Ukrainakonflikten  

 

 

     

 

 

 

 

 

  Stagneliusskolan, Kalmar 2015 

Handledare: Evelyn Hahne 

 

1 

Xxxxx XxxxxxxxxXxxxx XxxxxxxxxXxxxx Xxxxxxxxx

ABSTRACT  

 

This study is about the ongoing conflict in Ukraine. The main focus has been on why it started, 

the cause of action and the most important parties of the conflict. The conflict was interpreted 

with two different perspectives, liberalism and realism. This work is a literature study and it’s 

focus 2013 is when the Ukraine conflict got it’s start. Ukraine got in a difficult position where 

both EU and Russia wanted Ukarine to side with them. The consequences of the conflict have 

been that both EU and USA have made political sanctions against Russia because of the military 

interference in Ukraine, these sanctions are still active. Both perspectives can explain the conflict 

but their approaches differ. The result is that iberalism is the most trustworthy theory.  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 

INNEHÅLLSFÖRETECKNING  

 1. INLEDNING…….………………………………………………………………………...s.4 

2. SYFTE……………………………………………………………………………………...s.5 

2.1 Syfte………………………………………………………………………………..s.5  

2.2 Frågeställningar…………………………………………………………………..s.5   

3. METOD………………………………………………………………………………….....s.6  

3.1 Val av metod……………………………………………………………………...s.6  

3.2 Källkritik…………………………………....………………………………….... s.7  

3.2.1 Internationella relationer………………………………………………………s.7  

3.2.2 Landguiden……………………………………………………………………...s.7 

3.2.3 Nationalencyklopedin…………………………………………………………..s.8 

3.2.4 Säkerhetspolitik……………………………………………………………..…s. 9 

3.2.5 Wikipedia……………………………………………………………………….s. 9 

4.RESULTAT………………………………………………………….………………….....s.11  

4.1 Historisk bakgrund……………………………………………………….……..s.11 

4.2 Liberalism…………………………………………………………………….…..s.21 

4.3 Tolkning av konflikten ur ett liberalistiskt perspektiv…………….……..…....s.23 

4.4 Realism…………………………………………………………………………....s.26 

4.5 Tolkning av konflikten ur ett realistiskt perspektiv………….…………….….s.28 

5. DISKUSSION…………………………………………………………………….…….….s.32 

6. KÄLLFÖRTECKNING……………………………………………………………….….s.36  

 

 

 

 

 

 

3 

 

 

 

 

 

1. INLEDNING  

 

Fler än 4300 människor har under perioden april till november 2013 dödats i 

sammandrabbningar i östra Ukraina.  Vid konfliktens start 2013 kunde vi dagligen läsa 1

direktrapporter ifrån konflikten och varje nyhetssändningar hade nya stora rubriker ifrån 

Ukraina. Världen stod stilla under några dygn och alla iakttog uppmärksamt på hur konflikten 

utvecklade sig i landet. En konflikt som nästan 200 miljoner människor har drabbats av. Europa 

höll andan då riskerna för konflikten skulle spridas var hög. Dock avtog rapporteringarna 

drastiskt och senare kunde man endast följa händelseutvecklingen ifrån den pågående konflikten 

med korta notiser. Nyfikenheten växte gällande vad som egentligen hände i Ukraina. För att få 

en större förståelse tolkade vi konflikten ur två perspektiv, liberalism och realism. Det finns 

många saker att studera vidare på inom detta område eftersom konflikten fortfarande är 

pågående, vilket har gjort detta arbete extra intressant och gör det intressant för framtida 

forskning.  

 

 

 

 

 

 

 

1 Dagens nyhter, TT, Fler än 4000 döda i Ukrainakris.  http://www.dn.se/nyheter/varlden/fler­an­4­000­doda­i­ukrainakris/  2015­02­04  

4 

 

 

 

 

2. SYFTE  

 

2.1 Syfte  

 

Vi avser att belysa konflikten i Ukraina och analysera situationen utifrån två olika perspektiv, 

liberalismen och realismen.  

 

2.2 Frågeställningar  

 

Frågeställningarna vi lyfter i föreliggande studie är: 

1. Hur skulle konflikten i Ukraina kunna tolkas ur ett liberalistiskt perspektiv? 

2. Hur skulle konflikten i Ukraina kunna tolkas ur ett realistiskt perspektiv? 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 

 

 

 

 

3.  METOD  

 

3.1 Val av metod  

 

Det första vi gjorde var att bestämma oss för att genomföra en litteraturstudie då detta passade 

arbetet bäst. Tillsammans kom vi överens om att skriva ett arbete om den pågående 

Ukrainakonflikten. Information har införskaffats och källor vi ansett varit trovärdiga har använts 

för att kunna skriva konfliktens händelseförlopp. Genom litteraturläsningen fann vi mängder med 

information, men valde att i detta arbete ta med de faktorer vi ansåg ha störst betydelse. För att 

kunna säkerhetsställa informationens trovärdighet har flera olika källor använts. När vi valt ut 

källorna har vi varit källkritiska och noga med att anpassa de till vårt arbete. Litteraturläsningen 

har främst bestått av internetkällor, men vi har även använt oss utav en bok. Boken använde vi 

oss av för att förklara de två teorierna liberalism och realism, och i sin tur använde vi teorierna 

till att tolka den pågående konflikten i Ukraina.  

 

Genom hela arbetet har vi varit noga med strukturen och vårt arbetssätt. Vi bestämde oss för att 

alltid göra klart det vi höll på med innan vi gick vidare. Detta arbetssätt valde vi på grund utav 

informationen då alltid finns färsk i huvudet och risken att förtränga någonting minskar. Det var 

skönt att veta att allting som tidigare gjorts var klart förutom den punkten man tillfälligt arbetade 

med. Då kunde all fokus läggas på bara det området. Först skrev vi faktadelen om 

händelseförloppet och därnäst lades fokuset på att förklara teorierna liberalism och realism. 

Sedan blev det dags att tolka konflikten utifrån de två teorierna. Tolkningarna och diskussionen 

skrevs utifrån våra kunskaper därav saknas källhänvisning eftersom all fakta kommer ifrån 4.1 

historisk bakgrund. När vi skrivit punkter som innehållit fakta har vi varit noga med att använda 

6 

fotnoter för att läsare i källhänvisningen ska kunna ta del av våra vi källor vi använt. Då kan de 

sedan själva använda samma information som vi har använt oss utav i detta arbete. 

 

Efter tolkningarna skrevs resterande punkter. Under hela arbetet har vi hållit oss till vårt 

arbetssätt och alltid arbetat klart med den nuvarande punkten innan vi gick vidare till nästa. 

 

3.2 Källkritik 

 

3.2.1 Internationella relationer 

 

Vi har använt oss av boken Internationella relationer som är skriven av Ulf Bjereld, Anna­Marie 

Ekengren och Christina Lilja. I boken har vi använt oss av kapitel 2, “Perspektiv på internationell 

politik”. I kapitel 2 har vi utgått från styckena “Vad menar Liberalismen” och “Vad menar 

Realismen”. Detta för att få en fördjupning i de två teorierna som vi sedan tolkat konflikten ur. 

Boken är en trovärdig och äkta källa eftersom man dels får veta vilka författarna är och man får 

även veta vilket förlag som publicerat boken. Vi har även läst om de två teorier på sidan 

säkerhetspolitik och har på så sätt kunnat jämföra faktan på de båda sidorna. Boken är utgiven år 

2002 men eftersom teoriernas utveckling inte sker så snabbt så anser vi att tidsandan inte har 

påverkat innehållet. Boken är en primär källa då författarna inte är beroende av några andra 

källor.  Boken används i lärningssyfte och därmed ökar trovärdigheten att den är faktabaserad.  

 

 

3.2.2. Landguiden 

 

Vi har använt oss av fyra olika artiklar från internetsidan landguiden. Dessa handlar om Ukrainas 

aktuella politik, utbildning och dess moderna historia. Vi anser att landguiden är en trovärdig 

källa, dels för att man har vetskap om vem författaren är men även för att sidan regelbundet 

uppdateras. Landguiden är ett mellanting mellan nyhetstjänst och ett uppslagsverk. Deras 

7 

betoning ligger i att skildra den grundläggande utvecklingen i ett land. Genom att man vet vem 

författaren är, är det enklare att dra en slutsats om skribenten är opartisk eller partisk. Tendensen 

i dessa tre olika artiklar är att författaren inte är partisk utan är objektiv. De olika artiklarna 

handlar som sagt om Ukraina som land och författaren presenterar enbart fakta för att vi ska 

kunna fördjupa oss i landet och det existerar då inte heller några dolda politiska eller religiösa 

motiv i texten. 

Eftersom Ukrainakonflikten är pågående är det bra att landguiden regelbundet uppdaterar deras 

information, vilket ökar faktans äkthet och tidsanda. Landguiden är en primär källa vilket 

innebär att landguiden inte är beroende av de andra artiklarnas information. Vi har dessutom 

jämfört Landguiden med andra källor och de olika källornas fakta överensstämmer med varandra 

och därmed ökar trovärdigheten på faktan. Ytterligare en sak som är positivt med denna källa är 

att man inte fritt kan besöka hemsidan och ta del av deras information pågrund utav att 

privatpersoner måste betala för tjänsten, därav tycker vi att landguiden känns som en seriös källa.   

