Deadly Restraints Svenska Opt

8/8/2019 Deadly Restraints Svenska Opt

1/28

Publicerad av

Kommittn fr Mnskliga RttigheterGrundad 1969

DDLIGATVNGSMETODER

Psykiatrins terapeutiska vergrepp

Rapport och rekommendationerangende bruket av tvng p

psykiatriska inrttningar


2/28

VIKTIG INFORMATIONtill lsaren

Den psykiatriska yrkeskren hvdar att de rensamma om att ha kunskap om mentalhlsa och psykiska sjukdomar. Fakta visar

dock p motsatsen:

1. PSYKISKA STRNINGAR R INTEMEDICINSKA SJUKDOMAR. Inom medicinenexisterar strikta kriterier fr att man skall f kalla etttillstnd fr en sjukdom - en frutsgbar grupp avsymtom och orsak till dessa symtom eller frstelsefor deras fysiologi (funktion) mste etableras ochbevisas. Frossa och feber r symtom. Malaria och

tyfus r sjukdomar. Sjukdomars existens kan pvi-sas genom objektiva bevis och fysiska tester. Detfinns nnu inga psykiska sjukdomar vars medi-cinska existens har bevisats.

2. PSYKIATRIKER SYSSLAR ENBART MEDPSYKISKA STRNINGAR, INTE MEDPVISADE SJUKDOMAR. Medan man inom tradi-tionell somatisk medicin gnar sig t sjukdomarsom malaria, bronkit och hepatit, gnar sig psykia-tri t strningar. I frnvaro av knda orsaker ellerfysiologi kallas en grupp symtom som man har sett

hos mnga olika patienter fr en strning ellersyndrom. Joseph Glenmullen, psykiatriker vidHarvarduniversitetet, sger att inom psykiatrin, ralla diagnoser rtt och sltt syndrom [eller strning-ar], grupper av symtom som anses vara relateradetill varandra, inte sjukdomar. Detta har dr ThomasSzasz, professer emeritus i psykiatri, observerat,Det existerar inte ngot blodprov eller annat biolo-giskt test som kan anvndas fr att konstatera ommentalsjukdom freligger eller inte, vilket det finnsfr de flesta kroppsliga sjukdomar.

3. PSYKIATRIN HAR ALDRIG FASTSTLLT ORSAKEN

TILL NGON PSYKISK STRNING. Ledandepsykiatriska sammanslutningar som t.ex. WorldPsychiatric Association och National Institute of

Mental Health i USA medger att psykiatriker var-ken knner till orsaker eller botemedel fr ngonpsykisk strning eller vad deras behandlingar harfr specifika effekter p patienterna. De har enbartteorier och motstridiga sikter om sina diagnoseroch metoder, och de saknar vetenskapliga bevis frdem. En tidigare ordfrande fr World PsychiatricAssociation konstaterade, Den tid d psykiatrikeransg att de kunde bota de psykiskt sjuka r frbi. Iframtiden mste de psykiskt sjuka lra sig att levamed sin sjukdom.

4. TEORIN ATT PSYKISKA STRNINGAR BERORP EN KEMISK OBALANS I HJRNANR ENOBEVISAD SIKT, INTE ETT FAKTUM. En rdandepsykiatrisk teori (och frklaring till att personlig-hetsfrndrande droger sljs) r att psykiskastrningar r ett resultat av en kemisk obalans ihjrnan. Som med psykiatrins vriga teorier finnsdet inga biologiska eller andra bevis som stdjerdetta. Elliot Valenstein, fil. dr, representant for enstor och aktiv grupp av medicinska och biokemiskaexperter och frfattare till boken Blaming the Brainsger. Det finns inga tillgngliga tester fr att

bestmma det kemiska tillstndet hos en levandepersons hjrna.

5. ORSAKERNA TILL PROBLEM I LIVET FINNS INTE IHJRNAN. Mnniskor har problem och upprrdhe-ter i livet som kan leda till psykiska problem, vilkaibland kan vara mycket allvarliga. Men att sga attproblemen kommer sig av obotliga hjrnsjukdo-mar som bara kan lindras med farliga piller rorligt, skadligt och leder ofta till dden. Sdanadroger r ofta starkare n narkotika och kan leda tillatt mnniskor tar till vld eller begr sjlvmord. Dedljer de verkliga orsakerna till problemen och gr

individen mindre kapabel och hindrar drmedmjligheterna till verkligt tillfrisknande ochframtidstro.


3/28

INNEHLLIntroduktion: Psykiatriskttvng en ddsorsak ......................

Kapitel ett: Brutaliteti vinstsyfte ........................................

Kapitel tv:Kemiska tvngstrjor ......................1

Kapitel tre:Diagnostiskt bedrgeri ..................1

Kapitel fyra: Att terupprttaelementr humanitet ....................1

Rekommendationer ........................1

Internationella Kommittn frMnskliga Rttigheter ....................2

DDLIGATVNGSMETODER

Psykiatrins terapeutiska vergrepp


4/28

Fr att konstatera det sjlvklara s antas intepsykiatrisk vrd ta livet av patienter ochingen frvntar sig att patienter dr p mental-sjukhus. nd intrffar detta, i tysthet, infrpsykiatrikerns vakande ga, varje dag p insti-

tutioner runt om i vrlden.Niorige Randy Steel hade inte lust att ta ett bad p

en psykiatrisk inrttning som han hade hamnat p. I

tumultet som uppstod krktes Randy och han slutadesedan andas, samtidigt sompersonal med vld hllfast honom. Efter att hanterupplivats verfrdeshan snabbt till ett annatsjukhus dr han dog pfl-

jande dag. Sjukhusanteck-ningar visade senare attRandy hade blivit utsatt frtvng 25 gnger under desenaste 28 dagarna fre sin

dd. Trots bevis p bld-ningar i nsa, mun, gon och anus samt blmrken iansiktet och p magen, lmnades aldrig ngra brottsan-klagelser in. Vid ett statligt domstolsfrhr 2003 visadeRandys mor, Holly, upp sin sons obduktionsfotografieroch vdjade: Jag hoppas att inget annat barn ska beh-va d p det hr sttet.1

r 1998 tvingade psykiatripersonal den trettonrigakanadensiskan Stephanie Jobin (som redan hade femolika psykiatriska droger i sig) att ligga med ansiktet motgolvet. De placerade en sittkudde ver henne och satt pkudden fr att hlla ner henne samt hll fast ftterna.Efter att ha kmpat i tjugo minuter slutade Stephanieandas. Hennes dd fastslogs bero p en olycka.2

Samma r, 1998, dog 11-riga Andrew McClain av

syrebrist p grund av att hans brstkorg hade pressatsihop. Detta hnde fyra dagar efter att ha hamnat p enpsykiatrisk inrttning i Connecticut. Andrew hade intetlytt en uppmaning frn ett psykiatriskt bitrde attflytta till ett annat bord vid frukosten. Tv personer urpersonalen hll sedan fast honom, dr en av dem lgovanp honom i ett madrasserat isoleringsrum.

Tvngsmetoder r det mest talande beviset fr

de barbariska utvningar som psykiatriker valt attbenmna terapi ellerbehandling. Dennabrutalitet mildras inte ensnr det gller ungaindivider, vilket man avren barmhrtighet skulleanse vara det riktiga.

Kommittn frMnskliga Rttigheter(KMR) har sedan 1969underskt och avsljat

ddsfall som varit direktafljder av psykiatrins vrd. P 1970-taletdokumenterade KMR 100 ofrklarliga ddsfall pCamarillosjukhuset och p det statliga sjukhusetMetropolitan i Kalifornien. En 36-rig man hittadesdd i en sng dr han hade blivit fastspnd medlderremmar med ansiktet ner i madrassen. Engammal kvinna hittades dd p en sjukhustoalett tvveckor efter det att personal informerat familjen om atthon var frsvunnen.

I samarbete med lagstiftare och media, hjlpte KMR1999 till med att avslja den hemska sanningen om attnrmare 150 ddsfall intrffar varje r som fljd avtvngsmetoder enbart i USA, ngot som ingen tar p sigansvaret fr. tminstone tretton av ddsfallen under en

INTRODUKTIONPsykiatriskt tvng en ddsorsak

I N T R O D U K T I O NP s y k i a t r i s k t t v n g e n d d s o r s a k

2

Tvngsmetoder r kanske det mesttalande beviset fr de barbariska

utvningar som psykiatriker valt attbenmna terapi eller behandling. Sdanbrutalitet mildras inte ens nr det gllerunga individer, vilket man av ren barm-hrtighet skulle anse vara det riktiga.

