TransAtlantic Årsredovisning 2006

Solb

erg.

Try

ck: G

öteb

orgs

tryc

kerie

t

Rederi AB Transatlantic (publ)

Besöksadress: Södra Hamnen 27

Box 32, 471 21 Skärhamn

Tel: 0304–67 47 00

Fax: 0304–67 47 70

E-mail: [email protected]

Internet: www.rabt.se

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 6Ö K A T F O K U S P Å I N D U S T R I E L L S J Ö F A R T

B

Solb

erg.

Try

ck: G

öteb

orgs

tryc

kerie

t

Transatlantic Årsredovisning 20

06

Kalendarium 2007

25 april Kvartalsrapport januari–mars

25 april Årsstämma

22 augusti Kvartalsrapport april–juni

25 oktober Kvartalsrapport juli–september

26 Förvaltningsberättelse

29 Resultaträkning

30 Balansräkning

32 Eget kapital

33 Kassafl ödesanalys

34 Noter

54 Revisionsberättelse

55 Bolagsstyrning

57 Årsstämmoinformation

58 Styrelse

59 Koncernledning

60 Adresser

61 Defi nitioner och Ordlista

fl ik Transatlantic – översikt Två fokuserade affärsområden.

1 2006 i korthet Koncernens operativa resultat stärktes

kraftigt.

2 VD har ordet Ökat fokus på industriell sjöfart.

4 Vision, affärside, mål och strategier Transatlantics vision är att alltid vara det

naturliga valet.

6 Femårsöversikt

8 Transatlantic-aktien

10 Industriell sjöfart En del av industrins varufl öden.

INNEHÅLL

2410

2

“Ökat fokus

på industriell

sjöfart.“

“Kunskap kring

utveckling av

fartygs- och

logistikkoncept.“

“En del av

industrins

varufl öden“

12 Atlanttrafi k Huvuddelen består av transporter

av skogsprodukter för ett antal av världens största skogskoncerner.

14 Europatrafi k Flera kundsegment med särskild fokus

på skogsindustrin och med Östersjön som den geografi ska basen.

16 Offshore/Isbrytning Hög aktivitet och fokus på arktiska

områden.

20 Kvalitet, Miljö och Säkerhet Strategiska huvudfrågor.

22 Medarbetare Gemensam kultur.

24 Fartygsfl ottan Fortsatt utveckling.


Transatlantic bildades 2005 genom en fusion där B&N Nordsjöfrakt förvärvade Gorthon Lines.

Huvudkontoret är beläget i Skärhamn och antalet anställda uppgick under 2006

till cirka 1300. Transatlantics aktie är noterad på Nordiska Börsens Stockholmslista.

VisionTransatlantics vision är att vara det naturliga valet för våra kunder inom det segment där vi

opererar.

AffärsidéTransatlantic erbjuder kundnära och kostnadseffektiva sjötransporter genom hög kompetens,

effektiva system och anpassat tonnage.

Divisionens kunder utgörs till största delen av företag inom skogs- och pap-persindustrin. Kundrelationerna kännetecknas av ett utpräglat kvalitetstän-kande, långsiktighet och nära samarbete. De större kunderna är StoraEnso, SCA, Norske Skog och Vida i traden till Nordamerika samt Abitibi/Bowater, Kruger, Huber och White Birch i traden till Europa samt i den amerikanska kusttrafi ken.

Affärsområdet Offshore/Isbrytning består av fyra fartyg. Tre av fartygen är utvecklade för uppdrag inom både isbrytning och offshore. Under årets första kvartal är de tillgängliga för att vid behov bryta is utmed svenska kusten och under övriga delar av året är de tillgängliga för offshoremarknaden i Nordsjön för att fl ytta oljeriggar och förse oljeplattformar med förnöden-heter. Det fjärde fartyget förvärvades i maj 2006 och är ett renodlat ankarhanteringsfartyg för offshorearbeten.

De tre kombinationsfartygen är under årets första tre månader kontrakterade av svenska Sjöfartsverket. I övrigt används fartygen för offshoreuppdrag i främst Nordsjösektorn. Bland kunderna märks fl era av de större interna-tionella oljebolagen. Ett av kombinationsfartygen ingick i slutet av 2006 ett avtal med Shell för uppdrag i Alaska med sex månaders svårt arbete i arktiska förhållanden med start i maj 2007. Det under året nyförvärvade off-shorefartyget var under året sysselsatt genom längre kontrakt i Medelhavet.

Industriellsjöfart

Offshore/ Isbrytning

Affärsområde Verksamhet Kunder

Två fokuserade affärsområden

Atlantdivisionen opererar 13 fartyg vilka går i trafi k mellan Europa och Nordamerika samt utmed den Nordamerikanska östkusten och till Karibien. Transporterna består huvudsakligen av tidningspapper samt papper av fi nare kvaliteter avsett för trycksaksproduktion. Därtill kommer ett väsentligt inslag av andra skogsprodukter. Ett långsiktigt logistiksamarbete med kunderna möjliggör en unik kund- och godsanpassad transportservice med exceptionellt hög

kvalitet.

TRANSATLANTIC ÖVERSIKT

Andel av omsättning per affärsomåde

Division Europatrafik, 46%

Division Atlanttrafik, 40%

Division Offshore/ Isbrytning, 14%

Andel av operativt resultat per affärsområde




Med Östersjön som geografi sk bas täcker Europatrafi ken olika kundseg-ment med särskild fokus på skogsindustrin. Till de större kunderna hör StoraEnso, SCA, M-Real och SSAB. I rollen som fullserviceoperatör åt kun-derna utvecklar Transatlantic kontinuerligt systemlösningar med synergier mellan olika enheter och divisioner.

Europadivisionen omfattar 19 fartyg och verksamheten bedrivs inom fyra enheter: contai-nerbaserad linjetrafi k mellan Sverige och England i TransPal Line, feedertrafi k mellan svenska och fi nska hamnar i Östersjön och norra Tyskland i TransFeeder Line, Östersjöbaserad system-trafi k för skogsindustrin med dedikerade fartyg i TransLumi Line och kontraktsbaserad trafi k med mindre bulkfartyg i TransBulk Services. Transporterna utgörs främst av helhetslösningar, som även inkluderar spedition och lagring, för stora internationella företag inom skog och annan basnäring,


Styrelse

Koncernchef

Industriell sjöfartAtlanttrafik Europatrafik

Offshore/Isbrytning

AdministrationSupportfunktion

ProduktionSupportfunktion

DEFINITIONER

Andel riskbärande kapital: Eget kapital och uppskjuten skatt (inklusive minori-tet) dividerat med den totala balansom slutningen.

Avkastning på eget kapital: Resultat efter fi nansiella poster med avdrag för skatt på årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital:Resultat efter fi nansiella poster plus räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

CAP:Ett fi nansiellt räntinstrument för att säkerställa att räntekostnaden inte överstiger en viss fastställd nivå.

Desinvestering:Avyttring av anläggningstillgångar.

Direktavkastning: Börskurs vid årets slut dividerat med utdelning per aktie.

EBIT“Earnings before interest and taxes”, motsvarar Rörelseresultat.

EBITDA”Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, and Amortization”, motsvarar resultat före kapitalkost-nader och skatt.

Eget kapital per aktie: Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.

Hedge: Ett övergripande begrepp för fi nansiella åtgärder som görs för att undvika oönskad resultatpåverkan pga variationer i räntor, valutor m m.

IFRS:International Financial Reporting Standards, vilket är en internationell redovisningsstandard som samtliga börsnoterade företag inom EU skall ha anpassats till senast 2005.

Nettoskuldsättning:Räntebärande skulder minus likvida medel.

Omstruktureringskostnader:Kostnader i samband med avveckling av Bulk- och RoRo-sjöfart. In klu derar resultat av fartygsförsälj-ningar, ned skrivning av fartyg samt personalratio-naliseringskostnader. Även uppkomna kostnader i samband med fusionen med Gorthon Lines ingår här.

Operativt kassafl öde:Resultat efter fi nansnetto justerat för realisationsre-sultat, avskrivningar och nedskrivningar.

Operativt resultat (före skatt): Resultat före skatt samt före omstrukturerings-kostnader.

Operativt resultat per affärsenhet:Resultat efter fi nansiella poster och före koncern-gemensamma kostnader och centralt/koncern-gemensamt fi nansnetto.

Operativt rörelseresultat: Resultat före fi nansiella poster och skatt samt före omstruktureringskostnader.

P/E-tal:Börskurs vid periodens slut dividerat med resultat efter fi nansiella poster med avdrag för full skatt per aktie.

Rörelseresultat per affärsehet:Rörelseresultat för respektive affärsenhet redovisas före koncerngemensamma kostnader.

Resultat per aktie:Resultat efter fi nansiella poster med avdrag för:1) aktuell skatt, 2) skatt på årets resultat (aktuell och uppskjuten skatt) enligt koncernens resultat-räkning.

Räntetäckningsgrad:Rörelseresultat före avskrivningar plus ränteintäkter dividerat med räntekostnader.

Skuldsättningsgrad:Räntebärande skulder minus likvida medel dividerat med eget kapital.

Soliditet:Eget kapital dividerat med total balansomslutning.

Sysselsatt kapital:Räntebärande skulder och eget kapital.

Totalt kassafl öde:Kassafl öde från den löpande verksamheten, från investeringsverksamheten samt fi nansieringsverk-samheten.

Vinstmarginal:Resultat efter fi nansiella poster dividerat med rörelseintäkter.

AHTS – Anchor Handling, Tug & Supply Ships:Kombinationsfartyg verksamma inom offshore-marknaden, avsedda för ankarhantering, bogsering och transport av förnödenheter.

Bareboat charter:Uthyrning av fartyg utan manskap till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Befraktaren bär i princip alla driftskostnader.

Befraktare:En lastägare eller den som hyr fartyget.

Breakbulk: Styckegods eller bulklast som lastas ”breakbulk” dvs. utan pall eller annan lastbärare.

Bunker:Benämning på fartygets drivmedel, dvs. den olja som används i fartygets maskineri.

Bulkfartyg:Fartyg för transport av oemballerade varor i stora kvantiteter såsom kol, malm och spannmål.

Dödviktston (DWT):Vikten av den last, bunkers och lös utrustning som ett fartyg kan bära.

ERRV:Emergency Respons and Rescue Vessels

Feedertrafi k:Matartrafi k med mindre fartyg till hamnar där omlastning sker till större fartygg.

FEU:Containerstorlek. Fourty Equivalent Units, det vill säga en 40 fots container.

IMO:International Maritime Organisation, FNs interna-tionella sjöfartsorganisation.

ISM-koden (International Safety Management):De regler för kvalitet och säkerhet som stipulerats av IMO för världshandelsfl ottan. Certifi ering enligt ISM-koden sker hos den nationella sjöfartsmyndig-heten som i Sverige är Sjöfartsverket.

Joint Venture: Affärsverksamhet, som bedrivs av två eller fl era företag tillsammans, med gemensamt risktagande.

LoLo-fartyg (Lift on Lift off):Fartyg som lastas/lossas med egna eller landfasta kranar.

Marpol:International Convention for Prevention of Maritime Pollution from Ship. IMOs konvention för miljön.

NETSS:StoraEnsos logistiksystem för norra Europa.”North Europe Transport & Supply System”

Offshore:Samlingsnamn för industriverksamhet kring olje-utvinning till havs.

Paper carrier:Skogsproduktsfartyg särskilt anpassat till pap-perslaster.

PSV:Platform Supply Vessel.

Rater:Frakt- och transportpriser.

RoLo-fartyg: (Roll on/off Lift on/off):Fartyg som har både lastluckor och ramper och kan kombinera lastning/lossning med truck och/eller kran.

RoRo-fartyg (Roll on Roll off):Fartyg där lasten körs ombord via en eller fl era ramper i fartyget.

Sidoportfartyg/sidolastare: Fartyg som lastar med truck och /eller rullande fl ak genom sidoportar, oftast i kombination med hissar mellan olika däck.

Ship Management:Samtliga tjänster som behövs för ett fartygs drift, inklusive bemanning.

Spotmarknad:Den del av befraktningsmarknaden där man hyr fartyg för enstaka resor i motsats till långtidskon-trakt.

Solas:International Convention for Safety of Life at Sea. IMOs konvention för säkerhet.

Supplyfartyg:Fartyg som fraktar förnödenheter till riggar och plattformar i Nordsjön.

TAP-avtal:Anställning på svenskfl aggade fartyg av Tillfälligt Anställd Personal baserat på annat än svenska avtal.

Timecharter (T/C):Uthyrning av ett fartyg till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Redaren bär alla driftskostna-der utom bunkers och hamnavgifter.

Trad:Trafi kområde.

ORDLISTA


•• Koncernens operativa resultat ökade till 216 MSEK (f g år 100 MSEK).

•• Affärsområdet Offshore/Isbrytning utökades med ytterligare ett större ankarhanteringsfartyg. Offshoremarknaden var stark och efterfrågan på tonnage var hög, vilket ledde till en mycket god vinst och avkastning. Ytterligare två isgående ankarhanterare beställdes för leverans 2009-10.

•• Inom Affärsområdet Industriell Sjöfart gav Europadivisionen en vinst i nivå med före-gående år. Under andra halvåret har leverans skett av två av tre nya fartyg i långtidskontrakt för StoraEnso. Kostnader för marknadssatsningar har tagits under året i samband med etablering av högre service och utökad trafi k mot England och kontinenten.

•• Den Industriella Sjöfartens division Atlanttrafi k har befäst marknadspositionerna. Ökad kapacitet har uppnåtts genom fartygsförlängningar. Äldre fartyg har avyttrats och återhyrs på kortare perioder inför leverans av nytt tonnage. Periodvis ojämn lasttillförsel hörde liksom produktionsbortfall vid förlängningsarbetet till faktorer som innebar att vinsten förbättrades men inte nådde en tillfred-

ställande nivå. Arbetet med effektivitetsförbättringar fortsätter för att realisera trafi kens potential.

2006 I KORTHET

Verksamheten 2006

Koncernens ekonomi i sammandrag

02 03 04 05 06

0

200

300MSEK

250

150

100

50

0

40

60%

50

30

20

10

Likviditet och soliditet

Soliditet Likviditet

02 03 04 05 06

-50

0

150

250MSEK

200

100

50

Operativt resultat

B&N Nordsjöfrakt Transatlantic

1)

Transatlantic B&N Nordsjöfrakt

MSEK, om ej annat angives 2006 2005 2004 2) 2004 2003 2002

Nettoomsättning 2 252 2 334 2 652 1 995 1 846 1 715

Resultat före kapitalkostnader (”EBITDA”) 409 423 332 186 58 99

Rörelseresultat 252 237 157 103 –91 –27

Resultat före skatt 207 337 97 67 –142 -63

Totalt operativt resultat 1) 216 100 47 17 –46 -6

Upplösning av negativ goodwill vid fusion — 54 — — — —

Avvecklad verksamhet (Torrlast) — 23 56 56 -6 –28

Övriga omstruktureringsposter –9 160 –6 –6 –90 –29

Resultat före skatt 207 337 97 67 –142 –63

Inkomstskatt –19 –23 1 –9 24 12

Årets resultat 188 314 98 58 –118 –51

Likvida medel vid årets utgång 264 296 244 105 88 70

Eget kapital vid årets utgång 1 085 1 135 764 445 396 547

Soliditet, % 40 40 26 24 20 22

SEK per aktie

Operativt resultat 7,2 3,2 1,5 0,9 –2,5 –0,3

Årets resultat 6,2 10,2 3,2 2,8 –6,3 –2,7

Eget kapital vid årets utgång 37,9 36,8 24,8 23,2 21,2 29,3

1) Operativt resultat: Resultat före skatt och omstruktureringsposter2) Proforma efter fusion B&N Nordsjöfrakt-Gorthon Lines

”Se även defi nitioner sidan 61 samt sidan 6 – 7 för en mer omfattande femårsöversikt”

1 Transatlantic Årsredovisning 2006

Det ekonomiska utfallet för Transatlantic 2006

innebar en rejäl förbättring jämfört med året

innan och såväl den industriella konjunkturen

som den allmänna utvecklingen inom sjöfarten

väntas bli fortsatt bra under 2007.

Verksamhetsåret 2006 blev ett på fl era sätt framgångsrikt år för

Transatlantic. Resultatmässigt blev året bra med en fördubbling

av det operativa resultatet jämfört med året innan. 2006 innebar

också ett medvetet ökat fokus på koncernens industriella sjöfart

med stora satsningar inom områdena feeder- och container-

transporter liksom på roro-trafi k av skogsprodukter. Vi har också

under året slagit fast att just skogsindustrin ska utgöra Transat-

lantics huvudsakliga kundsegment och skogsindustrins framtida

transport- och logistikutveckling ska också vara Transatlantics

produktions- och utvecklingsområde. Det betyder att industriell

sjöfart, med de båda divisionerna Atlanttrafi k och Europatrafi k,

blir koncernens kärnaffär, karakteriserad av både långsiktiga och

nära kundrelationer, men också av investeringar i utökad kompe-

tens och i tonnage som är anpassad för skogsindustrins framtida

behov vad avser logistik- och kostnadseffektivitet. Inom koncer-

nens Industriella sjöfart fi nns en intressant utvecklings- och

resultatpotential som vi skall ta vara på de närmaste åren.

Under året har också en fortsatt satsning gjorts inom området

offshore, som för närvarande utvecklas starkt och där den lång-

siktiga efterfrågan och lönsamheten bedöms som god. En så

kallad ankarhanterare förvärvades och ytterligare två fartyg kon-

trakterades till följd av en delvis ny tillväxtstrategi för vår nisch-

verksamhet offshore/isbrytning. Denna innebär bland annat en

inriktning mot nordligare isområden där stora fyndigheter av olja

beräknas att utvinnas och där koncernens kompetens och speci-

alanpassade tonnage kommer väl till pass.

VD HAR ORDET

Ökat fokus på industriell sjöfart

Ökad stabilitet i Atlanttrafi ken

Till följd av ökade transportvolymer från USA och Kanada och

lägre riskexponering i det äldre tonnaget förbättrades resultatet

för Atlantverksamheten. Förbättringen blev dock lägre än för-

väntat genom att divisionen påverkades negativt av den under

andra halvåret snabbt försämrade exporten av svenska trävaror

till USA. Denna väntas bestå under 2007, men genom en reduk-

tion av den totala tonnagekapaciteten har en rimlig balans mel-

lan efterfrågan och utbud av kapacitet åstadkommits, vilket till-

sammans med prisökningar skapat förutsättningar för en

tillfredsställande lönsamhet under innevarande år.

Det atlantiska trafi ksystemet är i huvudsak baserat på långsik-

tiga kontrakt samtidigt som volymtillgången i traden långsiktigt

förväntas förbli god. Med detta som utgångspunkt har under

året ett antal väsentliga beslut tagits i koncernens styrelse avse-

ende tonnageförnyelse. Dels har det äldre tonnaget avyttrats

och delvis återhyrts, dels har ett principbeslut fattats om en ny

tonnageplan för trafi ken, vilket på några års sikt ger divisionen

tillgång till modernt och kostnadseffektivt tonnage. Det nya ton-

naget ökar också divisionens fl exibilitet genom att fartygen kan

lasta både pappersprodukter och bulkgods såsom pappers-

massa, trävaror m m .

En utveckling och förbättring av Atlanttrafi ken var huvudskä-

len till förvärvet av Gorthon Lines. Lönsamheten och marknads-

positionen i traden har därefter förbättrats och med nya fartyg

fi nns en potential till ytterligare förbättring. Resultatet de när-

maste åren väntas stärkas men först när tonnaget slutgiltigt för-

nyats kommer lönsamheten att bli riktigt bra.

Marknadssatsningar i Europatrafi ken

I syfte att tillvarata långsiktiga affärsmöjligheter har nya verk-

samheter startats och mer fartygskapacitet anskaffats under

året. Dessutom har tonnage förvärvats eller på annat sätt lång-

siktigt säkerställts, vilket kommer att förbättra divisionens lön-

samhet. Vi har därmed uppnått en god balans mellan ägt och

inhyrt tonnage.

2 3 Transatlantic Årsredovisning 2006 Transatlantic Årsredovisning 2006

”Skogsindustrin ska utgöra

Transatlantics huvudsakliga

kundsegment”

att denna resultatnivå kan upprepas. Dock beräknas affärsområ-

dets intjäning och lönsamhet bli fortsatt god, vilket inledningen

på året också bekräftat.

Tonnageskatt ger stabilitet och ökad konkurrenskraft

Förutsättningarna för en fortsatt bra utveckling av den svenska

sjöfarten är goda. Hos svenska rederier råder optimism och tvek-

löst en stark tilltro till den egna näringens framtid. Bilden för-

mörkas dock av att beslutet om en tonnagebaserad skatt dröjer,

trots att en sådan förändring utlovats och att politisk enighet

därom råder. Det momentum som just nu fi nns inom den

svenska sjöfarten riskerar att gå förlorat om inte tonnageskatte-

frågan får en snabb lösning.

I Transatlantic har vi uppfattningen att den svenska regeringen

vill främja svensk sjöfart genom att i så stor utsträckning som

möjligt skapa villkor som ger näringen konkurrensneutralitet gent-

emot i första hand övriga EU-länder. Såväl inom Transatlantic

som inom den övriga svenska sjöfartsnäringen sker all verksam-

het med utgångspunkt från att tonnageskatt kommer att införas.

Härigenom läggs också grunden för en fortsatt utveckling av

svensk sjöfart, vilket i sin tur är nödvändigt för den svenska utri-

keshandelns utveckling.

Nuvarande resultatnivå uthållig

Det ekonomiska utfallet för Transatlantic 2006 innebar en rejäl

förbättring jämfört med året innan. Såväl den industriella kon-

junkturen som den allmänna utvecklingen inom sjöfarten väntas

bli fortsatt bra under 2007. De satsningar som gjorts inom

främst koncernens europeiska verksamheter kommer successivt

att stärka resultatet de kommande åren, då vi även förväntar en

förbättrad intjäning i Atlanttrafi ken. Detta innebär att resultatut-

vecklingen väntas bli positiv inom affärsområdet industriell sjö-

fart, vilket i sin tur beräknas kompensera en möjlig lägre intjä-

ning i offshoresegmentet. Det operativa resultatet som

redovisats för 2006 känns, mot bakgrund av de satsningar som

gjorts och de åtgärder som vidtagits, som uthålligt och är på en

nivå från vilken koncernen har goda förutsättningar att utvecklas

vidare.

Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare såväl i land som

till sjöss för mycket goda insatser under det gångna året. Ett sär-

skilt tack till företagsledningen och styrelsen för gott samarbete

och stöd. Aktieägarnas förtroende och stöd för vad vi gjort har

visat sig på många sätt, inte minst i aktiekursens utveckling. Det

är min och ledningens ambition att på olika sätt försöka bidra till

att denna utveckling fortsätter.

Skärhamn i februari 2007

Håkan Larsson

Ett exempel på våra satsningar är skapandet av TransLumi Line

som är ett resultat av ett utökat samarbetsavtal med skogskon-

cernen StoraEnso. Avtalet är långsiktigt och tre specialfartyg har

byggts för att ingå i ett omfattande system för europeisk distri-

bution av skogsprodukter från norra Finland till Lübeck och

Göteborg.

Ett annat exempel är en väsentligt utökad feedertrafi k av con-

tainers i Östersjön vilket medfört utökade åtaganden i tonnage.

Dessa satsningar har naturligtvis belastat divisionens resultat

under det gångna året, men sett ur ett tidsperspektiv av några år

kommer satsningarna att bära mycket god frukt.

Ett marknadssamarbete har också inletts med Schenkerkon-

cernen, vilket främst avsett den utökade containertrafi ken på

England, men också containerbundet översjögods. Vi väntar oss

även som ett resultat av detta utökade volymer och ett stärkt

resultat.

Precis som Atlanttrafi ken är vår Europatrafi k framför allt inrik-

tad på sjötransporter för skogsindustrin med Östersjön som bas.

Här kommer vi att utveckla vår service ytterligare de kommande

åren med en mycket klar ambition att vilja skapa nya transport-

system med nya fartygstyper och en helt ny logistik för skogsin-

dustrin. I takt härmed kommer den industriella sjöfarten att svara

för en ännu större relativ andel av koncernens verksamhet och

även ett högre resultat i absoluta tal.

Ännu ett rekordår för offshore

Utvecklingen på offshoremarknaden drivs primärt av efterfrågan

på olja och energi. Det råder en samstämmig uppfattning om att

denna efterfrågan kommer att öka, vilket i sig innebär en fort-

satt god sysselsättning för oljeriggar och för fartyg som på olika

sätt förfl yttar och servar dessa riggar. Transatlantics offshorefar-

tyg, de så kallade Vikingfartygen, har haft en god sysselsättning

och en mycket god intjäning under 2006. Ett fl ertal rekordrater

på över 100.000 GBP noterades i marknaden och merparten av

dessa tecknades för Vikingfartygen, vilket är ett resultat av både

fartygens unika egenskaper och besättningens goda kompetens,

men också ett resultat av stort utbudsunderskott på fartygs-

sidan.

Fartygen betjänar den så kallade spotmarknaden i Nordsjön,

som är mycket volatil med stora skillnader i intjäning mellan

enskilda veckor och månader. I syfte att öka sysselsättningsgra-

den och säkra långsiktiga kassafl öden är ambitionen, både med

befi ntliga fartyg och med de fartyg som kontrakterats, att ingå

fl er långsiktiga avtal. Det nyligen tecknade avtalet avseende

uppdrag i Alaska för Shell är exempel på detta. Ambitionen är

att fl er liknande avtal ska träffas de närmaste åren.

För 2006 redovisades ett överskott för vår andel (50%) av off-

shoreverksamheten om fantastiska 191 miljoner kronor, vilket

var mer än en fördubbling jämfört med fjolåret. Även om mark-

naden förväntas bli stark också under 2007 känns det ändå, med

hänsyn till beräknade nyleveranser av fartyg, inte rimligt att anta


”Under året har en fortsatt satsning gjorts inom området offshore,

som utvecklas starkt och där lönsamheten bedöms som god.”

VISION, AFFÄRSIDÉ, MÅL OCH STRATEGI

Finansiella mål• Årlig tillväxt om 5-10 procent

• Kapitalavkastning över en konjunkturcykel med minst

– 12 procent för eget kapital

– 10 procent för sysselsatt kapital

• Soliditet på minst 30 procent

• Genomsnittlig utdelning av årlig nettovinst på 33 procent

MålOperationella mål• Uppnå en ledande position inom de

segment där Transatlantic är verksamt.

Kvalitativa mål• Nöjda kunder

• Motiverade medarbetare

• Hög kvalitet

• God ekonomi

Transatlantics vision är att vara det naturliga valet för våra kunder inom det segment där vi opererar

För kunderna – befi ntliga och potentiella – ska Transatlantic vara det naturliga valet som professionell

partner med förmågan att med kvalitet och effektivitet utveckla transportlösningar anpassade till

kundernas behov.

Vision


Genomfört 2006 • Den Industriella Sjöfartens Atlanttrafi k har befäst marknads-

positionerna. Ökad kapacitet har uppnåtts genom fartygsför-längningar. Det äldre tonnaget har avyttrats och återhyrs på kortare perioder inför leverans av nytt tonnage. Arbetet med effektivitetsförbättringar fortsätter för att realisera trafi kens fulla potential.

• Förnyelsearbetet har lett till diskussioner med utvalda varv avseende Atlanttrafi kens framtida tonnage. Stor tonvikt läggs även på effektiva fi nansiella lösningar.

• Inom Industriell Sjöfart har Europadivisionen utvecklats genom etablering av nya trafi ker vilka innebär en tydlig breddning och fördjupning av divisionens tjänsteutbud. Två av tre nya fartyg för StoraEnso har levererats.

• Inom Offshore/Isbrytning pågår ett utvecklingsarbete med inriktning på expansion inom arktiska offshoreområden. Som ett led i detta beställdes två isgående, större ankarhanterare och option fi nns att beställa ytterligare två sådana fartyg. Dis-kussioner pågår med möjliga samarbetspartners.

Målsatt fokus 2006 • Arbetet med att realisera de synergier som uppkom inom

Atlantdivisionen i samband med fusionen mellan B&N Nord-sjöfrakt och Gorthon Lines skall fortsätta, bl a genom ytterli-gare effektivitetsförbättringar och fortsatt hög marknadsbe-arbetning.

• Förnyelsen av fl ottan kommer att fortsätta. Målet är att öka produktiviteten och effektiviteten – och därmed lönsamheten – ytterligare.

• Verksamheten inom Europadivisionen skall breddas genom nya tjänster och samarbeten. Divisionen kommer att tillföras nya fartyg vilka långtidskontrakterats av StoraEnso.

• Utvecklingen av nya koncept inom Offshore/Isbrytning skall fortsätta.


Fokus 2007

• Inom Industriell Sjöfart ligger fokus på den fortsatta etableringen av de nya trafi kerna inom Europadivi-sionen samtidigt som ett program för högre effektivitet prioriteras inom Atlantdivisionen.

• Nya fartygsinvesteringar är aktuella inom Offshore/Isbrytning och Atlanttrafi ken. Det tredje fartyget för långtidscharter till StoraEnso kommer att levereras. Feedertonnaget effektiviseras.

• Inom Offshore/Isbrytning skall utvecklingsarbetet med nya marknadssegment fortsätta baserat på den strategiska inriktningen mot arktiska områden.

• Koncernens fi nansiella ställning skall vara i fortsatt balans vilket kan innebära att vissa nya fartyg kan komma att hyras in från externa ägare/investorer.

Genom hög kundkännedom kan vi erbjuda lösningar som skapar de bästa värdena för kunderna.

Kostnadskontroll är lika viktigt för oss som för våra kunder. Vi ger maximalt värde för varje insats.

Vi fokuserar på de områden och segment där förutsättningar fi nns att bli ledande aktörer.

Med kompetens menar vi vår förmåga att lösa uppgifter genom kunskap, erfarenheter och vilja.

Vi skapar optimala logistiksystem genom att vara kreativa, innovativa och anpassningsbara.

Vi utvecklar fartygsfl ottan för att skapa ett mer produktivt transportarbete.

Transatlantic erbjuder

kundnära

och kostnadseffektiva

sjötransporter

genom hög kompetens,

effektiva system

och anpassat tonnage

Affärsidé

Femårsöversikt

Se sidan 61 för defi nitioner Transatlantic B&N Nordsjöfrakt

MSEK 2006 2005 2004 3) 2004 2003 2002

Koncernens omsättning och resultatNettoomsättning

Affärsområde Industriell Sjöfart

- Atlanttrafi k 798 806 993 391 295 191

- Europatrafi k 917 754 699 644 768 744

Affärsområde Offshore/Isbrytning 294 162 78 78 70 93

Koncerngemensamma resurser 4) 243 612 423 423 442 327

Kvarvarande verksamheter 2 252 2 334 2 193 1 536 1 575 1 355

Avvecklad verksamhet 2) — 149 459 459 271 360

Koncernens nettoomsättning 2 252 2 483 2 652 1 995 1 846 1 715

Operativt resultat (före skatt)

Affärsområde Industriell Sjöfart

- Atlanttrafi k 1) 12 0 25 14 –19 11

- Europatrafi k 37 37 39 20 1 –7

Affärsområde Offshore/Isbrytning 191 89 9 9 2 8

240 126 73 43 –16 12

Koncerngemensamma resurser –24 –26 –26 –26 –30 –18

Koncernens operativa resultat 216 100 47 17 –46 –6

Omstruktureringskostnader och

andra jämförelsestörande poster 5) –9 214 –6 –6 –90 –29

Resultat från avvecklad verksamhet 2) — 23 56 56 –6 –28

Koncernens resultat före skatt 207 337 97 67 –142 –63

Skatt –19 –23 1 –9 24 12

Koncernens nettoresultat 188 314 98 58 –118 –51

Koncernens kassafl ödeKassafl öde från den löpande verksamheten

före förändring i rörelsekapitalet 363 278 194 57 46 53

Förändring i rörelsekapitalet –81 –42 –31 9 –8 —

Kassafl öde från investeringsverksamheten –1 727 –264 75 98 144

– därav investeringar –194 –172 –300 –25 –41 –27

– därav avyttringar 193 899 36 100 139 172

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten –296 –964 51 –82 –129 –392

Totalt kassafl öde –15 39 –61 19 24 –203

Likvida medel vid årets början 296 244 307 88 70 283

Kursdifferens i likvida medel –17 13 –2 –2 –6 –10

Likvida medel vid årets slut 6) 264 296 244 105 88 70

Avgår spärrade / pantsatta likvida medel –6 –6 –12 –12 –6 –5

Disponibla ej utnyttjade

checkräkningskrediter — 18 13 13 18 73

Utgående disponibla likvida medel 258 307 245 106 100 138

1) Talen för B&N Nordsjöfrakt inkluderar andel i Gorthon Lines.

2) Verksamhetsgren som avvecklades i sin helhet 2005.

3) Proforma efter fusion B&N Nordsjöfrakt–Gorthon Lines

4) Förutom koncerngemensamma kostnader ingår här också koncernens externa Ship Managementuppdrag, där en stor del av omsättningen

består av kostnader som vidarefaktureras till kunderna.

5) Se även defi nitioner på sidan 61.

6) För 2005 ingår untyttjad checkräkningskredit i likvida medel.


