IPS - Individual Placement & Support · • Början på 90-talet => modell av SE i New Hampshire...

IPS - Individual Placement & Support

Mimmi Darbo

[email protected]

www.misakompetens.se

www.facebook.com/Misa.Kompetens

mailto:[email protected]

mailto:[email protected]

http://www.misakompetens.se/

http://www.facebook.com/Misa.Kompetens

http://www.facebook.com/Misa.Kompetens

The definition of supported employment accepted and agreed by EUSE is “providing support to people with disabilities or other disadvantaged groups to secure and maintain paid employment in the open labour market”.

Marc Gold ”Everyone can learn if only I can figure out how to teach”

Individualitet - unik, egna

intressen, resurser, villkor

och livshistoria

Respekt - åldersadekvat och

värdigt

Självbestämmande – att vi verkar för

att individen kan uttrycka och utveckla

sina intressen och förmågor

Informerade val – assistera och

hjälpa individen att förstå

möjligheter och konsekvenser

Empowerment – delaktighet och

deltagande i planering, utvärdering,

och utveckling av insatser

Tystnadsplikt – avtal med

individen

Flexibilitet – både från

organisation och person för att

anpassa efter behov.

Tillgänglighet – stöd,

hjälpmedel och information

Värdegrund

Processen

Personen styr

Jobbcoachen styr

ÖNSKEMÅL

OMSTÄNDIGHETER

SITUATION

UPPDRAG

Processen

Personen styr

Jobbcoach styr

Planering av arbetsprocessen – En RESA ihop

• Tydliggöra förväntningar • Vi gör en resa ihop – ”Hur vill du att den resan ska se ut?” (Personens

agenda)

• Tydliggöra förutsättningar (ramarna i mitt uppdrag) => metoder vi använder (Vår agenda)

Handlingsplan Mål, delmål, uppföljning och ansvarsfördelning

Metoder – hur/på vilket sätt når vi målen - aktivitetsplanering

Mötet med en person

"Personens

agenda"

"Min agenda"

• En bra och ömsesidig arbetsallians el relation tidigt i IPS påverkar hur väl IPS fungerar (Catty et. Al 2011)

• Att träffas på neutral mark för att minimera maktförhållanden.

• Komma ifrån patientrollen som betonas i

experters och myndigheternas värld

Överenskommelse

• Samarbete och ansvarsfördelning • Mål- och aktivitetsplanering – Handlingsplan • Karriärplanering • Stöd under bra perioder och i svackor • Kommunikation

“ Everyone can learn,

if I can figure out how to teach”

/ Marc Gold /

Supported Employment - IPS

Historik

• SE 70- och 80-talet

• Början på 90-talet => modell av SE i New Hampshire (USA)

• Individual Placement and Support

• Utformad för de som stod längst ifrån arbetsmarknaden – allvarlig psykisk sjukdom (Severe Mental Illness =SMI)

• Rehabiliteringsforskarna Deborah Becker och Robert Drake har beskrivit de grundläggande principerna och idéerna metoden utgår ifrån. Skapade en manual 1993.

IPS

Historik

• Sedan manualiseringen har metoden utvärderats och successivt utvecklats.

• Forskningscentret Dartmouth Psychiatric Research Center i New Hampshire => tillsatte en 7 princip och 2012 en 8:e.

IPS

Vad är IPS?

• En Supported Employment metod som bygger på 8 principer som är specialinriktade för personer med psykiatriska problem (Severe Mental Illness).

• Evidensbaserad metod.

• Tillämpbarheten anses även vara överförbar till personer med annat psykisk ohälsa än SMI (Drake & Bond 2008)

IPS

Vad är IPS?

• Skillnader i kontext där IPS tillämpas kan innebära variationer inom:

- organisation

- personal

- utbildning

- handledning

- innehåll i den service som ges

• Väsentligt att utveckla ett verktyg för att identifiera de centrala delarna i IPS-modellen och m h a dessa skatta graden för implementering och programtrohet.

IPS

Vad är IPS?

• 1997 utformades en sk ”Fidelity Scale” för detta syfte (Bond, Becker, Drake och Vogler)

• 2007 kom en reviderad och utvecklad upplaga av ”Fidelity – skalan”.

• Modellen utgår från 25 parametrar, för att mäta den s.k. ”Fidelity-nivån”.

IPS

Evidensbaserad SE-metod - IPS 8 principer:

1. Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta

2. Klientens egna preferenser, intressen och val är viktiga och styr processen

3. Konsultation och vägledning i ekonomi och försörjning erbjuds till alla

4. Vanligt lönearbete är målet

5. IPS är en integrerad del i det psykiatriska arbetet (team arbete)

6. Sökandet efter arbete inleds snabbt

7. Jobbcoachen bygger relationer med företag och arbetsplatser

8. Individuellt anpassat stöd utan tidsbegränsning

IPS

Studier främst från USA men också Europa.

Evidensbaserad: 11 studier ca 50-60% av de personer som har ett långvarigt psykiskt funktionshinder kan via SE/IPS nå, få och behålla ett reguljärt arbete

Förutsatt att insatsen motsvarar en hög IPS

modelltrohet/fidelity.

IPS-forskning

• 312 randomiserade deltagare i Tyskland, Schweiz, Storbritannien, Bulgarien, Holland, Italien i jämförelse mellan IPS och lokal. arbetsrehabilitering av varierande typ.

• IPS mer effektivt än lokal arbetsrehabilitering

• 55% i arbete (IPS) jämfört med 28%

• IPS-deltagare arbetade längre och tjänade mer

• Deltagare i kontrollgruppen hoppade av eller blev inlagda i större

utsträckning (Burns et al, 2007).

Forskning IPS - Europa

• Få personer med svårare psykisk ohälsa

(”severe mental illness”) har arbete.

