· Web viewKan man peka (även ögonpekning räknas), dra sin samspelspartner till ett föremål...

Malmö stadGrundskoleförvaltningenGrundsärskolans resursteam

HÅLLBAR KOMMUNIKATION

Hållbar kommunikation: vägledningSystematisk dokumentation av kommunikativa behov och förutsättningar i pedagogisk miljö

Cecilia HolmkvistLeg. logoped

Grundsärskolans resursteam

Sonia TotaLeg. logopedGrundsärskolans resursteam



InnehållsförteckningInledning..........................................................................................3

Vad är hållbar kommunikation? Ett salutogent perspektiv.............4

Kommunikativ kartläggning............................................................5

Syfte.........................................................................................................5Metod.......................................................................................................5

Kartläggningens innehåll................................................................5

Bakgrund..................................................................................................5Aktuella förutsättningar...........................................................................5Aktuella hjälpmedel..................................................................................6Aktuella uttryckssätt för närkommunikation...........................................6Elevens mest effektiva uttryckssätt…......................................................6… tillsammans med välbekant personal, annan personal, andra elever samt obekanta..........................................................................................7Aktuella uttryckssätt för fjärrkommunikation..........................................8Elevinflytande och delaktighet.................................................................8Kommunikation i social funktion..............................................................9Omgivningsfaktorer.................................................................................9Aktuell samverkan kring elevens kommunikation...................................9

Sammanställning av resultat...........................................................9

Typ av kommunikation.............................................................................9Effektiva strategier................................................................................11

Användningsområden....................................................................11

Dokumentation över tid..........................................................................11Samverkan..............................................................................................11Att sätta kommunikativa mål.................................................................12

Referenslitteratur..........................................................................14

Bilaga 1: Blankett ”Kartläggning av kommunikativa förutsättningar och behov i pedagogisk miljö”Bilaga 2: Blankett ”Fördjupad kartläggning av kommunikativa funktioner”Bilaga 3: Ifyllnadsinstruktioner

2

Besöksadress: Regementsgatan 52 C, 6 vån • Postadress: 217 48 Malmö • www.malmo.se/grt



3




InledningAtt kunna kommunicera med sin omgivning är ett grundläggande primärt behov för alla människor. Personer med omfattande kommunikativa svårigheter är beroende av omgivningens kunskap kring deras kommunikativa färdigheter för att förstå och bli förstådda.Att kunna kommunicera optimalt är oftast det som prioriteras högst, både av personer med kommunikativa funktionsnedsättningar, men även av deras anhöriga och personal. Omgivningen uppger ofta att de med tiden har lärt sig detaljerna kring den fysiska omvårdnaden, men att inte alltid veta om man tolkar personen rätt skapar otillräcklighet. Ibland kan även den funktionsnedsatta personen uttrycka tydlig frustration.I skolan är kommunikationen viktig ur flera aspekter. Det är viktigt att eleven har möjlighet att kommunicera med vuxna och jämnåriga, men kommunikationen är även grundläggande för att möjliggöra inlärning.Pedagoger och annan personal utvecklar ofta en fördjupad kunskap kring elevernas behov och förutsättningar och det gäller givetvis även kommunikationen. Men när eleven har mer omfattande kommunikativa svårigheter, och kanske inte sällan olika samförekommande funktionsnedsättningar, kan det ta lång tid innan man har hunnit lära sig tillräckligt mycket om elevens kommunikativa förmågor för att det ska fungera att kommunicera med eleven och sätta adekvata mål.Det är ofta många som är djupt engagerade kring elevens kommunikation: eleven själv, föräldrar, anhöriga, logopeder, psykologer och arbetsterapeuter. Ibland kan även andra yrkesverksamma ha rekommendationer, åsikter, krav och önskemål. Ibland har skolan eller andra verksamheter (exempelvis hemvist eller korttidsboende) ett specifikt arbetssätt som de upplever vara optimalt för eleven.Många personer med omfattande kommunikativa svårigheter får uppleva att de tvingas till nyinlärning varje gång de byter verksamhet, och ofta även om de byter personal. Man tar inte vara på det personen har lärt sig genom åren, och man tvingar i stället personen att lära det sättet som upplevs av den nya personalen som mest optimalt.Av den anledningen har vi tagit fram ett kartläggningsformulär som är avsett att samla relevant information kring elevens kommunikation.

