“They bring you up to do, like your daddy done”

En analys av Bruce Springsteens låttexter och hur användbara de kan vara i undervisningen An analysis of Bruce Springsteen’s lyrics and how appropriate they could be for teaching situations

Kim Paunia

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Examensarbete, lärarutbildningen 15 hp Handledare: Anna Forssberg Malm Examinator: Rakel Jonsson 2015-10-21

2

Sammandrag Denna uppsats syftar till att undersöka hur man kan analysera och tolka två av Bruce

Springsteens låttexter, för att visa på hur lämpliga de kan vara som underlag för att i

undervisning beröra de viktiga livs- och identitetsfrågor som nämns i styrdokumenten för

högstadiet. Frihet kan anses vara en särskilt viktig livsfråga och därför undersöks skildringen

av frihet i låttexterna närmare. Dessutom undersöks hur genus, klass och ålder skildras i

relation till makt. Låttexterna som analyseras är ”The River” och ”Land of Hope and

Dreams”.

Analysen visar att ”The River” skildrar en mörk, nostalgisk bild av hur dystert livet kan bli

som konsekvens av ett för tidigt frihetsberövande. Den belyser hur faktorer så som klass,

ålder, kön och etnicitet samverkar och tillsammans påverkar människors livsöden, samt hur

de livsödena i sin tur hör ihop med frihetsbegreppet. I ”Land of Hope and Dreams” skildras

istället en ljusare, mer positiv och hoppfull bild av Amerika, livet, himlen eller vad man än

väljer att tolka låten som en symbol för. Låten skildrar en framtidstro, optimism och tanke

om solidaritet, medmänsklighet och jämställdhet som alla lärare borde sträva efter att förse

sina elever med. I ”Land of Hope and Dreams” skildras de fördelar som frihet innebär på ett

positivt sätt, medan de nackdelar som en brist på frihet innebär skildras på ett mer negativt

sätt i ”The River”.

Utifrån analysen av de båda låttexterna kan man dra slutsatsen att de visar hur frihet är av

ytterst stor betydelse för samhället i stort och människan som enskild individ, samt att de

även berör många andra viktiga livs- och identitetsfrågor, vilket gör dem användbara i

undervisningssituationer.

Nyckelord: Bruce Springsteen, The River, Land of Hope and Dreams, låtanalys, frihet,

undervisning

3

Abstract This essay aims to examine and show how two of Bruce Springsteen’s songs could be

analyzed and how useful they could be in teaching situations, to touch upon some of the

important questions that are mentioned in the curriculum. The main focus of the analysis in

the essay is questions regarding life and identity. Freedom could be considered an especially

important question and the depiction of the concept is therefore analyzed closely.

Furthermore, the depictions of gender, class and age are analyzed in relation to power. The

songs that are analyzed are “The River” and “Land of Hope and Dreams”.

The analysis shows that “The River” depicts a nostalgic image of how dark life can

become as a consequence of loosing freedom at an early stage in life. It illustrates how

concepts such as class, gender and ethnicity affect the destiny of life, as well as how that

destiny is affected by the concept of freedom. “Land of Hope and Dreams” depicts a more

positive and hopeful image of America, life, heaven or whatever one chooses to interpret the

song as a symbol for. The song depicts a belief in the future, optimism and idea about

solidarity and equality that all teachers should aim to pass on to their students. “Land of

Hope and Dreams” depicts the advantages of freedom in a positive way, while the

disadvantages of freedom are depicted in a more negative way in “The River”.

Based on the analysis, one can conclude that the songs illustrate how freedom is of

outmost importance to society and to individuals, and that they touch upon many other

important questions about life and identity, which makes them appropriate to use in teaching

situations.

Keywords: Bruce Springsteen, The River, Land of Hope and Dreams, song analysis,

freedom, teaching situations

4

Innehåll Inledning ................................................................................................................................................ 5

Syfte och frågeställning ......................................................................................................................... 6

Forskningsöversikt ................................................................................................................................. 7

Teori och metod .................................................................................................................................. 11

Analys och tolkning ............................................................................................................................. 13

”The River” ...................................................................................................................................... 13

“Land of Hope and Dreams”............................................................................................................ 20

Slutsats ................................................................................................................................................ 29

Källförteckning .................................................................................................................................... 32

Bilaga 1 ................................................................................................................................................ 34

5

Inledning I läroplanen för högstadiet framgår det att ”skolväsendet vilar på demokratisk grund” och att

”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,

jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden

som skolan ska gestalta och förmedla”.1 Bruce Springsteen uppfattas av många som en man

av folket och kan med sina demokratiska värderingar anses vara en symbol för de viktiga

frågor som nämns i styrdokumenten. Detta kan motivera att hans låttexter med fördel kan

användas i undervisningen, för att sprida goda värderingar vidare till framtida generationer.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur man kan analysera och tolka två av hans låttexter,

för att visa på hur lämpliga de kan vara som underlag för att i undervisningen beröra de

viktiga livs- och identitetsfrågorna som nämns i styrdokumenten. Frihet kan ses som en

särskilt viktig livsfråga och låttexternas skildring av frihetsbegreppet undersöks därför

närmare, liksom hur genus, klass och ålder skildras i relation till begreppet makt.

Musikern och författaren McParland beskriver Springsteens unika förmåga att anknyta till,

förstå och nå ut till människor, vilket visar ännu tydligare hur lämpligt det är att använda

hans verk för att beröra viktiga frågor i undervisningen:

Bruce Springsteen’s music speaks for people. His work, like a bridge, spans the shores of defiance and despair. The song-poet, emerging from among the people, says things that they want to say. He gives voice to their lives. These lives know family and neighborhood. They know the jobs that they work, the small triumphs, the surprise of love. And they know the darkness out there on the edges, the obstacles, the hurt that enters into the cycle of daily life and how it may overcome them.2

Vaernewyck skriver i sin doktorsavhandling om hur Springsteen tidigt sympatiserade med

den amerikanska arbetarklassen som arbetade i fabriker för minimilöner, för att sedan även

engagera sig i bland annat minoritetsgrupper så som sydamerikanerna som kom över gränsen

till USA, homosexuella par, ojämställdhet mellan könen och diskriminering av människor

med annan hudfärg. 3 I följande citat beskriver Vaernwyck Springsteens engagemang i

samhällsfrågor och förmåga att sprida goda tankar till massorna, vilket tydligt visar hur man

kan få positiva resultat av att utgå från hans verk i klassrummet:

As the wars in Syria, the conflict with North-Korea, Russia’s involvement in Ukraine and many internal and economic conflicts continue to play a role in American society, Springsteen will always find something to write about on a forthcoming album. Until that day, Bruce Springsteen continues to invite all the American people to work on and dream of a better tomorrow.4

1 Skolverket: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Stockholm: Edita, 2011, s.7. 2 Robert P. McParland: “Facing the Music: the Poetics of Bruce Springsteen”, The Poetics of American Song Lyrics, Charlotte Pence (ed.), 2011, s.232. 3 Michiel Vaernewyck: Meet me in the Land of Hope and Dreams. Influences of the protest song tradition on the recent work of Bruce Springsteen (1995-2012), Universiteit Gent, 2014, s.2. 4 Vaernewyck 2014, s.85.

6

Syfte och frågeställning Enligt läroplanen för högstadiet ska skolan ”främja förståelse för andra människor och

förmåga till inlevelse”. Verksamheten ska dessutom präglas av ”omsorg om den enskildes

välbefinnande och utveckling” och ”aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt

och möjligheter”, då ”skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster”.5 I

denna uppsats undersöks hur de målen kan uppnås genom användning av Springsteens

låttexter i undervisningen. Att Springsteen kan anses vara en symbol för demokrati och

solidaritet, som är några av de viktigaste grundpelarna i det svenska skolsystemet, antyder att

man kan nå goda resultat av att kombinera hans verk med undervisning. Flera universitet har

till och med särskilda kurser i Bruce Springsteen. Princeton University har exempelvis

erbjudit kursen Sociology From E Street: Bruce Springsteen's America, som behandlar ”a

range of topics from loneliness, happiness, and broken dreams, to immigration, racism,

teenage pregnancy, and nostalgia”, vilket vittnar om hur Springsteen och hans verk passar

väl in i undervisningen.6 Följande citat visar några av den svenska skolans viktigaste mål och

denna uppsats syftar till att kunna visa hur man med hjälp av Springsteens verk kan arbeta

mot bland annat de målen och således aktivt motverka de negativa tendenserna som nämns i

citatet:

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas.7

Ett centralt innehåll i undervisningen på högstadiet ska dessutom vara ”lässtrategier för att

förstå, tolka och analysera texter från olika medier” samt att ”urskilja texters budskap, tema

och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang”, vilket visar ännu tydligare hur

tolkning av låttexterna kan vara fördelaktig i undervisningen. Undervisningen ska dessutom

inkludera skönlitteratur ”som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor”.8

Denna uppsats visar hur man kan belysa sådana frågor även genom användning av andra

texttyper, i detta fall låttexter.

Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur man utifrån analys och tolkning av

Springsteens låttexter kan beröra livs- och identitetsfrågor, såsom frihetsbegreppet, och

5 Skolverket 2011, s.7f. 6 Princeton University, Sociology From E Street: Bruce Springsteen's America, 2009. http://registrar.princeton.edu/course-

offerings/course_details.xml?courseid=011130&term=1102. (Hämtad 2015-05-28) 7 Skolverket 2011, s.7. 8 Skolverket 2011, s.225f.

7

anknyta dem till läroplanen för högstadiet, vilket har relevans för undervisningen av elever

på exempelvis högstadiet. Frågeställningarna är följande:

x Hur belyser låttexterna olika livs- och identitetsfrågor?

x Hur skildras frihetsbegreppet i dem?

x Hur skildras genus, klass, etnicitet och ålder som makt och hur påverkar makten

frihet?

x Hur användbara är låttexterna som underlag i undervisningen?

Forskningsöversikt 2012 utkom Carlins bok Bruce, som enligt Carlin själv då var ”den första biografin på 25 år,

skriven med Springsteens egen medverkan”.9 Med utgångspunkt i väl utförda intervjuer ger

Carlin en djup inblick i Springsteens privatliv, såväl som i hans karriär. Det framgår i boken,

liksom i många andra analyser av Springsteens liv, att hans barndom och uppväxt inte var

särskilt privilegierade utan snarare kantades av relativt svåra förhållanden och

förutsättningar. Anledningen till hans berömda tendens att ta parti för de svaga och utsatta

brukar av många ofta ses i relation till hans egen uppväxt och det är därför bra att ha en del

kunskap om hans bakgrund vid analyser av hans låttexter. Tydliga spår av självbiografiska

inslag kan dessutom urskiljas i många av hans låttexter.