• I Sverige har endast ca 8-10% av personer

med psykisk funktionsnedsättning arbete. (Nordström, Skärsäter, Björkman & Wijk, 2009: Socialstyrelsen, 1998)

• I andra europeiska länder har mellan 10-

20% ett arbete. (Marwaha, 2004, 2007: Thornicroft, 2004)

IPS-forskning

Många platser i Sverige

• Lund

Vårdalsinstitutet

• Umeå

Kommunen

• Stockholm

Misa Fridhemsplan

IPS - var i Sverige?

Arbete för alla? – införande och resultat av Supported Employment i

en svensk kommun. En forskningsstudie om

rehabilitering till arbete för personer med psykiskt

funktionshinder. Urban Markström

Ulla Nygren

Mikael Sandlund

Umeå

Ett år innan SE-studien

Baseline 12 mån 24 mån

Anställning 1 3 6 11

Arbetsträning 2 6 18 14

Studier 0 1 3 3

Daglig kommunal verksamhet el.

BAS

5 6 0 0

Saknade regelbunden sysselsättning

32 24 10 6

Umeå

IPS for persons with severe mental illness - outcomes of a randomised controlled trial in Sweden Bejerholm 2013

• RCT-studie i Lund 2008-2011

• En grupp IPS, en kontrollgrupp traditionell arbetsrehabilitering

• Efter 18 mån uppföljning; 46% kom i anställning med IPS (jmfr 11% i kontrollgruppen)

• IPS-deltagarna fick 5 ggr så snabbt anställning jmfr med traditionell rehab.

• IPS-deltagarna hade över 2000kr mer i månaden

IPS for persons with severe mental illness - outcomes of a randomised controlled trial in Sweden Bejerholm 2013

• Livskvalitet

• Nivå av engagemang i dagliga aktiviteter

• Arbetsmotivation

• Egen makt (empowerment)

• Projektpengar från Socialstyrelsen – Start mars 2011

• Programtrohetsmätning vid baseline

• Vid 2:a mätningen mars 2012 förbättrade poängens mellan första och andra programtrohetsmätningen med 35 % (21 poäng).

• Mål 15% får anställning inom 12 månader

Resultat:

• 57 % av de som hade anställning som målsättning fick en anställning inom

ett år av stöd.

• 33% av alla deltagare. Detta jämfört med ca 10 % år 2010.

IPS - Misa Fridhemsplan

Misa Fridhemsplan - Midhagen

• Misa och Midhagen sökte pengar gemensamt hos Socialstyrelsen för ett IPS-projekt för samverkan med öppenvårdsmottagning/psykatrin

• Den viktigaste IPS-principen som utvärderas är den femte

principen om att ”IPS är en integrerad del i det psykiatriska arbetet”

• Forskarna Ulrika Bejerholm och Helene Hilleborg utvärderar projektet och programtroheten


Öppenvårdsmottagning för utredning och behandling av psykossjukdomar och schizofreni Patientgruppen är mellan 18-45 år. De är förtstagångsinsjuknade och söker hjälp för psykos eller symtom som innebär risk att utveckla psykos Personalen består av sjuksköterskor, undersköterskor, psykologer, arbetsterapeuter, läkare & kuratorer Närhet mellan Misa och Midhagen är viktigt. Vi sitter på samma gata ca 500 meter från varandra


Syfte - Att under ett års tid: • Integrera tre arbetskonsulenter med psykiatrin

• Utbilda personal från Midhagen i IPS • Samordna 20 deltagare/patienter och stötta ut i anställning

• 4 kvinnor och 16 män…


Samarbetet - möte en gång/v på Midhagen för att prata om: • Deltagarnas mående • Deras medicinering och ändringar • Hur vi alla kan vara nära till hands för varandra • Vad de bedömer som möjligt och vad vi bedömer som

möjligt Ibland är det samma ibland skiljer det sig åt beroende

på lösnings- eller problemfokus?


Av 20 kom 11 personer ut i anställning eller studier => resultat 55 % 104 p i Fidelitymätning = bra programtrohet

• 8 st (40%) fick någon form av anställning • 3 personer (15 %) påbörjade olika studier • 1 person avslutades nästan omgående • 2 skrevs av från projektet inom relativt kort tid. • Svårighet med projektform och forskning eftersom vi inte

kunde ta in fler än de 20 som startades upp.


Av de anställda

• Majoriteten direkt i anställning utan praktik • Några praktik först dock kort ex 2 provdagar, 2 v, 1 månad,

som längst 2 månader. • Behovsanställning, vikariat, tillsvidareanställningar. • 1 person fick 2 anställningar och valde att avsluta bägge.

• Samverkan mellan kommun och landsting

Från och med 1 januari 2010 samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning införts i båda lagarna.

• Samverkansöverenskommelse

Bestämmelsen i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen - ingå överenskommelse

Nationella riktlinjer schizofreni - Socialstyrelsen

IPS vid arbetsrehabilitering

Innehåll och genomförande enl..socialstyrelsen

Samverkan genom IPS

IPS


- Arbete kan underlätta återhämtningen för de som insjuknat i en psykisk sjukdom (Dunn, Wewiorski & Rogers 2008)

- Professionella har låga förväntningar på personer med psykiska sjukdomar (Rinaldi et al. 2008)

- Tendens att underskatta personens arbetsförmåga och överdriva risken för arbetsgivare (jmfr studie av Marwaha et al. 2004)

-Varken symtom el svårighetsgraden i sjukdomen kan förutsäga om en person kan arbeta (Catty

et al. 2008)

IPS


- Arbete => symtom, återinsjuknande och inläggning på sjukhus minskar! (Burns et al.2009)

- Ingen försämring kunde heller ses i två svenska studier (Bejerholm et al., submitted; Nygren et al. 2011)

- Svensk implementeringsstudie visade att både anställda inom psykiatrin och anhöriga i början kunde vara oroliga för att deltagarnas hälsa skulle försämras men när de började arbeta, studera el praktisera blev de positivt inställda till IPS. (Hasson et al. 2011)

Vilka faktorer avgör anställning?

Författare/Tidskrift: Rose, Saunders, Hensel, Kroese Journal of Intellectual Disabilities.