4




Målgrupp: Personal som i sin vardag möter elever med omfattande kommunikativa funktionsnedsättningar.Aktuella problem:

En del elever kommer till grundsärskolan med ett flertal kommunikationssätt men begränsas därefter till ett fåtal uttryckssätt.

Andra elever är redan från början i behov av kompletterande uttryckssätt men sådana erbjuds inte till eleven.

Andra elevers uttryckssätt faller bort under skoltiden eftersom de inte bevakas i samband med personalbyten eller då eleven byter klass/skola.

Spontana förändringar görs kring elevers kommunikation i skolan. Förändringarna dokumenteras sällan och följs inte heller upp och/eller utvärderas.

Kunskap kring elevens kommunikativa behov och förutsättningar förblir ofta ”tyst kunskap” som inte alltid förmedlas vidare i samband med övergångar till andra verksamheter eller vid samverkan med andra i barnets nätverk.

Tankar kring innehåll i dokumentationen: Vad behöver dokumenteras? Vad blir viktigt för eleven i längden? Materialet är specifikt framtaget för elever mottagna i grundsärskolan, vi tror dock att den kan anpassas även för andra personer med omfattande kommunikativa svårigheter.

Vad är hållbar kommunikation? Ett salutogent perspektivNär man pratar om kommunikationsförmågan hos barn och vuxna med omfattande kommunikativa svårigheter är det vanligt att man fokuserar på det som inte fungerar. Både professionella bedömningar och sättet på vilket man talar kring individens kommunikation kan vara full av negationer; man beskriver det som saknas. X kan inte tala/uttalar endast ett fåtal ord/använder endast ettordssatser/tecknar otydligt/har sparsam mimik, och så vidare.Nya okända personer försöker kommunicera utan anpassningar och märker snart att det inte fungerar så bra. De gör då olika typer av försök för att anpassa sin kommunikativa stil och märker oftast vad som inte verkar fungera. Beskrivningen av personens kommunikation definieras lätt av det som fallerar.

5




Anhöriga och bekant personal som känner individen brukar i stället beskriva vad de säger eller visar för varandra. En ny person, som inte har lärt sig tolka de individuella anpassningar som bägge samtalspartnerna gör (den funktionsnedsatte och den stödjande) har svårt att förstå vad som menas. Med hållbar kommunikation menar vi den mest optimala kommunikationen som en individ har kunnat åstadkomma i sin vardagliga omgivning.Därför kartlägger vi det som faktiskt finns och fungerar. Informationen kan användas som grund för alla av betydelse som möter personen och kan följa med genom åren. På det sättet har personen en chans att bli bemött där hans kommunikativa förmågor är.Kartläggningen ger även möjlighet till att identifiera förbättringsområden och är en bra utgångspunkt för att kunna sätta relevanta kommunikativa mål på längre sikt. Dock ligger tyngdpunkten på den aktuella situationen och aktuella styrkor hos individ och omgivning.Tal, Alternativ och Kompletterande Kommunikation, kroppsspråk och mimik – är alla kommunikationssätt lika mycket värda?När vi beskriver en persons kommunikation kan det finnas en risk att vi lägger tonvikten vid de sätten som vi själva har lättare att förstå, alternativt tycker är mest lämpligt. Till exempel kan en person som använder fem ord och flera hundra tecken eller bilder lätt beskrivas som talande, men man kan glömma bort att nämna att personen även är tecknande (eller kommunicerar egentligen mycket bättre med tecken). Det kan även uppstå en diskussion om huruvida en person som endast använder x antal tecken kan anses som tecknande, och vad händer om personen dessutom tecknar otydligt? Och hur ställer vi oss till personen som endast pekar på x antal bilder på sin karta?Det kan även hända att man tillskriver ett AKK-sätt som är introducerad en mycket stor betydelse trots att den utgör en liten del av individens globala kommunikation.Genom att låta välkänd personal systematiskt kartlägga personens kommunikation har vi möjlighet att betrakta vad personen faktiskt gör och hur personen löser olika kommunikativa utmaningar i nuläget i den aktuella miljön. Det är den bästa utgångspunkten, för att värna om det som fungerar och för att hitta förbättringsområden, både för det som gäller omgivningens anpassningar och individens utvecklingspotential.