Carlin nämner hur Bruce Springsteens fars Douglas syster Virginia som femåring avled till

följd av att hon blivit överkörd. Virginias och Douglas föräldrar drabbades av bottenlös sorg

och förtvivlan, vilket skulle komma att påverka Douglas uppväxt och familjen Springsteen

kom att leva allt annat än ett vanligt familjeliv. Både arbete och rutiner saknades och

familjens hus förföll.10 Carlin skriver att ”för Douglas, som hade gott om mörka stråk i

generna, bildade de trasiga tapeterna och murknande fönsterbrädorna ramen för hans

gryende uppfattning om tillvaron och världen” och trots att man måste se på biografier så

som Carlins med en viss grad av källkritik så kan man utifrån den beskrivningen lättare

förstå viktiga delar av Bruce Springsteens uppväxt, liv och verk.11 Bruce ska ha beskrivit sin

pappa som ”otillgänglig och oåtkomlig”. Carlin skriver att ”även om barndomen hade sina

ljusglimtar var Bruce tvungen att förhålla sig till sin pappas ömtåliga psyke”.12

Douglas kom att gifta sig med Adele Zerilli, dotter till italienska invandrare som kom till

Ellis Island som tonåringar vid 1900-talets början. Adeles föräldrar påverkades mycket

9 Petar A. Carlin: Bruce, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2012, bokens omslag. 10 Carlin 2012, s.12, s.13. 11 Carlin 2012, s.14. 12 Carlin 2012, s.26.

8

negativt av depressionen 1929 och de ekonomiska bakslagen följdes av deras skilsmässa.

Douglas tog arbete på en fabrik i grannorten och kom sedan att växla mellan olika tillfälliga

jobb och långa perioder av arbetslöshet, medan Adele arbetade som sekreterare.13 1949

föddes parets första barn, Bruce, som senare skulle komma att få två systrar. En av systrarna

gavs namnet Virginia, efter Douglas syster. Bruce ska själv ha sagt att det inte fanns några

regler under hans uppväxt: ”jag levde på ett sätt som jag aldrig hört talas om att nån annan

har gjort, ärligt talat”.14

Kramer skriver om att man med fördel kan utgå från Elvis Presley då man berör ämnet

Springsteen. Han anser till och med att Presley influerat och skulle kunna ses som en

förutsättning för den Springsteen vi känner till idag. 15 Även Carlin nämner Elvis och hur

Bruce själv berättat om hur han som tonåring såg honom för första gången på Ed Sullivan

Show: ”Det var en tidig signal om att man fick vara annorlunda [---]. Och att olikheten som

man kanske redan hade upplevt inte nödvändigtvis var ett handikapp”. Carlin skriver om hur

Elvis tydligt sände ett ”starkt budskap till ett barn som för länge sedan hade uppfattat klyftan

mellan de andra barnens familjer och sin egen lott i livet”.16 Springsteen skulle själv komma

att sända många liknande sådana budskap under sin karriär.

Gellman et. al skriver om Springsteens skildringar av arbetarklasslivet utifrån hans egna

bestående jakt efter den amerikanska identiteten i den postmoderna världen, i vilken lokala

värderingssystem, individualism och patriotism har förlorat inflytande.17 Med hjälp av

teorier om nostalgi och social historia tar de sig an Springsteens popularitet mot hans egna

farhågor rörande den amerikanska drömmens förmåga att göra skillnad i en nation som

drunknar ”in the waters of its own materialism and greed”.18 De belyser att Springsteens verk

har blivit del av en kulturell diskurs rörande generationskonflikter, klass, lag likväl som

symbolerna för Amerika som nation och som hemland.19

Seymour, som undervisar i bland annat genusstudier och har en Ph.D. i antropologi, liknar

Springsteen vid en arbetarklassens hjälte inom amerikansk kultur. Hon belyser hur han

föddes in i arbetarklassen och alltid själv har identifierat sig som en del av den gruppen, samt

hur han har valt att skildra en sådan tillvaro i sina verk under de senaste 35 åren, i berättelser

13 Carlin 2012, s.15-20. 14 Carlin 2012, s.21. 15 Howard Kramer: Bruce Springsteen, Cultural Studies and the Runaway American Dream. In Ashgate Popular and Folk Music Series. Kenneth Womack et. al (red.), Burlington: Ashgate, 2011, s.xv. 16 Carlin 2012, s.31. 17 David N. Gellman et. al: “Land of Hope and Dreams’: Springsteen’s Working-Class Heroes and the Search for American Identity”, Bruce Springsteen, Cultural Studies and the Runaway American Dream. Womack et. al. (red). 2011, s.2. 18 Gellman et. al. 2011, s.2. 19 Gellman et. al. 2011, s.8.

9

som ofta är intima och personliga.20 Hon beskriver den amerikanska drömmen som en

central del i Springsteens verk:

Working-class heroes epitomize the American Dream which promises that, with hard work and perseverance, everyone can pick themselves up by their bootstraps and raise their, or at least their children’s, social standing.21

Seymour skriver att den amerikanska drömmen kom att ifrågasättas då 1960-talets tumult

konfronterade 1970-talets ekonomiska situation. Det var enligt henne under den perioden

som Springsteen fick en tydlig identitet som en röst för arbetarklassen och som olika

nostalgiska diskurser började framträda i hans verk. Med fokus på den förändrade

konstruktionen av maskulinitet och arbetarklasshjälten i de nostalgiska ögonblicken som

Springsteen beskriver, placerar hon dem i en kontext inom det amerikanska samhällets

bredare socioekonomiska förändringar.22 I ett försök att förklara begreppet nostalgi liknar

hon det vid en längtan efter det förgångna och poängterar att det kräver en känsla av linjär

tid och förlust. Det är när nutiden jämförs med det förgångna och markeras som en nedgång

som nostalgiska diskurser blomstrar. Som exempel nämner hon förlorad makt inom grupper

och migration till ett annat land. Hon beskriver vårt behov av nostalgi vidare: ”capitalism

and the socioeconomic changes it wrought made Western cultures ripe for the development

of nostalgic discourses, as we try to understand and come to terms with our disrupted daily

lives”.23

Seymour analyserar hur Springsteen antingen explicit eller implicit använder nostalgi i

konstruktionen av maskulinitet och sina manliga arbetarklasskaraktärer, vilket är intressant

att koppla till främst analysen av ”The River” i denna uppsats. Hon belyser även genus som

ett viktigt sätt att tänka på identitet och betonar hur det är centralt för den amerikanska idén

om arbetarklasshjälten.24 Vidare beskriver hon den typiska maskuliniteten:

Springsteen’s masculine male is buff, white, sexual, and very virile. He controls his emotions, works hard and honestly in public, plays just as hard at night, and is often a loner. The loner ideal looks back to the nostalgic past of heroes and cowboys––men who controlled nature and their environment and are often found in open spaces.25

Angående Springsteens manliga karaktärer skriver Seymour om en cowboy-pilgrim som i

sina unga år finner friheten från den begränsning som utgörs av föräldrar och auktoritet i en

20 Elisabeth M. Seymour. “Where Dreams are Found and Lost”: Springsteen, Nostalgia, and Identity ”, Bruce Springsteen, Cultural Studies and the Runaway American Dream. Womack et. al. (red). 2011, s.61. 21 Seymour 2011, s.61. 22 Seymour 2011, s.61. 23 Seymour 2011, s.62. 24 Seymour 2011, s.63. 25 Seymour 2011, s.63.

10

bil eller ett band, men med ålder och mognad kommer även ensamheten. Seymour menar att

han behöver kvinnor för sex, men även för något som det råder brist på i den moderna

kapitalismens arbetarvärld: den emotionella tillgivenheten. När han behandlar temat

partnerskap mellan älskare kan det enligt Seymour ses som en reflektion av de förändrade

attityderna i det amerikanska samhället gentemot kvinnor, särskilt i medel- och överklassen.

Hon menar att kvinnorna i Springsteens texter erbjuder ett löfte om räddning från

misslyckandena i form åldrande och svårigheterna med att lyckas i dagens Amerika.26

Seymour nämner att skildringarna blir mer blandade och komplicerade i de senare låtarna,

men poängterar att män ändock fortsätter vara ansvariga för att ta hand om kvinnor och

familjer. När ekonomin förändras så förändras dock även dessa drömmar. Hon menar att

detta försvagar den manliga hjälten och han reagerar vid tidigt 80-tal våldsamt. I takt med att

hjälten mognar så lär han sig enligt Seymour att leva med de förlorade drömmarna, genom

att se till en bra kvinna och ett brödraskap som stöd och för att balansera den egna friheten

som är så viktig i hans ungdom, med samhället som nu är en förutsättning för överlevnad.

Springsteens manliga karaktärer blir då mer känsliga, förstående och ambivalenta för att foga

sig efter de krävande förändringarna.

Seymour betonar även att en viktig del i Springsteens definition av maskulinitet är arbete.

Enligt den amerikanska drömmen lönar sig hårt arbete och det leder till en eftersträvansvärd

individuell frihet. Stora ekonomiska förändringar begränsar dock de möjligheterna och den

amerikanska drömmen blir på så sätt svårare att uppnå. Männen klarar sig enligt Seymour

inte längre själva utan i många låtar arbetar vänner tillsammans och vikten av en familj som

hjälper individen betonas. Räddning går att hitta inom tre områden: musik, religion och

gemenskap.

Seymour beskriver några av samhällets problem utifrån Springsteens perspektiv: girig

kapitalism innebär att affärsägare, kapitalister och politiker inte bryr sig om arbetarna utan

lämnar gemenskapen i jakt på större vinster.27 Man kan enkelt argumentera för att

Springsteen ideologiskt sett skulle kunna placeras till vänster på den amerikanska politiska

skalan, och att han exempelvis stöttat Obama visar på hans demokratiska läggning. Det är

dock viktigt att ha i åtanke att svenska vänsterideologier kan anses sakna motsvarighet inom

amerikansk politik och att de amerikanska demokraterna således skulle kunna liknas vid

svenska högerpartier. Många av hans tankar, så som den ofta omnämnda amerikanska

drömmen, kan även diskuteras ur ett liberalt perspektiv, då det handlar om frihet och att vara

sin egen lyckas smed. 26 Seymour 2011, s.63. 27 Seymour 2011, s.64.

