1

Examensarbete (del 2) för grundlärarexamen inriktning 4-6. Avancerad nivå. En studie om hur lärare motiverar elever att skriva på engelska i grundskolans årskurs 4-6. En intervjustudie ur ett lärarperspektiv om elevers skrivande i EFL klassrum. Motivating pupils with writing in EFL.

Författare: Moustafa Finjan.

Handledare: BethAnne Paulsrud.

Examinator: Parvin Gheitasi.

Ämne: Pedagogiskt arbete, inriktning engelska.

Kurskod: APG247.

Poäng: 15 hp.

Examinationsdatum: 2021-03-26.

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVa.

Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på

nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.

Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet.

Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open

access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):

Ja ☒ Nej ☐

Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00

2

Abstract: I dagens skola uppvisar många elever svårigheter med att skriva på engelska.

Läraren har en viktig roll i elevernas språkutveckling genom att stötta och motivera eleverna

till att skriva på engelska. Tidigare forskning visar att elever blir bättre skribenter när eleverna

läser och bedömer varandras texter eftersom nya tankar och idéer kring en text dyker upp.

Tidigare forskning visar ytterligare att elever uppmärksammar texters innehåll såsom stavning

och grammatik men även hur skribenter organiserar och utformar skrivna texter. Denna studie

handlar om hur lärare väcker intresse och motivation hos elever i EFL klassrum att skriva på

engelska och hur lärare beskriver arbetet med stöttning i skrivundervisningen i ämnet

engelska. Studien har genomförts i form av en empirisk studie där en kvalitativ metod genom

semistrukturerade intervjuer med fem engelskalärare i grundskolan genomförts. Denna studies

resultat visar att elever motiveras och stöttas med att skriva på engelska när

skrivundervisningen relateras och anpassas till elevernas intressen och bakgrunder. Resultaten

visar att eleverna stöttas med att skriva på engelska med stöd av både läraren och

klasskamraterna och att lärandemiljön är mest effektiv vid par- eller gruppövningar där

eleverna ansvarar och samarbetar kring sina skrivuppgifter. Vidare visar resultaten att en

varierad undervisning med praktiska inslag gynnar elevernas skrivutveckling och att en

undervisning behöver anpassas utifrån elevernas förkunskaper.

Nyckelord: stöttning, motivation, skrivning, andraspråksinlärning, engelska för yngre åldrar.

3

Innehållsförteckning

1. Inledning ............................................................................................................. 4

1.1 Syfte och frågeställningar ......................................................................... 5

2. Bakgrund ............................................................................................................ 5

2.1 Koppling till styrdokument ......................................................................... 5 2.2 Begreppsdefinitioner .............................................................................….6 2.2.1 Motivation för att lära sig ett andraspråk……………………….…………………....6 2.2.2 Stöttning……………………………………………………….………..……......6 2.2.3 Engelska som andraspråk och engelska som främmande språk.…………........7

2.3 Tidigare forskning ..................................................................................... 7 2.3.1 Kamratbedömningar och feedback…...……………………….………..……......7 2.3.2 Skrivinstruktioner och elevengagemang…...………………….………..……......8 2.3.3 Process och genre vid skrivundervisning…….……………….………..……......8 2.3.4 Lärandestrategier..…………………………………………….………..…….....10 2.3.5 Sammanfattning…….....……………………………………….……..……........10

3. Teori .................................................................................................................. 10

3.1. Sociokulturella perspektivet .................................................................... 11 3.1.1 Zonen för närmaste utveckling……..……….……….……………………………....11

4. Metod ................................................................................................................ 12

4.1. Val av metod…………………………………………………………………..12 4.2. Pilotstudie… …………………………………………………………………..13 4.3. Urval och genomförande ....................................................................... .13

4.4. Data analys ............................................................................................. 14

4.5. Validitet och reliabilitet ............................................................................ 15

4.6. Etiska aspekter ....................................................................................... 16

5. Resultat ............................................................................................................ 16

5.1. Lärares syn på skrivundervisning i engelska .......................................... 17 5.2. Motivationshöjande faktorer .................................................................... 18 5.3. Elevers intressen som utgångspunkt ...................................................... 19 5.4. Anpassad undervisning .......................................................................... 21

5.5. Sammanfattning av resultaten ................................................................ 21

6. Diskussion ....................................................................................................... 22

6.1. Resultatdiskussion .................................................................................. 22 6.2. Metoddiskussion ..................................................................................... 27 6.3. Slutsatser ................................................................................................ 28

7. Referenser ........................................................................................................ 30

Bilaga 1……………………………………………………………………………….......32 Bilaga 2……………………………………………………………………………….......33 Bilaga 3……………………………………………………………………………….......34

4

1. Inledning

Det engelska språket finns nuförtiden överallt i människors vardag. Många gånger kommer

elever i kontakt med det engelska språket på olika sätt genom litteratur, utbildning och kultur

men även på internet eller när man reser utomlands. Skolverket (2019, s.33) skriver att

kunskaper i engelska språket av den anledningen breddar vår syn på omvärlden och ökar

människors möjligheter att utgöra en del av sociala och kulturella sammanhang. Det ökar

även människors möjligheter i samhället när man kan kommunicera på engelska. Det engelska

språket som skolämne anses vara viktigt av den svenska skolans styrdokument. Det är det

enda främmande språket som anses vara obligatoriskt i grundskolans ämnen. Engelskan är

dessutom sedan den senaste ändrade läroplanen från 2011 det enda främmande språk som

introduceras redan från de tidigare årskurserna i den svenska grundskolan. Även det faktum

att engelskan är ett kärnämne i grundskolan tyder på att engelskan är ett eftertraktat språk i

vår omvärld. Det är även ett viktigt språk för dagens och framtidens elever för att kunna

fungera i den alltmer mångkulturella värld vi lever i (Skolverket 2019, s.33).

Skolverket (2019, s.36) skriver i kursplanen för engelska bland annat att eleverna ska kunna

formulera sig i skrift och förstå innehållet i olika slags texter. Eleverna ska kunna producera

fram texter av olika slag såsom berättande och beskrivande texter. Ytterligare behövs det

kunskaper att kunna stava rätt och använda korrekt grammatik. Skolverket (2019, s.36)

skriver att eleverna ska ”uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar”. I

kursplanen för ämnet engelska (Skolverket 2019, s.34-35) noteras vidare en progression från

låg- till mellanstadienivå på så sätt att skrivkunskaperna i det centrala innehållet ökar i

svårighetsgrad och blir mer omfattande. Ett exempel från lågstadiet är punkten enkla

beskrivningar och meddelanden som i mellanstadiet övergår till presentationer, instruktioner,

meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift. Denna

progression från enkelt till utmanande gör att det blir avgörande för lärare som undervisar i

ämnet engelska att skapa en motiverande lärandemiljö i undervisningen för att eleverna ska få

möjlighet att utveckla och stärka sina skrivkunskaper i engelska.

Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag bekantat mig med kursplanen i engelska då

jag undervisade elever och observerat verksamma lärare i engelskundervisning. En gemensam

fundering kring alla tillfällen har kretsat kring varför elever upplever svårigheter med att

skriva på engelska och hur man som lärare kan motivera och underlätta för eleverna att skriva

på engelska. Den här studien handlar om hur lärare väcker intresse och motivation hos elever

att skriva på engelska och hur stöttning framkommer i lärarnas beskrivning av

skrivundervisningen i ämnet engelska. Anledningen till att jag tycker att det är intressant att

studera hur lärare väcker intresse och motiverar eleverna att skriva på engelska är på grund av

att jag upplever att elever ofta uppvisar svårigheter med att skriva på engelska. Dörnyei

(2001) påpekar att begreppet motivation visar att elever som inte upplever en form av

motivation i undervisningen ofta uppvisar svårigheter med att klara av undervisningen i ämnet

engelska. Elever med hög nivå av motivation kan visa sig vara viktigt för att lyckas med

undervisningen i ämnet engelska. För sådana elever finns det viktiga principer för att kunna

uppleva en hög nivå av motivation och dessa är elevernas intresse och engagemang till ämnet

men även deras tålamod med kunskapsinlärningen av ett andraspråk. Utifrån det nyss nämnda

kan konstateras att skrivförmågan anses vara en viktig del av ämnet engelska och framhålls

som en av ämnets viktigaste förmågor för eleverna att kunna bemästra. Av den anledningen

kan det därför vara intressant att genomföra den här studien för att få kunskaper och förståelse

om hur och på vilka sätt lärare skapar möjligheter för elever att utveckla skrivförmågan inom

ämnet engelska.

5

1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare väcker intresse och motivation hos

sina elever att skriva på engelska i årskurs 4-6 men även hur stöttning syns och kommer

till uttryck i lärarnas beskrivningar av skrivundervisningen i ämnet engelska. Utifrån

erfarenheterna från VFU: n och kraven som ställs i skolans styrdokument om ämnet

engelska kommer följande frågeställningar att undersökas och besvaras:

Hur och på vilka sätt väcker lärare intresse och motivation hos elever att lära sig att

skriva på engelska?

Vilka tecken på stöttning syns i lärarnas beskrivningar av skrivundervisning i ämnet

engelska?

2. Bakgrund I avsnittet kommer en översikt av engelskans roll i skolans styrdokument att diskuteras och

till studien kommer relevanta begrepp att definieras. Vidare redovisas tidigare forskning som

gjorts inom området och detta sätts samband med studiens syfte och frågeställningar.

2.1 Koppling till styrdokument Engelska språket är som tidigare nämnts ett kärnämne i grundskolan i Sverige vilket innebär

att det är ett av de tre viktigaste ämnena för eleverna att genomgå. Skolverket (2019, s.33)

påpekar att det främsta verktyget vi människor har för att kunna kommunicera och lära oss för

att få nya perspektiv och knyta sociala band är språket och dess möjligheter. Dagens elever lär

sig en hel del engelska både i skolan och utanför skolan på fritiden. Här finns källor såsom

film, tv och musik som stor anledning till hur många elever kommer i kontakt med det

engelska språket. Dataspel och internet men även sociala medier är stora språkkällor för

många av dagens elever och detta leder till att engelska språket blir som ett andraspråk för

många svenska invånare. Det tycks framförallt vara yngre människor som ständigt kommer i

kontakt med engelskan både i och utanför skolan. Av den anledningen är engelskan ett viktigt

ämne i dagens skola (Skolinspektionen 2011:7, s.18-19).

Undervisningen i engelska lägger fokus på att eleverna stärker sin tillit och självförtroende till

det engelska språket men även att utveckla en allsidig kommunikationsförmåga som innefattar

både tal och skrift. Viktiga förmågor synliggörs i styrdokumenten som går ut på at förstå,

tolka, formulera, kommunicera och anpassa språket efter olika syften och mottagare. Det

betonas ytterligare att eleverna behöver utveckla språkliga strategier för att förstå andra och

göra sig förstådda på det engelska språket (Skolverket 2019, s.33). Redan i ett tidigt skede i

läroplanen för grundskolan skrivs det om skolans uppdrag där det poängteras vissa saker som

är relevanta till att lära sig att kommunicera i skrift. Det står exempelvis att man bör fokusera

särskilt åt både de intellektuella och de praktiska aspekterna av undervisningen. Det skrivs

även att eleverna behöver uppleva och få möjlighet att ta del av olika uttryck för kunskap och

lärande. Vidare skrivs det att texter och form bör vara en del av skolans verksamhet

(Skolverket, 2019, s.6-9). Språkets form ska vara utgångspunkten i engelskundervisningen i

grundskolan. Det innebär att vikt ska ligga på vad eleverna gör med språket såsom att ställa

frågor och arbeta med sådant som genuint intresserar dem (Skolverket 2017, s.17). Med tanke

på att denna studie har till syfte att undersöka hur lärare väcker intresse och motivation hos

elever att skriva på engelska kan detta sättas i samband med styrdokumentens formuleringar

om att språket är det främsta verktyget individer har för att kunna kommunicera, utvecklas

och knyta sociala band med andra. Förmågorna i kursplanen för ämnet engelska om att förstå,

6

tolka, kommunicera och anpassa språket men även språkliga strategier kan relateras till

resultaten som framkommer genom denna studie för att få en större förståelse för hur elever

kan motiveras och stöttas med att skriva på engelska.

2.2 Begreppsdefinitioner Här nedan beskrivs några viktiga, centrala begrepp som förekommer inom språkinlärning.

2.2.1 Motivation för att lära sig ett andraspråk Pinter (2017, s.45) understryker att skillnaden mellan förstaspråksinlärning och

andraspråksinlärning är motivationen. När man lär sig sitt första språk så brukar allting ske

naturligt i samband med att man växer upp och kommer i kontakt med förstaspråket på daglig

basis. I samband med att eleverna lär sig ett andraspråk är läraren i kombination med

undervisningen i klassrummet normalt sett den huvudsakliga källan till all kunskap som lärs

in. Läraren blir i samband med andraspråksinlärning en viktig resurs för eleven i dess

språkutveckling. Det är här vikten kring hur lärarens sätt att motivera eleverna i klassrummet

och i undervisningen som gör det möjligt för eleverna att utveckla sina språkkunskaper som

mest. Pinter (2017, s.45-46) konstaterar att lärarens motivationsanvändning för att stötta

eleverna är väldigt viktigt i undervisningen i ämnet engelska. Dörnyei (2001) föreslår fyra

grundprinciper eller nivåer för lärarens motivationsanvändning. Första principen handlar om

att skapa motiverande förutsättningar för lärande av ett andraspråk genom skapandet av en

supportrik miljö i klassrummet. Den andra nivån går ut på att läraren introducerar inledande

motivationstekniker eller strategier som exempelvis diskussion om värderingar och att visa

goda attityder till lärande. Läraren behöver skapa av material som är relevanta för eleverna

och fastställa förväntningar på elevernas framgång. När denna nivå är nådd måste läraren,

utifrån den tredje nivån, upprätthålla elevernas motivation genom att erbjuda stimulerande

aktiviteter och främja självförtroende, självkänsla och samarbete mellan eleverna. Slutligen,

utifrån den fjärde nivån, anses lärare som är motiverande positiva till att förvandla kritisk

utvärdering och råd till goda erfarenheter och lärdomar för eleverna. Detta kan göras genom

att berömma eleverna, få eleverna att uppskatta sina egna prestationer och ge positiv feedback

till eleverna.

