Omvårdnad för patienter med hjärtsvikt

Omvårdnad för patienter med hjärtsvikt Sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnad

Nursing of patients with heart failure Evidence-based nursing care

Författare: Hanna Lunå och Nathalie Sandström

VT 2017

Examensarbete: Kandidatnivå 15 hp

Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap

Sjuksköterskeprogrammet

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet

Handledare: Clary Odelberg-Johnson, Universitetsadjunkt, Örebro universitet

Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro universitet

1

Sammanfattning

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdomar är ett av de största folkhälsoproblemen i världen, och den

vanligaste dödsorsaken i Sverige. Framsteg i behandling och omvårdnad av patienter med

hjärtsvikt har förbättrat överlevnaden och minskat återinskrivningar till sjukhus.

Evidensbaserad omvårdnad har utvecklats för att möjliggöra optimal och patientsäker

användning av vårdresurser utifrån bästa tillgängliga kunskap.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnad för patienter med hjärtsvikt.

Metod: Litteraturstudie med systematiska sökningar i CINAHL och MEDLINE genomfördes.

Urvalet utfördes i tre steg där artiklar lästes i titlar, abstrakt och fulltext. Litteraturstudien

inkluderade 10 kvantitativa artiklar som bearbetades och sammanställdes genom integrerad

analys.

Resultat: Sjuksköterskan iakttog, lyssnade och använde mätvärden via medicinsk teknik som

underlag för omvårdnadsdiagnostisering. Sjuksköterskan hade en samordnande och stödjande

roll för patienten. Centralt i omvårdnad vid hjärtsvikt var att ge utbildning och information om

sjukdomstillstånd och symtom samt att ge egenvårdsrådgivning. Sjuksköterskan följde upp

patienterna med fokus på följsamhet till behandling.

Slutsats: Evidensbaserad omvårdnad ställer krav på sjuksköterskans kunskap och kompetens

vid vård av patienter med hjärtsvikt. Omvårdnaden innefattar sjuksköterskans underlag för

omvårdnadsdiagnostisering, roll i vårdteamet och undervisning för patienten. Sjuksköterskan

fokuserar på att stärka patientens egenvård och följsamhet till behandling. Evidensbaserad

omvårdnad kan leda till patientsäker vård och hållbar utveckling.

Nyckelord: Evidensbaserad omvårdnad, hjärtsvikt, patientsäker vård, sjuksköterskan

2

Innehållsförteckning

1 INLEDNING .................................................................................................................................................. 3

2 BAKGRUND .................................................................................................................................................. 3

2.1 HJÄRTSVIKT ........................................................................................................................................... 3

2.2 OMVÅRDNAD ......................................................................................................................................... 4

2.3 EVIDENSBASERAD OMVÅRDNAD ............................................................................................................ 4

3 PROBLEMFORMULERING ...................................................................................................................... 5

4 SYFTE ............................................................................................................................................................ 5

5 METOD .......................................................................................................................................................... 5

5.1 DESIGN ................................................................................................................................................... 5

5.2 SÖKSTRATEGI ......................................................................................................................................... 5

5.3 URVAL ................................................................................................................................................... 6

5.4 GRANSKNING OCH VÄRDERING .............................................................................................................. 6

5.5 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN .................................................................................................... 6

5.6 BEARBETNING OCH ANALYS ................................................................................................................... 6

6 RESULTAT ................................................................................................................................................... 7

6.1 SJUKSKÖTERSKANS UNDERLAG FÖR OMVÅRDNADSDIAGNOSTISERING ................................................... 7

6.1.1. Att iaktta och lyssna ............................................................................................................................. 7

6.1.2. Att använda mätvärden via medicinsk teknik ....................................................................................... 8

6.2 VÅRDTEAMET......................................................................................................................................... 9

6.2.1. Att samordna ........................................................................................................................................ 9

6.2.2 Att ge stöd ............................................................................................................................................. 9

6.3 UNDERVISNING ...................................................................................................................................... 9

6.3.1. Att ge information och utbildning ........................................................................................................ 9

6.3.2. Att använda informations- och utbildningsmaterial ........................................................................... 10

6.3.3. Att ge egenvårdsrådgivning ................................................................................................................ 10

6.4 RESULTATSAMMANFATTNING .............................................................................................................. 10

7 DISKUSSION .............................................................................................................................................. 11

7.1 METODDISKUSSION .............................................................................................................................. 11

7.2 RESULTATDISKUSSION ......................................................................................................................... 12

7.3 SLUTSATS ............................................................................................................................................. 13

REFERENSLISTA .............................................................................................................................................. 15

BILAGOR .................................................................................................................................................................

3

1 Inledning

Författarna till litteraturstudien är sjuksköterskestudenter vid Örebro universitet som under

den verksamhetsförlagda utbildningen mötte patienter med hjärtsvikt inom olika instanser i

vårdkedjan. Sjukdomstillståndet upplevdes komplext och omfattande, vilket medförde

förståelse för betydelsen av sjuksköterskors behov av kunskap för omvårdnad vid hjärtsvikt.

Därav väcktes intresset att söka vidare kunskap inom sjuksköterskans omvårdnad vid

hjärtsvikt.

2 Bakgrund

2.1 Hjärtsvikt

Hjärt-kärlsjukdomar är idag ett av de största folkhälsoproblem i världen (Perk et al., 2012)

och enligt Socialstyrelsen (2009a) den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Forskning visar att

prevalensen för hjärtsvikt i Sverige är 2,2 % vilket innebär att omkring 220 000 personer i

Sverige är drabbade av hjärtsvikt (Zarrinkoub et al., 2013). Risken för återinskrivningar efter

första sjukhusvistelsen för patienter med hjärtsvikt är upp till 25 % inom 30 dagar och upp till

50 % inom 90 dagar (Ross et al., 2010). Hypertoni, hjärtinfarkt, klaffel eller

hjärtmuskelsjukdom är underliggande hjärtsjukdomar som kan orsaka hjärtsvikt. Orsaker som

diabetes och det åldrande hjärtat kan även vara bidragande faktorer till hjärtsvikt (Dickstein et

al., 2008). Enligt Strömberg och Mårtensson (2003) insjuknar fler antal män än kvinnor i

hjärtsvikt medan kvinnor överlever längre efter fastställd diagnos.

Vid hjärtsvikt är hjärtats pumpförmåga inte tillräcklig vilket leder till försämrad hjärt-

minutvolym, som medför att kroppens vävnader inte tillfredsställs med syrerikt blod. Vid

hjärtsvikt kan patienten uppleva symtom som andfåddhet, trötthet, ödem i nedre extremiteter

och illamående. Andnöd orsakas av nedsatt vänsterkammarfunktion vilket medför ett ökat

fyllnadstryck i hjärtat och skapar backflöde till lungkretsloppet, tillståndet kan även orsaka

akut lungödem (McMurray et al., 2012).

Hjärtsvikt diagnostiseras genom anamnes och kliniska undersökningar som

hjärtkateterisering, EKG, lungröntgen och ekokardiografi. Vid ökat fyllnadstryck eller

stimulering av sträckreceptorer i hjärtat aktiveras hormonet NT-proBNP (terminal brain

natriuretic peptide). Hormonet är biomarkör för hjärtsvikt och mäts genom blodprov

(Dickstein et al., 2008).

Hjärtsvikt klassificeras genom New York Heart Association (NYHA) i fyra olika

funktionsgrader:

NYHA I: Asymtomatisk hjärtsvikt, nedsatt hjärtfunktion utan symtom.

NYHA II: Lätt hjärtsvikt, andfåddhet och trötthet efter fysisk aktivitet av mer än måttlig grad.

NYHA III: Måttlig hjärtsvikt, påtaglig begränsning vid lätt till måttlig fysisk aktivitet.

NYHA IV: Svår hjärtsvikt, andfåddhet och trötthet redan i vila med ökande symtom vid

minsta ansträngning.

(The Criteria Committee of the New York Heart Association, 1994).

4

2.2 Omvårdnad

Dagens omvårdnad speglar ett humanistiskt perspektiv med helhetsfokus på den individuella

personens erfarenheter, upplevelser och kroppsliga fenomen (Meleis, 2007). Sjuksköterskans

roll i omvårdnaden har under åren expanderat, blivit mer omfattande och specialiserad inom

specifika områden (Case, Haynes, Holaday & Parker, 2010). Sjuksköterskan identifierar

patientens hälsotillstånd och omvårdnadsbehov för att fastställa omvårdnadsdiagnos samt

tillsammans med patienten göra upp mål för sin behandling. Omvårdnadsdiagnos och mål

avgör vilka omvårdnadsåtgärder som är relevanta för patienten (Florin, 2014).

Sjuksköterskans omvårdnad kan ses utifrån Orems omvårdnadsteori om egenvård. Enligt

Orem är människan en egen tänkande varelse med unika förmågor som genom egenvård kan

uppnå välbefinnande. Egenvårdsteorin innefattar omvårdnad kring att förbättra och bevara

hälsa samt förebygga ohälsa och sjukdom genom stöttning i personens dagliga liv.

Sjuksköterskan kan genom motivation och stöttning främja patientens förmåga till egenvård

(Orem, 2001). Under de senaste 30 åren har framsteg i behandling och genomförandet av

omvårdnad av patienter med hjärtsvikt förbättrat överlevnaden och minskat återinskrivningar

till sjukhus (Maggioni et al., 2013). Centrala mål i sjuksköterskans omvårdnad av patienter

med hjärtsvikt är symtomlindring och att förlänga överlevnaden (Krum & Driscoll, 2013).

Omvårdnaden innefattar att identifiera och bedöma tidiga tecken och symtom, samt utvärdera

patientens svar på behandling och försämring i sjukdomen. Bestående symtom trots

behandling kräver vanligtvis ytterligare åtgärder. Försämring av symtom är en allvarlig

utveckling som kräver uppmärksamhet och tidiga insatser (Ponikowski et al., 2016).