11

Smith och Rutter hänvisar till Smiths tidigare studie Bob Dylan, Bruce Springsteen, and

American song, i vilken Smith beskriver Springsteens verk som musikvärldens största

såpopera, en arbetarklassmans elegi (s.109).28 De nämner albumen Darkness on the Edge of

Town (1978) och The River (1980), på vilket en av låtarna som analyseras i denna uppsats

finns, som särskilt väsentliga delar i såpoperan, som Smith kallar för en förlängd

melodram.29 De beskriver karaktärerna i de albumen vidare:

There the characters that populate Springsteen’s promising account of youthful exuberance and its belief in a divined economic prosperity experience a decisive turning point as they come to grips with the realities of their emotionally-laden fantasies.30

Smith och Rutter skriver om hur Springsteen i en intervju själv ska ha sagt att han vill

dokumentera hur det var och kändes att växa upp i USA under den tiden han gjorde det.31 De

sammanfattar hela den såpopera som utgörs av alla Springsteens verk och hur den lyckas

beröra så många olika aspekter av livet, vilket visar på hur användbara verken kan vara i

undervisningen:

The story charts his characters growing up, celebrating their youth, dreaming of their future, going to work or war and coping with an unbridled disillusionment, getting married (often with more disappointment), having children, suffering tragedies, and in general, enduring a world predicated on disparity, dishonesty, and disillusionment.32

Vaernewyck skriver i sin doktorsavhandling om hur Springsteen har porträtterat och

kritiserat det amerikanska samhället och han nämner hur Springsteen själv ska ha sagt i en

intervju med Scott Pelley på CBS News’ 2007 att han syftar till att ”chart the difference

between American ideals and American reality”.33 Vaernewyck skriver att “by integrating

subjects such as war, racism and the modern Great Depression in his later musical career,

Springsteen aligns himself with the tradition established by influential singers as Woody

Guthrie, Bob Dylan and most recently Pete Seeger”.34

Teori och metod Ett hermeneutiskt utgångsläge visade sig vara lämpligt vid analyserna och tolkningarna i

denna uppsats. Kittang skriver angående hermeneutik att ”alla omdömen vi kan avge om

28 Larry David Smith & Jon Rutter: ”There’s a reckoning on the edge of town: Bruce Springsteen’s Darkness och The River”, Journal of Popular Music Studies, vol. 20, nr 2, 2008, s.109. 29 Smith & Rutter 2008, s.109. 30 Smith & Rutter 2008, s.109. 31 Smith & Rutter 2008, s.110. 32 Smith & Rutter 2008, s.111. 33 Vaernewyck 2014, s.1. 34 Vaernewyck 2014, s.81.

12

våra forskningsobjekt kräver att vi förstår dem, tillägnar oss deras mening, varför

observation av fakta aldrig helt kan särskiljas från tolkningen”. Han problematiserar

begreppet tolkning och poängterar att man genom att ”reservera begreppet ’tolkning’ för en

avancerad textläsning” enbart döljer ”det beroendeförhållande som alltid råder mellan det vi

vet om texterna och det vi vet om världen”. En hermeneutisk process har enligt Kittang

inletts ”redan i och med att vi uppfattat en samling tecken som en text” och det går då inte

längre att ”avvara den hermeneutiska reflexionen”.35

Gadamer talar om den hermeneutiska regeln, ”att man måste förstå helheten ur det

enskilda och det enskilda ur helheten”. Han menar att det handlar om ett cirkulärt

förhållande och skriver att ”antecipationen av mening som syftar till helheten kommer till

explicit förståelse genom att delarna, som benämns utifrån helheten, i sin tur bestämmer

denna helhet”. Gadamer skriver att ”överensstämmelsen mellan alla enskildheter och

helheten är alltid kriterier på en riktig förståelse” och om en sådan överrensstämmelse saknas

är förståelsen inte fullkomlig”.36 Kittang skriver om den hermeneutiska cirkeln, vilken

utformades av Schleiermacher, som en ”grundprincip i tolkningens metodlära”: att förstå en

text immanent innebär att förstå delarna i ljuset av helheten och helheten i ljuset av de

enskilda delarna.37 Det rör sig alltså om en ”pendling i tolkningen mellan textdelar och

texthelhet”.38 Kittang menar att läsaren av en text ska utgå från ”den omedelbara känsla som

verket väcker till liv” och skriver vidare att själva tolkningen ”kan utföras först när en sådan

intuitiv sensibilitet sätts på prov och bekräftas genom lyhörd och systematisk textläsning”.39

I följande citat beskriver han tankarna vidare:

Varje tolkning vilar alltså på ett subjektiv känslofundament som är den hermeneutiska kunskapens möjlighetsbetingelse; ”vetenskaplig” blir interpretationen först när denna ursprungliga känsla samtidigt är en ”inlevelse” i verkets egen ”anda”, som i sin tur är ett med dess upphovsman eller –kvinna.40

En diktanalytisk metod används vid analyserna av låttexterna i denna uppsats. Den utgår från

att man ser till dikten på olika nivåer, som en helhet och som mindre delar, och utifrån olika

synsätt. Efter att en helhetstolkning gjorts av låttexterna i denna uppsats, används de

relevanta delarna av ett diktanalysschema (se bilaga 1), som lärts ut vid den

litteraturvetenskapliga utbildningen på Karlstads universitet, till grund för en djupdykning i

35 Atle Kittang: ”Text och tolkning”, En introduktion till den moderna litteraturteorin, Kittang et. al. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 1997, s.7f. 36Hans-Georg Gadamer: ”Tidsavstånd, verkningshistoria och tillämpning i hermeneutiken”, Modern litteraturteori – från rysk formalism till dekonstruktion, Claes Entzenberg & Cecilia Hansson (red.), Lund: Studentlitteratur, 1993, s.342. 37 Kittang 1997, s.85. 38 Kittang 1997, s.87. 39 Kittang 1997, s.85. 40 Kittang 1997, s.85.

13

varje del av låttexten, som gås igenom lager efter lager. Exempel på sådana delar är motiv

och symboler.

Analys och tolkning

”The River” ”The River” är ett av många exempel på låtar i vilka Springsteen uttrycker sig så skickligt att

man som mottagare verkligen kan se tydliga bilder av handlingen framför sig, inte minst tack

vare hans förmåga att beskriva väldigt tydliga och detaljerade händelseförlopp. Tack vare

den förmågan kan man urskilja historien utan att behöva anstränga sig särskilt hårt för att

avkoda några dolda budskap. Hans skildring av bröllopet, vilket diskuteras mer längre fram,

är ett sådant exempel. Om man tittar närmare på varje enskild del kan man dock hitta djupare

tolkningsmöjligheter och om man analyserar texten och dess olika stilfigurer djupare kan

tankeinnehållet även anses uttryckas mer implicit. Floden som en symbol i förändring är

exempel på ett tankeinnehåll som uttrycks relativt implicit, då den kräver en viss grad av

tolkning.

Låtarna på albumet The River hade enligt Carlins rötter i soundet och rösterna från tidiga

rock’n’roll- och countryskivor: ”tre, kanske fyra ackord, enkla vers-refräng-

verskonstruktioner och berättelser på vanliga människors språk”.41 I följande citat beskriver

Carlin låtarna på ett mycket välformulerat sätt och beskrivningen passar väl in på såväl

albumet The River som på låten med samma namn:

Inga allvetande kommentarer, inga poetiska uppenbarelser, inga högtidliga avsiktsförklaringar. Bara ögonblicksbilder av den verkliga världen sedd genom det anonyma flertalets hopp, vedermödor, farhågor, glädjeämnen och strider. Förmedlade av människor som kanske inte startade några revolutionen, men som ändå fick jorden att gå runt.42

Floden är den viktigaste återkommande symbolen i låten och den kan ses som bland annat en

slags frihet, flykt från verkligheten, hoppfullhet inför framtiden eller det oskyldiga i

ungdomen. Skildringen av flodens betydelse för mannen förändras dock genom låten, vilket

diskuteras mer längre fram i uppsatsen. Faktumet att mannen och Mary åker (ride) ner till

floden kan anses vara en symbol för en slags verklighetsflykt. De lämnar platsen de befinner

sig på i livet för en kort stund och ger sig av till floden. När de väl kommer fram så dyker de

i den, vilket kan tyda på en stark längtan efter vad floden innebär och symboliserar,

exempelvis en flykt från verkligheten och dess vardag. Det blir särskilt tydligt att de har en

41 Carlin 2012, s.289. 42 Carlin 2012, s.289.

14

stark dragningskraft till floden, och den verklighetsflykt eller nostalgiska känsla som den

symboliserar, om man jämför med hur annorlunda betydelsen skulle vara om de istället

tveksamt och långsamt gick i floden. Dykningen kan även tänkas representera hur mannen

och Mary dykte in i ett vuxenliv alldeles för hastigt och fort.

Efter att ha gjort Mary gravid får mannen a union card and a wedding coat i present på sin

nittonårsdag. De kan ses som symboler för det liv han förväntas leva, det liv som liknar de

alla i hans närvaro lever och som beskrivs så tydligt redan i låtens första stycke: man fostras

till att gå i sina föräldrars fotspår. Att som ung få barn, gifta sig och börja arbeta på en

byggarbetsplats är del av det liv man förmodas leva och det innebär att man är bunden att ta

stort ansvar resten av sitt liv. Medlemskapet i facket och bröllopskavajen är tydliga symboler

för mannens verkliga inträde i det livet. På ett liknande sätt är the Johnstown company, där

han börjar arbeta, en symbol för arbetarklasslivet.

Då mannen i den sista versen tänker tillbaka på de svunna goda tiderna kan my brother’s

car ses som en symbol för hans nostalgi: för det spännande, outforskade och roliga som nu

bara är historia. Mary är ett sådant exempel och i det positiva minnet från ungdomen kan

beskrivningen av hennes solbrända kropp ses som en symbol för just det positiva och glada i

den tillvaro mannen nu bara kan drömma nostalgiskt om.

Kort sagt och ytligt sett handlar låten om en man som föds in i arbetarklassen och en

tillvaro i vilken man förväntas stanna där. Mannen träffar Mary redan i gymnasiet och gör

henne snart därpå gravid. De gifter sig, mannen tar jobb vid en byggarbetsplats och lever

sedan upp till de förväntningar som beskrivs redan i låtens första vers: man fostras till att gå i

sina föräldrars fotspår, jobba flitigt och ta hand om sin familj. I refrängerna återkommer

mannen dock i tanken till en flod som han och Mary brukade åka till i början av deras

förhållande.