Se sidan 61 för defi nitioner Transatlantic B&N Nordsjöfrakt

MSEK 2006 2005 2004 3) 2004 2003 2002

Koncernens balansräkning

vid årets utgång

Fartyg 1 902 1 980 2 269 1 206 1 345 1 917

Finansiella anläggningstillgångar 118 64 42 226 208 208

Övriga anläggningstillgångar 76 71 102 98 98 110

Omsättningstillgångar exklusive

likvida medel 384 460 300 219 221 215

Likvida medel 264 296 244 105 88 70

Totala tillgångar 2 744 2 871 2 957 1 854 1 960 2 520

Eget kapital 1 085 1 135 764 445 393 547

Räntebärande skulder 1 082 1 183 1 683 1 059 1 199 1 574

Ej räntebärande skulder 577 553 510 350 368 399

Totalt eget kapital och skulder 2 744 2 871 2 957 1 854 1 960 2 520

Koncernens eget kapital 2)

Eget kapital vid årets ingång 1 135 764 678 393 547 634

Utdelning –62 –31 –12 — — –19

Årets resultat 188 314 98 58 –118 –51

Valutadifferenser/övrigt 1) –83 88 0 –6 –36 –17

Återköp av egna aktier –93 — — — — —

Eget kapital vid årets utgång 1 085 1 135 764 445 393 547

Data per aktie (SEK)Resultat före kapitalkostnader (EBITDA) 13,6 13,7 10,8 9,9 3,1 5,3

Resultat före räntekostnader (EBIT) 8,9 12,7 5,3 5,5 –4,4 0,4

Operativt resultat (före skatt) 7,2 4,0 3,3 3,5 –2,8 –1,8

Resultat efter aktuell skatt 6,7 10,9 3,2 3,3 –7,8 –3,6

Resultat efter full skatt 6,2 10,2 3,2 2,8 –6,3 –2,7

Kassafl öde från den löpande verksamheten 9,4 9,7 10,7 5,0 2,9 2,4

Totalt kassafl öde –0,5 1,3 –2,0 1,0 1,3 –10,9

Eget kapital vid årets utgång 37,90 36,8 24,8 23,2 21,2 29,3

Utbetald utdelning 2,0 1,0 0,4 — — 1,0

Antal aktier vid årets utgång (‘000) 28 642 30 858 30 858 19 119 18 645 18 645

Genomsnittligt antal aktier 30 137 30 858 30 858 18 967 18 645 18 645

NyckeltalResultat före kapitalkostnader (EBITDA) MSEK 409 423 332 186 58 99

Resultat före räntekostnader (EBIT) MSEK 268 392 163 106 –83 8

Eget kapital MSEK 1 085 1 135 764 445 396 547

Sysselsatt kapital MSEK 2 167 2 239 2 447 1 505 1 623 2 256

Utgående nettoskuldsättning MSEK 819 878 1 439 954 1 109 1 504

Operativt kassafl öde MSEK 374 300 324 145 55 80

Totalt kassafl öde MSEK –15 39 –61 19 24 –203

Avkastning på eget kapital % 17,0 27,4 12,7 12,5 –25,4 –8,7

Avkastning på sysselsatt kapital % 12,0 15,6 7,4 6,5 –4,5 0,3

Soliditet % 40 40 26 24 20 22

Utgående skuldsättningsgrad % 75 77 188 214 280 275

Vinstmarginal % 9,2 13,4 3,7 3,1 –7,6 –3,3

Räntetäckningsgrad ggr 7,0 7,4 5,1 4,3 1,1 1,9

Antal anställda medeltal 1 268 1 312 1 401 1 099 1 194 1 278

1) Nyemission i samband med förvärv av återstående 26 procent av Paltrans har under 2004 tillfört 8 MSEK.

2) I Transatlantic fi nns inga teckningsoptioner eller andra egetkapitalinstrument.

3) Proforma efter fusion B&N Nordsjöfrakt–Gorthon Lines


Transatlantic-aktien

Transatlantic-aktien har haft en positiv utveck-

ling sedan fusionen i mars 2005. Kursen var

55,00 vid utgången av februari 2007 vilket mot-

svarar en ökning med cirka 139 procent sedan

fusionen. Under 2006 ökade kursen med cirka

57 procent.

Det totala antalet aktier i Transatlantic uppgår till 30,9 miljoner

stycken, av vilka 1,8 miljoner är A-aktier med röstetalet 10 och

övriga är B-aktier med röstetalet 1. Transatlantic har inga teck-

ningsoptioner eller andra aktierelaterade instrument.

Den 31 december 2006 uppgick det totala bokförda kapitalet

till 1 085 MSEK vilket motsvarade 37,90 SEK/aktie.

Vid utgången av 2006 var antalet aktieägare 7 280 vilket var i

nivå med föregående år.

Börsnoteringshistorik

Transatlantics B-aktie är sedan mars 2005 noterad på vad som

sedan oktober 2006 utgör den Nordiska Börsens Stockholms-

lista. Dagens Transatlantic är resultatet av fusionen 2005 mellan

B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines vilket ledde till att B&N för-

värvade Gorthon Lines samt namnändrades till Rederi AB Trans-

atlantic. B&N Nordsjöfrakts B-aktie är sedan 1991 noterad på

Stockholmsbörsen. Gorthon Lines B-aktie var från 1997 och till

fusionen med B&N också noterad på Stockholmsbörsen.

Återköp av egna aktier

Vid årsstämman i april 2006 gavs mandat att återköpa B-aktier

upp till 10 procent av utestående aktier. Återköpen motiverades

av att styrelsen bedömde att det verkliga värdet legat över fak-

tisk noteringskurs och att Transatlantic därigenom kunnat göra

attraktiva aktieförvärv. Att koncernens likviditet har varit god var

en förutsättning för återköp.

Vid utgången av januari 2007 uppgick antalet återköpta

B-aktier till totalt 2 427 180 aktier.

Vid återköp dras det faktiska anskaffningsvärdet för aktierna

av från det bokförda egna kapitalet och nyckeltal per aktie räk-

nas också ut exklusive de återköpta aktierna.

Återköp av aktier kan ske med maximalt 10 procent av aktuellt

antal befi ntliga aktier. Återköpta aktier kan innehas tills vidare

eller kan indras och därmed permanent elimineras.

Inför årsstämman i april 2007 har styrelsen föreslagit att åter-

köpta aktier indras utan återbetalning.

Som ett led i att kunna välja olika alternativ för kapitalstruktu-

ren föreslår styrelsen att årsstämman ger styrelsen mandat att

kunna återköpa ytterligare 10 procent av därefter utestående

aktier.

Återköp av egna aktier ska ses i perspektivet att det sker i en

balans med de investeringsbehov som koncernen har och kan

komma att ha i primärt fartyg. En mer tydlig prioritering av fartygs-

investeringar är därför en naturlig del i Transatlantics utveckling.

Aktieägarstruktur

Såsom framgår av vidstående tabell per utgången av 2006 var

Enneff Rederi/Enneff Fastigheter (namnändrat från Blacken

Rederi respektive Blacken Fastigheter) den röstmässigt största

aktieägaren (28,5 procent av rösterna och 6,4 procent av kapita-

let). Transatlantics styrelseordförande Folke Patriksson är delä-

gare i Enneff-bolagen. Styrelseledamoten Ulf G Lindén var

genom bolag den kapitalmässigt största aktieägaren (10,1 pro-

cent av kapitalet och 15,3 procent av rösterna). Ägarbilden för

de två största aktieägarna var likartad den som fanns föregå-

ende år.

De väsentliga återköp av egna aktier som Transatlantic har

genomfört har också inneburit att bolaget vid 2006 års utgång

blivit en av de större aktieägarna. Under 2006 har vidare den

Göteborgsbaserade Ernströmgruppen (genom Ernström Finans)

tillkommit som en större B-aktieägare (4,9 procent av kapitalet).

Aktieägarna består i övrigt av ett antal fondanknutna ägare

samt ett stort antal privata investerare. Tillsammans med de tre

största ägarna enligt ovan innehar de större fondanknutna

ägarna cirka 21,4 procent av kapitalet.

Aktieomsättning och kursutveckling

Aktieomsättningen under kalenderåret 2006 var totalt 28 miljo-

ner aktier eller i genomsnitt cirka 111 584 aktier per handelsdag.

Vid fusionen i mars 2005 var aktiekursen cirka 23 SEK/aktie.

Kursen har sedan, som framgår av vidstående diagram, visat en

positiv utveckling och uppgick vid slutet av 2006 till 51,00 SEK/

aktie. Kursen var 55,00 vid utgången av februari 2007 vilket

motsvarar en ökning med cirka 139 procent jämfört med kursen

vid fusionen. Under 2006 ökade kursen med cirka 57 procent.

Utdelningspolicy och förslag till utdelning

Transatlantics mål är att utdelningen i genomsnitt ska motsvara

33 procent av den årliga nettovinsten. Detta är primärt inriktat

på den operativa vinsten exklusive extraordinära poster och är

satt i perspektivet att utdelningsmålet ställs i en balanserad rela-

tion till verksamhetens aktuella fi nansieringsbehov.

Styrelsen föreslår att den ordinarie utdelningen till aktieägarna

höjs med 1:00 till 2:00 SEK/aktie. Förslaget till aktieutdelning

motiveras av att koncernresultatet utvecklats gynnsamt och att

koncernens fi nansiella ställning är god. Styrelsen har som under-

lag för sitt förslag till vinstudelning beaktat de fi nansiella medel

och det egna kapitalet som verksamheten bedöms behöva och

den ekonomiska och likvida ställning som behövs för att driva

och utveckla verksamheten.


1000

2000

3000

4000

5000

20

25

30

35

40

45

50

55

60

05 06 07

B-Aktien

SIX Generalindex

SIX Transport Omsatt antal aktier1000-tal(inkl.efteranm.)

(c) FINDATA

Antal aktieägare i storleksklasser per den 29 december 2006

Kursutveckling och omsättning per månad

De tio största aktieägare i Rederi AB Transatlantic per den 29 december 2006 Antal Andel Andel A-Aktier B-Aktier aktier kapital röster

Enneff Rederi AB /Enneff Fastigheter AB 1 264 419 699 745 1 964 164 6,4% 28,5%

Lindengruppen 456 508 2 656 500 3 113 008 10,1% 15,3%

Rederi AB Transatlantic — 2 150 100 2 150 100 7,0% 4,6%

Ernströms Finans AB — 1 507 200 1 507 200 4,9% 3,2%

Karlsson Roger 58 606 249 396 308 002 1,0% 1,8%

JP Morgan Chase Bank — 800 000 800 000 2,6% 1,7%

SEB Enskilda — 468 700 468 700 1,5% 1,0%

Fjärde AP-Fonden — 444 500 444 500 1,4% 0,9%

Bengtsson Svante — 395 000 395 000 1,3% 0,8%

Östersjöstiftelsen — 356 000 356 000 1,2% 0,8%

Totalt 1 779 533 9 727 141 11 506 674 37,4% 58,6%

Övriga aktieägare 38 427 19 312 553 19 350 980 62,6% 41,4%

Totalt antal aktier 1 817 960 29 039 694 30 857 654 100,0% 100,0%

Antal Innehav aktieägare Kapital % Röster %

1–500 3 743 2,88 1,92

501–1 000 1 508 4,56 3,05

1 001–5 000 1 513 12,47 8,35

5 001–10 000 281 7,29 5,00

10 001–15 000 65 2,68 1,75

15 001–20 000 36 2,19 1,43

20 001– 134 67,93 78,50

Totalt 7 280 100 100

Följ aktiens utveckling

Aktien handlas under beteckningen ”RABT” (en förkortning av

Rederi AB Transatlantic). Aktiehandeln kan bland annat följas på

Transatlantics hemsida www.rabt.se.

Ägarkontakt

Transatlantics ambition är att ha en god dialog med aktiemark-

naden och att tydligt informera om verksamhetens utveckling

och händelser. Det sker genom årsredovisningen samt boksluts-

och delårsrapporter. Dessa återfi nns på vår hemsidan www.

rabt.se. Här fi nns även pressreleaser och presentationsmaterial

från informationsmöten samt annan information om bolaget.

Kontakter med aktieägarna välkomnas. Transatlantics huvudkontor

har telefonnummer 0304-67 47 00 och e-post adresseras till

[email protected].



Transatlantics verksamhet bygger till större delen

på transporter av skogsprodukter för fl era av

världens största skogskoncerner i Nordamerika

och Skandinavien. Utvecklingen av produktions-,

konsumtions- och transportmönster för skogsin-

dustrin är därför vital för att kunna bedöma

Transatlantics förutsättningar att utvecklas lång-

siktigt.

Industriell sjöfart innebär att vara en del av industrins ingående och

utgående varufl öden. Samarbetet baseras på kontraktsbundna,

långsiktiga och nära transportrelationer. Målet är att utveckla logis-

tikkoncept, med specialanpassade fartyg och transportvägar, som

skapar förutsättningar för hög kundservice och lönsam tillväxt.

Exportberoende kunder

De största kundsegmenten inom industriell sjöfart består av export-

inriktade basnäringar såsom skog, stål och verkstad. Två tredje-

delar av världshandeln med skogsprodukter transpor teras till

sjöss och utvecklingen inom skogs- och pappers industrin påver-

kar därmed i hög utsträckning efterfrågan på transporttjänster.

Omfattande produktion och export

Av värdet på den globala produktionen av skogsprodukter står

papper och kartong för cirka 60 procent. Idag konsumeras mer

än 370 miljoner ton papper i världen per år, varav drygt 110 mil-

joner ton exporteras. USA, Kina och Japan är de största produ-

centerna av papper medan Kanada, Finland och Sverige är de

största exportörerna.

Produktionen av sågade trävaror uppgår till cirka 320 miljoner

ton per år, varav en dryg tredjedel går på export. De största

exportländerna av sågade och hyvlade trävaror, träfi berskivor

och spånskivor är Kanada, Ryssland, Sverige och Finland.

Exporten av pappersmassa uppgår till drygt 40 miljoner ton

varje år vilket utgör knappt 20 procent av den totala produktio-

nen. De största massaproducenterna fi nns i Kanada, USA, Japan

och Kina. Kanada och USA är också de största exportörerna av

massa, tillsammans med Brasilien och Sverige.

Nordamerika

Kanadas export av sågade trävaror, pappersmassa och papper

går främst till USA och Japan, men andelen av exporten som går

till Europa visar en ökande tendens. USA:s export av skogspro-

dukter sker främst till Kanada, Japan och Mexiko, men bety-

dande volymer går också till europeiska länder som Tyskland,

Frankrike och Storbritannien. Den geografi ska närheten gör att

handeln med skogsprodukter mellan USA och Kanada är omfat-

tande. Strafftullar på kanadensiskt virke har inneburit att USA:s

import av sågade trävaror från Europa ökat kraftigt de senaste

åren. Denna togs bort under 2006, vilket bl.a. ledde till en ökad

kanadensisk export på bekostnad av nordiska och kontinentaleu-

ropeiska trävaruexportörer.

Norden och Europa

Europas export av papper, kartong och sågade trävaror till Nord-

amerika har visat en stigande trend under hela 2000-talet. Den

västeuropeiska skogsindustrins totala produktionskapacitet av

papper uppgår till över 100 miljoner ton per år och den största

andelen exporteras. Den nordiska pappersindustrin, med företag

som SCA, Stora Enso, UPM och M-real, dominerar den europe-

iska marknaden för tidningspapper och papper avsett för kar-

tong och tryckning. Nordens starka position inom papper har i

hög utsträckning påverkat utvecklingen av sjötransporter med

avancerat tonnage i transatlantisk och europeisk trafi k. I Sverige

producerades cirka 12 miljoner ton papper och kartong under

2006, och av den volymen gick drygt 80 procent på export. Sve-

rige är idag också världens fjärde största producent av sågade

trävaror och näst störst när det gäller export. Av den totala

svenska trävaruexporten 2006 levererades cirka 25 procent till

länder utanför Europa, av vilka Japan och USA var de största

mottagarna. Leveranserna till utomeuropeiska länder har visat en

stigande trend under en lång följd av år, 1990 var andelen 13

procent.

Utvecklingstrender

– Efterfrågan på papper ökar i hela världen, både på mogna

marknader och på snabbt växande marknader som Asien och

Sydamerika.

AFFÄRSOMRÅDE INDUSTRIELL SJÖFART

En del av industrins varufl öden

15 30 45 60 75 90 Milj tonKanadaFinlandSverige

TysklandUSA

FrankrikeItalien

Rep. KoreaBrasilien

JapanStorbritannien

Kina

Export Produktion

0

Produktion och export av papper 2005

15 30 45 60 75 90 Milj ton

Export Produktion

Produktion och export av massa 2005

20 40 60 80 Milj m3

Export Produktion

0

Produktion och export av sågade trävaror 2005

KanadaBrasilien

USASverige

ChileIndonesien

FinlandRyssland

NorgeFrankrike

JapanKina

0

KanadaRyssland

SverigeFinland

ÖsterrikeTyskland

ChileUSA

FrankrikeBrasilien

IndienKina

Japan


TysklandUSA

FrankrikeItalien

Rep. KoreaBrasilien

JapanStorbritannien

Kina

Export Produktion

0


15 30 45 60 75 90 Milj ton

Export Produktion


20 40 60 80 Milj m3

Export Produktion

0


KanadaBrasilien

USASverige

ChileIndonesien

FinlandRyssland

NorgeFrankrike

JapanKina

0

KanadaRyssland

SverigeFinland

ÖsterrikeTyskland

ChileUSA

FrankrikeBrasilien

IndienKina

Japan


TysklandUSA

FrankrikeItalien

Rep. KoreaBrasilien

JapanStorbritannien

Kina

Export Produktion

0


15 30 45 60 75 90 Milj ton

Export Produktion


20 40 60 80 Milj m3

Export Produktion

0


KanadaBrasilien

USASverige

ChileIndonesien

FinlandRyssland

NorgeFrankrike

JapanKina

0

KanadaRyssland

SverigeFinland

ÖsterrikeTyskland

ChileUSA

FrankrikeBrasilien

IndienKina

Japan


– Marknaden för massa- och pappersindustrins produkter globali-

seras allt mer, samtidigt som produktionen förskjuts till södra

halvklotet. En snabb expansion av massakapaciteten sker till

exempel i Brasilien och Uruguay. Genom omfattande nyinveste-

ringar ökar dessutom pappers- och kartongtillverkningen i Kina.

– Exporten till Kina och andra länder i Asien växer snabbast. År

2003 låg Kinas efterfrågan på papper på 47 miljoner ton. År

2015 beräknas den årliga efterfrågan ha stigit till 80 miljoner ton.

– Digitala media och nya generationers förhållningssätt till infor-

mationsteknologin börjar ge utslag i dagstidningsbranschen i

form av mindre läsande. På mogna marknader som Europa och

USA minskar därför efterfrågan på tidningspapper.

– Många av de internationella skogskoncernerna har under en

längre tid pressats av överkapacitet, låga priser och stigande

energikostnader. Det har lett till omfattande strukturföränd-

ringar i form av nedläggningar och sammanslagningar i bran-

schen.

– Parallellt med strukturomvandlingen pågår en allt intensivare

satsning från skogsbolagens sida på effektiva, mindre miljö-

påverkande och hållbara transportsystem, där sjötransportens

betydelse ökar. Alla de stora skogsbolagen har idag egna bolag/

avdelningar som enbart arbetar med transportförsörjningen.

– Kraven ökar på de rederier som transporterar skogsprodukter

vad avser just-in-time, fl exibilitet, kvalitet, miljösatsning och

integrering av transport- och distributionsfl ödena.

Effektiva sjötransportsystem

Skogsindustrin har i samarbete med rederier under det senaste

decenniet byggt upp effektiva sjötransportsystem, för att bland

annat minimera lagerhållningen och få jämna fl öden av produk-

ter till huvudmarknaderna. Kvalitetstänkandet har blivit allt vikti-

gare och skadefria transporter är ofta ett krav. Det tonnage som

används är i de fl esta fall skräddarsytt. Förädlade skogsproduk-

ter, som pappersrullar, transporteras oftast med specialanpas-

sade RoRo-fartyg. Skogsindustrin sysselsätter också ett stort

antal konventionella fartyg med lastluckor för till exempel massa,

virke och sågade trävaror. Mindre transportvolymer till slutkund

skeppas ofta i containrar. Vid transport av stora mängder pro-

dukter direkt från produktionsanläggningarna krävs speciellt

utvecklade och designade fartyg. Nya logistiska transportsystem

byggs kontinuerligt upp, där fartyg ingår tillsammans med termi-

naler, distributionssystem, lastbärare kopplat till avancerade

informationssystem.

Östersjön bas för skogsindustrin

Över 25 miljoner ton skogsprodukter transporteras från Östersjön

varje år. Det mesta av skogsprodukterna går via RoRo-trafi k.

Skogsbolagen ökar produktiviteten i sina fabriker i Sverige och

Finland för att kompensera för nedläggningar i andra delar av

Europa. Transport sker samtidigt av till exempel massa från andra

delar av världen till Östersjön, varifrån fartygen sedan går ut igen

med förädlade produkter.

De olika skogsprodukterna ställer olika krav på transportören.

Ju mer förädlad varan är desto större är kraven på fartygens kon-

struktion och teknik och utrustning för lasthantering. Papper –

journalpapper, tidningspapper, fi npapper och kartong – är den

produktkategori som ställer högst krav på transportkvalitet och

skeppas i form av rullar eller ark på pall.

För närvarande byggs komplexa transportsystem upp med

Östersjön som bas. Långa kontrakt tecknas med rederier som

lever upp till skogsbolagens höga krav. Transportsystemen måste

samtidigt vara fl exibla så att de kan anpassas efter skogsindustrins

cykler. Trafi ken kompletteras med tredjepartslaster för effekti-

vare och lönsammare transporter vilket också minskar utsläppen

per transporterat ton. Eftersom Östersjön är en väldigt känslig

region, och på sikt kommer att skyddas i allt större utsträckning

från fortsatta utsläpp, utvecklas transportsystemen med höga

miljökrav.

Kanada, Finland och Sverige är de största exportörerna av papper.

De största exportländerna av sågade och hyvlade trävaror, träfi berskivor

och spånskivor är Kanada, Ryssland, Sverige och Finland.

Kanada och USA är också de största exportörerna av massa, tillsammans

med Brasilien och Sverige.

Nordens starka position inom papper har i hög utsträckning påverkat

utvecklingen av sjötransporter med avancerat tonnage i transatlantisk

och europeisk trafi k. 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000

StoraEnsoInternational Paper

UPMGeorgia-Pacific

Stora OjiWeyerhaeuser

NordamerikaVästra EuropaÖstra EuropaLatinamerikaAsienAustralien & Afrika

Nippon PaperSmurfit KappaSmurfit-Stone

APPNorske Skog

SCAM-realMondi

Abitibi-Consolidated

0

15 största producenterna av papper och kartong


Division Atlanttrafi k

En balanserad trafi k, en integrerad operation

med hög utnyttjandegrad av LoLo- och RoRo-

fartygen utgör tillsammans med tonnageeffek-

tivisering till de åtgärder som ska driva lönsam-

heten inom Division Atlanttrafi k.

Affärsidé

Att genom effektiva transportlösningar, kompetent och lättill-

gänglig personal samt korta ledtider och beslutsvägar, utföra

kvalitetstransporter av förädlade skogsprodukter.

Verksamhet

Division Atlanttrafi k, som drivs via det helägda dotterbolaget

Transatlantic Services, består av tre enheter – transatlantisk

RoRo-trafi k med pappersprodukter, transatlantisk LoLo-trafi k

med bulkvaror samt trafi k med sidoportsfartyg utmed den

amerikanska östkusten och till Karibien/Sydamerika. Enheterna

samarbetar om tonnage och kundkontrakt för att öka kapaci-

tetsutnyttjandet och ta vara på synergier. Verksamheten inom

divisionen bygger till huvuddelen på transporter av skogsproduk-

ter för fl era av världens största skogskoncerner i Nordamerika

och Skandinavien. Kundrelationerna kännetecknas av ett utpräg-

lat kvalitetstänkande, långsiktighet och nära samarbete. Kon-

trakten med kunderna löper normalt på mellan ett och tre år och

förnyas kontinuerligt. Flottan består av 13 moderna fartyg som

är specialanpassade för skogstransporter alternativt LoLo-fartyg

för bulktransporter. Den totala transportvolymen uppgick under

2006 till över två miljoner ton.

Strategi

Divisionen fokuserar på att ständigt utveckla positionen som en

attraktiv partner till skogsindustrin. Det ska ske genom en konti-

nuerlig förbättring av kompetens, transportkvalitet, leverans-

säkerhet och frekvens.

– Kompetens – Division Atlanttrafi k har under lång tid transpor-

terat skogsprodukter över Atlanten. Kund- och branschkänne-

domen liksom kunskap inom logistikområdet är därmed hög

inom företaget. De långa och nära relationer som skapats med

kunderna bidrar till att snabba och effektiva beslut kan tas i

syfte att utveckla verksamheten.

– Transportkvalitet – En av Transatlantics främsta konkurrensför-

delar. Att leverera med kvalitet är viktigt då kundernas krav på

regelbunden skeppningsservice och varsam hantering genom

hela transportkedjan är höga. Ett kontinuerligt kvalitets- och

förbättringsarbete i hamn och till sjöss har resulterat i markna-

dens lägsta skadefrekvens – en faktor som är påtagligt viktig

för kunderna, framför allt för de högvärdiga papperslasterna.

För att ytterligare understryka betydelsen med arbetet har noll-

tolerans för transportskador införts inom divisionen.

– Leveranssäkerhet – Transatlantics organisation är anpassad till

en daglig dialog med kunderna för att kunna utföra väl plane-

rade och säkra leveranser. Dessutom sker en förnyelse av far-

tygsfl ottan för att begränsa riskerna till avbrott som kan leda

till osäkerhet i leveranserna.

– Frekvens – Idag trafi keras europeiska hamnar varannan vecka.

Genom att, i nära samarbete med kunderna, fokusera på färre

hamnar för lastning och lossning på både sidor av Atlanten och

effektivisera tidsåtgången vid anlöp ska frekvensen i trafi ken

kunna ökas. Målet är att utveckla trafi ken till en veckoservice

över Atlanten.

Resultatet

Resultatet för Atlantverksamheten förbättrades något under

2006 men nådde inte en tillfredsställande nivå. Höga kostnader

för bunkerolja, produktionsstörningar i samband med förläng-

ning av fartyg och oväntade variationer i lasttillgång var faktorer

som begränsade resultatförbättringen

Volymtillgången förväntas under 2007 bli god och stabil tack

vare den aktuella kontraktssituationen. En hög andel av kundav-

talen har under senare delen av 2006 omförhandlats för 2007

och framåt.

Under 2006 har sex äldre fartyg sålts och fem av dem har där-

efter återhyrts, vilket förbättrat både den fi nansiella situationen

och exponeringen för driftsstörningar. Under året genomfördes

förlängningar av de tre nyare fartygen vilket också förbättrade

kapaciteten i Atlanttrafi ken.

För volymtillgången är framtidsperspektivet positivt då Trans-

atlantics kvalitetstransporter fortsätter att attrahera kunderna på

marknaden. Det skapar förutsättningar för ett stabilt och jämnt

lastfl öde – en av nyckelfaktorerna mot en förbättrad lönsamhet.

Transatlantic B&N Nordsjöfrakt Pro Forma Resultat (MSEK) 2006 2005 2004 2004 2003 2002

Nettoomsättning 798 806 993 391 295 191

Rörelseresultat 18 42 53 32 –1 22

Operativt resultat före skatt 12 0 25 14 –19 11

Se defi nitioner sidan 61 samt sidorna 6–7 för femårsöversikt.


Division Atlanttrafi k bedriver bland annat transatlantisk LoLo-trafi k

med bulkvaror.

Flottan består av 13 fartyg som är specialanpassade för skogstransporter.


En tonnageplan har etablerats där divisionen genom att

ersätta det idag inhyrda, äldre tonnaget med nya och mer effek-

tiva fartyg uppnår en tydligt förbättrad kostnadsstruktur.

Transatlantisk RoRo-trafi k

De östgående transporterna av tidningspapper från Kanada

ökade under slutet av året. Den svagare konjunkturen i USA till-

sammans med högre priser i Europa innebar att de kanadensiska

papperstillverkarna kunde ta tillbaka andelar på den europeiska

marknaden. RoRo-trafi ken sysselsätter fem till sex fartyg, varav

tre under året förlängts. Baserat på en kontraktsbild som säker-

ställer ett både högt och jämnt volymfl öde är målet att öka

kapaciteten genom större fartyg med minskade kostnader per

transporterat ton. Diskussioner pågår också om att fortsätta att

reducera antalet anlöpshamnar i både USA och Europa.

Transatlantisk LoLo-trafi k

Husbyggandet i USA minskade kraftigt under 2006. Det ledde

till sämre förutsättningar för skandinavisk export av sågade trä-

varor, vilket påverkade lönsamheten för divisionens fyra LoLo-

fartyg. Som ett led i att anpassa tonnagebilden och för att kunna

marknadsföra Transatlantic som en självständig enhet avslutades

samarbetet med kanadensiska Kent Line i slutet av året. Det

egna tonnaget har under hösten 2006 delvis hyrts ut på time-

charter basis, vilket kunde begränsa effekterna av den påtagliga

nedgången i den västgående trävaruexporten. Genom nya kon-

trakt och ett nära samarbete med divisionens RoRo-enheter för-

väntas en god resultatutveckling kommande år.

Trafi k med sidoportsfartyg längs den amerikanska

östkusten

Den amerikanska kusttrafi ken, som sysselsätter fyra sidoports-

fartyg, utvecklades enligt plan sett till helåret och kapacitetsut-

nyttjandet var högt. Utvecklingen i Sydamerika bevakas med syf-

tet att kunna utvidga trafi ken för detta trafi kområde. Många

internationella skogskoncerner lägger produktion av massa och

pappersprodukter i länder som Brasilien vilket ökar efterfrågan

på kusttransporter. De fem äldre fartygen i trafi ken har under

året sålts varav fyra återhyrts under en begränsad period inför

kommande tonnageförnyelse. Utförsäljningen av fartygen har

bidragit till lägre kostnader för trafi ken.

Konkurrens

Konkurrenterna inom Atlanttrafi ken består främst av ett tiotal

större aktörer som Gearbulk, Saga , Spliethoff, Star och Wagen-

borg. Dessa är större än Transatlantic och har stora inslag av

LoLo- och bulkfartyg i sin fl otta. Bulkfartyg ger, jämfört med

dedikerade sidoportsfartyg av det slag som Transatlantic använ-

der, normalt lägre transportkostnader men sämre lastnings-/loss-

ningseffektivitet och en betydligt högre exponering för lastska-

dor. Bland konkurrenterna återfi nns för vissa varugrupper också

containerrederierna.

Transatlantics främsta fördelar i den hårda konkurrensen är

den höga kvaliteten på transporterna tillsammans med hög last-,

kund- och branschkännedom. Med sina specialfartyg är Trans-

atlantic en nischaktör på denna marknad.

Strategiuppföljning 2006

Trots hård konkurrens och en svag skogskonjunktur kunde Divi-

sion Atlanttrafi k volymmässigt befästa positionen på markna-

den. Enligt plan förlängdes de tre så kallade Finn-fartygen, vilket

gav en kapacitetsökning om cirka 20 procent per fartyg. Antalet

anlöpshamnar reducerades bland annat genom att volymerna

för Norske Skog nu genom feedertrafi k förs direkt till Zeebrugge

i Belgien, som är Transatlantics huvudhamn på kontinenten.

Samarbetet med det kanadensiska rederiet Kent Line avslutades

vilket samtidigt ger ökade förutsättningar att integrera LoLo-

och RoRo-trafi ken.

Fokus 2007

Transatlantics Atlantdivision ska befästa positionen som en

marknadsledande leverantör av skogstransporttjänster och bulk-

varor över Nordatlanten. Målet är att långsiktigt skapa tillväxt

genom att öka marknadsandelarna inom de tre områden divisio-

nen opererar på.

En balanserad trafi k med jämnt lastfl öde, färre anlöpshamnar,

ett optimalt utnyttjande av befi ntliga fartyg genom integrering

av LoLo- och RoRo-fartygen samt en tonnageförnyelse med

effektivare fartyg hör till de primära åtgärder som ska driva

utvecklingen mot väsentligt bättre lönsamhet.


Division Europatrafi k



Rörelseresultat 56 56 52 23 5 5

Operativt resultat före skatt 37 37 39 20 1 -7



Fler och fl er kunder vill ha partners som

erbjuder fullservicekoncept i transportkedjan.

Transatlantic fortsätter därför att utveckla

systemlösningar med synergier mellan olika

enheter och divisioner.

Affärsidé

Inom linje- och kontraktsfart ska Division Europatrafi k erbjuda

och utveckla systemorienterade, högkvalitativa europeiska sjö-

transporter primärt riktade mot skandinavisk basindustri i

Östersjö området.

Verksamhet

Europatrafi ken, som drivs i dotterbolagskoncernen Transatlantic

European Services, täcker olika kundsegment med särskild fokus

på skogsindustrin. Östersjön utgör den geografi ska basen.

Verksamheten bedrivs inom fyra enheter:

TransPal Line

Containerbaserad linjetrafi k mellan Sverige och England.

TransFeeder Line

Feedertrafi k mellan svenska och fi nska hamnar i Östersjön och

norra Tyskland.

TransLumi Line

Östersjöbaserad systemtrafi k för skogsindustrin med dedikerade

fartyg.

TransBulk Services

Kontraktsbaserad trafi k med mindre bulkfartyg.

De fl esta transporter som sker inom divisionen utgörs av helhets-

lösningar för främst stora internationella företag inom skog och

annan basnäring. Europadivisionen erbjuder bland annat spedi-

tion och lagring av alla typer av gods, både bulkgods och stycke-

gods. I ett antal hamnar har divisionen moderna lagerlokaler och

lagringssystem. Bakom divisionens allt större ansvar för den

logistiska kedjan ligger kundernas strävan att i allt högre omfatt-

ning fl ytta sina lager närmare slutkunderna.

Flottan består idag av 19 fartyg.

Strategi

Aktiviteterna inom de fyra affärsenheterna syftar till att göra

Division Europatrafi k till en större aktör och därmed kunna

erbjuda kunderna fl er och bättre transportlösningar. För att för-

djupa och bredda serviceutbudet mot marknaden ska rollen som

fullserviceoperatör fortsätta att utvecklas och etablering ska ske

på fl er orter i Östersjöområdet. För att stärka koncernens kom-

munikation mot befi ntliga och nya kunder ska en gemensam

bearbetning av marknaden ske dels från divisionens enheter, dels

i nära samarbete med Division Atlanttrafi k. Tonnage och resurser

ska utnyttjas på bästa sätt genom att realisera identifi erade last-

och kundpotentialer och för att skapa lönsam tillväxt. Kunderna

ska kunna se möjligheter inom samtliga enheter samtidigt som

de olika delarna stärker helhetsintrycket.

Resultat

Aktiviteten inom divisionen var hög under 2006. Nya verksam-

heter startades och mer tonnagekapacitet tillfördes. Expansio-

nen av verksamheten belastade resultatet men ger kapacitet att

utveckla nya affärer framöver. Divisionens resultat blev samman-

taget i nivå med 2005.

TransPal Line

Med fyra fartyg trafi kerar enheten linjen Västerås–Södertälje–

Oxelösund–Helsingborg och engelska Goole tre gånger i veckan.

Volymerna ökade under året ökat och ett kommersiellt samar-

bete inleddes med Schenker AB vilket skapar förutsättningar att

ytterligare förbättra logistikerbjudandet. Att erbjuda de större

kunderna, som de stora svenska skogsbolagen, att ta hand om

hela logistikkedjan är viktigt ur konkurrenssynpunkt.

Investeringar skedde under 2006 i nya lastbärare och nya bulk-

containers. Dom satsningarna har dels gett nya kundgrupper, dels

skapar förutsättningar att öka volymerna från befi ntliga kunder.