6




Kommunikativ kartläggningSyfteAtt främja hållbar kommunikation för elever inom obligatoriska särskolan. Att underlätta och utveckla elevernas kommunikation i pedagogisk miljö. Att medvetandegöra och synliggöra ”tyst kunskap” hos pedagogisk personal.MetodPersonal som känner eleven väl fyller i kartläggningsformuläret. Inga speciella förkunskaper eller underlag krävs, förutom kännedom om eleven. Ifyllnaden uppskattas till cirka 15-20 minuter.Mestadels handlar det om kryssfrågor (ja/nej/vet inte). Frågorna är konkreta och huvudsakligen inte beroende av uppfattningar och värderingar. Man svarar på vad man vet, eller på vad man tror. Eventuellt kan det vid slutet av kartläggningen visa sig att man saknar kunskap kring viktiga faktorer. Vid behov kan man självklart ta reda på den saknade informationen i efterhand, dock är detta inte alltid möjligt.

Kartläggningens innehållBakgrundTidigare insatser kring kommunikation, tidigare introduktion av formell AKK samt vilka språk eleven använder kartläggs. Man behöver inte känna till hur mycket AKK-sätten används i nuläget, eller på vilken nivå eleven behärskar språken.Aktuella förutsättningarHur är elevens hörsel, syn, motorik och kognition? Påverkar det kommunikationen och i så fall hur? Här svarar personen utifrån vad den själv tror och uppfattar. Man behöver inte ha tillgång till aktuella journaler och syn-och hörselundersökningar för att kunna svara.Eventuellt behov av vidareutredning kan framkomma.Aktuella hjälpmedelVilka hjälpmedel har eller är eleven ordinerad? Oavsett om de används eller inte är det viktigt att ha kännedom om att eleven äger eller är ordinerad dessa.Aktuella uttryckssätt för närkommunikationHur kommunicerar eleven? Här kryssar man i vilka uttryckssätt eleven använder, oavsett vad de ”betyder”. I sammanställningen över uttryckssätt är de indelade i manuell och kroppsnära AKK (Alternativ och Kompletterande

7




Kommunikation), TAKK (Tecken som AKK), GAKK (grafisk AKK), tal, samt andra uttryckssätt.Kryssrutorna är icke-värderande. Man behöver inte ange eller tycka kring hur mycket eller hur bra eleven använder ett visst uttryckssätt, det som är intressant här är att veta vilka som överhuvudtaget förekommer.

Elevens mest effektiva uttryckssätt…När vi har kartlagt alla uttryckssätt som en elev använder är vi intresserade av att veta vilket som är mest effektivt tillsammans med olika typer av samtalspartners. Kommunikationen uppstår i möte med den andre. Även vid mycket omfattande kommunikativa nedsättningar tenderar vi att anpassa vårt uttryckssätt till det som fungerar bäst.Inte förvånande är tal, pekning och kroppsspråk mer effektivt än AKK för de som har förmågan att använda sig av tal och andra tydliga uttryckssätt. Oavsett vilken typ av AKK det handlar om är det oftast det sista valet för personen. Det ska inte ses som förvånande, för det är just nedsättningen i förmågan att använda tal som gör att behovet av AKK uppstår.Även olika typer av ”problembeteenden” är ofta väldigt effektiva. Har man svårt att säga, visa eller överlag att bli förstådd upptäcker man ganska snart att man kan få förutsägbara reaktioner på specifika handlingar. När dessa beteenden väl är befästa kan det bli mycket utmanande att konkurrera ut dessa genom att använda AKK eller svagare signaler.Att ha kunskapen om individens uttryckssätt och att svara på personens ”svaga” uttryckssätt är oftast det säkraste sättet att förebygga problembeteende (för personer som saknar tydligare uttryckssätt). Tyvärr förekommer det att man arbetar medvetet med att få bort en persons ”problembeteende” genom olika metoder. Ibland fortsätter

8


Fördjupad kartläggning av kommunikativa funktionerI ett separat blad kartlägger vi konkret hur elevens kommunikation ser ut. Varför kommunicerar eleven, och hur? Samma kommunikationssätt är listade här som under ”Aktuella uttryckssätt för närkommunikation”, men här anger vi i vilken funktion personen använder sina kommunikationssätt.Lättast är att fylla i blanketten om man utgår från varje kommunikativ funktion för sig, och därefter kryssar i alla förekommande uttryckssätt för just den funktionen. När det



man genom åren trots att metoderna misslyckas, och man missar att bygga upp mer adekvata uttryckssätt. Om problembeteendet är personens enda effektiva uttryckssätt är chanserna att lyckas arbeta bort det mycket små, däremot tenderar beteendena att bli allt svårare att ignorera med tiden.

