närv! Personaltidning för medicinska fakulteten vid lunds universitet
nr 1 | 2014
Porträtt: Joan Yuan - jorden runt på 33 år
fliP for english
Akademisk representation på SUS
Masspektrometricentrum har öppnat på BMC
vad händer i mediebruset? tema: det nya medielandskaPet
forum medicumBifogat detta nummer av Närv finns en presentation av projektet Forum Medi-cum, ett nytt hälsoveten-skapligt och medicinskt kunskapscentrum, där verksamheten i nuva-rande HSCs lokaler på Baravägen flyttar in i en ny byggnation i anslutning till be-fintliga BMC utmed Sölvegatan. Projektet syftar till att integrera verksamheterna på HSC (Health Sciences Centre) och BMC (Biomedicinskt centrum) och innebär en stor strategisk satsning för
hela fakulteten. Målet är att skapa en naturlig mö-
tesplats för fakultetens alla verksamheter och den
angränsande universitetssjukvården i Lund.
ansvarig utgivareJohanna Sandahl, kommunikationschef redaktionsrådAnna Appelberg, Anna Arstam, Annika Jögi, Björn Mar-tinsson, Elsa Warkander, Eva Bartonek Roxå, Helena Christianson (studentrepresentant), Jens Persson, Johanna Sandahl, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Ka-tarina Branzén, Katrin Ståhl, Olle Dahlbäck, Nina Nordh, Carola Tilgmann, Viktoria Klingenfors, Åsa Hansdotter, Kajsa Johnsson, Elisabeth Dawson, Sofia B Liljedahl och Mohsin Mohammed
omslagsfoto närv & nerve Most Photos
redigeringSofia B Liljedahl, redaktör
tryckElanders Sverige AB
foto till vänster: Charlotte Carlberg Bärg, Kennet Ruona och Mikael Risedal
adressKansli M, Hämtställe 66BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx)www.med.lu.se/narv
2
vad händer i mediebruset?Hur fungerar egentligen mediavärlden i dag när tidnings-
redaktioner krymper och när allmänreportrar ska skriva om
vetenskap? Många medier finns i dag på webben och i sociala
medier - hur ska man förhålla sig till det och vilka är bra att
använda sig av? Närv reder ut begreppen i detta nummers
temadel och ni får några handfasta tips på vägen.
Under några intensiva dagar fick HIV-forskare från fakul-
teten känna på hur det är när media från hela världen ringer
och vill ta del av nya resultat. Hur det var kan du läsa om på
sidan 13.
Lunds universitet har anställt en internationell kommunika-
tör med fokus på mediafrågor. Hon använder film för att nå ut
i världen. Henne träffar ni på engelska, på sidan 12.
Fakultetens forskare som figurerar mest i media är
Charlotte Erlanson-Albertsson som forskar om aptitreglering
och energibalans. Hon delar med sig av sin mediastrategi på
sidan 11.
Trevlig läsning!
sofia b liljedahl, redaktö[email protected]
Kontakta mig gärna med tips & idéer!
Missa inte:
9
5
TEMA: Det nya medielandskapet
Luke Skywalker stjärna på BMC
3
Porträtt
Jorden runt på 33 årFödd i Kina, uppvuxen i Lund, PhD och postdoc i USA och nu
forskargruppsledare i Lund. Joan Yuan har gjort en resa över
hela världen. Med ett stort leende berättar hon om hur det var
att komma tillbaka till Lund.
- Första dagen tillbaka på BMC kändes på något sätt helt
overklig. Samma korridorer som jag gått i som student och nu är
jag här som forskargruppsledare. En underlig men positiv känsla.
Jag trivdes här som student och jag trivs här nu!
till sverige som 10-åringJoan kom till Sverige från den kinesiska staden Shenyang som
10-åring. Pappan fi ck en forskartjänst och familjen hade länge
haft en dröm om att komma ut i världen. Det blev Lund och här
har familjen stannat.
Joan Yuan har hunnit med mycket under sina 33 år. Idag
forskar hon och hennes grupp på utveckling av vita blodkroppar.
Hur benmärgstransplantationer kan förbättras och hur man kan
minska infektionskänsligheten hos patienterna efteråt.
- Jag läste Biomedicinprogrammet i Lund och det var det
som gjorde att jag ville bli forskare. Vi fi ck hantera egna frå-
geställningar och söka svar på ett självständigt sätt. Det lärde
jag mig redan som student och det väckte min nyfi kenhet för
forskningen.
vill man så kan manDet blev drygt sju år vid University of Virginia i USA för Joan.
Först som utbytesstudent och sedan som doktorand. “Jag gjorde
en lång forskarutbildning på nästan sex år, men det var en viktig
tid då jag byggde upp mycket självförtroende både som forskare
och som person.” Efter ytterligare tre år som postdoc på Natio-
nal Institutes of Health in Bethesda, Maryland, USA är hon nu
ett årtionde senare åter i Lund.
- Det jag framför allt har med mig från mina år i USA är “vill
man så kan man”! Jobbetiken är hårdare där på många sätt.
Man förväntas prestera och dagarna i labbet blir ofta långa och
krävande. Det är ett tufft men också positivt arbetsklimat. Det
positiva är att det inte är fult att man vill framåt. Det är bara att
köra på och det passar mig!
Som gruppledare vill Joan vara en bra förebild, någon man
kan vända sig till. Hon hoppas att hon förmedlar en öppenhet
hon själv ibland saknar hos äldre forskarkollegor. Hon vill blogga
och använder gärna sociala medier i sin roll som forskare.
- Kan jag ge andra, framför allt unga kvinnor som vill satsa
på en forskarkarriär, en känsla av “kan hon så kan jag”, så har
jag verkligen gjort en insats säger hon.
text: katarina branZén
FOTO: Joan Yuan i en bambuskog i Suzhou, Kina, 2013. Bilden är tagen av Jeremy Daniel.