Viktiga egenskaper för att få ett arbete - Relativ betydelse

1.Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta Place-train => Ej göras job-ready oavsett diagnos, missbruk eller kriminellt förflutet

−Utgångspunkten är personens vilja och engagemang att arbeta –ge stöd i att se lösningar & möjligheter

−Hopp och uppmuntran => att identifiera det positiva => stöd att lära från erfarenheter => långsiktiga mål −Stöd att hantera inkomster

−En del i yrkesprofilen (mönster, triggers, tidigare strategier)

−Hitta jobb som stöder återhämtning (arb.platser/miljöer)

−Attityd som jobbcoach => människor lär från sina erfarenheter

Princip 1 - samtalsmetodik

Tänkvärt:

• Personer i allmänhet löper högre risk att utveckla ett missbruk inom det första året som arbetslös.

• Arbete kan hjälpa personer att utveckla relationer till andra som inte har missbruksproblem.

• Rutinen i ett arbete är positiv eftersom att sitta hemma med oro kan trigga ett missbruk.

• Arbete ger en känsla av mening och hopp. • De är anledningar till att arbete kan hjälpa människor med rehabilitering, inte

bara från psykisk sjukdom men också från ett missbruk. Dr. Drake menar att: • Alkohol- och drogproblem är vanligt bland personer med psykisk ohälsa. • Alkohol och droger förvärrar problem för personer med psykisk sjukdom

(hälsa, ekonomi, boende och symtom). • De flesta tillfrisknar. • Personer med missbruksproblematik tar sig ur sitt missbruk för att de känner

hopp inför något, till exempel ett jobb.

Princip 1 - beroendeproblematik

Metodik enligt IPS: •Vara optimistiska och uppmuntrande inför varje person som vill arbeta trots missbruk. •Inkludera information om personens missbruksmönster i den personliga profilen. •Hitta jobb som stödjer tillfrisknande. •Hjälpa till med att hantera pengar. •Jobba för ett nära samarbete mellan psykiatrin och Supported Employment. •Minnas att människor lär sig av sina erfarenheter. Vissa kan få problem på arbetsplatsen på grund av sitt missbruk, och då välja att dra ner på, eller sluta, använda droger för att få behålla framtida jobb.

Princip 1 - beroendeproblematik

1. Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta Kriminellt förflutet -Ställningstagande till om man skall berätta om sitt förflutna eller inte – klientens val -Konkret exemplifiera hur personen försöker förändra sitt liv, tar ansvar för sina handlingar. Exempel på styrkor som stärker detta.

-Konkret beskriva varför/på vilket sätt livet är annorlunda nu.

-Rollspelsträna inför intervju (ögonkontakt, kroppspråk)

”Jag har gjort dumma val i mitt liv förut… Jag ångrar dessa val och jobbar med att ordna till mitt liv, jag är äldre nu, har gått i rådgivning, vill ta ansvar för mig själv & kunna försörja mig själv”

Princip 1

Lärstrategier

Auditiv – Att höra

Kinestetisk taktil – Att känna

Visuell – Att se


Tendens att trivas bättre på arbetet

Om man får ett arbete som intresserar

Lättare för arbetscoachen

Stannar kvar längre – ökad sannolikhet att man vill behålla arbetet

Önskemål om stöd och uppbackning skiftar låta deltagaren styra hur stödet ska utformas

Princip 2

Familj/sambo: Kontaktuppgifter:

Jobbcoachen får

kontakta:

Överenskommelse om samarbete med deltagarens nätverk

Exempel verktyg

Stödet utformas olika beroende på svackor och toppar

- Krisplaner - Varningssignaler

Princip 2

- Utforma en arbetsplan

- Välj arbete utifrån klientens intressen och resurser => god matchning

- Ställningstagande till om man skall uppge sin psykiska sjukdom eller inte –klientens val - Att alltid hjälpa klienten att nå sina mål även fast du kanske känner att det är orealistiskt. Att då lära sig mer om klientens preferenser och varför han/hon anser att målet är viktigt. - Uppdrag som jobbcoach enligt IPS att uppnå deras mål. Vi vet inte säkert om vår strategi är bäst eller deras. Människor lär sig bäst genom egna erfarenheter inte genom att få veta att de har fel.


Princip 2

- Deltagaren i ”förarsätet”

- Upplevelsen av egenkontroll och empowerment är viktigt (Bejerholm & Björkman 2010)

- Omgivningens funktion blir att stödja personen att komma vidare trots sjukdom!

- Social och personlig återhämtning => hopp, skapa positiv självbild, meningsfull tillvaro = centralt perspektiv i IPS


IPS - utförande

Att mötas

Förtroende

Berättande Handling

Struktur

Att mötas

tion…

Förtroende

Berättande Handling

Struktur

Förändrad Agenda?!

Består av 3 delar:

• Öppna frågor

• Lyssna

• Reflektera och Sammanfatta

IPS - Reflektivt lyssnande

• Frågor utan givna svarsalternativ

• Bjuder in till utforskande av personens egna situation

• Möjliggör att få sätta ord på sina egna tankar och känslor

• Ger ett tal- och tankeutrymme som främjar den svarande att vilja berätta och förklara

IPS - öppna frågor

Börjar oftast med:

oVar oVad oHur oNär oVilka oVem oVilken oOm oPå vilket sätt…

Exempel:

”Hur ser din nuvarande situation ut?”

”När tänker du att…?”

”Vad tänker du om…?”

”Vilka tankar har du om…?”

”Vad skulle du helst vilja att…?”

Varför?

