Projektet SVENSKA SOM MÅLSPRÅK ( SSM)

The project SWEDISH AS A TARGET LANGUAGE

SSM Report 4

Jan Åslund

ARABER SKRIVER SVENSKA - ARABISK SYNTAX OCH ARABERS

SYNTAXFEL I SVENSKAN

Stockholms universitet

Institutionen för lingvistik

April 1976

Rapportserien SSM Reports SSM-rapporterna (serien SSM Reports) utgavs vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet i anslutning till forskningsprojektet Svenska som målspråk (SSM) som understöddes av Skolöverstyrelsen 1973–1980. Redaktör för serien var Björn Hammarberg. Projektet var inriktat på studium av sådana företeelser i svenskans struktur och användning som utgör problem för vuxna inlärare av svenska som andraspråk med olika modersmål. Upphovsrätten innehas av författarna. Rapporterna får laddas ner för personligt, icke-kommersiellt bruk och får citeras enligt gängse vetenskapliga principer. De får fritt användas i kurser inom högskolan under förutsättning att källan uppges.

Förteckning över SSM-rapporterna 1. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1977), Felanalys och språktypologi. Orientering om två delstudier i SSM-

projektet. 34 s. Även tryckt i Nysvenska studier 57 (1977) i form av två uppsatser, ”Svenskan i ljuset av invandrares

språkfel” av Björn Hammarberg (s. 60–73) och ”Svenskan i typologiskt perspektiv” av Åke Viberg (s. 74–85).

2. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1979), Platshållartvånget, ett syntaktiskt problem i svenskan för

invandrare. Andra, omarbetade upplagan. 67 s. En engelsk version är tryckt i Studia linguistica 31: 106–163 (1977) under titeln ”The place-holder

constraint, language typology and the teaching of Swedish to immigrants”. 3. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1976), Anaforiska processer i svenskan i invandrarperspektiv – några

utgångspunkter. 13 s. Även tryckt i Nysvenska studier 55–56: 213–226 (1976). 4. Åslund, Jan (1976), Araber skriver svenska – arabisk syntax och arabers syntaxfel i svenskan. 47 s. 5. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1976), Reported Speech in Swedish and Ten Immigrant Languages. 21 s. Även tryckt i Papers from the Third Scandinavian Conference of Linguistics, red. Fred Karlsson (1976).

Turku: Academy of Finland, Text Linguistics Research Group. 131–148. 6. Strömqvist, Sven (1980), En orientering om NP, kasus och prepositioner i ryska. 21 s. 7. Viberg, Åke (1980), Tre semantiska fält i svenskan och några andra språk: 1. Kognitiva predikat. 2.

Perceptionsverbens semantik. 3. Emotiva predikat. 103 s. En förkortad version av uppsats 1 är tryckt i Svenskans beskrivning 12, red. S. Fries & C.-C. Elert (1980).

Umeå universitet. Uppsats 2 även i Tvåspråkighet, red. A. Stedje & P. af Trampe (1979). Stockholms universitet. Uppsats 3 även i Kontrastiv lingvistik och sekundärspråksforskning, red. B. Hammarberg (1979). Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik.

8. Viberg, Åke (red.) (1983), Studier i kontrastiv lexikologi: Perceptionsverb. Andra, utökade upplagan. 133 s. 9. Studium av ett invandrarsvenskt språkmaterial (1983). 115 s. 10. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1984), Forskning kring svenska som målspråk. Två forskningsöversikter:

1. Grammatik och ordförråd (Åke Viberg). 2. Fonologi (Björn Hammarberg). 64 s. Även i Nordens språk som målspråk. Forskning och undervisning, red. K. Hyltenstam & K. Maandi (1984).

Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik.

FÖRORD

Den r e dogör el s e för arabe r s s pråkpr oblem i s ve nskan s om

Jan Aslund här pr e s e nterar anslut e r s ig till de s tudier av utländ ska

elever s fel i sve nska upp s at s e r s om utfört s i pr oj ektet Svenska s om

mål s pråk . Arabi ska är ett av de t io invandrar s pråk som finns r e pr e ­

s e nte rade s om käll s pr åk i fe lunde r s ökningen . Olika pe r s one r har i upp­

s at s e r inom pr oj ekt et analys e r at var s in del av felm at e rialet ; Jan As lund

bygger här på mate rialbearbet ningar s om gj orts del s av honom sj älv och

del s av Agneta Hell s t r öm Shaw.

En s amlad r edovi s ning av felunde r s ökningen kom m e r att ske läng r e

fr am . Den är tänkt att inriktas p å sve nskans s töte s t e na r i e tt fl e r s pråkigt

j ämförande per s pektiv . En del principiella pr oblem i s amband med fel ­

unde r s ökningar får ock s å tas upp då , liks om en utförligare r e dogörel se

för unde r s ökningens uppläggni ng .

Här är inriktningen m e r käll s pr åk s orienterad. E n ski s s av fakta i ara ­

bi skan kombi ne ras med en genomgång av viktiga r e s yntaxfel i a r aber s

s ve nska. För invandrarunde rvi s ning e n bör det vara av int r e s s e att med

denna teknik få en bild av arabi sks pråkiga eleve r s utgång s läge för sve nsk ­

s tudium .

Jan As lund är invandr arlär a r e vid ABF och dokt o r and i arabi ska

vid Götebor g s unive r s itet .

B j ö r n Hamm arber g

I N N E H Ä L L S F Ö R T E C K N I N G

FÖRORD

BAKGRUND OCH MAT ERIAL . . . . . . . . . . . . . . . . • . . . . . l

ARAB ISKANS VARIATION . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

SKRIF T OCH ORDBILDNING . . • . . • . • • . . . . . . . . . . . . . . 5

SYNT AKTISK ÖVERSIKT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . • 6

H u v u d s a t s e r . . . . 6

T e m a t i s e r i n g 7

F r å g o r . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Ja - och nej - frågor 9

Fråge ordsfrågor

U n d e r o r d n i n g

I n d i r e k t t a l , a t t - s a t s e r

A d v e r b i e l l a b i s a t s e r

R ela t i v s a t s e r

N e g a t i o n e r . . . . .

N o m i n a l s a t s e n

V e r b a l s a t s e n

V erb f r a s e n . . . . .

V erb e t s t i d s f o r m e r o c h m o d u s

V e r b e t o c h d e s s s u b j e k t

1 0

1 0

1 0

1 2

1 3

1 4

1 4

1 5

1 5

1 5

1 7

A r a b i s k m o t s v a r i g h e t t i l l s v e n s k

i n f i n i t i v . . . . . . 1 8

N o m i n a l f r a s e n . . . • . . . • . 1 8

B e s t ä m d h e t , k a s u s , g e n u s o c h p l u r a l -

b i l d n i n g 18 A t t r i b u t 2 0

G e nitivattribut 2 0

Adj ektivattribut 2 2

Kongruens m ellan sub stantiv och adj ektiv 2 3

SVÄRIG HE T ER FÖR ARAB ER SOM L ÄR SIG SVENSKA 24

P r e s e n t a t i o n a v f e l e n . . . . . . . . . . . . . . . 2 4

O r d f ö l j d o c h m e n i n g s b y g g n a d • . . . . . . . • . . . . 2 4

Hu v u d s a t s e r . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 4

B i s a t s e r . . • . . . . . . .

Subj ekt + verb i b i s at s

2 5

2 6

V a n d r a n d e a d v e r b i h u v u d s a t s o c h b i s a t s . 2 6

F o g e o r d . . . 2 7

• • 2 7

2 7

Relativ s at s e r

Konjunktione r

V er b f r a s en . . . • . . . . . . . . . . . . . . . . • . . . . . . 2 8

T e m p u s f e l . • . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . • . . 2 8

U t e l ä m n a d f i n i t v e r b f o r m e l l e r k o p u l a . 3 0

F ö r v ä x l i n g a v v e r b e n s f i n i t a o c h i n f i -

n i t a f o r m e r • . 3 1

Inf inita i s tället fö r finita form e r . . . . . . . . . . • . . 3 1

Fi nita former i s tället för i nfinita . . . . . . . . . . . . 3 1

Mot svarigheter till arabi skt ve rbalnom e n • . . . . . . 3 2

V e r b p a r t i k l a r o c h p r e p o s i t i o n e r . . . . . . . . 3 2

R u m s - o c h t i d s u t t r y c k . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 3

A d v e r b b i l d n i n g i a Il m ä n h e t . . . . . . . . . . . . . 3 4

N o m i n a l f r a s e n . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 5

S u b j e k t s - o c h o bj e k t s p r o n o m e n . 3 5

P o s s e s s i v a p r o n o m e n

B e s t ä m d o c h o b e s t ä m d

A t t r i b u t k o n s t r u k t i o n e r

s p e c i e s ,

. 3 5

a r t i k e l . . 3 6

• . . • . • • . 3 7

D e v a n l i g a s t e s y n t a x f e l e n . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 8

ENGLISH S U MMARY

ORDLISTA

FÖRKLARINGAR TILL FONE MB ET E C KNINGARNA

LIT T ERAT U RFÖRT E C KNING

BAKGRU ND OCH MAT ERIAL

Den här rapporten bygge r på två felunde r s ökningar s om ingår i pr o ­

j ektet Svenska s om mål s pr åk (SSM ) , s om be drivs vid Stockholm s uni ­

ve r s itet s ins titution för lingvis tik m e d s töd a v Skol öve r s tyr el s en . Pr o ­

j ekte t s syfte ä r att stude r a s ådana drag i s ve nskans s truktur s om ska ­

par inl ärning sprobl em för invandr a r e . De två felunde r s ökningar na är

Agneta He ll s t röm Shaw s 'Spr åkfe l i arabe r s s venska upp s at s e r ' och min

e gen 'Egyptie r skriver s ve nska: Min avsikt är att pr e s e nt e r a arabe r s

s vårighete r att skriva s ve nska m ot bakgrund av e n mycket e lementär och

kortfattad övers ikt öve r det ar abiska hög språket�)

Utgång smaterialet för felunde r s ökningarna har varit e levupp s at s e r som

ar abiska s vensk stude r ande vid lES , Institute for Engli s h - Speaking Stude nt s

vid Stockholm s univer sitet , skrivit s om övning , intr ädes- elle r s lutpr ov.

Upps at s författarna s t ude rar s venska vid lES för att kunna bedriva

hög skol e s tudie r i S verige och de har allt s å alla r elativt lång skolutbild -

ning bakom s ig . Unde rvisning en är indelad i fyr a s tadie r Sv l, 2 , 3 och Sv 4.

Det finns ett s är skilt s tadium Sv 1 :2 för invandr a r e s om varit i Sverige länge

och förvärvat kommunikativa fär dighete r utan att ha någon s tör r e känne dom

om svensk gramm atik. Efte r g odkänt s lutpr ov flytta s e leve r na upp i när ­

m a s t hög r e kur s . Eleve r från Sv 1 :2 flytta s till Sv 2 . Varj e s tadium om ­

fattar unde rvisning i 90 lektionstimmar och tar e n halv t e rmin i ans pråk .

på d e två läg r e stadie rna ä r inga hj älpm edel tillåtna vid int r äde s pr ov

och övningar , m e n vid s lutpr oven få r ku r s deltagarna använda Svenska

Akademins ordli s ta och B e r gvall s ordlis ta. På de två högr e s tadie rna få r

m an alltid ha ordlist a och de s sutom ibland Sv ensk handor dbok.

l) För att jag lyckat s public e r a den här s tudien häftar jag i s kuld till för s t

o c h främ st B jörn Hammarbe r g s om granskat mitt m anu skript i olika ve r s ione r

o c h kommit m e d otaliga värdefulla påpekanden. Pr ofe s s or Heikki Palva och

kam rat e r vid arabi ska i ns titutione n i Götebor g har lämnat nyttiga synpunkte r

på e n d e l a v arbetet och G e o r g B arth Magnu s vid Stockholm s unive r s itet s ling­

visti ska institution har företagit e n för e dömligt noggrann geno mläs ni ng och

gj ort mig uppmärk s am på en del förbi s e e nden. Mohamed As s ad har välvilligt

granskat och korrige rat en del av mina arabi ska utt ryck.