4
vad gör en husförman?närv frågar nicole gustavsson, husförman för locus medicus malmoensis
vad gör en husförman?Jag är allt-i-allo när det gäller att se till så att verksamheten
i huset fungerar. Varje vecka hyrs lokalerna ut för fester,
föreläsningar och andra tillställningar. Det kan vara allt ifrån
dop och bröllopsfester till studentpubar och sjukhusets
klinikmöten. Och så håller jag koll på underhållsbehoven.
vad sysslar husförmannen med rent konkret?T.ex. visar jag lokalen. Annars handlar det mycket
om att samordna medan det är andra som jobbar
med det praktiska. Jag svarar på frågor, ser till att
kontraktskrivning och nyckelöverlämning fungerar samt
att personal vid arrangemangen får lön m.m.
vem kan komma i fråga för jobbet?Det är en ideell ettårig tjänst som utlyses av Medicinska
föreningen. Föreningens fullmäktige beslutar om vem
som får uppdraget.
det är en mycket vacker byggnad – vad har du att säga om den?Många studenter har säkert i likhet med mig goda
upplevelser härifrån. Huset uppfördes som ett
sjukhuskapell, men har mig veterligen aldrig använts
för det ändamålet. Innan Medicinska föreningen fick
uthyrningsrätt 2011 var det förråd i lokalen. Tack vare
en donation från Evy och Gunnar Sandbergs stiftelse
kunde byggnaden renoveras och utrustas med ett
restaurangkök.
vad gör du annars?Jag studerar på läkarprogrammets sjunde termin i Malmö,
och lämnar nu över stafettpinnen till en ny husförman för
Locus Medicus Malmoensis.
Mer information om Locus Medicus Malmoensis finns på Medicinska föreningens hemsida, www.mfskane.se under rubriken ”Om MF”.
text och foto: björn martinsson
På gång
digitala verktyg för lärande finns nu samlade På webben
Verktygen är tänkta att användas i un-dervsiningen. Du kan t ex läsa om lär-plattformar, ljud och video i Powerpoint, och om upphovsrätt och bildanvändning. Sidorna utvecklas fortlöpande. Använder du något verktyg (resurser?) som du sak-nar på de här sidorna? Hör då gärna av
dig till oss på: [email protected]änk till webbsidan:http://www.med.lu.se/bibliotek_och_ikt/laerare/digitala_verktyg_foer_laerande
hälsovetenskaPens dagDen psykiska ohälsan ökar i dagens samhälle. Hur möter vi denna utmaning och hur om-sätter vi forskningen i klinisk vardag? Mer info: www.med.lu.se/hvs
PSYkiATriHälsovetenskapens dag 1 April
Så mycket
bättre
crafoords vetenskaPsluncher 2014En serie lunchföreläsningar på Stadsbiblioteket i Lund om
spännande medicinsk forskning! Information om datum
och plats på www.med.lu.se/vetenskapsluncher
Publikationer i samarbete med region skånes etiska råd nu samlade På webben• Goda möten i hälso- och sjukvården• Är goda råd dyra?• Bloggande patienter, twittrande läkare och vita do-
kusåpor• Prioriteringar i hälso- och sjukvården• Den mångkulturella vårdenGår att ladda ner på: www.med.lu.se/klinvetlund/medicinsk_etik/lite_av_varje
steP uP den 18 marsA meet and greet network event for female PhD-students
and Postdocs. The title of this year’s conference is ”What
is the next step? How to survive in academia and the in-
dustry”
idéforum 23 oktober 2014Medicinska fakulte-tens heldagskonferens om undervisning och lärande. Läs mer på www.med.lu.se/medcul
Sista dag för inlämning av bidrag 15 maj.
5
den 15 november invigdes det nya masspektrometricentrat på bmc d13. Processen har gått fort, idén föddes så sent som i augusti förra året. närv har träffat thomas laurell, en av de åtta forskargruppsledare som ingår i centret.
CEBMMS står för Centre of Excellence
in Biological and Medical Mass Spectro-
metry.
- Att det kom så mycket folk på in-
vigningen var jätteroligt, säger Thomas
Laurell. Det satte CEBMMS på kartan
direkt.
har du något tiPs På hur man förankrar en sådan här satsning? Det gäller att ha bra gympadojjor och att springa fort och
mycket. Skämt åsido; Det handlar om att informera och vara
tydlig och trovärdig. Vad du gör eller vad du gjort ger dig
trovärdighet. Jag skulle säga att vår trovärdighet bygger på
tyngden i de forskargrupper som ingår i centrumbildningen.
Givetvis talade vi även med dekanerna för Medicinska
fakulteten, Naturvetenskapliga fakulteten och LTH i ett
tidigt stadium om vår vision att samla huvuddelen av
fakulteternas masspektrometriverksamheter på samma
ställe.
vad ligger framför er nu? Nu ska vi packa upp maskiner. Vi har en otrolig park med
kraftfull instrumentering på ingång. Det vore önskvärt att
instrumentparken utnyttjas tjugofyra timmar per dygn och
sju dagar i veckan, så vi behöver händer som är flinka och
kunniga. Just nu lägger vi mycket tid på att söka resurser
för att hålla verksamheten igång och kunna utöka vår
service. 17 instrument och åtta forskargrupper innebär stora
möjligheter. Just nu så görs detta i en ”goodwill action”.
Vi vill visa att vi både kan och vill bidra till ett bredare
nyttjande av masspektrometri i medicinsk och biologisk
forskning och i förlängningen positionera Lunds universitet
i life science-frontlinjen. Men att vi avsätter våra externa
forskningsmedel till service för universitetet är inte hållbart
på lång sikt. Vi gör det bara inledningsvis för att genom
goda exempel visa på det mervärde som CEBMMS skapar.
man behöver ha ett samarbete för att få komma till, stämmer det?Egentligen inte. Kommer det en förfrågan så stämmer
vi möte och diskuterar frågeställningen, ofta med alla
forskargruppsledare närvarande. Vi drar upp riktlinjer för
alternativa lösningar, sätter oss internt och går igenom
vem som är bäst lämpad att ta sig an uppgiften. Vi föreslår
ett första steg, det ska gärna ge smak av framgång och
inspirera till nästa steg. Det finns också tillfällen när det är
viktigt att tala om att det här kan vi inte lösa idag, tekniken
klarar det kanske inte och då kan vi inte trolla med knäna.
Det är en utmaning att hinna med allt. Men å andra sidan
är det kärt besvär. ”Lucky you have a problem” så att säga.
