Examensarbete Kandidatnivå Sjuksköterskans erfarenheter av att identifiera och bedöma sepsis - En litteraturöversikt The nurse's experiences in identifying and assessing sepsis – A literature review Författare: Linda Laurén & Rebecca Rudner Handledare: Sandra Saade Examinator: Anncarin Svanberg Granskare: Maria Svedbo Engström Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ2030 Poäng: 15 hp Examinationsdatum: 2020-06-04

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.

Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):

Ja � Nej �

Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00

Abstrakt:

Bakgrund: Diagnosen sepsis drabbar 48,9 miljoner människor i världen varje år

och svår sepsis är den 10:e vanligaste dödsorsaken i världen. Varje år dör 15-20 %

av de 40,000 människor som drabbas i Sverige. Sepsis Surviving Campaign (SSC)

har tagit fram riktlinjer som handlar om att screena sepsis och att detta ska minska

mortaliteten och förbättra prognosen för patienten. Sjuksköterskan har ansvar för

att ge en god omvårdnad och har en viktig roll vid bedömning av sepsis. Det finns

svårigheter och brister i att identifiera och bedöma diagnosen sepsis vilket

resulterar i fördröjning av att snabbt kunna initiera behandlingsåtgärder.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av

att identifiera och bedöma sepsis hos vuxna patienter inom sjukhusvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga

artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Artiklarna hade kvalitativ

och kvantitativ design.Resultat: Resultatet presenteras i tre olika kategorier: erfarenheter kring den

egna kunskapen, erfarenheter kring faktorer som påverkar identifiering och

bedömning, erfarenheter att använda bedömningsinstrument.Slutsats: Slutsatsen av denna litteraturöversikt visade att sjuksköterskan upplever

att det finns brister och svårigheter att identifiera och bedöma sepsis.

Sjuksköterskornas erfarenhet och kunskaper skiljer sig åt och resultatet tyder på att

mer utbildning krävs för att kunna ge en säkrare vård. Ett bedömningsinstrument

kan hjälpa sjuksköterskor att bedöma och identifiera patienter med misstänkt

sepsis i ett tidigt stadium.Nyckelord: Erfarenhet, litteraturöversikt, sepsis, sjuksköterska

Abstract: Background: Diagnosing sepsis affects 48.9 million people in the world every

year and severe sepsis is the 10th most common cause of death in the world. Each

year, 15-20 % of the 40,000 people diagnosed with sepsis die in Sweden. The

Sepsis Surviving Campaign (SSC) has developed guidelines on screening for

sepsis and that this will reduce deaths and improve prognosis for patients. The

nurse is responsible for providing good nursing care and has an important role in

the assessment of sepsis. There are difficulties and shortcomings in identifying and

assessing sepsis diagnosis which result in a delay of being in treatment initiation.Aim: The aim of this literature review was to investigate the nurses' experiences of

identifying and assessing sepsis in adult patients in hospital care.Method: The study was conducted as a literature review based on 15 scientific

articles from the databases CINAHL, PubMed and Scopus. The articles are of

qualitative and quantitative method. Results: The results are presented in three different categories, which are

experiences about their own knowledge, experiences regarding factors that

identify and assessment, the experiences of using assessment instruments.Conclusion: The conclusion of this literature review showed that the nurse feels

that there are shortcomings and difficulties in identifying and assessing sepsis.

Nurses experience and skills differ and the results indicates that more education is

required to provide a more secure care. An assessment tool can help nurses assess

and identify patients with suspected sepsis at an early stage.Nyckelord: Experience, literature review, nurse, sepsis

Innehållsförteckning

1. Inledning……………………………………….……….…………1

2. Bakgrund..…...................................................................................1 2.1 Sepsis i världen…………………………………..………………………..2

2.2 Sepsis och septisk chock…………………..…………………..…………..3

2.3 Identifiering och bedömning……………………………………….……...4

2.4 Tidigare forskning……………………………..……………..…..……….5

2.5 Sjuksköterskans ansvar ………………….……………………….………7

2.6 Teoretisk referensram – Säker vård………………………….…….……..8

3. Problemformulering…………………..……………..…..………9 3.1 Syfte……………………………………………..…………..…………....9

3.2 Definition av centrala begrepp…...……………..………………………..10

4. Metod……………………………….……………………….……10 4.1 Design…………………..………………………….…………………….10

4.2 Urval/datainsamling…………………………………..………….………10

4.3 Värdering av artiklarnas kvalité…………………………….……………12

4.4 Tillvägagångssätt………………………………………………...……….12

4.5 Analys och tolkning av data……………………………………………...13

4.6 Etiska överväganden………………………………………….………….14

5. Resultat…………………………………………………..…….…15 5.1 Erfarenheter kring den egna kunskapen……………………….……..…...15

5.2 Erfarenheter kring faktorer som påverkar identifiering och bedömning…16

5.3 Erfarenheter att använda bedömningsinstrument …………………….......18

6. Diskussion…………………………………………………….…..19 6.1 Sammanfattning av huvudresultaten………….…………………….…….19

6.2 Resultatdiskussion……………………………………………….…..........20 6.2.1 Erfarenheter kring den egna kunskapen..……..……………….…………..20 6.2.2 Erfarenhet kring faktorer som påverkar identifiering och bedömning…….23 6.2.3 Erfarenheter att använda bedömningsinstrument……………………….…25

6.3 Metoddiskussion………………………………..……..……...…………...27

6.4 Etikdiskussion……………………….…………………………...………..30

7.Klinisk betydelse för samhället……………………………………30

8. Slutsats…………………………………….……………………....31 8.1 Förslag till vidare forskning………………………………….…………….…31

Referenser………………………………………………………..…...33

Bilaga 1 Sökmatris

Bilaga 2 Artikelmatris

Bilaga 3 Granskningsmall för kvalitativ forskning

Bilaga 4 Granskningsmall för kvantitativ forskning

1

1. Inledning Sjuksköterskeprogrammet i Sverige på Högskolan Dalarna är en treårig utbildning

på heltid som innehåller både teoretiska kurser och verksamhetsförlagd utbildning.

Den verksamhetsförlagda utbildningen sker i olika vårdverksamheter såsom på

sjukhus, vårdinrättningar, primärvård och geriatrik. Författarna till denna uppsats är

sjuksköterskestudenter som under sin verksamhetsförlagda utbildning har stött på

diagnosen sepsis i olika kontext och observerat att sjukdomstillståndet är komplext

och kan orsaka stor skada hos patienten där organfunktionen sviktar inom loppet på

några få timmar. Sepsis kan utan snabb bedömning och diagnos leda till döden. Det

är av vikt att ta reda på sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera och bedöma

sepsis för att få mer kunskap om detta vilket skulle kunna leda till snabbare

bedömning och identifiering av sepsis.

2. Bakgrund Dubbelt så många dör i sepsis globalt varje år än vad som tidigare framkommit.

Detta visar hur akut läget är idag och enligt uppmaningar från ordföranden i Global

Sepsis Alliance, som är en global förening för sepsis, bör därför nationella sepsis-

strategier arbetas fram tillsammans med vårdsektor, beslutsfattare och forskare

(Sepsisfonden, 2020). Beslut som världshälsoorganisationen (World Health

Organization [WHO], 2017) tog fram där de klassade sepsis som en global

hälsoprioritet innehåller lämpliga åtgärder för att förebygga och förbättra samt

hantera och diagnostisera sepsis. Detta är ett steg framåt för att minska den

mänskliga och hälsoekonomiska bördan och den globala kampen mot sepsis (WHO,

2017). Som ett globalt initiativ med syfte att förbättra behandlingen och minska den

höga dödligheten har internationella experter tagit fram riktlinjer och

rekommendationer genom en konsensuskommitté på 55 professionella

organisationer som heter The Surviving Sepsis Campaign (SSC). Dessa riktlinjer

och rekommendationer ska förbättra prognosen för sepsis genom att implementera

ett protokoll för att screena sjukdomstillståndet. Protokollet utgick från att tillämpa

behandlingsåtgärder inom tre- samt sex timmar. Denna screening används globalt i

världen i klinisk praxis för att tidigt identifiera och behandla med livräddande

åtgärder (Rhodes et al., 2017).

2

2.1 Sepsis i världen Data som registrerats under 2017 visar att 48,9 miljoner människor drabbas av sepsis

globalt varje år och 11 miljoner av dessa är sepsisrelaterade dödsfall. Antalet

dödsfall har dock minskat mellan 1990 och 2017. Ett högt procentantal på 85 %

visar att de värst sepsis-drabbade områdena är låg- och medelinkomst länderna,

exempelvis i Afrika söder om Sahara, Oceanien samt i södra och östra Asien.

Kvinnor och barn under fem år är de som är värst drabbade i världen (Rudd et al.,

2020).

I Sverige drabbas cirka 40.000 människor av sepsis varje år och cirka 20 % av de

drabbade dör. Svår sepsis är den tionde vanligaste dödsorsaken i världen och kan

behandlas med antibiotika, vätska och syrgas om vårdpersonal snabbt kan fastställa

rätt diagnos (Sepsisfonden, 2016). Enligt Hagberg (2020) är sepsis en allvarlig

infektion som utgör en vanlig dödsorsak på intensivvårdsavdelningar.

Den senaste studien (Rudd et al., 2020) som publicerades i början på år 2020 är en

av de mest omfattande kliniska studier som genomförts på sepsis (Sepsisfonden,

2020). Anledningen till att denna studie genomförts är på grund av att både WHO

(2017) och SSC (2017) har konstaterat att sepsis är behandlingsbar och att snabb

hantering med målinriktade interventioner leder till bättre prognos. Därför är det av

vikt att dokumentera och samla data i en hälsotabell för att få en mer exakt

uppskattning om hur läget ser ut globalt. Detta för att kunna fördela resurser och

informera samt övervaka hälsopolitiska insatser. Resultatet från studien visar att

variationer av incidensen av sepsis och dödlighet inte stämmer överens med den

data som finns idag. De områden som är mest drabbade är de som har minst

utrustning för att kunna identifiera, förhindra och behandla sjukdomen

(Sepsisfonden, 2020).

World health organization (WHO, 2017, 2018) skriver att det är viktigt att minska

förekomsten av sepsis genom att förebygga åtgärderna exempelvis med god

hygienpraxis samt med olika vaccinationer. Att ställa en diagnos tidigt är direkt

avgörande för att snabbt kunna handlägga och sätta in de insatser som krävs för att

öka chansen att överleva. Men trots att sepsis är potentiellt reversibelt i det tidiga

skedet av sjukdomsförloppet, underdiagnostiseras det ofta. Vidare skriver WHO att

3

sepsis är ett akut sjukdomstillstånd och en ledande orsak till långsiktig sjuklighet

och har därmed ett stort behov av intensivvård och behandling. Därför krävs ett

tvärvetenskapligt tillvägagångssätt vid hantering av diagnosen sepsis (WHO, 2017,

2018).

2.2 Sepsis och septisk chock Sepsis som även benämns som blodförgiftning är ett livshotande tillstånd med

organsvikt som uppkommit till följd av en infektion orsakad av att mikroorganismer,

exempelvis bakterier, virus eller patogena svampar, som har tagit sig in i blodet.

Vanliga symtom på sepsis är akut insjuknande med mycket hög feber, frossa,

påverkat allmäntillstånd, trötthet och påverkan på medvetande. Symtomen kan även

vara väldigt diffusa och lätta att mista för andra sjukdomar. Vanliga smittvägar för

bakterierna att ta sig in i blodbanan är via lungor, njurar, mag-tarmkanalen,

urinblåsan, munnen, slemhinne- och hudsår (Ericson & Ericson, 2016). Sepsis

behöver inte ha sitt ursprung i blodet utan kan uppkomma som följd av en influensa,

lunginflammation eller en urinvägsinfektion (Sepsisfonden, u.å.). Då sepsis är en

allvarlig komplikation med livshotande organdysfunktion är det väldigt viktigt att

tillståndet upptäcks tidigt och därmed åtgärdas skyndsamt för att undvika att det

leder till septisk chock med multipel organsvikt (Singer et al., 2016; WHO, 2018).

Enligt Svenska infektionsläkarföreningen (2018) är det av största vikt att identifiera

så tidigt som möjligt för att kunna behandla medicinskt och därmed öka patienternas

chanser att överleva.

Septisk chock som är nästa stadie i sjukdomsförloppet, alltså en underrubrik av

sepsis där den cirkulatoriska och metabola dysfunktionen snabbt ökar risken för

mortalitet om inte behandling sätts in snabbt. När det systemiska svaret på en

infektion reagerar så pass kraftigt med en inflammatorisk process kan patienten

drabbas utav en septisk chock (Andersson et al., 2018).

Fullt friska människor i alla åldrar kan plötsligt drabbas av sepsis exempelvis i

samband med en sårinfektion, influensa, graviditet eller efter en förlossning. Även

äldre och sjuka har större risk att drabbas av sepsis, framför allt de med nedsatt

immunförsvar (Sepsisfonden, u.å). De som ingår i riskgruppen för att lättare få

4

sepsis och då bli allvarligt sjuk är personer med sjukdomar som drabbat större organ

i kroppen såsom diabetes, cancer och reumatiska sjukdomar (Läkemedelsboken,

2018).

2.3 Identifiering och bedömning Amerikanska och europeiska intensivvårdsorganisationer genomförde år 2014 en

omarbetning av sepsisdefinitionerna. Slutsatserna och rekommendationerna som

den arbetsgruppen kom fram till publicerades år 2016 och benämns som Sepsis-3.

Definitioner och kliniska kriterier utvecklades för sepsis och septisk chock och

utöver det även ett bedömningsinstrument. Syftet med bedömningsinstrumentet är

att tidigt kunna identifiera patienter med risk för sepsis. Av de tre variablerna

systoliskt blodtryck, andningsfrekvens och medvetandegrad där minst två av dessa

är avvikande definieras det som en förhöjd risk för sepsis. En konsensusgrupp på

uppdrag av Svenska Infektionsläkarföreningen, Svensk förening för Akutvård,

Svensk förening för Anestesi- och Intensivvård och Svenska Intensivvårdsregistret

har granskat Sepsis-3 definitionerna och rekommenderar att dessa definitioner skall

användas i Sverige (Andersson et al., 2018; Brink et al., 2018). I och med denna

ändring och nya uppdatering har även Socialstyrelsen (2020) förnyat ICD-koderna

för sepsis, vilket står för hur diagnosen klassificeras.