2.3 Evidensbaserad omvårdnad

Hälso-och sjukvårdens utveckling har medfört ett ökat krav på att vården ska bedrivas med

vetenskapligt stöd. Enligt patientsäkerhetslagen är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att

bedriva vård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet i samråd med patienten

(Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659, kap. 6, 1 §). Patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård

syftar till att uppnå ett pålitligt sjukvårdsystem. Patientsäkerhet är både ett sätt att genomföra

praktiska handlingar och en framväxande disciplin som syftar till att identifiera väsentliga

strategier för patientsäker vård (Emanuel et al., 2008). Evidensbaserad vård och

evidensbaserad omvårdnad har utvecklats starkt både internationellt och nationellt under de

senaste årtiondena. Orsaken till utvecklingen anses vara medvetenhet om att tillgång till vård

av bästa tillgängliga kunskap varierar. Konsekvenser av brister mellan tillgänglig kunskap och

vad som utförs i hälso- och sjukvården leder till ineffektiva och potentiellt skadliga resurser

för patienten. Resurserna i hälso- och sjukvården bör därmed användas så optimalt som

möjligt genom evidensbaserat arbetssätt, det med anledning av att vårdbehovet växer i takt

med ökat antal äldre och förekomst av sjukdom (Talbäck, Stenbäck, Rosén, Barlow &

Glimelius, 2003).

Evidensbaserad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser som innebär att kritiskt

bedöma om vården baseras på bästa tillgängliga vetenskapliga grund. För att sjuksköterskan

ska kunna göra dessa bedömningar krävs systematiska litteraturöversikter av den

vetenskapliga litteraturen samt granskning av studiers kvalitet (Rosén, 2013). För en evidens-

och kunskapsbaserad vård behövs granskad, värderad och sammanställd vetenskaplig

kunskap. Reflektion och klinisk erfarenhet ligger som grund för ett gemensamt och

evidensbaserat arbetssätt. Kunskap om bemötande och kommunikation är nödvändigt för att

inhämta kännedom om patientens individuella önskemål, förväntningar och förståelse.

Ytterligare bör evidensbaserad vård baseras på ett genomtänkt etiskt förhållningssätt

(Socialstyrelsen, 2009b). Internationell forskning påvisar en direkt relation mellan

5

sjuksköterskans kompetens och patientens möjligheter till överlevnad och välbefinnande

(Aiken, Clarke, Sloane, Sochalski & Silber, 2002). Sjuksköterskan ansvarar för att vården

bedrivs evidens- och kunskapsbaserat med tanke på sin övergripande roll i omvårdnaden

(Willman, 2013).

3 Problemformulering

Personer med hjärtsvikt är en vanlig förekommande patientgrupp med högt antal

återinskrivningar som sjuksköterskan dagligen möter i kliniskt arbete inom flera instanser.

Medicinsk utveckling har bidragit till att fler patienter med hjärtsvikt överlever, vilket har

medfört ett ökat behov av omvårdnad. Evidensbaserad omvårdnad för patienter med hjärtsvikt

är avgörande för patientens säkerhet och välbefinnande, vilket ställer krav på sjuksköterskans

kunskap och kompetens. Litteraturstudien genomfördes för att identifiera och möjliggöra

evidensbaserade omvårdnad för patienter med hjärtsvikt, för att främja patientsäker vård.

4 Syfte

Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnad för patienter med

hjärtsvikt.

5 Metod

5.1 Design

Vald metod var litteraturstudie med deskriptiv design som utfördes genom systematiska

sökningar. Litteraturstudien bygger på vetenskaplig forskning och utgick från ett syfte

(Kristensson, 2014).

5.2 Sökstrategi

Systematisk litteratursökning användes enligt Kristensson (2014) för att få tillgång till

relevant vetenskaplig litteratur. Meningsbärande orden sjuksköterska, omvårdnad och

hjärtsvikt togs ut från syftet och för korrekt översättning användes svenska MeSH (Medical

Subject Headings). I databaser söktes de översatta meningsbärande orden om till indexord;

(MH ”Nurses”), (MH ”Nursing Care”) och (MH “Heart Failure”). Indexorden söktes först

som en provsökning i databaserna CINAHL och MEDLINE. Efter läsning av artiklars

abstrakt från sökresultatet framkom nya indexord. Indexorden (MH ”Nursing practice,

evidence-based”) och (MH “Cardiovascular Nursing”) togs fram i CINAHL samt (MH

”Evidence-based nursing”), (MH ”Evidence-based practice”) och (MH “Cardiovascular

Nursing”) i MEDLINE. Indexorden i kombination med (MH ”Nursing Care”) och (MH

”Heart Failure”) gav bättre sökresultat för det aktuella syftet och användes därefter i

litteraturstudiens sökning.

Indexorden söktes i databaserna var för sig för att skapa block och kombinerades via de

booleska sökoperatorerna ”OR” och ”AND”. Sökningen begränsades med Peer Reviewed i

CINAHL för att säkerställa att artiklarna var vetenskapligt granskade och publicerade.

Ytterligare begränsningar var engelskt språk samt artiklar publicerade år 2006–2017 för

tillgång till senast vetenskapliga forskning inom området. I CINAHL valdes exklude

6

MEDLINE för att undvika dubbletter i sökresultatet. Ingen åldersbegränsning hos patienterna

valdes för att skapa bredd i sökresultatet (Kristensson, 2014). För sökmatris se (bilaga 1).

5.3 Urval

Urvalet utfördes i tre steg där originalartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter lästes.

Inklusionskriterier var sjuksköterskans perspektiv och evidensbaserad omvårdnad vid

hjärtsvikt, där sjuksköterskan hade en tydlig roll i studien. Exklusionskriterier var

patientperspektiv, riskfaktorer vid hjärtsvikt och kostnadseffektivisering för enskilda kliniker.

Vårdpersonal och patienters upplevelser och attityder samt sjuksköterskans medvetenhet i

omvårdnaden var även bestämda exklusionskriterier. Artiklar i samtliga urval lästes enskilt

och inkluderades efter gemensam diskussion. I urvalets första steg lästes samtliga 238

artiklars titlar och de som ansågs svara till syftet gick vidare till ett andra urval. I urval två

lästes 137 abstrakts, artiklar som exkluderades i andra urvalet var reviews, dokument, projekt,

riktlinjer och sekundära analyser. I tredje urvalet lästes 32 artiklar i fulltext. Artiklar med

brister eller avsaknad av etiskt resonemang, otydlig struktur eller fokus på att bevara

patienters värdighet och på klinikers följsamhet till behandling exkluderades. Artiklar där

sjuksköterskan inte hade en central roll i studien eller där innehållet inte motsvarade

litteraturstudiens syfte tillräckligt exkluderades. Artiklar som svarade till syftet och

motsvarade inklusionskriterierna var 13 artiklar, vilka gick vidare för kvalitetsgranskning.

5.4 Granskning och värdering

Valda 13 artiklar kvalitetsgranskades enligt Kristenssons (2014) specifika granskningsfrågor

anpassade efter artiklarnas kvantitativa metod och vald design. Samtliga steg i

granskningsfrågorna genomfördes med fokus på syfte, urval, metodbeskrivning och resultat.

Efter genomförd granskning ansågs 10 artiklar vara av tillräcklig kvalitet för att inkluderas i

studien. Samtliga inkluderade artiklar var kvantitativa även då litteraturstudien inte medvetet

strävade efter enbart kvantitativa artiklar. De 3 artiklar som exkluderades hade otydlig

metodbeskrivning eller svagheter i urvalsförfarandet.

5.5 Forskningsetiska överväganden

Forskning som involverar människor kräver tydliga forskningsetiska överväganden. Samtliga

inkluderade artiklar i litteraturstudien är godkända av en etisk kommitté och/eller innehåller

ett etiskt resonemang. Artiklarna tog bland annat hänsyn till informerat samtycke och

avidentifiering av personlig data. Litteraturstudien strävade efter att bearbeta, sammanställa

och presentera resultatet så objektivt och neutralt som möjligt (Kristensson, 2014).

5.6 Bearbetning och analys

Data bearbetades utifrån 10 vetenskapliga kvantitativa artiklar som genom integrerad analys

sammanställdes i flera steg. Samtliga artiklar lästes gemensamt i sin helhet för en överblick av

resultatens likheter och skillnader. Relevant innehåll, text, som svarade till aktuellt syfte

markerades. Likheter och skillnader mellan textavsnitt identifierades och fick en etikett.

Etiketterna bildade subkategorier vilka sammanfattades i övergripande kategorier, se tabell 1

(Kristensson, 2014). För artikelmatris se (bilaga 2).

7

6 Resultat

Resultatet visar att det framkom tre huvudkategorier inom sjuksköterskans omvårdnad för

patienter med hjärtsvikt: sjuksköterskans underlag för omvårdnadsdiagnostisering, vårdteamet

och undervisning. Litteraturstudiens kvantitativa data angående att iaktta och lyssna samt att

använda mätvärden via medicinsk teknik bildade kategorin sjuksköterskans underlag för

omvårdnadsdiagnostisering, vilket beskrivs genom tabeller för en överskådlig

resultatredovisning. Vårdteamet och undervisning redovisas i löpande text.

Tabell 1.

Kategori Subkategori

Sjuksköterskans underlag för

omvårdnadsdiagnostisering

Att iaktta och lyssna

Att använda mätvärden via medicinsk

teknik

Vårdteamet

Att samordna

Att ge stöd

Undervisning

Att ge information och utbildning

Att använda informations- och

utbildningsmaterial

Att ge egenvårdsrådgivning

Tabell 1. Visar sammanställning av resultatet i kategorier och subkategorier från integrerad analys.

6.1 Sjuksköterskans underlag för omvårdnadsdiagnostisering

6.1.1. Att iaktta och lyssna

Sjuksköterskan iakttog och lyssnade samt använde mätvärden via medicinsk teknik för

identifiering av relaterade symtom och tecken som underlag för omvårdnadsdiagnostisering

(Park & Tucker, 2017). Sjuksköterskan iakttog kontinuerligt patientens tillstånd och symtom

för bedömning av omvårdnadsbehov och tidig upptäckt av eventuell försämring i patientens

hjärtsviktstillstånd (Otsu & Moriyama, 2011; Sisk et al., 2006). Sjuksköterskan iakttog och

lyssnade bland annat efter ödem, dyspné, arytmier och lyssnade efter rassel i lungorna, se

tabell 2.

Tabell 2.

