anbud. I det selektiva förfarandet får den upphandlande myndigheten inte utföra ytter-ligare förhandlingar med anbudsgivarna.

• Vid ett förhandlat förfarande bjuder den upphandlande myndigheten in ut-valda leverantörer och förhandlar om kontraktsvillkoren med en eller flera av dem. Vid upphandling av byggprojekt får dock det förhandlade förfarandet endast användas i undantagsfall.

• Konkurrenspräglad dialog är ett nytt upphandlingsförfarande som infördes i den svenska lagstiftningen år 2009, det får endast användas vid särskilt kom-plicerade kontrakt då bedömningen gjorts att varken öppet eller selektivt för-farande kan leda till tilldelningen av ett kontrakt. Precis som vid förhandlat förfarande bjuds anbudsgivarna in till att lämna anbud och sen för den upp-handlande myndigheten en dialog med leverantörerna. Syftet med upphand-lingsformen är att skapa flexibilitet och att öka konkurrensen.

11

Val av upphandlingsförfarande över tröskelvärdena

Vid upphandling av byggprojekt (klassisk sektor) skall främst öppet eller selektivt förfarande användas. Ett exempel på undantag till denna regel som Pedersen (2008) ger är om det bara skulle finnas en leverantör. Ett annat exempel på undantag är om inga anbud kommit in vid öppet eller selektivt förfarande. Om det är fallet får inte förfrågningsunderlaget ändras från de öppna- eller de selektiva upphandlingarna till den förhandlade upphandlingen.

2.2 Byggprocessen Denna rubrik behandlar byggprocessen och de vanligast förekommande entrepre-nadformerna. Vanliga termer och benämningar inom byggbranschen förklaras och ger på så sätt språket inom LOU en koppling till vardagligt språkbruk. Vidare följer en definition av byggentreprenad enligt LOU. På så vis blir läsaren insatt i nomen-klaturen och kan tillgodogöra sig kommande kapitel bättre.

Byggprocessen

Figur 2 som illustrerar byggprocessen i stora drag är tagen ur Uno Nordstrands bok Byggprocessen från 2008. Det är under planeringen och projekteringen (vilka mot-svaras av de två första rutorna i Figur 1 Upphandlingsprocessen på sida 2) som för-utsättningarna skapas för det kommande byggskedet (Bohgard 2005; Björklund 2009). Byggherren är den som låter uppföra ett byggnadsverk. Konsulter jobbar med produktbestämningen under ett skede som också kallas projektering. Entreprenörer arbetar med produktframställningen vilken motsvaras av den tredje rutan i Figur 2.

Figur 2 Byggprocessen i stora drag

Entreprenadformer

Entreprenadformen utgör samarbetssättet mellan parterna som är inblandade i byggprojektet. Begreppet byggentreprenader syftar till uppförandet av byggnader och konstruktioner så som, kontor, bostäder och andra hus, men det kan också vara

12

industrianläggningar, vägar, broar och järnvägar som byggs. Begreppet innefattar även begränsade entreprenader inom byggsektorn som schaktning, borrning, gräv-ning, takläggning, ventilation med mera. Entreprenören är den som enligt entrepre-nadavtalet åtagit sig att utföra ett visst arbete. Beroende på hur entreprenadavtalet är utformat så har entreprenören fått i uppdrag att utföra endast ett moment i en myck-et större entreprenad och i andra situationer har entreprenören fått som uppdrag att utföra och leverera en hel fabriksanläggning som ska vara komplett och färdig för drift. Ett kännetecken för byggentreprenader är att de oftast pågår under en lång tidsperiod (Höök 2008).

Det upphandlaren eller beställaren vill uppnå med entreprenadarbetet existerar inte innan avtalets ingående, därför måste beställaren definiera mycket konkret och tyd-ligt vad som skall upphandlas. Detta underlättar för beställaren då denna sedan skall utvärdera de olika anbuden för att se vilket som är mest fördelaktigt (Höök 2008).

Begreppet entreprenadform anger det sätt som ett projekt ansvarsmässigt organise-ras mellan byggherre, byggledare, projektörer, entreprenörer och leverantörer (Sö-derberg 2005 sid. 22).

Entreprenadformen bestäms av beställaren som väljer denna utifrån vilka bedöm-ningsgrunder som skall användas. Faktorer så som ekonomi, risktagande och pro-jekttid vägs in vid valet av entreprenadform. De vanligaste entreprenadformerna i Sverige de följande (Höök 2008; Söderberg 2005; Liman 1997):

• Mycket delad entreprenad

• Delad entreprenad

• Generalentreprenad

• Samordnad generalentreprenad

• Totalentreprenad

Två stycken nyare entreprenadformer som börjar vinna allt mer mark är funktions-entreprenaden och partneringprincipen.

Mycket delad entreprenad

Vid en mycket delad entreprenad upphandlar beställaren själv alla de olika delarna i entreprenaden. Härav kommer beställaren inneha ett avtal med varje entreprenör och ett avtal med projektören. Projektören är den som utför projekteringen. Entre-prenörerna kommer då vara sidoentreprenörer och var och en svarar direkt mot be-ställaren. Vid denna entreprenadform ställs stora krav på beställarens förmåga att organisera och samordna arbetet för de olika entreprenörerna. Entreprenadformen anses ge beställaren den bästa kontrollen över prisbilden, därmed är det inte säkert att den resulterar i den lägsta totalkostnaden (Höök 2008).

13

Delad entreprenad

Vid delad entreprenad köper byggherren upp de vanliga byggentreprenaderna ge-nom att upphandla en huvudentreprenör. Byggherren har i denna entreprenadform ansvar för projektering medan entreprenören ansvarar för utförandet. Huvudentre-prenören kan sedan komma att tillhandahålla vissa arbeten till andra så kallade sido-entreprenörer (Höök 2008).

Generalentreprenad

Vid en generalentreprenad har byggherren bara ett avtal med en entreprenör för de arbeten som ska utföras på arbetsplatsen. Sedan får generalentreprenören i sin tur upphandla underentreprenörer. Byggherren har i denna entreprenadform ansvar för projektering medan entreprenören ansvarar för utförandet. Ett annat begrepp som även kan användas för denna entreprenadform är utförandeentreprenader (Höök 2008).

Samordnad generalentreprenad

I denna entreprenadform utförs upphandlingen i två steg, först upphandlar beställa-ren de olika entreprenörerna. Sedan ingår beställaren och generalentreprenören ett avtal där generalentreprenören åtar sig att överta de redan kontrakterade entrepre-nörerna från beställaren. Den samordnade generalentreprenaden har likheten med en generalentreprenad att beställaren ansvarar för projekteringen och bara har avtal med en entreprenör för utförandet av arbetena (Höök 2008).

Totalentreprenad

Vid totalentreprenad har byggherren endast ett avtal med en entreprenör som be-nämns totalentreprenör. Denne står då för både projektering och utförande. Bygg-herren sammanställer funktionskrav i förfrågningsunderlaget, utifrån dessa ansvarar sedan totalentreprenören för att projektet utförs enligt gällande lagar och normer (Höök 2008). Kritik som framförs mot totalentreprenaden är att den kan ge en fördel till de stora bygg- och anläggningsföretagen som har tillräckliga ekonomiska resurser att klara av projekteringen i samband med anbudsgivningen (Söderberg 2005 sid. 33). Positivt med totalentreprenaden är att den kan skapa ett större utrymme för be-ställaren att ta till vara på utförarens kompetens.

Funktionsentreprenaden

En ny form av entreprenad som ännu inte är så vanligt förekommande är funktions-entreprenaden. I denna entreprenadform ansvarar entreprenören för skötsel och un-derhåll av byggnaden under en tidsperiod av brukstiden (Söderberg 2005 sid. 44). Fördelarna med denna entreprenadform är att den inte enbart tar hänsyn till kostna-den för att uppföra byggnadsverket (investeringskostnaden), utan även driftskost-naden och underhållskostnaden för byggnadsverket värderas i anbudet. Traditionellt

14

sett tar byggherren över ansvaret för drift och underhåll när ett byggnadsverk är av-slutat.

Partneringprincipen

Vid utförandet av ett projekt med partneringprincipen samarbetar alla parter för att uppnå den för beställaren bästa lösningen på projektet. Denna entreprenadform har bland annat tillämpats på mycket komplexa projekt så som stora fängelser där det varit svårt att fastställa noggranna beskrivningar och ritningar på grund av sekretess och användning av stora mängder ny och komplex övervakningsutrustning (Special-fastigheter 2011). Incitamentet för parterna är att de gemensamt delar på alla bespa-ringar som kan göras utan att ge avkall på kvalitén i projektet.

Byggentreprenad enligt LOU

Ovan har definierats hur byggentreprenader ses på i klassisk bemärkelse. Men för att tydliggöra hur LOU ser på byggentreprenader följer här en definition av byggentre-prenad enligt LOU. Henriksson och Sandelius (2011) kommenterar en rapport Kon-kurrensverket sammanställt utifrån ett tillsynsprojekt; de anser att tillsynsärendena visar att upphandlande myndigheter inte alltid har klart för sig vad som är en bygg-entreprenad och när en offentlig upphandling måste genomföras. Det står att läsa i det 2 kapitlet 3 § i LOU att ett byggentreprenadkontrakt är ett kontrakt som avser ut-förandet av eller både projektering och utförande av ett arbete som avser sådan verk-samhet som anges i första bilagan till LOU. Denna bilaga är ganska tydlig om vilka typer av kontrakt som gäller, t.ex. utförande av schaktning för grundläggning.

Centralt för avgörandet om ett byggentreprenadkontrakt skall omfattas av LOU:s be-stämmelser är om byggnadsverket realiseras enligt krav som ställts upp av en upp-handlande myndighet. Någon betydelse fästs inte vid om den upphandlande myn-digheten skall äga byggnadsverket eller om en entreprenör skall äga det och i sin tur hyra ut det till den upphandlande myndigheten (Pedersen 2008).

”Det som krävs för att kontraktet skall omfattas av bestämmelserna i LOU är dock att byggnaden skall uppföras i enlighet med den upphandlande myndighetens specifika-tioner eller krav.” Josephson 2010 sid. 13

Vid utförandet av mindre entreprenader kan gränsdragningen mellan tjänster och entreprenader vara klurig. Utförande av bygg- och anläggningsarbeten omfattar näs-tan alltid utförandet av tjänster. Entreprenadkontrakt och tjänstekontrakt omfattas av olika bestämmelser i LOU, därmed blir även olika rättsliga principer tillämpbara för de olika kontraktstyperna. Kontraktets primära syfte måste fastställas och för att göra detta finns olika tillvägagångssätt. Ett sätt är att se till vilket som har det största eko-nomiska värdet, tjänsterna eller entreprenaden. Ett annat är att se till vilken del av arbetena som är accessoriska, d.v.s. underordnade de andra. Ett byggentreprenad-kontrakt som understiger tröskelvärdet skall i princip endast tillämpa bestämmelser-

15

na i 15 kapitlet LOU. Bestämmelserna i LOU skall däremot tillämpas fullt ut om byggentreprenadens kontraktsvärde överstiger tröskelvärdet (Pedersen 2008).

Den upphandlande myndigheten som byggherre

Enligt den klassiska nomenklaturen i byggbranschen benämns den som för egen räkning utför eller låter uppföra byggnadsverk som byggherren i projektet. Den upphandlande myndigheten blir således ofta byggherre i projekt som omfattas av offentlig upphandling. Det vanligaste tillvägagångsättet är att ta hjälp av en projekt-ledare för att organisera och leda projektet (Nordstrand 2008).

Gällande standarder och lagstiftning

Den upphandlande myndigheten måste vara insatt i de standarder och den lagstift-ning som gäller i byggbranschen. Fryksdahl & de Jounge (2010) accentuerar detta och menar att det i vissa fall vid upphandling av byggentreprenader över tröskelvärdet är obligatoriskt att hänvisa till en standard. ”Det finns utarbetade standarder vid byggentreprenad-, varu- och tjänstekontrakt.” skriver de på sidan 14 i skriften Upp-handlingsreglerna en introduktion.

Att själva utförandet av byggprojekt ofta regleras av standardavtal har dels sin grund i tradition och branschpraxis men det kommer också av att det är praktiskt att det finns standardsätt att organisera byggprojekt på (Liman 1997). Om ett standard-avtal inte används så får ett separat kontrakt utarbetas som reglerar avtalsförhållan-dena mellan parterna. Ett exempel på ett standardavtal som vanligen används vid utförandeentreprenader, d.v.s. entreprenader där beställaren tillhandahåller projek-teringen, är AB 04. AB 04 står för Allmänna bestämmelser för byggnads-, anlägg-nings- och installationsentreprenader 2004 (AB 04 2004). Intressant att notera är att de flesta standardavtalen (även AB 04) som används i byggbranschen ser mindre ändringar som en naturlig del i byggprojektets livscykel (Liman 1997).

Byggherrens arbetsmiljöansvar

Arbetsmiljöverket (2011) har på sin hemsida publicerat en sammanfattning av en skrift de tidigare gett ut med titeln; vem är ansvarig för vad? Sidan redogör för an-svarsförhållanden i byggbranschen. De betonar att byggherrens arbetsmiljöansvar gäller såväl vid projektering som vid utförandet av arbetena i byggskedet. Ofta är den upphandlande myndigheten byggherre och måste då ta arbetsmiljöansvaret så som det föreskrivs i tillämplig lagstiftning. Det framgår ur AML 3:6 (arbetsmiljöla-gen) som återges nedan att byggherren skall planera för riskhanteringsarbetet redan på ett projekteringsstadium.

”Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet.”

16

Föreskriften Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) vilken utgör en del av Arbetsmiljöverkets (de hette tidigare Arbetarskyddsstyrelsen) författningssamling reviderats år 2009 med syftet att öka byggherrens arbetsmiljöansvar. Nedan presen-teras några utvalda lagrum ur AFS 1999:3 som reglerar arbetsgivarens arbetsmiljöan-svar.

”§ 5 Byggherren ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas när det gäller:

− objektets eller anläggningens placering och utformning − val av byggprodukter − val av konstruktioner för grundläggning, stomsystem - andra bärande element − val och utformning av stomkomplettering − val av installationer, deras placering och infästning − val av inredningar”

”§ 5a Byggherren ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att byggtiden och tiderna för del etapperna är så väl tilltagen att arbetena kan utföras i sådan takt att risk för ohälsa och olycksfall undviks.”

”§ 5b Byggherren ska se till att planering och projektering sker i så god tid före arbe-tenas utförande att det är möjligt att samordna arbetena utan att arbetsmiljörisker uppstår på grund av tidsbrist vid samordningen.”

Byggherren kan under vissa förutsättningar överlåta hela sitt arbetsmiljöansvar på en uppdragstagare, överlåtelsen måste i så fall ske skriftligen (Svenska Byggdirektiv AB 2010). Om en upphandlande myndighet väljer att överlåta ansvaret till en uppdrags-tagare så är det viktigt att ingen information försvinner vid överlåtelsen. Det kan i så fall leda till att möjligheterna till en bra riskhantering på byggarbetsplatsen minskar.

Riskhantering i byggprojekt

Enligt Kululanga och Witness (2010) är byggbranschen över hela världen generellt konservativ och dålig på att ta till sig nya idéer. Björklund (2009) konstaterar vid en historisk tillbakablick att de problem som är aktuella i byggbranschen idag och de som var aktuella för ca trettio år sedan är desamma och att bristerna i arbetsmiljön är desamma nu som då. Samuelsson (2009) har för Byggindustrins Centrala Arbetsmil-jöråd sammanställt de arbetsskador som under 2009 anmälts till Försäkringskassan. ”Det registrerade antalet olyckor år 2009 minskade till 1509 medan frekvensen (antal olyckor/1000 sysselsatta) minskade till 10,2.” (Samuelsson 2009 sid. 3). Dessa fakta nyanserar bilden om byggbranschen som konservativ eftersom olycksfrekvensen år 2009 var den lägsta någonsin noterade i Sverige med en minskning på ca 10 % från 2008.

17

Dilemmat med att branschens konservativitet hämmar utvecklingen av arbetsmiljö-frågor är tyvärr till fördel för de som skriver förfrågningsunderlag, speciellt om per-sonerna har jobbat i branschen de senaste trettio åren. De kan då göra som de alltid gjort och det kommer fungera, men för att åstadkomma en förändring till det bättre bör tankar om en sund riskhantering arbetas in redan i förfrågningsunderlaget. På detta område föreskriver inte LOU något speciellt branschdrivande förfaringssätt och är på så sätt till viss del med och hämmar utvecklingen av säkerhet och arbetsmiljö-frågor i byggbranschen. Faktorer gällande säkerhet bör kanske tas med i utvärde-ringen av anbuden och på så sätt vara av vikt att nämna redan vid författandet av förfrågningsunderlaget?

Björklund (2009) har under arbetet med den rapport som Ledarna och Svenska Byggnadsarbetareförbundet beställt intervjuat flera hundra entreprenörer, bygg-nadsarbetare och tjänstemän angående arbetsmiljö och arbetsmiljöbrott. Han har ut-ifrån dessa intervjuer sammanställt ett antal punkter på vad respondenterna ansett nödvändigt för att förbättra förhållandena i byggbranschen. En av punkterna gäller en efterfrågan om en höjning av branschens generella kunskapsnivå om arbetsmiljö och säkerhetsfrågor. Fall från höjd är den vanligaste källan till olyckor i byggbran-schen (Arbetsmiljöverket 2010).

”En byggarbetsplats är en farlig arbetsplats och skillnaden mellan en bra och dålig ar-betsmiljö kan vara skillnaden mellan liv och död.” Björklund 2009 sid. 1

Här följer två av de i byggbranschen centrala lagarna och författningarna ur ett risk-hanteringsperspektiv.

• Arbetsmiljölagen (1977:1160) och dess kompletterande regler i arbetsmiljöför-ordningen är den lagstiftning som reglerar arbetsmiljön på en byggarbets-plats. Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.

• Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) är en samling föreskrifter som Arbetsmiljöverket ger ut på uppdrag av regeringen. Det finns ca 40 föreskrif-ter som gäller byggbranschen, de behandlar bland annat arbete med stegar och bockar. Varav föreskriften Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) redan nämnts i kontexten av arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, den är en av de centralare även för riskhantering.

Planering av byggprojekt

Planeringen av byggprojekt är väl avhandlat i projektledningslitteraturen, flera för-fattare accentuerar vikten av själva planeringen av projektet bland annat Jansson och Ljung (2004), Ottosson (2009) och Westland (2006) för att nämna några. Själva plane-ringsarbetet i sig är viktigt, så är även det resultat det ger så som tydliga beskriv-ningar och planer. Den kunskap om det aktuella projektet som planeringen ger upp-hov till är sen till stor användning under själva utförandet av projektet. Att verklig-

18

heten alltid bjuder på oväntade händelser och överraskningar betonar bland annat Jansson och Ljung (2004) men några som går ett steg längre och accentuerar den konstant närvarande osäkerheten i projekt

Själva tidsplaneringen eller tillverkningen av en tidplan föregås ofta av annan plane-ring så som mängdberäkning eller indelning i arbetspaket (aktiviteter) inom projek-tet. Tidplanen bygger på uppskattningar av resursåtgång utifrån arbetspaketens av-gränsningar (Ottosson 2009). Att just uppskattningar oftast ligger till grund för arbe-tet med tidsplaner är intressant att notera, Jansson och Ljung (2004) poängterar att erfarenhet är den bästa grunden för att göra rimliga uppskattningar. Böcker och digi-tala planeringsverktyg finns till projektledarens hjälp, men som även Ottosson (2009) betonar bygger de flesta tidsberäkningar för byggprojekt på erfarenheten hos den som utför planeringsarbetet.

är Christensen och Kreiner (1997).

Flera anledningar kan nämnas till varför en tidsuppskattning kan bli felaktig eller i alla fall skilja väsentligt mellan två olika skattande personer. Dessa typer av skatt-nings-fel benämns inom projektledningslitteratur som uppskattningsfällor och en enkel förklaring på varför det kan skilja mycket mellan två personers skattning kan vara att de har olika sätt att se på tid (Jansson & Ljung 2004). En annan förklaring kan vara att företagsmiljön påverkar synen på misslyckanden. Goldratt (1997) menar att en låg tolerans för misslyckanden kommer medföra att större säkerhetsmarginaler (tidsbuffertar) läggs på i tidsuppskattningarna.

Jansson och Ljung (2004) har en hypotes om att ett arbetspaket skulle genomföras nog många gånger så skulle det till slut gå att med stor sannolikhet gå att veta hur lång tid det tar att genomföra. Detta resonemang kan vändas e-kontrario för att bely-sa att en osäkerhet gällande tidsåtgång finns närvarande de första gångerna ett ar-betspaket genomförs. I byggprojekt är detta särskilt påtagligt eftersom de flesta byggnader ser olika ut och även om det byggs flera liknande byggnader så kommer de första vila under denna osäkerhet.

Vidare utgör mängden korrekt information som den planerande personen har till-gång till en faktor för hur korrekta skattningar av tidsåtgången denne kommer kun-na utföra (Jansson & Ljung 2004). Ottosson (2009) nämner även att faktorer så som underskattning och missbedömning påverkar hur korrekta tidsuppskattningarna blir. Vilken teknik som valts för själva utförandet av arbetet med tidplanerna så kal-lade inre faktorer påverkar förutsättningarna för att göra korrekta tidsuppskattning-ar. Så gör även yttre faktorer så som externa intressenters beslut.

2.3 EG-rätten och LOU Detta stycke utgör en bakgrundsbeskrivning till vad LOU bygger på, samt hur och varför lagen kommit till stånd. Kopplingen till EG-rätten med fri handel och en fri rörlighet av tjänster utgör grunden till LOU detta ger tillsammans med de fem grundläggande principerna genklang i hur anbud skall värderas och vilka typer av krav som går att ställa i förfrågningsunderlaget. Vidare beskrivs de fem grundläg-gande principer som utgör grunden för all offentlig upphandling.

19

EG-rätten

När Sverige gick med i ESS (EU-länderna samt Island, Norge och Liechtenstein) be-slutades att införa och tillämpa de gemenskapsrättsliga reglerna i den nationella lag-stiftningen (Johansson & Kahlström 2009 sid. 12).

Rättsområdet, offentlig upphandling, har nära anknytning till EG-rätt, det regleras dels av EG-direktiv dels av LOU. Värt att poängtera är att EG-fördraget inte innehål-ler bestämmelser som direkt reglerar offentlig upphandling, men generella drag som kan hänföras till offentlig upphandling finns upptagna i EG-fördraget. Inga specifika regler för offentlig upphandling finns alltså i EG-fördraget.

En offentlig upphandling inom EU lyder under primärrätt (EG-fördraget) och se-kundärrätt (upphandlingsdirektiven). Vidare är delar av WTO-avtalet genom GPA (Government Procurement Agreement) införlivade i upphandlingsdirektiven (Mikic 2004). Följande citat av Mikic illustrerar hur reglerna kring offentlig upphandling är sprungna ur EG-fördraget och därmed förankrade i primärrätten.

”Exempel på bestämmelser i EG-fördraget som kan hänföras till den offentliga upp-handlingen är artikel 12 om ickediskriminering, artikel 28 om fri rörlighet för varor, artikel 43 om fri etableringsrätt och artikel 49 om fri rörlighet för tjänster.” Mikic 2004 sid. 10

De artiklar (artikel 12, 28, 43, 49) som Mikic tar upp omnämns även i Prop. 2006/07:128 sid. 131 som de EG-direktiv som utgör grunden till den svenska lagstift-ningen om offentlig upphandling.

Upphandlingsdirektiven är del av sekundärrätten utgör också en del av grunden till de nationella reglerna om offentlig upphandling (Johansson & Kahlström 2009 sid. 12). Det är fyra direktiv som anses ligga till grund för LOU och de är de följande (prop. 2006/07:128):

• 93/36/EEG om upphandling av varor

• 93/37/EEG om upphandling av byggentreprenader

• 92/50/EEG om upphandling av tjänster

• 93/38/EEG om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och te-lekommunikation

Dessa direktiv som upprättades i början av 90-talet har sedan genomgått ett antal re-videringar, två större ändringar var de följande: Genom direktiv 2004/18/EG slogs de tre första direktiven samman på så vis skedde en sammanslagning av förfaranden vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. Senare kom di-rektiv 2004/17/EG gällande samordning av förfarandet vid upphandling inom områ-dena vatten energi, transporter och telekommunikation (prop. 2006/07:128).

En fri handel och en fri rörlighet av tjänster och varor kännetecknar grundtanken med regelverket som rör offentlig upphandling. Avsteg från dessa grundläggande

20

principer får endast göras i undantagsfall av det enskilda medlemslandet. Exempel på undantagsfall är om det framgår av EG-domstolens praxis att en lokal inskränk-ning av den fria rörligheten av varor och tjänster är godtagbar. Detta kan ibland in-träffa vid t.ex. lokalt höjda miljöskyddskrav (Prop. 2001/02:142).

Mikic har studerat förarbeten till LOU och i förarbetena framgår att den grundläg-gande uppfattningen om hur en upphandling skall genomföras inte skiljer mellan Sverige och EG. En upphandling skall enligt båda dessa regelverk ske öppet, i kon-kurrens, affärsmässigt och på ett icke-diskriminerande sätt. Inom EG-rätten finns fyra friheter som är direkt beroende av den öppna gemensamma marknaden, dessa är; fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital.

De grundläggande principerna

Tidigare fanns en huvudregel i LOU som sa att affärsmässighet skulle prägla all of-fentlig upphandling. Denna huvudregel togs bort i och med en lagändring 2007 och ersattes med de principer som finns i EG-direktiven (prop. 2006/07:128). EG-direktiven säger att all den offentliga upphandlingen skall präglas av fem stycken grundläggande principer dessa är: principen om icke-diskriminering, principen om likabehandling, principen om transparens, proportionalitetsprincipen och principen om ömsesidigt erkännande (Fryksdahl & de Jounge 2010 sid. 9-10). Principernas huvuddrag förklaras var för sig i följande punktlista.

• Principen om icke diskriminering säger att det är förbjudet att direkt eller indi-rekt diskriminera en leverantör på grund av nationalitet. Lokala företag får inte heller ges fördel på grund av dess lokala läge. Ett exempel på diskrimine-ring som Pedersen (2008) nämner är om kraven är sådana att endast ett svenskt företag kan känna till dem eller klarar att realisera dem.

• Av principen om likabehandling följer att alla leverantörer ska behandlas lika och ges lika förutsättningar. Den upphandlande myndigheten måste t.ex. lämna ut samma information vid samma tillfälle till alla leverantörer.