J. A.

-2-

Agneta Hell s t röm Shaw har unde r s ökt 21 upp s at s e r av åtta informant e r

o c h därvid katal ogi s e r at omkring 700 fel . Jag har be handlat 18 upp s at s e r

av elva informanter och katalogi s e rat 5 5 0 fel i ett lite t mindr e antal exc e r pter .

Tillgängliga data om informant e r na pr e s ente r a s för Agneta Hell s t röm Shaw s

mate rial i Tabell l och för mitt m ate rial i Tabell 2 .

Tabell 1 . Uppgift er om informanterna i Agneta Hell s t r öm - Shaw s unde r s ökning .

Inf Född Kön Hemland Vi stel s e Ku r s- Övr Antal Antal i Sve rige stadium sEr åk - � sidor för e l : a kun- s at s e r uEE s at s skaEe r

2 4 1 M Irak ? 2 - 3 Eng lite 3 4

3 49 M Mar ocko 15 m ån 2 - 3 Fr utm 4 5 Eng bra

4 5 0 M Alger ie t 22 mån 2 - 3 F r bra 3 4 Eng b r a

7 5 1 M Mar ocko 15 o 3 Fr bra 3 3 man Eng bra Sp bra

14 46 M Tuni s i e n 24 m å n 4 Fr utm 3 5 Eng b r a

15 48 M Alg e riet 54 mån 4 Fr 2 4 Eng

16 5 4 M Jordanien 16 mån 4 Eng 2 6

22 43 K Ghaza 18 mån 2 Eng l 2

8 informanter 2 1 3 3

- 3 -

T abell 2 . U ppgift er om inform ant e r na i Jan Aslunds unde r s ökning .

Inf Född Kön Hemland Vi s tel s e Kur s - Övr Antal Antal i Sve rige s tadium sEråk - � s idor för e l : a kun- s at s e r uEE s at s skaEe r

l 50 M Egypten 37 mån 2 Eng , Fr 2 3

6 43 M " 2 1 o 1:2 Eng 2 2 man

9 44 M " 2 1 o 1:2-2 Eng braa ) 2 3 man

10 48 M " 26 mån 1 -2 Eng bra 3 4

Il 48 M " 5 mån 1:2 Eng bra l l

12 48 K " 16 mån 3 Eng lite 2 5

13 48 M " 19 mån 3 Eng bra l 2 Fr lite

17 43 M " 20 mån 2 Eng lite l 3

18 39 M " 18 mån 2 Eng bra 2 3 Fr lite Ty lite

20 43 M " 14 mån 2 Eng , l 3 Ty skriv -kunsk

2 1 28 M " 18 mån 2 Eng l 2

Il informanter 18 3 1

a ) U ppger arabi ska och e ngel ska s om m ode r smål .

De uppsat s e r s om använt s i våra felunde r s ökningar skr evs unde r

s enar e dele n av 1973 och unde r hela 1974 . I mitt mate rial domine rar

uppsat s e r från de lägre stadie rna i undervi s ning e n m e dan Agneta Hellström s

har ett s törre ins lag av upps at s e r s om tillkommit på de två hög r e s tadierna.

Rimligen bör s pråkbehandli ngen var a bättr e i s lut et av s tudi e r na än i

början. A andra s idan kan man gi s s a att äldr e eleve r vågar s ig på m e r a

avanc e r ade konstrukti oner ä n nybörjarna, och man kan allt s å inte h a några

bes tämda förväntningar om felfrekvens en på r e s pektive s tadi e r. Det är

vanskligt att uttala s ig om skillnade r m ellan vå ra iakttagel s e r , men där

våra r ön är s am s tämmiga bli r tillförlitligheten de s to s tör r e.

- 4 -

De av s nitt s om j ag behandlar i den s yntakti ska öve r s ikte n har jag valt , ibland

därför att j ag s j älv fi nne r dem intr e s s anta och ibland där för att de kan hj älpa

till att förklara en del feltype r.

ARAB ISKANS VARIATION

Det ar abi ska s pråket använd s till vardag s av kanske hundr a milj one r

m änni skor och i r e ligiö s a s ammanha ng av 400 milj one r.

Arabi skan är offici ellt s pråk i Mar ocko , Algeriet , Libyen, Tuni s i e n ,

Egypten , Libanon , Ir ak , Syri en , Jordani e n och s tate r na på arabi s ka halvön.

Språket talas de s sutom i I s r ael , i b e g räns ade om r åden i andra afr ikanska

stater än de uppr äknade och i e nklave r i Sovj e tunionen. Turkiet och Ir an.

Men alla s om använde r ar abi ska i dagligt tal talar inte s amma ar abi ska.

Inom s pr åkom rådet fi nns ge ogr afi ska g r äns e r s om av s kilj e r olika folk s pr åk

och innanfö r de s s a gräns e r finns det natur ligtvi s kultur ellt betingade skill ­

nade r i utt ryck s s ätt. Etni ska minoriteters s pr åk kan uppvi s a lexikala och

fonologi ska s ärdr ag.

Öve r hela s pråkom rådet används em elle rtid ock s å ett hög s pråk , s om jag

för enkelhet s skull kallar s tandardar abi ska (SA) 2 ). Detta hög s pråk är litte r a ­

turens och m a s sm edi e r na s s pr åk och ans e s ha s i n r ena ste e xpone nt i koraner

och kor anr ec itati one n. Utanför litt e ratu r e n och m a s s m e di e r na för ekomm e r

talad standardar abi ska ock s å i m e ra form ella situati one r t e x i nvi gningar ,

högtids tal och f ö när man vill göra intryck.

Det talade hög s pråket får allt s tör r e betydel s e. De m ode rna tr ans port ­

m edlen och e termedi e r na s s I agkraft gör att SA tala s allt m e r ock s å i situa ­

tione r av mindr e form ell kar aktär. Pe r s oner m ed olika dialekt använder vid

s amtal inslag fr ån hög s pr åket helt enkelt för att göra s ig för s tådda. De s s a

förhållanden påve rkar både dialekte n s och hög s pråkets utveckli ng.

Det kan vara svårt fö r en arab att m e dge att han talar något annat än SA.

Dialekten har lägre pr e s tigevärde och man använde r hög s pråk s var i ant e n i

fö relä s ningar vid hög skolor och unive r s itet m e n av pr akti ska skäl inte

vid unde rvi s ningen i e lem e ntär skolorna.

Dialekterna har inbö r de s olika pr e s tigevärde . Kair odial ekten värde r a s

högr e ä n andr a s tor s tad s dialekte r . Det ä r int e ovanligt att konver s ati on i

film för s på Kai r odialekten äve n om film en är ins pelad i Libanon m e d li ­

bane si ska skåde s pelar e.

2 ) Term en öve r s att fr ån engel ska 'Standar d Arabi c' i B e e s ton

-5 -

Fr amlidne pr e s ide nt Na s s e r kunde använda Kai r oarabi skan i s ina tal ,

m e n det är inte möjli gt för Libanons Fr anjieh elle r Syr iens Al -As s ad att

använda s ina hemlände r s folk s pr åk.

Sat s s truktu r e n är inte31artlagd i alla dialekte r m en man kan anta att den är lik ­

artad öve r s pråkom rådet. D e t är fonologi o c h ordförråd s om varie r a r med dialekt . Olika dialekter plac e r ar t ex vokale rna på olika s tällen '. s amma kons onant -

grupp . Citatform en av s ve nskans 'skriva" het e r i Syrien k a t a b men i Alge riet k t e b. 'Pojke' heter i Syr i e n w a l a d me n i Nordafrika w e l d.

Många dr ag är gem ensamma för fle r a dialekt e r utan att för de n skull åte r ­

fi nna s i hög s pråket . Det finns kla r a l exikala skillnade r vilket Fe r gu s on 4 )

har

påvi s at i sin artikel Digl o s s ia. SA använder ett ord för ve rbet 'gå ' 9- a h a b a

och dialekt e r na ett annat r ii h . SA har r a a för ' s e ' m edan dialekten

har § ii f och adve rbet 'idag' brukar åte rge s m e d , a l - y a u m i SA

m edan t ex egypti sk ar abi ska använde r 'i n - n a h a r d a .

Den nuvar ande s ituati one n m e d ett hög spr åk och många olika di alekte r

kan tänka s ha uppkommit på olika s ätt och d e t r åde r vi s s oenighet mellan

lingvi s terna på det här om rådet. För s t och främ s t är det oklart vilket ur s prung

den4kl'J s si ska ar abi skan ha r. Har de n alltid varit e tt hög s pråk, är den en s or t s

koine av tidigare dialekt e r , ell e r har de n utve cklat s ur e n e nda dialekt?

Har de nuvar ande dialekter na utvecklat s ur koine s om talade s under i s lam s

mes t expans iva pe riod eller går de dialektala skillnaderna och s kill nade r na

m ellan dialekt och SA di r ekt tillbaka på äldre dialekter?

SKRIFT OCH ORDB ILDNING

Den arabi ska s tavningen har i s tort sett bevar at s ofC:'rändrad allt s edan kor ane n

ne dtecknade s . Skriften i SA ä r fonematisk. Varj e kons onantfonem har s itt

t ecke n och va rje kort vokalfonem ha r s itt. Kons onante rna är till antalet 29 och

vokale r na är tre repr e s ente rade både i korta och långa fonem .

3 ) Huvuds at s or dfölj de n SYO är t e x fr amtr ädande i e gypti s k , pal e s tinsk och

alger i sk a r abi ska .

4) Fergu s on

4 a ) koine , fr ån gr eki s kan, används om huvuddialekt s om bruka s av folkgruppe r

m e d s ins emellan olika dialekte r .

-6-

Skriften löper {rån höger till väns te r och kons onant e r na kan upptr äda i

upp till fyr a olika skepnade r , b e r o e nde på var i or det de s tår . I pr ofan SA

är det vanligt att man helt e ll er delvi s uteläm nar tecknen för ko rta vokal er ,

vilket skapar stora pr oblem för utländ ska stude nte r , m e n e r bjuder bl ott få

svårigheter för den läskunnige araben.

B a s en för or dbildning i arabi skan är r oten , s om i s i n vanligas te form

b e s tår av tre kons onante r , r adikale r na . Av r ote n k t b kan man s ålunda

till att börja m e d konstru e r a sub stantivet k a t b ( = 'att skriva � skrivande � 'skrivning ') och ve r bet k a t a b a ( = 'skriva ', e go 'han skrev ') . G e nom in­

skott och tillägg av fonem efter givna m önster kan m an s e dan bilda nya sub stan­

tiv r e s pektive ve rb. Det exi s terar åtminst one tio vanliga (och någr a ovanliga )

ve r b stammar och ett långt s tö r r e antal mönster för nom e n .

Ve r bet k a t a b a betyde r 'han skrev ', k a t t a b a betyder 'han fick

(någ on) att skriva ' och verbet kät a b a 'han kor r e s ponde r ade m e d '.

Nom enet k a t b betyde r 'att skriva ' lik s om k i täb a h ,

tyde r skrivar e och k i t ä b , bok .

SYNTAKTISK Ö VERSIKT

Huv uds a tse r

Låt o s s betr akta s at s e r na

i) 'or dnr.anden skrev br evet '

och

ii ) 'Bagdad ligger i Ir ak:

kat i b be -

Vi blir snart e ns e om att ve rbet 's kr ev bär m e r a information än ve r bet

1igge r '. Man kan för stå i nnehållet i s at s ii ) äve n om v e r bet avläg s na s , m e n

ver bet i s at s i ) kan inte för s vinna utan att betyde l s e n för dunkla s av s evärt . Man

skulle utan ve rb i s at s i) kunna tänka s ig följande betydel s e r

'o rdföranden skickade br evet ',

'ordför anden läser br evet ' ,

'ordför anden har bränt br evet '

och många fle r . T r ot s att ve rbet i s at s ii ) kan s äg a s var a öve r flödigt kan

vi i sven skan inte a c c ept e r a att det uteläm na s . 5)

5) Hammarbe r g - Vib e r g SSM Report 2: 'Plat shållartvånget' för utförl kommentar.

