Oscar Hjalmarsson 940821-XXXX Oskar Thuresson 900402-XXXX

Styrning av rörelsekapital i

praktiken

Vilka styrsätt väljer företagen i bygg- och partihandelbranschen

Working capital management in practice

How companies apply working capital management in the construction and wholesale business

Examensarbete Civilekonom

Termin: VT -17 Handledare: Johan Lorentzon

3

Förord

Under våren 2017 har vi försökt att skapa en djupare förståelse hur tio svenska bolag styr sitt rörelsekapital. Det har varit en intressant och lärorik resa med en del oväntade insikter.

Vi vill börja med att tacka de respondenter som har deltagit i den här studien. Utan ert deltagande hade inte studiens empiri och analys varit den samma. Vi hoppas att studien kan hjälpa er ge djupare insikt i hur ni kan förändra och förbättra era organisationer.

Vi vill också tacka vår handledare Johan Lorentzon för hans guidning, synpunkter och tid under våren.

Vi vill rikta ett extra stort tack till familj och vänner som har bidragit med sin tid för att förbättra arbetet.

Sist men inte minst vill vi tacka alla de studenter och opponenter som bidragit som bollplank med idéer och synpunkter under arbetets gång.

Karlstad, maj 2017 ___________________________ ___________________________ Oscar Hjalmarsson Oskar Thuresson

4

Sammanfattning

Den här kvalitativa studien syftar till att öka förståelsen för hur svenska bolag i bygg- och partihandels-branschen väljer att styra sitt rörelsekapital och vilka faktorer som påverkar deras styrsätt. Datainsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med chief financial officer eller verkställande direktör i tio svenska bolag. Intervjufrågorna baserades på presenterade teorier inom området som tillexempel financial slack och pecking order theory. Bolagen som intervjuades valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och bolagen hade en betydande erfarenhet inom branschen. Insamlade empirin analyserades tillsammans med de valda teorierna samt kvantitativa mått som tillexempel cash conversion cycle för att underlätta jämförelser i analysen. I analysen visade det sig att externa faktorer i branschen ledde till ett styrande som anses vara ineffektivt enligt teorin men inte praktiken. Långa kredittider till kunder och korta kreditförhållanden till leverantörer ledde till lång cash conversion cycle och en hård ansträngning av bolagens likviditet. Faktorer som visar på ett svagt styrande av rörelsekapital enligt teorin. Däremot talar bolagens ålder, erfarenhet och resultat mot teorin. Bolagen använder ett styrande som baseras mycket på erfarenhet och vissa grundläggande ekonomiska teorier. Faktorer som relationer och tillgänglighet försvårar tillämpning av mer avancerade ekonomiska teorier för bolagen, men branschen skulle kunna bli mer effektiv om de jobbade mer med en anpassning av avancerade teorier.

Nyckelord: Rörelsekapital, Styrning, Financial slack, Pecking order theory, Cash conversion cycle.

5

Abstract

This qualitative study aims to enhance the understanding how Swedish corporations in the construction and wholesale business choose to apply working capital management (will here on be referred to as WCM) and what factors that affect their WCM. The data collection was made with semi-structured interviews with the chief financial officer or chief executive officier in ten Swedish corporations. The questions were based on theories within the subject like financial slack or pecking order theory. The corporations that participated in the study were chosen using a comfort selection and had great experience in the line of business. The collected data were analyzed with the chosen theories along with quantitative measures as cash conversion cycle to facilitate comprising in the analysis. The Analysis showed that external factors led to an ineffective WCM according to the theories. Long accounts receivable and short payables led to a long cash conversion cycle and put a pressure on the corporation’s cash. Factors that indicate a weak WCM according to the theories but the corporations’ age, experience and dividends tell us otherwise. The corporations use a WCM that are based on experience and some fundamental economic theories. Factors like relations and accessibility makes the implementation of advanced economic theories hard, but the line of business could be more effective if they worked towards an adjustment of more advanced economic theories.

Keywords: Working capital, Magement, Financial slack, Pecking order theory, Cash conversion cycle.