• Principen om transparens säger att den upphandlande myndigheten är skyldig att skapa öppenhet och förutsägbarhet, detta görs bland annat genom att läm-na tydlig information det praktiska tillvägagångsättet kring upphandlingen. Att alla leverantörer ges samma förutsättningar genom ett klart och tydligt förfrågningsunderlag, alla krav på det som skall upphandlas ska specificeras i förfrågningsunderlaget.

• Proportionalitetsprincipen gör gällande att kraven i kravspecifikationen och kraven på leverantören måste ha ett naturligt samband och stå i rimlig propor-tion till det som ska upphandlas. Det alternativ som är minst belastande eller ingripande bör väljas.

• Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg, certifikat och annan do-kumenterad behörighet som har utfärdats av en medlemsstats behöriga myn-digheter ska gälla också i övriga EU/EES-länder.

21

2.4 Förfrågningsunderlaget Utformningen av förfrågningsunderlaget påverkar vilket sätt anbudet kan värderas på och sätter riktningen för hela byggprojektet då det utgör grunden till vad entre-prenören ombeds göra. Under denna rubrik förklaras förfrågningsunderlagets olika delar och hur det skall utformas. Byggnadstekniska faktorer som påverkar ekonomin i byggprojekt tas upp i förhållande till förfrågningsunderlaget, t.ex. så berörs arbets-miljöansvar och risktagande utifrån förfrågningsunderlagets utformning.

Förfrågningsunderlagets olika delar

Ett förfrågningsunderlag ligger till grund för leverantörens prissättning av sitt an-bud. Förfrågningsunderlaget skall innehålla tilldelningskriterierna. Det vill säga de kriterier som ligger till grund för värderingen av anbuden. Det framgår i LOU att kri-terierna om möjligt ska anges efter angelägenhetsgrad med det viktigaste kriteriet först. Lagen omnämner dock inte hur kvalitativa egenskaper ska jämföras med var-andra, inte heller hur de ska relateras till priset (Nilsson & Sandlund 2007). Enligt Forsberg (2004) skall förfrågningsunderlaget vara tydligt utformat och innehålla föl-jande delar:

• Kravspecifikation.

• Administrativa bestämmelser.

• Kommersiella villkor.

• Utvärderingskriterier.

• Kvalifikationskrav.

Den upphandlande enheten anger i kravspecifikationen vad den avser att upphandla. Det finns vanligen två typer av krav, skallkrav och börkrav, där skallkraven ovillkor-ligen måste uppfyllas medan börkraven är mer av frivillig karaktär. Börkraven ska-par dynamik och spelrum i förfrågningsunderlaget och kan om de utnyttjas rätt av anbudsgivaren ge mervärde åt anbudet.

De administrativa bestämmelserna anger bland annat adresser- och tidpunkter för in-lämningar och eventuella särskilda villkor för dem som deltar i anbudsgivningen.

Vidare anger de kommersiella villkoren de affärsmässiga förutsättningarna som omger anbudsgivningen. De kan vara leveransvillkor, garantier, försäkringar och metoder för kvalitetssäkring.

Utvärderingskriterierna beskriver hur anbudsvärderingen kommer gå till. De grunder på vilka utvärderingen kommer göras skall specificeras och den upphandlande enhe-tens förhållning till de krav som ställts skall tydligt framgå ur denna del av förfråg-ningsunderlaget. Detta beskrivs mer ingående under rubriken Tilldelning av kontrakt.

Fortsatt behandlar kvalifikationskraven de krav som ställs på leverantören gällande t.ex. viss årlig omsättning, likviditet, teknisk och yrkesmässig kapacitet, personaltill-gång o.s.v. (Forsberg 2004).

22

LOU:s syn på ändringar under upphandling och efter det att projektet satt igång

Under själva upphandlingen finns generellt ingen möjlighet till ändring i handling-arna (Fryksdahl & de Jounge 2010), detta är LOU:s huvudregel. Mindre ändringar kan tillåtas men om kraven i handlingarna måste ändras i väsentlig utsträckning måste hela upphandlingen göras om från början. David Sundgren (2003) har skrivit en licentiatavhandling som behandlar ändringar i handlingarna under pågående upphandling och han kom fram till att LOU inte är väl anpassad till komplexa upp-handlingar. Följande citat belyser problematiken vid upphandlingar av komplexa IT-system utifrån hur Sundgren tolkat LOU.

Praktisk hantering av upphandlingar av komplexa IT- system kräver emellertid många gånger att villkoren för upphandlingen justeras under upphandlingens förlopp. Det är denna konflikt mellan lagens strävan att undvika ändringar, och det praktiska behovet av ändringar som avhandlingen behandlar. Sundgren 2003 sid. 2

Att däremot ändra i handlingarna efter det att projektet satt igång, är att betrakta som mer tillåtet enligt LOU. Detta följer av att när kontraktet är skrivet så är upp-handlingsprocessen avslutad, detta motsvaras av rutan med namnet kontraktsskriv-ning i Figur 1 Upphandlingsprocessen som återfinns på sida 2. Då går upphand-lingsprocessen över i den faktiska avtalsperioden och inom avtalsperioden är det av-talet som reglerar ändringar i det pågående projektet.

Kvalificering av leverantör utifrån riskhantering

Vid författandet av de kvalificerande kriterierna i förfrågningsunderlaget finns möj-lighet för den upphandlande myndigheten att ställa krav på anbudslämnarna. Om det går att ställa krav gällande riskhantering och arbetsmiljö är en befogad fråga ut-ifrån byggherrens behov av att sörja för en erforderlig riskhantering. Som framgår av citatet nedan ur Vilhelmsson (2009) så kan leverantörerna kvalificeras utifrån ett an-tal faktorer så som t.ex. teknisk eller yrkesmässig kapacitet.

”Vidare sker kvalificering av leverantörer med avseende på uppgifter för registrerings- och skattekontroll, leverantörernas ekonomiska ställning, samt tekniska och yrkesmäs-siga kapacitet.” Vilhelmsson 2009 sid. 13

Flera utav förfrågningsunderlagets delar tillåter den upphandlande myndigheten att ställa krav, det viktiga är här att kraven inte strider mot någon av de grundläggande principerna nämnda under föregående rubrik. Fryksdahl och de Jounge (2010) beto-nar också att kraven måste ha ett naturligt samband med det som skall upphandlas och att de skall stå i rimligt förhållande till det som skall upphandlas. Huruvida krav på riskhantering och arbetsmiljö i byggprojektet har ett naturligt samband till själva byggprojektet kan vara en svår fråga som får olika svar beroende på vem man frågar.

De kommersiella villkoren kan bland annat omfatta metoder för kvalitetssäkring och det skulle då skulle kunna sägas att det finns ett utrymme för att säkra upp kvalitén

23

på arbetsmiljön. Vidare kan kvalifikationskraven röra t.ex. teknisk och yrkesmässig kapacitet vilket också skulle kunna innefatta den yrkesmässiga professionaliteten att hålla med en erforderlig riskhantering i projektet. Dessa antaganden har inte gått att befästa i någon litteratur, men de följer av byggherrens lagstadgade behov av att sör-ja för arbetsmiljön på byggarbetsplatsen. Sundgren (2003) beskriver hur pass otydli-ga riktlinjer som finns i LOU gällande vilka krav den upphandlande enheten kan ställa på leverantörerna då han hänvisar till 1 kap 18 §, 2 st. där det står om att den upphandlande enheten skall ange vilka bevis den vill ha på leverantörens tekniska förmåga och yrkesmässiga kapacitet.

Av detta torde man kunna utläsa att den upphandlande enheten kan ställa vissa mi-nimikrav på leverantörerna i fråga om deras ekonomiska och finansiella ställning samt tekniska förmåga och kapacitet. Sundgren 2003 sid. 38

Hur svårt är det att skriva ett korrekt underlag?

Som framgått under rubriken Planering av byggprojekt så är planering viktigt i projekt, främst eftersom den förbereder inför de oväntade händelser som verkligheten alltid bjuder på (Jansson och Ljung; Christensen och Kreiner 1997). Författandet av ett för-frågningsunderlag kan ses som en planeringsprocess inför ett byggprojekt som skall realiseras, dilemmat vid upphandling enligt LOU är att dem som är med och förfat-tar underlaget inte blir desamma som dem som är med vid utförandet av projektet. Därmed kommer ett mer genomarbetat förfrågningsunderlag bidra till att entrepre-nören blir bättre förberedd på de överraskningar som verkligheten kommer bjuda på vid genomförandet av projektet.

Sundgren (2003) uttrycker det som omöjligt att skriva en kravspecifikation som är komplett och entydig samtidigt som den är både lösnings- och leverantörsneutral. Det är alltså ganska svårt att skriva ett korrekt underlag och eftersom ett mindre bra underlag därmed mest troligen når entreprenören så kommer denne stå mindre väl förberedd att möta utmaningarna projektet. Följande citat från Sundgrens avhand-ling sätter ord på vilka utmaningar som den upphandlande enheten (kunden) står inför vid författandet av underlaget:

Kunden måste vid utformningen av kravspecifikationen göra en avvägning mellan de två motsatserna fullständighet och lösningsneutralitet. Sundgren 2003 sid. 20

I denna kontext står fullständighet för en fullständig beskrivning av objektet som av-ses att upphandlas. Detta kan medföra att den upphandlande enheten beskriver så ingående vad de vill upphandla att de utelämnar alternativa lösningar som kanske hade varit godtagbara, eller till och med bättre. Vidare så syftar Sundgren här med lösningsneutralitet till att den upphandlande enheten skall vara öppen för förslag gällande alternativa lösningar på hur det de avsåg att upphandla kan utformas eller genomföras. Sundgren (2003) konkluderar med konstaterandet att den upphandlan-

24

de enheten får söka göra en lämplig avvägning mellan fullständighet och lösnings-neutralitet.

2.5 Tilldelning av kontrakt (utvärdering av anbud) Detta område beskrivs initialt mer översiktligt under rubriken upphandlingsproces-sen. Denna rubrik går lite djupare och beskriver mer ingående hur LOU föreskriver att utvärderingen skall gå till utifrån två olika utvärderingskriterier. LOU säger inte något explicit om användning av beräkningsmodeller, men domar och praxis anty-der att de kan användas. Stycket behandlar inte mer ingående hur modellerna skall användas utan fokuserar på användningen av de två kriterierna.

De två utvärderingskriterierna

Enligt LOU finns det bara två olika utvärderingskriterier att utgå ifrån vid bedöm-ning av vilket anbud som blir det vinnande och dessa kriterier är antingen det anbud med det lägsta priset eller det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga

”Med beräkningsmodell menar vi en matematisk modell som på något sätt kan tolka pris och kvalitativa kriterier, och numeriskt beräkna och rangordna anbud. Dessutom ska beräkningsmodellen kunna rangordna kardinalt, det vill säga förutom att rang-ordna också kunna påvisa hur mycket bättre ett anbud är än ett annat.” Nilsson & Sandlund 2007 sid. 12

(Mo-rin & Dahlström 2008, sid. 14; LOU 12 kap § 1). För att avgöra vilket anbud som blir det vinnande går det att antingen använda en matematisk beräkningsmodell eller så kan utvärderingen ske utan beräkningsmodell.

LOU föreskriver att den upphandlande myndigheten skall utföra upphandlingen med de fem grundläggande principerna i åtanke och principen om likabehandling säger att samma information måste lämnas ut vid samma tillfälle till alla anbudsgi-vare. Forsberg (2004) anger att upphandlingen blir ogiltig om den upphandlande en-heten bryter mot denna grundläggande princip. I värsta fall kan ett sådant lagbrott leda till skadeståndskrav.

Utvärdering utan beräkningsmodell

Om en beräkningsmodell inte används är inte utvärderingen buden till någon mate-matisk formel, utan bedömningen sker utifrån icke matematiska faktorer. Här kan faktorer som riskhantering och miljökrav nämnas som exempel, d.v.s. sådant som är svårt att uttrycka med matematiska formler. Andersson och Lunander (2004) ger oli-ka exempel på varför en upphandlande enhet skulle vilja använda en utvärderings-modell som inte baseras på matematiska formler. De nämner bland annat att denna metod kan vara gynnsam om den upphandlande enheten vill öka sina möjligheter till att göra en egen utvärdering. Nutek (2005) skriver i rapporten Hinder och möjligheter för små företag att delta i offentliga upphandlingar att om utvärderingen utgår från kra-vet om det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska utvärderingen baseras på fak-

25

torer så som driftskostnader, service och miljöpåverkan. Det vill säga faktorer som inte är lätt mätbara i monetära termer och som inte heller är så lätt preciserade med matematiska formler.

Utvärdering med beräkningsmodell

Det kanske vanligaste sättet att värdera anbud på är utifrån en matematisk beräk-ningsmodell. Själva lagen om offentlig upphandling innehåller ingen föreskriven be-räkningsmodell men praxis utifrån domar, yttranden i mål, forskningsrapporter och böcker på temat ger en god fingervisning om vilken typ av beräkningsmodeller som är adekvata att använda vid olika typer av upphandlingar (Andersson & Lunander 2004).

Bedömningskriteriet det lägsta priset

Om den upphandlande enheten väljer denna princip istället för det ekonomiskt mest fördelaktiga, ska det lägsta priset bland ingivna anbud vara avgörande vid tilldel-ningsbeslutet (Jönsson 2006).

Bedömningskriteriet det ekonomiskt mest fördelaktiga

Fryksdahl och de Jounge (2010) skriver att vid användande av bedömningskriteriet det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet så ska den upphandlande myndigheten ange vilka utvärderingskriterier den kommer att ta hänsyn till vid utvärderingen. Konkreta exempel på utvärderingskriterier som nämns i LOU är bland annat kvali-tet, genomförande-tid och miljöegenskaper. Jönsson (2006) har valt att exemplifiera med fler mjuka faktorer och nämner estetiska och funktionella egenskaper, service och underhåll vid beskrivning av vad den upphandlande myndigheten kan använda som utvärderingskriterier. Han accentuerar vikten av att utvärderingskriterierna formuleras tydligt och begripligt, detta framgår av följande citat.

”Kriterierna/villkoren ska vara tydligt och begripligt angivna i förfrågningsunderlaget om den upphandlande enheten valt att utvärdera det ekonomiskt mest fördelaktiga an-budet.” Jönsson 2006 sid. 12

Att det förhåller sig som angivits ovan var inte självklart utifrån LOU för ca 5 år se-dan. Men följande citat visar hur regeringens experter uttalade sig i SOU 2006:28 om kopplingen mellan EG-domstolens praxis exemplifierad genom centrala domar och icke-ekonomiska bedömningskriterier.

”Enligt utredningens uppfattning innebär domarna att en upphandlande enhet får ställa krav på en leverantör som inte är av renodlat ekonomisk karaktär och att krav av sådant slag får användas vid bedömningen av vad som är ekonomiskt mest fördelak-tigt.” SOU 2006:28 sid. 22

26

2.6 Svårigheter och motsättningar Under följande rubrik belyses några områden där LOU och det sätt den för närva-rande tolkas kan vara svår att tillämpa på upphandling av byggentreprenader. Kom-plexa och stora projekt vilket ofta är fallet vid projekt över tröskelvärdet kan vara svåra att planera och den upphandlande enhetens syn på riskhantering och arbets-miljö påverkar vad de kan värdesätta i anbuden.

Komplexitet medför behov av förhandling

Som framgår av följande citat ur Sundgren (2003) är att när det gäller upphandling av komplexa föremål så är den förhandlade upphandlingsformen att föredra. Det sä-ger inte att en matematisk beräkningsmetod utelämnats men det antyder att kom-plexitet medför ett behov av förhandling.

”Vid upphandling av komplexa föremål torde förhandlad upphandling ofta vara önsk-värt.” Sundgren 2003 sid. 36

Som avhandlats i tidigare stycke i denna uppsats så skall öppet- eller selektivt upp-handlingsförfarande över tröskelvärdet främst tillämpas, och i undantagsfall skall de två olika förhandlade upphandlingsförfarandena (förhandlat förfarande eller konkur-renspräglad dialog) tillämpas.

Ett dilemma som uppstår här är att eftersom de flesta byggprojekt ovan tröskelvärdet kan anses komplicerade men lagen säger att de förhandlade upphandlingsformerna endast skall tillämpas vid särskilt

Konkurrensen om byggentreprenader

komplicerade upphandlingar. Det behov av för-handling som Sundgren (2003) betonar finns närvarande vid komplexa upphand-lingar tillåts alltså enligt LOU inte att fullt ut tillmötesgås.

Två studenter som skrivit om konkurrensen på den offentliga marknaden och SME- företagens möjligheter till att vara med och konkurrera är Johansson och Kahlström. I sammanfattningen till vad de kommit fram till i sin uppsats skriver de enligt följan-de:

”Det område som kan anses minst jämlik mellan SME-företag och stora företag är byggentreprenader där det av naturliga skäl blir svårt för mindre företag att vara med och lämna anbud.” Johansson & Kahlström 2009 sid. 2

Detta säger att byggentreprenader är de större byggföretagens marknad på en spel-plan med internationell konkurrens. Gällande de projekt som återfinns ovan tröskel-värdet är konkurrenssituationen svår för SME-företag eftersom upphandlingen inte får delas upp. Därav kan inte mindre företag allt för lätt lägga in anbud på större projekt.

Ett sätt för de mindre företagen att vara med och konkurrera är genom sammanslut-ningar av flera företag. Det går att läsa i Upphandlingsreglerna en introduktion att ett

27

företag får åberopa ett annat företags kapacitet om det fogar över dess resurser (Fryksdahl & de Jounge 2010). Resurser exemplifieras inte endast med ekonomiska tillgångar utan även tekniska och yrkesmässig faktorer utgör typer av kapacitet som ett företag kan foga över men som tillhör ett annat företag. Jönsson (2006) skriver gäl-lande samarbete mellan anbudsgivare att flera leverantörer kan slå sig samman i ett gemensamt anbud om utförandet av verksamheten och att de då uppträder som ett konsortium.

Att bilda ett konsortium är dock omgivet av en mängd lagstiftning som gör det aningens krångligt att för ett mindre företag anta utmaningen och lägga ett gemen-samt anbud. Bland annat så måste leverantörerna vara mindre företag och inte inne-ha in dominerande ställning, eller på annat sätt bryta mot konkurrensrätten. Intres-sant att observera är att Jönsson (2006) uppmanar det mindre företaget att rikta en fråga per telefon eller e-post till den upphandlande enheten om det inte tydligt fram-går av förfrågningsunderlaget att konsortium är tillåtna. Detta antyder att den upp-handlande enheten kan skriva in i förfrågningsunderlaget att konsortier inte är tillåt-na i den aktuella upphandlingen.

Kostnad, mängd och pris som faktorer vid planering

Nordqvist (2002) presenterar i sin bok projektstyrning en kostnadscentrerad modell som illustrerar hur kostnaden är en produkt av mängd och pris (se Figur 3 nedan modifierad av Ulf Johansson 2005). Vid förhållandet återgivet ovan kommer en för-ändring av omfattningen (mängden) på projektet ge förändringar gällande pris och/eller kostnad. Mängden bestäms av funktionell standard och funktionell lösning som ger omfattningen. Vidare bestäms priset av vald teknisk standard och de teknis-ka lösningarna. Nordkvist betonar att faktorerna kostnad, mängd och pris kan an-vändas för projektstyrning men att en medvetenhet om faktorernas inbördes beroen-de vid hantering av faktorerna är viktig.

Figur 3 Kostnad som produkt av mängd och pris.

28

Det grundläggande förhållandet mellan kostnad mängd och pris vid projektstyrning är väsentligt att ha i åtanke vid skrivande av anbud av flera anledningar. Dels för att projektet kommer gå bättre att styra ju bättre underlaget är, men projektet kommer också bli mer prisvärt ju mer genomarbetat underlaget är. Detta följer även av följan-de figur (Figur 4) som är tagen ur Wermelin (1997) modifierad av Ulf Johansson (2005) diagrammet illustrerar hur kostnaden (resursförbrukningen) för en förändring kommer öka ju längre projektet framskrider från det att behovsunderlaget tas fram.

Figur 4 Kostnaden för en förändring i projektet ökar med tiden.

I ett tidigt skede av planeringen blir resursförbrukningen för en förändring väldigt liten medan en förändring i projektet vid ett senare skede kommer bli kostsam. Ur diagrammet går det att utläsa att resursförbrukningen för en förändring vid fasen för förfrågningsunderlaget är ca 50 % större än vid fasen för beslutsunderlaget. Att jobba igenom underlaget ingående och noga tänka igenom hur byggnaden kommer an-vändas är väsentligt för att i ett så tidigt skede som möjligt korrigera en eventuell felaktig kurs på någon del av projektet. Diagrammet visar även förhållandet mellan möjligheten till kvalitetssäkring och resursförbrukningen. Kurvan för kvalitetssäk-ring och den för påverkansmöjlighet följer varandra åt och det signifikanta är att möj-ligheterna till att påverka dessa områden sjunker ju längre projektet framskrider. In-tressant att notera är att efter bygghandlingens upprättande så sjunker påverkans-möjligheterna och möjligheterna till kvalitetssäkring drastiskt.

Risker i byggprocessen koppat till utformning av förfrågningsunderlaget

Det är väsentligt att den som skriver förfrågningsunderlaget är insatt i vad dessa la-gar behandlar och hur de påverkar byggprocessen. Detta följer dels av logiken för att om det i förfrågningsunderlaget föreskrivs något som för entreprenören kommer bli olagligt att utföra så är förfrågningsunderlaget inte korrekt utformat. Men Björklund (2009) belyser fler aspekter av detta i den rapport Ledarna och Svenska Byggnadsar-betareförbundet beställt angående arbetsmiljö och arbetsmiljöbrott. Syftet med rap-

29

porten var att försöka finna en förklaring till varför situationer som orsakar ohälsa och olyckor i byggprocessen uppstår. Som en förklaring till detta hänvisar Björklund i rapporten till att lägsta pris oftast är överordnat andra värden vid en upphandling. Detta kan i sig resultera i att det företag som satsar på säkerhet förlorar i konkur-renskraft mot det företag som avstår från att satsa på säkerhet skriver Björklund. Sä-kerhetsnivån på en byggarbetsplats är till viss del beroende av vilka pengar som av-sätts för riskhantering, men en arbetsplats med låg säkerhet kan bli kostsam i läng-den då olyckor aldrig är bra för ett företag. Intressant i denna kontext är att arbets-miljö- och säkerhetsfrågor inte beaktas i erforderlig omfattning vid projektering och planering (Björklund 2009). Hela planeringsprocessen får alltså påverkan på riskhan-teringsmöjligheterna i det kommande byggnadsarbetet. Förfrågningsunderlaget ut-gör en av flera viktiga delar för att en sund riskhantering skall kunna tillämpas vid uppförandet av byggnaden. Om säkerhetsfrågor dessutom värdesätts vid värdering-en av anbuden och därmed lyfts fram vid utformningen av förfrågningsunderlagen så läggs en grund för ett sunt och realistiskt riskhanteringsarbete i den kommande byggproduktionen.

Björklund skriver enligt följande, vilket också går att härleda ur diagrammet på sida 28 i denna rapport.

”Det är enkelt och billigt att planera bort riskfyllda arbeten under projekteringsskedet – det är komplicerat och dyrt att ordna med säkerhet, skyddsutrustning och hjälpme-del i byggskedet.” Björklund 2009 sid. 18

Även Bohgard (2005) håller med om detta då han skriver att det arbete som kon-struktörerna gör får en direkt betydelse för arbetsförhållandena på byggarbetsplat-sen. Möjligen var de som utformade Arbetsmiljölagen medvetna om att ju tidigare risker beaktas i byggprojekt desto högre kommer oddsen vara till att de behandlas korrekt, detta följer ur följande utdrag ur Arbetsmiljölagen.

”Under varje skede av planeringen och projekteringen av ett byggnads eller anlägg-ningsarbete ska arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar, inom ramen för sina uppdrag, se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet.” AML 3:7

Kululanga och Witness (2010) anger att de väletablerade (funnits mer än 20 år) och större (fler än 40 anställda) byggföretagen generellt är de bättre på riskhanteringsar-bete. Ett befogat antagande är att dessa byggföretag ställer krav på arkitekter, kon-struktörer och andra som är med och tar fram bygghandlingar. Kontraktssumman vid byggprojekt som går över gränsvärdet enligt LOU ligger över 48 miljoner kronor varför det oftast är dessa större byggföretag som lägger anbud på sådana projekt. Detta fråntar inte eller minskar den upphandlande myndighetens skyldigheter att beakta säkerhetsfrågor tidigt i planeringsprocessen. Björklund (2009) förtydligar lag-rummet ovan med följande uttalande; de som upprättar och samordnar bygghand-lingarna skall göra de riskbedömningar och visa på sådana lösningar som behövs för

30

att säkerheten ska bli godtagbar i byggskedet. Grunden till upprättande av bygg-handlingar är oberoende av upphandlingsform förfrågningsunderlaget, därför utgör det ur den upphandlande enhetens synvinkel ett av de viktigaste styrande dokumen-ten för att säkerhetsfrågor ska beaktas så tidigt i byggprocessen som möjligt. Det finns många olika ingående delar i en erforderligt beaktad riskhantering varav förfat-taren måste begränsa sig på denna punkt och endast nämna en här och det är tids-planeringen. Tidsplaneringen måste göras så att tiden som behövs för arbetets utfö-rande är tillräcklig. Detta kan te sig självklart men i byggbranschen är pressade tid-scheman ett vanligt förekommande problem. Balansen mellan att ett tidschema blir för pressat och att det är bra kan vara hårfin därför är det viktigt att byggtider och etapptider är beräknade och inte bara antagna. Björklund gör följande uttalande om lagens syn på tidsplanering och hur detta kopplas till olycksrisken på byggarbets-platsen.

