Financial Ratios and Value Relevance Effects of Adopting ... · Marcus Andersson 780126 Olof...

Financial Ratios and Value Relevance Effects of Adopting International Financial

Reporting Standards

- A survey among Swedish Financial Firms

Master Thesis Spring Term of 2005 Authors: Marcus Andersson 780126 Olof Sjöberg 821216 Tutor: Mari Paananen

Department of Business Administration Accounting and Finance

Financial Ratios and Value Relevance Effects of Adopting International Financial Reporting Standard

II

Förord En uppsats på magisternivå är en arbetsam process som i vårt fall sammanfattar en givande utbildning. Uppsatsen krävde kompetens från två discipliner, Externredovisning och Finansiell Ekonomi, varvid vi riktar uppskattning till Göteborgs Universitet som möjliggjorde denna kombination. Ett stort tack riktas till vår handledare Mari Paananen vid Göteborgs Universitet, för värdefulla rekommendationer. Göteborg den 1 juni 2005 Marcus Andersson Olof Sjöberg


III

Sammanfattning År 2002 antog Europaparlamentet förordningen om tillämpning av internationella redovisningsstandarder enligt International Accounting Standards Board (IASB). Förordningen innebär att noterade koncerner inom EU, från och med år 2005, skall följa International Financial Reporting Standards (IFRS), vilket innebär den största förändringen inom redovisningsområdet på regleringsnivå. Företagens ökade internationalisering ställer högre krav på en internationellt anpassad redovisning för underlättad jämförelse. IFRS förespråkar värdering av tillgångar till verkligt värde, vilket anses återge en mer rättvisande bild. Syftet med studien är att undersöka eventuella effekter på finansiella nyckeltal vid konvertering från anskaffningsvärdering till marknadsvärdering på företagens tillgångar. Vidare undersöker studien om eventuella effekter förhöjer redovisningsinformationens relevans för priset på företagens aktier och därmed ger en mer rättvisande bild. Studien omfattar en totalundersökning på noterade koncerner inom finanssektorn på Stockholms Fondbörs där resultatet inte generaliseras till övriga sektorer. Underlaget utgörs av delårsrapporter från tidsperioden år 2001-2005. Studiens nyckeltal och redovisningsmått definieras enligt litteratur och beräknas för underlag till analys. Resultatet visar att de finansiella nyckeltalen förblev statistiskt signifikant opåverkade av införandet av IFRS. Redovisningsinformationens relevans för priset på företagens aktier antyder att öka år 2005, vilket kan tolkas som en effekt av IFRS. Därmed uppnås en mer rättvisande bild än enligt traditionell redovisningspraxis.


IV

Abstract In 2002 the European Parliament adopted the application of international accounting standards, according to International Accounting Standards Board (IASB). The application involves quoted firms within the European Union to comply with the adoption of International Financial Reporting Standards (IFRS). The European Commission demands international conformed accounting information to facilitate the comparison. IFRS advocate fair value accounting, and considers to improve transparency and enhanced financial disclosures which promote market discipline and provide useful information to decision makers. Swedish GAAP advocates historical cost accounting. This study investigates the effect of adopting International Financial Reporting Standard (IFRS), on financial ratios and their value relevance for a sample of Swedish firms. We compare accounting numbers reported under Swedish GAAP in 2001-2004, with those under IFRS in 2005, and document how IFRS adoption changes key financial measures and the value relevance of financial statement information. The survey found that the financial ratios remained statistically significant unaffected by adopting the IFRS. The value relevance of financial measures indicates to increase in 2005. This result can be interpreted as an effect of IFRS.


V

Förkortningar BV Book Value EC Earnings Capitalization EG Europeiska Gemenskapen EKPA Eget Kapital Per Aktie EMH Effektiva Marknads Hypotesen EU Europeiska Unionen FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer FASB Financial Accounting Standards Board US GAAP United States General Accepted Accounting Principles IAS International Accounting Standards IASB International Accounting Standards Board IASC International Accounting Standards Committé IFRS International Financial Reporting Standards LVP Lägsta Värdets Princip P/E Price / Earning P/B Price / Book Value of Equity RI Residual Income RPA Resultat Per Aktie RR Redovisningsrådets Rekommendationer SOU Statens Offentliga Utredningar SSRN Social Science Research Network VR Value Relevance WACC Weighted Average Cost of Capital ÅRL Årsredovisningslagen


VI

Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1

1.1 BAKGRUND 1 1.2 PROBLEMDISKUSSION 2 1.3 PROBLEMFORMULERING 3 1.4 SYFTE 3 1.5 AVGRÄNSNING 4 1.6 STUDIENS DISPOSITION 5

2 VETENSKAPLIG ANSATS 6 2.1 INLEDNING 6 2.2 VETENSKAPSTEORI 6

2.2.1 Lakatos och positivistisk vetenskap 7 2.3 VETENSKAPLIG ANSATS 8 2.4 EXPLORATIV ANSATS 9 2.5 PROPOSITION 9 2.6 URVAL 9

2.6.1 Slumpmässigt urval 9 2.6.2 Icke slumpmässiga urval 10

2.7 DISKUSSION KRING UNDERSÖKNINGENS VALIDITET OCH RELIABILITET 10 2.8 VARIABLER 11 2.9 STATISTISK PRÖVNING 11

2.9.1 Winsorization 12 2.9.2 The Wilcoxon-Mann-Whitney Test 12 2.9.4 Multipel Regressionsanalys 13

3 TEORETISK REFERENSRAM 14 3.1 DEN FINANSIELLA REDOVISNINGEN 14

3.1.1 Kvalitetskrav 14 3.2 IFRS 15

3.2.1 Skillnader mellan IFRS och RR angående finansiella tillgångar 16 3.2.2 Verkligt värde på finansiella instrument 16 3.2.3 EU: s version av IAS 39 16

3.2.3.1 Tillgångsklassificering enligt IAS 39 17 3.2.4 Finanssektorns debatt kring IFRS 17 3.2.5 Argumentation för och emot marknadsvärdering 18

3.3 FINANSIELL ANALYS 19 3.3.1 Finansiella nyckeltal 19

3.3.1.1 Tillväxtmått 20 3.3.1.2 Lönsamhetsmått 20 3.3.1.3 Finansiella mått 21 3.3.1.4 Marknadsrelaterade mått 22

3.4 DEN FINANSIELLA REDOVISNINGENS INTRESSENTER 23 3.4.1 Ägarna 23 3.4.2 Långivare 23 3.4.3 Leverantörer och kunder 23 3.4.4 Stat och kommun 24

3.5 REDOVISNINGSINFORMATIONENS RELEVANS FÖR PRISET PÅ FÖRETAGENS AKTIER 24


VII

4 PRAKTISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 26 4.1 INLEDNING 26 4.2 URVAL AV FÖRETAG OCH FINANSIELLA NYCKELTAL 26 4.3 INSAMLING AV INFORMATION 28 4.4 INFORMATIONSHANTERING 28 4.5 TEST AV PROPOSITIONER 29

5 ANALYS 31 5.1 ANALYS AV NYCKELTAL 31

5.1.1 Beskrivande statistik 31 5.1.2 Analys av testresultaten 32

5.2 REDOVISNINGSINFORMATIONENS RELEVANS FÖR AKTIEPRISER 34 5.2.1 Beskrivande statistik 34 5.2.2 Multipel regressionsanalys 34

6 SLUTSATS 36 6.1 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING 36

KÄLLFÖRTECKNING 37


VIII

Bilageförteckning BILAGA 1: MODELL FÖR INFORMATIONSHANTERING I BILAGA 2: FÖRETAGENS NYCKELTAL II BILAGA 3: FÖRETAGENS REDOVISNINGSMÅTT VIII BILAGA 4: FÖRETAGENS AKTIEKURSER PER SISTA HANDELSDAGEN I MAJ RESPEKTIVE ÅR IX Figurförteckning FIGUR 1: STOCKHOLMS FONDBÖRS UTVECKLING ÅR 2000-2005 33 FIGUR 2: MARKNADSRÄNTANS UTVECKLING ÅR 2000-2005 33 Formelförteckning FORMEL 1: WILCOXON-TEST 12 FORMEL 2: MULTIPEL REGRESSIONSANALYS 13 FORMEL 3: SIGNIFIKANSTEST 13 FORMEL 4: FELKOMPONENTMODELL 13 FORMEL 5: RESULTAT PER AKTIE (RPA) 25 FORMEL 6: EGET KAPITAL PER AKTIE (EKPA) 25 FORMEL 7: INFORMATIONSVÄRDETS RELEVANS 25 Tabellförteckning TABELL 1: DEFINITION AV FINANSIELLA NYCKELTAL 22 TABELL 2: FÖRETAGSPRESENTATION 27 TABELL 3: UNDERSÖKNINGENS BORTFALL 28 TABELL 4: UNDERSÖKNINGENS UNDERLAG 31 TABELL 5: DEFINITIONER PÅ DE FINANSIELLA NYCKELTALEN 31 TABELL 6: T-TEST 32 TABELL 7: WILCOXON TEST 32 TABELL 8: T-TEST OCH WILCOXON-TEST 34 TABELL 9: ESTIMERING AV REGRESSIONSMODELLEN EXKLUSIVE OBSERVATIONER ÅR 2005 34 TABELL 10: ESTIMERING AV REGRESSIONSMODELLEN INKLUSIVE OBSERVATIONER ÅR 2005 35 TABELL 11: SIGNIFIKANSTEST PÅ FÖRÄNDRING I R2 35


1

1 Inledning Detta avsnitt avser presentera bakgrundinformation som leder fram till undersökningens problemformulering och syfte. 1.1 Bakgrund Företag är allt mer globala och gränserna mellan länderna har minskat i betydelse och de inskaffar inte bara kapital på den inhemska marknaden utan på världens alla kapitalmarknader. Svenska företag får internationella kunder och utländska dotterbolag. Den ökade internationaliseringen ställer högre krav på en internationellt anpassad redovisning för underlättad jämförelse mellan företag i olika länder.1 Den 19 juli 2002 antog Europaparlamentet förordning nr 1606/2002/EG om tillämpning av internationella redovisningsstandarder enligt International Accounting Standards Board (IASB). Förordningen innebär att noterade koncerner inom EU, från och med januari 2005, ska följa International Financial Reporting Standards (IFRS), vilka tidigare benämndes International Accounting Standards (IAS).2 Detta innebär en av de hittills största förändringarna inom redovisningsområdet på regleringsnivå. Regleringen berör ca 7000 företag, vilka är noterade på en reglerad marknad.3

1 FAR, 2001, s. 547. 2 SOU, 2003:71, s. 17. 3 Woolfe, 2005, s. 3.


2

1.2 Problemdiskussion Syftet med konverteringen till IFRS är att tillgodose intressenters behov av information med hög kvalitet, vilken är jämförbar över nationsgränser. Den europeiska kommissionen inser vikten av en internationell enighet för att nå en effektiv och integrerad kapitalmarknad.4 Ett flertal standarder inom IFRS förespråkar värdering till verkligt värde (det belopp till vilket en tillgång eller en skuld skulle kunna överlåtas mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs).5 Marknadsvärderingen strider mot den svenska traditionella principen om värdering till anskaffningsvärde. Poster som påverkas i synnerhet är företagens finansiella instrument. Det finns ingen generell svensk redovisningsrekommendation om värdering av finansiella instrument, men enligt årsredovisningslagen (ÅRL) ska de tas upp i balansräkning till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärdet enligt lägsta värdets princip (LVP).6 Härmed flyttas fokus i externredovisningen hos svenska noterade företag från försiktighetsprincipen enligt svensk redovisningstradition mot en mer rättvisande och transparent bild av företaget.7 Övergången till IFRS i ett bolag kräver analys av konsekvenserna av marknadsvärdering. För många företag, främst inom finanssektorn, antas resultat- och balansräkning påverkas.8 Rättvisande information ökar möjligheten till att bedöma investeringens avkastning och risk i jämförelse mellan olika investeringsalternativ. Beslut baseras på flertalet informationskällor. Den mest korrekta källan till fullständig information är den finansiella redovisningen.9 Ekonomiska evenemang och aktiviteter som påverkar ett företag och kan uttryckas numeriskt, reflekteras i företagets finansiella redovisning. Redovisningen beskriver dels företagets position vid en viss tidpunkt och dess utveckling över tiden. Kombinationen utgör en grund för utvärdering av historisk prestation samt för tänkbar framtida utveckling. Den finansiella redovisningen utgör primärkällan för beräkning av nyckeltal.10 Finansiella nyckeltal erbjuder intressenter ett kraftfullt verktyg för att beräkna ett företags prestation över tid, underlätta jämförelse mellan olika företag samt bedöma uppfyllelse av åtaganden. Det finns ett flertal av dem vilket gör det svårt att avgöra vilka som är mest lämpliga att använda för att få en finansiell helhetsbild av företaget. Finansiella nyckeltal är flitigt använda som förklarande variabler i forskningen kring redovisning och finans. Undersökningar visar hur införandet av IFRS påverkar finansiella nyckeltal och redovisningsinformationens relevans för priset på ett företags aktie, i förhållande till traditionell redovisningsstandard. US GAAP och IAS anses utifrån resultaten erbjuda finansiell information med högre kvalitet.11

4 European Commission. 2000. Internet 5 FAR. 2005, s. 1152 6 ÅRL §4:9 7 Williams. 2005, s. 20. 8 Agenda. 2005. Internet 9 Revsine et al. 2002, s. 3ff. 10 Nilsson et al. 2003, s. 128. 11 Bartov et al, 2005.


3

Forskning fokuserar på tre infallsvinklar, vilka anges som informationsinnehåll, värderingens relevans och värdets relevans. Relationen mellan marknadsvärde och bokfört värde undersöks ständigt och slutsatser är att informationsinnehållet har varit konstant medan värderingens relevans och värdets relevans har minskat.12 Det pågår en ständig debatt angående införandet av IFRS. En mycket stor del av debatten genomförs av främst företag inom finanssektorn. Anledningen är att denna sektor påverkas i stor utsträckning då företagen har stora dolda värden i finansiella instrument. Vid upptagandet av dessa tillgångar till verkligt värde kommer stora värden att synas i företagen och till stor del påverka deras finansiella redovisning.13 Studier påvisar att verkligt värde på tillgångar och skulder förser signifikant förklaringsgrad på finansiella företags aktiepriser i betydligt större utsträckning än bokförda värden.14 Analytiker bör vara införstådda i företagets tillämpning av redovisningsstandard, då det förekommer skillnader som påverkar den finansiella analysen. Forskningen inom redovisning och finans är omfattande. Konsekvenser av införandet av IFRS i svenska företag har endast spekulerats och förklarats med jämförelser med FASB, då regleringen gäller från januari 2005. Trots ökad tillämpning av marknadsvärderade tillgångar är tidigare forskning oense huruvida nyckeltalen påverkas av IFRS samt om redovisningsinformationens relevans för priset på ett företags aktie ökar eller minskar. Problemformulering uppstår när svenska noterade företag frångår traditionell praxis och därmed blir föremål för empirisk undersökning. 1.3 Problemformulering

• Påverkar införandet av IFRS de finansiella företagens nyckeltal? • Förklarar redovisningsmått, vilka baseras på rapportering enligt IFRS, priset på

företagens aktier i högre grad än enligt svensk traditionell redovisningspraxis? 1.4 Syfte Införandet av IFRS i svenska noterade företag påverkar den finansiella redovisningen i första kvartalsrapporten 2005. Syftet är att genomföra en explorativ undersökning som illustrerar effekter på finansiella nyckeltal. Målsättningen är således att undersöka om IFRS påverkar finansiella nyckeltal för att därmed åskådliggöra eventuella skillnader i redovisningens informationsinnehåll. Detta leder in undersökningen på att även utvärdera huruvida redovisningsinformationens relevans för priset på ett företags aktie påverkas. Rapporten riktas åt företagets ägare och investerare, vilket även inkluderar analytiker som representerar dessa intressenter.

12 Lo & Lys, 2000. 13 Stewart, 2004. 14 Barth et al, 2000.


4

1.5 Avgränsning Införandet av IFRS berör cirka 7000 noterade företag i Europa, där Stockholms Fondbörs representerar 384 företag. Studien avgränsas till finanssektorn på Stockholms Fondbörs vilket innebär 34 företag där vi genomför en totalundersökning. Urvalet anses vara relativt litet och med detta systematiska urval kan resultaten ej generaliseras till övriga sektorer eller länder. Tidigare studier ger oss en föreställning om studiens resultat, varvid vi kan formulera en proposition. En proposition har en lägre giltighet än en hypotes, som kräver att urvalet är slumpmässigt. Studiens teoretiska referensram fokuserar på IAS 39 inom IFRS, då denna standard är mest omdebatterad av den finansiella sektorn. Därmed antar vi att denna standard inom IFRS har mest påverkan på finansiella sektorn. Studien kan inte isolera eventuella effekter till IFRS, men den kan indikera på skillnader som kan hänföras till IFRS. Vi har därmed avgränsat studien mot att påstå skillnader som en direkt effekt av IFRS. Antalet finansiella nyckeltal är otaligt. Baserat på tidigare forskning kan nyckeltal delas in i grupper med avseende på vad som mäts. Vår studie avgränsas till att analysera elva nyckeltal inom de mest prioriterade grupperna. Samtliga nyckeltal beräknas enligt definitioner från Sveriges Finansanalytikers Förening, och kräver information från företagens resultat- och balansräkningar. Dock bör nämnas att vi justerade vissa tal för att möjliggöra beräkning. Jämförelse med beräknade nyckeltal och företagens presenterade nyckeltal är inte möjlig, då företagen tillämpar olika definitioner och sällan definierar tillvägagångssättet. Vi reserverar oss mot eventuella felberäkningar och fel i delårsrapporterna. Den historiska informationen från företagens delårsrapporter avgränsas till tidsperioden 2001-2005. Fem år utgör en konjunkturcykel och inkluderar tid före och efter införandet av IFRS. Vidare avgränsas informationen till delårsrapporten första kvartalet respektive år, för det inte har presenterats fler rapporter i maj år 2005, med IFRS som obligatorisk standard. Studien utgår från hypotesen om den effektiva marknaden och antar att publicerad information påverkar priset på företagens aktier. Detta innebär att vi ska använda kursen per rapportdatum, det vill säga när informationen blir offentlig. Trots detta väljer vi att använda kursen per den sista handelsdagen i maj respektive år med undantag för maj 2005 då vi använde kursen per 2005-05-23. Förfarandet att använda kursen en tid efter publicering styrks av tidigare forskning. Studier påvisar marginell skillnad vid beräkning av företagens prestationer oavsett vilken kurs som används. Vi antar i studien att redovisningens information fått genomslag i priset på aktien under maj månad.