- 7 -

När ar abi skan vill åte r g e s at s i ) konstrue rar den på ungefär s amma s ätt

s om vi , m e n subj ekt och ve r b byter plat s .

I) kataba

skr ev

, .... r - r a 1S 6)

l -m aktub

ordför anden br evet

Om 'ordförande n ' har näm nt s tidiga r e i texten e ll e r e lj e st är känd i s am ­

m anhanget , kan vi i sven skan r efe r e r a till honom m ed ett per s onligt pr onom e n ,

dv s be stämda nominalfr a s e r kan pr onominali s e ra s m e d ett defi nit pr onom e n

�r s onligt , dem onstr ativt etc ) . V i skrive r

i a ) 'han skrev brevet ',

s om på arabi ska heter

I a ) kataba l -m aktub ,

där allt s å k a t a b a är ett verb i förfluten tid s om böjt s i t r e dj e per s onen

maskulinum s ingulari s . Arabi skan behöver inte s ätta ut per s onligt pr onom e n

s om subj ekt . Sat s I a ) brukar kalla s en ve r bal s at s .

För s at s ii ) , där det s venska ve r bet s aknar sem anti skt innehåll skrive r

arabe rna

II ) B agdad - c -fi 1- i r a q

B agdad i Ir ak

Sat s II) går unde r benämning e n nomi nal s at s .

T e m a t i s e r i n g

Svenskan be s itte r olika tekniker att ang e vad s om är tem at i e tt m e ddelande .

I tal kan det ske genom bet oning , m e n i skrift må ste m an til lgripa andra m e del

t ex att plac e r a tem at i fundam entpo s ition .

i a) 'b r evet skrev ordför anden '

och

i ) 'or dför anden skr ev br evet '

illu str e r ar hur fundam entet s pelar r oll e n av tem a . I i ) är 'or dför ande n '

det bekanta - temat - och 'skrev b r evet' - ut s agan om honom - r em at .

I i a ) har r olle rna för bytt s och 'br evet ' har intagit tem at s plats m e dan den

nya inform ati onen utgö r s av 'skr ev ordfö rande n '.

6) Ordli sta och fö rklaringar till fonem beteckningarna finns på s id 41 r e s p 43.

-8-

Arabi skan använder s amma teknik för tem ati s e ring s om sve nskan, näm ­

ligen att låta temat s tå i fundam e ntpo sition . Om man vill åte r g e s at s i ) med

lite eftertryck men utan att fö r ändr a s am s pelet tem a - r em a har arabi skan

m öjligheten att göra e n nominal s at s ( inledd m e d ett nom e n) av den tidigar e

pre s enterade verbal s at s e n. D e n nya s at s e n lyde r

I b ) ' ar-r a ' I s kataba l -m aktub

ordför anden (han) skrev br evet,

där k a t a b a l - m a k t u b kan fung e r a s om en s j älvs tändig s at s . I b ) är den normala ordfölj den i dialekte r na .

I c ) 'al - m aktub

br evet

ell er

katabahu

skrev (han) det

, � r - r a 1S

ordför anden

I d ) 'inna l -m aktub katabahu , . r -r a 1S

s anne rligen br evet skrev (han) det ordför ande n

skulle båda kunna tänka s m ot s vara

i a ) 'br evet skrev ordför anden '.

På det här s ättet kan arabi skan tem ati s e r a vilken s at s del s om hel s t 7). Ofta st kräve r form ell ar abi sk g r amm atik att konstituenten r e flekte r a s av ett

pr onom en på s in ur s prungliga plat s s om i e xem ple n I c ) och I d ) ovan 8).

Subj ekt m e d be s täm d s pe c i e s s tå r för s t i s ina nomi nal s at s e r , m e n arabi skan

undvike r liks om många andr a s pr åk att ge ett obe s tämt subj ekt fun dam e ntpo s i ­

tion , ty fundame ntet ä r ju det normala s ättet att ange v:id s om ä r tema och där ­

med redan bekant i en s at s .

II)

III)

IV)

B agdäd fi 1- c . -1 r a q

B agdad i Irak

'ar - r a' 1S tawIl

ordför ande n lång

, , � ar - r a 1S

ordföranden

r a�ul

man

7) Bee ston s id 64 8) B i shai sid 86

tawfl

lång (= 'or dför anden är e n lång m an , )

-9-

I s atsen

r a�ul tawl1 V) fi l-bayt

i hu s et m an lång dvs 'det finns en lång man i hu s et '

är r a g u l t a w I l subj ekt m e n det plac e r a s efte r s itt pr e dikat

f i l - b a y t , där för att subj ektet s tå r i obe s täm d form.

Fr å g o r

Ja - och nej -frågor

Ja- och nej-frågor karakte ri s e ra s på sven ska av "0mvänd or dfölj d",

dvs det finita verbet före går s ubj ektet:

i e ) 'skrev ordför anden brevet ? '

ii b ) 'ligger B agdad i Ir ak? '

SA gör lätt e n fråga av ett på stående g enom att placer a e n frågepartikel för e

yttrandet . Det finns två likvärdiga partiklar h a l o c h a :

I e ) hal kataba , ..-r -ra IS l -m aktub ?

(?) skrev ordför anden br evet

II b) 'a B agdäd fi 1- Ci r ä q ?

(?) B agdad i Ir ak

Sat s V) Hr i fr ågeform ut s e ende t :

V a ) 'a fi l-bayt r agul tawil ?

(?) i hu s et m an lång

m ed den s ve nska m ot s varigheten

v a ) 'finns det en lång m an i hu s et? '

I fråge s at s e r är det m öj ligt att låta ett obe s tämt subj ekt för egå

s itt pr edikat och därige nom ge frågan litet s tör re emfa s :

V b ) 'a ragul tawIl

(?) man lång

fi

i

l-bayt

hu s et

?

I dialekte r na för ekomm e r frågepartikel inte all s . Där är fr ågan helt

enkelt ett på stående m e d fr ågeton . Den kons truktionen är ock s å helt m öjlig

och r ent av vanlig i SA .

- 10-

Fråge ordsfrågor

SA konstru e r ar s ina frågeords frågor s om vanliga nomi nal - ell e r ve rbal ­

s at s e r m e d ett frågeord s om fundam e nt.

vi ) 'vem skr ev brevet? '

får sin ar abi ska m ot svar ighet

VI) man kataba l-m aktuh

vem skrev br evet

vii ) 'vad skr ev han i br evet? '

blir

?

VII) mä kataba Ii l -m aktub ?

Fle r a exem pel :

viii ) 'vilken ordför ande skrev brevet? '

VIII) ayyu r a 'Is kataba l-m aktub ?

vilken ordför ande skrev br evet

och

ix) 1mr många brev skr ev ordför anden? '

IX ) kam m aktub ( s i ng )

U n.9- e r o r d n i n g

I n d i r e k t t a l ,

kataba , ,. r - r a 1 s

a t t - s a t s e r

Svenska bi s at s e r känns igen på att de inleds m e d ett elem e nt s om s igna ­

l e r ar unde r or dning , på att ordfölj den alltid är r ak , dvs subj ektet för e gå r alltid

det finita ve rbet , och på att s k vandr ande adve rb intar pos itionen m ellan

subj ektet och det finita verbet : U + Subj + Adv + V .

- 1 1-

Ock s å ar abi skan under ordnar s at ser . Det kan s om i s venskan ske med hj älp

av inledande konjunkti oner . Den s venska konjunkti onen 'att ' kan i verbal s at s

m ot svar a s a v det arabi ska a n och i nominal s at s av a n n a .

vänd s s är skilt efter verb s om innebär anhållan eller förfrågan .

Exempel

x) 'ordför anden skrev att m annen var lång '

x) kataba , :-r - r a IS , anna r-r ag;ul tawI1

skrev ordföranden att m annen lång

i nominal s at s och

xi ) 110n bad or dför anden att han s kulle s kriva brevet '

XI ) s a ' alati

(hon) bad

i ver bal s at s .

r -r a ' Is ' an yaktub 9) l-m aktub

ordfö randen att (han) skrive ( r ) brevet

a n an-

XI) åte rges vanliga s t i s venskan 'hon bad or dför anden skriva brevet '.

Indirekt tal åter ges i allm änhet i det direkta talet s form :

xii ) 'ordföranden s a att m annen var lång '

heter

XII ) qäla r - r a ' IS ' inna r - r ag;ul tawIl

s a (han) o r dför anden att m annen lång .

Ordföranden kan h a s agt antingen ' a r - r a g; u l t a w Il ell e r

' i n n a r - r a g; u l t a wIl . I båda fallen åter ges det i ndirekta talet med

s at s XII ) ovan. ' i n n a betyder 'verkligen eller ' s annerligen ' och kan

i det indirekta tal et ha s amm a betydel se men ock s å bara betydel sen 'att '.

Indirekta fr ågor kons truer a s på s amma s ätt s om indirekt tal i övrigt .

xii i ) 'han frågade om ordför anden hade skrivit brevet '

XliI ) s a' ala hal kataba , :-r -r a IS l-m aktub

(han) frågade (?) skrev ordföranden brevet

I s at s XIII ) m ot s var a s den i ndirekta frågan exakt av den direkta i s at s I e)

på s id 9 . Sat s

xiv ) 'han frå gade vem s om hade skrivit brevet '

9) Eg ' a n y a k t u b a l - m a k t u b (av k a t a b a i imperfekt s ubjunktiv )

- 1 2 -

XIV) s a ' ala m an kataba l -m aktub

vi sar s amm a s ak . Den dir ekta frågan lyder

VI) man kataba l -m aktub ?

A d v e r b i e l l a b i s a t s e r

Med adve rbiella bi s at s e r m e nar j ag sat s e r s om ang e r tid ell e r

om ständighete r . Tid s bi s at s e r ange s enkelt m e d en inle dande konjunkti on:

xv ) 'j ag kom in när ordföranden skrev b r e vet '

XV) daxaltu lamma käna yaktubu r -ra ' [ s l -m aktub

(j ag )kom in när höll på skrive r ordför anden br evet

Adve rbiella bi s at s e r kan ock s å be stå av s k hal- s at s e r, s om ang e r

d e närm a r e om ständigheterna när någ onting hände . Sådana s at s e r kan

var a nominal s at s e r , s om inleds m e d konjunktionen w a elle r ver bal ­

s at s e r , asyndeti ska ell er inledda med w a .

xvi ) 'ordför ande n skr ev br evet m e dan han var s juk'

XVI) ka taba r-r a ' I s l-maktub , wa huwa mar[d

(han) skrev o r dför ande n brevet och han s juk

Där s ve nskan s om adve rbial skulle ha använt en bi s at s kan arabi skan i

s tället använda ett par tic ip elle r ett nom en i acku s ativ s om s ätt s adve r b :

xvii ) 'j ag såg honom , när han skr ev ' 10)

XVII) r a ' aytuhu katiban ack -m arkör

(j ag) s åg honom skr ivande

Den s venska tolkningen 'j ag såg att han s att och skr ev ' är ock s å m öjlig .

Sätt s adve rbet kan ta obj ekt och vi får två acku s ative r i följ d :

xviii ) 'j ag såg honom , när han skr ev br evet '

XVIII) ra ' aytuhu kätiban ack

l-m aktub ack utan hör bar m arkör

10) För ka s u s se vidare av s nittet Nominalfra s e n s id 1 9 .