Burke,

Penston

& Riley,

2008

Chang,

Chiou,

Cheng, &

Lin, 2016

Otsu &

Moriyama,

2011

Park &

Tucker,

2017

Smith et

al., 2015

Wang,

Huang,

Ho &

Chiou,

2016

Dyspné X X X

Hosta X X

Ödem X X X X X

Rassel i lungor X X

Fatigue & svaghet X X X X

Arytmi X X X X X

8

Smärta X X

Yrsel & Syncope X

Dilation av

halsvener

X

Tryck över bröstet X

Sporadiska

andningsljud

X

Förändrat

andningsmönster

X

Kallsvettning X

Benkramp X

Aptitlöshet &

Illamående

X X

Tabell 2. Visar vad sjuksköterskan iakttog och lyssnade efter vid omvårdnad för patienter med

hjärtsvikt.

6.1.2. Att använda mätvärden via medicinsk teknik

Sjuksköterskan använde mätvärden via medicinsk teknik i omvårdnaden för bedömning av

omvårdnadsbehov och utvärdering av sjukdomstillstånd hos patienter med hjärtsvikt (Burke et

al., 2008; de la Porte et al., 2007; Garin et al., 2012; Otsu & Moriyama, 2011). Mätvärden via

medicinsk teknik som sjuksköterskan använde var bland annat vikt-, puls-, och

blodtryckskontroll, se tabell 3.

Tabell 3. Burke

et al.,

2008

Chang

et al.,

2016

de la

Porte et

al.,

2007

Garin et

al.,

2012

Otsu &

Moriyama,

2011

Park &

Tucker,

2012

Sisk et

al.,

2006

Puls &

Blodtryck

X X X X

Viktkontroll

X X X X X

Lungauskulation

X X X

Saturation

X

Diures

X

Blodprov

(NT-proBNP,

elektrolyter &

njurfunktion)

X

Tabell 3. Visar vilka mätvärden sjuksköterskan använde via medicinsk teknik vid omvårdnad för

patienter med hjärtsvikt.

9

6.2 Vårdteamet

6.2.1. Att samordna

Sjuksköterskan samverkade med andra yrkesprofessioner i vårdteamet både under

sjukhusvistelsen och efter utskrivning med hemsjukvård för att tidigt tillgodose patientens

vårdbehov. Sjuksköterskan hade en betydande roll i samverkan mellan patient och andra

yrkeskategorier som exempelvis läkare och dietist. Genom sjuksköterskans omvårdnad

införskaffades kunskap om patientens tillstånd och behov av vård, vilket rapporterades vidare

inom vårdteamet (David, Britting & Dalton, 2015; de la Porte et al., 2007; Sisk et al., 2006).

Sjuksköterskan hanterade även läkemedel efter ordination från läkare. De vanligaste

läkemedlen sjuksköterskan hanterade var angiotensinreceptorhämmare (ACE-hämmare),

Betablockerare och diuretika (Burke et al., 2008; Chang et al., 2016; de la Porte et al., 2007;

Garin et al., 2012; Sisk et al., 2006).

6.2.2 Att ge stöd

Sjuksköterskan hade en stödjande roll där identifiering och involvering av patientens familj

och sociala nätverk ingick i omvårdnaden (Chang et al., 2016; David et al., 2015; de la Porte

et al., 2007; Wang et al., 2016). Målet var att ge känslomässigt stöd (Chang et al., 2016;

Wang et al., 2016) genom att uppmuntra patienten att uttrycka känslor (Chang et al., 2016;

Smith et al., 2015). Sjuksköterskan lugnade patienten genom att aktivt lyssna och ge stöd

kring sjukdomen (Wang et al., 2016). Patienterna fick undervisning om hur de kunde hantera

olika känslor och sin sjukdomsbild (Otsu & Moriyama, 2011; Smith et al., 2015).

Sjuksköterskan samtalade med patienten angående oro, stress och risken att drabbas av

depression (Smith et al., 2015).

En av sjuksköterskans omvårdnadshandlingar efter patientens utskrivning var uppföljning

med fokus på följsamhet till behandling och utskrivningsplaner samt utvärdering av patientens

allmäntillstånd (Chang et al., 2016; David et al., 2015; de la Porte et al., 2007; Sisk et al.,

2006; Wang et al., 2016).

6.3 Undervisning

6.3.1. Att ge information och utbildning

Utbildning var en omfattande del i sjuksköterskans omvårdnad för vård av patienter med

hjärtsvikt. Information om hjärtsvikt och hur sjukdomen kunde påverka patienten erbjöds av

sjuksköterskan (David et al., 2015; de la Porte et al., 2007; Sisk et al., 2006; Wang et al.,

2016). Sjuksköterskan gav information angående läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt (Burke

et al., 2008; Chang et al., 2016; David et al., 2015; de la Porte et al., 2007; Garin et al., 2012;

Sisk et al., 2006; Smith et al., 2015; Otsu & Moriyama, 2011) samt eventuellt relaterade

biverkningar (de la Porte et al., 2007). Patienterna fick utbildning i identifikation av tecken

och symtom vid försämring av hjärtsvikt i syfte att få patienter att förstå innebörden av

symtomen (Burke et al., 2008; Chang et al., 2016; David et al., 2015; de la Porte et al., 2007;

Sisk et al., 2006; Smith et al., 2015). Utbildning utfördes av sjuksköterskan i hur patienterna

skulle hantera symtomet trötthet genom att planera dagen för att spara energi (Wang et al.,

2016). Sömnhygien involverades och förslag om metoder som muskelavslappning, motion,

musik och aromterapi gavs för att uppnå förbättrad sömnkvalitet (Chang et al., 2016).

Sjuksköterskan informerade patienterna angående när de bör kontakta sin vårdgivare (de la

Porte et al., 2007) samt betonade vikten av följsamhet till behandling (David et al., 2015; de la

10

Porte et al., 2007; Garin et al., 2012; Sisk et al., 2006; Smith et al., 2015). Sjuksköterskan

fokuserade på att främja patientens egna problemlösningsstrategier (Chang et al., 2016; Smith

et al., 2015; Wang et al., 2016).

6.3.2. Att använda informations- och utbildningsmaterial

Material sjuksköterskan använde sig av för information och rådgivning i omvårdnaden var

muntlig och/eller skriftlig information (Burke et al., 2008; Chang et al., 2016; David et al.,

2015; de la Porte et al., 2007; Garin et al., 2012; Otsu & Moriyama, 2011; Park & Tucker,

2017; Sisk et al., 2006; Smith et al., 2015; Wang et al., 2016). Skriftlig information lämnades

ut i form av utbildningshäften och broschyrer med information om hjärtsvikt (Chang et al.,

2016; Garin et al., 2012; Sisk et al., 2006; Wang et al., 2016). Muntlig information erhölls

genom patientträffar eller DVD-filmer (Chang et al., 2016; Smith et al., 2015).

Sjuksköterskan gav ut en DVD och genomförde gruppträffar för att stärka patientens kunskap

om hälsa samt gav patienterna en checklista för egenvård (Smith et al., 2015).

6.3.3. Att ge egenvårdsrådgivning

Sjuksköterskan gav råd för egenvård till patienterna angående daglig viktkontroll samt

viktregistrering över tid (Chang et al., 2016; de la Porte et al., 2007; Garin et al., 2012; Sisk et

al., 2006). Sjuksköterskan identifierade livsmedel i patientens kost som innehöll höga

saltnivåer, gav förslag till alternativ kost samt betonade förhållandet mellan saltintag, vätska

och symtom som exempelvis andnöd och ödem (Sisk et al., 2006). För att minska

hjärtsviktssymtom främjade sjuksköterskan hälsosamma kostvanor för patienten (Burke et al.,

2008; de la Porte et al., 2007; Sisk et al., 2006; Wang et al., 2016). Sjuksköterskans

egenvårdsrådgivning involverade patientens reducerade saltintag och vätskerestriktioner (de

la Porte et al., 2007; Otsu & Moriyama, 2011; Sisk et al., 2006; Smith et al., 2015). Patienter

uppmanades till livsstilsförändringar med fokus på fysisk aktivitet och motion (Burke et al.,

2008; Chang et al., 2016; Garin et al., 2012; Otsu & Moriyama, 2011; Smith et al., 2015;

Wang et al., 2016), samt vikten av att upprätthålla balans mellan vila och aktivitet i patientens

vardagliga liv (de la Porte et al., 2007; Wang et al., 2016). Sjuksköterskan stöttade patienten

att förändra nuvarande ohälsosamma levnadsvanor genom rökavvänjning (Otsu & Moriyama,

2011; Sisk et al., 2006; Smith et al., 2015) och reducerad alkoholförbrukning (Otsu &

Moriyama, 2011; Sisk et al., 2006).

6.4 Resultatsammanfattning

Sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnad var betydande för patienter med hjärtsvikt.

Sjuksköterskan iakttog, lyssnade och använde kontinuerligt mätvärden via medicinsk teknik

som underlag för omvårdnadsdiagnostisering och tidig identifiering av eventuell försämring i

patientens sjukdomstillstånd. Omvårdnaden innefattade specifik läkemedelshantering för

hjärtsvikt samt att ge information till patienten om läkemedelsbehandling och eventuella

biverkningar. Sjuksköterskan hade en samordnande och stödjande roll för att bemöta

patientens emotionella, psykiska och fysiska behov. Centralt i omvårdnaden var att ge

utbildning och information angående sjukdomstillstånd och symtom samt att ge

egenvårdsrådgivning. Sjuksköterskan följde även upp patienterna med fokus på följsamhet till

behandling.

11

7 Diskussion

7.1 Metoddiskussion

Litteraturstudie med systematiska sökningar valdes för en överskådlig beskrivande

sammanställning av aktuell forskning angående sjuksköterskans omvårdnad för patienter med

hjärtsvikt. Empiriska studier är möjliga att genomföra inom aktuellt område för vidare

forskning. Systematiska sökningar enligt Kristensson (2014) genomfördes flertalet gånger

med indexord och olika kombinationer för bästa möjliga resultat. Sökningar i fritext valdes att

inte användas för försäkran om att indexorden var centrala innehåll i artiklarna. Indexord vid

en första sökning gav ett omfattande sökresultat, där funna artiklar som svarade till studiens

syfte innehöll ytterligare indexord. Användbara indexord söktes i kombination på nytt, vilket

gav ett mer specifikt sökresultat och användes i litteraturstudien. Val av två databaser i

litteraturstudien kan ses som en begränsning, sökning i fler databaser exempelvis PubMed

hade möjligtvis kunnat bidra till ytterligare forskning. CINAHL och MEDLINE ansågs

uppfylla förväntat resultat eftersom databaserna fokuserar på omvårdnadsvetenskap och för

att MEDLINE är en del i PubMed. Manuell sökning i tidskrifter utfördes för att få tillgång till

ytterligare material. Resultatet från den manuella sökningen tillförde däremot inte

litteraturstudien ytterligare användbara artiklar.