5

1.6 Studiens disposition

1. Inledning1. Inledning

2. Vetenskaplig ansats 2. Vetenskaplig ansats

3. Teoretisk referensram3. Teoretisk referensram

4. Tillvägagångssätt4. Tillvägagångssätt

5. Resultat och Analys5. Resultat och Analys

6. Slutsatser6. Slutsatser

Inledningen presenterar bakgrundsinformationen som motiverar undersökningens problemformulering och syfte.Inledningen presenterar bakgrundsinformationen som motiverar undersökningens problemformulering och syfte.

Den vetenskapliga ansatsen fokuserar på vetenskapsteori och förhållningssätt, i syfte att ge läsaren förståelse för undersökningens tillvägagångssätt.

Den vetenskapliga ansatsen fokuserar på vetenskapsteori och förhållningssätt, i syfte att ge läsaren förståelse för undersökningens tillvägagångssätt.

Den teoretiska referensramen sammanfattar vetenskaplig litteratur och den pågående debatt som gäller införandet av IFRS.

Den teoretiska referensramen sammanfattar vetenskaplig litteratur och den pågående debatt som gäller införandet av IFRS.

Det praktiska tillvägagångssättet beskriver undersökningsprocessen på den detaljnivå som möjliggör reproduktion av undersökningen.

Det praktiska tillvägagångssättet beskriver undersökningsprocessen på den detaljnivå som möjliggör reproduktion av undersökningen.

Resultatet av statistiska prövningar presenteras i form av tabeller med tillhörande förklaring och analys.Resultatet av statistiska prövningar presenteras i form av tabeller med tillhörande förklaring och analys.

Slutsatsen besvarar de frågeställningar som presenterades inledningsvis utifrån den teoretiska refrensramen, resultat och analys.

Slutsatsen besvarar de frågeställningar som presenterades inledningsvis utifrån den teoretiska refrensramen, resultat och analys.


6

2 Vetenskaplig ansats Den vetenskapliga ansatsen fokuserar på vetenskapsteori och förhållningssätt i syfte att ge läsaren förståelse för undersökningens tillvägagångssättet. 2.1 Inledning Metodens regler är inte absoluta och allmängiltiga lagar som garanterar att undersökningen klassificeras som vetenskaplig.15 Metoden är ett stöd för forskarens strävan att uppnå ett vetenskapligt resultat. Metoden ställer krav på forskaren att noga planera undersökningen för att inte förbise viktiga element. Vidare bör forskaren kritiskt granska undersökningen och ifrågasätta undersökningens premisser genom hela processen. Detta förfarande skapar försvar för undersökningens resultat och hur dessa genererats. En metodbeskrivning ska vara så tydlig att undersökningens läsare på egen hand kritiskt ska ta ställning till undersökningens trovärdighet. Vid standardiserade och kvantitativa metoder hålls diskussionen konkret då tillvägagångssättet är enkelt att ta till sig. Utifrån denna inledning riktas metodavsnittet både externt och internt. Den externa riktningen avser att ge en tydlig förklaring till undersökningens angreppssätt för att möjliggöra ställningstagande huruvida undersökningen uppfyller de kriterier som vetenskaplig. Den interna riktningen möjliggör kritisk granskning under hela processen, vilket ökar möjligheten att uppnå vetenskap. Det råder oenighet om vad som kan kallas vetenskap. Skiljelinjen mellan vetenskap och icke vetenskap är otydlig men för att genomföra en undersökning vetenskapligt måste forskaren följa givna metodregler.16 Vetenskap omfattas därmed av regler för metod vilka kan variera mellan olika discipliner. Förekomsten av metod är det huvudsakliga kriteriet för vetenskap. 2.2 Vetenskapsteori Vetenskapsteorin är en samling satser som försöker beskriva vad världen består av och vilka samband som råder. Satserna är deskriptiva och anger inte hur en studie ska genomföras utan bara hur dess verklighet ser ut. Idag står vi med två vetenskapliga huvudinriktningar, dels positivismen som utgår från absolut kunskap som ideal och dels hermeneutiken som relativiserar kunskapen.17 Hermeneutiken åsyftar att personer tolkar eller förstår andra personers handlingar. Detta genomsyras av verbala kommunikationssätt, där byråkrati ofta leder till feltolkningar. Hermeneutiken förutsätter att en fullständig tolkning av en händelse kan genomföras och därigenom sammanfoga intrycken till en helhet vilket i förlängningen åsyftar att hänföras till människors medvetande. Det är upp till tolkaren att utifrån avsändarens tankar tolka texten utefter vad denna ville förmedla.18 Medan hermeneutiken försöker skapa en insikt eller förståelse, försöker man ur ett positivistiskt perspektiv beskriva och förklara.

15 Holme & Solvang, 1997, s. 325ff. 16 Holme & Solvang, 1997, s. 325ff 17 Eriksson.& Wiedersheim-Paul, 2001, s. 197. 18 Esaiasson et al, 2003, s. 246.


7

Enligt positivismen finns endast två källor till kunskap, vilka är det vi kan registrera med våra fem sinnen och det vi kan resonera oss fram till med mänsklig logik. Positivismen bygger i renodlad form på experiment, kvantitativ mätning och logiska resonemang. En i strikt mening positivistisk ansats bygger på formell logik och fakta som är resultat av mätning. Forskning ur ett positivistiskt perspektiv skall undersöka varje förhållande, avslöja varje mysterium, tränga in i det okända och förklara allt som sker utan hänsyn till politiska eller religiösa infallsvinklar.19 2.2.1 Lakatos och positivistisk vetenskap Lakatos förordar att en forskare bör välja den teori, vilken leder till det bästa resultatet och sedan hålla fast vid denna även om det uppkommer svårigheter som är svåra att övervinna.20 Lakatos bidrag till vetenskapsfilosofin är ett försök att lösa konflikten mellan Poppers falsifieringsteori och Kuhns revolutionära struktur av vetenskap. Poppers teori innebär att forskare avfärdar en teori när denna möter falsifierande bevis. Forskaren ersätter genast denna teori med nya kraftfulla hypoteser.21 Falsifieringsteorin innebär att hypoteser enkelt kan förklaras som generaliserande handlingar. Den teoretiska strävan är att formulera teorier i falsifierande form. Syftet med experimentell vetenskap är att falsifiera teoretiska slutsatser. Teorier som kvarstår efter ett antal experimentella försök till falsifiering anses väl bekräftade. Begreppet verklig sanning är ett ouppnåeligt mål för vetenskapen men begreppet ackumuleras genom nya teoriers uppkomst till skillnad från Kuhn. Kuhn anser forskning är en process bestående av teorier och observationer i så kallade paradigm. Under paradigmets livstid antar forskare normal vetenskap, vilken består av mindre problemlösning och experimentering. Vid uppkomst av anomalier skapas en ny teoretisk struktur med högre förklaringsgrad. En intellektuell revolution ersätter det gamla paradigmet med det nya, vilket övergår till normal vetenskap tills nya anomalier uppstår. Kuhn tolkar historiska framsteg i utvecklingen av vetenskap men förklarar inte orsak.22 Lakatos sökte en metodologi som harmoniserar denna uppenbara meningsskiljaktighet, en metodologi som erbjuder rationell betraktelse av vetenskapligt framåtskridande som är konsekvent med historisk registrering. Vad forskare anser vara teorier är detta egentligen bara grupperingar av mindre teorier som delar samma uppfattningar, som benämns den teoretiska kärnan. Forskaren ämnar beskydda den teoretiska kärnan från falsifiering med hjälp av stödjande hypoteser. Lakatos visar att justera och utveckla dessa stödjande hypoteser är inte nödvändigtvis negativt för ett forskningsprogram. Istället för att ifrågasätta om en hypotes är sann eller falsk ifrågasätter Lakatos om ett forskningsprogram är progressivt eller degressivt. Progressivt forskningsprogram kännetecknas av tillväxt genom upptäckt av nydanande fakta. Ett degressivt program kännetecknas av brist på tillväxt eller tillväxt av stödjande hypoteser som inte leder till nydanad fakta.23

19 Holme & Solvang, 1997, s.332. 20 Johansson et al, 1972, s. 43. 21 Ryan et al, 2002, s. 20-31. 22 Ryan et al, 2002, s. 20-31. 23 Robbins, 1974. Internet.


8

De stödjande hypoteserna som beskyddar den teoretiska kärnan inkluderar hypotesen om den effektiva marknaden (EMH). Denna hypotes är fundamental i formuleringen av positivistisk redovisningsteori. EMH har en viktig delaktighet i argumentationen om att bristen på likformig redovisningspraxis underlättar för managers att vilseleda kapitalmarknader.24 Den externa redovisningen är den enda källan till information om bolaget. EMH innebär att denna enda källa är osannolikt beskrivande och kapitalmarknaden inte är vilseledd. Den svaga formen av marknadseffektivitet innebär att ingen kan konsekvent erhålla extraordinär avkastning baserat historisk aktieutveckling. Den mellan starka formen innebär detsamma men baserat på publicerad och tillgänglig information. Den starka formen innebär att ingen kan erhålla extraordinär avkastning även om investeringen baseras på ej publicerad information. Positivistisk redovisningsteori anser marknaden vara i mellanstark alternativt stark form.25 Lakatos ansåg att forskningsprogrammen består av metodologiska regler som styr de inriktningar som forskare bör undvika (negative heuristic) eller följa (positive heuristic). Vidare hävdas att förändringar i de stödjande hypoteserna antingen förklarar uppenbar motbevisning eller producerar ny vetenskap. Lakatos presenterade fem kriterier för att en undersökning ska anses vetenskaplig, där vi belyser de viktigaste. Vetenskap är beroende av hypoteser, oavsett om de förutser fenomen som hittills inte har observerats. Hypoteser fokuserar ofta på fenomen som observerats tidigare men ignorerats på grund av bristande förklaring. Hypotesens empiriska sanningsenlighet måste testas i förhållande till teorin. Hypotesen har två möjliga utfall, antingen misslyckas totalt eller lyckas bidra med nya infallsvinklar. 2.3 Vetenskaplig ansats Inom vetenskapen skiljer man på två olika angreppssätt, kvantitativa och kvalitativa metoder. Den viktigaste skillnaden är hur forskaren använder numeriska värden och statistik. Metodvalet styrs utifrån med utgångspunkt i den frågeställning som undersöks. Kvalitativ data och metoder har styrkan att visa på totalsituation, en helhetsbild som möjliggör ökad förståelse för processer och sammanhang. En viktig del i kvalitativ metod är att skapa en grund för teorikonstruktion. En kvantitativ metod är till skillnad från den kvalitativa metoden mer formaliserad och strukturerad. Den kvantitativa metoden är i en annan utsträckning mycket mer kontrollerad från forskarens sida. Metoden definierar vilka förhållanden som är av särskilt intresse utifrån frågeställningen. Uppläggning och planering kännetecknas av selektivitet och avstånd i förhållande till informationskällan, vilket är nödvändigt för att kunna genomföra formaliserade analyser. Detta är även nödvändigt för att undersöka om utfallet kan generaliseras på alla de enheter man önskar uttala sig om. En central roll i analysen av kvantitativ information spelar de statistiska mätmetoderna.

24 Mouck, 1990, s. 231-239. 25 Mouck, 1990, s. 231-239.


9

2.4 Explorativ ansats Den explorativa ansatsen utgår från ett perspektiv vilket är beroende av hur mycket forskare vet om området innan undersökningen startar. Undersökningen tar sig därmed formen av att vara utforskande. Syftet med denna metod är att insamla så mycket information som möjligt inom ett bestämt problemområde.26 Detta resulterar i formulering av propositioner, vilka kommer att ligga till grund för vår undersökning. 2.5 Proposition Ett grundläggande antagande är att marknadsvärderade tillgångar har ett högre värde än anskaffningsvärde. Därmed förutsätter vi att denna förändring i tillgångarnas värde påverkar företagens finansiella nyckeltal, då det ej sker någon marknadsvärdering på företagens skulder. Problemet med att formulera en proposition angående redovisningsinformationens relevans var att det fanns två motsägande teorier, dels en teori om att relevansen påverkades som en effekt av införandet av IFRS, och en annan teori om att den förblev oförändrade. Vi valde att formulera två propositioner:

• Företagens finansiella nyckeltal förändras statistiskt signifikant mellan år 2004-2005 som effekt av IFRS.

• Redovisningsinformationens relevans för priset på företagens aktier ökar statistiskt signifikant som en effekt av IFRS.

2.6 Urval Tillvaron präglas av den ständiga strömmen av information. Vi blir ständigt påminda om en problemfylld verklighet då informationsflödet rymmer element av olika karaktär. En del information litar vi på, andra delar avvisar vi och en stor del har vi av olika skäl varken förmåga eller möjlighet att uppfatta. Vi filtrerar stora delar av informationen vilket är nödvändigt. Detta urval äger kanske rum utan att vi är medvetna om på vilken grund det görs. Situationen är i stort sett densamma inom forskning. Urvalet av information och kunskap är förmodligen avsevärt mer systematisk här, dels för att vi aktivt söker kunskap och dels för att andra har planerat och lagt till rätta de kunskaper vi ska lära oss.27 Urvalet innebär förenkling när vi bearbetar informationen. En grundläggande skiljelinje bland olika urvalsmetoder går mellan slumpmässiga och icke slumpmässiga urval. 2.6.1 Slumpmässigt urval Urvalet låter slumpen avgöra vilka enheter som ska inkluderas i undersökningen. Detta förfarande ökar möjligheten till att urvalet blir en kopia i miniatyr av populationen. Antag att en population består av N antal enheter, av vilka vi vill välja n antal. Urvalsenheterna motsvaras vanligen av de element som ska undersökas, till exempel företag. De kan även bestå av grupper av element, varvid man sedan kan undersöka samtliga element i den utvalda urvalsenheten.

26 Patel & Davidsson, 1991, s. 11. 27 Holme & Solvang, 1997, s. 29.


10

Anledningen till att föredra slumpmässiga urval är att man då kan beräkna väntevärdesriktiga skattningar av okända parametrar i populationen. Detta innebär att i genomsnitt över alla tänkbara stickprov överensstämmer stickprovet med populationen. 2.6.2 Icke slumpmässiga urval Trots att slumpmässiga urval är överlägsna de icke slumpmässiga ur teoretisk synvinkel är det ändå många urval där sannolikheten att bli utvald är noll och okänd för andra. Urvalsramen behöver nödvändigtvis inte bestå av enskilda element utan även av grupper av element. Dessa grupper är urvalsenheter där samtliga element i den utvalda gruppen kan undersökas. Detta kallas enstegs gruppurval eller klusterurval. Ur denna utvalda grupp kan vi även göra ytterligare urval. Detta kallas då flerstegsurval.28 2.7 Diskussion kring undersökningens validitet och reliabilitet Validitet avser att mäta det som är relevant i sammanhanget medan reliabilitet avser att mäta på ett tillförlitligt sätt. Validitet handlar om att använda rätt sak vid rätt tillfälle. Inom forskning handlar validitet om att kunna ange i vilken situation och för vilken population resultaten är giltiga. Reliabilitet handlar om pålitlighet. Hög reliabilitet är alltså ingen garanti för att vi får hög validitet.29 Det finns alltid en osäkerhet kopplad till kvantitativa undersökningar. Undersökningsresultaten blir inte säkrare bara för att vi använder oss av statistiska tekniker. Oavsett hur undermåligt ett informationsmaterial är, kan det bli föremål för analys med hjälp av statistiska tekniker. Teorin skiljer mellan intern och extern validitet. Den interna innebär att vi kan dra slutsatser inom ramen för de undersökta enheterna, och den externa möjliggör att generalisera resultaten till utomstående enheter.30 Vi reserverar undersökningen mot oegentligheter i företagens finansiella rapporter. Trots möjlig brist på tillförlitlighet ansåg vi dock att bolagens finansiella rapporter var tillräckligt sanningsenliga för beräkning av nyckeltal. För att öka tillförlitligheten definierade vi nyckeltalen enligt rekommendationer.31 På grund av skillnader i företagens uppställning av resultat- och balansräkning, valde vi att definiera summa intäkter som summa kapitalinflöde det vill säga inklusive finansiella intäkter och jämförelsestörande poster. Samma förfaringssätt gäller kostnadssidan. Vi gjorde därmed ingen åtskillnad mellan operationella och finansiella poster. Detta genomfördes konsekvent över tid och över företagen. Då undersökningen var explorativ kunde vi enbart uttala oss om de enheter som ingick i populationen. Vi genomförde en totalundersökning inom ett utvalt kluster, vilket stärkte den interna validiteten. Resultaten gäller därmed hela finanssektorn på Stockholms Fondbörs. Vi kan däremot inte generalisera resultatet på andra företag än svenska finansbolag vilket innebar låg extern validitet.

