ARM Beskr Rb65 Erold

7/30/2019 ARM Beskr Rb65 Erold

1/61

2011-12-07 Sid 1 (61)

Arboga Robotmuseum Kortfattad systembeskrivning RB365 Underlag: Erold Viklund

Introduktion till Bloodhound MK I(i Sverige benmnd RB 365)

Kortfattad systembeskrivning av Erold Viklund(frn vintervistet p Frsn 2007/8)

Denna beskrivning av luftvrns-robotsystem Bloodhound MK I(RB 365) r gjord efter den versikt-liga informationspublikation, som

frdigstlldes nr Bloodhound 1 ibrjan av 1960-talet skulle tas itjnst i Storbritannien. I stora dragfljer den frlagans disposition och rdelvis en direktversttning avdenna. Det br observeras attfrlagan r utformad fr brittiskafrhllanden betrffande strategi ochgrupperingsfilosofi.

Fr att gra beskrivningen kommuni-

cerbar och underltta referens tillngot speciellt avsnitt i texten harparagrafindelning enligt frlagansmnster anvnts.

Allmn versikt A/001Huvudenheterna beskrivs frst kortfattat betrffande uppgift och funktion och gnassenare en mer detaljerad beskrivning under deras respektive rubrik.

Systemenheter A/002Robotsystem Bloodhound bestr av fljande huvudenheter:

Roboten Lavetten och dess serviceenhet Robotgruppcentral Belysningsradar Radar och operatrsutrymme fr invisning fre insats Underhllsfaciliteter


2/61

2011-12-07 Sid 2 (61)


Roboten A/003.Roboten r ett mark mot luftml-vapen,konstruerat och avsett fr bekmpning avanfallande flygplan. Den avfyras frn en specielllavett ( fig. 1. ) och accelereras av fyra raketerunder knappt tre sekunder till en hastighet avMach 1,75. Drefter drivs den av tvramjetmotorer under fortsatt acceleration till enfart mellan Mach 1,75 och Mach 2,2, beroendep marschhjden. Roboten har fast stabilisatoroch rrliga vingar och manvrerar genom attvrida dem. Kroppens rrelser i gir- och tippledblir drmed frhllandevis sm.

Fig 1. Robot p lavett

Robotens enheter. Deras placering. A/004Enheternas i roboten placering visas i fig. 2. Fr att frenkla beskrivningen av robotenkan den delas in i ett antal sektioner. De r:

- Radom och mlskarutrymme- Stridsdel- Frmre brnsletank- Utrymme fr vingarnas manvermekanism- Bakre brnsletank- Hydraulenhet- Bakkropp

Fig. 2.

Radom och mlskare A/005


3/61

2011-12-07 Sid 3 (61)


Radomen (1 i fig. 2) utgr robotens nos och r ett aerodynamiskt effektivt skydd tmlskarantennen och dess reflektor (2 i fig. 2). Den r fst vid mlskarutrymmets skalmed skruvar och de bda bildar ett tryckttt utrymme fr mlskarens och styrsystemetselektronik, vxelstrmsgeneratorn (33) och hydraulmekanismen fr antennstyrningen.

Stridsdelen A/006.Mlskarutrymmets bakre ram r fst vid frmre ramen p stridsdelens utrymme med

snabbkopplingar. Det utrymmet innehller, frutom sprngladdningen (6), dess tndare(5), zonrret (4) och en dopplertransponder (32) som kan anvndas fr att initierasjlvdestruktion av roboten. P insidan av stridsdelsutrymmet sitter ocks, jmtfrdelade, fyra antenner fr zonrret.

Frmre brnsletanken. A/007.Bakom stridsdelsutrymmet sitter frmre brnsletanken (30), vars frmre och bakre gavelr gjutna och tillverkade av en magnesiumlegering. Brnslet frvaras i en elastiskgummiblsa inuti tanken. Tryckluft som tas frn hjlpapparaternas luftintag (7) anvndsfr att driva ut brnsle frn tanken.

Vingdomkrafternas utrymme. A/008.Utrymmet (8) mellan frmre brnsletanken och centralskottet (28) innehller vingls-ningarna (29), som r monterade p bakre tankgaveln, och turbopumpen fr brnsle(28) samt vingdomkrafterna (27) som sitter monterade p framsidan av centralskottet.En tapp (24) p vardera vingen passar in i en ursparing i centralskottet.

Bakre brnsletanken. A/009.Bakre brnsletanken (25) r placerad mellan bakre delen av centralskottet och ett gjutetskott som r bultat till fackverket. Brnslet frvaras i en gummisck, identiskt lika dn ifrmre tanken. De bda tankarna r frbundna med varandra som kommunierande krloch brnslet trycks till rammotorerna av brnslepumpen.

Hydraulutrymmet. A/010.Hydraulrummet (14) strcker sig frn bakre gaveln av bakre brnsletanken tillstjrtskottet (20) och inrymmer hjlpkraftenheten (23), machtalsregulatorn (22) ochhydraulackumulatorn (21) fr hgtrycksolja. Utrymmet tcks av tv paneler som ventcker bakre brnsletanken. Hgra panelen r demonterbar. P vnstra panelen finnsserviceuttag fr hydraulsystemet.

Bakkroppen. A/011.Den del av roboten som strcker sig frn stjrtskottet till bakre nden benmns vanligenbakkroppen. Bultade till stjrtskottet sitter stabilisaorn (19) och bakre fstena (15) frrammotorerna. Inuti bakkroppen r de bda hydraulackumulatorerna fr lgtryck och pundersidan finns tv anslutningsdon genom vilka roboten strmfrsrjs medan den liggerp lavetten. Hydraulfrsrjningen p lavett grs genom en koaxialutformad anslutning(17) i mitten av robotens akterdel (18).

Robotspecifika system A/012De system som r ndvndiga fr att roboten skall fungera r:( 1 ) Mlfljning och styrning( 2 ) Brnsle och framdrivning( 3 ) Hydraul- och elfrsrjning( 4 ) Zonrr, tndmekanism och stridsladdning

Hr ges en kortfattad beskrivning av dessa system. En mer utvecklad beskrivning gesunder deras respektive rubriker i kapitel B.


4/61

2011-12-07 Sid 4 (61)


Mlfljnings- och styrsystemen A/013Mlfljnings- och styrsystemen r msesidigt beroende av varandra och samverkar fratt gra roboten frmgen att se och g mot ett frutbestmt ml. Den gr det genomen kombination av roll- och pitchmanvrer i s.k. halvaktiv mlfljning.

Mlfljning. A/014.Mfljningssystemet bestr av tv mottagare, nmligen den bakre mottagaren, som taremot signaler direkt frn en markbaserad radar, som belyser mlet och den frmremottagaren som tar emot signaler som snts ut av samma belysningsradar (BRR) ochsedan reflekterats av mlet.

A/015.De direkta signaler, som snts ut frn belysningsradarn, tas emot i en hornantenn, somsitter monterad i robotens akter och leds genom roboten till bakre mottagaren imlskarutrymmet. Bakre mottagaren r innan avfyringen avstmd till en specifikbelysningsradar, varigenom tillfrskrats att frmre mottagaren bara urskiljer signalerfrn mlet som hrrr frn den egna radarn. PRF-vljaren frser ocks frmremottagaren med en triggpuls som anvnds av avstndskretsarna.

A/016.Lokaloscillatorn, som vervakas med en krets fr automatisk frekvenskontroll, som i sintur rttar sig efter den bakre signalen, r kopplad till bda mottagarna. P s sttskerstlls att mlfljningskretsarna frblir rtt avstmda till brvgen frn belysnings-radarn, ven om den reflekterade signalen till frmre mottagaren drabbas av fading.

A/017.Den signal, som reflekteras frn mlet tas emot genom frmre antennen, som r endipol, roterande omkring en parabolisk reflektors huvudaxel. Signalen leds till frmremottagaren, dr den godknns av avstndsvljaren och dr dess amplitudmoduleringanvnds till att korrigera antennens inriktning och robotens flygbana.

A/018.En utsignal frn mottagaren kopplas till zonrret fr att frdrja dess armering. Vidarekan, genom fjrrkontroll av en s.k. Ledexomkopplare, avstndskretsarna modifieras fratt tillta roboten att g ver till passiv mlfljning mot ml som anvnder bredbands-strning.


5/61

2011-12-07 Sid 5 (61)


A/019.Bda mottagarna har kretsar fr automatisk frstrkningsreglering fr att hlla signal-styrkan ngorlunda konstant trots variationer i inkommande signalens styrka, vilket frfrmre mottagarens del kan bero p ndringar i avstnd eller i mlets attityd.

A/020.Robotens frmre antenn r s riktad att den ger en lob, vars centrumlinje beskriver enkon runt reflektorns huvudaxel. Om huvudaxeln r riktad rakt p mlet blir den mottagnasignalens amplitud konstant. Om dremot axeln r riktad ngot vid sidan om mlet blirsignalen approximativt sinusformigt amplitudmodulerad. Faslget hos modulationenindikerar riktningen till mlet frn axeln och amplituden indikerar vinkeln mellan axelnsriktning och riktningen till mlet.

A/021.Riktningsskillnaden mellan reflektorns axel och riktningen till mlet anvnds till att ge ensignal frn frmre mottagaren till styrkretsarna. Styrkretsarna riktar i frsta handreflektorn mot mlet och drefter vingarna s att roboten rollar och tippar till rtt kursmot mlet.

Styrning. A/022.Robotens styrning stadkommes genom en metod i vilken vingarna vrids t motsatt hlls att roboten rollar varefter de stlls in s att roboten svnger runt sin tippaxel. Detbetyder att den information som mlskaren inhmtar mste versttas till tv manver-order, dels en rollorder och dels en tipporder.(Roboten manvrerar p samma stt som fglar. Frfattarens anm.)

A/023.Det rder ett visst frhllande mellan vinkelhastigheten hos siktlinjen till mlet ochvinkelhastigheten hos robotens rrelseriktning i flygbanan. Kvoten mellan dem kallasnavigationskonstant och har vrdet ungefr 6.

A/024.Detta frhllande gr att robotens lngdaxel normalt inte pekar mot mlet utan mot entrffpunkt ngonstans framfr mlet. Reflektorn dremot pekar alltid mot mlet. Den rmonterad i ett kardansystem med tv frihetsgrader, som tillter att den vrids 45 gradert alla hll frn robotens lngdaxel.

Reflektorns styrning. A/025.Vridningen av reflektorn stadkommes med tv servosystem som vrider den i respektivegir- och tippled. Tipp- och girrrelserna rknas relativt robotens axlar och inte relativtantennriktningen. Antennservona fr reflektorn att bibehlla den riktning, som anvisas avantenngyrot, mycket noga. Antenngyrot precederas i sin tur av signalerna frn mlska-

ren att ttt flja siktlinjen till mlet. Eftersom gyrots precessionshastighet r proportio-nell mot styrkan hos de signaler som stadkommer den mste utsignalen frn mottaga-ren vara proportionell mot vinkelhastigheten hos siktlinjen.

A/026.Reflektorn vrids av tv dubbelverkande hydraulkolvar som i sin tur styrs av elektrisktstyrda reglerventiler, som fr sina insgnaler frn servofrstrkarna.

Vingstyrningen. A/027.De belopp med vilka roboten mste rolla och tippa fr att rtt flja sin bana mottrffpunkten representeras av fas- och amplitudvrdena hos den signal som mottagarenhanterar. Signalen skickas till rollkanalen fr att vrida vingarna t motsatt hll och

drmed f roboten att rolla och till tippkanalen fr att vrida dem t samma hll s attroboten vrids kring sin tippaxel.