”En viktig uppgift enligt lagstiftning och föreskrifter är att beräkna tidsåtgången för arbetena. Korta byggtider är ett vanligt problem i dagens byggande. Det orsakar stress som medför ökad risk för olyckor och ohälsa. Kort byggtid kan också innebära att flera arbeten måste genomföras samtidigt på ett begränsat utrymme. Även detta ökar risken för olyckor.” Björklund 2009 sid. 11

Val av entreprenadform utifrån faktorer så som ekonomi, risktagande och projekttid

Vid författande av förfrågningsunderlaget skall den upphandlande myndigheten uppge vilken entreprenadform som de ämnar utföra projektet med. Vid val av entre-prenadform bör faktorer så som ekonomi, risktagande och projekttid vägas in. Tids-planering behandlas under rubriken byggprocessen tillsammans med riskhantering och ekonomin (kostnaden) i projektet avgörs till stor del av faktorerna mängd och pris som diskuterats under rubriken ovan. För att göra ett korrekt val av entrepre-nadform så bör den upphandlande enheten beakta de ovan givna faktorerna som blir tydligare ju mer de arbetar med förfrågningsunderlaget. Detta följer av att en felak-tigt vald entreprenadform för ett projekt kommer motverka det som den upphand-lande myndigheten försöker uppnå. Det följer i sin tur av att de olika entreprenad-formerna har olika för och nackdelar. Men det följer även av att den upphandlande enheten måste utgå från de två olika utvärderingskriterierna, och ett felaktigt val av entreprenadform skulle kunna göra att det anbud som t.ex. blir det med det lägsta priset faktiskt hade varit ett av de dyrare om en annan entreprenadform används.

Dilemmat med byggherrens arbetsmiljöansvar kontra LOU:s föreskrifter

Huruvida den upphandlande enheten i egenskap av byggherre kan överlåta sitt ar-betsmiljöansvar till en uppdragstagare begränsas till viss del av LOU jämfört med en byggherre som inte lyder under LOU.

Oberoende av vilken upphandlingsform som tillämpas (öppet förfarande, selektivt förfarande, förhandlat förfarande eller konkurrenspräglad dialog) så kan den upp-

31

handlande enheten i egenskap av byggherre inte överlåta sitt arbetsmiljöansvar för-rän upphandlingen avslutats. Detta följer av att upphandlingen oberoende av upp-handlingsform skall grundas på förfrågningsunderlaget. Och om den upphandlande enheten då överlåtet arbetsmiljöansvaret i ett skede innan förfrågningsunderlaget är klart så skulle det stå i strid med LOU, detta eftersom LOU föreskriver att den upp-handlande myndigheten skall utföra upphandlingen med de fem grundläggande principerna i åtanke och principen om likabehandling säger att samma information måste lämnas ut vid samma tillfälle till alla anbudsgivare.

Vidare beror den upphandlande enhetens möjlighet till att överlåta sitt arbetsmiljö-ansvar även på vilken entreprenadform (Mycket delad entreprenad, Delad entrepre-nad, Generalentreprenad, Samordnad generalentreprenad, Totalentreprenad) som används. Den entreprenadform som ger möjlighet till den ”snabbaste” överlåtelsen av arbetsmiljöansvar är totalentreprenaden. Vid en totalentreprenad sammanställer Byggherren funktionskrav i förfrågningsunderlaget, utifrån dessa ansvarar sedan to-talentreprenören för projekteringen. Även om den upphandlande enheten överlåter arbetsmiljöansvaret till totalentreprenören vid upphandlingen så har den upphand-lande enheten i egenskap av byggherre ansvar för att de ovan angivna lagrummen ur AFS 1999:3 beaktas, d.v.s. att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksam-mas redan på ett planeringsstadium.

Att den upphandlande enheten tar det arbetsmiljöansvar som den är ålagd kan till viss del inordnas under begreppet sociala hänsyn som ibland nänns i samband med offentlig upphandling. Det står att läsa på Konkurrensverkets (2011) hemsida att om en upphandlande myndighet tar sociala hänsyn i samband med en offentlig upp-handling är det ett sätt för det allmänna att bland annat främja goda arbetsförhållan-den. Den rättspraxis som finns på detta område är främst utarbetad av EU-domstolen och bestämmelser har införts i upphandlingslagstiftningen. Exempel på bestämmel-ser som återfinns i LOU är att tekniska specifikationer bör bestämmas med hänsyn till tillgänglighet för personer med funktionshinder, eller att särskilda sociala villkor för hur ett kontrakt får fullgöras får ställas. Sociala hänsyn är i denna kontext alltså ett brett begrepp som spänner från tillgänglighet för dem med funktionshinder till kon-traktsuppfyllelse.

Det finns möjligheten att utesluta en leverantör vid brott mot den sociala lagstiftning eller på grund av allvarliga fel i yrkesutövningen som rör sociala frågor (Konkur-rensverket 2011). Detta kan anses gynna byggherrens möjlighet att ta sitt arbetsmiljö-ansvar vid upphandling av byggprojekt eftersom de allra sämsta entreprenörerna sett ur en arbetsmiljösynpunkt kan uteslutas från upphandlingen. Att utesluta en entreprenör får endast göras om det är motiverat med hänsyn till upphandlingens art (Konkurrensverket 2011).

I sitt yttrande gällande SOU 2006:28 betonar Konkurrensverket (2011) att bestämmel-serna för hur upphandlande myndigheter och enheter ska beakta olika krav som inte direkt omfattas av syftet med upphandlingsreglerna (t.ex. miljökrav och sociala hän-syn) är en komplex fråga. De återger följande citat ur SOU 2006:28;

32

”Utredningen föreslår att upphandlande myndigheter och enheter bör ställa mil-jö-krav och sociala krav vid upphandling, i den utsträckning det är påkallat med hän-syn till upphandlingens art och förenligt med gemenskapsrätten.” SOU 2006:28 sid. 227

Konkurrensverket (2011) kommenterade sedan citatet med att uppmärksamma ris-ken för att en ökad användning av krav som går utöver det primära syftet med upp-handlingsreglerna kan leda till försämrade förutsättningar för en effektiv konkur-rens. De broderar sedan ut sitt remissvar ytterligare men allt det handlar om konkur-rens och ger ingen mer information om vilka sociala krav en upphandlande myndig-het skulle kunna ställa i egenskap av byggherre.

Gällande miljökrav, sociala krav och andra särskilda krav står det i SOU 2006:28 att läsa på sida 22 att utredningen konstaterat att det vanligen är svårt att göra några be-stämda uttalanden om tolkningen och tillämpningen av den Europeiska gemenska-pens rättsakter. De har därför fokuserat på att redogöra för rättsläget, sådant det uppfattas av utredningen, för att göra det möjligt att på dagens kunskapsnivå ställa miljökrav, sociala krav och andra särskilda krav som inte strider mot gemenskapsrät-ten. Detta fastslår att det inte strider mot den gemenskapsrättsliga lagstiftningen att ställa miljökrav och sociala krav.

Jönsson (2006) kommenterar att frågor om sociala hänsyn vid offentlig upphandling är föremål för utredning och hänvisar till SOU 2005:39. Han nyanserar bilden genom att säga att det inte är så lätt att applicera den rådande lagstiftningen, det framgår klart ur följande citat.

Det finns en stor osäkerhet om utrymmet för sociala hänsyn. Vid direktupphandling kan redan idag viss hänsyn tas till sociala syften och sociala företag om det skrivs in i villkoren i förfrågningsunderlaget. Men få kommuner gör så med hänsyn till LOUs förbud mot diskriminering av företag. Jönsson 2006 sid. 3

Något som bör klargöras i denna kontext är att ”sociala hänsyn” juridiskt kan ses som en delaspekt av ekonomiska hänsyn (Jönsson 2006). Detta får i förlängningen konsekvensen att det för den upphandlande myndigheten blir legalt att värdesätta faktorer som sociala hänsyn vid bedömningsgrunden det ekonomiskt mest fördelak-tiga anbudet. Intressant att observera är att Jönsson (2006) efterfrågar fler utbild-nings- och informationsinsatser riktade till kommunala politiker, upphandlare och jurister om andra hänsyn än ekonomiska. Och han ger sig inte där utan han önskar även förtydliganden i LOU om sociala hänsyn.

Användande av nya och mindre vanliga entreprenadformer

Användande av en mindre vanlig eller ny upphandlingsform kan vid upphandling utgöra en osäkerhetsfaktor i sig. Detta eftersom entreprenadformen anger det sätt på vilket byggprojektet organiseras och om den upphandlande myndigheten eller ent-

33

reprenören/entreprenörerna inte är helt bekanta med entreprenadformen så kan det leda till att nybörjarmisstag begås vid användande av densamma.

Exempel på detta utgörs av kostnadsökningen av byggprojekt som utförts enligt partneringprincipen som är en mindre vanlig entreprenadform. Ett projekt som ut-förts enligt partneringprincipen är bland annat Sundsvalls Äventyrsbad. Kostnads-ökningen gick som nämnts i Kapitel 1 från 203 miljoner kronor till 437 miljoner kro-nor.

Utgör AB 04´s spelregler en osäkerhetsfaktor vid entreprenadupphandling?

Det kan möjligen vara så att entreprenören som slutligen fått anbudet enligt de spel-regler som t.ex. AB 04 ger försöker att utvinna en så stor vinst som möjligt ur projek-tet. Detta skulle i sig innebära en ekonomisk osäkerhetsfaktor, men endast under själva utförandet av projektet (Avtalsperioden i Figur 1 Upphandlingsprocessen på sida 2) och inte under själva upphandlingsprocessen. Därav bör AB 04´s spelregler inte kunna sägas utgöra en stor osäkerhetsfaktor vid entreprenadupphandling. Efter-som själva standarden för kontrakts-formen finns utarbetad för ett antal entreprenad-former i byggbranschen så som t.ex. AB 04 och dessa därmed kan sägas utgöra en branschstandard så bör den upphandlande myndigheten alltså använda sig av dem, observerad att detta inte alltid är tvingande. Den upphandlande enheten kan redan under själva upphandlingsprocessen stävja möjligheterna till stora fluktuationer i pris mellan den initiala kontraktssumman och den slutliga kostnaden för hela projek-tet genom några olika aktioner som listas här i punktform.

• Genom att överhuvudtaget föreskriva ett av de olika standardavtalen garderar sig den upphandlande myndigheten mot att behöva lära in en ny kontrakts-form för varje projekt.

• Ju större kunskap om de spelregler som AB 04 ger som finns hos dem som ar-betar som projektledare för beställaren ju större kommer möjligheterna bli till att hålla projektet inom den initialt uppsatta budgeten.

• Ett genomarbetat förfrågningsunderlag kommer även det minska utrymmet för avgående och tillkommande arbeten.

• Ett val av entreprenadform där beställaren är engagerad i både projekteringen och utförandet kommer ge större möjligheter till kontroll än en entreprenad-form där beställaren är mindre aktiv i projektet.

• En aktiv medvetenhet om att de olika standardavtalen ser det som naturligt med mindre förändringar i projektet kommer inte leda till oväntade överrask-ningar.

2.7 Sammanfattning och analysmodell Här följer en sammanfattning av kapitlet som utgör studiens referensram. De olika styckenas inbördes förhållande redovisas i Figur 5 (på följande sida) som utgör studi-

34

ens analysmodell, ur denna modell går även att utläsa hur referensramen används för att besvara studiens frågeställningar.

Den teoretiska utgångspunkten utgör en bakgrund till studien och ger en beskriv-ning av hur LOU föreskriver att upphandlingsprocessen skall gå till, vidare beskrivs även generellt byggprocessen och LOUs bakgrund i EG-rätten redogörs för. Därefter ges en djupare beskrivning av förfrågningsunderlaget och den faktiska värderingen av anbuden och hur detta kopplas till tilldelningen av kontrakt.

Den övre delen av modellen behandlar uppsatsens första frågeställning som rör hur kommunens utvärderingsarbete beskrivs i litteraturen enligt lag och praxis? Denna fråga kom att besvaras i den studiens referensram där en teoretisk fördjupning sker gällande utformning av förfrågningsunderlag och tilldelning av konstrakt.

Den undre delen av modellen behandlar uppsatsens andra och tredje frågeställning-ar, den andra frågan rör hur anbuden för byggprojekt utvärderas av kommunerna i praktiken? Och den tredje frågan rör vilka svårigheter och motsättningar kommu-nerna möter i arbetet med värderingen av anbud? Olika svårigheter kring utvärde-ring av anbud behandlas tillsammans med motsättningar mellan upphandlingspro-cessen och byggprocessen. Detta ställs sedan i analysavsnittet mot vad som fram-kommit i den empiriska undersökningen om hur upphandlare på kommunerna i praktiken upplever sitt arbete med värdering av anbud.

Figur 5 Studiens analysmodell

35

För kommande delar av uppsatsen är det av vikt att ha i åtanke att byggprojekt or-ganiseras genom olika entreprenadformer och att det finns ett fackspråk i byggbran-schen som återkommer i LOU. För att förstå referaten till LOU bör läsaren kunna gå tillbaka i uppsatsen och läsa om de olika byggbranschspecifika begrepp som presen-terats i kapitlet ovan. Definitionen av byggentreprenad enligt LOU speglar uppsat-sens syfte och lägger grunden för att beskriva hur kommuner värderar anbud för byggprojekt genom att definiera vad som generellt utgör ett byggprojekt. Hur den upphandlande enheten i egenskap av byggherre förvaltar sitt arbetsmiljöansvar på-verkas både av de val som görs gällande riskhantering och planering, då kanske främst tidsuppskattningar.

36

3 Vetenskaplig metod I detta kapitel beskrivs de metodologiska val som legat till grund för studien. Ge-nom att beskriva hur arbetet genomförts skapas underlag för replikerbarhet och transparensen ökar. Tillämpningen av en kvalitativ metod beskrivs för uppsatsens olika delar var för sig varpå begrepp som induktion, deduktion, validitet och reliabi-litet diskuteras för studien som helhet.

3.1 Kvalitativ metod Problemformuleringen avgör vilken metod som lämpligen bör väljas för att nå sva-ren på forskningsfrågorna (Goldkuhl 1998). Kunskapsbehovet tillsammans med pro-blemformuleringen blir alltså avgörande för vilken metod som lämpligen används i undersökningen. Uppsatsen syftar till att beskriva hur kommuner i praktiken värderar an-bud för byggprojekt över gränsvärdet samt att analysera och jämföra detta med hur anbuds-värdering är beskrivet i litteraturen utifrån tillämplig lag och praxis för att urskilja eventuella brister i anbudsförfarandet. För att åstadkomma detta fann jag den kvalitativa metoden lämplig. Detta utifrån forskningsfrågorna som skall besvaras i uppsatsen, de lyder enligt följande: Hur beskrivs kommunens utvärderingsarbete i litteraturen enligt lag och praxis? Och; Hur utvärderas anbuden för byggprojekt av kommunerna? – Hur resoneras för-frågningsunderlaget fram? Och; Vilka svårigheter och motsättningar möter den upphandlan-de enheten?

Nilsson (2008) skriver om hur det i tidigare studier använts många olika metoder för att utför undersökningar, detta har jag tagit hänsyn till vid val av metod. Han hänvi-sar till att Mintzberg vurmade för att komplexiteten i arbetet fångades bäst med in-tervjuer och observationer. Jag har valt en kvalitativ metod för att de frågor som jag söker svar på är av komplex natur så en djupare undersökning krävs. Enligt Eneroth (1994) är den kvalitativa ansatsen lämplig för dem som vill skaffa sig ett begrepp om en verklig företeelse vilken de söker lära sig mer om. Backman (2008) gör gällande att synsättet inom naturvetenskap traditionellt sett är objektivt medan den kvalitativa ansatsen använder en subjektiv syn på omgivningen. Att mäta, registrera och obser-vera en given verklighet är naturvetenskapens signum (Thurén 2007). Att studera människor och hur de tolkar och uppfattar sin omgivning är den kvalitativa ansat-sens focus. Denna uppsats syfte vilket återgivits ovan gör att studien kommer under-söka hur upphandlare på kommunernas upphandlande enheter arbetar med an-budsprocessen, detta gör att den kvalitativa ansatsen bör kunna anses passande.

3.2 Tillvägagångssätt Denna rubrik beskriver hur den valda metoden tillämpats på de olika delarna av uppsatsen. Kvalitén i uppsatsen är beroende av hur metoden tillämpas i studien. Goldkuhl (1998) betonar att metoden i sig inte är en garanti för en lyckad studie utan att en sund, förnuftig och korrekt tillämpning av metoden utgör den avgörande skillnaden mellan en bättre och en sämre studie. Problemformuleringen har tillsam-

37

mans med den kvalitativa metoden bidragit till de val som gjorts gällande studiens genomförande dessa val beskrivs i de följande styckena.

Om man läser om forskningsprocessen i Backman (2008 sid. 39) så accentueras vikten av att sätta in forskningen i ett sammanhang. Detta har initialt gjorts i introduktion, problematisering och fortsatt vid författande av referensramen.

3.2.1 Studiens Referensram Syftet med studien är bland annat att jämföra det som framkommer i den empiriska delen om hur kommuner gör för att värdera anbud med det arbetssätt som finns be-skrivet i litteraturen. Härav har sökandet efter instruktioner och argumentationer sökts i artiklar och böcker inom området. Enligt Backman (2008 sid. 29) är det av hög vikt att författaren har läst på inom det valda området och att på så sätt stödjer sig på befintlig kunskap i sitt arbete. Litteratursökningen har främst utförts med biblioteks-kataloger som kan tillgås via Mittuniversitetets hemsida. De olika böcker och artiklar som funnits har sedan gett länkning till annan litteratur som varit citerad i texten.

En sökning på den nationella databasen Libris på sökordet anbud gav 211st träffar. Alla dessa böcker kontrollerades inte, men träffbilden säger att det finns en hel del skrivet om anbud i allmänhet. Men om sökningen istället görs på anbud* bygg* kommun* så framgår endast tre stycken träffar. Så en snabb men mer exakt sökning på ämnesområdet ger en bild av att det inte finns lika mycket litteratur som ringar in området för uppsatsen mer precist. Detta fenomen kan sägas vara representativt för de flesta litteratursökningar som gjordes där det konstaterades att mängden litteratur på området var aningens begränsad. Litteraturen som är äldre än tio år är endast i en begränsad utsträckning relevant för denna rapport, den lagstiftnings som då gällde är inte helt tillämplig nu, men de tekniker de använde då kan vara tillämpliga i nu-tid.

För sökning av litteratur har hemsidor så som uppsatser.se och avhandlingar.se an-vänts. Och för att söka artiklar har databaserna Business Source Premier och Emerald främst använts. Sökorden var bland annat; upphandling, anbud*, offentlig upphand-ling, tendering, tendering procedure, tendering procedure + sweden, tendering pro-cedure + construction, public procurement + construction + Sweden.

3.2.2 Urval Intervjuerna har genomförts som telefonintervjuer till de anställda på kommunerna. Fyra stycken upphandlare intervjuades på följande kommuner som nämns i fallande ordning från norr till söder: Krokom, Sundsvall, Uppsala, Linköping. Urvalet grun-dades på att de som jobbar med upphandling av byggentreprenader på kommuner-na bör sägas vara naturligt bekanta med problemområdet. Men inom själva popula-tionen kontaktades först kommuner som fanns på ett för författaren nåbart geogra-fiskt avstånd från den plats där han var bosatt under sommaren då intervjuerna genomfördes. Detta följde av att det fanns en initial tanke om att undersöka möjlig-heterna till att utföra direkta intervjuer på de respektive respondenternas arbetsplat-

38

ser. Allt eftersom det kom fram att de tänkta respondenterna inte var nåbara främst beroende på att de hade semester så ändrades strategin kring urvalet. Härav kan det inom populationen sägas funnits en viss nivå av naturligt urval eftersom de som hade semester inte kunde ställa upp på en intervju. En annan för urvalet styrande faktor var att de kommuner som inte utfört något byggprojekt över tröskelvärdet de senaste åren inte kunde bidraga med någon för studien lämplig respondent. Detta gav i sin tur ett ytterligare steg i urvalsprocessen där kommuner med låga invånar-antal inte kontaktades för intervju med en upphandlare eftersom de kunde antagas ha lägre frekvens på sina genomföranden av byggprojekt över tröskelvärdet. Den ur-valsprocess som då skedde var aningens godtycklig där kommuner valdes ut för kontakt efter dess storlek som de befolkningstätare. Men en analys av hemsidorna hos de tre största kommunerna (Stockholm, Malmö, Göteborg) sett till invånarantal gav resultatet att dessa inte skulle utgöra ett representativt urval då de i dessa kom-muner har många kommunalt helägda bolag som står för byggnation och drift av fastigheter. De har dessutom stora upphandlingsenheter med specialfunktioner så som jurister och liknande expertis på plats.

Det är i denna kontext intressant att bortfallet generellt inte kan sägas vara varken större eller mindre vid telefonintervjuer jämfört med direkta intervjuer. Detta kom-mer av att det finns för få eller inga empiriska studier på området som gett sam-stämmiga resultat (Bryman 2002).

Respondenterna arbetar på olika kommuner men med samma typer av arbetsuppgif-ter inom deras tjänster som upphandlare. De valdes eftersom de ansågs inneha god insikt i arbetet med utformning av förfrågningsunderlag och värdering av anbud. Något som bidrog till att öka reliabiliteten på studien är att författaren sedan tidigare inte var bekant med någon av respondenterna.

3.2.3 Intervjuer / Empiri Intervjuerna gick till så att respondenten kontaktades några dagar innan intervjun för att bestämma en lämplig tid för intervjun. Vid själva intervjutillfället spelades in-tervjun in för att sedan transkriberas, utifrån denna inspelning kunde sedan en me-ningskoncentrering göras. Meningskoncentreringen innebar att utfyllnadsord, upp-repningar, ljud som inte var ord togs bort för att få ett flyt i texten. Stödanteckningar gjordes även under intervjuerna men analysen bygger helt på de transkriberingar som gjorts utifrån ljudupptagningarna.

Att utföra intervjuer var ett metodval som kom sent i processen av skrivande för att det kunde anses lämpligt utifrån studiens syfte. Steinar Kvale beskriver i boken den kvalitativa forskningsintervjun hur användbar en intervju kan vara för att ta reda på hur en människa upplever en situation. En av styrkorna med intervjuer är att inter-vjuaren kan interagera med respondenten och på så sätt få en ökad förståelse tack vare respondentens kroppsspråk och gestikulation. Möjligheten att förtydliga en frå-geställning eller att ställa följdfrågor och på så sätt nå svårtillgänglig information är fördelar med intervjuer som Andersson (1994) framhåller. Men Backman (2008) be-

39

tonar att kvalitativa studier inte är lätta att genomföra och att det ställs stora krav på den som genomför intervjun. Intervjuarens obrutna objektivitet är viktig så denna inte påverkar svaren. Att genomföra intervjuer via telefon är omskrivet i litteraturen, Bryman (2002) anger följande fördelar med att genomföra intervjuer via telefon jäm-fört med att utföra direkta intervjuer; de är ekonomiskt sett mycket billigare att genomföra då intervjuaren inte behöver resa till de olika respondenterna om dessa befinner sig på olika platser geografiskt sett, dessa typer av intervjuer är även lättare att genomföra korrekt enligt Bryman, ytterligare en fördel som Bryman framhåller är att olika faktorer hos intervjuaren (till exempel kön, klass, ålder, erfarenhet) som kan göra att respondenten svarar som denne tror att intervjuaren uppskattar, vid en tele-fonintervju inte gör sig påminda eller i varje fall minskas avsevärt. De svagheter som Bryman (2002 sid. 129) framhåller att telefonintervjuer har jämfört med direkta inter-vjuer är de följande; Den som inte har en telefon kan givetvis inte kontaktas via en telefon, den som genomför telefonintervjun kan inte se respondenten och detta ger i sin tur konsekvenser så som att intervjuaren inte kan läsa respondentens kropps-språk, gestikulation och annat som ger intervjuaren möjlighet att öka förståelsen för respondenten.

För att få svar på samma frågor vid de olika intervjuerna utformades en intervjumall som sedan följdes vid alla intervjutillfällen. Den finns med längst bak i uppsatsen som Bilaga 1.

3.2.4 Teknik för analysarbetet När det empiriska materialet sammanställts så har den bild av verkligheten som re-spondenten givit skildrats, detta för att söka subjektets uppfattning av sin verklighet i enlighet med Backman (2008). Likheter och skillnader i svaren som framkommit under intervjuerna har vid analysen jämförts med referensramens innehåll. Om re-spondenten inte använt den klassiska nomenklatur som används i byggbranschen eller den terminologi som i övrigt är naturligt associerad med lagen om offentlig upphandling så har ändå paralleller kunnat dras baserat på förståelse av själva bud-skapet.

Att titta efter likheter och olikheter kallas för jämförande design eller komparativ undersökningsdesign (Bryman 2002 sid. 69).

3.3 Induktion och deduktion Den franske sociologen Auguste Comte (1798-1857) myntade enligt Thurén (2007) begreppet ”positivism” det syftade då till att han ville bygga positiv, dvs. säker kun-skap. Det är också en av grundtankarna med denna studie, att kunskapen som den genererar skall vara säker, vilket den kommer vara utifrån respondenterna. Hur läsa-ren sedan väljer att tolka studien blir upp till denne och detta kommer då ofta göras utifrån hur denne i sin tur ser på kunskap.

Thurén (2007) skriver på sida 23 att en induktiv metod bygger på att forskaren drar allmänna, generella slutsatser från empiriska fakta och att metoden därmed förutsät-

40

ter en kvantifiering av data. Detta kan då tolkas som att det måste vara stora mäng-der data som behövs för en induktiv metod, men han betonar följande:

”Induktion bygger på empiri och deduktion bygger på logik.” Thurén 2007 sid. 23

Den induktiva metoden kan alltså vara kvalitativ om det empiriska materialet är av kvalitativ karaktär som fallet är i denna studie. Thurén betonar visserligen att induk-tion förutsätter kvantifiering, men det bör inte jämställas med att hela studien skall vara kvantitativ utan bör tolkas i ljuset av citatet ovan där det framgår att induktion bygger på empiri och därmed kräver kvantifierad data.

Bakgrunden till det som citerats ovan kommer från vad Thurén (2007) skriver på sida 17, att vi människor enligt positivismen endast har två källor till kunskap och de är det vi kan iaktta med våra sinnen och det vi kan räkna ut med vår logik. Därmed finns positivistiska drag i denna studie, just tillämpningen av en positivistisk metod och det faktum att studien bygger på en empirisk studie där författaren iakttager med sina sinnen talar för det detta. Men enligt Thurén vill positivisterna gärna tro på absolut kunskap och som det går att läsa om under stycket som behandlar generali-sering kan inte studiens resultat sägas utgöra absolut kunskap, utan de bör mer ses som relativa. Härav gör sig hermeneutiken påmind i studien eftersom resultaten i studien bygger på respondenternas erfarenheter och åsikter som sedan kvantifierats av författaren och därmed kan sägas vara relativa.