Jan Eastgate


5/28

tvrsperiod var barn, ngra var bara sex r gamla.tgrder som vidtagits fr att hejda ddssiffran har

haft liten effekt. Trots infrandet av restriktiva, federalalagar i USA under 1999, dog ytterligare nio barn avkvvning eller hjrtstillestnd p grund av vldsammatvngsmetoder 2002.

I Japan infrdes r 2000 lagar fr att frhindraanvndandet av fysiskt tvng p ldre efter upptckten

att psykiatriska privatsjukhus tvngsintog och kvarhllldre patienter i strid med lagen.3 nd fortsatte vlds-handlingarna. r 2003 anklagades dr Masami Houki,direktr fr Houki psykiatriska klinik i Japan fr drpefter att ha stoppat tyg i munnen p en 31-rig kvinnligpatient, tejpat igen hennes mun, givit henne lugnandeinjektion, bundit hennes hnder och ftter och tvingathenne att ligga i bakstet i en bil medan han frde hennetill kliniken. Hon var dd nr de kom fram.4

Houki r faktiskt en av de f psykiatriker av allpsykiatripersonal ver huvud taget som har anklagatsfr ddsfall som resultat av vldsamma tvngsmetoder,

frsknat benmnd human tvngsterapi. Samtidigtdr tusentals mnniskor i alla ldrar p psykiatriskainrttningar ver hela vrlden p grund av sdanaknslolsa, fysiska vergrepp.

Anledningen till det hr r mycket enkel. Vld renligt definition ett frsk eller ett uppenbart frsk atttillfoga ngon annan skada genom anvndande avolaga vld, jmte frmgan att skada den personen.Misshandel definieras som slag eller annat olagligtfysiskt vld eller tvng som tillfogas en individ utanhans samtycke.

Psykiatriska tvngsmetoder och alla andra psykia-triska metoder fr den delen, kan betecknas som vldoch misshandel i alla avseenden utom ett de r tillt-na i lagen. Psykiatrin har stllt sig sjlv ver lagen, s att

den kan angripa och misshandla sina olyckligt lottadeoffer fullstndigt utan ansvar och benmna alltbehandling.

Vi ber er att granska den hr rapporten och dra eraegna slutsatser om faran med psykiatrin, inte bara frvr mentala hlsa utan ven fr vra egna liv.

Det r ndvndigt att rttsliga instanser och lag-stiftare vidtar tgrder fr att f ett slut p de hrgrymheterna.

Jan EastgateOrdfrande InternationellaKommittn fr Mnskliga Rttigheter

I N T R O D U K T I O NP s y k i a t r i s k t t v n g e n d d s o r s a k

3


6/28

Patienter provoceras oftafr attrttfrdiga att man spnner fastdem, vilket resulterar i hgrefrskringsutbetalningar

tminstone 1 000 dollar per dag.

Tusentals patienter utstts varjer fr fyrpunkts-fastspnningefter att ha utsatts fr drogersom man vetr vlds-framkallande.

Patienter kan bli s utmattade avatt kmpa emot nr de r fast-

spnda att de kan f hjrt- ellerandningsstillestnd. Mnga haravlidit, ngra inte ldre n sex r.

Hjrtskrande tragedierrapporteras regelbundet frnden psykiatriska vrden, trotsregeringars anstrngningar attfrhindra dem och det speglarenskilda psykiatrikers grymhet.

34

VIKTIGA FAKTA

1

2


7/28

KAPITEL ETTBrutalitet ivinstsyfte

K A P I T E L E T TB r u t a l i t e t i v i n s t s y f t e

5

P sykiatrin fr miljarder i regeringsanslagfr att tillhandahlla bsta mjligavrd. Trots det r man i denna vrdhelt beroende av vld och utstter oftapatienterna fr ddliga faror.I en offentlig rapport 2002 frn senaten i

Kalifornien, konstaterade expertvittnen att: Frskatt ptvinga behandling med vld fr alltid en

motsatt effekt det skapar frdmjukelse, frbitt-ring och motsnd mot ytterligare behandling somkanske skulle hjlpa och lindra.5 Myndigheten frmental hlsa och miss-bruksvrd i Pennsyl-vania, rapporterade attisolering och fastspn-ning inte minskarpsykiska symptom ochndrar inte beteende,utan resulterar ofta ipatient- och perso-

nalskador, emotionellatrauma samt ddsfallhos patienter.6

Jag kan inteandas, sade 16-rigaRoshelle Clayborne p Laurel Ridges psykiatricen-ter i centrala Texas. Hennes vdjan ignorerades.Enligt vad Hartford Courant rapporterade:Omkullkastad med ansiktet mot golvet, drogsRoshelles armar i kors under hennes brstkorg ochhennes handleder hlls fast bakifrn av ett vrdbi-trde. Hon blev drogad mot sin vilja och lg plt-sligt stilla, blod sipprade ur hennes ena mungipaoch hon frlorade kontrollen ver sina kroppsfunk-tioner. Hennes kraftlsa kropp rullades in i en filt

och kastades in i ett isoleringsrum. Ingen sg henned.7

29-riga Mansel Watenes dd intrffade efterdet att han utsatts fr tvngsmetoder p det statligapsykiatriska sjukhuset i Carrington, Nya Zeeland.I en offentlig utredning faststlldes att denhade fregtts av att Watenes luftvgar blivitblockerade nr han kmpade mot personalen, d de

hll fast honom med vld. Tio sktare hll fasthonom, band vristerna med hans pyjamas och barhonom lngs en korridor till ett isoleringsrum dr

han dog. Han fick t.o.mlugnande medel efter atthan dtt.8

Patienterna kommerhelt skert, om de inteavlider, aldrig att glmmatvngshandlingar som deutsatts fr. I ett uttalandeom ett domstolsfall i

Kalifornien 2002, somgllde tvngsmetoder, sadeRon Morrison, en legit-imerad psykiatrisk sjuk-skterska: en individ

som blir fastspnd knner sig srbar, otillrcklig,frdmjukad och oskyddad. Detta kan resultera imental frsmring och i stark aversion eller stortfrakt mot dem som r ansvariga fr tvngstgrdenoch frvrra en potentiell vldssituation eller skapafrutsttningar fr fortsatt vld i framtiden.9Morrison rapporterade ocks att patienter kan bli sutmattade av att kmpa mot tvngstgrden att deriskerar hjrtstillestnd och andningskollaps.10

Mot sdana vervldigande bevis p livshotande

Omkullkastad med ansiktet mot golvet, drogsRoshelles armar i kors under hennes brstkorgoch hennes handleder hlls fast bakifrn av ett

vrdbitrde. Hon blev drogad mot sin vilja ochlg pltsligt orrlig medan blod sipprade ur

hennes ena mungipa och hon frlorade

kontrollen ver kroppsfunktionerna. Henneskraftlsa kropp rullades in i en filt och kastades

in i ett isoleringsrum. Ingen sg henne d.


8/28

risker och frnedringar knutna till tvngsmetoder,kommer psykiatriker bara med uppenbara lgner ellers frfalskar de siffrorna fr antalet ddsfall. DonaldMilliken, chef fr psykiatrin i Capital Health Region iKanada fastslog: Tvngsmetoder r inte ofarliga.Vissa av dem som utstts fr dem kan komma att d.Vi vet inte hur stor den andelen r eller hur mnga flersom nstan kommer att d och som kan behvaterupplivas. Som kliniker r det ndvndigt att viaccepterar att tvngsmetoder potentiellt kan leda tilldden och att vi mste anvnda dem med frstnd.11

Att anvnda tvngsmetoder ligger inte ipatienternas intresse. En rttsprocess i Danmarkavsljade att sjukhus inkasserade extra anslag nr debehandlade vldsamma patienter. Harvard-psykiatrikern Kenneth Clark rapporterade attpatienter i Amerika ofta blir provocerade fr att man

skall kunna rttfrdiga att man spnner fast dem,vilket resulterar i hgre frskringsutbetalningar

tminstone 1 000 dollar per dag. Ju vldsammare enpatient blir eller grs desto mer pengar tjnarpsykiatrikern.

Det hr r inget mystiskt. Hur otroligt det nverkar, och som Kenneth Clark medger, avser psy-kiatriker att frvrra sina patienters beteende i syfteatt ka profiten. Pengar r orsaken till att tusentalspatienter rligen utstts fr fyrpunkts-fastspnningefter att ha ftt droger som man vet r vldsframkal-lande de droger som r psykiatrins favorit-behandlingsmetod. Samtidigt som de inte vetngonting om orsakerna bakom psykiska problemeller har ngot botemedel, r de experter p attfrstligt gra mnniskor instabila och skapa frned-rat mnskligt beteende mot betalning, mycket godbetalning.