Dörnyei (2001) menar att begreppet motivation belyser att elever som inte upplever en form

av motivation i undervisningen ofta har svårt att kunna klara av att ta sig igenom

engelskundervisningen. Elever med god nivå av motivation kan visa sig vara väsentlig för att

lyckas med undervisningen i engelska. För sådana elever finns det viktiga principer för att

kunna uppleva en god nivå av motivation och dessa är elevernas intresse och engagemang till

ämnet men även elevernas tålamod med kunskapsinlärningen av ett andraspråk. Chambers

(1999) beskriver motivation på så sätt att elever upplever rädsla och osäkerhet för att göra

språkliga misstag när läraren är sträng. Å andra sidan upplever eleverna acceptans och att

deras prestationer gör nytta när läraren är uppmuntrande och motiverande. Det ligger helt

enkelt i lärarens sätt att vara gentemot eleven som gör undervisningen givande och lärorik.

Lärarens sätt att bemöta eleverna i undervisningen kan därför upplevas som antingen positiv

eller negativ av eleverna. Begreppet motivation för att lära sig ett andraspråk relateras till

studien genom att relatera grundprinciperna för lärarens motivationsanvändning i

undervisningen till de resultat som framkommit för att få en bättre förståelse för hur eller på

vilka sätt eleverna utvecklar skrivförmågan i ämnet engelska. Utifrån studiens syfte och

frågeställningar som ämnar att undersöka hur lärare motiverar eller stöttar eleverna blir

lärarens motivationsanvändning viktigt att undersöka för kunna besvara studiens

frågeställningar.

7

2.2.2 Stöttning Stöttning, som även brukar benämnas som scaffolding, innebär att läraren erbjuder en tillfällig

och nödvändig stöttning för att hjälpa eleven antingen med någonting svårt som eleven fått

svårigheter med, eller med någonting nytt som eleven håller på att lära sig (Gibbons 2016,

s.33). I klassrummet använder sig läraren av en tillfällig och nödvändig stöttning för att

eleven på egen hand ska kunna genomföra en uppgift på ett självständigt sätt. Stöttning

beskrivs även på följande sätt: ”det ett barn idag kan göra med stöd, kan hon eller han göra på

egen hand imorgon”. Vidare har det tagits fram en modell för begreppet stöttning som visar

att läraren kan antingen ge låg eller hög nivå av stöttning. När läraren ger låg nivå av stöttning

uppstår en frustrationszon/ängslanszon och leder till att eleverna blir uttråkade och upplever

läraren som oengagerad. När läraren ger hög nivå av stöttning uppstår å andra sidan en

utvecklingszon/lärandezon och leder till att eleverna och läraren blir engagerade i

undervisningen (Gibbons 2016, s.34). Pinter (2017, s.11, s.203) beskriver i sin tur stöttning

som en slags instruktionsstrategi där läraren genom noggrant stöd stöttar eleven med att utföra

en uppgift så att eleven får möjlighet att slutföra uppgiften på ett självständigt sätt. Detta leder

då till att eleven stärker sitt självförtroende till att kunna klara av uppgiften på egen hand.

Ytterligare behöver lärare anpassa denna typ av stöttning på ett noggrant sätt till den enskilda

elevens specifika behov och förutsättningar. Detta begrepp är viktig att relatera till studien då

andra frågeställningen ämnar att besvara hur stöttning framkommer i lärarnas beskrivningar

av skrivundervisningen i ämnet engelska. Begreppet är även ett centralt begrepp inom det

sociokulturella perspektivet som använts som teoretisk ramverk för studien. Genom att sätta

begreppet stöttning i relation till studiens resultat uppstår möjlighet att kunna besvara den

andra frågeställningen och hur stöttar eleverna i skrivundervisningen i ämnet engelska.

2.2.3 Engelska som andraspråk och engelska som främmande språk Uttrycket ’engelska som andra språk’, på engelska benämnt som ”ESL”, syftar på när elever

med ett annat modersmål än engelska har möjligheter att tillgodogöra sig det engelska språket

även utanför klassrummet. Det kan exempelvis vara elever med ett annat modersmål än

engelska som lär sig språket i ett engelsktalande land såsom USA eller Australien (Pinter

2017, s.200). Vidare finns ytterligare ett uttryck som kallas för ’engelska som främmande

språk’ och som på engelska vanligtvis har benämningen ”EFL”. Detta uttryck syftar på när

elever inte har samma möjligheter att lära sig det engelska språket utanför klassrummet. Det

kan bero på att engelskan inte är det primära språket i landet som eleverna befinner sig i.

Eleverna lär sig då engelska i skolan där det är ett skolämne (Pinter 2017, s.200). Det

engelska språket är inte det primära språket i Sverige vilket leder till att det engelska språket

kan betraktas som ett främmande språk för eleverna. Av den anledningen blir därför

benämningen EFL närmast i relation till denna studie då den avser att undersöka hur elever i

svensk grundskola motiveras och stöttas i undervisningen med att skriva på engelska.

2.3 Tidigare forskning I det här avsnittet kommer tidigare forskning som är nära studiens syfte och frågeställningar

att presenteras och jämföras. Sökningar har gjorts för att hitta och undersöka studier främst på

databaserna Summon, Eric och DiVA. I samband med sökningarna har endast peer-reviewed

artiklar och avhandlingar sökts efter för att säkerställa tillförlitligheten i studierna. Det är även

bra att studierna har granskats av andra välinsatta personer med t.ex. pedagogisk bakgrund,

allt detta för att säkerställa ett vetenskapligt förhållningssätt. Vid sökningarna har vissa

specifika sökord använts i databaserna, såsom ”EFL”, ”ESL”, ”writing”, ”motivation”,

”elementary school” och ”primary school”.

2.3.1 Kamratbedömningar och feedback

8

Berggren (2013, s.3) skriver i sin studie att syftet med denna studie är att bidra till förståelse

för elevernas lärande genom att ge feedback. Ytterligare ligger fokus på att undersöka vilka

potentiella fördelar det finns med att ge feedback till varandra. Ett antal lektioner planerades

och genomfördes med elever i två olika klassrum för årskurs åtta i en högstadieskola i

Sverige. Eleverna fick skriva texter och därefter ge skriftlig feedback till varandra. Studien

utgick från en kvalitativ metod där antalet deltagande var 52 elever under lektionernas

genomgång. Berggren (2013, s.95) betonar att eleverna gynnade varandras skrivande på

engelska genom lektionsaktiveter där eleverna gav varandra respons i skrift. Det finns

förvisso åsikter om att muntlig respons är nyckeln till framgång vid kamratbedömningar, men

att det oftast är i samband med att eleverna stöttar varandra på ett ömsesidigt sätt. Berggren

(2013, s.96) påpekar vidare att innehållet i kamratbreven var en viktig källa för framgång hos

elevernas skrivande med tanke på att dessa blev inspirerade av kamraternas skriftliga svar.

Eleverna började ändra på sina texter genom att lägga till personlig information och föra in

helt nya svar i sina texter.

Berggren (2013, s.101) skriver vidare att elever som är engagerade i kamratbedömningar blir

bättre skribenter genom att få agera som läsare. Eleverna fick en ökad medvetenhet om

paragrafer och blev dessutom mer medvetna om organiseringen av sina egna texter. Dessutom

började eleverna få egna idéer som ett resultat från dem granskade texterna. Eleverna

förbättrade den övergripande kvaliteten på den egna texten med hjälp av det informativa

svarsbrevet genom att utarbeta innehållet, svara på fler frågor och förbättra förhållandet till

mottagarna genom att ställa frågor till dem.

2.3.2 Skrivinstruktioner och elevengagemang Ling Cheung och Jang (2019, s.451-452) har undersökt skrivinstruktioner utifrån ett

aktivitetssystem och att syftet varit att studera förhållandet mellan skrivinstruktioner och

elevernas engagemang i klassrummet. Den teoretiska modell man har utgått ifrån har varit

aktivitetsteorin som handlar om hur människan tänker och agerar under olika förhållanden för

att kunna uppnå ett visst mål (Ling Cheung och Jang 2019, s.453-454). Vidare framkommer

det att man har undersökt skrivinstruktionerna från fem olika lärare i fem olika klasser på en

och samma grundskola i årskurs fyra i Singapore. Data har samlats in genom

klassrumsobservationer där man har fokuserat på elevernas engagemang men även genom att

analysera elevernas skriftliga arbeten. Ling Cheung och Jang (2019, s.464) skriver att

förhållandet mellan skrivundervisning och elevengagemang är något som anses vara viktigt.

Detta förhållande mellan skrivundervisning och elevernas engagemang är viktigt av den enkla

anledningen att ju mer engagerade eleverna är i undervisningen desto större är möjligheten för

eleverna att förbättra sin skrivkompetens. Ling Cheung och Jang (2019, s.452) hävdar att

lärare oftast anses vara någon form av medlare i klassrummen som fokuserar på specifika

faktorer som ger eleverna möjlighet att förbättra sin skrivkunnighet. Sådana faktorer kan vara

en ökad användning av stöttning, uppmuntran till eget ansvar men även förmåga att kunna

tilldela instruktioner till eleverna. Ling Cheung och Jang (2019, s.453) betonar ytterligare att

resultaten i studien talar om att elever som fick hög grad av skrivinstruktioner skrev längre

och mer utarbetade texter i jämförelse med elever som fick lägre grad av skrivinstruktioner.

Eleverna som fick hög grad av skrivinstruktioner hade lärare som undervisade med precisa

eller uttryckliga skrivstrategier och gav tydligare förklaringar till eleverna. Det måste å andra

sidan påpekas att det kan ha funnits andra faktorer som lett fram till resultaten om förbättrad

skrivande hos eleverna och dessa faktorer är en stor grad av elevengagemang och motivation

med tydliga lärandemål i undervisningen. Elever som visar ett aktivt deltagande i

undervisningen är ännu en faktor som kan ha spelat roll till dem nu framkomna resultaten.

9

2.3.3 Process och genre vid skrivundervisning Lee och Wong (2013, s.160) har tagit reda på hur lärare integrerar process med genrebaserad

skrivundervisning samt vilka faktorer som underlättar för eleverna när det kommer till att

skriva på engelska. Deltagarna i studien har varit tre verksamma lärare i en kommunal

grundskola i Hong Kong. Data har samlats in genom intervjuer med lärarna och genom att

analysera utvalda texter från två elever. Lee och Wong (2013, s.162) understryker vidare att

studien handlat om att införa innovation i EFL skrivandet i grundskolan och att ett resultat

som förtjänar att påpekas är att fokus på både process och genre i undervisningen kan stärka

elevernas skrivande på flera sätt. Dels ökar elevernas självförtroende och motivation, dels så

ökar elevernas potential till att skriva mer. Eleverna utrustas även med strategier som leder till

ökad skrivande när både process och genre får allt mer utrymme i skrivundervisningen. På

samma sätt beskriver Ling Cheung och Jang (2019, s.452-453) läraren som en sorts medlare

som stöttar eleverna på en hög nivå i klassrummet och som leder till ökat självförtroende. Å

andra sidan menar Lee och Wong (2013, s.162) att process, det vill säga händelseförloppen i

undervisningen och genre, som är olika texttyper eller textkategorier leder till att eleverna blir

bättre på att skriva utförligare texter.

Selvaraj och Aziz (2019, s.451) påpekar i sin studie som genomfördes i Malaysia och som

handlar om skrivförmågan i ESL-klassrum att syftet har varit att undersöka vilka

undervisningsmetoder som eleverna använder för att utveckla sin skrivförmåga. Ytterligare

har man undersökt hur skrivstrategin hos elever planeras så att den kan tillämpas på bästa sätt

hos ESL-eleverna. Studien kombinerar ett antal teoretiska modeller: det sociokulturella

perspektivet, kognitiv processteori för att skriva och själveffektivitet i skrift (Selvaraj och

Aziz 2019, s.453-454). Den metodologi som använts gick ut på att samla in och undersöka

forskningsfrågorna i olika studier som undersöker elevers skrivförmåga från grundskolenivå

ända upp till högre utbildning. Sammanlagt valdes arton olika studier som analyserades från

olika skolnivåer i Malaysia (Selvaraj och Aziz 2019, s.458). Det som är värt att lyfta fram är

hur stöttning anses vara avgörande för hur man väljer att hjälpa eleverna i varje steg att lära

sig att skriva på engelska. Lärare måste kontinuerligt ge feedback till eleverna och

uppmärksamma språkliga misstag så att dessa lär sig av sina misstag. Feedback är alltså ett

sätt att ge stöttning till eleverna. Vidare är stöttning viktigt för att eleverna ska upprätthålla ett

intresse för ämnet och för skrivuppgifter på engelska. Lärare bör alltid välja lämpliga

skrivuppgifter i ESL-klassrummet för att engagera eleverna i skrivsituationer (Selvaraj och

Aziz 2019, s.468). Även här anser Berggren (2013, s.101) och Ling Cheung och Jang (2019,

s.464) att elevernas feedback till varandra leder till att dem bibehåller intresset för skrivandet

och utöver detta även lär sig av språkliga misstag när andra elever får bedöma deras texter.

Annat värt att lyfta fram från studien är hur viktigt det är för lärarna i ESL-klassrum att känna

till sina elevers nivå i god tid för att kunna välja de bästa skrivsätten i klassrummet. Att

använda ett tillvägagångssätt på ett korrekt sätt blir avgörande för skrivundervisning för ESL-

elever. Som ESL-lärare är det viktigt att känna till olika tillvägagångssätt att undervisa i

skrivande för att välja det sätt som passar bäst för sina elever (Selvaraj och Aziz 2019 s, 469).