6/61

2011-12-07 Sid 6 (61)


Framdrivnings- och brnslesystem. A/029.Roboten drivs frn lavetten av fyra startraketer. Efter raketseparationen drivs den ikontrollerad flykt av de bda rammotorerna med flygfotogen som matas fram till dem avbrnslesystemet.

Startraketer. A/030.Startraketerna r placerade symmetriskt runt roboten som visas i fig.1 och r framtillinhakade i en fstanordning p centralskottet och baktill fsta i ett ringformat ok. Derasuppgift r att driva roboten frn lavetten och att accelerera den till en hastighet av Mach1,7, vilket r den hastighet vid vilken rammotorerna kan ge varaktig och tillrckligdragkraft fr att ytterligare accelerera roboten till dess marschfart.

A/031.Var och en av raketerna bestr av en stlcylinder som innehller ungefr 140 kg gjutetkrut som antnds med elektrisk tndare i frmre delen av krutstaven, som har en lngs-gende kanal i mitten. Krutet brinner lngs denna kanal och utt mot stlcylindern. P sstt uppns en ngorlunda konstant dragkraft. Vardera raketen ger mellan 13600 och15800 kp dragkraft under ungefr 2,5 sekunder. Nr deras dragkraft avtar trycks debakt av luftmotstndet och skjuvar av tv skjuvpinnar som hller fast oket vid robot-kroppen. De glider bakt s att hakarna i frmre fstet slpper och sm fenor flker utdem frn roboten utan att stra dess flykt.

Rammotorerna. A/032.De bda rammotorerna sitter monterade p robotkroppen, den ena ovanp och denandra under. De r bultade till fsten p centralskottet och p bakkroppsskottet. Moto-rerna tnds under raketfasen med sex pyrotekniska tndare i vardera motorn s att de islutet av raketfasen har tillrcklig dragkraft fr att accelerera roboten.

A/033.Varje motor bestr av ett rrformigt yttre och i centrum av detta en uppsttning detaljerfr brnslemtning och frbrnning. Luftintagen r utformade fr att ge en form avtvstegskompression och brnslet som pumpas till spridarna sprayas in i den komprime-radee luften och antnds av tndarna. Flamman, som stabiliseras med hjlp av en v-veckad ring hjer temperaturen och kar drmed volymen och hastigheten hos gaserna.Gaserna nr maximal hastighet nr de lmnar utblsningsmunstycket, som harkonvergent/divergent lngdsnitt.

A/034.Maximal dragkraft fs nr brnsle-/luftblandningen r korrekt fr fullstndig frbrnning.En brnsle-/luftreglering, monterad i motorns centralkropp justerar brnslemngden fratt mta det kravet. Fr att begrnsa robotens fart till att ligga i omrdet Mach 1,6 tillMach 2,2 och drmed tillfrskra stabil respons p manversignaler har den frsetts meden machtalsregulator. Reglerutrustningen, som knner av farten, r placerad i hydraulut-rymmet och pverkar verkan hos brnsle-/luftregulatorn s att brnsle-/luftfrhllandetminskas nr roboten ntt sin marschfart.

Brnslesystem. A/035.Brnslet, flygfotogen, frvaras i elastiska gummiblsor i de bda tankarna i flygkroppen.Blsorna r delade i tv rum varav det ena innehller brnslet och det andra, yttre, fyllsoch tryckstts med luft frn hjlpluftintagen (7, fig. 2) mellan rammotorerna och robo-tens vingmanverrum. Detta arrangemang mjliggr en forcerad tillfrsel av brnsle tillbrnslepumpen som matar motorerna. Tankarna r sammankopplade under hela flyg-ningen.

Hydraulsystem. A/036.Hydraulsystemet stadkommer de krafter som erfordras fr att manvrera vingarna ochreflektorn samt fr att driva vxelstrmsgeneratorn. Systemets uppgifter kan uppdelas itre faser: frberedelser p lavetten, startfasen och anflygningen. Under frberedelse-


7/61

2011-12-07 Sid 7 (61)


fasen p lavetten och startfasen behvs kraften bara fr reflektorn och generatornmedan vingarna r lsta i neutrallge med hydrauliskt manvrerade ls. Roboten tillfrsunder frberedelsefasen hydraulkraft frn en yttre pumpenhet genom en koaxialslangoch under startfasen frn tv hydraulackumulatorer av kolvtyp placerade i robotenshydraulutrymme.

A/037.

I slutet av startfasen frmr hjlpkraftenheten, som innehller en turbin, driven med luftfrn hjlpluftintagen, verta frsrjningen av hydraulkraft frn hgtrycksackumulatorenaTv lgtrycksackumulatorer, ven de av kolvtyp, tar upp trycksttar p hjlpkraften-hetens ingngssida.

Elfrsrjning. A/038.Roboten behver en 30 V, 400 Hz, 3-fasspnning och en 115V, 2400 Hz enfasspnning.De levereras av en kraftenhet i mlskarutrymmet. Enheten bestr av en vxelstrms-generator och spnnings- och frekvensregulatorer. Generatorn drivs av en hydraulmotorvia en vxellda.

A/039.Spnningsregulatorn reglerar magnetiseringsstrmmen i vxelstrmsgeneratornsfltlindning och frekvensregulatorn styr en strypventil p motorns hgtryckssida,varigenom motorvarvtalet kontrolleras. Strmfrsrjningsenheten kyls fre avfyring meden yttre kylluftsflkt.

Zonrr, tndsats och stridsladdning. A/040.Zonrret, tndsatsen och stridsladdningen r placerade i robotens stridsdelsutrymme.Zonrret r fst i det skott som utgr framkanten av stridselsutrymmet.och tndsatsenr monterad ihop med stridsdelens framkant. Stridsdelen stds i sin framkant avtndardelen och i bakkanten av en infstning till frmre tankens skott.

A/041.Tndaren, som normalt r skrad, oskras genom en varaktig acceleration. Ungefr 5 6sekunder efter avfyring r initieringskretsarna klara att ta emot tndpuls frn zonrret.Nr roboten kommer inom verkansavstnd snder zonrret en puls till tndsatsen varstndprlor bringar stridsladdningen att detonera. Armeringsmekanismen fortstter att gefter det att oskringen skett och initierar efter en viss tid tndmekanismen om robotenbommar.

Roboten nedmonterad. A/042.Fr att undeltta frvaring och underhll r roboten, nr den inte av beredsskapssklbehver vara tillgnglig, nedmonterad och frpackad i srskilda containers.

Telemetri. A/043.Utrymmen och faciliteter fr telemetrisk utrustning i roboten r frberedda om man villspela in parametrar under en flygning eller utfra prov. Sndare kan installeras i stlletfr stridsdelen i syfte att skicka information om komponenters funktion till en service-station p marken.

A/044.Telemtutrustningen monteras in i stridsdelsutrymmet p exakt samma stt som strids-delen och r en sjlvfrsrjande enhet innehllande en flerkanalsndare som bestr avfljande underenheter:

- 24-kanalers roterande omkopplare- Modulator-

Oscillator- Referensspnning, synkronisering- Tryckgivare


8/61

2011-12-07 Sid 8 (61)


- Ledex ON/OFF-switch fr fjrrkontroll av hg- och lgspnningsfrsrjningen tillsndarna

- Hgspnnings torrbatterier och lgspnnings blyackumulatorerA/045.Den 24-kanaliga switchen r batteridriven och roterar med 100 varv per sekund. Infor-mation frn var och en av de 24 kanalerna snds via en multikanalsndare under

rotationen.

A/046.Sprngning av en robot utan stridsdel kan ,om s behvs, gras med en sprngladdnigsom smetats ut p insidan av stridssdelsutrymmet. Ladddningen kan detoneras antingengenom en tidsinstlld destruktionspuls eller genom en speciellt modulerad signal frnmarken.

Fig. 3 Frsrjningsenheten.

Lavett och extern frsrjningsenhet.

Lavett typ 200. A/047.Lavetten (fig.1) behvs fr att frinstlla roboten fre skott och drmed mjliggra attden gr in i rtt flygbana. Den bestr av tv huvuddelar:

- En servostyrd roterande basdel som kan styras manuellt fr laddning och som viaett servo styrs av belysningsradarn s att roboten omedelbart fre avskjutning r

riktad mot det anvisade mlet.- Ett ramverk som br roboten p en ramp av nollngd. Denna r vridbar i hjd-

led s att den frn horisontellt laddningslge kan eleveras till ett fast lge, 45grader.

A/048.Utver sitt eget hydraul- och elektroniksystem har lavetten anslutningsmjlighet fr attfrsrja roboten med hydraulkraft och kylluft till elektroniken. Den utrustning sombehvs fr dessa funktioner r samlad och inrymd i en srskild frsrjningsenhet. Vidarefinns ledningar dragna fr vervakningsfunktioner och fr avfyring.

Frsrjningsenheten. A/049.Frsrjningsenheten (fig. 3.) inrymmer de delar av hydraul- och kylsystemet som inte frplats i lavettens fundament och en uppsttning apparater som har till uppgift att stlla inreflektorn sedan belysningsradarn fngat och brjat flja mlet. Den utgr sledes en


9/61

2011-12-07 Sid 9 (61)


frbindelselnk mellan RBGC och roboten med avseende p styr- och informations-signaler.

A/050.Den r uppstlld intill lavetten p samma betongplatta som denna och byggd p ettstlfundament. Den skyddas frn startraketernas flammor och mot vder och vind av enplthuv. Olje-. el- och luftledningar mellan frsrjningsenheten och lavetten r frlagda i

ett rr under marken.

RBGC. A/051Robotgruppcentralen, RBGC, r operativt centrum fr vapensystemets eldenhet. Deninnehller elektronikutrustning som automatiskt styr den slutliga frinstllningen avelddenhetens robotar och inriktningen av dess lavetter. Den fr invisningsdata frnvervakningsradarn fr att vrida lavetterna till bringen till mlet och kopplar automa-tiskt om till mer precisa data frn belysningsradarn s snart denna har fngat och lst pmlet.

A/052.Automatiken i RBGC styr lavetterna s att robotarna sjlva kan lsa p det ml sombelyses av belysningsradarn. Samtidigt kontrolleras att robotarna fungerar felfritt och attde r lsta p mlet. Robotarna avfyras av robotstridsledaren i RBGC s snart denne fttindikation att robotarna fungerar felfritt och att indikationen On Target freligger.Frreglingar frhindrar att robot vdaavfyras.

A/053.En komplett RBGC innehller elektronik ansluten till sexton lavetter och robotar och tvbelysningsradar och r p en permanent grupperingsplats inrymd i en byggnad. Utrust-ningen r organiserad i tv sektioner A och B, vardera kopplad till tta lavetter ochrobotar och en belysningsradar. Upp till tta robotar kan gras eldberedda och avfyras ien salva.

Belysningsradarn. A/054.Den belysningsradar, BRR, (fig.4), som anvnds i system Bloodhound 1, r en Thomson Houston Sting Ray. Den r en mobil markradar fr spaning, mlfljning och belysningmed tv av varandra oberoende radarsystem. De bda systemen anvnder en gemen-sam antenn och spaningsradarn arbetar p S-bandet medan belysningsradarn arbetar pX-bandet.

A/055.Radarutrustningen r uppbyggd i tv fordon varav det ena br antenn, sndar- ochmottagarurustning samt servokretsar och det andra br utrustning fr att extrahera,utvrdera och presentera mldata.

Spaningsradar. A/056.ndamlet med spaningsradarn r, som namnet antyder, att frse ett antal eldenhetermed luftlgesinformation. En komplett eldenhet i Bloodhound 1 har en robotgruppcentralfr lokal stridsledning, sexton lavetter med robotar och tv belysningsradar

A/057.Den spaningsradar, som anvnds tillsammans med Bloodhound r inte enbart en radar-station, utan inkluderar ocks en mngd utrustning fr signal- och databehandling, drgrenar av avancerad radarteknik anvnds. Det rr sig om hjdmtning med multibeam-teknik, halvautomatisk mlpresentation, mlpresentation p indikatorer fr speciellabefattninghsvare och snabb datatransmission till eldenheter.