Tvngsmetoder kan innebra attmycket kraft riktas mot en indi-vids kropp och fr en ung mn-niska kan det vara svrt eller omjligtatt andas under den tyngd de kanutsttas fr, vilket frklarar de mnga

ddsfall som rligen blir fljderna avtvngstgrder som i fallen medRoshelle Clayborne, Tristan Sovern ochRandy Steel (till hger).

Utrustning och redskap somanvnds i stor omfattning inomden psykiatriska vrden kan orsa-ka att en patient, oavsett lder,kan kvvas ven om mun ochnsa inte r blockerade.Tvngstgrder r farligare om dekombineras med droger ochtgrder som frsvrar andningen.

Ddsfall som fjd av tvngstgrdleder sllan till brottsanmlan eftersomtvngsmetoder r accepteradefrfaringsstt inom psykiatrin.

Randy Steele

Tristan Sovern

Roshelle Clayborne

Ddsfall p grund av tvng


6


9/28


7

F ljande fall illustrerar det farliga med enyrkeskr som inte har ngon frstelse fr, ellerlsningar p psykiska hlsoproblem. Det faktumatt sdana hr hjrtskrande tragedier terkommerregelbundet inom barnpsykiatrin trots regeringarsgoda intentioner att frhindra det terspeglar vissapsykiatrikers grymhet. De inte bara verser med sdankriminell brutalitet utan har mage att kalla det

behandling och i de mest extrema fallen humantvngsterapi. 2002: 17-riga Charles Chase Moody frn

Texas kvvdes till dds under tvngsbehandling p etthem fr beteendebehandling i Texas.

2001: Tanner Wilson, 11 r, dog av en hjrt-attack nr hon blev fastspnd p en mentalvrds-inrttning i Iowa.

2000: 12-riga Michael Wiltsei dog av kvv-ning p ett ungdomscenter i Florida nr han blev fast-spnd.

1998: Inom tv veckor efter det att 15-rigaEdith Campos tagits in p Desert Hills psykiatriskasjukhus i Tucson, Arizona, blev hon hemskickad till sinafrldrar i en kista. Hon hade dtt av kvvning. Hennes

brstkorg pressades samman nr hon trycktes mot gol-vet av sjukhuspersonal under tminstone tio minuter,efter att enligt vad som rapporterats, ha hjt knytnvenunder konfrontation med personal.

1998: 14-riga Dustin Phelps dog i ett hem frutvecklingsstrda barn i Ohio. Han hade blivit inviradi en filt och en madrass som bundits ihop med remmar,och lmnats obevakad i fyra timmar.

1997: 18-riga Sakena Dorsey kvvdes tilldds nr hon hlls fast med ansiktet nedt och en per-son ur personalen lg p hennes rygg. Hon hadeastma.

1997: 12-riga Robert Collins dog p en inrtt-ning i Massachusetts efter att ha blivit fasthllen i tiominuter nedtryckt med ansiktet mot golvet, efter enupptrappad dispyt om hans frsvunna teddybjrn.

1996: Jimmy Kanda, 6 r gammal, dog efteratt ha blivit fastspnd i en rullstol och lmnats utan till-syn p ett psykiatriskt familjehem i Kalifornien. Handog av strypning nr han frskte ta sig loss.

1996: Efter att ha blivit inlindad i en filt avskumplast under en timme p en inrttning fr psykiskhlsa i Texas dog Eric Roberts, 16 r gammal.

ATT FRSTRA LIVvergrepp p barn


10/28


11/28

1787:Den franske psykiatrikern Phillippe Pinel avskaffade

anvndandet av kedjor p de sinnessjuka men ersattedem med tvngstrjor.

1800-talet:En bursng var en lg, gallerfrsedd sng som

patienten fick ligga i under veckor eller mnader. Bruket avremmar fastsatta vid manschetter, arm- och benbindlar avlder, och stolar med spnnblten fortsatte. Psykiatrikernapstod att dessa hade stor helande verkan.

1855:Kassavalv fr iso-

lering kom p modet pngra psykiatriska sjuk-hus.

1950-talet:Mekaniska tvngsme-

toder anvndes fr atthlla kvar patienter i sinasngar, eller man anvndefasthllningsstolar. I

vissa fall blev patienterinlsta i mrka kllarlokalersom liknade fngelsehlor.

1990-talet:

17-riga Kelly Staf-ford lade in sig sjlv pen psykiatrisk inrttningi USA, till fljd avbesvrliga familjefrhl-landen. Hon hlls kvar i309 dagar, flera av dessafick hon tillbringa imrker. Hon var bok-stavligt talat bunden tillhnder och ftter frmnader t gngen.

Katalin Zentai dogp ett psykiatriskt sjuk-hus i Connecticut Valleyi december 1996, efteratt ha suttit i en fast-spnningsstol i 30 avhennes sina sista 36 tim-mar i livet. Hon dog avblodpropp i lungorna.12

2000-talet:De tvngsmetoder som anvnds idag omfattar

fysiska, mekaniska, elektriska och kemiska tgrder.

2002:Europaparlamentet uttryckte oro angende den

fortsatta anvndningen av bursngar i ett antal st-europeiska lnder och uppmanade lnder att upphramed denna frnedrande och omnskliga verksamhet.(En bursng har grindar som gr att den fngslade intekan ta sig ur bdden, ibland inte ens sitta upp i den). ITjeckien blev dessa olagliga frst 2004. En verlevande

anmrkte att rdslan frbursngar kommer attleva inom mig i allevighet.13

Den mest trffskra

skildringen av frd-mjukelse och fasthll-ningsterror kan sesgenom ett offers gon:

D och d hr jagnyckeln som stts i lset.Jag frsker ta mig sam-man. Vad som helst kanhnda: en hemsk in-jektion, att remmarnaspnns hrdare, befrielsefrn dem Kanske lter

de mig komma upp ochg p toaletten. Kanskede lter mig slippa fast-spnningen helt och hl-let. Jag mste frhandlap bsta stt under devrsta villkoren.

Jag kan inte se vad iall vrlden jag har gjortfr att frtjna isolerings-och fastspnningsstraff.Nr jag till slut slpptes utfrn det lilla, lsta, illaluk-tande isoleringsrummetdr jag hade tillbringat 3-4 dagar, var jag bereddatt samarbeta fr attundvika att hamna drigen.14

K A P I T E L E T T

B r u t a l i t e t i v i n s t s y f t e9

Tvngsstol

Handbojor

TvngstrjaFotbojor

I dag anvnds flera metoder alla

vldsamma, alla potentiellt livsfarliga med vilka sjukhuspersonal fysiskt ochbrutalt inskrnker patienternas rrelse-

frihet, vanligtvis precis innan de grdem medvetslsa med droger.


12/28

Psykiatriska droger orsakarinre ngest och rastlshet

som leder till vldsamtupptrdande som sedananvnds som anledning tillatt man mste spnna fastpatienten.

Neuroleptika kan dljapsykoser tillflligt, men ilngden gr det patienternabiologiskt beroende av det.

De antipsykotiska drogerna

orsakar ofta mardrmmar,knslomssig trghet,pltsliga okontrollerademuskelkramper och spasmer,grimaserande och frvridnaansiktsuttryck, ochokontrollerade rrelser srskilti benen.

desdigra skottlossningar pskolor i USA och andra lnderhar kopplats till de senasteantidepressiva preparaten.

VIKTIGA FAKTA

3

2

1

4


13/28

Samuel Rangle, 29 r, blev intagen pPatton State psykiatriska sjukhus i SanBernardino i Kalifornien i juni 1999. Hanvgrade att ta den kraftigt personlighets-frndrande drogen Haldol, som ofta

anvnds som kemisk tvngstrja, eftersom hanvisste sedan tidigare att han reagerade starkt pden. Han flydde till ett rum dr flera sktare

stngde in honom i ett hrn. Nio personer ur per-sonalen hoppade p honom efter att en filt slngtsver hans huvud. Ytter-ligare elva andra stodoch sg p nr man sattep honom handbojoroch satte sig p honom.Inom tv timmar varSamuel dd. 15

Samuels mor kon-staterade senare: Minson behandlades som en

hund. De satte sig phonom och pressadehonom mot golvet tillshan tog sitt sista ande-tag. Samuel skrek jagkan inte andas om ochom igen, men tyvrr ropade han p hjlp infrdva ron.16

Samuel hade goda skl att frukta neurolep-tikumet Haldol, den nervgripande drogen.

Neuroleptika orsakar ofta svrigheter atttnka, dlig koncentrationsfrmga, mardrmmar,knslomssig trghet, pltsliga okontrollerademuskelkramper och spasmer, grimaserande ochfrvridna ansiktsuttryck, och okontrollerade

rrelser srskilt i benen. En potentiellt desdigereffekt r malignt neuroleptika syndrom, vilketinkluderar muskelstelhet, frndrat psykiskt till-stnd, oregelbunden puls, blodtrycksfrndringaroch hjrtproblem.