3.4 Förförståelse Forskarens förförståelse i form av språk, utbildning och kulturell bakgrund måste uttryckas så att läsaren kan se i vilken kontext rapporten är skriven. Men forskaren själv måste också vara medveten om sin förförståelse för att kunna tolka resultaten av studien på ett så korrekt sätt som möjligt (Wallén 1996). Förförståelsen påverkar de val som görs i studien både direkt och indirekt både vad gäller uppbyggnad av struktur och utförande av analys.

Författaren till denna uppsats har en kandidatexamen i byggteknik från Uppsala universitet och en ettårig magister i projektledning från Karlstads Universitet sedan har han läst parallellt för en kandidatexamen och en 2 årig masterexamen i företags-ekonomi mestadels vid Mittuniversitetet, men även med enskilda kurser från andra lärosäten. Mellan studierna har han jobbat ca 2 år som Byggnadsingenjör. Varav 1 år på SWECO som konstruktör och 1 år på NCC som entreprenadingenjör/ arbetsleda-re. Denna uppsats skrivs inom huvudämnet företagsekonomi vid lärosätet Örebro Universitet.

Då en författare har skrivit mycket och länge inom ett område så påverkar det den-nes möjlighet till att förhålla sig objektivt till de fakta som samlas in. Forskarens syn på ämnet kan förändras allt eftersom arbetet fortskrider därav är det väsentligt att ha i åtanke att arbetet med värdering av anbud hos de olika kommunerna kanske inte går till så som det generellt beskrivs i litteraturen.

41

Enligt Thurén (2007 sid. 15) är det inte minst i vetenskapliga sammanhang viktigt med definitioner. Han ger flera förklaringar på hur samma ord kan användas för oli-ka betydelser. Målgruppen för uppsatsen bör ha en viss förförståelse och grundkun-skap på området för uppsatsen, men om läsaren inte rimligen kan antagas inneha den förförståelse som krävs för att veta vad en term betyder så skall ordet eller ter-men finnas förklarad i uppsatsen.

3.5 Kvalitet För att läsaren skall kunna bilda sig en god uppfattning om studiens kvalitet så har hela arbetsgången för studien noga beskrivits i metodkapitlet. En god redogörelse för tillvägagångssättet i studien skapar transparens och ger tillsammans med validitet, reliabilitet och generaliserbarhet goda förutsättningar för att bedöma studiens kvali-té.

3.5.1 Reliabilitet och validitet För att förklara begreppet reliabilitet används av Thurén (2007) frågan om mätning-arna är korrekt gjorda? Reliabilitet kan alltså förklaras med ordet tillförlitlighet. Är mätningarna korrekt gjorda och kan man i så fall lita på resultatet? När Thurén för-klarar begreppet validitet så använder han frågan om forskaren mätt det denne av-såg att mäta och inget annat? Ett klassiskt exempel som han tar upp är att forskare på 1800-talet mätte människors skallar för att bedöma deras intelligens. Deras under-sökning hade hög reliabilitet men låg validitet, detta eftersom vi idag vet att skallens form inte har någonting med intelligens att göra.

För att stärka reliabiliteten i en studie kan forskaren låta någon annan göra om sam-ma experiment eller låta en kollega utföra delar av studien. Vidare så ökar reliabilite-ten om samma person t.ex. skulle intervjuas två gånger för att minimera effekten av tillfällighetsfaktorer som till exempel trötthet (Bjereld et al. 2009).

Genom att hela tiden följa upp de val jag gör i denna studie och beskriva dem under arbetets gång avser jag att hålla en hög reliabilitet i studien. Vissa detaljer som jag uppmärksammat i denna kontext är de följande; de olika rapporter som hänvisats till i referensramen utgör ibland beställningsjobb så validiteten för dessa arbeten bör inte tas för given alla gånger utan en medveten applicering av de presenterade fakta är viktig för reliabiliteten i uppsatsen. En utmaning som fanns var att på en ekonomisk grund med ett juridiskt ramverk framställa fakta så korrekt som möjligt utan att tyngdpunkten i uppsatsen för den skull hamnade på det juridiska planet. De veten-skapliga artiklar som funnits vid sökning på de ovan nämnda sökorden är spetsinrik-tad forskning som går djupt på ett smalt område. Väsentligt är att analogierna mellan olika teorier blir korrekt gjorda eftersom de olika teorierna som artiklarna behandlat inte automatiskt gått att tillämpa på ett närliggande område.

42

3.5.2 Generaliserbarhet Generaliserbarhet kan enligt Kvale (1997) delas in i flera kategorier varav tre är till-lämpbara här; naturalistisk, statistisk och analytisk- generalisering. I den naturalis-tiska generaliseringen generaliserar vi utifrån vår egen erfarenhet. Den statistiska generaliseringen är explicit och formell i sin karaktär och den analytiska generalise-ringen baseras på analys av likheter och skillnader mellan situationer.

Generaliserbarheten för denna studie bör inte kunna ses som allt för stor på grund av två faktorer, den ena utgörs av det kvalitativa metodvalet och den andra av antalet intervjuer.

43

4 Empiri Detta kapitel redovisar de svar som respondenterna gett på de frågor som ställts un-der intervjuerna. Rubrikindelningen är densamma som i kapitlet om studiens refe-rensram där upphandlingsprocessen först behandlas sedan byggprocessen, EG-rätten och LOU, Förfrågningsunderlaget, Tilldelning av kontrakt, och slutligen re-spondenternas syn på de svårigheter och motsättningar som framkommit ur arbetet med referensramen. Ordningen är även direkt kopplad till intervjumallen varpå frå-gornas nummer nämns inom parentes och den kursiverade texten utgör frågan for-mulerad exakt så som den ställts till respondenterna. Se Bilaga 1 Intervjumall för en sammanställning av frågorna som ställdes under intervjuerna.

4.1 Upphandlingsprocessen På den första frågan (Fråga 1.) Gör entreprenörerna oftast överslagsberäkningar då de arbe-tar med att ta fram ett anbud? Är de anbud ni får in baserade på överslagsberäkningar? sva-rade alla respondenter att de trodde att de anbud de får in är baserade på exakta be-räkningar och inte på överslagsberäkningar. Ingen av dem visste dock exakt hur ent-reprenörerna gör, men flera incitament nämndes till varför entreprenören bör göra en exakt beräkning då denne lämnar ett anbud. Enligt respondenterna är den främsta anledningen till att entreprenören skulle göra en noggrann beräkning att detta skulle minska den ekonomiska risk som en överslagsberäkning annars för med sig. Att ent-reprenörerna däremot gör överslagsberäkningar i ett initialt skede för att se om pro-jektet är intressant trodde dock flera av respondenterna. Ett argument för att entre-prenörerna skulle basera anbud på överslagsberäkningar som framkommer senare under en av intervjuerna är att kalkylarbete är kostsamt och belastande för de företag som sedan inte får projektet.

Clarence Jonson nämner att de själva gör kostnadsavstämningar under projektering-en för att kunna styra projektet kostnadsmässigt. När sedan förfrågningsunderlaget är klart gör de en riktig produktionskalkyl på samma sätt som entreprenörerna räk-nar. För att göra denna kostnadskalkyl använder de en extern expert som annars också arbetar med att göra kalkyler åt entreprenörer, på så vis får de ett objektivt av-görande om var anbuden kommer ligga kostnadsmässigt.

Ingen av respondenterna anser att det är svårt att fastställa kontraktets värde. (Fråga 2.) Är det svårt att fastställa kontraktets värde för att utröna om kontraktssumman under- eller överstiger tröskelvärdet på 48 193 215sek? Det kan möjligen bli lite klurigt om ett projekt hamnar nära tröskelvärdet på 48 193 215sek. Om detta skulle inträffa så skul-le respondenterna gardera sig och välja att gå ut i en öppen upphandling. Flera re-spondenter hänvisar till de initiala kostnadsbedömningar de gör i ett tidigt skede, kanske redan under programskrivning eller vid behovsinventering då de avgör om de kommer kunna finanserna projektet. Den ekonomiska riktningen för projekten sätts tidigt, långt innan anbuden kommer in för att värderas. För att styra projekte-

44

ringen ekonomiskt sett har respondenterna flera olika verktyg bland annat mallar med kvadratmeterpriser och externa konsulter. De betonar att kontinuerliga avstäm-ningar med kostnadsbedömningar under tiden systemhandlingar tas fram är väsent-ligt för att få fram en rimlig produktionskostnad.

(Fråga 3.) Vad avgör vilken upphandlingsform ni väljer att tillämpa? (öppen, selektiv, för-handlad eller konkurrenspräglad dialog). Tony Edlind uppger att de i Uppsala alltid an-vänder sig av en öppen upphandlingsform vid projekt över gränsvärdet. Så är även fallet för Kenneth Sandberg i Krokom som också alltid använt sig av en öppen form vid projekt över gränsvärdet. Det är flera faktorer som avgör vilken upphandlings-form Clarence Jonsson i Sundsvall väljer att tillämpa. Vid utförandeentreprenader till-lämpar de en öppen upphandling, detta eftersom det som Clarence uttrycker det; allt är förutbestämt eftersom förfrågningsunderlaget är färdigt så det finns inte så myck-et att förhandla om. Ett undantag till detta är om det är fråga om riktigt stora entre-prenader som utförs som utförande entreprenader då kan alternativet vara en selek-tiv upphandling. Till detta finns flera anledningar, varav en av de starkaste är att det för entreprenörerna är dyrt att räkna anbud. Det kan på större projekt röra sig om flera hundra tusen i kostnader för att räkna anbud och Clarence uttrycker det som så att de försöker ha en hög affärsetik och inte låta entreprenörer räkna på anbud i onö-dan. Detta säkerställer de i så fall genom att pre-kvalificera entreprenörer så att de som eventuellt inte har de rätta kvalifikationerna i form av till exempel kompetens då besparas mödan att räkna på anbuden. Entreprenadformen påverkar valet av upphandlingsform och inte tvärt om som vore det spontant logiska.

Men vid tillämpande av totalentreprenader, alltså funktionsentreprenader skulle Cla-rence överväga att tillämpa någon av upphandlingsformerna selektiv, förhandlad eller konkurrenspräglad dialog. Detta eftersom upphandlingen då baserar sig på mindre kompletta handlingar så som funktionsbeskrivningar av de tekniska delarna och systemhandlingar där de har en fastställd planlösning men det saknas arbetsrit-ningar på bygg.

På intervjun med Clarence framkommer ytterligare en faktor som påverkar valet av upphandlingsform och det är den upphandlande myndighetens resurser vid tillfället för upphandlingen. Förhandling med entreprenörer är tidskrävande och så är även värdering av anbud. Speciellt utmärkande blir detta vid funktionsentreprenader där den upphandlande enheten beskrivit tekniken funktionsmässigt i installationsdelar-na och då vill diskutera och nyttja entreprenörernas kunnande och kompetens i en dialog.

4.2 Byggprocessen Alla respondenter ansåg att den som arbetar på en upphandlande enhet med upp-handling av byggprojekt bör vara väl bekant med byggbranschen och därmed bygg-processen. (Fråga 4.) Anser ni att den som arbetar på en upphandlande enhet med upphandling av byggprojekt bör vara väl bekant med byggbranschen och därmed byggprocessen? Respondenterna

45

förtydligade sina svar med att understryka att detta är ett villkor eller att det natur-ligtvis är viktigt. För Kenneth Sandberg som följer projektet från start till slut med en befattning som projektledare är det mer naturligt att vara väl bekant med byggbran-schen. Den upphandlare som enbart sköter formaliadelar så som annonsering, mot-tagande av anbud, utvärdering av anbud och författande av underlag till tilldel-ningsbeslut anser inte Clarence behöver inneha denna kompetens. Medan han anser att den som på något sätt skall delta i framtagandet av förfrågningsunderlaget bör vara väl bekant med byggbranschen och därmed byggprocessen. Upphandlarens kunskapsbehov förtydligas av följande citat:

”Det är nämligen så att man kan inte som en upphandlande enhet beställa saker och ting av konsulter och tro att man därmed har fått en bra produkt eller att man har bra handlingar och så vidare.” Clarence Jonsson

Clarence uppger alltså att det inte går att beställa kompletta handlingar från konsul-ter och förvänta sig att handlingarna är korrekt gjorda. Därav måste den som arbetar som upphandlare inneha den kunskapen. En anledning till detta är bland annat att konsulterna inte är nog bekanta med LOU. En annan anledning är projektens om-fattning och komplexitet som medför stora risker. Detta citat visar allvaret i respon-dentens ord.

”Man kan inte lita på teknikkonsulterna så på det sättet, att lämna ett så stort ansvar till dem utan att själv ha stor kunskap om; vad är det vi ska göra för någonting? Det är för stora risker med det, det anser jag alltså, det går inte att lite på dem till den vid-den.” Clarence Jonsson

En samstämmighet fanns mellan svaren på att de olika respondenterna vid planering och projektering tar hänsyn till det kommande byggskedet. (Fråga 5.) Tar ni vid plane-ring och projektering hänsyn till det kommande byggskedet? Arbetsmiljö, Miljö, Tidsåtgång, Riskhantering o.s.v. Det differerade dock mellan vilka av faktorerna (Arbetsmiljö, Mil-jö, Tidsåtgång, Riskhantering) som där beaktades och i vilken ordning de togs hän-syn till. Lennart hänvisade gällande arbetsmiljö till BAS-P som sedan vidareutveck-lades till BAS-U. Han uppgav även att de har med en miljöbilaga i sina handlingar. Kenneth lyfter även han fram arbetsmiljö som beaktas genom BAS-P med hjälp av en byggarbetsmiljösamordnare. Också Tony hänvisar till byggarbetsmiljösamordnaren och att denne skall se till att AML:s krav tillgodoses. Han anger att tidplanen inte skall innebära oacceptabel arbetsmiljö. Clarence säger att de fyra faktorerna Arbets-miljö, Miljö, Tidsåtgång och Riskhantering beaktas vid planering av stora projekt, men att riskhantering och miljö inte får samma dignitet vid planering av mindre pro-jekt.

Utförandeentreprenad är den vanligaste entreprenadformen för projekt ovan gräns-värdet för respondenterna som svarade att de oftast tillämpade denna entreprenad-form. Hur de gör för att välja entreprenadform och vilka som är de styrande fakto-

46

rerna var dock lite klurigare att få ett entydigt svar på. (Fråga 6.) Hur gör ni för att välja entreprenadform? Vilka är de styrande faktorerna? Erfarenhet var en styrande faktor som Lennart lyfte fram, något annat han nämner är behovet av att kunna styra projektet då det till exempel utförs i stadskärnan är en annan faktor. Där är utförandeentre-prenaden den entreprenadform som ger den bästa största möjligheten till styrning, därav väljs den också oftast av Lennart. Både Tony och Kenneth visade sig välja ge-neralentreprenaden vid utförandet av stora projekt vilken då föregås av en genom-gående projektering. Vid mindre projekt är det desto vanligare att de använder total-entreprenaden och därmed gör enklare ram-beskrivning. Kenneth nämner även tiden som en styrande faktor för val av entreprenadform, där åsyftas främst den tid som går åt till projektering. Vid val av en totalentreprenad behöver den upphandlande myndigheten inte lägga ner lika mycket tid på projektering och framtagande av för-frågningsunderlag.

Ett i denna kontext intressant styrande faktor som Clarence nämner är frihetsgraden för entreprenören på till exempel stora ombyggnadsprojekt över tröskelvärdet. Han anser att en utförandeentreprenad i form av delad- eller generalentreprenad ger den bästa möjligheten till styrning av entreprenörerna. Men däremot vid nybyggnad överväger Clarence totalentreprenader eller funktionsentreprenader, han resonerar om båda formerna. Generellt säger han att deras erfarenheter av totalentreprenader är väldigt goda. Ytterligare en styrande faktor som framkommer under intervjun med Clarence är att en utförandeentreprenad eller en delad entreprenad kräver så oerhört mycket mer interna resurser än en totalentreprenad då det kanske är så att de ska göra sju-åtta olika upphandlingar i stället för att göra en.

En till tidsaspekt som för Clarence kan påverka valet av entreprenadform är projek-tets utförandetid, om den är pressad och projektet behöver komma igång tidigt med till exempel grundläggning så kan detta möjliggöras med en funktionsentreprenad.

(Fråga 7.) Har ni genomfört något projekt som funktionsentreprenad eller med partneringp-rincipen? Om ja, hur vanligt är det att ni tillämpar någon av dessa entreprenadformer? Cla-rence har inte utfört något projekt som funktionsentreprenad, han har däremot pro-vat partnering i ett projekt. Som framgår av följande citat anser han att partnering-entreprenader inte kan sägas ha en lägre kostnad än andra entreprenadformer.

”Det är ju i sig då en intressant arbetsform men däremot vad många förespråkare sä-ger då att partnering-entreprenader eller partnering-projekt det är ju att det skulle bli billigare än vid andra entreprenadformer, och det håller jag inte med om.” Clarence Jonsson

Den enda ekonomiska fördelen med entreprenadformen som Clarence ser är att han vet slutkostnaden i ett tidigt skede. Övriga respondenter har inte tillämpat entrepre-nadformen partnering i något projekt. Tony säger dock att han med all sannolikhet

47

kommer att testa en partnering-entreprenad i framtiden. Vad Tony gjort med de öv-riga respondenterna inte har är att genomföra projekt som funktionsentreprenader.

(Fråga 8.) Tar ni i egenskap av byggherre hjälp av projektledare för att leda och organisera projekten? Eftersom fastighetskontoret i Uppsala har flera projekt som pågår samti-digt ser Tony det som en fördel att hyra in biträdande projekt- och byggledning. Fas-tighetskontoret har dock alltid det övergripande ansvaret. Clarence säger ungefär samma sak men accentuerar att de tar in externa projektledare först då deras egen personal inte räcker till och att de alltid har en projektledare i alla projekt. Lennart gör skillnad mellan projektledare och byggledare där han i undantagsfall använder sig av externa projektledare men desto oftare använder sig av externa byggledare. Han förklarar att projektledaren är med under hela projektet och har ansvar från bör-jan till slut medan byggledaren kommer in först i byggskedet och är den förlängda armen på byggarbetsplatsen. Kenneth sköter med sina kollegor projektledningen och tar inte in externa projektledare, de kan ibland ta hjälp av någon sakkunnig i specifi-ka frågor. Däremot kan de ta in en arkitekt som också får agera projekteringsledare under projekteringen.

Clarence ger ännu en variant där projektledaren ibland också är projekteringsledare, denne kan då inte allt för lätt ersättas med en extern förmåga eftersom projekteringen kräver stor kunskap om lagen om offentlig upphandling säger han vilket illusteraras av följande citat.

”För det är i det skedet som du behöver ha kunskap om LOU, det är när du producerar förfrågningsunderlaget.” Clarence Jonsson

Men enligt Clarence möjliggörs den externa projektledarens närvaro av att det i varje projekt skall finnas en styrgrupp med representanter från byggherren. Det är denna styrgrupp som tar beslut angående frågor av större ekonomisk karaktär som dyker upp under byggskedet. Men som Clarence betonar så är arbetet med utformningen av förfrågningsunderlaget så krävande gällande kunskap om LOU så denna del inte går att släppa till en extern projekteringsledare till skillnad från utförande-skedet då frågorna gällande LOU inte är lika frekventa.

Alla respondenter ansåg att det för dem var svårt att vara insatta i all tillämplig lag-stiftning som gäller byggbranschen och att följa med i nya lagar och förordningar. (Fråga 9.) Är det för er svårt att vara insatt i all tillämplig lagstiftning som gäller byggbran-schen och följa med i nya lagar och förordningar? Detta trots att de kontinuerligt går kur-ser och kan tillgå kommun-jurister. Kenneths svar som återgivits nedan sammanfat-tar respondenternas åsikt gällande svårigheten och belyser även den ständiga för-ändring som präglar rättsvetenskapen.

48

”Ja, svårt är det ju, det är ju något nytt som händer hela tiden och så.” Kenneth Sandberg

Entreprenadjuridik är ett eget område inom juridiken som flera av respondenterna uttryckte det tacksamt att få hjälp inom. Både Lennart och Clarence kan få hjälp av kommunens interna jurister, men både Lennart och Clarence betonar att kommun-juristen inte är en expert på entreprenadjuridik. Lennart får hjälp av kommun-juristen med att hålla sig uppdaterad gällande ny lagstiftning och Clarence använder juristens kompetens till allmänjuridiska frågor och vid överprövningar.

(Fråga 10.) Tillämpar ni standardavtal så som t.ex. AB04 för att reglera avtalsförhållandena i byggprojekten? Alla respondenter svarade att de alltid använder sig av standardavtal så som t.ex. AB04 för att reglera avtalsförhållandena i byggprojekten. Det var ingen av respondenterna som ytterligare kommenterade detta utan svaret var koncist.

(Fråga 11.) Hur gör ni för att ta det arbetsmiljöansvar som enligt Arbetsmiljölagen åligger byggherren även under byggskedet? Clarence gav ett utförligt svar på frågan om hur re-spondenten gör för att ta det arbetsmiljöansvar som enligt Arbetsmiljölagen åligger byggherren även under byggskedet. Han säger att alla hans projektledare har fått en dokumenterad utbildning gällande arbetsmiljö som godkänts utav Arbetsmiljöver-ket. Han har även skrivit en rutin för hur de skall hantera BAS-P och BAS-U. Den sä-ger i stora drag att de själva ansvarar för BAS-P fram till och med det att de handlat upp konsulterna, då överför de BAS-P på konsulterna. De köper alltid BAS-U av nå-gon av entreprenörerna, vad det gäller arbetsuppgifterna, men vad det gäller ansva-ret så ligger det kvar hos byggherren i utförande entreprenader, men överlåtes vid funktionsentreprenader.

Även Kenneth säger att de skriver över ansvaret för utförandet enligt BAS-U på ent-reprenören så fort kontraktet är skrivet. Detta är standardförfarandet för dem på större entreprenader. Kenneth är den ende respondent som explicit nämner att de tänker på dessa frågor redan vid planering, detta illustreras av följande citat.

”Ja, det är då vi, det är när man sitter och planerar som man tänker lite extra på ar-betsplatsens utformning och så man ska slippa nå tunga lyft.” Kenneth Sandberg

Både Lennart och Tony hänvisar till att detta med byggherrens arbetsmiljöansvar under byggskedet regleras i AF-delen. Lennart nämner också att entreprenören skall upprätta en objektsanpassad arbetsmiljöplan.

Alla respondenter svarade att de redan vid planering och projektering beaktar möj-ligheterna till en god riskhantering vid den kommande byggproduktionen. (Fråga 12.) Beaktar ni möjligheterna till en god riskhantering vid den kommande byggproduktionen

49

redan vid planering och projektering? Kenneth förklarar att det är mycket att tänka på och att det krasst sett alltid är något man missar. Lennart hänvisar till BAS-P och att riskhantering finns med där. Och Clarence hänvisar till att de i slutskedet av projek-teringen gör upp listor och tabeller på hur de skall hantera riskerna. Men Tony ger det mest ingående svaret vilket återges i sin helhet i citatet nedan.

”Från och med 1 januari 2009 gäller nya regler i Arbetsmiljölagens tredje kapitel. De nya reglerna i föreskriften för bygg- och anläggningsarbeten AFS 1993:3 rev. 2009-01-01 specificerar bl.a. byggherrens ansvar redan för planeringen. Föreskrifterna säger bl.a. att byggherren ska utse en byggarbetsmiljösamordnare, dels för planering BASP och projektering och för utförande av arbetet (BASU).” Tony Edlind

De flesta respondenter svarar på frågan om de beräknar tidsåtgången för projekten att de planerar tidsåtgången tidigt i projekten och upprättar tidsplaner för varje fas. (Fråga 13.) Beräknar ni den tidsåtgång som behövs för att genomföra projektet? Om Ja, hur sker denna beräkning? Kenneth betonar att han beräknar tidsåtgången för projektet som helhet men att entreprenören ofta får ett tidsintervall att hålla sig inom. Då han upphandlar entreprenören så får denna information i form av en start- och en sluttid som baserar sig på en överslagsberäkning. Clarence säger att de i tidiga skeden så gör grova bedömningar, men inför färdigställandet av förfrågningsunderlaget så gör de en seriös bedömning. Och då utgår de i regel från den produktionskostnadskalkyl de upprättar när förfrågningsunderlaget är klart. Han nämner också att deras nog-granna uträkningar och kvalificerade bedömningar leder till att de oerhört sällan som vi överskrider sluttiderna för projekten. Lennart hänvisar till erfarenhet gällande hur beräkningen av tidsåtgången görs, men säger att det ofta finns yttre faktorer som begränsar hur lång tid byggnationerna får ta. Ett exempel på en yttre tidsbegränsan-de faktor som Lennart nämner är den geografiska placeringen av projektet, där ett projekt i innerstaden kan få en kortare byggtid för att minimera störningar i staden. Kenneth nämner skolstarter som ett exempel på en naturlig yttre faktor som påver-kar när projektet behöver vara färdigställt.

Flera respondenter anger att lång byggtid är bra. Kort tid kostar också kanske mer säger Lennart och hans erfarenhet är att alla tjänar på en lång byggtid.

4.3 EG-rätten och LOU Fråga fjorton gällde hur respondenterna upplevde det att tillämpa de fem stycken grundläggande principer som all offentlig upphandlingen skall präglas av. (Fråga 14.) All offentlig upphandling skall präglas av fem stycken grundläggande principer dessa är: principen om icke-diskriminering, principen om likabehandling, principen om transparens, proportionalitetsprincipen och principen om ömsesidigt erkännande. Hur upplever ni det att tillämpa dessa principer vid upphandling? Alla respondenter svarade att de tillämpar principerna och Clarence förklarar att det är ju en lag så de är skyldiga att tillämpa dem. En måttstock som flera respondenter använde sig av för att konstatera hur det

50

gått för dem att tillämpa principerna var om de fått ansökningar om överklaganden på tilldelningsbeslut. Varav Lennart nämnde att han fått en ansökning och Clarence nämnde att han fått tre ansökningar men båda jobbar på stora kommuner så de kon-staterade var för sig att en överprövning kan sägas vara ganska lite i sammanhanget. Kenneth nämner att någon entreprenör någon gång tagit ut tilldelningsbeslutet och varit intresserad av värderingen, men han kopplar det inte till att de skulle gjort en felaktig tillämpning av de fem principerna. Clarence tar tillfället i akt och säger att fast det går bra att tillämpa dessa principer så kostar tillämpningen av resten av LOU mer än den smakar detta illustreras tydligt i det kommande citatet.