För att klara den i många fall mycket specifi ka godshante-

ringen har divisionen och enheten utvecklat egna lasthanterings-

koncept, bland annat för hantering av stål- och pappersvaror.

TransFeeder Line

Divisionens feedertrafi k till och från de stora omlastningsham-

narna Bremerhaven och Hamburg omfattar idag fyra fartyg och

två linjer. Förutom den mellansvenska linjen – Södertälje, Västerås

och Oxelösund – utökades verksamheten under året med en ny

linje mellan norra Finland och Tyskland. Den nya linjen startades

som en följd av ett nytt långfristigt transportavtal med StoraEnso

och ett växande antal andra kunder. Volymerna i feedertrafi ken

ökade under det gångna året med cirka 14 procent. Ökningen

omfattar både syd- och nordgående laster och har medfört en

bättre balans i trafi ken. Konsumtionsvaror tillverkade i Asien

med destination Sverige och Finland är en viktig orsak till ökningen.

Från Östersjön transporteras allt mer sågade trävaror och stål-

produkter för vidare transport, via de tyska omlastningshamnarna,

till bland annat Mellanöstern och Japan. Att kunna erbjuda kun-

derna ett ökat ansvar för transporterna till andra delar av världen

är en viktig tjänst för att stärka det långsiktiga kund samarbetet

och därmed öka konkurrenskraften. Trängsel och trafi ktullar i

Tyskland och ökade säkerhets- och miljökrav medför att kunderna

efterfrågar mer containertransporter med fartyg istället för land-

baserade transportsystem. För att på sikt kunna bli en ännu större

aktör behöver fl er hamnar i Östersjön inkluderas på linjerna och

fl er kontor etableras på olika platser i Östersjön.

TransLumi Line

Det nystartade rederiet TransLumi Line bedriver en verksamhet

baserad på nära samarbeten med bl. a. StoraEnsokoncernen.

Under det tredje kvartalet påbörjade rederiet marknadsföringen

av tredjepartslaster i de nybyggda så kallade NETSS-fartygen.

Fartygen har byggts för StoraEnso för att ingå i ett omfattande

system för europeisk distribution av skogsprodukter från norra

Finland.

Eftersom StoraEnso i genomsnitt fyller fartygen med sina las-

ter till cirka 60 procent marknadsför TransLumi Line den kvarva-

rande tonnagekapaciteten till tredje part för att effektivt utnyttja

lastkapaciteten.

Inom TransLumi Line bedrivs också idag den sedan tidigare i

Transatlantic etablerade systemtrafi ken med skogsprodukter för

SCA och M-Real. Trafi ken består av fyra RoRo-fartyg i fasta

slingor mellan Sveriges norra östkust och norra Europa.

Det fi nns en stor potential att öka verksamheten i Östersjön

genom att utveckla samarbetet med befi ntliga kunder, koordi-

nera transporterna med TransFeeder Line samt att utöka geogra-

fi ska hämtnings- och avlämningsområden.

TransBulk Services

Enheten omfattar fem fartyg inom kontraktsinriktade bulktranspor-

ter för främst skogsindustrin, också här med Östersjön som bas.

Den ekonomiska utvecklingen inom Östersjöregionen innebär

en ständig ökning av godsvolymerna. Det är därför viktigt för

enheten att växa med ytterligare tonnage för att möta de ökade

volymerna av bl.a. sågade trävaror från Östersjön till områden

som Iberiska halvön, England och Nordafrika. Fokus ligger också

på att hitta en bra och lönsam balans mellan långa kontrakt och

mer spotbetonade transporter. Under 2006 utvecklades trafi ken

tillfredsställande.

Konkurrens

Konkurrensbilden för Europatrafi ken skiljer sig åt mellan de olika

segmenten. En generell trend är att sjöfartsoperatörerna blir allt

större genom förvärv och sammanslagningar, i syfte att möta

kundernas behov och uppnå skalfördelar.

Linjetrafi ken på England och feedertrafi ken på norra Tyskland

konkurrerar med större containeroperatörer som DFDS Tor Line, i

samarbete med Green Cargo, och Samskip respektive med lin-

jeaktörer som Team-Lines och OOCL. Transatlantics anpassade

service kring tjänster och anlöpshamnar utgör här en konkur-

rensfördel.

TransBulk Services konkurrerar med en rad bulkoperatörer.

Bland aktörerna märks Wagenborg och Österströms Rederi.

Fortsatt utveckling av nära samarbeten och med utvalda kunder

utgör viktiga konkurrensmedel för Transatlantics bulktrafi k.

Inom systemtrafi ken för skogsindustrin ingår RoRo-operatörer

som Finnlines, Spliethoff och Wagenborg i konkurrensbilden.

När det gäller TransLumi Line fi nns få konkurrenter som har

samma kapacitet att utföra åtagandena mot kunderna.

Strategiuppföljning 2006

Terminalinvesteringar och utveckling av olika terminaltjänster har

gjort det möjligt att rationellt och kostnadseffektivt hantera

större volymer. Det utökade tonnaget som tillförts under året

och som ett led i ett ökat serviceutbud har lett till växande voly-

mer som ger grunden för framtida resultatförbättringar.

Fokus 2007

Allt fl er kunder vill ha partners som erbjuder fullservicekoncept i

transportkedjan. Det är därför viktigt att fortsätta utveckla

synergierna mellan de olika enheterna för att erbjuda mark-

naden denna tjänst. Nedbrutet per enhet ligger fokus på:

TransPal Line – Att fullt ut nyttja enhetens lastbärare och

utökade tonnage.

TransFeeder Line – Konsolidera nuvarande trafi k och öka voly-

merna för att på sikt kunna öka tonnagestorleken. Feedertrafi ken

från och till norra Östersjön innebär att verksamheten får en

storlek som attraherar nya kundsegment.

TransLumi Line – Med hjälp av synergier från den övriga system-

trafi ken kunna öka tredjepartslasterna.

TransBulk Services – Öka närvaron i den snabbt expanderande

Östersjömarknaden genom ytterligare tonnage.

Den ekonomiska utvecklingen inom Östersjöregionen innebär en

ständig ökning av godsvolymerna.

Fokus är på skogsindustrin men även containerbaserad linjetrafi k

bedrivs.


AFFÄRSOMRÅDE OFFSHORE/ISBRYTNING

US Geological Survey, den amerikanska myndig-

heten för geologi- och mineralfrågor, uppskat-

tar att cirka 25 procent av världens oupptäckta

resurser av olja och gas fi nns i arktiska farvatten

som Barents hav och Alaska.

Offshore

Aktiviteten inom offshore har ökat kraftigt under de senaste

åren, vilket inneburit att efterfrågan på riggar och fartyg nått

rekordhöga nivåer. Det höga oljepriset innebär att många olje-

bolag dels vill maximera produktionen i befi ntliga fält, dels drivs

att leta efter nya fyndigheter.

Stora oupptäckta resurser i arktiska farvatten

Den kraftiga ekonomiska tillväxten i länder som Kina och Indien,

tillsammans med framför allt västvärldens beräknade utveckling

leder till ständigt ökade energibehov. För de närmaste 20-25

åren fi nns analyser som uppskattar efterfrågeökningen på olja

och gas till så mycket som cirka 50 procent. Även om ökningen

delvis tillgodoses av andra energikällor fi nns en tydlig trend mot

ökad konsumtion av olja och gas.

Även om den största produktionsökningen framöver förvän-

tas komma från befi ntliga landbaserade (”on-shore”) fält kom-

mer dessa troligtvis inte att klara av att förse världen med tilläcklig

mängd olja. Nya utvinningsområden behövs. Offshoreindustrin

räknar därför med stora investeringar i oljeproduktionsresurser,

kringutrustning och fartyg under den närmaste tioårsperioden.

US Geological Survey, den amerikanska myndigheten för geo-

logi- och mineralfrågor, uppskattar att cirka 25 procent av värl-

dens oupptäckta resurser av olja och gas fi nns i arktiska far-

vatten (= generellt uttryck för havsområden med isförhållanden)

som Barents hav och Alaska. Eftersom det är svårtillgängliga

delar av världen behöver de fartyg och riggar som kommer att

operera där vara specialutrustade och hög kompetens krävs av

besättningarna.

Global marknad för offshore

Nordsjön och mexikanska golfen var tidigare de enda två stora

offshoreområdena i världen. Idag har det stigande oljepriset och

allt bättre teknik för att ta upp olja på stora djup gjort offshore-

marknaden global. Brasilien, Stilla Havsregionen, Afrikas väskust

och Kina är exempel på nya områden. Det är ofta de stora inter-

nationella oljebolagen som Shell, BP, Statoil och Texaco som

ansvarar för utvinningen, men det höga oljepriset gör att även

många små oberoende aktörer deltar mer aktivt.

Nordsjön – en krympande marknad

Borrning efter olja i Nordsjön inleddes under 1960-talet. Under

2005 beräknas den sammanlagda produktionen uppgå till 2,2

miljoner fat olja per dag och cirka 10 miljoner kubikfot naturgas.

Aktiviteten i området har under de senaste åren ökat kraftigt, vil-

ket bland annat inneburit att efterfrågan på riggar varit den hög-

sta någonsin. Den höga aktiviteten under senare år beror på att

oljebolagen dels utvunnit mer i befi ntliga fält, dels kontinuerligt

utvidgat borrområdet. Utvidgningen innebär att nästan hela den

i sig omfattande Nordsjösektorn är aktiverad idag. På sikt får

därför Nordsjön ses som en successivt krympande marknad.

Olika typer av riggar

Vilken typ av rigg som behöver användas beror ofta på vatten-

djupet vid borrplatsen. I grunda områden som i Mexikanska

Golfen är det vanligt med så kallade Jack-up-riggar, vilka står

direkt på botten. Flytande riggar används där det fi nns stora

djup, som i Nordsjön. De positioneras på botten genom stora

kättingar med ankare. En ny typ av möjlighet att pumpa upp olja

till havs är genom ett så kallat pumphus. På relativt djupa områ-

den placeras detta en bit under ytan, direkt över borrhålet och

sedan transporteras oljan med ledningar till land. Pumphus krä-

ver inte lika stor service av fartyg och är därmed inte lika dyra

som konventionella riggar. Det fi nns även så kallade fl ytande

oljeriggar, stora fartyg med borrutrustning som lägger sig direkt

över hålet och pumpar upp oljan in i fartygets stora tankar.

Tre typer av offshorefartyg

Det fi nns idag cirka 2 500 offshorefartyg som erbjuder oljeriggar

världen över hjälp med allt från konstruktionsarbete på havsbot-

Aktiviteten inom offshore har ökat kraftigt under de senaste åren.

Offshoreindustrin räknar med fortsatt hög aktivitet


ten till att transportera mat och andra förnödenheter till besätt-

ningen på riggarna. Fartygen brukar delas in i fyra olika typer:

– AHTS – ankarhanterare som också har kapacitet att köra förnö-

denheter av olika slag till riggarna. AHTS-fartyg fi nns i fl era

olika segment indelade efter motorstyrka.

– PSV – kör endast förnödenheter till riggarna.

– ERRV – säkerhetsfartyg som kretsar runt oljeriggarna med

kapacitet att hantera olyckor.

– Konstruktionsfartyg – utför konstruktionsarbete på havsbotten.

Antalet offshorefartyg under beställning uppgår till 500-600,

vilket är ett rekordstort antal. Eftersom även antalet riggar kom-

mer att öka kraftigt under de närmaste åren är den allmänna

bedömningen att behovet av fartyg också kommer att vara stort

under samma period.

Spotrater endast i Nordsjön

Offshorefartygen arbetar på olika slag av kontrakt åt oljebola-

gen, från några dagar (spot) upp till cirka tio år. Spotkontrakt

fi nns endast i Nordsjön. Under 2006 var det extremt hög aktivi-

tet i Nordsjön och utbudet av riggar och fartyg som kunde serva

riggarna var begränsat. Följden blev att det noterades ett antal

rekordnoteringar på spotmarknaden för AHTS-fartyg och att

raterna varierade kraftigt från dag till dag. De höga spotraterna

och den höga volatiliteten under 2006 har börjat leda till att allt

fl er oljebolag efterfrågar långa kontrakt. Det innebär att färre

fartyg kommer att agera på spotmarknaden på sikt, en situation

som kan bidra till att ytterligare öka variationerna i raterna.

Konsolidering trolig

En konsolidering av offshoremarknaden är trolig. Oljebolagen

blir färre och större genom förvärv och sammanslagningar och

för att möta deras ökade krav måste leverantörerna bli större för

att ha kapacitet att erbjuda kvalifi cerade tjänster. Offshore-

rederierna består idag av ett fåtal stora aktörer och ett stort

antal mindre. De fl esta har färre än tio fartyg. De fem största

bolagen, Maersk, Bourbon Offshore, Edison Chouest, Farstad

Shipping och Tidewater, kommer troligen att öka sin andel av

marknaden genom uppköp av mindre konkurrenter.

Miljökraven ökar

Hälsa- miljö- och säkerhetskraven ökar. Inte bara från olika myn-

digheter utan även från de stora oljebolagen, vilka vill upplevas

som miljömedvetna av konsumenterna. Oljebolagen ställer där-

för allt högre krav på sina leverantörers miljö och säkerhetsar-

bete. Eftersom säkerhetsarbetet ofta är förenat med stora kost-

nader föredrar oljebolagen att arbeta med ett färre antal

leverantörer, så kallade preferred suppliers, för att fi nna skalför-

delar.

Isbrytning

Ett antal länder i Östersjön och Nordostpassagen har behov av

att utöka eller förnya sin fl otta av isbrytare för att kunna skapa

säkra sjötransportvägar året runt.

Samarbete kring isbrytning i Östersjön

Handeln i Östersjöområdet växer snabbt, inte minst beroende på

ökad handel med Ryssland och nya EU-länder som Polen. Isfria

farleder är en förutsättning för säkra, effektiva och jämna trans-

portfl öden i Östersjön. För att garantera öppna farleder har län-

derna runt Östersjön gått samman i ett projekt, Baltic Icebreaking

Meeting. Projektet har som mål att öka samarbetet och informa-

tionsutbytet kring isbrytning, samt enas om gemensamma regler

för vintersjöfarten för att säkerställa transporter även under

svåra isförhållanden.

Begränsad isbrytarkapacitet

Östersjön är klassat som ett miljöskyddat område, vilket innebär

att länderna i området, tillsammans med EU, kommer att inves-

tera stora belopp i att höja sjösäkerheten och hålla tillgänglighe-

ten för sjöfarten uppe. Det krävs därför stora investeringar fram-

över i isbrytare och sjösäkerhetsfartyg. Idag har länderna runt

Östersjön olika kapacitet, resurser och rutiner för att hantera

isbrytningen. Totalt fi nns cirka 25 fartyg i regionen tillgängliga

för isbrytning och av dessa är nio svenska och nio fi nländska. Vid

omfattande isläggning riskerar det i fl era av de övriga länderna

att uppstå brist på kapacitet. Eftersom behovet av isbrytning är

starkt säsongsbaserat är det en fördel om fartygen kan användas

inom andra områden.

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020

Ny produktion

Nuvarande produktion

Olja och bensinbehov

200

0

40

80

120

160

Oljeproduktion, miljoner fat per dag

20

60

100

140

180

Isfria farleder är en förutsättning för säkra, effektiva och jämna

transportfl öden i Östersjön.


1 4 8 12 16 20 24 28 32 36 40 44 48 52

1 600 000

1 200 000

800 000

400 000

0

GBP/day NOK/day

Spotmarknaden för större ankarhanteringsfartyg

80 000

100 000

120 000

140 000

60 000

40 000

20 000

0

Weekly Average 2005 Weekly Average 2006 Weekly Average 2007

Tillväxt genom fokusering

Genom hög effektivitet i uppdragen, specialut-

bildade besättningar och specialdesignade fartyg

ska det till 50 procent ägda TransViking bli den

ledande aktören och erbjuda den bästa tjänsten

för offshoreoperationer i arktiska områden –

med potential för delar av fl ottan att vintertid

bedriva isbrytning främst i Östersjöområdet.

Affärsidé

Affärsområdet Offshore/Isbrytning ska, genom att kombinera

olika kunders behov, erbjuda effektiva lösningar primärt base-

rade på kombinationsfartyg och högt tonnageutnyttjande.

Verksamhet

Verksamheten inom affärsområdet Offshore/Isbrytning bedrivs i

bolaget TransViking, som ägs till vardera 50 procent av Trans-

atlantic och norska Viking Supply Ships. Transatlantic ansvarar

för bemanning, teknisk drift och säkerhet medan Viking Supply

Ships ansvarar för marknadsföring och befraktning.

Affärsområdet består idag av fyra fartyg. Tre av fartygen är

utvecklade för att klara uppdrag inom både isbrytning och off-

shore. Under årets första kvartal är de tillgängliga för isbrytning

för Svenska Sjöfartsverket och under övriga delar av året är de

tillgängliga för offshoremarknaden i Nordsjön för att fl ytta olje-

riggar och förse oljeplattformar med förnödenheter. Det fjärde

fartyget förvärvades i maj 2006 och är ett renodlat ankarhante-

ringsfartyg för offshorearbeten.

Nybyggnadskontrakt för ytterligare två ankarhanteringsfartyg

tecknades i slutet av 2006 och med option på beställning av

ytterligare två likadana fartyg. Det första fartyget levereras i slu-

tet av 2009 och det andra fartyget åtta månader därefter.

Fartygen är speciellt utrustade för att kunna genomföra uppdrag

i arktiska områden.



Rörelseresultat 212 96 23 23 17 31

Operativt resultat före skatt 191 89 9 9 2 8


Strategi

TransViking har en unik kompetens att utföra offshoreuppdrag

under isförhållanden och i hårda väderförhållanden. Det är en

kompetens som kommer att vara betydelsefull för kunderna när

de bedöms prospektera efter olja och gas i arktiska områden.

Genom hög effektivitet i uppdragen, specialutbildade besätt-

ningar och specialdesignade fartyg med brett användningsom-

råde ska TransViking bli den ledande aktören och erbjuda den

bästa tjänsten för offshoreoperationer i arktiska områden. Kun-

danpassning och nytänkande är tillsammans med en hög profi l

inom det idag högt fokuserade ”HSE”-området (hälsa/säkerhet/

miljö) viktiga faktorer för framgång.

Med Nordsjön som bas för kombinationsfartygen och för kort-

siktiga uppdrag utgörs de potentiella marknadsområdena av

Barents Hav, Alaska samt ryska områden såsom Stochman,

Nordostpassagen och Shakalin. Nya fartyg som beställs ska

kunna operera i arktiska farvatten och målet är att vissa fartyg

skall utrustas för isbrytning. Fartygen behöver också vara kon-

struerade och utrustade för att kunna hantera fl era typer av upp-

drag – som bogsering, ankarhantering, förnödenhetstransporter

och konstruktionsuppdrag.

Resultat

Sedan slutet av 2004 har efterfrågan på offshoretonnage varit

stark och under 2006 noterades en rad rekordrater i Nordsjön.

Den höga aktiviteten i Nordsjön har inneburit en kraftigt ökad

efterfrågan på fartyg med kapacitet att förfl ytta och positionera

oljeriggar. Affärsområdets fartyg har under året haft en mycket

god genomsnittlig intjäningsnivå och sysselsättningsgraden låg

på höga 75 procent. Transatlantics andel av resultatet i Trans-

Viking blev 191 miljoner kronor, vilket är mer än en fördubbling

jämfört med föregående år.


AFFÄRSOMRÅDE OFFSHORE/ISBRYTNING

Isbrytning

Långtidskontraktet med Sjöfartsverket innebär att fartygen,

under första kvartalet varje år, vid behov och inom tio dagar ska

vara tillgängliga för isbrytning. Transatlantic erhåller en årlig

grundavgift, oavsett om isbrytning sker eller inte. Vid isbrytning

utgår en förhöjd ersättning. Avtalet löper fram till 2015 med

möjlighet till förlängning ytterligare 15 år. Avtalets konstruktion

innebär att fartygen vid milda vintrar kan användas inom off-

shore även under årets första kvartal. Isvintern 2005/2006 får

betraktas som lindrig - endast ett av Transatlantics tre kombina-

tionsfartyg bröt is och det under endast en månad. Använd-

ningsområdet för de tre kombinationsfartygen är, beroende på

den korta inställningstiden för isbrytning, normalt begränsat till

de södra delarna av Nordsjösektorn under det första kvartalet.

Offshore

Affärsområdets fartyg har hittills primärt betjänat den så kallade

spotmarknaden i Nordsjön. Efterfrågan på AHTS-fartyg var

mycket stark under 2006. Fyra av de sex rekordrater som note-

rades på spotmarknaden tecknades av Transatlantics offshore-

fartyg vilket visar på både fartygens och besättningens styrka.

Den höga volatiliteten i spotpriserna innebär samtidigt en expo-

nering för stora variationer i intjäningen, vilket också begränsar

kundernas möjlighet till långsiktig planering. Spotmarknaden ris-

kerar därmed att successivt krympa, vilket i sin tur kan ge ännu

större variationer i raterna. TransViking har därför som mål att

teckna fl er längre kontrakt för fartygen. Ett av kombinationsfar-

tygen ingick i slutet av 2006 ett avtal med Shell för uppdrag i

Alaska för sex månaders svårt arbete i arktiska förhållanden med

start i maj 2007. Det under året nyförvärvade AHTS-fartyget

Odin Viking var under 2006 sysselsatt genom längre kontrakt i

Medelhavet.

Under årets första kvartal är tre fartyg tillgängliga för isbrytning för

Svenska Sjöfartsverket och under övriga delar av året är de tillgängliga för

offshoremarknaden i Nordsjön för att fl ytta oljeriggar och förse oljeplatt-

formar med förnödenheter.


Konkurrens

Offshoremarknaden är starkt fragmenterad och konkurrensen

utgörs av ett fåtal stora aktörer – bland andra Bourbon Offshore,

Maersk Farstad och Solstad – samt ett stort antal mindre offsho-

rerederier. Ökade krav på miljö och säkerhet tillsammans med en

fortsatt konsolidering bland kunderna – storfusionen mellan

Norsk Hydro och Statoil är ett exempel – innebär att konsolide-

ringen väntas att tillta bland offshorebolagen. TransVikings kom-

binationsfartyg har unika egenskaper som också lett till en

mycket god funktionalitet i hårt väder och i områden där det

råder isförhållanden – en klar konkurrensfördel.

Strategiutveckling 2006

2006 togs det strategiskt viktiga beslutet att inrikta verksamhe-

ten mot att bli den ledande aktören i arktiska områden. Med

hänsyn till de områden där potential fi nns för ny oljeutvinning

kommer offshoreindustrin att behöva AHTS-tjänster kopplade till

fartyg med isgående och isbrytande kapacitet. För till exempel

Ryssland – med dåligt utvecklat landsvägsnät i de mer perifera

och arktiska områdena – är det av stor betydelse att sjövägen

kunna transportera de stora råvarutillgångarna i norra delen av

landet. En handelsväg till sjöss som är öppen året runt kommer

att behövas. Här vinns en stor potential för TransVikings nybe-

ställda fartyg.

Fokus 2007

Under det närmaste året ligger fokus på att fortsätta att utveckla

det strategiska konceptet som en ledande nischaktör i arktiska

områden. Till målen hör även att fortsätta att öka andelen långa

kontrakt på offshoremarknaden och därigenom minska beroen-

det av den volatila spotmarknaden.

Med fokus på säkerhets- och miljöfrågor levererar

Transatlantic transporttjänster med hög kvalitet.

Genom en aktiv ledning inom säkerhet och

miljö sker en fortsatt utveckling baserat på de

konkurrensfördelar sjötransporter har mot andra

transportslag och för att befästa och stärka

koncernens konkurrensstyrka.

Kvalitetsstyrning inom sjöfart och inom Transatlantic

FN:s myndighet IMO (”International Maritime Organization”) har

en mängd föreskrifter och regler som täcker miljöaspekter såväl

som kvalitets- och säkerhetsfrågor för internationell sjöfart.

– IMOs ISM-kod (”International Safety Management”) täcker

både säkerhets- och miljöskydd. Alla fartyg måste idag vara

certifi erade enligt ISM. ISM administreras och kontrolleras

genom de nationella sjöfartsmyndigheterna, i Sverige Sjöfarts-

verket, och innehåller ett omfattande regel- och kravverk.

– IMOs ISPS-kod (”International Ship and Port Facilities Security

Code”) omfattar ett regelsystem för att förhindra yttre hotsi-

tuationer såsom terroristattacker och kapningar.

Transatlantics fartygs ISM-certifi ering med erhållande av kodens

”Certifi cate of Compliance” gjordes utan några myndighetsan-

märkningar – ett kvalitetsbevis.

En rad andra föreskrifter fi nns såväl genom IMO som genom

EU och respektive fl aggstat. De fristående klassningssällskapen

är garanter för att obligatoriska godkännanden, så kallade klass-

ningar, kontinuerligt sker av varje fartyg baserat på en mängd

kvalitetsspecifi kationer.

Transatlantic driver en aktiv säkerhets- och miljöledning

För att möta och följa alla krav och de standards koncernen själv

sätter har Transatlantic väl utvecklade interna rutiner för att kon-

tinuerligt säkerställa en hög nivå på miljö- och säkerhetsområdet.

Fartygsfl ottans och sjötransporternas miljöaspekter bevakas

kontinuerligt i syfte att minska de negativa miljöeffekterna.

Transatlantics säkerhets- och miljöledning ligger långt framme

och sker genom:

– säkerhets- och miljöpolicy

– en organisation som har medvetenhet, kunskap och kapacitet

att utveckla säkerhets- och miljöfrågorna

– uppmärksamhet på miljöfrågor i diskussioner med kund vid

fartygsutveckling

– aktivt arbete och uppföljning av miljöaspekter och miljöeffekter

– aktiv miljöledning med certifi ering enligt ISO-systemet.

Miljöpolicy

Transatlantics miljöpolicy ligger som grund för att på ett antal sätt

aktivt uppmärksamma och konkret förbättra miljöaspek terna.

En organisation som har medvetenhet, kunskap och

kapacitet att utveckla säkerhets- och miljöfrågorna

Transatlantics organisation har förstärkts som ett led i att reali-

sera koncernens miljöambitioner. Genom dedikerad miljöledning

och ett aktivt miljöarbete har Transatlantic satt fokus på att en

medvetenhet och kunskap om miljöfrågor fi nns och att den fort-

sätter byggas upp för att ge en miljöstyrning av hög kvalitet.

I arbetet i Transatlantic märks bland annat:

– Att ledande personal är utbildad i krishantering genom att

regelbundna övningar sker i samarbete med myndigheter och

involverande fartyg och landorganisation.

– Att samtliga fartyg i trafi k till USA är särskilt certifi erade enligt

OPA 90 (”Oil Pollution Act”) med mycket rigorösa miljökrav.

– Att koncernens driftorganisation är certifi erad enligt kvalitets-

säkringssystemet Achilles som tillämpas av oljeindustrin i Skan-

dinavien.

– Att uppmärksamheten är hög med väl genomförd positione-

ring för att klara de förväntade nya kraven, bland annat för den

ur miljöhänsyn mycket viktiga hanteringen av ballastvatten.

Två nya offshorefartyg byggs nu på spanskt varv för leverans 2009-10. De

utmärker sig miljömässigt genom att bli anpassade till DNVs ”Comfort

Class” som innebär till och med högre miljöanpassning än ”Clean Ship”

standarden och därmed etablerar en ny nivå inom sjöfarten.


KVALITET, MILJÖ OCH SÄKERHET

Strategiska huvudfrågor

Miljöfrågor i kunddiskussioner och vid fartygsutveckling

Genom att uppmärksamma miljöfrågor i marknadsarbetet och i

diskussioner med kunderna utvecklas fl ottan mot en allt högre

grad av miljöanpassning. Branscher såsom skogsindustrin och

offshore har idag ett väl utvecklat miljöförbättringstänkande och

som ligger i linje med Transatlantics strävan. Skog och offshore

är exempel på branscher där man är beredd att betala för olika

former av miljöanpassningar. Andra branscher och kundsegment

har ännu inte hunnit lika långt, vilket innebär att det är viktigt att

myndigheter och branschförbund ställer krav samtidigt som

Transatlantic i dialogen med kunderna tydligt uppmärksammar

miljöaspekterna för fartyg och sjötransporter.

Aktivt arbete och uppföljning av miljöaspekter och miljö-

effekter

Transatlantic följer genom myndighetsdirektiv och egna initiativ

miljöeffekterna av verksamheten. Miljöfrågorna för landorgani-

sationen styrs på olika sätt med kontor och terminaler, men det

stora miljöarbetet ligger naturligtvis på fartygen. I miljöarbetet

märks bland annat:

• Offhorefartygen av Viking-klass opererar på gasolja med

0,1 procent svavelhalt och med katalysatorer som ger lägsta

utsläppsnivå av kväveoxider.

• Systemfartygen i kontrakt för SCA använder enprocentig låg-

svavlig olja. Fartygen har också katalysatorer med lägsta

utsläppsnivå av kväveoxider.

• Systemfartygen i kontrakt för StoraEnso drivs på enprocentig

lågsvavlig olja. Även dessa fartyg har katalysatorer.

• Inom ramen för koncernens fartygsdrift genomförs tester för

ACL-ägda fartyg med körning på lågsvavlig olja.

• Transatlantic Fleet Services har driftsansvaret för sju fartyg

med ISO 14001 miljöcertifi kat och antalet miljöcertifi erade

fartyg ökar successivt - ytterligare tre fartyg är planerade att

erhålla certifi kat under våren 2007.

• För att minska bränsleförbrukningen och därmed luftutsläpp

använder fartygen i transatlantiska rutter metereologtjänsten

”weatherrouting” där dedikerade meterologer följer varje

enskilt fartyg och rekommenderar de vädermässigt bästa väg-

valen.

Aktiv miljöledning med certifi ering enligt ISO-systemet

För att befästa den aktiva miljöledningen certifi eras fartyg dels

genom den obligatoriska ISM-koden, dels enligt det frivilliga

ISO-systemet (”International Standards Organization”) och dess

14001 kod för miljöledning. ISO 14001 har införts gradvis inom

Transatlantic med målet att fl ottan som helhet ska styras genom

koncernens miljöledningssystem.

Säkerhets- och miljöarbetet är nära förknippat

Miljö- och säkerhetsfrågor går ofta hand i hand och inom Trans-

atlantic arbetar säkerhets- och miljöenheterna i nära kontakt

med varandra. Tillsammans är de en hörnsten för den höga kvali-

tet som kännetecknar fartygsfl ottan.

Sjötransporter begränsar miljöeffekternaGenerellt ger sjötransporter, där stora volymer kan transporteras på varje

fartyg, betydligt mindre miljöpåverkan per transporterat ton än vad som

gäller för fl yg- och landtransporter. Järnväg – vars kraftförsörjning kan

baseras på kärnkraft, fossila bränslen och vattenkraft – är det transportslag

som miljömässigt har kunnat konkurrera med sjötransporter. Järnvägssyste-

mens eko nomiska konkurrenskraft baseras samtidigt på omfattande sub-

ventioner. Det innebär att moderna fartyg sett i ett totalt miljö- och ekono-

miskt perspektiv är det miljömässigt främsta transportslaget.

De nya systemfartygen i kontrakt för StoraEnso i dess distributionssystem

”NETSS” är högt miljöanpassade genom klassningssällskapet DNVs

”Clean Ship-Standards”och är utrustade med katalysatorer. Fartygen är

också utrustade med fl ockningsanläggningar med länsvattenseparatorer

som borgar för att inga oljeutsläpp sker.


Den utveckling som sker i Kina, Indien och ett antal andra asiatiska länder

innebär att transportbehoven fortsätter att växa i världen. Att möta det

ökade transportbehovet med fartyg av hög kvalitet minimerar miljöeffek-

terna.

Ett framtidsperspektiv där fartyg övertar alltmer av de landsvägsbaserade

transporterna är inte bara sannolikt utan på grund av miljöskäl en nödvän-

dig utveckling. Det betyder att sjöfarten kommer att utvecklas inte bara för

långa transporter mellan världsdelar utan även för kortare avstånd.

Transatlantics vision är att vara det naturliga

valet. Målet är att Transatlantic även som

arbetsplats – till land och till sjöss – ska upplevas

som det naturliga valet.

En gemensam företagskultur

Under 2006 fortsatte det interna arbetet med att samordna

Transatlantics sätt att driva olika enheter och att fastställa en

gemensam kultur baserad på kärnvärdena Delaktighet-Pålitlig-

het-Målinriktning-Förändringsvilja. En gemensam företagsidenti-

tet har vuxit fram där anställda representerar inte bara sig själva

och sin enhet utan även koncernen i helhet.

Delaktighet är grunden

Grunden för att skapa en gemensam drivkraft inom Transatlantic

är Delaktighet – att ge, sprida och utväxla information. Genom

olika samlingsformer och informationssätt ökas medarbetarnas

förståelse för verksamheten. Tydliga målsättningar följs av ett

aktivt måluppfyllelsearbete.

Transatlantics intranät utvecklas för att kunna vara tillgängligt

för alla landanställda och, via Internet, för hemmavarande sjöan-

ställda. På sikt är målet att hela fartygsfl ottan har utrustning för

att löpande kunna följa intranätet. Koncernens spridning på fl era

kontor och ett väsentligt antal fartyg innebär att effektiva kom-

munikationslösningar alltid är i fokus. Med mer kvalifi cerad satel-

litkommunikationsutrustning förbättras nu informationen med

fartygen steg för steg. Informationen kan successivt byggas ut

till att omfatta - förutom e-post och dedikerade IT-rutiner –

internetbaserad, bred information till alla arbetsställen inom

Transatlantic.

Professionalism

Transatlantic utvecklas genom att tillvarata och utveckla perso-

nalen. Det sker bland annat genom möten och konferenser där

ny kunskap införskaffas och varandras erfarenheter och idéer

delges. Marknadsenheter utbyter erfarenheter och samordnar

marknadsarbetet för Transatlantic.

Drifts- och administrationsenheter samarbetar med mark-

nadsenheter för att skapa effektiva affärsdivisioner.

Genom utbildning och kompetensutveckling präglas verksam-

heten av hög professionalism både mot marknaden och internt

inom koncernen.

Till de prioriterade områdena hör:

• Säkerhet

• Miljö

• Språk

• IT

• Individutveckling

• Ledarskapsutveckling

Utvecklingssamtal – en hörnsten

En av de viktigaste grunderna för kompetensutvecklingen är de

kontinuerliga utvecklingssamtalen där personliga mål formule-

ras och sedan följs upp.