Robert Whitaker, frfattare tillMad in America,en fngslande bok som tcker historien om dessaoch andra personlighetsfrndrande droger,

beskriver ett annat problem: Neuroleptika dm-par psykoser tillflligt men i lngden gr de

patienterna mer biolo-giskt beroende av det.En ytterligare paradoxaleffekt r en biverkn-ing kallad akatisi [a, utan;kathisia, sitta; en ofrm-ga att sitta still]. Dethr tillstndet utlser enextrem inre oro och rast-lshet. Patienten gr

oavbrutet av och an, kaninte sitta stilla och vridersina hnder hand-lingar som reflekterarinre kval. Den hr bief-fekten r ocks kopplad

till vldsbenget beteende.17Fastn allmnheten kanske tror att galna

mnniskor alltid upptrder p ett vldsamt stt,kom Whitaker fram till att s inte var fallet medmentalpatienter fre infrandet av neuroleptika.Fre 1955 fann fyra studier, att patienter somslppts ut frn psykiatriska inrttningar begick

brott i antingen samma eller lgre grad n denvanliga befolkningen. Men, tta studier som

K A P I T E L T V

K e m i s k a t v n g s t r j o r11

KAPITEL TVKemiskatvngstrjor

Patienter som ordinerats neuroleptikaupplevde smrtor s starka att de ville

hoppa ur skinnet och ngest avohyggliga proportioner. En kvinna slogsitt huvud mot vggen och skrek: Jag

vill bara bli av med den hr kroppen!

Robert Whitaker,Frfattare till Mad in America, 2002


14/28

genomfrdes mellan 1965 och 1979, slog fast attfrislppta patienter blev arresterade i hgre gradn den vanliga befolkningen Akatisi var ocksen klart bidragande faktor.18

Nr utredare slutligen underskte akatisi,fick patienterna dem verkligen att frst vad detvar, sger Whitaker. De upplevde smrtor sstarka att de ville hoppa ur skinnet och ngest avohyggliga proportioner. En kvinna slog sitthuvud mot vggen och skrek: Jag vill bara bli avmed den hr kroppen!19

Studier visade hur patienter som led av akatisi,som var utlst av droger, frskte komma bort frnsitt elnde genom atthoppa frn byggnaderoch knivhugga ellerhnga sig. I en under-

skning led 79 procentav mentalpatienternasom hade frskt ta livetav sig av akatisi.20 Olikautredare fann att den hr

bieffekten regelbundetgjorde patienter mervldsbengna och gaveffekten smeknamnettoxiskt beteende.21

En underskning som genomfrdes 1990 fast-stllde att 50 procent av alla brk p en psykiatrisk

avdelning kunde bindas till akatisi. nnu en komtill slutsatsen att mttliga till hga doser av ett neu-roleptikum, gjorde hlften av patienterna mrk-

bart mer aggressiva. Patienter beskrev ett vld-samt begr att misshandla vem som helst inrhetenoch en nskan att vilja dda de j-a svi-nen som plgade dem p det hr viset.22

ldre antidepressiva medel (tricykliska) kanorsaka passivitet, svrigheter att tnka, frvirring,dlig koncentration, minnessvrigheter, mar-drmmar och panikknslor. De kan ocks orsakavanfrestllningar, maniska reaktioner, delirium,epileptiska attacker, leverskador, hjrtattacker ochslaganfall.

ven den senaste selektiva serotoninte-rupptagshmmaren (SSRI) kan orsaka akatisi ochhar satts i samband med en serie skottlossningarp skolor i USA och p andra hll. I en brittisk rap-port frn 1998 avsljades att tminstone 5 procentav SSRI-patienterna led av vanligt vedertagna

biverkningar som inkluderade oro, ngest ochnervositet. Cirka 5 procent av de rapporterade

biverkningarna inkluderade aggression, halluci-nationer och personlighetsfrndringar.23

Enligt lkemedelstillverkarens egen text pfrpackningarna kan dessa droger orsaka bisar-ra drmmar, aptitlshet, impotens och frvir-

ring. Japanska forsk-are rapporterade attavsevrda mngder avdessa antidepressiva

droger kan ackumu-leras i lungorna ochutlsas p en giftigniv nr ytterligare ettantidepressivt medel

blir ordinerat .24Effekter frn absti-

nens ger precis likadramatiska effekter. Dr

John Zajecka rapporter-ade iJournal of Clinical Psychiatry att oron och irri-tationen som upplevs av patienter som upphr

med att ta SSRI, kan orsaka aggressivitet ochsjlvmordsimpulser. 25 I den brittiska lkartid-skriften Lancet, rapporterar dr Miki Bloch attpatienter hade blivit sjlvmordsbengna och ftttankar p att dda andra efter att ha slutat medett antidepressivt medel. En man hade tankar patt skada sina egna barn.26

De kemiska tvngsmetoder som dagenspsykiatriker anvnder sig av, fungerar lika dligtoch och r potentiellt lika ddliga som psykia-trins ldre fysiska tvngsmetoder. Drogterapifungerar faktiskt s att den frvrrar existerandepsykiska problem och skapar nya, bde frindividen och samhllet.

K A P I T E L T V K e m i s k a t v n g s t r j o r

12

Anvndningen av kemiska

tvngsmetoder av dagenspsykiatriker, r lika odugligtoch potentiellt ddligt som

psykiatrins ldre fysiskatvngsmetoder.


15/28

Mnga medicinskastudier presenterarnu bevis fr att

psykiatriska drogerframkallar vld ellesjlvmordstendenserhos personer. Historr fylld med exempe

frn alla sidor avspektrat frnmordfrsket pReagan av JohnHinkley (till vnste

till Andrea Yates somrdade sina fem ba

S tidigt som 1975 rap-porterade tidningenComprehensive Psy-chiatry att akatisi, en oftaupptrdande biverkning avneuroleptika, frknippadesmed starka upplevelser avskrck, fruktan, ilska ellerraseri, ngest och obestm-bara kroppsliga besvr.27

I detta sammanhangrapporterade The AmericanJournal of Forensic Psy-

chiatryom fallet med en 23-rig man som injiceradesmed ett kraftigt lugnande

medel i mottagningsrummetp en psykiatrisk klinik. Efterinjektionen flydde mannentill en park, kldde av sigoch frskte vldta en kvin-na. Artikeln beskrev vidarehur han fortsatte nedfrgatan, slog snder ytter-drren p ett hus och togsig in till en 81-rig kvinnasom lg och sov. Han sloghenne hrt med knytnvar-

na varefter han hgghenne upprepade gngermed knivar som han hittat,

varp kvinnan dog.I artikeln stod vidare

att han sedan sprang p enannan kvinna som var utemed sitt barn och hgghenne upprepade gnger

varp han fortsatte till nstaperson han trffade p

ytterligare en kvinna som han verfll och skadadesvrt.28

Rapporten beskrev fyra andra fall av vld som till-skrevs akatisi, framkallat av samma neuroleptikum. I ett fallhade en 35-rig man ftt [drogen] som patient p vrd-central under ungefr fyra mnader och han beskrev hurdet rusade i hans huvud, han knde sig speedad och ficken kraftig smrta i huvudet och impulsen att sticka nerngon fr att bli av med smrtan.

En rapport som publicerades i The Journal of theAmerican Medical Associationgav ocks prov p denenorma oro som ofta tfljer akatisi. Fyra dagar efter detatt en man som beskrevs i rapporten hade brjat ta ettneuroleptikum upplevde han en okontrollerbar upprrd-

het, kunde inte sitta still utan gick av och an i flera timmar.

Efter att ha klagat ver enhoppande knsla inombordsoch ett vldsamt begr att ver-falla ngon i sin nrhet, ver-fll mannen sin hund ochfrskte dda den. Forskarenppekade det ironiska i att dro-

gen orsakade vldsbeteende,det beteende som det varmenat att drogen skulle mil-dra29

I sin bok, 1991, In theBelly of the Beast, beskrev

Jack Henry Abbott hur akatisikunde vnda ut och in psaker: De hr drogerna lug-nar inte ned eller fr ordningp nerverna. De attackerar.

De attackerar s djupt inuti en att man inte kanlokalisera kllan till smrtan. Musklerna i underkkengr brsrkargng, man biter sig inne i munnen och enskkar lser sig och smrtan dunkar. Det hr hller i sigfyra timmar om dagen. Ryggraden styvnar s att manknappt kan rra huvudet eller nacken och ibland bjersig ryggen s att man inte kan st upp. Smrtan arbetarsig in i fibrerna. Smrtan gr en rastls s man knneratt man mste rra p sig, vanka av och an. Och sedan,s fort man brjar g fram och tillbaka s intrffar detmotsatta, att man mste stta sig och vila. Fram ochtillbaka, upp och ned gr man med smrtor som maninte kan lokalisera. Denna bottenlsa ngest r svervldigande att man inte kan knna ngon lttnad

ens nr man andas.30

FALLRAPPORTER OM VERGREPPHjlp blir svek


16/28

Inom psykiatrin kallas alladessadiagnoser fr strningar, eftersominte ngra av dem r faststllda

medicinska sjukdomar.