Nya riktlinjer vid sepsisvård är att den första timmen är viktig. Istället för att dra ut

på processen ska livräddande åtgärder omedelbart vidtas inom en timme efter

identifiering. Studien skriven av Levy, Evans och Rhodes (2018) visar på en

signifikant skillnad med förbättrade resultat om hantering av sepsis sker omedelbart

under de första timmarna efter identifiering av diagnosen. Målet med detta upplägg

är att eftersträva hur den kliniska vården ser ut idag och att minska mortaliteten

bland sepsis drabbade patienter globalt (Levy et al., 2018). Flera olika

bedömningsinstrument och vårdvägar har skapats genom åren men ingen har

validerats och inget försök att standardisera protokollen har genomförts. Det är av

vikt att samla in data och mätvärden för att kunna identifiera infektion som kan

utvecklas till en organdysfunktion enligt Mylotte (2020). McClelland och Moxon

(2014) skriver att den största utmaningen är att effektivisera hanteringen av sepsis

och att nyckeln till överlevnad är att i ett tidigt skede göra denna identifiering. Vidare

5

noterar McClelland och Moxon (2014) samt Vaughan och Parry (2016) att

sjuksköterskor har en viktig roll i att genomföra de kliniska observationerna

samtidigt som de måste förstå och ha kunskap kring de tillgängliga resurser som

verksamheten erbjuder. På så sätt bidrar detta till att patientens hälsa inte försämras.

Mylotte (2020) skriver att utbildning till sjukvårdspersonal krävs för att minska

antalet dödsfall.

2.4 Tidigare forskning Tidig målinriktad behandling med initiering av livräddande åtgärder bör omedelbart

startas vid upptäckten av diagnosen sepsis och ska därmed inte försenas. Detta visar

resultatet från en studie där det även framkom att detta minskar dödligheten hos

patienterna (Tazbir, 2012). Patienter som drabbats av svår sepsis eller septiskt

chock kräver en mer brådskande grundlig och klinisk undersökning där de

fysiologiska mätvärdena utvärderas för att snabbt få ett svar på patientens tillstånd

(Rhodes et al., 2017). I Gatewood, Wemple, Greco och Durvasula (2015) studie

framkom brister i att upptäcka och initiera behandling vid diagnosen sepsis vilket

resulterade i fördröjning av att behandlingsåtgärder snabbt sattes in. Resultatet visar

även att med hjälp av screening kan sepsis upptäckas i ett tidigt skede och förbättra

hanteringen av dessa patienter.

SSC riktlinjer är kända internationellt (McClelland & Moxon, 2014) och ska

förbättra vårdkvaliteten hos patienter med sepsis (Tromp et al., 2010). Tidigare

forskning visar att det finns brister i att upptäcka och definiera sepsis (Gatewood et

al., 2015; Mcdonald et al., 2018; Rhodes et al., 2017; Tromp et al., 2010).

Riktlinjerna från SSC (2017) kan underlätta bedömningen av sepsis och även

förbättra prognosen. Enligt Daniels (2011) är det största hindret vid genomförandet

av riktlinjerna från SSC att på ett tillförlitligt sätt identifiera svår sepsis vilket är en

utmaning.

Sjukhus som redan implementerat sepsisscreening visade sig ha en signifikant

ökning av överlevnaden (Damiani et al., 2015; Jeon et al., 2012; Mcdonald et al.,

2018; Rhodes et al., 2017; Tromp et al., 2010). Resultat från en studie visade att

mortaliteten minskat från 18,4 % till 11,8 % under tre månader (Jeon et al., 2012).

6

En annan studie fick snarlika resultat med en minskning från 14 % till 9.3 % och att

den totala överlevnaden ökade med 70 % hos patienter med diagnosen sepsis

(Gatewood et al., 2015). Resultatet från en studie av Tromp et al. (2010) visar att

implementeringen av SSC-rekommendationerna ledde till förbättringar att tidigt

kunna upptäcka sepsis. Undersökningen var indelad i tre perioder där de genomförde

jämförelser mellan dessa perioder. Med hjälp av protokollet kunde identifieringen

av diagnosen sepsis förbättras signifikant. Likaså framkom förbättringar kring att

tidigt initiera behandlingsåtgärder mellan period ett och tre (Tromp et al., 2010). En

annan studie fick liknande resultat där tiden för igenkänning av sepsis förbättrades

från 11,8 timmar innan implementering till endast 1,7 timmar efter (Raines, Sevilla

Berrios, & Guttendorf, 2019).

Tazbir (2012) skriver i sin studie att det är av vikt att skapa riktlinjer för behandling

och att tiden är direkt avgörande och en förutsättning för en god prognos. Flera

studier har kommit fram till liknande resultat att förbättra prestandan av

screeningsprogram samt att initiering av behandlingsområden behöver förbättras

och utvecklas kring sepsis hanteringen (Damiani et al., 2015; McClelland & Moxon,

2014; Mcdonald et al., 2018; Tazbir, 2012). För att minska dödligheten ska

behandlingsåtgärder vara genomförda inom en viss tid för att uppnå bästa resultat. I

genomsnitt slutfördes tre-timmars paketet inom sex timmar och detta visade på 3 %

högre risk för dödsfall än om alla åtgärder initierats inom den första timmen

(Seymour et al., 2017). Detta visade även resultatet från två artiklar där livräddande

åtgärder påbörjats inom tre timmar vilket ledde till bättre prognos för patienterna

(Damiani et al., 2015; Mcdonald et al., 2018). I en annan studie initierades

behandlingsåtgärder inom tre timmar, detta resulterade i en signifikant förbättring

från 60 % innan implementeringen till 87 % efter. Patienterna fick även en kortare

sjukhusvistelse efter denna implementering, från att ha varit inneliggande i 13,6

dagar till en minskning på 4,8 dagar (Raines et al., 2019). Trots denna förbättring

tyder resultatet på att initieringen av behandlingsåtgärder tar för lång tid (Mcdonald

et al., 2018). I de studier där utbildnings- och processändrings program genomförts

resulterade detta i en minskad mortalitet hos patienterna (Damiani et al., 2015;

Torsvik et al., 2016).

7

2.5 Sjuksköterskans ansvar Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) säger att hela hälso- och sjukvården ska

arbeta för att förebygga ohälsa och att hela befolkningen ska få en god vård på lika

villkor och med respekt för människors lika värde.

Att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande är de fyra

grundläggande ansvarsområden som sjuksköterskan har (Svensk

sjuksköterskeförening, 2012). Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden kring

patienten. I det ingår att både självständigt, i team med annan sjukvårdspersonal och

med patienten, ansvara för bedömning, planering, genomförande och utvärdering av

omvårdnadsåtgärder för patienten. Omvårdnad är specifik för professionen

legitimerad sjuksköterska enligt kompetensbeskrivningen, det vill säga den

legitimerade sjuksköterskan är ensam ansvarig för omvårdnaden. Att göra

riskbedömningar för att förebygga exempelvis vårdskador hör till sjuksköterskans

ansvarsområde. Sjuksköterskans kliniska samt teoretiska kompetens är avgörande

för att uppnå de mest optimala förutsättningarna för patientens hälsotillstånd.

Sjuksköterskans arbete ska utföras enligt de lagar och författningar som gäller för

hälso- och sjukvård och sjuksköterskan ska även ha ett etiskt förhållningssätt samt

ha kunskap om faktorers olika betydelser såsom ålder, kön, socioekonomi och kultur

(Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Datainsamling är en del i sjuksköterskans

ansvar där patienten observeras för att sjuksköterskan ska få en första bild av

patienten som har en avgörande betydelse för bedömning om patienten är i behov

av akuta åtgärder (Prignitz Sluys, 2014). I International council of Nurses (ICN)

etiska kod för sjuksköterskor ingår fyra områden. De fyra områdena är

sjuksköterskan och allmänheten, sjuksköterskan och yrkesutövningen,

sjuksköterskan och professionen och sjuksköterskan och medarbetare. I de

grupperna sammanfattas etiska riktlinjer. Mänskliga och kulturella rättigheter ska

respekteras och alla ska bemötas med respekt. Omvårdnad ska ges av sjuksköterskor

oberoende av vare sig ålder, ras, hudfärg eller kulturell och etnisk bakgrund (Svensk

sjuksköterskeförening, 2012).

Sjuksköterskor har en skyldighet att hålla sig underrättade av de senaste rönen

gällande deras egna områden, bland annat genom att ta reda på vilka

bedömningsinstrument som finns och vilka som rekommenderas att använda.

8

Instrument som används vid bedömning av en patients tillstånd är ett säkrare och

rättvisare sätt för sjuksköterskor att använda, istället för att bara göra subjektiva

bedömningar med tanke på att alla sjuksköterskor har olika mycket erfarenhet och

kunskap (Björvell, 2018). Sjuksköterskan har även ett ansvar att bedriva en säker

vård för patienter. För att en säker vård ska kunna bedrivas krävs att sjuksköterskan

har rätt kompetens och även bra arbetsförhållanden samt bra arbetsmiljö. Kunskap

gällande olika bedömningar av patienter är en viktig del i sjuksköterskans

kompetens (Amiri, Solankallio-Vahteri & Toumi, 2019).

2.6 Teoretiskt ramverk - Säker vård Säker vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser och innebär att ha kunskaper

om risker och att arbeta för att minska riskerna som redan finns i vården. För att

kunna undvika vårdskador krävs yrkeskunskap, ett etiskt förhållningssätt och gott

samarbete mellan olika professioner. Det är även viktigt att samverka med

patienterna och deras närstående. Att lyssna på och ge information till patienten är

viktigt för att arbeta med säker vård. Både för att få en bild av patientens syn på

situationen och för att patienten ska veta vad som händer och få kunskap om sin

egen vård. Patientens tidigare erfarenheter kan även bidra till säkrare vård framöver

om sjuksköterskan är lyhörd till detta. Bedömningar av patienten är en viktig del för

att sjuksköterskan ska kunna arbeta med säker vård. För att kunna göra bra

bedömningar krävs erfarenhet samt olika bedömningsinstrument där patientens

tillstånd bedöms och utifrån detta kunna agera snabbt och säkert vid akuta

försämringar (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Patientsäkerhetslagen (PSL

2010:659) definierar patientsäkerhet som skydd mot vårdskada och det är en lag

inom hälso- och sjukvården som främjar att patientsäkerheten är hög.

Patienter kan skadas på två olika sätt inom vården. Både genom själva vårdskadan

och sedan även av hur händelsen hanteras. Patienter behöver en bra förklaring till

vad det är som har inträffat och information om vad vården har vidtagit för åtgärder

för att samma sak inte inträffar igen (Ödegård, 2015). För att hälso- och sjukvården

ska kunna bedriva en patientsäker vård krävs att det finns tillräckligt med personal

och att personalen har adekvat kompetens som att ha kunskap om hur olika

diagnostiska undersökningar och bedömningar utförs, att ledningen och styrningen

9

är engagerade samt att patienten själv är som en medskapare i vården

(Socialstyrelsen, 2020). En studie visar att en bra arbetsmiljö samt högre antal

utbildade sjuksköterskor på avdelningarna bidrar till att höja patientsäkerheten

genom att det inkommer fler avvikelserapporter (Kirwan, Matthews & Scott, 2013).

Att arbeta patientsäkert kräver utöver erfarenhet även utbildning eftersom bristande

teoretiska kunskaper inom området kan leda till att en bristande analys görs och

genom det brister förståelsen i det som har inträffat. Detta kan i sin tur leda till brister

i hantering av ledningen utav de risker som uppmärksammas. Säkerhetsklimatet

eller kulturen inom hälso- och sjukvården har betydelse för patientsäkerheten. Fyra

element för en god säkerhetskultur är att rapportera in och även kunna erkänna

misstag. Händelser som rapporteras ska inte föra med sig negativa konsekvenser för

den som rapporterar själva misstaget. Flexibel kultur som är föränderlig kultur efter

både interna och externa krav och en lärande kultur där alla får lära sig av sina

misstag (Ödegård, 2015).

3. Problemformulering Diagnosen sepsis drabbar 48,9 miljoner människor i världen varje år. Svår sepsis är

den tionde vanligaste dödsorsaken i världen. I Sverige drabbas cirka 40000

människor av sepsis varje år och 15-20 % av de som drabbas dör. Beslut som WHO

tog fram där de klassade sepsis som en global hälsoprioritet innehåller lämpliga

åtgärder för att förebygga och förbättra samt hantera och diagnostisera sepsis.

Sjuksköterskan ansvarar för all omvårdnad kring patienten och har därför en viktig

roll vid bedömningen. Brister i att upptäcka och initiera behandling vid diagnosen

sepsis resulterade i fördröjning av att behandlingsåtgärder snabbt sattes in. Därför

är det viktigt att belysa sjuksköterskors erfarenheter av bedömning och identifiering

av sepsis för att kunna stödja sjuksköterskor till att göra en snabbare bedömning och

identifiering av sepsis vilket skulle kunna leda till att behandling snabbare sätts in

och vården blir säkrare.

3.1 Syfte Syftet var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att identifiera och bedöma

sepsis hos vuxna patienter inom sjukhusvård.

10

3.2 Definition av centrala begrepp Enligt nationalencyklopedin (2020) definieras sjukhusvård som sluten vård av sjuka

som äger rum vid sjukhus.

Med vuxna menar uppsatsförfattarna personer som är över 18 år.

4. Metod I de metodologiska delarna beskrivs hur examensarbetet har arbetats fram.

4.1 Design För att besvara syftet har en litteraturöversikt genomförts. Friberg (2017b) skriver

att en litteraturöversikt handlar om att få en överblick över kunskapsläget om ett

specifikt område och sammanställa kunskapen genom att ta del av befintlig

forskning.

4.2 Urval/datainsamling Originalartiklar har sökts fram i databaserna PubMed och Cinahl. Karlsson (2017)

beskriver Cinahl som en databas med inriktning på omvårdnad och PubMed som en

databas för både medicin och omvårdnad. Sekundärsökningar efter artiklar gjordes

i databasen Scopus. Sökningarna gjordes genom att söka på artiklar som tidigare

hittats och sedan gå igenom dessa artiklars referenslistor efter nya artiklar som var

relevanta till syftet för denna litteraturöversikt. Scopus är en referens- och

citeringsdatabas för många olika ämnen. I Scopus kan man hitta bland annat

vetenskapliga artiklar som är peer-reviewed (Karlstad universitet, 2016). Östlundh

(2017) skriver att sekundärsökning är ett effektivt sätt att söka artiklar för att få fram

ett bra resultat. Sökprocessen ökar chansen att hitta relevant litteratur. Sökorden som

användes vid sökningar där relevanta artiklar identifierades var sepsis, nurse,

experience, identify, assessment och de synonymer som användes var nurses role,

care. Sepsis söks även som en MeSH-term i PubMed samt i Cinahl Headings och

nurs med trunkering (*).