Individuella kompetens- och utbildningsplaner gör att både

företagets och den anställdes behov beaktas. Utvecklingssamta-

len genomförs såväl för landanställda som för anställda till sjöss.

En god arbetsmiljö

Transatlantics Arbetsmiljöpolicy fokuserar på att både fysisk och

psykosocial miljö ska vara god. Beaktandet av bra social gemen-

skap är lika viktigt som att skapa bra arbetsplatser genom rätt

teknik och utrustning. Genom medarbetarenkäter kartläggs och

styrs insatser avseende arbetsmiljön.

Transatlantic lägger stor vikt vid förebyggande åtgärder för att

uppnå en hälsosam arbetsplats. Viktiga delar är en aktiv dialog

mellan chefer och medarbetare, friskvårdsbidrag och friskvårds-

aktiviteter.

Arbetsmiljölagen också för fartyg

Den svenska arbetsmiljölagen inkluderar numera också arbete

ombord på fartyg och där Sjöfartsverket är tillsynsmyndighet.

Syftet är, precis som för landanställda, att förebygga olycksfall

och ohälsa. Inom Transatlantic sker idag riskanalyser med upp-

följningar och åtgärder såväl på fartygsfl ottan som i land.

MEDARBETARE

Gemensam kultur


Utvecklingen inom sjöfarten innebär att ett stort rekryteringsbehov kommer att uppstå i framtiden.

Anledningen är åldersstrukturen hos de anställda och att sjöfartens utbildningar under senare år inte

haft resurser att utexaminera tillräckligt många sjöbefäl. Särskilda insatser krävs därför för att öka till-

förseln av kvalifi cerad personal till rederinäringen.

I Sverige har Sjöfartens Arbetsgivarförbund (”SARF”), där Transatlantic är en av medlemmarna, star-

tat ett projekt för att öka antalet utbildningsplatser. Det sker genom att fartyg anpassas så att de har

kapacitet att ta emot praktiserande gymnasieelever som vill utbilda sig till sjöbefäl.

Projektet inleds på ett av fartygen där Transatlantics har ansvaret för fartygsdriften (Atlantic Cartier)

och utgör ett konkret exempel på hur koncernen medverkar till att öka intresset för professionell sjöfart.

Rekryteringsbehov

Förutom ett normalt rekryteringsbehov för att ersätta anställda

som slutar är den stora utmaningen idag att attrahera sjöbefäl

som kan utvecklas vidare genom Transatlantic. Åldersstrukturen

bland sjöbefäl är idag sådan att en väsentlig, naturlig pensions-

avgång kommer att ske under de närmaste fem till tio åren. Det

är en utveckling som måste mötas genom en aktiv satsning, där

sjöfart i allmänhet och Transatlantic i synnerhet framstår som ett

naturligt val.

Transatlantic är genom Sveriges Redareföreningen mycket

aktivt i den stora forsknings- och utbildningssatsningen ”Light-

house”.

Bland koncernens intressanta och avancerade satsningarna

märks till exempel användning av simulatorer för ytterligare

utveckling av teamarbetet på fartygsbryggorna. För Offshore

fi nns tillgång till särskilda simulatorer för arbetet ombord på

ankarhanteringsfartyg - något som skiljer sig väsentligt från de

renodlade lastfartygen.

Karriär inom Transatlantic

Genom koncernens fl otta och olika verksamheter samt genom

en bredd med både marknads-, drifts- och administrationsenhe-

ter fi nns förutsättningarna att skapa intressanta karrärmöjlighe-

ter inom Transatlantic. Tillsammans med en aktiv och positiv per-

sonalpolitik är detta hörnstenar som gör Transatlantic till en

intressant arbetsplats.


Transatlantic arbetar målmedvetet med att skapa en gemensam värdegrund i den egna organisationen.

Samsynen hos medarbetarna baseras på fyra kärnvärden.

Agneta Lyfors, befraktningsmäklare – TransFeeder Line.

Anställd sedan 1996.

Vad gör en befraktningsmäklare?

Jag befraktar fartygen inom feedertrafi ken mellan Sverige och

Tyskland. Arbetet innebär att planera lasterna ihop med farty-

gens styrmän, att kontakta stuveribolag, agenter, kunder och de

rederier vi samarbetar med.

Vad gör ditt jobb speciellt?

Det är alltid många bollar i luften med många kontaktpersoner

för att tillse att trafi ken löper som planerat. Det är många beslut

som behöver fattas och resultatet blir ofta ros och ibland ris.

Arbetet är intensivt och ibland stressigt, fartygen skall ha en

mängd information innan hamnanlöp och allt skall fungera med

till exempel stuveri så att anlöpen och lasthanteringen blir effektiv.

Nog så viktigt är att vi uppnår kostnadsramarna för kunder

och samarbetsrederierna för översjölaster.

Varje dag behöver man växla språkmässigt mellan svenska,

tyska och engelska.

Vad är det bästa med ditt jobb?

Det bästa med mitt jobb är att jag samarbetar med så många

olika människor och att jag får ta ett stort ansvar.

Vad krävs för att bli en bra befraktningsmäklare?

En befraktningsmäklare behöver kunna skapa bra kontakter med

en mängd personer och inte minst vara lyhörd för kundernas

behov och för de andra parter vi samarbetar med. Bra ordnings-

sinne och att kunna arbeta med snäva tidsramar är också viktigt.

Vad är det bästa med Transatlantic?

Jag uppskattar Transatlantic därför att vi i TransFeeder Line har

en koncerntillhörighet att stötta oss mot och därför att det ger

möjligheten att ha kontakt med många och olika personer.

Vad är din framtidstro?

Det sker och kommer att ske mycket inom vår verksamhet. Vi är

expansiva och det är mycket positivt som händer i arbetet.


FARTYGSFLOTTAN

Fortsatt utveckling

Till Transatlantics främsta styrkor hör en om -

fattande kunskap om såväl utveckling av nya

fartygs- och logistikkoncept som kvalifi cerad

bemanning och drift av fartyg.

I takt med att kundernas behov förändras ställs nya krav på far-tyg och tillhörande transport- och logistiklösningar. Att tidigt identifi era nya marknads- och kundbehov och utveckla koncept anpassade efter dessa är en viktig del av Transatlantics verksam-het. Koncernens affärsenheter arbetar i nära samarbete med supportfunktionen Produktion i utvecklingen av nya fartygs- och transportkoncept och för att optimera bemanning och teknisk drift av fartygsfl ottan.

Utveckling av fartygFör att möta kundernas transportbehov krävs en kontinuerlig utveckling av fl ottan på både kort och lång sikt. I det kortare perspektivet omfattar verksamheten bland annat löpande tek-nisk utveckling och mindre förändringar av de befi ntliga farty-gen. Det kan röra sig om anpassningar till följd av nya kunder eller som en konsekvens av nya krav och rekommendationer. I det längre perspektivet innebär arbetet ett säkerställande av att fl ottans sammansättning möter de behov som fi nns på marknaden. Inom koncernen fi nns en unik kompetens och erfarenhet från utveckling av olika typer av fartyg, allt från enklare bulkfartyg till mer avancerade och specialanpassade fartyg, som kombinerade isbrytare/offshorefartyg. Nya fartygstyper eller transportlösningar utvecklas i nära samverkan med kunder och de affärs drivande divisionerna. Under 2006 förlängdes Atlanttrafi kens systerfartyg Finnpine, Finnwood och Finnfi ghter med 20 meter vardera. Far-tygen används för att transportera skogsprodukter över Nordat-lanten och förlängningen gjordes för att möta kundernas ökade transportbehov och fortsätta anpassningen till miljövänligare transporter. Arbetet med en förnyelse av den övriga Atlanttra-fi ksfl ottan har fortsatt med identifi ering av fartygstyper och utrustningsstandards. Processen har nu övergått i konkreta varvsdiskussioner. Transatlantics tonnagestrategi betonar en god balans mellan ägda och inhyrda fartyg och att uppnå en genom-snittlig ålder av fl ottan om cirka tio år.

Bemanning och teknisk driftEn effektiv drift av fl ottan hör till de mest avgörande framgångs-faktorerna inom sjöfart. Enheten Ship Management – som drivs genom dotterbolaget Transatlantic Fleet Services – ansvarar för teknisk drift, utrustning och bemanning av såväl Transatlantics egna som externa kunders fartyg. Funktionen ansvarar även för att fartygen uppfyller gällande miljö- och säkerhetskrav. Inom segmentet fartygsdrift av handelsfartyg är Transatlantic ledande i Sverige.

Driftverksamheten omfattar, förutom ägda fartyg och ett antal långtidsinhyrda fartyg, även externa uppdrag. Till de externa uppdragen hör Atlantic Container Lines (ACL) container/RoRo-fl otta, Klaveness svenskfl aggade fartyg och Ostindiefara-ren Götheborg.

Besättningarna består av svenska och fi lippinska sjömän. Rekrytering av fi lippinska sjömän sker i det delägda dotterbola-get Swedish Crewing Management Ltd i Manilla.

Fartygsfl ottanTransatlantics fl otta omfattar 18 hel-eller delägda fartyg. Dess-utom långtidsinhyrs (hyreskontrakt överstigande ett år) ytterli-gare 18 fartyg. Dessutom fi nns normalt fl era korttidsinhyrda far-tyg. Första april 2007 förvärvas TransNjord för trafi k i Europadivisionen.

Transatlantic strävar efter en god fi nansiell balans mellan ägda och inhyrda fartyg. Det primära är att marknadsenheterna har tillgång till bra tonnage och att detta sker till konkurrenskraftiga ekonomiska villkor. Genom den egna och omfattande fartygs-driften har Transatlantiac kapacitet att driva en stor fartygsfl otta och koncernen strävar därför mot att inhyrningen av externa far-tyg sker på bareboat basis och att Transatlantic handhar fartygs-driften för dessa liksom för den ägda fl ottan.

Forskning och utbildning är kärnområden för den framtida sjöfarten.

För att stärka kompetensnivåer och konkurrenskraft har Chalmers

Tekniska Högskola och Handelshögskolan i Göteborg gått samman

med Sveriges Redareförening i den omfattande satsningen Light-

house. Syftet är att bilda ett nytt kompetenscentrum för sjöfarts-

relaterad forskning och utbildning.


Fartygsförteckning 2006 – 2007Ägda och långtidsinhyrda1) fartyg

Byggnadsår Atlanttrafi ken Typ Dwt Ombyggnadsår Ägande/Hyresform

Ada Gorthon RoRo/Sidolastare 11 500 1984 100%

Maria Gorthon RoRo/Sidolastare 11 500 1984 100%

Finnfi ghter RoLo/Sidolastare 15 100 2001 100%

Finnpine RoLo/Sidolastare 15 100 2002 Inhyrd – Bareboat charter3)

Finnwood RoLo/Sidolastare 15 100 2002 Inhyrd – Bareboat charter3)

Alida Gorthon Sidolastare 14 240 1977/1991 Inhyrd – Timecharter

Ingrid Gorthon Sidolastare 14 240 1977/1991 Inhyrd – Timecharter

Margit Gorthon Sidolastare 14 240 1977/1991 Inhyrd – Timecharter

Joh. Gorthon RoRo/Sidolastare 8 350 1977 Inhyrd – Timecharter

Nordön LoLo 16 600 2002 100%

Sandon LoLo 16 600 2005 Inhyrd – Bareboat charter3)

Tofton LoLo 14 900 1980 Inhyrd – Timecharter

Weston LoLo 14 900 1977 Inhyrd – Timecharter

Europatrafi k

TransAgila Container 4 500 1994 67%

TransFrej Container 4 500 1994 72%

TransNjord2) Container 4 500 1995 100%

TransOdin Container 4 500 1994 66%

TransAlrek Container 4 500 2006 Inhyrd – Timecharter

TransAnund2) Container 9 800 2007 Inhyrd – Timecharter

TransJorund2) Container 9 800 2007 Inhyrd – Timecharter

Obbola RoRo 11 450 1996 Inhyrd – Bareboat charter4)

Ortviken RoRo 11 520 1996 Inhyrd – Bareboat charter4)

Östrand RoRo 11 560 1996 Inhyrd – Bareboat charter4)

Viola Gorthon RoRo 11 400 1987 100%

TransPaper Container/RoRo 15 000 2006 Inhyrd – Bareboat charter3)

TransPulp Container/RoRo 15 000 2006 Inhyrd – Bareboat charter3)

NB450 Container/RoRo 15 000 2007 Inhyrd – Bareboat charter3)

Andromeda LoLo 6 700 1999 100%

Capricorn LoLo 6 700 2000 100%

Falcon LoLo 5 700 1993 100%

Swing LoLo 4 100 1999 100%

Holmön LoLo 10 900 1978/1991 50%

Offshore/Isbrytning

Balder Viking AHTS/Isbrytare 2 600 2000 50%

Tor Viking AHTS/Isbrytare 2 600 2000 50%

Vidar Viking AHTS/Isbrytare 2 600 2001 50%

Odin Viking AHTS 2 870 2003 50%

1) Inhyrda längre än ett år

2) Från och med februari – april 2007

3) Operationell lease

4) Finansiell lease

Årsredovisning 2006 Rederi AB Transatlantic


Förvaltningsberättelse 2006Rederi AB Transatlantic (publ) – organisationsnummer 556161-0113

Rederi AB Transatlantic bildades i mars 2005 då

B&N Nordsjöfrakt AB genom fusion förvärvade

Gorthon Lines AB, och har 2006 avslutat sitt

andra verksamhetsår.

VerksamhetenÅret 2006 har kännetecknats av ytterligare ett år med ett ökat operativt koncernresultat1). En under året mycket god marknad och hög driftseffektivitet innebar att offshoreverksamheten gav ett mycket gott utfall. Det kompenserade för ett resultat för Atlanttrafi ken som enbart gav en mindre vinst och där en förvän-tad och mer markerad resultatförbättring inte uppnåddes. Euro-patrafi ken redovisade ett resultat i nivå med 2005.

Koncernens fi nansiella ställning var fortsatt god, vilket även gav en förutsättning för att väsentliga återköp av egna aktier kunde genomföras.

Affärsområden och divisionerDivisionerna Atlanttrafi k och Europatrafi k utgör tillsammans affärsområdet Industriell Sjöfart och är koncernens huvudverk-samhet. Denna kompletteras med det nischinriktade affärsområ-det Offshore/Isbrytning.

Affärsområde Industriell SjöfartDivision Atlanttrafi kDivision Atlanttrafi k drivs genom dotterbolaget Transatlantic Services AB och består av de samverkande enheterna

– RoRo-trafi k mellan Nordeuropa och Nordamerika,

– LoLo-trafi k inom samma trafi kområde samt

– Trafi k med sidoportsfartyg längs Nordamerikas östkust och till Karibien och norra Sydamerika.

Division Europatrafi kDivision Europatrafi k, med moderbolaget Transatlantic European Services AB, utgörs idag av de fyra samverkande enheterna

– TransPal Line med containerbaserad linjetrafi k mellan Sverige och Storbritannien,

– TransFeeder Line med containerbaserad linjetrafi k mellan Fin-land, Sverige och kontinenten. En stor andel av de sydgående volymerna omlastas med space charter (hyrt utrymme) till externa, större containerfartyg för vidare transporter,

– TransLumi Line med systemtrafi k för skogsindustrin samt

– TransBulk Services med kontraktstrafi k baserad på mindre bulkfartyg.

Affärsområde Offshore/IsbrytningVerksamheten baseras på ett ökande antal ankarhanteringsfar-tyg för offshoreindustrin. Tre av de under året totalt fyra farty-gen har också isbrytningsegenskaper. Rörelsen drivs genom

TransViking Icebreaking&Offshore AS, som ägs på 50-50 basis tillsammans med norska Viking Supply Ships. Ett långt isbryt-ningskontrakt med svenska Sjöfartsverket ger en garanterad grundintäkt och fartygen är därutöver sysselsatta inom offshore-industrin.

SupportfunktionerUtöver koncernledning och affärsområdena är Transatlantic organiserat med två supportfunktioner - Produktion och Admi-nistration. Produktion ansvarar för fartygsdrift och fartygsut-veckling. Administration omfattar funktionerna fi nans, ekonomi, controlling, IT/Informationsteknologi och human resources.

Koncernens verksamhet har renodlats så att den operativa affärsverksamheten liksom fartygsägande och fartygsdrift sker i dotterbolag medan central administration kvarstår i moderbola-get.

Omsättning, resultat och verksamhetsutvecklingKoncernenKoncernens nettoomsättning uppgick för 2006 till 2 252 MSEK (2 334 MSEK).

Det operativa resultatet före omstruktureringsposter samt före skatt uppgick till 216 MSEK (100).

Årets nettoresultat blev 188 MSEK (314). Föregående år påverkades väsentligt av fusionsposter samt avyttring av division Torrlast.

Affärsområde Industriell SjöfartDivision Atlanttrafi kAtlanttrafi ken har befäst marknadspositionerna. Ökad kapacitet har uppnåtts genom fartygsförlängningar. Det äldre tonnaget har avyttrats och därefter återförhyrts på kortare perioder inför leverans av nytt tonnage. Vinsten förbättrades jämfört med 2005, dock utan att nå en tillfredställande nivå. Resultatet påver-kades negativt av periodvis ojämn lasttillförsel samt av produk-tionsbortfall vid förlängning av fartyg.

Arbetet med effektivitetsförbättringar fortsätter för att tydligt realisera trafi kens potential.

Omsättningen under 2006 uppgick till 798 MSEK (806) och det operativa resultatet före skatt blev 12 MSEK (0).

Beslut har tagits om att tillföra nya och effektivare fartyg för att ersätta det äldre och idag inhyrda tonnaget. Fartygsbeställ-ningar beräknas ske under första halvåret 2007. Tillsammans med att trafi ken struktureras mot ett mer jämnt last- och intäkts-fl öde skapar detta successivt förutsättningar för en mer lönsam trafi k vilket förväntas bli märkbart 2007.

Division Europatrafi k Europatrafi ken inom Industriell Sjöfart kännetecknades av högre volymer och av marknadssatsningar med ökat serviceutbud . Det har också inneburit att resultatet för linjetrafi kerna har belastats med ökade tonnagekostnader. Systemtrafi ken med dedikerade fartyg tillfördes två, av kontrakterade tre, nya fartyg sysselsatta i

1) Operativ resultat = Resultat före skatt och före poster av omstrukturerings- och

engångskaraktär. Se även årsredovisningens inlednade ekonomiskta sammandrag samt

uppslaget med ekonomisk femårsöversikt.



långtidskontrakt för StoraEnso. De nya fartygen hyrs av Transat-lantic genom operationell lease med s.k. bareboat charter. Se även Not 29.

Totalt sett uppnådde Europatrafi ken ett resultat i nivå med föregående år.

Omsättningen under 2006 uppgick till 917 MSEK (754) och det operativa resultatet före skatt blev 37 MSEK (37). Under året förvärvades utestående andelar i de sedan tidigare majoritets-ägda bulkfartygen Andromeda och Capricorn.

Även en majoritetsandel i ett systerfartyg till TransOdin/Trans-Frej, TransAgila ,hörde till årets investeringar liksom förvärv av ytterligare containerenheter.

Den aktiva utveckling som kännetecknar Europatrafi ken beräknas leda till en resultatökning för 2007.

Affärsområde Offshore/IsbrytningOffshore/Isbrytning utökades med ytterligare ett större ankar-hanteringsfartyg. Efterfrågan fortsatte på en mycket hög nivå vilket ledde till en mycket god vinst och avkastning. Ytterligare två större och isgående ankarhanterare beställdes för leverans 2009-10.

Omsättningen under 2006 uppgick till 294 MSEK (162) och det operativa resultatet före skatt blev 191 MSEK (89).

Den nuvarande strukturen och goda utsikter för offshore-marknaden utgör grunden för en fortsatt positiv utveckling för affärsområdet. Principbeslut har tagits om en fortsatt utveckling inriktad på nya utvinningsområden inom arktiska områden.

Koncerngemensamma posterKoncernledning och supportfunktionerna Produktion och Admi-nistration ingår tillsammans med central fi nansförvaltning i Kon-cerngemensamma poster. Även vissa ship management-/fartygs-driftsuppdrag för externa rederier ingår här. Omsättningen består huvudsakligen av driftkostnader som vidarefaktureras till externa kunder. Under året avvecklades vissa mindre lönsamma uppdrag vilket påverkade omsättningen, som under 2006 upp-gick till 243 MSEK (612). Det operativa resultatet före skatt blev -24 MSEK (-26).

Effekter av omstruktureringarOmstruktureringsposter omfattar resultateffekter av engångska-raktär och var för 2006 hänförliga till avyttringar av äldre ton-nage. År 2005 påverkades särskilt av fusionseffekter och avytt-ringen av divisionen Torrlast.

Omstruktureringsposterna uppgick 2006 till -9 MSEK (237) vil-ket i resultaträkningen för 2006 ingår i posten Övriga rörelse-kostnader. (I årsredovisningens särskilda resultatredovisning, uppdelad per operativa enheter - se den ekonomiska femårsö-versikten - framgår omstruktureringsposterna separat).

InvesteringarKoncernens investeringar under 2006 uppgick till 310 MSEK (456) och avsåg främst förlängning av tre fartyg inom Atlantdivi-

sionen och dess fi nansiering, förvärv av andelar i tre fartyg inom Europatrafi ken, samt förvärv av andel i ytterligare ett fartyg inom Offshore/Isbrytning. Likviditetsmässigt och med beaktande av lånefi nansiering påverkades koncernen med 194 MSEK.

AvyttringarAvyttringarna under året uppgick till 193 MSEK (875) och bestod i första hand av avyttringar av sex äldre fartyg inom Atlantdivisionen.

Det sammanlagda avyttringsresultatet uppgick till -9 MSEK (169). Inget av de sålda fartygen var fi nansierade av direkta lån och koncernen tillfördes genom försäljningarna ett likviditetstill-skott med 164 MSEK.

Återköp av egna aktierÅrsstämman gav i april 2006 mandat till styrelsen att kunna genomföra återköp av egna aktier. Under året förvärvades 2 216 400 B-aktier för 93 MSEK vilket motsvarar ett genomsnitt-ligt förvärvspris på 42 SEK/aktie. Kvotvärdet för dessa återköpta aktier uppgick per balansdagen till 22 164 TSEK. Under januari 2007 har ytterligare återköp genomförts. Det därefter totala antalet återköpta aktier uppgår till 2 427 180 stycken med ett genomsnittligt förvärvspris på 43 SEK/aktie och ett kvotvärde om 24 272 TSEK. Samtliga aktier fanns vid utgången av februari 2007 i eget förvar.

Kassafl öde och fi nansiell ställningKoncernens kassafl öde från den löpande verksamheten uppgick till 283 MSEK (276).

Investeringsverksamheten, som omfattar såväl anskaffningar som avyttringar, gav netto -1 MSEK (866) och avsåg både mate-riella och fi nansiella anläggningstillgångar.

Finansieringsverksamheten, som omfattar både nyupplåning, låneamorteringar, återköp av egna aktier och utdelning till aktie-ägarna, redovisade ett netto på -296 MSEK (-964).

Totalt innebar detta att koncernens kassafl öde blev -15 MSEK (178). Koncernens tillgängliga likvida medel, (inklusive ej utnytt-jade kreditfaciliteter), uppgick vid utgången av året till 264 MSEK (307). Därtill har koncernen idag ej utnyttjade löfteskrediter om totalt 400 MSEK.

Vid utgången av december uppgick koncernens totala till-gångar till 2 744 MSEK (2 871) och det egna kapitalet (med avdrag för återköpta aktier) till 1 085 MSEK (1 135). Soliditeten var vid årets utgång 40 procent (40). Skuldsättningsgraden upp-gick samtidigt till 75 (77).

Fartygen redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för plan-enliga avskrivningar. Oberoende marknadsvärderingar av fartygs-fl ottan liksom genomförda avkastningsvärdeberäkningar visar på betryggande övervärden gentemot bokförda fartygsvärden. Vid utgången av 2006 uppgick koncernens bokförda egna kapi-tal (exklusive återköpta aktier) till 37,90 SEK/aktie (36,80).

Minoritetens andel i eget kapital uppgår till 25 MSEK motsva-rande 0,86 SEK/aktie.


28 MB Transatlantic Årsredovisning 2006 Transatlantic Årsredovisning 2006

ModerbolagetModerbolagets verksamhet har väsentligen bestått av koncern-ledning och supportfunktionen Administration vilket innebar en renodling mot tidigare år då även delar av den operativa affärs-verksamheten skedde i moderbolaget. Denna renodling avspeg-las också tydligt i moderbolagets resultaträkning för 2006 jäm-fört med 2005.

Omsättningen i moderbolaget uppgick till 170 MSEK (726). Nettoresultatet blev 201 MSEK (-28). Balansomslutningen vid årets slut uppgick till 989 MSEK (1 315). Moderbolagets likvida medel uppgick vid slutet av 2006 104 MSEK (237). Investeringar har under helåret skett med 3 MSEK (17) och avsåg huvudsakli-gen inventarier och programvaror.

Moderbolagets räkenskaper är upprättade i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06, Redovisning för juridiska personer (förtida tillämpning).

Väsentliga händelser efter årets utgång Avtal har slutits om förvärv av ett ytterligre mindre containerfar-tyg för TransPal Line.

Miljörelaterade frågorSåsom framgår av särskilt avsnitt i årsredovisningen om kvalitet, säkerhet och miljö driver koncernen och dess moderbolag ett aktivt arbete för att säkerställa en hög kvalitet på verksamheten och dess transporter omfattande en rad säkerhetsföreskrifter och en stor hänsyn till mijöaspekter.

Risker och osäkerhetsfaktorerKoncernen följder aktivt de såväl operationella som fi nansiella faktorer som kan innebära risker eller osäkerheter. En beskriv-ning av koncerens operationella och fi nansiella riskhantering framgår dels av Not 1, dels av Not 32.

FramtidsutsikterDen generella sjöfartsmarknaden väntas bli fortsatt god.Sats-ningar som gjorts i koncernen, framförallt i Europadivisionen, ökade volymer, en stärkt prisbild och genomförda anpassningar av fartygskapacitet i Atlantdivisionen väntas medföra goda resul-tatförbättringar i affärsområde Industriell sjöfart. Även om off-shoremarknaden väntas bli fortsatt stark, vilket årets inledning också visat, känns det osäkert om 2006 års rekordresultat i affärsområde Offshore/Isbrytning kan uppnås även för 2007. Sammantaget bedöms att 2007 års resultat kommer att bli i nivå med eller bättre än utfallet 2006. Beskrivet i särskilda avsnittFöljande fi nns beskrivet i särskilda avsnitt i årsredovisningen:

– Transatlantic-aktien och ägarförhållanden, se sidan 8.

– Bolagsstyrning med beskrivning av styrelse- och ledningsarbe-tet, omfattande även riktlinljer för ersättning till ledande befattningshavare, se sidan 55.

– Bolagsskatt redovisas och kommenteras i not 14, inklusive den norska, skattemässiga situationen.

PersonalMedelantalet anställda uppgick för koncernen till 1 268 (1 312). Närmare information återfi nns i Not 7.

Förslag samt motivering till vinstdispositionFöljande medel i moderbolaget står till årsstämmans förfogande:

– Balanserat resultat - 28 334 TSEK

– Årets resultat 200 658 TSEK

– Totalt därmed 172 324 TSEK

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att:

Till aktieägarna utdelas

– kontant 2:00 SEK/aktie motsvarande 56 861 TSEK för utestå-ende aktier exklusive de per den 21 februari 2007 av bolaget återköpta B-aktierna.

– I ny räkning balanseras 115 463 TSEK

– Totalt därmed 172 324 TSEK

Förslaget till aktieutdelning motiveras av att koncernresultatet har utvecklats gynnsamt och att koncernens fi nansiella ställning bedöms som god. Styrelsen har som underlag för sitt förslag till beslut om vinstutdelning beaktat de fi nansiella medel och det egna kapitalet som verksamheten bedöms behöva och den eko-nomiska och likvida ställning som behövs för att driva och utveckla verksamheten. Varken bolagets tillgångar eller skulder har värderats till verkligt värde enligt 4 kap 13a §. Det är styrel-sens uppfattning att den värdeöverföring som kan ske från Bola-get till aktieägarna till följd av föreslagen vinstutdelning är för-svarbar med hänsyn till den s.k. försiktighetsregeln i 17 kap 3 § andra och tredje stycket i Aktiebolagslagen.

ÅrsstämmaÅrsstämma hålls i Skärhamn onsdagen den 25 april 2007 klockan 16.00. Närmare information framgår av särskild kallelse samt av Transatlantics hemsida, www.rabt.se.

Resultat, kassafl öde och balansräkningKoncernens och moderbolagets resultat, likviditet och fi nansiella ställning framgår av de följande resultaträkningarna, kassafl ö-desanalyserna samt balansräkningarna och de noter som hör till dessa.


MB 29 Transatlantic Årsredovisning 2006 Transatlantic Årsredovisning 2006

Resultaträkning

Koncernen Moderbolaget

TSEK Not 2006 2005 2006 2005

Kvarvarande verksamheter

Nettoomsättning 2,3,4 2 252 377 2 334 204 169 915 725 659

Övriga rörelseintäkter 5,6 11 055 91 813 858 2 177

Personalkostnader 7 –485 957 –538 542 – 35 049 –177 080

Övriga externa rörelsekostnader 4,6,8 –1 368 251 –1 464 832 –158 821 –580 741

Avskrivningar och nedskrivningar av materiella

och immateriella anläggningstillgångar 9 –157 696 –185 843 –16 517 –32 270

Resultat från andelar i intresseföretag 10 671 — — —

Resultat från andelar i joint ventures 30 — — — 923

Rörelseresultat 252 199 236 800 –39 614 –61 332

Resultat från andelar i koncernföretag 11 –103 146 375 216 798 7 330

Resultat från andelar i intresseföretag 10 — — — 6 126

Finansiella intäkter 12 16 153 8 615 21 544 15 249

Finansiella kostnader 13 –60 936 –77 815 –40 738 –6 476

Resultat efter fi nansiella poster 207 313 313 975 157 990 –39 103

Upplösning av periodiseringsfond — — 29 333 —

Resultat före skatt 207 313 313 975 187 323 –39 103

Inkomstskatt 14 –19 032 –23 255 13 335 10 898

Årets resultat från kvarvarande verksamheter 188 281 290 720 200 658 –28 205

Avvecklade verksamheter

Årets resultat från avvecklade verksamheter 34 — 23 300 — —

Årets resultat 188 281 314 020 200 658 –28 205

Hänförligt till:

Moderföretagets aktieägare 183 587 307 970 200 658 –28 205

Minoritetsintresse 4 694 6 050 — —

188 281 314 020 200 658 –28 205

Resultat per aktie, räknat på resultat från kvarvarandeverksamhet hänförligt till moderföretagets aktieägare,per aktie i SEK 15 6,09 9,23 — —

Resultat per aktie, räknas på resultat från avvecklade verksamheter hänförligt till moderföretagets aktieägare, per aktie i SEK 15 0,00 0,76 — —



Balansräkning

Tillgångar per den 31 december Koncernen Moderbolaget

TSEK Not 2006 2005 2006 2005

Anläggningstillgångar

Fartyg 9 1 901 682 1 979 533 — —

Byggnader och mark 9 13 490 13 966 11 959 12 379

Inventarier 9 48 387 31 814 4 973 6 282

Pågående nyanläggningar och förskott avseendemateriella anläggningstillgångar 9 2 200 14 634 2 200 1 833

Goodwill 9 1 342 1 342 — —

Varumärken 9 7 015 7 015 — —

Övriga immateriella anläggningstillgångar 9 4 323 2 858 72 770 85 436

Innehav i koncernföretag 16 — — 426 490 469 444

Fordringar hos koncernföretag — — 225 672 250 838

Innehav i intresseföretag 16 1 470 803 — —

Finanisella tillgångar som kan säljas 170 170 170 170

Andra långfristiga fordringar 14,17,23 116 307 63 105 65 865 43 869

Summa anläggningstillgångar 2 096 386 2 115 240 810 099 870 251

Omsättningstillgångar

Varulager 18 32 934 35 106 2 399 2 862

Kundfordringar 144 754 127 599 4 838 5 431

Fordringar hos koncernföretag — — 54 958 162 666

Fordringar hos joint ventures — 4 772 517 10 144

Del i partrederiers omsättningstillgångar — 3 474 — —

Derivatinstrument 32 22 912 2 848 — —

Övriga fordringar 78 156 94 569 — 15 591

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 105 049 61 782 11 623 11 333

Likvida medel 20 263 564 295 641 104 190 236 607

647 369 625 791 178 525 444 634

Anläggningstillgångar som innehas till försäljning 34 — 130 345 — —

Summa omsättningstillgångar 647 369 756 136 178 525 444 634

Summa tillgångar 2 743 755 2 871 376 988 624 1 314 885



Balansräkning

Eget kapital och skulder per den 31 december Koncernen Moderbolaget

TSEK Not 2006 2005 2006 2005

Kapital och reserver som kan hänföras till moderföretagets aktieägare 15, 21, 22

Aktiekapital 308 577 308 577 308 577 308 577

Annat tillskjutet från ägarna 167 126 167 126 — —

Andra reserver 5 103 53 583 — —

Reservfond — — 245 782 245 782

Balanserad vinst 579 375 550 729 172 324 167 571

1 060 181 1 080 015 726 683 721 930

Minoritetsintresse 24 751 54 799 — —

Summa eget kapital 1 084 932 1 134 814 726 683 721 930

Obeskattade reserver

Periodiseringsfond — — — 29 333

Avsättningar

Avsättningar för pensioner 23 — — 45 281 43 869

Uppskjutna skatteskulder 14 — — — 6 763

Summa avsättningar — — 45 281 50 632

Långfristiga skulder 24

Fartygslån 920 674 886 902 — —

Övriga skulder till kreditinstitut 23 499 66 560 — 29 306

Skulder till joint venture — 26 549 — —

Del i partrederiers långfristiga skulder 25 64 169 63 741 — —

Pensionsförpliktelser 23 57 527 56 920 — —

Skulder till koncernföretag — — 75 000 300 000

Uppskjutna skatteskulder 14 115 791 138 137 — —

Övriga skulder 25 375 23 257 21 249 18 706

Summa långfristiga skulder 1 207 035 1 262 066 96 249 348 012

Kortfristiga skulder 24

Fartygslån 111 918 95 531 — —

Övriga skulder till kreditinstitut 5 676 10 318 — 5 518

Del i partrederiers kortfristiga skulder 25 8 688 8 843 — —

Leverantörsskulder 99 629 91 553 5 646 12 589

Aktuell skatteskuld 6 693 — — —

Skulder till koncernföretag — — 98 445 68 352

Skulder till joint ventures 18 038 — — —

Del i partrederiers kortfristiga skulder 25 1 147 4 436 — —

Derivarinstrument 32 4 315 14 168 — —

Övriga skulder 34 427 64 105 838 12 574

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 161 257 185 542 15 482 65 945

Summa kortfristiga skulder 451 788 474 496 120 411 164 978

Summa eget kapital och skulder 2 743 755 2 871 376 988 624 1 314 885

Ställda säkerheter 27 1 626 024 1 507 384 49 815 51 744

Eventualförpliktelser 23, 28 — 7 706 20 447 39 343



Eget kapital

Hänförligt till moderföretagets aktieägare

Andra reserver

Aktie- Annat tillskjutet Omräknings- Säkrings- Balanserade Minoritets- SummaKoncernens förändringar i eget kapital kapital från ägarna reserv reserv vinstmedel intresse eget kapital

Eget kapital 2004-12-31 191 192 2 787 –6 614 2 858 273 617 879 464 719Nyemission i samband med bolagsförvärv - Not 36 117 385 164 339 — — — — 281 724Effekt förvärv 1) — — — — — 47 870 47 870Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamheter — — 68 346 — — — 68 346Omvärdering derivatinstrument, kassafl ödessäkringar- Not 32 — — — –11 007 — — –11 007Utdelning — — — — –30 858 — –30 858Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen 117 385 164 339 68 346 –11 007 –30 858 47 870 356 075

Årets resultat — — — — 307 970 6 050 314 020

Eget kapital 2005-12-31 308 577 167 126 61 732 –8 149 550 729 54 799 1 134 814

Återköp aktier - Not 21 — — — — –93 226 — –93 226Effekt förvärv 2) — — — — — –34 742 –34 742Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamheter — — –70 019 — — — –70 019Omvärdering derivatinstrument, kassafl ödessäkringar - Not 32 — — — 21 539 — — 21 539Utdelning — — — — –61 715 — –61 715Summa förändringar i eget kapitalsom inte redovisas i resultaträkningen — — –70 019 21 539 –154 941 –34 742 –238 163

Årets resultat — — — — 183 587 4 694 188 281Eget kapital 2006-12-31 308 577 167 126 –8 287 13 390 579 375 24 751 1 084 932

1) Förvärv av ytterligare andelar i intresseföretag har medfört att bolagen konsolideras som dotterföretag. Se även Not 36.2) Under året förvärvades utestående minoritetsandelar i två holländska partrederier varvid minoritetens andel i eget kapital lösts ut. Se även Not 36.

