Om internationalisering och internationaliseringsarbete vid Lunds universitetPerspektiv från ledning, lärare/forskare, studerande och administration

Monica WendelMax Perssonlunds universitet

2

Avdelningen Kvalitet och utvärdering Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Tel.vx: 046 222 00 00 Fax: 046 222 40 07

December 2014

3

Innehåll

Sammanfattning 5

1. Inledning 9 1.1 Studentmobilitet 10 1.2 Några nedslag i litteraturen om internationalisering i högre utbildning 11 1.3 Om internationalisering vid Lunds universitet 15

2. Intervjustudien 17 2.1 Tillvägagångssätt, metod och avgränsningar 17 2.2 Syften och frågeställningar 18 2.3 Intervjuerna 18

2.3.1 Student- och kårintervjuerna 19 2.3.2 Intervjuerna med ledning, lärare, forskare och administratörer 19

3. Om internationalisering och internationaliseringsarbetet i vardagen 21 3.1 Definitioner och resonemang 21 3.2 Perspektiv, argument och motiv 22

3.2.1 Aktivitets- och kompetensperspektiven 23 3.2.2 Processperspektivet 26 3.2.3 Internationalisering i vardagen och i den lokala studiemiljön 28

3.3 Omhändertagandet av internationella erfarenheter 30 3.4 Ett normkritiskt resonemang 32 3.5 Kvantifiering och administrativ tyngd i internationaliseringsfrågor 35

4. Om internationaliseringsarbetets nödvändiga förutsättningar 37 4.1 Tydlighet i definition och syfte 37 4.2 Stöd och uppmuntran 37 4.3 Arbetssituationen 39

5. Hämmande faktorer 41 5.1 Organisatoriska/strukturella faktorer 41 5.2 Administrativa regler och strukturer 42

6. Rekommendationer 43

Referenser 44

Bilaga 1: Intervjuguide Student 47 Bilaga 2: Intervjuguide Lärare 48

4

5

Sammanfattning

I denna rapport redogörs för resultaten av en studie om internationalisering som genom-fördes under hösten och vintern 2013/14. Syftet med studien var att få kännedom om hur aktörer i olika funktioner inom universitetet resonerar kring internationaliseringsbegrep-pet och kring internationaliseringsarbetets premisser i arbetsvardagen. Hur resonerar man och vilken form av argument och motiv vilar resonemangen på? Studien gavs en explora-tiv ansats och genomfördes med kvalitativa intervjuer. Totalt genomfördes 50 intervjuer varav 27 med svenska och internationella studenter samt student- och doktorandkårer och 23 med personer i olika ledningsfunktioner, administrativa funktioner samt lärare/forska-re. Intervjuerna genomfördes mellan september 2013 och januari 2014. Som framgått även i tidigare studier visar resultaten att det råder oklarhet i vilken inne-börd internationaliseringsbegreppet har och att de olika sätten att resonera kan kopplas till intervjupersonernas egna arbetsområden. De kan dock placeras in i ett gemensamt ram-verk som sätter fokus på utbyten och möten av olika slag. För den enskilde individen handlar det om att utvecklas som person och att utveckla sina kompetenser genom inter-aktion med personer från andra delar av världen. Utbyten kan leda till ökad kunskap och förståelse för det sociala sammanhang man ingår i och för hur de kunskaper man förvär-var kan bidra till att förbättra i omvärlden, såsom universitetet eftersträvar. Genom detta resonemang kopplas universitetets verksamhet till den akademiska diskussionen om ”democratic engagement” och till dess ambition att lyfta samhällsengagemanget i utbild-ning och bland studenter. Ett annat fokus i intervjupersonernas resonemang ligger på mobilitet bland studenter och anställda, på att öka antalet internationella studenter och antalet nätverk och samarbeten med lärosäten, utbildningar, lärare, forskare etc. i andra länder. Här tydliggörs att de marknadsekonomiska argument och motiv för internationaliseringsarbetet som lyfts fram i litteraturen också har fått fotfäste, både bland personer i ledningsfunktioner och bland studenterna. Det byggs upp av termer som marknadsföring, konkurrens, (utbildnings-) marknad och kundnöjdhet. Att delta i konkurrens på en öppen utbildningsmarknad be-skrivs som modernt och därför attraktivt. Upprättande av ett stort antal internationella kontakter anses ha avgörande betydelse för lärosätenas överlevnad på marknaden. Mark-nads- och kundrelationen diskuteras dock också som en potentiell källa till problem i universitetets kvalitetsutvecklingsarbete på så vis att ett ökat fokus på kvantitet kan ha en negativ inverkan på den långsiktiga kvalitetsutvecklingen i utbildningarna. Ur intervjupersonernas berättelser tonar å andra sidan även ett normkritiskt resonemang fram. Detta tar sin utgångspunkt i uppfattningen att diskussionen kring internationalise-ring drabbats av slagsida. Det beskrivs som något enbart positivt och något som inte kan, eller ska, ifrågasättas. Bland lärarna/forskarna efterlyses därför en öppen och tillåtande

6

diskussion kring de problem och svårigheter som internationaliseringsarbetet kan vara förknippat med. Mötena mellan studenter och lärare och mellan olika studentgrupper är inte alltid lika oproblematiska som beskrivningar gör gällande i dokument av olika slag. Lärarna/forskarna sätter också universitetets visioner om internationalisering i relation till den egna arbetssituationen. Ständiga uppmaningar om att skapa internationella nätverk, delta i internationella sammanhang och publicera sig internationellt osv. skapar en press i arbetssituationen som kan upplevas tung att hantera. Dessa aspekter upplevs inte komma upp till ytan när universitetets internationaliseringsarbete diskuteras och presenteras. I enlighet med universitetets strävan att stimulera studenter och anställda till medverkan i internationella sammanhang så väljer många att förlägga en del av sin utbildning eller en tid i arbetet utomlands. Av intervjuerna framgår dock att deras erfarenheter sällan plockas upp och integreras i undervisningen eller i arbetet på hemmaplan utan att de till stor del förblir individuella. Orsakerna till detta är flera men framförallt saknas det tid för att diskutera hur sådana rutiner skulle kunna se ut. På sina håll saknas också ett gemensamt intresse inom arbetsplatsen eller i studiemiljön vilket gör att ambitionen kan falla mellan stolar. Behovet av att diskutera och utforma rutiner och tillvägagångssätt för att samla in, sprida och integrera studenters och anställdas internationella erfarenheter framstår därför som ett angeläget utvecklingsområde. Företrädare för administration, forskning och fakultetsledning upplever en utveckling mot ökad kvantifiering i internationaliseringsarbetet. Detta, menar man, är inte en fördelaktig utveckling eftersom den ger signaler om en instrumentell inställning. En fokusering på kvantitativa mått medför att internationaliseringsbegreppet ges en alltför snäv innebörd som inte bejakar dess kvalitativa dimensioner. De vänder sig mot att universitetets modell för resursfördelning bygger på kvantitativa mått vilket inte harmonierar med till exempel ranking som bygger på både kvantitativa och kvalitativa mått eller med marknadsföringen av universitetet som till stor del bygger på kvalitativa aspekter. Ett ensidigt fokus på kvantitet får också konsekvenser för vissa fakulteter på så vis att deras resultat i interna-tionaliseringsarbetet kan se sämre ut än vad det egentligen är, utifrån ett både kvantitativt och kvalitativt hänseende. Frågan om vilka förutsättningar som måste tas hänsyn till om internationaliseringsarbetet ska kunna utvecklas enligt de ambitioner som finns för LU ger många svar. De kan sam-manfattas i: tydlighet i kommunikationen, stöd och uppmuntran och en för visionen ade-kvat arbets- och studiesituation. Med tydlighet i kommunikationen menar intervjuperso-nerna att universitetsledningen bör konkretisera innebörden i internationaliseringsbegrep-pet och de mål och syften som arbetet har. Vidare avses att de verksamheter som är relaterade till internationalisering får uttalade syften. Stöd och uppmuntran innefattar studenters, doktoranders och anställdas behov av hjälp inför och i samband med utlands-vistelsen. Behovet av stöd är mer omfattande än det som finns att tillgå och intresset för

7

att åka ut upplevs inte som uppmuntrat i särskilt stor omfattning. Nödvändiga förutsätt-ningar i studie- eller arbetssituationen fokuserar på aspekter som att få tid till att upprätta och att vårda redan upparbetade samarbeten och nätverk, att ha tid i sitt arbete för utbyten och möten och inte minst att ha tid för att hantera de administrativa rutiner som omger internationaliseringen och som upplevs alltför tung. Andra förutsättningar ligger i att den ekonomiska resursfördelningen för internationaliseringsarbetet måste harmoniera med de ambitioner som kommer till uttryck i universitetets olika dokument. Det råder oklarhet i vilka möjligheter som finns för fakulteter, institutioner och enskilda lärare/forskare att få hjälp. Därför efterlyses mer information och tydlighet i dessa frågor. Olika typer av faktorer kan upplevas hämmande för internationaliseringsarbetet. För stu-denter är de ofta organisatoriska/strukturella och administrativa på så vis att utbildningars uppbyggnad kan hämma möjligheterna att åka på utbyten, få tillgodoräkna sig poäng etc. Bland anställda och personer i ledningsfunktioner diskuteras framförallt de tungrodda administrativa rutinerna som hämmande. Intervjupersonernas upplevelser av att bedriva internationaliseringsarbete i arbetsvarda-gen ligger till grund för några rekommendationer som de vill rikta till universitetsled-ningen och till ledning på andra nivåer. De mest centrala rekommendationerna är att: skapa tydlighet i vad som avses med internationalisering, vad det är universitetets

verksamheter förväntas åstadkomma och vilka möjligheter det finns att få hjälp med att söka medel för internationaliseringsarbetet.

skapa förståelse för att internationaliseringsarbetet kan upplevas som svårt att mäkta med vid sidan av andra arbetsuppgifter och att det därför måste ges goda förutsätt-ningar i arbets-/studiesituationen.

initiera en universitetsövergripande diskussion kring hur studenters och anställdas internationella erfarenheter kan fångas upp och användas i utbildningar och i admi-nistrativt arbete.

8

9

1. Inledning Under 1970-talet växer en internationaliseringstrend fram inom högre utbildning i Sverige. Trenden är till viss del en reaktion på den offentliga debatten om förhållandet mellan akademin och det omgivande samhället som tar fart under 1960-talet. I debatten beskrivs det intellektuella klimatet i Sverige som inåtvänt och isolerat och just ”svenskt”. Inom näringslivet, som vid den tiden genomgår en snabb internationalisering, menas att samma utveckling bör ske inom akademin. I kontexten av den pågående debatten och framväxten av en rörelse för solidaritet och bistånd till tredje världen (Sörlin, 1994, s. 22), genomför dåvarande Universitetskanslersämbetet en internationaliseringsutredning (1974). De förslag som utredningen mynnar ut i emanerar ur de generella motiv till inter-nationalisering som ges särskilt fokus vid tidpunkten, ökad internationell solidaritet och skapandet av en världsmedborgare (Börjesson, 2010 s. 2). 1 År 1977 skrivs internationaliseringsbegreppet in i den nya högskolelagen genom att ett av målen för högre utbildning formuleras så att den ”skall främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden”. Internationaliseringsarbetet inom högskolesektorn fortsätter och i slutet av 80-talet blir det möjligt för svenska studenter att få studiemedel för utlandsstudier. Några år in på 90-talet utökas möjligheterna ytterligare genom intro-duktionen av utbytesprogrammet ERASMUS (Dalberg 2012 s. 4). I slutet av decenniet, 1999, undertecknar representanter från 29 europeiska länder den s.k. Bolognadekla-rationen, en överenskommelse som syftar till att stärka det europeiska samarbetet inom högre utbildning och skapa ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning. Ett av deklarationens övergripande mål är att främja Europas konkurrenskraft som utbildnings-kontinent (prop. 2004/05:162:36-37). Vid samma tid uppmärksammar den svenska regeringen att en global utbildningsmarknad är på framväxt. Marknadsperspektivet be-tonas i en offentlig utredning (SOU 2000:92) som menar att utbildning är en strategisk investering i arbetet med att utveckla relationer till personer och företag i andra länder. Investering i utbildning har betydelse för både individ och samhälle på så vis att välstånd och utveckling är beroende av att medborgare är välutbildade och kan delta i demokratis-ka beslutsprocesser i samhället. Det konkluderas därför att Sverige bör göra en kraftsam-ling för att öka rekryteringen av utländska studenter (SOU 2000:92 s. 9). Marknadsperspektivet tydliggörs ytterligare genom att ett växande antal europeiska län-der introducerar anmälnings- och studieavgifter för studenter utanför EU/ EES och Schweiz. Liknande avgifter införs i Sverige i juli 2011. För de svenska lärosätena innebär introduktionen av studieavgifter ytterligare ökade krav på att konkurrera och marknads-föra sig och sina utbildningar på den globala utbildningsmarknaden (Börjeson, 2010 s 2,

1 Se även Universitetskanslersämbetet 1974 och Börjesson 2005.

10

Prop. 2008/09:175, Prop. 2009/10:65, SOU 2006:7).2 I syfte att stärka konkurrenskraften utvecklas ett stort antal kurser och utbildningsprogram på engelska. Tillsammans med studieavgifterna omsätter det ökade utbildningsutbudet stora belopp, i Sverige såväl som i övriga världen. 1.1 Studentmobilitet

I takt med att möjligheterna för utlandsstudier breddas så ökar den globala studentmobili-teten. I början av 1980-talet reser ungefär en miljon studenter utomlands för att studera. I slutet av 90-talet är antalet i stort sett fördubblat och år 2011 omfattar mobiliteten nästan 4,3 miljoner individer (OECD, 2010, 2013)3. Drygt hälften av de studenter som reser ut för att bedriva studier kommer från länder i Asien medan Europa är den region som tar emot störst andel (OECD 2013 s. 304-306). De vanligaste ämnesområdena, bland såväl utresande utbytesstudenter som free movers, är samhällsvetenskap, juridik, handel och administration4. Bland de svenska studenterna finner vi inte riktigt samma utveckling. Under de senaste tio åren har antalet utresande varit relativt stabilt även om utvecklingen de senaste fem åren visar på en tendens till ökning. Läsåret 2012/13 deltar drygt 28 000 svenska studen-ter i utlandsstudier. Kvinnor deltar något oftare än män. Likaså är det vanligare att åka som free mover än att åka på utbyten. De mest eftertraktade destinationerna finns inom Europa och Nordamerika, även om Asien ökar i intresse (UKÄ, 2014 s. 66). Bland free movers är utresandet vanligast inom samhällsvetenskap, juridik, handel, hälso- och sjuk-vård, humaniora och konst, medan möjligheterna att göra utbytesstudier i särskilt stor utsträckning används av civilekonomer, jurister och arkitekter (UKÄ 2014 s. 67). De inresande studenterna, dvs. våra internationella studenter, finner vi oftast inom samhälls-vetenskapliga ämnen, teknik och tillverkning samt inom humaniora och konst. Av de internationella studenter som söker sig till Sverige väljer de flesta någon utbildning inom Lunds universitet, därefter följer KTH och Stockholms universitet (UKÄ 2014 s.