3.2.3 Nationalencyklopedin  

 

I studien har vi även använt oss av källan nationalencyklopedin. Det är ett uppslagslagverk där 

man kan hitta väldigt mycket information om olika händelser och ting. Man får inte vetskap om 

vem skribenten är men eftersom de är ifrån ett kunskapsföretag förlitar vi oss på de. De utvecklar 

och erbjuder kunskapstjänster med ett innehåll som står på vetenskaplig grund och som är åsikts 

och världsneutralt. Vi anser att källan är äkta och att informationen är trovärdig. Den artikeln 

som vi har använt oss av från nationalencyklopedin är uppdaterad i februari 2015. Tidsandan har 

därför inte har påverkat innehållet eftersom den är så nyligen uppdaterad. Skribenterna från 

uppslagsverket stödjer sig inte på några andra uppgifter och det är en primär källa. Källan har 

ingen tendens och författaren är alltså inte partisk. 

 

 

 

8 

3.2.4 Säkerhetspolitik  

 

Vi har använt två artiklar från sidan säkerhetspolitik. En artikel handlar om de två teorier som vi 

har valt att tolka konflikten ur. Den andra artikeln är en fördjupning om Ukraina. Vi anser att 

denna källan är trovärdig. Den ena artikeln skriver Gert Holmertz och i den andra är det 

redaktionen som är skribenten och man får alltså inte reda på någon specifik författare. De som 

ansvarar för webbsidan är myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Eftersom man 

får vetskap om vilka som står bakom sidan och dels vem som har skrivit artiklarna gör det att 

sidan blir mer trovärdig. Vi anser även att säkerhetspolitiks fakta är äkta på grund av att vi har 

använt oss av mer än en källa för att säkerställa att den information vi tagit del av är trovärdig. Vi 

anser inte att tidsandan har påverkat innehållet eftersom dessa källor är uppdaterade år 2013 och 

2014. Källan som är uppdaterad år 2013 handlar om realism och liberalism, vilket som sagt är 

två teorier och de behöver därför inte vara nyligen uppdaterade. Säkerhetspolitik är en primär 

källa och är alltså inte beroende av några andra källor. Detta gör att trovärdigheten stiger 

eftersom en sekundär källa är beroende av andra källor och hur pass trovärdiga dessa andra 

källor är vet man inte. Tendensen på webbsidan säkerhetspolitik är att skribenten är objektiv 

alltså inte partisk. I ena artikeln presenterar Holmertz enbart vad realism, liberalism och 

konstruktivism innebär. I den andra artikeln beskriver de läget i Ukraina och beskriver landets 

händelseutveckling. Det existerar alltså inga egna åsikter eller dolda politiska och religiösa motiv 

i texten.  

 

3.2.5 Wikipedia  

 

Wikipedia är en källa som vi har använt rätt mycket i vårt arbete. Med vetskap om dess brister 

har vi granskat artiklarna noga innan vi baserat vår text på dem. Vi har främst använt wikipedia 

för att få en fördjupning i vissa enstaka händelser. Vi anser då att wikipedia är en bra källa, man 

har möjlighet att kunna fördjupa sig i en specifik händelse. Men när man använder wikipedia 

måste man vara nogrann med att granska artiklarna eftersom vem som helst har möjlighet att 

9 

skriva på wikipedia och man vet inte hur noga det blir granskat. I vårt arbete har vi somsagt 

använt oss av flertalet källor för att säkra att den information vi baserar vår text på är äkta.  

Tidsandan har inte påverkat innehållit i de artiklarna vi använt från wikipedia. En av dessa 

artiklar är uppdaterad 2013 och resten är uppdaterade 2014 och 2015. Artiklarna är alltså nyligen 

uppdaterade och den artikeln som var uppdaterad år 2013 handlar om det ryska tövädret. Vilket 

är en händelse som utspelade sig efter Josef Stalins död år 1953 och 10 år framåt. Alltså en 

händelse som har skett för länge sedan vilket är en anledning till att källan inte behöver vara 

nyligen uppdaterad.  

 

Artiklarna refererar till flertalet källor och är alltså sekundära källor. Artiklarna är alltså beroende 

av andra källor vilket både är positivt och negativt. Eftersom man vet aldrig om de källorna som 

wikipedia baserar sina texter på är trovärdiga.  

 

När man använder wikipedia måste man vara försiktig. De medger aldrig vem författaren är, 

vilket är negativt och trovärdigheten sjunker. Det är alltså viktigt att granska de källor man 

använder och basera sin text på mer än en källa för att den ska bli mer trovärdig.  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10 

4. RESULTAT  

 

4.1 Historisk bakgrund  

 

Konflikten i Ukraina har flertalet bakomliggande och direkta faktorer som påverkat och utvecklat 

situationen i landet. Fram till 1991 var Ukraina en delstat tillhörande Sovjetunionen. Under den 

ryskdominerade Sovjetunionens tid hade Ukraina knappt någon kulturell identitet för omvärlden 

och förknippades enbart med “ryssar”. Efter Sovjetunionens upplösning har Ukraina försökt 

bryta sig fria och gå sin egen väg, men detta har mötts av ryskt ingripande.  Ett kuppförsök i 2

Moskva 1991 blev orsaken till att Ukraina deklarerade sin självständighet från Sovjetunionen 

den 24 augusti 1991. Självständighet erkändes samma år den 1 december.  I dag är Ukraina 3

uppdelat i 24 provinser, den autonoma republiken Krim samt två städer som har en särskild 

status. Dessa städer är Kiev som är både huvudstaden och den största staden, samt Sevastopol 

som är inhyrt av Ryssland för Svartahavsflottan. Efter Sovjetunionens fall tilläts Ryska 

federation använda en del av Krimhalvön till hem för deras Svartahavsflotta.  4

 

En annan händelse som skedde vid självständigheten och som bidragit med konsekvenser för 

landet är att det skapades en östlig och västlig riktning inom politiken. Den östliga delen vill ha 

ett samarbete åt det ryska hållet, medan den västliga delen förespråkar ett samarbete åt väst och 

EU. Denna skildring har i sin tur orsakat många svårigheter för landet.  5

 

Innan Ukraina blev självständigt från Sovjetunionen upplevde de det så kallade ”tövädret” . Det 

var en period som pågick från Josef Stalins död 1953 och varade cirka tio år framåt. Syftet med 

2 Säkerhetspolitik, Holmertz, G. Ukraina, Fördjupning Ukraina.  http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Ukraina/Fordjupning­Ukraina/  2014­12­16.  3 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/Modern­Historia. 2014­11­16.  4 Wikipedia. Ukraina. http://sv.wikipedia.org/wiki/Ukraina. 2015­01­05. 5 Wikipedia. Västra Ukraina. http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stra_Ukraina. 2015­01­13. 

11 

‘’tövädret’’ var avstaliniseringen i Sovjetunionen,  dvs nya politiska reformer blev aktuella för 6

att det stalinistiska systemet skulle avvecklas.  ‘’Tövädret’’ skapade en del konsekvenser, varav 7

en var att sovjets nya ledare Nikita Chrusjtjov försvagade det ukrainska språkets ställning. Bland 

annat blev ukrianska inte längre ett obligatoriskt språk i skolorna.  Mer än 50 % av eleverna fick 8

undervisning på ryska under tiden 1922­1991 när Ukraina tillhörde Sovjet. Efter det har språket 

ställning förändrats och förbättras, och år 2012 visade siffrorna på att 82 % av eleverna fick 

undervisning på ukrainska.   9

 

Sovjetledaren Michail Gorbatjov införde under andra halvan av 1980­talet sin reformpolitik 

perestojka. Denna reformpolitik gav konksekvenser att de politiska förändringarna dröjde längre 

i Ukraina än i andra sovjetrepubliker. Orsaken till detta var det hårdare styret av den nya 

kommunistpartichefen.  Perestojka var en reformpolitik som innehöll ekonomiska reformer med 10

syftet att öka den ekonomiska friheten i Sovjetunionen. Perestojka anses vanligtvis vara en av 

orsakerna till kommunismens fall i Sovjet och Östblocken.  11

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl som skedde i norra Ukraina, april 1986, var en orsak till att 

oppositionsgrupper bildades. Denna olycka orsakade stora miljö och hälsoproblem eftersom 

befolkningen utsattes för radioaktivstrålning. Staten, dvs Sovjetunionen, misskötte situationen 

vilket ledde till att oppositionsgrupper bildades gentemot Sovjet. Kyrkan samarbetade med 

oppositionsgruppen  Ruch, även kallat folkrörelsen för Ukraina, som bildades år 1989 under 12

Gorbatjovs välde.  Ruch var ett nationalistiskt parti och år 1990 när det var val i Ukraina fick de 13

6 Wikipedia. Ryskt töväder. http://sv.wikipedia.org/wiki/Ryskt_t%C3%B6v%C3%A4der. 2014­11­18.  7 Wikipedia. Avstaliniseringen. http://sv.wikipedia.org/wiki/Avstaliniseringen. 2014­11­18. 8 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern Historia. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/Modern­Historia 2014­12­16. 9 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Utbildning. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/Utbildning 2014­12­16. 10 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/Modern­Historia 2014­12­16. 11 Wikipedia. Perestojka. http://sv.wikipedia.org/wiki/Perestrojka 2014­12­16. 12 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/Modern­Historia. 2014­11­25. 13 Wikipedia. Folkrörelsen för Ukraina. http://sv.wikipedia.org/wiki/Folkr%C3%B6relsen_f%C3%B6r_Ukraina. 2014­11­18.  

12 

ungefär en tredjedel av mandaten. Leonid Kravtjuk som nu var parlamentets ordförande närmade 

sig Ruch för att ta sig en mer nationalistisk ställning.   14

 

Efter många år under Sovjetunionens makt blev tillslut Ukraina en självständig stat och landets 

första president som tillträdde var Leonid Kravtjuk. Kravtjuk kom tillsammans med Ryssland 

och Vitrysslands ledare överens om att de skulle upplösa Sovjetunionen och istället bilda 

Oberoende Staters Samvälde (OSS).  OSS bildades den 8 december 1991 av Ukrainas ledare 15

Leoinid Kravtjuk, Rysslands ledare Boris Jeltsin och Vitrysslands ledare Stanislaŭ Sjusjkevitj. 