A/058.Den teknik som utvecklats fr att effektuera allt detta har samlats i srskilda enheterssom indikatorkonsoler, signal- och tongeneratorer, dataminnen och datorer. Dessa


10/61

2011-12-07 Sid 10 (61)


enheter kan vara utfrda i form av moduler och kombineras ihop fr att utgra komplettastationer med vitt skilda operativa funktioner. Tv huvudsakliga krav p spaningstationenr

(1)Utrustningen mste ge en versiktlig bild av luftlget fr att de frsvarande markmot luft-stridskrafterna ska kunna organiseras och ledas av sektornsstridsledare.

(2)Den mste ocks kunna ge noggrann information om srskilda ml. Dennainformation r ndvndig fr att rikta belysningsradarn i den aktuella eldenhetenmot det ml som skall bekmpas.

Fig. 4a Radarenheterna Antennvagn

Fig. 4b. Radarenheterna Indikatorvagnen


11/61

2011-12-07 Sid 11 (61)


Underhllsresurser. Verkstad. A/059.Vapensystemets eldenheter behver vissa stdfunktioner, vari fljande ingr

Robotfrrd Test- och reparationsutrustningar Brnsledep Frrd fr explosivdelar

Robotfrrd. A/060.Robotfrrdet r ndvndigt fr att ge robotarna, som r tnkta att frvaras nedmon-terade, fullgott skydd mot varje form av verkan. Hr frvaras robotarna utan explo-sivdelar.

Test- och reparation. A/061.Den verksamhet, som bedrivs hr, r inriktad p att klargra robotar infr laddning avlavetterna. Hr utfrs ocks tester och vid behov reparationer. Utrustningen kan dispo-neras p olika stt men en logisk indelning av utrustningen r fljande

- Hopmonterings- och reparationsavdelning- Zonrrsavdelning- Avdelning fr underhll och reparation av testutrustning.

Brnsledep. A/062.Den hr platsen har faciliteter fr tankning och urtankning av robotar, d.v.s. pumpar,slangar, kopplingar som behvs fr hantering av brnslet.

Frrd fr explosivdelar. A/063.Hr kan all montering och urmontering av robotens explosivdelar gras. Frvaringsut-rymmen fr de olika delarna r ocks tillgngliga. De delar det r frga om r start-raketerna, stridsdelen, tndsatsen till stridsdelen och de pyrotekniska delarna, nmligentndarna till startaketerna och tndarna till rammotorerna.

B. Roboten.

Rammotorerna.Allmnt. B/001De bda rammotorerna r identiskt lika betrffande konstruktion och funktion. Fig. 5nedan visar motorns konstruktion. Centralkroppen inrymmer komponenter frbrnslemtningen och br de delar, som hller flamman vid liv.

Fig. 5. Ramjetmotor


12/61

2011-12-07 Sid 12 (61)


Funktion. B/002.Fr att erhlla tillrcklig dragkraft i fartomrdet frn Mach 1,5 till Mach 2,2, krvs enmotortyp betecknad S.A.V.2 , som r utformad med vad som gr under benmningen"dubbel sttvgs" luftintag. I ett sdant luftintag konverteras rrelseenergi effektivt tilltryckenergi endast i ett relativt smalt machtalsomrde och en fr acceleration tillrckligmarginal mellan dragkraft och bromsverkan fs frst ver Mach 1,7. Startraketer

anvnds fr att accelerera roboten till detta minimum av Mach-tal.

B/003.I farter lgre n Mach 1 packas luften jmnt ver noskonen mot luftintaget. S snartljudhastigheten verskrids utbildas en ungefrligen plan tryckvg framfr noskonen. Slnge tryckvgen behller denna form passerar luftstrmmens "linjer " rakt igenom denoch deras riktning frblir ofrndrad men luftens hastighet minskar. Hastighetsminsk-ningen tfljs av en tryckkning och drmed frsta steget av kompression i luftintaget.Nr farten kar blir emellertid tryckvgen konisk och utbreder sig bakt och konenstoppvinkel blir spetsigare ju hgre farten r. I verljudsfarter bjs luftstrmmens "linjer"nr de passerar tryckvgen. S lnge farten ligger under Mach 2,1 ligger tryckvgenutanfr luftintagets lpp. Upp till den fart d konens bascirkel nr luftintagets lpp kar

luftintagets "fngarea" med kad fart. Med "fngarean" menas hr tvrsnittsarean hosden cylinderformade fria luftstrm som nr luftintaget. Blir farten hgre n Mach 2,1svljs tyckvgen av luftintaget , vilket resulterar i en minskning av den dragkraftskningman fr med kad fart.

B/004.Fr att roboten skall svara stabilt p manverorder nr den gr mot sitt ml mste denligga i fartomrdet Mach 1,5 till 2,2 p alla hjder och vid alla roderutslag. Fr att hllafarten inom grnserna r motorn frsedd med en reglermekanism fr Mach-talet. Denknner av robotens fart och justerar brnsle-/luftblandningen s att denna varierasmellan grnserna fr fet och mager blandning.

Brnslesystem.Allmnt. B/005En schematisk framstllning av brnslesystemet visas i fig. 6. Det brnsle som anvndsav de bda rammotorerna r flygfotogen D.E.R.D. 2482, som fvaras i tv tankar ( 1 och17 i fig 6 ), den ena framfr och den andra bakom utrymmet fr vingstyrningen.Tankarna, som rymmer ungefr 185 liter, r kopplade till sugsidan av en turbindrivenpump, som i sin tur drivs med rammluft och som sitter monterad p framsidan avcentralskottet. Rammtryck frn srskilda intag leds in i luftsckarna i tankarna ochpressar ut brnsle till pumparna. Pumparna matar sedan spridarna med ett brnsletrycksom varierar med fart och hjd.

Nr roboten r i luften drivs brnslepumpen med rammluft, som tas in genom de mindreluftintagen fr hjlpmaskinerna. Brnsle matas frn de trycksatta tankarna, frmre ochbakre, till pumplphjulen som vidarebefordrar det under hgt tryck via brnsle-/luft-regulatorn till spridarna. Utluften frn turbinen blses via utrymmet fr vingstyrnings-mekanismen ut genom bakkroppen p roboten. Turbinrotorns varvtal r som hgst vidhgt Mach-tal vid havsniv och minskar allteftersom farten minskas eller hjden kar.Vid Mach 2.0 vid havsniv r rotorns maximala varvtal 32000 varv per minut ochtryckkningen i brnslet ungefr 4,8 MPa. Minimum brnsletryck fr livhllning rungefr 0,68 MPa och det hller pumpen upp till 18000 meters hjd vid Mach 2,0.


13/61

2011-12-07 Sid 13 (61)


Fig 6

Frklaring till fig 6:1 Frmre brnsletank 10 Brnslekran 19 Brnslepump2 Trycksttningsledning 11 Brnsle till motorerna 20 Brnsleledning3 Machtalskontroll 12 Backventil 21 Avstngningsventil

4 Utlopp till det fria 13 Mtare lufttryck 22 Brnslesck5 Pitottryck 14 Kontrollventil6 Statiskt tryck 15 Trycksttningsventil (marktest)7 verstrmningsventil 16 Avluftningsventil8 Styrning brnsle / luft 17 Bakre brnsletank9 Ramluft till turbinen 18 Drneringsventil

B/006.Under raketfasen tenderar accelerationen i lngdled att driva bort brnslet frn tankarnasutloppsida och skulle kunna undanhlla bakre pumpen fotogen med kavitation som fljd.Fr att motverka detta r tankarna frbundna med varandra s att brnsle frn denfrmre tanken trycks in i den bakre under accelerationen.

Hydraulsystem.Allmnt. B/007.Hydraulsystemets uppgifter r:

- Att driva motorn till den generator som ombesrjer elfrsrjningen till robotenmedan den ligger p lavetten eller r i luften.

- Att manvrera reflektorn enligt styrsignaler.- Att dra ur vinglsningarna efter raketseparationen och vrida vingarna enligt

styrsignaler.

B/008.Som framgr av fig.7 styrs hgtrycksoljan till de olika komponenterna enligt fljande:

- Hydrauldrivna motor-generatorn (25), via ventilen (23).- Hydraulkolvarna (27), via ventilen (2) och servoventilerna (1).


14/61

2011-12-07 Sid 14 (61)


- Hydraulkolvarna (18) som vrider vingarna, vinglsen, som styrs av ventilen (16)och frdrjningsventilen (17).

Fig. 7.

B/009.Till hydraulsystemet hr ocks tv hgtrycks- och tv lgtrycksackumulatorer (7)respektive (9), alla av kolvtyp. De frladdas genom att kvve blses in via laddnings-ventilerna i enheten (12) till torra sidan av kolvarna. Drefter fylls systemet medhydraulolja innan roboten lggs p lavett. Frladdningstrycket i roboten r ungefr 30kPa och ledningarna frn serviceenheten r, fr att frhindra att luft kommer in isystemet, satta under samma tryck. Fr att skydda systemet mot vda av trycksttar

under pfyllning eller test r systemet frsett med en skerhetsventil (14) vid anslut-ningen och med ett sprngbleck (8). En servicekoppling (12) mjliggr urkoppling avvinglsen under kontroller p marken.

B/010.Medan roboten ligger p lavett fram till avfyring r den via lavetten och koaxialkopp-lingen (10) ansluten till serviceenheten (kap. C). Kopplingen r av koaxialtyp i denmeningen att returoljan med lgt tryck frn roboten omsluter hgtrycksoljan frnservicenheten. Oljan pumpas genom koaxialkopplingen till hgtryckssidan med ungefr1,2 MPa. Detta tryck r, fr att skerstlla att roboten har tillrcklig energi under frstasekunderna efter start. ngot hgre n det tryck, (1 MPa) som robotens egen oljepumpger. Efter startfasen leds returoljan till lgtrycksackumulatorerna och skerstller

tillfrsel av olja till hydraulpumpens sugsida. Drmed elimineras risken fr kavitation.

B/011.Med roboten p lavett anvnds oljetillfrseln frn servicenheten till att:

- Driva motorn som driver generatorn (25), som i sin tur strmfrsrjer roboten- Med hjlp av hydraulkolvar stlla in antennen s att den "ser" mlet.- Hlla oljekvantiteten i roboten vid rtt niv och temperatur.

B/012:Nr roboten r avfyrad och flyger r hydraulsystemet en sluten krets. Olja tas frnsystemets lgtryckssida och lmnas under 1 MPA tryck av en pump (15), som drivs av enturbin, som i sin tur drivs med luft frn ett speciellt luftintag, till hgtryckssidan.

Hgtrycksackumulatorerna (7) hller en viss reserv. Returolja frn frbrukningarna grtillbaka till pumpens sugsida. Eventuell olja som pumpen inte tar upp gr till frvaring ide bda lgtrycksackumulatorerna (9), varigenom alltfr hgt tryck p ingngssidanfrhindras.


15/61

2011-12-07 Sid 15 (61)


B/013.Tre distinkta faser i hydraulsystemets funktion kan urskiljas, nmligen:

- Prestart, nr roboten ligger p lavett och de elektroniska kretsarna vrms upp ochlsning p ml grs

- Raketfasen, nr roboten gr som en projektil i fri flykt och accelereras avstartraketerna med mlskaren lst p

- mlet men med vingarna lsta i neutrallge och med servokretsarna tillvingstyrningen inaktiva.

- Anflygningsfasen, nr startraketerna har separerat frn roboten, vingarna harfrigjorts och servomekanismerna

- verkar fullt ut. De operativa delarna av hydraulsystemet under dessa faser visas iprincipschemana i fig 8 och 9.