Psykiska strningar grundas psikter, inte vetenskap. De faststllsgenom omrstning av medlemmar iAmerican Psychiatric Association.

Norman Sartorius, fre detta ord-frande i World PsychiatricAssociation, frkunnade: Den tid

d psykiatriker ansg att de kundebota de psykiskt sjuka r frbi. Iframtiden mste de psykiskt sjukalra sig att leva med sin sjukdom.

Dr Rex Cowdry, direktr vidNational Institute for Mental Health,medgav infr den amerikanskakongressen att psykiatriker inte vetorsakerna till ngon mentalsjukdom, och att de inte heller harngra metoder n fr att botadessa sjukdomar.

12

34

VIKTIGA FAKTA


17/28

K A P I T E L T R ED i a g n o s t i s k t b e d r g e r i

15

KAPITEL TREDiagnostisktbedrgeri

Inom medicinen finns strikta kriterier fr nr manskall f kalla ett tillstnd fr sjukdom. Utver engrupp av frutsgbara symptom, mste orsaken tillsymtomen eller ngon frstelse av dess fysiologi(funktion) faststllas. Malaria r en sjukdom som

orsakas av en parasit som verfrs frn en infekterad tillen icke-infekterad individ genom en specifik myggas bett.Symtom p malaria r periodisk frossa och feber.

I frnvaron av knd orsak eller fysiologi, kallas engrupp av symtom som antas vara beslktade fr en str-ning. Inom psykiatrin kallas alla dessa diagnoserstrningar, fastn ingen avdem r konstaterade sjuk-domar, sger dr JosephGlenmullen vid HarvardMedical School. Faktum ratt psykiatrin aldrig haravancerat lngre n teori,gissningar och sikter.

Dr Rex Cowdry , direk-

tr fr National Institute for Mental Health (NIMH)vittnade 1995 infr den amerikanska kongressen:Under fem rtionden har den forskning som sttts ochletts av NIMH definierat krnsymtomen p sju menta-la sjukdomar. Emellertid s vet vi inte orsakerna. Vihar nnu inte metoderna fr att bota dessa sjukdomar.31

[Vr kursivering]Definitionerna p dessa krnsymtom utgr

American Psychiatric Associations Diagnostic andStatistical Manual of Mental Disorders (DSM) och dess fl-

jeslagare, International Classifications of Diseases (ICD) kapit-let fr psykiska sjukdomar och beteendestrningar.Strningarna beslutas genom omrstning av medlem-mar i American Psychiatric Association. Psykiatrins ochpsykologins strningar grundas inte p vetenskap.

Professor Herb Kutchins frn statsuniversitetet iKarlifornien, Sacramento, och professor Stuart A. Kirk frnstatsuniversitetet i New York-Albany, frfattare tillMakingUs Crazy, sger: Det finns sannerligen mnga illusion-er om DSM och mycket starka behov bland dessupphovsmn av att tro att deras drmmar om veten-skaplig frtrfflighet och praktisk nytta har frverkli-gats. Det vill sga, att dess diagnostiska kriterier har

stttat upp giltigheten, tillfrlitligheten och exakthetenfr de diagnoser som anvnds av kliniker inom mental-hlsovrden.32 Den bittra verkligheten r att DSM utan

framgng har frskt graalltfr mnga mnskligaproblem till medicinskaproblem.

Dr Thomas Dorman,specialist i invrtes medicinoch medlem i The RoyalCollege of Physicians iStorbritannien och Kanada,

skriver: Kort sagt, hela verksamheten med att skapapsykiatriska kategorier av sjukdomar och att ge demformell status via konsensus och drefter frse demmed koder, vilket i sin tur leder till att frskringsbolagkan faktureras, r inget annat n ett omfattande be-drgeri som ger psykiatrin en pseudovetenskapligaura. Bedragarna livnr sig naturligtvis p offentligamedel.33

Emellertid r den bittra medicinen s mycket mern bara DSMs misslyckande, och psykiatrikerna r myck-et mer n bara skojare som lever hgt p allmnhetens

bekostnad. Den bittra sanningen r att i psykiatrikers hn-der, har dessa diagnostiska instruktionsbcker anvnts tillatt besluta om mnniskors de, vilket ofta lett till vervldoch ddsfall.

Den bittra sanningen r att i psykiatrikers

hnder, har dessa diagnostiska instruktions-

bcker anvnts till att besluta om mnniskors

de, vilket ofta lett till vervld och ddsfall.


18/28

Det r ett vlknt medicinskt faktumatt odiagnosticerade och obehand-lade kroppsliga sjukdomar gersamma mentala symtom som de

som psykiatrin vljer att definierasom psykisk strning.

Det finns humana alternativ till detpsykiatriska monopolet. Mnniskorsom befinner sig i en desperat situ-ation mste f ordentlig och effek-tivmedicinskvrd.

Den italienske lkaren Giorgio

Antonucci erbjd drogfri behand-ling till patienter som psykiatrikerhade betecknat som farliga, mensom efter ordentlig medicinsk vrdoch kommunikation blev stabilaoch kunde skrivas ut frn sjukhuset.

Anvndning av fysiska ochmekaniska tvngsmetoderutgr krnkningar och brolagligfrklaras.

4

3

1

2

VIKTIGA FAKTA


19/28

Dr Sydney Walker III, neurolog ochpsykiatriker, frfattare till A dose ofsanity, avfrdar Diagnostic and Statis-tical Manual of Mental Disorders, ochsger att den har lett till ondig

neddrogning av miljontals mnniskor som hadekunnat bli diagnosticerade, behandlade och botadeutan anvndning av toxisk och potentiellt ddlig

medicinering34Charles B. Inlander, ordfrande i The People's

Medical Society, ochhans kollegor, skrev iMedicine on Trial: Mn-niskor med verkliga ellerphittade psykiatriskadiagnoser feldiagnos-ticeras och skadas ifrvnansvrt hg ut-strckning Flera avdem har inga psykiska

problem men uppvisar symptom som liknar psykiskatillstnd. Detta leder till att de feldiagnosticeras, gesdroger, tas in p institution och glider in i glmskansmrker, varifrn de kanske aldrig tervnder35

Forskare har berttat: De vanligast medicinsktskapade psykiatriska symtomen r apati, ngest, syn-hallucinationer, humr- och personlighetsfrnd-ringar, demens, frvirring, smnproblem, nedsattkoncentrationsfrmga, frndrat kommunikations-mnster, hjrtklappning, nocturia [stark nattlig urin-utsndring], sklvningar samt frvirring.

Det finns inget enskilt psykiatriskt symtomsom inte kan orsakas eller frvrras av olika kropps-liga sjukdomar, sade forskaren Erwin Koranyi i enkanadensisk studie.

Psykiatriker vljer flagrant och stndigt att igno-rera dessa bevis. Inte desto mindre r det ett medi-cinskt faktum att odiagnosticerade och obehandladekroppsliga sjukdomar, ger just samma mentala ochkroppsliga symtom som psykiatrin vljer att definierasom symptom p ett obehandlat psykiskt tillstnd.Den avgrande skillnaden r att ett korrekt diagnos-tiserat och behandlat kroppsligt tillstnd botar sjuk-

domen och de psykiska och fysiska symptomenfrsvinner drmed. I motsats till det s faststller

psykiatriska diagnoser avfrmodade mentala sjuk-domar aldrig orsaken, ochdrfr botas aldrig sjuk-domen och symtomenenfrvrras, i de fall drbehandlingen inte ledertill dden.

Det finns humanaalternativ till den psykia-

triska industrins monopol. Mnniskor som befinnersig i en desperat situation mste f ordentlig ocheffektiv medicinsk vrd. Riktig medicinsk vrd, rikligtmed nring, sund och trygg omgivning samtaktiviteter som frmjar sjlvknslan, kommer att gralngt mycket mer fr en uppriven person n terkom-mande neddrogning, elchocker, vldsamma tvngs-metoder och andra psykiatriska vergrepp.

Psykiatriska inrttningar br ha icke-psykia-triska lkare i sin personal, och frses med komplettutrustning fr diagnostik med vars hjlp man kanfinna underliggande, odiagnosticerade, kroppsligatillstnd. Sdan diagnostisering skulle kunnafrhindra uppskattningsvis 40 procent av psykia-triska intagningar.