… tillsammans med välbekant personal, annan personal, andra elever samt obekantaHur vi väljer att kommunicera beror oftast på vilken samtalspartner vi har att göra med, oavsett om vi har en funktionsnedsättning eller inte, även om graden och förmågan till att anpassa oss givetvis är kopplad till vår generella kognitiva och sociala förmåga. Ibland kan man förledas att tänka att en person kommunicerar på ett visst sätt bara för att vi själva har kommunicerat med personen på det sättet. De flesta människor som använder AKK eller som är flerspråkiga använder mycket sällan sitt AKK-sätt eller ett språk som de vet samtalspartnern inte behärskar.Därför är det relevant att kartlägga hur personen faktiskt kommunicerar med olika typer av samtalspartners som kan förekomma i skolan.En grupp som oftast inte blir beaktad och som är värd att lyfta fram är okända personer. Det är vanligt att man är medveten om hur eleven kommunicerar med välkänd och mindre välkänd personal, och med andra elever. Pedagoger och annan personal använder sig ofta av olika medvetna strategier för att hjälpa eleven att kommunicera med personal och elever som inte är lika bekanta för honom eller henne.

9


FallbeskrivningExempelvis kan en person på tidig kommunikativ och kognitiv nivå upptäcka att han får gå ut ur musikrummet när han skriker. Små signaler (han skruvar på sig i rullstolen, tittar mot dörren) har blivit ignorerade. När han skriker blir han körd utanför rummet för att inte störa de andra.Skrikandet upplevs alltmer som ett problem, man bestämmer sig därför att ignorera personens skrik, och ge alla i rummet hörselskydd. Skrikandet får inte längre avsedd effekt. Så småningom upptäcker personen att han blir utkörd ur rummet om han drar i någons hår. Ett nytt problembeteende har uppstått.Om man förstår att problembeteendena är personens enda möjlighet att på-verka situationen, i det här fallet att bli



Om eleven däremot är på tidig kommunikativ och kognitiv nivå är de oftast i närheten av känd personal, och därför funderar man inte på hur de kommunicerar med okända personer. Ibland förekommer ”problembeteende” som kan ignoreras, då man föredrar att undvika att situationen (mötet med okända) uppstår - på grund av att det händer sällan, eller på grund av att det inte anses vara problematiskt.Att kommunicera adekvat med okända personer är dock en viktig färdighet under hela livet.Även beteenden som ses som oskyldiga under barndomen kan bli handikappande längre upp i åldrarna. Eleven kan få svårt att vistas i många miljöer i samhället då det leder till oönskade konsekvenser. Exempel på olämpliga beteenden kan vara att komma väldigt nära okända personer och att ta på dem (eller på kläder och accessoarer). För personer på högre funktionsnivå kan det vara att heja och prata utan urskillning.

Aktuella uttryckssätt för fjärrkommunikationFjärrkommunikation är idag en allt större del av människors interaktionsmönster med sin omgivning. Nya tekniska lösningar och kommunikationsformer gör att vare sig tal eller läs-och skrivförmåga är längre nödvändiga för att kommunicera med kända och okända personer. För många vuxna och ungdomar med funktionsnedsättningar blir fjärrkommunikationen ännu viktigare än för personer utan funktionsnedsättningar, då det tyvärr är vanligt att de kan ha mer begränsat socialt liv i vuxen ålder.Därför är det av vikt att beakta vilka förutsättningar som finns för fjärrkommunikation under elevens tid i grundsärskolan, och att lägga grunden för att kunna kommunicera med nära och kära längre fram i livet.

10


FallbeskrivningOlle är en mycket omtyckt kille på sin skola. Han är söt, trevlig mot alla och belönar alla med ett leende. Hans personal vet att han tycker om att få känslomässig bekräftelse och kramas gärna. Olle tycker mycket om vaktmästaren och även vaktmästaren får en kram när han kommer förbi. Ny personal, vikarier och praoelever - alla får en kram, vilket bidrar till god stämning. Han är välkänd på skolgården och ibland kommer flickor från andra klasser och ger Olle en kram. Han tycker även om att ta på håret eller på mjuka klädesplagg.



Elevinflytande och delaktighet12. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.13. Varje barn har rätt till yttrandefrihet, att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter.