”Generellt då så är jag en väldigt stark motståndare till LOU i dess nuvarande form alltså. Och det beror ju helt enkelt på att den kostar skattebetalarna alldeles otroligt för mycket pengar i relation till fördelarna.” Clarence Jonsson

4.4 Förfrågningsunderlaget Alla respondenter menade på att utformningen av förfrågningsunderlaget har stor inverkan på möjligheterna till en korrekt värdering av anbuden. (Fråga 15.) Hur stor inverkan på möjligheterna till en korrekt värdering av anbuden har utformningen av förfråg-ningsunderlaget? Det citat av Lennart som här återges belyser hur stor betydelse ett korrekt förfrågningsunderlag har.

”Stor inverkan, mycket stor inverkan, att man har korrekt underlag det är ju det är ju A & O.” Lennart Fjellmar

Han lägger en stor del av ansvaret för att uppnå ett korrekt förfrågningsunderlag på projektledaren och dennes granskning av handlingarna. Där betonar han att man har igen detta arbete tiofallt jämfört med att misstag begås ute på byggarbetsplatsen och måste rättas till där. Kenneth ger även han incitament till att skriva bra underlag och ett incitament är att ett dåligt underlag kan ge många reservationer och att reserva-tioner i sin tur är svåra att värdera. Här ger Kenneth en definition av vad ett korrekt underlag är, det framgår av följande citat hur ett korrekt underlag leder till ett anbud utan frågor eller reservationer.

”Det är bra om man får in anbudet och det finns inga frågor eller reservationer, då är det ett korrekt underlag.” Kenneth Sandberg

(Fråga 16.) Händer det att ni ställer krav gällande riskhantering eller arbetsmiljö i förfråg-ningsunderlagets kvalificerande kriterier? Beträffande krav i förfrågningsunderlagets kvalificerande kriterier säger Clarence att tuffa, kristallklara och väldigt specifika krav kan användas som en ribba och de entreprenörer som tar sig över den och där-med uppfyller kraven konkurrerar då endast med anbudspriset. Exempel på krav gällande riskhantering eller arbetsmiljö som Clarence ger är att de kan ställa krav på ett kvalitetssystem och i detta ingår då hantering av risker. Ett annat exempel utgörs

51

av miljöledningssystem, men om detta då även täcker arbetsmiljö framgår inte. Vad Clarence säger om arbetsmiljö är att det är lite klurigt eftersom det ligger som ansvar på flera händer, med en stor del ansvar vilandes via arbetsgivaravtal hos entreprenö-ren. Men han begär ofta som ett skallkrav att entreprenörerna skall intyga att de har ett systematiskt kvalitetssystem. Om entreprenören då inte kan uppvisa ett systema-tiskt kvalitetssystem och detta var ett skallkrav i kvalificeringsfasen då är de bortsor-terade. Kenneth nämner att en entreprenör skulle kunna bli bortsorterad om denne inte kan uppvisa att den har en arbetsmiljöplan. Men detta är mer hypotetiskt och han har inte varit med om att en entreprenör blivit bortsorterad på sådana grunder. Oftast har entreprenören två veckor på sig att lämna in kvalitets- och miljöplaner ef-ter det att kontraktet är skrivet. Även Lennart nämner att de har skallkrav gällande arbetsmiljö där det till exempel kan stå att entreprenören måste använda erforderlig skyddsutrustning.

Det rådde bland respondenterna en delad mening om huruvida det var lätt eller ej att skriva ett korrekt förfrågningsunderlag. (Fråga 17.) Anser ni att det är svårt att skri-va ett korrekt förfrågningsunderlag? Lennart tycker inte att det är svårt att skriva ett korrekt underlag, men han säger också att man aldrig kan få till ett 100 % -igt under-lag för då skulle man få hålla på i evighet. I det kommande citatet varnar han även för sämre konsulter och förklarar vikten av en noggrann granskning av underlagen.

”Så det är ju klart att man måste ju vara vaken då man granskar underlagen. Det finns ju en del lycksökare på marknaden.” Lennart Fjellmar

Clarence nämner samma sak som Lennart gällande behovet av granskning men be-tonar vikten av just samordning av handlingar. Han bedömer det som vårt att skriva ett korrekt förfrågningsunderlag, en faktor han anser bidrar till svårigheten är att det är väldigt många parametrar att ta hänsyn till vid författande av förfrågningsunder-laget. Detta betonar även Tony som räknar upp Administrativa föreskrifter, Beskriv-ningar, Ritningar och Övriga handlingar där var och en skall vara så korrekt som möjligt. Kenneth anser inte att det är lätt att skriva ett korrekt förfrågningsunderlag men han nämner att erfarenhet och mallar gör det lättare att ta fram ett korrekt un-derlag. De får alltså nöja sig med ett rätt bra underlag och anse det klart där, det blir ej 100 % -igt.

4.5 Tilldelning av kontrakt (Fråga 18.) Använder ni någon matematisk beräkningsmodell för att avgöra vilket som blir det vinnande anbudet? Tillämpningen av matematiska beräkningsmodeller för att av-göra vilket som blir det vinnande anbudet varierade mellan respondenterna. Från att inte användas alls till att utgöra relativt komplex matematik i flera steg. Kenneth an-vänder inte någon matematisk modell utan anbudet med det lägsta priset blir det vinnande. De använde sig av procentsatser och likande för en tid sedan men tog bort detta för att minska risken för överklagan mot tilldelningsbeslut. Inte heller Lennart

52

väljer att använda någon beräkningsmodell, han säger att det anbud som har det lägsta priset blir det vinnande anbudet.

Tony tillämpar en matematisk beräkningsmodell där anbuden värderas i två faser. Där fas ett är av gallrande karaktär och anbudet kan komma att förkastas i sin helhet. I fas två bedöms den totala anbudssumman samt medeltimpris exklusive mervärdes-skatt för att få fram det vinnande anbudet. Vilket då är det ekonomiskt mest fördel-aktiga anbudet. Som framgår av följande citat så undviker Clarence matematiska be-räkningsmodeller, framförallt när det gäller mjuka parametrar.

”Det ser jag ju också så fort man börjar i själva anbudsvärderingen i steg tre, så fort du börjar vikta mjuka parametrar där med procentsatser hit och dit och vikta och divi-dera då är det nästan som ett brev på posten att det blir en överprövning.” Clarence Jonsson

Men Clarence tillämpar ändå en slags beräkningsmodell vid utvärdering av hårda parametrar så som priset, detta för att försöka hålla nere a´-priserna och påslagen. De kan annars försöka dumpa anbudssumman och sen inte ta gigantiska tim-priser och stora påslag säger han. Entreprenörerna får räkna med en viss given omfattning tilläggsarbeten vid framtagningen av anbuden. En för projektet fastställd summa pengar omsätter han sedan i entreprenörens á-priser och påslag till entreprenörens arvode och liknande påslag. Sen lägger han ihop det med anbudssumman.

(Fråga 19.) Vilket bedömningskriterium använder ni oftast? (anbudet med det lägsta priset eller det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga). En av respondenterna anger att han oftast använder bedömningskriteriet anbudet med det lägsta priset och två av respondenterna använder oftast bedömningskriteriet det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Men Cla-rence anger att bedömningskriteriet beror på entreprenadformen enligt följande: Är det en utförandeentreprenad så tillämpas bedömningskriteriet anbudet med det lägsta priset och är det en funktionsentreprenad så tillämpas bedömningskriteriet det ekono-miskt mest fördelaktiga anbudet.

Kenneth väljer oftast utvärderingskriteriet det ekonomiskt mest fördelaktiga utifrån devisen att det anbud som har det lägsta priset också kommer vara det ekonomiskt mest fördelaktiga. På så vis behöver han inte arbeta med någon beräkningsmodell. Objektiviteten i hans utvärdering stärks av att de alltid är minst tre personer som till-sammans utvärderar anbuden. Även Clarence nämner under fråga fjorton att fast be-räkningsmodell används så kan specifika skallkrav i kvalificeringsfasen leda till att själva priset sen blir den avgörande faktorn. Lennart nämner att en av huvudanled-ningarna till att han tillämpar bedömningskriteriet anbudet med det lägsta priset är att det minskar risken för överprövningar.

En samstämmighet fanns mellan respondenternas svar gällande att de ansåg att det är svårt att bedöma krav som inte är av renodlad ekonomisk karaktär. (Fråga 20.) An-

53

ser ni att det är svårt att bedöma krav som inte är av renodlad ekonomisk karaktär? T.ex. kva-litet, genomförande -tid och miljöegenskaper. Däribland så ansågs kvalitet och miljö vara betydligt svårare att bedöma än tid. Kenneth nämner bland annat färdigställande-tiden som en så pass viktig parameter att den entreprenör som reserverat sig mot den kan komma att väljas bort mot en entreprenör som lagt ett dyrare anbud men som kan färdigställa projektet inom den utsatta tiden. Också Clarence säger att genomfö-randetiden ofta ställs som ett definitivt skallkrav och den entreprenör som då inte klarar detta kommer bli bortsorterad. Trots upphandlarens ambition om transparens och likabehandling är det jättesvårt att helt undvika bedömning säger Clarence. Han anser vidare att kvalité är svårare att bedöma än miljö framförallt eftersom miljö-krav kan ställas på ett klart och tydligt sätt. Lennart svarar också han på fråga tjugo-fyra att de ställer miljökrav på ett konkret sätt och att de därmed blir lättare att be-döma. På intervjuerna framkommer att en av de främsta anledningarna till att und-vika krav som blir svåra att bedöma är att risken för ansökan om överprövning av beslut då minskar.

4.6 Svårigheter och motsättningar På frågan om lagen om offentlig upphandling är för snävt utformad gällande möjlig-heterna till förhandling med entreprenörerna vid upphandling av komplexa entre-prenader svarade respondenterna varierat. (Fråga 21.) Är lagen om offentlig upphand-ling för snävt utformad gällande möjligheterna till förhandling med entreprenörerna vid upp-handling av komplexa entreprenader? Tony svarade nej på frågan och ansåg att oavsett komplexitet så måste LOU följas. Lennart svarade däremot ja på frågan och hänvisa-de till att LOU inte är anpassad till entreprenadupphandlingar. Även Clarence sva-rade ja på frågan och tillägger att grundtankarna bakom lagen om att till exempel handla upp i konkurrens är bra men att lagen blivit allt för komplex. Men han näm-ner även att bättre möjligheter till förhandling öppnats upp med införandet av nya entreprenadformer så som partnering som har mjukat upp konkurrensdialogen. Kenneth svarade varken ja eller nej men gav exempel på när lagen begränsar för-handlingsmöjligheterna på ett sätt som gör det svårt för honom att följa själva lagen. Ett exempel rörde när han av någon anledning måste upphandla en underentrepre-nör under ett pågående projekt. Det kan då vara utmanande att inte få samtala med entreprenörerna i förhandlingsform utan hålla sig till den givna upphandlingsproce-duren. Detta beror då kanske främst på den tidsbrist som infinner sig så fort projek-tet dragit igång. För som han även exemplifierar så även om han kontrollerat huvud-entreprenören och underentreprenörerna efter konstens alla regler så kan en under-leverantör gå i konkurs. Detta kan i sig leda till att en icke föreskriven typ av material måste tas in i projektet. Något som också inträffat är att en viss typ av solcell som Kenneth föreskrivit visade sig vara obrukbar på de nordliga breddgrader de byggde på. I ett sådant läge önskar han förhandlingsutrymme. Ett annat exempel är när han tagit in anbud och inser att de alla ligger högt i pris och skulle vilja pruta på priset, då är förhandling inte tillåtet utan han måste begära in anbud på nytt, vilket kan vara en tidsödande process under ett rullande projekt.

54

Ingen av respondenterna har fått in anbud från mindre företag som är med och kon-kurrerar genom sammanslagningar med andra mindre företag. (Fråga 22.) Hur ofta är mindre företag med och konkurrerar genom sammanslagningar med andra mindre företag? Är byggentreprenader över gränsvärdet de större företagens marknad? Att byggentrepre-nader över gränsvärdet är de större företagens marknad framgår dels av responden-ternas sammalunda erfarenheter från att mindre företag aldrig är med och lämnar anbud, men förstärks också av att de endast fått in anbud från enskilda entreprenö-rer. Kenneth nämner två faktorer som han tror inverkar på att de mindre företagen inte är med och lämnar anbud genom sammanslagningar. Den ena faktorn är att det finns många enskilda firmor där han arbetar och han tror att dessa är för små för att ta sig an sådant här. Han tror att det skulle vara intressant för mellan-företag med ca 10-20 anställda hantverkare. Den andra faktorn tror han är själva risktagandet som entreprenörerna gör då de lägger resurser på att lämna ett anbud, dels ekonomiskt, men även kunskapsmässigt så föreligger det en risk i att göra fel som baserar sig på otillräcklig kunskap inom ämnet anbudslämnande. Som framgår av följande citat har Lennart uppmärksammat hur det på andra områden inom offentligt driven upp-handling sker sammanslagningar av mindre företag som gemensamt lägger anbud.

”Jaa det ser man ju i andra sammanhang om man säger så, vi har ju drifts-entreprenader där, kan man ju ha en huvudentreprenör sen handlar de i sin tur upp en massa lantbrukare och andra som kan röja snö i förorter och sådana saker, så där kommer de in. Så att det är där, men i större byggentreprenader, där har jag inte märkt det.” Lennart Fjellmar

Respondenterna hade samma åsikt gällande att projektet kommer bli mer prisvärt ju mer genomarbetat förfrågningsunderlaget är. (Fråga 23.) Anser ni att projektet kommer bli mer prisvärt ju mer genomarbetat förfrågningsunderlaget är? Korta och resoluta svar på frågan från alla respondenter. Clarence förtydligade att projektering kan vara kostsamt och att projekteringskostnaden uppgår till 10-15 % av byggkostnaden. Man får väga projekteringskostnader mot de risker man har i projekten säger han. Även här gör sig samordningen av handlingar påmind eftersom denna utförs på projekte-ringsmöten där flera personer arbetar samtidigt och därmed kräver stora resurser. Clarence hoppas att den tekniska utvecklingen av BIM (Buildings Information Mo-dells) kommer underlätta granskningen av handlingar i framtiden.

Frågan om hur respondenten resonerar kring riskhantering och säkerhetsarbete vid planering av ett projekt och vid utformning av ett förfrågningsunderlag gav skiftan-de svar. (Fråga 24.) Hur resonerar ni kring riskhantering och säkerhetsarbete vid planering av ett projekt och vid utformning av ett förfrågningsunderlag? Tony och Kenneth hänvi-sade till BAS-P som sen ger BAS-U och har på så vis med riskhantering och säker-hetsarbete hela tiden från planering till utförande. Kenneth hänvisar även till bygg-arbetsmiljösamordnaren som en resurs som är med och aktivt kontrollerar detta.

55

Lennart säger att de följer lagstiftningen och att riskhantering och säkerhetsarbete finns med i AF-delen. Clarence betonar att rutinen för riskhantering får tas fram per projekt. Han ser det som självklart att teknikkonsulternas val av lösningar påverkar säkerhetsarbetet på den kommande byggarbetsplatsen. Han exemplifierar detta med ett exempel från k-sidan (konstruktion) beroende på vad de väljer för någonting i sin konstruktion så kan de påverka säkerhetsarbetet, eller försvåra säkerhetsarbetet be-roende på vilka val de gör och vilka lösningar de gör på spännvidder. Ytterligare kommenterar Clarence att det handlar om tillit till konsulternas kunnande och om-döme att göra rätt beslut för att de som beställare inte kan kontrollera allt, men de köper också konsultens expert-kunskap och bör därför kunna lite på denna. De för-väntar sig då att konsulterna skall ha kompetens och följa med i lagstiftningen.

(Fråga 25.) Ställer ni miljökrav och sociala krav vid upphandling? Om ja, hur vet ni vad som utgör ett lämpligt krav? Ingen av respondenterna har varit med om att ställa sociala krav vid en entreprenadupphandling. Tony anger att de beaktar diskrimineringsla-gen och Clarence nämner att de fått förfrågningar om arbetsplatsträning vilket fram-går av det kommande citatet.

”Nej vi ställer inga sådana krav, däremot så har vi fått lite önskemål kan man säga från olika organisationer med arbetsplatsträning och liknande och då har vi tagit upp en dialog med entreprenören.” Clarence Jonsson

Miljökrav har däremot alla respondenter ställt någon gång. Lennart jobbar med kon-kreta miljökrav så som utsläppsnivåer, bränsletyper till maskiner och bullernivåer. Kraven specificeras i en miljöbilaga som ligger till grund för ett incitamentsavtal där entreprenören kan få vite om den inte uppfyller minimigränserna, men där den kan få mer betalt om den lyckas uppfylla kraven med god marginal. För att säkerställa att kraven är lämpliga så har de tagit fram en kravspecifikation tillsammans med andra kommuner så som Göteborgs- och Malmökommun. Kenneth nämner att de kräver in en kvalitets- och miljöplan när bygget satt igång. Och Clarence nämner att de i stora projekt ställer miljökrav och att de ibland lägger in energikrav.

Den sista frågan gällde standardavtalens spelregler och hur respondenterna ser på dem. (Fråga 26.) Ser ni vid upphandling av entreprenader standardavtalens spelregler som en säkerhet eller en osäkerhetsfaktor eller något där emellan? Tony svarar att avtal är till för att hållas och Lennart svarar att han ser dem som en säkerhet och att den som vet vad som står i avtalen därmed kan spelreglerna. Kenneth säger att standardavtalens spelregler utgör en säkerhet för alla inblandade parter vilket framgår av följande ci-tat.

”Ja vi ser ju det, det är som en säkerhet både för upphandlaren här och för entreprenö-ren då.” Kenneth Sandberg

56

Men han tillägger att den säkerhet som avtalen utgör inte är tillräcklig utan den kompletteras med bankgarantier utifall en entreprenör till exempel skulle gå i kon-kurs. Clarence anger att standardavtalen är ett väldigt bra stöd på det sättet att de har en påminnande funktion så han inte glömmer någonting. De är ett vedertaget branschdokument som båda parter förstår och har accepterat säger han.

57

5 Analys De empiriska fakta som samlats in genom intervjuer vilka sammanställts i föregåen-de kapitel ställs i detta kapitel mot, och kopplas samman med, den beskrivning som ges i referensramen gällande förfrågningsunderlaget och värderingen av anbud. Ru-brikindelningen är fortfarande densamma som i referensramen för att läsaren med lätthet skall kunna följa med i de olika resonemang som förs.

5.1 Upphandlingsprocessen Alla respondenter trodde att de anbud de får in är baserade på exakta beräkningar och inte på överslagsberäkningar. Men enligt Johansson & Stöllman (2007) så är det relativt sett vanligt att entreprenören vid större och komplicerade projekt utför över-slagsberäkningar. Även Söderberg (2005) bekräftar användningen av överslagsbe-räkningar då han nämner att den osäkerhet de ger upphov till stävjas med ekono-miska risktillägg i anbudet. Vad som avses med större och komplicerade projekt i denna kontext framgår inte i form av ekonomisk gräns. Utifrån vad som framkom-mer i intervjuerna ser respondenterna byggprojekt över gränsvärdet som stora pro-jekt. När Sundgren (2003) refererar till komplexa projekt så rör det sig specifikt om IT-projekt och hur dåligt anpassad till upphandling av desamma LOU är. Men Jo-hansson & Stöllman (2007) refererar också till broar och tunnlar som komplexa pro-jekt. Respondenterna gav argument både för och emot varför entreprenörerna skulle använda sig av överslagsberäkningar. Ett argument är att en noggrannare beräkning minskar det ekonomiska risktagandet, och då behöver i så fall inte de risktillägg som Söderberg (2005) nämner tillämpas i lika stor omfattning. Ett argument som talade för användningen av överslagsberäkningar är att kalkylarbete är kostsamt och eko-nomiskt belastande för de företag som inte får anbudet. Om alla inblandade parter gör överslagsberäkningar bör chansen vara större att den slutliga kostnaden för pro-jektet bli högre än tänkt jämfört med om de inblandade parterna skulle göra exakta beräkningar. Rent hypotetiskt sett skulle även kostnaden kunna bli lägre vid an-vändning av överslagsberäkningar, men detta bör ses som mer o-realistiskt eftersom entreprenören då mest troligen skulle yrka på tilläggsarbeten enligt de spelregler som standardavtalen ger (t.ex. AB 04). En av respondenterna nämner att de gör kost-nadsavstämningar under projekteringen för att kunna styra projektet kostnadsmäs-sigt och när sedan förfrågningsunderlaget är klart gör de en riktig produktions-kalkyl. Men den upphandlande enhet som inte gör dessa noggranna beräkningar ris-kerar att få en kostnad för projektet som baserar sig på de inkomna anbuden. Om entreprenörerna då gjort noggranna uträkningar kommer den upphandlande enhe-ten få ett korrekt riktpris för projektet, men om entreprenörerna gjort överslagsbe-räkningar så kan kostnaden för projektet komma att bli för hög.

Det beräknade förväntade värdet av kontraktet avgör vilka regler i LOU som skall tillämpas, om det för byggentreprenaden överstiger 48 193 215 sek så skall de regler

58

som är gemensamma för EU:s hela inre marknad användas. Härav är det enligt Fryksdahl & de Jounge (2010) viktigt att kontraktets värde framräknas på ett korrekt sätt vilket är exklusive mervärdesskatt för avtalets hela löptid. Vad som inte framgår av lagen är exakt hur kontraktets värde skall räknas ut i termer av kostnadskalkyle-ring. Fryksdahl & de Jounge (2010) uttrycker sig i termer av ett förväntat värde sna-rare än ett exakt värde. Ingen av respondenterna ansåg att det var svårt att fastställa kontraktets värde. Därmed var det för dem inte heller svårt att veta vilken lagstift-ning de skulle tillämpa. Respondenterna såg det inte som något problem om de skul-le hamna nära tröskelvärdet i så fall skulle de gardera sig och gå ut i en öppen upp-handling. De betonar dessutom att den ekonomiska riktningen för projektet sätts i ett tidigt skede då de avgör om de kommer kunna finansiera projektet. Detta harmonie-rar med vad (Söderberg 2005) skriver beträffande offentlig anbudsinfordran och an-nonsering i databasen Tenders Electronic Daily, och det harmonierar med vad Fryksdahl & de Jounge (2010) skriver om tillämpning av de regler som är gemen-samma för EU:s hela inre marknad vid utförande av byggentreprenader över trös-kelvärdet. Den upphandlande enheten behöver alltså redan vid tillfället för annonse-ringen veta vilka regler de skall tillämpa eftersom detta bland annat avgör var och hur de skall annonsera sitt projekt. Men endast entreprenader med ett förväntat vär-de av kontraktet som infaller nära tröskelvärdet löper någon risk att felbedömas gäl-lande vilka regler i LOU som skall tillämpas. Härav kan konstateras att dilemmat (omnämnt i stycket ovan) med den ekonomiska osäkerhet som överslagsberäkningar ger upphov till både från entreprenören och upphandlaren ändå gör sig påmind hos entreprenader med ett kontraktsvärde långt över gränsvärdet.

Enligt Pedersen (2008) specificerar lagen fyra upphandlingsförfaranden som finns tillgängliga vid upphandling av byggentreprenader över tröskelvärdet. Av de fyra upphandlingsförfarandena anger Pedersen (2008) att det öppna eller det selektiva förfarandet främst skall användas. Vad som avgör valet av upphandlingsform fram-går inte ur det teoretiska materialet men respondenterna nämner flera faktorer som påverkar valet av upphandlingsform. De anger att entreprenadformen påverkar va-let av upphandlingsform och att entreprenadformen är den huvudsakligt avgörande faktorn för valet av upphandlingsform. Det motsatta förhållandet vore nog det spon-tant logiska för den o-insatte? Ytterligare en faktor som påverkar respondenternas val av upphandlingsform är att de i sin ambition att hålla en hög affärsetik använder det selektiva förfarandet för att bespara entreprenörer från att räkna på anbud i onö-dan när de ändå inte kunde fått kontraktet på grund av bristande resurser eller något annat de saknar. Den upphandlande enhetens resurser vid tillfället för upphandling-en kan också inverka på valet av upphandlingsform. En låg tillgång på resurser gör upphandlingsformerna selektiv, förhandlad eller konkurrenspräglad dialog mindre gynnsamma för den upphandlande enheten eftersom de kräver mer resurser. Dessa upphandlingsformer kan däremot vara att föredraga för respondenterna om de har en funktionsentreprenad och därmed ett behov av att diskutera och nyttja entrepre-nörernas kunnande och kompetens i en dialog. Några av respondenterna hade cent-

59

ralt upprättade riktlinjer om att alltid använda samma upphandlingsform, detta var i samtliga berörda fall det öppna förfarandet. I följande tabell (Tabell 1) har responden-ternas uppfattning om ett optimalt val av upphandlingsform utifrån val av entrepre-nadform sammanställts och återgivits.

Entreprenadform

Utförandeentreprenader

Upphandlingsform

Öppet förfarande

Stora Utförandeentre-prenader

Selektivt förfarande

Funktionsentreprenader Selektivt, Förhandlat el-ler Konkurrenspräglad dialog

Tabell 1 Lämplig upphandlingsform utifrån val av entreprenadform.

5.2 Byggprocessen Från det empiriska materialet framgår att den som arbetar på en upphandlande en-het med upphandling av byggprojekt bör vara väl bekant med byggbranschen och därmed byggprocessen. Den upphandlare som även arbetar som projektledare till-lämpar dagligen kunskapen om byggbranschen i arbetet medan den upphandlare som endast behandlar formaliadelar så som annonsering förmodligen inte är lika in-satt i byggprocessen. En av respondenterna ansåg inte att den upphandlare som en-bart sköter formaliadelar så som annonsering, mottagande av anbud, utvärdering av anbud och författande av underlag till tilldelningsbeslut inte behöver inneha denna kompetens. Medan han anser att den som på något sätt skall delta i framtagandet av förfrågningsunderlaget bör vara väl bekant med byggbranschen och därmed byggpro-cessen. Det finns flera anledningar till varför upphandlaren bör kunna mycket om byggbranschen, dels som framgår under tidigare rubrik så styr valet av entreprenad-form valet av upphandlingsform. Sen framkommer under den teoretiska delen att även om språkbruket i LOU är någorlunda förståeligt för den icke-insatte i bygg-branschens specifika nomenklatur, så är de olika tolkningarna av LOU till viss del präglade av fackspråk från byggbranschen. Henriksson & Sandelius (2011) konstate-rar att utifrån en rapport som Konkurrensverket gjort så har upphandlande myndig-heter inte alltid lyckats fastställa vad som är en byggentreprenad. Hööks (2008) utta-lande om att det upphandlaren eller beställaren vill uppnå med entreprenadarbetet inte existerar innan avtalets ingående utgör i sig en anledning till varför den som ar-betar på en upphandlande enhet bör vara insatt i byggprocessen. Beställaren måste definiera mycket konkret och tydligt vad som skall upphandlas. Höök´s (2008) utta-lande bekräftas av en av respondenterna som nämner att den som skall deltaga i framtagandet av förfrågningsunderlaget bör vara väl bekant med byggbranschen och därmed byggprocessen. Ett alternativ till att den som arbetar på en upphandlande

60

enhet med upphandling av byggprojekt själv skulle behöva vara insatt i byggproces-sen är om denne kunde köpa denna kunskap från en yttre expert. Teorin säger inget om att det skulle vara omöjligt att köpa en hel projektering och framställningen av ett förfrågningsunderlag från konsulter men av respondenterna framgår att det skulle vara förenat med risker att köpa projekteringshjälp. Respondenterna anser dels att konsulterna inte är nog kompetenta gällande kunskapen om LOU, anser dels att de inte är nog pålitliga och skulle kunna dra fördel av ett så stort ansvar som ett sådant här projekt innebär.

