Nagaland leh Myanmar gamgi Mon Dist. a kikapto na a Army...

6
c my k c my k c m y k c m y k Eimi Times Adv. Sub-Centers: • First Choice Computer, Tuibuong Bazar, Ccpur • TVS Tollen, Ccpur • AG Computer, Kangpokpi • Full Moon Computer, Sapormeina • Ngailut Computer, Saikul. Bi-lingual daily in Thadou-Kuki & English E-mail: [email protected] / Website : www.eimitimes.in Thusoh Lahchom RNI. No. MANBIL/2012/49972 Lha khat lah man: Rs 150/- Inform to Transform I m p h a l , Vanghomni ( Thursd a y ) , L H A DOU ( June) 8, 2017 • Vol. IV • Issue 1117 Kanggui (Kpi) ET Agent thah Kangpokpi ET Agent ana kisuh lou jeh a chomkhat ET ana kikhah chu tua pat Pu Tongmang (Kpi W/No. 1) in ahin hop pankit di ahijeh in khopi sung leh akimvel'a ET lanom hon Agent thah (Tongmang) ana contact diuvin hetsah ahi. Tongmang Contact No. 9612325337 leh 9612325337 leh 9612325337 leh 9612325337 leh 9612325337 leh 7005500634 7005500634 7005500634 7005500634 7005500634 - Manager ET - Manager ET - Manager ET - Manager ET - Manager ET VBS Kihong doh Janhinisim June 6 apat 8 chanchelha ding VBS toh-gon 'I'm Willing' Mathew 19:4 tithupimangchanHeritage Academy, Na Ang kho'a Youth for Christ toh kithokhom in Pu H. Doungel NYK, Ccpur co-ordinator in hondohna ananei tan ahi. Pu HenkhoseiTouthang academy Pastor pan blessing prayer jongananeiinchulehEvan Jajang Haokip VBS Directorhinainmi250val in pan ala in ahi. TSA-GHQ Achesa June nisim 3,2017 nikho ni'a Ngampao Haokip @ M PaoneoHaokip in TSA- GHQ henga Open Letter apehtohkilhon a kihetkhelnaumchu TSA- GHQ in summons ana kibol toh lhon in tuni (June 7) nin M Paoneo Haokip in TSA-GHQ Office, Haokip Vengmun'a Central Working Committee leh TSA- GHQ masang a ngaidam athumtoh kilhon in TSA- GHQ in akisanpeh tai chuleh kihet khelna jousea kikingai dam to tai tin Michael Lamjathang Haokip, TSA-GHQ, General Secretary akon thulhut kimuchun aseiye. TKSU-GHQ Thadou-Kuki Students Union-Ghq (TKSU- GHQ) in Manipur state sung'a Tuchung Class-X leh Class-XII themvet kichuhna BSEM leh COHSEM ah simlai lolhing jouse Simlai kiloi khomna in kahin kipapiuve tin Kakai Doungel Secretary Education Department aphong doh in ahi, chuleh maban'a themjilna lam'a tusang'a pan nasa tah' alachih ding in simlai ho tepna aneiyin ahi. Ju kiman Singjamei police, OC Ingocha makai na in tuni chun Heirangoithong leh Langthabal munvel lah'a jingkah lam pung 10 don in ju(liquors) litre 280 anaman doh uvin ahi. Hiche akiman doh ju chu Excise department ho khut'a anape lut taovin ahi. H. Mongjang village in bomb kisuhpoh demna nei Tengnoupal, June 7: Achesa June nisim 2, 107 nikho'a H. Mongjang vangkho'a bomb pokehna thilsoh H.Mongjang Village Authority in sangtah in demna aneiyin ahi. Geldoh thei khat chu Lhadou (Jun) nisim 2, bomb pokehna'a hi 11 Assam Rifles jawan thum kisukha ahi. H. Mongjang Village Authority a kon kimu thulhut in aseidan in thilsoh hi security forces ho kibuluna hijongle chamna ngailu khomiho ding'a kichat tijat umtah ahi. Chuleh khomiho suboi thei thilho avel'a asokitlouna ding in temna akineiye tin thulhut chun aseiye. Tpl le Moreh a cheng Maring hon kolphe-meivah thu'a June 21 jankim akon bandh bolding'u Moreh Correspondent Moreh, June 7: Tengnoupal district sung'a um Maringho chenna Leibi vangkho le Moreh police station a kon km 15 vel gam la a um Maring ho kho Khudengthabi vangkho'a cheng Maring hon lha 2 lang kolphe-meivah amu loujeh un June nisim 21 jaankim'akon NH-102 a bandh akou'uvin ahi. Th. Angkham Maring, Chairman, Leibi vangkho in aseidan in kolphe- meivah umloujeh hin simlaiho'n themjilna lam'a gentheina tampi atoh uvin chuleh milham ho le sumkol vei hon jong gentheina tampi atoh uvin ahi. Leibivangkho akilhung electric line hi Tengnoupal Sub-Station a pat kila ahi'n, April nisim 4 nikho'a HT line atanjeh'a tuni geiya hi khomi hon kolphe meivah amulou'u ahi. Concerned department official hon jongmeigui hi agavelha jing'uvin ahinlah tuni geihin semphatna natoh akipan naipo'n ahi. Ihamti'a concerned authority Junenisim 20 kah'a thihkhaogui hi ahung semphat louva ahileh June nisim 21 jaankim'akon NH- 102 (Morehlamlen) a bandh kibol ding ahi tin Th.Angkham Maring in gihna aneiyin ahi. Indian scientist khat in bullet-proof jacket thah khat semdoh;Military le paramilitary hon mangcha pan tading'u New Delhi, June 7, (Zee Media): Bengali Scientist le professor Shantanu Bhowmick in asem bullet-proof jacket security hon amanchahthei ding in tunichun Ministry of Defence , empowered committee in thulhuhna aneiyin ahi. Hiche bullet-proof jacket hi adangho toh teding'a jangjep ahi'n, thermoplastic a kisem ahi'n asemna a jong technology thah ngai louva indigenous technology mangcha'a bailamtah le sum lutlou tah'a jong semdoh thei ahi. Hiche bullet proof hi security forces hon ahin manchah'uva ahileh achesa kum70 sung'a Indian Army in India sung mama'a kisem bullet- proof jacket aman chahmasat pen hiding ahi. Bhowmick hi Coimbatore a um Amrita university ,aerospace engineering department luboh ahi. Hiche bullet proof jacket hi Bhowmick in Netaji Subhas Chandra Bose dedicate abolkhum ahi. Prime Minister Modi in phalna ahinpeh jou tengle Bullet-proof jacket hi 'Make in India' project noiya kisempanding ahi. Tutu'a military le paramilitary forces hon amanchah'u jacket hi US a kon khat'a Dk 1.5 lakh man'a kichoahi'n agihdanjong Kg15 le 18 kikah ahi. Bhowmick in asem bullet-proof jacket hi khat'a Dk.50,000 man bou hiding, agihdan jong kg 1.5 bou hiding ahi. Lilong Municipal Council apat Councillor 5 in NPP jop ta Imphal, June 7: Lilong Municipal Council, Thoubal district akon in Councillor 5 in tuni chun Nationalist People Party (NPP) anajop'u toh lhon in hotel classic mun'a reception kin ananei un ahi. Jingun in Deputy chief Mnister Y Joykumar apang in chuleh Thangminlen Kipgen, President NPP Manipur state chu alamkai in apang in ahi. Hiche kin'a chun IFCD Minister Letpao Haokip, Minister for Tribal Affair, N Kayisii chuleh NPP Women Wing President, Satyabati honjong pan anala uvin ahi. T. Natyang Haosapun kipa-thuphon nei Ccpur., June 7: T. Natayang kho in boina ana tona chung'a Churchandpur gamsung'a kichol ngah na ding mun leh genthei hahsat laitah a neh leh chah, sil le pon, lou le Ai'a kithopina anape KKL, KIC, Minister V. Hangkhanlian, Khaipao ADCC Chairman, James Doujapao Haokip SDO/ BDO Tuibong Block, Kamkholun Haokip Headmaster M. Songgel Village chuleh Medical Team Churachandpur ho chung'a T.Natyang Haosapu Ngamkhokhai Haokip in kipathuphon ahin neiyin ahi. Chule Pu V. Hangkhanlian Minister leh aloinu, Pu Khaipao Haokip ADCC Chairman, Deputy Commissioner Churachandpur, Superintandant of Police Churachandpur leh Additional SP in jong vetlhahna leh kithopina theichan a kithopi jing ding'a khomite lhamonna ana peh utoh kilhon in Pu V. Hangkhanlian le aloinu in kithopina ding in Dangka 20,000 le an chang Bag- 6 leh Ahlu Bag-1 kithopina anape in ahi. Pu V. Hangkhanlian, Pu Khaipao Haokip, KIC, KKL chuleh thil hethem khang dongho in akhosung'u nunglut thei kit nading'a lampi nasatah'a aboipina chung'a seijou loukipa thu jong ana phong doh in ahi. Mayang Imphal lampi phattep lou bandh bol ding'a gih kinei Imphal, June 7 : Mayang Imphal veng sung kiloikhom hon Wednesday nichun Sulabh Toilel Complex Mayang Imphal bazaar lampi mai'a kisem deilou najeh in mopoh nanei hon aganthei pen'a natoh agah lou leh Mayai Lambi phatep lou bandh kibol ding ahi tin gih na ananei uvin ahi. Keithel Changba Lambi Kanba Lup Convernor M Munindro in thuso miho kom'a aseina'a hitobang toilet complex Konchak kom'a kisa hi akisang theipon ahi chuleh hiche hi mipi te dei jong ahipoi tin aseiye. Hiche toilet kisa hi mopoh na neihon ni thum sung'a natoh agah lou uleh phattep lou bandh kibol ding ahi ati. MayangImphal hi Imphal West sung'a um town ahin chuleh Municipal Corporation in hiche Sulabh Toilet complex hi 2016 kum'a anagon sa ana hitan ahin konchak veng sung mipi ho ananop lou jeh uva anasem lou sa'u ana hitan ahi. Munindro in toilet kisah natoh angah lou uleh Municipal corporation office kikhah ding ahi tin gih najong anei in ahi. Nagaland leh Myanmar gamgi Mon Dist. a kikapto na a Army Officer khat leh Thingnoi 3 thi; Manipur CM in demna nei Guwahati, June 7: Nagaland leh Mayanmar gamgi Mon district mun'a Tuesday nilhah lam'a NSCN(K) leh ULFA (I) kithokhom in army ho toh anakikap to nao in Army officer khat pan nan thingnoi thum in thina anatoh in ahi. Army officer thipa min chun Major David Manlun, 164 Brigade,Territorial Army ahi. Hiche thilsoh umdan hi AR personnel hon Lappa a jingkah lam pung 11 vella NSCN(K) leh ULFA(I) thingnoi ho chele vale thu aja jeh uvin kholchil na neiding a che nao'a hung kikap to kha uva amun ma ma achu Major pa chun thina anato khah ahi tin Lt Col ChiranjeetKonwer, Kohima-based Defence PRO chun Indian Express ho kom'a anasei in ahi. Hiche thilsoh namun hi Lappa,Mon district Nagaland apat 350km east akigam lha mun ahin Lt Col Konwer in asei na'a chun Mayanmar border'a kon in 20 to 25km beb bou ahi ati. Mon district hi NSCN(K) leh ULFA(I) thingnoi ho um namun ahi tinjong akisei in ahi. Hiche kikapto na'a chun milham khat in jong thina atoh in ahi tin Lt Col Konwer chun aseibe. Major David Manlun hi Manipur gammi ahi in ahin ainsung mite hi tun Shillong mun'a aum taovin ahi. Formalities angai chaho akibol jou in athilong chu Shillong mun anakilhut tai tin PRO in aseiye. Alangkhat'a CM N.Biren Singh in Major David Manlun thina chung'a alunghempina thu aphongdoh in ahi. Major David Manlun hi Territorial Army, 164 Brigade a officer ahi'n, tutua hi a insungmite toh Shillong'a um u ahi. Amahi Churachandpur a hung seilen pasal hangsantah khat ahi. "Major David Manlun in hangsantah'a thingnoi ho akimaito pi'a ahinkho jong itchalou hel'a gamsung ding'a aphaldoh hi Manipur a cheng mipi ding'a kiletsah pi thei tah ahi. David in ahinkho aphaldoh hi mohseh'a kikoilou ding ahi. Chuleh a insungmite jong pathen in umpi jinghen" tin CM in alunghempina thu aphongdoh in ahi. Kihet-khelna chunga Pupa Chonna dungjuiya Kichamna Ankong sona ana um CCpur. June 7(ET): Kuki National Organization (KNO) Arms wing Kuki Liberation Army (KNO/ KLA) leh Mr. Semjakam Touthang Vajing Khotol haosa teni kikah'a kihetkhelna achesa nisim 22 May 2017 nikho'a ana sohdoh chungthu'a Kuki Inpi Churachandpur lamkaina noiya Inpi bahkai Koite Lui Area Chief Assn, Kuki KhanglaiLawmpi, Kuki Students Organisation, Ccpur, Thadou-Kuki Students' Union, ho chengse hetpehna in, Mr.Semjakam Touthang Vajing Khotol Housa in 6 June 2017 nikho in Mr. TK.Stephen Kuki C- in-C angsung'a Kuki ho chondan leh achepiu daan dungjui in thupha choinan Jubel dopna leh Vochal tuhnga kichamna ding in athat in ankong asem in ahi. Chuleh TK. Stephen Kuki C-in C KNO/KLA in Mr. Semjakam Touthang Vajing Khotol haosa in Kuki Customary law dungjui'a kichamna ankong ahin sem hi kapom peh'e, tin ahung khom Kuki Inpi Churachandpur bahkai jouse hetpehna in aphongdoh in ahi. Chuleh hiche kin'a Rev. Jangkhai Touthang in Pathen heng'a kipatna ding in taona aneiyin, kin kichaiyin kichamna ankong sokhomnaa nei uvin ahi. Chuleh Vajing Khotol Housa in kichamna ankong (Page 3 a banjom ding) Kaikam Kipgen kimat na chung’a KNF in demna nei Kangpokpi, June 7: Kuki National Front in K. Phaijol kho a Kaikam Kipgen SoO noi a KNO arms wing a um KRA hon June 6 ni jaankim a ana mat uva ana voh nao chunga demna thu ahi phong uvin ahi. KRA hon jaan kim 12:30AM vel a kaikam inna pat ana mat uva khopamlang a gamlah a KNF toh ginmo thanao chunga KNF in Kaikam hi K. Phaijol Baptist Church a Secretary ahin party toh akimat na aumpoi tin suhthengna an nei uvin ahi. KRA hon avoh pet un church secretary nahi nahilou kahepouve KNF ho hoilai um uvem chuleh a meithal u hoilai nasel em tin avoh toh tho in ana dong uvin jingkah pung li chan in ana bol genthei uve tin KNF thuso chun asei in ahi. Khomite le insung miten jingkah langin ana mu uvin akhut jong abon e akiti. Hitabang deilou umtah chaloh na milham chunga (Page 3 a banjom ding) Distt. Health Society in Intensified Diarrhoea Control Fortnight kin-gonnei Senapati, June 7, DIO: District Health Society (NHM), Senapati in tuni chun Intensified Diarrhoea Control Fortnight (IDCF) chung chang'a One Day Workshop anabol in ahi. Deputy Commissioner's Conference Hall a kibol kinguon chu District Deputy Commissioner vetkolna noiya chelha ahi. Chapang kumnga noilam ho hi Diarrhoea in bailamtah'a aphahthei ahijeh'a atumbeh'a vetkolngai'u ahi. Chuleh Diarrhoea a kon kivendohna ding'a hi mipi in pan alah ngai ahi tin Deputy Commissioner, Athem Muivah in aseiye. CMO, H.Loli in aseidan in IDCF hi kumthum masang'achu Child mortality suhnemna ding le Diarrhoea jeh'a chapang hon thina atolouna ding'u lungtup neipum'a ana kipandoh ahi ati. Hitolhon in achesa kumthum sung'a chun diarrhoea jeh'a chapang thina thilsoh ana kemsuh jing in ahi. IDCF (Page 3 a banjom ding) Indigenous Art ho ven-le-chin tup angaiye tia Art & Culture Minister in sei Imphal, June 7,(DIPR): Gamsung (Manipur) art le culture hi venbit ding bou ahipo'n, achejom jingna dia vel-le- chintup - preserved jong bolding angaiye tin Art & Culture Minister, L.Jayanta kumar Singh in tuni 3-day Kanglei Haraoba cum Lai Haraoba Festival a ahoulimna'achunaseiye. Kin-gon chu Government Dance College, Palace Compound Imphal'a anachelha ahi. Aman aseidan in hitobang kinguon kibol hin Government Dance College simlai ho ding'a a talent'uvetsahna ding phat kiliem tah apeh ahi. Chuleh kumkit a pat kinguon hi thupijep le lolhing jep'a kibol ding, CM le milen milal tampijong kouna kipe ding ahi tin L.Jayantakumar in aseiye Art &Culture Commissioner (Retd) R.K.Nimai in kinguon a ahoulimna'a chun achesa kum phabep sung'a Lai Haraoba kiboldan adihlou dan le adih chet'a bolding apoimodan aseiyin ahi. Kinguon kichai lam chun Government Dance College simlai hon cultural activity phabep avetsah uvin ahi. Mi 116 touna Myanmar military lenna- huikong khat tuni (Wed) nichun, Myeik kho leh Yangon khopi kikah ageina kihelou in aumtai, tin office of the army chief leh airport mopo hon aseiyui.Asunga touho atamjo chu military kino-insung mi ngen in akiseiye. Manipur gamsunsg Thinglhang lang khantou le khantoulou tahlangna phatah Tamenglong district ningchoi’a Azurama kho jotna lamlen. “Manipur gam MLA, Minister ho khatbeh Azurama kho hekha le jakha ding aum mongdem tin kaki gelji’e” tin kho-haosapu’n aseiyin ahi.

