Talande böcker – läsande barn Barns tankar om talböcker

Svenska Daisy-konsortiet 2013-11-28Jenny Nilsson jenny.nilsson@mtm.se

Bakgrund

• MTM:s barn- och ungdomsstrategi 2012-2014:– ”barn med läsnedsättning ska få lika möjligheter

att tillgodogöra sig barnlitteratur som andra barn”– ”Målet är att integrera ett barnperspektiv i TPB:s

verksamhet”– ”under 2012 ska en undersökning som riktar sig

direkt till barn i fyra län genomföras. En del av arbetsmetoden ska vara att använda sig av fokusgrupper bestående av barn”

Vad tycker barnen om böckerna?

• 8 fokusgrupper i fyra olika län spridda över Sverige: Västerbotten, Stockholm, Värmland och Halland

• Kompletterat med en fokusgrupp via Synskadades riksförbund

• 51 barn i åldern 9-16 år• 30 pojkar, 21 flickor

Hjälp med analysen

• Inte bara ”MTM-perspektiv”• Anna Hampson Lundh, lektor på Högskolan i Borås• Forskat om barns kunskapssökande under de tidiga

skolåren• Med från början –

synpunkter på frågor och upplägg

Uppdraget

1.Läsning 2.Talböcker 3.Sätt att hitta talböcker4.Bemötande på de

lokala biblioteken

Läsning

• Betydelse av fysisk plats

• Specifika titlar

• Svårigheter att läsa tryckt text

Citat: flicka, 13 år

A4: Jag tänker på liksom att ska jag läsa den här boken, eller ska jag lyssna på den? Och jag får liksom lite känslan av… nästan att det är lite fejkaktigt för lyssna på bok är inte äkta. Eller det är svårt att förklara för det är liksom såhär fejk. Det är inte den riktiga boken utan det är någonting annat. Det är liksom skönt. Det är liksom skönt att ligga såhär och lyssna för då slipper man liksom läsa.

Talböcker

• Lyssna eller läsa?

• Som en befrielse

• Den sociala situationens betydelse

CitatE1: Det är jättemånga på lektionerna som frågar ’vad är det där?’ även fast jag har berättat det typ hundra gånger.Moderator: Mm, ja, mm.E3: När jag har en DAISY-talbok, alltså jag vet inte hur många gånger ’får jag lyssna? får jag titta?’, alltså jag bara jamen gör det så byter vi, vi kan byta kunskap så får du den här för alltså jag lovar du kommer tröttna för jag gjorde ju det efter ett tag, jag vill ju va, jag vill ju kunna läsa en vanlig bok som alla andra, men alltså nu är det mycket enklare med telefonen för det är bara örsnäcka och sen så sätter man på och ingen märker något.Moderator: Nej.E1: Till exempel ’vad är det där?’, en stor jäkla maskin bara.

Hitta talböcker

• Många vägar leder till talböcker: – föräldrar, vänner, lärare, bibliotekarier– sociala medier, tidskrifter, direktreklam, TV– MTM:s webbplats och katalog

• Planeras sällan och uppfattas inte som särskilt bekymmersam

Citat

A5: Ja så ibland så kan man inte hitta vissa böcker men då går man ändå till andra böcker. Moderator: Mm.A5: Så de tycker jag är bra så man kan ändå komma till andra böcker som är ändå liknande och har samma namn.

Bemötande på biblioteken

• Traditionella bilder av bibliotek• Uppskattar lugn och tystnad• Vill ha uppmärksamhet, tips och

hjälp – men inte tillrättavisningar vad gäller bokval

• MTM som en särskild sorts bibliotek

Synpunkter på format o inläsning

• Inte i rapporten• Inlevelse i inläsning• Barn med synnedsättning använder DAISY-funktionaliteten mer: fr a hastighet, bokmärken o automatisk avstängning • Direkt till boken!

Citat: pojke, 11 år

”De e att dom säger, dom säger till exempel ’boken gjordes 1982, inspelning gjordes 2003 av Ingmar Jönsson’ och eh så säger den ’boken är 1 timma 38 minuter 27 sekunder’. Så att alltså eh jag önskar att man eh kunde hoppa över det på något sätt. Ja-jag vill helst höra boken. De e bra det där med kanterna att man ser kapitlen, men jag vill, jag vill helst komma direkt till boken på något sätt.”

Analytiska utgångspunkter• Läsningens materialitet– Hårdvarunivå– Dokumentnivå– Social och institutionell nivå

• Remediering – Hur ett nytt medieformat kan ses i ljuset av tidigare medieformat

• Meningserbjudanden– De erbjudanden som människor uppfattar i en specifik fysisk

miljö, vilket kan inkludera olika medieformat

Slutsatser i analysen

1. Hårdvara spelar roll (Läsningens materialitet)2. Talböckernas remedieringsförsök: – Talböckernas kompenserande roll– Talböckernas egenart3. Den sociala och institutionella omgivningen har stor

betydelse

Slutsatser för biblioteken

• Ett sätt för biblioteken att vidareutveckla servicen gentemot unga talboksanvändare är att i sitt arbete:

– betona hur barnen kan använda talböcker– föra en kritiskt reflekterande diskussion kring varför

det är viktigt att förmedla talböcker– alltid betona vikten av ett professionellt bemötande i

varje enskild kontakt med unga redan existerande och potentiellt blivande talboksanvändare

Rapporten

• Rapporten är gratis och kan beställas eller laddas ner via MTM:s webbplats

jenny.nilsson@mtm.se

Tack för att ni lyssnade!

Följ gärna MTM på:

Facebook

Twitter