Ngoc Anh (2019, s.74) skriver om elevers utmaningar kring att skriva på engelska att syftet

varit att undersöka de utmaningar eleverna stöter på när de lär sig att skriva på engelska och

identifiera vilka faktorer som hindrar deras skrivförmåga från att utvecklas. Studien har för

avsikt att ge rekommendationer för att förbättra elevernas skrivförmåga. Som metodansats

använde sig Ngoc Anh (2019, s.77) dels av ett frågeformulär som besvarades av sammanlagt

22 elever på högskolenivå i en högskola i Vietnam och dels av observationer i undervisningen

för att samla in data. Värt att nämna är att endast en liten del av eleverna gjorde några försök

att följa lärarens instruktioner och en majoritet, cirka sjuttio procent av eleverna, hade för

10

vana att skriva utan att göra beskrivningar i sin text. Endast en liten del försökte skriva mer

sammansatta och komplexa meningar. De allra flesta visade en vana att skriva korta och

enklare texter. Det framförs att en del har en tendens att skriva av sina klasskamrater och

uppvisar en lathet till att skriva på engelska. Annat värt att nämna är att många av eleverna

har grammatiska svårigheter och uppvisar lågt användande av verbändelser (Ngoc Anh 2019,

s.79). Sammanfattningsvis visar studien att skrivförmågan på engelska hos många elever är

mycket begränsad. Eleverna visar svårigheter att tillämpa skrivstrategier och brister många

gånger i grammatik och syntax. Elevernas ordförråd förefaller även den vara bristfällig.

Lärarna behöver ställa högre krav på sina elever och ge utrymme åt modersmålets inflytande i

engelskundervisningen. Vidare behöver lärare reflektera över vad ämnet ska innehålla och

vilka undervisningsmetoder som lämpar sig bäst i det specifika klassrummet (Ngoc Anh 2019,

s.83).

2.3.4 Lärandestrategier Webb (2015, s.171-172) skriver i sin studie som handlar om lärandestrategier i

skrivundervisning på engelska att syftet varit att undersöka lärandestrategier som är mest

effektiva för EFL- elever. Som metodansats har både intervjuer och observationer använts för

att samla in data som ska visa vilka strategier som används av eleverna för att producera ett

effektivt skrivande. Utöver intervjuer och observationer har texter skrivna av EFL-studenter

på högskolenivå i Thailand analyserats. Data har även samlats in genom en

enkätundersökning från högskolestudenter i USA där sammanlagt 186 studenter deltog (Webb

2015, s.180). Webb (2015, s.195) understryker vidare att processkrivning som metod för alla

nivåer av skrivundervisning är den mest effektiva inlärningsstrategin för eleverna. Tydlig

grammatikinstruktion från läraren anses alltså vara viktig för att eleverna ska utveckla en god

skrivförmåga. Som lärare behöver man genomföra praktiska skrivövningar oftare. Vidare

påpekar Webb (2015, s.192) att grupparbeten i form av peer-to-peer visar sig vara effektiva

för att stärka elevernas kunskaper i engelska. Även här belyser Berggren (2013, s.96) att

kamratbedömningar, precis som peer-to-peer, leder till att eleverna inspireras av varandras

texter och tar till sig feedback. Detta leder till att eleverna lägger till en hel del information i

sina texter såsom miljö- och personbeskrivningar när andra får bedöma deras texter. Vidare

framför Webb (2015, s.193) att läraren kan tillsammans med eleverna granska en och samma

text under en längre period. Det påstås att ju alltfler tillfällen man granskar en och samma text

under en given period så ökar möjligheten för eleverna att utveckla goda skrivstrategier. Detta

kräver i sin tur att lärandemiljön i klassrummet ska präglas av hög grad av samarbetsförmåga

hos eleverna.

2.3.5 Sammanfattning av tidigare forskning Syfte med denna studie har varit att undersöka hur lärare väcker intresse och motivation hos

elever att skriva på engelska och hur stöttning kommer till uttryck i lärarnas beskrivningar av

skrivundervisningen i ämnet engelska. Detta kan sättas i relation med den tidigare forskning

som presenterats ovan då dessa studier undersöker olika faktorer och strategier som syftar till

att utveckla elevers skrivförmåga i det engelska språket. Den tidigare forskningens resultat

visar på omständigheter som är både viktiga och intressanta då dessa belyser

elevengagemang, användningen av skriftliga feedback som resurs för elevers skrivutveckling,

lärandestrategier och även den genrebaserade skrivundervisningens betydelse för elevers

skrivutveckling. Även användningen av lärarnas skrivinstruktioner som presenterats i den

tidigare forskningen är betydelsefull för denna studie eftersom det kan vara intressant att

undersöka både likheter och skillnader när det kommer till hur lärare instruerar elever i

skrivundervisningen. Den tidigare forskningen belyser viktiga aspekter av samma

ämnesområde som denna studie och genom att sätta denna studies resultat i relation med den

11

tidigare forskningen kan en större förståelse uppnås kring hur elever kan motiveras och stöttas

i skrivundervisningen i ämnet engelska.

3. Teoretiskt perspektiv I det här avsnittet kommer det teoretiska perspektiv som används i studien att presenteras.

Först kommer Vygotskys sociokulturella perspektiv att presenteras och vidare det som brukar

benämnas som zonen för närmaste utveckling. Utifrån detta kommer diskussion och analys att

genomföras. Det sociokulturella perspektivet har valts som teoretisk modell för att kunna

analysera resultaten som framkommer i avhandlingen.

3.1 Det sociokulturella perspektivet Säljö (2000, s.18-20) skriver att en teori som fått ett starkt fäste när det kommer till utbildning

och elevers språkutveckling är det sociokulturella perspektivet. Detta perspektiv handlar i

mångt och mycket om det sociala samspelet där gruppen och den enskilda individen är i

fokus. Människan anses vara en biologisk produkt och har en del resurser som är såväl de

språkliga och intellektuella och dessa använder människan för att utforska omvärlden.

Grundtanken i det sociokulturella perspektivet är att alla processer utgår ifrån människans

kommunikation och interaktion med varandra. Sociokulturella resurser skapas och förs vidare

till andra genom den kommunikativa förmågan där vi kommunicerar med varandra antingen

genom tal eller skrift (Säljö 2000, s.20-21). Det sociokulturella perspektivet tar sin

utgångspunkt i Vygotskys praktiker om människan som en social varelse som både lär sig

med andra och lär av varandra. Vygotsky framförde elevbaserade metoder som socialt

samspel och kommunikation. Vygotsky menade att kunskap är en social sammansättning som

präglas av identitet och kultur. Det bästa sättet att tillägna sig kunskaper och stärka den egna

identiteten sker då genom sociala interaktioner och kommunikation mellan individer dvs.

mellan individer i samspel (Imsen 2005, s.51).

3.1.1 Zonen för närmaste utveckling Inom ett sociokulturellt perspektiv finns ett begrepp som kallas för zonen för närmaste

utveckling som innebär att människan kan ställas inför någonting som ligger utanför ens

kunskapszon men med rätt vägledning av någon mer kunnig så kan problemet lösas (Säljö,

2000, s. 119). Utvecklingszonen finns av den anledningen mellan den kompetens som

individen redan har och den kunskap som individen kommer att införskaffa sig (Säljö, 2000,

s.121-122). Termen om zonen för närmaste utveckling kan relateras till studiens syfte och

frågeställningar då det handlar dels om hur lärare väcker intresse och motivation hos sina

elever att skriva på engelska och hur stöttning kommer till uttryck i lärarnas beskrivning av

skrivundervisningen i ämnet engelska. Pinter (2017, s.10-11) betonar att Vygotsky hävdade

att arbetet inom zonen för närmaste utveckling är grundläggande för eleven att lära sig nya

kunskaper eftersom det börjar med vad eleven redan kan och bygger noggrant på det utifrån

det omedelbara behovet av progression som eleven eftersträvar.

Nära kopplat till det sociokulturella perspektivet är det som kallas för scaffolding. Detta går ut

på att hjälpa eleverna att lära sig genom att erbjuda systematiskt stöd och med hjälp av detta

stöd kan eleven erövra nya kunskaper. Scaffolding som syftar på tillfällig men nödvändig

stöttning är som nämnts tidigare en instruktionsstrategi som säkerställer att eleven utvecklar

ett förtroende för sig själv och sina kunskaper. Eleven kan genom detta ta kontroll över

uppgiften eller delar av den så fort eleven upplever att denne klarar av uppgiften på egen

hand, efter det att läraren erbjudit den tillfälliga och nödvändiga stöttningen (Gibbons 2016,

s.33). Eleven kan vidare erbjudas omedelbar och meningsfull stöd när de upplever svårigheter

med en uppgift. Under interaktionen som sker i den proximala utvecklingszonen uppmuntrar

12

läraren eleven med beröm och uppmärksammar svårigheter eller hinder och ser även till att

dessa distraktioner undviks för eleven. Läraren ser också till att eleven dels fortsätter att klara

av uppgiften på egen hand och dels är fortsatt motiverad med att slutföra uppgiften. Det stöd i

form av stöttning som läraren erbjuder eleven behöver å andra sidan anpassas noggrant efter

elevens egna behov då eleverna är unika individer med olika behov och förutsättningar (Pinter

2017, s.11).

Utifrån studiens syfte och frågeställningar bli det nyss nämnda användbart eftersom det syftar

på hur lärare väcker intresse och motivation eller genom stöttning hjälper och uppmuntrar

eleven att både skriva på engelska och stärka elevens självförtroende. Sociokulturella teorin

och studiens syfte och frågeställningar kommer att kopplas till varandra eftersom studien

fokuserar på hur lärare motiverar elever att skriva på engelska i engelskundervisningen för att

dessa kan utveckla en god skrivförmåga. Det sociokulturella perspektivet med sin

utgångspunkt i kommunikation och språk lämpar sig väl till studien eftersom kommunikation

är det allra viktigaste redskap i undervisningen i engelska och många gånger är lärarens

stöttning till eleverna avgörande och betydelsefull för att möjliggöra lärande för eleverna.

Lärarens undervisning kan bli intressant att studera genom ett sociokulturellt synsätt genom

lärarens undervisning och genom hur språket används och lärs in av eleverna.

4. Metod och material Det här avsnittet redogör för vilka metoder som har använts för att besvara studiens

frågeställningar. Det redogörs för vilket sorts urval som har gjorts hos deltagarna och vad som

har vidtagits för att uppfylla de etiska kraven. Studien kommer att utgå ifrån en kvalitativ

undersökning där intervjuer med engelskalärare som undervisar i grundskolan kommer att

genomföras för att besvara studiens syfte och frågeställningar.

4.1 Val av metod Studien handlar om hur lärare väcker intresse och motivation hos elever att skriva på engelska

i undervisningen och vilka tecken på stöttning som framkommer och synliggörs i lärarnas

beskrivning av skrivundervisningen i engelska. Utifrån studiens syfte och frågeställningar

valdes en kvalitativ undersökningsmetod då den framstod som mest lämplig. Larsen (2018,

s.36-37) skriver att en kvalitativ metod kan vara intervjuer som handlar om att samla in data

genom att fokusera på förståelse genom att studera ett fenomen. Möjlighet finns att få

utvecklade svar från respondenten då man kan ställa uppföljningsfrågor och reda ut eventuella

missförstånd. Fördelen blir även att man får en djupare förståelse för fenomenet genom att få

mer utvecklade svar i jämförelse med en kvantitativ metod. Valet föll därför på att använda

intervjuer som forskningsmetod. Respondenterna får vidare genom intervjuer möjlighet att

tala fritt och större förståelse kan på så sätt uppnås. Denna studie handlar om hur lärare väcker

intresse och motivation hos elever att skriva på engelska och detta fenomen blir svårt att ta

reda på genom kvantitativa metoder. Enkäter hade givetvis kunnat användas men just

fenomenet hur lärare undervisar och motiverar elever att skriva på engelska kan behöva

diskuteras på djupet och inte med bredd. En kvalitativ metod genom intervju är även

fördelaktigt för att besvara frågan om hur stöttning kommer till uttryck och synliggörs i

lärarnas beskrivning av skrivundervisningen, detta eftersom begreppet kan komma att

diskuteras och problematiseras. Samtal med lärare om detta fenomen gör även här att man går

på djupet för att finna större förståelse och försöka besvara studiens frågeställningar.

Intervjuer hölls med olika lärare genom semistrukturerade intervjuer där den intervjuade får

det största talutrymmet. Justesen och Mik-Meyer (2011, s.46-47) hävdar att semistrukturerade

intervjuer brukar fungera på sådant sätt att samtliga intervjuade deltagare får möjlighet att

13

svara och reflektera över samma frågor som ställs. Inom semistrukturerade intervjuer brukar

även ett antal huvudfrågor och teman preciseras innan intervjuerna äger rum där det finns

möjligheter att göra avvikelser från frågorna om deltagarna skulle lyfta upp oväntade och

intressanta ämnen. Deltagarna får reflektera över samma frågor och intervjuaren får möjlighet

att ställa följdfrågor om deltagarna skulle ge otillräckliga svar. Larsen (2018, s.84) gör en

beskrivning att den som intervjuar kan styra mötet genom att hålla sig till ämnet och fortsätta

ställa uppföljningsfrågor. Man kan vidare ha stödord med sig vid intervjun som kan vara till

hjälp över de ämnen som man ämnar att ta upp med de intervjuade lärarna. Larsen (2009,

s.85) konstaterar att samtalsintervjuer kräver ett ständigt flyt och därför kan ständiga

anteckningar störa samtalet. Det kan därför vara bättre att spela in samtalet med de

intervjuade lärarna för att därefter transkribera samtalen. Genom att lyssna på inspelningarna

flera gånger, kunna pausa och ständigt lyssna om igen kring det som sagts stärker studien i det

avseende att författaren skriver ner det väsentliga och centrala som tagits upp. Författaren kan

vidare försäkra sig att den har uppfattat någonting som sagts på ett korrekt sätt genom att

lyssna på samtalen ett flertal gånger. Kvalitativa metoder genom intervjuer har förutom sina

fördelar även nackdelar. En sådan nackdel är att det blir svårt att generalisera resultaten på ett

statistiskt sätt. Det kan även finnas risker med att respondenter inte talar sanning för att ge ett

gott intryck och att dem säger sådant som dem tror att författaren vill höra. Vidare krävs ett

stort arbete för att förenkla datamängden som samlas in och dela in materialet i olika

kategorier, i jämförelse med kvantitativa metoder (Larsen 2018, s.34, s.37). Eftersom det inte

har funnits färdiga svarskategorier och där intervjuerna varit flexibla har dessa transkriberats.