Att terupprttaelementr humanitet

K A P I T E L F Y R AA t t t e r u p p r t t a e l e m e n t r h u m a n i t e t

17

Psykiatriska inrttningar br frsesmed komplett utrustning fr diagnos-tik, fr att finna underliggande, odi-agnosticerade, kroppsliga tillstndsom pverkar den mentala hlsan

KAPITEL FYRA


20/28

IImola, Italien, har dr Giorgio Antonucci utvecklatett program utan droger fr att behandla

schizofreni och har uppntt betydligt strreframgngar n psykiatrins avhumanisering och kro-niska neddrogning.

Dr Antonucci var fast vertygad om det mnskli-ga livets vrde och att kommunikation, inte p-tvingad insprrning och omnsklig fysisk behandling,kan lka ven de som r allvarligt strda.

P Osservanzas institut har dr Antonucci behand-lat dussintals av s kallade schizofrena kvinnor, avvilka de flesta stndigt var fastspnda vid sina sngar(vissa upp till 20 r). Tvngstrjor anvndes, lika vlsom plastmasker fr att hindra patienterna frn att

bitas.Dr Antonucci brjade frige kvinnorna frn derasfngenskap och tillbringade mnga, mnga timmarvarje dag med att prata med dem och brt igenomderas sinnesfrvirring och ngest. I vart och ett av

fallen lyssnade dr Antonucci till deras berttelser frnr av frtvivlan och institutionellt lidande.

Under dr Antonuccis ledarskap, avskaffades allpsykiatrisk behandling och ngra av de mestfrtryckande psykiatriska avdelningarna utrymdes.Han sg till att patienterna behandlades med med-knsla, respekt och utan anvndning av droger.Faktum r att under hans vgledning omvandladesavdelningen frn inrttningens vldsammaste till denlugnaste. Efter ngra mnader var hans farligapatienter fria och kunde promenera omkring isjukhusets trdgrd. S smningom stabiliserades deoch skrevs ut frn sjukhuset; mnga lrde sig lsa ochskriva samt arbeta och ta hand om sig sjlva fr frsta

gngen i livet.Alternativa program blev ocks billigare frsamhllet. Detta och ett antal liknande program utgren bestende vittnesbrd om existensen av bde verk-liga svar och hopp fr de som r svrt drabbade.

VERKLIG HJLPAtt bota de obotliga utan psykiatri

Dr Giorgi Antonuccibefriade dussintals

obotbara patientermed deltagande,kommunikation

och respekt


21/28

REKOMMENDATIONERRekommendationerAnvndning av fysiskt och mekaniskt tvng br frbjudas. Tills detta sker, brall psykiatrisk personal och psykiatriker som ger tillstnd till tgrden talasi den hndelse att tvnget resulterar i kroppsskada eller dd.

Den som blivit utsatt fr vergrepp, vld eller blivit insprrad p falska grunderav psykiatriker eller annan utvare inom mental hlsa, br gra en anmlan till

polis och skicka en kopia av anmlan till KMR.

Yrka p tal och anml ven till medicinska, psykologiska instanser eller till-synsmyndigheter som kan underska och terkalla eller suspendera psykiatrik-ers eller psykologers legitimation eller tillstnd.

Om du, en slkting eller vn har blivit intagen p en psykiatrisk inrttning pfalska grunder, och dr utsatts fr vergrepp, vld eller har skadats av ngonsom r yrkesverksam inom mental hlsa sk d advokathjlp fr att inledacivilprocess mot alla psykiatriker som bryter mot lagen och mot deras sjukhus,frbund eller lrosten fr ersttning fr sveda och verk. Lt KMR f vetskapom din situation.

Rttsligt skydd br etableras fr att skerstlla att psykiatriker och psykologerfrhindras att krnka individers civila, politiska, ekonomiska, medborgerliga,religisa och kulturella rttigheter som de r beskrivna i grundlagen, i FNsallmnna deklaration fr mnskliga rttigheter, det internationella avtalet ommedborgerliga och politiska rttigheter och i andra tillmpliga verenskom-melser om civila eller mnskliga rttigheter.

Det skadliga inflytandet frn psykiatrin har gett fritt utlopp fr frstrelse i helasamhllet, srskilt p sjukhus, utbildningssystem och fngelser.Medborgargrupper och ansvariga regeringstjnstemn br arbeta tillsammansfr att avslja och avskaffa psykiatrins dolda manipulering av samhllet.

1

23

4

5

6

D D L I G A T V N G S M E T O D E RR e k o m m e n d a t i o n e r

19


22/28

ommittn fr Mnskliga Rttighetergrundades 1969 av Scientologi-kyrkanfr att underska och avslja psykia-triska brott mot de mnskliga rttigheter-na och fr att rensa upp inom den psyki-atriska vrden. I dag finns 130

lokalavdelningar i 31 lnder. Kommittn har en rdgi-vande styrelse, vars ledamter kallas kommissionrer,

med bl.a. lkare, jurister, pedagoger, artister, affrsmnsamt medborgar- och mnniskorttsrepresentanter.

KMR ger inga medicinska eller juridiska rd, menhar ett nra samarbete med lkare och stdjer medicin-ska, men inte psykiatriska behandlingar. KMR befattarsig i frsta hand med psykiatrins bedrgliga anvnd-ning av diagnoser som inte r grundade p veten-skap eller medicinska kriterier. Grundat p dessa falskadiagnoser rttfrdigar psykiatriker sina skadliga

behandlingar, som inbegriper personlighetsfrnd-rande droger, vilka dljer individens underliggandeproblem och frhindrar tillfrisknande.

KMRs arbete gr i linje med FNs allmnna frklar-

ing om de mnskliga rttigheterna, framfr allt de fl-jande punkterna som psykiatriker vertrder dagligen:

Artikel 3: Envar har rtt till liv, frihet och person-lig skerhet.

Artikel 5: Ingen m utsttas fr tortyr eller grym,omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraff-ning.

Artikel 7: Alla r lika infr lagen och r utantskillnad berttigade till lika skydd frn lagens sida.Alla r berttigade till lika skydd mot varje tskillnad i

strid med denna frklaring och mot varje framkallandeav sdan tskillnad.

Genom psykiatrikers falska diagnoser, stigma-tiserande etiketter, godtyckliga lagar fr tvngsintag-ning och brutala avpersonaliserande behandlingarskadas tusentals individer samt frnekas sina grund-lggande mnskliga rttigheter.

KMR har stadkommit hundratals reformergenom vittnesml i samband med utfrgningar infrlagstiftande frsamlingar, genom offentliga frhr ompsykiatriska vergrepp, och genom att samarbeta medmedia, lagstiftare och statliga befattningshavare verhela vrlden.

K O M M I T T Nf r M n s k l i g a R t t i g h e t e r

20

Kommittn frMnskliga Rttigheter

K


23/28

Dr John Breeding, fil dr;psykolog och frfattare

Jag r hedrad att f delta i KMRspgende arbete med att frsvara oss allamot psykiatrins falska vertygelser ochskadliga verksamhet. Jag har gjort en hel delav mitt arbete i samarbete med KMR och jaguppskattar deras personal. Det finnsorkneliga skador orsakade av psykiatrinidag och tvnget r helt enkelt fruktansvrt.Emellertid blir fler och fler mnniskormedvetna och vidtar tgrder tack vareKMR.

Dennis CowanUtredare av mentalvrdsbedgerier:

Jag skulle vilja gratulera Kommittnfr Mnskliga Rttigheter fr deras idogaarbete med att avslja bedrgliga ochskadliga verksamheter inom omrdet

mental hlsa. KMR-personalen utgr enhngiven grupp. Deras sakkunskap,publikationer och rapporter r redskap frvarje utredare som leder utredningar avbedrgeri inom mentalvrden eller annanbrottslig verksamhet i systemet. KMRsarbete och material gr ocks konsumenteroch allmnheten uppmrksamma p gradenav mentalvrdsbedrgerier och vergreppoch att de ocks, ltt kan falla offer fr det.

Mike Moncriefsenator frn Texas:

Anstrngningar som grs av organisa-tioner som den hr r livsviktiga i kampenatt skydda individer mot vergrepp, som devi avsljade i Texas och p andra stllen inationen.

KOMMITTN FR MNSKLIGA RTTIGHETERundersker och exponerar krnkningar av mnskliga rttigheter. KMR har ett nrasamarbete med andra grupper och personer som har syftet att rensa upp inom den

psykiatriska vrden, och kommer att fortstta sitt arbete tills psykiatrins vergrepp harupphrt, och mnskliga rttigheter och vrdighet r en sjlvklarhet fr alla mnniskor.