Aktie- Överkurs- Reserv- Balanserade SummaModerbolagets förändringar i eget kapital kapital fond fond vinstmedel eget kapital

Eget kapital 2004-12-31 191 192 2 787 78 656 201 238 473 873Nyemission 117 385 164 339 — — 281 724Fusionsresultat — — — 13 657 13 657Utdelning — — — –19 119 –19 119Överföring till reservfond — –167 126 167 126 — —Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen 117 385 –2 787 167 126 –5 462 276 262

Årets resultat — — — –28 205 –28 205

Eget kapital 2005-12-31 308 577 — 245 782 167 571 721 930

Återköp aktier - Not 21 — — — –93 226 –93 226 Koncernbidrag — — — –56 894 –56 894 Skatteeffekt på koncernbidrag — — — 15 930 15 930Utdelning — — — –61 715 –61 715Summa förändringar i eget kapitalsom inte redovisas i resultaträkningen — — — –195 905 –195 905

Årets resultat — — — 200 658 200 658Eget kapital 2006-12-31 308 577 — 245 782 172 324 726 683



Kassafl ödesanalys


TSEK Not 2006 2005 2006 2005

Kassafl öden från den löpande verksamheten

Resultat efter fi nansiella poster 207 313 313 975 157 990 –39 103

Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet

– Avskrivningar och nedskrivningar 9 157 696 185 843 16 517 32 270

– Upplösning av negativ goodwill — –54 544 — —

– Realisationsresultat 9 004 –173 326 655 —

– Ej utdelade resultatandelar i intresseföretag — — — –923

– Ej kassafl ödespåverkande resultat från andelar i koncernföretag — — –216 798 –7 330

– Ej kassafl ödespåverkande räntor 1) –3 740 6 000 21 338 –7 711

– Övrigt 2) –7 183 788 508 363

Betald inkomstskatt –97 –821 –38 —

Kassafl öde från den löpande verksamheten

före förändringar i rörelsekapital 362 993 277 915 –19 828 –22 434

Förändring i rörelsekapital

Förändring av varulager 2 172 –7 829 463 5 102

Förändring av kundfordringar och andra

kortfristiga rörelsefordringar –25 595 –13 590 24 545 –12 653

Förändring av leverantörsskulder och andra

kortfristiga rörelseskulder –56 994 19 119 –70 411 23 713

Kassafl öde från den löpande verksamheten 282 576 275 615 –65 231 –6 272

Investeringsverksamheten

Förvärv av dotterföretag 16, 36 — –12 940 — –7 400

Försäljning av dotterföretag 34 — 141 517 — 72

Påverkan från avvecklade verksamheter 34 — 23 350 — —

Förvärv av andelar i joint venture –55 — — —

Förvärvad kassa genom apportemission 35, 36 — 138 951 — 78 525

Förvärv av fartyg –130 760 –127 250 — –1 179

Försäljning av fartyg 192 670 722 203 — —

Förvärv av andra immateriella anläggningstillgångar –1 805 — –1 805 —

Förvärv av andra materiella anläggningstillgångar –5 236 –31 664 –1 483 –8 555

Försäljning av andra materiella anläggningstillgångar 246 10 830 246 6 190

Förändring av långfristiga fordringar –56 250 904 — 3 709

Kassafl öde från investeringsverksamheten –1 190 865 901 –3 042 71 362

Finansieringsverksamheten

Förändring av lån från koncernföretag — — 128 948 212 636

Upptagna lån 33 615 16 366 — —

Amortering av lån –174 910 –949 049 –28 584 –76 889

Återköp av egna aktier –93 226 — –93 226 —

Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare 2) –61 715 –30 858 –61 715 –19 119

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten –296 236 –963 541 –54 577 116 628

Förändring av likvida medel –14 850 177 975 –122 850 181 718

Likvida medel vid årets början 295 641 104 874 236 607 53 487

Kursdifferens i likvida medel –17 227 12 792 –9 567 1 402

Likvida medel vid årets slut 263 564 295 641 104 190 236 607

1) Betald/erhållen ränta uppgår till –48 523 –63 200 2 144 1 062

2) I beloppet för koncernen ingår för 2006 justeringspost avseende upplösning av skuld med 7 144



NoterNot 1 Redovisnings- och värderingsprinciper, väsentliga bedömningar samt fi nansiell riskhantering

Allmän information Transatlantic-koncernen bedriver internationell kontraktsbaserad sjöfart. Kon-cernen är organiserad i två affärsområden - Industriell Sjöfart och Offshore/Isbrytning.

Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i Sverige och med säte i Skärhamn, organisationsnummer 556161-0113. Adressen till huvudkontoret är Box 21, 471 21 Skärhamn. Moderbolaget är noterat på Stockholms Fondbörs.

Denna koncernredovisning har den 21 februari 2007 godkänts av styrelsen för offentlig görande.

Grunden för den fi nansiella rapporteringens upprättande Koncernredovisningen har upprättats enligt i IFRS så de har antagits av EU samt i enlighet med RR 30 :06 (förtida tillämpning) och Årsredovisningslagen. Någon förtida tilllämpning av IRFS eller IFRIC som per bokslutsdagen ännu ej trätt i kraft har ej skett. En genomgång av de nya principerna har skett för att se vilka konsekvenser de kan få för koncernens fi nansiella rapporter när de införs. Följande principer anses preliminärt få en påverkan på de fi nansiella rap-porterna. - IAS 1 tillägg – Utformning av finansiella rapporterTillägget träder i kraft den 1 januari 2007. Tillägget bedöms innebära utökade tilläggsupplysningar avseende bl.a. definition av kapital, kapitalstruktur och poli-cys för hantering av kapital.- IFRS 7 Finansiella instrumentStandarden träder i kraft den 1 januari 2007, och anses inte innebära att ytterli-gare upplysningar behöver lämnas.- IFRS 8 Operativa segmentStandarden träder i kraft den 1 januari 2009. Standarden behandlar indelningen av företagets verksamhet i olika segment. Enligt standarden ska företaget ta utgångspunkt i den interna rapporteringens struktur och bestämma rapporte-ringsbara segment efter denna struktur. Koncernen tillämpar redan idag en struktur som utgår ifrån den interna rapporteringen.- IFRIC 7 Tillämpning av inflationsjusteringsmetoden enligt IAS 29 Redovisning i höginflationsländerTolkningsuttalandet träder i kraft den 1 mars 2006 och gäller för räkenskapsår som påbörjas efter detta datum. Koncernen har för närvarande inte verksamhet i några länder där övergång till höginflationsredovisning är aktuell.- IFRIC 8 Tillämpningsområde för IFRS 2Tolkningsuttalandet träder i kraft den 1 maj 2006 och gäller för räkenskapsår som påbörjas efter detta datum. Enligt IFRIC 8 omfattar reglerna i IFRS 2 varor och tjänster som fås i utbyte mot eget kapitalinstrument även om dessa varor eller tjänster, helt eller delvis, inte specifikt kan identifieras. Detta uttalande är inte tillämplig för koncernen då denna typ av transaktioner inte förekommer.- IFRIC 9 Omvärdering av inbäddade derivatTolkningsuttalandet träder ikraft den 1 juni 2006 och gäller för räkenskapsår som påbörjas efter den 1 juni 2006. Uttalandet är ett förtydligande av IAS 39 avseende inbäddade derivat, främst vad gäller ändrad bedömning av inbäddade derivat till följd av att marknadsförutsättningar ändras. Detta uttalande är inte tillämpligt, då det f.n. inte förekommer inbäddade derivat i koncernen.- IFRIC 10 Delårsrapportering och nedskrivningarTolkningsuttalandet träder i kraft den 1 november 2006 och gäller för räken-skapsår som påbörjars efter detta datum. I tolkningen slås fast att nedskrivning i en tidigare delårsrapport inte kan återföras i en följande rapport för del- eller helår. Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 10 från och med den 1 januari 2007, men har inte ha någon inverkan på koncernens räkenskaper.- IFRIC 11 IFRS 2 Återköp av egna aktier och transaktioner mellan koncernbolagTolkningsuttalandet träder i kraft den 1 mars 2007 och gäller för räkenskapsår som påbörjas efter detta datum. Tolkningen klargör hanteringen avseende klass ificeringen av aktierelaterade ersättningar där bolaget återköper aktier för att reglera sitt åtagande samt redovisningen av optionsprogram i dotterbolag som tillämpar IFRS. Uttalandet förväntas inte ha någon inverkan på koncernens räkenskaper.- IFRIC 12 ServicekoncessionsarrangemangTolkningsuttalandet träder i kraft den 1 januari 2008. Utlåtandet behandlar de arrangemang där ett privat företag ska uppföra en infrastruktur för att tillhanda-hålla offentlig service för en specific tidsperiod och där man får betalt för denna service under avtalets löptid. Detta uttalande är inte tillämplig för koncernen då denna typ av transaktioner inte förekommer.

Moderbolagets redovisning har upprättats i enligthet med RR 32:06 ”Redo-visning för juridiska personer” (förtida tillämpning) samt i enlighet med Årsre-dovisningslagen. I de fall moderbolaget har andra redovisningsprinciper än koncernen, framgår dessa under rubriken ”Moderbolagets redovisningsprinci-per” i denna not.

Att upprätta rapporter i överernsstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar, samt att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De huvudsakliga uppskattningarna och bedömningar som gjorts framgår i slutet av denna not.

Koncernredovisning I koncernredovisningen ingår moderbolaget samt dotter-, intresse- och joint venture företag.

DotterföretagSom dotterföretag klassifi ceras företag där koncernen har ett bestämmande infl ytande genom en röstandel som överstiger 50%, eller där koncernen genom avtal eller andra uppgörelser kan utöva ett bestämmande infl ytande (inklusive SPE-bolag dvs specialbolag bildat med begränsat och väldefi nierat syfte).

Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. I koncernens egna kapital ingår – förutom moderbolagets egna kapital – därför endast de förändringar av dotterbolagens egna kapital, som uppstått efter förvärv. Anskaffningskostnaden för förvärv av ett dotterbolag har fördelats på bolagets olika tillgångar och skulder med hänsyn till den värdering som utförts i sam-band med förvärvet, oavsett omfattning av ett eventuellt mino ritetsintresse. Den del av anskaffningskostnaden som överstiger förvärvets nettotillgångar, värderade till verkligt värde, redovisas som goodwill vilken är föremål för årlig nedskrivningsprövning. Om anskaffningskostnaden understiger nettotillgång-arna redovisas denna mellanskillnad direkt i resultaträkningen.

Minoritetens andel av dotterbolagets egna kapital, inklusive nettotillgångar till verkligt värde som redovisas för dotterbolaget, redovisas inom koncernens egna kapital på en egen rad. Minoritetens andel av årets netto resultat framgår under egen rad i resultaträkningen.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster eli-mineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger.

IntresseföretagFöretag där röstandelen uppgår för koncernen till minst 20% men under stiger 50%, och som koncernen har ett betydande infl ytande över, är intresseföre-tag. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt den kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde, inkl goodwill, vid anskaffningstillfället och där-efter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets net-totillgångar. Koncernens andel i intressebolagets resultat redovisas under pos-ten ”Resultat från andelar i intresseföretag”. Det koncernmässiga värdet av innehavet redovisas som ”Andelar i intresseföretag”. Ej utdelad ackumulerad vinstandel hänförlig till intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen som kapitalandelsfond under bundna reserver. Orealiserade internresultat eli-mineras med den på koncernen belöpande andelen av resultatet. Även oreali-serade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis för att ett nedskrivningsbehov föreligger. Intresseföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärdet. Som intäkt redovisas endast erhållen utdelning som erhål-lits efter förvärvet.

Joint venture företagJoint Venture företag är företag där koncernen tillsammans med andra ägare har gemensamt bestämmande infl ytande. Koncernen är enbart engagerad i joint venture som utgör en egen juridisk enhet och dessa redovisas i koncer-nens bokslut enligt klyvningsmetoden, genom att redovisa koncernens andel av företagets resultat- och balansräkning. Koncernen redovisar den andel av vinster och förluster av koncernens försäljning av tillgångar till joint venture som motsvarar övriga samägares ägarandel, och först efter att tillgången sålts till oberoende part.

PartrederierAndel i partrederiers resultat redovisas som rörelseintäkt, rörelsekostnad res-pektive fi nansiell intäkt eller kostnad i enlighet med klyvningsmetoden. Kon-cernens andel i partrederiers tillgångar och skulder ingår som särskilda poster under respektive tillgångs- och skuldkategori.



Omräkning av utländska valutorSamtliga transaktioner som ingår i de fi nansiella rapporterna för respek tive koncernbolag värderas och rapporteras i den valuta som ger den mest rättvi-sande bilden av företagets verksamhet, den s.k. funktionella valutan. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlands-verksamhet behandlas som tillgång och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. Koncernens och moderbolagets rapporte-ringsvaluta är SEK.

Utländska dotterbolags bokslut omräknas enligt dagskursmetoden, vilket innebär att balansräkningar omräknas till balansdagens kurs och resultat-räkningar till för året genomsnittlig kurs, varvid omräkningsdifferensen förs till eget kapital. Vid avyttring eller likvidation av sådana bolag redovisas den acku-mulerade omräkningsdifferensen som en del av realisationsresultatet.

Resultatposter omräknas till transaktionsdagens kurs, och uppkomna kurs-differenser förs till årets resultat. Undantaget är om transaktionen utgör säk-ring som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassafl öden eller netto-investeringar, då vinster och förluster förs direkt mot eget kapital. Ford ringar och skulder kommer att räknas om i enlighet med de principer som anges under stycket Finansiella instrument nedan.

Intäkter För fraktuppdrag redovisas de intäkter och kostnader som är hänförliga till uppdraget successivt i förhållande till fraktens genomförandegrad på balansda-gen. Fraktens genomförandegrad beräknas genom antal res dagar på balansda-gen i förhållande till totalt antal resdagar för uppdraget. Övriga intäkter, exem-pelvis intäkter för externa managementuppdrag, redovisas först när överenskommelse med kund föreligger och tjänsten har levererats. Direkta utlägg som har vidarefakturerats till kund, netto redovisas i resultaträkningen mot det kostnadsslag som inköpet gjorts i. Ränteintäkter intäktsredovisas för-delat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäk-ter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

Statliga stöd Rederistödet redovisas netto mot lönekostnad som den är beräknad på. Avräk-ning sker månadsvis.

Inkomstskatter Skatt som ingår i koncernredovisningen avser aktuell och uppskjuten skatt. Koncernen redovisar uppskjuten skatt på temporära skillnader mellan tillgång-ars och skulders bokföringsmässiga- och skattemässiga värde. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast om det är sannolikt att de temporära skillna-derna kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Vid beräkning av uppskjuten skatt har aktuell nominell skattesats i respektive land använts. Upp-skjutna skatteskulder avseende temporära skillnader som hänför sig till investe-ringar i dotterbolag, fi lialer, intresseföretag, redovisas inte i koncernredovis-ningen så länge inte beslut om vinst hemtagning har fattats. Moderbolaget kan i samtliga fall styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna, och det bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid. Skatte-effekten av poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas i resultaträk-ningen. Skatteeffekten av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovi-sas mot eget kapital.

Rapportering för segment Rörelsegrenar innehåller tjänster som skiljer sig åt avseende risker och avkast-ning jämfört med andra rörelsegrenars. Geografi ska marknader tillhandahåller tjänster inom ett speciellt geografi skt område som skiljer sig från de risker och den avkastning som gäller för andra geografi ska områden. I koncernen, och i moderbolaget, klassifi ceras rörelsegrenar som primära segment och geogra-fi ska områden som sekundära.

Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar enligt nedan redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella ned-skrivningar.

Utgifter som höjer tillgångens värde eller höjer tillgångens avkastning, genom exempelvis kapacitetsförbättringar eller genom kostnadsrationalise-ringar, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter i samband med omfl aggning av fartyg, aktiveras enligt denna princip.

Utgifter för större återkommande översynsåtgärder, aktiveras som anlägg-ningstillgång då de bedöms öka fartygets verkliga värde, och skrivs av linjärt under dess nyttjandeperiod. Övriga utgifter för reparationer och underhåll

klassifi ceras som kostnader. I koncernen fi nns dockningskostnader som aktive-ras enligt denna princip, och som skrivs av under 30 månader vilket är den nor-mala tiden mellan dockningar. Kostnader, inkl räntor, för fartyg under byg-gande aktiveras som anläggningstillgång. Avskrivningar enligt plan för fartyg baseras på för varje fartyg individuell bedömning av nyttjandeperioden och därefter kvarvarande restvärde. Nedskrivning sker om tillgångens beräknade återvinningsvärde är lägre än dess redovisade värde. Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag, och justeras vid behov. Den anläggningstyp som har störst restvärde är fartyg, där restvärdet består i beräknat skrotvärde vid slutet av nyttjandeperioden.

Följande nyttjandeperioder har använts avseende linjär plan enlig avskr ivning:Fartyg 20–32 år Dockning 2,5 årMaskiner och inventarier:Datorer 3–5 år Övrigt 5–10 årByggnader 20–50 år Markanläggningar 25 år

Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde, eller nedskrivet värde, efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. För varje tillgång fast-ställs en nyttjandeperiod som används för linjär planenlig avskrivning. Följande nyttjandeperioder har använts avseende linjär planenlig avskrivning:Dataprogram 3-5 årLinjenät 10 år

För immateriella tillgångar som anses ha förmågan att ge ekonomisk avkast-ning under en obegränsad tid, skall ingen avskrivning ske. Däremot skall det årligen, eller när det fi nns indikationer på att tillgånges värde har förändrats, fastställa ett återvinningsvärde för tillgången.

Koncernen har goowill och varumärke som immateriella tillgångar där ingen avskrivning sker. Goodwill testas årligen för att identifi era ev nedskrivningsbe-hov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskriv-ningar. Goodwill fördelas per kassagenererande enhet vid prövning av ev ned-skrivningsbehov, där en kassagenererande enhet är trafi kområden inom divisionerna. Varumärket avser Transatlantic, där återvinningsvärdet för till-gången är väsentligt högre än bokfört värde.

Moderbolaget är genom fi nansiell leasingavtal leasetagare av fartyg som inkluderar rätten att förvärva fartygen efter leasingperiodens utgång. Avtalet redovisas på olika sätt i koncernen och moderbolaget med hänsyn till beskatt-ningsregler. I koncernen redovisas leasingavtalen enligt beskrivningen under stycket Leasingavtal nedan, medan moderbolaget redovisar en immateriell till-gång avseende rätten att förvärva fartyg. Följande nyttjandeperioder har använts avseende linjär planenlig avskrivning: Rätten att förvärva fartyg 6 år.

NedskrivningarTillgångar som har obestämd nyttjandeperiod prövas årligen avseende eventu-ellt nedskrivningsbehov. För tillgångar som har en planmässig avskrivning bedöms om nedskrivning skall ske för tillgången närhelst det fi nns indikationer på att det redovisade värdet är högre än dess återvinningsvärde. Återvinnings-värdet är det högre av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Nedskrivning sker med ett belopp motsvarande skillnaden mellan återvinningsvärdet och redovisat värde.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheterAnläggningstillgångar eller verksamhetsgrenar som har beslutats att avyttras, klassifi ceras i balansräkning som anläggningstillgång som innehas för försälj-ning. Tillgången redovisas då till det lägre av bokfört värde och verkligt värde efter försäljningskostnader.

Försäljningar av fartyg m.m.I resultat vid fartygsförsäljningar ingår skillnaden mellan köpeskillingen och redovisat värde för fartyget samt kvarstående redovisad docknings utgift. För anläggningstillång, eller verksamhetsgren, som beslutats avyttras, omklassifice-ras från anläggningstillgångar till omsättningstillgång under egen rubrik. Till-gången redovisas det lägsta av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Avskrivningen av tillgången sker ej därefter.



Finansiella instrument Finansiella tillgångar klassifi ceras i följande kategorier; Finansiella tillgångar till verkligt värde över resultaträkningen, Lån och kundfordringar, Investeringar som innehas till förfall samt Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning. Finansiella skulder klassifi ceras i följande kategorier; Finansiella skulder till verk-ligt värde över resultaträkningen samt Övriga fi nansiella skulder. Klassifi ce-ringen avgörs av syften med investeringen vid förvärvstillfället. Översyn av klassifi ceringen sker årligen.

Finansiella tillgångar och skulder värderas vid förvärvstillfället till verkligt värde tillsammans med transaktionskostnaden. Investeringarna avförs ur balansräkningen när rättigheten till kassafl ödet för tillgången upphör, eller när större delen av riskerna och möjligheterna för tillgången har överförts till en annan part.

Investeringarna omvärderas löpande till verkligt värde för Finansiella till-gångar till verkligt värde över resultaträkningen, Finansiella tillgångar tillgäng-liga för försäljning samt Finansiella skulder till verkligt värde över resultaträk-ningen. Verkligt värde bestäms genom vad tillgången kan bytas, säljas eller motsvarande till en extern part som har kunskap att bedöma investeringens värde. För Finansiella tillgångar till verkligt värde över resultaträkning och Finansiella skulder till verkligt värde över resultaträkningen, redovisas värdeför-ändringen i resultaträkningen i den period de uppkommer. För Finansiella till-gångar tillgängliga för försäljning och för Övriga skulder, redovisas de orealise-rade värdeförändringar inom det egna kapitalet för att redovisas i resultaträkningen i den period den realiseras. Lån och fordringar samt Investe-ringar som innehas till förfall upptas till det belopp de förväntas infl yta med.

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det fi nns uppenbarliga bevis för att koncernen inte kommer att erhålla fullt belopp.

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transak-tionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet, redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivrän-temetoden.

Leasingavtal Koncernen är både leasetagare och leasegivare och har ingått både fi nansiella leasingavtal samt operationella leasingavtal.

Vid fi nansiella leasingavtal, då koncernen åtnjuter de ekonomiska förmå-nerna och står för riskerna, redovisas leasingobjektet i balansräkningen som anläggningstillgång. Tillgången redovisas vid början av leasingperioden till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimi-leaseavgifterna. Varje leasingobjekt åsätts en nyttjandeperiod i enlighet med de principer som anges under materiella anläggningstillgångar. Som skuld redovisas framtida leasingavgifter minskat med de fi nansiella kostnaderna. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och fi nansiell kostnad.

Övriga operationella leasingavtal redovisas linjärt över leasingperioden i resultat räkningen som Rörelseintäkter vid uthyrning och som Övriga externa rörelsekostnader vid inhyrning.

Varulager Varulager har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och netto-försäljningsvärde. Varulagret består huvudsakligen av bunker och smörj olja. Värderingen har skett i enlighet med FIFO-principen. För varulager har erfor-derliga avdrag för inkurans gjorts.

Pensioner och liknande förpliktelserKoncernen har förmånsbaserade som avgiftsbaserade pensionsplaner. För-månsbaserade pensionsplaner ger de anställda en pensionsförmån motsva-rande ett fastställt belopp och koncernen är skyldig att fi nansiera planerna så att dessa belopp kan utbetalas i framtiden. Vid avgiftsbaserad pensionsplaner betalar koncernen in en fastställt avgift till en fristående juridisk enhet. Avgif-terna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Koncern har därefter inte några ytterliggare pensionsåtagande till de anställda.

Avsättningar görs för samtliga förmånsbaserade planer utifrån aktuariella beräkningar enligt den s.k. project unit credit metoden i syfte att fastställa nuvärdet på framtida förpliktelser för nuvarande och tidigare anställda. Aktua-riella beräkningar görs årligen, och baseras på vid bokslutsdagen aktuella aktu-ariella antaganden. Avsättningens storlek bestäms av nuvärdet av de framtida pensionsutfästelserna med avdrag för verkligt värde för förvaltningskapitalet, oredovisade aktuariella vinster/förluster samt oredovisade skulder för tidigare

tjänstgöringsperioder. Aktuariella vinster/förluster som överstiger ett s.k. korri-dorvärde om 10% skall resultatföras under de anställdas genomsnittliga åter-stående tjänstgöringsperiod.

Lånekostnader Lånekostnader avseende nybyggnadsprojekt aktiveras som anläggnings tillgång under projektteringstiden. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande.

Kassafl ödesanalysenKassafl ödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassa fl ödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

Likvida medelI likvida medel ingår kassa, banktillgodohavande och övriga kortfristiga place-ringar med förfallodag inom tre månader samt checkräkningskredit. I balans-räkningen redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kortfristiga skulder.

Moderbolagets redovisningsprinciperModerbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06 Redovisning för juridisk person (förtida tillämpning). RR 32:06 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personer skall tillämpa samtliga av EU god-kända IFRS och uttalande såvida de inte är i konfl ikt med Årsredovisningslagen och förhållandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag som skall göras och kan göras utifrån IFRS.Denna innbär att moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, förutom angivna undantag som angivits i ovan eller som anges nedan:

Intresse- och dotterbolagAndelar i intresse- och dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaff-ningsvärdemetoden. Redovisade värden prövas vid varje balansdag för att bedöma om det föreligger nedskrivningsbehov. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänas efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investering och reducerar andelens redovi-sade värde.

Koncernbidrag och aktieägartillskottAktieägartillskott redovisas direkt mot eget kapital hos mottagaren och som aktier och andelar hos givaren om inte nedskrivningsbehov föreligger. Kon-cernbidrag som lämnas i syfte att minimera koncernens skattekostnad, redovi-sas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för aktuell skatteeffekt.

Obeskattade reserverDe belopp som avsatt till obeskattade reserver utgör skattepliktig temporära skillnader. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, särre-dovisas i juridisk person inte den uppskjutna skatteskulden som är hänförlig till de obeskattade reserver, utan redovisas med bruttobelopp i balansräkningen.

Finansiella intäkter och kostnaderFinansnettot består av räntor på skulder inklusive pensionsavsättningar, ränte-intäkter på fordringar, valutavinster/-förluster på fi nansiella fordringar och skul-der. I moderbolagets fi nansnetto ingår även utdelning på dotterbolagsaktier, och först när rätten att erhålla betalning har fastställts.

Finansiella instrumentModerbolaget tillämpar samma principer avseende fi nansiella instrument som koncernen förutom värderingsreglerna i IAS 39. I moderbolaget värderas fi nan-siella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning och fi nansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.

Finansiella garantiavtalModerbolaget tillämpar inte de regler som anges i IAS 39 avseende garantiav-tal till förmån för dotter- och intressebolag samt joint ventures.

Förvärv egna aktierVid förvärv av egna aktier minskas fritt eget kapital med utgiften för förvärvet. Vid överlåtelse av egna aktier skall fritt eget kapital ökas med inkomsten från överlåtelsen.



Ersättning till anställda – förmånsbestämda planer Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas på samma sätt som för koncernen.

Riskstyrning I koncernens verksamhet fi nns det ett antal operationella och fi nansiella risker som kan påverka resultatet. De väsentligaste riskerna är:- marknadsrisk- operationell risk - valutarisk- ränterisk- bunkerrisk

Koncernen har identifi erat riskerna och arbetat fram en plan hur man kan und-vika alternativt minimera påverkan på koncernens resultat- och balansräkning genom olika åtgärder.

Koncernens övergripande mål är att minimera de operationella och fi nan-siella riskernas påverkan på koncernens resultat- och balansräkning. Styrelsen har fastställt en Finanspolicy som anger hur riskerna skall hanteras samt hur avrapportering skall ske.

Marknadsrisker:Den allmänna ekonomiska utvecklingen i de länder koncernen är verksam i är en mycket viktig faktor för den fi nansiella utvecklingen, då konjunkturutveck-lingen har en stor påverkan på varufl ödena och dess storlek och därmed efter-frågan för sjötransporter. Även utvecklingen på andra marknader än de som koncernen är verksam på, kan påverka efterfrågan på koncernens tjänster då sjötransportmarknaden är en mycket internationell marknad. Koncernen efter-strävar att ha nära kontakt med kunderna och teckna längre fraktavtal, för att begränsa påverkan av de konjunkturella svängningar.

Operationella risker:Resultatet kan påverkas av haverier på fartyg. Genom ett aktivt service- och skadeförebyggande arbete hålls dessa kostnader nere, och innebär mindre risker för stora enskilda kostnadsökningar.

Valutarisker:Sjöfarten är en mycket internationell verksamhet, vilket innebär att endast en del av koncernens kassafl öde kommer från SEK. Detta innebär att valutaför-ändringar har en stor påverkan på koncernens resultat och kassafl öden, samt dess tillgångar. Valutarisken begränsas först och främst genom att expone-ringen för intäkterna och tillgångarna i olika valutor matchas med lån i motsva-rande valuta. Kvarstående exponering säkras genom olika typer av säkringsin-strument.

Ränterisker:Sjöfart är en kapitalintensiv verksamhet, där långfristiga lån är den huvudsak-liga fi nansieringsformen. Ränteförändringar har därmed stor påverkan på kon-cernens resultat och kassafl öde. För att minska denna risk säkerställs ränteni-våer i stor omfattning på olika tidsperioder och med olika typer av säkringsinstrument.

Bunkerrisker: Kostnadsförankringar för bunkerolja kan påverka resultatet påtagligt. Genom att ingå terminskontrakt för bunkerolja minskar koncernen denna risk.

Se vidare not 32 för mer information.

Derivatinstrument Koncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka riskerna för valutakursför-ändringar, bunkerprisförändringar samt för att säkra exponering för ränteris-ker. Koncernen policy är att endast inneha instrument som är kvalifi cerade för säkringsredovisning. Säkringsredovisning kräver att säkringsåtgärden har ett uttalat syfte att utgöra säkring, att den har en entydig koppling till den säkrade posten och att säkringen effektivt skyddar den säkrade positionen.

Koncernen har säkringar som säkrar verkligt värde för tillgången (verkligt värde säkring), mycket sannolika prognostiserade transaktioner (kassafl ö-dessäkring) samt förändringar av nettoinvesteringar i utländska dotterbolag. När en säkringar har ingåtts dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstru-mentet och den säkrade posten, tillsammans med målet med säkringen samt den strategin för att vidta säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar även sin bedömning, både vid säkringens ingång och löpande under dess livslängd, om

säkringen är effektiv i att utjämna förändringen i verkligt värde eller kassafl ö-det för säkrade poster.

Derivatinstrumenten redovisas vid förvärvstillfället till verkligt värde, och omvärderas löpande till verkligt värde på balansdagen. Orealiserade värdeför-ändringar för säkringar av verkligt värde, redovisas i resultaträkningen tillsam-mans med värdeförändringen för den säkrade tillgången för den effektiva delen av säkringen. Den orealiserade värdeförändringen för effektiva säkringar avseende kassafl öden, redovisas i en omvärderingsreserv inom egna kapitalet. När sådana derivat avyttras löses värdeförändringen upp och redovisas i resul-taträkningen. För derivat som inte kvalifi ceras sig för säkringsredovisning, skall både orealiserad som realiserad värdeförändring, inkl den ineffektiva delen av säkringen, redovisas direkt i resultaträkningen. Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas på liknande sätt som kassafl ödessäkringar.

Verkligt värde på fi nansiella instrument fastställs genom värdering som sker på en aktiv marknad (marknadsvärderingar), eller då inte en aktiv marknads-plats fi nns genom etablerade värderingsmetoder. Nominellt värde minskat med ev. krediteringar, har använts som verkligt värde för kundfordringar och leve-rantörsskulder.

Viktiga uppskattningar och antagande för redovisningsändamålKoncernen gör uppskattningar om framtiden som påverkar koncernens resul-tat- och balansräkningar. De uppskattningar som har störst påverkan är: - Nyttjandeperioden för materiella anläggningstillgångar samt dess restvärde.- Inkomstskatter där koncernen har verksamhet i olika länder och olika skatte-

system (som ex.vis tonnageskatt). - Värdering av fi nansiella instrument.- Pensionsskulden och pensionskostnaden.

Nyttjandeperioder och restvärde bedöms i samband med den årliga pröv-ningen av eventuellt nedskrivningsbehov som för 2006 inte medförde behov av förändring. Avseende inkomstskatter har inga förändringar i skattesystemen noterats i de länder som koncernen är verksamma i. Värderingen av fi nansiella instrument utgår från externa marknadsvärderingar. Pensionsberäkningarna utförs av akturiare utifrån av bolaget fastställda antagande.