Enligt både AML och AFS har byggherren ett arbetsmiljöansvar som sträcker sig in i byggskedet och det fysiska utförandet av arbetena. Arbetsmiljöverket (2011) betonar att detta ansvar börjar redan vid planering och projektering. En samstämmighet fanns mellan respondenternas svar att de vid planering och projektering tar hänsyn till det kommande byggskedet. Flera hänvisade till BAS-P som sedan vidareutveck-lades till BAS-U. En byggarbetsmiljösamordnare kan vara den ansvarige för att se till att de ur AML gällande föreskrifterna beaktas. Vid planering av större projekt över tröskelvädet beaktas alltid de fyra faktorerna Arbetsmiljö, Miljö, Tidsåtgång och Riskhantering, enligt en respondent, medan Riskhantering och Miljö inte får samma prioritet vid planering av mindre projekt.

Valet av Upphandlingsform styrs av valet av Entreprenadform som styrs av nedan givna faktorer.

Valet av entreprenadform styrdes för respondenterna av ett antal faktorer. Erfarenhet är en styrande faktor som en respondent lyfte fram, exakt hur erfarenheten påverkar framgår dock inte av intervjun. Samma respondent nämner behovet av styrning av projektet som en faktor som påverkar valet av entreprenadform. Utförandeentrepre-naden anses av respondenterna vara den entreprenadform som ger den bästa största möjligheten till styrning. Den är också den av respondenterna vanligast tillämpade entreprenadformen. En annan styrande faktor är den tid som går åt till projektering, här utgör totalentreprenaden ett exempel på en entreprenadform som inte kräver att den upphandlande myndigheten lägger ner lika mycket tid på projektering och fram-tagande av förfrågningsunderlag som vid användande av andra entreprenadformer. Men som nämnts tidigare i analysen tar denna entreprenadform större resurser i an-språk än övriga vid tillfället för själva upphandlingen. Ytterligare en styrande faktor för valet av entreprenadform är den frihetsgrad denna ger till entreprenören. En re-spondent tillämpade utförandeentreprenad i form av delad- eller generalentreprenad ger den bästa möjligheten till styrning av entreprenören vid stora ombyggnationer. Även själva projektets genomförande-tid eller starttid angavs som påverkande faktorer till valet av entreprenadform där en funktionsentreprenad ger större valmöjlighet i dessa frågor. Många faktorer kan nämnas som påverkar valet av entreprenadform

61

men dessa är de som respondenterna angivit och de harmonierar med Hööks (2008) beskrivning av de olika entreprenadformerna.

En respondent hade genomfört projekt som funktionsentreprenad och en respondent hade genomfört projekt som partnering-entreprenader. Höök tog år 2008 inte med dessa entreprenad-former på sin lista över de vanligast tillämpade entreprenadfor-merna i Sverige. Och som han nämner så är ett kännetecken för byggentreprenader att de oftast pågår under en lång tidsperiod. Så det kan antagas att de entreprenad-former som kunde anses vanliga för tre år sen är de dominerande idag. Några av re-spondenterna har alltså använt sig av mindre vanliga entreprenadformer. Enligt Sö-derberg (2005) så anger begreppet entreprenadform det sätt som ett projekt ansvars-mässigt organiseras mellan byggherre, byggledare, projektörer, entreprenörer och leverantörer. Ett argument mot att prova nya entreprenadformer är att de som är först ut med att tillämpa dem lyder under en viss osäkerhet. Jansson och Ljung (2004) har en hypotes om att en osäkerhet gällande tidsberäkningen finns närvarande de första gångerna ett arbetspaket genomförs. Ett arbetspaket är endast en del av en hel entreprenad så risken bör vara större att hela entreprenaden inte går som de inblan-dade parterna tänkt sig om det är första gången ett projekt ansvarsmässigt organise-ras på ett visst sätt. En respondent hänvisar till standardavtalen som vedertagna branschdokument som alla parter förstår och har accepterat. De första gångerna ett avtal används för att ansvarsmässigt organisera projektet mellan parterna så är det inte säkert att alla parter till fullo förstått dem och hur de ska tillämpas. En fördel med entreprenadformen partnering som en respondent nämner är att den tidigt ger parterna kunskap om slutkostnaden. En annan är att den tillåter de inblandade par-terna gå runt en del av LOU´s stelbenthet och möjliggör förhandling på ett sätt som respondenterna upplever att de övriga entreprenadformerna inte gör. Responden-terna förhöll sig generellt positiva till att tillämpa nya entreprenadformer.

Enligt Nordstrand (2008) är det vanligaste tillvägagångsättet för en byggherre att ta hjälp av en projektledare för att organisera och leda bygg-projekt. Respondenterna använder sig till viss del av externa projektledare. Detta kan dels bero på vad Fryks-dahl & de Jounge (2010) skriver gällande att den upphandlande myndigheten måste vara insatt i de standarder och den lagstiftning som gäller i byggbranschen. Det kan också till exempel hända om de har flera simultana projekt så deras eget manskap inte räcker till för att styra dem. De kan även ta in sakkunniga för vissa specialupp-drag. Men den variant som var vanligast förkommande bland respondenterna var att de hela tiden hade en ansvarig projektledare för varje projekt som följer med från början till slut i projektet, men under byggskedet så använde de en byggledare för att organisera arbetet ute på byggarbetsplatsen. Eftersom respondenterna betonade att de vill ta det övergripande ansvaret för projektet från initiering till avslutande genom att ha en ”egen” projektledare på plats avviker de från den norm Nordstrand (2008) ställer upp. Men de kan konstateras avvika till det bättre genom att ta ett större hel-

62

hetsansvar för projektet. En respondent förklarar detta med att externa projekterings-ledare ändå inte är tillhjälpliga för produktion av ett helt förfrågningsunderlag, främst på grund av bristande kunskap inom LOU. Detta argument motsägs dock till viss del av en annan respondent som uppger att de ibland använder sig av arkitekter som projekteringsledare.

Alla respondenter ansåg att det var svårt för dem att följa med i nya lagar och vara insatta i all tillämplig lagstiftning som gäller byggbranschen. Detta trots att de har kommunjurister till sin hjälp och att de kontinuerligt går kurser inom området. Här-av kan konstateras att det är en svår uppgift Fryksdahl & de Jounge (2010) ger den upphandlande enheten då de skriver att de skall vara insatta i de standarder och den lagstiftning som gäller i byggbranschen, och att detta är av största vikt. Vidare kan konstateras att respondenterna gör det bra som tar ansvar för projektledning under hela projekten och därmed tvingas sätta sig in i och hålla sig uppdaterade om vilka lagar och regler som gäller. Men som framgår under kapitlet studiens referensram så har den upphandlande enheten många lagar att ta hänsyn till, speciellt under projek-tering och framtagande av förfrågningsunderlaget, men även under byggskedet då de har rollen som byggherre. Så respondenterna kan nog också sägas göra klokt i att ta den hjälp som finns till hands på del olika rättsområdena. Entreprenadjuridik är ett område som flera respondenter anser är särskilt svårt och som därmed är behjälp-ligt att få stöttning inom. Ett inte allt för långtgående antagande är att detta är en an-ledning till varför de just tar in externa projektledare för byggledning under själva byggfasen (detta behandlas under föregående stycke). Kommunjuristerna anges vara sämre insatta på det entreprenadjuridiska området och används av respondenterna främst vid överprövningar och andra ärenden av allmänjuridisk karaktär. Juristernas bevakning av det rättsvetenskapliga området och att de därmed snabbt nås av nya lagändringar är också en välkommen hjälp för respondenterna.

På frågan om respondenterna tillämpade standardavtal så som t.ex. AB04 för att re-glera avtalsförhållandena i byggprojekten svarade alla att de gör de, och sen lämnade de inga ytterligare kommentarer. Liman (1997) kommenterar att om ett standardavtal inte används så får ett separat kontrakt utarbetas som reglerar avtalsförhållandena mellan parterna. Detta kan som diskuterats tidigare ge utrymme för mycken tolkning då de standardavtal som finns är digra pappersluntor som utarbetats under lång tid. Vidare kan det vara behäftat med ekonomisk risk att tillämpa ett nytt avtal. Men ef-tersom respondenterna uteslutande använder sig av standardavtal kan de sägas vara utom fara för den risk separata kontrakt kan ge upphov till. Enligt Söderberg (2005) så anger begreppet entreprenadform det sätt som ett projekt ansvarsmässigt organi-seras mellan byggherre, byggledare, projektörer, entreprenörer och leverantörer. Standardavtalet reglerar i sin tur detta avtalsförhållande och medför på så vis ett be-hov av kunskap inom det givna avtalsområdet för den tillämpade entreprenadfor-men.

63

För att ta det arbetsmiljöansvar som åligger byggherren under byggskedet hade re-spondenterna olika tekniker och förfaringssätt. Ett var att vid funktionsentreprena-der skriftligen överlåta ansvaret på entreprenören, detta ansvar för BAS-U överläts då så fort kontraktet med entreprenören var skrivet. Detta förfaringssätt överens-stämmer helt med vad både Arbetsmiljöverket (2011) och Svenska Byggdirektiv AB (2010) skriver om överlåtelse av ansvar. Det överensstämmer även med LOU som säger att ansvaret inte kan överlåtas förrän kontraktet är skrivet. Det kan diskuteras om det är effektivt att ta ett ansvar genom att överlåta det, ett argument för att det skulle vara korrekt att överlåta ansvaret är att den entreprenör som tar detta ansvar förhoppningsvis är konstant närvarande på byggarbetsplatsen. Ett argument som talar mot att överlåta detta ansvar är det kunskaps-gap som kan uppstå från det att tankar om arbetsmiljö införlivas i handlingar till dess att andra ska tolka dessa do-kument. Men vissa respondenter vittnade om en aktivare delaktighet i arbetsmiljöar-betet, de tog då sitt ansvar genom att arbeta aktivt med BAS-P och BAS-U. De hänvi-sar också till att arbetsmiljöansvaret regleras i AF-delen eller att entreprenören skall upprätta en objektsanpassad arbetsmiljöplan. Det framstod som att en fluktuation fanns mellan respondenternas svar på frågan, varav en respondent utifrån AFS och AML kunde sägas ha ett mer ambitiöst tillvägagångssätt än de andra. Han tog ar-betsmiljöansvaret som åligger byggherren under byggskedet genom att de projektle-dare som arbetar på detta specifika kontor alla gått en utbildning inom arbetsmiljö som arbetsmiljöverket godkänt. Han har även utarbetat en rutin på hur de generellt skall hantera BAS-P och BAS-U. Noteras skall dock att de överför BAS-P på konsul-terna och att de alltid ändå köper BAS-U av entreprenören. Kanske att det viktigaste för att ta ansvaret som byggherre är att det inte blir bortglömt eller faller mellan sto-larna så att en utsedd part tar det ansvar den är ålagd? detta vare sig byggherren tar ansvaret själv eller överlåter det till en annan part.

I svaret till frågan om hur respondenterna gör för att ta det arbetsmiljöansvar som åligger byggherren även under byggskedet framgick att de aktivt tar detta ansvar. Den i intervjun efterföljande frågan rörde om de beaktar möjligheterna till en god riskhantering vid den kommande riskhanteringen redan vid planering och projekte-ring. På denna fråga svarade inte respondenterna lika utförligt, men de angav att de även i fråga om riskhantering tar ett aktivt ansvar. Enligt Björklund (2009) är de pro-blem som är aktuella i byggbranschen idag desamma som de för trettio år sedan, li-kaså är bristerna i arbetsmiljön desamma nu som då. Kanske att det blivit lite bättre de senaste åren, detta pekar respondenternas svar mot i alla fall. De har dock svårig-heter i att direkt specificera hur de förebyggande arbetar med riskhantering i ett ti-digt skede. En respondent gav ett utförligt, men teoretiskt svar som hänvisade till AMS tredje kapitel och AFS som bl.a. föreskriver att byggherren ska utse en byggar-betsmiljösamordnare, dels för planering och projektering (BAS-P) och dels för utfö-rande av arbetet (BASU). Utifrån Björklund (2009) som menar att byggbranschen för-ändras långsamt och Kululanga och Witness (2010) som menar att branschen är kon-servativ kan inte respondenterna sägas vara sämre på riskhantering än medlet, utan

64

snarare bättre. Samuelsson (2009) pekar på en långsam förändring till det bättre med en minskning av olycksfrekvensen inom byggbranschen de senaste åren, så utifrån detta bör respondenterna sägas kunna innefattas i medianen. Vad som driver denna positiva utveckling mot en mindre olycksfrekvens i byggbranschen framgår inte av intervjuerna, men en hypotes kan vara att den efterfrågan om en höjning av bran-schens generella kunskapsnivå om arbetsmiljö och säkerhetsfrågor som Björklund (2009) framställer redan har börjat infrias.

Ett lagrum som reglerar arbetsgivarens arbetsmiljöansvar är § 5a i AFS 1999:3 den anger att byggherren skall se till att byggtiden och tiderna för del-etapper är så väl tilltagen att arbetet kan utföras på ett säkert sätt. På frågan om respondenterna be-räknar den tidsåtgång som behövs för att genomföra projektet svarar de flesta re-spondenter att de planerar tidsåtgången tidigt i projekten och upprättar tidsplaner för varje fas. Men beträffande noggrannheten i tids-beräkningarna skiljer det mellan respondenternas svar. En respondent anger att han beräknar tidsåtgången för projek-tet som helhet men att entreprenören ofta får ett tidsintervall att hålla sig inom. En annan respondent hänvisar till erfarenhet som den primära faktorn för att avgöra tidsåtgången. Det kan också vara så att entreprenören som fått anbudet får informa-tion i form av en start- och en sluttid för projektet som baserar sig på en överslagsbe-räkning. En för kort byggtid leder som den ovan angivna lagrummet anger till att ar-betet inte kan utföras på ett säkert sätt. Det vill säga att möjligheten till en god risk-hantering är intimt sammankopplad med den tidrymd som finns för arbetets utfö-rande. På denna punkt betryggar respondenterna då de tycker att en lång byggtid är bra och att deras erfarenhet är att alla tjänar mer på en lång byggtid. Vad som inte är lika betryggande är att respondenterna framstår som att de inte alltid verkligen be-räknar tidsåtgången. Frågan om hur beräkningen sker fick inte ett uttömmande svar av alla respondenter, däremot så kom flera tidsbegränsande faktorer att nämnas. Däribland nämndes för projekten naturliga hållpunkter så som skol-årets terminsti-der vid byggnationer av skolor som ett exempel. Ett annat exempel utgjordes av den geografiska placeringen av projektet. Den respondent som gav det mest ingående svaret på hur tidsåtgången beräknas talade i termer av seriösa eller kvalificerade be-dömningar som utgår från en produktionskostnadskalkyl. Att de bedömningar som görs relativt sett är kvalificerade pekar de fakta om att de väldigt sällan överskrider sluttiderna för projekten mot. Men detta bör inte tas för givet, det kan vara så att ent-reprenören fått arbeta under dåliga förutsättningar och genat förbi viktiga säkerhets-föreskrifter för att hålla de tidsplaner som inte är beräknade utan framtagna utifrån erfarenhet. För som Björklund (2009) nämner så är samma problem aktuella i bran-schen nu som för trettio år sedan. Om då erfarenheten som bedömningen bygger på är trettio år gammal kan mycket möjligt samma misstag begås nu som då. Vidare kan de fakta som både Jansson och Ljung (2004) och Christensen och Kreiner (1997) läg-ger fram som pekar mot att tidsuppskattningar innehåller en stor del godtycklighet tala för att ju noggranne tidsberäkningar som görs desto bättre. En noggrannare be-räkning kommer också ge den upphandlande enheten i egenskap av byggherre stör-

65

re odds att uppfylla lagrummet från § 5a i AFS 1999:3 vilket citerats ovan som anger att tiderna skall vara så väl tilltagna att arbetet kan utföras säkert. Men responden-terna skall inte ses som avvikande eftersom som Ottosson (2009) betonar så bygger de flesta tidsberäkningar för byggprojekt på erfarenheten hos den som utför plane-ringsarbetet

5.3 EG-rätten och LOU Respondenterna svarade aningens reserverat på fråga fjorton som gällde hur de upp-levde det att tillämpa de fem stycken grundläggande principer som all offentlig upp-handlingen skall präglas av. De sa alla att de tillämpade principerna, men som en re-spondent sa så är de ju tvingade enligt lagen att tillämpa dem. Detta är korrekt upp-fattat för Prop. 2001/02:142 föreskriver att avsteg från dessa grundläggande principer endast får göras i undantagsfall av ett enskilt medlemsland. Och ett avsteg verkar inte heller vara önskat av respondenterna som lyfter fram regelverkets komplexitet som den springande punkt de skulle vilja ändra på. En respondent svarade att det går bra att tillämpa dessa grundläggande principer och att han såg dem som något positivt. Men han önskade att LOU var mer fokuserad på tillämpningen av dessa grundläggande principer och inte så omfattande som den idag är. Han såg lagen som för komplex för att samtidigt kunna vara effektiv och därmed ledde till högre kost-nader för skattebetalarna. Att respondenterna som utövare upplever lagen som komplex och därmed ineffektiv är förståeligt utifrån att inga specifika regler för of-fentlig upphandling ändå finns i EG-fördraget. Utan dessa gemenskapsrättsliga reg-ler infördes som Johansson & Kahlström (2009) påpekar i den nationella lagstiftning-en när Sverige gick med i ESS. Eftersom detta skedde i början av 90-talet har de se-dan också hunnit genomgå ett antal revideringar, som förhoppningsvis lett till det bättre, detta kan dock inte bekräftas här. Molander (2009) ställer frågan om princi-perna som ligger bakom regelverket för offentlig upphandling tappas bort i regel-verkets komplexitet? Respondenternas svar på detta är att så är fallet. Vad Molander (2009) då varnar för är att om upphandlingsprocessen är så komplex så kan de leda till ”judikalisering” av processen. Vad som står klart är att all den offentliga upp-handlingen skall präglas av fem stycken grundläggande principer (Fryksdahl & de Jounge 2010) och dessa principer tillämpas av respondenterna. Respondenterna såg antalet inkomna ansökningar om överklaganden på tilldelningsbeslut som ett möjligt sätt att mäta hur det gått för dem att tillämpa de grundläggande principerna. Och med den mät-metoden så kan konstateras att det går bra för dem att tillämpa inte bara de grundläggande principerna utan även hela LOU. Det som skall hållas mot detta sätt att avgöra förfrågningsunderlagets kvalité är att det baserar sig till stor del på entreprenörernas kunskap om LOU, vilken ibland kan vara låg.

5.4 Förfrågningsunderlaget Respondenterna hade en homogen svarsbild gällande att utformningen av förfråg-ningsunderlaget har stor inverkan på möjligheterna till en korrekt värdering av an-buden. Flera accentuerade sina svar med att det har en väldigt stor betydelse för vär-

66

deringen av anbuden hur förfrågningsunderlaget är utformat. Som framgått under tidigare punkter i analysen finns flera faktorer som påverkar författandet av förfråg-ningsunderlaget som är direkt kopplade till byggbranschen och kunskap om den-samma. Eftersom förfrågningsunderlaget utgör grunden till vad entreprenören om-beds göra sätter det en riktning för hela byggprojektet. Att det mest troligen förhåller sig så här har konstaterats under författandet av studiens referensram och bekräftas nu alltså av respondenternas svar. Detta har dock konstaterats med logiken utifrån de olika fakta som framkommit under själva litteraturstudien med hjälp av analys av det samlade materialet. Det framkommer inte explicit i det studerade teoretiska ma-terialet att förfrågningsunderlaget har stor inverkan på möjligheterna till en korrekt värdering av anbuden.

Nilsson & Sandlund (2007) anger att LOU inte omnämner hur kvalitativa egenskaper ska jämföras med varandra, varken vid prövning av anbuden (steg 2) eller vid värde-ring av anbuden (steg 3). Att värdera kvalité i steg ett (1) är inte aktuellt eftersom detta initiala steg i princip endast kontrollerar entreprenörens lämplighet gällnande ekonomisk brottslighet, konkurs eller liknande (Forsberg 2004). I fas två kontrollerar den upphandlande myndigheten att entreprenören motsvarar de krav som ställts i förfrågningsunderlaget. Respondenterna fick frågan om de i denna fas ställer krav gällande riskhantering eller arbetsmiljö i förfrågningsunderlagets kvalificerande kri-terier. Respondenterna svarade att de använder sig av skallkrav som gäller både ar-betsmiljö och riskhantering. Men ingen av dem nämnde att de använde sig av den alternativa formen av krav som också kan ställas som heter börkrav. Börkrav är till skillnad från skallkrav inte av en tvingande karaktär utan skall användas för att ska-pa dynamik i och spelrum i förfrågningsunderlaget (Forsberg 2004). Men eftersom börkraven inte nämns av respondenterna kan de antagas vara minde vanligt tilläm-pade. Och utifrån de stora möjligheter som ändå finns att skapa ett dynamiskt för-frågningsunderlag så kanske det inte heller är förvånande att denna typ av krav inte används frekvent. Skallkraven däremot, är tillämpade av respondenterna och de nämner främst ett användningsområde vilket just är kvalificering. Tuffa, kristallklara och väldigt specifika krav kan av respondenterna användas som en ribba och de ent-reprenörer som tar sig över den och därmed uppfyller kraven konkurrerar då endast med anbudspriset. Att då ställa krav gällande riskhantering eller arbetsmiljö vilka kan sägas vara vad Nilsson & Sandlund (2007) omnämner som kvalitativa egenska-per är en svår balansgång som respondenterna inte drar sig för att gå. LOU anger inte hur dessa typer av krav skall jämföras med varandra men respondenterna näm-ner inte heller att de jämför de olika kraven mot varandra. Utan kraven, är något som entreprenörerna skall kunna uppvisa att de innehar, t.ex. kvalitetssystem eller miljö-ledningssystem, men dessa jämförs sedan inte med varandra. Det går alltså att i för-frågningsunderlaget ställa krav gällande entreprenörens riskhantering eller arbets-miljö-hantering.

67

Respondenterna fick frågan om de ansåg att det är svårt att skriva ett korrekt för-frågningsunderlag. Det rådde delade meningar om det är svårt eller ej. De som me-nade att det inte är så svårt påpekade också att det ändå inte går att skriva ett helt korrekt förfrågningsunderlag. Flera författare har beskrivit hur svårt det är att göra en bra planering och därmed uppnå ett riktigt bra förfrågningsunderlag, däribland Jansson och Ljung (2004); Christensen och Kreiner (1997) och Sundgren (2003). Re-spondenterna hade flera förslag på åtgärder som ökade oddsen för att lyckas skriva ett bra underlag samtidigt som de kom med incitament till att skriva ett bra under-lag.

Ett förslag som återkommer är att granskning av handlingar och samordning av de-samma är en nyckel till framgång. Där läggs stort ansvar på projektledaren för att uppnå ett korrekt förfrågningsunderlag genom noggrann granskning av handlingar-na. Erfarenhet och ny datakapacitet nämndes som två förslag på faktorer som kan verka gynnsamt för en framgångsrik granskning av handlingarna. Respondenterna anser att de många faktorer och parametrar som skall tas hänsyn till vid författandet av ett förfrågningsunderlag skapar en komplex uppgift. Detta harmonierar med vad Sundgren (2003) betraktar som komplexitet vid författande av förfrågningsunderlag. Respondenterna accentuerar vikten av att projektledaren anstränger sig till det yt-tersta i denna fas då denna har igen arbetet tiofallt jämfört med att misstag begås ute på byggarbetsplatsen och måste rättas till där. Detta överensstämmer med Wermelin (1997) som gör gällande att kostnaden (resursförbrukningen) för en förändring kommer öka ju längre projektet framskrider från det att behovsunderlaget tas fram. Det framkom även som svar på denna fråga att ett dåligt underlag kan ge många re-servationer och att reservationer i sin tur är svåra att värdera. Detta framkommer inte i den teoretiska referensramen utan utgör för studien ny kunskap som tillför ett bra utvärderingsverktyg för att avgöra förfrågningsunderlagets kvalité. Om anbudet är korrekt skrivet ger det inga reservationer eller frågor.

5.5 Tilldelning av kontrakt För att avgöra vilket som blir det vinnande anbudet kan den upphandlande enheten använda sig av en matematisk beräkningsmodell. Användningen av beräkningsmo-dell varierade hos respondenterna. Detta kan möjligen sägas harmoniera med vad Andersson & Lunander (2004) skriver, de uppger trots allt att det kanske vanligaste sättet att värdera anbud är utifrån en matematisk beräkningsmodell. Möjligen går det att antaga att just upphandling av entreprenader är ett område inom offentlig upp-handling där beräkningsmodeller tillämpas i en mindre omfattning än vid övriga områden? Detta antagande går inte att verifiera utifrån det teoretiska materialet, men det empiriska materialet pekar mot detta. De respondenter som inte använder någon beräkningsmodell tillämpar inte en mer intuitiv teknik utan ser oftast till vilket an-bud som har det lägsta priset. Ur en matematisk synvinkel kan annars denna metod intuitivt anses leda till att anbudet bedöms mer godtyckligt. Ett konstaterande som kan göras utifrån respondenternas svar är att de i det längsta undviker att matema-tiskt försöka bedöma mjuka parametrar utan i så fall håller sig till de hårda paramet-

68

rarna. Detta kan antagas ha en koppling till vad Forsberg (2004) skriver om att de fem grundläggande principerna skall finnas i åtanke vid upphandling. Likabehand-ling och transparens är inte lika lätt att bevisa gällande mjuka parametrar och om då en matematisk modell tillämpats på de mjuka parametrarna så kan anbudslämnaren kontrollera om uträkningen skett korrekt. Om den då inte skett korrekt kan detta leda till ansökan om överprövning.