Under prestart. B/014.Under prestart och nr servicenheten krs, matas hgtrycksolja genom koaxialkopp-lingen framt till kraftenheten genom backventilen och muffen (11). Bakom kraftenhetendelas oljan i en frgrening till de bda hgtrycksackumulatorerna (7). Framfr kraften-heten frgrenas ledningen i tv, den ena ledande till bakre nden frdrjningsventilen

(fig. 11) och den andra till framkroppen. En avgrening frn framkroppsledningen lederolja till separationsventilen och drifrn till frdrjningsventilens frmre del. Kolven ifrdrjningsventilen r s konstruerad att hgtrycksoljan p frmre delen motverkar detsom verkar t motsatt hll p den bakre nden och hller p s stt ventilen stngd ochdrmed oljan till vingdomkrafterna och vinglsen avskuren.

B/015.Framkroppsledningen fortstter framt genom filtret (20) och hgtryckskopplingen (22)till de bda brytarna (22) och (2) som styr oljetillfrseln till generatorns motor och dekolvar som vrider reflektorn.Nr elektroniken i mlskarutrymmet har vrmts uppppnas reflektorns magnetventil av en signal frn RBGC och mjliggr att hydraulkol-varna manrerar reflektorn. P samma stt ppnas magnetventilen fr olja till motorn

som driver generatorn. Denna startar och levererar kraft till mlskaren och zonrret.Lgtrycksoljan frn generatorns motor och reflektorns kolvar flyter genom lgtrycks-kopplingen (22) leds frbi kraftenheten och lgtrycksackumulatorerna och lmnarroboten genom koaxialkopplingen. Under denna fas hller lgtrycssidan ett tryck avungefr 125 kPa. Fig. 8 visar att inga andra delar n de nu nmnda r verksamma.

Fig. 8.


16/61

2011-12-07 Sid 16 (61)


Under startfasen. B/016.Nr startraketerna tnts och roboten lmnar lavetten fortfar frhllandena i hydraulsys-temet som under prestartfasen med undantag fr att kraftbehovet tillgodoses av hg-trycksackumulatorerna. Kraftenheten (APU) r inaktiv under frsta delen av startfasenoch trycket i lgtrycsdelen stiger till ungefr 480 kPa. I takt med att farten kar strm-mar emellertid tillrckligt mycket luft genom turbinen som driver hydraulpumpen fr attgra den frmgen att verta frsrjningsansvaret frn ackumulatorn S r fhllandena

till det gonblick d raketerna glider bakt och tillter separationsventilen att ppna.

Under anflygningsfasen. B/ 017.Anflygningsfasen ( fig. 9. ) brjar i och med att separationsventilen ppnar. Drmedslpps olja gradvis ut, frn ena sidan av kolven i frdrjningsventilen, genom en stryp-ning och ut i lgtrycksdelen. Strypningen ger en frdrjning p 0,2 till 0,6 sekunder ochkolven i fdrjningsventilen frilgger en port som leder hgtrycksolja ut till vingdomkraf-terna, som nu svarar p rollsignal i den mn vinglsen tillter. Kolven i frdrjningsven-tilen fortstter att rra sig och efter ytterligare 0,7 till 1,2 sekunder anlggs tryck pvinglsen. Till fljd drav frigrs vingarna. Nr vinglsen gr ur pverkas mikrobrytaresom ansluter tippsignaler till vingdomkrafterna och frn och med detta rr sig vingarna ienlighet med alla manversignaler.

Fig. 9.B/018.Nu arbetar hela hydraulsystemet. Framkroppens hydraulik hller reflektorn riktad motmlet. Generatorn drivs av sin hydraulmotor och levererar elkraft. Hydraulkomponen-ternas kraftbehov tillgodoses av kraftenheten men extratillskott av hydraulkraft finns

tillgnglig i hgtrycksackumulatorerna fr att klara av tta och snabba vingrrelser ihndelse av kraftiga manvrer hos mlet.

Centralkroppens system.Kraftenheten (APU) B/019.Kraftenheten, avbildad i figurerna 10 och 11, r monterad i hydraulutrymmet i robot-kroppen. Dess uppgift r att tillhandahlla hydraulolja under tryck. Enheten utvecklar 20hstkrafter och hller ett arbetstryck p 10 MPa p 18000 meters hjd vid minimumMach 1,95.

Fig. 10. Kraftenheten, vnster sida


17/61

2011-12-07 Sid 17 (61)


Fig. 11. Kraftenheten, framifrn

B/020.

Kraftenheten bestr av tv huvuddelar:- Hydraulpumpen och dess turbin- En automatisk reglermekanism

Utver kraftenheten ingr tv hgtrycks- och tv lgtrycsackumulatorer i hydraulsyste-met. De bda typerna r inte utbytbara mot varandra. Hgtrycksackumulatorerna sitter ibakre delen av hydraulutrymmet och lgtrycksackumulatorerna i bakkroppen.

B/021.Hgtrycksackumulatorerna (en visas i fig, 12) r i princip helgjutna, sltborrade cylindrarmed en friliggande kolv inuti. Kolven har p ena sidan hydrauloljan och p den andrasidan kvve. Fr ttningens skull r den frsedd med kolvringar och en ttningsring av

gummi. Olja och kvve ansluts till var sin gavel av cylindern dr O-ringar ttar anslut-ningarna.


18/61

2011-12-07 Sid 18 (61)


Fig. 12.

Lgtrycksackumulatorerna. B/022.Det som skiljer lgtrycksackumulatorerna frn hgtrycksackumulatorerna r de frraslgre vikt I vrigt r de betrffande detaljutfrande lika hgtrycksackumulatorerna. De rfrladdade med betydligt lgre kvvetryck och fungerar som reservoar fr oljan.

Vingarnas manverorgan. B/023.De hydraulkomponenter som har med vridningen av vingarna att gra r:

- Separationsventilen-

Frdrjningsventilen- Vingdomkrafterna och deras servo- och pilotventiler, filter och verstrmnings-ventiler.

- VinglsenSeparationsventilen B/024.Separationsventilen ( fig. 13. ) r placerad i nedre vnstra delen av centralskottet. Dessuppgift r att koppla hgtrycksolja till frmre frmre delen av frdrjningsventilens kolvunder prestart och startfasen och att leda ut oljan efter raketseparationen.

Fig. 13


19/61

2011-12-07 Sid 19 (61)


Funktionen. B/025.Ventilens funktion visas i fig. 14. "A" i fig 14 visar ventilen under prestart och raketfasennr olja matas till frdrjningsventilen genom urborrningen i kolven. Oljetrycket pressarkolven t hger i bilden men rrelsen hindras av raketinfstningens fot.

Fig. 14

B/027."B" i fig. 14 visar kolvens lge efter raketseparationen. Den har rrt sig utt och stngthgtrycksoljetillfrseln men i stllet ppnat frbindelsen fr frdrjnjngsventilen tilllgtryckssidan.

Frdrjningsventilen. B/028

Denna ventil ( fig 15 ) stnger tillfrseln av hgtrycksolja till vingmanverdonet till dessatt separationsventilen har pverkats och stadkommer sedan i samarbete med stryp-ningen en frdrjning av frigringen av vingarna till dess vingdomkrafterna r klara attsvara p manverorder.

Fig. 15


20/61

2011-12-07 Sid 20 (61)


Funktion. B/029.Ventilens arbete frsiggr i tre p varandra fljande steg. "A" i fig. 16 illustrerar frstasteget nr hgtrycksoljan leds till frmre delen av kolven via separationsventilen underprestart och raketfasen. Kolvens utformning tillfrskrar en skillnad i krafterna s att denhlls i position fr att skra av hgtrycksoljan frn bakre delen av kolven till vingstyr-ningen och vinglsningen.

Fig 16. Frdrjningsventilens funktion

B/030.Andra steget, visat i "B" i fig. 16, intrffar efter raketseparationen. D ansluter separa-tionsventilen hgtrycksoljan framfr kolven till lgtryckssidan. Olja leds d ut frnframsidan av kolven i en takt som bestms av strypningen och kolven skjuts framt avoljetrycket p den bakre nden. Hastigheten i kolvrrelse bestms av den hastighet med


21/61

2011-12-07 Sid 21 (61)


vilken oljan leds ut frn dess framnde. Under detta andra steg frilggs anslutningarnatill vingmanverenheterna och drmed tillts oljan att g till jet- och servoventilerna ochtill vingdomkrafterna. Det har nu gtt 0,2 till 0,6 sekunder sedan raketerna brjadelmna roboten.

B/031.I fig. 16 "C" kan det sista och slutliga steget ses nr kolven efter en frdrjning av totalt

0,7 till 1,2 sekunder har flyttats fullt framt och ppnat ytterligare portar. Hgtrycksoljaleds nu genom mitten av ventilloppet fr att frigra vinglsningen.

Vingdomkrafterna. B/032.Vardera vingen vrids sjlvstndigt med en domkraft, innehllande en dubbelverkandekolv ( fig. 17 ). Domkraften r upphngd i tv tappar. Tapparna p yttersidorna rbultade i skrovet och kan tas bort. Domkrafterna r kopplade till vingtapparna medhvarmar innanfr vingnaven.

Funktion.

B/033.Fig. 17

Hgtrycksolja till domkraften fr vardera vingen leds till servoventilens mittkammare.Olja fr att manvrera ventilkolven tas frn inloppet p domkraften och leds till mitt-porten i servoventilen. Olja fr att styra kolven tas ocks frn inloppet p domkraften ochleds genom ett filter (B/035) pilotventilen till ndarna av servokolven. Den resulteranderrelsen hos servoventilens kolv ppnar och stnger portar s att hgtrycksolja matas tillena sidan av domkraftskolven medan den andra sidan stts i frbindelse med lgtrycks-sidan. Manveroljan leds ut till lgtryckssidan genon ett bjligt rr mellan ndarna pservoventilen och ett rr i vre delen av centralskottet. Rrelsen hos domkraftskolvenoch drmed vingen pgr till dess signalen in p pilotventilen upphr.


22/61

2011-12-07 Sid 22 (61)


Pilotventilen. B/034.En pilotventil sitter monterad p utsidan av vardera av vingservoenheterna. De r avtypen "riktad oljestrle" och styrs av utsignalen frn servofrstrkarna i mlskaren-heten. Genom att ndra riktningen och styrkan hos oljestrlen fr den trycket p enaeller andra nden av servoventilens kolv att ndras.

Pilotventilens filter B/035.Fr att garantera renheten hos oljan in till pilotventilen finns ett filter inmonterat iingngsledningen till vardera ventilen.

B/036.Placeringen av ett av filtren visas i fig. 17. Filtret r fst vid domkraftens verstrm-ningsventil med en skruv och klmma. Filterinsatsen bestr av en sintrad bronskropp,som hlls i lge med ett skruvlock.

Vingdomkrafternas verstrmningsventiler. B/037.Fr att mjliggra vridning av vingarna fr hand under klargring r det ndvndigt att

oljan kan komma ver frn ena sidan av kolven till den andra. Det r tillgodosett genomverstrmningsventilen (fig. 17).

Vinglsen. B/038.De bda vinglsen, fig 18, r bultade till skottet bakom frmre tanken, ett p varderasidan av roboten. De sitter i hjd med vingarna nr dessa r i nollge. Lsen r koppladetill hgtrycksoljan via frdrjningsventilen och deras uppgift r att hlla vingarna lsta inollge tills raketerna har separerat och vingdomkrafterna r klara att svara p styrsig-naler.

Fig. 18

Funktion. B/039.Funktionen hos vardera vinglset visas i fig. 19. "A" i fig. 19 visar frhllandet nr lstap-pen r i ingrepp med vingroten och hlls i det lget av en fjder bakom kolven. "B" i fig.