2 I en regeringsproposition 2009 påpekas att en fördjupad internationalisering av högre utbildning är viktig för kvaliteten och för att studenter ska kunna utveckla förståelse för andra länder, vilket högskolelagen också åberopar (SFS 1992:1434) men att det inte finns tillräckligt starka skäl för att ”låta skattefinansierad avgiftsfrihet omfatta samtliga utländska studenter”. Ett argument för ställningstagandet är att högre utbildning ska konkurrera med kvalitet, inte med avgiftsfrihet vilket internationella studenter ofta åberopar som skäl för att välja Svenska lärosäten (Prop. 2009/10:65 s. 7). Avgifterna leder till en nedgång i antalet nya inresande studenter (UKÄ 2013 s. 54-59). 3 OECD:s statistik bygger på uppgifter om antalet studenter inom högre utbildning som studerar utanför det land de är medborgare i. 4 En utbytesstudent deltar i ett organiserat utbyte mellan två eller fler lärosäten och gäller både in- och utresande. Utbyten berör oftast programstudenter. Free movers deltar inte i utbildning som ges i organiserat samarbete mellan lärosäten utan anordnar själv sina utlandsstudier.

11

62)5. Under 2013 kom ungefär 5000 internationella studenter till Lund medan cirka 1100 reste ut (LU, Årsredovisning 2013 s. 40). Lunds universitet har samarbets- och utbytes-avtal med nästan 700 universitet i ett femtiotal länder. 1.2 Några nedslag i litteraturen om internationalisering i högre utbildning Internationaliseringen inom högre utbildning har, naturligtvis, tilldragit sig intresse i forskarsamhället. Forskare inom olika discipliner lyfter fram en rad olika motiv och argu-ment för att internationaliseringen utvecklats som den gjort: ekonomiska, politiska, kul-turella, sociala, akademiska m.fl. (Knight & de Wit, 1995, Qiang Zha, 2003). Till de ekonomisk-politiska argumenten som identifierats hör att lärosäten, genom att anta inter-nationella studenter och genom att ge stipendier till dem som behöver, knyter till sig kon-takter med personer som efter sin utbildning kommer att inneha viktiga poster i sina hem-länder vilket kan gynna såväl byteshandel som utrikespolitiska relationer. De tar också fasta på att arbetsmarknaden blir alltmer globaliserad och att arbetsgivare därför efter-frågar internationella erfarenheter och internationell kompetens bland studenterna när de söker arbete. Inom ramen för kulturella och sociala argument diskuteras internationalise-ring som en möjlighet att sprida nationella och kulturella värderingar och att öka med-vetenheten om och skapa förståelse för mångkulturella frågor. På individnivå kan det handla om att utveckla sociala förmågor och att utvecklas som person genom interaktion med personer från olika kulturer och länder. Argument kopplade till akademiska aktivi-teter sätter fokus på ranking av utbildning och forskning. Ranking görs till exempel i allt större utsträckning efter kriterier som på ett eller annat sätt är kopplade till internationali-seringsprocesser, ansökningar förmodas ha någon form av internationellt inslag, publice-ring i internationella tidskrifter uppmuntras, internationella samarbeten inom utbildningar förordas osv. Andra forskare har istället lyft fram själva retoriken kring internationalise-ringen och menar att den har en normativ underton på så vis att internationalisering be-skrivs i uteslutande positiva ordalag (Kehm & Teichler 2007 s. 262). Detta normativa förhållningssätt kan få olika konsekvenser. Vid sidan av att det kritiska tänkandet försva-gas i diskussionen så sätter det press på lärosätena, dess lärare, forskare och studerande att ”hänga med” eller att riskera att halka efter i konkurrensen om studerande, bli mindre attraktiva på arbetsmarknaden, missa chanser att få forskningsanslag etc. För att minska pressen på lärosäten och individer och bredda diskussionen förordas därför en mer balan-serad retorik. Den samtida diskussionen om internationaliseringens, särskilt mobilitetens, betydelser för samhälle och individ påminner i mångt och mycket om hur det resonerades redan på me-

5 I den internationella studentbarometern, ISB, efterfrågas studenternas motiv till att välja lärosäte. Resultaten visar att de tre viktigaste grupperna av faktorer är de som är relaterade till anseende, ut-bildning och forskning samt ekonomiska faktorer såsom studieavgifter (Persson, 2014 s. 12). Den internationella studentbarometern, ISB, är en internetbaserad enkätundersökning som genomförs av företaget Graduate Insight Group. Inom LU har den genomförts 3 gånger, åren 2010, 2011 och 2013. Samtliga undersökningar har analyserats och sammanställt av Max Persson. Arbetet har ut-förts i samarbete med Monica Wendel och Ola Stjärnhagen, avdelningen Kvalitet och utvärdering.

12

deltiden (Knight, de Wit, 1995 s. 6-7). Utbildningshistorikern de Ridder-Symoens beskri-ver hur man såg på saken redan på Erasmus tid6: ”The use of Latin as a common language, and of a uniform programme of study and system of examinations, enabled itinerant students to continue their studies in one studium after another and ensured recognition of their degrees throughout Christendom. Besides their academic knowledge they took home with them a host of new experiences, ideas, opinion, and political principles and views…..they had become familiar with new schools of artistic expressions and with living conditions, customs, ways of life and eating and drinking habits all previously unknown to them” (de Ridder-Symoens, 1992, i Knight & de Wit 1995 s. 7). Trots att internationalisering i högre utbildning uppenbarligen diskuterats under en lång tid så råder fortfarande viss oklarhet i hur begreppet ska definieras. Definitionsfrågan aktualiseras dessutom ytterligare genom begreppets ökade popularitet under senare tid (Knight 2004 s. 9). Aktörer tolkar och använder det på olika sätt och utifrån sina olika syften. På så vis ingår tolkningarna i en kamp om definitionen (Börjesson, 2012 s. 2). En av de ledande forskarna i ämnet, Jane Knight, skriver att: ”Internationalization is a term that is being used more and more to discuss the interna-tional dimension of higher education…. It is a term that means different things to different people and is thus used in a variety of ways. Although it is encouraging to see the increased use and attention being given to internationalization, there is a great deal of confusion about what it means.” (Knight J, 2004 s. 5). Hittills har fyra huvudsakliga perspektiv identifierats i de försök som gjorts att rama in begreppets innebörd. De kan alla härledas till de ekonomiska, politiska, kulturella och sociala motiv och argument som nämndes tidigare (Knight & de Wit 1995 s. 16-17, Nilsson, 2012 s.5): - Aktivitetsperspektivet handlar om att närvaron av internationella studerande/ lärare/

forskare leder till en interkulturell dimension av utbildningen. Aktiviteterna avser mobilitet, nätverk/partnerskap, internationella forskningssamarbeten m.m.

- Kompetensperspektivet avser utvecklingen av kompetenser, kunskaper, värderingar m.m. som har betydelse för att lärosäten, utbildningar, studerande, lärare och forska-re ska kunna hantera konkurrensen på den internationella marknaden.

- Miljö/organisationsperspektivet fångar upp de värderingar och den kultur som ska prägla klimatet i studiemiljön på hemmaplan.

- Processperspektivet beskriver internationalisering som processer i vilka internatio-nella dimensioner ska integreras i alla akademiska aktiviteter, policys, strategier osv.

6 Erasmus av Rotterdam var filosof, teolog och humanist. Han föddes i Nederländerna i slutet av 1400-talet och studerade och vistades bland annat i Frankrike, Tyskland, England, Schweiz och Italien och. Han upprätthöll flera positioner inom den ”lärda” världen och undervisade bl.a. i Cambridge.

13

Samtliga perspektiv inryms i den definition av internationaliseringsbegreppet som Jane Knight föreslår och som kanske är den mest vedertagna idag: ”The process of integra-ting an international, intercultural or global dimension into the purpose, functions or delivery of post-secondary education.” (Knight 2003 s 2 i Knight 2004 s 11) Även om vi inte kan nå en universell definition av begreppet så är det, menar Knight, vik-tigt att ha en överensstämmande förståelse så att det finns en gemensam referensram när det diskuteras. Begreppet måste dock ges sådana betydelser som speglar dagens realiteter och som är relevanta även för den fortsatta utvecklingen (Knight 2004 s. 6-10, Wihlborg 2005 s. 7-12). En annan fråga som lyfts fram i litteraturen är vilka syften som finns med internationali-seringen inom högre utbildning och vilka värderingar den bygger på. Vilka positiva kon-sekvenser kan identifieras och vilka negativa aspekter kommer upp till ytan? Barnett (2004), Jarvis (2001 i Barnett 2004) och Knight (2004) pekar på universitetens utveckling mot en ökad kund- och marknadsanpassning och på deras långtgående integre-ring med företagsvärldens idéer. Denna utveckling, menar de, leder till att institutioner identifierar sina kunskapstjänster för potentiella kunder och till att universitetens ideal eroderar (Barnett 2004 s. 62). ”Det yttre har blivit det inre” på så vis att universiteten anammar det omgivande samhällets agendor och värderingar (Jarvis 2001 i Barnett 2004 s. 66). Även Jane Knight kopplar idén om marknadsanpassning till de värderingar som omger internationaliseringsarbetet. Hon riktar särskilt fokus på lärosätenas strävan att uppnå gott rykte för att attrahera avgiftsbetalande internationella studenter: ”………..there has been a not-so-subtle shift toward developing an international reputation to successfully compete in a more competitive environment. Institutions and companies are competing for market share in the recruitment of international, fee-paying students.” (Knight 2004 s 21) Sociologen Naidoo tar diskussionen ett steg vidare genom att också identifiera en negativ aspekt, eller konsekvens, av marknadsanpassningen, som han menar är att det sociala och kulturella engagemanget i högre utbildning förmörkas: ”The perception of higher education as an industry for enhancing national competitive-ness and as a lucrative service that can be sold in the global marketplace has begun to eclipse the social and cultural objectives of higher education generally encompassed in the conception of higher education as a ‘public good’ … “(Naidoo R, 2003 s. 250) I samma anda skriver Saltmarsh et.al., i ett s.k. white paper om “democratic engagement”, att det är hög tid att sätta fokus på frågan huruvida ”engagement” kommer att betraktas

14

som en ”kärnvärdering” för universiteten under det 21:a århundradet7. Hur kan universi-teten genom sin utbildning bidra till att studenter utvecklas till demokratiska medborgare i syfte att stärka demokratin i våra samhällen? Saltmarsh och hans kollegor identifierar några faktorer som kan ha en hämmande inverkan på utvecklingen. En är att studenters intresse för samhällsengagemang inte efterfrågas i någon större utsträckning av aktörer i det omgivande samhället. En annan faktor, som tydliggörs i undersökningar bland nybör-jarstudenter, är att studerande i allt större utsträckning ser på utbildningens syfte utifrån ett strikt pragmatiskt perspektiv. Utbildningen ses primärt som en biljett till ett bra arbete och möjlighet att röra sig uppåt på samhällsstegen medan intresset för idéer som berör dess samhälleliga betydelse får mindre utrymme (Saltmarsh 2009 s. 13). Finley (2011) beskriver det så att: ”…….apolitical experiences encourage students to focus reflection inward on their individual experience, rather than outward to the relevance of that experience to a societal big picture.” (Finley A, 2011 s. 4) Trenden kan också spåras i en undersökning bland lärosäten i Europa om vilken betydelse de anser att internationaliseringen har (EUA 2013). De flesta uppger att det är rekryte-ringen av internationella studenter som har störst betydelse medan inget av lärosätena till-skriver utvecklingsarbete som handlar om att ”helping to build the capacity of partners in developing regions” (EUA 2013 s 7) samma betydelse. EU:s internationaliseringsstrategi ses i första hand som en ökad möjlighet att få finansiering för utbyten medan endast några få lärosäten lyfter fram ” the importance of working with universities in developing countries” (EUA 2013 s. 14, 20). Hur kan idéer kring internationalisering och ”democratic engagement” stimuleras i mötet mellan t.ex. studenter och lärare? Det övergripande problemet med denna fråga är att det saknas en gemensam tankeram för hur sådana idéer kan komma till uttryck och konkreti-seras där (Wihlborg, 2005)8.