Graviditeten och giftermålet som genomförs till följd av den förändrar mannens liv

fullkomligt och kan ses som motiv i låten. Marys graviditet är början på slutet för både

hennes och mannens frihet. Även resan ner till floden kan ses som motiv, då den

representerar mannens nostalgiska återblickar och känsla av längtan efter ett annorlunda liv.

Låten handlar, liksom så många andra av Springsteens texter, om att följa utstakade fotspår

och att stanna kvar i den roll och arbetarklass man föds och fostras in i, med allt som det

innebär. I mannen i låtens fall innebär det inte minst att ta ett stort ansvar vid en ung ålder.

Låten behandlar även en längtan bort därifrån, en längtan till något annat än den verklighet

man lever i. Carlin beskriver låtens implicita och explicita motiv på ett bra sätt:

En kärnfull akustisk ballad som berättade historien om ett ungt par som var dömda – genom en kombination av tonårsgraviditet, sociala förväntningar och brist på möjligheter – till samma slitsamma arbetarklasstillvaro som hade

15

nött ner deras föräldrar och deras far- och morföräldrar. Ännu ett offer på den organiserade religionens och det amerikanska klassamhällets dubbla altare. 43

Seymour menar att det enligt Springsteen inte bara är samhället som ”gått vilse”, utan det

råder även ett djupt mörker i människans själv som måste besegras för att bra, ärbart liv ska

kunna levas. Det är en tanke som är särskilt tacksam att diskutera utifrån ”The River”.44

Tolkning av ”The River” – del för del

Låten inleds med texten /”I come from down in the valley, where mister when you're young,

they bring you up to do like your daddy done”/.45 Uttrycket like your daddy done säger

väldigt mycket om situationen, sätter stämningen och anger förutsättningarna för det liv som

beskrivs i låten. Där mannen kommer från ges man inga ambitioner om att utforska ny mark

och verkligen pröva sina vingar utan man går i sina föräldrars fotspår, fotspår som ofta inte

lämnat hemstaden. Det handlar om att fostras till att bli kvar och följa i de fotspår som finns

utstakade åt en. Om låten hade varit skriven av någon annan hade dessa rader kunnat tolkas

på motsatt sätt, exempelvis som att man har höga krav på sig och ambitioner att leva upp till

om man kommer från en välutbildad och ”framgångsrik” familj. Med kunskapen om

familjen Springsteen och deras bakgrund, Springsteen som musiker samt om hur ”The

River” är baserad på Bruce egen systers liv, så är det dock säkert att anta att detta är ännu en

av Springsteens sånger som skildrar arbetarklassen.

Versen fortsätter med följande meningar: /”Me and Mary we met in high school, when she

was just seventeen. We'd ride out of this valley down to where the fields were green. We'd

go down to the river and into the river we'd dive, oh down to the river we'd ride”/. I första

versen kan man uppfatta floden som positiv, befriande och näst intill självuppfyllande. Det

finns hopp och drömmar inför framtiden representerade i den. De positiva associationerna

som ges beror mycket på att introduktionen av floden föregås av en beskrivning av en ”bra”

plats, där fälten är gröna. Om fälten hade beskrivits på ett negativt sätt hade det troligtvis

även påverkat hur man tänker sig floden i fältens närhet. På samma sätt ger introduktionen

av mannen och Marys förhållande positiva associationer: trots deras unga ålder då de

träffades så åkte de tillsammans till platsen där fälten är gröna och floden, liksom så mycket

annat i livet vid den tidpunkten, är något positivt. Man får intrycket av att deras relation

verkar lika ljus och lovande som platsen dit de åker beskrivs i denna vers.

Andra versen består av följande textrader: /”Then I got Mary pregnant, and man that was

all she wrote. And for my nineteenth birthday I got a union card and a wedding coat. We 43 Carlin 2012, s.292f. 44 Seymour 2011, s.64. 45 För att spara på utrymme i uppsatsen återges utdrag ur låttexterna inom / /.

16

went down to the courthouse and the judge put it all to rest. No wedding day smiles, no walk

down the aisle, no flowers, no wedding dress”/. I denna vers förändras något och den

positiva och hoppfulla känslan som gick att urskilja i första versen rörande mannen och

Marys relation, samt gällande livet i allmänhet, börjar utbytas mot en mer dyster känsla och

stämning när hon blir gravid. Mannen tvingas då växa upp och ta ansvar på ett helt nytt sätt.

Paret gifter sig inte under några festliga omständigheter utan giftermålet skildras som

bristfälligt redan vid beskrivningen av själva bröllopsakten. Genom att beskriva bristen på

leenden, blommor och bröllopsklänning sätter Springsteen känslan inför resten av låten och

mottagarens tolkning av äktenskapet som beskrivs i den. Omständigheterna under vilka paret

gifter sig vittnar om att äktenskapet ses som en nödvändighet på grund av graviditeten. Det kan

tänkas vara ekonomiska skäl som ligger bakom att paret inte kunde vigas under mer klassiska

förutsättningar, exempelvis i kyrkan, men en annan teori är att äktenskapet inte ens är rättfärdigat

känslomässigt. Om mannen och Mary hade varit riktigt kära i varandra kan man tänka sig att de

borde le och vara lyckliga på sin bröllopsdag även om omständigheterna inte är de bästa.

Beskrivningen av bröllopet skulle därför kunna tolkas som att kärleken och förhållandet mellan

dem inte var så bra från början heller.

Meningen ”the judge put it all to rest” är särskilt intressant, då den kan tolkas som en

tydlig markering av att det var där och då som det positiva, spännande och hoppfulla i livet,

allt det som floden representerar, kom att avta.

Sedan följer en till refräng: /”That night we went down to the river and into the river we'd

dive. Oh down to the river we did ride”/. Efter den mörka beskrivningen av bröllopsakten

åker paret till floden igen men denna gång får man som mottagare en mer dyster bild av

turen dit, inte minst på grund av den dystra beskrivningen av giftermålet. Livet för paret har

börjat täckas av moln och faktumet att de dyker, istället för att exempelvis sakta vada, i sjön

kan nu uppfattas som en mer desperat flykt från verkligheten och ansvaret än det gjorde i

första versen.

Den tredje versen består av följande textrader: /”I got a job working construction for the

Johnstown Company. But lately there ain't been much work on account of the economy.

Now all them things that seemed so important, well mister they vanished right into the air.

Now I just act like I don't remember. Mary acts like she don't care”/. Mannen tar jobb inom

byggbranschen men uttrycker sedan att det inte har blivit mycket jobb på sistone, vilket

skulle kunna tänkas bero på den ökade arbetslösheten som följde en dålig ekonomi i

samhället. Springsteen visar på så sätt den mörka verkligheten som kan följa en ökad

arbetslöshet och berör därmed ytterligare ett stort samhällsproblem, som dessutom kan

tänkas återspegla Springsteens egna erfarenheter av arbetslöshet i familjen. De ekonomiska

17

problemen blir ännu större för mannen, som nu har en familj att försörja, och han möter

ytterligare motgångar.

All them things that seemed so important skulle kunna syfta på exempelvis kärlek, frihet,

tro och hopp inför framtiden. Them things representerar illusionen mannen hade av det liv

han önskade sig och som, enligt beskrivningen i raderna ovan, försvann helt. Användningen

av ordet act, som visar på att de bara låtsas som att de inte minns eller bry sig, är intressant

då det visar på hur både mannen och Mary trots allt fortfarande har minnen och intressen av

den svunna framtidsillusionen. Den faktiska verkligheten tvingar dem dock att låtsas som att

de inte påverkas av den, kanske är det mindre smärtsamt att blunda för hur man hoppades att

livet skulle bli annorlunda. Det finns en sårbarhet i att låta sig påminnas om hur man hade

andra drömmar och planer för sig själv.

Låten fortsätter: /”But I remember us riding in my brother's car, her body tan and wet

down at the reservoir. At night on them banks I'd lie awake and pull her close just to feel

each breath she'd take”/. Meningarna är enormt nostalgiska och därför intressanta att

diskutera utifrån Seymours tidigare nämnda tankar om nostalgi. De kan dock anses väcka ett

visst hopp och ljus i låten igen, då de vittnar om att paret en gång var lyckliga och hade

starka känslor för varandra. Att mannen drar Mary närmare sig på natten för att känna

hennes andetag är ett tecken på att det visst fanns en genuin kärlek mellan dem en gång i

tiden, även om man vid analys av bröllopsbeskrivningen kan reflektera över om så aldrig var

fallet. Faktumet att han ligger vaken på nätterna kan tolkas både som att hans känslor för

Mary håller honom vaken och som att han redan då hade många bekymmer att fundera över

och mycket som tyngde honom. Att han drar Mary närmare sig kan utifrån det sistnämnda

synsättet då istället tolkas som ett desperat försök att hålla kvar vid det positiva och

kärleksfulla som då fortfarande finns i deras liv, kanske är han medveten om och orolig för

de prövningar som väntar dem.

Låten avslutas med följande textrader: /”Now those memories come back to haunt me, they

haunt me like a curse. Is a dream a lie if it don't come true or is it something worse, that

sends me down to the river though I know the river is dry. That sends me down to the river

tonight. Down to the river, my baby and I, oh down to the river we ride”/. Det är kanske i

denna vers som mannens nostalgi och den stora påverkan den har på honom framträder allra

tydligast. Minnena från den förlorade tiden då framtiden såg hoppfull ut och livet var ljust är

inte något som får mannen att må bättre och med glädje minnas sina glansdagar, utan

tvärtom. Han plågas av minnena, som påminner om så mycket mer än bara de konkreta

situationerna han minns, så som då de åkte i hans brors bil. Det är hoppfullheten, friheten

18

samt tilltron till framtiden och livet som han associerar med de minnena som hemsöker

honom liksom en förbannelse. När mannen frågar sig om drömmen är något ännu värre än

en lögn om den inte blir sann når den dystra nostalgiska stämningen sin absoluta kulmen.

Det som är värre än en lögn, och representeras av drömmen, är så fruktansärt att det för

mannen tillbaka till floden trots att han vet att den inte finns kvar. I dessa meningar

framkommer föraktet mot drömmar och hoppfullhet tydligt. Mannen kan inte undgå att

återgå till drömmar om hoppfullhet och möjligheter trots att han vet att det är meningslöst

och gör honom mer och mer nostalgisk och plågad. Att floden beskrivs som torr är den så

kallade spiken i kistan för allt som floden representerade och det finns inte längre något hopp

om att allt de hoppades på ska besannas. Stämningen i låten förändras med varje vers och

den går från att vara relativt hoppfull och positiv i början till att bli mer och mer dyster,

nostalgisk och ångestfylld. När floden i slutet inte ens finns kvar nås kulmen av dysterhet

och nostalgi.