6

Förkortningar

WCM = Working capital management

CCC = Cash conversion cycle

CFO = Chief Financial Officer (Ekonomichef)

JIT = Just In Time

POT = Pecking order theory

ROA = Return on assets

ROI = Return on investment

ROE = Return on equity

TOT = Trade of theory

7

Innehållsförteckning 1.   Introduktion ........................................................................ 8  

1.1.   Problembakgrund ....................................................................................... 8  1.2.   Problemdiskussion ................................................................................... 10  1.3.   Syfte ......................................................................................................... 11  1.4.   Frågeställning .......................................................................................... 11  1.5.   Avgränsningar .......................................................................................... 12  

2.   Teoretisk referensram ........................................................ 13  2.1.   Rörelsekapital innebörd och betydelse .................................................... 13  2.2.   Begreppet controllern och dess roll i företag ........................................... 14  2.3.   Begreppet mognad som en preferens för beslut ....................................... 15  2.4.   Working capital management (WCM) .................................................... 16  2.5.   Pecking order theory (POT) och trade off theory (TOT) ......................... 17  2.6.   Financial slack ......................................................................................... 18  2.7.   Financial bootstrapping ........................................................................... 19  2.8.   Cash conversion cycle (CCC) .................................................................. 20  2.9.   Return on assets, -equity, -investment (ROA, ROE, ROI) ...................... 21  

3.   Metod ................................................................................ 23  3.1.   Kvalitativ metod som studiedesign .......................................................... 23  3.2.   Datainsamling för empiri ......................................................................... 23  

3.2.1.   Semistrukturerade telefonintervjuer ................................................. 24  3.2.2.   Bekvämlighetsurval av företag ......................................................... 25  

3.3.   Transkribering och kodnings som analysmetod ...................................... 26  3.3.1.   Respondenternas anonymitet ............................................................ 26  

3.4.   Kriterier för bedömning av kvalitén för studien ...................................... 27  3.4.1.   Studiens trovärdighet ........................................................................ 27  3.4.2.   Studiens äkthet .................................................................................. 28  

4.   Empiri och resultat ............................................................ 29  4.1.   Tabell över intervjuade företag ................................................................ 29  4.2.   Grundläggande data för ökad förståelse av empirin ................................ 30  4.3.   Företagens kontroll på rörelsekapitalet .................................................... 31  4.4.   Användandet av controller i företag ........................................................ 32  4.5.   Företagens syn på working capital management (WCM) ....................... 33  4.6.   Företagens val av kapitalstruktur ............................................................. 34  4.7.   Företagens utnyttjande av de likvida medlen .......................................... 35  4.8.   Financial bootstraping metoder i företagen ............................................. 36  4.9.   Företagens lagerstyrning .......................................................................... 37  4.10.   Cash conversion cycle (CCC) i företagen .............................................. 38  4.11.   Prestationsmått som företagen använder ............................................... 40  

5.   Analys ................................................................................ 42  5.1.   Bolagens syn på och kring rörelsekapitalet ............................................. 42  5.2.   Bolagens prestationsmått och uppföljningen av dem .............................. 43  5.3.   Bolagens styrsätt och deras val av kapitalstruktur ................................... 45  

6.   Slutsats ............................................................................... 47  Referenser ............................................................................... 50  Bilaga – 1 Intervjuguide .......................................................... 55  

8

1. Introduktion

Introduktion introducerar en första inblick i arbetet. Inblicken består först och främst av bakgrunden till problemet, en diskussion om problemet. Därefter presenteras syfte tillsammans med problemformulering. Avsnittet avslutas med att förklara de gjorda avgränsningarna.

1.1. Problembakgrund

Utgångspunkten i studien är att ett företag kan ses som en förädlingsenhet. Företaget tar in resurser eller material kallade input och ut ur företaget kommer det en vara eller tjänst kallad output. Denna förädlingsprocess ligger till grund för att företag tjänar sina pengar. Jämförs dessa värden med varandra så kan man utvärdera verksamheten (Andersson 2013). För att kunna utföra denna process så krävs kapital. Kapitalet delas upp i två delar, anläggningskapital och rörelsekapital. Rörelsekapitalet är mer varierade över tid jämfört med anläggningskapitalet. (Lundén & Bokelund Svensson 2014).