Samtliga artiklar har lästs och diskuterats mellan båda författarna genom alla steg i

datainsamlingen för att studien inte skulle gå miste om viktig information. Exklusionskriteriet

medvetenhet hos sjuksköterskan valdes då artiklars fokus låg på sjuksköterskans brist på

behandlingskunskaper för patienter med hjärtsvikt. Sjuksköterskans attityder till omvårdnad

vid hjärtsvikt och attityder gentemot varandra på olika arbetsplatser användes som

exklusionskriterie, då det inte svarade till litteraturstudiens syfte. En del av artiklarna i

litteraturstudien involverade sjuksköterskan i ett vårdteam med exempelvis läkare och dietist,

sjuksköterskans omvårdnad beskrevs då tydligt och kunde urskiljas. Artiklar vars syfte med

fokus på mer än att beskriva sjuksköterskans omvårdnad, exempelvis effekter och utvärdering

inkluderades då omvårdnaden tydligt gick att identifiera. Park och Tucker (2017) identifierar

hur sjuksköterskan ska iaktta och lyssna samt använda mätvärden via medicinsk teknik som

underlag för att fastställa omvårdnadsdiagnoser, samt utforma omvårdnad för patienter med

hjärtsvikt. Studien inkluderades eftersom omvårdnadsdiagnostisering ingår i sjuksköterskans

arbete (Florin, 2014).

Kristenssons (2014) granskningsfrågor är sammanställningar baserade på omfattande

granskningsdokument. I litteraturstudien hade andra granskningsmallar kunnat användas.

Valda granskningsfrågor ansågs vara tillräckliga för litteraturstudien eftersom de innefattade

väsentliga delar för kvalitetsbestämning av kvantitativ forskning. Granskning av artiklar

genomfördes då litteraturstudien strävade efter ett resultat av kvalitet. Hälften av artiklarna i

litteraturstudien har använt slumpmässigt urval, vilket styrker att resultatet blir representativt

för populationen. De övriga artiklarna använde sig av bekvämlighets- eller konsekutivt urval,

vilket kan ha påverkat tillförlitligheten för litteraturstudiens resultat (Polit & Beck, 2016).

Litteraturstudien strävade efter att behandla resultatet objektivt och neutralt. Samtliga resultat

i artiklarna hanterades på likartat sätt för att bevara etiskt värde och tillförlitlighet till

litteraturstudien. Integrerad analys av data användes i litteraturstudien för ett bredare

perspektiv utan begränsningar för att bilda egna kategorier (Kristensson, 2014). Författarna

kan därmed inte garantera att skapandet av själva kategorierna inte har blivit påverkade av

personliga tolkningar.

12

Litteraturstudien grundar sig i kvantitativa data, vilket medförde svårigheter i att

sammanställa och redovisa resultatet på ett begripligt och överskådligt sätt. Resultatet valdes

därmed att redovisas på två olika sätt, både i tabellform och löpande text.

7.2 Resultatdiskussion

Sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnad innefattar att iaktta och lyssna samt använda

mätvärden via medicinsk teknik för att utvärdera patientens tillstånd. Att ge information,

utbildning och egenvårdsrådgivning ingår även i sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnad

för patienter med hjärtsvikt. Desai och Ali (2011) styrker ovanstående samt betonar vikten av

tillämpning av ett holistiskt synsätt i vården. Förutom att minska återinskrivningar till sjukhus

eller öppenvårdsbesök främjar sjuksköterskans omvårdnad livskvaliteten för patienterna på ett

kostnadseffektivt sätt (Rondinini et al, 2008; Kwok, Lee, Woo, Lee, Griffith, 2008; Duffy,

Hoskins & Dudley-Brown, 2010). Sjuksköterskans omvårdnad kan därmed anses bidra till en

hållbar utveckling för såväl samhällsekonomi och vårdresurser som patientens hälsa och

välbefinnande.

Vård av patienter med hjärtsvikt är utmanande för sjuksköterskan där målet med

omvårdnaden är att minska symtom och förhindra försämring (Case et al., 2010), vilket

styrker litteraturstudiens resultat. Viktigt i sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnad anses

därmed vara att kontinuerligt iaktta och lyssna samt använda mätvärden via medicinsk teknik

som underlag för omvårdnadsdiagnostisering och tidig identifikation vid eventuell

försämring.

Användning av sjuksköterskans omvårdnadsdiagnostisering har visat sig medföra högre

kvalitet på vården (Kurashima, Kobayashi, Toyabe & Akazawa, 2008). Sjuksköterskan anses

därmed behöva iaktta och lyssna samt använda mätvärden för omvårdnadsdiagnostisering för

patienter med hjärtsvikt. De Leon och da Nóbrega (2012) menar att

omvårdnadsdiagnostisering kan hjälpa sjuksköterskan vid beslutsfattandet vid evidensbaserad

omvårdnad samt bidra till kontinuitet i vården. Forskning visar att brister i sjuksköterskans

användning av omvårdnadsdiagnostisering kan leda till negativa följder för patienten

(Lunney, 2008). Talbäck et al. (2003) menar att det kan finnas samband mellan

evidensbaserad omvårdad och patientsäker vård. Därmed anses det att sjuksköterskan bör

använda sig av omvårdnadsdiagnostisering i vården av patienter med hjärtsvikt då

evidensbaserade omvårdnadsåtgärder stärker patientsäker vård med god kvalitet.

Forskning visar brister i information för patienter med hjärtsvikt vid utskrivningstillfället

(Schoen, Davis, How & Schoenbaum, 2006) samt otillräcklig vård efter utskrivning (van

Walraven, Mamdani, Fang & Austin, 2004). Sjuksköterskans uppföljning av patientens

behandling och allmäntillstånd anses därmed vara betydande för sjuksköterskans preventiva

arbete, samt avgörande för patienters följsamhet till behandlingsplaner. Balaban, Weissman,

Samuel och Woolhandler (2008) forskning styrker litteraturstudien genom att beskriva hur

sjuksköterskans uppföljning efter utskrivning bidrar till förbättrad följsamhet till behandling

för patienter med hjärtsvikt.

Betydande i sjuksköterskans omvårdnad för patienter med hjärtsvikt är att ge utbildning och

information om sjukdomstillstånd samt att ge råd om egenvård. Egenvårdsrådgivning om salt-

och vätskereducerad kost, dagliga viktkontroller, motion och minskad alkoholkonsumtion är

centralt i undervisningen, vilket både Harrison, Evans, Shaffer och Romero (2016) samt Krum

och Driscoll (2013) styrker. Sjuksköterskeledd utbildning anses vara nödvändigt för att

13

möjliggöra att patienter med hjärtsvikt ska få kontroll över sin sjukdom, vilket styrks av Del

Sindaco et al. (2007). Vid utbildning anses det vara betydande att omvårdnad utförs i samråd

med patienten för att främja egenvård, vilket 1§, kap. 6, i Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659

styrker. Orem (2001) egenvårdsteori fokuserar på varje persons unika förmåga att agera vid

sjukdom och främja hälsa, med hjälp av egna resurser och stöttning av vårdpersonal. Utifrån

litteraturstudiens resultat ska sjuksköterskan främja patientens egenvård och

problemlösningsstrategier. Resultatet återspeglar Orems egenvårdsteori genom att beskriva

hur sjuksköterskan kan analysera patientens behov och bidra med de åtgärder som krävs, för

att stödja och komplettera patientens egenvård. Sjuksköterskans stöttning och rådgivning för

patientens egenvård kan bidra till att patienten själv uppnår hälsa och välbefinnande (Orem,

2001). Utifrån litteraturstudiens resultat angående undervisning och stöttning för egenvård

anses Orems egenvårdsteori vara användbar i sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnad för

patienter med hjärtsvikt. Forskning visar att utbildning från sjuksköterskan främjar egenvård

och kan förbättra fysiska och psykologiska aspekter för patienter med hjärtsvikt (MacInnes &

Walton, 2016).

Involvering av sjuksköterskan i det tvärprofessionella vårdteamet anses betydande, vilket

Desai och Ali (2011) styrker då de menar att vårdteamet är nödvändigt för att patienters behov

ska bli tillfredsställda. McAlister, Stewart, Ferrua och McMurray (2004) menar att sjukdom

och dödlighet reduceras när vårdgivare samarbetar i team. Sjuksköterskans samordnande och

stödjande roll i vårdteamet anses vara nödvändig för att möjliggöra tvärprofessionell,

personcentrerad och patientsäker vård med ett evidensbaserat förhållningssätt.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763), 2 §, ska vården bedrivas med lika

villkor för hela befolkningen med respekt för integritet och värdighet. Utveckling av

evidensbaserad omvårdnad bidrar till att sjuksköterskan får möjlighet att arbeta efter senast

tillgängliga kunskap (Talbäck et al., 2003). Genom att sjuksköterskor arbetar utifrån

gemensamma mål och förutsättningar anses ett etiskt förhållningssätt skapas för en likvärdig

vård. Litteraturstudiens resultat, sjuksköterskans underlag för omvårdnadsdiagnostisering och

undervisning, främjar därmed likvärdig vård för patienten genom evidensbaserad omvårdnad.

Litteraturstudien fick ett övergripande resultat med många likheter, trots att fakta baseras på

forskningsresultat från olika platser i världen. Resultatet kan därmed anses vara globalt

tillämpbart med liten risk för kulturell påverkan. I litteraturstudiens resultat är män

dominerande, 60–80 % i majoriteten av patientgrupperna. Enligt Strömberg och Mårtensson

(2003) insjuknar fler män än kvinnor i hjärtsvikt, vilket kan förklara gruppfördelningen

mellan könen i litteraturstudien. Resultatet kan därmed ha blivit påverkat på grund av

könsfördelningen. Sjuksköterskans omvårdnad är däremot inte anpassat efter specifikt kön,

därför anses resultatet vara användbart för patienter med hjärtsvikt oavsett kön. Medelåldern i

samtliga patientgrupper varierar mellan 60–80 år, vilket skulle kunna förklaras genom att

hjärtsvikt är en vanligt förekommande sjukdom hos äldre personer (Dickstein et al., 2008).