Instrumenten ska ju jobba.
text & foto: anna aPPelbergHar du ett projekt du skulle vilja ha hjälp med? Kontakta
CEBMMS-föreståndaren professor Thomas Fehniger,
Luke Skywalker stjärna på BMC
institutionen för hälsa, vård och samhälle byter namnhallå där! Prefekt lena-karin erlandsson
varför byter ni namn?Vi heter nu Institutionen för hälsovetenskaper. Det nya namnet ger en tydlig signal om mål-
sättningen för institutionens samlade verksamhet som ju är just hälsa! Genom justeringen av
namnet så blir betydelsen nu densamma på svenska och engelska. Dessutom är hälsovetenskap
sedan 2011 det forskningsämne inom vilket merparten av vår forskarutbildning bedrivs.
text & foto: åsa hansdotter
Forskare i onkologi, Yutaka Sugihara framför en spektmaskin som är döpt efter Luke Skywalker.
För mitt arbete Min anställning Styrning och organisation Bibliotek
6
Nyligen har den ömsesidiga re-
presentationen inom akademien
och universitetet setts över. Vid
en blick framåt är det bra att det
nu finns en tydligare struktur och
större närvaro, menar Hindrik
Mulder, professor vid institutionen
för kliniska vetenskaper i Malmö
och akademisk företrädare i led-
ningsgruppen för en av SUS fem
divisionsledningar.
- Ju mer vi kan fördjupa vårt
samarbete, desto bättre. Framför
oss har vi t.ex. ombyggnaden av
SUS i Malmö och Lund där det är
otroligt viktigt att perspektiven
på forskning och utbildning finns med: kliniknära labb och
patientmottagningar med bra forskningsmöjligheter.
Att utveckla handledningen och bemötandet i den kliniska
miljön för fakultetens studenter är en annan fråga som Hindrik
Mulder, själv kliniskt verksam som läkare vid endokrinologen,
framhåller.
Samtidigt betonar han att en vidare syn bortom den
egna horisonten är en grundpelare i utbytet med sjukvården.
Platsen i ledningsgruppen är fullvärdig vilket också betyder
fullvärdigt engagemang i alla frågor som diskuteras och be-
slutas där.
- Att inta rollen av ”akademisk polis” med ensidigt in-
tresse för forskning och undervisning håller inte. Som en del
av ledningsgruppen förväntas du ha ett brett perspektiv och
förmåga att ta ansvar för hela verksamheten. För egen del ser
jag ingen konflikt i detta - en av SUS huvuduppgifter är att
vara ett universitetssjukhus. En status man vill upprätthålla
och dessutom får betalt för.
närvaro leder till nyttaHindrik Mulder lägger en hel del tid på arbetet som akademisk
företrädare. Varje vecka sätter han av tre timmar till möte med
ledningsgruppen och därutöver tillkommer tid för de kring-
uppgifter som uppdraget genererar. Men det är ett angeläget
och stimulerande arbete där närvaron leder till nytta, resone-
rar han. Ett exempel är införandet av s.k. balanserat styrkort i
sjukvården. Förenklat kan styrkortet beskrivas som ett verktyg
för ekonomi, styrning och uppföljning av verksamheten.
fortsättning på nästa sida
Med snabb förändringstakt både inom sjukvården och forskarvärlden ökar behovet av en väl fungerande kommunikation. närv träffade Hindrik Mulder, en av fakultetens företrädare i den skånska universitetssjukvården.
hindrik mulder, professor i molekylär metabolism.foto: kennet ruona
närhet och engagemang nyckeln i kommunikation med sjukvården
medicinska fakulteten lanserar inom kort en intern-webb kallad intramed. hallå där! johanna sandahl, fakultetens kommunikationschef.
varför gör ni detta?Vi vill göra vår webb mer användarvänlig för våra medarbe-
tare. Det är idag svårt att hitta information på vår webbplats.
Dessutom behöver vi bli bättre på information till våra icke-
svensktalande medarbetare.
vad är intramed?Idag ligger all information för anställda på vår webbplats blan-
dat med information till helt andra grupper. Nu bryter vi ut
den interna informationen och lägger den helt separat på en
egen webbplats, med båda statisk information och nyheter.
Intramed kommer att finnas på både svenska och engelska.
när kan fakultetens medarbetare hitta intramed På webben?Vi väntar just nu på grafiska mallar för interna webbsidor som
hela universitetet ska kunna använda. Så fort de är klara är vi
beredda att lansera. Vi hoppas det blir under mars månad. Vi
blir först ut inom universitetet att använda dessa nya mallar
och det känns så klart extra roligt.
Vi vill betona att allt inte kommer att vara helt fixt och
färdigt när vi lanserar. Tanken är att sidorna ska utvecklas och
förbättras efterhand. Vi tar väldigt gärna emot alla synpunkter
och förslag till förbättringar! Mejla webbredaktör sofia_b.
intramedmedicinska fakulteten lunds universitet
sök
lu:s anställdsidor medicinska fakultetens externa webb this site in english
ny webbPlats för intern information - arbete Pågår!
lyckad Praktik På andra sidan sundetSom ett led i fakultetens strate-
giska mål om att ”internationa-
lisering och globala perspektiv
ska genomsyra verksamheten”
har praktik utbytts mellan Medi-
cinska fakulteten och Profes-
sionshöjskolen Metropol i Kö-
penhamn. Samarbetet fortsätter
under våren.
Läs reportaget om sjuksköter-skorna som bytte sida om sundet för en dag på www.jobuddannel-se.net/artikler/dag-praktikant-kan-ge-mer-an-tror
7
- Styrkortet innebär att den enskilde medarbetaren pla-
nerar och lägger in tid för forskning och undervisning årsvis i
förväg. Om detta kan införas på ett framgångsrikt vis så är det
ett stort genombrott. De öronmärkta timmarna kan inte gå till
annat arbete, eftersom avdelningens ekonomiska ersättning
då riskerar att minska.
