Kriminalvårdens Kriminalvårdens ASI och narkotika- ASI och narkotika-

satsningsatsningVad har vi lärt?Vad har vi lärt?

Riktlinjekonferens 2008-04-10Riktlinjekonferens 2008-04-10Birgitta GöranssonBirgitta Göransson

Varför ASI? (Addiction Severity Index)

• RRV och BRÅ kritik för bristande dokumentation • Arbetsmetod för strukturerad plan och möjlighet

att utvärdera resultat

• Klienten involverad och möjlighet att samverka med scialtjänst och beroendevård

Varför just ASI?

• Mest använda instrument för forskning • Vårdideologiskt obunden

• Internationell – 11 språk

• Socialstyrelsen rekommenderar

• Inte alltför omfattande

Fysisk hälsa

Arbete och Försörjning

Alkohol

Narkotika

Kriminalitet

Familj och umgänge

Psykisk hälsa

ASI livsområden

Implementering start 1998

• Information i alla regioner • Utbildning i alla regioner

• Allmänt uppdrag till alla myndigheter

11 Identifiera alla narkotikamissbrukare

2 Kartlägg deras problem och vårdbehov

3 Utveckla och utvärdera behandlingsprogram

4 Minska införsel av narkotika på anstalter

5 Utveckla samverkan

6 Öka kunskaper om motivationsarbete

Regeringsuppdrag 2002 om intensifierad narkotikasatsning

Regeringsuppdraget bygger på en forskningsbaserad

handlingsplan framtagen av olika experter inom

kriminalvården

11 Identifiering och kartläggning av missbrukarnas problem och vårdbehov

2 Differentiering av anstaltsplatser

3 Motivation och behandling

4 Säkerhet och kontroll

5 Samverkan

6 Kompetensutveckling

Sex strategiområden

Strategi för implementering

• Kunskapsbaserad handlingsplan • Specialistgrupp CDG, som skrivit handlings- planen, stödjer och kvalitetssäkrar

• Implementeringen genomförs av kriminalvårdens ordinarie ledningsorganisation

Uppföljning av ASI 2003 (genom CDG)

• Många utbildade i metoden• Få genomförda ASI kartläggningar• Utbildade arbetar med andra uppgifter• Enstaka chefer stödjer metodanvändingen• Personalen tror inte klienterna är motiverade• Klienterna är motiverade

Implementering av ASI 2003

• Del i en kunskapsbaserad handlingsplan för att minska en allvarlig problematik

• Insikt om att klienterna uppskattar metoden att få

kartlägga olika livsområden

• Specialiserade tjänster med bidrag till finansiering • Tydliga uppdrag med tät uppföljning och återrapportering

Uppföljning av ASI 2007 (genom CDG)

• 11 500 ASI i databanken• Specialiserade ASI tjänster• ASI kartläggare integrerade i programteam• ASI underlag för samverkan med socialtjänst• ASI underlag för samverkan med beroendevård• ASI ett av underlagen för vård i stället för fängelse

Män Kvinnor TotaltKroppsliga skador/sjukdomar som

påverkar livsföringen 47% 60% 48%

Utsatt för fysisk misshandel 45% 74% 48%

Utsatt för sexuell misshandel 4% 41% 8%

Allvarliga självmordstankar 35% 46% 36%

HjälpbehovNarkotika 83% 80% 83%Psykiska problem 43% 50% 44%

Kriminalvårdens narkotikamissbrukare(N = 6250 ASI-utredda narkotikamissbrukare april 2003-aug 2007)

20032003 -2007

Uppsökta personer i häkte 3 000 17 500

  Kontraktsvård (personer) 1 157 6 450

  § 34 (personer) 590 3 510

  ASI/MAPS 2 400 11 500

Nationella program (klienter) 900 (fullföljt) 10 400

12-stegsprogram 900 (deltagit) 4 900

Resultat - antal klienter

Nya behandlingsinsatser – läkemedelsassisterad behandling

• Kroniska heroinmissbrukare i samverkan med beroendekliniker i Stockholm, Malmö, Eskilstuna, Örebro m fl

• Integrerat Team för Opiatberoende kriminalvårdsklienter – Socialtjänst, beroendecentrum Stockholm och frivård i samverkan

• Amfetaminmissbrukare med ADHD diagnos – behandling vid frigivning och under anstaltstid - forskningsprojekt med Beroendevården i Stockholm

• Heroinmissbrukare med behov av subutex eller metadon ställs in veckorna före frigivning på Fosieanstalten i Malmö

Göteborg?

Implementeringshinder

YTTRE FAKTORERBeläggningssituationen

Lagstiftning

Politiskt tryck

Vårdsamhället

INRE FAKTORER

Organisation

Ledning

ASI

Utbildning i program

Timing

Förhållningssätt

Viktiga lärdomar• Politiskt tryck garanterar att uppdraget genomförs• Tydligt uppdrag från Gd till organisationen - stöd

och tydlig styrning från operativ ledning• Förmåga hos ledning att samarbeta med experter • Små ekonomiska resurser kopplade till uppdraget• Tydlig kunskapsbaserad handlingsplan• Stöd för implementering via tvärfacklig

expertgrupp och nationell samordning• Dialog med genomförare i basen och

undanröjande av hinder

Vilka konsekvenser får en restriktiv narkotikapolitik?

• Färre ungdomar testar narkotika• Befolkningen en negativ attityd• Mindre utbud av narkotika

• Mer marginaliserade missbrukare• Sämre behandlingsresultat om inte vården möter

upp kriminalvården

Kriminalvården tillämpar de behandlingsprogram och kartläggningsmetoder som Socialstyrelsen rekommenderar

Narkotikamissbrukare i kriminalvården vill ha behandling

Kriminalvården välkomnar riktlinjerna – de ger möjlighet till

• behandling oavsett var narkotikamissbrukaren bor• att använda ASI kartläggningar för effektivare

behandlingsinsatser• att följa upp insatt behandling• att arbeta med läkemedelsassisterad behandling

tillsammans med beroendevården • att ge missbrukare med samsjuklighet bättre vård

Avgörande för att lyckas • Stöd uppifrån

• Engagerad personal

• Flexibilitet och anpassning till verklighetens krav och nya forskningsrön

• Uthållighet och samarbete

• Lära av varandra, inte konkurrera