Dessa nationer skrev under Belavezjaavtalet och skapade OSS som var en efterträdare till 

Sovjetunionen. OSS var öppen för alla tidigare sovjetrepubliker men även alla andra nationer 

som delade samma mål. OSS gick emot Sovjetunionen och bestämde att alla nationer är suveräna 

och självständiga stater.  16

 

När 1990­talet kom blev det ett par stormiga år för landet. Till följd av omställningen från 

planekonomi till marknadsekonomi samt strider kring den ekonomiska politiken präglades 

inrikespolitiken av en ekonomisk kris som växte. När Leonid Kutjma blev premiärminister över 

Ukraina år 1992 påbörjade han ett reformprogram som innebar privatiseringar och stora 

nedskärningar av statens utgifter. Denna kommande period innebar att medborgarnas 

levnadsstandard sjönk något enormt och år 1993 påbörjade gruv och industriarbetare en strejk 

mot den sjunkande levnadsstandarden. Konsekvenserna av detta blev att år 1994 fick Kutjma 

avgå som premiärminister och det hölls därefter ett nytt parlamentval. I det nya valet 1994 blev 

Ukrainska kommunistpartiet det största partiet i parlamentet vilket bidrog till att nationalisterna 

tog ett steg tillbaka. Samma år i juli hölls presidentval och där besegrade Kutjma i andra 

omgången den sittande presidenten Kravtjuk. Kutjma vann med 52 procent av rösterna.   17

14  Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/Modern­Historia. 2014­11­25. 15 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/Modern­Historia. 2014­11­16. 16 Wikipedia. Oberoende staters samvälde. http://sv.wikipedia.org/wiki/Oberoende_staters_samv%C3%A4lde. 2014­11­18.  17 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/Modern­Historia. 2014­11­25. 

 

13 

 

År 1998 skedde en våldsam valrörelse och kommunistpartiet blev landets största parti. I 

presidentvalet 1999 besegrade Kutjma i andra valomgången kommunistpartiets ledare. Kutjma 

utnämnde oväntat Viktor Jusjtjenko till premiärminister, före detta liberal centralbankschef. Det 

nya som skedde efter valet var att Jusjtjenko påbörjade ekonomiska reformer och Kutjma som 

ledare ansågs till stor del som en auktoritär makthavare i sovjetisk anda. Kommande år blev 

svåra för Kutjma. Under slutet av 2000­talet utbröt en politisk kris där det bland annat skedde 

stora demostrationer med krav på presidentens avgång. År 2002 blev det ett nytt parlamentval. 

Valet blev kritiserat och präglades av oegentligheter. Under valet trädde Jusjtjenko fram med sitt 

nya liberala parti Vårt Ukraina som blev störst. Däremot hade presidenten Kutjma stöd i 

parlamentet av ett stort antal ledamöter som valts som oberoende kandidater, och till ny 

premiärminister valdes Viktor Janukovytj.   18

 

Hösten 2004 var det dags för ett nytt presidentval. Det blev en orolig valrörelse mellan de två 

huvudkandidaterna den tidigare premiärministern Jusjtjenko och den sittande, Janukovytj. 

Kampen mellan dessa två betecknades som en kamp mellan den östra och västra skiljelinjen 

inom landet. Jusjtjenko största stöd fanns i landets västra och norra delar samt storstäderna. Han 

förespråkade en framtid åt det västerländska hållet. Janukovytj stöddes framför allt av den 

ryskspråkiga befolkningen i östra och södra Ukraina. Janukovytj stöddes även öppet av 

Rysslands president Vladimir Putin och ville främst ha ett samarbete åt det ryska hållet.  19

Under den första valomgången segrade oppositionens ledare Jusjtjenko mycket knappt före 

Janukovytj.  Under den andra avgörande valomgången i november fick Janukovytj segern av 20

valkommissionen, medan Jusjtjenko visades som vinnare enligt valundersökningarna. Missnöjet 

blev stort och valobservatörer ansåg att fusk hade förekommit. Massiva protester bröt ut i landet. 

  21

18 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/Modern­Historia. 2014­11­25. 

 19 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/Modern­Historia. 2015­01­13. 20 Ne.se. Ukraina, årsöversikter 2004. http://www.ne.se/uppslagsverk/%C3%A5rsbok/2004/ukraina. 2014­12­02. 21 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia.  

14 

 

Dessa protester fick namnet orangea revolutionen. Demonstranter med orangefärgade symboler 

visade sitt stöd för Jusjtjenko och protesterade främst mot den ryskstödde förre premiärministern 

Janukovtjy,  eftersom han hade utropats till president efter att det var uppenbart att valfusk hade 22

skett.  Dessa demonstrationer i Kiev bidrog till massmöten där hundratusentals människor 23

visade sitt stöd för Jusjtjenko. Demonstranterna intog flera av statsbyggnaderna och upprättade 

flera tältläger. Demonstrationerna trappades upp ytterligare när det konstaterades att den 

mystiska sjukdomen som hade drabbat Jusjtjenko, med svåra hudutslag under valkampanjen, var 

orsakad av förgiftning med dioxin. Efter våldsamma demonstrationer beslöt tillslut landets 

högsta domstol att göra om andra valomgången.   24

 

Det nya valet genomfördes i slutet av december 2004. Detta valet gick betydligt hederligare till 

än förra valet enligt valobservatörer. Det officiella valresultatet var att Jusjtjenko vann med 52 

procent mot Janukovytj 44 procent. Den orangea revolutionen och dess mål hade gått igenom, 

och Jusjtjenko tillträdde som ny president i januari 2005. Han utsåg den höger liberala Julia 

Tymosjenko till ny premiärminister efter att hon stått bakom honom vid den orangea 

revolutionen. Framtiden såg nu ljus ut och det fanns förhoppningar om att landet skulle gå mot 

en stärkt demokrati och stabilare politik.  25

 

Tymosjenkos uppdrag som premiärminister blev inte långvarigt. Anklagelser om korruption och 

motsättningar inom den nya ledningen ledde till att Tymosjenko blev avskedad redan efter några 

månader. Relationen till Ryssland förvärrades och förhandlingar om gaspriserna som skedde 

under 2006 var besvärliga tillslut gick det så långt att Ryssland stängde av gasleveransen. 

Konflikten löstes men relationen mellan länderna förblev kylig. När sedan ett avtal om höjda 

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/Modern­Historia. 2014­12­02. 22 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/Modern­Historia. 2015­01­13. 23 Säkerhetspolitik, Holmertz, G. Fördjupning Ukraina. http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Ukraina/Fordjupning­Ukraina/. 2014­12­02. 24  Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia.  http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/Modern­Historia. 2014­12­02. 25   Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia.  http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/Modern­Historia. 2014­12­02. 

15 

priser trädde fram revolterade parlamentet i Ukraina och röstade ned regeringen. Problematiken 

låg i att presidenten Jusjtjenko vägrade låta regeringen gå. I mars samma år hölls det ett nytt 

parlamentsval i Ukraina och de ‘’orangea’’ partierna vann, Julia Tymosjenkos block och 

president Jusjtjenkos förbund Vårt Ukraina. Dock blev det största enskilda partiet Janukovytj 

Regionernas parti. Motsättningar mellan dessa tre olika partier gav konsekvensen till en försenad 

regeringsbildning. Det som skedde var att Viktor Janukovytj, tidigare presidentvalets förlorare, 

tog över som premiärminister tack vare bland annat stöd av kommunisterna. Än så länge var inte 

problematiken över, utan flera regeringskriser följde varav konsekvensen blev ett nyval. Vid 

detta valet i september 2007 återkom Julia Tymosjenko som premiärminister.  26

 

År 2008 pågick ett krig mellan Ryssland och Georgien där president Jusjtjenko och 

premiärministern Tymosjenko stod på varsin sida vilket skapade problem. Ytterligare ett nyval 

utlystes men en finanskris ställde till det. Under 2009 ströp ryska Gazprom ytterligare en gång 

gasleveranserna till Ukraina vilket skapade inre konflikter i politiken. Demostrationer hölls där 

det ställdes krav på Jusjtenkos och Tymosjenkos avgång, och under hösten inleddes en bitter 

kampanj inför kommande presidentvalet 2010. Resultatet blev att Viktor Janukovytj trädde fram 

som ny president. I sin tur gjorde han en misstroendeförklaring mot regeringen och Tymosjenko 

tvingades avgå. En ny regering tillträdde under Janukovytj. Av totalt 29 ministrar i regeringen 

hade mer än en tredjedel en rysk sammankoppling, varav ingen var kvinna.  Några år senare, 27

2011, dömdes Tymosjenko till sju års fängelse följd av andra straff på grund av hon gjort sig 

skyldig till maktmissbruk gällande gasavtalen med Ryssland under sin tid som premiärminister.  28

Tymosjenko menade på att Janukovytj låg bakom det hela, och det tog inte lång tid förrän 

ytterligare tre ministrar i Tymosjenkos regering dömdes till fängelse på grund utav 

maktmissbruk.  29

26    Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia.  http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/Modern­Historia. 2014­12­16. 27 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/Modern­Historia. 2015­01­13. 28 Svenska Dagbladet. Tymosjenko får sju års fängelse.   http://www.svd.se/nyheter/utrikes/tymosjenko­far­sju­ars­fangelse_6542455.svd. 2015­01­13. 29 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Aktuell politik. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/~/link.aspx?_id=0F474AC74DC74962B1D5E41DB1A3A7AF&_z=z. 2015­01­15. 