IPS - öppna frågor

”Det sägs vara farligt att ge för mkt hopp – men det måste väl vara ännu farligare att ge för mkt hopplöshet” Dan Fischer, psykiater

IPS - hopp erfarenheter

Sverige

”Utvärdering av försöksverksamheter i kommuner Individual Placement and Support (IPS) individpassat stöd till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning”

Socialstyrelsen, (publicerad januari 2014)

Projekt 2011-2013

• 32 verksamheter i Sverige

• 103 coacher, ca 900 deltagare

• 2 år olika lång startsträcka att förankra projektorganisation & utbildning av personal

• 900 deltagare kvar i verksamheterna vid mättillfället 600 personer sysselsättning. • Totalt 111 personer (12%) arbete (inkluderat lönebidragsanställningar) • Övriga praktikplatser, studerar eller har en oavlönad sysselsättning. (Socialstyrelsen, Sammanfattning, sid 7, 2014)

Projekt 2011-2013

Samstämmiga erfarenheter: Coacherna och ledningspersonerna i de olika verksamheterna betonade betydelsen av att hålla fast vid centrala punkter i IPS, även i samband med en anpassning av metoden till svenska förhållanden. De underströk också att deltagarens motivation och egen vilja ska ligga till grund för coachernas arbete. Ytterligare en sådan aspekt som betonades är att coacherna inte skall göra någon som helst skattning eller bedömning av deltagarna.

(Socialstyrelsen, Resultatredovisning, Samstämmiga Erfarenheter, sid 40)

Både IPS-coacherna och verksamhetsledarna, nämnde en fördel med IPS-modellen, nämligen den att de, i mötet med tvivlande samarbetspartner, kunde hävda att metoden var ”evidensbaserad”.

(Socialstyrelsen, Resultatredovisning, Samstämmiga Erfarenheter, sid 41)

Resultat (Socialstyrelsen, Resultatredovisning, Arbete, sysselsättning och studier, sid 49)

Tabell 11. Deltagarnas typ av sysselsättning uppdelat efter tid i verksamheten,

i antal och i andel (%), n = 906

Typ av sysselsättning Upp till 6 månader Mer än 6 månader Totalt antal

Lönearbete 16 (3) 20 (4) 36 (4)

Arbete via lönebidrag 20 (4) 55 (12) 75 (8)

Oavlönat arbete (ex. praktik) 126 (27) 169 (38) 295 (33)

Studier/kompetenshöjning 30 (7) 51 (12) 81 (9)

Kommunal daglig verksamhet 38 (8) 24 (5) 62 (7)

Ingen

Sysselsättning 213 (46) 103 (23) 316 (35)

Socialt kooperativ el. motsv. 6 (1) 2 (1) 8 (1)

Arbete ospecificerat 3 (1) 5 (1) 8 (1)

OSA - 4 (1) 4 (<1)

Annat 12 (3) 9 (2) 21 (2)

Totalt 464 (100) 442 (100) 906 (100)

Resultat Sverige

Värt att notera

28 kvinnor

jämfört med 9 män vanligt lönearbete.

Männen dominerar lönebidragsanställningar:

45 män och 30 kvinnor

(Socialstyrelsen, Resultatredovisning, Arbete, sysselsättning och studier, sid 50)

Sammanfattning av erfarenheter

Etablerat mönster av stegvis rehabilitering

Utan oro att förlora sin inkomst (sjukersättning)

Rättigheter på arbetsplatsen vid arbetspraktik

Kunskap och bryta negativa attityder till gruppen

Svensk kontext vad gäller arbetsplatskultur (praktikplats före löneanställning etc)

Skapa samverkan mellan myndigheter och organisationer

• Skapa enighet kring relationen Bestäm riktlinjerna i uppdraget. Logistik när, var, hur ofta, hur länge, ev.

kontrakt. • Forma coachrollen. Krav och förväntningar från utövaren till coachen. Spelregler Ex. Kom i tid eller Hur ska feedbacken se ut? • Utbildning av utövaren. Förklara verktyg, uttryck och förväntningar Spelregler. Ex Om jag inte vill göra en övning, vad säger jag då. • Definiera utövarens mål och agenda Huvudfokus mål och agenda för varje samtal. Klargör värderingar hos klienten. Definiera utövarens fördragna metod för inlärning, beslut och handling.

Överenskommelser

Mötet med en person

"Personens agenda"

"Min agenda"

o Vardagslyssnande.

o Fördjupat lyssnande

o Metalyssnande

Lyssnande

o 80/20 regeln o Enkelhet o En fråga i taget o Använd tystnad o Ge ej råd o Utforska länge – innan lösning o Våga avbryta klienten o Tala i konklusioner – Sammanfatta Menar du att…. Säg det i en mening.

Tips i samtal

Bekräftelse Öppna frågor Reflekterande lyssnande Sammanfattning av samtalet/Avrundning

IPS Samtalsteknik

Ett sätt att respektfullt försöka sätta sig in i och förstå den andre •Återge vad du hör de andre säga •Återge vad du tolkar att personen tänker, menar och känner

Personen ges möjlighet att bekräfta eller korrigera => Missförstånd minimeras


Blir ett tillfälle för personen att höra vad han/hon själv har sagt •Ger oftast en ökad/fördjupad syn kring sina egna dilemman

Att bli lyssnad på främjar att vilja berätta mer •Ett verktyg att föra ett samtal framåt

Skillnad mellan reflektion och sammanfattning •Sammanfattningar summerar och ger en överblick över vad som har berättats i helhet.


Yrkesprofil

Varför behövs en yrkesprofil?

• Lära känna

• Skapa förtroende

• Identifiera resurser/förmågor

• Identifiera önskemål

• Jobbmatchning

• Stödstrategier

• Ett verktyg för personen själv

EJ bedömning!!!

Arbetslivserfarenhet Formell Informell

Utbildningar Kurser Kompetenser

Kognitiva förmågor Problemlösning Koncentration, Minne Planering Tidsuppfattning

Generalisering

Kommunikation Muntligt Skriftligt Meddelar sig Uttrycker tankar &

känslor

Samarbetsförmåga/ Socialt samspel Med kollegor Be om hjälp Feedback

Fysisk förmåga Rörlighet Uthållighet Balans Finmotorik

Vardagsstruktur Hygien Sömn Mat Dygnsrytm Fritid Ekonomi

Jobbpreferenser/Önskemål Miljö/Omgivning Geografiskt läge Bransch – arbetsuppgifter Arbetstid Jobbmatchning – arbetsresurser Stödstrategier Karriär

Styr vad som är relevant

information ?