- 1 3 -

Bi s at s e r , s är skilt villk or s s at s e r och tid sbi sat s e r , kan ock s å fö regå

s in huvud s at s , m e n det inve rkar i s å fall inte på ordfölj den i den ar abi ska

huvuds at s en .

Villkorsbi s at s e r lik s om tids bi sat s e r inleds med en unde r or dnande kon-

junktion , s om bl a be r or av hu r pa s s sannolikt villkoret är .

R e l a ti v s a t s e r

Ar abi skan har två huvudtype r av r elativ s at s e r , syndeti ska och a s yndeti ska .

Den s yndeti ska type n innebär att sat s en m odifie rar ett be s tämt huvudord (t ex i

be s täm d form ) och då må ste ett r elativpr onom en s ättas ut .

xix) 'jag m ötte or dföranden , s om hade Ekrivit br evet '

XIX) qabaltu r - ra' [s lladY

(j ag ) m ött e ordförande n s om

kataba l-m aktub

skr ev (han) br evet

Ell e r ock s å kan r elativpr onom enet uteläm na s och detta är fallet när

korr elatet är obe stämt;,relativs at s e n blir a v asyndeti sk typ .

xx) 'ordfö rande n m ötte en m an s om hade skrivit ett br ev '

XX) qabala r-r a' ls r a�ul kataba m aktub

(han)m ötte ordfö rande n en man skrev ( ett) brev

Om relativpr onom e net i cke r e pr e s ente rar subj ektet i r elativ s at s e n ,

må ste det åt e r s peglas i r elativ s at s en a v ett pr onom e n.

xxi ) 'j ag läste br evet , s om ordföranden hade skrivit'

XXI) qara' tu

(j ag ) lä s te

l-m aktub

br evet

llad[ katabahu

s om skrev (han) det

, � r - r a 1S

ordför anden

I det a syndeti ska fallet är konstrukti onen ganska s j älvklar :

xxii ) 'jag läs te ett br ev s om o r dför ande n hade skrivit '

XXII) qar a ' tu maktub katabahu , :-r -r a 1S

(jag ) läs te (e tt ) brev skrev det ordför anden

Ar abi skans r elativpronom e n är mycket nära b e s läktade m ed dem onstr ativa

pr onom e n och kan ock s å ha betydel s e n 'den s om ', 'de s om ', o s v . I de n här

betydel s e n upptr äde r ock s å t ex fråge orden m a n och m a .

-14 -

N e g a t i o n e r

N o m i n a l s a t s e n

Nominal s at s en kan ne g e r a s antingen m e d negativa oböjliga par tiklar ell e r

m e d ett s peciellt ve r b l a y s a . D e negativa partiklar s om för ekomm e r ä r

m a o c h lä .

Exem pel :

xxiii ) 'ordfö randen

-XXIII) m a , -. r - r a 1S

är inte s juk '

- Il ) m arid

inte ordföranden s juk

elle r

xxiv) 'det finns ingen man i hu s et '

XXIV) lä r a�ul

inte man

fi l -bayt 12)

l hu s et

Som fr am gå r av exem pl e n neg e r a r m a hela nominal s at s e n m e dan la

ne ge rar det enskilda nom enet och båda partiklarna fö r e gå r det s om ne ge r a s .

När m an negerar nominal s at s e n m e d verbet l a y s a blir s at s en form ellt

en ve rbal s at s :

xxiii ) 'or dföranden är inte s juk '

XXIII b ) lay s a r - r a ' [s marld 13)

(han) är inte ordför anden s juk

Ytte rligare ett par m öj lighet e r att neg e r a nom e n/adj ektiv e rbjude r

sub stantive n c a d a m - 'frånva r o ' - och g a y r 'annan/annat än '.

Il ) Med ka su smarkör lyde r det po s itiva uttrycket 'ordför anden är sjuk ' , a r - r a ' f s u m a r [ d u n , där - u n bete cknar obe s t form nominativ - u be s tämd form nominativ . Full ständigt lyde r XXIII) m a

och

12) l ä används till s amm ans m ed den be s tämda form e n s acku s ativm a rkör och a i XXIV) heter full s tändigar e l a r a � u l f i l - b a y t .

13) Form ellt är här r - r a ' i s subj ekt och m a r [ d obj ekt i obe s t form .

Full s tändigt XXIII b ) l a y s a r - r a ' 1: s u m a r 1. d a n :

Not e r na s ka susmarkör e r ute slut s ofta s t i text och uttala s i allm änhet inte .

För vidar e behandling av ka su s s e avs nittet Nominalfr a s en s id 19.

- 1 5 -

V e r b a l s a t s e n

Ve rbal s at s en kan ne g e r a s m ed fle ra olika pa rtiklar: m a , lä , lam och lan.

Om betyde l s e n är pe r fektiv (avs lutad handling ) använd s antinge n

l a m + im pe rfekt (ju s siv ) e lle r

m a + pe r fekt 14 ) :

xxv ) 'ordför anden skrev inte br evet ' ( 'har inte skr ivit ')

xxv) lam yaktub , ":' r-r a 1S l -m aktub

inte skr ive r ordför anden br evet

elle r

XXV a ) -ma kataba , ,.. r - ra 1S l -m aktub

inte har skrivi t ordför anden b r evet

Om betydel s e n är im perfektiv (oav s lutad handling ) använd s partikeln

l ä + Lnpe rfekt (indikativ ) ell e r m e r a s ällan

m a + im pe r fekt �ndikativ):

xxvi ) 'or dför anden skrive r inte br evet '

XXVI ) la yaktubu r-r a' is l -m aktub

inte (han) skrive r ordför anden b r e vet

elle r

XXVI a ) -m a

inte

yaktubu

(han) skri ver

, '" r -r a l s l -m aktub

or dför anden br evet

Fö r att ne gera futurum använde r ar abi skan par tikeln l a n +

im pe rfekt ( subjunktiv ) . l a n betyde r ungefär Komm e r aldr ig att:

Ve r b f r a s e n

V e r b e t s t i d s f o r m e r o c h m o d u s

I av s nittet om or dbildning näm nde j ag att m an utifr ån ve r bet s tr e r adikaliga

r ot kan bilda åtminstone tio ve r b s tamm a r. Varj e s tam m odifi e rar i princip

verbets betydel s e på ett be stämt s ätt , s om tidigar e illu str e r at s . Alla verb

för ekomm e r inte i alla s tamfor m e r men det är m ed de n här variations r ike ­

dom en mycket lätt att bilda nya ord m e d m odifi e r ad betydel s e i arabi skan.

14 )B i s hai s id 127 . Verbform e r behandla s i av s nittet Ve r bfr a s e n

- 16 -

Som ve rbet s grundform betrakta s pe rfekt 3 : e pe r s one n m a s kulinum s i ngu -

lari s, och det är den form e n s om

or dbil dning .

j ag har använt i exemplen i av s nittet om

I sve nskan ha r vi ett tem pu s system s om inor dnar ske endena i tid s följ d .

Ar abi skans tids forme�, pe rfekt och im pe r fekt , användes ursprungligen för

att bete ckna a s pekt : av s lutad elle r oav s lutad handling/r elation. Pe rfekt s om

bete cknar avslutad handling m ot s varar då i de fle sta fall vår t förflutna s

tem pu s , m edan im pe rfekt ofta s t av s e r pr e s en s e l ler futurum . I ens taka fall

kan sve nsk pre s ens och futurum m ot svara s av perfekt e ll e r svensk förflute n

tid av imperfekt, t ex till s ammans m ed ve rbne gatione n l a m i av s nittet

om verbne gatione r ( s id 15 ) .

Där sven skan använde r pr eter itum ell e r perfekt anv':-nde r SA norm alt s in

perfekt :

XXVII ) , ittafaqu am s i C :- i ala tawtl q c ­t -ta awun

(de ) kom öve r e n s igår om stärkande s am arbetets

xxvii)· , Igår ko m de öve r e n s om att s tärka s am a rbetet '

och

i f) 'or dfö rande n har skrivit ett b r ev '

I f) kataba r - r a ' [s maktub

Im pe rfekt för ekomm e r i fyr a vanliga m odu s : i ndikativ , s ubjunktiv ,

ju s s iv och impe r ativ . Indikativ är den normala varianten . Subjunktiv

tjänar till s ammans m e d bi s at s inledandepar tiklar s om bi s at sm arkör , i

synne rhet fö r att uttrycka något e ft e r s trävat . Ju s s iv har fl e r a skönjba -

r a funktione r , där den viktig a s te torde var a att till s am m an s m e d den ne ga ­

tiva partikeln l a m fö r neka pe r fekt . Att m an använder e n impe rfektform

fö r att förneka pe rfekt kan kanske va ra naturligt : ett icke - ske e nde e ll e r en

icke -handling fortfar att råda .

Imper ativ för ekomm e r i po s itiva uppm aninga r . I ne gativa uppm ani ngar

används ofta st ju s s iv föregången av e n nekande partikel .

Futurum bilda s vanligen m ed hj älp av ett pr everb s a u f a

pr efixet s a - för e impe r fekt .

ell e r

-17-

V e r b e t o c h d e s s s u b j e k t

Ett e nda arabi skt verb kan funge ra s om en hel sat s . Ve rbet kan böja s

i pe r s on , genu s och num eru s , och man behöve r inte ange pe r s o nliga pronom e n

s om subj ekt .

Ve rbet står för st i verbal sat s e n och böj s i g e nu s och num e ru s om subj ekt

sakna s . Om subj ekt fi nns ut satt följ e r det närma s t e fter verbet, s om då bara

böjs efter genu s . Ett nom e n s om uppfatta s s om subj ekt kan för e gå ve rbet ,

m e n då är subj ekt + verb fo rm ellt en nominal sat s och ve rbet utgör e n s amt

en verbal sat s s om m å ste böja s efter både genu s och num e ru s .

Exem pel : verbal sat s e r

m e d subj ekt kataba r - ri�äl m aktub ( s i ng ) (plu r )

V Subj

utan subj ekt katabu maktub (plu r )

V

, ar - ri�äl katabu maktub (plur ) (plu r )

nominal sat s

Subj V

Sat s e rna i exem plet utgör variati oner på uttrycket ' m änne n skrev ett brev '.

För att ange obe stämt subj ekt , där vi sven skar ofta använde r 'man ',

har arabi skan några olika s ätt . En m öj lighet är att använda 3 : e pe r s onen

ma skulinum s ingulari s pa s s ivum, dv s för ' man r e s e r till honom' s äg e r

arabe rna ' det r e s e s till honom '. Ett annat s ätt är att använda de n arabi ska

m ot s varigheten till ' de s äger (ma sk )' för vårt ' man s äg e r ' oc h vida r e kan

man göra ett subj ekt av verbr oten (paronorna s i ) :

xxviii) , man sa att hon var s juk '

XXVIII ) qäla qä ' il , innahä

sade en talar e att hon

marIdah

s juk

Utm ärkande fö r arabi sk pa s s iv är att agenten aldrig ange s . De m oderna

dialekterna saknar finita pa s s ivform e r.

-18-

A r a b i s k m o t s v a r i g h e t t i l l s v e n s k i n f i n i t i v

Infinitivform en är i svenskan ver bet s nominalform utan att egentligen

uppfatta s s om ett nom en. De s s m ot svarighet i arabi s kan är l ättare att

identifi era s om nom en och vi komm e r att få exempel där e n svensk infinitiv

öve r s ätt s m e d ett subs tantiv till arabi ska , XXVII b på s i d 21, ' de kom öve rens

om att stärka samarbetet ' . En mycket enkel nominal sat s dem onst r e rar m eka ­

ni smen :

xxix) , det är s vårt att skr iva '

XXIX ) , al -kitabah sa c b

skrivandet s vårt .