16 

 

När Janukovytj tillträdde som president 2010 avbröts tidigare presidenten Jusjtjenkos bas som 

hade baserats på ett mer västerländskt håll på grund av att Janukovytj hade sina rötter åt ryska 

hållet. Till en början bemöttes det nya maktskiftet bra, men det tog inte lång tid förrän 

förhoppningen om en mer demokratisk utveckling avbröts och ett alltmer auktoritärt styre blev 

aktuellt. Lokalvalet som hölls i oktober 2010 ansågs inte vara demokratiskt och en tid framöver 

blev tiden orolig. 2012 var det dags för ett nytt parlamentsval och inför detta förbjöds partiblock 

att ställa upp. Ändringen som skedde i vallagen antyddes gynna den sittande regeringen, som ett 

tecken på ett mer auktoritärt styre.  30

 

Det var under hösten 2013 som Ukrainakonflikten fick sin riktiga startpunkt. Ukraina hamnade i 

en dragkamp mellan Ryssland och EU, där båda parterna ville knyta Ukraina närmare sig. EU:s 

krav innehöll bland annat nya reformer kring rättväsendet, men framförallt att Julia Tymosjenko 

skulle friges. Rysslands ställning i dragkampen var att de hotade Ukraina med att svåra följder 

för landets handelsutbyte skulle införas ifall de närmade sig EU. Frigivningen av Tymosjenko 

accepterades inte av president Janukovytj och Regionernas parti, därav röstade de ner förslaget 

och på så sätt såg det västerländska samarbetet med EU ut att blekna. EU försökte sig på en 

kompromiss men den avbröts när regeringen meddelade att de avbrutit förberedelserna för att 

skriva under ett avtal. Detta besked, om ett nekat samarbete med EU, skapade ett stort missnöje 

bland folket och omfattande protester som var värre än orangea revolutionen utbröt. 

Demonstranternas krav var att presidenten Janukovytj och hans regering skulle avgå, och 

demonstranterna stöddes även av de ledande oppositionsgrupperna. Protesterna och oroligheterna 

fortsatte in på det nya året och ledde till regeringens avgång i mitten av januari 2014.   31

 

30 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Aktuell politik. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/~/link.aspx?_id=0F474AC74DC74962B1D5E41DB1A3A7AF&_z=z. 2015­01­15. 31 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Aktuell politik. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/~/link.aspx?_id=0F474AC74DC74962B1D5E41DB1A3A7AF&_z=z. 2015­01­15. 

17 

Den kommande perioden blev rörig, och det såg ut som det inte fanns någon lösning på krisen. I 

februari blev konflikten ännu värre och Ukraina var nära att skapa ett inbördeskrig. Blodiga 

sammandragningar utbröt mellan kravallpolis och demostranter. Under ett par dygn dödades över 

hundra människor samt flera hundra skadades. Tillslut gick Janukovytj med på att bilda en 

samlingsregering, skriva om författningen och tidigarelägga president­ och parlamentsvalet. När 

aktivisterna bakom demonstrationerna underkände avtalet flydde Janukovytj, och i samband med 

det bytte flera av hans ledamöter sida och parlamentet röstade för att avsätta Janukovytj. 

Janukovytj efterlystes sedan för massmord och anklagades för förskingring av tiotals miljarder 

dollar.  I samband med att Janukovytj avsattes släpptes Julia Tymosjenko fri från fängelset den 32

22 februari 2014.  33

 

I samband med maktskiftet skedde en revolt på den ryskdominerade Krimhalvön. De nya ledarna 

vädjade till västvärlden och FN:s säkerhetsråd om hjälp och varnade Ryssland för att ingripa i 

Krim, men i mars genomförde pro­ryska separatisterna, i skydd av ryska soldater, en illegal 

folkomröstning. Det sades att en stor majoritet av invånarna på Krim ville tillhöra Ryssland, och 

därav ‘’på begäran av Krim’’ annekterade regeringen i Moskva Krim. Denna händelse var den 

första sedan andra världskriget där en europeisk stat erövrade en del av ett annat land. Detta 

skapade starka reaktioner från omvärlden. Konsekvenserna för Ryssland blev att landet 

anklagades för brott mot folkrätten och en rad internationella avtal landet hade undertecknat. En 

annan konsekvens blev att USA och EU stegvis införde ekonomiska sanktioner mot ryska 

makthavare och personer på Krim. Orsaken till detta var att Ryssland hotade Ukrainas 

suveränitet och oberoende.  Såhär kylig hade relationen mellan västvärlden och Ryssland inte 34

varit sedan kalla kriget.   35

32 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Aktuell politik. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/~/link.aspx?_id=0F474AC74DC74962B1D5E41DB1A3A7AF&_z=z. 2015­01­15. 33 Wikipedia. Julia Tymosjenko. http://sv.wikipedia.org/wiki/Julia_Tymosjenko. 2015­01­15. 34 Europa.eu. EU lagstiftning.    http://eur­lex.europa.eu/legal­content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32014D0658&qid=1422955064309&from=SV. 2015­02­03. 35 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Aktuell politik. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/~/link.aspx?_id=0F474AC74DC74962B1D5E41DB1A3A7AF&_z=z. 2015­01­15. 

18 

 

Stor uppmärksamhet riktades sedan åt den rysk dominerande östra delen av Ukraina. Det skedde 

ett stort antal händelseförlopp i bland annat städer som Donetsk och Luhansk där bland annat 

officiella byggnader ockuperades av pro­ryska aktivister med stöd av ryska elitsoldater. 

Ukrainska armén försökte bryta blockaderna i städer och driva bort ockupanterna men istället 

blev strider aktuella. Dessa uppror som pågick i öst påverkade att presidentvalet som skedde 25 

maj inte kunde arrangeras i stora delar av Luhansk och Donetsk. Den nya presidenten blev Petro 

Porosjenko, som tidigare varit minister åt både Janukovytj och Jusjtjenko. I sitt segertal som 

Porosjenko höll lovade han att skapa fred i Ukraina med rysk hjälp. Däremot var reaktionerna 

från Moskva svala, men inte helt avvisande. Ett annat stort problem Porosjenko tvingades ta tag i 

var den vacklande ekonomin. Ukrainas bruttonationalprodukt (BNP) anses ha minskat med fem 

procent under 2014 enligt Internationella valutafonden (IMF). Under krisen bistod IMF med 

nödlån till Ukraina för ett försök till att stabilisera läget. Ytterligare ett ekonomiskt problem var 

att snabbt förhandla fram ett gasavtal med Ryssland. Hotet från Moskva var att avbryta 

gasleveranserna från juni om landet innan dess inte betalat sina skulder.  36

 

I juni 2014 skrevs ett associationsavtal med EU efter sju månaders försening. Under den 

kommande sommaren sprack den sittande koalitionsregeringen och när krisen inte gick att lösa 

utlyste Porosjenko ett nyval till den 26 oktober. Det nya parlamentet förespråkade demokratiska 

reformer och ett fortsatt samarbete med både EU och Nato. Den 5 september 2014 skrevs ett 

avtal om vapenvila mellan parterna.  Trots att ett avtal om vapenvila hade ingåtts så fortsatte 37

striderna. I realiteten bröt vapenvilan samman och Ryssland rapporterades öka leveranserna av 

tunga vapen till rebellerna.  När ett malaysiskt trafikflygplan kraschade i ett rebellkontrollerat 38

område och samtliga 298 personer ombord omkom, fick konflikten en ännu allvarligare situation. 

36 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Aktuell politik. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/~/link.aspx?_id=0F474AC74DC74962B1D5E41DB1A3A7AF&_z=z. 2015­01­15. 37 Aftonbladet, Hagberg, S. Ukrainakonflikten ­ detta har hänt. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19847889.ab. 2015­01­18. 38 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Aktuell politik. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/~/link.aspx?_id=0F474AC74DC74962B1D5E41DB1A3A7AF&_z=z. 2015­01­15. 

19 

Rebellerna anklagades av regeringen för att ha skjutit ned flygplanet, och hänvisade även till 

påstådda avlyssnade telefonsamtal.   39

 

Under hösten 2014 gjordes beräkningar av FN att över en miljon ukrainare var på flykt, varav 

mer än 800 000 hade tagit sig till Ryssland. Dödsantalet var över 3 000 människor.  40

 

Första kvartalet av 2015 har precis tagit sin början men de ekonomiska sanktionerna mot 

Ryssland fortsätter främst ifrån USA och Storbritannien. USA:s president Barack Obama 

meddelade den 16 januari efter förhandlingar med Storbritannien att länderna är fast beslutna om 

att hålla kvar de kraftfulla sanktionerna mot Ryssland tills de har avbrutit sin aggression i 

Ukraina.   41

 

Petro Porosjenko sitter kvar på posten som landets president  och i hans segertal lovade han att 42

skapa fred i Ukraina med rysk hjälp.  Det råder ännu inte fred i landet och mycket kvar behövs 43

göras för att skapa stabilitet eftersom konflikten ej är avslutad utan fortlöper än idag.  

 

 

4.2 Liberalism 

 

Liberalismen är en politisk ideologi som utvecklades åren efter första världskriget i början av 

1920­talet. Den amerikanska presidenten Woodrow Wilson förespråkade en kollektiv säkerhet 

39 Säkerhetspolitik, Holmertz, G. Fördjupning Ukraina. http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Ukraina/Fordjupning­Ukraina/. 2015­01­18. 40 Säkerhetspolitik, Holmertz, G. Fördjupning Ukraina. http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Ukraina/Fordjupning­Ukraina/. 2015­01­18. 41 Dagens Nyheter, TT. Obama: Ryssland­sanktioner står fast.  http://www.dn.se/nyheter/varlden/obama­ryssland­sanktioner­star­fast/. 2015­01­20.   42 Wikipedia. Lista över Ukrainas presidenter. http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_Ukrainas_presidenter. 2015­01­27. 43 Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Aktuell politik. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/~/link.aspx?_id=0F474AC74DC74962B1D5E41DB1A3A7AF&_z=. 2015­01­27. 