28 Dahmström, 1996, s. 191. 29 Esaiasson et al, 2003, s. 61ff 30 Esaiasson et al , 2003, s. 98. 31 Sveriges Finansanalytikers Förening, 2000.


11

2.8 Variabler Mätskalan beror på vilken slags variabel det är. När vi räknar statistik beror valet av metod på vilken slags variabel som analyseras, vilket är en viktig grund som all statistisk bearbetning vilar på. Den stora skillnaden går mellan kvantitativa variabler och kvalitativa variabler. Det som kännetecknar kvantitativa variabler är två saker, ordning mellan mätvärdena och ekvidistanta (lika stora) skalsteg. Det finns två huvudgrupper av kvantitativa variabler, diskreta variabler och kontinuerliga variabler. Variabler som bara kan anta vissa värden kallas diskreta variabler. Om antalet tänkbara värden för en diskret variabel är många betraktas den som en kontinuerlig variabel.32 Undersökningens variabler utgörs av finansiella nyckeltal och redovisningsmått, som är definierade enligt litteraturen. Variablerna är numeriska vilket möjliggör statistiska analyser, där resultatet blir objektivt. Det finns därmed mindre utrymme för tolkningar. Variablerna beräknas utifrån företagens finansiella rapporter. Undersökningen är således möjlig att reproducera med liknande resultat. 2.9 Statistisk prövning Statistisk hypotesprövningen innebär att man med hjälp av urval bedömer trovärdigheten i hypoteser eller antaganden angående en population. Tekniskt sett kan statistisk hypotesprövning genomföras på olika sätt, men vid all prövning formuleras en nollhypotes och en mothypotes. Nollhypotesen hävdar oftast att det inte föreligger någon skillnad och uttrycks ofta i syfte att förkastas.33 Studiens motsvarigheter till nollhypoteser är dels att det inte föreligger någon statistiskt signifikant skillnad i företagens finansiella nyckeltal, och dels att redovisningsinformationens relevans för priset på företagens aktier minskar eller består efter införandet av IFRS. Mothypotesernas motsvarighet blir således att det föreligger skillnad i nyckeltalen samt att relevansen ökar som en effekt av IFRS. Strävan i undersökningen är att förkasta nollhypoteserna motsvarighet genom hypotesprövningens förfarande. Risken att acceptera en felaktig nollhypotes är ofta ett stort tal och därför måste vi uttala oss med försiktighet.34 Nollhypotesen förkastas med en känd felrisk. Detta är ett tal som forskaren bestämmer. Gränsen för förkastande av nollhypotesen bestäms genom signifikansnivån vilket beskrivs som risken att förkasta en nollhypotes när den är sann. Självklart ska denna risk vara liten men det är omöjligt att helt eliminera den. I denna undersökning väljer vi signifikansnivån 0,05.

32 Dahmström, 1996, s. 26 33 Siegel & Castellan, 1988, s. 7. 34 Körner & Wahlgren, 2000, s 217


12

2.9.1 Winsorization Winsorization är en metod att reducera effekter av extremvärden. När extremvärden återfinns bland observationerna är winsorization en robust uppskattning, vilket leder till att populationen blir relativt opåverkad av extremvärden. Förfarandet medför en fastställelse av extremvärdena med hjälp av ett specifikt percentil-värde. T.ex. för en 99 % winsorize innebär detta att de 0.5 % lägsta värdena likställs med det värde som representerar den 0.5 percentilen, medan då det övre extremvärdet likställs med värdet som representerar den 99.5 percentilen.35 2.9.2 The Wilcoxon-Mann-Whitney Test Wilcoxons rangsummatest, som också kallas Mann-Whitneys test, används vid analys av två oberoende stickprov. Testet används för att jämföra två oberoende grupper inom samma population. Detta är ett icke-parametriskt test och är ett användbart alternativ till det parametriska t-testet.36 Praktiskt sker analysen på följande sätt. Vi antar att de två stickproven omfattar 1n respektive 2n observationer och att 21 nn ≤ . Vi rangordnar först samtliga

21 nn + observationer. Den minsta observationen får rangtalet 1 och den största får rangtalet

21 nn + . Om två eller flera observationer har samma värde (ties) får de samma rangtal nämligen medelvärdet av de rangtal de skulle ha fått om man kunnat skilja dem åt. Nästa steg är att beräkna rangsumman xW i det mindre stickprovet. Detta värde används för fastställande av z-värdet genom följande formel:

Formel 1: Wilcoxon-test

( )

( )12

12

15,0

21

1

+

+−±

=Nnn

NnWz

x

Detta värde på z generar ett värde på genom tabellen Probabilities associated with the upper tail of the normal distribution.37 Om Wilcoxon-testet appliceras på data som även kan

analyseras genom det mer kraftfulla parametriska t-testet är dess styrka %5,953=

π. Det är

därför ett utmärkt alternativ till t-testet utan dess restriktiva antaganden och krav. I vissa fall har det visat sig att Wilcoxon har en styrka större än 100 procent vilket innebär mer kraftfullt än t-testet.38

35 Winsorized Correlation. Internet. 2003 36 Siegel & Castellan, 1988, s. 129. 37 Siegel & Castellan, 1988, s. 319. 38 Siegel & Castellan, 1988, s. 137.


13

2.9.4 Multipel Regressionsanalys När vi analyserar ekonomiska variabler krävs det komplicerade modeller för att förstå en företeelse. En multipel regressionsanalys lämpar sig vid analys av variationer i en beroende variabel med hjälp av flera förklarande variabler. Regressionen besvarar i vilken utsträckning prisvariationen på företagens aktier beror på företagens egna kapital per aktie och resultat per aktie.

Formel 2: Multipel regressionsanalys

itititit RPAEKPAP εααα +++= 210 Värdet α tolkas som det värde som den beroende variabeln (P) antar i genomsnitt när de förklarande variablerna (RPA och EKPA) är lika med noll. Den multipla regressionen beräknar determinationskoefficienten (R2). Aktiens prisvariation beror på skillnader i de förklarande variablerna (RPA och EKPA). R2 är ett mått på de förklarande variablernas förmåga att beskriva aktiens prisvariation. Eftersom R2 kan variera över tid och med antal observationer kan denna skillnad i R2 testas med ett signifikanstest. Testet undersöker om denna variation är en statistiskt signifikant skillnad. Signifikanstestet baseras på följande ekvation:39

Formel 3: Signifikanstest

( ) ( )( )222222 / postprepostpre RRRRz σσ +−=

I undersökningen har vi kontrollerat för företagsspecifika och periodspecifika effekter, eftersom våra data innehåller många företagsobservationer över tiden. Undersökningens paneldata innehåller observationer för 26 företag, över åren 2001-2005. Med paneldata kan man särskilja effekter som inte kan studeras med tvärsnitts- eller tidsseriedata var för sig, och man kan då skilja på storlekseffekter (tvärsnitt) från periodseffekter (tid). Med hjälp av en tvåstegsprocedur har vi kontrollerat för detta genom att använda en så kallad felkomponentmodell vilken estimeras med GLS (generalized least square).40

Formel 4: Felkomponentmodell

ittiitit wvuXY ++++= βα

iu tvärsnittets felkomponent

tv tidens felkomponent

itw kombinerad felkomponent

39 Cramer, 1997, s 253-266 40 Greene, 2000.


14

3 Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen sammanfattar vetenskaplig litteratur samt den pågående debatten beträffande införandet av IFRS. 3.1 Den finansiella redovisningen Finansiell redovisning är ett socialt fenomen som beror på mänsklig interaktion. Företagets intressenter har ett heterogent informationsbehov, men det finns ändå gemensamma behov bland intressenterna. Investeraren anses som den mest framstående användaren för att de erbjuder riskkapital till företaget. Den finansiella redovisningen som tillfredsställer deras behov kommer därför också tillfredsställa övriga intressenters behov av information.41 Trots att investeraren anses som den främsta användaren av den finansiella redovisningen betyder det inte att informationen till fullo tillfredsställer investerarens informationsbehov. I Sverige används redovisningen som underlag för taxering. Investeraren behöver information som kan användas för att förutspå framtida utveckling, det vill säga framtida kassaflöde. Vid analys av ett företags framtida prestationer bör analytikerna vara medvetna om de problem som den multipla rollen som finansiell redovisning spelar. Finansiell redovisning har två roller, dels en beslutande och dels en legal roll. Beslutsrollen innebär att informationen utgör en del av beslutsunderlag för att ingå i någon form av kontrakt till exempel köp av aktier eller lån till ett företag. Den legala rollen innebär definiera konsekvenserna av lagstiftningen eller kontrakt, till exempel underlag för beskattning.42 3.1.1 Kvalitetskrav Den finansiella redovisningen förmedlar information om företagets ekonomiska ställning till olika användare, främst externa användare.43 Ett gemensamt mål från intressenterna är att informationen bör vara användbar som beslutsunderlag. Med utgångspunkt i detta gemensamma informationsbehov har det formulerats kvalitetskrav för redovisningens utformning.44 Då undersökningen baseras på företagens delårsrapporter som ej är reviderade antas att den finansiella redovisningen uppfyller kvalitetskraven som presenteras i teorin. Den primära egenskapen är att informationen ska vara relevant, vilket är ett primärt krav för att informationen ska vara användbar för beslut.45 Minimikravet på relevans är att informationen är så begriplig att innebörden framgår av informationen. Relevans förknippas med tillförlitlighet på informationens avbildningsförmåga. Informationen anses tillförlitlig då den avbildar ekonomisk verklighet. Aktualitet är ytterligare en egenskap som krävs för god kvalitet i redovisningen.46 Informationen bör vara tillgänglig utan långa tidsintervall, då den finansiella redovisningen spelar en betydelsefull roll i företagets kommunikation med intressenterna. Validitet innebär att det finns en överensstämmelse mellan språk och verklighet. Informationen ska avbilda de aspekter den avser att avbilda. Kravet på validitet delas i sin tur in i fyra beståndsdelar. Det första minimikravet är neutralitet och innebär att information inte ska förvrängas för att gynna en intressent på en annans intressents bekostnad. 41 Hamberg 2001, s. 28f. 42 Smith, 2000, s. 23. 43 Smith, 2000, s. 17ff. 44 Revsine, 2002, s. 15. 45 Revsine et al, 2002, s. 15f. 46 Revsine et al, 2002, s. 15f.


15

Det andra kravet är innebörd och form som handlar om att en eventuell affärshändelse som skiljer sig åt skall redovisas på vilket sätt händelsen påverkat företaget. Fullständighet är det tredje kravet på validitet och innebär att alla väsentliga händelser skall inkluderas då utelämnade uppgifter kan medföra falsk och vilseledande information. Väsentlighet innebär att informationen skall ha tillräcklig betydelse som beslutsunderlag för någon intressegrupp.47 Oberoende analyser skall resultera i liknande resultat vid tillämpning av liknade redovisningsmetoder. Verifierbarhet syftar på samstämmighet bland analytiker. Ytterligare kvalitetskrav är jämförbarhet, vilket innebär att företagen ska rapportera lika händelser och tillstånd på ett och samma sätt. Fenomen som representerar samma händelser ska värderas till samma värde. Jämförbarheten gäller mellan företag vilket är kopplat till relevans för att investerare ska kunna jämföra olika företag. Den finansiella redovisningen ska upprättas enligt samma principer från period till period. Konsekvens underlättar att identifiera trender och avvikelser i företagets prestationer över tid. Trots redovisningens alla kvalitetskrav kan företag byta redovisningsprinciper. Dessa förändringar är begränsade till att den nya standarden på något vis är mer lämpad att tillämpa. Den finansiella analysen baseras på företagens finansiella redovisningar. Det är därför väsentligt att innehållet i redovisningen följer förväntade lagar och praxis.48 Undersökningar visar på att IFRS i större utsträckning uppfyller dessa kvalitetskrav, i synnerhet jämförbarhet och relevans. 3.2 IFRS International Financial Reporting Standards (IFRS) är ett antal redovisningsstandarder som alla noterade företag skall använda för att öka transparensen och jämförbarheten mellan företag i olika länder.49 IFRS inkluderar International Accounting Standards (IAS), vilka gavs ut av International Accounting Standards Committe.50 Införandet av IFRS förväntas leda till en förvandling av Europas kapitalmarknader. För företagen leder det till en större andel potentiella investerare, minskade kostnader för kapitalanskaffning samt en reducering i kostnaderna med avseende på konsolidering av utländska dotterbolag.51 För investerarnas del bidrar IFRS till att underlätta jämförelse mellan utländska och inhemska företag. Resultatet blir en mer effektiv allokering av kapital vilket i sin tur genererar en högre ekonomisk tillväxt i Europa.52

47 Smith, 2000, s. 27f. 48 Revsine et al, 2002, s. 16. 49 IAS Plus. 2005. Internet. 50 International Accounting Standards Board. 2005. Internet. 51 Pedrasa & Calayag, 2004, s. 1. 52 Wild. 2004. Internet.


16

3.2.1 Skillnader mellan IFRS och RR angående finansiella tillgångar Anledning till denna jämförelse är att vi undersöker företag inom finanssektorn vars tillgångar till stor del utgörs av finansiella tillgångar.53 Därmed innebär en värdering av finansiella instrument till marknadsvärde enligt IAS 39, en förändring för finansiella företag, jämfört med anskaffningsvärde. Enligt svenska redovisningsregler skall tillgångar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet eller återanskaffningsvärdet, allt i enlighet med kongruensprincipen, realisationsprincipen och matchningsprincipen. Vid införandet av IFRS kommer dessa principer att frångås och bland annat skall finansiella tillgångar tas upp till marknadsvärdet.54 Denna förändring blir den största skillnaden som påverkar de finansiella företagen. Den rekommendation som påverkar flest företag vid övergången från Redovisningsrådets rekommendationer (RR) till IFRS är IAS 39, marknadsvärdering av finansiella instrument, vilket inte tidigare tillåtits av svensk redovisningspraxis. 55 3.2.2 Verkligt värde på finansiella instrument För de finansiella instrument som det finns en tillförlitlig marknad utgör marknadsvärdet det verkliga värdet. För andra finansiella instrument bestäms det verkliga värdet, till det värde som härleds från liknande finansiella instrument, om deras marknadsvärde kan bestämmas på ett tillförlitligt sätt. Ytterligare tillförlitlig beräkning av ett värde, är med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller och värderingsmetoder.56 Det verkliga värdet för en finansiell tillgång eller finansiell skuld fastställs utan avdrag för de transaktionskostnader som krävs för att omsätta eller reglera det finansiella instrumentet.57 Trots att formuleringarna i många avseenden kan anses minska möjligheten för feltolkningar, har IASB svårt att definiera det verkliga värdet. IASB är bekymrat över flertalet möjliga tolkningar i verkligt värde vilket kan göra det missledande och opraktiskt att använda.58 3.2.3 EU: s version av IAS 39 Övergången från anskaffningsvärdet till verkligt värde på finansiella tillgångar bygger på IAS 39 som kritiseras tillsammans med US FASB 133.59 Det finns skillnader mellan den version av IAS 39 som IASB ger ut, och den version som EU valt att tillämpa. IASB: s version föreskriver att alla finansiella tillgångar och skulder värderas till verkligt värde.60 EU: s version tillåter inte marknadsvärdering av finansiella skulder. EU: s argument är att om marknadsvärdering av finansiella skulder tillåts och dessa ökar, ökar även skatteskölden vilket genererar högre resultat. Ytterligare argument är att resultatet kan vara felaktigt och missvisande om redovisningsreglerna enbart tillåter marknadsvärdering av finansiella tillgångar.61 Avdelningen för banksystem inom FASB, argumenterar att om finansiella tillgångar och skulder tas upp i balansräkningen, påverkar förändringen vinsten oavsett om de är realiserade eller inte.62 När IAS 39 nämns fortsättningsvis menas EU: s version av IAS 39. 53 Lundgren, 2000 & Finansinspektionen. Internet. 2005. 54 Falkman, 2004, s. 42. 55 Axelman et al, 2004, s. 26. 56 Finlex. 2004. Internet 57 Redovisningsrådet. 2003. Internet 58 Mogel. 2003. Internet. 59 Spector. 2003. Internet. 60 International Accounting Standards Board. 2004. Internet 61 Hagerty & Lagomarsino, 2005, s. A2. 62 Bies, 2005, s. 26.


17

3.2.3.1 Tillgångsklassificering enligt IAS 39 Enligt IAS 39 klassificeras alla finansiella tillgångar enligt fyra kategorier.63

1. Tillgångar som innehas för handel (Tradingtillgångar). Företaget avser att inneha tillgångarna på kort sikt och göra extraordinära vinster. Värdeförändring påverkar direkt resultaträkningen.

2. Tillgångar som hålles till förfall (Held to maturity). Företaget innehar dessa för långsiktig placering vilket medför att de inte skall sälja dem. På dessa grunder värderas tillgångarna enbart till anskaffningsvärde.