Fr ytterligare information:CCHR International

6616 Sunset Blvd.Los Angeles, CA, USA 90028

Telephone: (001) 323 467-4242 (001) 800 869-2247 Fax: (001) 323 467-3720www.cchr.org e-mail: [email protected]

eller kontakta nrmaste KMR-kontor:KMRBox 2

124 21 Bandhagentel: 08-83 85 18

KMRBox 171 00

402 61 Gteborgtel: 031-12 23 54

KMRs UPPGIFT


24/28

K O M M I T T N

f r M n s k l i g a R t t i g h e t e r22

KMRs kommissionrer bistr KMR utifrnsina professionella kunskapsomrden i dessreformarbete inom omrdet mentalvrd och fratt skerstlla de mentalsjukas rttigheter.

Internationella KMRJan EastgateInternationella Kommittnfr Mnskliga RttigheterLos Angeles

Nationell ordfrandeBruce WisemanKommittn fr MnskligaRttigheter USA

Styrelseledamot i Kommittnfr Mnskliga Rttigheter

Isadore M. Chait

Grundande kommissionrDr. Thomas Szasz,Professor emeritus i psykiatriState University of New YorkHealth Science Center

Konst och underhllningJason BegheDavid CampbellRaven Kane Campbell

Nancy CartwrightKate CeberanoChick CoreaBodhi Elfman

Jenna ElfmanIsaac HayesSteven David HorwichMark IshamDonna Isham

Jason LeeGeoff LevinGordon Lewis

Juliette LewisMarisol Nichols

John Novello

David PomeranzHarriet SchockMichelle StaffordCass WarnerMiles Watkins

Kelly YaegermannPolitik och juridikTim Bowles, Esq.Lars EngstrandLev Levinson

Jonathan W. Lubell, LL.B.Lord Duncan McNairKendrick Moxon, Esq.

Vetenskap, medicin och hlsaGiorgio Antonucci, M.D.Mark Barber, D.D.S.

Shelley Beckmann, Ph.D.Mary Ann Block, D.O.Roberto Cestari, M.D.(ven President KMR Italien)Lloyd McPheeConrad Maulfair, D.O.Coleen MaulfairClinton Ray MillerMary Jo Pagel, M.D.Lawrence Retief, M.D.Megan Shields, M.D.William Tutman, Ph.D.Michael Wisner

Julian Whitaker, M.D.Sergej Zapuskalov, M.D.

UtbildningGleb Dubov, Ph.D.Bev EakmanNickolai PavlovskyProf. Anatoli Prokopenko

ReligionRev. Doctor Jim Nicholls

Affrsverksamhet

Lawrence AnthonyRoberto Santos

INTERNATIONELLA KMRKommissionrer och rdgivande styrelse


25/28

KMR AustralienCitizens Commission onHuman Rights AustraliaP.O. Box 562Broadway, New South Wales2007 AustralienTelefon: 00 612-9211-4787

Fax: 00612-9211-5543E-mail: [email protected]

KMR BelgienCitizens Commission onHuman RightsPostbus 552800 Mechelen 2,BelgienTelefon: 00324-777-124 94

KMR DanmarkMedborgernes Menneske-rettighedskommissionMMK)Faksingevej 9A2700 Brnshj, DanmarkTelefon: 0045 39 62 9039E-mail: [email protected]

KMR FinlandPost Box 14500511 HelsinkiFinlandTel: 00358-9-859 48 69

KMR FrankrikeCommission des Citoyens pourles Droits de lHommeCCDHBP7675561 Paris Cedex 12Frankrike

Telefon: 0033- 1 -40 01 0970Fax: 0033- 1 -40 01 0520E-mail: [email protected]

KMR GreklandCitizens Commission onHuman Rights65, Panepistimiou Str.105 64 AthensGrekland

KMR HollandCitizens Commission onHuman Rights HollandPostbus 360001020 MA, AmsterdamHollandTelefon/Fax: 0031- 20-494 25 10E-mail: [email protected]

KMRIrlandCitizens Commissionon Human RightsAshton House, CastleknockDublin 15IrlandE-Mail: [email protected]

KMR IsraelCitizens Commissionon Human Rights IsraelP.O. Box 3702061369 Tel Aviv, IsraelTelefon: 00972-3-566 06 99Fax: 00972-3-560 18 83

E-mail: [email protected]

KMR ItalienComitato dei Cittadini per iDiritti UmaniCCDUViale Monza 120125 MilanoItalienE-mail: [email protected]

KMR JapanCitizens Commission onHuman Rights Japan2-11-7-7F KitaotsukaToshima-ku Tokyo170-0004, JapanTelefon: 0081-335 76 1741Fax: 0081-335 76 17 41

KMR KanadaCitizens Commission onHuman Rights Toronto27 Carlton St., Suite 304Toronto, OntarioM5B 1L2 KanadaTelefon: 001-416-971-8555E-mail:[email protected]

KMR Lausanne, SchweizCommission des Citoyens pour

les droits de lHommeCCDHCase Postale 5773CH-1002 Lausanne 17SchweizTel: 0041-21-646 62 26E-mail: [email protected]

KMR M onterrey, MexikoCitizens Commission onHuman RightsAvda. Madero 1955 PonienteEsq. Venustiano Carranzaedif. Santos Oficina 735Monterrey, NL MxicoTel: 0052-8-348 03 29Fax: 0052-8-675 86 89E-mail: [email protected]

KMR NepalCitizens Commission onHuman RightsP.O. Box 1679Baneshwor Kathmandu,NepalE-mail: [email protected]

KMR Nya ZeelandCitizens Commission onHuman Rights Nya ZeelandP.O. Box 5257Wellesley StreetAuckland 1, New ZealandTel/fax: 0064-9-580 00 60

E-mail: [email protected]

KMR NorgeMedborgernesmenneskerettighets-kommisjon,MMKPostboks 8902 Youngstorget0028 Oslo, NorgeE-mail: [email protected]

KMR RysslandCitizens Commission onHuman Rights RussiaP.O. Box 35117588 MoskvaRyssland CISTel: 007-095-518 11 00

KMR SpanienComisin de Ciudadanos por losDerechos Humanos, CCDHApdo. de Correos 1805428080 MadridSpanienTel: 0034-63-533 07 14Fax: 0034-91-521 74 05E-mail: [email protected]

KMR StorbritannienCitizens Commission on HumanRights United Kingdom

P.O. Box 188East GrinsteadWest SussexRH19 4RBStorbritannienTel: 0044-(0)1342-31 39 26Fax: 0044-(0)1342-32 55 59E-mail: [email protected]

KMR SverigeKommittn fr MnskligaRttigheter

Box 2124 21 StockholmTel: 08-83 85 18E-mail: [email protected]

KMR SydafrikaCitizens Commission onHuman Rights South AfricaP.O. Box 710Johannesburg 2000SydafrikaTel: 0027-11-615 86 58Fax: 0027-11-615 58 45

KMR TaiwanCitizens Commission onHuman RightsTaichung P.O. Box 36-127Taiwan, ROCE-mail: [email protected]

KMR Tessin, SchweizComitato dei cittadini peri diritti dell uomoCasella postale 6136512 Giubiasco, SchweizE-mail: [email protected]

KMR TjeckienObcansk komise zalidsk prvaVclavsk nmest 17110 00 Prag 1TjeckienTelefon/Fax: 00420-224-009-156E-mail: [email protected]

KMR TysklandKommission fr Verste derPsychiatrie gegenMenschenrechte e.V.KVPMAmalienstrae 49aD-80799 MnchenTysklandTel: 0049-89-273 03 54Fax: 0049-89-289 867 04E-mail: [email protected]

KMR UngernCitizens Commission onHuman Rights HungaryPf. 182

1461 Budapest, UngernTel: 0036-1342-6355Fax: 0036-1344-4724E-mail: [email protected]

KMR Zrich, SchweizCitizens Commission onHuman RightsSektion ZrichPostfach 12078026 Zrich, SchweizTelefon: 0041 1 242 7790E-mail: [email protected]

KMR sterrikeBrgerkommission frMenschenrechte OesterreichPostfach 130A-1072 Wien, sterrikeTelefon: 0043-1-877-02-23Fax: 0043-1-662 80 72E-mail: [email protected]

Nationella KMR-kontor


26/28

1. Jonathan Osborne and Mike Ward, WhenDiscipline Turns Fatal,Austin American Statesman, 18May 2003; Across the Nation, TCB Chronicles,Chronicle One, Apr./May 2000; Dave Reynolds,Texas Panel Passes Restraint Bill, Inclusion DailyExpress, 7 Apr. 2003; Letter to Citizens Commissionon Human Rights from Holly Steele, 8 July 2004.

2. Victor Malarek, The Killing of Stephanie, TheGlobe and Mail, 23 Feb. 2003.

3. Regulation No. 39, The Standards RegardingStaff, Equipment and Management of the Welfare ofthe Elderly in Selected Nursing Institutions (transla-tion), Health & Welfare Ministry, Japan 31 Mar. 1999.