Yrkesprofil

Målbeskrivning

Vision (5 år)

Huvudmål (1 år)

Delmål (6 mån)

Ansvarsfördelning & överenskommelse

SMARTa mål

Specifikt

Mätbart

Accepterat

Realistiskt

Tidsbestämt

UTMANING FÖR ARBETSCOACH:

Skapa förutsättningar & möjlighet så att målen blir mätbara

=> ev. med utvärderingsverktyg

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

DELMÅL

1. Vad?

2. Hur?

3. Vem ansvarar för vad?

4. När sker uppföljning?

Delmål

Utöka praktiken =>Utöka praktik från 3 dgr till 4 dgr

=>Utöka praktik från 25 % till 75 %

Minska stress => Känna mig lugnare samband med köerna när jag står i kassan och tar betalt.

Ökad social kompetens =>Sitta med och fika i 10 minuter med kollegor i en paus vid varje arbetstillfälle.

Minskad frånvaro =>Ökad närvaro i form av att komma i tid 2 morgnar av 3

Delmål

IPS


Konsekvenser kan vara svårt att se

o Individuell tydlig konsekvensbeskrivning av ekonomin o Undersöka normer och regler o Ta hjälp av teammedlemmar eller annan person som betyder mycket för individen

IPS - utförande

När: •Inför att starta ett arbete •När arbetstiden förändras •När lönen förändras


IPS-coachens uppgift: • Ha baskunskaper om hur inkomster påverkar vanliga bidragsformer - sjukpenning - försörjningsstöd - bostadsbidrag - bostadstillägg - sjukersättning - aktivitetsersättning

• Erbjuda hjälp med pappersexercisen

- att anmäla inkomster & inkomstförändringar

• I samarbete med psykiatriteamet ge stöd i att upprätta en hushållsbudget

IPS - utförande


Resurspersoner: • Budget- och skuldrådgivare • Konsumentvägledare (olika avtal man anslutit sig till som man ångrar/inte var så bra) • Banker erbjuder ofta privat rådgivning • God Man el Förvaltare • Personligt ombud • Hjälpmedel ex datorprogram till hushållsbudget el appar

IPS

4. Vanligt lönearbete är målet

- Konkurrensutsatt arbete – sökbart för vem som helst

- Minst en grundlön

- Ej tjänster skapade för funktionshindrade, praktik eller arbetsträning - Varje timme räknas

IPS


Arbetscoachen medlem i behandlingsteamet och deltar regelbundet på deras möten.

5. IPS är en integrerad del i det psykiatriska arbetet (teamarbete)

(Svensk studie; Lexén, Hofgren & Bejerholm 2013) ✓Ett skräddarsytt IPS-nätverk på och utanför arbetet utgör en central del för att en person med psykisk funktionsnedsättning ska kunna arbeta

✓Enligt studien kan IPS-nätverket variera i storlek och organiseras runt deltagaren på flera sätt ✓Arbetsspecialisten, familj och vänner, psykatriska teamet, handläggare från AF och FK, samt arbetsgivare och kollegor

IPS - utförande


• SE team möten 1g/vecka - en arbetsgrupp = minst 2 coacher + handledare (chef) - max 10 coacher/handledare

• Teammöten med behandlingsteamet 1g/vecka - psykiatriläkare - psykolog/kurator - psykatrisköterska - boendepersonal - Case Manager • Teammöten med VR-counseler 1g/månad (handläggare inom FK, AF, SoL, Lss)

• Nätverksmöten familj/anhöriga/vänner

Verktygsboken s. 61-65

IPS

Att involvera nätverket

-Rollfördelning under metodprocessen -Vem är mest lämpad under respektive fas -Hur ska informationsflödet ske -Tydlig ansvarsfördelning (vem gör vad i vilken fas) -Lyhörd och flexibel inför förändringar

Nätverk och teamarbete


Förhållningssättet leder till

- Direkt efter mötet med arbetscoachen (ej bedömningar först) - Identifiera och utforska tänkbara arbeten och arbetsplatser - Ju snabbare processen startar Större chans att lyckas

Personens önskan tas på allvar

Förmedlar optimism – möjligheter Tron på personen – är redo

Motivationen tillvaratas och stärks

Arbetsprofilen uppdateras & revideras kontinuerligt

IPS

6. Sökandet efter arbete inleds snabbt - Direkt efter mötet med arbetscoachen (ej bedömningar först) - Identifiera och utforska tänkbara arbeten och arbetsplatser

- Snabbt påbörja en arbetsprofil (inom 2-3 första träffarna)

Exempel: oUtforska tidigare jobberfarenheter oUtforska drömmar och intressen oIntressetest oKarriärpaketet oVägvisaren oCV-skrivande och personliga brev oJobbsökningsannonser oJobbspaning oStudiebesök oYrkes- & hobbykortlekar oYrkesmiljö- och jobbkartor

IPS - utförande

IPS - utförande


Företag Yrkestitel

Vilket sorts

jobb sökte du

där

Kontaktuppgi

fter

Tel, e-post,

namn

Sista

ansökning

s-

datum

Ansökan

skickad.

När?

Ny kontakt

När och med

vem?

Ny kontakt

När och med

vem?