MeSH står för Medical Subject Headings och är PubMeds egna ämnesordsregister

som innehåller cirka 26000 ord. Orden i ämnesordlistorna används i sökningarna för

att beskriva artiklarnas innehåll. Cinahls version av MeSH-term heter Cinahl

11

Headings (Karlsson, 2017). Östlundh (2017) skriver att MeSH-termer används för

att kunna få mer precisa sökresultat. Vidare skriver Östlundh (2017) att trunkering

är en teknisk funktion och används för att kunna söka i databaser på ordets alla

böjningar genom att skriva in stammen på ordet med trunkering direkt efter i

anslutning till ordet. Detta möjliggör att det blir fler träffar vid en sökning av det

specifika sökordet. För att få ett bredare urval vid sökningarna av artiklarna

användes de booleska sökorden AND och OR i samband med sökord och

synonymerna i de valda databaserna. Östlundh (2017) skriver även här att det är en

sökteknik där en sammankoppling mellan två eller flera söktermer kombineras. I

bilaga 1 sökmatris presenteras hur sökord och synonymer kombinerats tillsammans

med trunkering och de booleska sökorden samt antal träffar dessa sökningar givit.

Bilaga 1 innehåller endast de sökningar som identifierade artiklar med material som

har använts i resultatet. Flera manuella sökningar har även gjorts utan att användbara

artiklar utifrån syftet har identifierats.

Ulrichweb är en källa där det går att söka fram förlagsinformation om olika

vetenskapliga tidskrifter. Peer-reviewed är en term som används när en tidskrift har

blivit granskad av forskare inom det specifika ämnet som tidskriften handlar om

(Ulrichweb, 2020). Inklusionskriterier för artiklarna var att de är skrivna på engelska

och granskad enligt peer-reviewed. För att veta att artiklarna är Peer-reviewed har

de därför kontrollerats i Ulrichweb. Det är endast originalartiklar från vetenskapliga

tidskrifter som använts i litteraturöversikten. Vid sökningen av artiklarna valde

uppsatsförfattarna till en början att enbart inkludera artiklar som var publicerade

mellan åren 2009-2020 för att få den senaste forskningen. Eftersom det fanns

svårigheter att hitta relevanta artiklar ökades tidsspannet och artiklar mellan 2007-

2020 inkluderades. Artiklarna som har inkluderats är genomförda inom

sjukhusvården. Uppsatsförfattarna har valt att endast inkludera artiklar som handlar

om vuxna över 18 år inom sjukhusvården, och därmed exkludera artiklar som

handlar om barn. Enligt Friberg (2017c) är det lämpligt att använda kvalitativ

forskning då arbetet handlar om erfarenheter. I denna litteraturöversikt har främst

kvalitativa artiklar används då syftet handlar om erfarenheter. Efter noga

övervägande har även kvantitativa artiklar som berör sjuksköterskans erfarenheter

12

använts. De artiklar som sedan inkluderades i resultatet hade en hög- eller medelhög

kvalitetsgrad. De artiklar med låg kvalitetsgrad exkluderades.

4.3 Värdering av artiklarnas kvalitet Artiklarnas kvalitetgranskades kritiskt och värderades med hjälp av kvalitativa- och

kvantitativa granskningsmallar. Granskningsmallarna är hämtade från Högskolan

Dalarna och är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006)

samt Forsberg och Wengström (2008). Dessa mallar finns presenterade i bilaga 3

och bilaga 4. De relevanta artiklarna kvalitetsgraderades utifrån hög, medel eller låg

grad med hjälp av respektive mall. Kvalitativa granskningsmallen hade en

maxpoäng på 25 medan den kvantitativa granskningsmallen hade en maxpoäng på

29. För att en artikel skulle ha hög kvalité skulle poängsumman vara minst 80 %,

medelhög kvalité skulle vara minst 60 % och låg kvalité var de artiklar där

poängsumman var under 60 %. Varje fråga i granskningsmallen skulle besvaras med

ett JA eller NEJ, frågan fick sedan 1 poäng om svaret blev JA. Sedan räknades den

totala poängen ihop för att få ett procentantal för hur kvalitetsgraden såg ut. Därefter

bedömdes om kvaliteten var tillräckligt bra för att inkluderas i resultatanalysen i

denna litteraturöversikt alternativt exkluderas om artikeln hade låg grad. Artiklarna

som granskades och analyserades kritiskt i resultatdelen har sammanställts i en

artikelmatris som finns presenterad i bilaga 2. Enligt Friberg (2017c) är det

nödvändigt att granska artiklarnas kvalitet för att det tydligt ska framgå vad analysen

grundas på. En noggrann granskning leder även till att få en bättre förståelse för vad

artikeln handlar om.

4.4 Tillvägagångssätt En litteraturöversikt genomfördes som ett examensarbete under

sjuksköterskeutbildningen. En uppdelning gjordes mellan uppsatsförfattarna som

skrivit litteraturöversikten tillsammans. Uppsatsförfattarna bor på olika orter, därför

användes ett OneDrive dokument för att kunna skriva samtidigt i realtid över nätet.

Uppsatsförfattarna har delat upp de olika delarna i litteraturöversikten jämt mellan

parterna så att båda varit lika aktiva i arbetet. Uppsatsförfattarna har skrivit under

olika rubriker i litteraturöversikten för att sedan läsa igenom vad den andra har

skrivit och komplettera eller godkänna det som står. En bibliotekarie hjälpte till vid

13

sökningarna efter artiklar och gav olika tips gällande de olika databaserna som sedan

användes. Artiklarna har sökt fram av båda uppsatsförfattarna men på varsitt håll

och sedan byts mellan varandra för att då kunna läsa den andres hittade artiklar.

Samtliga artiklar som sedan valdes ut har lästs igenom av båda uppsatsförfattarna

på olika håll. Kvalitetsgranskning och analys av artiklarna har delats upp jämt

mellan uppsatsförfattarna och utförts på olika håll. Uppsatsförfattarna har varit lika

delaktiga i kvalitetsgranskning och vid analys av artiklarna. Vid

kvalitetsgranskningen delades artiklarna upp lika mellan uppsatsförfattarna för att

kunna granska artiklarna på olika håll. Handledning av skrivandet har skett genom

mailkontakt med handledare samt handledarträffar på Högskolan Dalarnas lokaler

och via zoom med handledare samt medstudenter. Uppsatsförfattarna har sedan

tillsammans via ett Onedrive dokument skrivit resterande delar av

litteraturöversikten.

4.5 Analys och tolkning av data Studierna har analyserats enligt Fribergs (2017a) fem steg. Steg ett handlar om att

läsa igenom studierna som valts upprepade gånger med fokus på studiernas resultat.

Steg två är att ur resultatdelen i studierna identifiera nyckelfynd, det vill säga plocka

fram det som författaren vill peka på. I steg tre sammanställs resultaten från

studierna för att skapa en översikt över materialet. Steg fyra handlar om att

identifiera likheter och skillnader i resultaten. I steg fem ska en beskrivning

formuleras som ligger till grund med de nya teman som har formulerats (Friberg,

2017a). Analysen av artiklarna har uppsatsförfattarna gjort på olika håll.

Uppsatsförfattarna analyserade och tolkade artiklarnas resultat genom att börja med

steg ett och läste igenom artiklarna för att få en uppfattning av vad artiklarna

handlade om och sedan lästes artiklarnas resultat igenom noga. Alla artiklarna

delades i ett Onedrive dokument för att båda uppsatsförfattarna skulle kunna läsa

alla artiklarna. Sedan gick uppsatsförfattarna vidare till steg två för att plocka fram

nyckelfynd som svarar på syftet för denna litteraturöversikten. I steg två delades

artiklarna upp lika mellan uppsatsförfattarna. Delarna som var intressant i resultaten

markerades med färg för att få en bra överblick. Efter det fortsatte uppsatsförfattarna

med steg tre för att sammanställa studiernas resultat. Uppsatsförfattarna delade upp

och sammanställde hälften av artiklarna var. Efteråt har båda författarna läst igenom

14

samtliga sammanställningar från resultaten. Därefter identifierades skillnader och

likheter i steg fyra, där resultaten delades in i olika grupper/kategorier. I steg fem

sammanställdes de olika grupperna för att få en bra överblick över resultatet. Steg

fyra och fem har uppsatsförfattarna arbetat med tillsammans i ett Onedrive

dokument. Under analyseringen av artiklarna fick uppsatsförfattarna fram tre

stycken teman som uppsatsförfattarna valde att kalla för kategorier i denna

litteraturöversikts resultat.

4.6 Etiska överväganden Krav för att en studie ska var etisk är att det finns ett väsentligt värde, den har en

god vetenskaplig kvalité samt att den har genomförts på ett etiskt sätt (Kjellström,

2017). I litteraturöversikten har artiklar använts som är godkända från en etisk

kommitté eller att etiska överväganden har gjorts.

Genom att artiklarna är godkända från en etisk kommitté eller att etiska

överväganden har gjorts kommer det vetenskapliga värdet av studierna att säkras.

The World Medical Association (2018) skriver att deltagarna i studierna ska vara

medvetna om studierna och vara medvetna om att det både är frivilligt och får vara

anonym samt att vetskap om att de kan avbryta sitt deltagande i studierna när som

helst. All forskning som behandlar personuppgifter ska granskas av en etisk

kommitté som är oberoende av forskaren. Deltagarnas hälsa och rättigheter ska

främjas. Kommittén tar hänsyn till de lagar och förordningar som finns i det land

där forskningen utförs och all information och alla ändringar som görs under

forskningen måste kommittén ha tillgång till. När forskningen är klar får kommittén

tillgång till forskningens resultat och slutsatser (The World Medical Association,

2018). Författarna har hållit sig objektiva. Kjellström (2017) menar att det är

väsentligt för att kunna göra en rättvis bedömning av artiklarna.

Referenssystemet APA som står för American Psychological Association har

använts för referenshanteringen. Enligt Henricson och Mårtensson (2017) används

ett referenssystem i referenslista och i löpande text för att det ska hanteras korrekt.

Engelsk-svenskt lexikon har använts då artiklarna var på engelska. De har noggrant

översatts i sin helhet för att det ska tolkas korrekt av uppsatsförfattarna som har

15

svenska som modersmål. Det är ett lexikon från Norstedts ordbok som har använts

(Petti, 2000).

5. Resultat Resultatet av denna litteraturöversikt grundas på 15 stycken utvalda vetenskapliga

artiklar från USA (n=4), Storbritannien (n=3), Kanada (n=2), Australien (n=1),

Brasilien (n=1), Danmark (n=1), Grekland (n=1), Kina (n=1) och Tyskland (n=1).

Utav dessa artiklar hade tio stycken kvalitativ design medan fem hade en kvantitativ

design, dessa presenteras i bilaga 2. Efter granskning och analys av dessa artiklar

identifierades tre stycken kategorier som presenteras här i resultatdelen:

erfarenheter kring den egna kunskapen, erfarenheter kring faktorer som påverkar

identifiering och bedömning, erfarenheter att använda bedömningsinstrument.

5.1 Erfarenheter kring den egna kunskapen I tre studier framkom det från sjuksköterskorna att de ansåg sig vara mycket erfarna

och hade goda kunskaper i att identifiera och ta hand om patienter med sepsis

(Bigham, Chan, Skitch, & Fox-Robichaud, 2018; Breen & Rees, 2018; Hung et al.,

2018). En studie tar upp att erfarna sjuksköterskor känner sig trygga i deras kliniska

bedömning och identifierade symtom på sepsis nästan omedelbart efter att patienten

inkommit. Resultatet visade även att sjuksköterskor ansåg att de erfarna

sjuksköterskorna var snabbare än de mindre erfarna på att kontakta läkare efter att

de identifierat symtom vid sepsis, vilket ledde till att behandling kunde sättas in

snabbt. Nyutbildade sjuksköterskor ansåg att identifiering och bedömning av sepsis

var en process som tog tid och att det ibland var svårt (Raben, Viskum, Mikkelsen,

Bogh, & Hollnagel, 2018).

Även Harley et al. (2019) fann i sin studie att sjuksköterskor ansåg att erfarenhet

hos sjuksköterskorna inverkade i påskyndandet av hur akut läget var och vården

kring patienten med misstänkt sepsis vilket även här resulterade i snabbare

identifiering (Harley et al., 2019). Vissa av sjuksköterskorna ansåg att läkaren endast

kommer till patienten om det är akut vilket gör att sjuksköterskorna upplever att det

gärna bör vara akut larm på patienterna vid deras kliniska bedömning vid misstänkt

sepsis (Raben et al., 2018).

16

I resultat från andra studier framkommer det att sjuksköterskor upplever brist på

kunskap och erfarenhet är en stor svårighet för att kunna identifiera och initiera en

god sepsisvård (Hung et al., 2018; Storozuk, Macleod, & Banner, 2019). Moore,

Vermuelen och Wahome (2019) fann i sin studie att sjuksköterskor ofta uttryckte

en frustration över att kollegor och teammedlemmar inte svarade på “sepsislarm” på

ett sätt som var förenligt med de befintliga riktlinjerna för identifiering av sepsis

inom verksamheten. Sjuksköterskor i en annan studie svarade att de identifierar

patienter med sepsis utifrån patienternas medvetenhetsnivå. Större delen av

sjuksköterskorna ansåg att de kunde upptäcka tidiga tecken på sepsis (Stamatiaki et

al., 2013).

Sjuksköterskor anser att de har förståelse för vad sepsis innebär men de har

svårigheter att korrelera en del tecken och symtom som patienterna uppvisar, och då

med hjälp av Sepsis-3. Den sjuksköterska som arbetar direkt med vårdandet av

patienten kan identifiera förändringar i tecken och symtom på sepsis (Oliviera,

Corrêa, Dodde, Pereira, & Aguiar, 2019).

I en annan studie visar resultatet att 65 % av sjuksköterskorna kunde redogöra för

den kliniska definitionen av septisk chock (Roberts et al., 2017). Sjuksköterskor

identifierade att de var ansvariga för att identifiera patienter med sepsis och

rapportera till en läkare för att få ordination på antibiotika för att snabbt kunna

administrera den till patienten (Harley et al., 2019). I två studier indikerade

sjuksköterskorna att de behövde mer kunskap om sepsis för att kunna ta hand om

och identifiera personer med sepsis (Robson, Beavis, & Spittle, 2007; Storozuk et

al., 2019). Enligt Robson, Beavis och Spittle (2017) ansåg sjuksköterskorna att de

har svårt att identifiera symtom och tecken på sepsis vid bedömning.