3. Kundfordringar och lånefordringar kommer även fortsättningsvis tas upp till anskaffningsvärde.

4. Tillgångar som inte avses säljas men inte heller hålles till förfall (Available for sale). Denna kategori är restbestämd. Eventuell värdeförändring påverkar det egna kapitalet genom en fond för verkligt värde.

IAS 39 skall tillämpas retroaktivt från januari 2005.64 Den ingående balansen för balanserade vinstmedel för den föregående redovisningsperioden, samt alla övriga jämförelsetal skall justeras som om IAS 39 alltid hade tillämpats. Skulle denna omräkning vara ogenomförbar skall företagen i not ange, vilken utsträckning uppgifterna har räknats om.65 Ytterligare problem med IAS 39 uppstår vid bedömning och klassificering av en tillgång. Olika företag som köper samma tillgång vid samma tidpunkt kan klassificera tillgången olika, utifrån företagets preferenser och syften.66 Effekterna av hur företagen väljer att klassificera sina tillgångar kommer att påverka företagets värde utifrån givna finansiella nyckeltal. För att åstadkomma en lösning på problemet krävs att alla finansiella tillgångar behandlas på samma sätt. Först då försvinner subjektiviteten kring klassificering och värdering.67 3.2.4 Finanssektorns debatt kring IFRS En stor del av debatten kring IFRS förs främst av företag inom finanssektorn.68 Anledningen att denna sektor påverkas är dess stora innehav av finansiella instrument. Vid upptagandet av dessa tillgångar till verkligt värde kommer värdeförändringen att synas i företagen och till stor del påverka deras finansiella rapporter.69 Dessa värdeförändringar kan över tiden vara både positiva och negativa. Ur ett längre tidsperspektiv tenderar värdeförändringen att bli minimal, men ur ett kortare tidsperspektiv kan dock värdeförändringen stjälpa många balansräkningar. Blir värdeförändringen positiv kan företagen tvingas av aktieägarna att dela ut kapital på grund av bra resultat genom en värdeförändring som inte är realiserad. Även en negativ värdeförändring kan komma att belasta företagen hårt i en ekonomiskt ansträngd period.70

63 Europeiska unionens officiella tidning. 2004. Internet 64 The institute of chartered accountants in Ireland. 2005. Internet 65 Europeiska unionens officiella tidning. 2004. Internet 66 Hernandez, 2003, s. 73. 67 Hernandez, 2003, s. 73. 68 Poon, 2004, s. 39. 69 Stewart, 2004, s. 22. 70 Rayman, 2004, s. 82.


18

Vidare anses att fördelar med verkligt värde överväger företagens praktiska svårigheter i att operationalisera en sådan redovisningstillämpning.71 IASB får medhåll från många företag att värdering till verkligt värde är det mest relevanta sättet att redovisa finansiella tillgångar och skulder, medan företag inom finanssektorn främst argumenterar för värdering till anskaffningsvärde. Deras argument för anskaffningsvärdet är att det bättre reflekterar företagets ekonomiska substans och verkligt kassaflöde. Finanssektorns vidare argument mot verkligt värde är att det visar effekter av transaktioner som företaget inte kan påverka, vilket leder till att värdet inte blir relevant.72 En jämförande undersökning i bankernas redovisning mellan traditionella redovisningsprinciper, EU: s version av IAS 39 och IASB: s version av IAS 39 kunde vissa effekter påvisas.73 • Tillämpning av traditionell redovisningspraxis leder till stor diskretion. • IAS kan inte visa en rättvis bild av bankernas situation. • Trots bankernas omfattande debatt kring verkligt värde, är den version med värdering till

verkligt värde av både finansiella tillgångar och skulder den version som bäst belyser bankernas finansiella ställning.74

3.2.5 Argumentation för och emot marknadsvärdering Marknadsvärdering syftar till att ge investerare aktuell fakta och därmed relevant information för mer korrekta beslut.75 Värdering till marknadsvärde har nått acceptans hos en del revisorer, vilka anser att marknadsvärdering är det bästa systemet för finansiell verksamhet.76 Problemet med marknadsvärdering är att värdet kommer att förändras över tiden på grund av alla makrovariabler i egenskap av inflation, ränta och andra dylika förändringar såsom efterfrågan, vilket leder till en förändring i pris. Fluktuation innebär prisrörlighet på finansiella marknader, har en aktie hög fluktuation så förändras priset mer än genomsnittet.77 Marknadsvärdering reducerar dolda värden i balansräkningen. Genom full insyn kan investerare lättare kunna uppskatta vilka värden som finns i bolagets tillgångar. Med full insyn skulle de kunna värdera hur företagsledarna förvaltar investerarnas kapitalinsats, samt hur företagsledarna lyckas med att uppfylla deras förväntningar. Denna måluppfyllelse kan kontrolleras med finansiella nyckeltal. Balans- och resultaträkningarnas relevans för beslutsfattande är inte imponerande och deras relevans har försämrats under de senaste åren.78 Då verkligt värde använder uppdaterad information av rådande marknadspriser och förväntningar, antas de generera en överlägsen bas för beslutsfattande jämfört med anskaffningsvärde. Detta eftersom anskaffningsvärde baseras på föråldrade marknadsförhållanden och gammalmodiga marknadsförväntningar.79

71 Anagnostopoulos & Buckland, 2005, s. 109. 72 Poon, 2004, s. 39. 73 Gebhardt et al, 2004, s. 341. 74 Gebhardt et al, 2004, s. 341. 75 Eccles et al, 2001, s. 5, Barlev & Haddad, 2003, s. 397. 76 Mogel, 2003, s. 28. 77 Revsine, 2002, s. 779. 78 Lev & Zarowin. 1999. Internet. 79 Poon, 2004, s. 39.


19

Vid beräkning av företagens nyckeltal med tillämpning av de historiska anskaffningsvärdena visar bolaget en skev bild av företagens finansiella ställning. Värdering till verkligt värde är bättre för investerare och leder till en mer rättvis bild av företagen.80 För de företag som placerar på en fungerande marknad kommer marknadsvärdering inte att bli några problem. Däremot blir det svårare för företag som har finansiella tillgångar vilka inte handlas på en fungerande marknad. Det blir då företagsledningen som bestämmer värdet på dessa tillgångar utifrån vedertagna värderingsmodeller.81 Modellerna baseras på subjektiva antaganden, vilket leder till komplexitet och svårighet vid revision.82 3.3 Finansiell analys Företagen redovisar resultat i kvantitativa termer i form av resultat- och balansräkning. Det innebär att den historiska och förväntade utvecklingen kan analyseras med enhetliga kvantitativa mått. Analys av finansiell redovisning baseras vanligtvis på finansiella nyckeltal. För att förstå ett företags utveckling underlättar relativ information.83 Absoluta tal är svårare att jämföra mellan företag. Genom att kombinera olika delar av den finansiella redovisningen skapas ny information, som på ett mer fullständigt sätt belyser utvecklingen i relation till resursanvändningen. Även delar av den befintliga redovisningsinformationen kan definieras som nyckeltal, då de utgör så viktig information för att bedöma ett företags prestation. Nyckeltal definieras således dels som ekonomisk information, beräknad från ett eller flera redovisningsvärden och/eller omräkningsfaktorer. Jämförelser är mycket viktigt i analysen av företagets prestation och nyckeltalen möjliggör tre olika typer av jämförelser. Den första är jämförelse mellan enheter, vilket innebär jämförelse av företag inom samma bransch. Den andra är jämförelse över tid för att identifiera trender eller avvikelser. Den tredje är jämförelse med målsättningar, vilket innebär uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse.84 Informationen i resultaträkningen visar vad som hänt under en tidsperiod medan informationen i balansräkningen visar finansiell position vid utgången av aktuell tidsperiod. Ett stort problem är att nyckeltalen definieras på olika sätt i företagens finansiella redovisningar. 3.3.1 Finansiella nyckeltal Användandet av finansiella nyckeltal beror på situationen. Olika nyckeltal är mer eller mindre lämpade för att beskriva utvecklingen i ett företag.85 Empiriska undersökningar visar att finansiella nyckeltal inte alltid är lämpliga att tillämpa i ekonomiska modeller vilka undersökningen har bortsett från. Den finansiella litteraturen presenterar att intressenter använder nyckeltal i analyser. Dock presenteras sällan vilka nyckeltal som anses mest användbara. En undersökning bland finansanalytiker visar dock på en viss prioritering av nyckeltal, där tillväxtmått ansågs högst prioriterat, följt av lönsamhetsmått. Finansiella mått och marknadsrelaterade mått prioriterades marginellt lägre.86 Dessa prioriterade nyckeltal ligger till grund för vår undersökning, och påverkas förmodligen av IFRS (IAS 39).

80 Rieger, 2005, s. 42. 81 Fortin, 2005, s. 45 82 William, 2005, s. 7. 83 Nilsson et al, 2002, s. 128ff. 84 Hamberg, 2001, s. 37f. 85 Trimbath, 2001. 86 Matsumoto et al, 1995.


20

3.3.1.1 Tillväxtmått Tillväxt är en viktig aspekt i ett företags finansiella prestation. Svenska företag anser att tillväxt är den främsta målsättningen. Aktieägare anser tillväxt i kassaflöde och avkastning som det den främsta målsättningen medan ledningen föredrar operationell tillväxt. Tillväxt kan mätas på olika sätt. Intäkter Att mäta företagets omsättning är ett sätt att mäta storlek och tillväxt.

Omsättning är detsamma som summa intäkter.87 Tillgångar Att studera företagets totala tillgångar är ett mått på hur företaget växer.

Nyckeltalet har störst betydelse då det sätts i relation till bolagets omsättning. Om tillgångsmassan ökar i förhållande till omsättning kan detta indikera att företaget inte har kontroll över tillväxten, och vid motsatt förhållande kan det indikera att företaget är mer effektivt i resursförbrukningen.88

Eget kapital Det egna kapitalets tillväxt är ett intressant mått för företagets ägare.

Detta sätts i relation till periodens resultat. Enligt kongruensprincipen ska periodens förändring i eget kapital motsvaras av periodens resultat minskad med utdelningen.89

Resultat Än viktigare för aktieägarna är bolagets resultatutveckling.

Värderingsmodeller baseras direkt eller indirekt på antaganden om företagets vinsttillväxt.90

3.3.1.2 Lönsamhetsmått Lönsamhetsmått erbjuder flertalet möjligheter att mäta företagets förmåga att generera intäkter som överskrider kostnader. Förmågan att generera lönsamhet skiljer sig oerhört mellan företag. Det är därför nödvändigt att belysa skillnader i företagets resurser. Lönsamhet relateras ofta till resursförbrukningen eller omsättningen. Räntabilitet Räntabilitet på eget kapital är ett lönsamhetsmått och beräknas genom

periodens resultat efter finansiella intäkter och kostnader dividerat med summan av det genomsnittliga kapitalet.91 Detta nyckeltal visar hur företaget förräntat aktieägarnas kapital. Därmed ger detta en mycket bra bild över företagets lönsamhet ur aktieägarnas perspektiv. Det sammanfattar hur väl företaget lyckats med sin investerings- och finansieringsstrategi.92

87 Nilsson et al, 2002, s. 150. 88 Nilsson et al, 2002, s. 151. 89 Nilsson et al, 2002, s. 151. 90 Nilsson et al, 2002, s. 152. 91 Sveriges Finansanalytiker Förening, 2000, s. 18. 92 Nilsson et al, 2002, s. 138.


21

När lönsamheten studeras i form av räntabilitet på det egna kapitalet kan detta utvecklas genom att bryta ner detta lönsamhetsmått till mindre beståndsdelar genom att separera på investering och finansiering och introducerar ett kompletterande lönsamhetsmått nämligen räntabilitet på totalt kapital. Måttet beräknas genom resultat efter finansnetto dividerat med de totala tillgångarna.93 Måttet visar vilken avkastning företagets tillgångar genererat oavsett hur de finansierats, en bild av hur väl företagets investeringsstrategi utfallit. Nyckeltalet ger information om hur väl företaget förräntat det kapital som aktieägare och långivare ställt till förfogande. Den ersättning som förväntas i gengäld kallas företagets genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). Räntabiliteten på totalt kapital kan därför jämföras med WACC.94

Vinstmarginal Företagets vinstmarginal beräknas genom periodens nettoresultat

dividerat med omsättningen för samma period.95 Talet visar därmed hur stor del av omsättningen som blivit över sedan samtliga kostnader är täckta.

3.3.1.3 Finansiella mått De finansiella måtten ger insikt i vilken grad externt kapital används för att finansiera bolagets tillgångar. Dessa nyckeltal används främst för att avgöra bolagets finansiella styrka och överlevnadsförmåga. Soliditet Soliditeten är det vanligaste måttet på finansiell styrka och beräknas

genom det egna kapitalet dividerat med balansomslutningen.96 Soliditeten är ett mått på den långsiktiga stabiliteten i kapitalstrukturen. Stabiliteten följer av hur beroende företaget är av externa finansiärer.

Skuldsättningsgrad Måttet visar relationen mellan externt och eget kapital och uttrycks som

företagets finansiella styrka. Till skillnad från soliditet visar skuldsättningsgraden skulder i förhållande till det egna kapitalet, men likväl ett nyckeltal att mäta företagets finansiella styrka. Skuldsättningsgraden beräknas genom skulder dividerat med eget kapital.97

93 Sveriges Finansanalytiker Förening, 2000, s. 22. 94 Nilsson et al, 2002, s. 142. 95 Sveriges Finansanalytiker Förening, 2000, s. 24. 96 Sveriges Finansanalytiker Förening, 2000, s. 27. 97 Sveriges Finansanalytikers Förening, 2000, s. 26.


22

3.3.1.4 Marknadsrelaterade mått Värderingen av noterade företag baseras ofta på den finansiella redovisningen. Finansanalytiker beräknar nyckeltal som är relaterade till marknadsvärdet. Syftet är att fastställa om företaget är under-, över- eller korrekt värderat. För ledningen är denna information av mindre betydelse. Dessa nyckeltal sammanbinder redovisningen och investerarens värdering. Tillämpning av finansiella nyckeltal vid investeringsbeslut refereras till den fundamentala analysen. Denna analys, i motsatts till den tekniska analysen, studerar relationen mellan värdet på en tillgång och en underliggande faktor som är relaterad till vad som påverkat värdet. Beslut att köpa eller sälja en aktie baseras på relationen mellan priset på aktien och bokförda värden. I den tekniska analysen är analytikern inte intresserad av det faktiska tillståndet, kassaflödet, vinstmarginalen eller lönsamheten. Det enda av betydelse är det historiska priset på aktien, trenden på priset samt den volym till vilken aktien handlas på marknaden.98 P/E-Tal Aktiepriset i förhållande till resultat per aktie visar antal gånger vinsten

en aktie betalas. Det är därmed ett uttryck för förväntningar i relation till periodens resultat, ju högre P/E-tal desto större relativ framtidsoptimism. Nyckeltalet beräknas genom aktuell aktiekurs dividerat med resultat per aktie.99

P/B-Tal Aktiepris i förhållande till eget kapital per aktie mäter skillnaden mellan

marknadsvärdet av företaget och det bokförda värdet. Vore redovisningen perfekt från investerarens perspektiv skulle detta tal alltid vara ett. På grund av svårigheten att mäta värdet på tillgångar och redovisningens konservatism är detta tal ofta betydligt större än ett. P/B-talet beräknas genom aktiekursen i förhållande till det egna kapitalets bokförda värde per aktie.100

Tabell 1: Definition av finansiella nyckeltal

Kategori Nyckeltal Beräkning Intäkter Summa intäkter Tillgångar Summa tillgångar Eget kapital Summa eget kapital Tillväxtsmått

Resultat Periodens redovisade resultat Räntabilitet på eget kapital

Resultat efter finansnetto/Eget kapital

Räntabilitet på Totalt kapital

Resultat efter finansnetto/Summa skulder och eget kapital Lönsamhetsmått

Vinstmarginal Periodens resultat/Summa intäkter Soliditet Eget kapital/Summa skulder och eget kapital Finansiella mått Skuldsättningsgrad Summa skulder/Eget kapital Aktiepris i förhållande till resultat per aktie

Aktiekurs/(Periodens resultat/antalet aktier) Marknadsrelaterade mått Aktiepris i förhållande

till eget kapital per aktie Aktiekurs/(Eget kapital/antal aktier)