Transcript of Nagaland leh Myanmar gamgi Mon Dist. a kikapto na a Army...

  • cmyk cmyk

    cmyk cmykEimi Times Adv. Sub-Centers: • First Choice Computer, Tuibuong Bazar, Ccpur • TVS Tollen, Ccpur • AG Computer, Kangpokpi • Full Moon Computer, Sapormeina • Ngailut Computer, Saikul.

    Bi-lingual daily in Thadou-Kuki & English

    E-mail: [email protected] / Website : www.eimitimes.in

    Thusoh Lahchom

    RNI. No. MANBIL/2012/49972 Lha khat lah man: Rs 150/-Inform to TransformI m p h a l , Vanghomni ( Thursd a y ) , L H A DOU ( June) 8, 2 0 1 7 • Vo l . I V • I s s u e 1 117

    Kanggui (Kpi)ET Agent thahKangpokpi ET Agent

    ana kisuh lou jeh achomkhat ET anakikhah chu tua pat PuTongmang (Kpi W/No.1) in ahin hop pankit diahijeh in khopi sung lehakimvel'a ET lanomhon Agent thah(Tongmang) anacontact diuvin hetsahahi. TongmangContact No.9612325337 leh9612325337 leh9612325337 leh9612325337 leh9612325337 leh70055006347005500634700550063470055006347005500634

    - Manager ET- Manager ET- Manager ET- Manager ET- Manager ET

    VBS Kihong dohJanhinisim June 6 apat

    8 chanchelha ding VBStoh-gon 'I'm Willing'Mathew 19:4tithupimangchan HeritageAcademy, Na Ang kho'aYouth for Christ tohkithokhom in Pu H.Doungel NYK, Ccpurco-ordinator inhondohna ananei tan ahi.Pu HenkhoseiTouthangacademy Pastor panblessing prayerjongananei in chuleh EvanJajang Haokip VBSDirector hina in mi 250 valin pan ala in ahi.

    TSA-GHQAchesa June nisim

    3,2017 nikho ni'aNgampao Haokip @ MPaoneoHaokip in TSA-GHQ henga Open Letterapehtohkilhon akihetkhelnaumchu TSA-GHQ in summons anakibol toh lhon in tuni (June7) nin M Paoneo Haokipin TSA-GHQ Office,Haokip Vengmun'aCentral WorkingCommittee leh TSA-GHQ masang a ngaidamathumtoh kilhon in TSA-GHQ in akisanpeh taichuleh kihet khelnajousea kikingai dam to taitin Michael LamjathangHaokip, TSA-GHQ,General Secretary akonthulhut kimuchun aseiye.

    TKSU-GHQThadou-Kuki Students

    Union-Ghq (TKSU-GHQ) in Manipur statesung'a Tuchung Class-Xleh Class-XII themvetkichuhna BSEM lehCOHSEM ah simlailolhing jouse Simlai kiloikhomna in kahinkipapiuve tin KakaiDoungel SecretaryEducation Departmentaphong doh in ahi, chulehmaban'a themjilna lam'atusang'a pan nasa tah'alachih ding in simlai hotepna aneiyin ahi.

    Ju kimanSingjamei police, OC

    Ingocha makai na in tunichun Heirangoithongleh Langthabal munvellah'a jingkah lam pung10 don in ju(liquors)litre 280 anaman dohuvin ahi. Hiche akimandoh ju chu Excisedepartment ho khut'aanape lut taovin ahi.

    H. Mongjang village in bomb kisuhpoh demna neiTengnoupal, June 7:

    Achesa June nisim 2, 107nikho'a H. Mongjangvangkho'a bomb pokehnathilsoh H.MongjangVillage Authority insangtah in demna aneiyinahi. Geldoh thei khat chu

    Lhadou (Jun) nisim 2,bomb pokehna'a hi 11Assam Rifles jawan thumkisukha ahi.

    H. Mongjang VillageAuthority a kon kimuthulhut in aseidan inthilsoh hi security forces

    ho kibuluna hijonglechamna ngailu khomihoding'a kichat tijat umtahahi. Chuleh khomihosuboi thei thilho avel'aasokitlouna ding in temnaakineiye tin thulhut chunaseiye.

    Tpl le Moreh a cheng Maring hon kolphe-meivah thu'a June 21 jankimakon bandh bolding'u

    Moreh CorrespondentMoreh, June 7:

    Tengnoupal district sung'aum Maringho chenna Leibivangkho le Moreh policestation a kon km 15 vel gamla a um Maring ho khoKhudengthabi vangkho'acheng Maring hon lha 2lang kolphe-meivah amuloujeh un June nisim 21

    jaankim'akon NH-102 abandh akou'uvin ahi.

    Th. Angkham Maring,Chairman, Leibi vangkhoin aseidan in kolphe-meivah umloujeh hinsimlaiho'n themjilna lam'agentheina tampi atoh uvinchuleh milham ho lesumkol vei hon jonggentheina tampi atoh uvin

    ahi. Leibivangkhoakilhung electric line hiTengnoupal Sub-Station apat kila ahi'n, April nisim 4nikho'a HT line atanjeh'atuni geiya hi khomi honkolphe meivah amulou'uahi. Concerneddepartment official honjongmeigui hi agavelhajing'uvin ahinlah tuni

    geihin semphatna natohakipan naipo'n ahi.

    Ihamti'a concernedauthority Junenisim 20kah'a thihkhaogui hi ahungsemphat louva ahileh Junenisim 21 jaankim'akon NH-102 (Morehlamlen) abandh kibol ding ahi tinTh.Angkham Maring ingihna aneiyin ahi.

    Indian scientist khat in bullet-proofjacket thah khat semdoh;Military le

    paramilitary hon mangcha pan tading'uNew Delhi, June 7,

    (Zee Media): BengaliScientist le professorShantanu Bhowmick inasem bullet-proof jacketsecurity honamanchahthei ding intunichun Ministry ofDefence , empoweredcommittee in thulhuhnaaneiyin ahi.

    Hiche bullet-proofjacket hi adangho tohteding'a jangjep ahi'n,thermoplastic a kisemahi'n asemna a jongtechnology thah ngailouva indigenous

    technology mangcha'abailamtah le sum lutloutah'a jong semdoh theiahi.

    Hiche bullet proof hisecurity forces hon ahinmanchah'uva ahilehachesa kum70 sung'aIndian Army in India sungmama'a kisem bullet-proof jacket amanchahmasat pen hiding ahi.

    Bhowmick hi Coimbatorea um Amrita university,aerospace engineeringdepartment luboh ahi. Hichebullet proof jacket hiBhowmick in Netaji Subhas

    Chandra Bose dedicateabolkhum ahi.

    Prime Minister Modi inphalna ahinpeh jou tengleBullet-proof jacket hi'Make in India' projectnoiya kisempanding ahi.

    Tutu'a military leparamilitary forces honamanchah'u jacket hi US akon khat'a Dk 1.5 lakhman'a kichoahi'nagihdanjong Kg15 le 18kikah ahi. Bhowmick inasem bullet-proof jackethi khat'a Dk.50,000 manbou hiding, agihdan jongkg 1.5 bou hiding ahi.

    Lilong Municipal Council apat Councillor 5 inNPP jop ta

    Imphal, June 7: LilongMunicipal Council,Thoubal district akon inCouncillor 5 in tuni chunNationalist People Party(NPP) anajop'u toh lhon inhotel classic mun'a

    reception kin ananei un ahi.Jingun in Deputy chiefMnister Y Joykumar apangin chuleh ThangminlenKipgen, President NPPManipur state chu alamkaiin apang in ahi. Hiche kin'a

    chun IFCD MinisterLetpao Haokip, Ministerfor Tribal Affair, N Kayisiichuleh NPP Women WingPresident, Satyabatihonjong pan anala uvinahi.

    T. Natyang Haosapun kipa-thuphon neiCcpur., June 7: T.

    Natayang kho in boina anatona chung'aChurchandpur gamsung'akichol ngah na ding munleh genthei hahsat laitah aneh leh chah, sil le pon, loule Ai'a kithopina anapeKKL, KIC, Minister V.Hangkhanlian, KhaipaoADCC Chairman, JamesDoujapao Haokip SDO/BDO Tuibong Block,Kamkholun HaokipHeadmaster M. SonggelVillage chuleh Medical

    Team Churachandpur hochung'a T.NatyangHaosapu NgamkhokhaiHaokip in kipathuphon ahinneiyin ahi.