4.2 Pilotstudie Innan intervjuerna genomfördes undersöktes intervjuguiden med tillhörande frågeställningar

för att få vetskap om dessa är tydliga och enkla att förstå både för intervjuaren och för

respondenterna. Pilotstudien kan ses som en övning för att få andras synpunkter på

intervjufrågorna och på vilka sätt dessa kan redigeras eller ändras för att kunna fungera på ett

så bra sätt som möjligt. Vid pilotstudien kunde konstateras att frågorna behövde sättas in i

olika kategorier eller rubriker då vissa av dessa kunde relateras till varandra. Intervjufrågorna

blev utifrån detta tydligare att förstå i samband med att olika kategorier skapades. Två

exempel på kategorier som skapades formulerades som ”Inledande frågor” och ”Specifika

frågor”. En annan ändring och redigering som gjordes var att en del av frågorna

omformulerades för att dessa ska vara tydliga att förstå. Vidare togs en fråga bort från

intervjuguiden eftersom den inte ansågs kunna relateras eller bidra till studien på något

avsevärt sätt.

4.3 Urval och genomförande Stukat (2011, s.132) påpekar att man behöver resonera kring urvalet av undersökningsgruppen

genom att undersöka hur många lärare som ingick i undersökningen. Man undersöker hur man

får ett bra representativt urval av informanter och hur stort bortfallet kan bli men även hur

detta påverkar det slutgiltiga resultatet. Larsen (2018, s.124-125) gör en beskrivning av en

metod som kallas för snöbollsmetoden och som innebär att den som undersöker någonting kan

på egen hand ta kontakt med personer som har kunskaper eller kontakter om det ämne som

man undersöker. Detta är ett sätt att komma i kontakt med potentiella deltagare till en studie.

Innan datainsamlingen påbörjades gjordes en plan kring hur deltagare till intervjuerna skulle

rekryteras och vilka kriterier som behöver sättas upp. Det gjordes ett urval som gick ut på att

intervjua en handfull olika lärare som undervisar i engelska i grundskolans lägre åldrar.

Deltagarna ska ha genomgått lärarutbildning och ha erfarenhet av att undervisa i ämnet

engelska. Vidare ska lärarna ha erfarenhet av att undervisa i engelska som främmande språk.

14

Tillsammans med handledaren har informationsbrevet, samtyckesformuläret och

intervjufrågorna granskats innan arbetet med att kontakta lärare påbörjades. När detta var

gjort kontaktades verksamma rektorer och lärare genom telefonsamtal för att få möjlighet att

hitta engelskalärare att intervjua. Författaren fick genom rektorer telefonnummer till två olika

engelskalärare och kontakt togs med dessa. Två intervjuer på vardera cirka trettio minuter

bokades in och genomfördes på skolorna där lärarna arbetar. Fortsatta försök att hitta

deltagare gjordes, främst genom telefonkontakt med rektorer men även med fortsatta email

utskick. Försök gjordes även med att hitta deltagare på Facebookgruppen ”nätverk för lärare i

engelska” men detta gav inget resultat. En studiekamrat som arbetar på en grundskola i

samma stad som författaren kontaktades och studiekamraten lyckades rekrytera en kollega

som arbetar som engelskalärare i årskurs 5. En intervju bokades in och genomfördes på

lärarens arbetsplats under en eftermiddag. Intervjun pågick i cirka trettio minuter. Stukat

(2011, s.45) skriver att platsen som intervjun sker i måste vara så ostörd som möjligt för att

man inte ska bli avbrutna och för att båda parterna ska uppleva trygghet under samtalet. Vid

genomförandet av samtliga intervjuer valdes ett litet grupprum som ansågs vara en bra plats

för att inte bli störda eller avbrutna. På så sätt kunde intervjuerna genomföras i en lugn miljö

utan risk att bli avbrutna. Fortsatta försök gjordes att kontakta rektorer och lärare för att

rekrytera deltagare främst genom telefon, email och kontakter. Två intervjuer bokades in med

två engelskalärare men på grund av restriktioner genomfördes intervjuerna via telefon istället

och pågick i cirka trettio minuter vardera.

I samband med att intervjufrågorna för denna studie skapades togs inspiration från den

tidigare forskningen som presenterats för att kunna få fram relevanta frågor. Den tidigare

forskningen gicks igenom där tankar och idéer kring det som presenterats har varit

betydelsefull när intervjufrågorna för denna studie formulerats. Frågorna placerades in i olika

kategorier i intervjuguiden och dessa kategorier har formulerats som ”inledande frågor”,

”specifika frågor”, ”lärarstrategier” och ”bakgrundsfrågor”. Vissa av frågorna från exempelvis

”bakgrundsfrågor” har formulerats fritt utan hänsyn till den tidigare forskningen. När frågorna

har tagits fram och formulerats har även hänsyn tagits till de formuleringar som finns

beskrivna i läroplanen för grundskolan och särskilt kursplanen i engelska. Frågornas innehåll i

intervjuguiden har ämnat att ta fram data som behandlar både hur skrivundervisningen

planeras och genomförs men även hur läraren stöttar och motiverar eleverna att skriva på

engelska. Deltagarna har varit fem verksamma grundskollärare som har erfarenhet av att

undervisa EFL-elever i ämnet engelska. Dessa har rekryterats till denna studie genom att

kontakta olika grundskolor i en storstad och på så sätt genomfördes sammanlagt fem stycken

semistrukturerade intervjuer. Tre av dessa genomfördes på lärarnas respektive arbetsplatser

och två intervjuer genomfördes genom telefonintervjuer. Samtliga av dessa genomfördes i

cirka trettio minuter vardera.

4.4 Data analys För att kunna analysera datamaterialet som samlats in valdes innehållsanalys som redskap.

Larsen (2009, s.101-102) skriver att innehållsanalys går ut på att identifiera eller urskilja

mönster, samband och likheter i materialet. Insamlad data skrivs ner till texter som i sin tur

kodas och sätts in i olika kategorier eller teman. På så sätt kan datamaterialet undersökas för

att kunna upptäcka mönster som kan sättas i samband med tidigare forskning. Det första

steget i analysen av datamaterialet bestod av att lyssna på de inspelade intervjuerna ett flertal

gånger. Därefter transkriberades det mest väsentliga och betydelsefulla av samtalen genom att

skriva ner det som sagts. Genom att lyssna på samtalen ett flertal gånger kunde det försäkras

om att det som skrivits ned stämmer överens med deltagarnas uttalanden. På så sätt stärks

även studiens validitet. Nylén (2005, s.20-21) påpekar att data kan analyseras utifrån två olika

15

synsätt där den ena går ut på att göra tolkningar av uttryckta ord och finna nyckelbegrepp

medan den andra syftar till att skapa förståelse genom att sammanbinda insamlat datamaterial

till en större enhet genom kodning. Kodning i detta sammanhang beskrivs som ett sätt att hitta

olika teman eller kategorier i en text och relatera dessa till varandra. Kategorierna som

skapades fram genom dataanalysen har haft inspiration både från nyckelbegrepp från

litteraturen som presenteras i bakgrundsavsnittet men även genom begrepp i lärarnas

beskrivningar under intervjuerna och genom att göra kopplingar till styrdokumentens

formuleringar i kursplanen i engelska. När det viktigaste och mest betydelsefulla

informationen av samtalen transkriberats lästes dessa igenom ett flertal gånger för att kunna

göra det möjligt att urskilja olika kategorier som identifierats vid analysen. Stödord

antecknades för att underlätta analysen och text har färgmarkets för att lättare kunna urskilja

olika kategorier. De kodade texterna lades sedan in i en tabell för att kunna urskilja vilken

kategori en viss text tillhörde. Vid analysen av datamaterialet och skapandet av kategorierna

har hänsyn tagits till studiens teoretiska ramverk som utgår från det sociokulturella

perspektivet. Inom det sociokulturella perspektivet menar man, som tidigare påpekats, att

språkinlärning och kommunikation relateras till sociala relationer genom att eleven utvecklas

och lär sig med hjälp av sina lärare och klasskamrater. Hänsyn togs även till det som inom det

sociokulturella perspektivet benämns som den proximala utvecklingszonen och som handlar

om att kunskap och lärande kan möjliggöras med hjälp av stöttning av någon annan.

Kategorierna som kunde identifieras var lärarnas syn på engelska, motivationshöjande

faktorer, elevens intressen som utgångspunkt och anpassad undervisning. Avslutningsvis

kontrollerades det kategoriserade materialet i tabellerna för att göra det möjligt att upptäcka

likheter och skillnader som framkommit under intervjuerna. Nedanstående tabell visar hur

datamaterialet kodats och kategoriserats under analysarbetet.

Fullständigt uttalande Kodad text Kategori ”sen tror jag att undervisningen

behöver varieras och att man inte

enbart utgår från läroböcker och

ständiga glosor som lämnas in till

läraren. Eleverna behöver bli

motiverade och det blir dem när

vi gör roliga saker som dem

uppskattar. Det kan vara när vi

producerar en egen saga eller

berättelse, när vi skriver eller

sjunger en låt eller när vi skriver

om någonting som eleverna

tycker är roligt att skriva om, som

exempelvis en film som dem

nyligen sett.”

Att variera undervisningen och

hålla på med aktiviteter som

eleverna finner intressant och

meningsfullt.

Motivationshöjande faktorer.

”jag väljer vissa genrer som

eleverna får arbeta med där

eleverna kan utgå ifrån egna

erfarenheter när dom skriver.

En del elever skriver redan

dagbok på svenska så därför blir

det enklare för eleverna att skriva

på engelska när dom får välja att

skriva på en viss genre som dem

redan är vana vid.”

Att utgå från en genretyp som

eleverna redan har erfarenhet

att skriva inom vid

skrivmoment i engelska.

Att utgå från elevens intressen

som utgångspunkt.

Tabell 1. Exempel på kodning och kategorisering av respondenternas uttalanden.

16

4.5 Reliabilitet och validitet Reliabilitet och validitet är viktiga aspekter att ta hänsyn till vid undersökningar. Reliabilitet

beskrivs som tillförlitlighet eller noggrannhet när man gör mätningar av data som samlats in.

Reliabiliteten handlar alltså om själva kvaliteten på mätinstrumentet som man tillämpar

(Thurén 2007, s.26, s.34). Reliabilitet handlar vidare om pålitlighet och precision. Det ska

finnas en samstämmighet i studien och en god överensstämmelse mellan data som har samlats

in (Larsen 2018, s, 61-62). När en studie har låg reliabilitet innebär det att själva

mätinstrumentet inte riktigt mätt på ett noggrant sätt men även att tillförlitligheten har varit av

låg nivå. Vid hög reliabilitet har mätinstrumentet mätt resultaten på ett bra sätt och att

studiens datamaterial varit tillförlitliga och av hög nivå. För att uppnå hög reliabilitet har det

insamlade datamaterialet handskats på ett försiktigt sätt för att inte blanda ihop datamaterialet

och deltagarnas uttalanden. Varje inspelad intervju bearbetades i sin helhet innan arbetet

fortsatte med nästa intervju. Analysarbetet har utgått från ett flertal steg där första steget varit

att lyssna på den inspelade intervjun ett flertal gånger för att vidare transkribera samtalet.

Efter transkriberingen lästes texten igenom ett flertal gånger. Intervjuerna har spelats in med

hjälp av en röstinspelare och detta har lett till att inget datamaterial kunnat gå förlorad.

Validiteten handlar om man har mätt det som man haft för avsikt att mäta eller att man har

undersökt det som är i fokus för studiens syfte och frågeställningar. Det brukar beskrivas som

studiens giltighet och innebär om insamlat datamaterial stämmer överens med en studies

frågeställningar och om dessa är relevanta för själva studien (Thurén 2007, s.26, s.34). Utifrån

detta behövs det att relevanta, giltiga och trovärdiga data presenteras i undersökningen. Detta

kan uppnås genom att sammanställa relevanta frågeställningar i intervjudelen för att säkra hög

validitet. (Larsen 2018, s. 61-62). Studien har utgått från en kvalitativ metod genom

semistrukturerade intervjuer där följdfrågor kunnat ställas till respondenterna. Risken för

missuppfattningar har minskat genom att intervjuaren och respondenterna haft möjlighet att

ställa frågor och försäkra sig om att man uppfattat svaret på en fråga på ett korrekt sätt. Vidare

har intervjufrågorna bearbetats noga innan intervjuerna ägt rum och omformuleringar gjorts

av frågorna för att försäkra sig om att dessa är tydliga och enkla att förstå. Genom att ställa

frågor och få svar har det funnits möjlighet att få större förståelse om hur lärare tänker och

resonerar om elevers skrivförmåga.

4.6 Etiska aspekter Etiska aspekter är viktiga att ta hänsyn till vid undersökningar. Vetenskapsrådet (2017, s.27)

skriver att man behöver tydliggöra information om syftet med sin undersökning och denna

information ska delas ut till deltagarna och dem som är berörda av studien. Man behöver dela

ut dokument med information om studien och att det är upp till deltagarna att välja om dessa

vill delta i studien. Även Larsen (2018, s.16-17) belyser etiska riktlinjer där man måste

informera deltagarna om samtycke till att delta i studien och där information ges om studiens

syfte och frivillighet till deltagande. Innan data genom intervjuer samlats in presenterade jag

information till deltagarna om vad denna studie ämnar att undersöka både genom att mejla

informationsbrevet innan intervjuerna påbörjats och muntligen i anslutning till att intervjuerna

genomförts. Jag tydliggjorde både skriftligt och muntligt för deltagarna om frivilligheten att

delta i denna studie och ett samtyckesformulär har skrivits under av deltagarna innan data har

samlats in. Deltagarna i studien har anonymiserats. All data som samlas lagras på ett säkert

sätt genom att läggas in i en mapp med lösenord för att säkerställa de etiska kraven. För att

säkerställa de etiska kraven som ställs på den som utför en empirisk studie har hänsyn tagits

till Vetenskapsrådets (2017, s.40) etiska krav om sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och

17

konfidentialitet. Informationsbrevet, samtyckesformuläret och intervjuguiden finns vidare

inlagda som bilagor i slutet av denna studie.