98 Hamberg, 2001. 99 Sveriges Finansanalytikers Förening, 2000, s. 29. 100 Nilsson et al, 2002, s. 60.


23

3.4 Den finansiella redovisningens intressenter För företagets intressenter är den finansiella redovisningen den viktigaste informationskällan där systematisk sammanställd information tillhandahålls. Den riktar sig till många olika användare, både aktuella och potentiella.101 En finansiell analys ger intressant information till samtliga intressenter i ett företag. Beroende på vilka syften som ligger bakom en finansiell analys bearbetas och hanteras informationen olika. Olika grupper har olika informationsbehov och det är även troligt att behoven varierar mellan individer inom samma grupp, vilket kan bero på varierande kunskaper i redovisning. Nedan beskrivs de största gruppernas informationsbehov, med fokus på ägarna/investerarna, åt vilka denna uppsats riktas. 3.4.1 Ägarna Ägarna kan använda redovisningen för två olika syften. Det ena är att bedöma företagsledningens skötsel av företaget och det andra är för beslut om att köpa, behålla eller sälja aktier i företaget. Att bedöma ledningens skötsel av företaget är endast av intresse om ägande och företagsledning utgör skilda funktioner, vilket är vanligt i större aktiebolag. Ägarna har då ingen direkt kontroll över ledningen utan endast en indirekt påverkan på bolagsstämman. Det andra syftet är av intresse för aktieägarna i publika (börsnoterade) företag. Om vi även räknar in potentiella ägare och samtidigt räknar bort de som inte agerar på marknaden definierar vi denna grupp som investerare på aktiemarknaden. Alla beslut avser framtiden, och investerarna är intresserade av prognoser över framtida utveckling. Prognoser innebär en extrapolering av historisk data, och underlaget utgörs av uppgifter om företagets ställning och resultat. Analytiker tolkar och analyserar informationen innan den når slutkonsumenten. En enskild aktieägare är ofta inte lika insatt i redovisningens språk och informationen går igenom flera steg innan den når fram. Aktieägarna representerar den stora massan och har ofta inte tid, kunskap eller medel att ta till sig bolagen redovisningar. Till sin hjälp har de revisorerna som garant för en rättvisande bild samt analytikerna som rådgivare. Analytikerna är instansen som för ut informationen till aktiespararna främst via media. 102 3.4.2 Långivare Banker och andra kreditinstitut är intresserade av den kreditrisk det innebär att låna ut till företaget, det vill säga den risk att företaget inte infriar sina betalningsförpliktelser. Denna risk är beroende på företagets soliditet och resultatutveckling. Behovet att bedöma framtidsutvecklingen skiljer sig åt från ägarnas. Långivarna har intresse av att bedöma alla tänkbara scenarier från det mest pessimistiska till det mest optimistiska. Antingen kan företaget infria sina förpliktelser eller inte. Kreditrisken uttrycker pessimismen, det vill säga sannolikheten för det senare.103 3.4.3 Leverantörer och kunder Leverantörerna ger krediter och har intresse av att bedöma om företaget kan infria sina betalningsförpliktelser. På motsvarande sätt har kunderna som betalar i förskott intresse av att bedöma om företaget kan infria sina förpliktelser. Leverantörer och kunder kan ha mer intresse av företagets ekonomi om de har ingått långsiktiga kontrakt.104 101 Sandin, A, 1996, s. 5. 102 Smith, 2000, s. 20 103 Revsine et al, 2002, s. 190ff 104 Smith, 2000, s. 21


24

3.4.4 Stat och kommun Staten i egenskap av skatteindrivare intar en särställning gällande den inkomstskatt som företaget eller ägarna betalar. Skattemyndigheten har visserligen ett starkt intresse av företagets redovisning men inte för att bedöma framtida utveckling utan för att bedöma om det skattepliktiga resultatet har beräknats i enlighet med rådande praxis.105 3.5 Redovisningsinformationens relevans för priset på företagens aktier Den teoretiska referensramen har hittills beskrivit den finansiella redovisningen och de redovisningsstandarder som följs vid upprättandet av delårsrapporterna. Beroende på vilken standard som tillämpas, presenteras två olika värderingsmöjligheter av tillgångar som påverkar resultat- och balansräkningen. Studiens första analys är att identifiera eventuella effekter på finansiella nyckeltal som beräknas utifrån olika standarder. Den andra analysen syftar till att värdera redovisningsinformationens relevans för priset på företagens aktier beroende på tillämpad standard. Redovisningsinformationens relevans för priset på företagens aktier (härstammar från det engelska uttrycket value relevance, VR) är ett mått på hur mycket redovisningsinformationen påverkar priset på företagens aktier. Med redovisningsinformation avses det egna kapital per aktie (EKPA) och resultat per aktie (RPA). Efter uppmärksammade redovisningsskandaler har VR tenderat att minska, vilket även ifrågasätter hypotesen om den effektiva marknaden.106 Det finns även undersökningar som visar på att VR ökar med införandet av redovisningsstandarder från IASB, i förhållande till traditionella redovisningsprinciper.107 Eftersom värdet enkelt kan beräknas genom empirisk data anses det spela en stor roll vid beslut om investeringar.108 Inom området kring VR finns flertalet definitioner där vi fokuserar på den ansats som hänförs till marknadens reaktion på redovisningsinformationens presentation. Denna ansats innebär att redovisningens information är relevant om den förmedlar information som påverkar investerarens förväntningar. Redovisningens information är förknippad med ett mått på ett värde, till exempel priset på en aktie. Om värdet ökar signifikant så ökar även ekvationens (se formel 7) styrka att förklara värdet på det egna kapitalet. Värdet måste då vara relevant och tillförlitligt. Om det inte är relevant finns ingen relation mellan priset på aktien och det bokförda värdet på eget kapital.109

105 Revsine, 2002, s. 7. 106 Lo & Lys, 2000. 107 Bartov et al, 2005, s. 95. 108 Barth et al, 2001, s. 2. 109 Holthausen & Watts, 2000.


25

Framförallt tre modeller används vid beräkning av VR. Modellerna är baserade på RPA, EKPA samt residualinkomst (RI). Tidigare forskning påvisar att EKPA och RPA används i större utsträckning än RI. Anledningen till detta är att RI visar på samma resultat som RPA men kräver mer information. Vidare visar forskning på att RPA har högre förklaringsgrad för företag som redovisar enligt IAS.110 Alla värderingsmodeller bygger på principen att företagens aktiepris är lika med investerares förväntade diskonterade kassaflöde. Modellerna använder sig av presenterad information för att förutspå framtida kassaflöde. Eftersom vi intresserar oss för hur väl redovisningsinformationen återspeglar priset på aktien, bortser vi från analytikers information om framtiden eller manipulering av redovisningsvariabler.

Formel 5: Resultat per aktie (RPA)

iiRPARPAi RPAP εβα ++=

Formel 6: Eget kapital per aktie (EKPA)

iiiEKPAEKPAi EKPAP νεβα +++=

Formel 7: Informationsvärdets relevans111

itititit RPAEKPAP εααα +++= 210

itP Företaget i pris per aktie vid tidpunkten t.

itEKPA Företaget i egna kapital per aktie vid tidpunkten t.

itRPA Företaget i resultat per aktie vid tidpunkten t.

itε För företaget i annan relevant information vid tidpunkten t. VR mäts med hjälp av determinationskoefficienten (R2), där RPA och EKPA är två förklarande variabler till priset på aktien (P) som är en beroende variabel. R2 bedöms utifrån ett decimaltal vilket skall ligga så nära ett som möjligt. Ju närmare ett desto större förklaringsgrad har EKPA och RPA för priset på företagens aktier. Med tillämpning av värdering till verkligt värde på företagets tillgångar, vilket anses ge en högre förklaringsgrad än vid tillämpning av traditionella regler, bör värdet ligga närmare ett.

110 Ashbaugh & Olsson, 2002, s. 116-119 111 Eng et al, 1999, s. 10.


26

4 Praktiskt tillvägagångssätt Det praktiska tillvägagångssättet beskriver undersökningsprocessen på den detaljnivå som möjliggör reproduktion av undersökningen. 4.1 Inledning Vi baserade vår studie på en undersökning som genomfördes på den tyska aktiemarknaden mellan åren 1998-2002. Undersökningen presenterade en signifikant skillnad i företagens finansiella nyckeltal samt en ökning av VR.112 Anledningen till att vi genomför en liknande undersökning på den svenska aktiemarknaden är tidigare forskning som presenterar motsägande effekt än den undersökning som gjordes på den tyska aktiemarknaden. Den motsägande forskningen visade att redovisningsmåtten hade minskad relevans för priset på företagens aktier, trots ökad transparens, och högre kvalitet i redovisningen.113 4.2 Urval av företag och finansiella nyckeltal Vi fokuserade på debatten om införandet av IFRS som fördes av noterade företag. Av denna debatt framstod finanssektorn som drivande part, varvid vi ansåg det intressant att välja företag inom denna sektor. Att vi valde noterade företag är att IFRS endast påverkar noterade koncerner. Vid val av företag använde vi oss av ett icke slumpmässigt urval, ett enstegsurval. Då samtliga noterade företag inom EU påverkas av införandet av IFRS är detta vår population (7000). Ur denna population valde vi en sektor på Stockholms Fondbörs där samtliga enheter skulle ingå i undersökningen. Vi valde finanssektorn som består av 34 men endast 26 företag gav fullständig information, därmed fick undersökningen ett bortfall på 8 bolag. De nyckeltal vi valde att analysera baserades på en undersökning bland finansanalytikers prioritering av nyckeltal.114 Inom prioriterade grupperingar av nyckeltal valde vi de som eventuellt påverkas av marknadsvärderade tillgångar. Detta innebar att vi utifrån en population av nyckeltal valde ut prioriterade grupper, ur vilka vi sedan valde intressanta nyckeltal för studien. Förfarandet kallas för ett flerstegsurval. 115 Finansiella nyckeltal har flertalet definitioner och vi har valt att beräkna samtliga enligt rekommendationer definierade av Sveriges Finansanalytikers Förening.116 Utgångspunkten i undersökningen var företagens finansiella delårsrapporter. Analysen grundades på företagens första delårsrapporter för åren 2001-2005. Anledningen till detta var att få med data efter IFRS införande. För att vidare bedöma VR krävdes företagens börskurs per sista handelsdagen i maj månad respektive år. Den effektiva marknadshypotesen innebär att all tillgänglig information återspeglas i aktiepriset, vilket förespråkar att vi använder kursen per rapportdatum. Men en undersökning visade att oavsett om företagets aktiekurs används samma dag som den finansiella rapporten presenteras eller kursen en månad efter presentationen används, medför detta en marginell skillnad vid beräkning av VR.117

112 Hung & Subramanyam, 2004. 113 Beaver et al, 2005, Bartov et al, 2002. 114 Matsumoto et al, 1995. 115 Europeiska Unionens Officiella Tidning. 2005. Internet 116 Sveriges Finansanalytiker Förening. 2000. 117 Barth et al, 1997, s. 9-15


27

Tabell 2: Företagspresentation

Företag Verksamhet Föreningssparbanken Föreningssparbanken är en av Nordens största bankkoncerner.

Nordea Bank Nordea är den ledande finans- koncernen i Norden och Östersjö-regionen och bedriver verksamhet inom tre affärsområden: Retail Banking, Corporate and Institutional Banking och Asset Management & Life.

SEB SEB är en nordeuropeisk finansiell koncern för företag, institutioner och privatpersoner.

Handelsbanken Handelsbanken är en nordisk universalbank som täcker hela bankområdet: traditionella företagsaffärer, investment banking och trading.

Affärsstrategerna Affärsstrategerna är ett börsnoterat riskkapitalbolag.

Bure Equity Bure är ett investmentbolag som främst investerar i onoterade bolag inom tjänstesektorn.

Geveko Geveko är investmentbolag med helägd onoterad industrirörelse och förvaltning av värdepapper.

Havsfrun Havsfrun är ett bolag som direkt eller indirekt genom annat bolag, köpa och sälja samt äga och förvalta fastigheter samt aktier och andra finansiella instrument.

Industrivärden Industrivärden är ett av Nordens ledande investmentbolag med en aktiv ägarroll i ett koncentrerat urval av nordiska börsbolag med god utvecklingspotential.

Investor Investor är idag Skandinaviens största investmentbolag. Kinnevik Investment AB Kinnevik startades 1936 som ett investment företag.

Latour Investment AB Latour är ett blandat investmentbolag med en helägd industri- och handelsrörelse och en börsportfölj, som är koncentrerad till stora innehav i Assa Abloy, Elanders, Fagerhult, Munters, Närkes Elektriska, Securitas och Sweco.

Ledstiernan Ledstiernan är ett av Nordens ledande riskkapitalbolag med speciell inriktning på investeringar inom kommunikationsteknologi.

Luxonen Luxonen S.A. är ett holdingbolag registrerat i Luxemburg och noterat på Stockholmsbörsen.

Ratos Ratos ett börsnoterat private equity företag.

Skanditek Skanditek är ett börsnoterat industriförvaltningsbolag med ägarintressen i svenska onoterade och noterade företag.

SäkI SäkI skall äga och förvalta aktier och lös egendom.

Öresund Investment AB Öresund är ett rent investment-företag som bedriver förvaltningsverksamhet.

Avanza Avanza är med 89 000 aktiva privatsparare Nordens största nätmäklare.

Carnegie Carnegie är en oberoende nordisk investment bank med en stark position inom främst aktiehandel.

HQ Fonder HQ Fonders verksamhet utgörs av förvaltning och försäljning av fondandelar med verksamhet i Sverige och Luxemburg.

Hagströmer & Qviberg

Hagströmer & Qviberg är en ledande fondkommissionär med fokus på Investment- och Private Banking.

Neonet NeoNet erbjuder professionella investerare direkt elektronisk handel i aktier på världens ledande börser.

Nordnet Nordnet är Nordens största Internetmäklare och leder utvecklingen inom effektiv värdepappershandel.

OMX Företaget OMX äger och driver norra Europas största integrerade värdepappersmarknad, och är en ledande leverantör av marknadsplats-tjänster och lösningar till finans- och energimarknaderna.

Salusansvar SalusAnsvar är en ledande leverantör av organisationsanpassade finansiella tjänster.


28

Tabell 3: Undersökningens bortfall

Företag Orsak till bortfall Skandia Delårsrapport Q1 2005 ej presenterad inom undersökningen tidsram Ainax Delårsrapport Q1 2005 ej presenterad inom undersökningen tidsram Lundbergs Delårsrapport Q1 2005 ej presenterad inom undersökningen tidsram Novestra Brutet räkenskapsår till och med 2003 Svolder Brutet räkenskapsår Traction Delårsrapport Q1 2005 ej presenterad inom undersökningen tidsram Vostok Nafta Delårsrapport Q1 2005 ej presenterad inom undersökningen tidsram Kaupting Bank Börsintroducerades 2003 4.3 Insamling av information Kunskapen var mer förankrad i länder som tillämpat redovisningsprinciper enligt FASB, vilket motiverade avstånd från svensk litteratur och vi fokuserade vår teoretiska referensram på internationellt publicerade artiklar. För mer insikt i EU: s version av IFRS utgick vi från IASB:s exposure drafts.118 För insikt i diskussionen beträffande marknadsvärderingens tillämpning i svenska företag använde vi oss av de multinationella revisionsbyråerna verksamma i Sverige. Detta genom att besöka respektive revisionsbyrås hemsida.119 Vår problemformulering baserades på en undersökning som jämförde finansiella nyckeltal före och efter införandet av IFRS.120 Delårsrapporterna insamlades via respektive företags hemsida under rubriken Investor relation. I de fall delårsrapporten presenterades i utländsk valuta användes valutakurs per balansdagen. Aktuell valutakurs vid respektive balansdag hämtades från Dagens Industri under rubriken Valutor. Priset på aktien avser köpkursen per den sista handelsdagen i maj månad för respektive år hämtades från OMX under rubriken historiska aktiekurser. 4.4 Informationshantering Insamlad information var obearbetad information. För att kunna analysera denna information krävdes bearbetning och strukturering. Vi använde oss av Excel som hanteringsprogram, vilket möjliggjorde ett flertal informationsmatriser. Bearbetningen kan delas in i flertalet steg. Första steget i informationshanteringen var att skapa en modell för att mata in nödvändig information från företagens delårsrapporter.121 Informationen som krävdes för respektive företag och år var följande:

• Summa intäkter • Summa kostnader • Skatt • Summa tillgångar • Summa eget kapital • Aktiepris per den sista handelsdagen i maj månad respektive år • Antal utomstående aktier

118 International Accounting Standards Board. 2004. Internet. 119 Öhrlings Pricewaterhouse Coopers. Ernst & Young. 2005. Internet. 120 Hung & Subramanyam, 2004. 121 Bilaga 1


29

Denna information låg till grund för definierade nyckeltal. Det andra steget var att komplettera modellen med en del som beräknade nyckeltalen enligt våra definitioner. När samtliga nyckeltal var beräknade för respektive företag sammanställdes dessa i matrisform för att underlätta analys. I samtliga test som presenteras nedan genomfördes en reducering av extremvärden till 99 % nivån. 4.5 Test av propositioner För att testa vår proposition om att finansiella nyckeltalen påverkas som effekt av införandet av IFRS, använde vi oss av två test funktioner. Det första var ett T-test som, är ett parametriskt test, och jämförde nyckeltalens medelvärden mellan åren. För att påvisa eventuell effekt av IFRS krävdes en statistisk signifikant skillnad mellan åren 2004-2005. Det andra var ett Wilcoxon-test och syftade till att styrka T-testets resultat baserat på nyckeltalens medianvärden. Syftet med T-testet var att testa nyckeltalens medelvärde och påvisa eventuellt trendbrott 2004-2005. Funktionen krävde en signifikansnivå som vi innan undersökningen fastställde till 0,05. Samtliga värden på p sammanställdes i tabeller som presenterades som undersökningens resultat. Wilcoxon Mann-Whitney genomfördes stegvis enligt litteraturen.122 Testet gjordes i syfte att styrka de resultat som T-testet generade.

• Vi fastställde värdet på 261 =n och 262 =n . • Därefter rangordnades 21 nn + varav det största värdet tilldelades rangtalet 52 och det

lägsta värdet rangtalet 1. • Därefter beräknades rangsumman xW genom att summera rangtalen för 1n . • Då 101 ≥n samt 102 ≥n beräknades värdet på z. • Därefter avlästes värdet på p ur tabell123.