    Chule Pu V.Hangkhanlian Minister lehaloinu, Pu Khaipao HaokipADCC Chairman, DeputyC o m m i s s i o n e rC h u r a c h a n d p u r ,Superintandant of PoliceChurachandpur lehAdditional SP in jongvetlhahna leh kithopinatheichan a kithopi jing

    ding'a khomite lhamonnaana peh utoh kilhon in Pu V.Hangkhanlian le aloinu inkithopina ding in Dangka20,000 le an chang Bag-6 leh Ahlu Bag-1 kithopinaanape in ahi. Pu V.Hangkhanlian, PuKhaipao Haokip, KIC,KKL chuleh thil hethemkhang dongho inakhosung'u nunglut theikit nading'a lampinasatah'a aboipinachung'a seijou loukipa thujong ana phong doh in ahi.

    Mayang Imphal lampi phattep lou bandh bol ding'a gih kineiImphal, June 7 :

    Mayang Imphal veng sungkiloikhom hon Wednesdaynichun Sulabh ToilelComplex Mayang Imphalbazaar lampi mai'a kisemdeilou najeh in mopohnanei hon aganthei pen'anatoh agah lou leh MayaiLambi phatep lou bandh

    kibol ding ahi tin gih naananei uvin ahi. KeithelChangba Lambi KanbaLup Convernor MMunindro in thuso mihokom'a aseina'a hitobangtoilet complex Konchakkom'a kisa hi akisangtheipon ahi chuleh hiche himipi te dei jong ahipoi tin

    aseiye. Hiche toilet kisa himopoh na neihon ni thumsung'a natoh agah lou ulehphattep lou bandh kibolding ahi ati.MayangImphal hi ImphalWest sung'a um town ahinchuleh MunicipalCorporation in hicheSulabh Toilet complex hi

    2016 kum'a anagon sa anahitan ahin konchak vengsung mipi ho ananop loujeh uva anasem lou sa'u anahitan ahi. Munindro intoilet kisah natoh angah louuleh Municipalcorporation office kikhahding ahi tin gih najong aneiin ahi.

    Nagaland leh Myanmar gamgi Mon Dist. akikapto na a Army Officer khat leh

    Thingnoi 3 thi; Manipur CM in demna neiGuwahati, June 7:

    Nagaland leh Mayanmargamgi Mon district mun'aTuesday nilhah lam'aNSCN(K) leh ULFA (I)kithokhom in army ho tohanakikap to nao in Armyofficer khat pan nanthingnoi thum in thinaanatoh in ahi. Army officerthipa min chun MajorDavid Manlun, 164Brigade,Territorial Armyahi. Hiche thilsoh umdan hiAR personnel hon Lappa ajingkah lam pung 11 vellaNSCN(K) leh ULFA(I)thingnoi ho chele vale thuaja jeh uvin kholchil naneiding a che nao'a hungkikap to kha uva amun mama achu Major pa chunthina anato khah ahi tin LtCol ChiranjeetKonwer,Kohima-based DefencePRO chun Indian Expressho kom'a anasei in ahi.Hiche thilsoh namun hiLappa,Mon districtNagaland apat 350km eastakigam lha mun ahin LtCol Konwer in asei na'a

    chun Mayanmar border'akon in 20 to 25km beb bouahi ati. Mon district hiNSCN(K) leh ULFA(I)thingnoi ho um namun ahitinjong akisei in ahi. Hichekikapto na'a chun milhamkhat in jong thina atoh inahi tin Lt Col Konwer chunaseibe. Major DavidManlun hi Manipur gammiahi in ahin ainsung mite hitun Shillong mun'a aumtaovin ahi. Formalitiesangai chaho akibol jou in

    athilong chu Shillong munanakilhut tai tin PRO inaseiye.

    Alangkhat'a CMN.Biren Singh in MajorDavid Manlun thinachung'a alunghempina thuaphongdoh in ahi. MajorDavid Manlun hiTerritorial Army, 164Brigade a officer ahi'n,tutua hi a insungmite tohShillong'a um u ahi. AmahiChurachandpur a hungseilen pasal hangsantah

    khat ahi."Major David Manlun in

    hangsantah'a thingnoi hoakimaito pi'a ahinkho jongitchalou hel'a gamsungding'a aphaldoh hi Manipura cheng mipi ding'akiletsah pi thei tah ahi.David in ahinkho aphaldohhi mohseh'a kikoilou dingahi. Chuleh a insungmitejong pathen in umpijinghen" tin CM inalunghempina thuaphongdoh in ahi.

    Kihet-khelna chunga Pupa Chonna dungjuiya Kichamna Ankongsona ana um

    CCpur. June 7(ET):Kuki National Organization(KNO) Arms wing KukiLiberation Army (KNO/KLA) leh Mr. SemjakamTouthang Vajing Khotolhaosa teni kikah'akihetkhelna achesa nisim22 May 2017 nikho'a anasohdoh chungthu'a KukiInpi Churachandpurlamkaina noiya Inpi bahkai

    Koite Lui Area Chief Assn,Kuki KhanglaiLawmpi,Kuki StudentsOrganisation, Ccpur,Thadou-Kuki Students'Union, ho chengsehetpehna in, Mr.SemjakamTouthang Vajing KhotolHousa in 6 June 2017 nikhoin Mr. TK.Stephen Kuki C-in-C angsung'a Kuki hochondan leh achepiu daan

    dungjui in thupha choinanJubel dopna leh Vochaltuhnga kichamna ding inathat in ankong asem in ahi.

    Chuleh TK. StephenKuki C-in C KNO/KLA inMr. Semjakam TouthangVajing Khotol haosa in KukiCustomary law dungjui'akichamna ankong ahin semhi kapom peh'e, tin ahungkhom Kuki Inpi

    Churachandpur bahkaijouse hetpehna inaphongdoh in ahi.

    Chuleh hiche kin'a Rev.Jangkhai Touthang inPathen heng'a kipatna dingin taona aneiyin, kinkichaiyin kichamna ankongsokhomnaa nei uvin ahi.

    Chuleh Vajing KhotolHousa in kichamna ankong(Page 3 a banjom ding)

    Kaikam Kipgen kimat na chung’a KNF indemna nei

    Kangpokpi, June 7:Kuki National Front in K.Phaijol kho a KaikamKipgen SoO noi a KNOarms wing a um KRA honJune 6 ni jaankim a ana matuva ana voh nao chungademna thu ahi phong uvinahi. KRA hon jaan kim12:30 AM vel a kaikam innapat ana mat uva

    khopamlang a gamlah aKNF toh ginmo thanaochunga KNF in Kaikam hiK. Phaijol Baptist Church aSecretary ahin party tohakimat na aumpoi tinsuhthengna an nei uvin ahi.KRA hon avoh pet unchurch secretary nahinahilou kahepouve KNFho hoilai um uvem chuleh

    a meithal u hoilai nasel emtin avoh toh tho in ana donguvin jingkah pung li chan inana bol genthei uve tin KNFthuso chun asei in ahi.Khomite le insung mitenjingkah langin ana mu uvinakhut jong abon e akiti.Hitabang deilou umtahchaloh na milham chunga(Page 3 a banjom ding)

    Distt. Health Society in Intensified DiarrhoeaControl Fortnight kin-gonnei

    Senapati, June 7,DIO: District HealthSociety (NHM), Senapatiin tuni chun IntensifiedDiarrhoea ControlFortnight (IDCF) chungchang'a One DayWorkshop anabol in ahi.Deputy Commissioner'sConference Hall a kibolkinguon chu DistrictDeputy Commissioner

    vetkolna noiya chelha ahi.Chapang kumnga

    noilam ho hi Diarrhoea inbailamtah'a aphahtheiahijeh'a atumbeh'avetkolngai'u ahi. ChulehDiarrhoea a konkivendohna ding'a hi mipiin pan alah ngai ahi tinDeputy Commissioner,Athem Muivah in aseiye.

    CMO, H.Loli in aseidan

    in IDCF hi kumthummasang'achu Childmortality suhnemna ding leDiarrhoea jeh'a chapanghon thina atolouna ding'ulungtup neipum'a anakipandoh ahi ati. Hitolhonin achesa kumthum sung'achun diarrhoea jeh'achapang thina thilsoh anakemsuh jing in ahi. IDCF(Page 3 a banjom ding)

    Indigenous Art ho ven-le-chin tup angaiye tia Art& Culture Minister in sei

    Imphal, June7,(DIPR): Gamsung(Manipur) art le culture hivenbit ding bou ahipo'n,achejom jingna dia vel-le-chintup - preserved jongbolding angaiye tin Art &Culture Minister,L.Jayanta kumar Singh intuni 3-day Kanglei Haraobacum Lai Haraoba Festival aahoulimna'achunaseiye.

    Kin-gon chuGovernment DanceCollege, Palace CompoundImphal'a anachelha ahi.

    Aman aseidan inhitobang kinguon kibol hinGovernment DanceCollege simlai ho ding'a atalent'uvetsahna ding phatkiliem tah apeh ahi. Chulehkumkit a pat kinguon hi

    thupijep le lolhing jep'akibol ding, CM le milenmilal tampijong kouna kipeding ahi tinL.Jayantakumar in aseiye

    Art &Culture

    Commissioner (Retd)R.K.Nimai in kinguon aahoulimna'a chun achesakum phabep sung'a LaiHaraoba kiboldan adihloudan le adih chet'a bolding

    apoimodan aseiyin ahi.Kinguon kichai lam chunGovernment DanceCollege simlai hon culturalactivity phabep avetsahuvin ahi.

    Mi 116 touna Myanmar military lenna-huikong khat tuni (Wed) nichun, Myeikkho leh Yangon khopi kikah ageinakihelou in aumtai, tin office of the armychief leh airport mopo hon aseiyui. Asungatouho atamjo chu military kino-insung mingen in akiseiye.

    Manipur gamsunsg Thinglhang langkhantou le khantoulou tahlangna phatahTamenglong district ningchoi’a Azuramakho jotna lamlen. “Manipur gam MLA,Minister ho khatbeh Azurama kho hekhale jakha ding aum mongdem tin kakigelji’e” tin kho-haosapu’n aseiyin ahi.

  • Eimi Times 2Vanghomni (Thursday), Lhadou (June) 8, 2017

    Thursday, Lhadou (June) 08Eimi Times

    Article, Ngaidan, lekhathot ho liem ahijing’e. Ahinahung kipe jouse sotei ding tina aumpoi. Kituomona

    theiya kigel ho kisolou ding ahi. Article le Ngaidan kisoho Editorial Board lunggel ahi deh poi.

    -Ed. Board

    EDITORIAL

    BLANKFIRE

    SCRIPTURE OF THE DAY

    SEE & SMILEE T J O K E SQUOTE OF THE DAY

    Science Today / HealthToday In History

    Boina toh ho gavilbouva kichailoudi(T Natjang ho akho uvah

    chenlutsah kit un)Munkhatna thilkhat asoleh agavil dia

    Minister holeh Civil mipi kiloikhomna lamkai hoakipel metmut jiu hi apha thounan hinlah hiche hiapet petna di bou ahiji-e. Munchim in atohkhah ho,twijin alhoh a thi le mang ho, galjam ho Minister honvilna aneipai jiu hi kipa umtah leh govt hina’aatohdiudol abol u ahi. Ukhrul district hop sung’a TNatjang khomite NSCN-IM hon agih jeh uva akhou dalha’a Churachanpur S Molcham kho’a agagaljam naova jong agavil’a apet petna ngaichakithopina sum le thil pe ding aum’e. Ahin hichesang’a akhohjo (poimojo) chu ipi loa T Natjangkhomite hi akho uva gangtah a lechenlut sah kitdiham ti joh hidi ahi. Tu kumkim loubol khohlai tahahijeh in khomiten inn le lou, kho le veng adalhahuleh loulaiya chang le mim kitu ho itidi hitam ti hikhoh ahi. Hijeh a chu Govt leh mipi kiloikhomnalamkai honjong ‘relief material’ pehdi bep boipilouva ahung galjam ho lungmong le bit tah a akhouva achen theina diu jong boipi tei ngai ahi. Hichenadia thuboi kahlah a T Natjang kho kom dungkhata govt sepai koidi ahijeng’e. Security pehngaigunlou VIP kihisah tamtah Imphal khopi sung’abon security akipeh theileh thingnoimi gih jeh a galle tol sona thei mun’a cheng khohelou khomi hosecurity kikoipehlou chu N Biren govt in ni 100sung’a tohdoh hitobang bang thil thupi aum’e tinkithang atna neijongleh govt dia jachat umtah ahi.Chuleh T Natjang hon jong gihna maimai ato u ahinkho kibuluna leh khomi ho kivoh kimat le kitha houmlou ahijeh in akhosung u moh dalhah sang’achenlut kitdi ti ahagel khoh uva pha ahi. Civilkiloikhomna honjong T Natjang khomun tah agaviluva khomite achendet theina diu aboipiuva pha ahi.Boina lou-lou dia boiya kichulou loudi kichu sang’ahiche hohi thilkhohjo ahi. Mi khat le ni’n khat gamaduchatna hunam’a alahpeh thei nahlai dileh gamkilahpeh te society leh govt mitmo jeh hidi ahi.