4. I Did Not Plug [Her] Mouth, Yomiuri Newspaper(Japan), 1 Oct. 2003.

5. Seclusion and Restraints: A Failure, Not aTreatment, Protecting Mental Health Patients fromAbuses, California Senate Research Office, Mar.2002, p. 9.

6. Ibid.

7. Eric M. Weiss, A Nationwide Pattern of Death,The Hartford Courant, Internet address:www.courant.com/news/special/restraint/day1.stm.

8. Beating the Odds, Citizens Commission onHuman Rights, Sydney Australia, p. 15.

9. Declaration of Ron Morrison, for Protection and

Advocacy, Inc., Brief of Amicus Curiae in Support ofPlaintiffs , US Court of Appeals, No. 99-56953,9 Mar. 2000.

10. Ibid.

11. Donald Milliken, M.D., Death by Restraint,Canadian Medical Association Journal, 16 June 1998.

12. Anne-Marie Cusac, The Devils Chair, Intendedas a Restraint, It Has Led to Torture and Death, TheProgressive, Apr. 2000; Eric M. Weiss, TwoConnecticut Deaths, Two QuestionableInvestigations,Hartford Courant , 11 Oct. 1998.

13. European Parliament, Annual Report on HumanRights in the World in 2002 and European Unions

Human Rights Policy, Final, A5-0274/2003, 16 July2003, p. 21.

14. Janet Marshall Wilson, J.D. PAI (ProtectionAdvocacy Inc., Los Angeles) Seminar, Strategies toEliminate the Use of Restraints and Seclusion,20 May 2000.

15. Statement of Rita Rangel to Citizens Commissionon Human Rights, Los Angeles office 27 Feb. 2002;Karen Rubin, Mom of Dead Mental Patient Fights

for Rights, San Gabriel Valley Tribune, 22 Sep. 2003.

16. Rita Rangel, Letter to California Senator WesleyChesbro, 15 Aug. 2002.

17. Robert Whitaker,Mad in America: Bad Science, BadMedicine, and the Enduring Mistreatment of the Mentally

Ill, (Perseus Publishing, Massachusetts, 2002), p. 186.18. Ibid., p. 186.

19. Ibid., p. 187.

20. Ibid., p. 187.

21. Ibid., p. 187 188.

22. Ibid., p. 188.

23. Charles Medawar, Antidepressants Hookedon the Happy Drug, What Doctors Dont Tell You, Vol.8., No.11, Mar. 1998, p. 3.

24. Lung Reserve, The Lancet Interactive, Vol. 351,

No. 9099, 31 Jan. 1998.25. Joseph Glenmullen, M.D., Prozac Backlash (Simon& Schuster, New York, 2000), p. 78.

26. Ibid., p. 78.

27. Theodore Van Putten, The Many Faces ofAkathisia, Comprehensive Psychiatry, Vol. 16, No. 1,Feb. 1975, pp. 43 45.

28. Jerome L. Schuffe, M.D., Homicide and SuicideAssociated with Akathisia and Haloperidol,American Journal of Forensic Psychiatry, Vol. 6, No. 2(1985), pp. 3 7

29. Walter K. Keckich, Violence as a Manifestationof Akathisia, The Journal of the American MedicalAssociation, Vol. 240, No. 20 (Nov. 1978), p. 2,185.

30. Op. cit., Robert Whitaker,Mad in America, p. 187,citing Jack Henry Abott, In the Belly of the Beast(Vintage Books, 1991), pp, 33 36.

31. Hearings before a Subcommittee of theCommittee on Appropriations House ofRepresentatives, Subcommittee on the Departmentsof Labor, Health and Human Services, Education,and Related Agencies, Appropriations for 1996, Part

4, National Institute of Health, National Institute ofMental Health, 22 Mar. 1995, pp. 1161, 1205.

32. Herb Kutchins & Stuart A. Kirk,Making Us Crazy:The Psychiatric Bible and the Creation of Mental

Disorders (The Free Press, New York, 1997), pp. 260,263.

33. Introducing Thomas Dorman, M.D., Internetaddress: www.libertyconferences.com/dorman.htm,accessed: 27 Mar. 2002.

34. Sydney Walker III, M.D., The Hyperactivity Hoax,(St. Martins Paperbacks, New York, 1998), p. 51.

35. Ibid., p. 14.

REFERENSERReferenser


27/28

Den hr publikationen har mjliggjorts med hjlp av anslag frnInternational Association of Scientologists.

Publicerad som information till allmnheten av Kommittn fr Mnskliga Rttigheter.

FOTO: 1: Rick Messina/Hartford Courant; page 7: Earl & Nazima Kowall/Corbis; page 13: Reuters News Media Inc./Corbis;16: Jose Luis Pelaez, Inc/Corbis

2004 CCHR. Alls rttigheter frbehllna. CITIZENS COMMISSION ON HUMAN RIGHTS, CCHR och CCHR-symbolen r varumrken somgs av Citizens Commission on Human Rights. Tryckt i USA. Item #18905-19-Swedish

Kunskap r en vital del i alla initiativ som syftar till att

vnda den krympande sociala spiralen. KMR tar ansvaret

fr denna uppgift p allvar. Genom att gra KMRs

internet-sajt vlknd, genom bcker, informationsbrev och andra

publikationer fr fler och fler patienter, familjer och mnniskortillhrande olika yrkeskategorier, lagstiftare och mnga andra,

korrekt information om psykiatri; de fr veta att det gr att gra

ngonting t den och att man br gra det.

KMRs publikationer, som finns tillgngliga p 15 sprk, informe-

rar om psykiatrins skadliga inflytande p rasism, utbildning,

kvinnofrgor, rttsvsendet, drogrehabilitering, moral, vraldre, religion och mnga andra omrden. Dessa omfattar bl.a.:

KMRSKAPAR OFFENTLIG MEDVETENHET

VARNING: Innan du slutar att ta psykiatriska droger behver du

ska hjlp och rd av en kompetent icke-psykiatrisk lkare.

Rapport och rekommendationer angende bristen p vetenskaplighetoch resultat inom mentalvrdsindustrin

B k vRapport och rekommendationer angende det kriminella monopoletp mental hlsa

B l uRapport och rekommendationer om psykiatrins influenser phlso- och sjukvrden

Rapport och rekommendationer om bristen p vetenskaplighet ipsykiatrisk diagnos

s p g p pRapport och rekommendationer om psykiatriska lgner omallvarliga psykiska strningar

pRapport och rekommendationer angende de destruktivabehandlingsmetoderna ECT och psykokirurgi

T Rapport och rekommendationer angende bruket av tvng ppsykiatriska inrttningar

d o a b f p dRapport om hur psykiatrin skapar dagens drogkris, ochrekommendationer om tgrder

m dRapport och rekommendationer angende metadonprogrammetoch andra ddsbringande drogrehabiliteringsprogram

G D T BRapport och rekommendationer om falska psykiatriska diagnoseroch om att tvinga p unga mnniskor droger

S U p u u s

Rapport och rekommendationer om destruktiva bedmningsformulr

fr psykisk hlsa, vrderingar och program i vra skolor

S p vRapport och rekommendationer om psykiatrins misslyckade

ppenvrdsprogram och andra psykiatriska tvngsprogram

S K f kRapport och rekommendationer om psykiatrins angrepp p konstnrer

A r uRapport och rekommendationer om psykiatrins destruktiva inflytande

p religis tro och religisa utvningar

U p h k l o rEn rapport om och rekommendationer betrffande psykiatrins och

psykologins inverkan p rttsvsende och kriminalvrd

M mRapport och rekommendationer om psykiatrins vergrepp mot vra

ldre

V p k o bRapport och rekommendationer om sexuella vergrepp p patienter

inom den psykiatriska vrden

a pRapport och rekommendationer om psykiatrins roll i den

internationella terrorismen

S RRapport och rekommendationer kring psykiatrins skapande av raskon-

flikter och etnisk rensning.

F M R a m


28/28

Fr att konstatera det sjlvklara s antas

inte psykiatrisk vrd ta livet av patienteroch ingen frvntar sig att patienter dr

p mentalsjukhus. nd intrffar detta, i

tysthet, infr psykiatrikerns vakande ga,

varje dag p institutioner runt om i

vrlden. Psykiatrins tvngsmetoder r

vervld och misshandel i alla avseenden

utom ett. De r tilltna enligt lagen.

Och p grund drav dr tusentals

individer rligen. Jan Eastgate

Ordfrande, Internationella Kommittn

fr Mnskliga Rttigheter

Deadly Restraints Svenska Opt

Documents

Transcript of Deadly Restraints Svenska Opt