För att beräkna redovisningsinformationens relevans för priset på företagens aktier användes två ytterligare redovisningsmått, resultat per aktie (RPA) och eget kapital per aktie (EKPA). Testet estimerade redovisningsinformationens (RPA och EKPA) förklaringsgrad av priset (P) på företagens aktier. Modellen bygger på en beroende variabel (P) och två förklarande variabler (EKPA och RPA). Ekvationen som estimeras är:

itititit RPAEKPAP εααα +++= 210 Modellen är en multipel regressionsanalys som utförs på data från tidsperioderna 2001-2004 och 2001-2005. Skillnaden mellan de två determinationskoefficienterna utsattes för signifikanstest i syfte att undersöka om denna skillnad var verklig. Signifikanstestet utförs enligt följande ekvation.

( ) ( )( )222222 / postprepostpre RRRRz σσ +−=

122 Siegel & Castellan, 1988, s. 131. 123 Siegel & Castellan, 1988, s. 319.


30

I undersökningen kontrollerade vi för företagsspecifika och periodspecifika effekter, med hjälp av en tvåstegsprocedur genom att använda en så kallad felkomponentmodell vilken estimeras med GLS (generalized least square).124

ittiitit wvuXY ++++= βα

iu tvärsnittets felkomponent

tv tidens felkomponent

itw kombinerad felkomponent

124 Greene, 2000.


31

5 Analys Resultatet av statistiska prövningar presenteras i form av tabeller med tillhörande förklaring och analys. 5.1 Analys av nyckeltal 5.1.1 Beskrivande statistik Undersökningens data är hämtad från de utvalda företagens delårsrapporter för tidsperioden 2001-2005. Urvalet består av noterade företag inom finansbranschen på Stockholms Fondbörs. Definitionen på nyckeltalen är hämtade ur Sveriges Finansanalytikers Förening och representerar fyra grupperingar av nyckeltal; tillväxtmått, lönsamhetsmått, finansiella mått samt marknadsrelaterade mått. Tidsperioden utgörs av fem år vilket representerar en konjunkturcykel och inkluderar tid före och efter införandet av IFRS.

Tabell 4: Undersökningens underlag

För underlätta förståelsen för analysen av de finansiella nyckeltalen presenteras nedan studiens definitioner.

Tabell 5: Definitioner på de finansiella nyckeltalen

Kategori Nyckeltal Beräkning

Intäkter Summa intäkterTillgångar Summa tillgångar Eget kapital Summa eget kapitalResultat Periodens redovisade resultatRäntabilitet på eget kapital Resultat efter finansnetto / Eget kapitalRäntabilitet på totalt kapital Resultat efter finansnetto / Summa skulder och eget kapitalVinstmarginal Periodens resultat / Summa intäkterSoliditet Eget kapital / Summa skulder och eget kapitalSkuldsättningsgrad Summa skulder / Eget kapitalAktiepris i förhållande Aktiekurs / (Periodens resultat / Antalet aktier)till resultat per aktieAktiepris i förhållande Aktiekurs / (Eget kapital / Antalet aktier)till eget kapital per aktie

Tilväxtmått

Lönsamhetsmått

Finansiella mått

Marknadsrelaterade mått

Företag År Observationer

Ursprungligt antal 34 5 170Bortfall -8 5 -40

Undersökningens underlag 26 5 130


32

5.1.2 Analys av testresultaten Vi testar nyckeltalens medelvärden med t-test och medianvärdena med Wilcoxon-test. Tabell 6 visar statistiskt signifikanta skillnader i företagens räntabilitet på eget kapital (0,039), samt räntabilitet på totalt kapital (0,031) mellan år 2003-2004. I detta test vid den tidpunkten är dessa nyckeltal de enda som uppvisar statistiskt signifikanta skillnader. Baserat på resultatet kan vi därmed konstatera att IFRS statistiskt signifikant inte påverkat finansiella nyckeltal i någon riktning.

Tabell 6: T-test

Företagens resultat uppvisar en statistiskt signifikant skillnad (0,002) mellan år 2003-2004.

Tabell 7: Wilcoxon Test

Även baserat på Wilcoxons test kan vi konstatera att IFRS inte påverkar finansiella nyckeltal, baserat på utebliven signifikans mellan år 2004-2005. Med statistiskt signifikant avser vi p-värden som understiger 0,05. Att signifikanta skillnader uppstod på vissa nyckeltal (resultat, räntabilitet på eget- och totalt kapital samt vinstmarginal), ett år tidigare än IFRS införande kan bero på andra redovisningsrelaterade orsaker eller den ekonomiska utvecklingen. Slutskedet av år 2002 påvisade en negativ trend på kapitalmarknaden som höll i sig under första delen av 2003. Detta medförde dystra framtidsutsikter hos flertalet av de undersökta företagen som då prognostiserade en framtid med en svag aktiemarknad och osäker utveckling. Detta medförde ytterst återhållsamma värderingar.

2001-2002 2002-2003 2003-2004 2004-2005Medelvärde 2001 p-värde 2002 p-värde 2003 p-värde 2004 p-värde 2005

Summa intäkter 2 034,900 0,910 1 904,100 0,887 1 780,400 0,329 2 193,000 0,986 2 173,900Tillgångar 215 380,000 0,949 225 458,000 0,766 234 701,000 0,989 246 416,000 0,891 270 501,000Resultat 442,000 0,561 314,500 0,802 264,900 0,124 714,400 0,930 751,900Eget kapital 12 469,000 0,934 13 064,000 0,991 13 146,000 0,755 14 410,000 0,979 18 005,000Räntabilitet på eget kapital 0,000 0,650 2,100 0,296 -1,000 0,039 6,700 0,881 6,400Räntabilitet på totalt kapital -0,400 0,488 0,600 0,540 -0,100 0,031 2,700 0,994 3,100Vinstmarginal -198,300 0,982 -723,000 0,217 -75,500 0,107 22,500 0,932 21,400Soliditet 47,000 0,853 45,400 0,590 40,600 0,839 43,900 0,430 51,300Skuldsättningsgrad 5,300 0,960 5,400 0,883 5,800 0,681 6,000 0,912 5,800Aktiepris i förhållande till -8,800 0,653 -97,200 0,908 -29,000 0,180 34,300 0,265 159,000resultat per aktie Aktiepris i förhållande till 2,200 0,762 3,500 0,506 1,600 0,245 2,400 0,656 2,100eget kapital per aktie

2001-2002 2002-2003 2003 -2004 2004-2005Medianvärde 2001 p-värde 2002 p-värde 2003 p-värde 2004 p-värde 2005

Summa intäkter 146,700 0,913 105,000 0,707 116,600 0,178 203,000 1,000 525,800Tillgångar 3 055,500 0,985 3 118,000 0,833 2 734,500 0,814 4 049,200 0,805 4 257,400Resultat 2,300 0,749 5,700 0,540 2,400 0,002 41,600 0,534 24,100Eget Kapital 867,500 0,862 1 065,500 0,791 756,400 0,423 1 051,500 0,884 1 298,300Räntabilitet på eget kapital 0,700 0,728 1,400 0,437 0,800 0,003 5,100 0,721 5,000Räntabilitet på totalt kapital 0,200 0,551 0,200 0,312 0,100 0,002 1,100 0,762 0,700Vinstmarginal 1,300 0,667 3,900 0,826 2,200 0,003 24,200 0,756 20,400Soliditet 50,600 0,869 52,700 0,589 31,600 1,000 53,000 0,493 55,600Skuldsättningsgrad 1,000 0,905 0,900 0,673 2,400 0,985 0,900 0,515 0,800Aktiepris i förhållande till 18,400 0,615 28,600 0,654 11,400 0,266 36,500 0,242 46,600resultat per aktie Aktiepris i förhållande till 1,400 0,634 1,400 0,374 1,200 0,053 1,500 0,826 1,500eget kapital per aktie


33

Figur 1: Stockholms Fondbörs utveckling år 2000-2005 Osäkra utsikter för världsekonomin totalt sett medförde att ECB, Europeiska Centralbanken, sänkte sina räntor, varvid de nordiska bankerna följde efter. En stor del av denna ekonomiska och framförallt politiska negativa trend kan hänföras till oro i Irak. Även spridningen av infektionen SARS påverkade negativt. Följden blev ett flertal revideringar av tillväxtprognoser världen över. Slutet på 2003 och början på 2004 påvisade en mycket stark börsutveckling på Stockholms Fondbörs. Aktiviteten och avkastningen på aktierna överträffade förväntningarna. År 2004 avyttrades stora volymer finansiella tillgångar som en följd av positiv värdeutveckling. Avyttringen inkluderade även räntebärande instrument, då placeringarna hade positiv utveckling mellan 2002 och slutet av 2003. Företagen realiserade vinster och återinvesterade i nya instrument. Anskaffningsvärdet på dessa instrument ligger därmed närmare marknadsvärdet år 2005 på grund av svagare marknadsutveckling.

Figur 2: Marknadsräntans utveckling år 2000-2005 Ytterligare förklaring till statistisk signifikans, kan hänföras till RR 29, ersättningar till anställda. Dock har denna rekommendation endast marginell effekt på företagens resultat. Baserat på företagens kommentarer till RR 29 kan vi påstå denna effekt som ytterst marginell.


34

5.2 Redovisningsinformationens relevans för aktiepriser 5.2.1 Beskrivande statistik Baserat på de test som jämför medelvärden respektive medianvärden mellan två sammanhängande år, kan vi inte påvisa en statistisk signifikant skillnad i redovisningsmåtten resultat per aktie (RPA) och eget kapital per aktie (EKPA) mellan år 2004-2005. Vi har inte funnit statistiskt signifikant stöd för att stödja studiens proposition om att IFRS ökar redovisningsinformationens relevans för aktiepriser. Resultatet av testen på redovisningsmåtten var för sig, visade ingen statistiskt signifikant skillnad mellan åren, med undantag för resultat per aktie (RPA) mellan 2003-2004 (0,049 samt 0,004).

Tabell 8: T-test och Wilcoxon-test

5.2.2 Multipel regressionsanalys Regressionerna nedan presenterar två resultat på redovisningsmåttens förmåga att förklara prisets variation på företagens aktier under tidsperioderna 2001-2004 respektive 2001-2005. Tabell 9 visar att företagens egna kapital per aktie (EKPA) är statistiskt signifikant (0,000) mellan 2001-2004. RPA är under samma tidsperiod inte signifikant (0,518), vilket innebär att variationen på företagens aktiepris, inte kan förklaras med RPA. Determinationskoefficienten (R2) visar till vilken grad variationen på aktiepriset kan förklaras av variablerna RPA och EKPA. Utifrån resultatet (0,731) har vi en begränsad möjlighet att uttala oss om priset på aktier, då resterande beståndsdel utgörs av för företaget annan relevant information.

Tabell 9: Estimering av regressionsmodellen exklusive observationer år 2005

2001-2002 2002-2003 2003-2004 2004-2005Medelvärde 2001 p-värde 2002 p-värde 2003 p-värde 2004 p-värde 2005

Resultat per aktie 0,640 0,683 0,950 0,780 0,760 0,049 3,600 0,784 4,300Eget kapital per aktie 138,800 0,987 139,160 0,891 136,500 0,766 143,200 0,632 155,100

Medianvärde

Resultat per aktie 0,180 0,674 0,300 0,552 0,097 0,004 1,820 0,448 1,240Eget kapital per aktie 54,100 0,869 59,400 0,920 55,000 0,735 58,500 0,437 74,600

Nyckeltal Koefficient p-värde Medel R2

Resultat per aktie 0,615 0,518 1,479Eget kapital per aktie 0,367 0,000 67,741

Konstant 55,435 0,0000,731


35

Redovisningsmåttet resultat per aktie genomgår en förändring över tiden. Den största förändringen i måttet sker mellan 2003-2004 (tabell 8). I regressionen 2001-2004 (tabell 9) saknar RPA statistisk signifikans (0,518) för att förklara variationen på företagens aktiepris. Det innebär att inte vi kan förklara variationen i företagens aktier mellan år 2001-2004 utifrån redovisningsmåttet RPA. Vid regression som inkluderar observationer från år 2005 påvisar RPA en kraftig ökning i förmågan att förklara variationer på företagens aktiepris. RPA visar nu en statistisk signifikans (0,028) att förklara variationen i företagens aktier mellan år 2001-2005 (tabell 10). Ökningen i RPA genererar en ökning av R2 (0,047) mellan perioderna 2001-2004 och 2001-2005. Detta skulle kunna tolkas som att redovisningsinformationens relevans har ökat baserat på redovisningsmåtten RPA och EKPA år 2005.

Tabell 10: Estimering av regressionsmodellen inklusive observationer år 2005

Kontentan av detta resultat är att det mellan år 2001-2004 inte sker någon förändring i redovisningsmåttens förmåga att förklara variationer i priset på företagens aktier. Däremot år 2001-2005 sker en statistiskt signifikant förändring, det vill säga att relevansen har förändrats. Ökningen i R2 (0,047) testades och genererade inte en statistiskt signifikant skillnad (0,293).125 Tvåsidigt signifikanstest innebär att förändringen antingen kan vara en minskning eller en ökning i förklaringsgrad. Eftersom vår proposition var att redovisningsinformationens relevans för aktiepriset skulle öka, kan vi analysera resultatet av ett ensidigt test (0,147). Med detta värde kan vi inte statistiskt konstatera att IFRS har förhöjt redovisningsinformationens relevans för aktiepriser, men det finns en tendens i den riktningen.

Tabell 11: Signifikanstest på förändring i R2

125 Cramer, 1987, s. 253-266.

R2 inklusive R2 exklusiveobservationer observationer

från år 2005 från år 2005 Differens p-värde

0,778 0,731 0,047 0,293

Nyckeltal Koefficient p-värde Medel R2

Resultat per aktie 1,103 0,028 2,053Eget kapital per aktie 0,376 0,000 70,989

Konstant 56,882 0,0000,778


36

6 Slutsats Vi inleder undersökningens slutsats med att återkoppla till problemformuleringen:

• Påverkar införandet av IFRS de finansiella företagens nyckeltal? För att isolera effekten av IFRS på vissa nyckeltal förväntade vi oss statistiskt signifikanta skillnader mellan åren 2004-2005, eftersom 2005 är första året med IFRS som redovisningsstandard. Vi förväntade oss att tillgångar redovisade till anskaffningsvärde låg avsevärt lägre än vid marknadsvärdering vilket borde påverka balans- och resultaträkning och därmed påverka finansiella nyckeltal. Nyckeltalen i undersökningen påvisar ingen statistiskt signifikant skillnad mellan tiden före och efter införandet av IFRS.

• Förklarar redovisningsmått, vilka baseras på rapportering enligt IFRS, priset på företagens aktier i högre grad än enligt svensk redovisningspraxis?

Redovisningsmåttet eget kapital per aktie uppvisar samma resultat oavsett redovisningsstandard. Vid analys av redovisningsmåttet resultat per aktie visar resultatet på en statistisk signifikant skillnad efter införandet av IFRS. Skillnaden innebär en ökad förmåga att förklara variationer i företagens aktiepris. Vi kan dock inte med statistisk signifikans bekräfta att IFRS medför en total ökning i redovisningsinformationens relevans för priset på företagens aktier. Resultatet visar dock indikationer på en ökning mellan tidsperioderna 2001-2004 och 2001-2005. Denna förändring kan tolkas som en effekt av IFRS. 6.1 Förslag till vidare forskning Vi har i studien bekräftat att redovisningsinformationens relevans för priset på aktien tenderar att öka, i synnerhet från och med år 2005. Om trenden består minskar skillnaden ytterligare mellan priset på aktien och de redovisningsmått som används för att förklara detta pris, det vill säga resultat per aktie samt eget kapital per aktie. Förmågan att förklara priset på aktien ökar förmodligen och målsättningen med IFRS om en rättvisande bild av företaget kan därmed anses vara uppfyllt. Utifrån denna hypotes vore det av intresse att följa utveckling i redovisningsinformationens relevans för priset på aktien.