Morin & Dahlström (2008) hänvisar till LOU 12 kap § 1 när de anger att det bara finns två olika utvärderingskriterier att utgå ifrån vid bedömning av vilket anbud som blir det vinnande och dessa kriterier är antingen det anbud med det lägsta priset eller det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga. En respondent uppger att valet av bedömningskriteriet beror på entreprenadformen enligt följande: en utförandeent-reprenad harmonierar bäst med bedömningskriteriet anbudet med det lägsta priset och en funktionsentreprenad harmonierar bäst med bedömningskriteriet det ekono-miskt mest fördelaktiga anbudet. Detta säger inte emot studiens referensram utan kompletterar denna med ny och värdefull kunskap om hur den som är bekant med entreprenadformerna kan optimera valet av utvärderingskriterium. Hur det kan fin-nas möjlighet att optimera valet utvärderingskriterium utifrån valet av entreprenad-form framgår dels av de olika entreprenadformernas skillnader och dels av att de två utvärderingskriterierna bjuder olika fördelar. En respondent förklarade detta med ett exempel från att det vid en utförandeentreprenad inte finns så mycket att förhandla om så att det bör kunna avgöras med hjälp av priset. Respondenterna nämner fler faktorer som påverkar deras val av bedömningskriterium. En del av dem har negati-va erfarenheter av beräkningsmodeller och tänker sig att dessa ökar oddsen för över-klaganden. En del besparar sig mödan att räkna genom att tillämpa bedömningskri-teriet anbudet med det lägsta priset. Ännu en respondent angav att specifika skall-krav i kvalificeringsfasen kan leda till att själva priset slutligen blir den avgörande faktorn. En intressant kombination som framkommer under en intervju men som inte stått att finna i studiens referensram är att kombinera kriterierna så till vida att bedömningskriteriet det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet är det som officiellt tillämpas men att kriteriet inom bedömningsformen slutligen är vilket anbud som har lägst pris. Att göra så här framstår inte som inkorrekt utifrån Fryksdahl och de Jounge (2010) som skriver att vid användande av bedömningskriteriet det ekono-miskt mest fördelaktiga anbudet så ska den upphandlande myndigheten ange vilka utvärderingskriterier den kommer att ta hänsyn till vid utvärderingen. Om den upp-handlande enheten anger att de kommer ta hänsyn till priset, vilket inte bör vara o-logiskt i sig, så kan de skapa sig ett större spelrum vid värderingen. Detta eftersom den upphandlande enheten då kan ta hänsyn till fler faktorer än priset fastän de kan-ske går på devisen att det lägsta priset också kommer vara det ekonomiskt mest för-delaktiga.

69

Fryksdahl och de Jounge (2010) anger att LOU explicit specificerar kvalitet, genomfö-rande-tid och miljöegenskaper som exempel på utvärderingskriterier. Fler exempel på mjuka faktorer ges av Jönsson (2006) som bland annat nämner estetiska och funk-tionella egenskaper, service och underhåll. Respondenterna anser det vara svårt att bedöma denna typ av krav som inte är av renodlad ekonomisk karaktär. Det framgår att kvalitet är svårast att bedöma, miljö kommer på en mittenplacering och tid är lät-tast av dem att bedöma. Respondenterna undviker helst krav som kan komma att bli svåra att bedöma. Tid tillräknar de inte den svårbedömda typen av krav utan tilläm-par detta ofta som ett skallkrav där den som inte kan färdigställa projektet inom ut-satt tid kan bli bortsorterad trots att denne entreprenör har det lägsta priset. Detta förstärker i så fall behovet av att göra korrekta tidsberäkningar så inte den entrepre-nör som tar riskfyllda genvägar eller fuskar blir den som får jobbet. Observera även att denna typ av skallkrav tillämpas av respondenterna i fas två och att de i fas tre helst undviker krav som blir svåra att bedöma vid värderingen av anbuden. Respon-denternas vilja att arbeta med tydliga krav harmonierar med Jönsson (2006) som skriver att kraven skall vara tydligt och begripligt angivna i förfrågningsunderlaget. Vilka krav som är lättbedömda framgår inte heller av SOU 2006:28 som endast speci-ficerar att det för den upphandlande enheten är lovligt att ställa krav som inte är av renodlat ekonomisk karaktär. Andersson och Lunander (2004) skriver att en upp-handlande enhet kan använda en utvärderingsmodell som inte baseras på matema-tiska formler för att öka sina möjligheter till att göra en egen utvärdering. Det kan alltså vara positivt att använda sig av dessa icke-ekonomiska bedömningsfaktorer för att öka spelrummet. Men som respondenterna nämnt är det ibland ett svårt övervä-gande mellan spelrum för egen utvärdering och risken för ansökningar om överkla-gan av tilldelningsbeslut.

5.6 Svårigheter och motsättningar Respondenternas svar divergerade från att anse att lagen om offentlig upphandling är för snävt utformad gällande möjligheterna till förhandling med entreprenörerna vid upphandling av komplexa entreprenader. En respondent svarade nej på frågan med hänvisning till att lagen ändå måste följas. Men andra respondenter svarade ja och gav förslag på varför lagen är för komplex. Det fanns alltså inte ett homogent stöd i det empiriska materialet för Sundgren (2003) som betonar att behovet av för-handling som finns närvarande vid komplexa upphandlingar inte tillåts tillmötesgås fullt ut enligt LOU. Den respondent som svarade nej på frågan betonade dock lagens oföränderlighet medan de övriga respondenterna gav exempel på när det behövs större förhandlingsutrymme. Dessa exempel som återges här kan sägas harmoniera med Sundgren (2003). Det kan vara så att en underentreprenör går i konkurs trots rigorös kontroll vid upphandling, och att upphandla en entreprenör under pågående projekt är då en tidsödande procedur. Speciellt genomfört med hur snabbt en bygg-herre som inte lyder under LOU kan upphandla entreprenörer. Ett snarlikt exempel gäller om en leverantör går i konkurs och därmed för projektet icke-föreskrivna ma-terialtyper måste införas i projektet. Då är det dels fråga om upphandling av en ny

70

leverantör men också om ändring av föreskrivna material. Här kan det vara så att den upphandlande enheten sorterat bort anbud från leverantörer som inte hade rätt material vid den initiala upphandlingen, men som vid en ändring av det föreskrivna har rätt material. Den upphandlande enheten kan då inte gå direkt till denna leveran-tör eftersom det då blir en o-tillåten direkt upphandling. Ett annat exempel som framkommer här som egentligen kunde nämnas på fler ställen är när den upphand-lande enheten förstår att alla inkomna anbud ligger högt i pris och skulle vilja för-handla med anbudslämnarna. Då kan de inte heller förhandla direkt med anbuds-lämnarna utan får göra om upphandlingsprocessen och eventuellt då byta upphand-lingsform. För som Pedersen (2008) föreskriver så skall främst öppet eller selektivt förfarande användas vid upphandling av byggprojekt. Vad som framgår i respon-denternas svar är att tidsbrist är en faktor som ökar behovet av förhandling med ent-reprenörerna vid upphandling. De betonar alltså inte komplexiteten så som Sund-gren (2003) gör. Men det kan ändå antagas att komplexiteten är en faktor som bidrar till det ökande behovet av förhandling under tidspress. Detta eftersom en mindre komplex entreprenad eller del därav bör vara enklare att upphandla än en komplex sådan. Respondenterna tycker i alla fall att grundtankarna bakom lagen om att till exempel handla upp i konkurrens är bra men att lagen generellt blivit för komplex. Respondenterna nämner även nya entreprenadformer så som partnering som ett ex-empel på ett steg i rätt riktning gällande förhandlingsmöjligheter. Här kan även kon-kurrenspräglad dialog nämnas som är ett nytt upphandlingsförfarande som infördes i den svenska lagstiftningen år 2009, det får dock endast användas vid särskilt kom-plicerade kontrakt då bedömningen gjorts att varken öppet eller selektivt förfarande kan leda till tilldelningen av ett kontrakt (Pedersen 2008).

Enligt förarbetena till LOU skall en upphandling ske öppet, i konkurrens, affärsmäs-sigt och på ett icke-diskriminerande sätt (Mikic 2004). Detta har sedan arbetats in i LOU och framgår explicit av de fem grundläggande principerna vilka är: principen om icke-diskriminering, principen om likabehandling, principen om transparens, proportionalitetsprincipen och principen om ömsesidigt erkännande (Fryksdahl & de Jounge 2010). En fungerande konkurrens är alltså av största vikt enligt LOU. Om konkurrensen är obefintlig så faller tillämpningen av de grundläggande principerna bort eftersom de till stor del ser till att konkurrensen i sig fungerar på rätt sätt. Jo-hansson & Kahlström (2009) har i en studie konstaterat att det område som kan anses minst jämlik mellan SME-företag och stora företag är byggentreprenader eftersom det för mindre företag är svårt att överhuvudtaget vara med och lämna anbud. Det är också allmänt vedertaget att det i Sverige inte finns allt för många större byggföretag som är verksamma över hela landet. Detta leder i sig till att konkurrensen i vissa kommuner bör kunna sägas vara om inte o-befintlig så minimal. Något som skulle främja konkurrensen är om de mindre företagen skulle kunna vara med och lämna anbud på entreprenader över tröskelvärdet. Ett förslag på hur de mindre företagen skulle kunna vara med och konkurrera är genom bildande av ett konsortium där fle-ra företag slagit sig samman (Jönsson 2006). Men detta är inte något som någon av

71

respondenterna någonsin erfarit. Respondenterna nämner några anledningar till var-för en mindre entreprenör skulle dra sig för att lämna anbud tillsammans med andra mindre företag. En anledning är själva risktagandet och hur risker skall delas upp mellan de inblandade parterna och en annan anledning är att företagen förmodling-en inte i skrivande stund har nog bra kunskap gällande bildande och arbetande i konsortier. En respondent betonar även att han tror att de företag som består av egenföretagare eller har max ett par anställda vilka då klassar in som små företag skulle vara för små för denna typ av sammanslagningar. Medan de medelstora-företagen med 10-20 anställda hantverkare förmodligen skulle passa bra för denna typ av sammanslagningar. En respondent påpekar även att det inom andra områden inom offentlig upphandling sker sammanslagningar av mindre företag som gemen-samt lägger anbud.

Alla respondenter ansåg att projektet kommer bli mer prisvärt ju mer genomarbetat förfrågningsunderlaget är. Ett argument som kommer upp vilket inte motsäger detta men som nyanserar bilden är kostnaden för projektering och granskning av hand-lingar. Enligt en respondent uppgår projekteringskostnaden till 10-15 % av bygg-kostnaden. Samordning av handlingar är viktigt men den kräver stora resurser då den utförs på projekteringsmöten där flera personer arbetar samtidigt. Responden-ternas svar bekräftar vad Wermelin (1997) hävdar gällande att kostnaden (resursför-brukningen) för en förändring kommer öka ju längre projektet framskrider från det att behovsunderlaget tas fram. En respondent hoppas på att den tekniska utveckling-en av BIM (Buildings Information Modells) i framtiden kommer underlätta gransk-ningen av handlingar. Om den tekniska utvecklingen leder till förbättrade möjlighe-ter till granskning av handlingar så kommer förmodligen projekteringskostnaden minska och möjligheten till både kvalitetssäkring och påverkansmöjlighet öka i ett tidigt skede av projektet. Detta skulle då leda till att staplarna i Figur 4 som återfinns på sida 28 vilken hämtad ur Johansson (2005) som modifierat denna ur Wermelin (1997) skulle röra sig enligt följande: Kurvan för resursförbrukning skulle börja läng-re ned och kurvorna för kvalitetssäkring och påverkansmöjlighet skulle börja längre upp. Men vilken skillnad det skulle få i det faktiska byggskedet är vanskligt att göra ett snabbt uttalande om, utan bör studeras med ingående.

Respondenterna gav varierande svar på hur de resonerar kring riskhantering och sä-kerhetsarbete vid planering av ett projekt och vid utformning av ett förfrågningsun-derlag. Några hänvisade till BAS-P som sen ger BAS-U. Andra hänvisade till att detta med riskhantering och säkerhetsarbete finns med i AF-delen. Om Björklund (2009) har rätt i att arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor inte beaktas i erforderlig omfattning vid projektering och planering är svårt att säga utifrån respondenternas svar. De fram-står som att de har ganska tidigt införda tankar om riskhantering och säkerhetsarbete redan vid planering och projektering, samtidigt som de inte redogör explicit och i de-talj för hur de egentligen resonerar i dessa frågor. Respondenterna visar på god

72

medvetenhet på området då de bland annat uppger att teknikkonsulternas val av lösningar påverkar säkerhetsarbetet på den kommande byggarbetsplatsen. Detta sammanfaller med vad Bohgard (2005) skriver om att det arbete som konstruktörer-na gör får en direkt betydelse för arbetsförhållandena på byggarbetsplatsen. Intres-sant att notera är att respondenterna köper konsultens expert-kunskap och därför också tycker att de bör kunna lita på denna. Detta bekräftar Björklund (2009) som skriver att de som upprättar och samordnar bygghandlingar skall göra de riskbe-dömningar och visa på sådana lösningar som behövs för att säkerheten ska bli god-tagbar i byggskedet.

Sociala krav är inte något som någon av respondenterna varit med och ställt vid en upphandling. Konkurrensverket (2011) uppger att en upphandlande myndighet kan ta sociala hänsyn i samband med en offentlig upphandling för att främja goda arbets-förhållanden. De sociala hänsyn som kan tas avgörs till viss del av rådande lagstift-ning på området eftersom en entreprenör e-contrario har möjligheten att utesluta en leverantör vid brott mot den sociala lagstiftningen. SOU (2006:28) anger dessutom att de sociala krav en upphandlande myndighet bör ställa vid upphandling är de som kan anses påkallade med hänsyn till upphandlingens art och de som är förenliga med gemenskapsrätten. Härav kan konstateras att de upphandlande myndigheterna kan ställa sociala krav vid upphandling av byggentreprenader. Vad det skulle ge för mervärde för upphandlingen är svårt att specificera utan att göra en mer ingående analys på det området. Jönsson (2006) konstaterar att det för den upphandlande myndigheten blir legalt att värdesätta faktorer så som sociala hänsyn vid bedöm-ningsgrunden det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Så även om ingen respon-dent svarat att de tillämpar dessa bedömningsgrunder så är det alltså legalt men inte vanligen använt. Vidare kan konstateras att när Jönsson (2006) efterfrågar fler utbild-nings- och informationsinsatser riktade till kommunala politiker, upphandlare och jurister om andra hänsyn än ekonomiska så faller detta särskilt väl in på de sociala hänsynen. Utifrån denna analys av det empiriska materialet och studiens referens-ram så kan även Jönssons (2006) önskan om förtydliganden i LOU gällande sociala hänsyn konstateras vara befogad.

Miljökrav är desto vanligare tillämpat hos respondenterna och de uppger vid en ti-digare fråga att dessa hänsyn upplevs mer konkreta än t.ex. krav rörande kvalitet. Så om miljökrav kan tillämpas bör även sociala hänsyn kunna tillämpas, i alla fall i framtiden. Detta skulle förmodligen underlättas av att LOU blir klarare gällande vad som avses med sociala hänsyn enligt Jönssons (2006) förslag. Men även ett förtydli-gande av vad som avses med sociala hänsyn utifrån övrig lagstiftning skull hjälpa den upphandlande enheten att ställa denna typ av krav vid upphandling.

Alla respondenter uppgav att de ser standardavtalens spelregler som en säkerhet vid upphandling av entreprenader. Detta korresponderar med den hypotes som fram-

73

lagts i slutet av studiens referensram där det konstateras att standardavtalens spel-regler ändå inte är direkt verksamma under själva upphandlingsprocessen. Men vad som kan antagas är att respondenterna svarat på frågan; om de tillämpar standardavta-lens spelregler vid utförandet av entreprenader och om de i så fall ser dem som en säkerhet eller osäkerhetsfaktor eller något där emellan? Denna fråga utgjordes i så fall fråga tio. Vad som i alla fall framgår tydligt är att respondenterna ser själva standardavtalen som en säkerhet och att de tillämpar dem vid alla byggentreprenader över tröskel-värdet. De utgör en säkerhet för alla inblandade parter och de som vet vad som står i avtalen kan därmed spelreglerna. Vad som bör tilläggas är att den säkerhet som avta-len utgör inte är tillräcklig utan den kompletteras med bankgarantier utifall en ent-reprenör till exempel skulle gå i konkurs. Standardavtalen är ett vedertaget bransch-dokument som båda parter förstår och har accepterat säger en respondent, detta harmonierar med Liman (1997) som gör gällande att standardavtalen både är branschpraxis och tradition

74

6 Slutsatser och diskussion Detta avslutande kapitel lyfter fram de slutsatser som framkommit ur studien till-sammans med att en diskussion förs utifrån författarens syn på de olika slutsatserna. Sedan ges förslag på fortsatt forskning utifrån det författaren ansett mest vidkom-mande och intressant att ytterligare utreda.

6.1 Slutsatser Den första forskningsfrågan besvaras redan i studiens referensram frågan lyder som följer; Hur beskrivs kommunens utvärderingsarbete i litteraturen enligt lag och praxis? Slut-satserna struktureras utifrån de övriga forskningsfrågorna eftersom dessa också skall besvaras i uppsatsen. Slutsatserna är i sin tur sprungna ur analysen där det empiris-ka materialet ställts mot studiens referensram. Slutsatser som utifrån studien är av särskild vikt har markerats med understrykning.

Hur utvärderas anbuden för byggprojekt av kommunerna?

Respondenterna angav att de tror att de anbud de får in är baserade på exakta beräk-ningar, detta motsägs av den teoretiska referensramen som anger att anbuden ofta skulle basera sig på överslagsberäkningar. Om både den upphandlande enheten och anbudslämnarna gör överslagsberäkningar så visar studien att den slutliga kostna-den för projektet borde bli högre än om alla inblandade parter skulle göra exakta be-räkningar. Fastställande av kontraktsvärdet för att avgöra om projektet ligger ovan gränsvärdet är enligt studien ingen svår uppgift. Detta fastställs i ett tidigt skede då finansiärerna avgör om de har råd att uppföra byggnaden och påverkar sedan vilka regler som skall tillämpas vid upphandlingen. Det enda läge då det är svårt att fast-ställa kontraktsvärdet är då det ligger nära gränsvärdet.

Den ekonomiska osäkerhet som gör sig påmind vid användande av överslagsberäkningar stävjas alltså inte vid fastställande av kontraktets värde eftersom den upphandlande enheten i ett tidigt skede endast behöver avgöra om kontraktssumman ligger över eller under gräns-värdet.

Ur studiens referensram framgår inte vad som avgör valet av upphandlingsform. Men studien visar att entreprenadformen är den huvudsakligt avgörande faktorn för valet av upphandlingsform.

Tabell 1 på sida 59 illustrerar lämplig upphandlingsform utifrån val av entreprenadform.

Att den som arbetar på en upphandlande enhet med upphandling av byggentrepre-nader bör vara väl bekant med byggbranschen framgår tydligt av studien. Detta framgår dock inte explicit ur studiens referensram så det kan anses vara för studien ny kunskap. Vidare konstateras att den som författar förfrågningsunderlaget bör ar-beta på den upphandlande enheten därför detta arbete kräver en kombinerad kun-

75

skap om LOU och byggbranschen. Ytterligare anledning till detta är att LOU inte till-låter att ansvar delas ut innan kontrakt är skrivet, en annan anledning är att de kon-sulter som annars arbetar med att framställa denna typ av bygghandlingar inte fram-står vara nog insatta i tillämpningen av LOU.

Studien pekar även mot att den som utvärderar anbuden inte behöver vara lika insatt i byggbranschen som den som ut-formar förfrågningsunderlaget.

Studien visar på att de upphandlande enheterna i egenskap av byggherrar redan vid planering och projektering tar hänsyn till det kommande byggskedet så som lagen föreskriver.

Som tidigare nämnts avgörs valet av upphandlingsform av valet av entreprenad-form. Valet av entreprenadform avgörs i sin tur främst av tidsåtgång (genomförande -tid, projekterings -tid, start -tid). Men även av följande faktorer eller en kombination av dessa: Erfarenhet, Behov av styrning, Frihetsgrad för entreprenören. Valet av tids-åtgång avgörs främst av hur tiden beräknas. Men även av följande faktorer, eller en kombination av dessa: Noggrann -beräkning, Överslagsberäkning, Erfarenhet, Yttre faktorer t.ex. skolstart. Studien visar alltså att valet av entreprenadform styrs av ett antal faktorer vilka återgivits ovan. Valet av entreprenadform är viktigt för upphand-lingen och den som väljer entreprenadform bör väl bekant med hur detta påverkar den kommande upphandlingen. Endast en överslagsberäkning eller en kombination av en överslagsberäkning med erfarenhet bör inte ge ett lika exakt svar som en nog-grannare tidsberäkning. Härav bör den som skall göra valet av entreprenadform för-se sig med så noggranna tidsberäkningar som möjligt

för att öka sina odds till att göra ett korrekt beslut.

En fjärdedel av respondenterna hade provat någon av de nya entreprenadformerna, och flera respondenter förhöll sig positiva och tänkte prova någon av dessa entre-prenadformer i kommande projekt. Att testa nya entreprenadformer kan vara branschdrivande samtidigt som det kan utgöra ett risktagande. Enligt studien bör nya entreprenadformer inte testas bara för att prova en nyhet utan det skall finnas ganska stora anledningar till att ta det risktagande som en ny entreprenadform ger upphov till. En sådan anledning kan vara att komma förbi LOU´s stelhet för att till exempel öka möjligheterna till förhandling. Studien visar också att det är lämpligt med externa projektledare vid byggskedet men att de inte är lämpliga under projek-teringen. Den som leder projekteringen och sammanställer förfrågningsunderlaget bör också arbeta på den upphandlande enheten. Det empiriska materialet visar att den som leder projektet ofta är samma person som den som leder projekteringen och sammanställer förfrågningsunderlaget. Respondenterna avviker alltså till det bättre och utgör ett bra exempel eftersom det optimala enligt studien är att samma projekt-

76

ledare är med under hela processen från beslut om att starta projektet till dess att det är avslutat.

Teori och empiri konvergerar på den punkten att det för den som arbetar på en upp-handlande enhet är en svår uppgift att följa med och vara insatt i all den bygg-bransch -specifik lagstiftning som denne behöver för sitt tjänsteutövande. All hjälp som finns att få inom det juridiska fältet är därmed bra att ta del av. Det kan vara kommun -jurister eller fortbildningskurser som den som arbetar på den upphand-lande myndigheten kan tillgå. De projektledare som får vara med under hela projek-tet kommer då få en bättre träning än de som ersätts av externa projektledare i bygg-skedet. Svårigheten i att följa med på det juridiska området är alltså ännu en anled-ning till att samma projektledare bör vara med under hela processen från beslut om att starta projektet till dess att det är avslutat. Användningen av standardavtal mins-kar det ekonomiska risktagandet genom att minska risken för juridiska dispyter och är därav bra att tillämpa. Detta var också något som respondenterna gjorde. Studien visar därmed att användningen av standardavtal verkar ekonomiskt stabiliserande för projekten och att dessa typer av avtal idag är frekvent tillämpade.

Användningen av BAS-P och BAS-U (vilken är lagstadgad) verkar utifrån studien haft en positiv inverkan på hur lätt det är för byggherren att ta det arbetsmiljöansvar som arbetsmiljölagen ålägger denna att ta även under byggskedet. Det positiva med att överlåta ett ansvar är att det i alla fall inte glöms bort eller faller mellan stolarna. Den entreprenör eller konsult som tar på sig arbetsmiljösamordningsansvaret i de olika skedena förefaller i de undersökta fallen tagit uppgiften på allvar. Intressant att notera är att den upphandlande enheten lyder under LOU som inte tillåter en överskrivning av ansvaret förrän kontraktet med konsulten eller entreprenören är skrivet. En viss förväxling råder hos respondenterna mellan begreppen riskhantering och arbetsmiljö. De har förvisso ett immanent samband som gör dem svåra att skilja åt, men oftast kan en bra riskhantering utgöra grunden för en god arbetsmiljö och inte vice versa. Bra arbetsmiljö är en konsekvens av bra riskhantering därav läggs grunden för en god arbetsmiljö när riskhantering beaktas tidigt i planeringsproces-sen. Vad som också framgår av studien är att en fara för den upphandlande enheten kan finnas i att förlita sig på att BAS-U och PAS-P arbetar med riskhantering, medan de egentligen arbetar med arbetsmiljösamordning. Ju bättre möjligheter till riskhan-tering som ges i ett tidigt skede desto lägre risk i projektet och därmed desto högre ekonomisk stabilitet.

En del respondenter gjorde generellt noggranna tidsberäkningar medan andra inte gjorde det. Något som finns väl förankrat i studiens referensram är att det är viktigt att genomföra noggranna tidsberäkningar eftersom tid påverkar mycket vid upp-handling och i projektet. Vad som också stöds av referensramen är att det är kom-

77

plext att göra noggranna tidsberäkningar. Möjligheten till god riskhantering beror till stor del av den tid som finns avsatt för arbetets genomförande. En slutsats är att ju noggrannare tidsberäkning som genomförs desto bättre för att minska den ekono-miska risken. Respondenterna angav att de upplever att de fem grundläggande prin-ciper som skall prägla all offentlig upphandling går bra att tillämpa medan resten av lagen är för komplex. De nämnde även lagens oföränderlighet som anledning till att den får så lov att gå bra att tillämpa och att de därmed inte ifrågasätter lagen. De principer som ligger till grund för regelverket håller alltså på att tappas bort i regel-verkets komplexitet.

Enligt LOU kan en matematisk utvärderingsmodell användas för att avgöra vilket som blir det vinnande anbudet, men detta är inget tvingande påbud. Respondenter-na undviker att värdera mjuka parametrar i de matematiska modellerna. En teknik som framkom i studien för att komma förbi användningen av matematiska beräk-ningsmodeller är genom att välja utvärderingsgrunden det ekonomiskt mest fördel-aktiga anbudet och där konstatera vilket anbud som har det lägsta priset. På så vis skapar den upphandlande enheten sig utrymme för egna bedömningar. Det bör här påtalas att denna teknik utifrån skattebetalarnas perspektiv kan ses som aningens mindre pålitlig.