Även om mål och inriktning kan vara gemensamma, så
finns det en medvetenhet om att sjukvården och akademien
också har olika synsätt och utgångspunkter. Hindrik Mulder
håller med de kritiker som menar att förändringarna i sjuk-
vården de senaste åren ibland gått alltför snabbt. Men han är
också delvis kritisk till fakultetens uppträdande:
- Vi har haft problem i vårt förhållande till Skånes uni-
versitetssjukhus. Ett exempel är utbildningsfrågorna där de
snabba förändringarna i sjukvården har skapat bekymmer.
Informationen och kommunikationen har inte fungerat op-
timalt, men vi har inte heller varit tillräckligt bra på att själva
söka information och att informera oss när möjlighet funnits.
Det kan vi bli bättre på.
Genom att lära av tidigare händelser och att vara aktiv
i rollen som akademisk företrädare finns förutsättningar att
fördjupa samarbetet anser Hindrik Mulder:
- Så som representationen och samarbetet fungerar nu är
det positivt, jag ser väldigt stora möjligheter.
så här fungerar rePresentationen – bakgrund och faktaDen akademiska representationen på sjukhusen i Malmö och
Lund och vice versa har funnits under många år, men med
skiftande upplägg. När Universitetsmedicinskt centrum Skåne
(UMCS) och Skånes universitetssjukhus bildades 2010 väcktes
också tanken på att se över och formalisera representationen
så att den bättre motsvarade sjukvårdens och akademiens
behov.
Arbetet fullföljdes inte inom ramen för UMCS. Istäl-
let har båda parter arbetat för att uppnå en bra ömsesidig
representation i de nuvarande organisationsstrukturerna.
Arbetet sammanfaller med Region Skånes nya indelning där
Skånes universitetssjukhus (SUS) och ett 40-tal vårdcentraler i
Malmö-Lundområdet bildade Skånes universitetssjukvård den
1 januari 2014.
- Målet är att stärka samtliga tre delar som förenar oss:
forskning, utbildning och sjukvård, sammanfattar Karl Obrant,
vicedekan med ansvar för samverkan med sjukvården samt
forskningschef för Skånes universitetssjukvård.
Det beslutade arbetssättet innebär att Medicinska fakul-
teten utser företrädare som blir fullvärdiga medlemmar av
ledningsgruppen i sjukvårdens högsta ledning, på divisions-
nivå och i de olika verksamhetsområdena. Företrädarna ska
godkännas av sjukvårdens chefer på respektive nivå.
Möjligheten att återföra arbetet och diskutera det internt
på fakulteten är viktig. De akademiska företrädarna på divi-
sionerna träffar därför regelbundet fakultetsledningen. För
representanterna på verksamhetsområdesnivå finns ännu
inget motsvarande forum, men det finns med i planerna.
Skånes universitetssjukvård/Region Skåne har i sin tur
representation i fakultetsstyrelsen och fakultetens institutions-
styrelser. Vid institutionerna för kliniska vetenskaper i Lund
och Malmö finns dessutom företrädare i ledningsgrupperna.
text: björn martinsson
Mer information finns på webben: www.med.lu.se/representation_i_sjukvarden
närhet och engagemang nyckeln i kommunikation med sjukvården
internationellt
teddy-mottagningarna har fått nya väggdekorationerDet är en gymnasist på estetiska programmet på Polhemskolan i Lund, Jonat-han Gard som gjort målningarna. Mottagningarna i Malmö och Kristianstad är klara, den i Helsingborg ska få väggmålningar under våren.
8
FOTO: Charlotte Carlberg Bärg
gunilla westerberg-thorsson, dekanus
Varför ska forskare synas i
media? Det finns många svar
på den frågan. Det enklaste
svaret är att det står i hög-
skolelagen att i högskolornas
uppgift ska ingå att samverka
med det omgivande samhäl-
let och informera om sin
verksamhet samt verka för
att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer
till nytta. Eftersom mycket av utbytet av information
sker i media, traditionella och nya, är det där vi bör fin-
nas och informera om vår verksamhet. Kunskap om vad
forskningen kommit fram till ger bättre möjligheter till
implementering och omsättning av ny kunskap i praktiskt
handlande.
Ett annat svar är att vi som till stor del finansieras
av allmänna medel bör informera våra finansiärer, det vill
säga allmänheten, om vad vi gör för deras pengar. Om vi
vill att svenska folket och dess företrädare, politikerna,
ska fortsätta ha högt förtroende för vår verksamhet och
ge oss det vi behöver i form av finansiering, infrastuktur
och regelverk behöver även vara bra på att berätta vad vi
gör, varför och hur.
På det personliga planen finns även andra drivkrafter,
som kan vara nog så viktiga. I konkurrensen om forsk-
ningsanslag och tjänster är det viktigt att synas. Fler och
fler forskningsfinansiärer kräver av oss forskare att vi visar
att vi kommunicerar vår forskning. Och, dessutom, kan det
vara riktigt roligt.
Vi vet att forskningen vid vår fakultet syns väl i me-
dia, lokalt, nationellt och internationellt. Men det finns
utrymme för mer, och inte minst fler forskare, att ta plats
i media. Använd de professionella kommunikatörer vi har
på fakulteten, institutionerna och i forskningsmiljöerna vid
vår fakultet om du känner dig osäker på hur du ska gå till
väga. Och hämta inspiration från de goda exempel som
finns runt omkring oss.
Projektet forum medicumMissa inte att läsa presentationen, som följer med denna
Närv, av projektet Forum Medicum. Det är ett nytt hälso-
vetenskapligt och medicinskt kunskapscentrum där den
nuvarande verksamheten på HSC på Baravägen flyttas till
en nybyggnation i anslutning till BMC-byggnaden. Fo-
rum Medicum innebär en stor strategisk satsning för hela
fakulteten och målet är att skapa en naturlig mötesplats
för fakultetens alla verksamheter och den angränsande
universitetssjukvården i Lund.
tema: medielandskapet
ClinTrials Skånemed mål att föra ut forskningen i näringslivet
ClinTrials Skåne AB är ett aktiebolag under Region Skåne som ska stödja företag inom Life science-branschen med kliniska prövningar och produktutveckling. Syftet är främst att vara företagens port in i akademi och sjukvård.
I takt med att vi får fler regler och mer kontroller så har det blivit
svårare att genomföra kliniska prövningar i Sverige.