37

Källförteckning Litteratur Dahmström, Karin (1996) Från datainsamling till rapport, Studentlitteratur Lund Eriksson Lars Torsten Wiedersheim-Paul Finn (2001) Att utreda forska och rapportera, Lagerblads Tryckeri Karlshamn. Esaiasson, Peter et al (2003) Metodpraktikan, Norstedts Juridik, Stockholm Greene, W. H. 2000. Econometric Analysis, 4th Ed. Upper Saddle River, N.J.: Prentice Hall Holme, Idar Magne & Solvang Bernt Krohn (1997) Forskningsmetodik, Studentlitteratur Lund Johansson, Ingvar et al (1972) Positivism Marxism och Kritisk Teori, Norstedt & Söners Förlag Stockholm Körner, Svante & Wahlgren, Lars (2002) Praktisk statistik, Studentlitteratur, Lund Körner, Svante & Wahlgren, Lars (2000) Statistisk dataanalys, Studentlitteratur, Lund Lundahl, Ulf & Skärvad, Per-Hugo (1992) Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, Studentlitteratur Lund Lundgren, Nils (2000) Den finansiella sektorns samhällsekonomiska betydelse, SOU 2000:11 Nilsson, Henrik (2002) Företagsvärdering, Studentlitteratur, Lund Patel, R, Davidsson B (1991) Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, Lund Ryan, Scapens & Theobald (2003). Reasearh Method and methodology in Finance and Accounting, Thomson Learning, Sandin, Alf (1996), Externredovisning – anpassad till nya årsredovisningslagen, Studentlitteratur, Lund Siegel, Sidney & Castellan, John. N (1988) Nonparametric Statistics for the behavioral sciences, McGraw-Hill Book Co. Smith, Dag (2000) Redovisningens språk, Studentlitteratur, Lund Strömqvist, Siv (2003) Uppsatshandboken, Hallgren & Fallgren, Uppsala Sveriges Finansanalytikers Förening (1999) Finansanalytikernas rekommendationer 2000, Ljunglöf Stockholm


38

Working papers (undersökningar) Barlev. B, Haddad. J.R (2003) Fair Value Accounting and the Management of the Firm, Critical Perspective on Accounting, Vol. 14, May, sid 383-415. Bartov, Goldberg & Kim (2005) Comparative Value Relevance among German, U.S, and International Accounting Standards: A german Stock market Perspective, Journal of Accounting, Auditing & Finance, Boston, Spring, Eng, Li & Mak (1999) Trends in Earnings, Book value and stock price relationships: An international study. Working paper. Fernández, Pablo (2004), Company Valuation Methods. The most common errors. Social Science Electronic Publishing Inc Holthausen, Robert W & Watts, Ross L (2000) The relevance of the value relevance literature for financial accounting standards setting. Working paper Hung, Mingyi and Subramanyam, K.R. (2004). Financial Statements Effects of Adopting International Accounting Standards: The Case of Germany. Working paper (Leventhal School of Accounting, Marshall Scholl of Business, University of Southern California) Lev, B. & Zarowin, P. 1999. The boundaries of financial reporting and how to extend them, Lo, Kin & Lys, Thomas Z (2000) Bridging the gap between value relevance and information content. Working paper Matsumoto, Shivaswamy & Hoban. Jr. Jr. (1995) Security Analysts´ Views of the financial ratios of manufactures and retailers, Financial Practice and Education Fall Winter Nissim, Doron (2003) Reliability of Bank´s Fair Value Disclosure for Loans, working paper


39

Artiklar Anagnostopoulos, Yannis & Buckland, Roger (2005) Historical cost versus fair value accounting in banking: Implications for supervision, provisioning, financial reporting and market discipline, Journal of Banking Regulation, London, Feb, Vol. 6, Iss. 2; pg. 109 Ashbaugh, Hollis & Olsson, Per (2002) An exploratory study of the valuation properties of cross-listed firms’ IAS and U.S. GAAP earnings and book value, The Accounting Review, Sarasota, Jan, Vol. 77, Iss. 1; pg. 107 Barth, Beaver & Landsman (1996) Value relevance of banks fair value disclosure under SFAS 107, The accounting Review, Sarasota, Oct, Vol. 71, Iss. 4; pg.513. Barth, Beaver & Landsman (1997) Are banks SFAS No 107 fair value disclosures relevant to investors, Bank Accounting and Finance, Boston Summer 1997 Vol 10 issue 4 page 9-15 Bies, Susan Schmidt (2005) Fair value Accounting, Federal Reserve Bulletin, Winter, Vol.91, Iss. 1; s. 26. Cheney, Glenn (2004) FASB proposes guidance on fair value methodology, Accounting Today, New York, jul 26-aug 8, Vol. 18, ISS. 13: pg. 14. Cramer, J.S. (1987) Mean and Variance of R2 in Small and Moderate Samples, Journal of

Econometrics, 35: 253-266. Falkman, Pär (2004) Redovisningens teoretiska kaos, Balans nr 2. Fortin, Steve (2005) Relevant and Reliable?, CA Magazine, Toronto, Mar, Vol. 138, Iss. 2; pg. 45 Gebhardt, Reichardt & Wittenbrink (2004) Accounting for financial instruments in the banking industry: Conclusions from a simulation model, European Accounting Review, London, Vol. 13, Iss. 2; pg. 341 Hagerty, James R & Lagomarsino, Deborah (2005), Snow seeks limits for mortgages at Fannie Freddie, Wall Street Journal (Eastern edition), New York, Apr 1, pg. A2. Hernandez, Francisco Gabriel Hernandez (2003) Hedge accounting: What´s the problem with IASC standards?, The journal of Corporate Accounting & Finance, Hoboken: Sep/Oct, Vol. 14, Iss. 6, Pg. 73. Woolfe, Jeremy (2005), Storm Clouds gathering for EU:s fair value accounting. New York: Accounting Today Vol.19, Issue 5, Page 3 Mogel, Gary S, (2003) Insurer groups push for change to accounting standards proposal, National Underwriter Nov 17, vol. 107, Iss 46; pg. 28 20050503 Mouck, Tom (1990) Positive Accounting Theory as a Lakatosian Research Programme, Accounting and Business research, Vol. 20, No. 79, pg. 231-239.


40

Pedrasa, Ira P & Calayag, Roulee Jane F (2004) Adoption of new accounting rules not that problematic, BusinessWorld, Manila, Nov 16, pg. 1. Poon, Wing W (2004) Using Fair Value for Financial Instruments, American Business Review, West Haven, Jan, Vol. 22, Iss. 1, pg. 39 Rayman, Anthony (2004) Financial Reporting: IAS 39 – Fair value or false accounting?, Accountancy, London, Oct, Vol. 134, Iss. 1334, pg. 82. Rieger, John (2005) What´s so fair about fair value? AFP Exchange, Bethesda, Mar/Apr, pg. 42. Spector, Stephen (2003) Three new measures, CGA Magazine, Toronto: Sep/Oct, Vol. 37, Iss. 5: pg. 34. Stewart, Jules (2004) Value for money, The Banker, London, Oct, pg. 22. Williams, Peter (2005), Switch Over, Accounting & Business. London, pg. 20. William, Thomas C (2005) FASB´s march toward fair value, Today´s CPA, Dallas, Mar/Apr, Vol. 32, Iss. 4; pg. 7.


41

Internet Axelman, Phillips & Wahlqvist (2004) IAS/IFRS 2005. http://www.ey.se 20050218 Ernst & Young Sverige (2005). http://www.ey.com/GLOBAL/content.nsf/Sweden/Home, 20050410 European Commission, (2000), EU moves towards global financial reporting standards, www.europa.eu.int, 20050412 Europeiska Unionens Officiella Tidning (2004) http://europa.eu.int/eur-lex/lex/LexUriServ/site/sv/oj/2004/l_363/l_36320041209sv00010065.pdf 200050426 Finansinspektionen (2005) www.fi.se 20050531 Finlex (2004) http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2004/20041412 20050503 IASPlus (2005) http://www.iasplus.com/standard/standard.htm 20050427 International Accounting Standards Board (2004) http://www.iasb.org/standards/summaries.asp 20050427 International Accounting Standards Board, Exposure Draft, The Fair Value Option, (2004) s.12. http://www.iasb.org/uploaded_files/documents/8_38_ed-ias39fv.pdf 20050427 Nationalencyklopedins Internettjänst (2005) www.ne.se 20050503 Ordbok för affärsfolk (2002) www.laurelli.com/ordbok/ 20050425 Redovisningsrådet (2003) http://www.redovisningsradet.se/pdf-04/andring_rr27.pdf 20050503 Robbins, John W (1974) BOOK REVIEW Criticism and the Growth of Knowledge, ed. Imre Lakatos and Alan Musgrave Cambridge University Press, 1970, http://www.creationism.org/csshs/v01n2p12.htm 20050418 Svenska Bankföreningen (2003) http://www.bankforeningen.se/upload/banker_i_sverige_aug2003.pdf 20050510 The Institute of Chartered Accounts in Ireland (2005) http://www.icai.ie/Members/ifrs_intro.cfm 20050425


42

Wild, Damian, Times Online (2004) http://business.timesonline.co.uk/article/0,,19949-1245761,00.html 20050427 Winsorized Correlation (2003) http://www.itl.nist.gov/div898/software/dataplot/refman2/auxillar/winscorr.htm 20050524 Öhrlings PricewaterhouseCoopers (2005) http://www.pwc.com 20050410 Föreningssparbanken http://www.fsb.se Nordea Bank http://www.nordea.com SEB http://www.seb.se Handelsbanken http://www.handelsbanken.se Affärsstrategerna http://www.astrateg.se Bure Equity http://www.bure.se Geveko http://www.geveko.se Havsfrun http://www.havsfrun.se Industrivärden http://www.industrivarden.se Investor http://www.investor.se Kinnevik http://www.kinnevik.se Latour http://www.latour.se Ledstiernan http://www.ledstiernan.se Luxonen http://www.luxonen.com Ratos http://www.ratos.se Skanditek http://www.skanditek.se SäkI http://www.saeki.se Öresund http://www.oresund.se Avanza http://www.avanza.com Carnegie http://www.carnegie.se HQ Fonder http://www.hqfonder.se Hagströmer & Qviberg http://www.hagqvi.com Neonet http://www.neonet.se Nordnet http://www.nordnet.se OMX http://www.omx.se SalusAnsvar http://www.salusansvar.se


i

Bilaga 1: Modell för informationshantering Resultat- och Balansräkning Mkr

Q1 2005 Q1 2004 Q1 2003 Q1 2002 Q1 2001Summa intäkter Summa kostnader

Resultat efter räntenetto Skatt

Periodens resultat

Summa tillgångar Eget kapitalSkulderSumma skulder och eget kapital

Aktiekurs per sista handelsdag i majAntal aktier

Tillgångar Eget kapital Resultat Räntabilitet på eget kapital i %Räntabilitet på totalt kapital i %Vinstmarginal i %Soliditet i %SkuldsättningsgradP/E-Tal P/B-Tal


ii

Bilaga 2: Företagens nyckeltal Summa intäkter

Q1 2005 Q1 2004 Q1 2003 Q1 2002 Q1 2001FSB 11 849,0 12 387,0 14 797,0 15 457,0 15 418,0SEB 8 045,0 7 371,0 6 740,0 7 342,0 8 732,0NORDEA 14 561,0 14 208,0 13 212,0 12 991,0 14 544,0SHB 6 032,0 6 162,0 5 467,0 5 493,0 5 497,0Affärsstrategerna 24,4 3,9 7,4 0,1 8,8Bure Equity 1 350,3 1 421,1 986,5 1 598,0 587,3Geveko 97,5 118,8 97,1 59,0 63,3Havsfrun 6,8 32,2 136,0 107,0 152,4Industrivärden 1 101,0 1 390,0 1 025,0 1 585,0 1 645,0Investor 6 967,0 7 235,0 733,0 1 296,0 2 023,0Kinnevik 1 455,0 1 939,0 314,7 246,7 191,9Latour 1 232,0 1 825,0 1 104,0 1 283,0 1 332,0Ledstiernan 7,3 2,0 3,8 1,9 7,3Luxonen 15,3 49,7 40,5 44,1 12,6Ratos 504,0 234,0 42,0 70,0 70,0Skanditek 230,7 146,2 149,2 149,2 358,5Säkl 651,5 297,4 0,3 0,1 0,1Öresund 547,5 27,9 92,8 80,7 75,2Avanza 61,1 76,7 29,0 29,7 37,4Carnegie 656,0 735,0 465,0 687,0 1 051,0HQ Fonder 37,4 35,2 25,3 30,2 37,4Hagströmer & Qviberg 95,0 172,0 79,0 103,0 141,0Neonet 39,5 64,6 28,8 50,5 52,3Nordnet 139,9 111,8 55,0 63,5 41,7OMX 748,0 912,0 612,0 703,0 795,0Salus Ansvar 66,0 59,7 47,9 35,9 32,1


iii

TillgångarQ1 2005 Q1 2004 Q1 2003 Q1 2002 Q1 2001

FSB 1 087 995,0 1 055 419,0 1 011 442,0 987 079,0 979 515,0SEB 1 685 162,0 1 463 015,0 1 268 363,0 1 169 156,0 1 146 945,0NORDEA 2 602 703,0 2 378 089,0 2 412 148,0 2 334 431,0 2 199 780,0SHB 1 365 222,0 1 315 896,0 1 249 543,0 1 208 317,0 1 110 940,0Affärsstrategerna 146,0 87,5 53,1 152,6 254,2Bure Equity 4 249,7 5 266,3 4 458,5 4 636,2 8 958,5Geveko 1 068,6 1 011,0 720,6 848,0 808,4Havsfrun 557,0 573,0 1 166,0 1 323,0 1 374,0Industrivärden 42 555,0 22 586,0 22 189,0 21 535,0 22 392,0Investor 132 623,0 88 076,0 80 916,0 75 862,0 75 954,0Kinnevik 36 007,0 18 774,0 7 999,0 8 572,1 7 249,7Latour 10 311,0 6 432,0 5 775,0 6 077,0 5 957,0Ledstiernan 428,0 471,0 581,0 585,0 782,0Luxonen 847,0 1 081,0 639,0 667,0 543,0Ratos 12 770,0 9 750,0 8 802,0 8 631,0 7 418,0Skanditek 1 313,0 698,0 678,0 918,0 1 233,0Säkl 2 079,0 1 439,0 1 212,0 1 157,0 1 169,0Öresund 5 910,8 2 832,0 2 634,0 2 493,0 2 282,0Avanza 1 941,1 1 612,2 1 002,5 782,3 620,5Carnegie 21 769,0 15 817,0 11 177,0 15 559,0 13 547,0HQ Fonder 70,6 83,1 67,6 54,0 620,5Hagströmer & Qviberg 4 265,0 7 429,0 2 835,0 3 743,0 3 829,0Neonet 433,8 450,0 326,7 436,7 516,7Nordnet 3 368,0 2 088,0 1 493,0 1 709,0 809,3OMX 8 075,0 6 789,0 4 899,0 6 160,0 5 379,0Salus Ansvar 1 151,0 1 063,1 1 124,1 1 025,6 1 013,7 Eget kapital

Q1 2005 Q1 2004 Q1 2003 Q1 2002 Q1 2001FSB 46 607,0 47 673,0 39 954,0 38 565,0 33 560,0SEB 52 692,0 51 450,0 46 768,0 45 940,0 43 745,0NORDEA 114 475,0 103 971,0 112 028,0 110 724,0 110 724,0SHB 63 330,0 63 367,0 54 129,0 49 831,0 44 034,0Affärsstrategerna 106,0 12,0 8,5 102,0 219,0Bure Equity 1 466,5 1 093,3 764,7 3 319,5 4 799,9Geveko 645,2 560,0 440,2 540,2 517,0Havsfrun 545,0 546,0 271,0 293,0 292,0Industrivärden 35 198,0 16 811,0 16 621,0 13 826,0 13 626,0Investor 99 577,0 54 145,0 49 356,0 53 691,0 50 629,0Kinnevik 19 652,0 12 082,0 1 889,4 2 304,0 2 304,0Latour 7 200,0 3 432,0 2 597,0 2 870,0 2 775,0Ledstiernan 419,0 467,0 568,0 576,0 774,0Luxonen 834,8 659,0 547,0 592,0 535,0Ratos 9 813,0 8 063,0 7 946,0 8 101,0 6 814,0Skanditek 1 130,0 443,0 426,0 651,0 698,0Säkl 1 709,0 1 036,0 748,0 743,0 740,0Öresund 5 736,4 2 605,0 2 607,0 2 195,0 2 123,0Avanza 263,9 227,2 194,7 178,5 349,8Carnegie 1 041,0 1 067,0 982,0 1 388,0 961,0HQ Fonder 40,0 32,9 27,6 32,0 349,8Hagströmer & Qviberg 387,0 452,0 375,0 392,0 482,0Neonet 225,0 237,0 214,4 253,7 246,2Nordnet 367,0 223,4 162,0 177,0 174,0OMX 4 318,0 3 696,0 1 938,0 2 190,0 2 474,0Salus Ansvar 341,8 315,3 232,5 202,5 252,5


iv

Resultat Q1 2005 Q1 2004 Q1 2003 Q1 2002 Q1 2001

FSB 2 336,0 1 888,0 1 285,0 1 237,0 1 538,0SEB 2 004,0 1 768,0 1 260,0 1 393,0 1 779,0NORDEA 4 532,0 3 858,9 2 347,0 2 435,0 3 609,0SHB 2 398,0 2 466,0 2 003,0 1 868,0 2 331,0Affärsstrategerna 6,9 -1,9 -4,1 -14,0 -9,4Bure Equity 22,7 41,0 -234,7 -61,7 406,0Geveko -20,2 9,8 -9,9 -19,2 -14,4Havsfrun 2,4 -2,7 -4,9 5,8 3,5Industrivärden 11,0 290,0 -16,0 80,0 107,0Investor 6 641,0 6 042,0 113,0 824,0 1 412,0Kinnevik -463,0 503,0 54,7 -3,8 -19,7Latour 46,0 779,0 -13,0 233,0 272,0Ledstiernan 2,6 -3,0 -15,2 -4,6 -4,6Luxonen -27,7 20,1 32,4 37,1 -18,5Ratos 478,0 135,0 -10,0 -2,0 -5,0Skanditek 78,7 3,9 -26,1 -24,0 -13,1Säkl 646,3 293,4 -5,2 -4,9 -4,6Öresund 542,3 23,4 88,4 76,8 70,4Avanza 19,8 25,5 2,7 0,2 -5,4Carnegie 100,0 121,0 27,0 90,0 222,0HQ Fonder 7,9 7,7 6,3 5,5 -5,4Hagströmer & Qviberg 13,0 42,0 2,0 2,0 1,0Neonet 4,2 2,7 -13,2 -0,9 7,9Nordnet 25,5 33,4 1,0 -2,6 -7,3OMX 132,0 186,0 8,0 20,0 15,0Salus Ansvar 10,7 41,2 8,6 6,5 -175,3 Räntabililitet på eget kapital