19 visar frhllandet nr hgtrycksoljan p kolvens framsida har rtt ver fjdern ochdragit ut lstappen frn vingroten. Vingen r d fri att rras enligt styrsignaler.


23/61

2011-12-07 Sid 23 (61)


B/040.Vinglsen kan frigras under markservice genom en anslutning monterad p vnstrasidan av robotkroppens hydrauldel. Det r den av fyra serviceanslutningar som sitterlngst bak och gr under benmningen vinglsanslutningen. Anslutningen bestr av en

pfyllningsventil fastskruvad i i ett lttmetallblock som hlls med en klamma vid robot-skalet. Frn bakre delen av anslutningen gr ett rr till frgreningen i vre delen avvingmekanismens utrymme (6 i fig. 3). En backventil i rret frn frgreningen tillfrdrjningsventilen hindrar oljan att g ut den vgen.

Markservice och yttre frsrjning. B/041.Resten av hydraulkomponenterna i centralkroppen r de som har att gra med tillsyneroch yttre frsrjning. De utgrs av anslutning fr att leda av lgtrycksolja, anslutning frpfyllning av kvve, anslutning fr laddning av olja, skerhetsblecket fr hgtrycksolja,vingfrigringsanslutningen och koaxxialkopplingen. Koaxialkopplingen sitter i akterstadelen av robotkroppen medan de vriga sitter i hydraulutrymmet i centralkroppen.

Koaxialkopplingen. B/042.Denna koppling (fig 20) som bestr av tv sjlvttande sektioner, kallade robot- ochstatisk sektion, mjliggr hydraulolje- och luftanslutning till roboten medan den ligger plavetten.

Fig. 20


24/61

2011-12-07 Sid 24 (61)


Kylluftsystem. B/043.Medan roboten ligger p lavetten krvs ocks kylluft till vxelstrmsgeneratorn ochvriga elkomponenter i mlskarutrymmet. Den luften tillfrs frn servicenheten genomett munstycke p koaxialkopplingen.

B/044.Som visas i fig. 3 leds luften frn aktern genom ett rr framt lngs kroppen till dentrycktta delen dr den via ett flexibelt rr ansluts till den kombinerade in- och utbls-ningsventilen (4). Frn denna passerar luften genom flexibla ledningar till generatorn ochtill en kylluftskanal som r fst vid insidan av mlskarkomponenterna. Luften cirkulerarrunt elektroniken innan den leds ut.

B/045.Fram till avfyring r inblsnings- och utslppsventilerna ppna och det r fri luftcirku-lation genom mlskarutrymmet. Vid avfyringen kopplas luftinblsningen bort i akternoch inblsnings- och utslppsventilerna stnger och ttar mlskarutrymmet. Drmedtillfrskras att trycket i mlskarutrymmet hlls konstant ven p hg hjd . Trycket r

ndvndigt fr att eliminera risken fr verslag i de elektriska kretsarna.Generatorns motor och regulatorer.Allmnt. B/046.Elkraftenheten fig. 21 , som bestr av generatorn och den hydraulmotor som driver den,en spnningsregulator och en frekvensreguletor ger den 115 V 2400 Hz enfas och 36-38V 400 Hz trefasspnning som behvs for allehanda komponenter i roboten.

Fig. 21

B/047.Hydraulolja pumpas genom en motor av kugghjulstyp som driver rotoraxeln p envxelstrmsgenerator via en tvstegs vxellda. Hgfrekvensrotorn ochlgfrekvensrotorn sitter p samma axel.

B/048.Fr att hlla ett konstant varvtal p motorn och drmed en konstant frekvens p spn-ningarna kontrolleras oljefldet genom motorn med en strypventil som i sin tur r


25/61

2011-12-07 Sid 25 (61)


hydrauliskt styrd av en manverventil. Manverventilen r kopplad till en givare,somknner av utsignalen frn en frekvensknslig krets i frekvensregulatorn

B/049.Spnningen frn enfasgeneratorn hlls vid sitt nominella vrde genom en spnnings-regulator som reglerar strmmen genom fltlindningarna p hgfrekvensstatorn.

B/050.Fr krning p lavett finns utrustning varmed kylluft leds till generatorn och vxelldan

Funktion. B/051.Hydraulolja vid ett tryck av nominellt 10,35 MPa leds genom ett filter till strypventilensom reglerar oljefldet till motorn. Ventilen kan vridas ungefr 60 grader vid full slag-lngd hos kolven. Motorn arbetar tillfredsstllande vid oljetryck mellan 6,2 och 11,8 MPa.

B/052.Frn strypventilen leds olja med ett tryck av mellan 3,1 och 5,5 MPa - aktuella trycketberoende p strypventilens instllning - till motorn och driver den med 4070 varv/minut.

B/053.Vxelldan med en utvxling av ungefr 1: 5,9 ger rotorn i generatorn ett varvtal pungefr 24000 r/min.

Fig. 22


26/61

2011-12-07 Sid 26 (61)


B/054.Huvudstrmstllaren (fig 22) vljer strmklla till mlskar- och styrkretsarna, antingenfrn den interna generetorn (INT), eller frn en extern kraftklla (EXT). Enheten rmonterad p en konsol p frmre nden av ramen som br regulatorerna till generatorn.

Den innehller en "Ledex"-brytare med plugg- och sockelanslutning.B/055.Enheten r en roterande fyralgesomkopplare. Med en strmstllare i RBGC kan vilkensom helst av fljande fyra lgen vljas:

EXT 1 - Matning frn yttre kraftklla ( om anvnd ) 2400 Hz fr gldstrm till alla andrarr n de som sitter i olika kraftenheter och 400 Hz trefas fr dipolens motor och frgyrorotorer.

EXT 2 - Matning frn yttre kraftklla ( om anvnd ) 2400 Hz fr all gldstrm och hg-spnning och 400 Hz 3-fas fr dipolens motor och fr gyrorotorerna.

INT 1 - Generatorn levererar strm 2400 Hz 1-fas till alla rr utom de i kraftenheterna(gldstrm) och strm 400 Hz 3 - fas till dipolens motor och till gyrorotorerna.

INT 2 - Generatorn levererar 2400 Hz 1- fas till gldstrm, anodspnning fr alla rr och400 Hz 3-fas fr dipolens motor och fr gyrorotorerna.

B/056.Fr att frebygga stora varvtalsfluktuationer hos hydraulmotorn r det ndvndigt atthlla dess belastning inom vissa grnser och drfr r i lge INT 1 en konstbelastninginkopplad fr att simulera den belastning som de extra kretsarna i lge INT 2 utgr.

Eftersom motorn startas med gldstrm och konstbelastning inkopplade r generetornsbelastning initialt hgre n under normal drift (huvudsakligen beroende p kalla gld-trdar). Gldtrdarna matas drfr via generatorns belastningsenhet (fig 23) som bestrav en transformator, T 1, tv seriekopplade drosslar L1 och L2 samt tv kondensatorer,C1 och C2, fr att frbttra effektfaktorn. L1 och L2 frhindrar verbelastning av genera-torn . Transfomatorn r genom utprovning anpassad till spnningsfall ver L1 och L2.

Belastningsenhet. B/057.

Fig. 23

Mlfljnings- och styrsystem.Allmnt. B/058.Mlfljnings- och styrsystemen r hopkopplade med varandra till ett styr- och regler-system och samarbetar msesidigt fr att manvrera roboten mot mlet. Mlskarinfor-

mation verstts av mlskarsystemet och lmnas till styrsystemet. Vingdomkrafterna rverkstllande organ i styrsystemet och justerar vingutslagen efter mlskar- och styr-systemkretsarnas anvisningar fr att rolla och tippa roboten till rtt kurs i flygbanan. Fig24 visar funktionerna i mlskar- och styrsystemen i blockschemaform.


27/61

2011-12-07 Sid 27 (61)


Fig. 24

B/059.Mlskarutrustningen utgrs av frmre och bakre mottagare och styrsystemet omfattarreflektorn och de kretsar som r ndvndiga fr att utfra reflektor- och vingrrelser.Med undantag fr bakre antennen, som sitter lngst bak i roboten r mlskaren ochstyrkretsarna placerade i framkroppen.

B/060.

Framkroppen r genom pltvggar uppdelad i tre utrymmen, hr kallade styrdelen,mottagardelen och strmfrsrjningsdelen. Spantet som br reflektorn och dessmanvermekanism br ocks frmre huvudfrstrkaren, blandare och antenngyrot.

B/061.Vart och ett av styrsystem- och mottagarutrymmena r frsett med ett ramverk i vilketalla chassienheter r fsta. Ramverket r uppbyggt av fyra frstyvade och stagadechassimoduler. Ramverket r fst i utrymmet med bultar som r elastiskt infsta ilongeronerna. Apparaturen r vidare stagad och hlls p plats mot ventilationstrummanmed tre tappar, som passar in i motsvarande hl i ramen.

B/062.

Chassimodulerna och kabelrnnorna delar upp ramverket i tolv fack, som vart och ettkan hlla tv moduler.

B/063.Alla el-, hydraul- och luftledningar frn vriga delar av roboten in till framkroppen grgenom trycktta genomfringar.

Mlskarsystem, princip.Bakre mottagaren. B/064.Infrlivad med Bloodhounds mlfljningssystem r en bakre lnk mellan belysnings-radarn ock roboten. Den utgrs av en antenn i robotens bakersta del och en mottagaresom tar emot strlning direkt frn radarn nere p marken.


28/61

2011-12-07 Sid 28 (61)


B/065.Tack vare den starka signal som snds ut frn radarn r den signal som tas emot genombakre antennen tillrckligt stark och fri frn fading att vara anvndbar som referens bdebetrffande HF och PRF.

B/066Bda mottagarna anvnder samma lokaloscillator (fig. 25). Den AFC, som reglerarlokaloscillatorns frekvens baseras p signalen in till bakre mottagaren och anvnds ventill att hlla frmre mottagaren, som fr sin insignal av reflexion frn mlet, avstmd tillrtt frekvens. Det skulle vara betydligt svrare att stadkomma en korrekt AFC om bakremottagaren vore bortrationaliserad och AFC-kretsarna skulle frlita sig p signalen frnmlet, svag och bengen fr fading som den kan vara.

Fig. 25

B/067.En annan nytta som kan dras av den direkta signalen r dess anvndbarhet somtidsreferens. Det br observeras att tidskillnaden mellan mottagandet av den direktasignalen och mottagandet av den reflekterade, utgr ett gott approximativt mtt pavstndet mellan roboten och mlet (fig 26). Sledes, i stllet fr att hlla en oscillatorlst p den svaga reflekterade signalen, vilket i praktiken r mycket svrt, kan mananvnda normal radarteknik. En enkel avstndstidbas genereras och avstndsporten,som strobas ut en kort tid p mse sidor om den reflkterade pulsens ankomst, frdrjsmer eller mindre i frhllande till den direkta signalen.

R1: Avstnd radar - mlR2: Avstnd robot - mlR3: Avstnd Radar - lavett


29/61

2011-12-07 Sid 29 (61)


: Robotens acceleration i banriktningen

Acceleration i strlriktningen =


30/61

2011-12-07 Sid 30 (61)


T0: Puls snds ut frn radarnT1: Pulsen anlnder till robotens bakre mottagareT2: Pulsen anlnder till mlet och reflekterasT3: Den reflekterade pulsen anlnder till frmre mottagarenT4: Den reflekterade pulsen anlnder till radarn

Fig. 26.

B/068.Av rent praktiska skl leder detta till en mycket mindre bandbredd hos de kretsar somhanterar avstndsfljningen n vad som skulle ha varit fallet utan bakre mottagare.