Låten kan anses skildra ett gammalmodigt genusperspektiv, i vilket mannens roll är att

försörja och ta hand om kvinnan, som i sin tur förser honom med barn. Den ger en öppen

inblick i den vita amerikanska arbetarklassen och visar på klass som något man föds in i och

tenderar att bli kvar i om större framtidsambitioner eller drömmar saknas. Den behandlar

dessutom åldersproblematiken på ett väldigt bra sätt och visar på hur ålder i kombination

med kön, klass och det samhälle man lever i påverkar ens livsöde, samt på konsekvenserna

av en förlorad frihet vid för tidig ålder.

Genus, klass, ekonomi, ålder och utbildning skildras på ett sätt som visar hur samtliga

kategorier är sammanhörande och tillsammans påverkar makt, frihet och livsöde. Den makt

som är mest relevant att analysera utifrån ”The River” är makten man har över sitt eget liv

och den makt samhället och de ”utstakade vägar” som finns har över ens liv, då de är några

av de centralaste frågorna som väcks av låten. Den ångest och nostalgi som drabbar mannen

är delvis grundad på att han känner sig maktlös att förändra sitt liv och att det nu redan är för

sent att göra det. En svår konsekvens blir att han upplever sin frihet som förlorad och därmed

även en form av maktlöshet.

”The River” skildrar den brist på frihet som kan uppstå till följd av vissa händelser i livet,

även under de ungdomsår som ofta är de år under vilka många upplever sig vara som mest

fria, men även av samhällets uppbyggnad och exempelvis de klassindelningar som det

innebär, och visar på de svåra konsekvenser som kan följa den bristen. Frihet kan i låten

således anses beskrivas som en avgörande förutsättning för människors lycka och

välmående.

19

Låten kan, liksom så många av Springsteens andra låtar, ses som ett symptom på något i

samhället. I ”The Rivers” fall handlar det om ett symptom av att fastna i ett inrutat och

utstakat liv, i vilket man tar stort ansvar och gör vad som förväntas av en vare sig man

egentligen vill eller inte. Det livet kan i sig ses som ett symptom på samhället som och dess

uppbyggnad, med klasskillnader och allt det innebär, som en förutsättning för överlevnad

men motsättning till individuell frihet. Den kan även ses som ett konkret symptom på

Springsteens egna erfarenheter: Carlin skriver att ”The River” är ”en exakt beskrivning” av

Bruces syster Virginias liv efter att hon som artonåring blev gravid av misstag och sedan

gifte sig med barnets pappa. Han belyser att låten ”är skriven i första person och

genomsyras av medkänsla och en god portion vrede”. Enligt Carlin kände inte Virginia till

att Bruce hade skrivit en låt om henne, utan hon fick höra den för första gången då han

framförde den live i Madison Square Garden. Hon ska ha sagt ”det var underbart att han

hade skrivit den och så, men allt i den var ju sant. Och där stod jag [i publiken], fullständigt

utelämnad. Jag tyckte först inte om den – men nu är den min favoritlåt”, vilket visar på hur

verklighetsbaserad låten är.46

Carlin skriver om hur Springsteen började reflektera över det familjeliv som så många i

hans ålder redan levde, men som han själv saknade. Han ska ha sagt att ”när man är tjugonio

eller trettio år gammal brukar såna saker dyka upp i tankarna” och att ett intresse väcktes för

att skriva om dem: ”för jag hade inte skrivit om dem tidigare, trots att det var sånt jag

upplevde där jag växte upp och hos människor jag kände”. 47 Carlin nämner att Springsteen

ibland levde ett slags enstöringsliv i en tillvaro för enbart en person och Springsteen ska

själv ha sagt att när han skrev ”The River” kom han in på ett område som fick honom att

tänka på sådana saker och han ska ha sagt sig pröva hur det kändes att gå in i dem. Enligt

Carlin ska han sa sagt att ”det var som en identitet som jag testade en liten stund, jag kände

efter hur det var att sjunga med den som utgångspunkt. Sånt kan ibland göra att man bättre

förstår vart man är på väg i sitt eget liv”.48 Det visar på hur Springsteen under sitt skrivande

kan anses sätta sig in i olika subjekt eller roller och går att anknyta till vad som står i

läroplanen om att skolan ska ”främja förståelse för andra människor och förmåga till

inlevelse”.49 Genom att arbeta med hans texter kan eleverna själva träna sina

inlevelseförmågor. Att arbeta för att eleverna får godare inlevelseförmågor innebär att man

även arbetar för ett förmedla de goda värderingar, så som demokratiska sådana, som nämns i

46 Carlin 2012, s.293. 47 Carlin 2012, s.288. 48 Carlin 2012, s.289. 49 Skolverket 2011, s.7.

20

läroplanen, eftersom att en ökad inlevelseförmåga kan leda till en ökad förståelse för vikten

av demokrati, medmänsklighet och solidaritet.

“Land of Hope and Dreams” Låten kretsar kring en resa till the land of hope and dreams och den innehåller väldigt många

symboler och andra stilfigurer i beskrivningen av både resan och måldestinationen. En av de

mest väsentliga symbolerna är det återkommande tåget, som mannen uppmanar kvinnan att

resa med för att sedan möta honom i landet av hopp och drömmar. Tåget symboliserar en

transport till någonting, från någonting, liksom bilturen till floden i ”The River” gör, och på

samma sätt symboliserar resan (the ride) den förändringen eller resan. Det kan vara en

förändring som sker under en kortare period, så som en resa från ett land till ett annat eller

att man lämnar en tillvaro i livet för en annan, men det kan också symbolisera livet i stort

som en resa. Tåget kan även anses vara en symbol för hur alla människor är lika mycket

värda och bör tas om hand därefter. Mer om detta diskuteras längre fram i uppsatsen.

The land of hope and dreams är en annan mycket viktig symbol i låten. Platsen kan

symbolisera många olika saker beroende på hur man väljer att tolka låten, bland annat

Amerika, himlen, livet, ett psykiskt och fysiskt välmående eller en drömtillvaro. Hur man än

väljer att tolka låten så symboliserar landet av hopp och drömmar just det – hopp och

drömmar, liksom solidaritet och känslan av framtidstro och optimism.

Solsken nämns för första gången i refrängen och symboliserar då lycka, välmående och en

positiv tillvaro. I tredje vesen används solsken och mörker som kontraster, beskrivande

framtiden respektive det förgångna, och de symboliserar en ljus och positiv framtid i

kontrast mot ett mörkt, dystert och problemtäckt förflutet.

I första versen agerar biljetten och resväskan symboler för den stundande resan. Åskan

som mullrar längs spåret kan ses som en symbol för de problem som varit och kanske

fortfarande råder. Kanske kan man genom att åka med tåget även åka ifrån de problemen.

När mannen uppmanar kvinnan att lägga sitt huvud mot hans bröst om hon är utmattad kan

huvudet ses som en symbol av en del av hennes liv och de bördor det inneburit. Hans bröst

symboliserar då en slags stöttepelare till vilket hon kan vända sig för hjälp. Att lägga

huvudet mot någons bröst är en tydlig symbol för att vara i behov av stöd eller hjälp och låta

sig finna det och tröst i någon. Det finns en slags sårbarhet i akten, att man hänger sig till en

annan människa för stöd när man själv är svag och i behov av det. Att mannen uppmanar

kvinnan till att göra det på honom framställer därför honom som en stereotypiskt manlig,

stark och omhändertagande individ, vilket är intressant ur ett genusperspektiv. Uppmaningen

kan även ses som en symbol för solidaritet och medmänsklighet i samhället: att man ska

21

hjälpas åt och ta hand om varandra, även på ett större politiskt samhällsplan.

Mannen talar om ett slags bagage då han säger att de ska ta med sig vad de kan bära och

lämna resten. Det bagaget skulle, om man väljer att tolka resan som en mer inre, psykisk resa

istället för en yttre, fysisk, kunna symbolisera saker som tynger ner ens psykiska välmående.

Det skulle exempelvis kunna röra sig om smärtsamma gamla minnen eller levnadssätt.

De stora hjul som rullar genom de soldränkta fälten skulle kunna tillhöra tåget med vilket

kvinnan reser. Att hjulen beskrivs som stora ger känslan av en kraftig och mäktig resa, av

vilken man får fortsatt positiva associationer och känslor bland annat tack vare det solsken

som beskrivs på fälten. Att platsen dit de är på väg refereras till som hoppet och drömmarnas

land är vad som talar tydligast för att det är en positiv resa, även om det finns aspekter av att

lämna något eller några som alltid kan upplevas som negativa, till en lika positiv plats.

I sista verserna nämner mannen olika människor, så som helgon och syndare, och låter

dem satta i kontrast till varandra symbolisera hur alla människor är lika mycket värda, del av

en större gemenskap och har varsin plats på samma tåg.

Det är svårare att uttala sig om handlingen i ”Land of Hope and Dreams” än i ”The River”,

då den förstnämnda möjliggör många fler olika tolkningar. Om man ser till den konkreta

situation som beskrivs så går det dock att konstatera att låten handlar om en slags resa eller

förändring. Låten berättas ur en mans perspektiv och han ger i första versen en kvinna

instruktioner inför en resa hon ska göra. Sedan beskrivs resan, måldestinationen och det tåg

som kvinnan ska resa med.

Det främsta motivet i låten är den resa som den utgår ifrån och handlar om. Beroende på

hur man väljer att tolka låten kan man även tolka resan på olika sätt. Ett sätt är att se den

som den resa många immigranter gör till Amerika, som då representeras av the land of hope

and dreams, eller som en slags hyllning till Amerika överlag. Landet av hopp och drömmar

blir då en skildring av den amerikanska drömmen, vilket skulle kunna ses som ytterligare ett

motiv och som något eftersträvansvärt och fantastiskt. Det kan då vara Amerika som är den

famn människor kan luta sig mot för stöd, det land som tar hand om varje enskild individ.

Den tanken bör dock kanske ses som ett slags drömscenario snarare än som Springsteens

ärliga skildring av hur han uppfattar det verkliga Amerika, med tanke på hur bristfälligt han

uppfattat det och beskrivit det i andra låtar.