- ClinTrials Skåne hoppas förenkla och snabba på processer
så att forskningsresultat fortare kan nå ut och göra nytta, säger
Ulf Malmqvist som är VD för ClinTrials Skåne.
I ClinTrials affärsidé ingår att de ska erbjuda Life Science-
företag stöd genom sitt breda forskarnätverk, biobanker med
vävnadsmaterial, marknadsanalyser, juridik, avtalshjälp mm.
ClinTrials Skåne har en stark koppling till FoU-centrum Skåne,
som erbjuder stöd för forskningspersonal i alla faser av den
kliniska prövningen, och de sitter tillsammans i Blocket på SUS
i Lund.
Till sitt förfogande har de bland annat en forskningsav-
delning med tolv bäddar och labbmiljöer. På forskningsav-
delningen genomförs många studier och i dem deltar många
studenter från fakulteten. Det forskningsstöd som man erbjuder
företagen hämtas ofta från Medicinska fakulteten. ClinTrials
Skåne har arbetat upp ett kontaktnät på Medicinska fakulteten.
Men Ulf Malmqvist menar
att kontaktnätet inom fa-
kulteten behöver breddas
ytterligare.
- Om forskare vid
Lunds universitet vill er-
bjuda sina tjänster och sin
kompetens så kan de alltid
höra av sig till ClinTrials
så kan det kanske ge ett
uppdrag. Företagen efter-
frågar många gånger uni-
versitetets kompetens och Medicinska fakulteten skulle kunna
sälja sina tjänster genom oss, säger Ulf Malmqvist.
ClinTrials kan hjälpa forskare att få information från be-
fintliga databaser och tillgång till biobanksprov. Forskare från
medicinska fakulteten skulle kunna hjälpa till att förädla be-
fintligt material.
- Om Medicinska fakultetens kliniska och prekliniska fors-
kare omvänt behöver hjälp så är de välkomna att kontakta oss.
Vi kan ställa upp med stöd och hjälp när det gäller juridiska
frågor, och statistik, säger Ulf Malmqvist.
text: anna mansfeld
Läs mer på webben: clintrialsskane.se
Om du vill ha stöd med en klinisk prövning eller vill erbjuda din kompetens är du välkommen att kontakta: [email protected]
varför ska forskare synas i media?tema: det nya medielandskaPet
Ulf Malmqvist, VD ClinTrials SkåneFOTO: Roger Lundholm
9
tema: medielandskapet
vetenskap & allmänhets senaste barometer* visar att svenskarnas förtroende för forskare vid universitet och högskolor är rekordhögt. ytterligare en europeisk undersökning** visar att svenskarna är de européer som känner sig mest informerade och intresserade av utvecklingen inom vetenskap och teknologi.
VA-barometern rapporterar också att media är den viktigaste
källan till nyheter om forskning; sex av tio svenskar får kän-
nedom av aktuell forskning genom rapportering i dagspress,
radio, TV och nyhetsmedier på internet.
Dessa resultat stämmer väl överens med hur vi kommuni-
katörer inom Medicinska fakulteten uppfattar situationen. Vi
får stort genomslag i media. Fakultetens forskare når ut med
sina forskningsrön.
Vi är på rätt spår. Men forskare som vill nå ut med sina
forskningsrön, och kommunikatörer som har till uppgift att
hjälpa forskarna med det, står inför nya utmaningar och möj-
ligheter.
Bortsett från att vi ska tränga igenom det enorma bruset
av alla typer av nyheter, är vi långt ifrån de enda som bedriver
aktivt pressarbete kring just ny medicinsk- och hälsoveten-
skaplig forskning. Många medicinska fakulteter och andra
intressenter, på alla kontinenter, konkurrerar om utrymmet.
De riktigt stora utmaningarna, och möjligheterna, hänger ihop
med att medielandskapet har förändrats ganska dramatiskt de
senaste tio åren och är i snabb pågående förändring.
några förändringar: • färre tidningar inom dagspressen och med krym-
pande redaktioner
• många vetenskapsjournalister nationellt och globalt
(frilans, fackpress, etermedia, bloggar mm), men
väldigt få inom just dagspressen
• nya kommunikationskanaler på internet och sociala
medier som växer och utvecklas
• ökade krav på bra bild- och filmmaterial
färre vetenskaPsjournalisterFärre vetenskapsredaktioner och vetenskapsjournalister inom
dagspressen innebär färre självständiga reportage av journa-
lister som är väl insatta i det specifika ämnet. Idag är det ofta
allmänreportrar som skriver om vetenskap. Kunskapen om vad
som gjorts inom forskningsområdet tidigare, liksom tiden för
att skriva artikeln, är begränsad, förhållandet mellan text och
bild har förändrats och bilder ges en allt viktigare roll.
internet och sociala medierSamtidigt har internet och sociala medier skapat intressanta
och viktiga arenor för synligheten. Alla har tillgång till internet
och konsumenter på webben blir också producenter, på gott
och ont, när de twittrar vidare, delar på Facebook eller blog-
gar om vår forskning.
Kommunikatörer på institutioner, i forskningsmiljöer
och fakultetens kommunikationsavdelning strävar efter att
navigera i det föränderliga medielandskapet för att på ett
professionellt sätt hjälpa forskare att nå relevanta målgrup-
per med sin forskningsinformation. Det gäller i allt från att
underlätta journalistkontakter, använda social medier till att
hjälpa forskare ut på debattarenan eller bedöma nyhetsvärdet
av nya forskningsrön.
Det finns ett utrymme att synas publikt för i princip all
forskning, men om det ska ske genom dagspress, etermedia,
bloggar eller i ett patientforum, nationellt eller internationellt
är värt att fundera över. Ta hjälp av en kommunikatör om du
känner dig osäker!
text: katrin ståhl
* VA-barometern, undersöker sedan 2002 allmänhetens attity-der till kunskap, vetenskap och forskare. Undersökningen görs med stöd av forskningsråden Formas, Forte, Vetenskapsrådet och VINNOVA.
** Eurobarometern är återkommande opinionsundersökningar om medborgarnas åsikter som regelbundet utförs av EU-kom-missionen. Eurobarometern 401 (2013) handlar om intresset för vetenskap och teknologi.
vad händer i mediebruset?