20 

och genom hans tankar att alla stater skulle vara med i Nationernas Förbund (NF) så lade han 

grunden till FN som finns idag. Dessa tankar är kännetecken för det liberalistiska perspektivet.   44

 

I Liberalismen är det viktigt att det råder intresseharmoni i det internationella systemet vilket 

ansågs att NF från början skulle bidra med.  Aktörer med samma intressen bedriver handel med 45

varandra när det råder intresseharmoni. När fördelarna med detta system insågs utformades en 

internationell rätt så att alla aktörerana kunde integrera på ett strukturerat sätt med varandra. 

Detta leder till att fler och fler aktörer samarbetar och gynnas av detta samarbete. Aktörerna 

skapar då interdependence och blir därmed beroende av varandra. Aktörerna har gemensamma 

intressen som de båda vill skydda. Risken för att krig ska uppstå mellan dessa aktörer minskar då 

de har ett beroende av varandra men de vill även förhindra att andra konflikter skadar deras 

gemensamma intressen. Ett exempel på ett gemensamt intresse mellan aktörer kan vara ett ökat 

välstånd. Staterna arbetar tillsammans för att uppnå det önskade målet vilket liberalismen tror är 

en faktor till varför krig inte uppstår, eftersom krig skulle vara kostsamt för välståndet.   46

 

Staters inrikespolitiska förhållanden påverkar staters utrikespolitik. Demokratiska stater vill 

skydda sina intressen och tenderar att undvika krig och konflikter med andra demokratiska stater 

med samma intressen. Därmed är det mer förekommande att demokratier och diktaturer krigar.   47

 

Liberalismen anser att det finns många viktiga aktörer i det internationella systemet. Det råder 

alltså pluralism på den internationella marknaden. Stater, individer, företag och organisationer är 

det viktigaste och mest inflytelserika aktörerna för liberalismen. Stater utgörs av individer som 

driver företag och organisationer i samhället och därmed kan man ej isolera stater som en enskild 

aktör. Dessa individer har, precis som stater, enskilda internationella agendor som kan påverka 

det internationella systemet när de driver sina företag. Dessa omständigheter bidrar till att det 

44 Bjereld, U & Ekengren A.N & Lilja C. (2002). Internationella relationer. Malmö: Liber. 45 Bjereld, U & Ekengren A.N & Lilja C. (2002). Internationella relationer. Malmö: Liber.  46 Säkerhetspolitik, red. Det internationella systemet. http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Internationell­sakerhet/Det­internationella­systemet/. 2014­10­08. 47  Bjereld, U & Ekengren A.N & Lilja C. (2002). Internationella relationer. Malmö: Liber.  

21 

finns fler intressen som styr den internationella politiken och då finns mer möjligheter för 

samarbete mellan fler aktörer över landsgränserna.   48

 

För att undvika krig enligt liberalismen så tror de att människan kan genom tidigare erfarenheter 

undvika krig och konflikter. En viktig grund i det liberalistiska perspektivet är den optimistiska 

människosynen. De anser att genom goda omständigheter och godkända institutioner kan man 

plocka fram det goda i människan. Folkrätten har stor påverkan på hur de olika aktörerna agerar. 

Stater påverkas exempelvis av FN­stadgans norm för att gå en fredlig riktning till mötes. Detta 

påverkar stater så att de försöker lösa det på en fredlig väg. FN är en viktig institution i 

liberalismen och de menar att om en stat bryter ett avtal eller att en konflikt uppstår beror det på 

att staten är felkonstruerad.   49

 

På den internationella scenen är det en “kontrollerad” anarki, vilket innebär att det saknas en 

aktör som kan ingripa om en stat överskrider gemensamma normer och beslut. Även fast det är 

anarki inom liberalismen på den internationella scenen skapas ordning via internationellt 

samarbete, normtillväxt och öppen kommunikation.   50

 

 

 

 

4.3 Tolkning av konflikten ur ett liberalistiskt perspektiv 

 

Liberalismen anser att ifall det existerar intresseharmoni mellan två aktörer är chansen stor att en 

konflikt undviks, men finns det inget gemensamt löper det stor risk att en konflikt utbryter. 

Utifrån ett liberalistiskt perspektiv så kan man förklara den pågående konflikten i Ukraina att förr 

i tiden fanns det en intresseharmoni mellan Ryssland och Ukraina. Dessa aktörer har länge 

48 Säkerhetspolitik, red. Det internationella systemet. http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Internationell­sakerhet/Det­internationella­systemet/. 2014­10­08.  49 Bjereld, U & Ekengren A.N & Lilja C. (2002). Internationella relationer. Malmö: Liber.  50 Bjereld, U & Ekengren A.N & Lilja C. (2002). Internationella relationer. Malmö: Liber.  

22 

bredrivit gemensamma intressen som skapat ömsesidigt beroende av varandra. Ukraina har till 

exempel varit beroende av gasleveranser från Ryssland medan Ryssland tjänat pengar på 

exporten samt de har deras Svartahavsflotta på Krimhalvön, tillhörande Ukraina. När Ukraina 

hade möjligheten att ta ett steg närmare EU och västvärlden hotade Ryssland med att försvåra 

Ukrainas handel. Det bidrog till obalans i intresseharmonin och en konflikt påbörjades eftersom 

intressena inte längre var densamma. När Ukraina senare i dess inrikespolitik valde ett allt större 

samarbete åt det västerländska hållet påverkade det Rysslands utrikespolitik. 

Krimhalvön och minoritetsgrupper av rysktalande i Ukraina blev aktuella i konflikten. Utåt sett 

vill Ryssland ses som en stark och mäktig stat som är vänlig mot de aktörer som respekterar 

Ryssland, och landet är tydliga med att stå fast vid deras synpunkter. När konflikten mellan de 

två staterna blev aktuell kände Ryssland behovet av att försvara de rysktalande i Ukraina och 

konflikten förvärrades när Ryssland annekterade Krim. Ukrainas inrikespolitik bidrog till att 

samarbetet med Ryssland avbröts på vissa nivåer, medan Ryssland såg hårdare på det hela.  

2014 när Ukraina skrev på ett associationsavtal med EU avbröts samarbetet med Ryssland 

ytterligare. Den pågående konflikten mellan Ryssland och Ukraina fortsätter eftersom aktörerna 

ännu inte har skapat gemensamma intressen därav kunnat avbryta konflikten och skapat fred. 

 

Att staters inrikespolitik påverkar andra staters utrikespolitik kan även förklara konflikten på ett 

annat sätt. Både Ryssland och EU ville knyta Ukraina närmare sig och denna valmöjlighet 

Ukraina ställdes inför påverkade landets inrikespolitik. Den östra och västra delen som existerar 

inom Ukrainas politik ställdes emot varandra och ett inbördeskrig var vid ett tillfälle nära att 

uppstå. Den östra delen förespråkade att Ukraina skulle knyta sig närmare Ryssland, medan den 

västra delen ville att Ukraina skulle öka samarbetetet med EU och västvärlden. 

 

Skiljelinjen som finns i Ukraina där olika block av människor strävar efter olika mål skapar 

obalans i landet. Dessa påverkar deras egna system eftersom blockens åsikter skiljer sig ifrån 

varandra samt strävar efter olika mål. Individer utgör en av många aktörer i det internationella 

systemet menar liberalismen, och de två blocken i Ukraina var viktiga aktörer för hur konflikten 

uppkom och utvecklades. För att undvika krig ska det finnas ett gemensamt intresse mellan 

23 

blocken som gör de beroende av varandra. Mellan blocken i Ukraina råder det inga gemensamma 

intresse och detta har lett till att en konflikt uppstått eftersom att det inte existerat ett samarbete 

där man strävar efter samma mål.  

 

Liberalismen har en optimistisk människosyn och tror att konflikter går att förhindra om man tror 

på människan och på ett samarbete mellan aktörerna. När den orangea revolutionen fick sin 

spridning i Ukraina så var det bland annat för att valfusk hade förekommit vid valet i november 

2004. Vid detta val utropades Janukovytj som president av valkommissionen medan enligt 

valundersökningar var det Jusjtjenko som hade vunnit presidentvalet. Det skapades protester från 

folket och dessa händelser menar liberalismen på ändrade om den optimistiska människosynen 

till en pessimistiskt syn. Befolkningen bevisade att de var villiga att kämpa för vad de tyckte var 

rätt och fel, trots vad som krävdes. Att man inte längre kunde tro lika mycket på den goda 

människan gjorde att konflikten fick ytterligare en faktor enligt liberalismen.  

 

För att undvika krig enligt teorin tror de att människan genom tidigare erfarenheter kan undvika 

krig och konflikter. Janukovtjy trädde fram som president år 2010. År 2013 var han fortfarande 

landets president och under detta året ställdes landet inför vilket håll de ville ha ett framtida 

samarbete med, Ryssland eller EU. Genom tidigare erfarenheter visste Janukovytj att Ukraina 

alltid haft ett slags samarbete och gemenskap med först Sovjetunionen, och sedan Ryssland efter 

självständigheten 1991. Dessutom hade Janukovytj stöttats öppet utav Rysslands president vid 

presidentvalet 2004, vilket förmodligen gjorde att Janukovytj kände en slags trygghet åt det 

ryska hållet. En annan bidragande faktor till att Ukraina drogs åt det ryska hållet kan vara att 

Ryssland hotade med att försvåra Ukrainas handel ifall de valde att närma sig EU. Janukovytj 

blev rädda att gå mot det västerländska hållet eftersom baktanken om vilka konsekvenser det 

skulle kunna skapa för landets handel. Det medförde även baktanken om det tidigare någorlunda 

fungerande samarbetet gjorde att Janukovytj valde att avbryta samarbetet åt EU, och istället gå åt 

det ryska hållet. Trots att valet anpassades efter erfarenheter för att göra ett bra val där 

förhoppningen om att undvika konflikter och krig fanns, fungerade idén inte. Den ryska delen i 

Ukrainas skiljelinje blev nöjda, medan den västra delen blev upprörda och besvarade med 

24 

demonstrationer. Hoppet om det rätta valet inför framtiden förstördes och istället fick sig 

Ukrainakonflikten en riktig start. 