7 ”White paper” är en kortare rapport som belyser och förklarar resultat och slutsatser av någon politisk utredning, forskning eller annat. 8 Malmöforskarna Holm och Söderlundh kopplar diskussionen om internationalisering till under-visning och till lärarrollen (www.mah.se). Internationaliseringens positiva effekter påpekas av regering och tidigare Högskoleverket och det finns policys på EU-nivå men, menar Holm, vi dis-kuterar inte så ofta att vi kan definiera begreppet på olika sätt och ha olika målsättningar med det. Från myndighetshåll finns en stark tro på att internationalisering höjer kvaliteten på utbildningen och att det är ett viktigt konkurrensmedel på den globala utbildningsmarknaden men själva inne-hållet i utbildningen hamnar i skymundan. Vad är det, i den pedagogiska situationen, som är inter-nationalisering, frågar Söderlundh. Att vi ger utbildningar på engelska och har många utbytes-studenter behöver inte betyda att undervisningen genomsyras av internationalisering. En försvå-rande omständighet är att formuleringarna i många policydokument och handlingsplaner om internationalisering är svåra att tillämpa i undervisningen (www.mah.se)

15

1.3 Om internationalisering vid Lunds universitet

Internationalisering är en av Lunds universitets strategier för att nå högsta kvalitet i ut-bildning, forskning, innovation och samverkan. I den strategiska planen (2012-2016) identifieras internationalisering som en central strategi eftersom samhälleliga utmaningar inom miljöområdet, folkhälsa, mänskliga rättigheter m.fl. är gemensamma angelägenheter och därför kräver internationellt samarbete (Strategisk plan s 8). För att universitetets stu-denter och anställda ska kunna delta och bidra i samarbetet ska de under sin utbildnings-tid, eller i sitt arbete, ges möjlighet att medverka i internationella sammanhang. En av universitetets strategier är därför att utveckla gemensamma utbildningsprogram med uni-versitet världen över, att uppmuntra till utlandsstudier eller utlandspraktik under studie-tiden och att utveckla den lokala studiemiljön genom att stödja integreringen av interna-tionella och inhemska studenter. För anställda inom administrationen utvecklas samarbe-ten med högskolor som öppnar upp möjligheter för fortbildning genom praktiktjänst-göring utomlands. För forskare, lärare och doktorander finns möjligheter att under en period forska och undervisa på något annat lärosäte. Vid sidan av detta kan universitetets anställda också få bidrag för fortbildning via Erasmus. 9 Enligt universitetets internationaliseringspolicy (2008-2011)10 är internationalisering ”ett medel för att universitet ska kunna fullfölja sina grundläggande samhälleliga uppgifter”. Integrationen av internationella dimensioner i universitetets verksamheter ska därför poängteras snarare än en kvantitativ expansion av program och kurser för internationella studenter. I juni 2012 inrättas en internationaliseringskommitté efter beslut i universite-tets utbildningsnämnd. Kommitténs uppdrag är att ansvara för att policyplaner och hand-lingsplaner upprättas och följs, att ta fram förslag till förbättrad uppföljning av interna-tionaliseringsverksamheten samt att identifiera vilket administrativt stöd de internation-ella frågorna kräver. Kommittén består av representanter för fakulteterna, universitetets särskilda verksamheter (USV), studerande, forskningsnämnden och personalorganisa-tionerna11.

9 Från och med läsåret 2014/15 är det delvis nya regler som gäller för Erasmus personalfortbild-ning. För mer information se www4.lu.se Uppgifter om personalens mobilitet och deltagande i internationella aktiviteter av något slag är svårare att finna än uppgifter om studenter. Enligt sektionen Externa relationer sker lärarutbyten och andra former av aktiviteter huvudsakligen inom ramen för Erasmus. Antalet lärarutbyten per läsår är relativt stabilt sedan år 2000 med undantag för åren 2008-2011 då antalet minskade tempo-rärt. Sedan läsåret 2000/2001 ligger antalet lärarutbyten på ungefär 66 per år. Personalmobiliteten i övrigt fluktuerar däremot. Under åren 2008-2013 deltog mellan 4 och 19 personer per år. Totalt sett deltog 80 personer i någon form av aktivitet under åren 2007 – 2013. Anställda inom admi-nistrationen är den mest underrepresenterade gruppen. 10 En ny internationaliseringspolicy är under utarbetande och ska vara färdig under 2014. Ansvarig för arbetet är sektionen ”Externa relationer”. Resultat från föreliggande undersökning har tidigare delgetts företrädare för ER, dels i skrift dels i samband med en halvdags workshop om interna-tionalisering. 11 I oktober 2012 utses Kristina Eneroth, prorektor vid Ekonomihögskolan, till ordförande för kommittén (UN protokoll 10 oktober 2012).

16

Strategiska planer formuleras även inom varje enskild fakultet. Även om innehållet i dessa skiljer sig åt i vissa avseenden fakulteterna emellan så framtonar ett mönster som visar att innebörden av begreppet internationalisering framförallt kretsar kring kon-kurrens, mobilitet, kunskaps-/kompetensutveckling och till sociala och kulturella aspek-ter. Med konkurrens avses att stärka forskningsmiljöernas konkurrenskraft i syfte att öka forskningsanlagen och att stärka marknadsföringen av forskning genom publicering i tidskrifter m.m. med hög genomslagskraft i det internationella forskarsamhället. För utbildningssidans vidkommande avses att profilera utbildningarna på den internationella utbildningsmarknaden och att hålla konkurrenskraftig internationell standard i syfte att motverka att antalet sökande reduceras p.g.a. studieavgifterna. Mobilitet avser att forskar-utbildningen ska synliggöras för nationella och internationella sökande och att lärares och administrativ personals internationella tjänstgöring ska underlättas. Med kunskaps- och kompetensutveckling avses att studerande får relevanta internationella erfarenheter under sin studietid och att utbildning och forskning ska präglas av ett globalt kunskapsperspek-tiv som stimulerar till att lösa globala problem. Fakulteternas beskrivningar av de sociala och kulturella aspekterna av internationalisering fokuserar bland annat på integrationen av de internationella studenterna i de lokala studiemiljöerna och på att studiemiljöerna präglas av ett internationellt klimat. Vidare lyfts betydelsen av att synliggöra studenters och lärares erfarenheter från sina utlandsvistelser.

17

2. Intervjustudien I detta avsnitt redogörs för studiens genomförande och för dess syften och frågeställning-ar. Vidare beskrivs sammansättningen av intervjugrupperna och hur urvalet av intervju-personerna gjordes.

2.1 Tillvägagångssätt, metod och avgränsningar

Studien inleddes med en genomgång av några studier och undersökningar rörande inter-nationalisering inom högre utbildning. Vidare gjordes en genomgång av några av de dokument som behandlar internationalisering inom Lunds universitet. Av de tidigare studierna framgick att internationaliseringsbegreppet fortfarande upplevs vagt definierat och att det kan vara förknippat med vissa svårigheter att tillämpa de idéer, tankar och värderingar som finns formulerade i policys m.fl. dokument i det dagliga arbe-tet. Med utgångspunkt i studierna och dokumenten formulerades några frågor som skulle stå i centrum i denna studie. Frågorna fokuserar på internationaliseringsbegreppets inne-börd och på de förutsättningar som bedöms vara nödvändiga för att kunna bedriva ett internationaliseringsarbete i linje med de tankar och värderingar som finns formulerade i dokumenten. Frågorna till studenterna tar, vid sidan av begreppets innebörd, fasta på upp-levelser av integration mellan svenska och internationella studenter och av internationella perspektiv i undervisningen, d.v.s. i mötet mellan lärare och student. Eftersom kännedo-men i dessa frågor inte är särskilt omfattande gavs studien en explorativ ansats.12 Tanken var att vi skulle närma oss hur personer i olika positioner och roller inom universitetet tänker och resonerar om begreppet och om sina möjligheter att bedriva ett utvecklande internationaliseringsarbete i ”vardagen”. För att kunna fånga upp detta valde vi att använ-da kvalitativa intervjuer. Upplägget diskuterades med vicerektor Kristina Eneroth som uttryckte intresse för att få veta hur personer i olika funktioner resonerar om begreppets innebörd och om sina möjligheter att arbeta med internationalisering i vardagen. Med detta bestämt kontaktades presumtiva intervjupersoner via e-post. I brevet presente-rades studien, dess upplägg och syfte. Intervjufrågorna bifogades i syfte att ge intervju-personerna möjlighet att tänka igenom dem och kunna ta ställning till om de ville med-verka eller ej. Intervjuarbetet delades in i två delar där den ena riktades till studenter, studentkårer och doktorandkåren och den andra till lärare/forskare, personer inom administrationen och representanter för ledning på olika nivåer. För studentintervjuerna ansvarade Max Pers-son, projektmedarbetare, och för övriga intervjuer ansvarade Monica Wendel, projekt-

12 Ahrne G & Svensson P, 2011

18

ledare. I syfte att minska risken för feluppfattningar och feltolkningar från intervjuarens sida så skickades utskrifter från intervjuerna till intervjupersonerna för kommentarer. I några fall gjordes ett kortare uppföljningssamtal kring någon fråga som orsakat osäkerhet under tolknings- och analysarbetet. Upplägg av studien och formulering av frågor gjor-des i samarbete mellan projektledaren och projektmedarbetaren. Tolkningar och analyser av hela intervjumaterialet diskuterades och likaså utformningen av rapporten. Rapporten är författad av projektledaren men kommenterad och justerad av projektmedarbetaren. Ett utkast skickades för kommentarer till de intervjuade och slutligen diskuterades den inom avdelningen Kvalitet och utvärdering.13 2.2 Syften och frågeställningar

Studiens övergripande syfte är att beskriva hur studenter, student- och doktorandkårer, personer inom administration, lärare/forskare och personer i olika ledningsfunktioner resonerar kring internationaliseringsbegreppet och om internationaliseringsarbetets pre-misser i arbetsvardagen. Följande frågeställningar står i centrum för intervjuerna med student- och doktorandkårer, lärare/forskare, personer i administrationen och i olika ledningsfunktioner: - Vad är innebörden i begreppet internationalisering i högre utbildning och vilken typ

av motiv och argument baserar de intervjuade sitt resonemang på? - Vilka faktorer upplevs inverka hämmande respektive gynnande i internationalise-

ringsarbetet och på vilka sätt? - Mot bakgrund av sina erfarenheter, vilka rekommendationer vill de framföra till

universitetsledningen gällande det fortsatta arbetet? I intervjuerna med studenter står följande frågor i centrum: - Vad är innebörden i begreppet internationalisering i utbildningen? - Hur upplevs studiemiljön ur ett internationaliseringsperspektiv? - Hur integreras internationella perspektiv i undervisningen?

2.3 Intervjuerna

Totalt gjordes 50 intervjuer varav 19 med studenter, 8 med student/doktorandkårer och 23 med övriga funktioner. Det är alltså dessa personers erfarenheter och synpunkter som lig-ger till grund för analysen. Intervjupersonerna representerar tillsammans samtliga fakulte-ter.

13 Utkastet skickades inte till studenterna.

19

2.3.1 Student- och kårintervjuerna14

Urvalet av de svenska studenterna gjordes utifrån en lista som tagits fram genom LADOK. Utifrån denna gjordes slumpmässigt ett urval per fakultet. Listan baserades på urvalskriteriet att studenterna skulle ha minst 60 godkända högskolepoäng och därmed viss erfarenhet av universitetet och universitetsstudier generellt. Totalt 20 studenter per fakultet valdes ut och kontaktades via e-post med förfrågan om deltagande. I brevet informerades om studien, att det fanns möjlighet att själv föreslå plats och tidpunkt för intervjun alternativt att delta genom telefonintervju eller skype. Då responsen var mycket svag gjordes ytterligare några urval om 20 studenter per fakultet. Totalt sett kontaktades 300 personer. För varje förfrågan skickades 3 påminnelser. Femton personer besvarade förfrågan varav 10 deltog i intervjuer, 8 kvinnor och 2 män. Några studenter befann sig utomlands, dessa samtal gjordes via skype och telefon, övriga intervjuer gjordes på mötesplatser på olika ställen inom universitetet. Intervjuerna genomfördes under tiden oktober – december 2013. Urvalet av de internationella studenterna gjordes från en lista över samtliga internation-ella studenter vid Lunds universitet som tillhandahölls av sektionen Externa relationer15. Från denna gjordes ett slumpmässigt urval om 150 personer. Även detta urval fick utökas p.g.a. svag respons och totalt sett kontaktades 300 personer. Femton svarade varav 9 val-de att delta i intervjun, 3 kvinnor och 6 män. Några intervjuer genomfördes via skype me-dan de andra gjordes genom personliga samtal. Intervjuerna genomfördes under novem-ber 2013. Samtliga studentkårer kontaktades, via e-post och telefon, likaså doktorandombudsman-nen och LTH:s doktorandombud. Alla utom studentkåren vid den Konstnärliga fakulteten och doktorandombudsmannen besvarade förfrågan. Medicinska föreningen valde bort medverkan. Följande kårer ingår i intervjustudien: S, J, HT, TLTH, N, EHL, TLTH dok-torand samt LUS. De representeras av antingen kårordförande eller internationellt an-svarig och i vissa fall av båda funktionerna. Intervjuerna pågick mellan juni och novem-ber 2013. 2.3.2 Intervjuerna med ledning, lärare, forskare och administratörer16

Intervjuerna genomfördes under tidsperioden oktober till december 2013. Sammanlagt gjordes 23 intervjuer varav 4 med personer i ledningsfunktioner, 5 med personer i admi-nistrativa stödfunktioner samt 14 med lärare/forskare, varav 3 professorer. Av intervju-

14 Se bilaga 1: Intervjuguide studenter. 15 Internationell student definieras här som en student som reser till ett annat land för att studera. Samma definition tillämpas av OECD.. 16 Bilaga 2: Exempel på intervjuguide, Lärare

20

personerna var 10 män och 13 kvinnor. Samtliga intervjuer utom 2 gjordes som person-liga samtal. De övriga två genomfördes per telefon. Urvalet av administratörer, lärare/forskare och personer i ledningsfunktioner gjordes på olika sätt. Representanter för lärare/forskare-gruppen gjordes slumpmässigt efter en data-fil över samtliga personer inom LU i befattningarna: universitetsadjunkt, universitetslek-tor, biträdande lektor samt professor. Två personer, en kvinna och en man, per fakultet valdes ut och kontaktades via e-post med en förfrågan om deltagande i studien. I de fall mottagaren inte besvarade förfrågan alternativt avböjde medverkan så kontaktades en ny person på listan som representerade samma funktion, fakultet och kön. Urvalet av administratörer baserades på typ av funktion och gjordes efter fakulteternas information på Internet. Deltagare i denna grupp söktes bland internationella koordina-torer, internationaliseringsansvariga etc. Samma tillvägagångssätt användes i urvalet av personer i ledningsfunktioner.