10
tema: medielandskapet
fördelar med olika sociala medier
Twitter är bra för att• Omvärldsbevaka och följa ämnen/diskussioner.• Dela kunskap med ett stort nätverk.• Snabbt nå ut och/eller vara tillgänglig.• Ställa frågor och få hjälp, tips, idéer.• Minska klyftor mellan exempelvis expert och
frågeställare. Instagram är bra för att• Inspirera snabbt och lätt – en bild säger mer
än tusen ord.• Skapa engagemang och tillhörighet.• Nå nya och oväntade följare och målgrupper.
Bloggar är bra för att• Gå på djupet inom ett specifikt ämne.• Uppdatera läsare med det senaste.• Kommentera aktuella ämnen i omvärlden.• Bidra med sitt eget perspektiv.• Skapa en direkt dialog med sina läsare.
Youtube är bra för att• På ett enkelt sätt dela video på andra platt-
fomar, som t.ex. Facebook, Twitter, hemsidor• Samla dina videoklipp och skapa spellistor
Många forskare blir kontaktade av tidskrifter som mot betalning erbjuder sig att intervjua dem och skriva om deras forskning. Det kan t ex gälla tidskrifter som sägs rikta sig till beslutsfattare och politiker på EU-nivå el-ler bilagor av olika slag. I ambitionen att synliggöra sin forskning är det lätt att nappa på dessa erbjudande som ter sig väldigt attraktiva.
Den här typen av tidskrifter och bilagor är i regel kom-mersiella. Att medverka är ofta kostsamt och värdet mycket osäkert.
Nya tidskrifter dyker upp hela tiden. Om du blir kontak-tad och känner dig osäker, hör gärna av dig till Medicin-ska fakultetens kommunikationsavdelning.
Sociala medierhans rosling, professor (ki) och grundare av gapminder foundation, har över en miljon youtubevisningar på sitt ted-föredrag ”stats that reshape your world-view”. om du tycker att din forskning förtjänar lika mycket uppmärk-samhet så har lunds universitet en wiki med tips och trix så att du kan skapa bra förutsättningar för att även ditt budskap ska slå igenom i sociala medier.
Lunds universitets wiki för sociala medier hjälper dig navigera
bland fallgropar och möjligheter utan att för den skull syfta till att
inskränka din grundlagsskyddade yttrande- och meddelarfrihet.
Guidens rekommendationer är baserade på best practice och de
riktlinjer Lunds universitet som myndighet är skyldig att följa.
Guiden täcker hela processen; från juridiken, till det förberedande
strategiska tänket, via planeringen av innehållet till att avveckla
en kanal som inte längre känns angelägen.
Om det är så att du inte har tid att rulla ett twitterkonto,
facebooksida eller en videoblogg någon längre tid, så finns även
möjligheten att tilldelas åtkomst och bidra med innehåll till Lunds
universitets gemensamma konton under ett par dagar. #Som-
marforskarskola kan kanske ge massor av respons samtidigt som
den bidrar med spännande innehåll i en befintlig mediekanal.
text: anna aPPelberg
Länk till wikin: www.lu.se/socialamedier
Se upp för kommersiella tidskrifter!
tema: medielandskapet
11
Upp till ytan!Charlotte Erlanson-Albertsson är den forskare på Medicinska fakulteten som syns mest i media - minst 78 gånger i dagspress och 46 gånger på nyhetswebbar bara under 2013. Hon är professor i medicinsk och fysiologisk kemi, och forskar om aptitreglering och energibalans.
Charlotte Erlanson-Albertsson är inte rädd för att vara tydlig
och rak mot media. Hon tackar för det mesta ja till att bli in-
tervjuad. I de fall hon tackar nej beror det på tidsbrist eller på
att hon inte känner till tidningen. Hon kräver att journalisterna
har gjort sin research och har sina frågor klara. En intervju
ska helst inte ta mer än 20 minuter. Hon tror på vänlighet
i kontakt med media och understryker vikten av att Lunds
universitet får komma till tals och synas.
- Här fi nns så mycket kunskap och jag tycker att vi borde
synas mer!
På frågan om varför just hon fi gurerar så mycket i media
säger hon att det nog till stor del beror på ämnet.
- Alla ska ju äta någon gång och alla tänker på sin fi gur
och alla vill veta hur man ska göra. Det fi nns ett stort intresse
från allmänheten.
viktigt att att ta ställningCharlotte Erlanson-Albertsson säger att det som skiljer fors-
kare från journalister är att de sistnämnda vill ha ett svar och
inte något resonemang om å ena sidan och å andra sidan.
- Man måste ta ställning i sitt budskap till media och det
försöker jag göra. Jag är tydlig med var jag står och det kan
innebära att man blir persona non-grata i andra samman-
hang, som när jag påpekade att vi ska vara lite försiktiga med
LCHF-dieten. Men jag har bestämt mig för att våga vara tydlig.
Hon understryker att det måste fi nnas ett ”main
message” och säger att om det blir för mycket resonemang så
kan ju inte media dra några slutsatser om vad forskaren sagt.
- Vi forskare sysslar ju mycket med detaljer men vi måste
komma upp till ytan. Dyker man för djupt ner fi nns det risk att
man inte kommer upp igen. Man måste våga vara lite ytlig,
säger Charlotte Erlanson-Albertsson och skrattar.
Hon har inte råkat ut för att något tryckts som varit helt
fel men är mån om att det inte blir sensationsjournalistik.
- Ord som chockbantning och mirakelpiller hör inte ihop
med vetenskapen. Språket måste ligga på en hög intellektuell
nivå.
Trots framträdanden i TV, radio och dagspress är det för-
läsningar hon gillar bäst.
- Jag vill möta publiken där den är och få igång en dialog.
Jag säger inte ”gör så här” utan berättar hur saker och ting
är och sedan kan människor ta till sig det de vill. Jag vill väcka
tankar!
text: sofia b liljedhahl
Mer om Charlotte Erlanson-Albertssons forskning: www.med.lu.se/expmed/forskning/aptitkontroll
Charlotte Erlanson-Albertsson är vänlig när media ringer och tycker att det är viktigt att Lunds universitet syns. FOTO: Kennet Ruona
Inom ramen för den tredje uppgiften ingår ett aktivt press-
och mediearbete. Här kommer några tips från Katrin Ståhl,
fakultetens pressansvarige kommunikatör.
vad är bra att tänka På i relation till Press och
media?