Viktiga bedömningar vid tillämpning av företagets redovisningsprinciperDe bedömningar som koncernen gör utifrån fastställda redovisningsprinciper består i huvudsak av klassifi cering av leasingavtal och av antagande om fram-tida kassafl öde för fartygen. Bedömningen av de framtida kassafl ödena base-ras på prognoser framtagna i samband med koncernens budgetarbete, som med beaktande av effekter av konjunktursvängningar samt andra kända för-ändringar, nuvärdesberäknats med en diskonteringsfaktor om 10 %.

För koncernen bedöms antagande av framtida kassafl öden för fartygen vara den bedömning och uppskattning som har störst påverkan på koncernens resultat- och balansräkning. Hur förändring av denna bedömning påverkar resultatet framgår av not 32.

Not 2 Nettoomsättningens fördelning


TSEK 2006 2005 2006 2005

Fraktintäkter 1 476 792 1 382 283 — 159 204

Tidsbefraktningsintäkter 438 249 256 843 138 807 208 262

Vidarefakturererade kostnader

till externa uppdragsgivare 273 286 623 815 — —

Vidarefakturererade kostnader

till interna uppdragsgivare — — 12 106 344 286

Övrigt 64 050 71 264 19 002 13 907

Totalt 2 252 377 2 334 205 169 915 725 659



Not 3 Segmentsredovisning Kvarvarande verksamhet

Industriell Sjöfart Offshore/Isbrytning

Atlanttrafi k Europatrafi k

TSEK 2006 2005 2006 2005 2006 2005

Primära segment koncernen

Försäljning 798 203 806 300 917 482 754 032 294 441 161 561

Intern försäljning — — — — — —

Nettoomsättning 798 203 806 300 917 482 754 032 294 441 161 561

Avskrivningar –50 369 –95 801 –70 401 –58 326 –26 686 –22 807

Resultatandelar från intresseföretag — — 671 — — —

Rörelseresultat 17 653 42 187 56 330 55 884 211 885 96 266

Finansnetto –5 962 –41 960 –19 293 –19 054 –20 887 –7 640

Resultat före skatt 11 691 227 37 037 36 830 190 998 88 626

Inkomstskatt — — — — — —

Årets resultat — — — — — —

Tillgångar 592 263 974 003 1 077 876 998 149 740 337 544 139

Kapitalandelar i intresseföretag — — 1 470 803 — —

Ofördelade tillgångar 2) — — — — — —

Summa tillgångar 592 263 974 003 1 079 346 998 952 740 337 544 139

Skulder 212 468 398 385 642 098 656 980 485 695 380 699

Ofördelade skulder 2) — — — — — —

Summa skulder 212 468 398 385 642 098 656 980 485 695 380 699

Bruttoinvesteringar 3) 137 461 742 245 28 017 739 396 25 175 7 184

Kvarvarande verksamhet

Ship Management/Koncerngemensamt Summa

TSEK 2006 2005 2006 2005


Försäljning 666 860 990 281 2 676 986 2 712 174

Intern försäljning –424 609 –377 970 –424 609 –377 970

Nettoomsättning 242 251 612 311 2 252 377 2 334 204

Avskrivningar –10 240 –8 909 –157 696 –185 843

Resultatandelar från intresseföretag — — 671 —

Rörelseresultat –24 656 –25 631 261 212 171 794

Finansnetto 1 256 –546 –44 886 –69 200

Resultat före skatt –23 400 –26 177 216 326 102 594

Inkomstskatt — — — —

Årets resultat — — 216 326 99 506

Tillgångar 308 897 351 435 2 719 373 2 867 725

Kapitalandelar i intresseföretag — — 1 470 803

Ofördelade tillgångar 2) — — 22 912 2 848

Summa tillgångar 308 897 351 435 2 743 755 2 871 376

Skulder 314 247 286 329 1 654 508 1 722 394

Ofördelade skulder 2) — — 4 315 14 168

Summa skulder 314 247 286 329 1 658 823 1 736 562

Bruttoinvesteringar 3) 3 453 23 941 194 106 1 512 766

1) Omstruktureringsposter som ingår i Rörelseresultatet består 2006 av rearesultat från avyttrade fartyg. För 2005 består posten av upplösning av negativ goodwill med 54 MSEK, rearesultat från

avyttringar av materiella anläggningstillgångar med 23 MSEK, fusionskostnader med -3 MSEK och uppsägningslöner i samband med fusionen med -6 MSEK. I Finansnetto för 2005 ingår

omstruktureringsposter bestående av rearesultat från avyttring av dotterbolag med 146 MSEK.2) Ofördelade tillgångar och skulder består av fi nansiella instrument.3) Årets investeringar om totalt 194 MSEK består i huvudsakligen av fi nansiella investeringar, fartygsinvesteringar från förlängning av Finnfi ghter, förvärv av TransAgila och Odin Viking samt

dockningar. Av 2005 års fartygsinvesteringar om 1 513 MSEK förvärvades 1 057 MSEK genom fusion med Gorthon Lines.



Not 3 fortsättning Kvarvarande verksamhet inklusive omstruktureringsposter

Omstruktureringsposter 1) Summa

TSEK 2006 2005 2006 2005


Försäljning — — 2 676 986 2 712 174

Intern försäljning — — –424 609 –377 970

Nettoomsättning — — 2 252 377 2 334 204

Avskrivningar — — –157 696 –185 843


Rörelseresultat –9 013 68 094 252 199 236 800

Finansnetto — 146 375 –44 886 77 175

Resultat före skatt –9 013 214 469 207 313 313 975

Inkomstskatt — — –19 032 –23 255

Årets resultat –9 013 214 469 188 281 290 720

Tillgångar — — 2 719 373 2 867 725



Summa tillgångar — — 2 743 755 2 871 376

Skulder — — 1 654 508 1 722 394


Summa skulder — — 1 658 823 1 736 562

Bruttoinvesteringar 3) — — 194 106 1 512 766

Kvarvarande och avvecklad verksamhet

Avvecklad verksamhet

Torrlast Summa

TSEK 2006 2005 2006 2005


Försäljning — 148 948 2 676 986 2 861 122

Intern försäljning — — –424 609 –377 970

Nettoomsättning — 148 948 2 252 377 2 483 152

Avskrivningar — –50 –157 696 –185 893


Rörelseresultat — 20 002 252 199 256 802

Finansnetto — 3 298 –44 886 80 473

Resultat före skatt — 23 300 207 313 337 275

Inkomstskatt — — –19 032 –23 255

Årets resultat — 23 300 188 281 314 020

Tillgångar — — 2 719 373 2 867 725



Summa tillgångar — — 2 743 755 2 871 376

Skulder — — 1 654 508 1 722 394


Summa skulder — — 1 658 823 1 736 562

Bruttoinvesteringar 3) — — 194 106 1 512 766

1) Omstruktureringsposter som ingår i Rörelseresultatet består 2006 av reasultat från avyttrade fartyg. För 2005 bestod posten av upplösning av negativ goodwill med 54 MSEK, rearesultat från

avyttringar av materiella anläggningstillgångar med 23 MSEK, fusionskostnader med -3 MSEK och uppsägningslöner i samband med fusionen med -6 MSEK. I Finansnetto för 2005 ingår

omstruktureringsposter bestående av rearesultat från avyttring av dotterbolag med 146 MSEK.2) Ofördelade tillgångar och skulder består av fi nansiella instrument.3) Årets investeringar om totalt 194 MSEK består huvudsakligen av fi nansiella investeringar, förlängningen av Finnfi ghter, förvärv av TransAgila och Odin Viking samt dockningar.

Av 2005 års investeringar om totalt 1 513 MSEK förvärvades 1 057 MSEK genom funsionen med Gorthon Lines-koncernen, resterande består i huvudsak av fartygsinvesteringar.



Industriell Sjöfart

Atlanttrafi k Europatrafi k

TSEK 2006 2005 2006 2005

Primära segment moderbolaget

Försäljning — 114 698 146 758 115 804

Intern försäljning — — — —

Nettoomsättning — 114 698 146 758 115 804

Avskrivningar — –10 401 –3 085 –96

Resultatandelar från intresseföretag — — — —

Rörelseresultat — 10 772 4 743 251

Finansnetto — –5 073 15 –21

Resultat före skatt — 5 699 4 758 230

Inkomstskatt — — — —

Årets resultat — — — —

Tillgångar — — 14 390 —

Kapitalandelar i intresseföretag — — — —

Ofördelade tillgångar — — — —

Summa tillgångar — — 14 390 —

Skulder — — 4 590 —

Ofördelade skulder — — — —

Summa skulder — — 4 590 —

Bruttoinvesteringar 1) — 480 378 — 96 116

Ship Management/

Koncerngemensamt Summa

TSEK 2006 2005 2006 2005

Primära segment moderbolaget

Försäljning 23 157 495 157 169 915 725 659

Intern försäljning –12 106 –377 970 –12 106 –377 970

Nettoomsättning 11 051 117 187 157 809 347 689

Avskrivningar –13 432 –21 773 –16 517 –32 270

Resultatandelar från intresseföretag — — — —

Rörelseresultat – 44 357 –72 355 –39 614 –61 332

Finansnetto 197 589 27 323 197 604 22 229

Resultat före skatt 182 565 –45 032 187 323 –39 103

Inkomstskatt — — 13 335 10 898

Årets resultat — — 200 658 –28 205

Tillgångar 974 234 1 314 885 988 624 1 314 885

Kapitalandelar i intresseföretag — — — —

Ofördelade tillgångar — — — —

Summa tillgångar 974 234 1 314 885 988 624 1 314 885

Skulder 257 351 563 622 261 941 563 622

Ofördelade skulder — — — —

Summa skulder 257 351 563 622 261 941 563 622

Bruttoinvesteringar 1) 3 288 17 963 3 288 594 457

1) 2006 års investeringar bestod främst av inventarier och proramvaror. Av 2005 års investeringar om 594 MSEK förvärvades 584 MSEK genom fusionen med Gorthon Lines.

Not 3 fortsättning



Not 3 fortsättning

Sekundära segment Kvarvarande verksamhet


TSEK 2006 2005 2006 2005

Fördelning per geografi skt område:

Nettoomsättning

Norden 1 309 882 1 576 133 169 915 702 834

Övriga Europa 353 005 358 875 — —

Nordamerika 481 789 398 583 — 22 825

Övriga världen 107 701 613 — —

Totalt 2 252 377 2 334 204 169 915 725 659

Tillgångar

Norden 2 424 718 2 408 633 988 624 1 314 885

Övriga Europa 319 037 398 682 — —

Nordamerika — — — —

Övriga världen — 64 061 — —

Totalt 2 743 755 2 871 376 988 624 1 314 885

Investeringar

Norden 186 095 1 202 055 3 288 594 457

Övriga Europa 8 011 244 468 — —

Nordamerika — — — —

Övriga världen — 66 243 — —

Totalt 194 106 1 512 766 3 288 594 457

Primära segmentKoncernen redovisas fördelat på fyra segment samt dessutom särskilt med uppgifter om effekter av omstrukturering. De fyra segmenten består av affärs-område Industriell Sjöfart med divisionerna Atlanttrafi k och Europatrafi k och affärsområde Offshore/Isbrytning samt Shipmanagement/Koncern-gemensamt. Denna uppdelning har använts genomgående i årsredovisningen vid beskrivning av verksamheten.Division Atlanttrafik bedriver sjötransporter mellan Europa och Nord-amerika samt längs den nordamerikanska östkusten. Divisionen trans-porterar huvudsakligen papper och andra skogsprodukter, men även insatsprodukter för skogsindustrin och stålvaror. Fartygen utgörs av såväl RoRo-fartyg som LoLo-fartyg.

Division Europatrafi k omfattar linjetrafi k mellan Sverige och Stor britannien respektive Tyskland. Trafi ken är containerbaserad och omfattar såväl skogs- och stålprodukter som en rad andra produkter. Divisionen bedriver även trafi k med mindre bulkfartyg och med transporter av råvaror och halvfabrikat inom Europa.

Dessutom innehåller divisionen en verksamhet där fartyg på time charter basis hyrs ut till större skogskoncerner för dess transportsystem i norra Europa. Fartygen utgörs av mindre container- och bulkfartyg samt av RoRo-fartyg.

Division Offshore/Isbrytning utgörs av isbrytande ankarhanteringsfartyg vilka dels nyttjas för isbrytning (primärt för svenska Sjöfartsverket), dels för uppdrag inom offshoreindustrin med ompositionering av riggar och ankare för dessa. Fartygen utför även transporter av förnödenheter för kunder inom offshoreindustrin.

Shipmanagement/Koncerngemensamt inkluderar central ledning och administration.

Omstruktureringsposter omfattar avyttringar av fartyg. Transaktioner mellan divisioner och segment har skett prissatta till marknadsmässiga villkor.

Not 4 Inköp och försäljning mellan koncernföretag

ModerbolagetI moderbolagets nettoomsättning ingår försäljning till övriga koncern företag med 12 106 TSEK (377 970).

I moderbolagets övriga externa rörelsekostnader ingår inköp från övriga koncernföretag med 56 033 TSEK (335 866).

Not 6 Valutakursdifferenser I rörelseresultatet ingår valutakursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder enligt följande:


TSEK 2006 2005 2006 2005

Övriga rörelseintäkter 7 679 7 342 231 194

Totalt 7 679 7 342 231 194

Koncernens valutakursrisker beskrivs i Not 32.

Not 5 Övriga rörelseintäkter Koncernen Moderbolaget

TSEK 2006 2005 2006 2005

Upplösning negativ goodwill 1) — 54 544 — —

Rearesultat avyttrade materiella anläggnings-

tillgångar — 28 650 — —

Valutakursdifferenser 7 679 7 342 231 —

Återvunna tidigare

nedskrivna fordringar — 683 — 683

Diverse koncern-

övergripande poster — — — 1 494

Övrigt 3 376 594 627 —

Totalt 11 055 91 813 858 2 177

1) Negativ goodwill som uppstod i koncernen genom fusionen med Gorthon Lines 2005,

har lösts upp och tillförts eget kapital över resultat räkningen.

Sekundära segment – geografi ska områdenKoncernens verksamhet bedrivs huvudsakligen i tre geografi ska områden. I ”Norden”, som är koncernens hemmamarknad, bedrivs verksamhet inom samtliga segment. Även i ”Övriga Europa” bedrivs verksamhet inom samtliga segment. I ”Nordamerika” bedrivs Atlanttrafi k. Resterande försäljning har lagts in i “Övriga världen”. Försäljningssiffrorna baseras på det land där kun-derna är verksamma. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgångarna är bokförda. Det är att notera att större delen av koncernens tillgångar fi nns i fartyg, som kan operera över hela världen. Indelningen av tillgångar och skul-der kan därmed förändras snabbt.



Antal Varav Antal Varav anställda kvinnor anställda kvinnor

Medelantal anställda 2006 2005

Moderbolaget

Sverige – landanst. 33 42% 51 33%

– ombordsanst. — — 278 3%

Totalt i moderbolaget 33 42% 329 7%

Dotterföretag

Sverige – landanst. 108 36% 80 49%

– ombordsanst. 1 077 9% 840 6%

Nederländerna – landanst. — — 4 0%

– ombordsanst. — — 10 0%

Storbritannien – landanst. 47 23% 46 22%

Finland – landanst. 3 0% 3 0%

Totalt i dotterföretag 1 235 12% 983 10%

Koncernen totalt 1 268 13% 1 312 10%

Löner och ersättningar Styrelse Övriga Styrelse Övrigaper land och VD anställda och VD anställda

TSEK 2006 2005

Moderbolaget

Sverige 5 880 11 592 6 077 137 791

Totalt i moderbolaget 5 880 11 592 6 077 137 791

Dotterföretag i Sverige 3 358 370 571 2 377 274 982

Dotterföretag i utlandet

Nederländerna 250 — 46 14 616

Storbritannien 705 4 433 712 4 848

Finland — 2 072 — 1 670

Totalt dotterföretag i utlandet 955 6 505 758 21 134

Koncernen totalt 10 193 388 668 9 212 433 907

Rederistöd har för moderbolaget erhållits med – TSEK (53 444) och totalt för

koncernen med 160 452 TSEK (167 567).

Notuppgifterna ovan avser belopp före reduktion med erhållet rederistöd.

Moderbolaget

Sjukfrånvaro 2006 2005

Total sjukfrånvaro 1,7% 2,7%

– långtidssjukfrånvaro — 1,6%

– sjukfrånvaro för män 1,8% 2,8%

– sjukfrånvaro för kvinnor 1,6% 0,8%

– anställda > 29 år 2,4% 1,3%

– anställda 30–49 år 1,8% 1,4%

– anställda 50 år < 1,3% 5,3%

Löner, andra ersättningar Löner och Sociala (varav pensions- Löner och Sociala (varav pensions-

och sociala kostnader ersättningar kostnader kostnader) ersättningar kostnader kostnader)

TSEK 2006 2005

Moderbolaget 1) 17 472 13 324 (4 744) 143 868 71 564 (24 974)

Dotterföretag i Sverige 373 929 177 215 (45 993) 277 359 143 358 (39 016) 2)

Dotterföretag utomlands 7 460 1 020 (733) 21 893 3 668 (2 204)

Koncernen totalt 398 861 191 559 (51 470) 443 120 218 590 (66 194)

1) Löner och ersättningar har reducerats med 4 339 TSEK (3 683), vilka aktiverats som arbete för egen räkning på pågående nybyggnadsprojekt.

2) Föregående års värde omräknat/korrigerat.

Med anledning av det goda resultatet 2006 har samtliga landanställda erhållit en gratifi kation på 10 TSEK/heltidsanställning.

Not 7 Medelantal anställda, sjukfrånvaro, löner, andra ersättningar och sociala kostnader mm.

Ersättningar till styrelseledamöter och ledande befatttningshavare

Till styrelsens ordförande och ledamöter har, i enlighet med bolagsstämmo-beslut 2006, utgått ett arvode om totalt 900 TSEK (1 050). Därav har ordföran-den erhållit 300 TSEK (300). Ytterligare arvoden utgår ej avseende arbete i sty-relseanknutna kommittéer. VD och arbetstagarrepresentant erhåller inte något styrelsearvode. Ordföranden erhåller arvodet fördelat över de tolv månaderna från årsstämma till årsstämma och övriga ledamöter erhåller arvodet i efter-skott, innan nästföljande årsstämma.

Styrelsens ordförande har under 10-års perioden 2004–2013 rätt till pen-sion motsvarande 70% av avgångslönen. Därefter utgår förmånsbestämd, livs-varig pension baserad på ITP-planen. För att täcka bolagets åtagande för detta har pensionsförsäkringar tecknats. Bolagets tillgångar i sådana försäkringar respektive bolagets förpliktelser för dessa pensioner ingår i avsättningar enligt Not 23.

Styrelsen har utsett VD (tillika koncernchef) samt två vVD varav en avslu-tade sin anställning i november 2006.

Moderbolagets VD Håkan Larsson har för 2006 haft en kontant lön om 2 858 TSEK (2 963) samt tjänstebil. Bonusavtal fi nns och utfaller när lönsam-hets- och operativa mål uppnås. För verksamhetsåret 2006 har ingen bonus utgått (f.g år 800). Avgångsvederlag vid väsentlig ägarförändring eller uppsäg-ning från bolagets sida utgörs för VD av två årslöner. Inga pensionskostnader har betalats för VD.

Moderbolagets vVD Hans Carlweitz har för 2006 haft en kontant lön om 1 214 TSEK (1 346) samt tjänstebil. Inget avtal har upprättats avseende bonus. F.g år utgick dock en bonus om 200 TSEK (Ingen bonus utgick för 2006). Avgångsvederlag vid väsentlig ägarförändring eller uppsägning från bolagets sida utgörs av två årslöner. Hans Carlweitz har under en femårsperiod från fyllda 60 år rätt till pension motsvarande 70% av avgångslönen. Därefter utgår livsvarig pension motsvarande ITP-planen.

Moderbolagets vVD Lars Petersson, som på egen begäran slutat sin anställ-ning i november 2006, har haft en kon tant lön om 1 703 TSEK (1 602) och tjänstebil. Lars Petersson anställdes i moderbolaget 2005 efter att tidigare ha varit VD i Gorthon Lines AB som infusionerades i moder bolaget under 2005. Lars Petersson har under en sjuårsperiod från fyllda 58 år rätt till pension mot-svarande 70% av avgångslönen. Därefter utgår livsvarig pension motsvarande ITP-planen. Under 2005 slöts en överenskommelse som innebär att Lars Peters-son, med beaktande av den väsentliga ägarförändring som ägt rum genom fusionen, avslutade sin anställning i november 2006 och att ett avgångsveder-lag utbetalades enligt Lars Peterssons anställningsavtal. Kostnaden för vederla-get, som utgick i form av pensionsinbetalningar, om 5,5 MSEK inklusive löne-skatt avsattes i bokslutet 2005.

Övriga ledande befattningshavare (liksom moderbolagets VD och vVD är medlemmar av koncernledningen) har uppgått till tre personer vilka tillsam-mans har haft en kontantlön om 2 730 TSEK (2 742) och som var och en har haft tjänstebil. Denna grupp har bestått av en kvinna och två män. Avgångsve-derlag vid uppsägning från arbetsgivarens sida utgörs för var och en av en års-lön. Dessa befattningshavare har från fyllda 65 år rätt till livsvarig pension mot-svarande ITP-planen. Inga särskilda arvoden har utgått inom koncernen för styrelse ledamöter i dotter- och koncernbolag.

Årsredovisningens separata avsnitt Bolagsstyrning beskriver bl a frågor avseende beslut om ersättningar.



Not 9 Immateriella och materiella anläggningstillgångar


TSEK 2006 2005 2006 2005

Fartyg 2)

Anskaffningsvärden

Ingående anskaffningsvärde 2 359 550 1 553 532 — —

Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) 287 192 1 454 487 — 481 800

Omklassifi cering till anl.tillg som innehas för försäljning –141 219 — —

Försäljningar/utrangeringar –167 147 –821 967 — –481 800

Årets omräkningsdifferens –189 207 314 717 — —

Utgående ackumulerade

anskaffningsvärden 2 290 388 2 359 550 — —

Ackumulerade planenliga avskrivningar

Ingående avskrivningar –362 351 –299 762 — —

Omklassifi cering till anl.tillg som innehas för försäljning — 22 547 — —

Försäljningar/utrangeringar 87 364 139 349 — 10 401

Årets omräkningsdifferens 28 378 –48 778 — —

Årets planenliga avskrivningar1) –137 379 –175 707 — –10 401


planenliga avskrivningar –383 988 –362 351 — —

Nedskrivningar

Ingående nedskrivningar –17 666 –42 559 — —

Försäljningar / utrangeringar 10 163 25 813 — —

Årets omräkningsdifferens 2 785 –920 — —


nedskrivningar –4 718 –17 666 — —

Utgående planenligt restvärde 1 901 682 1 979 533 — —

1) I resultaträkningen ingår även nedskrivningar

på fartyg som i balansräkningen klassifi cerats

bland omsättningstillgångarna

”Anläggningstillgångar som

innehas för försäljning” med: –9 642 — — —

Se även Not 34 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade

verksamheter.

Den genomsnittliga återstående nyttjandeperioden för fartygen är 16 år (13).

2) I posten ”Fartyg” ingår leasingobjekt som koncernen innehar enligt fi nansiella

leasingavtal med följande belopp:


TSEK 2006 2005 2006 2005

Anskaffningsvärden

Ingående anskaffningsvärde 529 708 490 470 — —

Årets omräkningsdifferens –21 346 39 238 — —

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 508 362 529 708 — —

Ackumulade planenliga avskrivningar

Ingående avskrivningar –24 500 — — —

Årets omräkningsdifferens 1 135 –396 — —

Årets planenliga avskrivningar1) –24 420 –24 500 — —



Utgående planenligt restvärde 460 577 504 812 — —

Se även Not 29 Leasing. långtidsförhyrning och charter


TSEK 2006 2005 2006 2005

Byggnader och mark

Anskaffningsvärden

Ingående anskaffningsvärde 20 625 32 041 18 682 25 299

Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) — 2 236 — 2 236

Försäljningar/utrangeringar — –13 849 — –8 853

Årets omräkningsdifferens — 197 — —

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 20 625 20 625 18 682 18 682


Ingående avskrivningar –6 659 –11 295 –6 303 –8 893

Försäljningar/utrangeringar — 5 353 — 3 168

Årets omräkningsdifferens –1 –80 — —

Årets planenliga avskrivningar –475 –637 –420 –578

Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar –7 135 –6 659 –6 723 –6 303

Utgående planenligt restvärde 13 490 13 966 11 959 12 379

varav markvärde 855 855 759 759

Taxeringsvärden för fastigheter inom Sverige

– byggnader 3 546 3 546 3 263 3 263

– mark 799 799 562 562

Totalt 4 345 4 345 3 825 3 825

Bokfört värde på fastigheter inom Sverige 12 257 12 683 11 959 12 379

I årets anskaffning ingår aktiverade räntor med — — — —


TSEK 2006 2005 2006 2005

Inventarier

Anskaffningsvärden


Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) 26 562 25 805 1 155 13 126

Omklassifi cering till anl. tillg.som innehas för försäljning — –4 218 — —

Försäljningar/utrangeringar –2 074 –21 488 –1 761 –8 900

Årets omräkningsdifferens –851 115 — —


Not 8 Revisionsuppdrag Koncernen Moderbolaget

TSEK 2006 2005 2006 2005

Under året kostnadsförda arvoden

och kostnadsersättningar har uppgått till

Arvoden avseende revisionsuppdrag

PricewaterhouseCoopers 1 376 1 335 1 278 940

Svensk Revision Forsäng & Claezon 423 271 314 249

Övriga revisionsföretag 692 555 — —

Arvoden avseende övriga uppdrag

PricewaterhouseCoopers 1 291 790 1 261 790

Svensk Revision Forsäng & Claezon — 31 — 31

Övriga revisionsföretag 28 28 — —

Totalt 3 810 3 010 2 853 2 010




TSEK 2006 2005 2006 2005


Ingående avskrivningar –31 617 –36 881 –7 339 –6 110

Omklassifi cering till anl. tillg.

som innehas för försäljlning — 1 139 — —

Försäljningar/utrangeringar 2 222 13 443 924 1 104

Årets omräkningsdifferens 334 –116 –1 —

Årets planenliga avskrivningar 1) –9 620 –9 202 –1 626 –2 333


planenliga avskrivningar –38 681 –31 617 –8 042 –7 339

Utgående planenligt restvärde 2) 48 387 31 814 4 973 6 282

I årets anskaffning ingår aktiverade räntor med — — — —

1) I beloppet ingår avskrivningar

hänförliga till avvecklade verksamheter med: — –50 — —

Se även Not 34 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter.

2) I posten ”Inventarier” ingår leasingobjekt som koncernen innehar enligt fi nansiella leasingavtal med följande belopp:


TSEK 2006 2005 2006 2005

AnskaffningsvärdenIngående anskaffningsvärde 30 892 30 892 — —

Årets anskaffning

(inkl. förbättringskostnader) 20 797 — — —


anskaffningsvärden 51 689 30 892 — —

Ackumulerade planenliga avskrivningar — —

Ingående avskrivningar –16 681 — — —

Årets planenliga avskrivningar –4 099 –16 681 — —




Se även - Not 29 Leasing, långtidsförhyrning och charter


TSEK 2006 2005 2006 2005

Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Anskaffningsvärden


Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) 367 13 980 367 1 179

Omklassifi ceringar –11 061 –44 000 — –44 000

Årets omräkningsdifferens –1 740 — — —

Utgående ackumuleradeanskaffningsvärden 2 200 14 634 2 200 1 833


I årets anskaffning ingår

aktiverade räntor med — — — —


TSEK 2006 2005 2006 2005

GoodwillAnskaffningsvärden

Ingående anskaffningsvärde 1 342 2 583 8 278 —

Årets anskaffning — — — 8 278

Försäljningar/utrangeringar — –1 241 — —



TSEK 2006 2005 2006 2005

Ackumulerade nedskrivningar

Ingående nedskrivningar — — –8 278 —

Årets nedskrivningar — — — –8 278


nedskrivningar — — –8 278 –8 278

Utgående bokfört värde 1 342 1 342 — —

I samband med fusionen med Gorthon Lines 2005 skedde i moderbolaget ned-skrivning av den goodwillpost som uppkom vid minoritetsförvärvet av aktier i Gorthon Lines AB under 2001. Detta goodwillvärde ingick fram till fusionen i posten ”Andelar i intresseföretag”. Goodwillposten representerade övervärden i fartygsfl ottan som numera ägs av dotterbolag.


TSEK 2006 2005 2006 2005

Varumärken

Anskaffningsvärden

Ingående anskaffningsvärde 7 015 — — —

Årets anskaffning — 7 015 — —



TSEK 2006 2005 2006 2005

Övriga immateriella tillgångar

Anskaffningsvärden

Ingående anskaffningsvärde 3 465 3 465 96 116 —

Årets anskaffning 2 045 — 1 805 96 116

Utgående ackumuleradeanskaffningsvärden 5 510 3 465 97 921 96 116


Ingående avskrivningar –607 –260 –10 680 —

Årets planenliga avskrivningar –580 –347 –14 471 –10 680

Utgående ackumuleradeplanenliga avskrivningar –1 187 –607 –25 151 –10 680


Koncernen: Värdet består av upparbetat trafi ksystem inom Europatrafi ken som innehas av dotterbolaget Transatlantic European Services AB, och tillfördes koncer-nen vid förvärv av utestående 26% av aktierna 2004. I beloppet ingår även aktiverade programvaror.Moderbolaget: Beloppet utgörs av värdet av rätten att vid hyresperio dens utgång förvärva tre fartyg som går i trafi k för SCA. Denna rätt tillfördes kon-cernen i samband med fusionen med Gorthon Lines 2005. I beloppet ingår även aktiverade programvaror.

Not 10 Resultat från andelar i intresseföretag


TSEK 2006 2005 2006 2005

Utdelning från Gorthon Lines — — — 6 126

Resultatandelar från övriga

intresseföretag 671 — — —

Totalt 671 — — 6 126

Not 11 Resultat från andelar i koncernföretag Koncernen Moderbolaget

TSEK 2006 2005 2006 2005

Utdelningar — — 279 296 26 728

Nedskrivning av aktieinnehav — — –62 751 –17 000

Nedskrivning av fodringar — — 352 –2 398

Rearesultat från försäljning

av dotterbolag, netto –103 146 375 –99 —

Totalt –103 146 375 216 798 7 330




TSEK 2006 2005 2006 2005

Skillnad mellan redovisad skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats

Redovisat resultat före skatt 207 313 337 275 187 323 –39 103

Skattekostnad enligt svensk skattesats 28 % –58 048 –28% –94 437 –28% –52 450 –28% 10 949 28%

-Skillnad i olika verksamhetsländers skattesats 4 718 2% 8 423 2% — — — —

-Tonnagebeskattad verksamhet 44 506 22% 26 842 8% — — — —

-Effekt till följd av rapportering i funktionell valuta 1 891 1% –34 610 –10% — — — —

-Effekt av ej skattepliktiga intäkter 2 816 1% 54 630 16% 78 892 42% 10 920 28%

-Effekt av ej avdragsgilla kostnader –4 377 –2% –3 420 –1% –18 548 –10% –10 501 –27%

-Nedskrivning av goodwill — — — — — — –2 318 –5%

-Upplösning negativ goodwill — — 15 272 5% — — — —

-Värdeförändring pensionsåtaganden 4 229 2% 679 0% 3 282 2% 538 1%

-Justering av föregående års skatt 7 906 4% 1 310 0% 2 160 1% 1 310 3%

-Underskott för vilka uppskjuten skattefordran ej beaktats –20 000 –10% — — — — — —

-Övrigt –2 673 –1% 2 056 1% — — — —

Skattekostnad –19 032 –9% –23 255 –7% 13 335 7% 10 898 28%I beloppen ingår skatter hänförliga till avvecklade verksamheter med: — — — — Se även Not 34, Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Not 12 Finansiella intäkter Koncernen Moderbolaget

TSEK 2006 2005 2006 2005

Ränteintäkter 16 153 7 224 9 716 5 022

Ränteintäkter från koncernbolag — — 11 828 8 983

Valutakursdifferenser — 1 391 — 1 244

Totalt 16 153 8 615 21 544 15 249

Not 13 Finansiella kostnader Koncernen Moderbolaget

TSEK 2006 2005 2006 2005

Räntekostnader 53 623 77 815 1 486 5 174

Räntekostnader till koncernföretag — — 6 750 1 302

Valutakursdifferenser 7 313 — 32 502 —

Totalt 60 936 77 815 40 738 6 476


TSEK 2006 2005 2006 2005

Uppskjutna skattefordringar

– Pensionsförpliktelser med hänsyn

till tidpunkt för avdragsrätt 18 822 14 592 17 332 14 050

– Underskottsavdrag 1) 8 470 8 999 25 145 3 109

– Finansiella instrument, värdering till marknadsvärde — 3 170 — —

– Övriga skulder med hänsyn till tidpunkt för avdragsrätt — 1 063 — —

Totalt 27 292 27 824 42 477 17 159


TSEK 2006 2005 2006 2005

Uppskjutna skatteskulder

– Immateriella anl. tillgångar temporära skillnader — — 19 935 23 922

– Materiella anl. tillgångar, temporära skilllnader 2) 135 308 165 961 — —

– Finansiella instrument, värdering till marknadsvärde 5 207 — — —

– Övriga skulder med hänsyn till tidpunkt för avdragsrätt 2 568 — — —

Totalt 143 083 165 961 19 935 23 922

Netto uppskjuten skattefordran/

(skatteskuld) 3) 4) –115 791 –138 137 22 542 –6 763

1) För de svenska enheterna utgör posten nettot av ackumulerade underskottsavdrag och obeskattade reserver.

2) Temporära skillnader – till följd av skattemässig behandling av av- och nedskrivningar.3) Genom fusionen med Gorthon Lines 2005 tillfördes koncernen uppskjutna skatteskulder

om netto 135 279 TSEK och moderbolaget med 29 487 TSEK.4) Uppskjuten skatteskuld redovisas netto då kvittningsrätt bedömts föreligga enligt svensk

skatterätt.

Underskottsavdragen i koncernen, för svenska enheter, uppgår netto efter avdrag av obeskattade reserver till 115 879 TSEK (32 139), varav 44 450 TSEK (32 139) beaaktats avseende uppskjutna skattefordringar. Underskottsavdra-gen i moderbolaget uppgår till 89 800 TSEK (11 105), för vilka uppskjutna skat-tefordringar beaktats till fullo. Temporära skillnader avseende investeringar i dotterföretag har inte beaktats, då realisationsresultat ej är beskattningsbart enligt gällande skattlagstiftning.

Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den mån det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Skatter som redovisats mot eget kapital uppgår i koncernen till 34 143 TSEK (-).

Not 14 Skatter Koncernen Moderbolaget

TSEK 2006 2005 2006 2005

Årets skattekostnad

– Aktuell skatt –6 790 –821 –38 —

– Uppskjuten skatt –12 242 –22 434 13 373 10 898

Totalt –19 032 –23 255 13 335 10 898I beloppet ingår skatter hänförliga till

avvecklade verksamheter med — — — —

Se även - Not 34 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

BolagsskattDen generella bilden för koncernens nuvarande struktur är att den betalbara skatten är mycket begränsad. Bolagsskatten består därför till väsentlig grad av beräknad, uppskjuten skatt. Den låga betalbara skatten beror på att kon-

cernens verksamhet delvis drivs i länder där beskattningen baseras på tonna-gebeskattning eller liknande skatteregimer samt att skatte- och avskrivnings-regler ger möjligheter att skjuta betalbar skatt på framtiden. Den bokförda, uppskjutna skatteskulden var för den svenska verksamheten 116 MSEK vid utgången av året. För den norska verksamheten, som omfattar offshorerö-relsen, fanns då en motsvarande uppskjuten skatteskuld om cirka 60 MSEK. Då beslut om utdelning och hemtagning av upparbetade vinster ej tagits har denna enligt gällande redovisningsprinciper ej bokförts. Tonnagebeskattning har införts i fl ertalet EU-länder och består av en låg årlig avgift, som tas ut på aktuellt tonnage istället för en direkt vinstbaserad beskattning. Diskussion om införandet av EU-anpassad tonnageskatt förs idag i såväl Sverige som Norge och kan komma att ersätta nuvarande system med möjligheter till uppskjuten skatt. Skulle en svensk tonnageskatt komma att införas, kan ett beslut komma att träffas om att överföra offshoreverksamheten från Norge till Sverige varvid den latenta skatteskulden enligt ovan utlöses samtidigt som fördelen med tonnageskatt uppnås. Samtidigt förväntas den svenska uppskjutna skatteskulden kunna upplösas.


46 MB Transatlantic Årsredovisning 2006 Transatlantic Årsredovisning 2006

Not 15 Resultat per aktie

Koncernen

2006 2005

Vägt genomsnittligt antal aktier 30 137 396 30 857 654

Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (SEK):

– Från kvarvarande verksamhet 183 587 000 284 670 000

– Från avvecklad verksamhet — 23 300 000

Totalt 183 587 000 307 970 000

Koncernen

2006 2005

Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (SEK/aktie):– Från kvarvarande verksamhet 6,09 9,23

– Från avvecklad verksamhet 0,00 0,76

Totalt 6,09 9,98

Det fi nns inga egetkapitalinstrument utgivna.

Not 16 Andelar i koncernföretag, intresseföretag samt Joint Ventures Innehavens omfattning

Bokfört värde Andel i Eget Andel i eget

Organisations- % av aktie- 2006-12-31 2005-12-31 kapital, TSEK kapital, TSEK

nummer Säte Antal kapitalet TSEK TSEK 2006-12-31 2005-12-31

Dotterbolag ägda av moderbolaget 1) Transatlantic Holding AB 556376-4876 Skärhamn 1000 100 100 100 Transatlantic Shipping AB 556208-0373 Skärhamn 2 118 115 100 344 263 344 263 Transatlantic European Services AB 556520-6504 Västerås 1 000 100 18 021 18 021 Transatlantic Hornet AB 556519-4270 Stockholm 4 000 100 3 000 3 000 Transatlantic Crewing AB 556426-8646 Skärhamn 1000 100 120 120

TransLumi Line AB 2) 556642-5889 Skärhamn 1000 100 — 100 Transatlantic Services AB 556161-7928 Helsingborg 1000 100 100 100 Transatlantic Fleet Services AB 556275-8846 Skärhamn 200 000 100 5 622 5 622 Transatlantic Administration AB 556662-6866 Skärhamn 1 000 100 7 400 7 400 B&N Nordsjöfrakt A/S 977521041 Oslo 50 100 126 126 B&N Shipmanagement A/S 980363015 Sarpsborg 50 100 55 55 B&N Crewing A/S 981240030 Sarpsborg 50 100 121 121 Transatlantic Nederland BV Rotterdam 50 100 47 401 47 401 Gorthon International Shipping LTD Bermuda 12 000 100 83 42 836 Gorthon Shipping Inc. Kanada 100 100 1 1 Tofton LTD Gibraltar 3000 100 0 102 OY Transatlantic Services AB Helsingfors 100 76 76 Hays Mews Properties Ltd 2531990 London 100 100 1 Totalt 426 490 469 444

Moderbolagets ackumulerade anskaffningsvärde för aktier i dotterbolag uppgår till 669 916 TSEK (670 118). Övriga koncernbolag Transatlantic Specialtonnage AB 556074-5431 Skärhamn 20 000 100

TRVI Offshore & Icebreaker AB 3) 556710-9003 Skärhamn 1 000 100

TransLumi Line AB 2) 556642-5889 Göteborg 1 000 100 B&N Specialtonnage AS 987069295 Oslo 100 100 Hamntrafi ken i Stockholm AB 556202-6095 Stockholm 1 000 100 ACL Ship Management AB 556550-2159 Skärhamn 1000 100 Stockholms Sjötrafi k AB 556486-8760 Stockholm 5000 100 Mälarstuveri AB 556119-6139 Västerås 1 000 100 Mälartransport AB 556056-9153 Västerås 1 000 100 Paltrans Ferrieservices AB 556059-8723 Västerås 1 200 100 B&N Hornet Spain S.L. Las Palmas 100 Pal Line UK Ltd 3 384 716 Goole, UK 10 000 100 Paltrans Cargo Services Ltd 2 547 016 Goole, UK 100 100 Euroforest Shipping Ltd Malta 60 60 MS Frej Claus-Markus Speck KG HRA1211 Hörsten 72 MS Odin Claus-Markus Speck KG HRA1215 Hörsten 66Agila GmbH & Co KG See Schiffahrt HRB776/KG Hörsten 67 Intresseföretagens koncernmässiga värde Percy Tham i Oxelösund AB 556022-4908 Västerås 500 50 1 470 803 1 410 743Totalt 1 470 803 1 410 743 Joint Venture bolagens koncernmässiga värde

Trans Viking Icebreaking & Offshore AS 4) 979 437 943 Kristiansand 550 50 269 043 185 348 269 593 185 898

Partrederiet Odin Viking DA 5) 989 573 152 Kristiansand — 50 63 430 — 63 430 — 332 473 185 348 333 023 185 898

1) Moderbolag i koncernen är Rederi AB Transatlantic, 556161-0113, med säte i Skärhamn, Tjörns kommun. 2) Bolaget överläts under året internt av moderbolaget, samtidigt namnändrades bolaget från Gorthon - B&N Transatlantic AB till TransLumi Line AB.3) Bolaget förvärvades under 2006. 4) Transatlantic-koncernen äger enligt Joint Venture avtal rätt till 50% av ackumulerade vinstmedlen i bolaget. 5) Andelarna förvärvades under 2006, Transatlantic-koncernen äger enligt Joint Venture avtal rätt till 50% av ackumulerade vinstmedlen i bolaget.


MB 47 Transatlantic Årsredovisning 2006 Transatlantic Årsredovisning 2006

Not 20 Kassafl ödesanalysI de fall då lånefi nansiering vid investeringprojekt utbetalas direkt till varvet/leverantören och ej passerar bolagets/koncernens kassa, redo visas investe-ringsbeloppet i kassafl ödesanalysen netto efter avdrag för fi nansiering. Redo-visad investeringsutgift utgörs således av den egna kontantinsatsen.

Förvärv/avyttring av aktier i dotterbolag visas i koncernredovisningen som utbetalad/erhållen köpeskilling minskad med det förvärvade/avyttrade dotter-bolagets likvida medel på förvärvs-/avyttringsdagen. Effekter på likviditeten från försäljningen av verksamhetsgrenen ”Torrlast” samt från fusionen med Gorthon Lines åskådliggörs även i Not 34 , 35 och 36.


TSEK 2006 2005 2006 2005

Likvida medel

Kassa och bank vid årets början 304 933 104 874 236 607 53 487

Utnyttjad checkkredit vid årets början –9 292 — — —

295 641 104 874 236 607 53 487

Årets förändring av kassa och bank –41 369 200 059 –132 417 183 120

Årets förändring av utnyttjad checkkredit 9 292 –9 292 — —

–32 077 190 767 –132 417 183 120

Kassa och bank vid årets slut 263 564 304 933 104 190 236 607

Utnyttjad checkkredit vid årets slut — –9 292 — —

Likvida medel vid årets slut 263 564 295 641 104 190 236 607

Avgår spärrade/pantsatta likvida medel –6 064 –6 449 — —

Beviljad checkräkningskrediter — 17 500 — —

Utgående disponibla likvida medel 257 500 306 692 104 190 236 607

Not 18 VarulagerVarulagret består av bunkers, smörjolja och lasthanteringsutrustning. Varulagret har värderats till anskaffningsvärde.

Not 19 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen Moderbolaget

TSEK 2006 2005 2006 2005

Förutbetalda personal-kostnader 24 715 18 468 — 6 408

Upplupna reseintäkter 61 984 36 517 — —

Upplupna ränteintäkter 729 661 — —

Förutbetalda dockningar

för inchartat tonnage — — 10 390 —

Övriga förutbetalda kostna-der och upplupna intäkter 17 621 6 136 1 233 4 925

Totalt 105 049 61 782 11 623 11 333

Not 21 Aktiekapital 2006 2005

A-aktier B-Aktier Summa A-aktier B-Aktier Summa

Aktiekapital (SEK)

Ingående aktiekapital 18 179 600 290 396 940 308 576 540 12 089 800 179 101 530 191 191 330

Nyemission — — — 6 089 800 111 295 410 117 385 210

Totalt 18 179 600 290 396 940 308 576 540 18 179 600 290 396 940 308 576 540

Antal aktier

Ingående antal aktier 1 817 960 29 039 694 30 857 654 1 208 980 17 910 153 19 119 133

Nyemission — — — 608 980 11 129 541 11 738 521

1 817 960 29 039 694 30 857 654 1 817 960 29 039 694 30 857 654

Återköp till eget förvar — –2 216 400 –2 216 400 — — —

Totalt 1 817 960 26 823 294 28 641 254 1 817 960 29 039 694 30 857 654

Antal röster

Ingående antal röster 18 179 600 29 039 694 47 219 294 12 089 800 17 910 153 29 999 953

Nyemission — — — 6 089 800 11 129 541 17 219 341

Totalt 18 179 600 29 039 694 47 219 294 18 179 600 29 039 694 47 219 294

Kvotvärdet är 10 SEK per aktie. I koncernen fi nns inga optioner eller andra eget kapitalinstrument utgivna.Återköp av egna aktier gjordes till genomsnittskursen 42,06 kr per aktie. Aktier i eget förvar bokförs som reduktion av fritt eget kapital och påverkar således inte aktiekapitalet. För aktier i eget förvar är alla rättigheter upphävda fram till dess dessa aktier återutges.

Not 17 Andra långfristiga fordringar Koncernen Moderbolaget

TSEK 2006 2005 2006 2005

Ingående värde 63 105 55 970 43 869 51 711

Årets anskaffning 70 195 — — —

Förändring uppskjuten skatt — –19 816 22 542 –12 636

Årets avyttring –16 993 –903 –546 –3 709

Förvärv/fusion samt omklassifi ceringar — 27 854 — 8 503

Utgående värde 116 307 63 105 65 865 43 869

Största enskilda posterna består av:

Uppskjutna skattefordringar — — 22 542 —

Förvaltningskapital avseende pensioner 37 068 40 813 22 074 25 499

Kapitalförsäkringar 24 623 22 214 21 249 18 177

Övriga externa räntebärande

fordringar 53 615 — — —

Övrigt 1 001 78 — 193

Totalt 116 307 63 105 65 865 43 869

Bofört värde på andra långfristiga fordringar överensstämmer med verkligt värde.



Not 23 Avsättningar för pensionerErsättningar till anställda efter avslutad anställning, såsom pensioner, sjukvårds-förmåner och andra ersättningar, erläggs till övervägande delen genom fortlö-pande betalningar till fristående myndigheter eller försäkringsbolag som där-med övertar förpliktelserna för de anställda. Denna typ av pensionsplaner benämns avgiftsbaserade planer.

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrå-dets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar fl era arbetsgivare. För räkenskapsåret 2006 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmåns-bestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan för-delas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2006 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsoliseringsnivån till 143% (128%). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Förmånsbaserade planer kännetecknas av att koncernen kvarstår med sin förpliktelse tills pensionen har blivit utbetald. Kostnaden och avsättningen för de förmånsbaserade planerna beräknas genom aktuariella beräkningar som syftar till att fastställa nuvärdet på för pliktelsen. Förmånsbaserade planer fi nns endast i Sverige.

I nedanstående tabeller fi nns upplysningar om de förmånsbaserade pla-nerna som fi nns i koncernen, vilka antaganden som används i beräkningarna, vilka kostnader som redovisats samt värde på förpliktelsen och förvaltningstill-gångar.

Koncernen

MSEK 2006 2005 2004

Flerårsöversikt

per balansdagen

Nuvärdet av förmånsbestämd

förpliktelse 39 571 48 225 36 070

Verkligt värde på förvaltningskapital –37 068 –40 813 –35 173

Oredovisade aktuariella

(förluster)/vinster 4 832 –1 667 —

Skuld / (Tillgång) 7 335 5 745 897


2006 2005 2006 2005

Tillämpade antagandeni aktuariella beräkningar

SverigeGenomsnittlig diskonteringsränta 4,00% 4,00% 4,00% 4,00%

Förväntad avkastning på förvaltningskapital 5,50% 6,00% 5,50% 6,00%

Långsiktigt löneökningsantagande 3,00% 3,00% 3,00% 3,00%

Långsiktigt infl ationsantagande 2,00% 2,00% 2,00% 2,00%

Dödlighetsantangandet är detsamma som föreskrivs av Finansinspektionen

(FFFS 2001:13).


TSEK 2006 2005 2006 2005

Årets pensionskostnader

Kostnad intjänade förmåner under perioden 1 766 2 563 446 500

Räntekostnad 1 626 1 996 959 1 713

Avskrivning aktuariella vinster/förluster 188 — — —

Korrigering kostnad –1 488 143 –1 663 —

Förväntad avkastning på förvaltningskapital (-) –2 449 –3 631 –1 530 –1 525

Årets kostnader avseende

förmånsbestämda pensioner –357 1 071 –1 788 688

Årets kostnader avseende avgiftsbestämda pensioner 51 470 66 194 1) 4 744 2) 24 974

Årets kostnad för löneskatt 11 767 13 796 1 460 5 806

Årets pensionskostnader som ingår i personalkostnader 62 880 81 061 4 416 31 468

Faktisk avkastning på förvaltningskapital 6,00% 5,50% 6,00% 5,50%

Samtliga poster redovisas som personalkostnader. Av kostnaden för avgifts-

bestämda planer utgör 40 180 TSEK (48 558) 1) premier till Alecta.


TSEK 2006 2005 2006 2005

IB Skuld i balansräkningen

Pensionsförpliktelse 48 225 36 070 31 621 35 660

Förvaltningskapital –40 813 –35 173 –25 499 –35 173

Oredovisade aktuariella (förluster)/vinster –1 667 — 3 109 0

Skuld som redovisas i balansräkning 5 745 897 9 231 487


TSEK 2006 2005 2006 2005

UB Skuld i balansräkningenPensionsförpliktelse 39 571 48 225 28 229 31 621

Förvaltningskapital (–) –37 068 –40 813 –22 074 –25 499Oredovisade aktuariella (förluster) / vinster 4 832 –1 667 4 967 3 109

Skuld som redovisas i balansräkning 7 335 5 745 11 122 9 231


TSEK 2006 2005 2006 2005

Förändring av verkligt värde på förvaltningskapital

IB Förvaltningskapital 40 813 35 173 25 499 35 173

Förväntad avkastning 2 449 3 631 1 530 1 525

Korrigering av IB förvaltningskapital 3) –1 6 001 — 941

Uttag –1 750 –2 460 –1 057 –1 924

Premier/insättningar 2 090 2 010 441 1 441

Aktuariell vinst / (förlust) –6 531 –3 542 –4 339 –11 657

UB Förvaltningskapital 37 068 40 813 22 074 25 499

Merparten av dessa tillgångar är tryggade via försäkringar.

Not 22 Utdelning per aktieDe utdelningar som betalades ut under 2006 uppgick till 61 715 TSEK (2 SEK per aktie). Under 2005 betalades ut 19 119 TSEK (1 SEK per aktie). På årsstäm-man den 25 april 2007 kommer en utdelning avseende 2006 på 2 SEK per aktie, totalt 56 861 TSEK, exkl återköpta aktier per 21 februari 2007 att före-slås. Den föreslagna utdelningen har inte redovisats i dessa fi nansiella rappor-ter.



Not 24 Skulder

KoncernenTransatlantic-koncernens totala räntebärande skulder inklusive utnytt jad check-kredit uppgick till 1 082 MSEK (1 183) vid omräkning till balans dagens kurs. Dessutom fanns ej räntebärande skulder totalt upp gående till 577 MSEK (563).

ModerbolagetModerbolagets totala räntebärande skulder uppgick till 75 MSEK (35) vid omräkning till balansdagens kurs. Dessutom fanns ej ränte bärande skulder och avsättningar totalt uppgående till 170 MSEK (528).


TSEK 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31

Totala räntebärande skulders fördelning per valutaUSD 176 988 182 373 — —EUR 515 957 481 426 — —Annan utländsk valuta 312 596 246 745 — —SEK 76 534 272 108 75 000 34 824

Totalt 1 082 075 1 182 652 75 000 34 824

Totala skulder, ränte- och ejräntebärande, förfaller tillbetalning, enligt följande Koncernen Moderbolaget

2006-12-31 2006-12-31

2007 467 099 103 659

2008–2011 520 777 —

Efter 2011 670 950 141 530

Totalt 1 658 826 245 189

KoncernenBeviljad checkräkningskredit uppgick till – MSEK (18).ModerbolagetBeviljad checkräkningskredit uppgick till – MSEK (-).

Not 25 Del i partrederiers kort- respektivelångfristiga skulder

Av Transatlantic-koncernens andel i partrederiskulder 74 004 TSEK (77 020) utgör 72 857 TSEK (72 584) räntebärande skulder.

Bokfört värde på del i partrederiers kort- respektive långfristiga skulder överensstämmer med verkligt värde.

Not 26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Moderbolaget

TSEK 2006 2005 2006 2005

Koncernen

Periodiserade personalkostnader 82 628 71 551 8 543 29 527

Periodiserade räntekostnader 3 891 3 155 — 449

Periodiseraderesekostnader 21 579 52 571 — 9 004

Periodiserade övriga kostnader 53 159 58 265 6 939 26 965

Totalt 161 257 185 542 15 482 65 945


TSEK 2006 2005 2006 2005

Förändring av den förmåns- bestämda pensionsförpliktelsen

IB Förpliktelse 48 225 36 070 31 621 35 660

Kostnad intjänade förmåner under perioden 1 766 2 563 446 500

Omklassifi cering från avsättning lön 4 121 — 4 120 —

Förvärv av pensionsavsättning genom fusionen — 7 643 — 8 000

Räntekostnad 1 626 1 996 959 1 713

Korrigering IB pensionsförpliktelse 3) –1 136 5 789 –1 000 277

Pensionsutbetalningar –1 835 –4 316 –1 057 –427

Aktuariell (vinst)/förlust –13 196 –1 520 –6 860 –14 102

UB Förpliktelse 39 571 48 225 28 229 31 621


TSEK 2006 2005 2006 2005

Förändring av aktuariella förluster/vinster

IB Oredovisade aktuariella (förluster)/vinster –1 667 0 3 109 0

10% av det största av Förpliktelse/Förvaltningskapital 4 823 3 607 3 162 3 566

Oredovisade aktuariella (förluster)/vinster utanför korridoren — — — —

Avskrivning av aktuariella förluster/(vinster) 188 — — —

Korrigering av aktuariella förluster/(vinster) –354 355 –663 664

Aktuariell vinst/(förlust) på förpliktelsen 13 196 1 520 6 860 14 102

Aktuariell vinst/(förlust) på förvaltningskapital –6 531 –3 542 –4 339 –11 657

UB Oredovisade aktuariella (förluster)/vinster 4 832 –1 667 4 967 3 109


TSEK 2006 2005 2006 2005

Avstämning av förändring i skuld

IB Skuld i balansräkning 5 745 897 9 231 487

Pensionskostnad 2006 (+) –357 1 071 –1 788 688

Inbetalning till plantillgångar (-) –2 090 –2 010 –441 –1 441

Omklassifi cering av löneavsättning 4 121 — 4 120 —

Förvärv av pensionsavsättning genom fusionen — 7 643 — 8 000

Uttag från plantillgångar (+) 1 750 2 460 1 057 1 924

Pensionsutbetalningar (-) –1 835 –4 316 –1 057 –427

UB skuld i balansräkningen 7 335 5 745 11 122 9 231


TSEK 2006 2005 2006 2005

Förändring av löneskatteskuld

IB Skuld i balansräkning 10 362 8 139 9 668 8 139

Årets förändring av löneskatteskulden 2 762 2 223 2 417 1 529

UB Skuld i balansräkning 13 124 10 362 12 085 9 668

Utgående avsättnings netto 20 459 16 107 23 207 18 899

I balansräkningen har skulderna redovisats som Avsättningar för pensioner och tillgångarna som Andra långfristiga fordringar.

1) Föregående års värden omräknade/korrigerade. 2) Minskningen av avgifterna beror på att all sjöanställd personal från 1 januari 2006

överfl yttats från moderbolaget till Transatlantic Fleet Services AB. 3) Korrigering har skett av ingående bruttovärden, avseende både förpliktelse och

tillgångar, netto har ingen egentlig förändring skett.



Koncernen

MSEK 2006 2007 2008–2011 efter 2011

Hyreskostnader

Operationell leasing 245 445 1 203 1 385

Därav:

– Bareboat charter 72 161 692 1 385

– T/C 167 279 500 —

– övrigt 6 5 11 —

Finansiell leasing 72 76 273 —

Därav:

– Bareboat charter 67 70 253 —

– T/C — — — —

– övrigt 5 6 20 —

Hyresintäkter

Operationell leasing 462 334 1 118 1 528

Därav:

– Bareboat charter 6 — — —

– T/C 456 334 1 118 1 528

Ovanstående framtida leasingavgifter är koncernens nominella minimiavgifter.

I koncernens balansräkning är följande poster redovisade som fi nansiell leasing per balansdagen:

MSEK 2006 2005

Anläggningstillgångar

Fartyg

– Anskaffningsvärde 490 490

– Ackumulerad omräkningsdifferens 19 39

– Ackumulerade avskrivningar –48 –24

Bokfört värde 461 505

Inventarier

Anskaffningsvärde 31 25

Anskaffning under året 21 6

Ackumulerade avskrivningar –21 –17

Bokfört värde 31 14

Totalt – Bokfört värde 492 519

Skulder avseende fi nansiell lease

– Långfristig del 281 338

– Kortfristig del 59 53

Totalt 340 391

Avsättningar skatteskulder 41 12

Not 27 Ställda säkerheter Koncernen Moderbolaget

TSEK 2006 2005 2006 2005

Lång- och kortfristiga fartygslånsamt del i partrederiers lång-och kortfristiga skulder

– fartyginteckningar 1 033 819 891 435 — —

Lång och kort-fristigaövriga skulder tillkreditinstitut– fastighetsinteckningar — 6 100 — 6 100– anl. tillgångar som brukas enligt fi nansiella leasingavtal1) 485 122 511 804 — —– företagsinteckningar 24 085 23 485 — 1 100– säkerhet i fordran 22 839 19 530 — —– bankmedel 6 064 6 449 — —

Avsättningar för pensioner

– kapitalförsäkring 54 095 48 581 49 815 44 544

Totalt 1 626 024 1 507 384 49 815 51 744

1) I moderbolaget redovisas, 72 770 TSEK i posten ”Immateriella tillgångar”, vilket utgör värdet av den rätt att förvärva fartygen som ingår i de fi nansiella leasin-gavtalen.

Not 29 Leasing, långtidsuthyrning och charter

KoncernenKoncernen förhyr fartyg, byggnader och maskiner genom leasingavtal.

Operationell leasingOperationell leasing avser i huvudsak inhyrning av fartyg på bareboat- och T/C basis, där avtalstider och hyresvillkor skiljer sig för olika fartyg. Det största kontraken avser inhyrning av tre fartyg, tidigare ägda inom Transatlantic-koncernen, på bare-boat basis, där avtalet löper under 9 år samt inhyrning av de nybyggda papperstransport-fartygen, av vilka två levererats 2006 och ett beräknas levereras under våren 2007, som går i timecharter för StoraEnso. Koncernen äger därefter rätten att lösa ut farty-gen till marknadsvärdet.

Finansiell leasingFinansiell leasing utgörs av hyra av fartyg samt containers som används inom seg-mentet Europatrafi k, där det största åtagandet är de tre fartygen Obbola, Östrand och Ortviken. Dessa fartyg är inhyrda på bare-boat basis och vidareuthyrda under timer-charter kontrakt till SCA Transforest AB. Båda avtalen gäller tom 2011, och är tecknade i EUR. Koncernen äger därefter rätten att lösa ut fartygen till restvärdet.

Hyresintäkter operationell leasingHyresintäkter operationell leasing utgörs av fartyg uthyrda på bareboatbasis, samt time-charteravtal från SCA och StoraEnso (se ovan).

Antalet förhyrda fartyg var 20 st per balansdagen (12 st) och antalet uthyrda fartyg var 6 st (4).

Not 28 Eventualförpliktelser Koncernen Moderbolaget

TSEK 2006 2005 2006 2005

Borgensförbindelser — 7 706 20 447 39 343

- varav för dotterbolag — — 20 447 39 343

Därutöver har moderbolaget lämnat garanti för dotterbolags fullgörande av tidsbefraktningsavtal vilket även omfattar delar av det avyttrade dotterföreta-get Transbulks åtaganden. För sistnämnda fi nns samtidigt motgaranti från extern part på motsvarande belopp. Transbulk avyttrades 2005.



Not 31 Närstående transaktionerLedande befattningshavareDotterbolaget Transatlantic European Services AB hyr kontor av ett bolag i vil-ket dotterbolagets VD Jan Thunberg har ägarintressen. Hyran är marknadsan-passsad och uppgick till 588 TSEK (588).

En lånefordran på vVD Hans Carlweitz slutamorterades under 2006. For-dran vid årets ingång uppgick till 108 TSEK. Ränta debiterades med statslåne-ränta +1%. Lånet togs upp innan Hans Carlweitz blev vVD.

Det har under året ej förekommit några transaktioner med Stiftelsen Gorthonrederiernas pensionsanstalt. Utbetalningar från stiftelsen har skett enligt uppgjorda avtal och till tidigare anställda.

Ett femårigt hyresavtal från juli 2006 har tecknats på marknadsmässiga vill-kor avseende ett nybyggt containerfartyg, TransAlrek, på 4.700 dwt. Fartyget ägs av ett tyskt partrederi, vari Transatlantics huvudägare Enneff Rederi AB (f.d. Blacken Rederi AB) har ett minoritetsägarintresse. Fartyget har ersatt annat inhyrt fartyg.

Not 30 Joint Venture företag – påverkan på koncernens resultat- och balansräkningar

TransViking bedrivs som ett joint venture mellan Transatlantic -koncernen och Viking Supply Ships A/S i Kristiansand, Norge.

Samarbetsavtalet för joint venture innebär att Transatlantic skall ansvara för drift av fartygen, och Viking Supply Ships i Kristiansand, Norge skall ansvara för fartyg ens befraktning på offshore marknaden. TransViking har inga egna anställda. Alla ekonomiska konsekvenser av samar betet delas lika mellan par-terna. Under 2006 utökades joint venture verksamheten genom förvärvet av fartyget Odin Viking. Verksamheten bedrivs i bolagen Trans Viking Icebreaking & Offshore AS, där fartygen Tor- Balder- och Vidar Viking ägs, samt i det under 2006 förvärvade bolaget Partrederiet Odin Viking DA.

Nedan redovisas effekterna på koncernens resultat- och balans räkning vid konsolidering av Joint Venture företagen enligt klyvningsmetoden.

TransViking

TSEK 2006 2005

Belopp redovisas enligt koncernens andel

Resultaträkning 1)

Rörelsens intäkter 294 165 Rörelsens kostnader –82 –68Rörelseresultat 212 97Finansnetto –21 –8

Årets resultat 191 89 Balansräkning 1)

Anläggningstillgångar 523 457Omsättningstillgångar 217 109

Summa tillgångar 740 566

Eget kapital 254 186Långfristiga skulder 378 337Kortfristiga skulder 108 43

Summa eget kapital och skulder 740 566

Ställda säkerheter 663 547

1) Utgår från koncernens andel (50%) i joint venture bolagen.

Not 32 Finansiell riskhantering och derivatinstrumentTransatlantic-koncernen har i sin verksamhet olika typer av fi nansiella risker, såsom bland annat förändringar av valutakurser och räntesatser.

Koncernens mål är att minimera sådana negativa effekter på koncernens resul-tat- och balansräkning.

Riskhanteringen sköts av koncernens centrala fi nansavdelning, utifrån den av styrelsen fastställda fi nanspolicyn. Policyn innehåller tydliga instruktioner hur olika fi nansiella risker skall hanteras, där olika typer av derivatinstrument är viktiga inslag för att minimera fi nansiella risker.

Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39, vars inne-börd beskrivs i Not 1, Derivatinstrument.

Valutarisker Valutarisker för kassafl ödet skall enligt fi nanspolicyn i första hand hanteras genom att balansera valutafl ödena så att in- och utfl öden matchar varandra. Vid förväntade obalanser skall dessa transaktioner terminssäkras till minst 70% för de närmaste sex månaderna, med 60% för de påföljande sex månaderna, med 45% för år 2 och 20% för år 3. Koncernen har huvudsakligen valutaexponeringar i USD, EUR och NOK. Under 2006 tecknades löpande ett antal säkringskon-trakt i USD och EUR i enlighet med policyn, för att minska kassafl ödesriskerna under perio-den 2007–2009. För övriga valutor har inga säkringar skett då inga väsentliga obalanser föreligger eller osäkerhet när betalning skall ske.

Valutaexponeringar för tillgångar skall i första hand hanteras genom att fi nansiering sker i samma valuta som tillgången. Samtliga fartyg har en sådan säkring för 2006.

Moderbolaget har ett antal utländska dotterbolag vilkas nettotillgångar exponeras för valutaomräkningsrisker. Ingen säkring av dessa valutapositioner har skett.

Ränterisker Finanspolicyn anger att ränterisken skall säkras genom fi nansiella instrument som begränsar exponeringen för ökade ränte kostnader. Koncernens policy är att 25–50% av de rän tebärande lånen skall säkras på en period understigande 1 år, 25–50% om en period på 1–3 år, samt 25–50% på en period längre än 3 år.

Kreditrisker Koncernen har en policy som fastställer hur krediter får lämnas till kunder och andra affärspartners. Lämnade krediter är huvudsakligen korta krediter i form av fordringar gentemot kunder.

Varurisker För att minimera kostnadsvariationer för bunkers, har koncernen ingått bun-kersterminskontrakt. Därutöver fi nns kundkontrakt som medger att koncernen kompenseras vid bunkersprisförändringar.

En mer detaljerad beskrivning av vilka risker och möjligheter Transatlantic-koncernen har, fi nns i Not 1.

Derivatinstrument

Valutaderivat

På balansdagen hade koncernen följande öppna valutaderivatskontrakt Terminskurser

Kontraktvärde i MSEK (vägt snitt)

TSEK 2006 2005 2006 2005

Valturaterminer USD 334 256 — —Valutaoptioner USD 80 103 — —Totalt USD 414 359 7,14 7,32Valutaterminer EUR 18 — 9,02 —

Valutaderivat förfaller mellan 1 till 36 månader från balansdagen.Om säkring ej hade skett skulle framtida resultat blivit 15 MSEK högre om

balansdagens kurs hade gällt vid terminernas lösentidpunkt.



Not 33 Händelser efter balansdagenAvtal har slutits om förvärv av ytterligare ett mindre containerfartyg för Trans-Pal Line, för leverans under våren 2007.

Not 34 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Avvecklade verksamheter Affärsområdet ”Torrlast” bestod under 2005 i sin helhet av dotterbolaget Transbulk AB. Bolaget avyttrades i maj 2005.

Nedan redovisas påverkan för den avvecklade verksamheten ”Torr last”:

Koncernen

MSEK 2006 2005

Resultaträkning

Nettoomsättning — 148 948

Personalkostnader — –2 225

Övriga externa kostnader — –126 671

Avskrivningar — –50

Rörelseresultat — 20 002

Finansnetto — 3 298

Resultat före skatt — 23 300

Skatt — —

Summa resultat från avvecklade verksamheter — 23 300

Koncernen

MSEK 2006 2005

Kassafl öden

Resultat före skatt — 23 300

Avskrivningar — 50

Resultat från löpande verksamhet —

före rörelsekapitalförändringar — 23 350

Rörelsekapitalförändring — —

Kassafl öde från löpande verksamhet — 23 350

Kassafl öde från investeringsverksamhet — —

Kassafl öde från fi nansieringsverksamhet — —

Summa kassafl öden från avvecklade verksamheter — 23 350

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning Anläggningstillgångar som Innehas för försäljning och omklassifi cerats till omsättningstillgångar utgjordes per 2005-12-31 av de fyra fartygen ”Tofton”, ”Margit Gorthon”, Acacia och ”Joh Gorthon”. Dessa fartyg levererades till nya ägare under året till ett redovisat realisationsresultat om –5,4 MSEK.

Nedan visas omklassifi ceringar som skett till posten ”Anläggnings tillgångar som innehas för försäljning” genom de beslutade/genomförda fartygsförsälj-ningarna under 2004 och 2005. Samtliga fartyg var per balansdagen obelå-nade. Samtliga dessa fartyg ingår i segmentet Atlanttrafi k.

Koncernen

MSEK 2006 2005

Balansräkning

Anläggningstillgångar som omklassifi cerats — 121 739

Omsättningstillgångar som omklassifi cerats — 8 606

Totalt — 130 345

RäntederivatKoncernen använder sig av olika typer av räntsäkringsinstrument. Per balansdagen hade koncernen följande räntederivat.