5.2 Erfarenheter kring faktorer som påverkar identifiering och bedömning Sjuksköterskor upplever i två studier att det finns brister som hindrar tidig

identifiering av sepsis. Dessa brister som upplevs är att kontakten mellan patienter

och sjuksköterskor brister samt att kunskapen om identifiering av sepsis inte är

17

tillräcklig (Burney et al., 2012; Matthaeus-Kraemer et al., 2016). Sjuksköterskorna

ansåg att de inte hade fått tillräcklig utbildning för att identifiera tidiga tecken på

sepsis (Matthaeus-Kraemer et al., 2016). Sjuksköterskor upplever att samarbetet

med annan vårdpersonal leder till fördröjning av att kunna diagnostisera patienten,

faktorer som inverkar i detta var även resursbrist, arbetsbelastning, samsjuklighet

med andra sjukdomstillstånd samt överbeläggningar (Burney et al., 2012).

Sjuksköterskorna ville veta mer om patofysiologin för sepsis, tidiga tecken och

symtom, betydelse av labvärden, diagnostiska kriterier, behandlingsprioriteringar

och mål för vården. Sjuksköterskorna ville även ha mer konkreta riktlinjer att följa

för att kunna påskynda vårdandet av sepsis (Storozuk et al., 2019).

Resultatet från en studie av Harley et al. (2019) framkom det att sjuksköterskor anser

sig vara tvungna att gå på magkänsla vid identifiering av patienter med sepsis för att

de ansåg att bedömningar av patientens parametrar inte räcker för identifiering av

sepsis. Sjuksköterskorna ansåg att mer tid för bedömning skulle ge en större

framgång för identifiering. Det framkom även att hos de som var oerfarna

identifierades svårigheter att känna igen sepsis och försämring hos patienten och

brister i att snabbt trappa upp hanteringen kring det akuta läget (Harley et al., 2019).

Sjuksköterskor betonar även att det finns ett utbildningsbehov angående riktlinjer

för identifiering av sepsis. Endast en del av sjuksköterskorna följer de nuvarande

riktlinjerna för identifiering och behandling av sepsis (Stamatiaki et al., 2013).

Sjuksköterskor bedömde sig vara mer kunniga och betydligt säkrare gällande

identifiering och behandling av sepsis samt att medvetenheten om skillnaderna

mellan olika sepsistillstånd förbättrades efter att de fått utbildning i sepsis (Drahnak,

2016). Harley et al. (2019) och Miller et al. (2017) fann i sina studier att

sjuksköterskor tyckte att implementering av en sepsisväg skulle ge bättre

möjligheter att påskynda vården på ett mer snabbt sätt direkt vid misstanke om

sepsis hos patienten.

För att underlätta sjuksköterskors förmåga att bedöma och behandla patienter med

sepsis ansåg sjuksköterskorna att organisationens inverkan och bidrag var viktiga.

Det handlade bland annat om tillgången till resurser som behövdes vid identifiering

av patienterna. Även olika yttre faktorer har påverkan på förmågan att identifiera

sepsis som hög volym och buller i vårdmiljön. Den primära bedömningen

18

identifierades som ett hinder för en holistisk patientbedömning vid utvärderingen av

patienter vilket minskar kritiskt tänkande vid första bedömningen (Harley et al.,

2019)

En annan studie visade att sjuksköterskorna var överens om de vanligaste

svårigheterna att identifiera septisk chock och därmed snabbt kunna initiera

behandlingsåtgärder. Dessa svårigheter var överbeläggning av patienter, brister vid

hantering och administrering av antibiotikabehandling, fördröjning från läkaren att

bedöma patienten efter att en sjuksköterska redan identifierat septisk chock (Roberts

et al., 2017).

5.3 Erfarenheter att använda bedömningsinstrument

Tre studier visar att sjuksköterskor anser att bedömningsinstrument är ett bra

beslutsstöd att ta till vid identifiering av patienter med misstänkt sepsis (Breen &

Rees, 2018; Miller et al., 2017; Moore et al., 2019). Sjuksköterskorna ansåg att det

fanns verktyg tillgängliga för att på kort tid identifiera en patient med fysiologiska

förändringar (Miller et al., 2017). Studien av Moore et al. (2019) visade att

sjuksköterskor anser att ett bedömningsverktyg var lätt att använda vid identifiering

och bedömning jämfört med tidigare sepsisvårdprocesser som finns. I en studie

framkom det att fler än 85 % av sjuksköterskorna ansåg att de hade liten eller ingen

erfarenhet alls angående bedömningsinstrument som används vid bedömning av

septisk chock samt att 60 % av dessa sjuksköterskor hade mer än tio års

arbetserfarenhet (Burney et al., 2012). Sjuksköterskorna i en studie (Bigham et al.,

2018) ansåg att de enbart med sitt kritiska tänkande kunde identifiera hur pass sjuka

patienterna såg ut och behövde därför inte använda något extra instrument vid

bedömning av de vitala parametrarna.

Sjuksköterskorna ansåg att bedömningsinstrument ökade medvetenheten vilket

gynnade patienter och även nya sjuksköterskor. Negativ feedback som framkom av

sjuksköterskorna var att instrumentet inte var specifikt, instrumentet ökade

arbetsbelastningen och hade ingen positiv inverkan på kritiskt tänkande (Miller et

al., 2017). Beslut att uppgradera eller nedgradera en patients allvarlighetsgrad vid

bedömning var baserat på tecken som patienten uppvisar, snarare än på

bedömningsinstrument enligt sjuksköterskorna i en studie av Bigham et al. (2018).

19

Erfarna sjuksköterskor tyckte inte att de hade användning av

bedömningsinstrumentet vid identifiering av sepsis medan mindre erfarna ansåg att

det var ett bra hjälpmedel och använde därför instrumentet mer (Miller et al., 2017).

I en annan studie visade det sig att sjuksköterskor ansåg att de bäst hanterade det

akuta läget och identifiering av sepsis när de använde ett bedömningsinstrument i

kombination med sin kliniska kunskap (Harley et al., 2019). Mer än hälften av

sjuksköterskorna i en studie kände sig “mycket självsäkra” i sin förmåga att tidigt

kunna identifiera sepsis (Burney et al., 2012). Sjuksköterskor ansåg att de kunde

identifiera septisk chock och tyckte att de krävdes ett bedömningsinstrument där det

rekommenderades att antibiotika skulle sättas in inom en timme efter identifieringen

(Roberts et al., 2017). Sjuksköterskor anger att rekommenderade

bedömningsinstrument som skulle kunna hjälpa sjuksköterskan att identifiera

symtom och tecken på misstänkt sepsis inte existerar (Oliviera et al., 2019).

6. Diskussion Det här avsnittet innehåller en sammanfattning av huvudresultaten. Avsnittet går

sedan över till resultatdiskussion, metoddiskussion och etikdiskussion. Studiens

kliniska betydelse diskuteras även och därefter kommer en slutsats och sedan

förslag till vidare forskning.

6.1 Sammanfattning av huvudresultaten Det finns sjuksköterskor som anser att de har för lite kunskap kring identifiering,

bedömning och behandling av sepsis och önskar mer utbildning kring vården av

patienter med misstänkt sepsis. Erfarna sjuksköterskor känner sig mer säkra kring

deras kliniska bedömning att identifiera sepsis än de som är mindre erfarna. För en

säkrare identifiering av patienter med sepsis anser sjuksköterskor att de vill ha mer

tid avsatt för bedömning.

Bedömningsinstrument för identifiering och bedömning av patienter användes mer

av ovana sjuksköterskor än erfarna sjuksköterskor. Sjuksköterskor upplever att det

finns brister i att identifiera och bedöma patienter med misstänkt sepsis. Vid

identifieringen av sepsis finns det yttre faktorer som påverkar sjuksköterskan i sin

20

bedömning såsom buller och hög ljudvolym i vårdmiljön. Andra faktorer som

identifierades av sjuksköterskan som inverkar på bedömningen av sepsis och

därmed fördröjer diagnosen är kommunikationsbrister, brister i överlämning samt

brist på kunskap om sepsis hos sjuksköterskorna.

6.2 Resultatdiskussion I resultatdiskussionen diskuteras resultaten i litteraturöversikten i relation till

tidigare forskning samt säker vård.

6.2.1 Erfarenheter kring den egna kunskapen Säker vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser vilket innebär att ha

kunskaper om risker och att arbeta för att minska riskerna som redan finns i vården

(Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Författarna till denna litteraturöversikt fann

att majoriteten av resultatet visade att kunskapsnivån gällande sepsis varierade

mellan sjuksköterskorna. En del sjuksköterskor ansåg sig vara mycket erfarna och

hade goda kunskaper i att identifiera och ta hand om sjuka patienter (Bigham et al.,

2018; Breen & Rees, 2018; Hung et al., 2018). Rahman, Chan och Jaafar (2019)

skriver i en studie att sjuksköterskor bedömde sig själva ha goda kunskaper i att

identifiera korrekta kriterier för sepsis och septisk chock innan ytterligare stöd

framkom från artikelns undersökningsresultat. Undersökningsresultatet visade att

ungefär hälften av sjuksköterskorna på en akutmottagning hade måttlig kunskap och

cirka en tredjedel av dessa sjuksköterskor hade en låg eller dålig kunskap om

sepsisidentifiering. I en annan studie anser nyutbildade sjuksköterskor att det tar tid

och ibland är svårt att identifiera sepsis (Raben et. al., 2018). Vården kring patienten

kan bli bättre och framförallt säkrare om hjälpmedel används vid bedömningen.

Sjuksköterskan har ett ansvar att bedriva en säker vård för patienter. För att en säker

vård ska kunna bedrivas krävs att sjuksköterskan har rätt kompetens och även bra

arbetsförhållanden samt bra arbetsmiljö. Kunskaper gällande olika bedömningar av

patienter är en viktig del i sjuksköterskans kompetens enligt Amiri et al. (2019).

Kunskap och erfarenheter relaterat till säker vård går hand i hand och bör prioriteras

i klinisk praxis dagligen i varje arbetsmoment. Framför allt för att minska lidandet

för patienten och även minska risken för onödig vårdskada som kan leda till sepsis.

Patientsäkerhetslagen (PSL 2010:659) definierar patientsäkerhet som skydd mot

21

vårdskada och det är en lag inom hälso- och sjukvården som främjar att

patientsäkerheten är hög. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2016) krävs

yrkeskunskap för att kunna undvika vårdskador, det krävs även ett etiskt

förhållningssätt och ett gott samarbete mellan olika professioner (Svensk

sjuksköterskeförening, 2016).

Riktlinjerna som handlar om sepsis och som ingår i SSC-paketet används

internationellt inom vården (McClelland & Moxon, 2014). Dessa riktlinjer ska

förbättra vårdkvaliteten hos patienter med sepsis samt även förbättra prognosen

(Tromp et al., 2010). Uppsatsförfattarna anser att det är bra att riktlinjer arbetats

fram kring sepsisvård för sjuksköterskor. Trots att dessa riktlinjer och

rekommendationer finns anser sjuksköterskor i en studie av Raben et al. (2018) att

de känner sig erfarna och är trygga med sin bedömning när det handlar om att

identifiera symtom på sepsis direkt med den kliniska blicken.

Sjuksköterskans kliniska samt teoretiska kompetens är avgörande för att uppnå de

mest optimala förutsättningarna för patientens hälsotillstånd. Att göra

riskbedömningar för att förebygga exempelvis vårdskador hör till sjuksköterskans

ansvarsområde (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Resultatet från två studier

visade även att de erfarna sjuksköterskorna var snabbare än de mindre erfarna på att

kontakta läkare efter att de identifierat symtom vid sepsis, vilket ledde till att de

kunde behandla sepsis snabbt (Harley et al., 2019; Raben et al., 2018).

Uppsatsförfattarna anser att riskbedömningar är en viktig del i sjuksköterskans

arbetsuppgift samt att det gäller att samarbetet mellan vårdteamet funkar för att

minimera onödiga risker som patienten kan utsättas för. I en studie av Moore et al.

(2019) uttryckte sjuksköterskor ofta en frustration över att kollegor och

teammedlemmar inte svarade på “sepsislarm” på de sätt som var förenligt med de

befintliga riktlinjerna för identifiering av akuta situationer inom verksamheten.

Uppsatsförfatttarna märker att det finns brister inom identifiering och bedömning av

sepsis när det handlar om den egna erfarenheten. Framför allt insikten vid

bedömning av den egna kunskapen. Detta anser inte uppsatsförfattarna är förenat

med säker vård. Detta styrks i de två studierna av Hung et al. (2018) och Storozuk

et al. (2019) där det framkom att brist på kunskap och erfarenhet är en stor svårighet

22

för att kunna identifiera och initiera en god sepsisvård. Uppsatsförfattarna menar att

det gäller att främja hälsa och förebygga sjukdom samt återställa hälsa och lindra

lidande. Detta är enligt Svensk sjuksköterskeförening (2012) de fyra grundläggande

ansvarsområden som en sjuksköterska har.

Sjuksköterskor upplevde att efter den kliniska bedömningen genomförts ansåg de

att larmnivån vid sepsis alltid borde vara akut för att skynda på vårdprocessen då

läkaren endast kommer skyndsamt om läget är akut (Raben et al., 2018). Enligt

tidigare forskning bör tidig målinriktad behandling med initiering av livräddande

åtgärder omedelbart startas vid upptäckten av diagnosen sepsis och ska därmed inte

försenas, detta har visat att det minskar dödligheten hos patienterna (Tazbir, 2012).

Trots att tidigare forskning visar på förbättringar kring sepsisvård visar även resultat

från en studie att initieringen av behandlingsåtgärder tar för lång tid (Mcdonald et

al., 2018).

Ett fynd från en studie av Harley et al. (2019) visade att sjuksköterskorna

identifierade att de var ansvariga för att identifiera patienter med sepsis. Detta

styrker Svensk sjuksköterskeförening (2017) där de skriver att sjuksköterskan

ansvarar för all omvårdnad kring patienten och i det ingår att både självständigt, i

team samt med annan sjukvårdspersonal och med patienten, ansvara för bedömning,

planering, genomförande och utvärdering av omvårdnadsåtgärder för patienter.

Uppsatsförfattarna håller med om att detta bör ingå i sjuksköterskans

kärnkompetens. Detta till skillnad från en studie som visar att sjuksköterskor faktiskt

har förståelse för vad sepsis innebär men att de har svårigheter att koppla samman

en del tecken och symtom som patienterna uppvisar och då med hjälp av riktlinjerna

i Sepsis-3. Den sjuksköterska som arbetar direkt med vårdandet av patienten kan

identifiera förändringar i tecken och symtom på sepsis (Oliviera et al., 2019). Detta

kan relateras till tidigare forskning av Rhodes et al. (2017) som visar att patienter

som drabbats av svår sepsis eller septiskt chock kräver en mer brådskande grundlig

och klinisk undersökning där de fysiologiska mätvärdena utvärderas för att snabbt

få ett svar på patientens tillstånd.