B/069.nnu en betydelsefull frdel hos idn med en bakre mottagare, i ett mlfljningssystemdr knnedomen om avstndet mellan robot och ml r av betydelse, fr man genom atthlla zonrret inaktivt nda till brkdel av sekunden innan roboten r framme vid mlet.

B/070.I Bloodhound blir zonrret operativt frst nr endast 150 meter terstr tills roboten rframme vid mlet. P s stt minskas mjligheterna att anvnda motmedel, som verkardirekt p zonrret, till ett minimum. Vidare kan nrmandehastigheten till mlet berknasskrare och drmed kan tidpunkten fr brisaden faststllas noggrannare och vapenver-kan optimeras.

Mlfljningsservots bandbredd och robotens acceleration.B/071.I ett "ls-flj" radarsystem, dr reflekterade signaler anlnder som en serie pulser medrelativt lnga intervall mellan dem, mste en funktion vara att "porta" in en kort tids-period runt den nskade signalen. Detta medger ett hgt signal/brus-frhllande och grdet mjligt att, i frga om avstnd, srskilja den nskade signalen frn andra, besvran-de signaler.

B/072.De portar som vljer ut mlet bringas att flja det med anvndning av normal servotek-nik. Som med vilket annat servo som helst br mlfljningsloopens bandbredd hllas slg som mjligt eftersom det reducerar effekten av brus och andra strningar. I en mark-


31/61

2011-12-07 Sid 31 (61)


baserad radar r det ett tmligen enkelt problem eftersom graden av ndring att tahnsyn till bara hrrr frn acceleration hos mlet bort frn eller mot radarn.

B/073.I fallet med en halvaktiv robot r frhllandena helt annorlunda eftersom roboten ibrjan av sin bana accelererar mycket hastigt mot mlet och kravet p det avstnds-fljande servot verkligen r mycket hgt. Av det sklet r det omjligt att minska band-

bredden hos avstndsservot i samma utstrckning som i fallet med markradarn utan atttillmpa srskild teknik.

B/074.Utver vad som ovan sagts r det tv faktorer som pverkar avstndsservots bandbredd.Den frsta av dem rr servots beteende vid nrvaro av brus och detta ndvndiggr enstrre bandbredd n vad som ntt och jmt skulle krvas fr att flja med i en aktuellacceleration. Om det inte vore s, skulle grnsen fr fljningsavvikelsen, eller accelera-tionsfrdrjningen, ns som ett direkt svar p mlets beteende men tillkommande brusoch andra strningar skulle bringa servot utanfr sitt linjra fljsamhetsomrde och fdet att frlora lsningen.

B/075.Den andra faktorn r sprungen ur det frhllandet att mottgaren mste kunna hanterasignaler som r behftade med fading och r s svaga i frhllande till det interna brusetatt frstrkarens AGC inte kan hlla en anvndbar signalniv. Fr att klara de effekternamste servot kunna behlla lsningen nr de signaler det arbetar p r svagare noptimala nivn.

B/076.Sammantagna konsekvensen av ovanstende r att ven om roboten kan accelereramed 35 g, mste fljeservot utformas fr att kunna flja signalaccelerationer motsva-rande 80 g (5 mikrosek per sekundkvadrat kortare tid mellan pulserna) nr signalstyrkanvar tillrcklig fr AGC-kretsarna att arbeta fullt ut. Denna frmga att flja i hgaaccelerationer r en allvarlig olgenhet i hndelse av att fienden anvnder motmedel iform av avhakning eller remsor och lmpliga tgrder har ocks vidtagits fr att kringgdet problemet genom att man infrt ett kompenserande organ och drmed kunnatreducera bandbredden.

B/077.Det antyddes, fast inte i detalj utsagt ovan, att Bloodhounds avstndsfljningssystem rett andra ordningens system med hastighetsminne och virtuellt noll frdrjning. Dravpstendet att huvudsakliga kravet p systemet r det som stlls under raketfasen. Fig.26 B ger en antydan om hur frmre signalens acceleration i frhllande till bakre signalenorsakas av robotens acceleration bort frn radarn och mot mlet. Genom att anbringa enaccelerometer som mter accelerationen i robotens lngdled och att kompensera dessutsignal fr riktningsskillnaden mellan robotkropp och reflektorns riktning, kan en mycketgod approximation av det vrde som servot behver stadkommas. Efter lmpligbehandling kan de komposanter i acceleration som uppmtts, matas in p servot och ps stt har det mesta av kraven p servot betydligt minskats.

B/078.Servots bandbredd har kunnat minskas s pass att den ekvivalenta acceleration som detskall flja nedbringas till ungefr 10 g ( 0,6 s/s2 ).

B/079.Detta utrymme i avstndssvar r ndvndigt fr att tcka alla toleranser i kompensa-tionen av acceleration och manvrer hos mlet.


32/61

2011-12-07 Sid 32 (61)


Avstndfljningens minne. B/080.Om ett ml flyger med konstant fart och om, till fljd av ngon ndring av ekvivalentamlytan, den reflekterade signalen ndras till en mycket lg niv, r det naturligtvisnskvrt att avstndsporten fortstter i samma takt som fre fading. P s stt hamnarden reflekterade pulsen, nr den ter upptrder, ngonstans inom porten.

B/081.P grund av drift och frspnningar i avstndsservot r balansen aldrig helt perfekt ochom det freligger en felsignal ut frn diskriminatorn kommer det att kompenseras genomatt porten flyttas ngot i frhllande till signalen. Om signalen frsvagas under trskeln,genereras en stegsignal p ingngen till integratorn, vars utsignal - rampformad -erstter diskriminatorns.

Grupperingsplatsens utformning och dess inverkan pavstndsservots prestanda. B/082.Fr att f korrekt kompensation fr accelerationen r det allts ndvndigt att mtaaccelerationen i riktning bort frn belysningsradarn och mot mlet. Detta r uppen-barligen icke mjligt ifall mlet befinner sig rakt bortom radarn, dvs om skottet mste g

ver radarn och drfr har det varit ndvndigt att acceptera vissa approximationer mendet har visat sig att det rcker att mta med en enda accelerometer och att det intebehvs ngra korrektioner betrffande mldata bring och elevation. Den hga accelera-tionen freligger ju ocks under cirka tre sekunder.

Styrsystem. B/083.Det kompletta styrsystemet bestr av reflektorns och vingarnas styrutrustningar. Styr-system tillsammans med mlfljningssystem visas i schemaform i fig. 24 och vingman-versystemet fr sig sjlv, mer detaljerat, i fig. 28. Det r utformat att tillgodose fljandekrav:

Att bringa frmre mottagarantennen, hr kallad reflektorn, att flja siktlinjens till mletrrelser och drned, i det avseendet , flja mlet, oberoende av robotens rrelser.

Att bestmma den hastighet varmed siktlinjen vrids och dess riktning i frhllande tillrobotaxlarna. Det problemet kan representeras i form av vektorrepresentation avsiktlinjens vridning.

Att rolla roboten genom att vrida vingarna s att den s kallade spinvektorn ligger ivingarnas plan.

Att tippa roboten genom att vrida vingarna t samma hll s att den fljer en kursbestmd av vad som kallas proportionell navigering, det vill sga vridningshastighetenhos flygbanan i tippled r proportionell mot vridningshastigheten hos siktlinjen.

B/084.Tredje och fjrde attsatsen ovan avsljar att roboten manvrerar genom en kombinationav roll- och tipprrelse, i vissa sammanhang kallad "vrid och styr". En gir utfrs s attden rollar, tippar och rollar tillbaka tills den ligger rtt p vingarna. Den flyger allts alltidhelt rent, utan tendens till flatsvng, med sin lngdaxel tangentiell mot flygbanan ochryggen mot kurvcentrum.

B/085.Utsignalen frn mlskaren bestr av tv likspnningssignaler som r proportionella motgir- och tippkomposanterna hos siktlinjens avvikelse frn riktningen till mlet. P dessasignaler grundas styrningen av roboten.

Reflektorns styrning. B/086.Detta r ett fritt, eget system, som bst frklaras genom att det inledningsvis betraktas itv dimensioner eller plan. Fig. 27 r ett blockschema som visar vsentligheterna av


33/61

2011-12-07 Sid 33 (61)


systemet tillsammans med en nyckel som visar involverade riktningar och deras belopp ifrhllande till horisontal- och vertikalplan p grupperingsplatsen. Siktlinjen r den rtalinjen mellan frmre antenn och ml och vinkeln mellan siktlinjen och reflektorns huvud-axel r instorhet till mottagaren. Vrdet p skillnaden mellan gyrots och huvudaxelnsriktningar subtraheras frn mottagarens utsignal och resultatet, som r ett mtt pavvikelsen mellan siktlinje och gyroriktning, anvnds till att precedera gyrot. Man mstekomma ihg att gyrot r en rymdreferens och precederas i frhllande till jorden och inte

till roboten. Gyrot r monterat p reflektorn och avvikelsen mellan gyrot och huvudaxelnmatas in p antennservot s att antennen vrids i frhllande till roboten. Drmedminskas riktningsavvikelsen och felsignalen ut frn mottagaren.

Fig. 27

B/087.Om antennservona vore perfekta skulle det inte vara ndvndigt att g omvgen viagyrot, men i praktiken hinner de inte med nr roboten gr i turbulent luft. Drfr r detbttre att referera antennens lge till ett gyro n till robotkroppen.

B/088.Av fig. 27 framgr, om gyroenhetens verfringsfunktion r inverterade vrdet av p, att


34/61

2011-12-07 Sid 34 (61)


Utsignalen till styrsystemet fljer sledes efter ndringen hos siktlinjens riktning i

rymden. I Bloodhound r

B/089.I praktiken r systemet naturligtvis tredimensionellt och visas mer i detalj i fig. 28.Dessutom visas den terkoppling som har dmpande effekt p gyrot.

Fig. 28

B/094.Den praktiska lsningen p antennstyrningen r ett blandat vxel- och likstrmssystem.Dipolen och reflektorn bildar frmre mottagarens antennenhet. Antennen sitter ngot vidsidan om huvudaxeln och roteras med varvtalet lika med skannerfrekvensen. Motorn,som driver antennen, driver ocks en referensgenerator som producerar tv referens-faser, kallade referens A och referens B. De r frskjutna 90 grader i frhllande tillvarandra och anvnds till att bestmma mlets riktning i gir- och tippled. Referensfaser-na skall betraktas som liggande i robotens axelsystem, den ena i robotens vertikalled ochden andra i dess horisontalled och ingen axeltransformering grs.

B/095.Utsignalen frn frmre mottagaren r, efter att ha passerat en avstmd frstrkare, ensinusformigt varierande signal, vars faslge i frhllande till referenserna A och Brepresenterar siktlinjens riktning i horisontal- och vertikalplan och vars amplitud motsva-rar vrdet p vinkeln mellan huvudaxeln och riktningen till mlet. Sedan signalen frnantennen och den frn gyrot jmfrts, matas skillnaden in p en frstrkare som, via en


35/61

2011-12-07 Sid 35 (61)


fasknslig detektor, driver gyrots precessionsorgan. Skillnadssignalen matas ocks tillvingservot.

B/096.Antennenheten r monterad p ett "inverterat" kardansystem, dr den inre kardanramenligger parallell med robotens tippaxel.Monteradp antennenheten r huvudmottagarenoch gyrot med tv frihetsgrader. Gyrot bringas att precedera med tv precessionsorgan,

drivna med utsignalerna frn tv fasknsliga likriktare. Tv lgesgivare mter avvikelsenmellan reflektorn och gyroaxeln. Efter frstrkning likriktas givarnas signaler och matastill antennservona. Dessutom matas signalerna till en dmpkrets och till en jmfrare imottagarens utgng.