5. Resultat I avsnittet presenteras resultaten som framkommit från intervjuerna och som har till syfte att

svara på studiens frågeställningar om hur lärare väcker intresse och motivation hos elever att

skriva på engelska och hur stöttning synliggörs och kommer till uttryck i lärarnas

beskrivningar av skrivundervisning i ämnet engelska. Avsnittet kommer att vara uppdelat i

olika kategorier som har identifierats under insamlingen och analysen av empirin. Avsnittet

avslutas med en sammanfattning av resultaten. Utifrån svaren som framkommit genom

intervjuerna visar det sig att samtliga fem lärare som intervjuats har fleråriga erfarenheter av

att undervisa elever i ämnet engelska. Lärarna har genomgått lärarutbildning och är behöriga

att undervisa i ämnet engelska i grundskolans lägre årskurser. Tre av lärarna har undervisat

elever i engelska i cirka femton år och två av lärarna har undervisat i engelska i mindre än

fem år. För att få en inblick om deltagarnas bakgrunder i studien presenteras här nedan en

tabell som visar dels deltagarnas ålderskategorier och bakgrunder men även deras erfarenheter

av att undervisa i engelska som ett främmande språk. Deltagarna kommer att vara anonyma

och benämns med pseudonymer med hänsyn till de etiska aspekter som nämnts i föregående

avsnitt.

Pseudonym Ålder Genomgått

lärarutbildning

Undervisat i

antal år

Undervisat i

EFL

Lärare 1 45-55 Ja 24 år 18 år

Lärare 2 45-55 Ja 20 år 15 år

Lärare 3 45-55 Ja 18 år 15 år

Lärare 4 45-50 Ja 9 år 4 år

Lärare 5 35-45 Ja 6 år 3 år

Tabell 2. Intervjuade lärare.

5.1 Lärares syn på skrivundervisning i engelska Samtliga fem lärare ger en beskrivning om hur undervisning i engelska alltför ofta har sin

fokus på muntlig kommunikation där elever pratar och utbyter meningar mellan varandra.

Skrivundervisningen i engelska beskrivs som ett moment som anses som en viktig del av

ämnet men att diskussioner och samtal ofta tar det allra största utrymmet i undervisningen.

Samtliga lärare som intervjuats ger en beskrivning av att skrivmomenten i engelska måste

anpassas till elevernas intressen, erfarenheter och bakgrunder. Denna beskrivning återkommer

ett flertal gånger i lärarnas resonemang och argument under intervjuerna. Skrivmomenten i

ämnet engelska är ett sådant moment som ofta upplevs som svårt eller utmanande för eleverna

och som vidare leder till att eleverna tappar motivationen och intresset med att skriva på

engelska. Lärare 1-4 påpekar bland annat att valet av genre vid skrivmoment behöver utgå

från elevernas erfarenheter och intressen för att eleverna ska vara motiverade med att skriva

på engelska. En lärare gör exempelvis följande uttalande angående val av genre vid

skrivundervisningen:

När jag väljer vilken genre som eleverna ska jobba med utgår jag från den som eleverna upplever som enkelt eller givande att skriva inom. Eleverna måste öva på att skriva inom olika typer av texter men en del som upplevs som enkla kan vara bra att börja

18

med. En del skriver dagbok på svenska redan så därför blir det lättare för eleverna att skriva på engelska när de redan är vana med denna typ av text (Lärare 4).

Lärare 1 påpekade bland annat att eleverna behöver öva på att skriva inom olika genrer för att

bekanta sig med dessa och att skrivmomenten då inte enbart ska utgå från elevernas intressen.

Detta förklarades med att eleverna lär sig att bli bekanta med olika typer av texter men även

att eleverna lär sig om hur man skriver beroende på vem mottagaren av ens text blir. Vid

intervjuerna påpekade dessutom samtliga lärare att många av dagens elever redan har

grundläggande kunskaper i det engelska språket men att det fortfarande skiljer sig avsevärt

mellan elevers kunskaper i engelska. Lärarna menar att detta kan bero på att en del elever

sällan exponeras för det engelska språket i hemmet. För dessa elever blir behovet av lärarens

och klasskamraternas stöd i undervisningen avgörande för att eleverna ska uppleva

undervisningen som betydelsefull. Samtliga lärare beskriver att stöttning inte enbart betyder

att det är läraren som stöttar eleverna utan att eleverna många gånger stöttar och möjliggör

lärande för varande genom en god kamratanda och samarbete med att genomföra

skrivuppgifter.

För vissa elever som inte läser eller skriver eller på något sätt exponeras för engelska i hemmet eller på fritiden blir lärarens roll väldigt viktig. Här måste läraren då motivera eleverna till att lyssna, läsa och skriva och ge dessa elever möjlighet att aktiveras i undervisningen. Eleverna måste tycka om att skriva på engelska och ett sätt är att skriva om något som de själva har kännedom om (Lärare 3).

Trots att samtliga lärare höll med om att stöttning kan ske med hjälp både från lärare och

elever, påpekade lärare 5 att elever inte alltid stöttar varandra på grund av dels att elever kan

finna undervisningen som svår eller tråkig vilket leder till att de inte engagerar sig och dels att

eleverna upplever lågt självförtroende till sina egna engelska kunskaper. Samma lärare

menade att det finns elever som är helt beroende av lärarens stöd då dessa elever inte alltid

upplever stödet från klasskamraterna som tillräcklig eller meningsfull. Särskilt är det elever

med annat modersmål än svenska och elever som inte bott i Sverige särskilt länge.

5.2 Motivationshöjande faktorer Samtliga lärare diskuterade faktorer som bidrar till att eleverna motiveras av undervisningen.

Av lärarintervjuerna har flera aspekter diskuterats och ett sådant som varit i fokus är lärarnas

syn på hur elever motiveras att skriva i engelskundervisningen. Lärarna betonar att motivation

inte endast innefattar eleverna som motiverade att lära sig ett nytt språk utan att även

undervisande lärare ska själva vara intresserade av att undervisa i ämnet. Samtliga menar att

läraren behöver själv ha ett stort intresse för ämnet och att undervisa i engelska. Om intresset

hos läraren saknas tappar eleverna motivationen i undervisningen.

Jag upplever att mina lektioner uppskattas mycket mer när jag utgår från elevernas erfarenheter och det som eleverna är intresserade av. Sen tror jag att min inställning till ämnet har gjort att jag utvecklats, jag brukar alltid visa för eleverna att jag tycker att engelska är så himla roligt att lära sig. En sådan inställning leder till att eleverna blir angelägna om att lära sig mer om engelskan (Lärare 1).

Lärarna diskuterade ytterligare faktorer som fungerar som motivationshöjande för eleverna.

Dessa innefattar det som eleverna själva är intresserade av och som leder till att

undervisningen blir intressant och meningsfull för eleverna. Sådana faktorer kan vara en vilja

och nyfikenhet att utföra en viss aktivitet genom exempelvis att skriva dagböcker eller rita

bilder och detta är ett moment som samtliga av lärarna använder sig av i undervisningen.

19

Samtliga lärare menar ytterligare att en motivationshöjande faktor består av grupparbeten och

övningar som genomförs i par. Lärare 1 nämner specifikt att eleverna bidrar till varandras

lärande genom att aktivt samarbeta med varandra kring en uppgift. Lärare 1 beskriver hur

noggrant denne väljer ut vilka elever som får skriva en text tillsammans, detta utifrån

elevernas förkunskaper och bakgrunder. Det kan vara två elever med samma modersmål eller

två elever med olika förkunskaper i det engelska språket som får arbeta tillsammans kring en

skrivuppgift. Resurssvaga elever får då möjlighet att stöttas och motiveras i undervisningen

inte enbart med hjälp av läraren men även med hjälp av sina klasskamrater. Även lärare 2

menar att eleverna behöver stötta varandra vid par- och gruppövningar för att de ska kunna

fullfölja en skrivuppgift. Detta leder även i sin tur till att skapa en god språkutvecklande miljö

i klassrummet.

Det är det som är så bra med att skriva i par. Det gör så att eleverna håller sig motiverade när de får skriva två och två, för då ser de hur den andra gör. Samtidigt blir det så att den resursstarka eleven kanske gör det mesta, men jag brukar ständigt påminna de om att variera när de skriver. Först skriver den ena några meningar eller en halv sida eller så, och så tar den andra över sen och fortsätter samtidigt som de ständigt är med och påverkar vad för sorts text som de producerar (Lärare 2).

I intervjuerna betonar lärarna vikten av en varierande undervisning för att eleverna ska

uppleva undervisningen som intressant och betydelsefull. Exempelvis så framhöll lärare 1 och

lärare 2 att man många gånger behöver skapa undervisningsmoment som leder till att eleverna

blir motiverade att lära sig det engelska språket. Lärarna menar att undervisningen kan

varieras genom att införa aktiviteter såsom lekar med språket, att sjunga på engelska eller att

skriva brev till en vän eller släkting. Att endast utgå ifrån samma undervisningsinnehåll

utifrån skolböcker och glosor leder till att eleverna tappar intresset och motivationen i

undervisningen. Lärare 3 nämnde specifikt att eleverna ofta tappar motivationen när läraren

har det största talutrymmet i undervisningen. Detta behöver läraren ha i åtanke och ge

eleverna möjlighet att få arbeta med språket så mycket som möjligt och då blir det naturligt att

det blir eleverna som får det största utrymmet i undervisningen.

Jag märker ju hur snabbt de tappar fokus men samtidigt så måste de ju få lyssna så mycket det bara går. Då varierar jag undervisningen istället med olika sorts aktiviteter som de får jobba med. Det blir både roligt och lärorikt (Lärare 3).

Tema Informanter

Lekar med engelska språket Lärare 1, 2, 3 och 4.

Informellt skrivande (brev och dagböcker) Lärare 1, 2, 3, 4 och 5.

Sång och musik Lärare 1, 2 och 3.

Par- och grupparbeten Lärare 1, 2, 3, 4 och 5.

Stöttning och samarbete Lärare 1, 2, 3, 4 och 5.

Tabell 3. Exempel på varierande undervisning.

Ovanstående tabell visar ett par exempel på teman som lärarna diskuterade och framhöll som

en variationsrik undervisning i ämnet engelska. Tabellen visar att samtliga lärare värdesätter

skrivmoment som innefattar informellt skrivande såsom att skriva brev eller dagböcker men

även skrivmoment som innefattar mindre par- och gruppindelningar. Samtliga lärare

20

värdesätter även undervisningsmiljöer som innefattar hög nivå av kamratskap genom att

elever samarbetar och stöttar varandra i undervisningen. Vidare visar tabellen att samtliga

lärare förutom lärare 5 använder praktiska aspekter av undervisningen genom lekar med det

engelska språket. Vidare visar tabellen att endast lärare 1, 2 och 3 använder sig av sång och

musik i undervisningen i engelska. Lärarna menar att sådana teman som visas i tabellen ovan

uppskattas och upplevs som betydelsefull hos eleverna för att upprätthålla intresset och

motivationen i undervisningen. Sådana moment leder till en språkutvecklande lärandemiljö på

ett roligt sätt och engagerande sätt. Tabellen visar att samtliga lärare menar att elever stöttar

och samarbetar med varandra i högre grad vid en variationsrik undervisning och att elever

presterar bättre vid uppdelningar i mindre grupper.

5.3 Elevers intressen som utgångspunkt Andra gemensamma resultat som framkommit genom intervjuerna har varit hur viktigt och

nödvändigt det är att anpassa skrivundervisning till elevernas olika behov och förutsättningar.

Då behöver läraren utgå från elevernas intressen och erfarenheter vid planeringen av

undervisningen. Elevernas skrivkunskaper kunde skilja sig åt där vissa har utvecklat en

grundläggande färdighet att skriva medan andra elever uppvisar en bristande förmåga att

skriva på engelska. För dessa elever utformade läraren enskilda uppgifter som eleverna löste

antingen individuellt eller i små undervisningsgrupper. Annat handlade om att elever kunde

skriva olika texter i par där eleverna fick samarbeta med varandra för att framställa en text.

Lärare 1 och lärare 2 menade att detta tillvägagångssätt gynnade de allra svagaste eleverna

och kunde samtidigt leda till att eleverna uppskattade undervisningen i engelska när eleverna

samarbetade med varandra. Tabellen nedan visar ett par exempel på några beskrivningar som

kan relateras till elevernas intressen vid undervisningen i engelska.

Lärare 1 Lärare 2 Lärare 4

Det här med skrivandet är en svår uppgift eftersom det är svårare att skriva på engelska jämfört med svenska. Svårt blir det när dem ska skriva om något som dem kanske inte förstår. Eleverna behöver stöttas från lärarna men även från elevernas föräldrar och klasskamrater. Sen behöver eleverna läsa mycket för att kunna bli bra skribenter.

Bästa sättet att få eleverna att skriva är att göra undervisningen rolig och intressant. Skrivmomenten måste relatera till saker som eleverna intresserar sig för. Ett annat sätt är att få dom att läsa sådant som dem tycker om för på så sätt blir skrivandet också enklare.

Jag upplever att mina lektioner uppskattas mycket mer nu när jag utgår ifrån elevernas intressen och det som eleverna tycker är intressant att arbeta med. Sen brukar jag alltid visa för eleverna att det är viktigt att lära sig engelska. Jag tror det här smittar av sig, just för att de inspireras av läraren.

Tabell 4. Exempel på lärares beskrivningar av skrivundervisning i engelska.