23

6.2.2 Erfarenheter kring faktorer som påverkar identifiering och bedömning Litteraturöversiktens resultat belyser att faktorer som resursbrist, tidsbrist, hög

arbetsbelastning, samarbetsproblem och överbeläggningar leder till fördröjningar i

att kunna identifiera och bedöma patienter (Burney et al., 2012). Uppsatsförfattarna

anser att det är viktigt att snabbt kunna identifiera och bedöma patienter.

Fördröjningar i identifiering och bedömning leder till försämrad vårdkvalité hos

patienten. Enligt SSC riktlinjer kan det underlätta bedömningen av sepsis och

förbättra prognosen (SSC, 2017). Det kan även förbättra vårdkvaliteten hos patienter

med sepsis (Tromp et al., 2010). Fördröjningar i identifieringen kan även leda till

att vårdandet av patienten inte är patientsäkert, då en svårt sjuk patient får vänta för

länge på att få en bedömning. Detta kan relateras till Socialstyrelsen (2020) som

skriver att inom hälso- och sjukvården krävs att det finns tillräckligt med resurser

och att personalen har adekvat kompetens såsom kunskap om hur olika diagnostiska

undersökningar och bedömningar utförs för att kunna bedriva en patientsäker vård.

Även tidigare forskning visar att det finns brister i att upptäcka och identifiera sepsis

(Gatewood et al., 2015; Mcdonald et al., 2018; Rhodes et al., 2017; Tromp et al.,

2010). Resultatet från en studie av Harley et al. (2019) visar att sjuksköterskor ansåg

att mer tid för bedömning skulle ge en större framgång för identifiering. Det

framkom även att hos de som var oerfarna identifierades svårigheter att känna igen

sepsis och försämring hos patienten och brister i att snabbt trappa upp hanteringen

kring det akuta läget (Harley et al., 2019).

En studie av Harley et al. (2019) visar att sjuksköterskor anser att de är tvungna att

gå på magkänsla vid identifiering av patienter med sepsis för att de ansåg att

bedömningar av patientens parametrar inte räcker för identifiering av sepsis. Svensk

sjuksköterskeförening (2016) skriver att bedömningar av patienten är en viktig del

för att sjuksköterskan ska kunna arbeta med säker vård. För att kunna göra bra

bedömningar krävs erfarenhet samt olika bedömningsinstrument där patientens

tillstånd bedöms och utifrån detta kunna agera snabbt och säkert vid akuta

försämringar. Uppsatsförfattarna anser att vid identifiering och bedömning av

patienter med sepsis är inte arbetssättet patientsäkert om sjuksköterskan väljer att gå

på sin magkänsla, istället för att använda sig av bedömningsinstrument. Det är

viktigt med tydliga riktlinjer för ett patientsäkert vårdande. I tidigare forskning

24

skriver Tazbir (2012) att det är av vikt att skapa riktlinjer för behandling och att

tiden är direkt avgörande och en förutsättning för en god prognos för patienten.

I litteraturöversiktens resultat betonar sjuksköterskor att det finns ett

utbildningsbehov angående riktlinjer för identifiering av sepsis (Stamatiaki et al.,

2013). Sjuksköterskor i en studie bedömde sig vara mer kunniga och betydligt

säkrare gällande identifiering och behandling av sepsis samt att medvetenheten om

skillnaderna mellan olika sepsistillstånd förbättrades efter att de fått utbildning i

sepsis (Drahnak, 2016). Den positiva aspekten här är att bra sepsisvård kan leda till

minskad mortalitet, vilket även tidigare forskning (Damiani et al., 2015; Torsvik et

al., 2016) tar upp att där utbildnings- och processändringsprogram genomförts

resulterade detta i en minskad mortalitet hos patienterna. Detta stärks av Ödegård

(2015) som skriver att arbeta patientsäkert kräver utöver erfarenhet även utbildning

eftersom bristande teoretiska kunskaper inom området kan leda till att en bristande

analys görs och genom det brister förståelsen i det som har inträffat.

Uppsatsförfattarna anser att utbildning om identifiering och bedömning av sepsis

ger en säkrare vård för patienten. Under sjuksköterskeutbildningen ingår det mest

att lära sig grundläggande kunskap om olika sjukdomar såsom sepsis. Därför kan

det vara bra att när sjuksköterskor kommer vårda patienter med misstänkt sepsis har

de fått mer utbildning hur identifiering och bedömning kommer gå till. Det stärkt

enligt O’Shaughnessy et al. (2017) studie där det ses signifikanta skillnader på

sjuksköterskans kompetens gällande identifiering och bedömning av sepsis före och

efter att de fått utbildning.

För att underlätta sjuksköterskans förmåga att bedöma och behandla patienter med

sepsis ansåg sjuksköterskorna att organisationens inverkan och bidrag var viktiga,

när det handlar om tillgång av resurser som behövdes vid identifiering av

patienterna. Även yttre faktorer inverkar i sjuksköterskans erfarenheter av att

identifiera sepsis (Harley et al., 2019). Uppsatsförfattarna kan relatera till detta då

de anser att arbetsmiljön är viktig ur den aspekten att kunna ge en säker vård. Yttre

faktorer kan få en ur balans och som sjuksköterska gäller det att vara fokuserad i

varje arbetsmoment då stressnivån kan vara hög. Sveriges kommuner och landsting

(2013) hälso- och sjukvårdspersonal behöver förutsättningar för att kunna utföra det

dagliga arbetet med hög arbetsmoral som kan påverkas av arbetsmiljöfaktorer.

25

Harley et al. (2019) fann även att sorteringen av allvarlighetsgraden hos patienter

identifierades som ett hinder för en holistisk patientbedömning vid utvärderingen av

patienter vilket minskar kritiskt tänkande vid första bedömningen.

Uppsatsförfattarna anser att struktur och rutiner kring den första bedömningen av

det akuta läget bör ske snabbt men i själva verket borde det få ta längre tid för att

bedömningen ska bli mer grundlig och detta då relaterat till säker vård.

En studie visar att en bra arbetsmiljö samt högre antal utbildade sjuksköterskor på

avdelningarna bidrar till att höja patientsäkerheten genom att det inkommer fler

avvikelserapporter (Kirwan et al., 2013). Detta stämmer överens med vad tidigare

forskning tar upp angående att datainsamling är en del av sjuksköterskans ansvar

där patienten observeras för att sjuksköterskan ska få en första bild av patienten som

har en avgörande betydelse för bedömning om patienten är i behov av akuta åtgärder

(Prignitz Sluys, 2014). Uppsatsförfattarna anser att det är viktigt med en fungerande

och bra arbetsmiljö för att sjuksköterskor ska kunna arbeta på ett sätt som både är

patientsäkert och som inte sliter ut sjuksköterskan. Att tid och tillräckligt med

personal finns är viktigt för att patienten ska känna en trygghet kring omvårdnaden

och för att sjuksköterskor inte ska behöva stressa för mycket i arbete. Att

sjuksköterskor får tid för återhämtning är viktigt för att kunna göra ett bra arbete.

Sveriges kommuner och landsting (2013) skriver att arbetsmiljöfaktorer som hög

arbetsbelastning, stress och bristande återhämtning kan påverka patientsäkerheten.

6.2.3 Erfarenheter att använda bedömningsinstrument Resultatet från denna litteraturöversikt visade att en del sjuksköterskor ansåg att

bedömningsinstrument är ett bra beslutsstöd att använda vid identifiering av

patienter med misstänkt sepsis (Breen & Rees, 2018; Miller et al., 2017; Moore et

al., 2019). Bedömningsinstrument ökade medvetenheten hos sjuksköterskorna

vilket gynnar patienterna (Miller et al., 2017). I tidigare forskning framkom att

sjukhus som redan implementerat sepsisscreening visade på en minskad mortalitet

samt en signifikant ökning av överlevnaden (Damiani et al., 2015; Jeon et al., 2012;

Mcdonald et al., 2018; Rhodes et al., 2017; Tromp et al., 2010). Även de resultaten

kan relateras till Svensk sjuksköterskeförening (2016) som tar upp att bedömningar

av patienten är en viktig del för att sjuksköterskan ska kunna arbeta med säker vård.

Uppsatsförfattarna anser att det är bra att bedömningsinstrument som används vid

26

identifiering och bedömning av sepsis finns. Om sjuksköterskor använder sig av

bedömningsinstrument som finns kan det vara lättare att veta vad som är viktigt att

identifiera hos patienten, vilket leder till en säkrare vård samt att risker för att det

blir fel minimeras. Att använda sig av bedömningsinstrument kan göra att mindre

erfarna sjuksköterskor känner sig mer bekväma vid själva identifieringen och

bedömningen. Studien skriven av Maclay och Rephann (2017) visar att när ett

sjuksköterske-drivet bedömningsinstrument för tidig identifiering av sepsis

implementerades minskade mortaliteten med cirka 5 % och vårdtiden för patienterna

minskade från 7,51 dagar till 6,21 dagar.

För att kunna göra bra bedömningar krävs erfarenhet samt olika

bedömningsinstrument där patientens tillstånd bedöms och utifrån detta kunna agera

snabbt och säkert vid akuta försämringar (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).

Sjuksköterskor anser att de bäst hanterade det akuta läget och identifiering av sepsis

när de använde ett bedömningsinstrument i kombination med sin kliniska kunskap

(Harley et al., 2019). Att använda bedömningsinstrument eller den kliniska blicken

vid bedömning skiljde sig åt mellan de olika artiklarna. Studien skriven av Burney

et al. (2012) visade att trots att sjuksköterskorna hade lång arbetserfarenhet hade 85

% av sjuksköterskorna liten eller ingen erfarenhet alls angående

bedömningsinstrument som används vid bedömning av septisk chock. Av dessa

sjuksköterskor hade 60 % mer än tio års arbetserfarenhet och mer än hälften av

sjuksköterskorna som var med i studien kände sig “mycket självsäkra” i sin förmåga

att tidigt kunna identifiera sepsis (Burney et al., 2012).

Uppsatsförfattarna anser att oavsett om sjuksköterskorna har lång erfarenhet eller

inte finns det ändå skillnader i hur de upplever sin kunskap kring sepsisvården.

Bedömningsinstrument borde användas i vården för att det är ett säkrare sätt att

bedöma en patient. Tidigare forskning av Björvell (2018) tar upp att sjuksköterskan

bör ta reda på vilka bedömningsinstrument som finns och vilka som rekommenderas

att använda. Instrument som används vid bedömning av en patients tillstånd är ett

säkrare och mer rättvist sätt för sjuksköterskan att använda, istället för att bara göra

subjektiva bedömningar med tanke på att alla sjuksköterskor har olika mycket

erfarenhet och kunskap (Björvell, 2018).

27

Uppsatsförfattarna såg att många studier som gjorts är från akutmottagningar och

sjuksköterskorna som är med i studierna är akutsjuksköterskor. Att

akutsjuksköterskor svarar på sina erfarenheter kring identifiering av sepsis och inte

grundutbildade sjuksköterskor kan påverka resultatet då akutsjuksköterskor har mer

utbildning i akutsjukvård och kan därför vara mer vana vid att stöta på patienter med

sepsis. I studien av Bigham et al. (2018) som är utförd på en akutmottagning ansåg

sjuksköterskorna att de enbart med sitt kritiska tänkande kunde identifiera hur pass

sjuka patienterna såg ut och behövde därför inte använda något extra instrument vid

bedömning av de vitala parametrarna. Även i studien av Burney et al. (2012) som

också är utförd på akutmottagning anser sjuksköterskorna att de har goda kunskaper

i att identifiera och bedöma en patient med sepsis och behöver inte använda sig av

bedömningsinstrument. Däremot i studien av Oliviera et al. (2019) som är utförd på

vårdavdelning har sjuksköterskor problem med att se vissa tecken och symtom som

patienter uppvisar vid sepsis och de anser att bedömningsinstrument skulle kunna

hjälpa vid identifiering.

6.3 Metoddiskussion Examensarbetet har utförts som en litteraturöversikt som enligt Friberg (2017b)

handlar om att få en överblick om kunskapsläget inom ett specifikt område.

Litteraturöversikten tillför kunskap om syftet som är sjuksköterskans erfarenheter

att identifiera och bedöma vuxna patienter med sepsis inom sjukhusvård.

Databaser som använts i litteraturöversikten för att söka fram trovärdiga artiklar är

PubMed och Cinahl. Uppsatsförfattarna har valt databaserna för att de publicerar

artiklar med inriktning på omvårdnad som är relevant, relaterat till

litteraturöversiktens syfte. Databasen Scopus användes för att göra

sekundärsökningar för att få fram fler artiklar till resultatet. Enligt Östlundh (2017)

är sekundärsökning en effektiv metod för att söka fram information genom att se

över referenslistorna i annan litteratur för att de om det finns någon relevant referens

där (Östlund, 2017). Författarna hade för avsikt att göra systematiska sökningar efter

artiklar i databaserna PubMed och Cinahl, men hade svårt att få fram tillräckligt

många artiklar med ett relevant resultat för litteraturöversiktens syfte. Därför

användes databasen Scopus för att söka fram artiklar genom sekundärsökningar,

efter rådfrågning från en bibliotekarie. Uppsatsförfattarna anser att

28

sekundärsökningarna inte har påverkat resultatet då många av de artiklarna som

fanns med i referenslistorna var artiklar som uppsatsförfattarna hade hittat tidigare i

sökningar i PubMed och Cinahl.

Att bara några få databaser har använts kan uppfattas som en svaghet då Henricsson

(2017) skriver att det är en styrka att använda sig av flera databaser för att det ökar

chanserna att hitta relevanta artiklar samt att det stärker arbetets trovärdighet.

För att hitta relevanta artiklar kan flera sökord och söktekniker användas (Östlundh,

2017). En kombination av detta användes vid sökningarna i denna litteraturöversikt.

Sökorden har kombinerats på olika sätt för att få fram ett brett utbud av artiklar

(bilaga 1).

Mesh-term användes i PubMed samt med trunkering för att bredda sökningarna. Då

antalet sökträffar av artiklar inte var så stort användes även boolesk sökteknik för

att komma åt ett större antal artiklar av relevans. Samma artiklar återkom ett antal

gånger vid olika kombinationer av sökord vilket uppsatsförfattarna anser var en

styrka. Henricson (2017) menar att sensitiviteten i sökningarna varit hög om samma

artiklar återkommer vilket gör att detta ökar trovärdigheten i litteraturöversikten.

Ett inklusionskriterium var att artiklarna som söktes fram skulle vara peer-reviewed.

Detta för att få en hög kvalitétsgrad. För att se att artiklarna var peer-reviewed

kontrollerades de i databasen Ulrich där enligt Ulrichweb (2020) förlagsinformation

om olika vetenskapliga tidskrifter kan sökas fram. En artikel som har använts i

resultatet var inte godkänd i Ulrich. Uppsatsförfattarna har valt att inkludera den

artikeln i resultatet då det står att den som publicerat artikeln bara publicerar artiklar

som är granskade och godkända. Att artiklarna var peer-reviewed underlättade även

vid kvalitetsgranskningen då denna avgränsning gav en högre kvalité på artiklarna.