Hur media väljer att rapportera om exempelvis nya forsknings-
rön är något som vi varken kan eller ska styra. Däremot har
vi ansvar för vilken information vi förser media med och hur
den är utformad. Journalistförfrågningar ska alltid besvaras.
Att inte veta eller inte ha tid just nu är också ett svar.
när journalister ringer - vad ska jag göra?Tänk igenom om du är rätt person att svara eller om du ska
hänvisa till en kollega. Du har oftast möjligheten att be att få
återkomma inom en halvtimme – ta tiden till att förbereda
dig på vad du vill ha sagt, om möjligt undvik facktermer.
Journalister jobbar ofta med korta deadlines och har du lovat
att återkomma så håll utsatt tid. Låt inte situationen stressa
dig och känner du dig osäker – ta hjälp av en kommunikatör.
exPertutlåtande - vad är viktigast?
Innehållet måste vara korrekt och du ska inte utlova något
det inte fi nns vetenskapliga belägg för. Om det handlar
om resonemang kring möjliga framtida behandlingar – var
tydlig med att vägen dit kan var lång. Gäller det forskning
där det råder oenighet, var tydlig med att det fi nns andra
åsikter.
texten - kan jag Påverka?Artikeln tillhör journalisten som egentligen inte har någon
skyldighet att låta dig läsa innan publicering. Däremot brukar
det inte vara några problem att få läsa sina citat. Bäst är att
göra upp om detta i förväg.
Läs mer om kontakt med press och media i ”Kort om kontakt med press och media - för forskare” som du hittar här:www.med.lu.se/kommunikation
Tips för kontakt med press och media
12
Lotte Billing uses video features as one way to stir up interest from international media.
theme: Media
lotte billing, lu’s international media officer, is on a mission to give the university’s research a wider audience. nerve! met with her in order to bring you the inside scoop on how to succeed on the international media stage.
With 10 years’ experience in video production and journalism
in New York and London, at names such as NBC, ABC, CNN
and Reuters, Lotte knows what to look for in a story and has
a feel for what will work internationally; but there is no simple
recipe to follow.
“It is difficult to explain why some stories get better
coverage than others; it can depend greatly on what’s ‘hot’
at the moment. If you want a steady media presence, both
in Sweden and internationally, you must take a step back
and see the bigger picture. Don’t wait for a scientific break-
through or a published paper – it’s entirely possible that there is
another angle that could be pursued. A sizable body of work
built over many years may be a good story in itself, or a young
researcher trying something new.” Lotte explains.
Another thing to keep in mind is that just because a story
has already been covered in Sweden, doesn’t mean that it has
passed it’s ‘use-by’ date internationally. It’s also important
to see the possibilities outside of mainstream media, such as
industry publications and social media platforms.
“We tend to be fairly bad at marketing ourselves as
‘experts’ internationally. Being active on Twitter and similar
forums can help researchers establish a voice as an expert
commentator within their field. It can seem difficult to get
going, but a good place to start is to follow researchers at
other big universities who have many followers and see what
they are tweeting about.” Lotte recommends.
Lotte gets most of her story tip-offs from the LU press
network, and faculty newsletters and publications, but is
keen for more researchers to contact her directly about their
research.
Lotte gets many of her story leads from the LU press
network, a group consisting of communications officers re-
sponsible for the press work at the different faculties. She
also keeps up to date through university newsletters and
publications.
“My role is new at LU, and many people don´t even
know I am available to help.” Lotte and her colleague Johan
Nyman make extensive use of video to get the attention of
international media. A few minutes of film can add a great
deal of value to a press release. If you think you have material
that might be suitable for filming, don´t hesitate to tell your
communications officer.
text & Photo: elisabeth dawson
Lights camera action!
13
theme: Media
one or two times every year the faculty’s research gets massive media exposure. but it can be difficult to foresee these occasions.
“I thought that maybe one or two
of the local papers would give us
a call. Instead we had to put away
our ordinary work for two days in
order to give interviews and answer
e-mails. In fact it took almost one
week before I was back to normal
life again.” says Angelica Palm,
PhD Student at the Department of
Experimental Medical Science.
Recent l y she publ i shed
findings on a new aggressive HIV
recombinant in the Journal of
Infectious Diseases together with
her colleagues Patrik Medstrand and Joakim Esbjörnsson.
Thinking it might be of public interest they prepared a press
release together with the communications staff.
live interviews with bbc world newsThat was the start of it. The same day an interview by the
French news agency AFP quickly flew around the world. Live
interviews with BBC Africa and BBC World News followed the
next day. A Google search gives 1,500 hits or even more for
this piece of HIV news.
Except for the language, Angelica Palm and her
colleagues did not find any major differences between talking to
domestic or international media. Nevertheless, the media’s
desire to find their own perspectives on research findings
were in many ways a new experience for her:
“The only training we get at the University is how to
address and get the attention of scientific publications. In this
case, it was the opposite. We had great unforeseen interest
which we in some parts had to hold back in order to avoid
exaggerations and speculations.”
But on the whole, they are satisfied with the result. The
impact of the press release also resulted in valuable contacts
with professional colleagues:
“The US Centre for Disease Control has asked for the
virus, and American research groups have shown an interest
in conducting in vivo studies on mice.” says Patrik Medstrand,
Professor at the Department of Laboratory Medicine, Malmö.
text & Photo: björn martinsson
When science hit the world!suddenly journalists from all over the world want to talk to you – what do you do?
Postdoc Joakim Esbjörnsson, Professor Patrik Medstrand and PhD student Angelica Palm
the researchers’ own advice on how to interact with the media:
• Put much effort into the press release – it may serve as background information for news articles all over the world.
• Pinpoint the essence of your findings and consider how you want to communicate it. Think over in advance which questions you can get.
• Suggest that you call back within 10-15 minutes so you get the necessary time to mentally adjust and prepare yourself.
• Ask the journalist to allow you to proofread all of your quotes ahead of publication to make sure that nothing is vague or factually incorrect.