Det s om vi i s ven skan uttrycke r m e d i nfinitiv kan vida r e i arabi skan m ot ­

s vara s av impe rfekt (indikativ ell e r subjunktiv ) :

xxx ) ' han började skriva br evet '

XXX ' ibtada ' a yaktubu l -maktub

(han) började (han) skriver brevet ,

xi b ) 'hon bad ordföranden att skr iva brevet '

XI b ) sa ' alat. 1

, ,,:, r - ra IS ' an yaktuba l -maktub

(hon) bad or dfö randen att (han) skrive(r) brevet

S vensk infinitiv är , s om vi komm e r att se av re sultat r edovi s ningen

en s töte sten för invandrade arabe r .

N o m i n a l f r a s e n

Be s t ä m d h e t , k a s u s , g e n u s o c h p l u r a l b i l d n i n g

Arabi skan markerar be stäm d form av s ub s tantiv m ed en be s täm d artikel

a l - s om prefigera s och var s vokal kan varie ra , b e r o e nde på vilket ord s om

för e går artikeln. Obe stäm d artikel skriv s n ormalt inte ut . .och uttalas inte

men det finns m öjligheter att markera den .

-1 9 -

Sub s tantivet har be stäm dhetsmarkör ungefär i samma ut s träckning s om

i s venskan. B e s täm d s pec ie s marke ra s de s sutom , s om vanligt , av genitiv ­

konstruktion och pr onom en .

Ett fall där arabi skan är kons ekventa r e i s itt bruk av be s tämd artikel för

att marke ra be s täm d s pe c i e s ge s av exemplet

xxxi ) ' de ra s far håll er dem m ed mat och kläde r ' ,

där allt s å arabiskan skulle ha uttryckt s ig

XXXI) ' abuhum yuqaddimu

far de ra s e r bjude r (han)

lahum ( - ) c -l - lazim min a t.- t.a am

till dem det nöd - av mate n våndiga

1 - (be st ar t ) t -(be s t art )

wa l - libäs

och kläde rna

l - (be s t ärt )

DEm arabi ska m ot s varigheten skulle på svenska kunna skriva s ungefär * 'hålle r dem med maten oc h kläde r na ', vilket ju är innebörden ock s å i det

svenska uttrycket .

Om vi tänker o s s exemplet 'i en by är det alltid mycket skvalle r 's kulle

b· k d h . h '11 ' . b .. d Il . d ' l 5 ) ara IS an är a använt m ot s varIg eten t1 1 yn ar et a t1 .

Den be s tämda artikeln a s s imil e ra s i vis sa fall m e d de n eft e rföljande kon -

s onanten . Därav komm er s ig * c -l - t a a m .

c -t - t a a m i s tället för det väntade

Arabi skan ha r t r e ka s u s: nominativ , acku sativ och genitiv . Nominativ är

subj ekt ska su s , acku sativ obj ekt s - och adver bialka s u s och genitiv används i

genitivkonstruktione r lik s om efter pr e p o sition. I s ingulari s är ka sus ändel s e rna

- u för nominativ , - a fö r acku sativ och - i för ge nitiv. Ett s är skilt m orfem

- n s om läggs till ka s u s vokale n marke rar obe s täm dhet . Ka s u s ändel s e r na -

med ell er utan efte rföljande - n - kan hö r a s i kontext m e n för e pau s ell e r

när o r d cite r a s utan s ammanhang h ö r s d e no rmalt inte . D e t är inte ovanligt att

ka s u s ändel s e r och nunati on" (-n) utelämna s vid uppl ä s ning i ete rm edie r ocb

de skriv s inte hell er ut i tidning s text . Ett undantag utgör den obe s täm da acku s a -

tivändel s e n - a n s om ock s å tj änar s om adve rb m arkör och därför uttala s . I

allm änhet har jag , där jag har använt ka s u s ändel s e r , plac e rat dem ett s t eg öve r

rade n . I den må n j ag har satt ut hjälpvokal er s tår de s s a ett s t e g ne danför raden.

Det finns ytter liga r e ka s u s ände l s e r men ka su s kan i den här rapporten identi ­

fi e r a s med hj älp av ovans tå e nde hållpunkte r .

15 )Be e s ton sid 37. När man av s e r varje individ ell e r grupp av individe r i kategorin .

- 20-

Arabi skan har två genu s : ma skulinum och femininum . I normalfallet

s ignaleras femininum av e n ändel s e , s om för e paus låter - h och med

ka sus ändel s e - t , m u c a I l i m

ändel s e m u c a l l i m u n och

vs m u c a l l i m a h el ler med ka sus ­

m u c a l l i m a t u n ( m u c a l l i m = lärar e ) .

Det finns em elle rtid åt skilliga sub s ta ntiv som ä r femi ni na utan att ha feminin­

ändel s e och det gå r ock s å att hitta m askuline r s om har femi ninändel s e .

I SA kan man finna inte bara s ingula r i s och plurali s utan ock s å duali s .

Plural bilda s antingen genom att en ändel s e , s om varierar m ed g e nu s och kasus

lägg s till nom enet eller genom att vokali sm och/elle r s tavel s e s truktur ändra s .

Duali s bilda s bara genom tillägg av ändel s e r .

Exem pel i nomina tiv:

lära r e

lärarinna

man

En c Il' u n mu a 1 m

m u c a l l i m a t u n

u n ra�ul

Fle ra c Il' u n a m u a 1 m

m u c a l l i m at u n

• l'< - lu n

r 1 5 a

c u n a c . - u n m u a l l i m och m u a l l l m a t kan kalla s r e g elbundna

el ler ytt r e pluraler m e dan type n r i � a l u n brukar be näm na s bruten plural .

A t t r i b u t

D e n arabi ska grammatiken _ gör egentlig e n ingen skillnad m e llan adj ektiv

och sub stantiv. Det finns inget s om hindra r att ett adj ektiv uppträde r s om sub s ­

tantiv ell er tvärtom . Me n det finns naturligtvi s gruppe r av ord s om har s in hu ­

vudsakliga användning s om s ub stantiv r e s pektive adj ektiv . Med benäm ni ngen

' nom en ' täcker vi in både s ub stantiv och adj ektiv .

Genitivattr ibut

En s ve nsk g e nitivförbi ndel s e s om ' lära r e n s bok' åte r g e s i arabi ska m e d

en s k s tatu s c ons tructu s - k i t ä b u 1 - m u c a l l i m i där kitab U ,

, bok ' har be s täm d s pec ie s där för att det står i g e nitivförhållande till

l_m u c a l l i m i . k i t a b saknar t rot s detta b e s täm d a rtikel , lik s om i s venskan ,

m e n har b e s täm d ka su s ändel s e ( - u i n t e - u n ) . Ka s u s för k i tab

be s täm s av den syntakti s ka funktionen för hela genitivuttrycket m e dan

l- m u c a l l i m alltid m å s t e s tå i genitiv l - m u c a l l i m i . Konstituenter -

- 21 -

na i e n statu s c onstructu s få r inte skilj a s åt . Hur adj ektiv behandl a s r edovi ­

s ar j ag längr e fr am . Det är fullt m öj ligt att låta fle r a sub stantiv i ngå i e n

s tatu s c onstructu s : ' lärarens pojke s bok ' heter s ålunda k i t a b u w a l a d i

l - m u c a Il i m i., där bara l - m u c a Il i m i har be s täm d artikel .

Statu s c onstructu s är mycket vanlig i SA och i nte all s begränsad till r ena

genitivförbindel ser . på pr e ci s s amma s ätt hete r ' j or dbruk smini s te r n ' � u . - c i * w a z l r z - z l r a a t , dv s ' j or dbruket s mini s t e r ' , och ' e n byskollärar e'

c . u i n In skulle kunna heta m u a l l l m q a r y a t m e d q a r y a t i obe stäm d

form.

Det är mycket vanligt att åte rge ett m a s s m e dieuttryck s o m ' de kom

öve r ens om att s tärka s amarbetet ' . me d. m ot s varigheten till * , de kom

öve rens om s am arbetet s s tärkande ' och då använda ett s tatu s - c onstructu s -

uttryck :

XXVII b ) , ittafa q u :- i c - i taw!. l q t -ta awun

(de ) kom öve rens pr e p s tärkande s amar betet s om (gen efter

pr ep )

Ytte r ligar e e xem pel på s tatu s c onstru ctu s är vårt

arabi skans k u Il .

XXXII)

mot svarar vå rt

� lin ragu

var j e man:

varj e ' ell e r ' alla ',

Nom en s om vanligen bruka s s om adj ektiv kan tr äda i s tatu s c onstructu s

m ed sub s tantiv :

XXXIII ) waladun

( en) pojke

t awilu

långt

.. x c i s - �a r

hår et s

torde kunna öve r s ätta s , en pojke m e d långt hå r ' e ll e r ' e n pojke s om har

långt hå r '. Dens s venska m ot svarighete n s kulle r e ntav lite affekte r at kunna

heta ' en pojke m e d hår et långt: . I m ot s at s till andr a type r av s tatu s c onst ­

ructu s kan denna ha b e s täm d artikel ock s å i s i n fö r s takons tituent :

XXXI V) , a� - � aw[f

få r då betydel s e n

c i s -sa r

, han m e d det långa hår et '.

-22-

Adj ektivattribut

Adj ektiv s om m odifi e r a r e tt sub s tantiv komm e r i allm änhet eft er sub s tan ­

tivet ochöve r ens stämm er i de e nkla fallen i s ingulari s alltid m e d s itt huvudord

i fråga om genu s , artikel och ka su s .

xxxv), en lång man '

un -: un XXXV) ragul tawll

och

xxxvi) ' de n långe manne n

u XXXVI) 'ar - r agul - u t - t awi l

xxxvii) , en lång flicka ' bli r

XXXVII) bintun tawl1atun

m e dan

xxxviii) ' den långa flickan ' heter

XXXV III) 'al -bintU t - t aWllatU

Kons tituente r na i en s tatu s c onstructu s får int e skilj a s åt:

xxxix) 'manne ns nya b ok '

XXXIX) kitabU r - r aguli

bok m anne ns den nya ,

där allt så g a d [ d (= ny) har s amma ka sus ändel s e s om k i t a b och

de s sutom be s täm d artikel . Ett adj ektiv s om be s tämm e r den fö r sta kons ti­

tu enten i en s tatu s c onstructu s må ste plac e ras efter hela s tatu s - c onstructu s ­

uttrycket . Ka su s ändel s e n och s ammanhanget får bli det s om ang e r vad be stäm ­

ningen syftar på:

xxxx) ' de n långe m anne ns bok ' het e r

xxxx) i r - r agul - 1 t - t awil ,

där man s e r av betydel s e n och ka sus ändel s e n att t - t a w [l be s tämm e r i r - r a g u l . I tidnin g s pr o s a , där vokal e r na uteläm na s , får man avgöra av

s ammanhanget vart be s täm ningen hör, och den uppgift e n vållar i allm änhet

inga pr oblem . B ruket av ka s u s ändel s e r är för enat m e d e tt s tor t mått av r e ­

dundans . I de m oderna. dialekte rna finn s inga s k 'i c r a b - ändel s er .

-23-

Kongruens m ellan sub s tantiv och adj ektiv

När adj ektiv upptr äde r s om pr edikat i nominal s at s e r ell e r i för ening m e d

sub stantiv s om adj ektivattr ibut öve rens s tämm e r d e alltid i någon m e ning

med s itt huvudord . Handlar det om fl e r a pe r s one r s tår adj ektivet i plu r al ,

yttre eller bruten , och öve r e ns s täm m el s e i genu s finns ock s å m arke rad .

När det är fråga om ting i plural s tår adj ektivet i allm änhet i femininum

s ingulari s , m en en brut e n plural är ock s å mÖj lig1 6 ) .

K o m p a r a t i o n

Det arabi ska adj ektivet känne r bara två kompar ati onsform e r , pos itiv

och elativ , m e n kan ändå uttrycka vå ra t re komparations g r ader.