Uppsatsförfattarna satte en tidsbegränsning på artiklarna vid sökningarna som var

tio år men eftersom det var svårt att få fram relevanta artiklar som tog upp

sjuksköterskans erfarenheter ändrades och utökades tidsbegränsningen. Istället har

artiklarna till resultatet ett tidsspann på 13 år. Att tidsspannet på artiklarna är 13 år

istället för tio år kan ses som en svaghet då resultatet där äldre artiklar är med

eventuellt inte stämmer helt med hur det ser ut i verkligheten längre. Då sepsis

drabbar båda könen i alla åldrar oavsett om personen är frisk eller har någon

29

sjukdom sedan tidigare gjordes ingen begränsning vid sökningarna gällande genus.

Barn exkluderades i sökningarna för att sepsisvården kan skilja sig åt mellan barn

och vuxna och därför blir det svårt att jämföra de resultaten i denna litteraturöversikt.

Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts i resultatet. Tio av artiklarna

var av kvalitativ design och fem var av kvantitativ design. Vid de artiklar som var

kvalitativa och använde sig av intervjuer framkom bästa resultat av sjuksköterskans

erfarenheter vilket svarade på syftet i denna litteraturöversikt. Uppsatsförfattarna

hade som avsikt att ha med endast kvalitativa artiklar till resultatet, men eftersom

utbudet av relevanta artiklar var lågt inkluderades även kvantitativa artiklar. Vid de

artiklar med kvantitativ ansats var det enbart det som handlar om sjuksköterskans

egna erfarenheter som användes i denna litteraturöversikt. Att de flesta artiklarna

var kvalitativa ansåg uppsatsförfattarna var en styrka då det enligt Friberg (2017c)

är lämpligt att ha kvalitativa artiklar när det handlar om erfarenheter samtidigt som

Forsberg och Wengström (2016) anser att det är en styrka att använda både

kvantitativa och kvalitativa artiklar då resultatet kan ses från olika synvinklar.

Artiklarna som valdes ut till resultatet har granskats med granskningsmallar och

artiklarna i resultatet är av hög kvalité vilket stärker trovärdigheten i resultatet. De

valda artiklarna till resultatet kommer från tio olika länder i världen.

Uppsatsförfattarna ser det som en styrka då resultaten i studierna är liknande med

varandra oberoende av land vilket ökar trovärdigheten. Under arbetets gång har

uppsatsförfattarna haft kontinuerlig kontakt med handledare samt grupphandledning

för att få feedback. Kontakten har skett på skolan och via zoom. Enligt Henricson

och Lönn (2017) är det en styrka då det stärker examensarbetets trovärdighet.

Dataanalysen kvalitetssäkrades genom att uppsatsförfattarna gemensamt läste

igenom artiklarna för att sedan dela upp artiklarna mellan uppsatsförfattarna för att

identifiera erfarenheterna som sjuksköterskorna hade i artiklarna. Analysen

genomfördes efter Friberg (2017a) femstegsmodell. Under analyseringen av

artiklarna fick uppsatsförfattarna fram tre stycken kategorier till resultatet som var

erfarenheter kring den egna kunskapen, erfarenheter kring faktorer som påverkar

identifiering och bedömning, erfarenheter att använda bedömningsinstrument.

Enligt Henricson (2017) är det en styrka att gemensamt skapa huvud- samt

underrubriker i resultatet.

30

6.4 Etikdiskussion Uppsatsförfattarna har använt artiklarna till resultatet och enbart utgått från studier

som varit granskade av en etisk kommitté, då The World Medical Association

(2018) skriver att all forskning som behandlar personuppgifter ska granskas av en

etisk kommitté som är oberoende av forskaren samt att deltagandet i studierna ska

vara frivilligt.

Uppsatsförfattarna har inte lagt in egna värderingar och åsikter, detta för att

resultatet ska bli så sanningsenligt som möjligt. För att säkerhetsställa att plagiering

inte har förekommit har författarna skrivit om artiklarnas resultat med egna ord och

meningsuppbyggnader men utan att förvränga. Enligt Forsberg och Wengström

(2016) är det av vikt att vara objektiv och ha en neutral inställning till varje enskild

artikel.

Referenshanteringssystemet American Psychological Association (APA) har

använts för att få en korrekt referenshantering. Då uppsatsförfattarna inte har

engelska som modersmål kan det bli lite problematiskt att översätta korrekt och

undvika feltolkningar och missförstånd. Därför har ett engelskt-svenskt lexikon

använts för att översätta artiklarna på ett mer korrekt sätt när det funnits svårigheter

med vissa ord.

Då syftet till denna litteraturöversikt var att söka efter sjuksköterskans erfarenheter

har endast “sjuksköterska” använts som sökord. En sjuksköterska kan både vara man

eller kvinna men enligt WHO (2020) är 90 % av alla sjuksköterskor i världen

kvinnor. Av alla artiklar som användes i resultatet för denna litteraturöversikt var

det endast en artikel som nämnde vilket antal sjuksköterskor som var män och

kvinnor i studien.

7. Klinisk betydelse för samhället Resultatet i denna litteraturöversikt visade att sjuksköterskor saknar kunskap kring

att identifiera och bedöma patienter med sepsis. Litteraturöversikten visar att

sepsisspecifik utbildning för sjuksköterskor är viktigt. Utbildning medför att

sjuksköterskor blir säkrare i sin förmåga att identifiera och bedöma patienter med

31

risk för sepsis. Sjuksköterskor som har rätt utbildning bidrar till en säkrare vård för

patienten.

Sjuksköterskor i resultatet anser att det behövs tydliga riktlinjer vid identifiering och

bedömning av patienter med risk för sepsis. Tydliga riktlinjer är viktigt för att på ett

patientsäkert sätt kunna ta hand om patienten vilket minskar patientens lidande.

Bedömningsinstrument vid identifiering och bedömning av sepsis kan bidra till att

fler patienter som har sepsis upptäcks i tid så att behandling kan sättas in snabbt och

minska risken för allvarliga komplikationer som kan uppstå eller att patienten dör,

samt att oerfarna sjuksköterskor kan känna sig säkrare i sin bedömning av patienten.

Fördröjningar i att kunna identifiera och bedöma patienter ger längre vårdtider vilket

påverkar patientens mående och även samhället ekonomiskt genom kostnaderna för

flera vårddagar.

Tidsbrist kan påverka sjuksköterskornas förmåga att göra bra bedömningar och

arbeta med hög arbetsmoral vilket kan leda till att vården inte blir patientsäker.

Litteraturöversikten kan ge förståelse för hur viktigt det är med en fungerande

vårdmiljö för att hälso- och sjukvården ska fungera på ett bra och säkert sätt.

8.Slutsats

Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att det finns brister och svårigheter enligt

sjuksköterskans erfarenheter av att identifiera och bedöma sepsis. Sjuksköterskor

önskar utbildning för att få mer kunskap om identifiering och behandling av sepsis.

Ökad kunskap och utbildning kring sepsis bör ständigt uppdateras för att

vårdpersonalen ska hålla sig uppdaterade i sin förmåga att diagnostisera sepsis och

för att vården ska vara säker. Ett bedömningsinstrument kan hjälpa sjuksköterskor

att bedöma och identifiera patienter med misstänkt sepsis i ett tidigt stadium.

8.1 Förslag till vidare forskning Litteraturöversikten tar upp sjuksköterskans erfarenheter att identifiera och bedöma

patienter med sepsis. Det finns inte så mycket forskning om just sjuksköterskans

32

erfarenheter av att identifiera och bedöma sepsis så det är ett ämne som det borde

forskas vidare på. Sjuksköterskan har en skyldighet att hålla sig underrättade av de

senaste rönen gällande deras egna områden. Det kan även vara intressant att forska

vidare kring de erfarenheter och upplevelser som patienten har som tidigare drabbats

utav sepsis relaterat till att diagnosen identifierats av sjuksköterskan genom att göra

en studie av kvalitativ design med intervjumetod för att få fram patienters

erfarenheter och upplevelser. Det hade varit intressant att se likheter och skillnader

samt sjuksköterskans upplevelser kring sepsisvård när det gäller att identifiera,

bedöma och behandla både barn och vuxna. För att få fram så bra material som

möjligt av detta kan det vara av värde att använda sig av kvalitativ metod med

semistrukturerade intervjuer för att betona erfarenheterna hos individen. Kvalitativa

metoder skapar en större och djupare förståelse genom intervjuer och kan därför

leda till att studierna och forskning på ett mer flexibelt sätt möjliggör för fortsatt

forskning samt även utvecklande studier.

33

Referenser *Artiklar i resultatet

# Nya artiklar i diskussionen Amiri, A., Solankallio-Vahteri, T., & Toumi, S. (2019). Role of nurse in improving

patient safety. Evidence from surgical complications in 2 countries. International

Journal of Nursing Sciences. 6(3), 239-246. doi: 10.1016/j.ijnss.2019..05.003

Andersson, M., Brink, M., Cronqvist, J., Furebring, M., Gille-Johnson, P.,

Ljungström, L., & Svefors. (2018). Vårdprogram Sepsis och septisk chock - tidig

identifiering och initial handläggning. Hämtad 2020-02-06 från

https://infektion.net/wp-content/uploads/2018/06/revision-sepsis-och-septisk-

chock-180626.pdf

* Bigham, B. L., Chan, T., Skitch, S., & Fox-Robichaud, A. (2018). Attitudes of

emergency department physicians and nurses toward implementation of an early

warning score to identify critically ill patients: qualitative explanations for failed

implementation. Canadian Journal of Emergency Medicine, 21(2), 269-273.

doi:https://doi.org/10.1017/cem.2018.392

Björvell, C. (Red.). (2018). Sjuksköterskans journalföring och

informationshantering. En praktisk handbok. Lund: Studentlitteratur AB.

*Breen, S. J., & Rees, S. (2018). Barriers to implementing the Sepsis Six guidelines

in an acute hospital setting. British Journal of Nursing, 27(9), 473-478. doi:

10.12968/bjon.2018.27.9.473

Brink, M., Cronqvist, J., Fagerberg, A., Kurland, L., Lindgren, P., Lipcsey, M., &

Petersson, J. (2018). Nu gäller Sepsis-3 för defnitioner och diagnostiska kriterier.

Hämtad 2020-05-10 från https://lakartidningen.se/wp-

content/uploads/EditorialFiles/W9/%5BE3W9%5D/E3W9.pdf

*Burney, M., Underwood, J., McEvoy, S., Nelson, G., Dzierba, A., & Chong, D.

(2012). Early detection and treatment of severe sepsis in the emergency department:

34

identifying barriers to implementation of a protocol-based approach. Journal of

emergency nursing, 38(6), 512-517. https://doi.org/10.1016/j.jen.2011.08.011

Damiani, E., Donati, A., Serafini, G., Rinaldi, L., Adrario, E., Pelaia, P., … Girardis,

M. (2015). Effect of Performance Improvement Programs on Compliance with

Sepsis Bundles and Mortality: A Systematic Review and Meta-Analysis of

Observational Studies. PLoS One, 10(5), e0125827. doi:

10.1371/journal.pone.0125827

Daniels, R. (2011). Surviving the first hours in sepsis: getting the basics right (an

intensivist's perspective). Journal of Antimicrobial Chemotherapy, 66(2), 11-23.

https://doi-org.www.bibproxy.du.se/10.1093/jac/dkq515

*Drahnak, D. M., Hravnak, M., Ren, D., Haines, A. J., & Tuite, P. (2016). Scripting

Nurse communication to improve sepsis care. MedSurg Nursing: official journal of

the academy of medical-surgical nurses, 25(4), 233-239. Hämtad från

https://search-proquest-com.www.bibproxy.du.se/docview/1812894897?pq-

origsite=360link

Ericson, E., & Ericson, T. (2016). Vård vid feber, meningit och sepsis. I E. Ericson

& T. Ericson (Red.). Medicinska sjukdomar (s. 725-742). Lund: Studentlitteratur

AB.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:

värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.)

Stockholm: Natur & kultur.

Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad. I F. Friberg (Red.).

Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 129-140).

Lund: Studentlitteratur AB.

Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.). Dags för

uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141-152). Lund:

Studentlitteratur AB.

35

Friberg, F. (2017c). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red.).

Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 37-48).

Lund: Studentlitteratur AB.

Gatewood, M. O., Wemple, M., Greco, S., & Durvasula, R. (2015). A quality

improvement project to improve early sepsis care in the emergency department.

BMJ Quality & Safety, 24(12), 787-795.

doi.org.www.bibproxy.du.se/10.1136/bmjqs-2014-003552

Hagberg, L. (2020). Sepsis och septisk chock. Hämtad 2020-02-06 från

https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=109

*Harley, A., Johnston, A. N. B., Denny, K. J., Keijzers, G., Crilly, J., & Massey, D.

(2019). Emergency nurses’ knowledge and understanding of their role in

recognising and responding to patients with sepsis: A qualitative study.

International Emergency Nursing, 43(), 106-112.

doi.org/10.1016/j.ienj.2019.01.005

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: Från idé till examination inom omvårdnad(2. uppl., s. 411-420). Lund:

Studentlitteratur.

Henricson, M., & Mårtensson, J. (2017). Publicering av examensarbete. I M.

Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom

omvårdnad (s. 495-506). Lund: Studentlitteratur AB.

Henricson, M. & Lönn, A. (2017). Handledningsprocessen. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad(2. uppl.,

s. 459-474). Lund: Studentlitteratur.

*Hung, K. K., Lam, R. P., Lo, R. S., Tenney, J. W., Yang, M. L., & Graham, C. A.

(2018). Cross-sectional study on emergency department management of sepsis.

Hong kong medical journal, 24(6), 571-578. doi: 10.12809/hkmj177149

36

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763). Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Jeon, K., Shin, T. G., Sim, M. S., Suh, G. Y., Lim, S. Y., & Jo, I. J. (2012).

Improvements in Compliance WITH Resuscitation Bundles and Achievement of

End Points After an Educational Program on the Management of Severe Sepsis and

Septic Shock. Shock, 37(5), 463-467. doi: 10.1097/SHK.0b013e31824c31d1

Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig

teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 81-98). Lund:

Studentlitteratur AB.

Karlstad universitet. (2016). Scopus. Hämtad 2020-05-18 från

https://www.kau.se/bibliotek/sok/sok-information/databaser-artiklar/scopus

Kirwan, M, Matthews, A., & Scott, P. (2013). The impact of the work environment

of nurses on patient safety outcomes: A multi-level modelling approach.