Att det går bra för respondenterna att tillämpa regelverket be-kräftas av att de fått in få ansökningar om överprövningar av tilldelningsbeslut. Det-ta faktum om lagen som komplex styrker att de som arbetar med utformning av för-frågningsunderlag och upphandling av byggentreprenader bör vara de som arbetar heltid med tillämpningen av LOU.

Studien visar att upphandling av byggentreprenader är ett område inom offentlig upphandling där beräkningsmodeller tillämpas i en mindre omfatt-ning än vid övriga områden. Ur studien framkom ny och värdefull kunskap om hur den som är bekant med entreprenadformerna kan optimera valet av utvärderingskri-terium.

Valet av bedömningskriteriet beror grovt indelat på entreprenadformen en-ligt följande tabell:

Entreprenadform

utförandeentreprenad

Bedömningskriterium

anbudet med det lägsta priset

funktionsentreprenad det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet

Tabell 2 Val av bedömningskriterium utifrån entreprenadform.

Studien pekar mot att krav av icke-ekonomisk karaktär är svårare att bedöma (vid värdering av anbud) än de krav som är av rent ekonomisk natur.

Tid anses lättast, varpå miljö följer och efter det som svårast att bedöma hamnar kvalitet. Om tiden används som ett definitivt skallkrav som kan sortera bort en anbudslämnare så ökar detta behovet för noggranna tidsberäkningar.

78

– Hur resoneras förfrågningsunderlaget fram?

Studien visar klart att förfrågningsunderlagets utformning har stor påverkan på möj-ligheterna till en korrekt värdering av anbuden. Detta konstateras utifrån analysen av materialet i studien och kan inte utläsas explicit i studiens referensram, så det kan sägas vara för studien ny kunskap. Exakt hur förfrågningsunderlaget skall utformas för att möjliggöra en så korrekt värdering som möjligt framgår dock inte av denna studie. Ur det studerade materialet kan konstateras att det i förfrågningsunderlagets kvalificerande kriterier kan ställas krav gällande riskhantering och arbetsmiljö. Detta gör att anbudslämnarna i ett tidigt skede kan sorteras bort om de inte kan uppvisa erforderliga bevis på t.ex. riskhantering. Detta i sig leder till att den upphandlande myndigheten har ett kraftfullt redskap i de kvalificerande kriterierna för att i ett ti-digt skede avgöra vilka entreprenörer som är de rätta även ur ett riskhanteringsper-spektiv. En för den upphandlande myndigheten speciellt gynnsam egenskap hos de kvalificerande kriterierna är att dessa inte behöver jämföras mellan de olika anbuds-givarna.

Denna detalj framkom i studien och visade sig göra en stor skillnad för vär-deringen av anbud. Detta eftersom de krav som ställts i själva förfrågningsunderla-get och därmed speglas i anbudet bör jämföras mellan de olika anbudslämnarna, om inte annat så sammanräknas de i en beräkningsmodell. Att detta är möjligt är även intressant utifrån att både riskhantering och arbetsmiljö kan klassas som mjuka pa-rametrar och därmed klassas som svåra att bedöma i själva förfrågningsunderlaget.

Om svårigheten i att skriva ett korrekt underlag rådde delade meningar. Men de som ansåg att det inte var så svårt pekade också på att det inte går att göra ett underlag helt perfekt för det skulle ta för lång tid och för mycket resurser i anspråk. Medan de som ansåg att det var svårt såg ett korrekt underlag som synonymt med ett perfekt underlag. Studien visar alltså att respondenterna ser det som en fin balansgång att gå för att skriva ett korrekt underlag, det får inte ta för lång tid och för mycket resurser i anspråk. Studiens referensram indikerar detsamma.

Men en jämförelse mellan teori och empiri säger att den upphandlande enhet som vill vara på den säkra sidan bör lägga så stora resurser som möjligt på projektering och skrivande av ett korrekt un-derlag. Detta eftersom ett misstag på ritbordet är mycket billigare att rätta till där än ute på byggarbetsplatsen.

Vilka svårigheter och motsättningar möter den upphandlande enheten?

Det finns fyra upphandlingsformer varav två endast skall användas vid särskilt komplicerade upphandlingar. När de exakt ska användas och vad som utgör en komplex entreprenad var inte helt entydigt definierbart enligt studien. Vad som stod än mer klart utifrån det studerade materialet var att respondenterna på de upphand-lande enheterna inte ansåg att behovet av förhandling var allt för överhängande vid en normal upphandling. Detta var intressant eftersom respondenterna i övrigt tyckte att lagen var för komplex. Studien visade att behovet av förhandlingsutrymme var

79

som störst under pågående projekt och alltså inte innan projektet då den huvudsak-liga upphandlingen genomförs.

Att det förhåller sig så här beror främst på att tids-brist infinner sig när projektet väl är igång och någon ytterligare upphandling måste göras.

Studien visade att sammanslagningar av mindre företag i konsortier är ovanligt för-kommande vid anbudslämning på entreprenader över tröskelvärdet. Eftersom detta är fullt legalt och skulle öka konkurrensen så framstår det utifrån studien märkligt att inte konsortier är mer vanligt förekommande. En möjlig förklaring som framkom i studien var att det verkar finnas en stor okunskap om bildandet av konsortier bland mindre byggföretag. LOU vilar på fem grundläggande principer som åsidosätts vid en dysfunktionell konkurrens. Studien visade att byggentreprenader ovan tröskel-värdet är de stora företagens marknad.

Detta pekar mot att konkurrensen på vissa orter är nära på obefintlig eftersom det i Sverige idag inte finns så många olika stora byggföretag som är representerade över hela landet.

Studien visade även på att projektet kommer bli mer prisvärt ju mer genomarbetat förfrågningsunderlaget är. En slutsats här är att den som arbetar med att ta fram ett förfrågningsunderlag därför behöver stor kunskap om byggbranschen o.s.v. Upp-handlaren gör därför klokt i att ta den hjälp som finns att tillgå, det kan vara externa experter i svåra frågor eller datorprogram så som t.ex. BIM.

Om den tekniska utveck-lingen leder till förbättrade möjligheter för framställning av- och granskning av handlingar så kommer förmodligen projekteringskostnaden minska och möjligheten till både kvalitetssäkring och påverkansmöjlighet öka i ett tidigt skede av projektet.

Studien visade att det för respondenterna var svårt att värdesätta riskhantering vid värdering av anbud och därmed svårt att förhålla sig till detta vid författande av för-frågningsunderlag. Vad som också framkom var att arbetsmiljöfrågor framstod som att de beaktades i större utsträckning än riskhanteringsfrågor. Respondenterna visa-de å ena sidan på god medvetenhet då de angav att teknikkonsulternas lösningar påverkade möjligheterna till en god riskhantering, men å andra sidan framstod de som att de försmådde frågan eftersom de menade på att arbetsmiljösamordnaren ax-lade detta ansvar. Studien visade att miljökrav är vanligt förkommande som krav vid upphandling av byggentreprenader över tröskelvärdet. De upplevs relativt sett lätta att konkretisera och tillämpas därför av respondenterna. Sociala krav framstod där-emot som okända för respondenterna som inte kunde relatera till vad de var och hur de skulle kunna tillämpas vid upphandling. Studien visar att det är tillåtet enligt LOU att ställa sociala -krav men exakt vad dessa kan ge för mervärde åt anbudet är inte utrett i studien. En specificering av hur sociala -krav bör utformas och vilken lagstiftning som den upphandlande enheten har att luta sig på efterfrågas utifrån att studien inte lyckats gå till botten i dessa frågor.

80

Förslag på utvärderingsverktyg

Det framkom under studien som svar på en fråga att ett dåligt underlag kan ge många reservationer och att reservationer i sin tur är svåra att värdera. Detta fram-kommer inte i den teoretiska referensramen utan utgör för studien ny kunskap som tillför ett användbart utvärderingsverktyg för att avgöra förfrågningsunderlagets kvalité. Om anbudet är korrekt skrivet ger det inga eller få reservationer eller frågor.

Förslag på smidig utvärderingsmodell

Genom att ställa tuffa, kristallklara och väldigt specifika skallkrav kunde responden-terna använda skallkraven som en ribba. De entreprenörer som då tagit sig över den och därmed uppfyller kraven konkurrerar då endast med anbudspriset. Exempelvis kan genomförande-tid ställas som ett skallkrav, (trots att det är en icke-ekonomisk parameter). Detta går att kombinera med att välja utvärderingsgrunden det ekono-miskt mest fördelaktiga anbudet och där konstatera vilket anbud som har det lägsta priset. Förfaringssätt förutsätter att den upphandlande enheten explicit anger att de kommer ta hänsyn till priset som en faktor. Detta kan utgöra ett förslag från författa-ren på en smidig utvärderingsmodell för upphandlande enheter.

6.2 Förslag till fortsatt forskning * Företagen förväntas vid projekt över tröskelvärdet vara intresserade av att bevaka anbudsmarknader och affärsmöjligheter i andra länder än hemlandet (Fryksdahl & de Jounge 2010). Denna bevakning framstår utifrån den gjorda studien som minimal, de upphandlande enheterna får inte in anbud från andra länder. Om man ser vilka utvalda hemmamarknader t.ex. Skanska uppvisar på sin hemsida så framgår att ent-reprenörerna inte heller budar på kontinenten. Härav är ett förslag för fortsatt forsk-ning att studera varför denna internationella bevakning av anbudsmarknader i andra länder inte fungerar som den ska.

* Att studera i detalj hur förfrågningsunderlag kan utformas för att bli så klara och tydliga som möjligt är ett annat förslag på fortsatt forskning. Hur skall förfrågnings-underlaget utformas för att möjliggöra en så korrekt värdering som möjligt? En idé är att se vilka tekniker som används i andra länder för att framställa klara anbud.

* Den utländska arenan är i princip helt utelämnad i denna uppsats. Vad som konsta-teras i uppsatsen är att entreprenader över tröskelvärdet är de stora företagens marknad. Med en öppen handel inom EU är icke-svenska entreprenörer välkomna att lägga anbud, om de gjorde det skulle kunna öka konkurrensen mångfalt. Så ett annat förslag till fortsatt forskning är att från ett internationellt perspektiv studera vilka möjligheter entreprenörer har för att lägga anbud. Vilka hinder möter de i sitt arbete?

81

* Sammanslagningar av mindre företag i konsortier är ovanligt förkommande vid anbudslämning på entreprenader över tröskelvärdet enligt denna studie. Eftersom detta är fullt legalt och skulle öka konkurrensen så framstår det som aningens kons-tigt att det inte är mer vanligt förekommande. Varför det förhåller sig så skulle kun-na utgöra grunden för en fortsatt studie. Hur skulle kontrakt och andra handlingar se ut mellan dem som ingår ett sådant avtal om att samarbeta i ett konsortium?

* Hur skall de sociala kraven utformas för att bli effektiva? Vilken lagstiftning utan-för LOU kan den upphandlande enheten stödja sig på? Används sociala krav inom andra delar av byggbranschen av byggherrar eller entreprenörer. Vad går gräns-dragningen mellan att ställa sociala krav och att arbeta för fackföreningsfrågor? Nå-gon av dessa frågor eller alla utgör ett sista förslag på fortsatt forskning.

82

Referenser

Avhandlingar

Sundgren, D. (2003). Offentlig upphandling av komplexa IT–system i elbran-schen – Skapar lagen affärsmässiga upphandlingar? (Licentiatavhandling) Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.

Nilsson, A. (2008). Projektledning i praktiken: Observationer av arbete i korta projekt. (Avhandling) Umeå: Handelshögskolan, Umeå Universitet.

Böcker

Andersson, B-E. (1994). Som man frågar får man svar - en introduktion i inter-vju- och enkätteknik. Stockholm: Rabén Prisma.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Danmark: Studentlitteratur.

Bohgard, M. (2005). Arbete-människa-teknik (1. uppl.). Stockholm: Prevent.

Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap? om vikten av problem och teori i forskningsprocessen (3. omarb. uppl.). Lund: Studentlit-teratur.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder (1. uppl.). Malmö: Liber ekonomi.

Christensen, S. & Kreiner, K. (1997). Projektledning: att leda och lära i en ofullkomlig värld. Bjärred: Academia adacta.

Eneroth, B. (1994). Hur mäter man "vackert"? Grundbok i kvalitativ me-tod. Göteborg: Natur och Kultur.

Forsberg, N. (2004). Offentlig upphandling i praktiken (uppl. 3:1.). Stockholm: Norstedts Juridik AB.

Goldratt, E, M. (1997). Critical chain. Great Barrington: North River Press, cop.

Goldkuhl, G. (1998). Kunskapande. Linköping: Inst. för datavetenskap.

Höök, R. (2008). Entreprenadjuridik (5. uppl.). Stockholm: Nordstedts Juri-dik AB.

83

Jansson, T. & Ljung, L. (2004). Projektledningsmetodik. Lund: Studentlittera-tur.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Danmark: Studentlitte-ratur.

Liman, L-O. (1997). Entreprenad- och konsulträtt (5. rev. utg.). Solna: Svensk byggtjänst.

Nordqvist, S. (2002). Projektstyrning. Borås: Industrilitteratur AB.

Nordstrand, U. (2008). Byggprocessen (4. [rev.] uppl.). Stockholm: Liber.

Ottosson, H. (2009). Vad när hur och av vem. Praktisk projektledning inom bygg-, anläggnings- och fastighetsbranschen. Stockholm: AB Svensk Bygg-tjänst.

Pedersen, K. (2008). Upphandlingens grunder – en introduktion till offentlig upphandling och upphandling i försörjningssektorerna. Stockholm: Jure Förlag AB.

Söderberg, J. (2005). Att upphandla byggprojekt (5 uppl.). Lund: Studentlitte-ratur.

Thoresson, C, T. (1995). Analys av risker i offerter och kontrakt: (ett system för granskning av offerter och kontrakt): [marknadsföring, juridik, teknik, ekonomi, logistik, utbildning]. Stockholm: Juristförlaget.

Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber.

Produktionsstyrning på bygget. 2, Kalkyl - anbud. 2. uppl. (1995). Stockholm: Byggentreprenörerna

Wermelin, I. (1997). Byggherrens kvalitetssäkring: hjälpmedel för projektstyr-ning och kvalitetssäkring. Stockholm: Svensk byggtjänst.

Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitte-ratur.

Westland, J. (2006). Project management life cycle. London; Philadelphia, PA: Kogan Page.

Hemsidor

Arbetsmiljöverket (2011) Temasidor bygg & anläggning [elektronisk] Till-gänglig: http://www.av.se/teman/bygg/ansvar/ [2011-09-23]

84

Idg (2011) Konkurrensverket kritiserar dyrbart badäventyr [elektronisk] Till-gänglig: http://www.idg.se/2.1085/1.352979/konkurrensverket-kritiserar-dyrbart-badaven-tyr?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+idg%2FETkj+%28IDG.se%3A+IDG.se+-+100+senaste%29 [2011-01-12]

Idg (2011) Äventyrsbad blev himla mycket dyrare [elektronisk] Tillgänglig: http://www.idg.se/2.1085/1.322996/aventyrsbad-blev-himla-mycket-dyrare [2011-01-12]

Konkurrensverket (2011) BESLUT 2010-12-06 Dnr 582/2010 [elektronisk] Tillgänglig: http://www.kkv.se/beslut/10-0582.pdf [2011-01-12]

Konkurrensverket (2011) Frågor och svar [elektronisk] Tillgänglig: http://www.kkv.se/t/Page.aspx?id=2100#vad%20innebär%20sociala%20hänsyn [2011-05-31]

Konkurrensverket (2011) Upphandling [elektronisk] Tillgänglig: http://www.kkv.se/t/SectionStartPage____6605.aspx

Konkurrensverket (2011) Yttrande [elektronisk] Tillgänglig:

[2011-02-08]

http://www.kkv.se/beslut/06-0301.htm [2011-05-31]

Specialfastigheter (2011) Nyheter 2007 [elektronisk] Tillgänglig: http://www.specialfastigheter.se/Press/Nyheter/Sidor/NCCConstructionfickuppdrag.aspx [2011-09-21]

Svenska Byggdirektiv AB (2010) Aktuellt [elektronisk] Tillgänglig: http://www.byggdirektiv.se/ [2011-09-23]

Jonsson, P. (2010, december 10) Himlabadet blir varnande exempel. Sundsvalls Tidning. Hämtad januari 12, 2011, från http://st.nu/medelpad/sundsvall/1.2569857-himlabadet-blir-varnande-exempel

Lagar, SOU, Propositioner & Standardavtal

AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete

Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprena-der: AB 04. (2004). Solna: Svensk byggtjänst

Prop. 2001/02:142 Ändringar i lagen om offentlig upphandling. Stockholm, Fritzes Offentliga Publikationer.

85

Prop. 2006/07:128 Ny lagstiftning om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, Stockholm, Fritzes Offentliga Publikationer.

SFS 1977:1160 Arbetsmiljölagen (AML)

SFS 1992:1528 Lagen om offentlig upphandling (LOU)

SFS 2007:1091 Lagen om offentlig upphandling (LOU)

SOU 2005:39 Upphandlingsutredningen (2005). Nya upphandlingsregler: delbetänkande. [elektronisk] Stockholm: Fritzes Tillgänglig: http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/04/72/b8a1407b.pdf

SOU 2006:28 Upphandlingsutredningen (2006). Nya upphandlingsregler 2: slutbetänkande. [elektronisk] Stockholm: Fritzes Tillgänglig: http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/03/33/447d389e.pdf

Publikationer

Arbetsmiljöverket (2010) Fall från höjd inom byggbranschen. [elektronisk] Tillgänglig: http://www.av.se/dokument/statistik/sf/Af_2008_06.pdf [2011-09-23]

Fryksdahl, A. & de Jounge, M. (2010). Upphandlingsreglerna: en introduktion [Ny utg.]. [elektronisk] Stockholm: Konkurrensverket Tillgänglig: http://www.kkv.se/upload/Filer/Trycksaker/Infomaterial/Upphandlingsreglerna.pdf [2011-05-05]

Graf Morin, C. & Dahlström, L. (2008). Upphandlingsreglerna: en introduk-tion. [elektronisk] Stockholm: Konkurrensverket Tillgänglig: http://www.kkv.se/upload/Filer/Trycksaker/Infomaterial/Upphandlingsreglerna.pdf [2011-05-05]

Jönsson, P-O. (2006). Offentlig upphandling – bestämmelser och råd. [elektro-nisk] Stockholm: KFO:s Skriftserie Tillgänglig: www.kfo.se [2011-05-03]

86

Rapporter

Andersson, A. & Lunander, A. (2004). Metoder vid utvärdering av pris och kvalitet i offentlig upphandling - en inventering och analys av utvärderingsmo-deller inom offentlig upphandling. [elektronisk] Stockholm: Konkurrensver-ket Tillgänglig: http://www.kkv.se/upload/Filer/Trycksaker/Rapporter/uppdragsforskning/forsk_rap_2004-1.pdf [2011-05-05]

Björklund, H. (2009). Krafttag mot arbetsmiljöbrott, Den fortsatta kampen mot olyckor och ohälsa i byggandet. [elektronisk] Göteborg: Svenska Byggdirektiv AB Tillgänglig: http://www.byggnads.se/Documents/Verksamhet/Arbetsmilj%C3%B6/Arbetsmilj%C3%B6rapport_Almedalen%202009.pdf [2011-04-08]

Henriksson, H. & Sandelius, S. (2011). Fallgropar vid entreprenadupphand-lingar. [elektronisk] Stockholm: Konkurrensverket Tillgänglig: http://www.kkv.se/upload/Filer/Trycksaker/Rapporter/rapport_2011-2.pdf

Molander, P. (2009). Regelverk och praxis i offentlig upphandling. [elektronisk] Stockholm: Fritzes Tillgänglig: http://www.eso.expertgrupp.se/Default.aspx?pageID=11 [2011-02-14]

Nutek (2005). Småföretag och offentlig upphandling – Hinder och möjligheter för små företag att delta i offentliga upphandlingar. [elektronisk] (R 2005:6) Stock-holm: Nutek Tillgänglig: http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=658&pageIndex=0

Samuelsson, B. (2009). Arbetsskador inom byggindustrin 2009 Bygg- och an-läggning – privat sektor. Stockholm: Byggindustrins Centrala Arbetsmiljö-råd [elektronisk] Tillgänglig:

[2011-05-05]

http://www.bygg.org/files/publikationer/arbetsmiljö/Arbetsskador_byggindustrin_2009.pdf [2011-04-08]

Uppsatser

Johansson, M., & Kahlström, P. (2009). Konkurrens på en offentlig marknad- SME-företags deltagande vid offentlig upphandling. (Kandidatuppsats i Före-tagsekonomi) Karlstad: Karlstads Universitet.

Johansson, M., & Stöllman, A. (2007). Uppföljning av anläggningsprojekt – Beräkningsstöd i anbudsprocessen. (Examensarbete inom civilingenjörspro-grammet Väg och vatten) Göteborg: Chalmers tekniska högskola.

87

Johansson, U. (2005). Utveckling av kvalitets- och miljösäkring för byggprojekt hos fortifikationsverket (Magisteruppsats i Industriell ekonomi och sam-hällsvetenskap) Luleå: Luleå tekniska universitet.

Josephson, L. (2010). Offentlig upphandling. (D-uppsats i Rättsvetenskap) Luleå: Luleå tekniska universitet.

Mikic, M. (2004). Offentlighet och sekretess i offentlig upphandling. (Magister-uppsats i Rättsvetenskap) Landskrona: Lunds Universitet.

Nilsson, R., & Sandlund, S. (2007). Datorstödd hantering av förfrågningsun-derlag med automatisk utvärdering. (Kandidatuppsats i Datateknik) Luleå: Luleå tekniska universitet.

Vilhelmsson, M. (2009). Konkurrensanalys i anläggningsbranschen – en fall-studie inom anläggningsbranschen för vägentreprenader. (Examensarbete in-dustriell ekonomi) Luleå: Luleå tekniska universitet.

Vetenskapliga Artiklar

Kululanga, G. & Witness, K. (2010). Measuring project risk management process for construction contractors with statement indicators linked to numerical scores. In Engineering, Construction and Architectural Management Vol. 17 (pp. 336-351).

88

Bilaga 1 Intervjumall

Upphandlingsprocessen.

Fråga 1. Gör entreprenörerna oftast överslagsberäkningar då de arbetar med att ta fram ett anbud? Är de anbud ni får in baserade på överslagsberäkningar?

Fråga 2. Är det svårt att fastställa kontraktets värde för att utröna om kontrakts-summan under- eller överstiger tröskelvärdet på 48 193 215sek?

Fråga 3. Vad avgör vilken upphandlingsform ni väljer att tillämpa? (öppen, se-lektiv, förhandlad eller konkurrenspräglad dialog).

Byggprocessen.

Fråga 4. Anser ni att den som arbetar på en upphandlande enhet med upphand-ling av byggprojekt bör vara väl bekant med byggbranschen och därmed bygg-processen?

Fråga 5. Tar ni vid planering och projektering hänsyn till det kommande bygg-skedet? Arbetsmiljö, Miljö, Tidsåtgång, Riskhantering o.s.v.

Fråga 6. Hur gör ni för att välja entreprenadform? Vilka är de styrande faktorer-na?

Fråga 7. Har ni genomfört något projekt som funktionsentreprenad eller med partneringprincipen? Om ja, hur vanligt är det att ni tillämpar någon av dessa entreprenadformer?

Fråga 8. Tar ni i egenskap av byggherre hjälp av projektledare för att leda och organisera projekten?

Fråga 9. Är det för er svårt att vara insatt i all tillämplig lagstiftning som gäller byggbranschen och följa med i nya lagar och förordningar?

Fråga 10. Tillämpar ni standardavtal så som t.ex. AB04 för att reglera avtalsför-hållandena i byggprojekten?

89

Fråga 11. Hur gör ni för att ta det arbetsmiljöansvar som enligt Arbetsmiljölagen åligger byggherren även under byggskedet?

Fråga 12. Beaktar ni möjligheterna till en god riskhantering vid den kommande byggproduktionen redan vid planering och projektering?

Fråga 13. Beräknar ni den tidsåtgång som behövs för att genomföra projektet? Om Ja, hur sker denna beräkning?

EG-rätten och LOU.

Fråga 14. All offentlig upphandlingen skall präglas av fem stycken grundläggan-de principer dessa är: principen om icke-diskriminering, principen om likabe-handling, principen om transparens, proportionalitetsprincipen och principen om ömsesidigt erkännande. Hur upplever ni det att tillämpa dessa principer vid upphandling?

Förfrågningsunderlaget.

Fråga 15. Hur stor inverkan på möjligheterna till en korrekt värdering av anbu-den har utformningen av förfrågningsunderlaget?

Fråga 16. Händer det att ni ställer krav gällande riskhantering eller arbetsmiljö i förfrågningsunderlagets kvalificerande kriterier?

Fråga 17. Anser ni att det är svårt att skriva ett korrekt förfrågningsunderlag?

Tilldelning av kontrakt (utvärdering av anbud).

Fråga 18. Använder ni någon matematisk beräkningsmodell för att avgöra vilket som blir det vinnande anbudet?

Fråga 19. Vilket bedömningskriterium använder ni oftast? (anbudet med det lägsta priset eller det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga).

Fråga 20. Anser ni att det är svårt att bedöma krav som inte är av renodlad eko-nomisk karaktär? T.ex. kvalitet, genomförande-tid och miljöegenskaper.

Svårigheter och motsättningar.

90

Fråga 21. Är lagen om offentlig upphandling för snävt utformad gällande möj-ligheterna till förhandling med entreprenörerna vid upphandling av komplexa entreprenader?

Fråga 22. Hur ofta är mindre företag med och konkurrerar genom sammanslag-ningar med andra mindre företag? Är byggentreprenader över gränsvärdet de större företagens marknad?

Fråga 23. Anser ni att projektet kommer bli mer prisvärt ju mer genomarbetat förfrågningsunderlaget är?

Fråga 24. Hur resonerar ni kring riskhantering och säkerhetsarbete vid planering av ett projekt och vid utformning av ett förfrågningsunderlag?

Fråga 25. Ställer ni miljökrav och sociala krav vid upphandling? Om ja, hur vet ni vad som utgör ett lämpligt krav?

Fråga 26. Ser ni vid upphandling av entreprenader standardavtalens spelregler som en säkerhet eller en osäkerhetsfaktor eller något där emellan?