21

3. Om internationalisering och internationaliseringsarbete i vardagen

I detta kapitel redovisas inledningsvis hur intervjupersonerna resonerar kring interna-tionaliseringsbegreppet och vilken typ av argument och motiv de bygger sitt resonemang på. Därefter redogörs för hur de intervjuade ser på internationaliseringen i sin arbetsvar-dag, eller i sin studiemiljö, och under vilka premisser arbetet bedrivs samt vilka förutsätt-ningar som identifieras som nödvändiga för att kunna bedriva ett internationaliserings-arbete i harmoni med de visioner som kommer till uttryck i dokument av olika slag. Andra frågor som belyses är hur studenters och anställdas internationella erfarenheter fångas upp och omhändertas inom universitetet. Avslutningsvis redovisas de rekommen-dationer som intervjupersonerna vill lämna till universitetsledningen för det fortsatta arbetet.

3.1 Definitioner och resonemang

Av intervjuerna framgår att den oklarhet i hur begreppet ska definieras som framkommit tidigare, även råder här. Intervjupersonernas beskrivningar av begreppets innebörd spän-ner över ett brett fält av aspekter och beskrivs med varierande grad av konkretisering. Det är framför allt bland studenterna som sättet att beskriva begreppet kan kopplas till deras särskilda intresse, studiemiljön. Några ger begreppet en mycket konkret och mätbar innebörd, oftast knutet till att öka mobiliteten bland studenter och anställda och till att öka antalet nätverk och samarbeten med lärosäten, utbildningar, lärare, forskare etc. i andra länder. Andra definierar det som möjligheter att skapa utrymme för informationsutbyten över geografiska gränser medan vissa klär begreppet i ideologiska termer och menar att internationalisering primärt hand-lar om att aktivt påverka genom att förmedla demokratiska värderingar i undervisningen. Överlag kläds begreppet i tämligen abstraherade och allmänt hållna termer. Som en röd tråd i resonemangen löper dock idén att internationalisering handlar om utbyten och mö-ten av olika slag och, inte minst, om att skapa förutsättningar för att kunna utveckla dem. Detta gemensamma fokus kan tolkas som ett närmande till den överensstämmande förstå-else och gemensamma referensram som bland annat Jane Knight lyfter fram som viktigt för diskussionen om internationaliseringens realiteter och utveckling. Den gemensamma förståelsen inbegriper både redan etablerade former av fysiska möten genom studentutby-ten, lärar-/forskarutbyten etc. och nyare former som utvecklas genom nätbaserade möten mellan till exempel studenter och utbildningar i olika delar av världen.

22

För den enskilde individen, studerande såväl som anställd, handlar internationalisering om reflektion, om att utvecklas som person genom möten och interaktion med personer från andra delar av världen:

En bra definition måste inbegripa att byta erfarenheter olika kulturer emellan, att inkludera olika traditioner och kulturer, att byta och lära. Vill man lära så kan man påverka. (universitetsledning)

Internationalisering handlar om ökad förståelse för människor som lever under olika villkor i olika kulturer. (fakultetsledning)

Kontakt med utlandet är viktigt i ett multikulturellt samhälle. Det ger en allmän förståelse. Man reflekterar över sin egen kultur när man träffar andra. (lärare)

Internationalisering är ett ord som bygger på att ha och skapa kontakter och nätverk. (administration)

Internationalisering? Ja, det är möjligheter att göra utbyten för studenter, lärare och anställda. Att delta i kurser eller ge kurser i andra länder (lärare).

People from different countries and cultures that are coming together. It can also be local students who have international experience too. (internationell student)

För studentorganisationerna är internationaliseringsfrågan också kopplad till syftena med deras verksamheter såsom upplevelser av integration, bemötande av internationella stu-denter och studiemiljöns sociala beskaffenhet:

Internationalisering handlar om att man ska ha en bra internationell miljö dit man kan komma och smälta in eller trivas bra och tas omhand och ha en bra arbetsmiljö. Som studentkår är det väl arbetsmiljön som är det viktigaste, att de som kommer hit faktiskt ska ha det bra. (studentkår)

3.2 Perspektiv, argument och motiv

I intervjupersonernas resonemang kring internationalisering återkommer de perspektiv, argument och motiv som identifierats i litteraturen (se s. 5-8). Mest framträdande är argu-ment relaterade till aktivitetsperspektivet, som sätter fokus på mobilitet och nätverksska-pande samt kompetensperspektivet, som handlar om att hantera den internationella arbets-marknaden. Resonemang kopplade till den lokala studiemiljöns kultur och till process-perspektivets fokus på att integrera internationella dimensioner i alla aktiviteter, får däre-mot ett något svagare genomslag. Utbildningars kvalitet beskrivs som en faktor med av-görande betydelse för rekryteringen av internationella studenter, doktorander och medar-betare. Satsningar på kvalitetsutveckling snarare än en kvantifiering av internationalise-ringsmåtten upplevs därför vara viktigt för det fortsatta arbetet. Även normkritiska argu-ment ventileras. De tar fasta på att internationalisering beskrivs i enbart positiva ordalag trots att det samtidigt upplevs som oklart vad universitetsledningen menar med det. Detta

23

förhållningssätt upplevs också stå i vägen för en diskussion kring den press som krav på internationalisering kan innebära för många i sin arbetsvardag och i sin studiesituation.

3.2.1 Aktivitets- och kompetensperspektiven

Inom ramen för aktivitetsperspektivet fokuseras särskilt på argument rörande mobilitet, utbyten, nätverksskapande och samarbeten medan argument kopplade till kompetens-perspektivet främst betonar vikten av att studerande och anställda utvecklar sådana kom-petenser som har betydelse för deras möjligheter att hantera konkurrensen på den interna-tionella arbetsmarknaden. I intervjupersonernas resonemang vävs dessa båda perspektiv ihop. Möjligheten att utveckla sin kompetens men också att förbereda studenterna för framtiden kopplas ihop med att åka utomlands och studera eller arbeta alternativt ta emot internationella studenter och kollegor i hemmamiljön. Internationalisering ramas in av utbytesmöjligheter och vad de kan ge, både individen och verksamheten:

Det handlar om att ha internationella lärare som kontinuerliga och systematiska inslag i utbildningen. Att vi måste satsa på att fördjupa våra insatser och våra samarbeten istället för att bara skapa fler. (administration)

Att komma ut och få erfarenheter som kan användas i undervisningen hemma. Att involvera kollegor i detta arbete och kunna stimulera studenter till att vilja göra egna erfarenheter (lärare/forskare).

Erfarenheter kan göras på olika sätt men i jämförelse mellan att delta i ett lärar/ forskarutbyte och att delta i en konferens fyller konferenser sin funktion men kan aldrig jämföras med utbytet, att komma ut och se och lära känna andra världar och människor. (lärare)

Vi ska ha globala klassrum som ger perspektiv från hela världen. Alla studenter ska få en internationell erfarenhet av något slag. Det är viktigt att inskola våra studenter för framtiden, därför är det viktigt att vi har en stor andel interna-tionella studenter…..(sektionsledning)

People from different countries and cultures that are coming together. It can also be local students who have international experiences too. (student)

Ett särskilt spår utgör de argument som avser utbildningens koppling till den internation-ella arbetsmarknaden. Här uppehåller sig intervjupersonerna vid de föreställningar som finns rörande framförallt arbetsgivares värderingar av studenters internationella erfaren-heter. För att skapa harmoni med dessa föreställningar anses ett av syftena med universi-tetets internationaliseringsarbete vara att skapa möjligheter för studenterna att under sin studietid få erfarenheter som ökar deras möjlighet att möta kraven på den internationella arbetsmarknaden. I den arbetsmarknadsrelaterade argumentationen framtonar bland representanter för fakulteter och administration ett förhållningssätt som kan upplevas något okritiskt på så

24

vis att man inte resonerar kring argumenten. Bland studenterna reflekteras däremot över utbildningens koppling till arbetsmarknaden och till internationaliseringen. Å ena sidan upplevs det märkligt att diskussioner kring arbetsmarknaden ges utrymme i utbildningen å andra sidan upplevs det som en möjlighet att stärka internationaliseringen:

Studenterna lär sig att ta ansvar för sig själv och får erfarenheter. Blivande arbetsgivare efterfrågar internationella erfarenheter. (administration)

Kompetenser som utvecklas utomlands är viktiga när studenter ska ut på arbets-marknaden. (fakultetsledning)

Idag skrivs det (internationalisering, förtydligande M.W) in i kursplaner. Man skriver in vikten av det globala och uppmuntrar studenter att söka utbyten efter-som många söker sig ut på den internationella arbetsmarknaden. Om man gör utlandserfarenheter under utbildningen så är man mer förberedd. (administra-tion)

Idag måste man ha kunskap om många kulturer och då är det en fördel om man mött andra kulturer i andra länder. Det är viktigt att få perspektiv på andra kulturer för att kunna arbeta med dem här eller i deras hemland. (administration)

Enda gången egentligen som lärare nämner internationalisering är när de pratar om det som kommer efter studierna. Att det är viktigt när man ska arbeta utom-lands. Då är det bra att man har erfarenhet från utlandet……Men inte annars (student)

Mer information om möjligheterna att jobba i andra länder med svensk examen, det skulle vara ett sätt att göra utbildningen mer internationell. ……..Man skulle titta mer på vad som är gångbart i andra länder och anpassa utbildningen till det. Det skulle kanske underlätta om man sen vill konvertera sin examen till ett annat land. (student)

Även bland studenterna förekommer dock tankar om att deltagande i utbytesstudier, eller andra former av internationella erfarenheter under studietiden, kan vara ett sätt att inte en-bart förkovra sig och utveckla mångkulturell kompetens utan också att förbättra sin posi-tion på arbetsmarknaden. I dessa resonemang kan individuella motiv kopplade till CV och karriär ges ett större utrymme än motiv av mer kollektiv art, såsom förståelse för mångkulturella fenomen m.m.:

Det har jag hört flera gånger från lite olika människor. Att om man inte vill fastna i Sverige så är det bra att ha det (utbytesstudier. förtydligande M.W) i sitt akademiska CV. Man kan ju se väldigt rädd ut om man har kandidat i Lund, master i Lund och Phd i Lund. Det hade sett lite konstigt ut. (student)

Vissa universitet är populära att ha i CV:et. Det är så jag och många tänker. (student)

Jag har deltagit i utbytesstudier och utlandspraktik för att stärka min position på arbetsmarknaden. (student)

25

Vid sidan av de arbetsmarknadsrelaterade argumenten uppehåller sig studenterna vid oli-ka former av marknadsekonomiska argument och motiv. Av resonemangen framgår att den trend mot ökad kund- och marknadsanpassning som beskrivits i litteraturen också fått fotfäste i denna grupp. Universitetet måste delta i konkurrens med andra lärosäten på den globala utbildningsmarknaden. För att stärka konkurrenskraften måste det satsas på en marknadsföring av utbildningarna som gör universitetet mer ”attraktivt” och som ”lockar hit” fler studenter. Universitetets uppgift är, å andra sidan, att skapa nöjda kunder, dvs. studenter:

Internationalisering kan handla om att göra utbildningen mer konkurrenskraftig. Det är något modernt, trendigt och efterfrågat ……….och då är det en bra sak. (student)

Det marknadsekonomiska resonemanget upplevs, av studenterna, som rationellt. Om uni-versitetets utbildningar står sig väl i konkurrensen och blir attraktiva på den internation-ella marknaden så ökar också värdet på den egna utbildningen. Samtidigt påpekas att ett alltför ”ekonomiserat” synsätt kan hämma andra syften med internationaliseringsarbetet, däribland syften kopplade till utvecklingen av mångkulturell kompetens. Det upplevs inte heller positivt att internationella studenter beskrivs som ”cash cows”, dvs. som en in-komstkälla för universitetet. Kundrelationen mellan student och universitet diskuteras bland studenterna som en poten-tiell källa till problem både för relationen och för kvalitetsutvecklingen i utbildningarna:

Man ser ett skifte i relationen mellan Lunds universitet och studenter efter införandet av studieavgifter. Tidigare var det Student – Utbildare, nu är det Kund – Utbildare. Man har gått in på en marknad och det har skapats en kundrelation mellan universitetet och studenten. Detta är något universitetet borde fundera jäkligt mycket över. Till exempel har en student vid Mälardalens högskola begärt pengarna tillbaka för att utbildningen hade bristande kvalitet. Jag anser att Lunds universitet måste fundera över denna relation som regeringen lagt i knäet på universitetet. Det är viktigt att man arbetar mer med kvalitetssäkring till följd av detta. (student)

I studentgruppen påpekas att internationalisering handlar om en öppenhet mot världen och att få influenser från olika delar av världen från personer med olika bakgrund men att man måste förstå att utbildningarnas kvalitet har avgörande betydelse för deras intresse att komma hit och att det därför är viktigt att utvecklingsarbetet satsar på kvalitet och inte enbart kvantitet:

Studenterna måste känna att det är seriöst när man ska locka hit dem från andra länder. Jag tror att man måste strama upp utbildningen för att fortsätta locka hit studenter. (student)

26

3.2.2 Processperspektivet

Argument och motiv relaterade till kulturella och sociala processer tar fasta på möjlig-heten att sprida demokratiska värderingar och förståelse för mångkulturella fenomen ut i världen. Spridningen kan ske på olika sätt och på olika nivåer. På en abstraherad och övergripande nivå handlar det om vilka värderingar universitetets arbete och förhållande till omvärlden ska bygga på:

Vill LU göra något avtryck internationellt mer än i rankinglistor? Vill vi t.ex. bygga upp i Afrika? Vi är landets största myndighet. Märkligt om vi inte hade mer ambitioner än att vara ett nummer på en lista. Om vi inte ville göra något mer! (universitetsledning)

Det handlar om att konkretisera värdegrunden och värdegrundsmålen. (fakul-tetsledning)

På en mer operativ nivå kretsar resonemanget kring att skapa förståelse för det samman-hang man ingår i och för hur mötena i ett längre perspektiv kan bidra till att förbättra i omvärlden:

Vi ska delge demokratiprinciperna och våra samhälleliga värderingar och starta diskussioner kring detta. (fakultetsledning)

Demokratiska värderingar ska förmedlas i undervisningen. Internationalisering handlar om att våra studenter ska bli världsmedborgare. (administration).