– BarnkonventionenOvanstående är två viktiga paragrafer i Barnkonventionen, som rör mänskliga rättigheter för barn. Dessa punkter speglas i elevernas vardag i skolan, där varje individ bör erbjudas möjligheter att välja aktivitet och kunna uttrycka vad de vill respektive inte vill göra. I grundsärskolans läroplan finns det ett uttalat mål att varje elev "successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan". Att ha en särskild tidpunkt under dagen då eleven kan välja vad denne vill göra, och erbjuda sätt med vilket eleven spontant kan göra egna val under dagen, är av största vikt för elever i grundsärskolan - speciellt för de elever som annars inte har medel att uttrycka sig med utan vuxenstöd eller tillgänglig AKK.I denna del uppges huruvida eleven har möjlighet att välja aktivitet under dagen eller inte, om detta sker på eget bevåg eller på initiativ av vuxen, samt om eleven kan påverka innehållet i sin skoldag.Kommunikation i social funktionEfter att ha fokuserat på vilka kommunikationssätt individen använder är det dags att kartlägga hur dessa används. Hur är elevens förmåga till att delta i samtal?Ibland kan de största svårigheterna finnas på det pragmatiska planet, och anpassningar och eventuell AKK syftar just till att hjälpa upp förmågan till att delta i samtal.För elever på tidig kommunikativ nivå får man här tolka ”samtal” som synonym till samspel.OmgivningsfaktorerVad gör omgivningen för att hjälpa eleven att förstå och för att eleven lättare ska kunna uttrycka sig? Vi har listat ett antal vanliga anpassningar. Ibland förekommer det att personalen inte är medvetna om de anpassningar de faktiskt gör, men blir det när de ska svara på frågorna.

11




Aktuell samverkan kring elevens kommunikationHar man omfattande svårigheter att kommunicera kan det vara många inblandade. Det är viktigt att förebereda och implementera eventuella förändringar med alla parter.Ibland vet man inte vilka andra parter och resurser som är inkopplade kring en elev. Onödig irritation kan skapas hos viktiga samarbetspartner om de inte hålls informerade om vad som sker kring individen som är i behov av stöd. Första steget är då att vara medveten om vilka samverkansparterna är.

Sammanställning av resultatTyp av kommunikationVi har grovt definierat tre olika nivåer på elevens kommunikation; spontan kommunikation, riktad kommunikation och självständig kommunikation. Definitionerna är kopplade till vilken typ av stöd som individen kräver för att kunna delta i interaktion/samtal. Vi har valt att definiera de olika nivåerna på följande vis:Spontan kommunikation: eleven kommunicerar i första

hand med sin samtalspartner och inte nödvändigtvis kring ett specifikt ämne. Eleven är i behov av en tolkande omgivning, kommunicerar huvudsakligen på förspråklig nivå och använder naturlig AKK i form av kroppsspråk, mimik, ljud och skrik.

Denna nivå kan vi även välja att benämna som partnerberoende kommunikation. Individen som kommunicerar på denna nivå har ingen medveten kommunikativ avsikt. I den typiska kommunikativa utvecklingen är vi alla på denna kommunikativa nivå fram till cirka 8-10 månaders ålder. Kan man peka (även ögonpekning räknas), dra sin samspelspartner till ett föremål eller överlämna ett föremål i syfte att personen ska göra något med den, så är man inte längre på denna nivå. När man befinner sig på nivån för spontan kommunikation, precis som på andra nivåer, finns det en mängd ”undernivåer” där man utvecklar sina kommunikativa färdigheter inom nivån. Oftast utvecklar personer på denna kommunikativa nivå mer eller mindre tydliga signaler som omgivningen (det vill säga välkända personer) kan lära sig att tolka. Nyckelord för att stödja en person på denna nivå är konsekvens. Att tolka personens kommunikation konsekvent, och att lämna information på samma sätt, hjälper individen på denna kommunikativa nivå att förstå orsak och verkan i kommunikationen.

12




Riktad kommunikation: eleven kan använda sin kommunikation (naturlig AKK, formell AKK – föremål, bilder, tecken, symboler, tal) för att kommunicera kring vissa ämnen och/eller i vissa situationer med välkända samtalspartners. Eleven är i behov av en tolkande och stödjande omgivning.