Tabellen ovan visar att lärarna menar att elever upplever svårigheter med att skriva på

engelska i jämförelse med svenska och särskilt i samband om någonting som dessa inte riktigt

förstår. Eleverna behöver därför stöttas med att skriva på engelska och denna stöttning kan

komma både från läraren, vårdnadshavarna men även klasskamraterna. Tabellen visar även att

skrivmomenten behöver utgå från elevernas intressen då det motiverar eleverna och gör

skrivmomenten enklare. I tabellen framkommer även att lärarens inställning till ämnet

engelska uppskattas mer av eleverna och att detta är någonting som smittar av sig till

eleverna. Samtliga lärare diskuterade hur viktigt och nödvändigt det är att utgå från elevernas

intressen och erfarenheter i undervisningen både för lärandets skull och för att eleverna ska

21

bibehålla motivationen när de arbetar med skrivmoment på engelska. Särskilt var det lärare 1

och lärare 2 som menade att musik och filmer kan vara sådana utgångspunkter när man utgår

från elevernas intressen i undervisningen. Lärare 1 beskriver hur sådana utgångspunkter kan

handla om när elever ger önskemål om att få lyssna på en specifik låt eller att få titta på en

film som de nyligen sett i ett annat skolämne. Detta bidrar till att man utgår från elevernas

intressen i undervisningen. Vidare menar lärare 1 att läraren kan ge eleverna

skrivinstruktioner utifrån den undervisning som utgått från elevernas intressen. Det kan

handla om att eleverna arbetar med översättningar mellan två språk vid exempelvis

översättning av en musikallåt, att skriva ner och utöka ordförrådet av engelska ord eller att

besvara frågeställningar som utgår från en film. Vid sådana skrivmoment motiveras eleverna

att skriva på engelska. Särskilt intressant från tabellen är att lärare 1 understryker en relation

mellan läsning och skrivning. Läraren menar att ju alltmer eleverna läser på engelska blir de

sedermera bättre på att skriva. Detta kan sättas i relation med att eleverna utökar ordförrådet

när de läser och som vidare leder till att de kan använda nya ord i samband med

skrivmomenten.

5.4 Anpassad undervisning Som tidigare påpekats i avsnitt 5.1 om lärares syn på skrivundervisning i engelska gör

samtliga lärare en beskrivning av att många elever redan har grundläggande kunskaper i det

engelska språket men att det finns skillnader mellan en del elevers förmågor att kommunicera

på engelska. Lärarna menar att en undervisning som är nivå- och individanpassad visar sig

många gånger vara nödvändigt för att samtliga elever ska få möjlighet att utvecklas i

undervisningen. Lärare 2 beskriver att en anpassad undervisning kan handla om att få

möjlighet att få extra stöd i mindre undervisningsgrupper eller med hjälp av särskilt

arbetsmaterial för de allra mest resurssvaga eleverna. Även lärare 4 gör en liknande

beskrivning och menar att denne brukar förbereda anpassat arbetsmaterial till dessa elever.

Samma lärare gör en beskrivning om att en anpassad skrivundervisning behöver relatera till

elevernas förkunskaper och förutsättningar.

En anpassning kan vara att eleverna delas upp i mindre grupper och lösa uppgifter tillsammans genom samarbete. Det kan vara uppgifter om att svara på frågor som handlar om en text och där svaren finns att finna i texten. Eleverna känner många gånger en lättnad när de får arbeta i mindre grupper för då agerar de och samarbetar med varandra (Lärare 4).

Vidare beskriver lärare 5 att en anpassad undervisning handlar om vad för sorts

lektionsinnehåll som undervisningen bygger på och hur lärandemiljön är i klassrummet.

Läraren menar att denne anpassar undervisningen genom att planera och genomföra

undervisningen utifrån elevernas kunskapsnivåer. Detta leder till att läraren förbereder olika

slags uppgifter för eleverna beroende på hur läraren har bedömt elevernas kunskapsnivåer. På

fråga på vilket sätt undervisningen genomförs utifrån lärarens anpassade lektionsinnehåll blir

svaret att undervisningen genomförs både i helklass och genom gruppindelningar. Lärare 3

menade vidare att en anpassad undervisning kan handla om att genomföra undervisningen

med hjälp av flera pedagoger eller att arbeta ämnesövergripande med

modersmålsundervisningen för de elever som har annat modersmål än svenska.

5.5 Sammanfattning av resultaten Samtliga lärare som intervjuats har beskrivit hur läraren gör undervisningen lärorik och

betydelsefull för eleverna genom att använda sig av teman som utgår från elevernas intressen

och erfarenheter. Eleverna tenderar att uppleva skrivundervisningen som både intressant och

22

betydelsefull när eleverna skriver vissa typer av texter som eleverna föredrar såsom brev och

dagböcker. Lärarna menar vidare att eleverna kan stöttas och motiveras i undervisningen med

stöd av både den undervisande läraren men även med stöd av klasskamraterna som resurser.

Särskilt vid grupp- och parövningar blir klasskamraternas stöd synlig då eleverna samarbetar

med varandra och utvecklar en god kamratanda i undervisningen. En lärare menade dock

stöttningen uteblir hos de elever som har lågt självförtroende för sina kunskaper i det engelska

språket då dessa elever upplever undervisningen som svår eller tråkig. För dessa elever är

läraren den viktigaste resurs som finns till hands för att uppmuntra, stötta och möjliggöra

lärande. Dessutom verkar kunskapsnivåerna för ämnet engelska skilja avsevärt hos eleverna

där en del har utvecklat grundläggande färdigheter i språket medan andra sällan exponeras för

det engelska språket.

En faktor som diskuterades för att få eleverna motiverade är både elevernas och lärarens

intresse för språket. Vid genomförandet av undervisningen diskuterades hur par- och

gruppindelningar ökar elevernas möjligheter att lära sig engelska då eleverna samarbetar och

stöttar varandra. Sådana indelningar ökar möjligheter särskilt för de allra mest resurssvaga

eleverna. Vidare påpekades vikten av att variera undervisningen och införa kreativitet med

hjälp av film, musik och lek. Vidare gjorde lärare 3 beskrivningen att eleverna ska få det

största talutrymmet i undervisningen och arbeta med språket så mycket som möjligt. En

aspekt som samtliga lärare menade var viktigt för att eleverna ska tycka om engelska språket

och uppleva undervisningen som meningsfull är det som eleverna själva är intresserade av.

Att utgå från elevernas intressen och erfarenheter leder till att eleverna håller sig motiverade

och börjar uppskatta undervisningen. Vidare gjordes beskrivningen att undervisningen i ämnet

engelska många gånger behöver anpassas till elevernas kunskapsnivåer. Det kan handla om att

göra anpassningar i form av att erbjuda eleverna extra stöd med hjälp av modersmålslärare

och pedagoger, särskilt arbetsmaterial, olika sorters uppgifter och genom att dela upp eleverna

i mindre arbetsgrupper.

6. Diskussion I följande avsnitt kommer resultaten som framkommit genom intervjuerna att diskuteras och

sättas i samband med tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet som valts som

teoretiskt ramverk för denna studie. Därefter följer en diskussion om styrkor respektive

svagheter kring metodanvändningen som studien utgått från och vilka slutsatser som kan

göras av studiens resultat och analys. Avslutningsvis diskuteras förslag på vidare forskning

som kan göras inom ramen av denna studie.

6.1 Resultatdiskussion För att återkoppla till studiens problemformulering där elever upplevdes ha svårigheter med

skrivförmågan i det engelska språket preciserades följande frågeställningar:

Hur och på vilka sätt väcker lärare intresse och motivation hos elever att lära sig att

skriva på engelska?

Vilka tecken på stöttning syns i lärarnas beskrivningar av skrivundervisning i ämnet

engelska?

Stöttning, samarbete och feedback

Resultaten visar att samtliga lärare menade att stöttning är någonting som förekommer med

hjälp av både läraren och eleverna i undervisningen. Här finns likheter med den tidigare

forskning där Berggren (2013, s.95-96) skriver att eleverna stöttade varandras skrivförmåga i

engelska genom skrivaktiviteter där eleverna gav varandra respons i skrift. Innehållet i

23

kamratbreven och feedbacken ledde till att eleverna blev inspirerade av sina kamraters

skriftliga svar och började redigera sina texter genom att lägga till personlig information och

föra in helt nya svar i sina texter. Likheten mellan denna studies resultat och Berggrens (2013,

s.95-96) slutsatser om hur elever stöttar varandra synliggörs genom de intervjuade lärarnas

uttalanden i denna studie om par- och gruppövningar där lärarna menade att eleverna stärker

varandras skrivförmåga genom att samtala, samarbeta och genomföra skrivuppgifter i små

grupper. Skillnaden här är att Berggrens (2013) studie ledde fram till slutsatser om att

stöttning i form av skriftlig feedback är mest väsentligt medan denna studies resultat visar att

stöttning ofta sker genom muntlig feedback och samarbete kring en och samma uppgift. En

annan skillnad mellan denna studie och Berggrens (2013) studie är uttalanden från lärare 5

som menade att stöttning med hjälp av klasskamraterna uteblir då undervisningens kontext

visar sig vara allt för utmanande för eleverna. Eleverna blir helt beroende av lärarens stöd när

stödet från klasskamraterna saknas. Å andra sidan kan en möjlig förklaring till skillnaderna

vara att omständigheterna i Berggrens (2013) studie har varit annorlunda då den har fokuserat

på elever i årskurs åtta och där denna studie har fokuserat på elever i mellanstadienivå i

årskurs 4-6. Kontexten mellan undervisningen i mellanstadiet och högstadiet kan vara

annorlunda vilket kan ytterligare förklara de skillnader som finns mellan det två studierna.

En annan likhet som finns mellan denna studies resultat och tidigare forskning är studien som

Webb (2015, s.192, s.195) genomfört och som argumenterade om att grupparbeten med peer-

to-peer övningar är det mest effektiva sättet för elever att utveckla goda skrivkunskaper i

engelska, detta då eleverna löser uppgifter tillsammans i en gemenskap där samarbete blir en

viktig resurs för eleverna. Webb (2015) påpekade vidare att praktiska skrivövningar i mindre

grupper behöver förekomma oftare i undervisningen vilket också visar på likheter med denna

studie då de intervjuade lärarna framförde hur viktigt det är att variera undervisningen genom

att införa musik, filmer och lekar med språket i en gemensam lärandemiljö. Lärarnas

uttalanden om en varierad undervisning med praktiska inslag är en tydlig likhet med Webbs

(2015) påpekanden om en praktisk skrivundervisning. En skillnad mellan denna studie och

Webbs (2015) är att den senare menade att läraren och eleverna behöver granska en och

samma texter under en längre tidsperiod då det gynnar elevernas skrivstrategier. Det leder

även till att samarbetsförmågan mellan eleverna stärks och bidrar till en god lärandemiljö i

klassrummet. I denna studies resultat framkommer inga sådana strategier med granskningar

av skrivna texter under en längre tidsperiod men däremot visar lärarnas uttalanden att

samarbetsförmågan leder till att eleverna stöttar varandra i hög grad och bidrar till

språkutvecklingen.

Lärarna som intervjuats i denna studie har beskrivit hur lärarens stöttning i undervisningen är

både viktig och avgörande, särskilt för de mest resurssvaga eleverna. Detta kan relateras till

zonen för närmaste utveckling (Säljö 2000, s.121) som hon handlar om att de allra mest

resurssvaga eleverna med kan lösa en ny eller svår uppgift med rätt vägledning eller med

hjälp eller stöd av någon annan såsom en lärare eller klasskamrat. Detta är även en likhet med

beskrivningen som Ling Cheung och Jang (2019) kommit fram till om läraren som en slags

medlare i klassrummet. Vidare finns ytterligare likheter med tidigare forskning där Ling

Cheung och Jang (2019, s.452-453) beskriver läraren som någon slags medlare som stöttar

eleverna på en hög nivå i klassrummet där stöttningen leder till att eleverna stärker

självförtroendet till deras egna förmågor. Ling Cheung och Jang (2019, s.464) skriver att

förhållandet mellan skrivundervisning och elevernas engagemang är viktigt då det leder till att

eleverna engagerar sig i undervisningen och ökar möjligheten för eleverna att förbättra sin

skrivkompetens. Beskrivningen av läraren som en sorts medlare i klassrummet kan även detta

relateras till det sociokulturella perspektivet och zonen för närmaste utveckling där läraren

24

som medlare fungerar som en person som erbjuder eleverna en nödvändig och tillfällig

stöttning. En skillnad som utmärker sig är att lärarna i denna studie beskrev hur lärarens

intresse för ämnet har betydelse för hur motiverade eleverna blir i undervisningen medan Ling

Cheung och Jangs (2019) studie betonar elevernas engagemang som viktigt för att

upprätthålla elevernas intressen. I deras studie framkommer inte lärarens intresse för ämnet

utan man fokuserar på elevernas intresse och hur de engagerar sig under skrivmomenten. Den

relevans som går att relatera mellan denna studie och Ling Cheung och Jangs (2019) studie är

att lärarens intresse och engagemang kring att undervisa i engelska är av stor vikt för att

eleverna ska känna sig motiverade och uppleva undervisningen som meningsfull men även att

öka elevernas engagemang i undervisningen i ämnet engelska för att undervisningen ska

kunna leda till att eleverna utvecklar skrivförmågan.

I tidigare avsnitt som handlar om det teoretiska ramverk som valts för denna studie

presenterades det sociokulturella perspektivet för att analysera resultaten i som framkommit i

denna studie. Säljö (2000, s.20-21) menar att det sociokulturella perspektivet handlar om det

sociala samspelet där den enskilda individen och gruppen anses inneha såväl språkliga och

intellektuella resurser som används för att tillägna sig kunskaper och utvecklas. Grundtanken i

det sociokulturella perspektivet är att människan fungerar och utvecklas i en gemenskap där

kommunikation och interaktion är nyckeln till framgång. Sociokulturella resurser skapas och

förs vidare till andra genom den kommunikativa förmågan där vi kommunicerar med varandra

antingen genom tal eller skrift. Studiens resultat kan kopplas till det sociokulturella

perspektivet på så sätt att lärarnas uttalanden många gånger visar vikten av att samarbete och

stöttning leder till elevernas språkutveckling. I resultatavsnittet menade exempelvis samtliga

lärare att det är inte bara läraren som stöttar eleverna utan att eleverna många gånger stöttar

varandra i undervisningen. Lärarna menade även att en variationsrik undervisning och grupp-

och par indelningar i mindre grupper leder till att eleverna erbjuder varandra hög nivå av

stöttning. Vid gruppindelningar ges även läraren större möjlighet att stötta eleverna, särskilt

de allra mest resurssvaga eleverna. Detta visar tydliga paralleller till det sociokulturella

perspektivet som utgår från det sociala samspelet där man fokuserar på kommunikation och

interaktion (Säljö 2000, s.20-21). När eleverna delas in i mindre grupper ökar möjligheter för

interaktioner, kommunikation och samarbete. I samband med att en elev erbjuds stöttning från

läraren eller en klasskamrat stärks språket och känslan av gemenskap i klassrummet.