 

Liberalismen talar om anarki, att det saknas en aktör som kan liknas vid en internationell polis 

som kunde ingripa när Ryssland överskred gemsamma normer och beslut när Ryssland gick in i 

Ukraina och annekterade Krim. Ryssland överskred FN:s stadgar och kunde inte stoppas av en 

internationell polis och därmed uppstod konflikten. För att skapa ordningen på den 

kontrollerande anarkin som råder på den internationella scenen så behöver staterna ha 

internationellt samarbete, normtillväxt och öppen kommunikation emellan staterna.  

EU och USA försökte skapa ordning på den internationella scenen via ett samarbete med 

Ukraina. USA och EU visade öppet deras stöd till Ukraina i konflikten genom att införa 

ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Detta samarbete inkluderade bara Ukraina, EU och USA 

så konsekvensen av detta blev att konflikten förvärrades då enbart enskilda parter i konflikten 

gynnades av samarbetet och det skapades ingen ordning. 

 

Folkrätten har en stor påverkan på aktörerna och deras agerande enligt liberalismen. Ryssland 

har inte har agerat efter folkrätten och har därmed inte påverkats av denna. Stater påverkas av 

FN­stadgans norm för att finna en fredlig rikting på konflikten. När Ryssland gick in i Ukraina 

och annekterade Krim så var det första gången sedan andra världskriget en europeisk stat 

annekterade en del av ett annat land. Denna handling skapade starka reaktioner ifrån omvärlden 

och Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och en rad internationella avtal landet hade 

undertecknats. När Ryssland bröt mot folkrätten och de olika avtalen så uppstod konflikten. 

Eftersom Ryssland agerar på detta sätt anser liberalismen att Ryssland är en felkonstruerad stat. 

 

Ytterligare orsak till konflikten är att det råder pluralism på den internationella arenan, där de 

viktigaste aktörerna är stater, individer, företag och organisationer. Liberalismen skulle säga 

Ukraina och Ryssland är de mest betydelsefulla staterna som aktörer, men USA har satt ner sin 

fot och genom ekonomiska sanktioner mot Ryssland bevisat att de tycker Rysslands agerande i 

konflikten är fel. Det finns många individer som påverkat konflikten och läget på den 

25 

internationella arenan, såsom Janukovytj olika val under tiden som president, exempelvis när han 

avbröt samarbetet med EU. Putin, Rysslands president, är en annan aktör där han har spelat en 

stor roll genom att försökt påverka Ukraina att välja det ryska hållet istället för det västerländska. 

Dessutom stöttades Janukovytj öppet vid presidentvalet 2004 av Putin. EU som organisation blir 

en annan stark aktör då de har varit konkurrens till Ryssland genom att de båda försökt knyta 

Ukraina närmare sig. Under tiden Ukraina stod inför valmöjligheten att gå åt två olika håll, valde 

Ryssland att hota med att svåra följder för landets handelsutbyte skulle bli aktuella ifall landet 

valde EU. Företaget Gazprom, de som står bakom gasleveranserna, utgjorde även en viktigt aktör 

i konflikten då de stängde av gasleveransen 2006 och hotade om att göra det igen 2014 ifall 

Ukraina inte betalade tillbaka sina skulder till Ryssland. Det är dock inte endast Gazprom som 

ligger bakom avstängningarna och hoten, utan det var ett samarbete mellan staten och företaget. 

Gazprom påverkade händelseutvecklingen vid dessa beslut och de andra aktörena fick anpassa 

sig och försöka finna nya vägar att gå för att undvika att gasleveransen påverkades. Dessa olika 

aktörer utgör den politiska scenen eftersom man kan inte isolera stater som enskilda aktörer utan 

behöver kolla på aktörer även inom landet. När det finns så många olika viktiga aktörer såsom 

staterna, företag och individer som har olika agendor som styr dem så skapas det enkelt en 

konflikt ur dessa motsättningar.   

 

4.4 Realism  

 

Den politiska ideologin realismen uppkom efter liberalismen och efter andra världskrigets slut. 

Tankarna kring realismen fick också sin start när Hans Morgenthau kom ut med boken Politics 

among nations år 1948.   51

 

Enligt realismen är det staten som är den enda aktören av riktig betydelse på den internationella 

marknaden. Det är även den enda aktören som har en makt som är stark nog att kunna starta stora 

krig. Stater har även makt och medel nog att fullständigt förstöra eller skapa internationella 

51 Wikipedia. Politics among nations. http://en.wikipedia.org/wiki/Politics_Among_Nations. 2014­12­02.  

26 

samarbeten samt influera andra stater. Stater är de miltärt starkaste aktörerna och det är dessa 

som bestämmer händelseutvecklingen.  52

 

Det råder anarki då det saknas en aktör i det internationella systemet som har monopol att utöva 

legitimt våld och övernationella sanktioner. Den ordning som finns skapas av staterna, i första 

hand de stater som har makt.  53

 

Aktörerna på den internationella marknaden har endast ett mål, det är att överleva. De ska bli 

starkare och mäktigare än alla andra. Samarbete mellan stater sker alltså endast på grund utav att 

gynna sina egna intressen och därmed maximera sina egna vinster.  Konflikt anses vara ett 54

naturligt tillstånd eftersom alla aktörer har olika mål och därför är det naturligt att konflikter 

uppstår eftersom det inte råder någon intresseharmoni.   55

 

Aktörerna vill försäkra sig om att ingen annan hotar deras överlevnad, därför strävar de efter 

säkerhet inom sin egna stat. De anser att det inte finns någon världspolis som kan ingripa om en 

stat blir utsatta för militära angrepp. Detta gör att aktörerna blir mer angelägna gällande sin egna 

säkerhet. Med andra ord inser realismen att organisationen som FN eller internationella 

domstolen inte fyller någon funktion. Säkerheten är så viktigt att allianser skapas för att 

kompensera bristen av säkerhet.   Att ha ett starkt försvar är centralt för varje stat enligt 56

realismen på grund utav att man ska kunna försvara sig vid en konflikt. Genom att stater har 

säkerhetsbehovet att kunna ha ett starkt försvar samtidigt som det inte finns någon världspolis 

ökar sannolikheten för konflikter och krig menar realismen. Orsaker till detta är osäkerhet och 

rustningsbenägenhet som gör så att staters säkerhetsintressen lätt kommer på kollisionskurs.  57

52 Säkerhetspolitik, red. Det internationella systemet. http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Internationell­sakerhet/Det­internationella­systemet/. 2015­01­27. 53 Säkerhetspolitik, red. Det internationella systemet. http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Internationell­sakerhet/Det­internationella­systemet/. 2014­10­10. 54 Bjereld, U & Ekengren A.N & Lilja C. (2002). Internationella relationer. Malmö: Liber.  55 Säkerhetspolitik, red. Det internationella systemet. http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Internationell­sakerhet/Det­internationella­systemet/. 2014­10­10. 56 Bjereld, U & Ekengren A.N & Lilja C. (2002). Internationella relationer. Malmö: Liber.  57 Bjereld, U & Ekengren A.N & Lilja C. (2002). Internationella relationer. Malmö: Liber.  

27 

Krig kan undvikas och fred bevaras genom att staterna blir avskräckta av förmågan hos den 

andra statens militärstyrka besitter.   58

 

 

4.5 Tolkning av konflikten ur ett realistisk perspektiv 

 

Enligt realismen är den enda aktören som har betydelse nog att påverka den internationella 

marknaden staten. Ryssland är en mäktig stat med en hög status i världen och med det menar 

teorin att Ryssland har förutsättningarna att starta stora krig. Sovjetunionen, men även senare 

Ryska federationen, kan båda betraktas som auktoritära stater. Dessa båda stater har under deras 

tid utnyttjat sin maktposition i världen. Ukrainakonflikten är inget undantag. Även i denna 

konflikt har Ryssland inte backat undan för att stå upp för deras makt, synpunkter och våga visa 

vad de kämpar för. Ryssland har en stark militär och genom detta kan de påverka 

händelseutvecklingen. När Krimkrisen blev aktuell använde Ryssland deras makt och militär och 

gick in i Ukraina för att genom deras auktoritet bevisa att de kan och inte är rädda för att påverka 

situationen. Att ha ett starkt försvar är centralt för en stat och detta har Ryssland kunnat använda 

mot Ukraina eftersom deras försvar inte är lika starkt som Rysslands. Risken för konflikter och 

krig ökar genom att stater har ett säkerhetsbehov att ha ett starkt försvar samtidigt som det inte 

finns någon världpolis på den internationella arenan, därav har Ryssland utnyttjat situationen och 

vågat gå in i Ukraina trots att de är en suverän stat. Realismen tror att krig kan undvikas och fred 

bevaras genom att stater kan bli avskräckta av ett annat lands militärstyrka. I denna konflikt har 

Rysslands militärstyrka inte fungerat som en avskräckelse för Ukraina eftersom en konflikt inte 

kunnat undvikas.  

 

Stater kan utnyttja deras makt till att förstöra eller skapa internationella samarbete. Realismen 

menar att den staten med starkast militär är den stat som är mäktigast. Ryssland har en större 

militärstyrka än Ukraina och därmed har de större inflytande än Ukraina över konflikten. På 

58 Säkerhetspolitik, red. Det internationella systemet. http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Internationell­sakerhet/Det­internationella­systemet/. 2014­10­14.  