    T Natjang gam thu hi Govt a Case kiboltonaumsa, T Natjang haosapun a Case ajosa a jong kiseiahi. Thingnoi group 2 kikah a kiboina khat jeh a‘chance’ lago um ahileh suhtangna thei thei ngaitodi ahi. Govt akon, DC office leh mipi a kon sumlepai, thil le lo donkhom’a galjam ho hoppeh bouvakichaisahloudi ahi. T Natjang to kinaipen hi KasomKhullen lampi (Road) a T Mollen kho ahijeh in hichekho 2 beh hi kigopkhom’a haosat jong lhadohmohel ahitah jongleh khomi ho munkhat ah chengkhomjongleh haosa ten’in ama ama gam chung’a thaneinaakituhden lhon’a T Natjang hon jong T Mollen akonagamga u akineh thei u ahi. Chutileh Churachanpurlang’a akiban chau uva gam leiset moh dalhahahisang’a phajodi ahi. Nam lamkai (natong) hon jonghitobang hi gam huhna leh gam dia natohna ahidanageldoh uva phadi ahi.

    Chuin ajah uva, “Changatding atam lheh-in, ahivanginnatonga alhome; hiche jehchun achang atna dinganatong ho ahinsoldohnadingin chang neipu hengataovun.

    Luke 10:2

    A desire to find the truth and a desireto find a way to justify behavior you

    enjoy are not the same thing.- Shelton L. Smith

    Kiboina kiti poupou hiaphatna dia kihoutoh aseitohmo kiti umlou ahi. Keiseikei deidan ahilouleh tiloiumjeh a nang jong neloukenjong nelou ti sohdoh ji ahi.Hiche tobanga ngolna lehmanna hoija kila tadi ham. Kennehih jongleng kasopi khat ninaneh le aphai ti aumtengmijousen oidul leuvinnatavehta.

    If Titanic was made in India

    1. There would be 10 times as many people on the ship

    2. There would be a song with Kate Winslet in a white saree and of course

    singing in the rain

    3. The movie would be called “Pyar Kiya To Marna Kya”

    4. Hero and Heroine would float in cold water for days and still survive, but

    the villian would die on the first dip

    5. The ice-berge would be sent by the heroine’s father to teach the hero

    a lesson

    6. None of the women would float due to heavy designer sarees

    AND LAST BUT NOT LEAST

    7. Half of the rescue boats would be reserved for SC/

    ST/OBC

    CAREER IN NURSINGBy: S.L. Kamkhohao

    Dammo hahsa kithopi ding lungtup nei minahi leh Nursing hi career semna dinga coursehoitah khat ahe. Nursing hi numei goh hilouvapasal injong asimthei ahe. Male Nurse alhom jeha service jong amubai in ahe.

    Nursing Course ho:1. Auxiliary Nurse Midwife (ANM)/

    Female Health Worker (FHW)- Certificatecourse ( 1 ½ Year)

    2. General Nursing and Midwifery (GNM)- Diploma course (3 ½ Years + 6monthsintership)

    3. B.Sc Nursing - Degree Course (4years)

    Asim nadinga Lekha echam sim ngaichaem (Eligibility):

    1. ANM le FHW sim nadinga class 10 chaihi angaije

    2. GNM leh B.Sc Nursing a dinga Class 12Science (Physics, Biology, Chemistry, English) achai. % a ngaicha vang college dungjui a akikhe e.

    School/ College itobang ahoi um'am:Nursing School/College hi government

    le private ahoi atamme. Government a hohi amanjong akiman in ahivang extrance exam acompetition asangjep jie. Ahoipen loi a chuAIIMS New Delhi, CMC Vellore, AFMC Pune,JIPMER Pondicherry, St. Johns Bangalore etcaumme. Manipur a jong RIMS, JNIMS,Kangleipak, CMC etc aumme.

    College iti lhendi ham:

    Hoilai ipi college hileh admission nangaito masangin RECOGNITION hoitah invetup masa in.

    1. I n d i a nNursing Council(INC)

    2. S t a t eNursing Council(Eg., ManipurNursing Council)

    3. U G Cr e c o g n i z e dUniversity

    GNM sim dinga(1) le (2)r e c o g n i t i o n scompulsory hiding,BSc sim dingin (1),(2) le (3)r e c o g n i t i o n scompulsory hiding. Eg., Bangalore a B.Sc nasimnom leh INC leh Karnataka Nursing Councilrecognition to University khat (eg Rajiv GandhiUniveristy of Health Science, Karnataka) in arecognize a bou nasim ding ahe. Hicherecognition vetup louva namoh sim leh nachai tengna certificate chu moh lekhapheng tobang bephiding ahe.

    ANM, GNM leh B.Sc(Nursing) hoijohsim'a pha ham:

    ANM hi tulai khantou to dungjui a insungagah manchah mai'mai ti tahlouva service ho munadinga vang aphachom tapoi. Gampam ajong acourse hi um behset lou ahitai.

    GNM leh B.Sc hi Eligibility akibah vanginkhat hi diploma ahin khat in Degree ahe. Private a

    esim leh aman jong themkhat akikhe jep e. Eg.,GNM sim nadinga Rs 80,000 alut leh B.Sc simnadinga 1 Lakh lut maithei. Eimite neilou hahsa tedinga chu asum a ve'a GNM joh mohsim akitamjiin ahe. Hinla GNM nachai teng aban nabol be nomaB.Sc nadeileh Post Basic BSc nabol leh kum 2 ½nasim kit ding ahe. Agomma 5 ½ to 6 years(including internship) nasuh lut ding. Chuleh DirectB.Sc (Kum 4) sim sanga naphat suhlut seh hilouvanasum suhlut jong hung tamjo din ahe. BSc nachaile vang kumkhat na natoh jou teng MSc, PhD nasima teaching/ Research lamma jong nalut thei ahe.

    The writer is one of the admins of Themjil 'aplatform for learning' and can be reached [email protected]

    632: Founder of Islam diesTu’a Saudi Arabia gam’a umMedina mun a, leiset sakho

    khang-gui thusim adia minche-chungnung penloi, chulehIslam sakho phutdoh Muhammad chu, aji-3 channa lealungset deilhen pen nuAishah, anga ana thi’n ahi.Mohammad hi Mecca kho’a ana penga, insung genthei khatakon hung seilen ahi. Chuti chun, kum 25 alhinna meithaiinchengtah khat toh ana kichen masang kum 15 sungjenlolhing loutah sumkol-vei in hinkho ana mange.

    Amahin,610 CE kum Mecca sahlam Hira mol a kohom'aJibreel (Gabriel) vantil ana kimupi'n akiseiyin ahi. Chuleanungjui atahsan hon Pathen lehakikah'uva palai-chungnungin atahsan un, "hou dihpen" themgau in akoiyun ahi.

    Exactly when does old age begin? Which health markers best predict who will live a longand healthy life versus a life spent in poor health? Developing metrics to help answer thesequestions and to understand the tradeoffs between lifespan and health span is the subject ofa recent paper by MDI Biological Laboratory scientists in Journals of Gerontology: BiologicalSciences, a publication of the Gerontological Society of America. The authors studied variousparameters of health in short-lived strains of the roundworm, C. elegans, with the goal ofdeveloping an empirical definition of the onset of old age, and of teasing out which health markersare most predictive of a long and healthy life. With the development of new genetics tools,scientists are getting closer to developing therapies to extend human lifespan, but the effectof such therapies on health span (the proportion of life spent in good health) is unclear. Whileit used to be thought that therapies to extend lifespan would also extend health span, newresearch is showing that may not always be true. The growing number of anti-aging therapieson the horizon creates a need for the development of new parameters to assess healthy aging.Instead of striving to only to prolong longevity, as has been the case in the past, the use ofsuch tools will allow scientists to focus their efforts on lifespan-enhancing therapies with thegreatest positive effects on health. "All anti-aging interventions aren't created equal," said post-doctoral researcher Jarod Rollins, Ph.D., one of the study's lead investigators. "A recent studyin C. elegans found, for instance, that the proportion of life spent in a frail state is longer inlong-lived mutants than in wild-type animals. Our research is aimed at developing tools tohelp scientists assess the effect of lifespan-enhancing interventions on health span." Themolecular mechanisms of aging are a focus of research at the MDI Biological Laboratory,located in Bar Harbor, Maine, which is pioneering new approaches to regenerative medicinefocused on the development of drugs to increase healthy lifespan by enhancing the body'sinnate ability to repair and regenerate lost or damaged tissues and organs. Rollins works inthe laboratory of Aric Rogers, Ph.D., the lead author of the study, in the institution's KathrynW. Davis Center for Regenerative Biology and Medicine. C. elegans is a popular model inaging research because its short lifespan of only two to three weeks allows scientists to quicklyassess the effects of anti-aging interventions, including genetic manipulation and drug therapies.The tiny, soil-dwelling roundworm also has other advantages for research: it shares many ofits genes with humans and its health markers roughly correspond to those in humans. Onemarker that the MDI Biological Laboratory scientists found to be predictive of a healthy lifespanin C. elegans was movement speed. Movement speed corresponds to walking speed in humans,which studies have found to be an accurate predictor of longevity. One of the scientists' nextsteps will be to further develop movement speed as a marker for assessing the effect of anti-aging interventions in C. elegans.

    Living long and living well: Is it possible to do both?

  • cmyk cmyk

    cmyk cmyk

    Vanghomni (Thursday) | Lhadou (June) 8, 2017 3Eimi TimesLOCAL / INTERNATIONALPage 1 banjom... T. NATYANG HAOSAPU PU NGAMKHOKHAI HAOKIP IN KIPATHU

    PHONGT.Natyang Vangkho thilsoh jeh a Churchandpur kahung lhun uva, genthei hahsat laitah a neh leh chah,

    sil le pon, lou le Ai ija eihin kithopiu KKL, KIC, Minister Pu V.Hangkhanlian, Pu Khaipao ADCC Chairman,Pu James Doujapao Haokip SDO/BDO Tuibong Block, Pu Kamkholun Haokip Headmaster M.SonggelVillage, Medical Team Churachandpur, nachung cheh uvah T.Natyang khomite thalheng in kakipanaosangtah kahin phong ‘e.

    Chule Pu V.Hangkhanlian Minister leh aloinu, Pu Khaipao Haokip ADCC Chairman, DeputyCommissioner Churachandpur, Superintandant of Police Churachandpur leh Additional SP in jongvetlhah na leh kithopi na theichan a kithopi jing ding in khomite lhamonna ahung nei uvin, PuV.Hangkhanlian le aloinu a kon Dangka Rs.20,000/- le anchang Bag-6 leh Ahlu Bag-1 kithopina aneijinPu V.Hangkhanlian, Pu Khaipao Haokip, KIC, KKL chuleh thil hethem khangdong ho a kon injong khothah jot nading lampi nasatah in aboipiuvin, Pathen in malsom na nape jing taohen.

    Kakipah e. Keima,

    Ngamkhokhai Haokip Chief of T.Natyang Village

    Kasom-Khullen Block, Kamyong District, ManipurET-(FC-7820)8

    Kaikam Kipgen kimat ...anei nao chunga deilou na thu aphon utoh lhon in thal choi in thal choi akimaito pi ding ahi tin thuso chun

    asei in ahi.Hiche KRA sepai hochu k. Sajal kho apat Ngamnoh Haokip kiti khat leh S. Laijang kho apat

    Thangminlen @ Stephen kiti khat ahi. KRA hon New Keithelmanbi nit hum sunga adalhah uva milham suhgenthei angah lou ule KNF in kimoh vetlou ding ahi ati. Masang jep injong New Keithelmanbi area a KNFsepai suty akisol ho jong an vo ji uvin an nung solji uvin ahi. KNF sepai hohi hoilai mun hijongle in ache uvainsung mitoh nomtah a kimutoe sah ding hichea hi KRA in gihna ima anei thei loudi ahi. KNF in asei be naKRA hon hunam a New Keithelmanbi le Kangchup area a aum uhi agam lhang a chamna le lungmon na umnadinga a angah ding u ahi. KRA in a sepai ho alahdoh a Tintong Battalion asuhmang loule KNF in lethu nakinei di ahi tin LH Stephen akon KNF thuso kimu chun asei in ahi.

    Distt. Health Society in...in adoi le atuppipenchu vulnerable area lah'a Insuona awareness campaign bolding tihi ahi tin H.Loli in aseiye.Hetthei khat chu India sung ahi diarrhoea jeh'a chapang tampi in kumseh le thina anato jing'u ahi'n, hitobang

    thilsoh ho tuhtangna ding'a sorkar in "Zero Child death due to childhood diarrhoea" thupi noiya IDCF hi ahinpatdoh ahi.