Nettorörelsekapitalet utgörs av kortfristiga tillgångar minus kortfristiga skulder och är det kapitalet som krävs för att driva den dagliga verksamheten. Styrandet av rörelsekapitalet involverar därmed de kortfristiga tillgångskonton: likvida medel, lager och kundfordringar samt kortfristiga skuldkonton som leverantörsskulder (Berk & DeMarzo 2011).

Rörelsekapitalets betydelse har framhävts i studier, Yazdanfar och Öhman (2013) skriver att rörelsekapitalet spelar en viktig roll när det kommer till skapandet av lönsamhet och konkurrenskraft för en verksamhet. Yazdanfar och Öhman mäter användandet av rörelsekapitalet med hjälp av cash conversion cycle (har fortsättningsvis benämnts CCC) och hävdar att kortare CCC leder till ett mer lönsamt bolag och längre CCC leder till ett mindre lönsamt bolag. Ett för stort rörelsekapital kan emellertid ha en omvänd effekt på företagets lönsamhet enligt Yazdanfar & Öhman (2013). En möjlig förklaring kan vara att mycket kundfordringar och stort lagervärde kan bli kostsamt för företaget på grund av att hanteringen medför större kostnader för bolaget.

Enligt Walker och Petty (1978) så skiljer sig bolags finansiella förutsättningar i små och stora företag. Mindre företag kan dras med likviditetssvårigheter vilket kan försvåra driften av den dagliga verksamheten. Det kan därför antas

9

att mindre bolag behöver vara mer effektiva i användandet av sitt rörelsekapital, om de lider av likviditetssvårigheter.

Samtliga artiklar som studerats har likt Walker och Petty (1978) undersökt rörelsekapitalets betydelse i förhållande till bolagens storlek. Däremot finner vi att bolagens storlek inte behöver vara den enda faktorn som påverkar styrning av rörelsekapital i ett bolag. Vid en genomgång av bolag i bygg/partihandelbranschen från sidan allabolag.se fann vi att även mindre bolag var kapitalstarka. Majoriteten av bolagen hade också en ålder som var 20 år eller äldre.

Bolag som har bedrivit verksamhet i 20 år eller mer kan förmodas ha tillförskaffat sig viss erfarenhet. Efter en undersökning av artiklar med fokus på rörelsekapital och mognad fann vi inga relevanta studier. Där väcktes intresset att studera förhållandet mellan mognad och styrning av rörelsekapital. Här tycker vi oss finna ett forskningsgap. Gapet består utav avsaknad av studier som forskat kring faktorer som kan påverka valen av styrningen av rörelsekapital. Faktorer som kan påverka styrningen är till exempel likviditet, ledtider och/eller relationer med leverantörer samt kunder. Här tycker vi oss finna ett forskningsgap för att studera faktorer som påverkar styrningen av rörelsekapitalet i den valda branschen. Med begreppet mognad menar vi ett företags samlade erfarenheter och kunskaper som de tillförskaffat sig genom år i branschen. Definitionen är i linje med vad Argyris och Schön (1978) har skrivit om mognad.

Zeitun et al. (2017) har forskat kring en relevant finansiell händelse, finanskrisen 2008, och dess påverkan på rörelsekapitalet. Möjligheten till att låna kapital innan finanskrisen var större, då utbudet till största del styrdes av efterfrågan. Efter krisen blev långivarna mer reserverade. Zeitun et al. (2017) fann dock att efterfrågan var större under och efter krisen, det berodde på att företagens omsättningar och vinster minskade vilket ledde till att de fick behov av att få in mer kapital i företagen. Finanskrisen år 2007-2008 resulterade i väldigt många fler konkurser än vanligt (Evans & Borders 2014). En händelse som finanskrisen kan förmodas påverka företags tänkande, agerande och styrning, vilket ligger i linje med Argyris och Schöns (1978) filosofi kring lärande och mognad.