Även denna nivå omfattar en mängd undernivåer, och omfattar både personer som är talande eller använder formell AKK och personer som fortfarande kommunicerar mestadels utan ord/språk. En person på denna nivå kan ”prata” om ett ämne, och rikta sin samtalspartners uppmärksamhet på det man vill prata om. För personer som inte använder ord kan detta ske till exempel genom pekning (även ögonpekning), genom att överlämna ett föremål, eller genom att dra samtalspartnern till det man vill visa. Ofta kan man upprepa samma budskap på olika sätt, exempelvis först genom att peka eller visa, och om samtalspartnern inte uppmärksammar detta kan uppmärksamhet påkallas genom ljud.Personer som är mer avancerade på denna nivå kanske använder många ord och/eller bilder. Det finns även personer som är helt flytande i sitt tal och kanske använder helt korrekta grammatiska meningar. Dock behöver en person på denna nivå fortfarande samtalspartnerns stöd för att samtalet ska fungera. Till exempel kan ett samtal över flera turer bli meningsfullt endast om samtalsämnet eller bakgrunden är känd, åtminstone till vissa delar för samtalspartnern. Vissa personer på denna nivå kan i stället kommunicera självständigt och med vem som helst, men bara kring ett fåtal ämnen, eller i specifika situationer.Nyckelord för att stödja en person på denna nivå är att lära sig tolka avsikten bakom uttrycket. Långsiktigt bör man satsa på att utveckla fler och tydligare uttrycksätt, så att personen därmed blir mer självständig i sin kommunikation. Målet här är att bredda den kommunikativa förmågan så att personen kan kommunicera kring fler ämnen, i fler situationer och med flera personer.

Självständig kommunikation: eleven kan samtala (med hjälp av tal och/eller AKK) kring vilka ämnen som helst, i alla situationer. Eleven samtalar med både kända och okända personer (förutsatt att samtalspartnern har kunskap om till exempel TAKK, eller är öppen för att själv använda sig av eventuella hjälpmedel vid behov).

En person som befinner sig på denna nivå klarar av att samtala om vad som helst med vem som helst. Vare sig det är en talande person, eller en person som använder tal ibland

13




eller inte alls gäller det att kunna introducera, byta och avsluta samtalsämne utifrån den egna motivationen oavsett vilket ämne det är eller vem samtalspartnern är. Självklart är en person med stora rörelsehinder och inget tal kanske alltid i behov av någon som tar fram hjälpmedel, och av att samtalspartnern har tid att lyssna och vänta in budskapet. Vidare behöver man ha lämpligt språk/ord/tecken-förråd eller bilder/symboler för att kunna samtala om alla ämnen. En person som använder TAKK är självklart i behov av att samtalspartnern förstår TAKK, på samma sätt som bägge samtalspartners behöver tala samma språk.Det som urskiljer en person på denna kommunikativa nivå är att man ofta, om än inte helt åldersadekvat eller optimalt, klarar av att uppmärksamma och eventuellt reparera missförstånd.I korthet bör en person på denna nivå kunna samtala även med en okänd samtalspartner förutsatt att lämpligt AKK-sätt finns och används. Nyckelord är kunskap och respekt. Personen ansvarar själv för sin kommunikation, och omgivningen kan vara behjälplig genom att vara medveten om vilka anpassningar och hjälpmedel som eventuell behövs och undvika att personen utsätts för överkrav. Exempelvis kan en person med hörselnedsättning ha behov av att samtalspartnerns ansikte är synlig, samt ha en nedsatt förmåga till att delta i samtal i bullriga miljöer.

Effektiva strategierTill sist kartlägger vi vilka strategier som används för att stödja uttryck och förståelse i förhållande till olika typer av personer i skolan (välbekant personal, annan personal, andra elever samt obekanta).

AnvändningsområdenDokumentation över tidKartläggningen bör hållas aktuell och förnyas vid behov. Den är lätt att läsa och tolka, och känner man eleven väl kan man se om kartläggningen fortfarande är aktuell eller behöver uppdateras.

Kartläggningen bidrar till att hålla en röd tråd i insatserna kring elevens kommunikation,

14


Tips: genom att använda en penna i annan färg och ange datum på första sidorna när tilläggen med pennan är gjorda kan man med lätthet överblicka förändringar över tid.