B/097Dmpkretsarna till gyrot skiljer ut nutationsfrekvenserna och matar in dem i motfas pprecessionsorganen.

B/098.Sammanfattningsvis matas signaler, som fr gyrot att precedera s att det fljer sikt-linjen till mlet, in p precessionsorganen. Utsignalerna frn givarna p gyroenhetenmatas in i antennservot s att antennen fljer gyrot. Eftersom gyrot fljer siktlinjenkommer kommer ven reflektorn att gra det och drigenom flja mlet. Dessutom utgrgyrot en rymdreferens s att reflektorn r praktiskt taget opverkad av robotens roll- ochtipprrelser. Detta, som av konstruktren beskrivs med termen "isolerad siktlinje"-system garanterar fullstndig bortkoppling av robotrrelsernas pverkan av antennen.Extra terkoppling garanterar att gyrot r adekvat dmpat. Den hastighet varmed gyrotprecederas r proportionell mot kraften i precessionsorganen och den i sin tur r propor-tionell mot styrsignalen. Sledes r styrsignalen ett mtt p den hastighet varmed gyrotprecederar och eftersom gyrot fljer siktlinjen r styrsignalen ocks ett mtt p siktlin-jens riktningsndring, som r grundelementet i det navigationssystem som robotenanvnder.

B/099.Fr att reflektorn skall kunna vara riktad mot mlet innan mlskaren lser p det, finnsgivare, som lmnar information till antennservot anbringade p reflektorn. Arrange-manget visas i form av blockschema i fig. 28. Externa signaler matas in p servolooparnai roll- och tippled fr att ge antennen korrekt inriktning i elevation. Lavetten riktaskontinuerligt mot mlet och fljer det i bring varfr reflektorn bara behver stllas in ielevation och ingen extern bringssignal erfordras.

Robotstyrning. B/100.Grundtanken i robotstyrningen r vad som blivit kallat proportionell styrning. Det innebratt den hastighet varmed robotens lngdaxel vrids i rymden r proportionell mot denhastighet varmed siktlinjen till mlet vrids. Proportionalitetsfaktorn kallas i dettasammanhang navigationskonstanten.

B/101.Bloodhound styrs att flja en bana i proportionalnavigering genom att dels rolla och delstippa tills robotens lngdaxel pekar mot en punkt i mlbanan framfr mlet. Hela styr-systemet i roboten visas i form av ett blockschema i fig. 29.


36/61

2011-12-07 Sid 36 (61)


Fig. 29

B/102.Eftersom vingarna, tillsammans med sina hydraulservon, r gemensamma fr roll- ochtippmanvrer, kan det vara vrt att se p vingdomkrafterna innan roll- och tippsystemendiskuteras.

Vingdomkrafterna. B/103.En vingdomkraft visas schematiskt i fig 30. Det finns tv identiskt lika enheter, en frvnstra vingen och en fr den hgra. I var och en sitter en elektrohydraulisk mtvrdes-omformare som styr den hydrauliska servoventilen. Denna slussar hydraulolja med 10MPa tryck till ena eller andra sidan av en dubbelverkande hydrauldomkraft som rfrbunden med vingen och som frmr stadkomma 430 kNm vridmoment p vingarna.

Maximala motstndet att vervinna torde ligga vid ungefr 170 kNm.Av fig 30 framgr ocks att servoventilens kolv centreras av tv fjdrar. Deras styvhet,kolvarean och munstyckenas i mtvrdesomvandlaren area r s avpassade att det rmjligt att f idealisk fljsamhet mellan fldesndringarna i mtvrdesomvandlaren ochppningen av aktuell port i servoventilen. I korthet r funktionssttet att nr tungan, T, imtvrdesomformaren (MVO) fr ver oljestrlen t ena sidan, t.ex. den hgra , minskastrycket i den hgra ledningen och hgra sidan av sliden s att den ppnar fr mer olja tillhgra sidan av domkraftens kolv. Konstruktionen skerstller att vingrrelserna intestrs av aerodynamiska eller andra krafter.


37/61

2011-12-07 Sid 37 (61)


Fig. 30

B/104Insignalerna till de bda mtvrdesomformarna r kopplade s att vingarna vrids tsamma hll fr tippmanver och t motsatt hll fr roll. Vingservosystemet visas i fig.32.

B/105.

Fr styrningens skull mts vingrrelserna med givare som r monterade en p varderavingaxeln och skillnaden mellan deras utsignaler anvnds som mtt p vingarnas roll-vinkel. Summan av utsignalerna som r vingarnas tippvinkel anvnds bara fr marktest.

Rollstyrningen. B/106Ett blockschema ver de kretsar som ombesrjer styrningen i roll-led visas i fig. 31. Demste rolla roboten snabbt tills siktlinjens plan ligger "mitt under" roboten, m.a.o. tillssiktlinjens girkomposant blir noll.

Fig. 31


38/61

2011-12-07 Sid 38 (61)


B/107.Ett diskontinuerligt styrsystem som garanterar att felvinkeln i roll alltid r liten anvnds.Filosofin bakom detta system r att om felvinkeln r liten, mindre n tio eller tolv graderfrn korrekt vrde behver inget gras, men om felet verstiger det vrdet mste detreduceras snabbast mjligt.Under sdana omstndigheter bringas roboten att rolla 180grader per sekund. Detta system gr att roboten alltid svarar mot de krav som stlls pden framfr allt i slutfasen av en insats.

B/108.Roboten r monostabil i roll, vilket betyder att den bara kan ta upp g-kraft t ett hll.Om den fr mlet p fel sida i tippled mste den rolla ver. Snabbheten i roll gr attdetta inte r ngon nackdel. Snarare r tendensen att visa mlet "undersidan" frdelaktigom man vill frse roboten med stridsladdning med riktad sprngverkan. Den aspektenstr i viss kontrast mot frdelen att ven kunna svnga i girled och visa mlet vilken sidasom helst men lta en del av sprngverkan frloras t fel hll.

B/109

Fig. 32

B/110.Den erforderliga jmfrelsen grs av rollstyrenheten. Den jmfr fem gnger girvrdetmed tippsignalen och om den frstnmnda verstiger den senare krvs full rollhastighet.I balanspunkten (fig. 32) gller:

och vilket ungefr motsvarar 12 o.

B/111ter till fig. 29. Rollordersignalen jmfrs med det erhllna rollvrdet ssom detuppmtts av rollgyrot och skillnaden snds i frsta hand till rollfiltret som avsevrtreducerar drift i rollsystemet och drefter genom hjdkompensatorn. Denna korrigerarfr kningen med hjden hos rollfunktionens tidskonstant.

B/112.Rollfiltret r ett fasfrdrjande nt som verkar som en integrator vid lga frekvenser mensom inte har fasfrdrjningen associerad med integratorfunktionen vid hga frekvenser.Detta arrangemang ger en bde driftfri och stabil servoloop

B/113.Utsignalen frn hjdkompensatorn r en order om ndring av vingarnas vinklar. Denverkstlls genom att den kopplas till och verkstlls av vingservot. Vingdomkraftens


39/61

2011-12-07 Sid 39 (61)


verkan mts och matas tillbaka till jmfraren. Det br noteras att nr servoloopen frrollmanver sluts lmnas loopen fr tippmanver fortfarande ppen.

B/114.Robotens rollhastighet, som r proportionell mot vingutslaget, mts och kontrolleras medhjlp av en givare som r kopplad till ett gyro.

B/115.Diverse filter r inkopplade i servolooparna fr att ge dem optimal snabbhet ochstabilitet. Framfr allt eliminerar de resonanstendenser.

B/116.I praktiken r rollstyrningen ett kombinerat vxel- och likstrmssystem. Insignalen i gir-led konverteras till 2400 Hz innan den frs in p jmfraren. Rollhastighetsgyrots ochdrmed ven jmfrarens utsignal, skillnadssignalen, r p 2400 Hz men den senare om-vandlas i en p.s.d. innan den leds till rollfiltret. Utsignalen frn filtret hackas terigen till2400 Hz innan den leds till hjdkompensatorn och vidare till en ny jmfrare. Dit matasocks utsignalen frn vinkelgivarna p vingarna. Usignalen frn jmfraren omvandlas tilllikspnning och filtreras innan den frs vidare till mtvrdesomvandlaren i vingservot.

Tippstyrningen. B/117.Ett blockschema ver tippstyrningen visas i fig 33. Styrningen i tippled grs enligtprincipen "proportionell navigering" utmed siktlinjen i robotens tipplan. Roboten har

dessfrinnan rollat s att siktlinjen i dess girplan blivit noll, d.v.s. .

Fig. 33B/118.Tippsignalen passerar ett filter som r konstruerat fr att ge optimal systemfunktion ochvidare, efter begrnsning fr att eliminera risken fr alltfr hga g-krafter, till kretsarsom anpassar den den till rdande krav p acceleration i tippled. Accelerationen itipplanet r propotrtionell mot hastigheten hos lngdaxelns vridning i tippled, frutsattatt farten r konstant. Hos en rammotordriven robot r farten praktiskt taget konstant.

B/119.nskad acceleration jmfrs med aktuell acceleration sdan den uppmtts av enaccelerometer. En frdel med att utnyttja en accelerometer fr att mta accelerationen

r att man fr lorrekt vrde p riktningsndringen hos flygbanan oavsett hjd.


40/61

2011-12-07 Sid 40 (61)


B/120.Accelerometerns utsignal "drar ner" insignalen till styrservot s att vingutslaget stoppasinnan maximalt tilltet G-vrde uppns

B/121.Accelerometern r placerad i mlskarutrymmet framfr robotens tyngdpunkt eftersomdetta bde frbttrar styrningens servomssiga egenskaper och eliminerar bengenhetenfr resonansfenomen. Dessutom r de senare ytterligare reducerade genom inverkan avfilter i servoloopen.

B/122.Roboten fortstter att svnga i tippled tills signalen frn mlskaren har minskat till noll,varefter den hller kurs mot trffpunkten.

B/123.I tippkanalen hackas signalen till 2400 Hz innan den matas in p begrnsaren. Accelero-meterns utsignal r p 2400 Hz och skillnaden likriktas innan den matas till mtvrdes-omvandlaren i vingservot.

Zonrr, tndsats och stridsladdning.Zonrr. B/124.Zonrret bestr av ett ental underenheter, inneslutna i ett aluminiumhlje och enuppsttning antenner i form av fyra slitsade vgledare. Det r placerat i stridsdelsut-rymmet bakom framkroppen och r fst i trycktta skottet med fyra bultar. Zonrrs-kpan tjnar som std fr stridsladdningen och tndsatsen.

B/125Antennuppsttningen bildar en del av skrovet. De fyra separata elementen r koppladetill zonrret och strcker sig till bakre nden av stridsdelsutrymmet. De r likformigtfrdelade med 90o mellanrumront kroppen.

B/126.Zonrrets uppgift r att upptcka mlet nr det kommer inom verkansavstnd. Efter enviss frdrjning - lngden p denna beror p hur roboten nrmat sig mlet - skickarzonrret en elektrisk puls till tndsatsen som bringar stridsladdningen att detonera.Mlskaren tillhandahller information som zonrret kan anvnda fr att bestmmanrmandehastigheten och p grundval av denna och indikation p att mlet ligger inomzonrrets antennlob utlses tndpulsen.

Tndsatsen. B/127.Tndsatsen r fst i frmre nden av stridsladdningen och bildar en lnk mellan zonrretoch stridsladdningen.

B/128.Innesluten i tndsatsen ligger en serie explosivdelar och en elektrisk tndare. P"ddande" avstnd frn mlet reagerar tndaren p en signal frn zonrret och initieraren explosion i tndsatsen som i sin tur bringar stridsladdningen till detonation.