Vi måste förstå Sverige som ett priviligierat samhälle och få medvetenhet om världen utanför. (lärare)

Inom detta retoriska ramverk finner vi kopplingar till den definition Jane Knight formule-rat för internationaliseringsbegreppet, att internationella, interkulturella och globala di-mensioner ska integreras i utbildnings- och undervisningsprocesser. I flera avseenden upplever intervjupersonerna att detta sker, till exempel genom möten i vardagen mellan personer från olika delar av världen, olika kulturer osv. I vissa avseenden ligger en del ut-vecklingsarbete framför oss, däribland att integrera de olika dimensionerna i kursplaner m.m.

I love the way the courses are done……. the lectures have been very stimulating. I like the project work…Lecturers are very able to include international perspectives. The courses are not narrow, the international perspective is always part of the courses. And here´s a lot of international students. (internationell student)

International perspectives are not integrated in the syllabus but the syllabus is open enough and there is the opportunity to construct examples from your own experience. So in that way it becomes very international. The literature and syllabus is not nationally focused. The discussions are kind of internationalized because students represent different countries and perspectives. (internationell student)

27

Vad betyder de nya millenniemålen? Till exempel om värdigt åldrande i en global värld. Hur kan varje utbildning identifiera vad deras bidrag till målen kan vara? Om dessa mål lyfts upp i universitetets dokument så bör de finnas med på något sätt i alla utbildningar. Vissa teman är ju flervetenskapliga. (lärare)

Bland de svenska och internationella studenterna kommenteras att de internationella di-mensionerna ibland får en snäv avgränsning i undervisningen eftersom de flesta lärare är svenska och de flesta perspektiv i litteraturen och i undervisningen europeiska och ameri-kanska vilket inte upplevs bejaka interkulturella dimensioner fullt ut. Detta upplevs nega-tivt men samtidigt som kännetecknade för akademin generellt. Andra språkliga avgräns-ningar och hinder uppstår där kurser som riktas till samtliga i en grupp, dvs. både interna-tionella och svenska personer enbart ges på svenska. Som motvikt till de hinder man kan möta i undervisningen lyfts personliga möten som istället kan ske i olika sociala samman-hang och ligga till grund för att internationella och interkulturella dimensioner integreras:

My programme is ”international” but at the same time very ”Europe-based”. Not so international! European! Cases used in teaching are mostly from European countries. Could be more international. (internationell student)

European perspectives (integreras i undervisningen. Förtydligande M.W). I don’t know if I should consider it as international……Mostly teachers comes from EU-states. When they teach they use what they have learned, from their former teachers, from their life experiences and these perspectives are American centered, Swedish centered, European centered. Not very international. On the other hand we have so many international students who …….bring very broad international perspectives in broad amount. It makes studying processes great fun! (internationell student)

Det är viktigt att kurser på grund, avancerad och forskarnivå ges på engelska så att alla kan delta. Det är också viktigt med internationella doktorander. All info som går ut bör därför vara på engelska…..men jag vet att det inom en fakultet ges en obligatorisk introduktionskurs för samtliga doktorander men att den enbart ges på svenska! (forskare)

Over the time last year we had a kind of lunch group with at least half of my class. We got into pretty heated social-political discussions. Quite often it was dependent on where we´d come from and the cultural luggage we took with us. In that way it really is international. (internationell student)

Aspekter som oliktänkande, kritiskt tänkande och medvetenhet bland både inhemska och internationella studenter och anställda kommer upp till ytan. Här finns tankar och reflek-tioner som ligger i linje med den akademiska diskussionen kring democratic engagement och till dess ambition att lyfta samhällsengagemanget i utbildning och bland studenter:

Vi måste vara mer aktiva i att påverka utifrån svenska värderingar med utgångs-punkt i demokrati. Vi måste bidra till att sprida något som är etiskt acceptabelt. Demokratiska värderingar ska förmedlas i undervisningen. (administration)

Jag upplever att många internationella studenter gillar det svenska systemet. De gillar att man får ifrågasätta sina lärare, att man får tänka själv. De uppskattar

28

också att det är högt i tak och att man får tänka och säga som man själv vill. (student) A lot of different perspectives………. I have experienced a kind of offensive or proactive attitude. (internationell student)

Som en motpol till samhällsengagemanget reflekterar dock lärare och andra anställda ibland över samma bristande samhällsengagemang bland studenterna som tidigare iden-tifierats. Några pekar på förändringar i attityder och förhållningssätt som vuxit fram genom åren och att de får betydelse i internationaliseringsarbetet:

Dagens studenter är mer individualiserade i sitt eget projekt. Flera i lärar-gruppen vill arbeta för att få tillbaka de mer medborgar- och demokratiska värderingarna. Det ska inte enbart vara ett individintresse, ett individualiserat projekt som är avknoppat från samhällsengagemang. Frågan är om lärarna och studenterna kan mötas? (administration)

Inom ramen för förändrade attityder nämns också att studenters motiv för sina val av ut-byten allt oftare tar utgångspunkt i pragmatiska argument av olika slag:

Vi ser att många väljer en kurs för att den är populär eller för att landet är ”inne”, inte för själva innehållet. (lärare/forskare)

3.2.3 Internationalisering i vardagen och i den lokala studiemiljön

Under intervjuerna tecknas bilden av ett omfattande internationaliseringsarbete som be-drivs runt om på universitetet. Student- och doktorandkårer berättar om aktiviteter av oli-ka slag som genomförs i syfte att integrera sina internationella studiekamrater. Det kan handla om att driva ett aktivt informationsarbete gällande de beslut som fattas på univer-sitetet, på den ”egna” institutionen eller på andra ställen, om att översätta dokument med betydelse för studenterna och doktoranderna, om fadderskap och mottagaraktiviteter, om olika former av sociala aktiviteter som organiseras m.m. På några håll har internationella kommittéer och utskott skapats i syfte att utgöra länkar mellan kårerna och de internation-ella studenterna men också med organisationer utomlands. Forskare/lärare pekar på att internationalisering i arbetsvardagen i första hand bygger på att upprätta kontakter och samarbeten med internationella kollegor. Det handlar till stor del om att samarbeta i projekt, skriva ansökningar tillsammans och delta i konferenser och nätverk i syfte att realisera kontinuerliga utbyten av idéer och kunskap. För dem som har ansvar som handledare på forskarutbildningen innebär internationaliseringsarbetet också att vägleda och uppmuntra sina doktorander till att delta i konferenser och utveckla internationella kontakter och samarbeten. Utifrån ett lärarperspektiv lyfter man fram mö-tena med internationella studenter i undervisningen och arbetet med att utforma kurser på engelska eftersom de möjliggör mötena både på hemmaplan och på lärarutbyten. Bland personer i administrativa funktioner fokuseras särskilt på ett pågående arbete med att

29

strukturera upp förhållandet och ansvarsfördelningen mellan den centrala administrativa nivån och fakulteterna, framförallt vad gäller hanteringen av avtal och kontakter med s.k. mottagaruniversitet. I resonemangen kring internationalisering i arbets- och studievardagen kommer det upp många erfarenheter och tankar. Några av dem är relaterade till miljö- och organisations-perspektiven på så vis att de betonar interkulturella utbyten av erfarenheter och kunskaper i den lokala studiemiljön och de värderingar som ska prägla det studiesociala klimatet där. I jämförelse med andra perspektiv får dock vardagens möten ett något svagare ge-nomslag i resonemangen och beskrivs på ett mer abstraherat sätt. Dessa aspekter av inter-nationaliseringen verkar vara något svårare att lyfta från policynivån och konkretisera, vilket vi också sett framföras i studier på andra håll:

Det är viktigt att fundera över internationaliseringen på hemmaplan, inom LU. Hur uppfattar vi den? Oftast handlar det mest om mobilitet men det är viktigt att diskutera internationalisering utifrån den studiesociala biten. (universitetsled-ning)

Internationalisering är ett medvetet arbete för hur man ska förbättra exempelvis bemötandet av internationella studenter, att det ska vara attraktivt för internationella studenter att komma hit och att det ska uppstå en blandning mellan svenska och internationella studenter. (student)

Internationalisering handlar till stor del om inresande studenter. Inresande studenter och utbytesmöjligheter har stor betydelse för studiemiljön. Om vi inte utvecklar detta blir vi som i en ankdamm. (lärare)

I samtalen med studenterna kommer trots allt några funderingar upp till ytan som berör studenters möjligheter att mötas. Här spekuleras i skapandet av en knutpunkt för svenska och internationella studenter som en viktig förutsättning för mötet och för möjligheten att kunna koppla samman grupperna17:

Jag tycker inte att det finns någon naturlig knytpunkt eller forum där exempelvis utbytesstudenter och andra studenter kan mötas. Det skulle inte vara svårt att t ex skapa en webbplats för det och ha återkommande träffar i t ex café Aten. De internationella studenterna har säkert egna forum där de hänger men det finns inte riktigt något som knyter samman de här grupperna. (student)

Studenternas reflektioner kring sina erfarenheter från utbildningarna ger också näring åt den diskussion som förekommer i flera sammanhang rörande betydelsen av utbildningens

17 Samma resonemang kan skönjas i resultaten av senare års internationella studentbarometrar där det kvantitativa och kvalitativa materialet pekat på att kontaktytorna mellan universitetets interna-tionella och inhemska studenter upplevs som för små. Många internationella studenter upplever därför utanförskap i studiesituationen. Frågan om social integration på campus, i föreläsningssalen och i boendena ska således fortsättningsvis betraktas som ett viktigt utvecklingsområde (Persson M, 2013)

30

och undervisningens organisering i relation till aspekter som social integration i studie-miljön:

En tredjedel av vår klass är nu internationella men de håller sig i sin grupp. Man kanske skulle behöva introducera dem lite mer så att de kommer in i gruppen. Jag skulle gärna vilja lära mig hur de ser på saker men jag kan ju inte bara gå fram till dem och liksom: Hej! Du är från XXX va´? Jag skulle vilja lära mig om er kultur…….Jag tror det skulle behövas något system. När vi fick välja grupper själva så valde svenskar svenskar och utbytestudenter utbytesstudenter. Det skulle hjälpa om exempelvis läraren delade upp grupper…….Det krävs ett sys-tem, annars blir det uppdelat. (student)

Jag upplever inte vårt program som särskilt internationellt. Det finns program på vår institution som hålls på engelska och där finns det internationella studenter och doktorander men vi har ingen kontakt med dem. Det finns inga förutsättning-ar för det. Det finns inga organisatoriska strukturer för detta. (student)

Studenternas resonemang kring betydelsen av att skapa förutsättningar för möten leder också in på ett intressant spår som sätter fokus på frågan hur utbildningsmiljöer ska av-gränsas. Är det byggnaderna på campus som sätter gränser eller kan vi utveckla knut-punkter även med teknikens hjälp? Här delges spännande erfarenheter som säkert skulle kunna anammas på många håll:

På vår kurs arbetade jag med en tjej som satt i Japan och vi hade en kille från mellanöstern. Vi satt alla i olika tidszoner och arbetade med samma problem med helt olika perspektiv på hur samhället är. Det blev väldigt intressant då vi hade helt olika bilder av hur samhället är uppbyggt vilket fick en att tänka ur andra perspektiv….Att arbeta på detta sätt är utmanande. Det kräver olika tekniska lösningar. Ibland fungerar de men ibland inte. …..Det som är mest intressant är när vi har seminariefrågor och det kommer exempel som aldrig hade kommit om man bara hade fokuserat på Sverige. ….Alla tar med sig sin egen samhällsbild och sina egna erfarenheter in i diskussionerna, så på så sätt blir det väldigt internationellt. (student) 18

3.3 Omhändertagandet av internationella erfarenheter

Många studenter, doktorander och anställda väljer att förlägga en del av sin utbildning eller en tid i sitt arbete utomlands. Under den tiden får de internationella erfarenheter av olika slag som de sedan ”tar med sig” tillbaka till sin arbetsplats och till sin studiemiljö. I ljuset av att internationella dimensioners integrering i verksamheter är en av de aspekter som lyfts fram i universitetets internationaliseringspolicy och i den definition Jane Knight förslår så torde frågan om hur erfarenheterna fångas upp och omhändertas vara angelägen för universitetet att få kunskap om. Hur arbetar vi med att ta omhand studerandes och anställdas erfarenheter?