• Ask for the questions in advance if you will be interviewed live.
• Contact persons who could provide additional perspectives, for example an MD with clinical experience.
hiv research in guinea-bissauPatrik Medstrand and his colleagues compare different HIV progressor groups with respect to differences in: i) cellular host factorsii) immune response iii) viral characteristics
A main source for their observations is data from Guinea-Bissau, West Africa, where HIV occurrence historically shows a large variety.
news in briefNews in Brief – gives you short translated versions of some of the Swedish articles. If you want more information about any of the articles on this page, please email [email protected]
14
There are many different answers
to this question. The simplest
one is that the Higher Education
Act states that all higher educa-
tion institutes must collaborate
with the wider community, keep
the public informed of their
operations and work towards
ensuring their research results
make a difference in the real
world. As much of this ex-
change takes place through the media, in both traditional
and new channels, this is where we need to be seen. Wider
knowledge of our research findings leads to more
opportunities to convert new knowledge into practical
application.
Another way to look at this issue is that the general public
is, through tax money and government funding, one of our
biggest financial contributors, and they deserve to know what
we are using their money for. If we want the Swedish people
and their political representatives to continue to support us
with funding, infrastructure and a regulatory framework, we
need to be good at letting them know what it is we do, and
why and how we do it.
There are also other drivers for visibility that can be equally
important on an individual level. External grants are becoming
increasingly competitive, and a growing number of financiers
favour researchers who communicate their findings to a wider
audience. It can also be a great deal of fun.
We know that our faculty’s research is already highly
visible in the local, national and international media, but we
can do even better. Ask for help from one of the faculty’s
communications professionals if you don’t know how to
get started, and be inspired by colleagues who have already
succeeded.
Enclosed within this issue of Nerve is a presentation of Fo-
rum Medicum, a new health sciences and medical knowledge
centre being planned to integrate the current HSC and BMC
operations. For information about this project in English, visit
www.forummedicum.blogg.lu.se/english
gunilla westerberg-thorsson, dean
Why should researchers be visible in the media?
media strategyCharlotte Erlanson-Albertsson is the Faculty of Medicine’s most visible researcher in terms of media coverage. She highlights the importance of having a clear message and point of view when speaking with journalists, as well as not getting bogged down in too much detail. Charlotte’s research focuses on appetite re-gulation and energy balance, a topic she thinks is of particular interest to the wider public.
For advice on how to deal with media inquiries, contact the faculty’s press officer Katrin Ståhl, [email protected]
social media at lund universityInterested in social media plat-forms like Twitter and YouTube? Lund University has policies and guidelines that can help you get started. Contact a member of the faculty’s communications team for more information. For
inspiration, look up KI professor Hans Rosling, who has over 150,000 followers on Twitter.
new internal websiteIntramed – a new internal website launching soon at the Faculty of Medicine. The new website will gather all internal informa-tion in one place, making it easier for you to find what you’re looking for. The best part - lots of new content in English for our international colleagues! Intramed will hopefully launch by the end of March.
steP uPStep Up on 18 March. A meet and greet network event for female PhD students and Postdocs. The title of this year’s con-ference is “What is the next step? How to survive in academia and the industry”.
luke skywalker gives name to sPect. machineA mass spectrometry centre of excel-lence has opened at BMC D13. If you have a project that you would like help with, contact Professor Thomas Fehniger, [email protected]
Swedish: To learn, or not to learn? Th at is the question.
éile butlercolumnist
15
When science hit the worldsuddenly journalists from all over the world want to talk to you – what do you do?
13
Editor’s pick:
call for columnistsIf you would like to be a part of a rotating group of columnists for Nerve!, then we would love to hear from you. No previous experience required. For more information email: [email protected]
Lights camera action!meet lotte billing, lu’s international media offi cer
12
PHOTO: Louise Larsson
As an international PhD
student I, like many oth-
ers, am faced with the
same questions; “ how
is your Swedish?”, “Have
you done any classes
yet?”, “Oh you still can’t
speak Swedish? But you’ve been here ages!”
I don’t know about many of you, but every time I hear
those questions I want to rip my hair out. So I wonder, how
come I am fi nding it so diffi cult to learn compared to many
others?
Where to begin?! Should I try to secure a place in the
SFUA courses the university offers? Should I fi nd my nearest
Komvux and go there? Or should I pay for private tuition at
Folkuniversitet? There are so many choices, but as a PhD stu-
dent it is extremely diffi cult to fi nd the time and also a place
on these courses. A large percentage of PhD students at the
Faculty of Medicine are international and many are already
learning Swedish, so why not offer it as a legitimate course
that we earn points for? A solution I think would work is if
Swedish language courses were offered as part of our PhD
studies, as is the case for ERASMUS or exchange students.
I feel that international PhD students are at a disadvan-
tage as many of the documents and emails we receive are in
Swedish, and there is pressure for us to learn the language
from our peers and work colleagues – yet we are not offered
Swedish courses which seem to be essential for our career
if we are to stay in Sweden long-term. The courses that are
offered have limited spaces and the classes take place during
our working hours, which of course can be a problem for
PhD students.
Of course, many PhD students do fi nd the time for lear-
ning Swedish, yet this is usually at the expense of their free
time. I mean, I fi nd my work load to be very demanding so-
metimes and trying to fi nd a balance between social activities
and work can be quite diffi cult. I don’t think it is fair that we
are under pressure to learn a language yet aren’t given so
many choices to learn.
Eventually I know I will have to start the learning process,
but I will wait until I fi nd a balance between my studies and
home life before committing to months (even years) of lear-
ning a language. Maybe I fi nd it easier to get by as I am from
an English-speaking country and at least speak English, but I
still believe that we should be offered more Swedish language
courses as part of our studies. And you never know – maybe
sometime in the near future it will be an option!
Éile Butler, PhD student at the Department of Laboratory Medicine in Lund
lunds universitet
box 117221 00 lundtel 046-222 00 00www.lu.se
nErvE! staff magaZine for the faculty of medicine at lund university
issue 1 | 2014
vänd för svenska
When science hit the world!suddenly journalists from all over the world want to
talk to you – what do you do?
Top Related