Resultat

Ansökningar och kontakter

Slakterier

Hotell

Saluhallar

Bagerier

Skidanläggningar

Golfanläggningar

Skolor

Förskolor Äldreomsorg

Sjukhus

Idrottshallar

Butiker

Museum

Bowlinghallar

Vandrarhem

Storföretag

Camping

Restauranger

Matleverantörer

Vägkrogar

Storkök

Yrkesutbildningar

Bageri

Konditori

Yrkesmiljökartan

Arbetsplatsanalys

KÄRNRUTINER EPISODISKA RUTINER (återkommande dagliga rutiner) (oregelbundna rutiner, då & då) Koka kaffe, koka tevatten morgonen Ta emot varuleveranser Bre smörgåsar morgonen Diska Torka borden innan stängdags Säsongsbakning ex. pepparkakor ARBETSRELATERADE RUTINER DEN SOCIALA MILJÖN (ingår ej i arbetsuppgifterna men (företagets kultur och oskrivna regler) ändå viktiga funktioner) Rökning sker på bakgården Använda bageriets skjorta Pratar mycket om sin fritid Namnskylt Förväntas jobba över ifall det är mkt kunder Använda handskar vid servering

Jobbsökningen Kontakta

arbetsgivare Arbetsanalys Jobbmatchning

Säkerställ

Anställning

Processen

- Start ur deltagares önskemål => dock generella fokus ”glasögon”

- Stegvis bygga relationer.

- Frågar aldrig om anställningsmöjligheter vid första mötet

- Lägger tonvikt på matcha företagens behov

- Tekniker för att besöka samma arbetsplats flera gånger i olika syften

- Samtalstekniker

Exempelvis Ta sig till och från arbetet på egen hand Umgås med arbetskamrater på raster

Att bygga relationer med företagen/arbetsplatserna


IPS - utförande

Relation med företag •Förberedelser - att veta något om företaget - syftet med mötet - specifika saker att säga/fråga => manus/rollspel •Ta tid att lära dig om företaget (behov/preferenser) •Generellt fokus => aldrig prata specifika personer vid första mötet •Ett bra samtal är när arbetsgivaren pratar mest och jobbcoachen minst •Referensföretag du har samarbetat med •Minst 6 arbetsgivarbesök/v för klienters räkning •Loggbok över arbetsgivarkontakterna som granskas av handledare varje vecka


IPS - utförande

Relation med företag •Använd de samtalstekniker du använder när du träffar en klient •Summera vad arbetsgivaren uppgett som viktigt – att lyssna efter ”nyckelord” - visar att du har lyssnat - ger utrymme för bekräftelse eller korrigering •Tacka => bygg vidare på att ses framöver Ex. ”tack för att jag fick prata en stund med dig. Det var hjälpsamt för mig att få lära mig lite mer om ditt företag och era anställningsbehov. Om jag någon gång i framtiden möter en person som jag uppfattar skulle passa ert företag är det ok att komma förbi då?


IPS - utförande

IPS - utförande


Struktur

Boka tid

Träffas – lära mig om företaget

Tacka för senast

Nytt syfte att ses -att lära mer -klients syfte ex. träna, lära, se -matchning

Tacka för senast

Boka tid

IPS - utförande

Besök 1: ”Hej, mitt namn är … och jag jobbar som jobbcoach. En del av mitt jobb är att lära mig mer om företagen här i området. Finns det möjlighet att vi skulle kunna boka en tid för ett möte på ca 15 minuter så jag kan lära mig lite mer om just er bransch”.

1.

2.

3.

4.

5.

Förberedelser: •Välj ut vilka företag jag ska besöka •Läs på om företagen •Förbered /skriv vad jag ska säga på 1:a resp. 2:a besöket •Rollspel kollega

Besök 2: •Lära dig mer om några specifika delar inom företaget •Påbörja en behovsanalys •Broschyr om er + visitkort

Besök 3: •Titta förbi och tacka för senast ” Hej, jag vill tacka för senast. Jag hade tänkt maila en tackhälsning men var ändå i knutarna och tänkte att jag lika gärna kunde komma in och lämna det direkt istället.

Besök 5: •Boka studiebesök för deltagare utifrån ett specifikt syfte ex. lära sig mer om branschen


• Vilken typ av person behöver man vara för att lyckas här?

• Vilka egenskaper letar du efter när du intervjuar jobbsökande?

• Vilka anställningsbekymmer sitter du med idag?

• Vilka tjänster har högre personalomsättningar än andra?

• Finns det medarbetare som är föredömen för andra? Vad är det som utmärker en sådan person och gör honom/henne så värdefull?

• Är det någon tid på året när ni är högbelastade?

• Hur ser en rekryteringsprocess hos er ut?

• Vilka olika tjänstgöringsgrader har ni hos er?

Frågor vid 2:a mötet

• Är det några typer av positioner hos er som jag kanske inte känner till? El. Jag såg att ni har receptionister och vaktmästare, men finns det fler tjänster ni har som jag inte känner till?

• Hur kan en vanlig dag se ut för en (nämn tjänstgöringsgraden)?

• Vilka förmågor/färdigheter eller erfarenheter är användbart för en

(namn på tjänstgöringsgraden)?

• Vad är det som gör att du gillar att arbeta för det här företaget?

• Vad är du mest stolt över?

• Så en som söker jobb borde börja med att skicka in sin ansökan. Men du nämnde att du letar efter självgående personer som tar egna initiativ. Om du hade en vän som skulle matcha den beskrivningen hur skulle du hjälpa din vän att få komma till en intervju?

Frågor vid 2:a mötet

• Om ni på eran enhet har en person ni tror skulle passa en arbetsgivare går du tillbaka till dem för att prata om den personen (även om det är din kollegas) och vilket stöd ni kan erbjuda.

Ex. ”Anders, jag kom att tänka på vad du berättade för mig förra tisdagen – angående att

du behöver hitta någon morgonpigg person som är väldigt pålitlig. Jag jobbar med en person som jag upplever som mycket pålitlig. Han är starkt motiverad att jobba och han kliver dessutom upp kl 5 varje morgon. Skulle det vara intressant för dig att träffa honom?

• Även om arbetsgivaren inte har några öppningar just nu kan du jobba för att han/hon träffar din klient ändå. På så sätt har ni förmodligen förtur den dagen det blir en öppning.

Ex. ”Jag undrar om du skulle kunna tänka dig att träffa Peter en kort stund ändå trots att

ni inte har några lediga tjänster. Det skulle vara till hjälp för Peter eftersom det skulle ge honom lite intervjuerfarenheter och i längden även hjälpsamt för dig eftersom du förmodligen i framtiden får lediga tjänster?”