International Journal Of Nursing Studies, 50(2), 253-263. doi:

10.1016/j.ijnurstu.2012.08.020

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 57-80). Lund: Studentlitteratur

AB.

Levy, M., Evans, L., & Rhodes, A. (2018). The surviving sepsis campaign bundle:

2018 update. Intensive Care Medicine, 44, 925-928. https://doi.org/10.1007/s00134-

018-5085-0

Läkemedelsboken. (2018). Akuta svåra infektioner - initial behandling. Hämtad

2020-04-24 från

37

https://lakemedelsboken.se/kapitel/akutmedicin/akuta_svara_infektioner-

initial_behandling.html

#Maclay, T., & Rephann, A. (2017). In our unit: The impact of early identification

and a critical care-based sepsis response team on sepsis outcomes. Critical care

nurse, 37(6), 88-91. http://dx.doi.org.www.bibproxy.du.se/10.4037/ccn2017183

*Matthaeus-Kraemer. C. T., Thomas-Rueddel, D. O., Schwarzkopf, D., Rueddel,

H., Poidinger, B., Reinhart, K., & Bloos, F. (2016). Crossing the handover chasm:

Clinicians’ perceptions of barriers to the early detection and timely management of

severe sepsis and septic shock. Journal of Critical Care, 35(2016), 85-91. doi:

https://doi.org/10.1016/j.jcrc.2016.06.034

McClelland, H., & Moxon, A. (2014). Early identification and treatment of sepsis.

Nursing times, 110(4), s-s. https://search-proquest-

com.www.bibproxy.du.se/docview/1494150448/fulltext/D4EBED8CD3E4B87PQ/

1?accountid=10404

Mcdonald, C. M., West, S., Dushenski, D., Lapinsky, S. E., Soong, C., Van den

Broek, K., … Morris, A. (2018). Sepsis now a priority: a quality improvement

initiative for early sepsis recognition and care. International Journal for Quality in

Health Care, 30(10), 802-809. doi.org/10.1093/intqhc/mzy121

*Miller, K., Kowalski, R., Capan, M., Wu, P., Mosby, D., & Arnold, R. (2017).

Assessment of Nursing Response to a Real-Time Alerting Tool for Sepsis: A

Provider Survey. American journal of hospital medicine, 1(3). doi:

10.24150/ajhm/2017.021

*Moore, W. R., Vermuelen, A., & Wahome, E. (2019). Improving 3-Hour Sepsis

Bundled Care Outco

mes: Implementation of a Nurse-Driven Sepsis Protocol in the Emergency

Department. Journal emergency care, 45(6), 690-698. doi:

10.1016/j.jen.2019.05.005

38

Mylotte, J. M. (2020). What is the Role of Nursing Homes in the Surviving Sepsis

Campaign?. Journal of the American Medical Directors Association, 21(1), 41-45.

https://doi.org/10.1016/j.jamda.2019.07.022

Nationalencyklopedin. (2020). Sjukhusvård. Hämtad 2020-05-29 från

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sjukhusvård

*Oliviera, C. S., Corréa, T. B., Dodde, N. H., Pereira, L. G. & Aguiar, C. B. G.

(2019). The nurse approach toward the detection of antecedent signs and symptoms

of sepsis in patients at a nursing ward. Cuidado é funamental, 11(5), 1307-111.

doi:http://dx.doi.org/10.9789/2175-5361.2019.v11i5.1307-1311

#O'Shaughnessy, J., Grzelak, M., Dontsova, A., & Braun-Alfano, I. (2017). Early

Sepsis Identification. MEDSURG Nursing, 26(4), 248-252. Hämtad från

http://www.medsurgnursing.net

Patientsäkerhetslag (2010:659). Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

Petti, V. (red.) (2000). Norstedts stora engelsk-svenska ordbok = Norstedts

comprehensive English-Swedish dictionary. (3., [utök.] uppl.) Stockholm: Norstedts

ordbok.

Prignitz Sluys, K. (2014). Omvårdnadsprocessen i praktiken. I A.-K. Edberg & H.

Wijk, (Red.). Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s.151-173). Lund:

Studentlitteratur.

*Raben, D. C., Viskum, B., Mikkelsen, K. L., Bogh, S. B. & Hollnagel, E. (2018).

Application of non-linear model to understand healthcare processes: Using the

functional resonance analysis method on a case study of the early detection of sepsis.

Reliability Engieneering & System Safety, 177(2018), 1-11.

doi:https://doi.org/10.1016/j.ress.2018.04.023

39

#Rahman, N. A., Chan, C. M., & Jaafar, M. J. (2019). Knowledge and attitude

towards identification of systemic inflammatory response syndrome(SIRS) and

sepsis among emergency personnel in tertiary teaching hospital. Australasian

emergency care, 22(1), 13-21. doi: 10.1016/j.auec.2018.11.002

Raines, K., Sevilla Berrios, R. A., & Guttendorf, J. (2019). Sepsis Education

Initiative Targeting qSOFA Screening for Non-ICU Patients to Improve Sepsis

Recognition and Time to Treatment. Journal of nursing care quality, 34(4), 318-

324. doi: 10.1097/NCQ.0000000000000379

Rhodes, A., Evans, L. E., Alhazzani, W., Levy, M. M., Antonelli, M., Ferrer, R., …

Dellinger, R. P. (2017). Surviving Sepsis Campaign: International Guidelines for

Management of Sepsis and Septic Shock: 2016. Intensive Care Medicine,

43(nummer), 304-377. https://doi.org/10.1007/s00134-017-4683-6

*Roberts, R. J., Alhammad, A. M., Crossley, L., Anketell, E., Wood, L., Schumaker,

G., … Devlin, J. W. (2017). A survey of critical care nurses’ practices and

perceptions surrounding early intravenous antibiotic initiation during septic shock.

Intensive and critical care nursing, 41, 90-97.

http://dx.doi.org/10.1016/j.iccn.2017.02.002

*Robson, W., Beavis, S., & Spittle, N. (2007). An audit of ward nurses' knowledge

of sepsis. Nursing in critical care, 12(2), 86-92. doi:https://doi.org/10.1111/j.1478-

5153.2007.00210.x

Rudd, K. E., Johnson, S. C., Agesa, K. M., Shackelford, K. A., Tsoi, D., Kievlan,

D. R., … Naghavi, M. (2020). Global, regional, and national sepsis incidence and

mortality, 1990–2017: analysis for the Global Burden of Disease Study. The Lancet,

395(10219), 200-211. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(19)32989-7

Schorr, C., Oddsen, A., Evans, L., Escobar, G. J., Gandhi, S., & Levy, M. (2016).

Implementation of a multicenter performance improvement program for early

detection and treatment of severe sepsis in general medical–surgical wards. Journal

40

of hospital medicine, 11(S1), 32-39. https://doi-

org.www.bibproxy.du.se/10.1002/jhm.2656

Singer, M., Deutschman, C. S., Seymour, C. W., Shankar-Hari, M., Annane, D.,

Baur, M., … Angus, D. C. (2016). The Third International Consensus Definitions

for Sepsis and Septic Shock (Sepsis-3). JAMA, 315(8), 801-

810.doi:10.1001/jama.2016.0287

Sepsisfonden. (2016). Forskning och studier. Hämtad 2020-02-11 från

http://sepsisfonden.se/aktuellt/forskning-studier/

Sepsisfonden. (2020). Ny studie: 48.9 miljoner drabbas av sepsis varje år globalt.

Hämtad 2020-04-09 från https://sepsisfonden.se/ny-studie-49-miljoner-drabbas-av-

sepsis-varje-ar-globalt/

Sepsisfonden. (u.å). Vad är sepsis?. Hämtad 2020-04-19 från

https://sepsisfonden.se/fakta-om-sepsis/

Seymour, C. W., Gesten, M. D., Prescott, H. C., Freidrich, M. E., Iwashyna, M. E.,

Phillips, G. S., … Levy, M. M. (2017). Time to Treatment and Mortality during

Mandated Emergency Care for Sepsis. The New England Journal of Medicine, 376,

2235-2244. doi: 10.1056/NEJMoa1703058

Socialstyrelsen. (2012). Om standardiserade bedömningsmetoder (2012-12-9).

Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/ovrigt/2012-12-9.pdf

Socialstyrelsen. (2019). Allvarliga skador och vårdskador. Fördjupad analys av

skador och vårdskador i somatisk vård av vuxna vid akutsjukhus (2019-4-3).

Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-4-3.pdf

Socialstyrelsen. (2020). Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso-

och sjukvården 2020-2024. Agera för säker vård (2020-1-6564). Hämtad från

41

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-1-6564.pdf

Socialstyrelsen. (2020). Anvisningar för kodning av sepsis (2020-1-6547). Hämtad

från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/klassifikationer-och-koder/2020-1-6547.pdf

*Stamatiaki, P., Papazafiropoulou, A., Kalaitzi, S., Sarafis, P., Kagialari, M.,

Adamou, E., … Karaiskou, A. (2013). Knowledge regarding assessment of sepsis

among Greek nurses. Journal of Infection Prevention, 15(2), 58-63.

doi:10.1177/1757177413513816

Stinson, H. R., Viteri, S., Koetter, P., Stevens, E., Remillard, K., Parlow, R., …

Frizzola, M. (2019). Early Experience with a Novel Strategy for Assessment of

Sepsis Risk: The Shock Huddle. Pediatr Qual Saf, 4(4), e197.

doi:10.1097/pq9.0000000000000197

*Storozuk, S. A., Macleod, M. L., & Banner, D. (2019). A survey of sepsis

knowledge among Canadian emergency department registered nurses. Australasian

emergency care, 22(2), 119-125. doi:https://doi.org/10.1016/j.auec.2019.01.007

Svensk sjuksköterskeförening. (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor

[Broschyr]. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-

publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Säker vård: En kärnkompetens för vårdens

samtliga professioner [Broschyr]. Hämtad från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet-

publikationer/saker-vard_2016.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska [Broschyr]. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-

svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

42

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

Sveriges kommuner och landsting (2013) Patientsäkerhet och arbetsmiljö

[Broschyr]. Hämtad från

https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/5309.pdf?issuusl=ignore

Tazbir, J. (2012). Early Recognition and Treatment of Sepsis in the Medical-

Surgical Setting. Medsurg nursing, 21(4), 205-208.

https://pdfs.semanticscholar.org/5bef/d348a295492cbb865ab717968685148ad862.

pdf

The World Medical Association. (2018). WMA Declaration of Helsinki - Ethical

principles for medical research involving human subject. Hämtad 2020-02-14 från

https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-

for-medical-research-involving-human-subjects/

Torsvik, M., Gustad, L. T., Mehl, A., Bangstad, I. L., Vinje, L. J., & Solligård, E.

(2016). Early identification of sepsis in hospital inpatients by ward nurses increases

30-day survival. Critical care, 244(1). https://doi.org/10.1186/s13054-016-1423-1

Tromp, M., Hulcher, M., Bleeker-Rovers, C. P., Peters, L., van den Berg, D., Borm,

G. F., … Pickkers, P. (2010). The role of nurses in the recognition and treatment of

patients with sepsis in the emergency department: A prospective before-and-after

intervention study. International Journal of Nursing Studies, 47(12), 1464-1473.

https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2010.04.007

Ulrichweb. (2020). About the Ulrich knowledge. Hämtad 2020-04-28 från

https://www.ulrichsweb.com/ulrichsweb/faqs.asp

Vaughan, J., & Parry, A. (2016). Assessment and management of the septic patient:

Part 1. British Journal of Nursing, 25(17), 958-964. doi:

10.12968/bjon.2016.25.17.958

43

Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad

omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (2. uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

World Health Organization. (2018). Sepsis. Hämtad 2020-02-11 från

https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/sepsis

World Health Organization. (2017). WHA Adopts Resolution on Sepsis. Hämtad

2020-04-14 från https://www.global-sepsis-alliance.org/news/2017/5/26/wha-

adopts-resolution-on-sepsis

World Health Organization. (2018). Improving the prevention, diagnosis and

clinical management of sepsis. Hämtad 2020-04-09 från

https://www.who.int/servicedeliverysafety/areas/sepsis/en/

World Health Organization. (2020). State of the World’s Nursing Report - 2020.

Hämtad 2020-05-19 från https://www.who.int/publications-detail/nursing-report-

2020

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats.

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 59-83). Lund:

Studentlitteratur AB.

Ödegård, S. (2015). Patientsäkerhet. I J. Leksell & M. Lepp (Red.). Sjuksköterskans

kärnkompetenser. (s. 253-294). Stockholm: Liber.

1

Bilaga 1. Tabell 1. Sökstrategi av utvalda artiklar samt antal träffar, antal lästa och utvalda artiklar

Databas Sökord Antal träffar

Urval efter lästa titlar

Urval efter lästa abstrakt

Antal utvalda artiklar till resultat efter genomläsning av artiklar, n=10

PubMed Nurs* AND Sepsis [MeSH Terms]) AND Experience 57 21 6 2

PubMed Assessment AND sepsis AND Nurs* 279 31 5 2

PubMed (((sepsis[MeSH Terms]) AND nurs*) AND assessment) AND experience

17 9 3 1

PubMed ((sepsis[MeSH Terms]) AND nurs*) AND Idenify 102 19 4 1

Cinahl Nurse or nurses or nursing AND sepsis AND identify 119

15 4 2

Cinahl Nurse assessment AND sepsis 23

7 4 1

Cinahl nurse experience AND sepsis AND assessment 15

4 2 1

2

Databas

Titel på vald artikel till resultatet (n=5) Författare till valt artikel till resultatet Tagen från relaterade dokument från artikel Författare

Scopus “A survey of critical care nurses’ practices and

perceptions surrounding early intravenous antibiotic initiation during septic shock”

Roberts, R. J., Alhammad, A. M., Crossley, L., Anketell, E., Wood, L., Schumaker, G., & Devlin, J. W.

Emergency nurses’ knowledge and understanding of their role in recognising and responding to patients with sepsis: A qualitative study

Harley, A., Johnston, A. N. B., Denny, K. J., Keijzers, G., Crilly, J., & Massey, D.

Scopus

Early detection and treatment of severe sepsis in the emergency department: identifying barriers to implementation of a protocol-based approach

Burney, M., Underwood, J., McEvoy, S., Nelson, G., Dzierba, A., & Chong, D.

“A survey of critical care nurses’ practices and perceptions surrounding early intravenous antibiotic initiation during septic shock”

Roberts, R. J., Alhammad, A. M., Crossley, L., Anketell, E., Wood, L., Schumaker, G., & Devlin, J. W.

Scopus Crossing the handover chasm: Clinicians’ perceptions of barriers to the early detection and timely management of severe sepsis and septic shock

Matthaeus-Kraemer, C. T., Thomas-Rueddel, D. O., Swarzkopf, D., Rueddel, H., Poidinger, B., Reinhart, K., & Bloos, F.