S vens k kom par ativ m ot s var a s av elativ + m i n och för att åte r ge

supe rlativ använde r ar abi skan en elativ i s tatu s c onstructu s m e d sub s tantiv

eller elativ med be stämd ar tikel e ft er sub s tantivet.

Exem pel:

kom par ativ :

supe r lativ I:

'Muhamm e d är läng r e än Zaid '

M ' lu

. Z at wa mIn

Muhamm e d är läng s t (av alla m än)

M , at walu in r agul ( s i ng )

supe rlativ II: D e n läng ste pojke n / skrev e t t brev /

/ kataba / l - waladu 1 - ' at walu / m aktuban /

1 6) B e e s ton sid 45

-24 -

SV ARIG HE T E R FÖR ARAB E R S OM LÄR SIG SVENSKA

P r e s e n t a t i o n a v f e l e n

Det här avs nittet pr e s ente r ar vanliga fel s om vår a arab e r gj orde när de

skrev sina upp s ats e r . Fe lkatalogen s om exem pl e n är hämtade ifr ån e ller

exemplen s j älva äger i cke någon stati sti sk r e pr e s e ntativitet utan kan närm a st

betr akta s s om ett s ökr edskap . Man kan m e d de r a s hj älp få ide e r om vad s om

kan var a s vårt för invandr a r e m e n m an kan inte göra föruts ägel s e r om fram ­

tida felfr ekve ns e r fö r invandr a r e från ett vis st land på ett vi s st kursmome nt.

Felexem plen pre s e nte r a s m e d ett löpnumm e r . Där tydligheten s å kr äver

har fel ställena m arke rat s med unde r strylming och ibland ge s r ättexempel

inom par ente s unde r felet .

Exempel:

(26) Efter han har ätet middag La s s e och hans syster gick

( När han hade ätit middag gick La s s e )

O r d f ö ljd o c h m e n i n g s b y g g n a d

H u v u d s a t s e r

Svenskan använder or dfölj de n s om ett viktigt m e del att sär skilj a olika

s at stype r . Huvud s at s e r kan ha ' r ak or dfölj d ' elle r ' icke- subj ekt ' s om

fundam ent + ' omvänd or dfölj d '. Huvuds at s e r i frågefo rm har omvänd ordfölj d

e ll e r fr åge ord + r ak ell e r omvänd or dfölj d . I arabi skan a nvänd s or dfölj den

inte all s för att ange s at styp . Där finns de två tidiga r e be skrivna huvud s at s ­

type r na nominal s at s e r och ve r bal s at s e r . Våra informante r har å sta dkommit

talrika brott m ot r e gl e r na fö r r ak r e s pektive omvänd ordfölj d . Sålunda för e ­

komm e r i båda felunde r s ökningarna huvud s at s e r m e d den felaktiga or dfölj den

ve rb + subj ekt och den lika felaktiga

adve r bial + subj ekt + ve rb .

Den för sta feltype n är i nte s å fr amträdande s om den andra och här kan

m an konstatera att huvuds at s e r na fö r e g å s av s amordnande konjunkti on i s amt ­

liga fall . Detta öppnar väge n fö r e tt par tolkning sm öjligheter . Det kan

- 25 -

vara fråga om a) att konjunktionen mer eller mindre medvet behandlats som ett svenskt adverb och måste följas av omvänd ordföljd eller b) en exakt motsvarig­het till den arabiska verbalsatsen. Arabiskan använder gärna partikeln wa i början av huvudsatser och denna partikel används också som samord­nande konjunktion . Ett typiskt exempel på det här felet är

(l) och lekte jag mycket med mina klas skamrater .

Det arabiska mönstret med tema + utsaga återkommer på åtskilliga ställen i de undersökta uppsatserna. Eleverna har gärna konstruerat satser som inleds med adverbiella uttryck som bör följas av omvänd ordföljd. Satserna skall alltså i princip ha samma ordföljd som i arabiskan. Icke desto mindre har många excerpter noterats där adverbialet följ s av rak ord-följd. Det här har jag tolkat som en inlärningseffe�t�

a)I undervisningen

trycker lärarna inledningsvis på att subjektet till varje pris måste komma med och nöter i de enklaste tidiga exemplen in den raka ordföljden. Infor­manterna koncentrerar sig på att sätta ut personliga pronomen som subjekt och glömmer bort att ändra ordföljden när adverbial eller objekt tar plats som fundament. Det kanske är möjligt att tidigt introducera araber till satser av typen 'och därifrån tog Lasse tåget' och sedan övergå till' och därifrån tog han tåget', som i vårt material har fått formen

(2 ) och därifrån han tog tåg kl 1015

Ytterligare exempel:

(3) Det här natten Herman ligger på sängen

(4 ) men i alla fall mannen ser bättre ut

(5) Här man kan trivas i Alexandria

B i s a t s e r

För distinktionen mellan svensk huvudsats och bisats spelar ord-ningen subjekt - verb en viktig roll. Arabiskan litar vid underord-ning till en annan teknik och det kan vara främmande för en arab att ändra den inbördes ordningen mellan satsens konstituenter därför att satsen underordnas. (Avsnittet Underordning i s yntaxöversikten).

16 a) Inflytande från den dialektala ordföljden SYO är naturligtvis också en möjlighet.

- 26 -

Subjekt + verb i bisats

Omvänd ordföljd i bisats förekommer i vårt material, mera i Agneta Hellström Shaws än i mitt. Bland de tänkbara tolkningarna finns här mö j­lig heterna att informanterna låtit den inledande bisatsmarkören fungera som ett adverbiellt fundament gör i huvudsats, och att vi har att göra med interferens från den arabiska verbalsatsen.

(6) fastän hade han feber

(7) till en annan plats där ligger gymnasiumskolan

I ett par av fallen tycks det vara indirekt anföring som återgivits med direkt, åtminstone vad ordföljden beträffar:

(8 ) de tänkte på v ad ska det stå

( 9 ) sedan tänkte hon på hur kunnde hon åka till biografen

Som jag nämnde i avsnittet Underordning behåller araberna ofta den direkta anföringen när de berättar vad någon har sagt.

V a n d r a n d e a d v e r b i h u v u d s a t s o c h b i s a t s

Adverbet ' ofta' och negationen ' inte" hör till de element som by -ter plats beroende på vilken satstyp de står i . Des sa två jämte åtskilliga andra brukar betecknas • vandrande adverb' 17). Vandrande adverb skall vid rak ordföljd placeras omedelbart intill det finita verbet - i huvudsats all­deles efter och i bisats alldeles före verbet. I huvudsatser med omvänd ord­följd slinker som bekant subjektet in mellan finit verb och vandrande adverb.

Det är i vårt material vanligare att vandrande adverb kommer på fel ställe i bisats än i huvudsats. Så här ser några· vanliga bisatsfel ut:

(10) Jag tror att det finns inte en stor skillnad

(Il) han drömde att vi kom aldrig tillbaka till jorden

(12) tänkte i sig själv att han kommer snart att dö (att han snart skulle dö)

( 1 3 ) Eftersom resan ska inte ta en lång tid

1 7) Termen efter Nylund - Brodda & Holm

- 27 -

Fo g e o r d

Svenskans vanliga fogeord - konjunktioner, relativa pronomen, relativa adverb etc - erbjuder invandrare vissa svårigheter. Det har visat sig att sam­ordnande konjunktioner förväxlas med underordnande, att konjunktioner förväx­las med adverb och att konjunktioner förväx las med prepositioner. Informant­erna kan också vara frikostiga med konjunktioner i början av huvudsats

( 13 b) Och Märsta ligger några mil norr om Stockholm (Märsta ligger)

Relativ satser

En speciell feltyp som kan ha direkt bakgrund i arabiskan är utelämnat relativpronomen. Som jag visat i avsnittet om underordning behöver arabiskan inte använda relativpronomen om korrelatet är obestämt. I båda materialen har jag hittat fall av utelämnat relativpronomen då korrelatet har obe stämd species. Ett typiskt exempel är

( 14 ) Det var månge vänner satt och väntade.

Arabiskans relativpronomen har demonstrativ styrka och kan betyda , den som', ' de som' osv. Ett lustigt exempel visar att araber eventuellt kan tro samma sak om svenskans rent relativa pronomen

( 15 ) Man kan säga att som bor på landet har de inte så mycket än som bor i stan

(Man kan säga att de som bor på landet inte har lika mycket som de som bor i stan)

Här har ' som' fått ersätta ' de som' och för att undvika två ' som' efter varandra har informanten er satt det ena med ' än', vilket ord tydligen också förefaller honom bekant i sammanhanget. Han har no­

terat man måste ha subjekt till alla verb i svenskan och satt in ett ' de' av den anledningen.

Konjunktioner

Bland konjunktionerna har samordnande förväxlats med andra samordnande, samordnande har förväxlats med underordnande och vice versa, och naturligtvis förekommer det att man valt fel inom gruppen

-28 -

underordnande konjunktioner. Det här är egentligen mest en lexikal fråga och jag behandlarinte företeelsen närmare.

Ve rbfrasen

Te m p u s f e l

Invandrare åstadkommer, när de skriver svenska, samma tempusför­växlingar som infödda svenskar. Det är vanligt med tempusväxling där kon­sekvensen kräver ett enhetligt tempus. När en otränau skribent skriver en text i preteritum dyker emellanåt andra tempusformer upp. Jag tycker inte det här har särskilt stor relevans i invandrarundervisninge n och tänker inte behandla det fenomenet. Emellertid tycker jag mig ha funnit drag som är typiska just för araber som behandlar svenska.

Vi har tidigare noterat att araber använder sin perfekt för förfluten tid, där vi svenskar använder tre tempus: preteritum, perfekt och pluskvamperfekt. Araberna ha r svårt att upptäcka någon skillnad mellan preteritum och perfekt och inte så stor möjlighet att förstå bruket av svensk pluskvamperfekt, när studierna tar sin början.

Förväxlingar mellan presens och preteritum är också vanliga och före­kommer i båda riktningarna. Uppsats skrivarna har använt presens för pre­teritum men också preteritum för presens. I indirekt tal, som i svenskan får bisatsform och annat tempus än det direkta talet, förekommer i något fall futurum där vi rätteligen borde ha funnit futurum preteriti.

Svensk pluskva mperf ekt är också något av en stötesten och här har många olika tempus fått träda in. Här liksom i fallet med futurum preteriti ligger nog en del av förklaringen i att indirekt tal kräver tempusväxling.

-29 -

I materialet saknas fel mot futurumformen, och detta kan .ha åtminstone ett par orsaker:a) Futurum simplex bildas i svenskan med ett hj älpverb ' ska' och i arabiskan med preverbet s a u f a eller prefixet s a -+ imperfekt . Det bör alltså inte vara särskilt svårt för araber att bilda svensk futurum. b) .I den mån mis slyckanden förekommer har de fått formen av förväxlingar mellan infinita och finita verbformer.

Perfekt för preteritum:

( 1 6 ) Han märkte olika saker som har givit honom mera konkreta ideer (gav)

( 1 7 ) Flera d.agar har vi försökt komma ut men det gick inte (för sökte vi)

Preteritum i stället för perfekt:

( 1 8 ) det betyder att du bestämde dig för att gifta di g m ed din "Älskling"

(har be stämt)

Presens för preteritum:

( 1 9 ) Vi såld alting som vi hade livet är mycket billigt vi behöver inte och köpar för att vi kan ta grönsäker från gården (var) (behövde inte köpa) (kunde)

(20 ) det verkade att Moskva är en vacker stad specielt när han såg gamla hus som berättar mycket fantastiska saker om 1 8 0 0 -talet (var) (berättade)

Preteritum för presen. s :

(2 1 ) majoritet av kvinnor har ingen utbildning specielt de gamla och det är det som gjorde situationen ännu svårare

(gör)

(22) men jag trivdes i s kolan därför att jag tycker om mina lärare (trivs)

- 3 0 -

Futurum för futurum preteriti:

(23) de tänkte på vad ska det s tå (vad det skulle stå)

( 2 4 ) tänkte i sig själv att han kommer snart att dö (att han snart skulle dö)

Andra tempus för pluskvamperfekt:

( 2 5 ) När de flytade till Göteborg bodde dem (hade flyttat)

( 2 6 ) Efter han har ätet middag Las se och hans syster gick (När han hade ätit middag gick)

( 2 7 ) När jag vaknade kände jag som om jag � i flera år (hade sovit )

( 2 8 ) I den har tid medelade " Nobelfre dscomite" att de beslutade att (hade be slutat)

U t e l ä m n a d f i n i t v e r b f o r m e l l e r k o p u l a

Mot bakgrund av den arabiska nominalsatsen och arabiskans lite annor­lunda sätt att använda verbens tidsformer väcker det ingen förvåning att informanter alltemellanåt bryter mot svenskans krav på att en sats skall innehålla ett finit verb.