Ett annat sätt är att se resan som livet, en ständig resa alla människor gör på väg mot

slutdestinationen, som då skulle kunna anses vara himlen. Man skulle även kunna tolka resan

som något som sker mer psykiskt, i form av att man utvecklas och förändras genom saker

som sker i livet. En av låtens grundtankar kan då vara att man ska ha modet att lämna en

22

tillvaro för en annan, och tron om att den andra är bättre. Möjligheten att göra en sådan form

av resa, oavsett hur man tolkar resan, visar på en stor frihet.

Oavsett vilken resa man anser att låten handlar om så är hopp och tro återkommande motiv

som kan appliceras på samtliga val av tolkningar. Springsteen visar på en optimism inför

framtiden, även om framtidens innehåll är okänt. Trots att livet ibland består av motgångar

och att alla bär på tungt bagage, på olika livshistorier, så finns det ett ljus i framtiden, vare

sig det rör sig om en emigration till Amerika eller en period av dåligt psykiskt mående.

Ytterligare motiv är solidaritet, medkänsla och att hjälpa varandra. På ett större samhällsplan

kan sådana tankar appliceras på idén om hur samhället tar om hand alla människor, även de

svaga.

Tankeinnehållet uttryckts relativt implicit, vilket tydliggörs av att det finns så många olika

sätt att tolka texten på. Springsteen maskerar på vissa ställen tankeinnehållet genom

välformulerade uttryck som man måste bryta sig igenom för att nå fram till grundtanken med

dem, exempelvis då han nämner de olika människorna som finns på tåget, som ett sätt att

visa på ett djupare budskap om bland annat gemenskap, samhörighet och solidaritet. Att det

rör sig om en slags resa uttryckt explicit men vad det är för resa och vad den egentligen

innebär framgår inte lika tydligt utan måste tolkas fram av mottagaren.

I slutet av tredje versen talas det för första gången tydligt och öppet om kvinnans sorger

och våndor (leave behind your sorrows). Man har tidigare kunnat urskilja tendenserna till att

något tynger kvinnan men det är först i dessa rader som det blir riktigt uppenbart, utan att

vidare tolkning behövs. På samma sätt tydliggörs det i sista versen att ett av låtens teman är

hopp, drömmar och tro. Man kan tolka sig fram till den teorin tidigare i låten men det är först

i slutet (dreams will not be thwarted, faith will be rewarded, bells of freedom ringin) som det

uttrycks explicit. Ytterligare ett exempel på hur tankeinnehållet uttrycks mer explicit i slutet

är vid uttrycket ”all aboard” i sista versen. Det konstateras då tydligt att alla, oavsett

bakgrund och förutsättningar, finns med på tåget, vilket man tidigare kunnat ana genom att

tolka stilfigurerna men ändå inte fått utskrivet lika explicit.

Tolkning av ”Land of Hope and Dreams ”– del för del Låten inleds med följande text: /”Grab your ticket and your suitcase, thunder’s rollin’ down

this track. Well, you don’t know where you’re goin’ now, but you know you won’t be

back”/. Eftersom personen hänvisas till som ”darlin’’ senare i texten kan man anta att det är

en kvinna, och att ”berättaren” är en man. Därför hänvisar jag till dem som ”kvinnan” och

”mannen” i denna analys.

Det tydliggörs redan i låtens första mening att personen som tilltalas i den ska ge sig ut på

23

en resa. Att det är en långvarig och stor resa framgår redan i första raden, då det nämns att

det behövs en resväska, och det står ännu tydligare utskrivet i sista raden att hon inte

kommer att återvända. Det åskar och mullrar längst spåret som hon befinner sig på eller ska

resa längs, vilket vittnar om att det kan vara en tuff väg som väntar eller att vägen hon redan

vandrat varit problemfylld. Kvinnan vet inte vart hon ska eller vart hon är på väg, det enda

hon vet är att hon inte kommer återvända.

Om man väljer att tolka resan som en slags inre, psykisk resa och utveckling så kan de

inledande textraderna visa på hur det är dags att börja om och lämna det förgångna. Det

skulle exempelvis kunna handla om att vara fast i en negativ tillvaro, så som i ett dåligt

förhållande, men äntligen besluta sig för att gå vidare och ta sig därifrån. Man vet att vägen

kan komma att bli jobbig och svår ibland, eller så har den redan varit det (thunder’s rollin’

down this track), och man vet egentligen inte vart man är på väg, men man vet att man inte

kommer komma tillbaka till den nuvarande tillvaron, kanske varken psykiskt eller fysiskt.

Att mannen som ”berättar” texten uppmanar henne att ändå ta steget, göra resan och sätta

stopp för den tillvaro hon lever i visar på att det är rätt beslut att ta.

Låten fortsätter: /”Well, darlin’ if you’re weary, lay your head upon my chest. We’ll take

what we can carry, yeah, and we’ll leave the rest”/. Utifrån låtens första textrader får man

intrycket att kvinnan ska resa ensam, då det enbart hänvisas till ”you”. Det kan tolkas som

att det är hos henne bollen ligger, eftersom det är hon som måste ta det första steget och

beslutet både psykiskt och fysiskt. I dessa textrader framgår det dock att mannen ändå ska

vara delaktig i resan på något vis. De ska kanske resa tillsammans, vare sig resan bara är

psykisk och han då finns där som ett stöd eller om den är fysisk och han faktiskt ska följa

med på resan. Han säger sig ska fungera som ett slags stöd åt kvinnan, som han beskriver

som utmattad och trött. Att hon kan få lägga sitt huvud på hans bröst visar hur han kan ta

hand om henne och är tacksamt att diskutera ur ett genusperspektiv: den starke mannen som

tar hand om och hjälper den utmattade kvinnan. Även det faktum att han använder ordet

”darlin’” när han talar till henne visar på hur hon är den svaga, sköra kvinnan och han den

store, starke mannen.

De tar med sig vad de orkar och kan men lämnar resten. Det är ett slags bagage

Springsteen syftar på och det erbjuder flera tolkningsmöjligheter, vilket leder in på att hela

låtens handling går att tolka på flera sätt. Antingen tolkar man bagaget som faktiskt bagage,

materiella ting som mannen och kvinnan tar med sig på resan. Den tolkningen passar in väl

om man väljer att se hela låten som en berättelse om faktiskt förflyttning från ett ställe till ett

annat, exempelvis som den förflyttning Springsteens morföräldrar och många andra gjorde

24

från Europa till Amerika. Beroende på resans anledning och syfte vill man då antingen ta

med sig så många ägodelar som möjligt, men tvingas av praktiska skäl lämna en del, eller

inte ta med sig någonting som påminner om det liv man lämnar.

Om man ser på resan som något psykiskt som enbart sker i det inre så tydliggörs det av

dessa textrader att kvinnans tillvaro är bristfällig, hon är uttröttad och skulle behöva

mannens stöd. Man kan utifrån det perspektivet se på bagaget, som de tar med sig en del av

men lämnar resten av, som de händelser och minnen som plågar kvinnan och som hon

behöver resa ifrån. De tar då med sig de minnen de orkar fortsätta hantera men lämnar det

som blir för psykiskt krävande i det förgångna, så att de får en slags nystart.

Följande meningar följer sedan och agerar refräng: /”Big wheels roll through fields where

sunlight streams. Meet me in a land of hope and dreams”/. Mannens medverkan på resan

problematiseras här ytterligare, då det framgår att han uppmanar kvinnan till att möta honom

i landet av hopp och drömmar, platsen som hon ska resa till. Ändå har han tidigare i texten

snarare beskrivit det som att kvinnan ska resa ensam. Det kan tänkas att kvinnan måste göra

vissa viktiga delar av den inre resan själv och att han inte kan hjälpa henne med det, men han

kan finnas där vid resans soliga mål och som stöd under vissa delar av vägen dit.

Om man ser på texten som en beskrivning exempelvis av hur det var är för emigranter att

komma till USA, eller som en beskrivning av det ultimata USA i allmänhet, så blir dessa

textrader en av låtens tydligaste beskrivningar: beskrivningar av det soliga, ljusa samhälle i

vilket hoppet lever och drömmar blir verklighet.

Låten fortsätter med andra versen: /”Well, I will provide for you and I’ll stand by your

side. You’ll need a good companion now for this part of the ride”/. Mannens inblandning i

resan problematiseras nu ännu mer, inte minst i relation till refrängen i vilken han menar att

de två ska mötas vid resans mål. Nu talar han ändå om att agera sällskap åt kvinnan under

den här delen av resan. Om han syftar på resan fram till målet så uppstår motsättningar

mellan vad som framförs i refrängen. Han skulle dock även kunna syfta på resan som följer

efter själva tågresan fram till målet, landet av hopp och drömmar, resan i vilken kvinnan ska

finna sig till rätta i sitt nya liv.

Han säger sig ska ta hand om henne och stå vid hennes sida nu när hon är i behov av stöd,

vilket är ännu ett exempel som tacksamt kan diskuteras ur ett genusperspektiv. Det är han,

den starke och trygge mannen, som ska komma till den sköra kvinnans undsättning när hon

är i nöd. Särskilt talande är användningen av begreppet ”provide”, som kan översättas med

”försörja”. Att männen ska försörja sina kvinnor är en gammal fördom och ett typexempel på

hur genus kan anses beskrivas gammalmodigt i låten. Om man ser på låten ur ett större

25

samhällsperspektiv kan mannen i detta fall anses symbolisera Amerika, landet som i sin tur

tar hand om sina egna, eller ett demokratiskt och solidariskt samhälle överlag.

Andra versen fortsätter och leder in i en andra refräng: /”Leave behind your sorrows, let

this day be the last. Tomorrow there’ll be sunshine and all this darkness past. Big wheels roll

through fields where sunlight streams. Oh meet me in a land of hope and dreams”/. Kvinnans

sorger nämns här för första gången explicit. Mannen menar dock att det här är slutet på

sorgerna, för nu väntar bättre tider. Hans sätt att se på framtiden och det förgångna beskrivs

tydligt av hur han använder kontrasterna solsken och mörker. Han är medveten om och

uppmärksammar det mörker och de problem som varit, men tror trots dem på en ljusare

morgondag. Han är optimistisk och verkar ha en positiv och ljus framtidstro.

I själva verket är det oftast inte så lätt att bara lämna alla sina sorger bakom sig.

Springsteen och hans uppväxt, kantrad av en del mörker, är väl medveten om hur sorger har

en tendens att förfölja en oavsett tid och plats, vilket han även visar i många av sina låtar. I

”Land of hope and dreams” bortser han dock från den dystra och negativa insikten som så

lätt skildrar ens perspektiv annars, och ger istället utrymme för en optimistisk framtidstro

och skildring av samhället.