    Tuni kin-gon a chun Deputy Commissioner, CMO, ZEO, DPO, DIO, DLOs (Health Dept.), MO i/c, DC(ZIO, ADC), CDPO, BPMU le district level officer phabep in pan ala'uvin ahi.

    Kihet-khelna chunga Pupa...asemna a hetpeh ding leh thuching ding in in Daniel Gangte President KIC, Kamthang Haokip President

    KKL, TL. Haopu Haokip President KSO-CCpur, Haoneo Haokip President TKSU-GHQ, Th.Thangboi Baite,Chairman KLACA ho apang vin, hitoh kilhon'a kinop tona soi kaina Mr. Semjakam Touthang Vajing Housaleh Mr. T.K. Stephen Kuki C-in-C aneilhon e tin Kuki Inpi Churachandpur akon'a General Secretary LalkhohaoChongloi in thuphon aneiyin aseiyin ahi.

    Mizoram a phatteplou blockade umAizawl, June 7, 2017 (IANS): Mizoram gamsung

    highway jouse'a NGO le simlai kiloi khom hon bandhabol in gamsung niseh kiman chahna hatah in asukhain thilpogari le mipo gari phabep jong kolasib khopisung'a atang den'uvin ahi. Bandh hi Local NGO hole simlai kiloikhomho'n asem'u Joint Action Commit-

    tee (JAC) in abol ahi.Police in aseidan in highway a phatteplou bandh hi

    Kolasib District Hospital a um senior doctor khatakhelding kikoilouva transfer akiboljeh'a JAC in abolahi ati. Hetthei khat chu 850 km sao NH 54 hi Mizo-ram ding'a ahinna gui tobang ahi.

    Sah-solam gamkai sung'a u m thingnoi ho ating-gu'u kivo bong ahitaiti'a Rajnath Singh in sei

    New Delhi, June 7(Zee Media): Securityforces ho choltihneilouvapan alahjingjeh'un Sah-so-lam gamkaisung'a umthingnoi toh kisai boinahoakemsuhjing'e tin UnionHome Minister RajnathSingh in aseiye.

    Singh in aseidan in Secu-rity hon Bodo insurgentgroup NDFB (S) ting-gu(backbone) ajepboh tolhonin achesa kum thumsung'achun thingnoitoh ki-saiboina sangtah inakemsuh'e. Hiche kumthum sung'a hin NDFBthingnoi 911 akimandoh in,thingnoi 52 security forceskhut'a amolliem in chuleh

    manchah le meichang pha-bep jong akimandoh in ahi.Chuleh tulaitah hi Nation-

    al Democratic Front ofBodoland/Saoraigwra[NDRB(S)]suhthipna ding

    natoh achelhah laitah ahitin Singh in aseiye.

    Thingnoitoh kisaiboina hi1997 a 2016 geiyinhatah inakemsuh in ahi. Chulehthingnoi toh kisaiboinalhomna pen kum chu 2015ahi. 2014 kum chun thilsoh824 anasoh in, 2015 kumchun 524 anasoh in chuleh2016 chun thilsoh 484 bouanasoh in ahi. 2015 kum'amilham 48 in thina anatuochu 2016 chun milham 46bouvin thina anatoh inahi. Mikikaimangnathilsoh jong 2014 chun369 ana um in 2015chun267 in akemsuh in chuleh2016 chun 168 bouana umin ahi.

    Nikho 5 chelha ding DAVP Photo Exhibition kipanta

    Imphal June 7,2017: Tuni chun nikhonga chelha ding photoexhibition kinguon Con-ference hall, SBI Building,Phoijing, IW a hondohnaaum in ahi. Kinguon achun Rajya Sabha, MPBhavananda, Station Di-rector in-charge All IndiaRadio, Imphal, Dilip May-engbam, DIPR directorMeghachandra kongbamle Field Exhibition Offic-er, DAVP, Imphal, Prem-

    lata Loitam Jin-gun, ki-neipa le Jin-ja'um inapang'uvin ahi.

    Bhavananda in kinguona ahoulimna'a chun Cen-tral Government inlaunch abol welfare pro-gramme homipi in aph-atchompi theina ding'uvapan alah ding dan'u ahilchen in ahi.

    Tuni kinguon a chunCentral Government inlaunch abol welfare pro-gramme pha bepho pho-

    to atah lang'uvin ahi.Dilip Mayengbam in

    kinguon a ahoulimna'achun PM Modi in presi-dent lui APJ AbdulKalam lungtup ho molso-na ding'a na atohdan hole 2020 kah'a India jongdeveloped country lah'aaminchuon theina ding'apan alahdan ahilchen inahi.

    FEO in-charge DAVP,Loitam Premlata Devi inkinguon a ahou limna'a

    chun photo exhibition aalimki tahlang welfarescheme hojouse ban ne-icha in hilchetna ape inahi. Chuleh mipi in wel-fare scheme ho aph-a t c h o m p itheinading'uva p a nalahding'uvintemnaaneiye.

    Tuni kingon chu Di-rector of Advertisingand Visual Publicity,Ministry of Information& Broadcasting, GoI,Imphal in aguon ahi.

    Isreal hi UN in anop nop a abol thei ahi tapoi: President Rivlin

    Pukhao Bailey Bridgethahsemding'aMotbung areawomen union in ngehnanei

    Kangpokpi, June 7: Tumasangjep'a Cyclone Morain Kangpokpi district sunghatah'aasuhboina'achunMotbung lePukhaokikah'akidoPukhao Bailey Bridge chutwi inanalhohmang in ahi. HichethilsohjehhinMotbung lePukhaokhomiho'nboinasangtahatoh'uvin ahi. Sorkarin agangtheipen'ahiche lei hi athahsem ding in MotbungArea Women Union in ngehnaaneiye.

    Pukhao Bailey Bridge hi khomiho'n 2015kum'achuthing'a phatchomkhatmantheiding'aanathahsem'u ahi.Ihamti'asorkar in aphatcha'a lei asemphatlouvaahile-hkiphinnakhoutahkinei ding ahi tin Motbung AreaWomen Union in gihnaaneiye.

    Imocha in aseidan in,kachapa Hitler hinLakhipyari le achanuatha'a ahileh ,hiche nikho'aInn ahunglhun'a chu gokot ding chulehasangkhol'a jong thisanmal khatbeh hijong lekimuding ahi ati. Hettheikhatchu Lakhipyari leachanu kithanikho'a chugo hatah'a ju ahi.

    Alangkhat'ajong policein mithana'a kimangchemcha le bang'a kimufingerprint ho forensic re-port mi hetthei in atahlang

    hihlaiyin ahi. Chuleh La-khipyari hin Uicha hang-tah khat jong avah ahi'n,hiche nikho'a chu Insunga mikh attou alut'a ahilehUichachun ahap teidingahi. Ahinlah hi cheni kh ochun Lakhipyari inhengho'n uicha ham ginkhatvei jong aja po'uvinahi. Monika khut'a kimusamjong samsaokhat 'aahi ti'a police in aseisa ahi.Ahinlah Hitler hi asamjong saolou ahi.Thilsohpettah'a chu Hitlerle aloipa Naobicha in ana-

    tohna munlhon ajuot kiguotpettah lhon ahi. AhinlahNaobicha chu ana kiguotloulai jeh'a Hitler inpolam'a agari akham chulamninglang'a park agabolahi. Hiche hi nilhahlam-nidan 3:30 vel thilsoh ahi.Hichepettah' a chu La-khipyari loipa S.Tomba inakelkot'u kihonloujeh'aGari horn amehging pet-tah ahi. Hitobangd inmun'akachapa mithat ding'aakingoh tei tei hi lungdonumtah ahi tin Imocha inaseiyin ahi.

    TYA-GHQ in HSLC 2017themvetna'a pachangsimlai ho

    kipapiImphal, June 7: Thadou Youth Association - Gen-

    eral Headquarters, in HSLC Examination-2017 ap a c h a n n a n e i T h a d o u p a o t h o s i m -laijouseakipapinathuaphongdoh in ahi.

    Chuleh maban'a atoh athamna jouse'uva pachannaanei ding'uvin kiloikhom in vang thumpehna akineiyetin kiloikhom, Secretary, Education, Ph. VahgunneiSingsit a kon kimu thulhut chun aseiyin ahi.

    Chukit leh simlaiho pachanna ding'a asun ajaan a hinboipi jilkung ho chung'a jong kiloikhom in akipana thuaphongdoh in ahi.

    Khongban tabam Imocha in Lakhipyari le Monika kithana chung'amuona aneiloudan phongdoh

    Imphal, June 7: Uri-pok double murder case amuochangKhongban-tabamImochain tuni chu-na chung'a ngohkisemkhum ho adihlou ahi dan-phondohn aaneiyin, au-thority in muona nei dih-tah ho agangtheipen'aamatdoh ding in ngehnaaneiyin ahi. ChulehLakhipyari le Monika thi-na chungchang'a achapaHitler jo ng ginmol ah'aapanna chung'a alungkimlounaj ongaphongdoh'e.

    IT le Skill Developmentchungchang'a seminar kibol

    Imphal, June 7: TunichunLuwangshangbam-MamangLeikaia Information and Culture Society,Manipur le yuvaMorcha, Heingang Mandal in In-formation Technology le Skill Development Dig-ital Literacy chungchang'a one-day seminaranabollhon in ahi. Kinguon a chun Informationtechnology, Secretary, Suman Singh le H Ito in panala lhon in ahi.

    KingonchuHeingang A/C sung'a unemployed youthho'n ski l l developmentlam'alunglutnaaneinading'ulungtupneipum'akibolahi.

    Jerusalem June 7(WIN): Tuni Vahchan-ni (Wed) chun IsraeliP r e s i d e n t R e u v e nRivlin in United Na-tions adia US Ambas-sador Nikk i Haley,Jerusalem’a a-inmunah ana kimupi in ahi.

    Hiche a chun Presi-dent pun leiset gamhokiloikhomna poimopena mopohna nei ahinadinmun a Israel pan-huna a panlahna pha-tah aneina a pachatnaneiyin, “Nang tosothuna jal in phat-thah

    beh ahung kiapnatan,nangin (Israel) ngailutnajal in UN sunga Is-rael ‘changkhat-pu’akihitapoi. Tun vangIsrael hi UN te suh-le-peh leding punchingbag ak ih i tapoi” t inlemna ana neiyin ahi.

    “ Yo m H a S h o a h -Holocaust MemorialDay nikho’a UN a ka-houlimna chun, phat-chesa hoakon UN injildoh/khahdohna aneiangaiyn, Israel chungngen jenga mosona lethet-tum jing angah

    angaiye, kanati” tin-jong lemna-houl imphabep lah’a aseinaajong aseiyin ahi.

    Alangkhat’a, Am-bassador nun IsraelPresident in alemna akipathu phon tolhon in,“ I s r a e l g a m k a h i nchoulut hi nop kasah-na asangin, kakipahlheh’e . I s r ae l mip iakon tosot-kithohunaeineina’u chung ajongkakipanau asang’e”atin ahi.

    Chule, “UN in Isra-el ana doudal jing nahi

    ana sot lheh tan ahi.Hichu tu-maban apatki-umsah talou dingahitai. Keima tah in-jong mi-chung’a thajetkihatsah leh alamlou ami-sugenthei bullies,ho kavetnompon ahi”ati.

    US Ambassador (tothe UN) Nikki Haley inahoulim chaina a, “Tu-maban apat UN noilhahUnited Human RightsCouncil a Israel chun-gthu phot-phot tengleh‘nikho-thah’ hiding ah-itai” tin ana seiye.

    CM in Manipur Police Deptt. Store house'akon cardboard akisemkong-gahmudoh; muonaneihoguotnakipeding ahi ti'asei

    Imphal, June 7: Ma-nipur Police Personnelho cardboard a kisemkong-gah akipe'uve ti'a facebook account'a heh-na amuto lhon in ChiefMinister N.Biren in tuni-chun Manipur Police De-partment store house kot-heh ahehkhum tan ahi.Kong-gah ho chu sup-plierkhat in State PoliceDepartment ding'asorkar lui in vaiahoplaiyaana peh ahi.

    CM N Biren intuninilhahlam'a ChiefMinsiter'sSecretariat ,conference hall' a thusomihotoh aki houlimna'aaseidan in Manipur Policeho kong-gah quality hoil-oukipeh hi facebook'ahehna kamu'a kon hungkihedohpan ahi ati.

    CM in fb a hehnaamu-jouchun DGP le Addition-al Chief Secretary, hometoh 1st BN Manipur Ri-fles le Imphal West Dis-trict Police store housetenikholchilnaaneiyin ahi.Store house teni kholchil-na aneina' achun Ma-nipur police ding'a kikoi

    kong-gah hosavun'akisemhilouvacardboard a kisemahidankicheh tah in amudoh inahi. Hiche kong-gah hochu 2013-14 kum'achuM/s Abdul KhaniKhankiti firm khat in Manipurpolice ho manchahding'asupply anabol ahi. CM in

    aseidan in hichechungth-ukholchil ding committeekhat kisem doh ding, muo-naneijouseguotnaki-peding ahi ati. CM inaseibena'achun, commit-tee semdoh ding tohgonk-inei hi political advantagedeina le mimal khatvetdana'a kibol ahi poi ati.