I avsnittet om bakgrund i denna studie presenterades vidare en modell för begreppet stöttning

som visar att stöttning kan vara av låg eller hög nivå. Vid låg nivå av stöttning från läraren

eller klasskamraterna uppstår en frustrationszon som leder till att eleverna blir uttråkade eller

upplever läraren som oengagerad (Gibbons 2016, s.34). Det nyss nämnda kan relateras till

beskrivningen som lärare 5 gav om att elevernas stöd till varandra saknas när undervisningen

upplevs som tråkig eller svår. Det kan även relateras till lärarens uttalande om att läraren bör

ge eleverna det största utrymmet i undervisningen. Läraren menade att elevernas motivation

sjunker när läraren har det största talutrymmet. Detta kan relateras till Gibbons (2016, 34)

modell om låg nivå av stöttning som leder till en frustrationszon hos eleverna. Gibbons (2016,

s.34) modell visar ytterligare att stöttning kan vara av hög nivå när läraren visar sig vara

engagerad och särskilt stöttande. Det leder till att en utvecklings- och lärandezon skapas. Det

nyss nämnda kan relateras till beskrivningen av lärare 1 om att läraren behöver ha ett genuint

intresse att undervisa i ämnet. Det kan även relateras till beskrivningen av lärare 2 om att

gruppindelningar leder till en hög nivå av stöttning i undervisningen. I resultatavsnittet

framkom att lärarna brukar göra anpassningar i undervisningen genom nivå och

individanpassningar. Lärare 3 menade exempelvis att en anpassad undervisning kan handla

om att genomföra undervisningen med hjälp av flera pedagoger eller att arbeta

25

ämnesövergripande med modersmålsundervisningen för de elever som har annat modersmål

än svenska. Detta kan relateras till Gibbons (2016, s.34) modell om hög nivå av stöttning där

sådana nivå- och individanpassningar men även genom att arbeta överskridande med

modersmålsundervisningen kan leda till att en utvecklings- och lärandezon skapas för

eleverna. Tidigare i bakgrundsavsnittet presenterades Pinters (2017, s.11) beskrivning av

stöttning där det menades att läraren behöver anpassa stöttningen på ett noggrant sätt utifrån

den enskilda elevens specifika behov och förutsättningar. En likhet som framkommit i denna

studie som kan relateras till detta är beskrivningen som gjordes av lärare 1 där denne vid

gruppindelningar brukar vara noggrann med vilka elever som får samarbeta med varandra.

Lärare 1 beskrev hur denne exempelvis lät två elever med samma modersmål men med olika

förkunskaper i engelska arbeta tillsammans kring en uppgift. Att göra sådana avvägningar

innebär att läraren ser till att stöttningen anpassas på ett noggrant sätt utifrån den enskilda

eleven specifika behov.

Elevens intressen och varierande undervisning

Resultaten i denna studie visar att skrivmomenten i engelska behöver relateras och anpassas

till elevernas intressen, erfarenheter och bakgrunder. Eleverna behöver öva på att skriva inom

olika slags texter men även att lära sig om hur man skriver beroende på vem mottagaren blir.

För dessa elever blir behovet av lärarens och klasskamraternas stöd i undervisningen

avgörande för att eleverna ska uppleva undervisningen som betydelsefull. Detta kan sättas i

samband med den tidigare forskning som presenterats där Lee och Wong (2013, s.162) skriver

att händelseförlopp och val av texttyper är en kombination som utvecklar elevers

skrivförmåga. Likheten mellan denna och Lee och Wongs (2013) studie är att val av texttyper

som elever övar att skriva inom ökar motivationen och utrustar elever med skrivstrategier. En

skillnad är att Lee och Wongs (2013) studie betonar hur händelseförlopp är en viktig aspekt

som spelar stor roll vid utvecklingen av elevers skrivförmåga. Deras studie preciserar inte att

händelseförloppen är någonting som innebär att dela in eleverna i mindre grupper utan

händelseförloppen i undervisningen handlar mer om vilka dilemman som uppstår för eleverna

i undervisningen. Dessa händelseförlopp handlar om vilka aktiva val eleverna tar vid

genomförande av skrivuppgifter medan resultaten i denna studie visar att lärarna framhöll att

indelningar i mindre grupper är att föredra i undervisningen, särskilt vid genreundervisning

där eleverna övar på att skriva olika sorters informella texter såsom brev eller dagbok.

I avsnittet om tidigare forskning presenterades Selvaraj och Aziz (2019, s.468) studie som

framhöll att läraren måste erbjuda eleverna ständig feedback för att eleverna ska kunna

uppmärksamma sina språkliga misstag. Detta saknas i denna studies resultat och visar på en

olikhet. Resultaten i denna studie visar istället att lärarna oftast stöttar eleverna vid särskilda

tillfällen då svårigheter med att genomföra en uppgift uppstår och i samband med att

elevernas motivationsnivå är låg. Lärarna fokuserade istället på elevindelningar, elevernas

intressen som utgångspunkt och anpassad och variationsrik undervisning. Däremot finns det

likheter mellan denna och Selvaraj och Aziz (2019, s.468) studie där den senare framhöll att

läraren bör välja lämpliga skrivuppgifter i ESL-klassrum för att eleverna ska engageras under

skrivmomenten. I denna studie framhöll lärarna vikten av att utgå från elevernas intressen och

förkunskaper vilket visar på en likhet då lämpliga skrivuppgifter och att utgå från elevernas

intressen kan vara nära kopplat till varandra. Selvaraj och Aziz (2019, s.469) påpekade även

att läraren behöver känna till och tillämpa olika tillvägagångssätt att undervisa i skrivande för

att välja det som passar bäst för eleverna. Här kan man dra likheter till resultaten i denna

studie där lärarna lyfte fram en varierad och anpassad undervisning för att eleverna ska

upprätthålla motivationen i undervisningen. Det kan samtidigt konstateras att olikheterna

mellan denna studie och ovannämnda tidigare forskning kan bero på att kontexten mellan

26

studierna skiljer sig åt. Denna studie genomfördes i Sverige med fokus på elever i

mellanstadienivå medan ovannämnda studie genomfördes i Malaysia där de deltagande

eleverna skiljde sig åt allt ifrån lågstadienivå ända upp till högskolenivå. Denna skillnad på

åldersgrupper och kontext kan vara en förklaring till att en del olikheter mellan studierna blir

synliga.

I tidigare avsnitt som presenterade det teoretiska ramverk som valts för denna studie beskrevs

det som inom det sociokulturella perspektivet benämns som Zonen för närmaste utveckling.

Detta innebär att individen som ställs inför någonting som ligger utanför dess kunskapszon

kan med stöd av någon annan och med rätt vägledning av någon mer kunnig lösa uppgiften.

Zonen för närmaste utveckling finns av den anledningen mellan den kompetens som individen

redan har och den kunskap som individen kommer att införskaffa sig med stöd av någon

annan (Säljö, 2000, s.121-122). Detta kan relateras till denna studies resultat på ett antal sätt. I

resultaten framkommer att behovet av lärarens och klasskamraternas stöd i undervisningen är

många gånger viktigt och avgörande för att eleverna ska utveckla språket och uppleva

undervisningen som betydelsefull. I denna beskrivning kan lärarens och klasskamraternas stöd

till varandra relateras till zonen för närmaste utveckling genom det stöd som en elev får av

läraren och klasskamraterna. Lärarna i denna studie beskrev att eleverna har kunskaper i

engelska där en del elever har utvecklat grundläggande färdigheter i språket medan andra

sällan exponeras för engelska och leder till bristfälliga kunskaper i engelska. När lärarna i

denna studie beskriver exempelvis elevsamarbete genom gruppindelningar eller genom att

anpassa undervisningen med särskilt arbetsmaterial kan zonen för närmaste utveckling

uppnås. Som tidigare under diskussionsavsnittet påpekats har lärare 1 beskrivit hur denne låter

två elever med samma modersmål men med olika förkunskaper i engelska arbeta kring en och

samma skrivuppgift för att kunna erbjuda den resurssvaga eleven hög nivå av stöttning. Detta

kan tydligt relateras till zonen för närmaste utveckling då den resursstarka klasskamraten

erbjuder en tillfällig och nödvändig stöttning till sin resurssvaga kamrat. Vidare kan samtliga

lärarnas beskrivningar om att utgå från elevernas intressen och erfarenheter relateras till zonen

för närmaste utveckling. Detta genom att elever som har ett intresse såsom att skriva dagbok

redan har en viss förkunskap att skriva och att introducera en sådan uppgift i undervisningen i

engelska kan anses vara någon form av rätt vägledning för att stärka elevens självförtroende

och självkänsla. Zonen för närmaste utveckling (Säljö 2000, s.119) blir särskilt synligt i

studiens resultat genom lärarnas beskrivningar om mindre gruppindelningar, anpassad och

varierad undervisning men även genom att ta hänsyn till det som eleverna redan har

förkunskaper om. Tidigare i studien under bakgrundsavsnittet beskrevs olika nivåer om hur

läraren motiverar eleverna i undervisningen. Första nivån handlar om att skapa förutsättningar

för lärande av ett andraspråk genom en god lärandemiljö i klassrummet. Den andra och tredje

nivån handlar dels om att visa goda attityder till lärande och dels att stärka elevens

självförtroende och självkänsla genom stimulerande klassrumsaktiviteter (Dörnyei 2001). Den

första nivån går att relatera till studiens resultat då samtliga lärare beskrev hur en god

undervisningsmiljö kan skapas genom att låta eleverna arbeta med skrivuppgifter i par, i små

grupper eller genom olika anpassningar. Det går även att relatera andra och tredje nivån till

studien genom lärarnas beskrivningar om hur elever utvecklar språket och stärker

självförtroendet genom en varierande och praktisk undervisning.

Skolans styrdokument

Skollagen (SFS, 2018;1098) understryker att elevernas lärande och personliga utveckling ska

främjas i undervisningen och att läraren behöver vägleda eleverna och utmana dessa till nya

kunskaper. När läraren vägleder och utmanar eleverna ska hänsyn tas till elevernas villkor och

bakgrunder för att möjligheter till lärande ska kunna uppnås. Vidare understryks det att elever

27

med svårigheter i undervisningen ska stöttas så mycket som möjligt och att elever som uppnår

kunskapskraven på ett enkelt sätt ska stimuleras och utmanas till att nå ännu längre i sin

kunskapsutveckling. Skollagens föreskrifter går att relatera till denna studies resultat på ett

antal sätt. Skollagen (SFS, 2018;1098) betonar att läraren ska vägleda och utmana eleverna till

nya kunskaper. I studien beskriver lärarna hur eleverna kan stöttas med hjälp av läraren och

klasskamraterna och detta går att relatera till skollagens beskrivning om att läraren behöver

vägleda eleverna. Skollagen skriver att hänsyn ska tas till elevernas villkor och bakgrunder

medan lärarna framhöll att man behöver utgå från elevernas intressen, erfarenheter och

bakgrunder. Detta visar på ytterligare en likhet mellan denna studies resultat och skollagens

föreskrifter. Skollagen betonar ytterligare att elever med svårigheter i undervisningen ska få

mycket stöttning medan elever som uppnår kunskapskraven på ett enkelt sätt ska utmanas

ännu mer i sin utveckling. Även lärarna i studien menade att eleverna ligger på olika

kunskapsnivåer och att det är av stor vikt att dessa elever stöttas mycket i undervisningen. Det

som däremot visar på en olikhet mellan denna studie och skollagens föreskrifter är att studiens

resultat visar inte hur elever som klarar av kunskapskraven på ett enkelt sätt ska få möjlighet

att stimuleras ännu längre i sin kunskapsutveckling. Å andra sidan framkommer i resultaten

att lärarna anpassar undervisningen utifrån elevernas förkunskaper och förutsättningar men

det framkommer inte på vilka sätt lärarna ser till att elever som klarar av undervisningen i

engelska på ett enkelt sätt utmanas och stimuleras ännu längre i sin kunskapsutveckling.

Skolverket (2007:4, s.81) skriver om schemaförtrogenhet som handlar om förmågan att skriva

en text utifrån ett givet schema. Även fortsatt undervisning om schemaförtrogenhet kan hjälpa

eleven att hålla en röd tråd i texten då eleven kan ha ett schema att utgå ifrån när eleven

skriver sin text. Färgmarkeringar kan även användas för att markera deltagare och centrala

händelser i texten och på så sätt få eleven att bibehålla en röd tråd i texten. Resultaten i

studien har inte visat hur lärare arbetar med schemaförtrogenhet och hur elever bibehåller en

röd tråd i texterna som skrivs. Lärarna i studien betonade istället skrivundervisningens

händelseförlopp med olika slags aktiviteter med gruppindelningar och att relatera skrivandet

till elevernas intressen. Redan i ett tidigt skede i läroplanen för grundskolan (Skolverket 2019,

s.6-9) skrivs det om skolans uppdrag där det poängteras en del saker som är relevanta till att

lära sig att kommunicera i skrift. Det står exempelvis att man bör fokusera särskilt åt både de

intellektuella och de praktiska aspekterna av undervisningen. Det skrivs även att eleverna

behöver uppleva och få möjlighet att ta del av olika uttryck för kunskap och lärande. Detta

ligger i linje med resultaten som framkommit i studien där lärarna framhöll vikten av

skrivundervisning men att muntlig kommunikation oftast tar det allra största utrymmet av

undervisningen i ämnet engelska. Skolverket (2019, s.33) påpekar i kursplanen för engelska

att det främsta verktyget människor har för att utvecklas, kommunicera, få nya perspektiv och

knyta sociala band är språket och dess möjligheter. Även detta ligger i linje med lärarnas

beskrivningar i studien som framhöll språket som det starkaste redskapet som eleverna

behöver utveckla i undervisningen.