Litteraturstudiens resultat kan därmed inte antas vara giltig för den yngre generationen med

hjärtsvikt.

7.3 Slutsats

Evidensbaserad omvårdnad ställer krav på sjuksköterskans kunskap och kompetens vid vård

av patienter med hjärtsvikt. Omvårdnaden innefattar att sjuksköterskan kontinuerligt iakttar

och lyssnar samt använder mätvärden som underlag för omvårdnadsdiagnostisering.

Sjuksköterskans roll i vårdteamet samt undervisning för patienten med fokus på att stärka

14

egenvård och följsamhet till behandling ingår även i omvårdnaden. Evidensbaserad

omvårdnad har visat sig främja patientens sjukdomssituation och bidra till patientsäker vård.

Sjuksköterskans omvårdnad leder till att både samhällets ekonomi och vårdens resurser

används optimalt, vilket kan leda till ett preventivt arbetssätt för en hållbar utveckling.

Medicinska framsteg har medfört ett ökat omvårdnadsbehov, då fler personer idag överlever

efter fastställd hjärtsviktsdiagnos. Vidare forskning angående effekter av sjuksköterskans

evidensbaserade omvårdnad behövs för att främja patientsäker vård.

15

Referenslista

* = vetenskapliga artiklar vilka ligger till grund för litteraturstudiens resultat.

Aiken, L. H., Clarke, S. P., Sloane, D. M., Sochalski, J., & Silber, J. H. (2002). Hospital nurse

staffing and patient mortality, nurse burnout, and job dissatisfaction. Journal of the American

Medical Association (JAMA), 288(16), 1987-1993.

Balaban, R. B., Weissman, J. S., Samuel, P. A., & Woolhandler, S. (2008). Redefining and

redesigning hospital discharge to enhance patient care: a randomized controlled study.

Journal of General Internal Medicine, 23(8), 1228-1233. doi:10.1007/s11606-008-0618-9

*Burke, K., Penston, H., & Riley, J. (2008). An audit of specialist nurse pharmacological

intervention in chronic heart failure. British Journal of Cardiac Nursing, 3(7), 301-308.

Case, R., Haynes, D., Holaday, B., & Parker, V. (2010). Evidence-based nursing: the role of

the advanced practice registered nurse in the management of heart failure patients in the

outpatient setting. Dimensions of Critical Care Nursing, 29(2), 57-62.

doi:10.1097/DCC.0b013e3181c92efb

*Chang, Y., Chiou, A., Cheng, S., & Lin, K. (2016). Tailored educational supportive care

programme on sleep quality and psychological distress in patients with heart failure: A

randomised controlled trial. International Journal of Nursing Studies, 61, 219-229.

doi:10.1016/j.ijnurstu.2016.07.002

*David, D., Britting, L., & Dalton, J. (2015). Cardiac acute care nurse practitioner and 30-day

readmission. The Journal of Cardiovascular Nursing, 30(3), 248-255.

doi:10.1097/JCN.0000000000000147

*de la Porte, P. B., Lok, D. A., van Veldhuisen, D. J., van Wijngaarden, J., Cornel, J. H.,

Zuithoff, N. A., ... Hoes, A. W. (2007). Added value of a physician-and-nurse-directed heart

failure clinic: results from the Deventer-Alkmaar heart failure study. Heart (British Cardiac

Society), 93(7), 819-825.

de Leon, P. P., & da Nóbrega, M. L. (2012). NURSING DIAGNOSIS IN HOSPITALIZED

CHILDREN USING NANDA-I: A CASE STUDY. Online Brazilian Journal of Nursing,

11(1), 68-77.

Del Sindaco, D., Pulignano, G., Minardi, G., Apostoli, A., Guerrieri, L., Rotoloni, M., …

Leggio F. (2007). Two-year outcome of a prospective controlled study of a disease

management pro-gramme for elderly patients with heart failure. Journal of Cardiovascular

Medicine, 8(5): 324–329. doi: 10.2459/JCM.0b013e32801164cb

Desai, T., & Ali, K. (2011). Practical issues in improving medical management of heart

failure in the elderly. British Journal of Cardiac Nursing, 6(12), 575-581.

Dickstein, K., Cohen-Solal, A., Filippatos, G., McMurray, J., Ponikowski, P., Poole-Wilson,

P., … Funck-Brentano, C. (2008). ESC guidelines for the diagnosis and treatment of acute

and chronic heart failure 2008: the Task Force for the diagnosis and treatment of acute and

chronic heart failure 2008 of the European Society of Cardiology. Developed in collaboration

16

with the Heart Failure Association of the ESC (HFA) and endorsed by the European Society

of Intensive Care Medicine (ESICM). European Journal of Heart Failure, 10(10), 933-989.

Duffy, J. R., Hoskins, L. M., & Dudley-Brown, S. (2010). Improving outcomes for older

adults with heart failure: a randomized trial using a theory-guided nursing intervention.

Journal of Nursing Care Quality, 25(1), 56-64. doi:10.1097/NCQ.0b013e3181ad0fbd

Emanuel, L., Berwick, D., Conway, J., Combes, J., Hatlie, M., Leape, L., ... Walton, M.

(2008). What Exactly Is Patient Safety? Advances in Patient Safety: New Directions and

Alternative Approaches, 1, 19-36.

Florin, J. (2014). Omvårdnadsprocessen. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens

grunder: Ansvar och utveckling (2. uppl., s. 55-57). Lund: Studentlitteratur.

*Garin, N., Carballo, S., Gerstel, E., Lerch, R., Meyer, P., Zare, M., ... Perrier, A. (2012).

Inclusion into a heart failure critical pathway reduces the risk of death or readmission after

hospital discharge. European Journal of Internal Medicine, 23(8), 760-764.

doi:10.1016/j.ejim.2012.06.006

Harrison, G. Evans, M. M., Shaffer, A., & Romero, L. (2016). Treating a Patient

Experiencing an Acute Exacerbation of Chronic Heart Failure. MEDSURG Nursing, 25(4), 8-

10.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: För studenter

inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och kultur.

Krum, H., & Driscoll, A. (2013). Management of heart failure. The Medical Journal of

Australia, 199(5), 334-339. doi: 10.5694/mja12.10993

Kurashima, S., Kobayashi, K., Toyabe, S., & Akazawa, K. (2008). Accuracy and efficiency of

computer-aided nursing diagnosis. International Journal of Nursing Terminologies and

Classifications: The Official Journal of NANDA International, 19(3), 95-101.

doi:10.1111/j.1744-618X.2008.00088.x

Kwok, T., Lee, J., Woo, J., Lee, D. T., & Griffith, S. (2008). A randomized controlled trial of

a community nurse-supported hospital discharge programme in older patients with chronic

heart failure. Journal of Clinical Nursing, 17(1), 109-117. doi: 10.1111/j.1365-

2702.2007.01978.x

Lunney, M. (2008). Critical need to address accuracy of nurses’ diagnoses. Online Journal of

Issues in Nursing, 13(1). doi: 10.3912/OJIN.Vol13No01PPT06

MacInnes, J., & Walton, A. (2016). Self-care and improved outcomes: an intervention by

heart failure nurse specialists. British Journal of Cardiac Nursing, 11(2), 82-88.

doi:10.12968/bjca.2016.11.2.82

Maggioni, A. P., Dahlström, U., Filippatos, G., Chioncel, O., Crespo Leiro, M., Drozdz, J., ...

Tavazzi, L. (2013). EURObservational Research Programme: regional differences and 1-year

follow-up results of the Heart Failure Pilot Survey (ESC-HF Pilot). European Journal of

Heart Failure, 15(7), 808-817. doi:10.1093/eurjhf/hft050

17

McAlister, F., Stewart, S., Ferrua, S., & McMurray, J. (2004). Multidisciplinary strategies for

the management of heart failure patients at high risk for admission: a systematic review of

randomized trials. Journal of The American College of Cardiology (JACC), 44(4), 810-819.

doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.jacc.2004.05.055

McMurray, J., Adamopolous, S., Anker, S., Auricchio, A., Böhm, M., Dickstein, K., …

Zehier, A. (2012). ESC guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart

failure. American Journal of Heart Failure, 14(8), 803-869.

doi:http://dx.doi.org/eurjhf/hfs105.

Meleis, A. I. (2007). Theoretical Nursing: Development & Progress. (4th ed.). Philadelphia:

Lippincott, Williams and Wilkins.

Orem, D. E. (2001). Nursing: Concepts of Practice. (6th ed.). St. Louis, MO.: Mosby.

*Otsu, H., & Moriyama, M. (2011). Effectiveness of an educational self-management

program for outpatients with chronic heart failure. Japan Journal of Nursings Science, 8(2),

140-152. doi: http://dx.doi.org/10.1111/j.1742-7924.2010.00166.x

*Park, H., & Tucker, D. A. (2017). Capturing Key NANDA- I Nursing Diagnoses From

Actual Clinical Data for Patients With Heart Failure. International Journal of Nursing

Knowledge, 28(1), 30-36. doi:10.1111/2047-3095.12097

Perk, J., De Backer, G., Gohlke, H., Graham, I., Reyner, Z., Verschuren, M., … Wolpert, C.

(2012). European Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice.

European Heart Journal, 33(13), 1635-1701. doi:https://doi.org/10.1093/eurheartj/ehs092.

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice. (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.

Ponikowski, P., Voors, A. A., Anker, S. D., Bueno, H., Cleland, J. F., Coats, A. S., ... van der

Meer, P. (2016). 2016 ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic

heart failure: The Task Force for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure

of the European Society of Cardiology (ESC)Developed with the special contribution of the

Heart Failure Association (HFA) of the ESC. European Heart Journal, 37(27), 2129-2200.

doi:10.1093/eurheartj/ehw128

Rondinini, L., Coceani, M., Borelli, G., Guideri, S., Chini, C., Frediani, M. R., ... Mariotti, R.