28 

detta sätt har Ryssland inte backat undan för att förstöra internationellt samarbete. Ukraina och 

Ryssland har sedan länge haft gemensamma intressen, men dessa har Ryssland visat att de inte är 

rädda för att förstöra. Detta bevisades när de annekterade Krim, när de hotade om avstängning av 

gasleveranser och försvårade Ukrainas handel med mera. De förstörde inte endast internationella 

samarbeten med Ukraina, utan ytterligare en konsekvens blev att USA och EU utförde 

ekonomiska sanktioner emot dem. USA och EU är däremot två aktörer som i konflikten försökt 

skapa ett internationellt samarbete. De visar öppet deras stöd till Ukraina och därav blir det ett 

samarbete mellan de aktörerna, problemet blir att Ryssland står kvar utanför.  

 

I realismen talas det om anarki. Det saknas en aktör som har monopol på det internationella                               

systemet att utföra våld och sanktioner, utan den ordning som finns skapas framförallt av                           

maktfulla stater. Eftersom Ryssland är en av världens mest auktoritära stater vågade de ta                           

beslutet om att gå in i Ukraina och annektera Krim vilket skapade stora rubriker. Det finns ingen                                 

aktör som har rättighet att också gå in i Ukraina och skapa ordning, utan istället förvärrades                               

konflikten. Detta motstrider EU:s förordningar om ett lands territoriella integritet. Det som hände                         

var att andra auktoritära aktörer som USA och EU satte ner foten och försökte skapa ordning                               

genom att införa sanktioner mot Ryssland. Trots att EU inte är någon stat kan de fortfarande                               

skapa ordning i det internationella systemet genom att EU består av många medlemsländer vilket                           

gör EU till en maktfull organisation som har sina beslut stöttade av medlemsländerna.  

 

Enligt realismen så har aktörerna på den internationella marknaden endast ett mål,  att överleva. 

Både Ryssland och Ukraina har som mål att överleva och att bli starkare än alla de andra 

staterna. Aktörerna är inte alls intresserade av de andra aktörernas angelägenheter utan ser bara 

till det egna landets vinster. Ett samarbete är att Ryssland hyr Krimhalvön av Ukraina som hem 

för deras Svartahavsflotta. Båda två aktörerna blev starkare av detta samarbete och därmed 

forsatte det. Samarbetet när det gäller gasleveransen mellan Ryssland och Ukraina handlade 

endast om att gynna sina egna intressen och därmed maximera sina egna vinster. Båda aktörerna 

tjänade på gassamarbetet och freden bevarades. Ryssland stängde av leveranserna både 2006 och 

2009, vilket gjorde att samarbetet avbröts mellan aktörerna. Ukraina gynnades inte av detta när 

29 

samarbetet avslutades och statens vinster gick förlorade. De två aktörernas 

meningsskiljaktigheter bidrog i senare tillfälle till att konflikten uppkom. 2014 hotade Ryssland 

ytterligare om en avstängning av gasleveranserna ifall Ukraina inom en viss tid betalade tillbaka 

deras skulder till landet. Detta tyder på att en stat endast tänker på sin egna överlevnad, Ryssland 

som i detta fall ville få tillbaka sina tillgångar, utan att ta hänsyn till vilken situation det 

motsvarande landet ställs inför.  

 

Enligt teorin vill aktörerna på den internationella marknaden försäkra sig om att ingen hotar 

deras överlevnad, de strävar med andra ord efter en säkerhet inom sin egna stat. Ukraina 

försäkrade sin säkerhet när de avbröt samarbetet med EU år 2013. De sökte då dels efter säkerhet 

hos Ryssland eftersom de tidigare tillhört Ryssland men även för att det finns minoritetsgrupper i 

Ukraina bestående av ryssar. Om Ukraina skulle skrivit på avtalet med EU så hotade Ryssland 

med att försvåra landets handelsutbyte. Ryssland har även en stark militär och är ett väldigt starkt 

land som Ukraina inte vågar stå emot. Vilket var ännu en anledning till att de skrev på avtalet 

med Ryssland och inte EU och västvärlden. Enligt realismen sökte de alltså efter säkerhet hos 

Ryssland när detta avtal skrevs på. Detta för att försäkra sig om en ljusare och förhoppningsvis 

tryggare framtid. Eftersom realismen anser att varken FN eller internationella domstolen fyller 

någon funktion så är det extra viktigt att söka sin säkerhet och samarbeta med stater som har en 

stark militär för att på så sätt skydda sin egna stat. Det existerar inte heller någon världspolis 

enligt teorin och det är då extra viktigt att skydda sin egen stat. Som sagt så är detta ännu en 

anledning till att Ukraina valde att fortsätta sitt samarbete med Ryssland. Realismen menar att 

allianser bildas för att kompensera den bristen av säkerhet som uppstår på den internationella 

marknaden. En allians som skapas är Ukraina, USA och EU. Aktörerna visar sitt stöd till Ukraina 

och vill hjälpa de att komma ur konflikten på ett fredligt sätt. 

 

Konflikter menar även realismen är ett naturligt tillstånd i världen eftersom alla aktörer har olika 

mål att sträva efter och när dessa mål motsätter sig varandra uppstår konflikter. Konflikten 

mellan Ryssland och Ukraina har allstå uppstått naturligt då aktörerna har olika mål och därmed 

råder det inte någon intresseharmoni bland aktörerna. Rysslands och Ukrainas enskilda intressen 

30 

är de beredda att försvara om det så erfodras. Rysslands intresse ligger i att bevara sin goda 

kontakt med Ukraina och skydda minoritetsbefolkningen som består av ryssar i Ukraina. De vill 

även maximera sina vinster när det gäller gasleveransen. Ukraina har uppvisat ett intresse att 

börja samarbeta med EU och gå ifrån samarbete med Ryssland. Rysslands och Ukrainas 

intressen är polära och en konflikt blev oundviklig.   

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

31 

5. DISKUSSION  

 

Denna litteraturstudie har varit lärorik och syftet med arbetet fungerade. Orsaker, 

händelseförlopp och aktörer har diskuteratas och givit arbetet flera olika synvinklar. Förklaringen 

av de två teorierna liberalismen och realismen och sedan analysen av deras tolkning på 

konflikten fungerade väl och resultatet blev bra. Arbetssättet passade litteraturstudien och att en 

punkt alltid skrevs klart innan nästa påbörjades var en bra struktur. Genom det var det enkelt att 

hålla reda på vad som var kvar att göras. När konflikten skulle analyseras utifrån de två teorierna 

blev det mycket upprepning av orsaker, händelseförlopp och aktörer. Detta gjorde att faktan 

verkligen satte sig i huvudet. Om man inte föredrar denna arbetsstruktur skulle en 

rekommendation vara att istället punkta upp informationen först och sedan skriva en utförligare 

text utifrån punkterna. Genom det blir grundfaktan samlad och sedan kan man utveckla det till en 

text. Sammanfattningsvis fungerade arbetssättet och strukturen mycket bra och resultatet blev 

som önskat.  

 

En bra förutsättning för att lyckas med denna litteraturstudie var att grupparbetet skulle fungera 

utmärkt. Inga problem har uppkommit med samarbetet eller sammanhållningen. Närvaron har 

varit fulländad och en diskussion om innehållet i detta arbete har alltid kunnat diskuterats vid 

varje skrivtillfälle. Avgränsningen inom arbetet var enkelt att komma överens om med tanke på 

de två frågeställningarna. På så sätt har det varit enkelt att veta vad för information som 

behövdes för att genomföra denna litteraturstudie. 

 

Det är komplicerat att veta varför resultatet och analysen blivit som det blivit. Att först hitta 

information för att beskriva konflikten i Ukraina fungerade bra men en del svårigheter stöttes på. 

Att förklara teorierna var enkelt och genom en bra förståelse för dessa kunde en analys göras på 

konflikten utifrån de. Det som möjligvis hade kunnat göras för att få ett noggrannare resultat är 

att studera konflikten vidare. Att hitta smådetaljer och ytterligare aktörer för att få en större 

förståelse för hur allt hänger samman.  

 

32 

En del svårigheter har stötts på under arbetet men inga speciellt stora. Det enda som kan påpekas 

med samarbetet är att i början av arbetet togs inget ansvar men efter ett tag skärptes situationen 

och ansvaret blev bättre och all tid som behövdes läggas ner för att få arbetet klart i tid användes. 

En svårighet har varit att vara källkritisk och hitta godtagbara källor som är relevanta till arbetet, 

men resultatet av källorna blev tillslut bra. En annan svårighet med källorna är att konflikten i 

Ukraina är pågående och på så sätt uppdateras information och ny tillkommer hela tiden om 

situationen. När förklaringarna om liberalismen och realismen gjordes delvis utifrån en bok var 

det enkelt att begränsa sig till en viss nivå, men när fakta till konfliktens förklaring skulle ske 

blev det betydligt svårare att begränsa sig med tanke på den ständigt nya informationen. 

Ytterligare en svårighet har varit att se till att fotnoterna samt källhänvisningen blivit på ett 

korrekt sätt.  

 

Våra egna synpunkter är att liberalismen förklarar konflikten bättre. Liberalismen  menar att den 

internationella scenen innehåller fler aktörer än enbart stater. I samhället idag utgör individerna 

en stor makt då de lätt kan gå ihop och starta stora uppror vilket även förekom i 

Ukrainakonflikten. Individerna hade stark påverkan på händelseutvecklingen i konflikten. När 

beskedet om att Ukraina tackade nej åt ett samarbete med EU blev det omfattande protester. 