Han upprepar i slutet av dessa textrader sin uppmaning om att kvinnan, eller åhöraren av

låten, ska möta honom i hoppet och drömmarnas land och refrängen fungerar som ett sätt att

övertala mottagaren. Beroende på hur man väljer att tolka texten varierar även de sätt man

väljer att tolka refrängens budskap. Den kan dock bland annat ses som en uppmaning till att

vara positiv, ha framtidstro och våga röra sig mot sina drömmar och mål, eller som en

konkret beskrivning om hur det är att exempelvis emigrera till USA från sämre förhållanden.

Det visar på den så ofta omdiskuterade amerikanska drömmen som den ultimata platsen.

Låten börjar med följande text gå mot sin sista vers och långa avslutning: /”This train…

Carries saints and sinners. This train... Carries losers and winners. This train... Carries

whores and gamblers. This train... Carries lost souls. I said this train... Dreams will not be

thwarted. This train... Faith will be rewarded”/. Mannen pekar i texten på en gemenskap,

solidaritet och mångfald, på att alla människor har olika lotter i livet men att alla i grund och

botten ändå hör ihop och sitter på samma tåg. Om man väljer att tolka låten som en hyllning

till Amerika beskriver dessa meningar hur det där finns plats för alla, oavsett bakgrund och

förutsättningar. Budskapet är liknande även om man istället tolkar resan som en mer psykisk

sådan, kontrasterna som visar på hur alla människor finns med på tåget tydliggör hur man

inte är ensam. Det finns alltid fler som kämpar och även om människors liv och

förutsättningar kan se väldigt olika ut på ytan så sitter alla i slutändan på samma tåg. Om

26

man ser på resan som den alla människor gör genom livet, mot döden och till en eventuell

himmel så skulle kontrasterna i människorna som nämns i denna vers kunna visa på hur alla

människor till slut når samma ställe, samma himmel, oavsett hur man levt. I de två sista

textraderna poängterar mannen ännu en gång att det finns hopp och om att drömmar kan

besannas längs den resa som tåget symboliserar. Att han i sista meningen explicit nämner att

tro lönar sig gör tolkningen av resan som människans livsresa, på väg till en eventuell

himmel, ännu mer tacksam.

Avslutningen fortsätter: /“This Train, hear the steel wheels singin'. This Train, bells of

freedom ringin'. This Train, carries broken-hearted. This Train, thieves and sweet souls

departed. This Train, carries fools and kings. This Train, all aboard”/. Tåget beskrivs som

sjungande och det tillskrivs dessutom ännu en positiv egenskap, i form av frihetens klockor

som ringer. Det förstärker den ljusa, positiva bilden som ges av tåget och den resa det

innebär. I ovanstående meningar ges fortsatta exempel som visar på den mångfald av

människor som finns på tåget. Det tydliggörs ännu mer explicit med meningen ”all aboard”,

som verkligen visar att alla människor sitter på samma tåg, hur olika de än är.

Med följande text avslutas låten: /”This Train, dreams will not be thwarted. This Train,

faith will be rewarded. This Train, hear the steel wheels singin'. This Train, bells of freedom

ringin'”/. Det framkommer nu ännu tydligare än förut att en av huvudtankarna med låten är

att drömmar och tro lönar sig. Längs resan kommer inte drömmar att hindras längre och tro

får resultat. Det är ett tydligt exempel på den optimism och framtidstro som genomsyrar hela

låten och som saknas i ”The River”. De två sista raderna är en upprepning från sista styckets

början. Det förstärker de positiva associationerna som ges av tåget och resan ännu mer och

användningen av frihetsbegreppet i slutet av låten är ett mäktigt verktyg som övertygar

mottagaren om att ljusare tider väntar längs vägen eller i det nutida Amerika.

Första versen ger en stämning av spänning, förväntan och ovisshet som sedan håller i sig

låten ut. Att åska nämns skulle kunna visa på att den framtida vägen kan innehålla

prövningar eller att den redan gångna vägen har varit svår, vilket skulle kunna göra

stämningen mer dyster och mörk, men det är inte den känslan man får utan snarare en mer

hoppfull sådan. Kanske beror det på att man känner till låtens titel, som hintar om att det kan

vara ett väldigt bra ställe kvinnan ska resa till, eller för att Springsteen sjunger versen på ett

sätt som snarare ger intryck av en positiv stämning. Refrängen ger lika positiva associationer

varje gång den återkommer, tack vare att solsken och landet av hopp och drömmar nämns.

Trots att även mer negativa aspekter nämns, så som det mörka förgångna som gjort kvinnan

utmattad, så förblir låtens stämning ljus, hoppfull och lovande från början till slut.

27

Låten kan ses som ett symptom på negativa aspekter i livet och samhället samt som en

reaktion som visar på att positivare tider kommer om man håller ut och behåller hoppet. De

negativa aspekterna skulle kunna vara allt från dåliga förhållanden i hemlandet som man

emigrerar från till psykiska bekymmer. Låten kan även ses som ett symptom på eller en

hyllning till motsatsen: det positiva i samhället, så som solidaritet, demokrati och frihet.

”Land of Hope and Dreams” kan anses skildra genusroller på ett stereotypiskt sätt, i form

av mannen som tar hand om och försörjer kvinnan, om man inte väljer att tolka mannen som

en symbol för det ultimata samhället. I den avslutande versen nämns dock människor med

kontrasterande livsöden, så som horor och kungar, vilket kan anses visa på alla människors

lika värde, oavsett yrke eller samhällsklass. Trots att låten skulle kunna kritiseras utifrån ett

genusperspektiv så är en av de viktigaste bilderna som låten ger av människan, samhället och

livet är den som genomsyras av solidaritet och alla människors lika värde.

Amerika kan anses skildras som ett frihetens land i låten och möjligheten att göra en resa

lik den som skildras i ”Land of Hope and Dreams”, oavsett vilken resa man väljer att tolka

den som, visar på en stor frihet. Möjligheten att lämna en tillvaro för en annan är inte

självklar för alla människor men i låten beskrivs den möjligheten och de positiva aspekterna

av den, i kombination med en positiv bild av drömmar, hopp och möjligheter. Frihet skildras

således som en möjlighet i låten, till skillnad från i ”The River”, och de positiva aspekter

som går att anknyta till frihetsbegreppet bidrar till att frihet framställs som en förutsättning

för ett fulländat och lyckligt liv. Grundtanken bakom ämnet frihet är således densamma som

i ”The River”: att frihet är en viktig förutsättning för livskvalitet, men i ”The River” skildras

den mörka bilden av hur ett liv utan frihet kan se ut, medan ”Land of Hope and Dreams”

skildrar den ljusa bilden av ett liv i frihet.

Vaernewyck skriver om hur ”Land of Hope and Dreams” skildrar en längtan efter

jämställdhet och att det är en av många låtar som “speak up and strive for the rights of the

99% Americans and criticize the wrongdoing of the government accordingly”. 50 Han visar

även hur låten har influenser från andra låtar:

The next to last song on the album, a song of nearly fourteen years of age finally receiving a studio release, fits the album themes perfectly despite its pre-Obama age. Evoking such songs as Guthrie’s “This Train (Is Bound for Glory)”, the British patriotic song “Land of Hope and Glory” and even explicitly using pieces lyrically and musically from Curtis Mayfield’s gospel-fueled “People Get Ready”, Springsteen’s “Land of Hope and Dreams” is filled with train imagery.51

50 Vaernewyck 2014, s.2. 51 Vaernewyck 2014, s.77.

28

Han nämner att tågsymboler ofta förekommer i klassisk rockmusik men att de i ”Land of

Hope and Dreams” inte enbart är baserade på den genren utan istället är en avsiktlig

omskrivning av ”This train”, en gospelsång från 1940-talet. I följande citat visar han på en

väsentlig skillnad mellan de båda låtarna samt på en av de viktigaste grundtankarna med

låten:

Dating back to the year 1999, the song is centered on the themes of revival, hope and equality. Although Tharpe’s “This Train” only wants morally good people on the road to the Promised Land, Springsteen changes this message deliberately (Dolan 354). Closing the song with gospel chants, the singing alternates the recurring “this train” with those specific groups of people who are invited to come on board that train. Hereby Springsteen’s train is one for all people and not only those who are morally good, as he invites saints as well as sinners, losers and winners, whores and gamblers, lost souls, fools and kings. As Dolan put it, the song embraced “neither condemnation nor license but rather forgiveness toward human frailty” (354).52

Han skriver att låtens betydelse på albumet Wrecking Ball är debatterbar, vilket stödjer

tanken om att låten kan tolkas på många olika sätt. Då den spelades under Bruce Springsteen

och The E Street Bands reunion tour 1999 var syftet enligt Vaernwyck att förespråka

jämställdhet. Han poängterar dock även att låten kan ha fått en mer personlig prägel efter att

E Street Bands saxofonist och Springsteens nära vän Clarence Clemons avled 2011.

Clemons sista solo finns med på låtens studioversion.53

Vaernwyck nämner hur Springsteen har stöttat president Obama ett flertal gånger och han

har då bland annat spelat ”Land of hope and dreams” på politiska evenemang. Han skriver

även att “signaling the truthfulness of Springsteen’s ‘train for everyone’”, höll han ett tal i

Wisconsin den 5:e november 2012, dagen före valet, i vilket han förklarade sig ha skrivit om

skillnaden mellan den amerikanska drömmen och verkligheten i över 30 år, samt ha betonat

hur han i egenskap av ett arbetarklassbarn sett drömmen från både in- och utsidan. I talet

nämner han olika sorters människor, i kontrast till varandra, på ett liknande sätt som han gör

i ”Land of Hope and Dreams”, för att sedan poängtera att det är vårt jobb att ” keep that hope

alive, to combat the cynicism and the apathy that’s out there”.54

Vaernwyck skriver att Springsteens samhällsvyer vigdades efter The Ghost of Tom Joad

(1995), då han exempelvis började stå upp för mexikaner som försökte ta sig över den

amerikanska gränsen och han skriver vidare att ”these expanding views culminated by 2012

in ’Land of Hope and Dreams’, where every American was welcome to board the freedom

train”.55 Han menar att “the wish for racial and moral equality in ‘Land of Hope and

52 Vaernewyck 2014, s.77f. 53 Vaernewyck 2014, s.78. 54 Vaernewyck 2014, s.79. 55 Vaernewyck 2014, s.81.

29

Dreams’ shows affiliation with songs as Guthrie’s ‘This Train (Is Bound for Glory)’”.56

Att motiv så som solidaritet, medkänsla och att hjälpa varandra behandlas i låten visar hur

tacksam den är att använda för att beröra sådana viktiga frågor i undervisningen. Tanken om

att man i samhället ska hjälpas åt och ta hand om varandra, oavsett förutsättningar, går direkt

att anknyta till styrdokumentens mål och vittnar således om hur låten är användbar i

undervisningen. Tåget som nämns i den bemärkelsen att det rymmer alla sorters människor

är ett lysande exempel på något som kan lyftas ur låten för att belysa hur den talar för alla

människors lika värde, jämställdhet och demokrati.