Lånevärde i MSEK 6 mån 7–12 mån 2 år eller eller eller

kortare kortare 1–2 år längre Totalt

Ränte SWAP — 164 47 31 242

Totalt — 164 47 31 242

Därutöver har koncernen lån om 413 MSEK som har en bunden ränta under en period om 1–3 år. Totalt är 427 MSEK av lånen utsatta för ränteexponering. Sammantaget innebär detta att 60% av räntebärande låneportfölj var säkrad per balansdagen. Därutöver har koncernen räntederivat motsvarande ett låne-värde på 83,3 MUSD för att säkra räntekomponenter i långsiktiga operationella leasingavtal (fartygshyra).

Vägd genomsnittlig räntesats för räntebärande lån uppgick till:


% 2006 2005 2006 2005

Fartygslån 4,94 4,20 — —

Skulder till koncernföretag — 3,60 3,75

Övriga skulder till kreditinstitut 4,04 4,63 — 4,40

Totalt 4,92 4,22 3,60 4,11

Om räntesatsen förändras med 1% enhet så kommer koncernens räntekostnad att förändras med 6 MSEK.

BunkerderivatKoncernen hade per balansdagen tecknat bunkersterminer för en bunkerskostnad om 23 MSEK. Samtliga terminer förfaller under 2007. Bun-kerskostnaden som terminerna säkrar motsvarar 50% av koncernens bunkers-förbrukning som inte regleras av kundkontrakt där koncernen kompenseras för bunkersprisförändringar.

Verkliga värdenVerkliga värden för derivatinstrument var per balansdagen följande:

Koncernen

2006 2005

TSEK Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder

Valutaoptioner 4 826 — — 4 807

Valutaterminer 15 942 — — 8151

CAP avtal 50 — 11 —

Bunkersterminer — 4 315 — 1 208

Ränte SWAP 2 094 — 2 837 —

Totalt 22 912 4 315 2 848 14 166

De fi nansiella instrumenten har redovisats i balansräkningen till verkligt värde (marknadsvärde) för 2006.



Not 35 Fusionen med Gorthon Lines AB (publ)

Resultat och balansräkning för överlåtande dotterbolag vid fusions tillfället.

MSEK 1/1–24/3 2005

Resultaträkning

Rörelsens intäkter 109

Rörelsens kostnader –96

Avskrivningar –11

Rörelseresultat 2

Finansnetto 1

Årets resultat 3

Balansräkning 2005-03-24

Anläggningstillgångar 512

Omsättningstillgångar exkl likvida medel 108

Likvida medel 79

Summa tillgångar 699

Eget kapital 320

Obeskattade reserver 29

Långfristiga skulder 301

Kortfristiga skulder 49

Summa eget kapital och skulder 699

Gorthon Lines AB (publ), 556112-6953, fusionerades med Rederi AB Transatlantic, fd B&N Nordsjöfrakt AB, den 24 mars 2005.

Not 36 Förvärv av företag och partrederiandelar

Under 2006 har förvärv av andelar i fartygen Agila och Odin Viking skett. Dess-utom har utestående andelar förvärvats i fartygen Andromeda och Capricorn. Samtliga förvärv under året har skett genom köp av partrederiandelar vari dessa fartyg ägs. Partrederiet för Odin Viking DA konsolideras enligt klyvnings-metoden.

Ägd andel Ägd andel

2006-12-31 2005-12-31

Fartyg

Agila (European Services) 67% —

Andromeda (European Services) 100% 55%

Capricorn (European Services) 100% 73%

Odin Viking (Offshore/Icebreaking) 50% —

Nedan följer uppgifter om förvärvade nettotillgångar jämfört med vad som redovisades föregående år:

MSEK 2006

Köpeskillingens fördelning:

-Kontant erlagt 72

-Direkta kostnader vid förvärvet 0

Totalt 72

MSEK Verkligt värde Bokfört värde

Fartygsvärden 198 192

Övriga tillgångar 0 0

Likvida medel 7 7

Tillgångar 205 199

Fartygslån 155 155

Övriga skulder 12 12

Skulder 167 167

Nettotillgångar 38 32

Förvärv av minoritetens andel av

redan konsoliderade nettotillgångar 34

Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar 72

Påverkan på kassafl öde: Av ovanstående köpeskilling 72 MSEK redovisas netto 19 MSEK som fartygsförvärv efter att avdrag gjorts för extern lånefi nansiering med 46 MSEK , samt att hänsyn tagits till förvärvad kassa om 7 MSEK.

Skärhamn den 21 februari 2007

Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 25 april 2007 för fastställande.

Folke Patriksson Håkan Larsson Helena Levander Ulf G Lindén

Ordförande Verkställande direktör

Christer Lindgren Christer Olsson Björn Rosengren


Revisionsberättelse

Vi har granskat årsredovisiningen som omfattar sidorna 26–53, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Rederi AB Transatlantic (publ) för år 2006. Det är styrelsens och verkställande direktö-rens som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvalt-ningen och för att årsredovisningenslagen tillämpas vid upprät-tande av årsredovisningen samt för att internationella årsredovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningenslagen tillämpas vid upprättande av koncernre-dovisningen. Vårt ansvar för att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovis-ningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel-aktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna . I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrel-sens och verkställande direktörens tillämpning av dem sat att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade infor-mationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även gran-skat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovis-ningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.Årsredovisningen, som omfattar sidorna 26–53, har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisnings-sed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de anta-gits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, dispone-rar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättel-sen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktö-ren ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Till årsstämman i Rederi AB Transatlantic (publ) Org nr 556161-0113

Göteborg den 9 mars 2007

PricewaterhouseCoopers AB

Lennart Wiberg Helen Olsson Svärdström Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor


Bolagsstyrning

Rederi AB Transatlantics styrelse och ledning

strävar efter att leva upp till aktieägarnas och

andra intressenters krav på god ägar- och

bolagsstyrning.

Genom öppenhet och tillgänglighet strävar

bolaget efter att göra det möjligt för intressen-

ter och myndigheter att följa företagets besluts-

vägar och förstå var i organisationen ansvar och

befogenheter ligger.

Årsstämma, valberedning och styrelseÅrsstämman väljer Transatlantics styrelse och godkänner de ersättningar som är förknippade med styrelsearbetet. Den ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Normalt hålls årsstämman i april. En valberedning (tidigare ”nominerings-kommitté”) utses av årsstämman och baseras på representanter för de största aktieägarna. Den nuvarande valberedningen består av Folke Patriksson, Ulf G Lindén samt Eric Hielte. Valbe-redningens uppgift är att till årsstämman föreslå lämplig sam-mansättning av bolagets styrelse, styrelsens ersättningar samt val av revisorer. Den verkställande direktören är ledamot av sty-relsen. På årsstämman i april 2006 omvaldes Håkan Larsson, Helena Levander, Ulf G Lindén, Christer Olsson, Folke Patriksson och Björn Rosengren att ingå i Transatlantics styrelse. Utöver dessa av stämman valda ledamöter kvarstod Christer Lindgren som facklig representant och ledamot av styrelsen. Ytterligare information om styrelsens ledamöter framgår av särskild presen-tation i årsredovisningen. Målet har varit att skapa en professio-nell styrelse som aktivt bidrar med omfattande erfarenheter från såväl sjöfart som näringslivet generellt. Årsstämman godkänner styrelsens arbete, dess ersättningar och koncernens årsredovis-ning. Stämman ger möjlighet för alla ägare att diskutera aktuella frågor med styrelsen.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavareFrån och med årsstämman 2007 kommer årsstämman att besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningsha-vare. Det av styrelsen inför årsstämman i april framlagda försla-get, som i sin helhet är tillgängligt hos Transatlantic, baseras på följande principer:- Riktlinjerna omfattar koncernchefens ledningsgrupp.- Ersättningar till ledande befattningshavare skall attrahera, motivera och skapa goda förutsättningar för att behålla kompe-tenta medarbetare och chefer. För att uppnå detta är det viktigt att vidmakthålla rättvisa och internt balanserade villkor som sam-tidigt är marknadsmässigt konkurrenskraftiga såvitt avser struk-tur, omfattning och nivå. Anställningsvillkoren för ledande befattningshavare skall innehålla en väl avvägd kombination av

fast lön, pensionsförmåner och andra förmåner samt särskilda villkor om ersättning vid uppsägning. Begränsad bonus kan utgå om styrelsen särskilt beslutar om detta. Uppsägningstiden för ledande befattningshavare skall vara sex månader och vid upp-sägning från bolagets sida sex – tolv månader. För verkställande direktören skall gälla en uppsägningstid om upp till arton måna-der vid uppsägning från bolagets sida (redan träffade avtal kan avvika från denna princip).

StyrelsearbetetStyrelsens ansvar och uppgifter är fastställda genom en arbets-ordning. Till de viktigaste uppgifterna hör att bestämma övergri-pande mål och strategier, att utse den verkställande direktören, att godkänna större investeringar och att godkänna lån som upp-tas inom Transatlantic. Finanspolicy, attestregler och informa-tionspolicy utgör viktiga styrinstrument. Styrelsen behandlar i sin helhet olika frågeställningar och har uttryckligen tagit ställning till att inte ha underkommittéer för att förbereda vissa frågor.

För den verkställande direktören fastställs särskild arbetsin-struktion som beskriver på vilket sätt den dagliga ledningen och löpande förvaltningen delegerats. Styrelsen går löpande igenom och tar ställning till aktuella ekonomiska utfall, budgetar och prognoser liksom kvartalsrapporter till marknaden och koncer-nens årsredovisning. Riskhantering och koncernens utveckling är andra exempel på de ansvarsområden som styrelsearbetet täcker.

Styrelsen sammanträder normalt sex gånger per år samt där-utöver vid behov. De ordinarie mötena äger rum i samband med respektive kvartalsrapport och därutöver har styrelsen särskilda möten för att behandla strategifrågor samt besluta om budget för kommande verksamhetsår. Baserat på detta har styrelsen under 2006 haft totalt nio sammanträden där såväl löpande ärenden som frågor förknippade med verksamhetens struktur och utveckling har behandlats. Finansdirektören och vice verk-ställande direktören Hans Carlweitz har varit sekreterare vid sty-relsemötena. Inför varje styrelsemöte distribueras material som täcker till exempel uppföljning av utestående frågor, analyser, ekonomiska rapporter, utvecklingsärenden och andra beskriv-ningar.

RevisorerPricewaterhouseCoopers med Lennart Wiberg som huvudansva-rig revisor är till årsstämman 2008 bolagets revisor och under-tecknar revisionsberättelsen tillsammans med Helen Olsson Svärdström, som svarar för ledningen av revisionsarbetet.

Styrelsens ordförandeStyrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter.

Folke Patriksson är liksom tidigare styrelsens ordförande. Folke Patriksson har löpande följt verksamheten och har kontinuerligt informerat övriga ledamöter om utvecklingen i Transatlantic.


Verkställande direktörVerkställande direktören ansvarar för den löpande ledningen av verksamheten baserat på den arbetsinstruktion som utfärdats av styrelsen. Genom kontinuerlig muntlig och skriftlig information och genom styrelsemöten hålls styrelseordföranden och styrel-sen uppdaterad om koncernens utveckling. I enlighet med fast-ställd arbetsordning har styrelsen dessutom godkänt frågor av väsentlig betydelse.

Håkan Larsson är sedan mars 2003 bolagets verkställande direktör.

KoncernledningDen verkställande direktören har utsett en koncernledning bestående av divisionsansvariga samt cheferna för supportfunk-tionerna Produktion respektive Administration. Divisionsansva-riga har varit Anette Henriksson (Atlanttrafi k), Jan Thunberg (Europatrafi k) och Stefan Eliasson (Offshore/Isbrytning). Ansvarig för Produktion har under 2006 varit Lars Petersson, som i slutet av november 2006 genom särskild överenskommelse har slutat sin anställning och har ersatts av Balder Hansson. Ansvarig för Administration har varit Hans Carlweitz, som även varit vice verk-ställande direktör. Koncernledningen har löpande kontakt och har normalt månatliga möten för att diskutera aktuell ekonomisk utveckling samt verksamhets- och strategifrågor.

RevisionskommittéStyrelsen har beslutat att den i sin helhet behandlar revisionsfrå-gor och har under året haft tre möten med koncernens revisorer. Vid dessa möten har planerad och genomförd revision diskute-rats. Revisionen täcker frågor såsom riskbedömning, riskhante-ring, ekonomisk kontroll, redovisningsfrågor, koncernens policies och förvaltningsfrågor. Stor vikt läggs vid uppföljning och genomförande av åtgärder. Revisorerna håller även styrelsen informerad om utveckling inom aktuella områden.

ErsättningskommittéEn ersättningskommitté bestående av styrelseordföranden och ledamoten Ulf G Lindén, förbereder till styrelsen frågor om ersättning till koncernens/moderbolagets verkställande direktör

och vice verkställande direktör. Ersättningar förknippade med styrelsearbetet godkänns av årsstämman i Transatlantic.

Arvoden och ersättningarArvoden och ersättningar är närmare beskrivna i årsredovisning-ens Not 7.

Väsentliga policiesTill styrelsens ansvar hör såsom även framgått ovan att tillse att koncernens policies hålls uppdaterade och att de efterföljs. Kon-cernen har policies för bland annat investeringar, fi nansierings- och valutafrågor, godkännande och attest av ekonomiska åtaganden, kommunikation och Investor Relations samt etik/uppförandekod. För de anställda fi nns personal- och jämställd-hetspolicies där kärnvärdena delaktighet, förändringsvilja, pålit-lighet och målinriktning särskilt betonas. Som ett led i koncer-nens ansvar till sjöss och för landverksamheten fi nns en säkerhets- och miljöpolicy.

Svensk kod för bolagsstyrningTransatlantic är på grund av aktuellt börsvärde inte ålagt att följa Svensk Kod för Bolagsstyrning, som ingår i regelverket för Stock-holmsbörsen. Koden omfattar former och agerande avseende årsstämma, tillsättning av styrelse och revisorer, styrelsens res-pektive bolagsledningens arbete samt information om bolags-styrning och intern kontroll. Transatlantics styrelse och ledning anser att bolaget i allt väsentligt redan uppfyller vad Koden omfattar och syftar till och att det inte avseende verksamhetens förvaltning och i den ekonomiska rapporteringen till marknaden, inklusive årsredovisningen, fi nns brister som en full anpassning till Koden skulle uppmärksamma. Avvikelserna utgörs främst av att valberedningsfrågor hanteras annorlunda än Kodens rekom-mendationer, att inga delårsrapporter varit föremål för översikt-lig granskning samt att styrelsen inte avger någon rapport avse-ende intern kontroll.

Beskrivningen av bolagsstyrning har ej varit föremål för revision.

Revisorer

Styrelse

Vd/Koncernchef

Ledningsgrupp

Aktieägare

Valberedning

Årsstämma

Revisionskommité

Ersättningskommité

Intern kontroll


Information om årsstämman

Ordinarie Årsstämma Aktieägarna i Rederi AB Transatlantic (publ) kallas härmed till årsstämma onsdagen den 25 april 2007 kl 16.00 i Akvarellmu-seet, Skärhamn. AnmälanAktieägare som önskar delta i årsstämman skall:

– dels vara införd i den av VPC AB förda aktieboken senast tors-dagen den 19 april 2007

– dels anmäla sitt deltagande till bolaget senast kl.16.00 freda-gen den 20 april 2007, under adress Rederi AB Transatlantic, Box 32, 471 21 Skärhamn, per tel 0304-67 47 00 eller via e-mail till [email protected].

Vid anmälan skall namn och personnummer- eller organisa-tionsnummer samt registrerat aktieinnehav uppges. I anmälan bör aktieägare också ange om denne avser att medföra biträde till stämman. I det fall aktie ägaren avser att låta sig företrädas genom ombud bör fullmakt och övriga behörighetshandlingar biläggas anmälan.

Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade, måste tillfälligt registrera aktierna i eget namn hos VPC AB för att äga rätt att delta på stämman. Sådan omregist rering måste vara genomförd senast torsdagen den 19 april 2007. Förvaltaren (bank eller fondhandlare) måste i god tid före den 20 april få besked om detta.

Förslag till föredragningslista vid årsstämman

1) Val av ordförande vid stämman.

2) Upprättande och godkännande av röstlängd.

3) Val av en eller två justeringsmän (att också vara röstkontrol-lanter).

4) Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad.

5) Godkännande av föredragningslista.

6) Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen för moderbolaget och koncernen för år 2006. Verkställande direktörens redogörelse för verksamheten. Redogörelse för styrelsens arbete och styrelsens kommittéer.

7) Beslut om:

a) fastställande av resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

b) dispositioner beträffande årets resultat enligt den fastställda balansräkningen.

c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören.

8) Valberedningens redogörelse för sitt arbete.

9) Bestämmande av antalet styrelseledamöter och styrelsesupp-leanter.

10) Fastställande av arvoden till styrelsen och revisorerna.

11) Val av styrelseledamöter, styrelseordförande och eventuella styrelsesuppleanter.

12) Förslag till beslut om valberedning.

13) Beslut om styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

14) Förslag till beslut om minskning av aktiekapitalet genom indragning av återköpta aktier.

15) Förslag till beslut om bemyndigande för styrelsen angående förvärv och överlåtelse av egna aktier.

16) Övriga ärenden.

17) Stämmans avslutande.

Som avstämningsdag föreslås den 30 april 2007. Om stämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utbetalning av utdel-ningen ske den 4 maj 2007.

Handlingar Följande handlingar kommer, för aktieägarna, att fi nnas tillgäng-liga hos bolaget samt på hemsidan www.rabt.se senast två veckor innan årsstämman:- Årsredovisning och revisionsberättelse, - Styrelsens förslag till utdelning jämte motiverat yttrande därtill, - Styrelsens fullständiga förslag till indragning av återköpta,

egna aktier, samt - Styrelsens fullständiga förslag till bemyndigande att förvärva

och överlåta egna aktier, jämte motiverat yttrande därtill.- Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befatt-

ningshavare Handlingarna skickas också till de aktieägare som önskar detta och uppger sin postadress.


Björn Rosengrenf 42, Stockholm Ledamot sedan 2003. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Arbetsmedicin AB, Aktiv Medicin AB och Transvoice AB. Vice ordförande P4 Radio Hele Norge ASA, Styrelseledamot i SAK Moderne Försäkringar, Transcom World Wide S.A, Proceedo Solutions AB, Socie´te´ Européenne de Communcation S.A (SEC).Aktieinnehav: 0Styrelsearvode: 150 000 SEK

Christer Lindgrenf 65, StockholmLedamot sedan 2001.Arbetstagarrepresentant.Aktieinnehav: 0Styrelsearvode: 0

Ulf G Lindénf 37, Höganäs. Ledamot sedan 1997. Ekon Dr hc. Tekn Dr hc.Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Lindengruppen AB. Styrelseledamot i Yorklyde Plc Scotland. Aktieinnehav: Genom bolag 456 508 A och 2 656 500 BStyrelsearvode: 150 000 SEK

Christer Olsson f 45, StockholmLedamot sedan 1999Övriga styrelseuppdrag: Vice ordförande i Wallenius Lines AB. Styrelseordförande i The Swedish Club. Styrelse-ledamot i Atlantic Container AB, Stolt Nielsen SA, Singapore Shipping Corporation Pte Ltd. Aktieinnehav: 0 aktierStyrelsearvode: 150 000 SEK

Håkan Larssonf 47, GöteborgLedamot sedan 1993. Koncernchef och VD sedan 1 mars 2003. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i SARF (Sjö-fartens Arbetsgivareförbund), Nimbus Boats AB och Schenker AB. Styrelseledamot i Bure Equity AB, Chalmers Tekniska Högskola, Ernströmsgruppen AB, Handelsbanken Region Väst, Svenska Skepps-hypotekskassan, Sveriges Redareförening och Wallenius Lines AB. Aktieinnehav: 1 200 A och 204 000 BStyrelsearvode: 0

Helena Levanderf 57, StockholmLedamot sedan 2005Övriga styrelseuppdrag: VD och delägare i Nordic Investor Services AB. Styrelseledamot i bl.a. SBAB, Svensk Exportkredit AB, Mandator AB, Geveko AB och Stampen AB. Aktieinnehav: 0 aktierStyrelsearvode: 150 000 SEK

Folke Patrikssonf 40, SkärhamnLedamot sedan 1972. Styrelseordförande. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Sjö-räddningssällskapet, Västsvenska Industri och Handelskammaren samt Universeum. Vice ordfö-rande i The Swedish Club. Styrelseledamot i Börs-sällskapet och Swede Ship Marine AB. Aktieinnehav: Genom bolag 1 264 419 A och 699 745 B .Styrelsearvode: 300 000 SEK

Styrelse


Styrelse

Koncernchef


Offshore/Isbrytning



Håkan Larssonfödd 47Koncernchef och VD Anställd sedan 2003Aktieinnehav: 1 200 A och 204 000 B

Jan Thunberg född 44Chef för Division Europatrafi kAnställd sedan 1977Aktieinnehav: 188 175 B

Hans Carlweitz född 48vVD och chef för supportenheten Adminstration Anställd sedan 1989Aktieinnehav: 2 000 B

Stefan Eliasson född 61Chef för Division Offshore/Isbrytning Anställd sedan 2000Aktieinnehav: 40 150 B

Balder Hansson född 51Chef för supportenheten ProduktionAnställd sedan jan 2007Aktieinnehav: 0

Anette Henrikssonfödd 62Chef för Division Atlanttrafi kAnställd sedan 1986Aktieinnehav: 0

Koncernledning

Huvudkontor och moderbolag


Box 32

471 21 Skärhamn

Tel 0304 - 67 47 00

Fax 0304 - 67 47 70


Division Atlanttrafi k

Transatlantic Services AB

Box 1163

251 10 Helsingborg

Tel 042 - 17 27 00

Fax 042 - 14 63 43

Besöksadress: Gamla Tullhuset, Hamntorget

För mer information se hemsidan:

www.rabt.se

ADRESSER

60 Transatlantic Årsredovisning 2006

Division Europatrafi k

Transatlantic European Services AB

Box 12027

720 12 Västerås

Tel 021 - 10 52 00

Fax 021 - 41 51 80

Besöksadress: Seglargatan 1

Offshore/Isbrytning

Transatlantic Specialtonnage AB

Box 32

471 21 Skärhamn

Tel 0304 - 67 47 00

Fax 0304 - 67 47 70


Transatlantic bildades 2005 genom en fusion där B&N Nordsjöfrakt förvärvade Gorthon Lines.

Huvudkontoret är beläget i Skärhamn och antalet anställda uppgick under 2006

till cirka 1300. Transatlantics aktie är noterad på Nordiska Börsens Stockholmslista.

VisionTransatlantics vision är att vara det naturliga valet för våra kunder inom det segment där vi

opererar.

AffärsidéTransatlantic erbjuder kundnära och kostnadseffektiva sjötransporter genom hög kompetens,

effektiva system och anpassat tonnage.

Divisionens kunder utgörs till största delen av företag inom skogs- och pap-persindustrin. Kundrelationerna kännetecknas av ett utpräglat kvalitetstän-kande, långsiktighet och nära samarbete. De större kunderna är StoraEnso, SCA, Norske Skog och Vida i traden till Nordamerika samt Abitibi/Bowater, Kruger, Huber och White Birch i traden till Europa samt i den amerikanska kusttrafi ken.

Affärsområdet Offshore/Isbrytning består av fyra fartyg. Tre av fartygen är utvecklade för uppdrag inom både isbrytning och offshore. Under årets första kvartal är de tillgängliga för att vid behov bryta is utmed svenska kusten och under övriga delar av året är de tillgängliga för offshoremarknaden i Nordsjön för att fl ytta oljeriggar och förse oljeplattformar med förnöden-heter. Det fjärde fartyget förvärvades i maj 2006 och är ett renodlat ankarhanteringsfartyg för offshorearbeten.

De tre kombinationsfartygen är under årets första tre månader kontrakterade av svenska Sjöfartsverket. I övrigt används fartygen för offshoreuppdrag i främst Nordsjösektorn. Bland kunderna märks fl era av de större interna-tionella oljebolagen. Ett av kombinationsfartygen ingick i slutet av 2006 ett avtal med Shell för uppdrag i Alaska med sex månaders svårt arbete i arktiska förhållanden med start i maj 2007. Det under året nyförvärvade off-shorefartyget var under året sysselsatt genom längre kontrakt i Medelhavet.

Industriellsjöfart

Offshore/ Isbrytning

Affärsområde Verksamhet Kunder

Två fokuserade affärsområden

Atlantdivisionen opererar 13 fartyg vilka går i trafi k mellan Europa och Nordamerika samt utmed den Nordamerikanska östkusten och till Karibien. Transporterna består huvudsakligen av tidningspapper samt papper av fi nare kvaliteter avsett för trycksaksproduktion. Därtill kommer ett väsentligt inslag av andra skogsprodukter. Ett långsiktigt logistiksamarbete med kunderna möjliggör en unik kund- och godsanpassad transportservice med exceptionellt hög

kvalitet.

TRANSATLANTIC ÖVERSIKT

Andel av omsättning per affärsomåde




Andel av operativt resultat per affärsområde




Med Östersjön som geografi sk bas täcker Europatrafi ken olika kundseg-ment med särskild fokus på skogsindustrin. Till de större kunderna hör StoraEnso, SCA, M-Real och SSAB. I rollen som fullserviceoperatör åt kun-derna utvecklar Transatlantic kontinuerligt systemlösningar med synergier mellan olika enheter och divisioner.

Europadivisionen omfattar 19 fartyg och verksamheten bedrivs inom fyra enheter: contai-nerbaserad linjetrafi k mellan Sverige och England i TransPal Line, feedertrafi k mellan svenska och fi nska hamnar i Östersjön och norra Tyskland i TransFeeder Line, Östersjöbaserad system-trafi k för skogsindustrin med dedikerade fartyg i TransLumi Line och kontraktsbaserad trafi k med mindre bulkfartyg i TransBulk Services. Transporterna utgörs främst av helhetslösningar, som även inkluderar spedition och lagring, för stora internationella företag inom skog och annan basnäring,


Styrelse

Koncernchef


Offshore/Isbrytning



DEFINITIONER

Andel riskbärande kapital: Eget kapital och uppskjuten skatt (inklusive minori-tet) dividerat med den totala balansom slutningen.

Avkastning på eget kapital: Resultat efter fi nansiella poster med avdrag för skatt på årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital:Resultat efter fi nansiella poster plus räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

CAP:Ett fi nansiellt räntinstrument för att säkerställa att räntekostnaden inte överstiger en viss fastställd nivå.

Desinvestering:Avyttring av anläggningstillgångar.

Direktavkastning: Börskurs vid årets slut dividerat med utdelning per aktie.

EBIT“Earnings before interest and taxes”, motsvarar Rörelseresultat.

EBITDA”Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, and Amortization”, motsvarar resultat före kapitalkost-nader och skatt.

Eget kapital per aktie: Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.

Hedge: Ett övergripande begrepp för fi nansiella åtgärder som görs för att undvika oönskad resultatpåverkan pga variationer i räntor, valutor m m.

IFRS:International Financial Reporting Standards, vilket är en internationell redovisningsstandard som samtliga börsnoterade företag inom EU skall ha anpassats till senast 2005.

Nettoskuldsättning:Räntebärande skulder minus likvida medel.

Omstruktureringskostnader:Kostnader i samband med avveckling av Bulk- och RoRo-sjöfart. In klu derar resultat av fartygsförsälj-ningar, ned skrivning av fartyg samt personalratio-naliseringskostnader. Även uppkomna kostnader i samband med fusionen med Gorthon Lines ingår här.

Operativt kassafl öde:Resultat efter fi nansnetto justerat för realisationsre-sultat, avskrivningar och nedskrivningar.

Operativt resultat (före skatt): Resultat före skatt samt före omstrukturerings-kostnader.

Operativt resultat per affärsenhet:Resultat efter fi nansiella poster och före koncern-gemensamma kostnader och centralt/koncern-gemensamt fi nansnetto.

Operativt rörelseresultat: Resultat före fi nansiella poster och skatt samt före omstruktureringskostnader.

P/E-tal:Börskurs vid periodens slut dividerat med resultat efter fi nansiella poster med avdrag för full skatt per aktie.

Rörelseresultat per affärsehet:Rörelseresultat för respektive affärsenhet redovisas före koncerngemensamma kostnader.

Resultat per aktie:Resultat efter fi nansiella poster med avdrag för:1) aktuell skatt, 2) skatt på årets resultat (aktuell och uppskjuten skatt) enligt koncernens resultat-räkning.

Räntetäckningsgrad:Rörelseresultat före avskrivningar plus ränteintäkter dividerat med räntekostnader.

Skuldsättningsgrad:Räntebärande skulder minus likvida medel dividerat med eget kapital.

Soliditet:Eget kapital dividerat med total balansomslutning.

Sysselsatt kapital:Räntebärande skulder och eget kapital.

Totalt kassafl öde:Kassafl öde från den löpande verksamheten, från investeringsverksamheten samt fi nansieringsverk-samheten.

Vinstmarginal:Resultat efter fi nansiella poster dividerat med rörelseintäkter.

AHTS – Anchor Handling, Tug & Supply Ships:Kombinationsfartyg verksamma inom offshore-marknaden, avsedda för ankarhantering, bogsering och transport av förnödenheter.

Bareboat charter:Uthyrning av fartyg utan manskap till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Befraktaren bär i princip alla driftskostnader.

Befraktare:En lastägare eller den som hyr fartyget.

Breakbulk: Styckegods eller bulklast som lastas ”breakbulk” dvs. utan pall eller annan lastbärare.

Bunker:Benämning på fartygets drivmedel, dvs. den olja som används i fartygets maskineri.

Bulkfartyg:Fartyg för transport av oemballerade varor i stora kvantiteter såsom kol, malm och spannmål.

Dödviktston (DWT):Vikten av den last, bunkers och lös utrustning som ett fartyg kan bära.

ERRV:Emergency Respons and Rescue Vessels

Feedertrafi k:Matartrafi k med mindre fartyg till hamnar där omlastning sker till större fartygg.

FEU:Containerstorlek. Fourty Equivalent Units, det vill säga en 40 fots container.

IMO:International Maritime Organisation, FNs interna-tionella sjöfartsorganisation.

ISM-koden (International Safety Management):De regler för kvalitet och säkerhet som stipulerats av IMO för världshandelsfl ottan. Certifi ering enligt ISM-koden sker hos den nationella sjöfartsmyndig-heten som i Sverige är Sjöfartsverket.

Joint Venture: Affärsverksamhet, som bedrivs av två eller fl era företag tillsammans, med gemensamt risktagande.

LoLo-fartyg (Lift on Lift off):Fartyg som lastas/lossas med egna eller landfasta kranar.

Marpol:International Convention for Prevention of Maritime Pollution from Ship. IMOs konvention för miljön.

NETSS:StoraEnsos logistiksystem för norra Europa.”North Europe Transport & Supply System”

Offshore:Samlingsnamn för industriverksamhet kring olje-utvinning till havs.

Paper carrier:Skogsproduktsfartyg särskilt anpassat till pap-perslaster.

PSV:Platform Supply Vessel.

Rater:Frakt- och transportpriser.

RoLo-fartyg: (Roll on/off Lift on/off):Fartyg som har både lastluckor och ramper och kan kombinera lastning/lossning med truck och/eller kran.

RoRo-fartyg (Roll on Roll off):Fartyg där lasten körs ombord via en eller fl era ramper i fartyget.

Sidoportfartyg/sidolastare: Fartyg som lastar med truck och /eller rullande fl ak genom sidoportar, oftast i kombination med hissar mellan olika däck.

Ship Management:Samtliga tjänster som behövs för ett fartygs drift, inklusive bemanning.

Spotmarknad:Den del av befraktningsmarknaden där man hyr fartyg för enstaka resor i motsats till långtidskon-trakt.

Solas:International Convention for Safety of Life at Sea. IMOs konvention för säkerhet.

Supplyfartyg:Fartyg som fraktar förnödenheter till riggar och plattformar i Nordsjön.

TAP-avtal:Anställning på svenskfl aggade fartyg av Tillfälligt Anställd Personal baserat på annat än svenska avtal.

Timecharter (T/C):Uthyrning av ett fartyg till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Redaren bär alla driftskostna-der utom bunkers och hamnavgifter.

Trad:Trafi kområde.

ORDLISTA


Solb

erg.

Try

ck: G

öteb

orgs

tryc

kerie

t



Box 32, 471 21 Skärhamn

Tel: 0304–67 47 00

Fax: 0304–67 47 70

E-mail: [email protected]

Internet: www.rabt.se

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 6Ö K A T F O K U S P Å I N D U S T R I E L L S J Ö F A R T

B

Solb

erg.

Try

ck: G

öteb

orgs

tryc

kerie

t


06

Kalendarium 2007

25 april Kvartalsrapport januari–mars

25 april Årsstämma

22 augusti Kvartalsrapport april–juni

25 oktober Kvartalsrapport juli–september

26 Förvaltningsberättelse

29 Resultaträkning

30 Balansräkning

32 Eget kapital

33 Kassafl ödesanalys

34 Noter

54 Revisionsberättelse

55 Bolagsstyrning

57 Årsstämmoinformation

58 Styrelse

59 Koncernledning

60 Adresser

61 Defi nitioner och Ordlista

fl ik Transatlantic – översikt Två fokuserade affärsområden.

1 2006 i korthet Koncernens operativa resultat stärktes

kraftigt.

2 VD har ordet Ökat fokus på industriell sjöfart.

4 Vision, affärside, mål och strategier Transatlantics vision är att alltid vara det

naturliga valet.

6 Femårsöversikt

8 Transatlantic-aktien

10 Industriell sjöfart En del av industrins varufl öden.

INNEHÅLL

2410

2

“Ökat fokus

på industriell

sjöfart.“

“Kunskap kring

utveckling av

fartygs- och

logistikkoncept.“

“En del av

industrins

varufl öden“

12 Atlanttrafi k Huvuddelen består av transporter

av skogsprodukter för ett antal av världens största skogskoncerner.

14 Europatrafi k Flera kundsegment med särskild fokus

på skogsindustrin och med Östersjön som den geografi ska basen.

16 Offshore/Isbrytning Hög aktivitet och fokus på arktiska

områden.

20 Kvalitet, Miljö och Säkerhet Strategiska huvudfrågor.

22 Medarbetare Gemensam kultur.

24 Fartygsfl ottan Fortsatt utveckling.


TransAtlantic Årsredovisning 2006

Documents

Transcript of TransAtlantic Årsredovisning 2006