Detta ledde till att presidenten Janukovtjy flydde landet tillsammans med flera av hans ledamöter 

och då röstade parlamentet igenom att avsätta honom. Det visar att individerna är en viktig del av 

konflikten. En annan händelse som visar att individerna är en mäktig aktör på den internationella 

scenen var år 2014 när pro­ryska separatister genomförde en illegal folkomröstning på Krim. 

Deras argument var att en stor majoritet av invånarna på Krimhalvön ville tillhöra Ryssland och 

därför annekterade de pro­ryska separatisterna Krim. Individerna inom den ryska staten  och 

militären besitter en makt stark nog att lyckas annektera en annan stats landområde.  Ännu ett 

exempel på att individerna är starka aktörer enligt liberalismen var år 1989 när folkrörelsen Ruch 

bildades. Den bildades efter att kärnkraftsolyckan i Tjernobyl hade skett. Individerna ansåg då att 

Sovjetunionen hade agerat felaktigt och därför bildades en opposition vilket är ännu ett tecken på 

att liberalismens teori stämmer bra överens på konflikten. Realismen menar däremot att staten är 

den enda aktören av betydelse. Detta är negativt eftersom individerna haft en betydande roll i 

33 

konflikten. De är en viktig aktör i konflikten och utan dem hade konflikten inte artat sig som den 

har gjort.  

 

Båda teorierna har sina fördelar och nackdelar men liberalism är den teori som känns mest 

trovärdig. Positiva aspekter inom denna teori är att en strävan efter välfärd är central och att 

samarbete är nyckeln till detta. Att skapa en någorlunda internationell fred skapas inte ifall 

samarbete undviks och alla istället fokuserar på sitt eget. Liberalismen leder till en gemenskap 

vilket är positivt för en världslig samhörighet. Att det råder pluralism på den internationella 

arenan är också bra. På så sätt begränsas inte vissa aktörers valmöjligheter medan andra gynnas 

och kan utnyttja deras makt. Dock kan pluralism skapa konsekvenser genom att det finns allt för 

många aktörer med olika viljor och genom det blir det otydligt och rörigt när de agerar och 

lägger sig i en situation. Liberalismens människosyn kan däremot diskuteras. De påpekar att 

sålänge en människa får goda förutsättningar kommer det leda till att de agerar rätt. En liberal 

dömer inte en människa utifrån hennes val utan anser att det är en persons privata att avgöra sitt 

beslut. Dock är det inte alltid så att en människa agerar rätt trots att man fått goda förutsättningar 

för att ta rätt beslut. Liberalismen tror också på människan att genom dess erfarenheter kan krig 

och konflikter undvikas. Men situationerna ändras med tiden vilket betyder att det som var rätt 

under en viss period inte behöver vara lösningen på den aktuella. Människor som besitter 

nuvarande makt har inte alltid erfarenheten för just den posten att veta vad som krävs för att 

kunna lösa situationen.  

 

En aspekt med realismen som är trovärdig är deras syn på konflikter. Att stater endast tänker på 

sin egna överlevnad och genom det krockar staternas mål och konflikter blir oundvikliga. Detta 

är förmodligen det som sker i verkligheten, medan liberalismens mål om att samarbete är 

nyckeln till undvika konflikter är det man bör sträva efter. Att stater är den enda betydelsefulla 

aktören på den internationella arenan stämmer inte. Realismen förespråkar att staterna är den 

aktör som ligger bakom allt, som är tillräckligt starka att starta konflikter, förstöra eller skapa 

internationella samarbeten osv. Där blir liberalismen mer trovärdig gällande deras pluralism. En 

nackdel som finns inom båda teorierna är anarkin. Att det saknas en världspolis på den 

34 

internationella arenan är negativt då en sådan organisation skulle kunna vara till fördel för att 

förhindra konflikter och krig. En annan sak som är negativt med både realismen och liberalismen 

är att båda teorierna anser att avsaknaden av en världspolis på den internationella marknaden 

leder till att konflikter uppstår. FN är en organisation i världen som besitter den makten som är 

stark nog att förhindra krig. Organisationen har 193 medlemstater och dessa är nästan samtliga 

av världens  självständiga stater. FN har rätten att gå in i stater med fredstyrkor för att bevara 

fred i staterna och till skillnad ifrån andra aktörer så är inte FN styrkan en stridande part i 

konflikten utan observerar enbart och håller FN uppdaterad om läget i landet.   

 

Det är svårt i dagens läge att diskutera hur händelseutveckling kommer att arta sig i landet. 

Ukrainakonflikten är pågående och nya saker tillkommer i händelseförloppet vilket kan skapa 

olika sorters konsekvenser för framtiden. Ett tips för framtida forskning inom detta ämne är att 

vidare studera hur säkerhetsbalansen blir. Hur Ryssland kommer att fortsätta agera och hur 

nuvarande samt möjligtvis andra olika aktörer kommer blanda sig i. Det är ingen garanti att 

Ukraina kommer fortsätta gå åt EU och det västerländska hållet. Händelseutvecklingen är inte 

förutbestämd utan vem vet vad som kan komma att ske i framtiden. En annan sak är hur 

Krimhalvöns status kommer att bli i framtiden. Med andra ord finns det många saker att studera 

vidare på inom detta område, vilket har gjort detta arbete extra intressant och gör det intressant 

för framtida forskning.  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

35 

6. KÄLLFÖRETECKNING  

 

Internationella relationer 

Bjereld, U & Ekengren A.N & Lilja C. (2002). Internationella relationer. Malmö: Liber.  

Hämtad följande datum: 

2014­10­01 / 2014­10­07 / 2014­10­14 / 2014­10­21   

Aftonbladet 

Aftonbladet, Hagberg, S. Ukrainakonflikten ­ detta har hänt. 

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19847889.ab.  

Hämtad följande datum: 

2015­01­18 /  

 

Dagens Nyheter  

Dagens nyheter, TT, Fler än 4000 döda i Ukrainakris.  

http://www.dn.se/nyheter/varlden/fler­an­4­000­doda­i­ukrainakris/ 

Hämtad följande datum:  

2015­02­04  

Dagens nyheter, TT, Obama: Ryssland­sanktioner står fast. 

http://www.dn.se/nyheter/varlden/obama­ryssland­sanktioner­star­fast/ 

hämtad följande datum:  

2015­01­20  

 

Europeiska unionen 

Europa.eu. EU­lagstiftning. 

http://eur­lex.europa.eu/legal­content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32014D0658&qid=14229550

64309&from=SV.  

36 

Hämtad följande datum: 

2015­02­03  

Landguiden 

Landguiden, Homertz, G. Ukraina, Aktuell politik. 

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/~/link.aspx?_id=0F474AC74DC74962B1D5E

41DB1A3A7AF&_z=z  

Hämtad följande datum: 

2015­01­15 / 2015­01­27 

 

Landguiden, Holmertz, G. Ukraina. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina.  

Hämtad följande datum:  

2014­11­11 

 

Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Modern historia.  

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/Modern­Historia. 

Hämtad följande datum: 

2014­11­16 / 2014­11­25 / 2014­12­02 / 2014­12­16 / 2015­01­13 

 

Landguiden, Holmertz, G. Ukraina, Utbildning. 

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina/Utbildning  

Hämtad följande datum:  

2014­12­16 

 

Nationalencyklopedin 

 Ne.se. Ukraina, årsöversikter 2004. 

http://www.ne.se/uppslagsverk/%C3%A5rsbok/2004/ukraina. 

Hämtad följande datum: 

2014­12­02 

37 

 

Svenska Dagbladet 

Svenska dagbladet. Tymosjenko får sju års fängelse. 

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/tymosjenko­far­sju­ars­fangelse_6542455.svd.  

Hämtad följande datum: 

2015­01­13 

 

Säkerhetspolitik 

Säkerhetspolitik, Holmertz, G. Fördjupning Ukraina. 

http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Ukraina/Fordjupning­Ukraina/.  

Hämtad följande datum: 

2014­12­02 / 2014­12­16 / 2015­01­18 

 

Säkerhetspolitik, Redaktionen . Det internationella systemet. 

http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Internationell­sakerhet/Det­internationella­syste

met/. 

Hämtad följande datum:  

2014­10­08 / 2014­10­10 / 2014­10­14 / 2015­01­27 

 

 

Wikipedia 

Wikipedia. Avstaliniseringen. http://sv.wikipedia.org/wiki/Avstaliniseringen. 

Hämtad följande datum: 

2014­11­18  

 

Wikipedia. Folkrörelsen för Ukraina. 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Folkr%C3%B6relsen_f%C3%B6r_Ukraina. 

Hämtad följande datum:  

2014­11­18 

38 

 

Wikipedia. Julia Tymosjenko. http://sv.wikipedia.org/wiki/Julia_Tymosjenko  

Hämtad följande datum: 

2015­01­15 

 

Wikipedia. Lista över Ukrainas presidenter. 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_Ukrainas_presidenter.  

Hämtad följande datum: 

2015­01­27  

 

Wikipedia. Oberoende staters samvälde. 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Oberoende_staters_samv%C3%A4lde.  

Hämtad följande datum: 

2014­11­18 

 

Wikipedia. Perestojka. http://sv.wikipedia.org/wiki/Perestrojka  

Hämtad följande datum: 

2014­12­16 

 

Wikipedia. Politics among nations. http://en.wikipedia.org/wiki/Politics_Among_Nations.  

Hämtad följande datum: 

2014­12­02 

 

Wikipedia. Ryskt töväder. http://sv.wikipedia.org/wiki/Ryskt_t%C3%B6v%C3%A4der. 

Hämtad följande datum:  

2014­11­18 

 

Wikipedia. Ukraina. http://sv.wikipedia.org/wiki/Ukraina  

Hämtad följande datum: 

39 

2015­01­05  

 

Wikipedia. Västra Ukraina. http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stra_Ukraina 

Hämtad följande datum: 

2015­01­13 

 

40