I våra informanters elevuppsatser fann vi å tskilliga satser som sak­nade kopula (är/blir) eller finit verb.

I något fall var det hjälpverbet i en sammansatt verbform som hade utelämnats .

( 2 9 ) Alla här nästan likadan (Alla här är nästan jämlika)

( 3 0 ) Kl 2 2 1 5 han resande till Stockholm (kom han resande)

( 3 1 ) Dom sagt ekonomisk tregghet (har sagt)

- 3 1 -

( 32) ock han lugn (och han blir lugn )

( 3 3 ) Jag vet att vi ska bli vän igen det bara ett kram (Det behövs bara en kram)

( 3 4 ) och sen till Sverige med flygplan (och sen kom jag till Sv erige med flyg)

I exempel ( 3 4 ) saknas också subjekt.

F ö r v ä x l i n g a v v e r b e n s f i n i t a o c h i n f i n i t a f o r m e r

Infinita i stället för finita former

Infinita i stället för finita verbformer är mycket vanliga i vårt material , och det är då särskilt infinitiv som fått ersätta tempusbärande former.

I första hand är det pre s ens som

har ersatts men också preteritum har i några fall drabbats. Iakttagelserna stämmer väl överens med gängse föreställningar om hur invandrare behand­lar svenska. Fel tycks lätt uppstå efter konjunktionen " och' , och det kan man kanske förklara m ed att talspråket inte alltid skiljer mellan ' och ' och ' att ' . Så här ser några av exemplen ut:

( 3 5 ) Han vilja resa till Göteborg

( 3 6 ) Hunden go till. honom och sita på sängen

( 3 7 ) Hon öppnar sin handveska och börja leta efter något

Finita former i stället för infinita

Den arabiska motsvarigheten till vår . svenska infinitiv är, som jag nämnt på sid 1 8 , ett verbalnomen eller en arabisk imperfekt. I elevuppsatserna har vi funnit exempel av följa nde typ:

( 3 8 ) vi behöver inte och köpar (vi behöver inte köpa)

( 3 9 ) satt jag mig och börjar och skrivar (satte jag mig och började skriva

- 3 2 -

(40 ) och våra Herman kunnde läser (kunde läsa) ,

där alltså infinitiv ersatts med presens e fter modala hjälpverb eller mot­svarande. Jag har också funnit ett par fall där infinitiv har ersatts med pre­teritum.

Motsvarigheter till arabiskt v erbalnomen

Där arabiskan skulle ha använt ett verbalnomen för vår infinitiv har In­fonn anterna gjort fel av typen

(4 1 ) Jersild var kanske ledsen när han gjorde sin resa även om orsaken till resa var det

(till att han reste) (till hans resa)

Arabiskan skulle här ha använt samma sorts nomen som i sats

xxix)

XXIX)

, det är svårt att skriva ' , al -kitäbah sa cb skrivande svårt

(sid 1 8 )

Den här feltypen förekommer ungefär lika ofta som presens i stället för infinitiv. Bland exemplen märks:

(42) Det var trevligt resa (Det var trevligt att resa) (Det , var en trevlig resa)

(43 ) för att lite promenad (för att promenera lite)

V e r b p a r t i k l a r o c h p r e p o s i t i o n e r

I samband med verb förekommer i arabiskan prepositioner som hj älper till att finkalibrera verbets betydelse och dessa partihlar ' fyller sarnma funktion som prepositioner och verbpartiklar gör i svenskan. Den moderna standardarabiskan gör mera bruk av sådana partiklar än den klas­siska men överträffas av folkspråken, som i det här avseendet närmar sig den svenska nivån. Prepositionella bestämningar till substantiv 1 8 ) är relativt ovanliga i SA men har med inlåning av uttryck från Västeuropa en tendens att öka.

( 1 8 ) Typ ' mannen i bilen '. Beeston sid 48 .

- 3 3 -

Det är alltså inte främmande för araber att använda prepositioner och verbpartiklar vid verb, men valet av partikel/preposition är natur­ligtvis fortfarande ett (lexikalt) problem. Bland våra resultat finns på det Mir avsnittet utelämnad partikel/preposition, felaktig partikel/preposition, överflödig partikel/preposition och i några fall partikel på fel ställe i satsen. Här är ett par av våra sammanlagt 26 noteringar:

(44) Manen brukar hjälpa så mycket hemma som kvinnorna. (hjälpa till lika mycket)

(45) Kvinnorna kan bestämma sig idag. Ek�nomi situationen (kan bestämma över sig själva idag)

(46) på andra bilden ser han . _mycket rädd __

(ser han mycket rädd ut)

R u m s - o c h t i d s u t t r y c k

Fel preposition i rums - eller tidsuttryck är mycket vanligt i vårt mate-rial. Sammanlagt har vi funnit 49 fel som repre s enterar mÖJ ugheterna felvald , ute­

lämnad eller överflödig preposition. Vid rums prepositionerna har svårigheter att skilja mellan riktning och befintlighet visat sig och naturligtvis också prob­lem inom respektive kategori t ex i/på.

Vårt språk uppvisar många oregelbundenheter på det här området och det är nästan självklart att man finner följande fel:

(47 ) Vi går till skolan sex dagar i veckan (i skolan)

(48 ) Sen sitt han i hans plats i tåg (på sin plats i tåget)

( 49 ) arbetade i Volvo (på)

Ett fel som kan ha sitt ursprung i arabiskan är

( 5 0 ) Klimatet i Egypten är mycket varmare än Sverige (än i Sverige) ,

ty SA tillåter inte två pr epositioner efter varandra och den partikel som motsvarar ' än' i svenskan är i arabiskan en preposition.

- 3 4 -

Där preposition inte används markerar arabiskan sina adverb med ackusativ och

( 5 1 ) där drack jag morgonen en kopp kaffe

skulle kunna vara en översättning från arabiskan.

Fel .preposition i tidsuttryck är ganska vanligt och informanterna drar gärna till med preposit ionen/i/om de är osäkra:

(52) Lasses gick till jobbet i tisdag 1 5 Februari (tisdagen den)

( 5 3 ) och sen till Sverige med flygplan i 2 7 august (den 2 7 augusti)

I båda de ovanstående fallen använder arabiskan prepositionen f i som i allmänhet motsvarar svenskans ' i' .

Ett annat exempel:

( 5 4 ) Jag tycker om klimatet i vinter som är mycket bättre än sommaren (på vintern) (än på sommaren)

A d v e r b b i l d n i n g i a l l m ä n h e t

( 5 5 ) jag tror säker att

är ett typiskt fall där adjektiv använts i stället för adverb . Sådana fel är inte helt ovanliga och m an kan notera att moder sm ålet knappast inverkar störande på den här punkten. Bildade araber bör inte vara främmande för en särskild kategori ' adverb' som kräver sin speciella syntaktiska markör (jfr sid 34 ovan och sid 1 9 ) .

- 3 5 -

N o m i n a l f r a s e n

S u b j e k t s - o c h o b j e k t s p r o n o m e n

Vi har tidigare beskrivit hur det arabiska verbet kan fungera utan subjektspronomen (sid 7 ) och vi bör kunna vänta oss att finna att araber utelämnar subjektspronomen också när de lär sig och utövar andra språk än sitt eget.

I båda felundersökningarna finns belägg för det här antagandet. Samman­lagt har vi ett 20 -tal fall där subjektspronomen är utelämnat och Agneta Hell­ström har dessutom i sitt material funnit felaktiga (hyperkorrekta) formella subjekt ' det' instoppade · här och där . Förväxlingar av subjekts - och ob -jEktspronomen förekommer men är inte särskilt vanliga. Vår uttalsform 'dom' kan bidra till förklaringen av dessa fel.

Typiska exempel:

( 5 6 ) sen förtset till England (fortsatte jag)

( 5 7 ) samtidigt slår till och slår till (slår de till)

( 5 8 ) när de flyttade till Göteborg bodde dem (bodde de)

( 5 9 ) Vi har fem lektioner varje dag och varje lektion är det 45 minuter (varje lektion är 45 minuter)

P o s s e s s i v a p r o n o m e n

SA använder pos ses siva pronomen, som varierar med ägarens person, genus och numerus, men saknar motsvarighet till våra reflexiva pronomen. Det är ju samma förhållande i åtskilliga andra invandrarspråk och det finns metoder etablerade för att möta inlärningsproblemet. Felen har karaktär av förväxlingar i båda riktningarna. I stället för reflexiva pos ses siva pronomen återfinns icke -reflexiva och tvärtom.

- 3 6 -

Så här kan felen se ut:

( 6 0 ) af ter Kaffe' ringa han till hans syster ock (till sin syster)

( 6 1 ) Karin skulle vilja ringa också till hennes pojke (till sin pojke)

( 6 2 ) När man blir gamm al tar sin familj hand om honom (tar ens familj hand om en)

B e s t ä m d o c h o b e s t ä m d s p e c i e s , a r t i k e l

( 6 3 ) Af ter .teatel'_ gick han till station _ och tag tåg _ till stockholm

är en mening som en av informanterna har presterat. Alla nomen i arabiskan skulle här ha haft bestämd species och bestämd framförställd artikel:

wa bacch t -tamtil dahaba 'ilä Lmah attah wa rakaba l - qitär . . , . och efter föreställningen gick till stationen och tog tåget

(han) (han)

På samma sätt överensstämmer de flesta tillfällen där arabiskan och svenskan använder bestämd species. Artikelbruket skiljer sig litet grand som vi såg i syntaxöversikten (sid 1 9 ) , i första hand vid s k status constructus. Men det går knappast att utifrån informanterna s modersmål förklara alla de fall av utelämnad artikel som finns . Min hypotes är här att svenskan har för många olika fall av speciesmarkering att hålla reda på och att man i början av sina språkstudier använder orden i den form man lärt sig .

( 64 ) Men elev har ingen som bryr sig om honom (eleven)

(6 5 ) Sverige har bättre livet än Egypten

( 6 6 ) vi bor i Nytt hus

Agneta Hellströms och mina iak tt agelser är mycket samstämmiga. Vi har båda observerat många fall där species felmarkerats . I materialet förekommer att bestämd speeies återges som obestämd och tvärtom , att obestämd species förklätts till bestämd.

- 3 7 -

Vidare har vi i våra undersökningar funnit utdrag ur uppsatser där be­stämd respektive obest ämd species är antydd, men där artiklarna inte stäm­mer, liksom fall av bristande genuskongruens och numeruskongruens . Den här delen av den svenska grammatiken ors akar erfarenhetsmässigt invand­rare av alla nationaliteter svåra problem och reglerna för artikelbruk och kongruens skiljer sig avsevärt från arabiskans.

Adjektivets bestämdhetsböjning .hör hemma i samma problemkomplex och här kan jag blott rapportera att vi inte iakttagit mer än två otvetydiga fall.