    JINIMS mun'a Speciality Clinickihongdoh ta ding

    Imphal, June 7: MS JNIMS in thuphon ahin-nei toh lhon in Facility of Speciality clinic Rhi-nology, Head & Neck Cancer chuleh Neurootology chu ENT OPD, JNIMS Hospitalmun'a nisim June 6,2017 Tuesday ni'a pat ki-hong pan ding ahitaiati. Speciality Clinic sched-uled phat hi- Tuesday pung 1:30 apat 2:30 chanRhino logy ved ingchu- Prof . M. Madhumangol, Dr. Y Tomba Singh, Dr. N. KumarjitSingh chuleh Dr. Monica Karam; Wednesdaypung 1:30 apat 2:30 chan Luchang leh Loi ved-ing Dr. N Devakanta Singh, Dr. N. Lungleng-chulehDr. T. Biram Singh chuleh Thursdaypung 1:30 apat 2:30 chan Neuro otology ved-ingDr. P Dhakashwar, Dr.Ak. Babie Anand lehDr. Songkhongam hiding ahi tin Prof. L. Ran-birsingh. Medical Superintendent JNIMS, Po-rompat in het sahna ahin nei in ahi.

  • cmyk cmyk

    cmyk cmyk

    Vanghomni (Thursday) | Lhadou (June) 8, 2017 4Eimi Times

    J.N. PUBLIC SCHOOLKANGPOKPI, SADAR HILLS, MANIPUR

    Affiliated to CBSE, Delhi, Affi. No. 1230044School Code No. 31037

    CONGRATULATIONThe Managing and staffs of J.N. Public School, Kangpokpi extend our heartiest congratulation to outstanding

    performance of our students in the All India Secondary School Examination (AISSE) 2017 Class-X conducted byCBSE.

    Performance :Sl. NAME OF CANDIDATES LETTER MARK SCORE CGPA1. Pankaj Kumar Jaishwal Eng, Hindi, Maths, Sc,S.Sc 9.22. Thangboimang Haokip Eng, Maths, Sc, S.Sc 8.83. Muskan Adhikari Eng, Hindi, S.Sc 8.64. Haogin Haokip Eng, Sc, S.sc 8.65. Lhingboineng Haokip Eng, S.sc 8.46. Tingneilhing Hangshing Eng, S.Sc 8.47. Kimdeivah Khongsai Eng 8.28. Seiminthang Chongloi Eng. S.Sc 8.29. Nehdinglen Khongsai Eng. S.Sc 8.210. Th. Kaplellem Eng 811. Lhingjahoi Sitlhou Eng 812. Neideivah Khongsai Eng 813. Kimdeilhing Khongsai Eng 814. Lamboilhing Khongsai Eng 815. Seigunmang Khongsai Eng 816. Chongpineng Khongsai Eng 817. Hoineilam Khongsai N/A 7.818. Anjali Singh N/A 7.419. Kishan Shah N/A 7.420. Tongminlal Khongsai N/A 7.221. Lhingneithem Kipgen N/A 7

    *100% First ClassMay you continue to excel in all your endeavour

    Sd/-School Managing Committee

    ET(6064)-8/9

    MINIMUM QUALIFICATION : CLASS-X & ABOVE

    ADMISSION OPEN

    ET(FC-7822)8/9

    Certificate LostI have lost my Original B.Sc Registration Certificate bearing Regd. No. 14440611 of 2014 issued by the concerned

    authority of Manipur University on my way between New Lambulane to Modern College, Porompat on 4th June,2017.

    Finders are requested to handover the same to the undersigned.Sd/-

    LamneivahD/o Holkhotong Haokip

    Dongsum Village, Senapati District# 8974958115

    ET(6066)-8

    LUNG HEM NA CHUNG A KiPA THUPHON NADate: 04/06/2017

    Pu Khailun Haokip hi 29th May, 2017 nikhon KNF (N) kiti thingnoi hon, akhol jin na, T. Natjang khomun akon anamanun, Namkhat, Sopikhat, Paokhat tho ihi nao sumil in, Lungsetna beihel in thoh genthei tah leh panpi ngai in KNF(N) kul sunga 1st June 2017 4:30 A.M in ana molliem tan ahi.

    Pu Khailun Haokip Longdamsa L. Molnom Haosapu leh khomiten khoto tah in anavesui uvin muntin a umInsungmiten 2nd June 2017 nikhon ngailutna neitah in L. Molnom khosung a um Pu Khailun Haokip longdamsachu ahinpo uvin District H.Q Ukhrul ahinlhut uvin, T.N.L Office mun a W.T.R, T.N.L, Shenao long, T.K.S chuleh K.T.Ulamkai ho leh angailu agol apai atoh khompi cheng in kilomtah in, Condolence Programme aman piuvin Pu KhailunHaokip in anatoh phat naho jal in ngailutna message leh thilpieh chom chom tampi apeh chai un ajan jan in Chassadkhopi ana kilhut in Centre Church Chassad Pastor leh Deacon Board Haosa upa leh khomiten khoto tah in anatoupikhovah un, Ngailutna jal in thilpeh jat chom chom apeovin Date 03/06/2017 nikhon Chassad khopi akon alongdamsaakipo in Kamjong mun a G.P.R.N hon kilom tah in Condolence Programme aman pi uvin achenna Phaimol khopiana lhut taove. Sah leh lhang akon, Haosa , Upa chule angailu ho jouse leh Phaimol Haosa leh khosung mite hohapan najal in kilom tah in Head Deacon Phaimol Baptist Church Thempu Hegin Baite hinan lhan a vuilem anahitai.

    Pu Khailun Haokip thina/molliem na chung a ngailut najal a gentheina leh puldou na dimset pum a pan hinla hojouse chung a Insung miten kipathu kahin phong uve. Keihon bolpeh thei kanei pouvin, Hijong leh natoh phat naochung a Pathen in phatthei naboh cheh tao hen.

    Kakipah e

    ET-(FC-7819)8

    KeimaJanglet Haokip, Anaopa

    Phaimol Village

    SUMMONSTo,

    Mr. Forstan Anal, age 51 years, son of late Bipol Anal, resident of Zomi villa North AOC, Minuthong,P.O and P.S Imphal East, Manipur.

    Whereas the above-named plaintiff has filed a suit under Section 10 (ix) of the Indian Divorce Act, 1869read with 7 (i) Explanation (a) of the Family court,Act, 1984 for a decree of divorce by dissolving the marriagesolemnized on 21.05.1991 against you.

    You are hereby summoned in this court in person or by a pleader duly instructed, and able to answerall material questions relating to the suit on 22.06.2017 at 10:30 a.m and to answer the claim without fail, youmust be prepared to produce all the relevant documents upon which you intend to rely in support of yourdefence.

    Take notice that, in default of your appeareance on the day before mentioned, the suit/case will be heardand determined in your absence.

    Sealed and signed by the order of this court on this 6th of June 2017. ET(6065)-8/9

    11 Powerful Superfoods for DiabetesDiabetes is a chronic disease where your diet plays an important role. In fact, regulating and controlling

    your diet can improve your body's repose to insulin and help in managing the ailment in the long run. The goodthing is that the best foods for diabetes are simple every day staples and not some exotic ingredients. A healthymeal plan for a diabetic should include the following: high fiber, antioxidants, vitamins and minerals, lean proteinand fresh fruits and veggies.

    We asked Dr. Sanjay Kalra, Consultant Endocrinologist at Bharti Hospital Karnal, to help us out here."A diet that is low in carbohydrates and calories and naturally rich in nutrients with healthy fats in moderationis ideal for a person with diabetes," he says. However, keeping a tab on your eating habits does not necessarilymean that you should live a life of deprivation. Managing diabetes is all about making some adjustments in termsof what you eat, how much you eat and when you eat. Here are some superfoods that can help you fight diabeteseffectively.

    1. Beetroot Beetroots are not only delicious and satisfying but also low on the carbohydrate content. They are also a rich source of vitamins, minerals, fiber, and phytonutri ents - all of which help in managing diabetes. When consumed the natural sugars in beetroot don't get converted into glucose in the body too quickly which makes them good for diabetics. Beetroots are also high in a type of antioxidant called lipoic acid which protects your cells from the damage caused by aging.

    2. Tomatoes Rich in lycopene, tomatoes are great for your heart. They also reduce blood pres sure and the risk of heart complications associated with diabetes. Tomatoes are packed with Vitamin C, Vitamin A and potassium. They are low-carb and also low in calories which make them a superfood for diabetics.

    3. Pumpkin SeedsKeep a handful of pumpkin seeds with you to fight cravings for fatty and sugaryfoods. They are rich in iron and unsaturated fats and help in suppressing your appetite. When it comes to snacking, always remember that the key is portion control.

    4. FlaxseedFlaxseed contains large amounts of an insoluble fibre called lignan. Flaxseeds helpin reducing the chances of heart complications and also the risk of strokes linkedwith diabetes. It regulates blood sugar levels in the body and improves gut health andinsulin sensitivity.

    5. Mixed nutsNuts are rich in omega-3 fatty acids and have low glycemic index scores. The essentialoils and overall nutrient content of nuts helps in reducing diabetic inflammation, bloodsugar, and LDL (bad cholesterol) levels. A handful of nuts or roughly 30 gramsconsumed daily is good for your overall health. Nuts can be a good substitute forcarbs.

    6. Whole grainsWhole grains like barley and oats are full of fibre which digests slowly to keep youblood sugar from spiking suddenly. Consuming whole grains regularly helps in preventing weight gain which is a big risk factor for diabetes. They are excellent sources of vitamin B, iron, and minerals. They also help in keeping the digestive systemhealthy, reducing LDL cholesterol and stabilizing blood sugar levels.

    7. Bitter gourdBitter gourd contains active substances that lend anti-diabetic properties like charantin which is known for its blood glucose-lowering effect and an insulin-like compound known as polypeptide-p. The best way to consume it is to have fresh bittergourd juice early morning on an empty stomach. You can add a piece of amla or Indiangooseberry to get you dose of Vitamin C for stronger immunity.

    8. Jamun Jamun is one of the best super fruits for diabetics. Consumption of jamun is known to improve insulin activity and sensitivity. In Ayurveda, jamun is used for treating digestive disorders and jamun seed powder is touted as a great home remedy for con trolling high blood sugar levels. Jamun has a low glycemic indexand helps to convert starch into energy keeping your blood sugar levels in check.

    9. FenugreekMethi seeds and methi leaves are both superfoods for diabetes. They contain fiberand help in slowing the digestion process and thus regulate the absorption of carbohydrates and sugars in the body. They improve glucose tolerance and also lowerbad cholesterol levels. Methi seeds can be soaked overnight can the 'methi ka paani'should be consumed early morning on an empty stomach for good health.

    10. GuavaGuava has a low glycemic index score and is very rich in dietary fiber that helpingin treating constipation which is a common complaint people with diabetes have. Somestudies indicate that guava may help slow down sugar absorption in your body. Itserves as a great mid-meal snack.

    11. Turmeric Turmeric is considered to be a great Ayurvedic superfood for diabetes. It can be an effective herbal way to control blood sugar. It regulates the functions of the pan creas and balances the insulin levels in the body. In his book, 'Ayurvedic Home Remedies', Dr. Vasant Lad suggests that diabetics should follow the kapha-pacifying diet and especially avoid excess intake of sugar, carbohydrates and dairy products. Instead, they should take more fresh vegetables and bitter herbs.

    Admission NoticeThe MBC Higher Secondary School

    Mission Compound, Kangpokpi, Kangpokpi District.Sadar Hills, Manipur-795129

    Applications in the prescribed form obtainable from the School office are invited for admission to Class XIScience and Arts for 2017-18 academic session.

    Scheduled of Admission Processes:1. Issue of Application Form : 5th June, 2017 (Monday)2. Last Date of Form Submission : 15th June, 2017 (Thursday, before 12 noon)3. MBCHSSET (Entrance Test) : 24th June, 2017 (Saturday)4. Venue of Test : MBC Hr. Sec. School, Mission Compound, Kpi5. Entrance Test Result : 26th June, 2017 (Monday)6. Counselling/Interview : 28th June, 2017 (Wednesday)7. Final Result : 29th June, 2017 (Thursday)8. Admission (only one day) : 3rd July, 2017 (Monday)9. Commencement of Class : 10th July, 2017 (Monday)Streams of Study:A. Science B. ArtsS01 English (Compulsory for all) A01 English (Compulsory for all)S02 MIL(Thadou Kuki/Nepali/Alt. English) A02 MIL(Thadou Kuki/ Nepali /Alt. English)0S03 Physics A03 HistoryS04 Chemistry A04 Political ScienceS05 Biology A05 SociologyS06 Mathematics A06 Economics/EducationS07 Home Science A07 Home ScienceFee Structure:

    Class XI Class XIScience Arts Hostel Facility

    Admission Fee 3700 3200 Hostel Room Rent Rs. 400 per monthMonthly Tuition 650 650 Electricity Rs. 100 per monthScheme of Entrance Test:Multiple Choice Questions (MCQ) on-Science: Physics, Chemistry, Biology, Mathematics, and English carrying 30 mark each.Arts: History, Political Science, Economics will carry 40 mark each and English 30 marks of Class X standard. The

    interview carries a maximum of 30 marks thereby making total of 180 marks for the whole selection processes.For Details: #9402666687/9436241098 email: [email protected]

    Sd/-Principal

    MBC Higher Secondary SchoolMission Compound, Kangpokpi

    ET-(6067)8/10/12

  • cmyk cmyk

    cmyk cmyk

    Vanghomni (Thursday) | Lhadou (June) 8, 2017 5Eimi Times

    VISIT TODAYHinjon un! Hinjon un!