(2008). Survival and hospitalization in a nurse-led domiciliary intervention for elderly heart

failure patients. Journal of Cardiovascular Medicine, 9(5), 470-475.

doi:10.2459/JCM.0b013e3282f19350

Rosén, M. (2013). Evidens och evidensbaserad vård. I J. Leksell & M. Lepp (Red.),

Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 201-217). Stockholm: Liber.

Ross, J. S., Chen, J., Lin, Z., Bueno, H., Curtis, J. P., Keenan, P. S., ... Krumholz, H. M.

(2010). Recent national trends in readmission rates after heart failure hospitalization.

Circulation. Heart Failure, 3(1), 97-103. doi:10.1161/CIRCHEARTFAILURE.109.885210

18

Schoen, C., Davis, K., How, S. H., & Schoenbaum, S. C. (2006). U.S. health system

performance: a national scorecard. Health Affairs (Project Hope), 25(6), w457-w475. doi:

10.1377/hlthaff.25.w457

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Hämtad 15 februari, 2017, från Riksdagen,

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 1 mars, 2017, från Riksdagen,

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--

och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763

*Sisk, J. E., Hebert, P. L., Horowitz, C. R., McLaughlin, M. A., Wang, J. J., & Chassin, M. R.

(2006). Effects of nurse management on the quality of heart failure care in minority

communities: a randomized trial. Annals of Internal Medicine, 145(4), 273-283.

*Smith, C. E., Piamjariyakul, U., Dalton, K. M., Russell, C., Wick, J., & Ellerbeck, E. F.

(2015). Nurse-Led Multidisciplinary Heart Failure Group Clinic Appointments. Journal of

Cardiovascular Nursing, 30(4), 25-34. doi:10.1097/JCN.0000000000000255

Socialstyrelsen (2009a). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2009b). Nationella indikationer för god vård. Stockholm: Socialstyrelsen.

Strömberg, A., & Mårtensson, J. (2003). Gender differences in patients with heart failure.

European Journal of Cardiovascular Nursing, 2(1), 7-18. doi:10.1016/S1474-

5151(03)00002-1.

Talbäck, M., Stenbeck, M., Rosén, M., Barlow, L., & Glimelius, B. (2003). Cancer survival in

Sweden 1960-1998--developments across four decades. Acta Oncologica, 42(7), 637-659.

The Criteria Committee of the New York Heart Association, (1994). Nomenclature and

Criteria for Diagnosis of Diseases of the Heart and Great Vessels. (9th ed.). Boston: Little

Brown & Co.

van Walraven, C., Mamdani, M., Fang, J., & Austin, P. C. (2004). Continuity of care and

patient outcomes after hospital discharge. Journal of General Internal Medicine, 19(6), 624-

631. doi: 10.1111/j.1525-1497.2004.30082.x

*Wang, T., Huang, J., Ho, W., & Chiou, A. (2016). Effects of a supportive educational

nursing care programme on fatigue and quality of life in patients with heart failure: a

randomised controlled trial. European Journal of Cardiovascular Nursing, 15(2), 157-167.

doi:10.1177/1474515115618567

Willman, A. (2013). Kärnkompetensen evidensbaserad omvårdnad. I J. Leksell & M. Lepp

(Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 193–200). Stockholm: Liber.

Zarrinkoub, R., Wettermark, B., Wändell, P., Mejhert, M., Szulkin, R., Ljunggren, G., &

Kahan, T. (2013). The epidemiology of heart failure, based on data for 2.1 million inhabitants

in Sweden. European Journal of Heart Failure, 15(9), 995–1002. doi:10.1093/eurjhf/hft064

Bilaga

1(1)

Bilagor

Bilaga 1, Sökmatris Databas Sökord Resultat

sökning

Urval 1

Lästa

titlar

Urval 2

Lästa

abstrakt

Urval 3

Artiklar i

fulltext

Urval 4

Artiklar för

granskning

Urval 5

Artiklar i

Studien

CINAHL

17-01-25

Kl: 16:00

1. (MH ”Nursing

Practice,

Evidence-

Based”)

8,984

2. (MH “Nursing

Care”)

17,675

3. (MH

“Cardiovascular

Nursing”)

2,547

4. (MH “Heart

Failure”)

27,847

5. 1 OR 2 OR 3 28,887

6. 4 AND 5 390

7. 6

Limiters:

Peer reviewed

English language

20060101 –

20170125

Exclude

MEDLINE

147 147 55 10 5 5

MEDLINE

17-01-25

Kl: 16:00

1. (MH

“Evidence-Based

Nursing”)

2,799

2. (MH

Evidence-Based

Practice”)

6,099

3. (MH “Nursing

Care”)

27,805

4. (MH

“Cardiovascular

Nursing”)

117

5. (MH “Heart

Failure”)

96,067

6. 1 OR 2 OR 3

OR 4

36,682

7. 5 AND 6 122

8. 7

Limiters:

English language

20060101 –

20170125

91 91 82 22 8 5

Bilaga

1(10)

Bilaga 2, Artikelmatris

Artikel Syfte Metod och ev. design

Värdering Resultat

Burke, K.,

Penston, H., &

Riley, J.

(2008). An

audit of

specialist

nurse

pharmacologic

al intervention

in chronic

heart failure.

British

Journal of

Cardiac

Nursing, 3(7),

301–308.

England

Att formellt

beskriva och

utvärdera

farmakologisk

behandling på

en etablerad

sjuksköterskel

edd klinik i

nordvästra

London.

Metod:

Kvantitativ retrospektiv studie.

Population: n= 77. Medelålder 73 år, 58 % män.

Patienter med hjärtsviktdiagnos på en specifik öppenvårdsklinik för

hjärtsvikt.

Inga valda kriterier användes i studien för att försäkra tillgång till

samtliga patienter med hjärtsvikt som vårdades av hjärtsvikt-

sjukskötersketeamet.

Urvalsförfarande:

Alla patienter inskrivna på hjärtsviktskliniken i London mellan oktober

och december 2006.

Bortfall: Ej aktuellt.

Datainsamling:

Strukturerade observationer via kodade patientjournaler.

Analysmetod:

Statistiska beräkningar och deskriptiv statistik.

Medelhög kvalité.

Styrkor: Validerade

mätmetoder.

Populationen

inkluderade ”alla”

med hjärtsvikt på

kliniken vid en viss

tid, inga

exklusionskriterier.

Svagheter: Kort studieperiod.

Sjuksköterskan auskulerade samtliga

patienter och lyssnade efter rassel i

lungorna samt iakttog generella ödem

hos patienten.

Sjuksköterskan utbildade patienterna

i egenvård med fokus på livsstil,

medicinering, kost, motion och

identifikation av symtom.

Läkemedel sjuksköterskan hanterade

var: ACE-hämmare, betablockerare

och diuretika.

Bilaga

2(10)


Värdering Resultat

Chang, Y.,

Chiou, A.,

Cheng, S., &

Lin, K.

(2016).

Tailored

educational

supportive

care

programme on

sleep quality

and

psychological

distress in

patients with

heart failure:

A randomised

controlled

trial.

International

Journal of

Nursing

Studies, 61,

219–229.

doi:10.1016/j.i

jnurstu.2016.0

7.002

Taiwan

Att undersöka

effekterna av

ett

skräddarsytt

stödjande

omvårdnadspr

ogram med

utbildning och

understödjand

e behandling

på

sömnstörninga

r

och psykiskt

lidande hos

patienter med

hjärtsvikt.

Metod:

Kvantitativ Randomiserad kontrollerad (RCT)-studie.

Inklusionskriterier:

Vuxna 20 år och äldre med en konstaterad hjärtsviktsdiagnos av

kardiolog, god mental status med förmåga att kommunicera och

samtycka till medverkan i studien och ha 5 poäng eller mer på Pittsburgh

Sleep Kvalitetsindex.

Exklusionskriterier:

Diagnos med cancer eller psykisk sjukdom, bodde på långvårdinrättning

eller blev inlagda på sjukhus inom en månad efter studiestart p.g.a.

hjärtsvikt.

Urvalsförfarande:

Bekvämlighetsurval.

Blockrandomisering till grupper.

Bortfall:

Externt bortfall: 52 deltagare.

Internt bortfall: 4 deltagare.

Interventionsgrupp:

n= 43. Medelålder 75 år, 32.6 % män.

Tolv veckors skräddarsytt utbildningsprogram med stödjande vård och

medföljande manuell video. Deltagarna fick tre uppföljningstillfällen

med sjuksköterska i hemmet och sex telefonuppföljningssamtal under de

tolv veckorna.

Kontrollgrupp:


Rutinmässig vård utan ytterligare utbildningssessioner eller

telefonuppföljning. Endast muntlig patientinstruktion och sammanfattad

information om egenvård.

Datainsamling:

Strukturerade observationer i form av intervju med enkäter och

självskattningsskalor.

Analysmetod:

Statistiska beräkningar.

Hög kvalité

Styrkor:

Bygger på en

pilotstudie.

Blindad studie med

poweranalys.

Validerade

mätinstument.

Likvärdiga grupper

vid baslinje.

En oberoende

person valde

block slumpmässigt

för att fastställa

tilldelningen av

varje

patient till

grupperna.

Svagheter:

Icke randomiserat

urval.

Skillnader i kön

mellan

interventions- och

kontrollgrupp.

Sjuksköterskan följde upp patienterna

utifrån utbildningsbehov. Fokus var

på egenvårdsstrategier med

läkemedelsbehandling, kost,

viktkontroller, blodtryckskontroll,

symtombehandling och tecken på

försämring i tillståndet ex. dyspné

eller ödem. Utbildning om

sömnhygien med strategier och

metoder för förbättrad sömnkvalitetet

var muskelavslappning, motion,

musik och aromaterapi.

Utbildningsmaterial som användes i

omvårdnadsarbetet var sömnmanual

och video.

Känslomässigt stöd. Råd till

problemlösning, uppmuntra att

uttrycka sina känslor.

Sjuksköterskan involverade även

familj och omgivning i omvårdnaden.

Sjuksköterskan iakttog och lyssnade

efter dyspné, brist på energi och

trötthet.


var: betablockerare, diuretika, ACE-

hämmare.

Bilaga

3(10)


Värdering Resultat

David, D.,

Britting, L., &

Dalton, J.

(2015).