Slutsats Att analysera och tolka Springsteens låttexter utifrån ett diktanalysschema visade sig vara en

bra metod som även kan tillämpas i undervisningssituationer på exempelvis högstadiet. Att

undersöka låttexterna ur såväl en helhet som mer detaljerat, del för del, visade sig vara ett

mycket lämpligt arbetssätt. Det resulterade inte enbart i en djupare tolkning och förståelse av

texterna, utan även i associationer till större livs- och samhällsfrågor, vilket gör metoden

lämplig att använda i undervisningen.

Låttexterna visade sig kunna tolkas på många olika sätt och det var särskilt uppenbart vid

tolkningen av ”Land of Hope and Dreams”. Det är därför viktigt att klassrumsklimatet är

öppet, inbjudande och visar att det inte finns några egentliga rätt eller fel då man arbetar med

analys och tolkning av detta slag. Huvudsaken är att eleverna tänker till själva, gör sina egna

tolkningar och skaffar sina egna åsikter – åsikter som sedan bemöts på ett positivt sätt.

Fördelarna med att använda texter som erbjuder så flera olika sorters tolkning är många och

vikten av sådant arbete beskrivs även i styrdokumenten. Enligt läroplanen ska skolan ”vara

öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram” och ”framhålla betydelsen av

personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana”.57

Det finns väldigt många olika möjligheter och sätt att använda Springsteens verk i

undervisningen och man kan som lärare själv välja vad man vill fokusera på och hur det ska

göras. Man kan även välja och vraka bland mål från styrdokumenten som man önskar

anknyta till arbetet med låttexterna, då de tacksamt kan kopplas till många olika mål.

Frihetsbegreppet är bara ett av många exempel på teman som kan lyftas utifrån hans verk

och allt ifrån mindre individuella frågor till stora frågor om samhället och livet i stort kan

beröras utifrån låttexterna. Man kan som lärare nå fantastiska resultat hur man än väljer att

tolka och arbeta med Springsteens låttexter, vare sig man exempelvis analyserar enskilda 56 Vaernewyck 2014, s.84. 57 Skolverket 2011, s.8.

30

låttexter på detaljnivå eller placerar Springsteen själv i en större samhällskontext.

För att kunna diskutera exempelvis Springsteens skildring av ålder eller den typiska

mannen på ett större och mer allmänt plan så skulle man behöva se till många fler av hans

verk, så som Seymour gör. Det går visserligen utmärkt att beröra väldigt många sådana

frågor enbart utifrån de två låttexterna som analyseras i denna uppsats, men genom att utgå

från ett större material kan man också nå större resultat. ”Land of Hope and Dreams” visade

sig exempelvis inte behandla åldersfrågan så mycket och genom att utgå från fler låttexter så

kan man således få ett bättre resultat. Kombinationen av ”Land of Hope and Dreams” och

”The River” visade sig mycket lämplig, då de båda låtarna kompletterade varandra bra

temamässigt. Ju fler verk man utgår ifrån, desto fler och större frågor kan man beröra och

desto lättare blir det att skapa en helhetsbild av Springsteen och hans verk, samt att placera

dem i en större samhällskontext. Om man på grund av exempelvis tidbrist inte har möjlighet

att genomföra ett större arbetsområde inriktat på Springsteens verk i undervisningen, i vilket

eleverna själva får möjlighet att bekanta sig med många olika verk, så skulle man i alla fall

kunna använda sig av exempelvis Seymours text för att förse eleverna med en större

helhetsförståelse.

Analyserna visar hur ”The River” skildrar en mörk, nostalgisk bild av hur dystert livet kan

bli som konsekvens av ett för tidigt frihetsberövande. Låten visar hur faktorer så som klass,

ålder, kön, etnicitet samverkar och tillsammans påverkar människors livsöde och hur de

livsödena i sin tur hör ihop med begreppet frihet. ”Land of Hope and Dreams” visar istället

en ljus, positiv och hoppfull bild av Amerika, livet, resor eller vad man än väljer att tolka

låten som en symbol för. Låten skildrar en framtidstro, optimism och tanke om solidaritet,

medmänsklighet och jämställdhet som alla lärare borde sträva efter att förse sina elever med.

Den visar de fördelar som frihet innebär på ett positivt sätt, medan ”The River” skildrar de

nackdelar som frihetsberövande innebär på ett mer negativt sätt. Det finns ett hopp och en

framtidstro i ”Land of Hope and Dreams” som saknas i ”The River”, vilket kan förklaras

bland annat av avsaknaden av frihet i ”The River”. ”Land of Hope and Dreams” säger inte

lika mycket om ålder och dess påverkan på människan och livet som ”The River” gör, men

dess teman är applicerbara på de flesta åldrar och kan därför, liksom ”The River” beröra och

anknytas till människor i många olika åldrar beroende på hur man väljer att tolka den, inte

minst till högstadieelever.

Man kan utifrån analysen av de båda låttexterna dra slutsatsen att frihet är av största vikt

för samhället i stort och människan som enskild individ, samt att texterna, förutom

frihetsbegreppet, även berör många andra viktiga livs- och identitetsfrågor som gör dem

31

väldigt användbara i undervisning. Inte minst begreppet ”the american dream” och

genusfrågor kan med tacksamhet diskuteras i klassrummet och i kombination med

Springsteens material för att beröra många viktiga ämnen från styrdokumenten. De

analyserade låttexterna skulle nämligen kunna anses skildra stereotypiska genusmönster, i

form av den hårt arbetande och omhändertagande mannen och hans sårbara, sköra kvinna,

men kan ändå samtidigt anses tala för jämställdhet och alla människors lika värde, vilket kan

leda till intressanta diskussioner.

Enligt styrdokumenten och vad som nämndes i inledningen till denna uppsats ska skolan

gestalta och förmedla värden så som ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och

integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet

med svaga och utsatta”.58 Springsteens låttexter har visat sig förmedla samtliga av de

värdena och fler därtill, vilket även alla lärare bör sträva efter att göra, och Springsteen själv

är som person och ikon för många en symbol för sådana värden. Hans verk kan således vara

fördelaktiga att använda i undervisningen.

58 Skolverket: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Stockholm: Edita, 2011, s.7.

32

Källförteckning

Carlin, A. Peter: Bruce, Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 2012.

Gadamer, Hans-Georg. ”Tidsavstånd, verkningshistoria och tillämpning i hermeneutiken”, Modern litteraturteori – från rysk formalism till dekonstruktion, Claes Entzenberg & Cecilia Hansson (red.), Lund: Studentlitteratur, 1993. Gellman, David N. et al. ”’Land of Hope and Dreams’: Springsteen’s Workin-Class Heroes and the Search for American Identity”, Bruce Springsteen, Cultural Studies and the Runaway American Dream. Womack et. al. (red). 2011.

Kittang, Atle et. al. En introduktion till den moderna litteraturteorin, Kittang et. al.

Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 1997.

McParland, P. Robert. “Facing the Music: the Poetics of Bruce Springsteen”, The Poetics of

American Song Lyrics, Charlotte Pence (ed.), USA: University Press of Missisippi, 2011.

Patel, Runa & Davidsson, Bo. Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

rapportera en undersökning, Lund: Studentlitteratur, 2011.

Princeton University, Sociology From E Street: Bruce Springsteen's America, 2009. http://registrar.princeton.edu/courseofferings/course_details.xml?courseid=011130&term=1102. (Hämtad 2015-05-28)

Skolverket: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Stockholm:

Edita, 2011, s.7.

Smith, D. Larry & Rutter, Jon. ”There’s a reckoning on the edge of town: Bruce

Springsteen’s Darkness och The River”, Journal of Popular Music Studies, vol. 20, nr 2,

2008.

Vaernewyck, Michiel. Meet me in the Land of Hope and Dreams. Influences of the protest

song tradition on the recent work of Bruce Springsteen (1995-2012), Universiteit Gent,

2014.

33

Womack, Kenneth et. al. Bruce Springsteen, Cultural Studies and the Runaway American

Dream. In Ashgate Popular and Folk Music Series. Kenneth Womack et. al (ed.),

Burlington: Ashgate, 2011.

34

Bilaga 1

Exempel på angreppspunkter vid diktanalys PRELIMINÄRA ÅTGÄRDER Uppmärksam genomläsning av dikten Kontroll av den språkliga förståelsen Klargörande av motton, citat, allusioner etc. STRUKTURELL BESKRIVNING Genre, typ av text Det rytmiska planet Det fonologiska planet Det grammatiska planet Det lexikaliska planet Bildspråk (liknelser, metaforer, andra bildliga uttryck, besjälning, personifikation etc.) Karakteristik av den poetiska tekniken Sammanfattande om kompositionen (enhetsskapande faktorer, ledmotiv, principerna för diktens uppbyggnad) TOLKNING Den konkreta situationen, diktens ”handling”, ”miljö” etc Motiv (dvs typsituationer) Tematik Tankeinnehåll och tendens (uttrycks tankeinnehållet explicit eller implicit?) Emotionellt innehåll (diktens ”stämning”) Sammanfattning av diktens innebörd Helhetskarakteristik av dikten som konstnärlig text KRITIK Ställningstagande till diktens implicita värdesystem, till den bild av människan, samhället, livet osv som den ger FÖRKLARING Diktens biografiskt-psykologiska bakgrund Diktens idémässiga bakgrund Diktens litteraturhistoriska bakgrund, dess förebilder och dess plats i en litterär tradition Diktens litteratursociologiska bakgrund Diktens allmänt sociologiska bakgrund Dikten som symptom Etc. DIKTENS RECEPTION Hur har dikten lästs (av samtiden, senare kritiker, forskare och vanliga läsare osv.)? Finns det några normerande tolkningar, som mer än andra bestämt senare läsningar av dikten?