18 Andra aspekter av universitetets digitala lärandemiljöer kommenteras av internationella studen-ter i den internationella studentbarometern 2014 s. 35. (Persson, 2014)

31

Genom att lyfta denna fråga aktualiseras ett tema under intervjuerna som upplevs mycket angeläget men som, av olika skäl, inte får något större utrymme i vardagen. Orsakerna till det är flera. Tid saknas för att diskutera hur sådana rutiner skulle kunna se ut och vad syf-tet och målet, på mer konkret nivå, skulle vara. Bland anställda upplevs inte alltid kolle-gornas intresse för att ta del av erfarenheter eller för att ta till sig idéer som särskilt om-fattande. Om inte internationella erfarenheter uppmärksammas och tillskrivs legitimitet bland kollegorna så blir det svårt att integrera dem i verksamheten. På flera håll finns ambitioner och visioner för hur erfarenheterna skulle kunna fångas upp och integreras i planering och organisering av arbetet men de tenderar att ”falla mellan stolar” i arbetsvardagen. Svårigheterna att finna utrymme för inspirerande diskussioner kring hur idéer skulle kunna tas omhand på hemmaplan bidrar till att utlandsvistelser och erfarenheter kan upplevas som avknoppade från studie- och arbetsmiljön och reducerade till individen19. Andra konsekvenser kan vara att det sociala och kulturella engagemanget i utbildning som lyfts fram i litteraturen, får ett svagare genomslag. Utformande av rutiner och tillvägagångssätt för att samla in och integrera anställdas och studenters erfarenheter beskrivs därför som ett mycket angeläget utvecklingsområde för universitetet20:

I dagsläget plockar vi inte alls upp studenternas erfarenheter från sina utlands-vistelser. Det finns någon form av nyhetsbrev där de kan få berätta. Men vi tar inte hand om vad de har lärt sig eller så. Det borde vi göra. Vi avsätter inte tid till att samla upp deras erfarenheter. (lärare)

Jag tycker inte att man direkt tog tillvara på de erfarenheter som man gjorde som utbytesstudent. …Man försökte inte ta tillvara på mina erfarenheter direkt och särskilt inte de som var kopplade till hur utbildningen organiserades. Utbytes-studierna kändes väldigt mycket som en frikopplad grej. (student)

Jag hoppas att universitetet vill dra nytta av mina erfarenheter när jag kommer hem från utlandsvistelsen och även av andra som varit utomlands och studerat eller praktiserat. …..Det finns informationsdagar men jag tycker att det interna-tionella borde byggas in i utbildningen, t.ex. genom att använda studenter som varit utomlands som kan ge sina perspektiv på utbildningen i ett annat land. (stu-dent)

Det finns en del i lärarkollegiet som inte tycker att detta med internationalisering är så intressant, framförallt inte när det gäller arbete som rör utvecklingsländer-na…..Det finns inte så stark förankring i hela lärarkåren. Det är mer undantag än regel att de lärare som inte själv arbetar med utvecklingsfrågor visar intresse…..Det handlar nog om status. (lärare/forskare)

19 Samma erfarenheter har kommit till uttryck tidigare. I en rapport om studenters erfarenheter av utlandsstudier framgår att utbytesstudier oftast sker utanför och utan koppling till en pedagogisk ram. Vidare att integreringen av erfarenheterna i utbildningen vid LU brister (Jakobsson A, 2006). 20 Detta tema lyftes också fram som ett utvecklingsområde under Externa relationers workshop kring internationalisering. (Sektionens minnesanteckningar från workshopen i december 2013).

32

Idéer om hur vi kan ta omhand och använda oss av erfarenheterna finns dock. Genom dem relateras utvecklingsområdet till frågor av lite olika art, till exempel till praktiska och organisatoriska frågor och till frågor rörande pedagogiskt utvecklingsarbete:

Få dem skriva reseberättelser, samla upp deras erfarenheter av mottagandet i andra länder. Dessa kan, vid behov, ligga till grund för åtgärder. Det de är med om analyseras och diskuteras. Diskussionerna ligger sedan till grund för fortsatt arbete på hemmaplan. Erfarenheterna kan också bidra till en ökad medvetenhet kring vårt ansvar för dem som kommer hit och är i samma situation. Överföring av erfarenheter kommuniceras från den som varit ute till nästa ”generation” utresande, t.ex. information och tips om boende i andra länder. Detta möjliggör att de nya utresande är mer förberedda på vad som väntar. (lärare/forskare).

Internationella inslag av pedagoger är utvecklande. Det kan bidra till att vi får idéer kring undervisning och praktiskt arbete. (lärare)

Lunds universitet gör en god insats genom pedagogiska seminarier och högskole-pedagogisk utbildning. Men man skulle kunna fokusera mer på internationalise-ring. Man skulle kunna använda lärarna och studenterna mer i dessa samman-hang. (lärare)

Studenter och doktorandkåren påpekar att utresandes erfarenheter, med dagens teknik, kan synliggöras redan under utlandsvistelserna. Den internetbaserade kommunikationen bidrar till erfarenhetsspridning och till ett ökat intresse för att åka ut, vilket på sikt kanske kan förbättra möjligheterna att integrera erfarenheterna i verksamheterna på hemmaplan:

Jag bloggar från min utlandspraktik och många av mina kursare läser vad jag skriver. Jag skriver både om arbetet och fritiden. Det var faktiskt ett önskemål från klassen att jag skulle göra det. Även en annan student som sitter i Asien bloggar från sina utbytesstudier. Detta skulle kunna göras i institutionens eller universitetets regi. (student)

Alla kontaktmöjligheter via t ex internet är en gynnande faktor. Det skapar möj-ligheter för internationalisering utan att faktiskt vara på plats någon annanstans. Kontakter via internet ökar också sannolikheten för att man deltar i utlands-vistelser m.m (kår)

3.4 Ett normkritiskt resonemang

Återkommande under intervjuerna ges uttryck för ett normkritiskt resonemang (se avsnitt 1.2) som ramas in av åsikter rörande förhållningssättet till internationalisering, interna-tionaliseringsbegreppets betydelse och internationaliseringsarbetets syften. Åsikterna rörande förhållningssättet har sin utgångspunkt i den kritik mot själva retoriken kring internationalisering som också framkommit i tidigare studier och som pekar på att internationalisering inom högre utbildning oftast beskrivs normativt i enbart positiva ordalag. Denna slagsida i resonemanget upplevs hämmande för diskussionen kring de

33

problem och svårigheter som internationaliseringsarbetet också är förknippat med. Det handlar om att man måste förstå, och därför ta höjd för, att internationalisering inte alltid kan beskrivas i så ”rosenröda” termer som ofta görs:

Internationalisering är ett nyliberalt ord producerat inom ramen för New Public Management. Det låter bra men man pratar inte om varför det är så viktigt just nu. Det har givits ett självklart värde. Vi ska tycka att det är bra. Det ska implementeras och det är ingen som ifrågasätter. Det är trevligt att studenter åker iväg men jag ställer mig tveksam till att vi ska utarbeta kurser på engelska. Detta undergräver kvalitén för de svenska studenterna. Många internationella studenter är inte heller så kunniga i det engelska språket! (lärare/forskare)

Det är mycket sånt strategisnack. Man har gått på en där skrämselpropagandan om att vi måste bli konkurrenskraftiga…….Man agerar för att man är rädd, för att man måste, tror man, men egentligen vet man inte….De ska vara medvetna om att det finns dubbla agendor. Det är inte alltid bättre för alla att åka iväg en tid istället för att stanna här och skapa kontakter. Det är en klassfråga. Ensam-stående föräldrar har inte samma chans….sånt bör också förmedlas i kommuni-kationen. Man ska inte bara presentera den rosenröda sidan. Ingen vet egent-ligen vad som är en fördel i relation till arbetsmarknaden. Kommunikationen måste vara mer nyanserad och den måste visa på förmåga till kritiskt tänkande! Det ekonomiska perspektivet lyser igenom i ledningens beskrivningar. Det är skrämmande! (lärare/forskare)

Det är inte alltid så lätt med internationella studenter. I vissa fall är det stora kulturella skillnader som ger sig till känna i mötet mellan student och lärare. Vår kultur gällande relationen lärare-elev ser mycket annorlunda ut gentemot en kultur som råder på vissa andra håll i världen…………Det uppstår kulturkrock-ar……De har mycket prestationstankar och auktoritetstankar kring lärarrollen. Det krävs en god och kontinuerlig kommunikation och kommunikativ förmåga inom lärargruppen och bland studenter….om de situationer som kan uppstå, om vad utbyten kan innebära och medföra för gruppen i sin helhet. (lärare/forskare)

Diskussionen är väldigt normativ. Utbyten ska vara bra! Internationalisering är inget uppdrag, det är en order. Men vi får ingen input. Vad är ett internationellt nätverk? Jag har forskarkontakter i hela världen men är det ett nätverk? Vad räknas som nätverk och vem godkänner denna formalia? Det handlar om att administrationen ska ha något att räkna. Om administrationens kontroll över forskningen. (lärare/forskare)

Studentkårsrepresentanter reflekterar kritiskt över att begreppet internationalisering an-vänds så flitigt inom universitetet trots att dess innebörd är behäftad med osäkerhet och otydlighet. Otydligheten anses försvåra arbetet eftersom man inte vet vad det är man för-väntas göra. De reser också frågor kring internationaliseringsarbetets syfte. Finns det överhuvudtaget ett syfte och vad är det i så fall? Inom den administrativa sidan efterlyses en tydlig strategi för arbetet med internationaliseringsfrågorna och ett mer proaktivt för-hållningssätt till processerna:

Vi upplever att det är ett problem att det inte går att definiera vad internationa-lisering är för något. Alla jobbar med frågan på sitt sätt. För oss som kår är det

34

just i denna frågan vi själv befinner oss. Hur kan man avgränsa internationalise-ringsfrågan så att det praktiskt går att arbeta med den? (studentkår)21

Vad det är, mer konkret, som vi vill skapa med vårt prat om internationalisering. Vill vi skapa en internationell undervisningsmiljö eller en svensk miljö som är öppen för internationella studenter………..Handlar det om att utveckla vår ut-bildning genom nya perspektiv och idéer, att skapa framtida handelsförbindelser, kunskapsinhämtning eller om en kombination av allt? (studentkår)

Internationalisation – first it seems to me that I know what it means but when I think about it the more the definition is not very clear to me. (student)

Vad vill vi? Hur når vi våra mål? Hur följer vi upp arbetet? Hur kommer univer-sitetsledningen fram till vilka universitet vi ska arbeta strategiskt med? Det be-hövs en tydligare plan. Vi är väldigt reaktiva idag. Alla andra har en plan – alla universitet som kontaktar oss. Andra identifierar vilka universitet de vill samar-beta med. (sektionsledning)

I intervjuerna med lärare/forskare lyfts en annan form av problematik fram. Ständiga upp-maningar om att skapa internationella nätverk, delta i internationella sammanhang och inte minst publicera sig internationellt skapar en press i forskares arbetssituation som kan upplevas tung att hantera. Problematiken förstärks ytterligare av att den individualiseras:

Det är lite sorgligt i den akademiska världens utveckling – att så mycket fokus läggs på konkreta mätbara värden……Man saknar att få lov att reflektera ……Det var det som gjorde att man sökte sig till akademin…….publicering är det enda som gäller….det skapar press…pressen driver inte bara fram bra forskning. Detta är något som många känner men det tas aldrig upp riktigt på ytan . Man är ju rädd för att förlora chansen till anställning……Det muttras om det i olika grupper………För några år sedan var det mer möjligt att ifrågasätta det. Nu känns det som att det politiska intresset blivit mycket starkt……det är mycket elitistiska tongångar just nu…och akademin anpassar sig…..det präglar universitetsvärlden i stort. Det finns en ständigt närvarande press att man måste publicera sig internationellt. Men man är forskare också…vi jobbar mer än vi borde. Det är svårt att hantera. (forskare)

Jag känner att om man inte klarar det här (att publicera sig internationellt, för-tydligande M.W) så är det ens eget fel, att det är mer personligt än på system-nivå. Man tolkar det så för att man drar slutsatsen på det viset av policydoku-menten. (forskare)

Normen känns av även bland studenter som dagligen omges av diskussioner kring vart man ska åka, vilket universitet man ska söka sig till medan de som väljer bort alternativet eller väljer att senarelägga det i livet framstår som avvikande:

Många frågar: ska inte du plugga utomlands? Varför inte det? ….Man bör lik-som studera utomlands.” (student)

21 Frågan vad LU vill uppnå med internationaliseringen, vilka målen är, kommer också upp till diskussion under den workshop som Externa relationer höll i december 2013. Tydlighet kring mål och syften bedöms vara avgörande för att kunna identifiera strategier. (Externa relationers minnes-anteckningar från workshopen)

35

De reflekterar över att internationaliseringsretoriken inte tar hänsyn till att möjligheterna för att delta i utbytesstudier och utlandspraktik ser mycket olika ut i olika studentgrupper. En medvetenhet om sociala faktorers påverkan lyser däremot sällan igenom i universite-tets olika dokument:

Jag har inte gjort utbytesstudier. Det har inte varit aktuellt för mig eftersom jag har tre barn och bedriver studierna ändå. Det blir lite komplicerat……men jag tror att det hade varit en oerhörd upplevelse att få se ett annat studieklimat och jämföra med det vi har här hemma i Sverige. (student)

Många har barn och är äldre och många säger att man inte vill åka för att det kostar för mycket. Man upplever att det är svårt att söka stipendier. Det kostar faktiskt en del med flygbiljetter, visum och så. …..Vissa kanske behöver betala två hyror om de åker utomlands….Det är ett stort problem. (student)

Det är svårt att flytta och forska på många olika ställen samtidigt som man ska ha familj och är minst två som ska samsas om att flytta runt. Det är något som man ska ta hänsyn till när man pratar om mobilitet. Det behöver inte vara familjen som gör att man inte flyttar på sig utan att man har ett socialt sammanhang. Det måste finnas en balans mellan att betona mobilitet och familjeliv. (kår)