Cardiac acute

care nurse

practitioner

and 30-day

readmission.

The Journal

Of

Cardiovascula

r Nursing,

30(3), 248-

255.

doi:10.1097/J

CN.00000000

00000147

USA

Att bedöma

om

sjuksköterskan

s medverkan i

ett medicinskt

team främjar

patienter som

vårdas på en

hjärtintensivvå

rdsavdelning.

Metod:

Kvantitativ retrospektiv studie med komparativ design.

Inklusionskriterier: ST, non- ST- segment eller hjärtsvikt som vårdades

på hjärtintensivvårds-teamet dec 2008-sep 2010.

Exklusionskriterier: Patienter inskrivna på andra avdelningar som inte

vårdades av hjärtintensivvårdsteamet.

Urvalsförfarande:


Bortfall:

Ej aktuellt.

Interventionsgrupp:

n=109 Medelålder 69 år, 62.4 % män.

Behandlades av ett akut hjärtvårdsteam som inkluderade en

sjuksköterska.

Kontrollgrupp:

n=76 Medelålder 71 år, 65.8 % män.

Behandlades av ett akut hjärtvårdsteam utan sjuksköterska.

Datainsamling:

Strukturerade observationer via patientjournaler.

Analysmetod:

Deskriptiv statistik och statistiska beräkningar.

Hög kvalité

Styrkor:

Studien involverar

alla patienter inom

urvalskriterierna

vilket minskar

risken för

selektionsbias.

Likvärdiga grupper

vid baslinje.

Data granskades av

två forskare.

Bygger på en

pilotstudie.

Svagheter:

Icke randomiserat

urval.

Skillnader i antal

deltagare mellan

interventions- och

kontrollgrupp.

Sjuksköterskan samarbetade med

andra yrkesgrupper i vårdteamet för

att tidigt tillgodose patientens

vårdbehov. Sjuksköterskan utbildade

även patienterna angående

sjukdomstillstånd inom egenvård

inför utskrivning.

Efter utskrivning hade sjuksköterskan

en stödjande roll i form av kontakt

med familjemedlemmar och andra

vårdgivare samt uppföljning med

fokus på följsamhet till behandling,

läkemedel och symtomhantering.

Bilaga

4(10)


Värdering Resultat

de la Porte, P.

B., Lok, D. A.,

van

Veldhuisen,

D. J., van

Wijngaarden,

J., Cornel, J.

H., Zuithoff,

N. A., & ...

Hoes, A. W.

(2007). Added

value of a

physician-and-

nurse-directed

heart failure

clinic: results

from the

Deventer-

Alkmaar heart

failure study.

Heart (British

Cardiac

Society),

93(7), 819-

825.

Nederländerna

Att fastställa

om intensivt

ingripande av

hjärtsviktutbil

dade läkare

och

sjuksköterskor

minskar

förekomsten

av

sjukhusvård,

förvärrad

hjärtsvikt

och/eller

mortalitet

samt förbättrar

funktionsstatu

s och

livskvalitet för

patienter med

hjärtsvikt med

NYHA klass

III eller IV.

Metod:

Kvantitativ RCT-studie.

Inklusionskriterier: Hjärtsvikt NYHA III eller IV, Fastställd

hjärtsviktsdiagnos, nedsatt vänsterkammarfunktion.

Exklusionskriterier: demens, psykisk sjukdom, boende på vårdhem, har

någon annan sjukdom än hjärtsvikt, patienter med förväntad överlevnad

som är mindre än ett år, deltagare i andra studier, pågående eller planerad

sjukhusvistelse och pågående eller planerad njurtransplantation.

Urvalsförfarande:

Randomiserat kontrollerat urval.

Bortfall:

Externt bortfall:

557 deltagare.

Internt bortfall:

0 deltagare

Interventionsgrupp:

n= 118. Medelålder 70 år, 66 % män.

Följdes upp vid nio tillfällen efter utskrivning av läkare och

sjuksköterska, i form av telefonkontakt och besök på hjärtsviktskliniken.

Patienterna skrev dagbok under studietiden.

Kontrollgrupp:


Erhöll avdelningens rutinmässiga vård som grundade sig i European

Society of Cardiology prevailing at that time (version 2001).

Datainsamling:

Fysiologiska mätinstrument och enkäter.

Analysmetod: Statistiska beräkningar.

Hög kvalité

Styrkor:

Blindad studie med

poweranalys.

Tydlig

bortfallsbeskrivning

och diskussion för

bias.

Inget internt bortfall

vilket stärker intern

validitet.

Svagheter:

Stort externt

bortfall.

Sjuksköterskan gav omfattande

muntlig och skriftlig utbildning vid

uppföljningstillfällena om

sjukdomen, medicinering, följsamhet

och eventuella biverkningar.

Rådgivning om saltreducerad kost

med vätskerestriktion, viktkontroll

och tidig upptäckt vid försämrad

hjärtsvikt ingick i utbildningen.

Sjuksköterskan gav även information

om när patienten ska ta kontakt med

sin vårdgivare samt betydelsen av

balans mellan fysisk träning och vila.

Sjuksköterskan involverade

patientens sociala och medicinska

omständigheter i omvårdnadsarbetet.

Sjuksköterskan hade ett nära

samarbete med läkaren och dietist.



och diuretika.

Bilaga

5(10)


Värdering Resultat

Garin, N.,

Carballo, S.,

Gerstel, E.,

Lerch, R.,

Meyer, P.,

Zare, M., & ...

Perrier, A.

(2012).

Inclusion into

a heart failure

critical

pathway

reduces the

risk of death

or readmission

after hospital

discharge.

European

Journal Of

Internal

Medicine,

23(8), 760-

764.

doi:10.1016/j.

ejim.2012.06.

006

Schweiz

Undersöka

riskförhålland

ena för

dödlighet och

återintagande

på sjukhus

inom 90 dagar

efter

utskrivning

vid

användande av

”Critical

Pathway”.

Metod:

Kvantitativ, retrospektiv kohortstudie.


Dyspné och hjärtsvikt som huvudsaklig diagnos.


NT-proBNP plasmanivåer på <300ng/L före behandling. Patienter i

behov av intensivvård.

Urvalsförfarande:

Patienter inskrivna på Geneves universitetssjukhus akutmottagning 2007

och 2009 med aktuella inklusions- och exklusionskriterier.

Bortfall:

Ej aktuellt.

Interventionsgrupp:


Behandlades med nya riktlinjer (Ctritical Pathway).

Kontrollgrupp:


Behandlades med sedvanlig vård.

Datainsamling:

Kontrollgruppens data samlades in genom granskning av

patientjournaler.

Interventionsgruppen följdes upp under sjukhustiden och 90 dagar efter

utskrivning.


Hög kvalité

Styrkor:

Likvärdiga

studiegrupper vid

baslinje.

Svagheter:

Icke randomiserat

urval.

Skillnader i antal

deltagare mellan

interventions- och

kontrollgrupp.

Sjuksköterskan använde mätvärden

via medicinsk teknik som blodtryck,

puls, syresättning, diures,

lungauskulation samt elektrolyter,

NT-proBNP och njurfunktion genom

blodprover.

Utbildning med fokus på läkemedel

och följsamhet till behandling samt

dagligt vikt och fysisk aktivitet.

Omvårdnadsmaterial som användes

som hjälp var förklarande broschyr.


var: ACE-hämmare, diuretika och

betablockerare.

Bilaga

6(10)


Värdering Resultat

Otsu, H., &

Moriyama, M.

(2011).

Effectiveness

of an

educational

self-

management

program for

outpatients

with chronic

heart failure.

Japan Journal

of Nursings

Science, 8(2),

140-152. doi:

http://dx.doi.o

rg/10.1111/j.1

742-

7924.2010.00

166.x.

Japan.

Att

tillhandahålla

ett

pedagogiskt

egenvårdsprog

ram för

öppenvårdspat

ienter med

kronisk

hjärtsvikt för

att förbättra

deras

sjukdomstillst

ånd.

Metod:

Kvantitativ RCT- studie.


Kronisk hjärtsvikt, NYHA I – III, fysisk, mental och kognitiv förmåga

för fullständigt deltagande.


Demens, psykisk sjukdom, långtidsvård och kritiskt eller terminalt

sjukdomstillstånd.

Urvalsförfarande:

Randomiserat kontrollerat urval.

Bortfall:



Interventionsgrupp:


Ingick i ett program med dagboksföring som i sessioner med

sjuksköterskan utvärderades. I mötet med sjuksköterskan fick patienterna

även information och stöttning i sjukdomstillstånd och behandling.

Kontrollgrupp:

n= 52. Medelålder 75 år, 63.8 % män. Behandlades med sedvanlig vård.

Datainsamling: samlades in under 6 månader via fysiska

undersökningar och självskattningsenkäter.


Hög kvalité

Styrkor:

Likvärdiga grupper

vid baslinje.

Bestämd

poweranalys.

Svagheter:

Ej blindad studie.

Sjuksköterskan gav råd om egenvård

med fokus på rökavvänjning, salt-

och vätskerestriktioner, minskat

alkoholintag, läkemedelsbehandling,

aktivitet och motion samt hur

patienter kan hantera sjukdomsbilden

och olika känslor.


via medicinsk teknik som blodtryck,

puls, vikt och iakttog och lyssnade

efter försämring av symtom

relaterade till hjärtsvikt (arytmier,

dyspné, dilation av halsvener,

kallsvettning, ödem, hosta och

andnöd).

Bilaga

7(10)


Värdering Resultat

Park, H., &

Tucker, D. A.

(2017).

Capturing Key

NANDA- I

Nursing

Diagnoses

From Actual

Clinical Data

for Patients

With Heart

Failure.

International

Journal of

Nursing

Knowledge,

28(1), 30-36.

doi:10.1111/2

047-

3095.12097

USA

Att identifiera

de vanligaste

omvårdnadsdi

agnoserna

med hjälp av

relaterade

faktorer och

symtom med

hjälp av

NANDA-I för

patienter med

hjärtsvikt.

Metod: Kvantitativ retrospektiv med deskriptiv design.

Inklusionskriterier: Patienter i alla åldrar oavsett kön eller etnicitet med hjärtsvikt som

primär diagnos.


Framkom ej.

Urvalsförfarande: Stratifierat urval.