Q1 2005 Q1 2004 Q1 2003 Q1 2002 Q1 2001FSB 6,2 5,2 4,5 4,7 6,3SEB 5,1 4,8 3,8 4,4 5,8NORDEA 5,5 5,2 3,1 3,0 4,6SHB 5,3 5,4 5,3 5,3 7,1Affärsstrategerna 8,2 -38,3 -48,2 -13,7 -4,3Bure Equity 2,2 5,1 -29,5 -1,4 9,1Geveko -5,0 -0,1 -4,1 -5,1 -4,6Havsfrun 0,4 0,0 -2,0 4,0 4,5Industrivärden 0,1 1,8 0,0 0,8 1,0Investor 6,6 11,7 0,3 1,6 3,1Kinnevik -1,9 5,3 4,0 0,2 -0,7Latour 0,8 22,9 -0,3 8,4 10,3Ledstiernan 0,6 -0,6 -2,7 -0,8 -0,6Luxonen -3,3 3,1 5,9 6,3 -3,5Ratos 5,0 2,6 0,3 0,6 0,4Skanditek 7,0 1,0 -6,1 -4,0 -1,1Säkl 37,9 28,3 -0,7 -0,7 -0,6Öresund 9,5 0,9 3,4 3,5 3,3Avanza 10,5 15,6 2,0 0,2 -2,2Carnegie 13,9 16,5 3,8 9,4 33,5HQ Fonder 27,8 31,6 31,5 23,4 -2,2Hagströmer & Qviberg 4,7 12,8 1,1 1,5 0,2Neonet 1,9 1,1 -6,1 0,1 4,9Nordnet 9,3 21,0 1,4 -1,8 -5,1OMX 4,4 7,3 0,6 1,2 1,0Salus Ansvar 4,4 3,6 3,7 3,6 -69,0


v

Räntabililitet på totalt kapitalQ1 2005 Q1 2004 Q1 2003 Q1 2002 Q1 2001

FSB 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2SEB 0,2 0,2 0,1 0,2 0,2NORDEA 0,2 0,2 0,1 0,1 0,2SHB 0,2 0,3 0,2 0,2 0,3Affärsstrategerna 6,0 -5,3 -7,7 -9,2 -3,7Bure Equity 0,8 1,1 -5,1 -1,0 4,9Geveko -3,0 0,0 -2,5 -3,3 -3,0Havsfrun 0,4 0,0 -0,5 0,9 1,0Industrivärden 0,1 1,4 0,0 0,5 0,6Investor 5,0 7,2 0,2 1,2 2,0Kinnevik -1,0 3,4 0,9 0,0 -0,2Latour 0,6 12,2 -0,2 4,0 4,8Ledstiernan 0,6 -0,6 -2,6 -0,8 -0,6Luxonen -3,3 1,9 5,1 5,6 -3,4Ratos 3,8 2,2 0,2 0,5 0,3Skanditek 6,0 0,6 -3,8 -2,8 -0,6Säkl 31,1 20,4 -0,4 -0,4 -0,4Öresund 9,2 0,8 3,4 3,1 3,1Avanza 1,4 2,2 0,4 0,0 -1,2Carnegie 0,7 1,1 0,3 0,8 2,4HQ Fonder 15,7 12,5 12,9 13,9 -1,2Hagströmer & Qviberg 0,4 0,8 0,1 0,2 0,0Neonet 1,0 0,6 -4,0 0,1 2,3Nordnet 1,0 2,2 0,1 -0,2 -1,1OMX 2,4 4,0 0,2 0,4 0,5Salus Ansvar 1,3 1,1 0,8 0,7 -17,2 Vinstmarginal

Q1 2005 Q1 2004 Q1 2003 Q1 2002 Q1 2001FSB 19,7 15,2 8,7 8,0 10,0SEB 24,9 24,0 18,7 19,0 20,4NORDEA 31,1 27,2 17,8 18,7 24,8SHB 39,8 40,0 36,6 34,0 42,4Affärsstrategerna 28,3 -48,7 -55,4 -14 000,0 -106,8Bure Equity 1,7 2,9 -23,8 -3,9 69,1Geveko -20,7 8,2 -10,2 -32,5 -22,7Havsfrun 35,3 -8,4 -3,6 5,4 2,3Industrivärden 1,0 20,9 -1,6 5,0 6,5Investor 95,3 83,5 15,4 63,6 69,8Kinnevik -31,8 25,9 17,4 -1,5 -10,3Latour 3,7 42,7 -1,2 18,2 20,4Ledstiernan 35,6 -150,0 -400,0 -242,1 -63,0Luxonen -181,0 40,4 80,0 84,1 -146,8Ratos 94,8 57,7 -23,8 -2,9 -7,1Skanditek 34,1 2,7 -17,5 -16,1 -3,7Säkl 99,2 98,7 -1 733,3 -4 900,0 -4 600,0Öresund 99,1 83,9 95,3 95,2 93,6Avanza 32,4 33,2 9,3 0,7 -14,4Carnegie 15,2 16,5 5,8 13,1 21,1HQ Fonder 21,1 21,9 24,9 18,2 -14,4Hagströmer & Qviberg 13,7 24,4 2,5 1,9 0,7Neonet 10,6 4,2 -45,8 -1,8 15,1Nordnet 18,2 29,9 1,8 -4,1 -17,5OMX 17,6 20,4 1,3 2,8 1,9Salus Ansvar 16,2 69,0 18,0 18,1 -546,1


vi

SoliditetQ1 2005 Q1 2004 Q1 2003 Q1 2002 Q1 2001

FSB 4,3 4,5 4,0 3,9 3,4SEB 3,1 3,5 3,7 3,9 3,8NORDEA 4,4 4,4 4,6 4,7 5,0SHB 4,6 4,8 4,3 4,1 4,0Affärsstrategerna 72,6 13,7 16,0 66,8 86,2Bure Equity 34,5 20,8 17,2 71,6 53,6Geveko 60,4 55,4 61,1 63,7 64,0Havsfrun 97,8 95,3 23,2 22,1 21,3Industrivärden 82,7 74,4 74,9 64,2 60,9Investor 75,1 61,5 61,0 70,8 66,7Kinnevik 54,6 64,4 23,6 26,9 31,8Latour 69,8 53,4 45,0 47,2 46,6Ledstiernan 97,9 99,2 97,8 98,5 99,0Luxonen 98,6 61,0 85,6 88,8 98,5Ratos 76,8 82,7 90,3 93,9 91,9Skanditek 86,1 63,5 62,8 70,9 56,6Säkl 82,2 72,0 61,7 64,2 63,3Öresund 97,0 92,0 99,0 88,0 93,0Avanza 13,6 14,1 19,4 22,8 56,4Carnegie 4,8 6,7 8,8 8,9 7,1HQ Fonder 56,7 39,6 40,8 59,3 56,4Hagströmer & Qviberg 9,1 6,1 13,2 10,5 12,6Neonet 51,9 52,7 65,6 58,1 47,6Nordnet 10,9 10,7 10,9 10,4 21,5OMX 53,5 54,4 39,6 35,6 46,0Salus Ansvar 29,7 29,7 20,7 19,7 24,9 Skuldsättningsgrad

Q1 2005 Q1 2004 Q1 2003 Q1 2002 Q1 2001FSB 22,3 21,1 24,3 24,6 28,2SEB 31,0 27,4 26,1 24,4 25,2NORDEA 21,7 21,9 20,5 20,1 18,9SHB 20,6 19,8 22,1 23,2 24,2Affärsstrategerna 0,4 6,3 5,2 0,5 0,2Bure Equity 1,9 3,8 4,8 0,4 0,9Geveko 0,7 0,8 0,6 0,6 0,6Havsfrun 0,0 0,0 3,3 3,5 3,7Industrivärden 0,2 0,3 0,3 0,6 0,6Investor 0,3 0,6 0,6 0,4 0,5Kinnevik 0,8 0,6 3,2 2,7 2,1Latour 0,4 0,9 1,2 1,1 1,1Ledstiernan 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Luxonen 0,0 0,6 0,2 0,1 0,0Ratos 0,3 0,2 0,1 0,1 0,1Skanditek 0,2 0,6 0,6 0,4 0,8Säkl 0,2 0,4 0,6 0,6 0,6Öresund 0,0 0,1 0,0 0,1 0,1Avanza 6,4 6,1 4,1 3,4 0,8Carnegie 19,9 13,8 10,4 10,2 13,1HQ Fonder 0,8 1,5 1,4 0,7 0,8Hagströmer & Qviberg 10,0 15,4 6,6 8,5 6,9Neonet 0,9 0,9 0,5 0,7 1,1Nordnet 8,2 8,3 8,2 8,7 3,7OMX 0,9 0,8 1,5 1,8 1,2Salus Ansvar 2,4 2,4 3,8 4,1 3,0


vii

P/E-Tal Q1 2005 Q1 2004 Q1 2003 Q1 2002 Q1 2001

FSB 37,6 38,7 45,0 54,0 42,2SEB 44,3 42,9 46,2 49,1 35,8NORDEA 39,7 36,4 49,3 68,2 49,6SHB 45,0 40,3 46,4 56,6 42,7Affärsstrategerna 20,6 -38,2 -5,5 -4,0 -15,3Bure Equity 90,1 30,2 -0,4 -27,7 6,1Geveko -35,3 63,6 -42,8 -23,4 -42,3Havsfrun 147,6 -144,0 -34,0 30,9 44,4Industrivärden 2 851,1 90,5 -1 188,2 311,2 328,4Investor 11,5 9,6 356,3 85,6 73,9Kinnevik -34,7 28,8 5,2 -65,7 -32,2Latour 150,6 8,2 -383,4 39,9 30,8Ledstiernan 210,6 -159,1 -20,7 -120,7 -177,6Luxonen -27,5 29,8 13,1 11,9 -17,8Ratos 27,2 66,3 -709,2 -4 147,5 -1 455,4Skanditek 17,7 312,3 -19,1 -37,5 -174,9Säkl 4,3 6,0 -219,2 -479,6 -489,1Öresund 10,9 60,9 9,8 15,0 42,2Avanza 67,4 36,6 129,0 1 566,0 -52,1Carnegie 48,2 44,0 134,0 67,7 40,1HQ Fonder 57,4 58,6 46,7 300,0 -356,5Hagströmer & Qviberg 65,1 18,3 179,4 225,5 649,0Neonet 101,2 114,3 -21,5 -720,0 134,2Nordnet 51,8 28,0 264,9 -143,8 -23,5OMX 76,0 61,1 547,2 335,8 1 090,8Salus Ansvar 54,8 8,5 18,3 26,2 -1,2 P/B-Tal

Q1 2005 Q1 2004 Q1 2003 Q1 2002 Q1 2001FSB 1,9 1,5 1,4 1,7 1,9SEB 1,7 1,5 1,2 1,5 1,5NORDEA 1,6 1,4 1,0 1,5 1,6SHB 1,7 1,6 1,7 2,1 2,3Affärsstrategerna 1,3 6,0 2,6 0,6 0,7Bure Equity 1,4 1,1 0,1 0,5 0,5Geveko 1,1 1,1 1,0 0,8 1,2Havsfrun 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5Industrivärden 0,9 1,6 1,1 1,8 2,6Investor 0,8 1,1 0,8 1,3 2,1Kinnevik 0,8 1,2 0,2 0,1 0,3Latour 1,0 1,9 1,9 3,2 3,0Ledstiernan 1,3 1,0 0,6 1,0 1,1Luxonen 0,9 0,9 0,8 0,7 0,6Ratos 1,3 1,1 0,9 1,0 1,1Skanditek 1,2 2,7 1,2 1,4 3,3Säkl 1,6 1,7 1,5 3,2 3,0Öresund 1,0 0,5 0,3 0,5 1,4Avanza 5,1 4,1 1,8 1,8 0,8Carnegie 4,6 5,0 3,7 4,4 9,3HQ Fonder 11,3 13,7 10,7 51,6 5,5Hagströmer & Qviberg 2,2 1,7 1,0 1,2 1,3Neonet 1,9 1,3 1,3 2,6 4,3Nordnet 3,6 4,2 1,6 2,1 1,0OMX 2,3 3,1 2,3 3,1 6,6Salus Ansvar 1,7 1,1 0,7 0,8 0,9


viii

Bilaga 3: Företagens redovisningsmått Eget kapital per aktie

Q1 2005 Q2 2004 Q1 2003 Q1 2002 Q1 2001FSB 90,9 90,3 75,7 73,0 63,6SEB 74,7 73,0 66,3 65,2 68,4NORDEA 43,5 37,4 38,3 37,3 37,1SHB 94,5 92,4 78,1 71,9 63,9Affärsstrategerna 2,2 0,4 0,6 9,3 24,3Bure Equity 1,4 1,2 7,4 31,3 44,0Geveko 153,6 133,3 104,8 128,6 123,1Havsfrun 419,2 420,0 208,5 225,4 208,6Industrivärden 182,4 87,1 86,1 71,6 71,3Investor 129,8 70,6 64,3 70,0 66,0Kinnevik 74,4 54,9 242,2 295,4 295,4Latour 164,8 78,4 58,4 62,9 57,8Ledstiernan 3,0 3,3 4,2 5,3 7,1Luxonen 78,8 62,2 51,6 55,8 50,5Ratos 124,2 102,2 100,8 102,5 86,1Skanditek 19,5 7,6 7,3 11,2 12,0Säkl 170,9 103,6 74,8 74,3 74,0Öresund 179,3 271,4 271,6 221,7 208,1Avanza 9,8 8,4 7,2 6,6 15,9Carnegie 15,5 15,9 14,7 20,7 14,3HQ Fonder 9,5 7,8 6,6 1,5 15,9Hagströmer & Qviberg 82,3 86,9 72,1 71,3 87,6Neonet 4,2 4,7 4,9 5,9 5,5Nordnet 2,4 1,4 1,0 1,1 4,9OMX 36,6 32,1 22,8 25,8 29,1Salus Ansvar 16,3 15,0 11,1 9,6 12,0 Resultat per aktie

Q1 2005 Q1 2004 Q1 2003 Q1 2002 Q1 2001FSB 4,6 3,6 2,4 2,3 2,9SEB 2,8 2,5 1,8 2,0 2,8NORDEA 1,7 1,4 0,8 0,8 1,2SHB 3,6 3,6 2,9 2,7 3,4Affärsstrategerna 0,1 -0,1 -0,3 -1,3 -1,0Bure Equity 0,0 0,0 -2,3 -0,6 3,7Geveko -4,8 2,3 -2,4 -4,6 -3,4Havsfrun 1,8 -2,1 -3,8 4,5 2,5Industrivärden 0,1 1,5 -0,1 0,4 0,6Investor 8,7 7,9 0,1 1,1 1,8Kinnevik -1,8 2,3 7,0 -0,5 -2,5Latour 1,1 17,8 -0,3 5,1 5,7Ledstiernan 0,0 0,0 -0,1 0,0 0,0Luxonen -2,6 1,9 3,1 3,5 -1,7Ratos 6,1 1,7 -0,1 0,0 -0,1Skanditek 1,4 0,1 -0,5 -0,4 -0,2Säkl 64,6 29,3 -0,5 -0,5 -0,5Öresund 16,9 2,4 9,2 7,8 6,9Avanza 0,7 0,9 0,1 0,0 -0,2Carnegie 1,5 1,8 0,4 1,3 3,3HQ Fonder 1,9 1,8 1,5 0,3 -0,2Hagströmer & Qviberg 2,8 8,1 0,4 0,4 0,2Neonet 0,1 0,1 -0,3 0,0 0,2Nordnet 0,2 0,2 0,0 0,0 -0,2OMX 1,1 1,6 0,1 0,2 0,2Salus Ansvar 0,5 2,0 0,4 0,3 -8,3


ix

Bilaga 4: Företagens aktiekurser per sista handelsdagen i maj respektive år Aktiekurser (SEK)

Q1 2005 Q1 2004 Q1 2003 Q1 2002 Q! 2001FSB 171,0 138,5 109,5 126,5 123,0SEB 126,0 107,5 82,5 97,0 99,5NORDEA 68,3 50,5 39,5 56,0 60,0SHB 161,0 145,0 134,0 152,5 144,5Affärsstrategerna 2,9 2,5 1,6 5,1 16,0Bure Equity 2,0 1,4 0,9 16,1 22,7Geveko 170,0 148,5 101,0 107,0 145,0Havsfrun 272,5 299,0 128,0 138,0 111,0Industrivärden 162,5 136,0 98,5 129,0 184,0Investor 99,3 75,8 52,5 92,0 136,0Kinnevik 60,8 65,8 36,5 32,0 81,4Latour 158,5 145,5 112,0 204,0 174,5Ledstiernan 3,9 3,4 2,3 5,1 7,5Luxonen 71,8 56,5 40,0 41,5 31,0Ratos 164,5 113,5 90,0 105,0 92,0Skanditek 24,0 21,0 8,6 15,5 39,5Säkl 275,0 175,5 114,0 235,0 225,0Öresund 184,5 148,5 90,3 116,7 291,0Avanza 49,4 34,6 12,9 11,6 12,8Carnegie 72,0 79,5 54,0 91,0 133,0HQ Fonder 108,0 107,5 70,0 75,0 87,5Hagströmer & Qviberg 180,0 147,5 69,0 82,0 118,0Neonet 7,9 6,1 6,5 15,0 23,5Nordnet 8,0 6,0 1,7 2,4 4,8OMX 85,0 98,8 51,5 79,0 192,5Salus Ansvar 27,9 16,7 7,5 8,1 10,3

Financial Ratios and Value Relevance Effects of Adopting ... · Marcus Andersson 780126 Olof...

Documents

Transcript of Financial Ratios and Value Relevance Effects of Adopting ... · Marcus Andersson 780126 Olof...