Kartläggningen bidrar till att hålla en röd tråd i insatserna kring elevens kommunikation, där elevens egna kommunikativa färdigheter är i fokus. När man föreslår insatser eller förändringar kan man därför använda sig av den genomförda kartläggningen för att lättare kunna se lämpligheten hos de föreslagna förändringarna.Vid byte av verksamhet eller av personal säkerställer man, genom att ha kartläggningen tillgänglig, att ny personal får relevant information om personens kommunikativa färdigheter. Det minskar risken för att personen fråntas sitt stöd eftersom den nya personalen inte förstår syftet med till exempel AKK-sätt eller tidigare utarbetade tekniker.SamverkanVid samverkan med andra aktörer, som föräldrar, andra verksamheter (korttidshem, elevhem), sjukvård och habilitering kan det ibland finnas en frustration och ibland även en okunskap om att man anser att andra aktörer gör för lite. Även i avsaknad av en sådan frustration finns det oftast en stark vilja till förändringar, för att vara effektiv och underlätta för personen man samverkar kring. Kartläggningen underlättar sakliga resonemang då man har ett underlag att utgå från som baseras på vad personen faktiskt kan och gör.Kartläggningen är framtagen för att användas i pedagogisk miljö, men kan även användas som den är eller användas i andra sammanhang. Om familjen, eller annan aktör (till exempel elevhemmet) inte är överens kring det som beskrivs i kartläggningen, kan de med fördel erbjudas göra en egen kartläggning. Oavsett om kartläggningarna sen visar sig vara likartade eller ha skillnader så bildar det grunden för ett konstruktivt samtal.Att sätta kommunikativa målNär vi nu har kartlagt vad eleven gör för att kommunicera, vad omgivningen gör för att hjälpa eleven, och vad man vet om tidigare insatser, borde det vara relativt lätt att sätta konkreta mål. Kommunikativa mål är inget självklart, och inget som man måste sätta upp, bara för att man har genomfört kartläggningen.Det kan även vara svårt att veta vilka mål som bör sättas upp, trots en väl genomförd kartläggning. Ibland blir resultatet väldigt tydligt, och nästan självinstruerande. Föreligger en stor diskrepans mellan vad eleven kan vid vissa tillfällen och vad omgivningen erbjuder för möjligheter, blir det svårt att inte sätta mål på omgivningen. Andra gånger kan en

15




genomförd kartläggning visa på förmågor som eleven saknar, och som man inte har tydligt uppmärksammat.

Ibland är själva kartläggningen tillräcklig; man ser elevens styrkor och svagheter, och förstår därmed vad man behöver ha i åtanke i det vardagliga pedagogiska arbetet.Om man inte tydligt ser vilka mål man skulle kunna sätta upp, men känner ändå ett behov av att veta åt vilket håll man ska driva elevens kommunikativa utveckling, bör man ta hjälp av logoped. Då är kartläggningen ett bra underlag att utgå ifrån.

16


FallbeskrivningNatalie är 8 år och läser enligt inriktningen ämnen i grundsärskolan. Hon talar flytande med perfekt uttal och grammatik. Hon kan uttrycka sig spontant och helt adekvat i olika typer av situationer, men hon är aldrig med i ett längre samtal på andras initiativ, och svarar oftast inte på frågor. Natalie ställer däremot ofta frågor kring de vuxnas skor, ibland även byxor och skärp. Frågorna genererar nya följdfrågor och personalen upplever alltmer att de inte vet hur mycket och hur länge de borde svara. Försök till att utarbeta pedagogiskt material innehållande ovanstående accessoarer möter ingen framgång hos Natalie.Kartläggningen genomförs. Då blir det tydligt att Natalie, trots ett välutvecklat språk, bara talar om det hon ser framför sig. Hon kommenterar adekvat när hon ser något intressant, men kan inte föra ett samtal enbart utifrån muntlig information. Hon samtalar gärna om kläder eftersom de är i hennes ögonhöjd.Efter att ha infört GAKK i alla situationer visar det sig att Natalie gärna samtalar kring nästan allt som blir presenterat



Referenslitteratur

Blackstone, S.W. & Berg, M.H. (2007). Socialt nätverk – observationsschema och manual. Specialpedagogiska skolmyndigheten.Andersson, L. (2011). Med kommunikationen i sikte. Stockholm, Stiftelsen ala.Heister Trygg, B. (2012). AKK i skolan - En pedagogisk utmaning. Malmö, SÖK, Södra regionens kommunikationscentrum.

17


· Web viewKan man peka (även ögonpekning räknas), dra sin samspelspartner till ett föremål...

Documents

Transcript of · Web viewKan man peka (även ögonpekning räknas), dra sin samspelspartner till ett föremål...