Cross-sectional study on emergency department management of sepsis

Hung, K. K., Lam, R. P., Lo, R. S., Tenney, J. W., Yang, M. L., & Graham, C. A.

Scopus Application of non -linear model to understand healthcare processes: Using the functional resonance analysis method om a case study detection of sepsis

Raben, C. D., Viskum, B., Mikkelsen, K. L., Bogh, S. B. & Hollnagel, E

The role of nurses in the recognition and treatment of patients with sepsis in the emergency department: A prospective before-and-after intervention study

Tromp, M., Hulscher, M., Bleeker-Rovers, C.P., Peters, L., van den Berg, D., Borm, G.F., Kullberg, B.-J., Pickkers, P.

Scopus

Knowledge regarding assessment of sepsis among Greek nurses

Stamatiaki, P., Papazafiropoulou, A., Kalaitzi, S., Sarafis, P., Kagialari, M., Adamou, E., … Karaiskou, A.

An audit of ward nurses' knowledge of sepsis. Robson, W., Beavis, S., Spittle, N.

3

Bilaga 2. Artikelmatris Tabell 1. Sammanställning av artiklar (n=15) som ligger till grund för resultatet

Författare År Land

Titel Syfte Design Metod

Deltagare Resultat Kvalitets grad

Bigham, B. L., Chan, T., Skitch, S., & Fox-Robichaud, A. 2019 Kanada

“Attitudes of emergency department physicians and nurses toward implementation of an early warning score to identify critically ill patients: qualitative explanations for failed implementation”

“Our objective was to elucidate nurse and physician perceptions with the Hamilton Early Warning Score (HEWS) in combination with the Canadian Triage Acuity Scale”

Kvalitativ Semistrukturerade intervjuer

n= 12 stycken sjuksköterskor

Sjuksköterskor anser att de har goda kunskaper om identifiering av sepsis. Ett bedömningsinstrumentet värdesätts inte som ett bra instrument vid identifiering.

84 % Hög kvalité

Breen, S, & Rees, S 2018 Storbritannien

“Barriers to implementing the Sepsis Six guidelines in an acute hospital setting”

“The aim of this study was to identify the perceived barriers to implementation of the Sepsis Six pathway in an acute hospital setting among doctors and nurses”

Kvantitativ Enkätundersökning/ frågeformulär

n= 108 stycken sjuksköterskor

Sjuksköterskor i studien anser att de har tillräckligt med kunskap för att kunna identifiera sepsis.

82 % Hög kvalité

Burney, M., Underwood, J., McEvoy, S., Nelson, G., Dzierba, A., & Chong, D 2012 USA

“Early detection and treatment of severe sepsis in the emergency department: identifying barriers to implementation of a protocol-based approach”

“The goals of the initiative are to: (1) reduce mortality by at least 10% in patients with severe sepsis and septic shock by developing a clearly defined, standardized clinical pathway to promote early identification of appropriate patients; (2) improve the process of care so that resuscitation will be early and aggressive; and (3) enhance communication and patient flow between the emergency department and other areas of the hospital, particularly the ICUs”

Kvalitativ Enkät med öppna frågor

n= 57 stycken sjuksköterskor

Sjuksköterskorna i studien anser att de är mycket självsäkra vad gäller sin förmåga att tidigt upptäcka septisk chock. Svårigheter identifierades som leder till fördröjningar att bedöma och upptäcka samt behandla svår sepsis. 85 % hade lite eller ingen erfarenhet alls av bedömningsinstrument som används vid septisk chock.

92 % Hög kvalité

Drahnak, D. M., Hravnak, M., Ren, D., Haines, A. J. & Tuite, P. 2016 USA

“Scripting nurse communication to improve sepsis care”

“Providing nurses with current evidence to inform practice for treatment of patients with sepsis, coupled with appropriate tools for report of positive screens, forms a strong foundation on which to build an interprofessional and organizational sepsis treatment program”

Kvalitativ Gruppundersökning

n= 681 stycken sjuksköterskor

Sjuksköterskor behöver förbättra sin kunskap inom att identifiera och behandla sepsis.

84 % Hög kvalité

4

Harley, A., Johnston, A. N. B., Denny, K. J., Keijzers, G., Crilly, J., & Massey, 2019 Australien

“Emergency nurses’ knowledge and understanding of their role in recognising and responding to patients with sepsis: A qualitative studie”

“This study explored ED nurses’ experiences and perceptions around recognising and responding to patients with sepsis, and their awareness of sepsis screening and prognostic tools”

Kvalitativ Semistrukturerade intervjuer

n= 14 stycken akut sjuksköterskor

Sjuksköterkorna i studien har fått sepsisspecifik utbildning men endast en sjuksköterska anser sig kunna identifiera SIRS-kriterier. Ingen av deltagarna kunde identifiera qSOFA-kriterier.

100 % Hög kvalité

Hung, K. K., Lam, R. P., Lo, R. S., Tenney, J. W., Yang, M. L., & Graham, C. A. 2018 Kina

“Cross-sectional study on emergency department management of sepsis”

“We therefore conducted a survey to evaluate the process of sepsis care, the uptake of international recommendations and the Sepsis-3 definitions to departmental sepsis guidelines, and the barriers faced by health care providers in public EDs in Hong Kong”

Kvalitativ Strukturerade telefonintervjuer

n= 16 av 18 stycken sjuksköterskor

Sjuksköterskor i studien identifierar brist på kunskap och erfarenhet, otillräcklig personalomsorg och svårigheter att identifiera patienter med sepsis som hinder för en optimal sepsisvård.

100 % Hög kvalité

Matthaeus-Kraemer, C. T., Thomas-Rueddel, D. O., Swarzkopf, D., Rueddel, H., Poidinger, B., Reinhart, K., & Bloos, F. 2016 Tyskland

“Crossing the handover chasm: Clinicians’ perceptions of barriers to the early detection and timely management of severe sepsis and septic shock”

“The purpose was to identify barriers to the early detection and timely management of severe sepsis throughout the emergency department (ED), general ward (GW), intermediate care unit (IMC), and the intensive care unit (ICU)”

Kvalitativ Undersökningsstudie med tvärvetenskapliga och interprofessionella fokusgruppsdiskussioner

n= 18 stycken sjuksköterskor

Sjuksköterskor upplever att det finns brister inom identifieringen och behandling av sepsis och beror tills stor del på kommunikationssvårigheter och överlämningsproblem.

92 % Hög kvalité

Miller, K., Kowalski, R., Capan, M., Wu, P., Mosby, D., & Arnold, R. 2017 USA

“Assessment of Nursing Response to a Real-Time Alerting Tool for Sepsis: A Provider Survey”

“The objective of this study is to evaluate the perception and adoption of sepsis clinical decision support”

Kvantitativ Tvärsnittsundersökning

n= 151 stycken sjuksköterskor

Erfarna sjuksköterskor anser att de inte har användningen för bedömningsinstrument vid identifiering av sepsis utan går mer på den kliniska blicken, medan mindre erfarna har hjälp av bedömningsinstrument vid identifiering och bedömning av sepsis.

79 % Medelhög kvalité

5

Moore, W. R., Vermuelen, A., & Wahome, E. 2019 USA

“Improving 3-Hour Sepsis Bundled Care Outcomes: Implementation of a Nurse-Driven Sepsis Protocol in the Emergency Department”

“The aims of this evidenced-based practice project were to 1) evaluate the impact and effectiveness of a nurse-driven DART protocol, 2) develop a checklist communication tool to enhance communication within the interdisciplinary team, and 3) track sepsis care needs in compliance with the established 3-hour bundle metrics”

Kvalitativ Frågeformulär

n= 10 stycken sjuksköterskor

Sjuksköterskor anser det finns svårigheter i identifiering och bedömning av patienter med sepsis då all vårdpersonal inte följer sepsisvägen.

80 % Hög kvalité

Oliviera, C. S., Corréa, T. B., Dodde, N. H., Pereira, L. G. & Aguiar, C. B. G 2019 Brasilien

“The Nurse Approach Towards the Detection of Antecedent Signs and Symptoms of Sepsis in Patients at a Nursing Ward”

“The study’s goal has been to describe the antecedent signs and symptoms of sepsis in patients hospitalized in the Medical Clinic of a Federal Hospital in Rio de Janeiro city, which are identi ed by a Registered Nurse; to analyze how the Nurse correlates the signs and symptoms with Sepsis-1, Sepsis-2 and Sepsis-3”

Kvantitativ Strukturerade frågeformulär

n= 10 stycken sjuksköterskor

Sjuksköterskor har problem med att se vissa tecken och symtom som patienter uppvisar vid sepsis. Vårdprotokoll skulle kunna hjälpa vid identifiering.

93 % Hög kvalité

Raben, C. D., Viskum, B., Mikkelsen, K. L., Bogh, S. B. & Hollnagel, E. 2018 Danmark

“Application of a non-linear model to understand healthcare processes: using the functional resonance analysis method on a case study of the early detection of sepsis”

“To evaluate the knowledge, practices and perceptions of critical care nurses regarding antibiotic initiation in patients with newly recognised septic shock”

Kvalitativ Etnografisk strategi i datainsamlingen

n=okänt antal sjuksköterskor

Sjuksköterskor anser att deras erfarenhet av klinisk bedömning är viktiga faktorer vid tidig identifiering av sepsis. Sjuksköterskor anser även att samarbetet med annan vårdpersonal äv viktig vid omvårnades kring patienter med sepsis.

88 % Hög kvalité

Roberts, R. J., Alhammad, A. M., Crossley, L., Anketell, E., Wood, L., Schumaker, G., & Devlin, J. W.

2017 Storbritannien

“A survey of critical care nurses’ practices and perceptions surrounding early intravenous antibiotic initiation during septic shock”

“To evaluate the knowledge, practices and perceptions of critical care nurses regarding antibiotic initiation in patients with newly recognised septic shock”

Kvalitativ Enkäter

n= 100 stycken sjuksköterskor

Sjuksköterskor anser att de kan identifiera septisk chock och att ett protokoll behövdes för att ge vård för septisk chock. Sjuksköterskorna anser även att det finns brister i att snabbt kunna identifiera septisk chock för att sedan kunna initiera behandlingsåtgärder.

96 % Hög kvalité

6

Robson, W., Beavis, S., & Spittle, N. 2007 Storbritannien

“An audit of ward nurses’ knowledge of sepsis”

“The aim of this audit was to survey nurses’ knowledge of sepsis definitions and early management against standard definitions and the Surviving Sepsis Campaign management guidelines”

Kvantitativ Frågeformulär

n= 73 stycken sjuksköterskor

Sjuksköterskor i studien anser att de har dålig kunskap om tecken och symtom på sepsis, svår sepsis och septisk chock samt även vissa delar i hanteringen av patienter med sepsis.

76 % Medelhög kvalité

Stamatiaki, P., Papazafiropoulou, A., Kalaitzi, S., Sarafis, P., Kagialari, M., Adamou, E., … Karaiskou, A.

2013

Grekland

“Knowledge regarding assessment of sepsis among Greek nurses”

“The aim of the present survey was to evaluate nurses’ knowledge regarding sepsis in Greek”

Kvalitativ Frågeformulär med öppna frågor

n= 835 stycken sjuksköterskor

Sjuksköterskor anser att det finns brister i kunskapen om identifiering, bedömning samt behandling av sepsis behövs och önskar mer utbildning om riktlinjer att följa.

88 % Hög kvalité

Storozuk, S. A., Macleod, M. L., & Banner, D. 2019

Kanada

“A survey of sepsis knowledge among Canadian emergency department registered nurse”

“The aim of this study was to assess emergency department registered nurses’ knowledge of sepsis and their perspectives of caring for patients with sepsis”

Kvantitativ Enkätundersökning

n= 312 stycken sjuksköterskor

Sjuksköterskor anser att de behöver mer kunskap om sepsis för att ta hand om och identifiera patienter med sepsis. Sjuksköterskor vill ha konkreta riktlinjer att följa för att påskynda vårdandet.

93 % Hög kvalité

7

Bilaga 3. GRANSKNINGSMALL FÖR KVALITETSBEDÖMNING

Kvalitativa studier

Fråga Ja Nej

1 Motsvarar titeln studiens innehåll? 2 Återger abstraktet studiens innehåll? 3 Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? 4 Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? 5 Är studiens syfte tydligt formulerat? 6 Är den kvalitativa metoden beskriven? 7 Är designen relevant utifrån syftet? 8 Finns inklusionskriterier beskrivna? 9 Är inklusionskriterierna relevanta? 10 Finns exklusionkriterier beskrivna? 11 Är exklusionskriterierna relevanta? 12 Är urvalsmetoden beskriven? 13 Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 14 Är undersökningsgruppen beskriven avseende bakgrundsvariabler? 15 Anges var studien genomfördes? 16 Anges när studien genomfördes? 17 Anges vald datainsamlingsmetod? 18 Är data systematiskt insamlade? 19 Presenteras hur data analyserats? 20 Är resultaten trovärdigt beskrivna? 21 Besvaras studiens syfte? 22 Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet? 23 Diskuterar författarna studiens trovärdighet? 24 Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 25 Diskuterar författarna studiens kliniska värde?

Summa: Maxpoäng: 25 Erhållen poäng: ? Kvalitet: låg medel hög Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).

8

Bilaga 4. GRANSKNINGSMALL FÖR KVALITETSBEDÖMNING

Kvantitativa studier

Fråga Ja Nej

1. Motsvarar titeln studiens innehåll? 2. Återger abstraktet studiens innehåll? 3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? 4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? 5. Är studiens syfte tydligt formulerat? 6. Är frågeställningarna tydligt formulerade? 7. Är designen relevant utifrån syftet? 8. Finns inklusionskriterier beskrivna? 9. Är inklusionskriterierna relevanta? 10. Finns exklusionkriterier beskrivna? 11. Är exklusionskriterierna relevanta? 12. Är urvalsmetoden beskriven? 13. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 14. Finns populationen beskriven? 15. Är populationen representativ för studiens syfte? 16. Anges bortfallets storlek? 17. Kan bortfallet accepteras? 18. Anges var studien genomfördes? 19. Anges när studien genomfördes? 20. Anges hur datainsamlingen genomfördes? 21. Anges vilka mätmetoder som användes? 22. Beskrivs studiens huvudresultat? 23. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats? 24. Besvaras studiens frågeställningar? 25. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet? 26. Diskuterar författarna studiens interna validitet?? 27. Diskuterar författarna studiens externa validitet? 28. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 29. Diskuterar författarna studiens kliniska värde?

Summa: Maxpoäng: 29 Erhållen poäng: ? Kvalitet: låg medel hög Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).