    PILES CURE CENTREKabiraj Md. Taj Khan

    Specialist in: 1)Piles &Festula 2) Asthma 3) Dental 4) Allergy 5) Tonsils 6) Sinus

    Chule AYURVEDIC lou jat jatjong muthei ahi.BLUE HILL LODGE 1st FloorPlace: Old Road Senapati Bazar#9856537833 / 7085380955Time: 8 AM to 4 PM (Friday & Saturday)

    AG-17 Days

    GOOD SAMARITAN PUBLIC SCHOOL,SHONGTHU AVENUE, SAIKUL

    Recognised by COHSEM(Co-Educational Institution)

    FOR CLASS XI (SCIENCE STREAM)For the Session of 2017-20191. Admission Starts From 2nd May, 2017.2. Regular Class Begins From 10th July, 2017.3. Boarding Facilities For Both Boys And Girls.4. Qualif ied And Well Experience Faculties.5. 50% Admission Fees Consession To Student With 60% - 75%6. Free Admission To Student With 75% Onward.7. Low Admission And Tuition Fees.8. Regular Practical Classes.9. Sports & Song Classes On Every Saturday.10. School's Bus Services Available.FOR DETAILS CONTACT PRINCIPAL G.S.P.S DURING OFFICE HOURS

    ADMISSION OPENADMISSION OPENADMISSION OPENADMISSION OPENADMISSION OPEN

    FC-5/6/7/8/9/10

    EXCELSIOR SPOKEN ENGLISH(A Holistic Centre of English Language)

    SUMMER ENGLISH COURSE1. CHILDREN'S ENGLISH COURSE : For School going students during summer break.2. GENERAL COURSE : For Businessmen, House-wives, Pastors, Evangelists,

    Social workers, Job-seekers, Employees, etc.3. ADVANCED COURSE : For an in-depth study on English Phonetics.

    Best for teachers, Students, Scholars & You.Here in this course, you'll have everything you need to master English.

    Classes : June 7, 2017 (Wednesday) AddressAddressAddressAddressAddress

    EXCELSIOR SPOKEN ENGLISHBehind Synod Super-marketCentral Vengnuam, Lamka, Ccpur# 9612519362 # 9612692707# 7005846438EX-4/5/6/7/8

    ContactContactContactContactContactS. KHUMA THANGJOMProfessional Trainer & Tesol Teacher,

    Certified by Asian College of Teachers, Tesol Canada & College of Birmingham (UK)

    LODESTAR PUBLIC SCHOOL, KHONGSAI VENGLaipham Khunou Opposite 2nd IRB Gate, Khuman

    Lampak, ImphalAffiliated to CBSE aff. No. 1230027

    Admission open for Class XI Arts and Science, for 2017-18 sessionClasses will commence from 5th July, 2017SALIENT FEATURES;1. Located in the heart of Imphal Town.2. Dedicated and experience faculties.3. Separate boarding facilities for Boys and Girls.4. Fee concession for meritorious students.5. Van facilities available. Contact No. 9856202783 / 8730028799

    ET(6050)-4/5/6/7/8/9

    V. K. TAWNA COLLEGERed Cross Road, Lamka, Manipur.

    Streams: Streams: Streams: Streams: Streams: Arts, Commerce & ScienceArts, Commerce & ScienceArts, Commerce & ScienceArts, Commerce & ScienceArts, Commerce & Science

    V.K. Tawna College is happy to announce to the public that from this academic yearwe are going to introduce world-class classrooms in the town with projectors inall classrooms with facilities for access to current happenings and inventions aroundthe world.

    Build your carrier here and experience the latest teaching methods in ourclassrooms as it happens around the world.

    Be the first. Let others follow.ET-(FC-7810)-6/7/8/9/10

    ADMISSION OPEN FOR CLASS XI

    Sd/-Principal

    ET(6053)-5/6/7/8/9/10/11

    Congratulations!EMMANUEL TUTORIAL once again continues their tradition

    of success by producing the most number of 1st divisional in HSE& HSLC examination 2017.

    We proudly congratulate all the seccessful candidates and wishingfor a bright future.

    i) Pass % in HSE-2017 : 98% (All 1st Div)ii) Pass % in HSLC-2017 : 95% (All 1st Div)iii) Compartment : 2 students for Cl-xii and 3 students for Cl-xiv) Fail : NILv) Pass % for BOARDERS :100% (All 1st Div)

    * Compartment exam for Cl-x.* Subject : Maths & Science.* BOARDING available for boys only

    from cl-ix to xii.* No extra tuition fees for boarders.

    THE INDUS VALLEY HOTEL LEH, LADAKH, J&KWanted Managers Application via email and telephonic calls are invited for the

    following post with qualifications:1. Manager front off ice with B.H.M Degree2. Manager food and beverages with B.H.M degree3. Manager Housekeeping with B.H.M degree or D.H.M diplomaInterest and eligible candidates may contact the following website email and

    mobile numbers along with relevant photo copy requisite documents.Peference will be given to the candidates with eloquence in English and

    managerial experience in hotel management. For further datails contact :[email protected], +918755252233, +919596901601

    Sd/-Silvia Neinou Haokip

    ET-(FC-7813)-7/8

    ACHIEVERS COACHING CENTRE NEAR BRIGHTER ACADEMY, NEW CHECKON, IMPHAL

    WE CONGRATULATE OUR ACHIEVERS INCLASS-X & XII EXAM, 2017

    CLASS-XII(Science) CBSESl Name PC1. Lhingminnei Lhouvum 79.6%2. Nengngaikim Lhouvum 78.4%3. Thangkhochon Haokip 78.4%4. Seiminthang Kipgen 78.2%5. Lunginmang Tuboi 67%6. Lhaineihoi Lupho 65.8%7. Lucy Hoilalmoi 61%8. Nengpilhing Haokip 59.6%9. Lunkhopao Lotjem 57%10. Christina Gangte 57%11. Rachel Gangte 57%12. Lienromel Gangte 59%

    CLASS-XII (Science) COHSEMSl Name PC1. Sehminchon Lhouvum 71%2. Seilenmang Lhouvum 66.2%3. Achung Aimol 65%4. Borchung 63%5. Chingnou Baite 62.4%6. Nemneithem Haokip 61.2%7. Lhingpahhoi Kipgen 60%8. Haokholal Kilong 62%

    CLASS-X (BOSEM)Sl Name PC1. Veingaiching Vaiphei 71%2. Tailalbel 71%3. Vahneithem Haokip 70.5%4. Lhingsangnunnem Haokip 66%5. Taineisem Kilong 63%6. Thangminlen Touthang 59.3%7. Paoginlen Lhouvum 56.6%8. Manglenhao Haokip 54%9. Hoineivah Gangte 51%10.Kimngaineng Touthang 53%11. Mangkholun Touthang 52%

    WISHING YOU ALL A BRIGHT FUTURECommunication ahithei lou jeh in student tampi result akitahdoh

    jou tapon, neina ngaidam uvin.

    Cl-X Compartmental Exam-2017Class starts on 9th JuneFor Detail contactGood Shepherd Boarding# 9862268661

    ET-(6062)-7/8

    AC-8/11/14

    IDEAL ENGLISH SR. SECONDARY SCHOOLCharhajare P.O. Motbung, Kangpokpi District, Manipur

    Affiliated to CBSE, Affiliation No. 1230029

    FOR CLASS - XI (ELEVEN)Admission opens for Class-XI (Eleven) in HUMANITIES (ARTS) and COMMERCE

    STREAM for the session 2017-18. Admission forms can be obtained from 5th June,2017 onwards from the School office.

    Commencement of Class : 3rd July, 2017ATTRACTIVE FEATURES:∗ 100% Pass results in Board Exams for last 10 years (2008-2017)∗ Well qualified and experience staffs.∗ Situated adjacent to NH-2 (Previously NH-39).∗ CCTV enabled with Wi-Fi free campus.∗ Smart infrastructure with playground, children's park and digital classroom.∗ Well equipped Libraries, Science and Computer Laboratories.

    Sd/-Principal

    ADMISSION NOTICEADMISSION NOTICEADMISSION NOTICEADMISSION NOTICEADMISSION NOTICE

    ET(6055)-8/9/10

    ET(6023)-27/28/29/30/31/2/4/6/8/10

    HETSAHNALAJANGPHAI VILLAGE, CHURACHANDPUR

    STONE CRUSHER A MUTHEI HO1. 20 mm Concrete2. 10 mm Concrete3. Leingoi (sand)Adei ho dinga Phone hinbol thei jing ahi

    Contact No. : +917628093255

    ET(FC-7817)8/9

    GAS NEWS

    NEICHEH DIA PHATAHHoubung jousen amanthei ding

    HOUBUNG MIN-THENG RECORD BOOK (Membership Register)Chuleh

    GOVT. SERVICE BOOK NO. 8 & 10a cover hoitah a kisem aumtai. Adei jousen anoija hi muthei ahi.

    Proprietor Ja-lhai Offset PrinterTuibong Bazar, Ccpur

    ET(FC-7821) 8/9/10/11/12

    Eimi Boys HostelShillong, Nongthymai Laitumkhrah a Eimi

    ho dingin Hostel khat akihong in koi tobangSchool/College kai nom umna ding helou,aumnom hon hiche phone no hi contactbol thei ahi.

    Contact No. 8132835432ET(6056)-6/7/8

    OJA M.V. AZAD PHUSHAMKeima pamche nopmo na kana ni 2/3 kana neiji in

    Ka piles ahung chollha jin chule tithahbang in ahung thahdoh jin, pat potteng holla kon thisan ahungpot jinahile athahjin khutle keng thajunghojong anguilha jin chule khut tha lekengtha lhahsamna kana neiji chuOja M.V. Azad , 8014025567/7628890261 ama kom’a kaki vetsah akon inkahung phatan achung’a kipathu kahin phong’e.

    Amun : Centre Road, Opp. ICI Church RoadHiangtam Lamka, Ccpur.

    Keima, Mamang, RengkaiET(6051)-12 Days

    KABIRAJ M.V. KAYAMUDDINCHUNG’A KIPATHU PHON

    ET(6038)- 24 Days

    Keima, Demkhosei Haokip

    Keima patpot noplounaphatsottah kana neijin, pampotsehle hol ahungchollha jin,athisohjin imacha neh nomnajong kananei pon ahin OjaKabiraj M.V. Kayamuddin kanakivetsah akon in tun kahungdamdoh tai.

    Mayang Imphal Konchak Bazar(7:00am to 12 noon). HattaMinuthong Bazar (1:00pm to5:00pm)

    KABIRAJ MD ZIA-UL-HAQUECHUNG'A KIPATHUPHON

    Keiman nong gui nat kana neijinchule holpomdoh, thah ji a bollahumsesu a chollha ji kaneijin OjaMD Zia-ul-haque Phusam C/no.9615256612, 8414825323, Add.Kekru Villa North AOC Opp.AMUCO/UCM Gate, Imphal 10:00AM to 5:00 PM. Mayang Imphal KonchakBazar 6:00 AM to ....? ama koma kakijen sah akonin kahung damdoh in, hijeh chun amachung’a kaki pana kahin phong e.