Studiegrupp n=272,

148 kvinnor med medelålder 78 år, 124 män med medelålder 73 år.

Åldersintervall 20-98år.

Bortfall:

Ej aktuellt.

Datainsamling:

Via avidentifierade patientjournaler och papper-baserade

omvårdnadsplaner med NANDA- omvårdnadsdiagnoser.

Analysmetod:


Medelhög kvalité

Styrkor:

Använder sig av

evidensbaserat

mätinstrument

(NANDA-I).

Svagheter:

Tidpunkt för

datainsamling

saknas.


via medicinsk teknik som puls och

blodtryck samt lungauskulation.


efter arytmier, rassel i lungor, tryck

över bröstet, sporadiska andningsljud,

fatigue eller svaghet, smärta, ödem,

aptitlöshet, dyspné, förändrat

andningsmönster.

Bilaga

8(10)


Värdering Resultat

Sisk, J. E.,

Hebert, P. L.,

Horowitz, C.

R.,

McLaughlin,

M. A., Wang,

J. J., &

Chassin, M. R.

(2006).

Effects of

nurse

management

on the quality

of heart failure

care in

minority

communities:

a randomized

trial. Annals of

Internal

Medicine,

145(4), 273–

283.

USA

Att jämföra

effekterna av

sjuksköterskel

edda

interventioner

fokuserat på

särskilda

problem

kontra vanlig

omsorg bland

etniskt olika

patienter med

systolisk

dysfunktion i

öppenvården.

Metod:

Kvantitativ RCT-studie.


Vuxna patienter över 18 år med dokumenterad systolisk dysfunktion,

vara engelsk- eller spansktalande, registrerade i en samhällsbostad vid

inskrivning och nuvarande patient i generell medicin, geriatrisk eller

kardiologisk klinik.


Medicinska sjukdomstillstånd som förhindrade interaktion med

sjuksköterska som blindhet, dövhet eller kognitiv nedsättning.

Medicinska tillstånd som kräver individualiserad hantering som inte

ingår i standard protokoll, som graviditet, dialys eller terminalt skede.

Procedurer som korrigerar den systoliska funktionen, som

hjärttransplantation.

Urvalsförfarande:

Dator-randomiserat urval.

Bortfall:

Externt bortfall: 1149 deltagare

Internt bortfall: 0 deltagare

Interventionsgrupp:


Nära relation med sjuksköterskan genom möten på kliniken och

telefonkontakt med uppföljning, utbildning, rådgivning och stöd.

Deltagarna fick även enkäter angående deras kost mejlat från

sjuksköterskan.

Kontrollgrupp:


Sedvanlig vård enligt lagstadgade riktlinjer för omvårdnad av systolisk

dysfunktion.

Datainsamling:

Strukturerade observationer i form av intervjuer och enkäter.

Analysmetod:


Hög kvalité

Styrkor:

Blindad studie med

poweranalys.

Studiens inkluderar

mångkulturellt

deltagande och flera

olika vårdinstanser

vilket ger resultatet

ökad

generaliserbarhet.

Validerade

mätinstrument.

Inget internt

bortfall.

Svagheter:

Stort externt

bortfall.

Sjuksköterskan gav patienten

information om hjärtsvikt.

Sjuksköterskan gav rådgivning om

patientens egenvård angående daglig

viktregistrering, rökavvänjning, lågt

saltintag, begränsat alkoholintag och

följsamhet till läkemedelsbehandling.


efter symtom för bedömning av

eventuell försämring.

Sjuksköterskan identifierade

livsmedel som bidrog till högt

saltintag, gav förslag till alternativ

kost samt betonade förhållandet

mellan saltintag, vätska och symtom

som ex. andnöd för patienten med

hjärtsvikt.

Sjuksköterskan fungerade som en bro

mellan patient och läkare samt erbjöd

patienten sociala tjänster vid behov

som exempelvis hemsjukvård.

Material sjuksköterskan använde sig

av var ett utbildningshäfte.

Sjuksköterskan följde upp patienterna

med fokus på egenvård och

följsamhet till behandling.



och diuretika.

Bilaga

9(10)


Värdering Resultat

Smith, C. E.,

Piamjariyakul,

U., Dalton, K.

M., Russell,

C., Wick, J.,

& Ellerbeck,

E. F. (2015).

Nurse-Led

Multidisciplin

ary Heart

Failure Group

Clinic

Appointments.

Journal of

Cardiovascula

r Nursing,

30(4), 25-34.

doi:10.1097/J

CN.00000000

00000255

USA

Att (1)

beskriva

nyckeln till

egenvård och

vård av

hjärtsvikt

genom

integrerande

inlärningsstrat

egier i

interventionsg

rupper. (2)

beskriva

verktyg och

resurser som

används i

dessa kliniska

möten. (3)

Presentera ett

resultat som

stöder denna

person-

centrerade

intervention.

Metod:

Kvantitativ experimentell studie.


Patienter inskrivna på sjukhuset med hjärtsvikt.


Framkom ej.

Urvalsförfarande:

Randomiserat urval.

Bortfall:

Internt bortfall: Färre än 7 i varje grupp.

Interventionsgrupp:

n= 92. Medelålder 62 år, 62 % män. patienter fick utbildning i egenvår

av hjärtsvikt genom DVD samt gruppträffar för samtal om sin sjukdom i

sitt dagliga liv. I gruppträffarna ingick fyra vårdpersonaler: En

sjuksköterska i öppenvården, en specialistsjuksköterska i mental hälsa,

en dietist samt socialarbetare alla med erfarenhet inom hjärtsviktvård.

Kontrollgrupp:

n= 106. Medelålder 62 år, 62 % män. Patienter fick sedvanlig vård.

Datainsamling:

Data samlades in från 72 kliniska gruppträffar i form av

utvärderingsfomulär, egenvårdfärdigheter genom poängformulär,

livskvalitetsskattning samt hjärtsvikts-relaterad återinsjuknande under 12

månaders uppföljning.

Analysmetod:


Medelhög kvalité

Styrkor:

Granskare av

studiens resultat var

blindade.

Empiriskt

validerade metoder

och verktyg ingår i

interventionen.

Svagheter:

Otydlig inklusions-

och

exklusionskriterier

samt brister i

beskrivning av

grupperna vid

baslinje.

Sjuksköterskan utbildade patienterna

i egenvård med hjälp av DVD-film

och gruppträffar.

Patienter fick öva på att själv

upptäcka hjärtsviktssymtom,

egenvård och problemlösningar,

hantering av känslor.

Områden som togs upp i DVD-film

och gruppträffarna för att stärka

patienters egenvård var: Kunskap om

hälsa och stress, följsamhet till

läkemedelsbehandling, reducerat salt-

och vätskeintag, rökavvänjning,

motion och träning, andnödssymtom

samt samtal om patientens oro och

risk att drabbas av depression.

Omvårdnadsmaterial som

sjuksköterskan använde sig av var

DVD och gruppträffar samt

checklista för egenvård.


efter andnöd, arytmier, benkramper,

hosta, aptitlöshet, illamående, ödem,

trötthet, yrsel, synkope och smärta.

Bilaga

10(10)


Värdering Resultat

Wang, T.,

Huang, J., Ho,

W., & Chiou,

A. (2016).

Effects of a

supportive

educational

nursing care

programme on

fatigue and

quality of life

in patients

with heart

failure: a

randomised

controlled

trial.

European

Journal of

Cardiovascula

r Nursing,

15(2), 157–

167.

doi:10.1177/1

47451511561

8567

Taiwan

Att undersöka

effekterna av

ett stödjande

utbildningspro

gram för

omvårdnad av

trötthet och

livskvalitet för

patienter med

hjärtsvikt.

Metod:

Kvantitativ RCT-studie med longitudinell design.


Diagnostiserad med hjärtsvikt, NYHA funktionsklassificering I-IV av

kardiolog, god mental status och kommunikationsförmåga på mandarin

eller taiwanesiska och samtycka till deltagande i studien.


Människor som var sängliggande och beroende av andra eller hade en

diagnos med depression eller psykisk sjukdom.

Urvalsförfarande:


Bortfall:



Interventionsgrupp:

n= 47. Medelålder 63 år, 70,2 % män.

Tolvveckors pedagogiskt stödjande omvårdnadsprogram som hölls av en

erfaren sjuksköterska.

Programmet bestod av tre delar: bedömning och bevakning av

trötthetssymptom, utbildning i hantering av trötthet och utvärdering.

Deltagarna träffade sjuksköterskan för utbildning och rådgivning vid fyra

tillfällen, vid utskrivning och vecka 4, 8 och 12.

Kontrollgrupp:


Rutinmässig omvårdnad vilket innefattar skriftligt material och muntlig

utbildning av sjuksköterska på hjärtavdelningen vid första och tredje

veckan efter utskrivning. Sjuksköterskan gav muntlig utbildning om

egenvård av hjärtsvikt genom två telefonintervjuer.

Datainsamling:

Intervjuer och enkäter.


Hög kvalité

Styrkor:

Blindad studie med

poweranalys.

Bygger på en

pilotstudie.

Likvärdiga grupper

vid baslinje.

Validerade

mätinstrument.

Svagheter:

Bekvämlighetsurval

.

Sjuksköterskan gav anpassad

utbildning, egenvårdsrådgivning och

känslomässigt stöd samt strävade

efter att förbättra patientens

problemlösningsförmåga.

Sjuksköterskan iakttog patientens

trötthet och gav information samt

egenvårdsrådgivning som handlade

om: god nutrition, följsamhet till

läkemedelsbehandling, regelbunden

motion och aktivitet, spara energi

genom att planera dagen och sträva

efter balans mellan vila och aktivitet.

Sjuksköterskan gav känslomässigt

stöd, uppmuntrade patienten att

uttrycka sina känslor, lyssnade aktivt

till patientens svar samt lugnade och

gav stöd i sjukdomstillståndet.

Sjuksköterskan identifierade

patientens sociala nätverk och familj.

Omvårdnadsmaterial som

sjuksköterskan använde sig av var

informationsbroschyr.

Patienterna fick uppföljning av

sjuksköterska med fokus på

patientens allmäntillstånd.

Omvårdnad för patienter med hjärtsvikt

Documents

Transcript of Omvårdnad för patienter med hjärtsvikt