B/129.Fr att frhindra vdautlsning av stridsdelen och fr att gra tndsatsen hanterings-sker innehller den elektriska kretsen och explosivdelarna frreglingar i ett armerings-system. Tndsatsens armering, som r beroende av fortvarig acceleration sluter tnd-kretsarna drygt fem sekunder efter det att roboten lmnat lavetten.


41/61

2011-12-07 Sid 41 (61)


B/130.Roboten kan destrueras via en dopplermottagare i stridsdelsutrymmet. P en signal frnmarken kan dopplerenheten fs att skicka en tndpuls till tndsatsen s att stridsdelendetonerar.

B/131.Om roboten bommar och zonrret sledes inte initierar detonation och om destruk-tionssignalen frn marken inte verkar tillter armeringssystemet att en timer alstrar entndpuls som bringar stridsladdningen till detonation. Tiden frn robotavfyring tillsjlvdestruktion med det alternativet stlls in innan roboten lggs p lavett.

B/132.Roboten r frsedd med en vervakningskrets som gr det mjligt att konstaterahuruvida tndsatsen r armerad eller ej.

C. Lavett och frsrjningsenhetC/01Lavetten, med typbeteckning 200, r s utformad att den tillter roboten att ltta utan

ngon startstrcka och drmed utan ngon friktion mot eller annan pverkan av detunderlag den ligger p. En servostyrd mekanism vrider lavetten i bring och en hydraul-domkraft riktar roboten 45o i hjdled.

Fig. 34

Lavett C/02

Normala grnsvrden fr vridning i bring r 200o

t vardera hllet frn en fixeradnollriktning. Grnsvrdena kan tillflligtvis manuellt kas till 220o. Rrelseutrymmet ihjdled r frn 0o till 45o. Maximala elevationen r det lge roboten har efter klargring.


42/61

2011-12-07 Sid 42 (61)


C/03Det r ndvndigt att lavetten stlls exakt horisontellt och fr den skull krvs i frvgiordningstllda betongfundament med ingjutna bultar fr avvgning och faststtning avlavetten. Till fundamentet leder ocks en trumma i vilken kablar och luft- och oljeled-ningar frlggs.

Utformningen C/04I lavettens uppbyggnad kan fljande huvudenheter srskiljas

Basplattan En servicedel En rrlig del Hissbalkarna Huvudbalkarna Stdarmarna

Slangar leder olja och luft genom fundamentet och genom servicedelen upp till koaxial-kopplingen lngst upp p den rrliga delen. Samma vg leds ocks ett knippe kablar frel-funktioner.

C/05Mellan basplattan och den rrliga delen ligger en servicedel, genom vilken alla frsrj-ningsledningar frn serviceenheten och signalkablar frn RBGC gr. Fig. 34 ger en bild avdess konstruktion och funktion. Dess centrala delar r kabelvindan och oljedistributren.Kabelvindans ena nde r fst i fundamentet och den andra nden i den rrliga delen avoljedistributren.

Fig. 35


43/61

2011-12-07 Sid 43 (61)


C/06Kabelknippet terminerar i en 157-polig stickpropp lngst upp p den rrliga delen.Stickproppen passar i en motsvarande hylspropp lngst bak p roboten

C/07FrreglingarTv brytare i de nedre hissbalkarna r i lge till om bda hissbalkarna r lsta i 45oelevation. Bda brytarna ingr i avfyringskretsarna.

Styrsystem C/08Det system, som styr lavetten i bring, r ett slutet reglersystem i vilket elgon i lavetten,kopplade till en elektronikenhet och en motor bringar lavetten att svnga s att dessriktning verensstmmer med en riktning som anvisats av en uppsttning givarelgon iden radar, som belyser mlet. verfringen frn elgonen i radarn gr via serviceenheten,dr det finns mjlighet att, i testsyfte, erstta dem med manuellt givna elgondata.

C/09

Fre skott riktas lavetten t samma hll som radarn, dvs mot ett ml. Drvid minskasutsignalen frn de bda elgonen i lavetten i takt med att den vrids, fr att bli noll nr denr riktad exakt i samma riktning som radarn.

C/10Den mekanism som vrider lavetten bestr, frutom ovan nmnda elgon, av (fig 36)

En enhet, innehllande en hydraulpump med variabelt deplacement som r ihop-byggd med en motor med fast deplacement

En enhet som innehller likriktare och frstrkare Vxellda Trefasmotor

Fig. 36


44/61

2011-12-07 Sid 44 (61)


C/11Elmotorn driver via en koppling vxelldan och via en kilrem hydraulomvandlaren. Vxel-ldan drivs ocks via en annan koppling av hydraulomvandlaren. Frdelningen mellanelmotorns och hydraulomvandlarens uppgifter r fljande. Nr lavetten skall vridassnabbt drivs den direkt av elmotorn och hydraulomvandlaren r frikopplad. Rotations-riktningen bestms med en backvxel i vxelldan Nr lavetten skall precisionsinriktasdrivs den via hydraulomvandlaren och rotationsriktningen bestms med vickskivan i

hydraulomvandlaren. Elmotorn r i det lget frikopplad frn vxelldan.

C/12El- och hyddraulkraft samt kylluft fr roboten levereras via en tunnel frn en frsrj-ningsenhet som normalt str placerad ett tiotal meter frn lavetten. Slangar, kablar ochfrsrjningsenhetens funktioner r p s stt vl skyddade frn raketflammorna.

C/13De apparater som finns installerade i frsrjningsenheten visas i fig. 37 och derassammankoppling med enheterna p lavetten i fig 38.

Fig. 37

C/14Olja pumpas frn frsrjningsenheten genom en T-koppling, dels mot elevationsdom-kraften via ventilen 3783 i fig 38 och dels mot koaxialkopplingen och roboten viamagnetventilen 38/10. Nr roboten skall eleveras str ventilen (3) ppen fr olja frn


45/61

2011-12-07 Sid 45 (61)


pumpen mot domkraften (5). Nr roboten skall dumpas r den ppen frn domkraftenmot tanken (1) och oljan trycks till tanken av robotens tyngd. I bda fallen r ventilen(10) stngd. Nr roboten skall frsrjas med olja r bda ventilerna (3) och (4) stngdaoch ventilen (10) ppen Ventilen (6) r stngd nr roboten ligger p lavetten menppnar nr roboten lmnar lavetten.

Fig. 38

C/15Huvudpumpen (20) kan startas antingen genom att startknappen p frsrjningsenheteneller "MISSILE START" i RBGC trycks in. Kontakter p startrelet sluter ocks strm tilllgtrycksoljans pump (2) - om den inte redan r igng - och bryter strmmen tillmagnetventilen (21) i lgtryckskretsen. Drmed leds lgtrycksolja till huvudpumpen fratt kyla denna. Nu startas ocks klargringssekvensen fr roboten och den motor somdriver hydraulomvandlaren p lavetten.

B/16Under klargringssekvensen matas hgtrycksolja och kylluft in i roboten. vervaknings-faciliteter stoppar automatiskt huvudpumpen om lufttrycketr lgre n 125 kPa ellertemperaturen ver 9,5o C.

C/17Olja som passerar avstngningsventilen r tillgnglig fr roboten men cirkuleras tillbakatill frsrjningsenheten genom frbistrmningsventilen ( 6 ) som normalt r ppen. Denventilen styrs elektriskt frn RBGC och kan stngas fr att leda hgtrycksoljan tillroboten men endast om den elektriska frbrukningen r kopplad till generatorn i roboten.

C/18

Fr att hlla roboten i beredskap nr huvudpumpen inte gr, hlls oljans tryck och tem-peratur vid ett minimum av 0,28 MPa respektive 22o C. Nr dessa minima underskridsstartas lgtryckspumpen i frsrjningsenheten av tryck- och/eller temperaturswitchar.


46/61

2011-12-07 Sid 46 (61)


Trycket hlls med hjlp av ackumulatorn och tryckreglerventilen (11) och temperaturenmed hjlp av termostatstyrda vrmeelement i tanken.

Elsystem C/19Strmfrsrjningen till motorer, vrmare och magnetventiler styrs normalt via enrellogik frn RBGC men kan ven manvreras frn frsrjningsenhetens kontrollpanel.P kontrollpanelen finns ocks indikerlampor fr de viktigaste funktionerna.

C/20Eftersom de signaler som har med avfyring att gra passerarfrsrjningsenheten harfrreglingar, som omjliggr vdaavfyring frn denna, infrts.

D. RBGC.Allmnt D/01RBGC i system Rb 65 innehller de faciliteter som r ndvndiga fr den slutliga klarg-ringen och avfyringen av en robot. Den har konstruerats med tanke p fljande krav ochnskeml

Hg insatsberedskap. Mjlighet till avfyring kort tid efter indikation p insatsbehovhar uppntts genom hg automatiseringsgrad i utrustningen. Lgt bemanningsbehov. Ytterligare en effekt av hg automatisering

Minimum av enheter och komponenter. Frhllandevis liten mngd enheter ochkomponenter - i verensstmmelse med A och B - r mjlig tack vare tillmpningav "timesharing"-principen. Hastigheten i klargringen r tack vare automationensdan att sambruket av utrustningar inte medfr ngra operativa olgenheter.

Hg driftskerhet. Detta har stadkommits genom anvndande av beprvadteknik, sjlvkontrollerande enheter och ltttkomlig placering av enheter ochkomponenter.

D/02Den fast grupperade versionen, som den anvnds i U.K., r inrymd i en byggnad varsplanlsning visas i fig. 39 och kontrollerar 16 robotar och lavetter. Utrustningen ruppdelad p tv sektioner, var och en sjlvstndigt fungerande med sin tillhrandebelysningsradar, men mjlighet att ltt koppla ver till den andra sektionens radar finns.

Fig 39


47/61

2011-12-07 Sid 47 (61)


D/03I en mobil version skulle utrustningen, som d skulle ha kapacitet att kontrollera fyrarobotar och lavetter, monteras p en 5-tons trailer och vara transporterbar med flyg. Fig40 visar dess layout. ven i det alternativet skulle den vara delad i tv sektioner medmjlighet att utnyttja den andra radarn.

Fig. 40

D/04I bda fallen behvs bara tv operatrer, en fr vardera sektionen.

Gruppering D/05RBGC r centrum fr all aktivitet iniom robotgruppen och lnkar samman robotar,lavetter, radarstationer och kraftaggregat. All taltrafik och all mldataverfring mellanden verordnade stridsledningscentralen och robotgruppen gr via RBGC

D/06Fig. 40 visar hur en robotgrupp i stationr gruppering i princip skulle kunna se ut. Hr ren ansenlig eldkraft koncentrerad till ett frhllandevis litet omrde. Avstndet mellanlavetter r frmst dikterat av skaderisk frn raketflammorna. De angivna mtten tillteratt en sektion avfyras ven om den andra vnder sidan till. Minimiavstndet, 90 m,mellan belysningsradar och robot r bestmt av raketflammans verkan p antennen ochmaximala avstndet, 270 m., r bestmt av behovet av en sker signal in p robotensbakre antenn. Valet av uppstllningsplats fr RBGC r mindre kinkig och bestms mer avvgfrhllanden och kabelkostnader.


48/61

2011-12-07 Sid 48 (61)


Fig.41

En bild med 8 rb BH 1 grupperade att jmfra med fig 41 principskiss med 16 rb.


49/61

2011-12-07 Sid 49 (61)


Funktion. D/07Fljande aktiviteter och tgrder initieras frn RBGC

- Tillslag av robotens och lavettens kraftenheter, hydraulapparater och kylluft.- verfr korrekta elgondata och vervakar av att de tlyds- Lsning av robotens bakre mottagare p belysningsradarns signal- Lsning av avstndsporten i rob

ARM Beskr Rb65 Erold

Documents

Transcript of ARM Beskr Rb65 Erold