• Använd kunskap du fick från 2:a mötet ihopkopplat med klientens styrkor

Frågor vid 3:e mötet

Ex. ”Du kanske kommer att märka att Linda pratar med sig själv lite nu och då men det är inget som kommer att påverka hennes förmåga att utföra jobbet. Dessutom nämnde du att du har svårt att hitta personer som passar tiderna och Linda är verkligen en person som är mycket noggrann med att komma i tid.” Ex. ”Peter blir ibland nervös i nya situationer och kan då ha svårt att koncentrera sig. Men när han väl lärt sig jobbet fungerar hans koncentration bra. Jag har möjlighet att följa med Peter de första arbetsdagarna för att ge honom stöd kring detta.

Att prata om klienter

Fråga: ”Varför är det du som kommer och inte personen själv?” Svar: ”Jag jobbar med att hjälpa personer som har haft psykisk ohälsa att komma tillbaka till arbetslivet. De personer jag träffar har deltagit i behandling och är nu motiverade att jobba. Jag hjälper dem genom att lära mig mer om hur arbetsmarknaden och olika branscher ser ut, samt vilka arbetstillfällen som finns möjliga. Om jag får reda på arbetstillfällen som skulle kunna vara en bra matchning delar jag den informationen med den jobbsökande.”

Att svara på arbetsgivares frågor

Fråga: ”Vad menar du med psykisk ohälsa?” Svar: ”Ingen av dem jag träffar är den andre lik. Tex en person jag träffade hade depression medan en annan person hade ångest. Men det är viktigt att komma ihåg två saker; att de jobbsökande jag träffar får hjälp och stöd så de tar hand om sina svårigheter. Dessutom planerar vi alltid i jobbet att finnas till hands som stöd under en längre tid – oftast ett år för att säkerställa att personen lyckas. Jag borde också nämna att de personer jag träffar har en stor bredd av förmågor och färdigheter. En av de jag jobbar med jobbar på bibliotek och en annan byter olja på bilar. De här personerna utför sina arbetsuppgifter lika bra som sina kollegor.


Fråga: ”Jag samarbetade med en annan verksamhet liknande er och det fungerade inte.” Svar: ”Tyvärr kan jag inte svara på hur de jobbade men däremot kan jag säga att jag tror att vi jobbar annorlunda än de flesta eftersom vi tycker det är viktigt att vi lär oss om företagens olika behov. Vi ser företagen som kunder. Dessutom håller vi alltid kontakt med arbetsgivaren efter en anställning och finns tillhands för att ge stöd under minst ett år. Vet du, det finns några arbetsgivare här i området som gärna berättar för dig hur det har varit att samarbeta med mig. Skulle du vilja ha deras kontaktuppgifter?”


Fråga: ”Vad har Peter för svårigheter?” Svar: ”Peter har sagt att det är ok att jag berättar för arbetsgivare att han har haft psykisk ohälsa men när det gäller vad det har inneburit i detalj för honom så är det bättre att Peter svarar på det själv. Vad säger du om att boka in en tid när jag och Peter kommer tillbaka så kan du ställa honom fler frågor. Att träffa Peter kan ju också ge en ökad bild av på vilket sätt han skulle kunna vara en matchning för er.


• Fråga arbetsgivaren ifall de kan tänka sig träffa en klient som behöver intervjuträning

• Tacka

• Träffa arbetsgivare på högre nivå ex från avd.chef till ägare

• Rundtur på företaget

• En snabb förbi-titt och fråga hur läget på företaget är just nu.

• Träffa alla avd.chefer för kort utbildningsinfo om att anställa

personer med psykisk ohälsa

• Dela positiva nyheter om er verksamhet ex tidningsartikel etc.

Vid 4:e, 5:e och 6:e

• Skapa en lista över de 20-25 arbetsgivare du försöker hålla en relation med

• Kolla av listan efter några veckor – är det någon/några du inte haft kontakt med de senaste 4-6 v

• Är det någon på listan du kan ta bort som du känner inte var lämplig etc.

Loggbok kopplad till lista


- Inga deadlines för stödet

- Stödet brukar dock minska automatiskt i takt med att arbetscoachen lär ut och stärker färdigheter

Exempelvis Ta sig till och från arbetet på egen hand Umgås med arbetskamrater på raster

IPS

• Senast 3 dgr efter påbörjat arbete

• Minst 1 g/v första månaden

• Minst 1 g/m under ett år eller längre.

• Att ses i miljöer ute i samhället Minst 65% av tiden som arbetscoach

• Hembesök

1 2 3 4 5 6 7 8 9

10

Hemma

Fritid

Socialt


IPS - utförande

• Ett individuellt utformat stöd till varje enskild person

• Vad vet vi om klientens arbetshistoria? • Vilka erfarenheter kommer vi att ta med oss? • Vilka är de problem som vi ska vara vaksamma på och

planera inför? • Vilka är klientens styrkor och resurser? • Vad vet vi om jobbet; uppgifter, arbetsmiljö etc.? 1 2 3 4 5 6 7 8 9

10

Hemma

Fritid

Socialt


Arbetskonsulenter bör undvika att inta en passiv hållning; ”Om du får problem kan du kontakta oss.”