A t t r i b u t k o n s t r u k t i o n e r

Exemplet

( 6 7 ) m e n Lindstr öm hans kamrater lämnade fabriken (men Lindströms kamrater) (men Lindström och hans kamrater)

är ett skolexempel på hur en tematiserad arabisk sats konstrueras, och jag vill gärna tro att det är modersmålet som övat inflytande på upps atsskriva ­ren liksom i följande exempel där jag vill tolka ur sprunget som en arabisk status constructus:

( 6 8 ) om privat andra människa

(om en annan människas privatliv)

Tolkningen blir ännu rimligare om man håller i minnet att arabiska adjektiv kan användas som substantiv och vice versa.

Det är samma uppsats skrivare som åstadkommit båda felen. Hon h ade när hon skrev varit i Sverige i ett och ett halvt år och uppgav sig kunna bara lite engelska.

- 3 8 -

D e v a n l i g a s t e s y n t a x f e l e n

Vå r a svenskskrivande arab e r har vi s at s i g ha vi s s a s vårighete r m ed ord­

följ den i svenskan. Där obj ekt ell e r adve rbial inlede r huvud s at s e n har informan ­

te rna använt rak ordfölj d , tr ot s att den a r abi ska verbal s at s e n har s amm a (oför ­

ände rliga ) ordfölj d ve r b + subj ekt ( s id 7 , 2 5 ) . Omvänd ordfölj d i huvuds at s ,

s om skulle ha haft r ak , fö r ekom m e r , m e n s par s am t .

Sve nskans krav på rak ordfölj d i bi s at s har i nte ob s e rve rat s a v alla in­

formanterna och det s tår inte hell e r riktigt klart för dem att indir ekt tal åte r ­

g e s i bi s at s form i s ve nskan ( s id 2 6 ) . Vandr ande adverb elle r negation kan

lätt ham na fel i bi s at s m e n inte så ofta i huvuds at s ( s id 2 6 ) .

Skr ibe nte r na s lö s ar gärna m ed s am or dnande konjunktioner , fö rväxlar olika

type r av foge ord m ed var andra och uteläm nar alltem ellanåt r elativpr onom en ,

där kor r e latet har obe s täm d s pec ie s ( sid 2 7 ) .

Svenska ve rbtem pu s är ett krångligt kapitel för arabe r . Förväxlingarna

m ellan olika tem pu s i det fö rflutna är talrika , lik s om förväxlingar m ellan

pr e s ens och det fö rflutna s tempu s ( s id 1 6 , 2 ö � Finit ve r b och kopula har

utelämnat s i ett s tort antal fall i öve r e n s s tämm el s e m ed den ar abi ska

nominal s at s e n ell e r s om hj älpve rb i s amm ans atta tempu s ( s id 7 , 3 0) .

Infinita ve rbform e r har använt s i s tället fö r finita i ett s tort antal fall

och det m ot s atta har intr äffat nä stan lika ofta ( s id 3 1 ) . Pr e s ens har fått tr äda

in där vi skulle ha använt i nfinitiv . Sve nskan kan ju nominali s e r a ve rb an­

tingen s om infinitiv m ed infinitivm ärke el ler s om hela bi s at s e r med finit ve r b ­

form och ut skrivet subj ekt . Denna typ av nominali s e ring har arabe rna ock s å

haft s vå rt att utföra helt korr ekt . Man har tr ott s i g använda ve r balnom en m e n

har i stället använt infinitiv utan infinitivm ärke elle r finit ve r bform ( s id 1 8 , 3 1 ) .

Det arabi ska s ättet att använda ve rb utan att skriva ut subj ekt sp r onom en

har uppenbarligen övat inflytande . Det finns åtskilliga fall av ut eläm nade sub ­

j ekt s pr onom en och des sutom ett par fall av öve rflödiga form ella subj ekt.

Ens taka förväxlingar m ellan subj ekt s - och obj ekt s pr onom en för ekommer

( s id 7 , 3 5 ) .

Lik s om många andra invandra r g ruppe r vi s a r a r abe rna s vårighete r i att

behandla po s s e s s iva pronom en . Sär skilt s t or a p r oblem vållar skillnaden m el ­

lan r eflexiva och icke - r efle xiv a po s s e s s iva pronom en .

- 3 9 -

Det svenska kom plexet av artikla r , genu s - , num e r u s - och be s tä m dhet s ­

böj ningar är uppenbarligen s vårt att bem ä st r a inledning s vi s ( s id 3 6) .

Stavfel i övning supp s at s e r är förm odligen inte r ätta s ättet att upp -

täcka och s y s tem ati s e r a fonologi ska fel . Här s kall bara s äga s att vokal -

förväxlingarna är talr il<a och kan ha s itt upphov i den ar abi ska fonem r e pe r ­

toaren , s om bara e rkänne r s e x vokalfonem , tr e korta och t r e lång a .

- 40 -

ENGLISH SU MMARY

Arab s write Swe di s h . Ar abic Syntax and Arab s' Syntactic E r r or s in Sw edi sh

The r e port c ombine s a s urvey of s om e bas ic point s of Arabic language

s tructu r e with the pr e s entation of s om e typical s yntactic e r r o r s made by

Ara bs in Sw edi s h com po sitions . The pur po s e is to help teache r s unde r stand

grammatic al pr oblem s that fac e Arabic learne r s of Sw edi s h.

Two unpublishe d e r r o r analys i s pape r s , one by Agneta Hell s t r öm Shaw

and one by the pr e s ent author , have fur ni shed m ate rial for thi s r eport .

They form part of a large r s tudy of immigrant s ' e r r o r s in Sw edi s h which

will be pr e s e nted extens ively lat e r .

The s e ction o n Ar abic (pp. 4 - 2 3 ) deal s briefly with the dialectal

variation and the c onc ept of Standar d Arabic , w riting , and word

formation , and then pr oc e e d s to s yntactic phenom ena : the s t ructure

o f m ain clau s e s , subordination, ne gation , the verb phr a s e , and the noun

phr a s e .

In the s e ction on problem s for the learner (pp. 2 4 - 3 9 ) , the author

pr e s ent s a s election öf c ons picuou s er ro r s from the unde rlying material

and di s cu s s e s pos s ible s our c e s of influenc e fr om Ara bic s t ructur e .

Common e r r or s in the m ater ial c onc e r n , i . a . , the plac em ant of s ubj ect

and finite verb in m ai n and subordinate c 1aus e s ; the c onstruction of

indirect s peech ; the u s e of conjunctions ; the u s e of t ens e s ; the u s e

o f finite verb form s and the c o pula ; infinitive c ons t ructi ons ; the u s e

o f subj ect pr onouns and form al subj e ct s ; the di s tinction o f r e flexive v s .

non-r eflexive pos s e s s ive s ; definitene s s and artic1e s .

Ordli sta

' a

anna

am s i , u ayy

bac da

bayt

bint

dahaba

daxala

fl �ad[d

hal

- hu

( - )hum

huwa , ibtada ' a

' ilä , . lnna , ittafa qa

kam

kataba (ipf yaktub )

kätib

kitäb

kitäbah

kullu

la

lä

l -läzim lam

lammä

lan

lladf

lay s a

libä s -ma

min

':' 4 1 -

fr ågepar.tikel

att (i nomi nal s at s )

igår

vilken (fr ågande pr onom e n)

efter

hu s

flicka

gå ( e g . han gick/har gått )

gå in ( e g . han gick/har gått in )

i (pr ep)

ny

fr ågepartikel

honom/hans , det/de s s (pe r s /po s s pr onom e n)

de /dem /de r a s (pe r s /po s s pr onom e n)

han (pe r s pron)

börja (eg han börj ade/har börjat )

till (pr epo s ition)

ve rkligen , att

komm a öve r e ns om ( 3 : e pe r s perf s ing m a sk)

hur många (frågeord )

skr iva ( e g han skr ev/har skrivit )

skr ivar e , skr ivande

b ok

skrivning , att skriva

alla , varj e , hela

till (pr ep )

inte

de t nödvändiga

inte

inte

kom m e r aldrig att

s om ( 3 : e pe r s m a sk s i ng )

det är inte s å att ( 3 : e pe r s m a sk s ing )

kläde r

inte ; vad ( negati on , fr ågande/dem - r el pr onom e n)

av , från , än (pr e p )

maktub marid mhattah m�callim mu c allimah qaddama (ipfyuqaddim) qäbala qä ' il qä1 a qara ' a qitar ra' a r agul

, :-ra IS

rakaba sa- , saufa sa ' ala

c sa b .. c sa r ta cam . c -ta awun tamtl1 tawil taw![q wa walad

- 42 -

brev s juk station lärare lärarinna erbjuda (eg han erbjöd/har erbjudit) möta (eg han mötte/ har mött) talare tala (eg han talade/har talat) läsa (eg han läste/ har läst) tåg se (eg han såg/har sett) man ordförande åka med (eg han red/ har ridit) skall (prefix, preverb ) fråga ( eg han frågade/ har frågat)

o svar hår mat samarbete före ställning lång stärkande,för stärkning och pojke minister jordbruk

- 4 3 -

Förklaringar till fonem bete ckninga r na

s töt s om i danska ' j a ' ,

t th s om i e.ngel ska ' think '

d th s om i e ngel s ka 'the r e '

z s i engel ska ' no s e '

� j i fr anska ' j our ' ell e r j i e ngelska ' j ourney '

h tonl ö s faryngaljlaryngal

x tonl ö s postvelar frikativ , ty ska ach- laut

g tonande po stvelar t r emulant , s om rullande fr anska r

§ r s i s ve nska for s

s velari s e r at s, finn s ej s om fonem i svenskan

d

t

d

"

"

"

d ,

t ,

d

q bakre k - ljud

"

"

I I

w s om i engel skans ' want '

y för kons onanti ska i - o ch j - ljud

Övriga fonembete �kningar s täm m e r öve r e ns m e d , gängs e_ .bruk . Str e ck öve r vokal ( t ex ii ) ang e r att vokalen är lång .

-44-

LIT TERAT U RFÖR T E C KNING

Aboul - Fetouh , Hilmi M ( 1 9 6 9 ) , A Morphologic al Study of Egyptian

Colloquial Arabic . Mouton. The Hague .

B ate s on, Mary Cathe rine ( 1 96 7 ) , Arabic Language Handbook. C e nt e r fo r

Applied Lingui s tic s . Washington D . C .

B e e ston, A F L ( 1 9 7 0 ) , The Ar abic Language T oday. Hutchins on U nive r s ity

Library . London.

B i s hai , Wil s on B ( 1 9 7 1 ) , Conci s e Grammar of Lit e r ary Arabic - A New

Appr oach. KendalljHunt Publi s hi ng C om pany . Dubu que , Iow a .

Ele rt , Cla e s - Chri s tian ( 1 9 7 0 ) , Allmän och svensk fonetik . U pps ala .

Fergu s on, Charle s A ( 1 9 5 9 ) , Digl o s s ia . I : Word 1 5 , 1 9 5 9 , 3 2 5 - 34 0 .

Cambridg e , Ma s s .

Hammarbe r g , B j ö r n & Vibe r g , Ake ( 1 9 7 5 ) , Plat s hållartvånget , ett s yn­

takti skt pr oblem i s ve nskan för invandrar e . SSM Report 2 . Stockholm s

unive r s itet , Institutione n för lingvi s tik .

Hamm arberg , B j ö r n & Svens s on , B engt ( 1 9 7 5 ) , Sve nska s om fr ämm ande s pråk -

e n lärarbok . Stockholm .

Hanna , H Mor c o s ( 1 9 6 7 ) , The Phr a s e Structure of Egyptian C olloquial

Arabic . Mouton . The Hague .

Nylund - B r odda , Eli s abeth & Holm , B ritta ( red ) ( 1 9 7 2 ) , _De s kriptiv s vensk

grammatik . Stockholm .

W e s s en , Elia s ( 1 9 6 8 ) , Vårt s ve nska s pr åk . U pp s ala .

Wright , W ( 1 9 7 1 ) , A Gr amma r of the Arabic Language . Cambridg e .