    Keima, T. Neino, SenapatiET(3991)-3 Days

    Manipur PoliceGas Service

    Book : 28/2/2017Valid : 27/2/2017Stock : 306 (CTC &

    DNSC only)Time : 10:00AM-1:00PM

    Hrangchal GasAgency (Old Lambu-

    lane)Book : 24/03/2017Valid : 21/03/2017

    (Aadhaar link consumersonly)

    Stock : 612Time:7:30AM-10:30AM

    HS Indane Mot-bung

    Book : 9/4/17Valid : 6/4/17Stock : 306Time : 10:00 AM-12:00 PM

    M/S AshangbiIndane, Sugnu

    Book : 10/04/17Valid : 01/04/17Sl. No. 11767Stock : 306

    Time : 9:00AM-11:00AM

    SaS GasBook : 13 Feb13 MarchStock : 306Time : 9:00 AM till last

    stock Price : 699Ujjawlla ten 11 am in

    lak theih ding

    Kim Joe GasBook : 15 FebValid : 15 MarchStock : 256

    ( D B C . 1 9 K GCOMM.available)

    Time : 9:00 AM tilllast stock

    GAS NEWS

    Maibia GasMoirang

    Book: 22-3-17Sl No. 5970Valid: 20-3-17Stock: 306Time: 7 - 11 am

    RBD IndaneBook: 27-3-17Valid: 18-3-17Stock: 612 DBTL onlyTime: 6-10:30 am

    K&K IndaneService

    Book: 28-3-17Valid: 22-3-17Stock 612 DBTL onlyTime: 7:30 - 11 am

    Manipur GasService

    Book: 18-3-17Valid: 11-3-17Stock: 306 DBTL onlyTime: 7:30 - 9:30 am

    AthokpamIndaneService, Wangjing &

    KhongjomBook: 20-2-17Valid: 2-2-17Stock: 612 CTC onlyTime: 7:30 - 10 am

  • cmyk cmyk

    cmyk cmykOwned, published, printed and Edited by Momoi Kipgen at Bibis’ Home, New Lambulane, Imphal-East (Manipur) 795001, at Eimi Offset Printers, New Lambulane, Imphal. Asst. Editor: T. Ringo Lhungdim, Off ice Landline No. (0385) 2450949

    Vanghomni (Thursday) | Lhadou (June) 8, 2017 6Eimi Times

    Massimiliano Allegri in Juventus toh kum thum adinga contractana kai

    Turin- Juventuscoach MassimilianoAllegri in Juventus acoach hina kum thumsuh sao be na dingincontract ana kai tanahi. A contract lui chu2018 chan adin ana hiin ahi. Juventus coachhina ana lolhing lheh inhinlah Cahmpions finalani vei lhin na dinginana gollal uvin ahi.Real Madrid khut a 4-1 a ana gol lal u ahi.Hetthei khat chu An-tonio conte khel dingaana kilhen ahi mitam-tah in jah da ahin hin-lah lolhing na tamtahclub a ana po lut in ahi.

    AC Milan coach lui ana-hi Allegri hin Juventus hiSerie A champion kumthum kijom in anal ah piin chuleh Coppa Italiajong nivei anal ah pi in

    ahi. Allegri hin Pre-mier League club apanmun kanei nom eana ti in hinlah Juven-tus toh kum thum con-tract ana su sao be in

    ahi. Amahin AC Milancoach ahi lai ajong Se-rie A analah khom pi achuleh Suppercoppajong akum mama chunanalah peh ahi.

    De Rossi in 2018 world cup jou a retire ding gelRome- Italian football

    player Daniele De Rossiin asei na a Roma con-tract kichai le ball pehkangah Meithei ahitai tinana sei in ahi. GianluigiBuffon in 2018 WorldCup jou a internationallevel akichep na kangahdi ana tit oh lhon a amanung jui ding jong kagelji e tin ana sei in ahi. DeRossi Roma contract hi2019 le kichai ding ahi.Hetthei khat chu jani lhahinternational friendly a

    Uruguay toh kichep na acaptain hin na pan mu ana

    lo ahi. Hiceh kum 33 atah pa hin Roma toh ama

    sa hapta a contract thahbolding a anakihou pa hinasei na khovi World Cupkichai ule ve ute tin ana seiin ahi. Thuso kimu in DeRosii Inter lut di ana seichun ama lethu na anei naa hiche thu jeh in kisah boina kanei ppi ajeh chu keiInter player kana hikhapoi ana ti in ahi. Aman aseibe na a Roma jersey til-ou adang kaki ah khahlou jeh in adang ah ding hikidang di ahi tin jong anasei be in ahi.

    Russia in Confederation cup masanga security chah thet a koiMoscow- Russia in

    Confederation cup um ditoh lhon in security ana suchah be uvin ahi. Hichetournament hi World cupjinlhun ding ding in kumkhat masanga kigon natabanga Continent jousea champion toh Wold Cupjinlhun ding te toh Olym-pic Gold medal hi hi inkichep na anei jiu ahi.Hiche Confederation cuphi Russia te adinga jongkisem phah na hoitah hid-ing ahi. Russia hi FIFARankings a 63rd na a um

    ding Confederation cup leWorld cup a aum lou nadingin temna ahin nei inahi. Putin in lha masa chunhitabang boina akon kivenna dingin ahunglhung dingtournament ho a mipi inmun ong lah le tui lam hoa kikhop ho kha ding in anasei lha in ahi. TuchungConfederation cup ahi tick-et kichoh jousen ama amaID cheh phate a apeh dingu ngai ding ahitan hai.Hiche toh kilhon a boinasem aum le hetdoh a matna um ding ahitan ahi.

    ahi. Ningkum euro a Rus-sia le England kichep na aave ho kinah na chunga

    Russian PresidentVladimir Putin hiche ta-bang boina Russia a um

    Novak Djokovic French open a pat pot ta

    Paris- Novak Djokov-ic French Open apat anapot tan ahi. Djokovic hiDominic Thiem khut 7-6(5), 6-3,6-0 ana gollal ahi.Hiche agollal toh kilhon a

    kum somnga lhing deh sunga grandslam kijom a livei lahinading chance anasumang tan ahi. Koimangol lal dinga jong ana ginchat lou ama tah injong ana

    ki gingcha lou ahi toh lhonin match kichai in thudohdonbut na a hah sat natampi ana toh in ahi.Djokovic in kum khatmasanga hiche French

    open ahi grand slam jousealhing alah na ana nei ahinhinlah che jou apat hin lhahsuh na ana nei in ahi. Aranking jong ana khe in no.1 hina chu Andy Murray inanal ah peh in ahi. Domin-ic Thiem in a goljo na tohkilhon a semi final a 9 veichampion ana hisa Rafa-el Nadal aki maitoe pi dingahi. Djokovic gol la nachunga mi pha bep pimasang lai player mint-hang McEnroe Lamkei nain ama abol thei na khangakicahi tai atiu vin hinlahDjokovic in hiche a gol lalnahi suhmil a um a ma bana kithah pet a bol hoi jingding lungtup kanei ngai ahitin ana sei in ahi.

    EnglandChampions

    Trophy semifinal lut ta

    Cardiff- England inNew Zealand ana jot tohlhon in Champions Tro-phy semi final ana lut tanahi . England in 49.3overs in run 310 ana muuvin hinlah NewZealand te chu 44.3overs in 223runs bou muin wicket jouse anakchai taovin ahi. En-gland langa JE Root in64 runs ana mu toh lhonEngland top run scorerana hi in bowler lah a LEPlunket in wicket 4 anala in chuleh NewZealand KS Williamsonin runs 87 ana lah tohlhon in top scorer ana hiin CJ Anderson wicketthum ana la in ahi.

    Bacsinszky,Ostapenko

    French Opensemi lut ta

    Paris-Timea Bacsinsz-ky in French Open semifinal kum thum sunga anivei channa dingin semifinal ana lut tan ahi.Amasa chunga chu Ser-ena Williams khut a anagol lal ahi. Bacscinszkyhin 2013 kuma tenniskichep ana ngah a hotelmanagement jil a an achenu hin ahung nung kileakon ahung machal jingin ahi. Aman quarter finalmatch a Caroline Wozni-acki chu 4-6,6-2,6-2 aana jo ahi. Match dangkhat a Jelena Ostapenkoin gol jo na anei a semialut toh lhon in Latviaakon Grand Slam semifinal lut masa pen ahitanahi. Ostopenko in Kris-tina Mladenovic chu 6-4,6-4 a ana jo ahi.

    Los Angeles- GeorgeClooney le ajinu AmalClooney cha twins ananei lhon in ahi.

    Hiche apengkop tenichu numei khat le pasalkhat ana hi in amin hon Ellale Alexander ana sah uvinahi. Naosen teni chu adamsel hon nai ti in thu sochun asei in ahi.

    Mipa thah hung hiClooney hin asei na kachate min hi insungsumkol veina nung a aminsah di kana ti ahin hinlahkajinu ana nompon ahi tinana sei in ahi.Kajinu in kachateeni CasA le Amigokasah got le anom pon ahitin ana sei e. GeorgeClooney hin masang chuncha anei nomlou dan thu

    George Clooney in cha apengkop ana nei

    Los Angeles- JesicaJones TV-Series chuNetflix tv series tamjeh inkah chon in ana um in ahi.Jessica Jones hi 2015 no-vember ah ana kilha panahin 2016 january achuaban season umdinga anakisei ahin hinlah Marvel'ste in series dang boii dingtampi anei jeh uvin ana boipi man jou pouvin ahi, hin-lah ahung lhung 'the de-fenders' series ahi Jones injong panmun alah ding ahitin Marvel's akon thu so

    Mumbai- Lara Dutta in acahnu melhoi ana sah kiuhilou in sei jong ana sei pha in ahi. Thuso mihon Larakoma anu el apa ahoi na le abolthei na akilah hone

    Mumbai- ChitrangdaSingh in 'Baazaar' kiti filmkhat a Saif Ali Khan tohtho khom dinga nop na ananei toh lhon in ajaotan ahi.Hiche film hi tukum De-cember a ki release dingahi. Nikhil Advani in di-rect abol film hi Mumbaistock market thu akon akisem film ahi in ahi.Baazaar ahi Rohan Me-hra kiti khat in jong careerdebut anei ding ahi. Hichefilm shooting kipat tohlhon in Nikhil in shootingpet a kipana lentah anei inasei na a Saif toh film thon

    Los Angeles- NaomiWatts in Nicole Kidmantoh ana kihet a loi ahung

    Lara Dutta in a chanu thu anasei

    m tia adoh na uva amanakilo in hinlah tenniskichep vang anagh ahitai

    Jessica Jones season 2 Netflix series dang ho jeh a kikah chon

    ana sei ji in hinlah Amal tohahung kichen apat inalunggel ankhel in ahi.

    Amani hi 2014 kum aana kicheng hon ahi. Athuhe hon hiche teni nupa hinacha neikon honlang inanikho sim na in anamahthah hon in ahi tin ana seiuvin ahi. Anao vop til honapat in apen ding anangah lal hon in ani sim tohnao sin ding kihil na inaphat jouse ho nana suluthon in ahi tin achungthu seihon ana sei uvin ahi.Clooney loi ngai tah Cin-dy Crawford in asei naacha nei toh kilhon akaloipa jong ahinkhoman hung kikhel dingahitai,khang khat che lhaahitai tin ana sei in ahi.

    Naomi Watts in Nicole Kidman loi a ana nei aphatchom pi dan sei

    Chitrangda Singh 'Baazaar' film a pang ding

    atha anompoi tin ana seiin ahi.

    Aman achanu thanopna asei na a lam athanomin hung them le akilom inkenjong kadei sah peh inahi tin ana sei in ahi.

    Dutta hin insung mi ne-hkhom nei nadinga BKChotel munna thil gon tupna ana nein a thuso mi-hon ana kimu pi u ahi.Aman asei na insungnehkhom kanei uva ki-hou lim khom a nuikhomdi kagot ji u ahi ana tinchuleh akit hapta langleEurope a vacation a potdi kahi taove ana ti in ahi.Thudoh ho ana don butchai a ana pot chun ap-olang a media photogra-pher ijat ham in lim kapdingin ana dal uvin ahi.

    hihon na chung a aphatchom pi nale a hinkho aamal chal jing na ama jeh

    ahi tin ana sei in ahi. Amanihin 1991 kum a 'flirting' kitifilm a ana pan khomhon

    toh lhon a ana kihe hon aana kivop peh hon ahitanahi. Watts in asei na Nicoletoh kahung kihet apat kakivop peh hon in tu chan inkaki kah hon na kakivophon dai lou hel in kaki houjing hon e ati in ahi. Wattsin 'The jess cagle inter-view' a ana sei na a aloinuhin ama hinkho sunga panalah dan leh film industry aama toh akivop jeh apahatchom pi na ho th ana sei inahi. Watts hin cha pasal nianei in kidaman hin chanumei ni anei in achate honjong aki leng uvin ahi. Wattsin asei be na koi tabangamani toh kiloi aum le nomasah ding ahi chuleh kitep-na kanei ngam e tin jong anasei be in ahi.

    a a kakiloi lou hon na hikum 13 thum ahitai, kal honahoo jou apat film kisemna a kana kivop honlouahitan tuchung hitia-kahung kiloikit hon hi nomkasaah in ahi tin ana sei e.A film ahi Saif hi mihoutah Mumbai bazaar ashare lentah nei mi hid-ing chuleh ama hi mi lol-hing nom mi kilo sitahhiding ahi tin director pachun ana sei in ahi. Chi-trangda dinga 2015 aGabbar is back jou apata film jaona ama sa penhiding ahi.

    kimu chun asei in ahi.Thuso chun asei be na aJones series hi tukum kumlhun langle shooting kipankit ding ahi tin Marvel'sakon thuso kimu chun aseiin ahi.

    Seaon 1 kichai na asottoh lhon in mipi in abanumlouding a ana gel laiuvin Netflix in kiso beding ahi tin ahin phonguvin ahi. Tuchan in ahunglhung di season 2 thusimdinghy ima cha het inaum nai hih in Marvel's te

    in season 2 a bad ding-jonghi ahol ding u ahi

    nalai e tin thuso kimuchun asei in ahi.

    1.pdf2.pdf3.pdf4.pdf5.pdf6.pdf