3.5 Kvantifiering och administrativ tyngd i internationaliseringsfrågor

Bland de intervjuade forskarna och personerna i fakultetsledande positioner påpekas att internationaliseringsarbetet kvantifieras i alltför stor utsträckning. När den internationella kommittén och planeringsavdelningen ska ha underlag för arbetet med stimulansmedel är det till exempel kvantitativa mått som efterfrågas, menar man. Detta upplevs problema-tiskt eftersom en fokusering på kvantitativt innehåll kan medföra att internationalisering ges en instrumentell och snäv innebörd som inte bejakar dess kvalitativa dimensioner. Med ett sådant synsätt kan det uppstå glapp gentemot de syften och mål för internationali-seringsarbetet som är relaterade till kulturellt och socialt engagemang och till de tankar och visioner om mänskliga rättigheter, folkhälsa, etc. som finns formulerade såväl i litteraturen som i universitetets egna strategier. En fördelningsmodell som bygger på i första hand kvantitativa mått kan dessutom få negativa konsekvenser för de fakulteter som styrs av andra regelverk än sina egna:

Att till exempel vara den som åker ut och gör internationella erfarenheter i en annan miljö än den invanda innebär också att man får erfarenhet av att vara i en ”utsatt” situation. Man kan då utveckla sin empatiska förmåga och ta med sig erfarenheterna i sin utbildning och därefter till arbetslivet. (fakultetsledning)

Studenters och medarbetares erfarenheter och upplevelser är inte konfliktfritt…. Det är lättare att hantera siffror!.....Men internationalisering är en mänsklig upplevelse….” (forskare, fakultetsledning.) Det är ett dilemma att internationalisering nästan alltid kvantifieras, som när internationella kommittén och planeringsavdelningen ska ha underlag för arbete med stimulansmedel. Detta slår hårt mot de fakulteter som har eller till över-

36

vägande del har yrkesexamina som är styrda av andra myndigheters regelverk. Krockar mellan de externa aktörernas olika regelsystem, det kan vara Erasmus Mundus, Socialstyrelsen, CSN, EU eller någon annan, får hämmande konsekven-ser för den enskilde studenten. Konskevensen för den enskilda fakulteten är att mobiliteten, dvs det kvantitativa måttet, får sämre utfall än vad det egentligen är i relation till förutsättningarna, vilket ger mindre, och inte rättvis, tilldelning av medel (fakultetsledning.)

Fokuseringen på de kvantitativa måtten medför att det ser ut som att vi inte gör det vi ska. (fakultetsledning)

De intervjuade forskarna och personerna i fakultetsledande positioner upplever en admi-nistrativ tyngd i mycket av internationaliseringsarbetet och ser en koppling mellan admi-nistrationens framflyttade position i dessa frågor och utvecklingen mot kvantifiering:

Mycket kring internationalisering har blivit mycket administrativt och mycket av det administrativa är så svenskt! Varför har internationaliseringsfrågorna blivit administrationens?.......Det har inneburit att internationalisering ”måste” anges i kvantitativa mått. (forskare)

Äganderätten till frågorna ligger överallt men har placerats tungt inom admi-nistrationen. Men är det fördelaktigt för utvecklingen av ”internationalisering” inom ramen för utbildning? (fakultetsledning)

Internationalisering är mer naturlig för forskare. Det har den alltid varit. Men så är det inte för administrationen. För dem är detta något nytt. (lärare/forskare)

En annan aspekt som kommer upp i resonemangen är att det upplevs motsägelsefullt att universitetet lutar sin marknadsföring av utbildningarna mot kvalitativa aspekter och berättelser samtidigt som resursfördelningen görs på kvantitativa mått. Här jämför man med ranking som istället görs på både kvantitativa och kvalitativa underlag och menar att samma vision bör kunna integreras i administrationens fördelningsmodeller. Från ett lärarperspektiv uttrycks också en önskan om mer samröre mellan institutioners ad-ministration och undervisande personal i frågor rörande internationalisering. I ar-betsmiljöer som kan upplevas segregerade yrkesgrupper emellan torde detta vara ett viktigt organisatoriskt utvecklingsområde för såväl universitetsledning som för institutionsledningar runt om på universitetet:

Det är administrationen som har hand om utresande. Vem som reser, vart de reser, hur många de är osv. Men de har inget samröre med lärarna. Vi involve-ras inte i det arbetet och får därför inte kännedom om hur det är och ser ut. Jag har mycket liten kännedom om utbyten. Jag vet i princip ingenting… Det är en organisationsfråga. Det är synd för det skulle ändå vara kul att veta var studenterna åker, hur det går för dem….Mina erfarenheter av arbete på andra universitet är att det är mer öppet mellan grupperna lärare/forskare och administrationen än i Lund. Det är mer dialog mellan grupperna än här och därför också mer förståelse för varandras synsätt än här. (lärare/forskare)

37

4. Om internationaliseringsarbetets nödvändiga förutsättningar

Frågan om vilka förutsättningar som upplevs nödvändiga för att kunna bedriva ett inter-nationaliseringsarbete i harmoni med de ambitioner som finns formulerade för Lunds uni-versitet, och i linje med de sociala, kulturella, akademiska m.fl. argument och motiv för internationalisering inom högre utbildning som nämnts tidigare, gav upphov till många reflektioner. Sammantaget kretsar svaren kring 3 teman: tydlighet i definition och syfte, adekvat stöd och uppmuntran och en bejakande arbetssituation. Dessa beskrivs kortfattat nedan. 4.1 Tydlighet i definition och syfte

Resonemang kring tydlighet fokuserar framförallt på själva internationaliseringsbegrep-pet, vad det ska stå för och vad arbetet ska syfta till. En nödvändig förutsättning för att universitetets verksamheter ska kunna arbeta mot de mål och ambitioner som finns for-mulerade är att universitetsledningen operationaliserar begreppet, dvs. klargör och preci-serar vad det är man menar och vilka konkreta syften arbetet har. Vid sidan av begreppet handlar tydlighet om att klargöra syften med verksamheter som är relaterade till interna-tionalisering.

En tydlighet och klarhet i vad internationalisering är och vad vi vill åstadkomma. Allt är fokuserat på hur många nätverk, antal program, antal studenter, antal avtal. (administration)

Detta tal om internationalisering måste konkretisera. Vad är det vi ska göra? Man har inte riktigt någon konkret handlingsplan. (kår)

Vid sidan av detta fokuserar resonemanget om tydlighet på att universitetsledning-en bör klargöra syften, uppdrag och visioner för de verksamheter som arbetar med våra relationer till omvärlden. I dessa frågor råder samförstånd mellan studenter, lärare/forskare, ledning, administration och kårer. 4.2 Stöd och uppmuntran

Stöd och uppmuntran i internationaliseringsarbetet avser lite olika saker. En form av stöd är det kunskapsstöd som studenter behöver få för att kunna planera och genomföra sina utlandsstudier eller praktik. Det kan också avse hjälp med språkliga insatser inför publice-ring. En annan form av stöd är det sociala som upplevs viktigt framförallt bland studen-terna när de kommit på plats i sin ”utbytesmiljö”. I resonemangen kring stöd och upp-muntran kommer flera idéer upp som anknyter till diskussionen om hur universitetet skulle kunna använda sig av studenters och anställdas internationella erfarenheter:

38

Min upplevelse av utlandspraktik är att man får själv fixa allting. Detta är pro-blematiskt…..Det fanns bara en person på institutionen som kunde hjälpa oss med detta och hon arbetade bara 20%. Detta upplevde jag och många andra som mycket stressande. Det är märkligt att det inte finns bättre upparbetade kontakter när det gäller praktik. Det har varit flertalet kullar innan oss och de borde ha samlat på sig en massa kontakter som skulle kunna användas. (student)

Man blir inte särskilt uppmuntrad att åka utomlands. Det krävs väldigt mycket av en själv när man ska åka. Man måste fixa allting själv. Det är väldigt stressigt när jag skulle åka. Här skulle universitetet och studenter med tidigare erfaren-heter av utbytesstudier kanske kunna hjälpa till lite mer. Jag upplevde att man fick lite stöd av universitetet inför avresan. (student)

Det krävs förenklad administration kring internationaliseringsarbetet och ökad hjälp till studenter med ansökningar och frågor. (administration)

Det skulle vara bra att veta om ifall det finns andra svenska studenter där man ska åka till. Det tycker jag skulle kunna vara ett stöd som hade varit bra så att man inte hade känt sig så utlämnad den första tiden. Kanske skulle man ha något slags nätverk av andra svenska studenter på platsen som man kunde höra av sig till. Här borde man samarbeta över fakultets- och ämnesgränserna. (student)

Man ska erbjuda språkgranskning av studenters, doktoranders och seniorforska-res arbeten, inte minst om man vill att folk publicerar sig internationellt. Det finns pengar att söka för språkgranskning men det verkar vara svårare att få pengar nu. (forskare)

Bland dem som handleder doktorander, eller på annat sätt är involverade i forskarutbild-ning, kopplas resonemanget också till påverkan av externa faktorer. Med en mer styrd och tidspressad forskning blir handledarens uppmuntran och förhållningssätt till internation-ella utbyten under utbildningstiden ännu viktigare för doktoranden:

För doktorander är något av det viktigaste att de får med sig ett nätverk med kon-takter med forskargrupper i andra länder när de slutar sin doktorandtid……det finns anledning att känna oro för att det är för få idag jämfört med tidigare som får möjlighet att söka sig utomlands under sin doktorandtid. En hämmande faktor i denna utveckling är att forskning blivit alltmer målinrikta och styrd. Förr gav anslagsgivarna doktorandtjänster och doktoranderna en möjlighet att arbeta ”fritt”. Den fria kunskapsutvecklingen premierades. Idag är det mycket mer mål-inriktat och tidspressen och styrningen har ökat. Doktorander idag känner sig nog mycket mer inlåsta. De använder sig inte av de möjligheter som finns. Man kan inte jämföra med att åka på en konferens. Det är något helt annat. Det är inte av ekonomiska skäl de blir hemma. Mycket handlar om vilken inställning handledare visar i dessa frågor. (fakultetsledning)22

Det krävs uppmuntran och strukturella förutsättningar (kår)

22 De internationella doktorandernas upplevelser av forskarutbildningen inom LU beskrivs i rapporten ”Internationella doktorander om forskarutbildningen vid Lunds universitet” (Holmström O, 2014)

39

4.3 Arbetssituationen

För anställda inom universitetet ligger de kanske mest avgörande förutsättningarna för internationaliseringsarbetet i själva arbetssituationen. Till syvende och sist är det, som ofta, framförallt tre faktorer som lyfts fram: tid, ekonomiska resurser och en god arbets-situation. Tid avser helt enkelt att inom ramen för sin anställning ha tid för att arbeta med internationalisering, oavsett om det gäller att bygga upp nätverk, upprätthålla nätverks-relationer, utarbeta kurser på engelska, tid för att diskutera frågor kring internationalise-ring i arbetsvardagen, tid att söka medel för arbetet och inte minst tid att söka svar på de oklarheter som råder vad gäller utbyten m.m. för lärare, forskare och annan personal. Sammantaget beskrivs internationaliseringsarbetet som ett merarbete, dvs. något som måste göras utanpå den ordinarie arbetstiden, vilket riskerar att utarma engagemang och intresse:

Man måste få tid för att arbeta för ökad kvalitet i de samarbeten som redan finns, inte bara till att bygga upp fler. Personliga kontakter måste kunna byggas upp och det tar tid! (lärare/forskare)

Det man gör i sin tjänst, inom ramen för internationalisering, innebär egentligen ett merarbete. Det är likadant vid utlandsvistelser, besök och annat. Man får inte tillbaka den tid man lägger ner utöver sin tjänst. Folk börjar tröttna på att aldrig få betalt för det arbete och den tid man lägger in. (lärare)

Det ges inte tid för diskussioner om internationalisering på lärarmöten. Det är mycket administrativa frågor. Man skulle kunna ha internationalisering som en punkt men det har vi inte……….Är arbetsmiljön uppmuntrande för utlandsresor? Nej, det tror jag inte! (lärare)

Tid saknas inom tjänsterna för att söka externa medel för internationaliserings-arbete. Nedskärningar ökar arbetsbelastningen och gör att intresset för interna-tionella frågor blir lidande bland många lärare. Intresset svalnar eftersom det blir ett merarbete. I grunden handlar det om vilka arbetsvillkor vi har. (lärare)

Internationaliseringsarbetet är ett obetalt merarbete. Deltidstjänster, tidsbegrän-sade anställningar, hot om nedskärningar mm inverkar på ork, engagemang, möjligheter och hållbarhet. Man orkar t ex inte utveckla kurser på engelska. (lärare)

I forskarvärlden är det så naturligt att söka sig ut men som lärare……Man måste kunna utforma nytt, nya kurser, nytt innehåll, nya examinationsformer och mer. Man måste ta andra kurser och undervisa i med allt vad det innebär och dessutom på engelska. Det innebär mer jobb för individen… (lärare/forskare).

Frågan om ekonomiska resurser är nära kopplad till tidsaspekten. Ytterst handlar den om att det måste finnas en överensstämmelse mellan å ena sidan universitetets ambitioner och uppmaningar och å andra sidan resursfördelningen. Här finns på några håll erfarenheter av att just internationaliseringsarbetet blir det första som får ”stryka på foten” i bespa-ringstider. I frågor rörande fördelningen av ekonomiska resurser för internationaliserings-

40

arbetet efterlyses mer information och tydlighet i vilka möjligheter som finns för fakul-teter, institutioner och enskilda lärare/forskare att få hjälp.