IPS - utförande

IPS - utförande

Stödanpassningar (Studie Mc Donald-Wilson et al. 2002)

•37 % kognitiva begränsningar •26 % sociala begränsningar •21 % emotionella begränsningar •16 % fysiska begränsningar (såsom uthållighet etc)

1 2 3 4 5 6 7 8

9 10

Hemma

Fritid

Socialt


Work 39 (2011) 427–439 DOI 10.3233/WOR-2011-1192 IOS Press

Forskning Ur jobbcoachers perspektiv att behålla ett jobb

Work 39 (2011) 427–439 DOI 10.3233/WOR-2011-1192 IOS Press

Forskning Ur deltagares perspektiv

IPS - utförande

Exempel utvärderingar

Butiksspaning Butikens namn: Plats: Klockslag: Storleken ◻ Liten ◻ Mittemellan ◻ Stor Stilrent ◻ Ja ◻ Nej Pris ◻ Billigt ◻ Lagom ◻ Dyrt Kunder ◻ Lite ◻ Lagom ◻Mycket Ljushet ◻ Ljust ◻ Mörkt

IPS - utförande


Utvärdering av studiebesök 1. Var gjorde du studiebesök någonstans? ………………………………………………………….. 2.Arbetsplatsen och arbetsuppgifterna stämmer väl överens med mina egna intressen

3.Jag skulle kunna tänka mig att ha detta som en praktikplats/arbete

4. Jag skulle kunna tänka mig att ha detta som en praktikplats/arbete fast med följande förändringar: …………………………………………………………………

IPS - utförande Exempel utvärderingar

Utvärdering arbetsplatsen Hur tycker du att ……….. klarat av de arbetsuppgifter han fått? ……………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… Hur tycker du ……….. initiativförmåga är? …………………………………………………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………………………………………………… Min närvaro varje onsdag förmiddag, tycker du den känns okej? ……………………………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………………………………

IPS - utförande Exempel utvärderingar

Utvärdering deltagare Vad tycker du om dina arbetsuppgifter? Hur fungerar det mellan dig och arbetskamraterna? Hur fungerar stödet från din jobbcoach?

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

IPS - utförande


Kryssa i hur påståendet stämmer överens för dig: Ja Nej -”Jag vet vilka arbetsuppgifter jag ska göra under dagen”. ◽ ◽

-”Jag vet oftast hur jag ska utföra mina arbetsuppgifter” ◽ ◽

-”Om jag inte vet hur jag ska göra så frågar jag någon”

-”Jag vet när arbetsuppgiften är färdig”

-”Jag kommer oftast ihåg i vilken ordning jag ska utföra

mina arbetsuppgifter”

-”Jag har för det mesta roliga arbetsuppgifter”

• Gå igenom klientens arbetshistoria och sök lärdomar att dra nytta av • Nuvarande symtom och hur handskas han/hon med dem i dag • Föregrip möjliga problem och planera stöd för dem

• Tänk på klientens styrkor och resurser; hur kan de inarbetas i planen

• Lär dig så mkt som möjligt om arbetsplatsen och arbetsuppgifterna

• Fråga klienten vilken typ av stöd han/hon önskar S. 89-91 Övning

1 2 3 4 5 6 7 8 9

10


IPS - utförande

Vem gör vad? •Jobbcoacher •Psykiatrianställda •VR-counselors (handläggare FK, AF, SoL, Lss) •Boendestöd, case-manager, personligt ombud •Familj och vänner kan bidra med arbetsstöd.

I vilken fas? Hur sker informationsflödet? Tydlig ansvarsfördelning! •Skapa en handlingsplan för stödet på arbetet

1 2 3 4 5 6 7 8 9

10

Hemma

Fritid

Socialt


IPS - utförande

Programtrohetsskala

avseende supported employment

enligt IPS-modellen

Översättning: CEPI 2012

Översättare: Bodil Lindqvist

Programtrohetsskalan

Varför ”programtrohet”?

Fidelity

• För att kunna ge adekvat och objektiv feedback

• Identifiera svagheter och styrkor i ett program

• Gör implementering på olika platser möjlig att

jämföra


Varför ska man mäta programtroheten? Användningen av programtrohetsskalor grundar sig på flera

vetenskapliga antaganden.

- Utgår från att programtrohetsskalan täcker de avgörande

komponenterna i insatsen

- Möjligt att skilja mellan de program som följer principerna

och dem som inte gör det.

- Forskningen visar att programtrohetsskalorna för supported

employment och för samhällsbaserad psykiatrisk vård

uppfyller det här kravet.


25 parametrar inom 3 olika områden;

• Personal, 3 frågor

• Organisation, 8 frågor

• Tjänster, 14 frågor


115-125 poäng = Exemplarisk programtrohet

100-114 poäng = Bra programtrohet

74-99 poäng = Godkänd programtrohet

>73 poäng = Inte Supported Employment enligt IPS


Hur används programtrohetsskalor?

• De frågor som ingår bedöms på en fempoängsskala,

• 1 poäng motsvarar ”inte alls genomfört” och 5 poäng motsvarar ” helt och

hållet genomfört”.

• Siffrorna däremellan motsvarar en successivt större grad av genomförande.

Svarsalternativen grundar sig på de faktiska handlingarna och identifierar

mätbara beståndsdelar av insatsen.

• Oberoende bedömare utnyttjar olika slags informationskällor gör de mest

tillförlitliga skattningarna.


Källor till information

- Intervju deltagare

- Intervjuer med personal

- Deltagande observationer av teammöten

- Genomgångar av verksamhetens

dokument

- Intervju anhöriga


Informationskällor:

• MIS = Management Information System (Rapporter från

verksamhetens arbetsledare och chefer)

• DOC = Document review (Dokumentgenomgång:

kliniska journaler, verksamhetens policy och metoder)

• INT = Interviews (Samtal med klienter, arbetscoacher

och personalen i behandlingsteamen)

• ISP = Individualized Service Plan (Klienternas

individuella vårdplaner)


Tjänst (DOC, INT, OBS, ISP)

1 = Första kontakten med en arbetsgivare brukar ske tidigast nio månader efter inträdet i programmet.

2 = Första kontakten med en arbetsgivare brukar ske mellan fem och nio månader efter inträdet i programmet.

3 = Första kontakten med en arbetsgivare brukar ske mellan två och fem månader efter inträdet i programmet.

4 = Första kontakten med en arbetsgivare brukar ske mellan en och två månader efter inträdet i programmet.

5 = Första kontakten med en arbetsgivare brukar ske inom en månad efter inträdet i programmet.


IPS - Individual Placement & Support · • Början på 90-talet => modell av SE i New Hampshire...

Documents

Transcript of IPS - Individual Placement & Support · • Början på 90-talet => modell av SE i New Hampshire...