6.2 Metoddiskussion Som tidigare påpekats i avsnitt 4.1 som handlar om valet av forskningsmetod i denna studie

kan konstateras att studien endast utgått från en enda forskningsmetod, semistrukturerade

intervjuer. En kombination av olika forskningsmetoder hade precis som Larsen (2018, s.36)

skriver bidragit till att göra det möjligt att sätta resultaten i förhållande till varandra där

resultaten hade kunnat jämföras för att få syn på likheter och skillnader. Avsaknaden av

observationer som metod har inte gjort det möjligt att göra sådana jämförelser vilket visar en

svaghet med studien. Även användning av enkäter som metod hade kunnat göra studien av

högre kvalitet genom att få möjlighet att ta del av lärares synpunkter och sätta dessa i

samband med resultaten som uppkommit genom intervjuerna. En annan svaghet är att två att

28

intervjuerna skett genom telefonsamtal vilket lett till att kroppsspråket eller ansiktsuttryck inte

kunnat uppmärksammas. Genomförandet av studien har varit både krävande och utvecklande

på flera sätt. Intervjufrågorna undersöktes noggrant och omformulerades innan intervjuerna

med lärarna genomfördes för att vara säker på att frågorna ska kunna förstås och vara tydliga.

Vidare påpekar Larsen (2005, s.39) att en intervjuare behöver ha förkunskaper och en god

analytisk förmåga för att kunna genomföra intervjuer. Att kunna jämföra informanternas svar

och upptäcka mönster är ytterligare en krävande uppgift. Larsen (2005, s.40) skriver vidare att

transkribering av intervjuer är en tidskrävande uppgift och att forskaren ofta endast tar med

det särskilt intressanta och betydelsefulla information som framkommer av intervjuerna.

Utifrån det nyss nämnda kan konstateras att genomförandet av intervjuerna och analysen av

resultaten har varit både en tuff och stimulerande uppgift. Det har varit en krävande uppgift

med att hitta mönster och relatera dessa till varandra då det har samlats in mycket information

från informanterna. Informationen har sorterats och kategorier har skapats där dessa satts in.

En styrka med studien är att valet av intervjuer som forskningsmetod har gjort det möjligt att

få fram intressanta svar från de intervjuade lärarna. Det har varit möjligt att diskutera hur och

på vilka sätt elever motiveras eller stöttas att skriva på engelska genom att få utvecklade svar

från respondenterna. Detta har vidare gjort det möjligt att upptäcka hur stöttning synliggörs i

de svar, tankar och idéer som de intervjuade lärarna diskuterat om. Användningen av

semistrukturerade intervjuer har vidare varit ytterst användbart då det funnits möjlighet att

ställa tillräckligt många frågor i de fall svaren inte varit tillräckliga eller för att diskutera ett

tema eller område på djupet. Lärarna har fått möjlighet att uttrycka sig fritt och diskutera på

djupet kring hur de motiverar och stöttar sina elever att skriva på engelska i undervisningen.

Även om studien utgått från en enda metod har svaren som de intervjuade lärarna gett kunnat

sättas i samband med varandra och lett till större förståelse för hur och på vilka sätt lärare

väcker intresse och motivation hos elever att skriva på engelska. Överlag finns det alltså både

styrkor och svagheter när det kommer till användningen av forskningsmetod i denna studie

där valet av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer varit en styrka och där

avsaknaden av andra metoder såsom observationer eller enkäter varit en svaghet.

6.3 Slutsatser Den första frågeställningen i denna studie har handlat om hur och på vilka sätt lärare väcker

intresse och motivation hos eleverna att lära sig att skriva på engelska anser jag har delvis

besvarats genom resultaten som framkommit av intervjuerna. Först så kan konstateras att

samtliga lärare menade att de väcker intresse och motivation hos eleverna att skriva på

engelska genom att få eleverna att skriva om något som de upplever som intressant och

spännande. Lärarna beskrev hur de relaterar skrivundervisningen i engelska till andra

skolämnen genom att elever får jobba med uppgifter som de exempelvis gjort under svenska

eller samhällskunskapsämnena. En lärare menade specifikt att en del elever skriver dagböcker

på två olika språk och att detta är ett sätt att upprätthålla elevens motivation i undervisningen.

Vidare beskrev lärarna att de väcker intresse för ämnet genom en varierad undervisning med

praktiska inslag. Sådana aktiviteter kan vara lekar med språket, att titta på en film som sedan

analyseras av eleverna och skrivs om men även genom sång och skrivande inom olika slags

texttyper. En annan beskrivning visade att lärarna motiverar eleverna med att skriva på

engelska genom att själva visa ett starkt intresse för ämnet. I tabell 4 i resultatavsnittet

framgår hur lärarens inställning till ämnet engelska ’smittar av sig’ till eleverna. Resultaten

som framkommit i denna studie har å andra sidan inte visat hur lärarna arbetar specifikt med

grammatikundervisning eller hur eleverna utvecklar ordförrådet. Det framkommer att

eleverna lär sig att organisera och strukturera skrivna texter genom att skriva något som utgår

från deras intressen, men hur sådana skrivstrategier lärs in är någonting som inte framkommer

29

på ett tydligt sätt av resultaten. Av denna anledning kan konstateras att frågeställningen har

till en viss del blivit besvarad.

Den andra frågeställningen om vilka tecken på stöttning som synliggörs i lärarnas beskrivning

av skrivundervisning i ämnet engelska har blivit besvarad genom beskrivningarna som getts

av de intervjuade lärarna. Stöttningen synliggörs i lärarnas beskrivningar där både läraren och

klasskamraterna erbjuder stöttning. Lärarna menade att klasskamraterna stöttar varandra

genom att samarbeta i mindre gruppindelningar och att skapa en lärandemiljö där samspel och

gemenskap är viktiga faktorer. Ytterligare beskriver lärarna en nivå- och individanpassad

undervisning där flera lärare i undervisningen stöttar eleverna men även genom att arbeta

ämnesövergripande med andra skolämnen, särskilt modersmålsundervisningen för elever med

annat modersmål än svenska. Samtliga lärare menade även att stöttningen från läraren är

många gånger avgörande för de allra mest resurssvaga eleverna, särskilt i de fall när

stöttningen från klasskamraterna uteblir då undervisningen inte upplevs som tillräckligt

tillfredsställande.

I dagsläget verkar det uppenbart att det finns lite forskning om hur elever motiveras eller

stöttas att skriva på engelska i EFL klassrum både internationellt och inom svensk skola. Jag

upplever att detta område är i behov av ytterligare forskning för att uppnå större kunskaper

och förståelse om skrivförmågan hos dagens och framtidens elever. Det finns möjlighet att i

framtiden undersöka hur elever motiveras eller stöttas att skriva på engelska i EFL klassrum

utifrån ett elevperspektiv för att kunna få en uppfattning om hur elever resonerar och tänker

kring att skriva på engelska. Det finns även möjlighet att undersöka detta område utifrån ett

elevperspektiv eller en kombination av ett lärar- och elevperspektiv där man kan använda sig

av något eller några av följande forskningsmetoder: intervjuer, observationer och enkäter.

Ytterligare förslag på vidare forskning som handlar om hur elever utvecklar en god

skrivförmåga i EFL klassrum kan innefatta elever i mångkulturella klassrum eller elever som

har särskilda svårigheter med att skriva. En sådan vidare forskning hade kunnat bidra till nya

kunskaper till skolan och till forskningen inom andraspråksinlärning.

30

7. Referenser

Berggren, J., (2013). Learning from giving feedback: Insights from EFL writing classrooms in

a Swedish lower secondary school. Stockholms universitet.

Chambers. G., (1999). Motivating language learners. Multilingual matters: Clevedon.

Dörnyei, Z., (1994). Motivation and motivating in the foreign language classroom. Modern

language journal.

Dörnyei, Z., (2001). Motivational strategies in the language classroom. Cambridge

University: Cambridge.

Fejes, A., & Thornberg, R., (2019). Handbok i kvalitativ analys. Liber AB. Upplaga 3.

Gibbons, P., (2016). Stärk språket. Stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

för och med andraspråkselever i klassrummet. Hallgren & Fallgren AB.

Imsen, G., (2005). Elevens värld, introduktion till pedagogisk psykologi. Fjärde upplagan.

Lund: Studentlitteratur AB.

Justesen, L., & Mik-Meyer, N., (2011). Kvalitativa metoder. Från vetenskapsteori till praktik.

Lund: Studentlitteratur AB. Upplaga 1:1.

Larsen, A-K., (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod.

Gleerups AB. Upplaga 1.

31

Larsen, A-K., (2018). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod.

Gleerups AB. Upplaga 2.

Lee, I., & Wong, K., (2013). Bringing Innovation to EFL writing: The case of a primary

school in Hong Kong. De La Salle University.

Ling Cheung, Y., & Jang, H., (2019). Teaching writing to elementary school students: an

activity theory perspective. Irish Educational Studies. Journal article.

https://doi.org/10.1080/03323315.2019.1645720

Min, H., (2006). The effects of trained peer review on EFL students’ revision types and

writing quality. Journal of second language writing. Journal article.

Ngoc Anh, D., (2019). EFL students writing skills: Challenges and remedies. Journal of

Research & Method in Education (IOSR-JRME). DOI: 10.9790/7388-0906017484.

Nylén, U., (2005). Att presentera kvalitativa data. Framställningsstrategier för

empiriredovisning. Liber AB. Upplaga 1:1.

Pinter, A-M., (2017). Teaching Young Language Learners. Oxford University. Second

edition.

Selvaraj, M., & Abdul Aziz, A., (2019). Systematic review: Approaches in teaching writing

skill in ESL classrooms. International journal of academic research in progressive

education and development, 8(4), 450-473. http://dx.doi.org/10.6007/IJARPED/v8-

i4/6564.

SFS (2018:1098). Skollagen. Utbildningsdepartementet: Stockholm.

Skolinspektionen (2011:7). Engelska i grundskolans årskurser 6-9. Stockholm, 2011.

Rapport.

Skolverket (2007:4). Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm:

Liber Distribution.

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

Reviderad 2019. Skolverket: Stockholm.

Skolverket. Ämne-engelska.

Stukát, S., (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur AB. Upplaga 1:5.

Stukát, S., (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur AB. Upplaga 2:1.

Säljö, R., (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Bokförlaget Prisma.

Första upplagan.

Thurén, T., (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Liber AB. Upplaga 2:2.

32

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Webb, R., (2015). Teaching English writing for a global context: An examination of NS, ESL

and EFL learning strategies that works. PASAA. Rangsit University.

Bilaga 1

Informationsbrev inför deltagande av undersökning om undervisning i ämnet engelska årskurs 4-6. Du tillfrågas härmed om ditt deltagande i denna undersökning. Syftet med studien är att undersöka hur lärare motiverar eller stöttar elever att skriva på engelska samt hur undervisande lärare resonerar kring skrivundervisningen i ämnet engelska. Studien är en del av mitt examensarbete inom grundlärarprogrammet.

Deltagandet i denna studie innebär att du intervjuas enskilt i cirka trettio minuter. Vid godkännande kommer intervjun att spelas in för att göra det lättare med transkribering, men raderas så fort studien är genomförd. Resultatet som framkommer av intervjuerna kommer att sammanställas, tolkas och analyseras för att bli en utgångspunkt för själva undersökningen.

33

Du har rätt att få tillgång till audiofilen och transkriptionerna, om så önskas.

Under arbetets gång så kommer all material att säkras i en mapp som kräver lösenord för åtkomst. Alla uppgifter behandlas konfidentiellt och inget av materialet från studien kommer att spåras till dig, din skola eller dina elever. I studien kommer fingerade namn att användas. Allt material som samlas in av intervjuerna kommer att raderas så fort studien är klar.

Ditt deltagande är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta deltagandet utan närmare förklaring. Jag samtycker till att delta i en muntlig inspelad intervju. Deltagarens underskrift: ______________________________________

Vidare upplysningar eller funderingar kan besvaras av nedan angivna personer.

Student: Moustafa Finjan Handledare: BethAnne Paulsrud h16moufi@du.se byp@du.se 023-778151 Högskolan Dalarna

Bilaga 2

Samtyckesformulär Samtycke till att delta i studien om hur lärare motiverar elever att skriva på engelska i grundskolans årskurs 4-6. Studien görs av studenten Moustafa Finjan, Högskolan Dalarna. Jag har fått muntlig och skriftlig information om studien och har haft möjlighet att ställa frågor. Jag får behålla den skriftliga informationen.

☐ Jag samtycker till att: - delta i studien [om hur lärare motiverar elever att skriva på engelska i grundskolans årskurs 4-6.] - att uppgifter om mig behandlas på det sätt som beskrivs i informationen. - de insamlade uppgifterna kommer att bevaras tills att uppsatsen är godkänd

Plats och datum

34

Underskrift

Student: Moustafa Finjan Handledare: BethAnne Paulsrud h16moufi@du.se byp@du.se 023-778151 Högskolan Dalarna

Bilaga 3

Intervjuguide Inledande frågor: Lite info om studien, funderingar? Samtyckesblankett!

Vad tycker du om att undervisa i ämnet engelska?

Berätta om utmaningar du möter i undervisningen i engelska?

Berätta om möjligheter du upplever i undervisningen i engelska?

Hur tolkar du kursplanen i engelska kring det som står om skrivande? Specifika frågor:

Vilka typer av texter brukar dina elever skriva? Vilka genrer?

Varför väljer du just dessa texter?

Vad kan göras för att hjälpa eleverna att bli bättre skribenter på engelska?

Vad tycker du är det bästa sättet att motivera eleverna att skriva på engelska?

Hur stor del spelar lärarens roll när det kommer till elevernas skrivutveckling?

Skulle du säga att skrivundervisning i engelska har utvecklat dig som engelskalärare? Berätta! Lärarstrategier:

Hur brukar skrivmomenten se ut? Enskilt skrivande? Grupparbeten? Helklass undervisning?

Hur gör du dina val inför planeringen av skrivmomenten?

Vilka val gör du i undervisningen för att öka elevernas skrivmedvetande?

35

Hur brukar du avsluta skrivundervisningen?

Hur skulle du vilja arbeta annorlunda i framtiden med skrivundervisning i engelska? Skrivsvårigheter:

Varför upplever en del elever svårigheter med att skriva på engelska?

Hur tacklar du skrivhinder i undervisningen i ämnet engelska? Bakgrundsfrågor:

Hur länge har du arbetat som lärare?

Hur länge har du undervisat i ämnet engelska?

Har du behörighet i att undervisa i engelska?

Något mer du vill tillägga om skrivundervisning i engelska lektioner som vi inte har pratat om?