Avsaknad av ekonomiska medel och besparingar som görs innebär för vår del att vi har fått avstå från resor till nätverken/inbjudningar till nätverken. Resor är mycket egenfinansierade men det är en viktig del i internationaliseringen. Men man har inte tid att arbeta med externa ansökningar. Finns det hjälp att få inom universitetet så hade vi behövt veta mer om det. (lärare) Pengar måste avsättas centralt och på fakultetsnivå. Inte bara snacka. Man måste visa att man tycker det är viktigt. (administration) Medel för resor i gruppen/kursen viktigt för få en inblick i hur yrket kan utövas i olika samhällen och kulturer. Syfte att få en annan syn på sig själv och sin verklighet och sitt yrke. Att få en inblick i hur den professionella verkligheten kan se ut berikar utbildningarna. (lärare) Om det är så viktigt med utbyten och kontakter så borde vi få medel liknande stimulansmedlen för att kunna ta hit gästforskare och tillfälliga gäster och föreläsare oftare än vad vi klarar idag. Vi får inga pengar för att åka till konferenser. På så sätt är den ekonomiska fördelningsmodellen hämmande för internationaliseringen! Detta är naturligtvis ganska avgörande och går stick i stäv med budskapet om internationalisering. (forskare)

41

5. Hämmande faktorer Vissa faktorer beskrivs av intervjupersonerna som hämmande i internationaliseringsarbe-tet. Några är organisatoriska/strukturella och administrativa medan andra handlar om för-hållningssätt. 5.1 Organisatoriska/strukturella faktorer

Dessa avser främst utbildningars och undervisningens organisering och de konsekvenser den kan få för studenternas möjligheter att göra utlandserfarenheter under studietiden och för möjligheterna att skapa utrymmen för möten mellan svenska och internationella stu-denter i den lokala miljön:

Väldigt få bland våra studenter åker iväg. De har ett antal hp till sitt förfogande i programmet men de har en mycket styrd utbildning och de måste ha läst i minst 1 år. Upplägget är på så vis hämmande för internationaliseringen. (administration)

Inom många program kan man bara åka utomlands senare i sina studier och när man väl kommit dit så har man andra planer…… (studentkår)

Mycket av internationaliseringsarbetet är inriktat på grundnivåstudenter. Det hade varit bra om de som arbetar med internationella frågor i alla fall kunde uppmuntra doktorander till lite mer internationalisering. (doktorandkår)

Jag upplever inte vårt program som särskilt internationellt. Det finns program på vår institution som hålls på engelska och där finns det internationella studenter och doktorander men vi har ingen direkt kontakt med dem…….Det finns inte goda förutsättningar för det. Jag kan se att möjligheterna inte riktigt finns, det finns inga organisatoriska strukturer för detta. (student)

Bland studentkårerna reflekteras över internationaliseringsarbetets övergripande struktur och organisering på ett sätt som ramas in av Jane Knights begreppsdefinition23:

Man måste arbeta med internationaliseringsfrågorna integrerat i alla andra frågor. LU har verkligen utvecklat sitt arbete kring internationalisering väldigt mycket de senaste åren men det sker hela tiden genom att man har t ex en särskild internationaliseringskommitté, att vi har en vicerektor med ansvar för internationella frågor, att vi har externa relationer som har ansvar för internationella frågor. Det finns hela tiden en särskild avdelning för dessa frågor. Vi hade önskat att alla samtal på alla avdelningar inkluderade de internationella studenterna eller frågorna. Det borde vara en självklar del av allt arbete vid LU. (studentkår)

23 Se sid 13

42

5.2 Administrativa regler och strukturer

Hantering av utbytesavtal och olika administrativa regler och strukturer kan ha en häm-mande inverkan på internationaliseringen. För studenter är det till exempel viktigt att utbytesavtalen utformas på ett sådant sätt att de kurser studenterna fattar intresse för och vill läsa under sina utbyten också kan tillgodoräknas av institutionen/programmet här hemma. I annat fall kan utbytet upplevas som en fördröjning av studietiden och därför väljas bort. En annan faktor handlar om de administrativa rutiner som omger internationa-liseringsarbetet. Istället för att underlätta och stödja arbetet kan de upplevas strukturerade på sätt som gör att de blir kontraproduktiva i relation till de motiv och visioner som finns uttryckta.

Utbytesstudier bygger på idén att studenterna får byta kurser. Det ligger i själva ordet. De ska få tillgodoräkna sig poäng om de åker ut på våra avtal. Men om utbytesavtalen sköts dåligt så upprättas avtal utan att de ger studenter möjlighet att få tillgodoräkna sig poängen för de kurser som ges och då faller idén. (fakul-tetsledning) Utbyten kan ge studenter erfarenheter som de inte kan förvärva på hemmaplan men som är svåra att översätta i poäng. Här skulle universitetet kunna göra mer kring till exempel möjligheterna att tillgodoräka sig poäng och bättre betygsöver-sättningar. (studentkår) Administrativa regler och strukturer inom universitetet är baserade på en nationell, inte en internationell, bild. Problemet ligger mer i de administrativa strukturerna än i de pedagogiska……..Det finns en administrativ tröghet här på LU. ……Den motverkar möten. Man bygger upp en administrativ organisation och apparat som motverkar de mål och strategier man säger sig arbeta för i stra-tegiska planen och i policys och andra dokument. De administrativa rutinerna hamnar i förgrunden och strategierna i bakgrunden. (universitetsledning) Det finns så mycket vi erbjuds men som inte används, mycket för att det är för tungt administrativt. (administration)

43

6. Rekommendationer Avslutningsvis, och mot bakgrund av de erfarenheter och kunskaper vi nu tagit del av, redogörs nedan för de rekommendationer intervjupersonerna vill lämna till universitets-ledningen men också till ledning på fakultets- och institutionsnivå och till ledning inom förvaltningens olika sektioner. Rekommendationerna presenteras tematiserat.

Skapa tydlighet i vad som avses med internationalisering och konkretisera vad det är

universitetets verksamheter förväntas åstadkomma.

Formulera mål och visioner för internationaliseringsarbetet som harmonierar med de förutsättningar och villkor under vilka arbetet bedrivs.

Värna om mångfald i rekryteringar av såväl studerande som personal i syfte att öka möjligheterna för att utveckla internationaliseringen på hemmaplan. Skapa fler riktade stipendier, t.ex. till masterstudenter eller till särskilda ut-bildningsinriktningar.

Tydliggör och kommunicera vilka möjligheter det finns att få hjälp med att söka medel för internationaliseringsarbetet. Undersök möjligheterna att upprätta en uni-versitetsgemensam fond att söka internationaliseringsmedel från.

Initiera en universitetsövergripande diskussion kring hur studenters och anställdas internationella erfarenheter kan fångas upp och integreras i utbildningar och på arbetsplatser. Bidra till att sprida goda exempel.

44

Referenser Ahrne G, Svensson P, 2011, ”Handbok i kvalitativa metoder”, Liber Barnett R. (2004), “The Purpose of Higher Education and the Changing Face of Academia”, London Review of Education 2 (1) 59-73 Börjesson M. (2010), ”Internationaliseringens nationella arenor: Svensk högre utbildning och utländska studenter, 1945-2015”. Forskningsplan. Institutionen för utbildning, kultur och medier. Uppsala universitet. Börjesson M. (2005), ”Transnationella utbildningsstrategier vid svenska lärosäten och bland svenska studenter i Paris och New York”. Uppsala, Dep. of Education. Dalberg T. (2012), ”Internationella strategier i den svenska högskolan: Engelskspråkiga utbildningar och benämningar i Sverige 1993-2009”. Uppsala universitet, Uppsala. De Ridder-Symoens H (red.), 1992, ”Mobility”, A history of the University in Europe, Cambridge University Press, vol. 1 Ekonomihögskolans verksamhetsplan 2011 EUA, 2013, “Internationalisation in European higher education: European policies, institutional strategies and EUA support” Finlay A, 2011, Civic learning and Democratic Engagements: A review of the Literature on Civic Engagement in Post-Secondary Education”, Paper prepared for the United States Department of education May 24 2011 Holmström O, Internationella doktorander om forskarutbildningen vid Lunds universitet, Lunds universitet, Utvärdering rapport 2014:274 Humanistiska och teologiska fakulteternas strategiska plan 2013 – 2017 Jakobsson A, “ STARS. Studenters erfarenheter av utlandsstudier”. Lunds universitet, Utvärderingsenheten rapport 2066:242. Jarvis P, 2001, “Universities and Corporate Universities: the higher learning industry in Global society”, London, Kogan Page i Barnett 2004 s. 66, “The Purpose of Higher Education and the Changing Face of Academia”, London Review of Education Juridiska fakultetens strategiska plan 2012 – 2016 Knight J, 2004, “Internationalization Remodeled: Definition, Approaches, and Ration-ales”, Journal of Studies in International Education, 2004:8 No. 1 5-31

45

Knight J & de Wit H, 1995, Strategies for internationalisation of higher education: Historical and conceptual perspectives. http://scholar.google.com/scholar?q=Strategies+for+internationalisation+of+higher+education:+historical+and+conceptual+perspectives,+Knight+J+%26+de+Wit+H&hl=sv&as_sdt=0&as_vis=1&oi=scholart&sa=X&ei=Vz_mUuWLCoHsswbfmoGACA&ved=0CCYQgQMwAA Lunds tekniska högskolas strategiska plan 2012 – 2016 Lunds universitet, Årsredovisning 2013 Medicinska fakultetens strategiska plan 2012 – 2017 Naidoo R, 2003, “Repositioning Higher Education as a Global Commodity: Opportunities and challenges for future sociology of education work”, British Journal of Sociology of Education 24:2, 249-259, 2010 OECD, 2013, Education at a Glance Highlights 2010, Education at a Glance 2010: OECD Indicators, OECD Publishing Persson M, 2014, Resultatsammanställning International Student Barometer 2013, Lunds universitet, Avdelningen Kvalitet och utvärdering Policy för internationalisering vid Lunds universitet 2008 – 2011 Prop. 2004/05:162 “Ny värld – ny högskola” Prop. 2008/09:175 ”Gränslös kunskap – högskolan i globaliseringens tid” Prop 2009/10:65, ”Konkurrera med kvalitet – studieavgifter för utländska studenter” Saltmarsh J Hartley M & P.H. Clayton (2009). Democratic Engagement White paper. Boston, MA: New England Resource Center for Higher Education Samhällsvetenskapliga fakultetens strategiska plan 2012 (utbildning) SFS 1992:1434, Högskolelagen SOU 2000:92, ”Advantage Sweden: insatser för ökad rekrytering av utländska studenter till Sverige”. Fritzes offentliga publiktioner. Stockholm. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a71210. SOU 2006:7, ”Studieavgifter i högskolan” Strategisk plan 2012 – 2016, Lunds universitet Sörlin S (1994), ”De lärdas republik: om vetenskapens internationella tendenser”. Liber-Hermod i samarbetet med Institutet för framtidsstudier. Malmö Universitetskanslersämbetet, 2013, Universitet och högskolor - Årsrapport 2013.

46

Universitetskanslersämbetet, 2014, Årsrapport 2014 Universitetskanslerämbetet (1974). ”Utbildningens internationalisering: slutbetänkande från UKÄ:s internationaliseringsutredning”. Utbildningsförlaget, Stockholm. Wihlborg M, 2005, A Pedagocical Stance on Internationalising Education – An empirical study of Swedish nurse education from the perspectives of students and teachers, Lund University, Department of Education. Internet http://www.mah.se/Nyheter/Nyheter-2012/Nya-perspektiv-pa-internationalisering/ http://mah.se/Nyheter/Nyheter-2012/Internationalisering-betyder-olika-saker-for-olika-larare/

47

Om internationalisering

Intervjuguide student

När du hör ordet internationalisering, vad kommer du att tänka på då? Vad

tror du själv menas med det här ordet?

Tycker du själv att du går i en internationell miljö?

Hur tycker du att integrationen mellan svenska och internationella studenter fungerar på din utbildning?

Anser du att internationella perspektiv i någon form tas med i

undervisningen, i mötet mellan lärare och student?

Har du erfarenhet av utbytesstudier/utlanspraktik? Skulle du vilja delta i utbytestudier / göra utlandspraktik? 24

Av vilka anledningar skulle du vilja/har du läst/praktiserat utomlands?

Vad spelar utbytesstudierna/praktiken för roll i din högskoleutbildning?

Anser du själv att internationalisering är viktigt? Varför?

24 Denna fråga ställdes inte till de internationella studenterna.

Bilaga 1

48

Om internationalisering

Intervjuguide

Lärare

Kort om studien: - Övergripande tanke/syfte: att bidra till diskussion om begreppet,

dess innebörd och tillämpning. - beskriva och synliggöra hur begreppet definieras och avgränsas

bland studentkårer, studenter, lärare och företrädare för administration och universitetsledning

- lyfta fram de olika aktörernas syn på vilka frågor som bör prioriteras i arbetet (d.v.s. hur begreppet bör tillämpas), vilka förutsättningar som krävs och vilka faktorer som kan ha en hämmande respektive gynnande inverkan.

Vad är innebörden i begreppet internationalisering för dig som lärare/forskare?

Vad anser du bör prioriteras i universitetets internationaliseringsarbete?

Vad anser du bör prioriteras i lärarnas/forskarnas arbete?

Vilka förutsättningar är viktiga för att internationaliseringsarbetet ska

kunna utvecklas som önskat? (universitets/fakultetsnivå)

Beskriv hur ni, konkret, arbetar med internationalisering (planering av utbildning, undervisning etc.)

Vilka hämmande respektive gynnande faktorer i

internationaliseringsarbetet har du identifierat hittills? Vilka lösningar kan du tänka dig på ”problemet” med de hämmande faktorerna?

Intervjupersonens frågor/kommentarer/synpunkter

Bilaga 2

lunds universitet

Box 117221 00 lund046-222 00 00www.lu.se

Kvalitet och utvärdering| Lunds universitet