Studier har också gjorts angående rörelsekapitalets betydelse för investerare på aktiemarknaden. Företagen som har ett högpresterande rörelsekapital utifrån CCC har visat sig vara mer attraktivt för investerare på aktiemarknaden.

10

Aktieägarna tenderar till att belöna bolag som har bra så kallat WCM. Starkt och effektivt styrande av rörelsekapitalet visade sig också vara viktigt under finanskrisen 2007 - 2008 då många bolag brottades med likviditetsproblem (Filbeck et al. 2016).

Womack, Jones & Roos (1990) talar om det resurssnåla företaget som uppnår lönsamhet genom en problematisering av hela verksamheten. Resurssnål för tanken till en jakt på kostnader som berör rörelsekapitalet. Vi kan inte riktigt se vilka faktorer som påverkar företags vilja att vara resurssnåla gällande rörelsekapitalet. Därav intresset av att förlänga de existerande studierna som finns på området genom att studera företagens val och prioriteringar för styrande av rörelsekapitalet.

1.2. Problemdiskussion

Styrning av rörelsekapital ses som en viktig del av företagets prestation (Aktas et al. 2015). Studier har gjorts där CCC mäts i relation till return on assets (har fortsättningsvis benämnts ROA). Detta påvisas i flera studier bland annat Yazdanfar och Öhman (2013) samt Filbeck et al. (2016). Studier har oftast fokuserat på vilken betydelse längden av CCC har i förhållande till rörelsekapitalet och vilka resultat CCC kan tänkas påverka i slutändan. Vi vill undersöka användbarheten för CCC samt andra teorier inom rörelsekapital i bygg och partihandelsbranschen.

Olika faktorer kan ge olika förutsättningar för bolag. Walker & Petty (1978) påvisar i sin studie att företagens storlek har en betydelse för hur företags finansiella förutsättningar ser ut. Storleken kan ha betydelse för hur bolagens CCC ser ut. Vidare baseras mycket artiklar på ”CFO-magazines” sammanställning av CCC på de största bolagen i USA (CFO magazine 2017). I de studierna vi har tagit del av applicerar författarna samma jämförelsemetoder på sina hemmamarknader. Däremot finner vi inga studier som undersöker hur andra faktorer än storlek på bolag kan påverka utnyttjandet av rörelsekapital.

Kapital har en huvudroll i företags omsättning, tillväxt och resultat vilket ovan nämnda författares studier styrker. Det näst sista kvartalet 2016 registrerades 17 006 nya företag i Sverige (Tillväxtanalys 2017). De nya företagen har en viss uppfattning om hur företag skall styras och hur kapital ska användas. En av de största skillnaderna är deras erfarenheter gentemot de äldre bolagen samt finansiella förutsättningar som bland annat Walker och Petty (1978) har förklarat. Företagen som varit med om tuffa tider och stora förändringar har

11

erfarenheter och synsätt som påverkar deras handlingar. En finanskris där ett bolag är nära att gå i konkurs gör förmodligen att bolagen är försiktigare nästa gång. Därför vill vi genom undersökningen se om företagens mognad och erfarenheter har en påverkan på deras utnyttjande av rörelsekapitalet.

Otley (1999) framhäver vikten av att fokusera på flera olika faktorer när det kommer till effektivisering av rörelsekapital. Det räcker inte med att fokusera på en eller två faktorer eftersom följderna då kan bli sämre i längden. Att till exempel satsa på korta ställtider för att minska kapitalbindningen kan resultera i en begränsad effekt för bolaget. Därför blir det intressant att ta reda på hur bolagens mognad och erfarenheter påverkar lösningar i rörelsekapitalet och om det resulterar i en effektivare styrning.

Med studien vill vi undersöka hur bolag i en mogen och kapitalstark bransch väljer att styra sitt rörelsekapital. Genom att göra kvalitativa intervjuer vill vi få insikter i bakomliggande tankar kring rörelsekapital och hur bolagen väljer att utnyttja och använda det. Studien ska skapa en djupare förståelse kring hur bolag i Sverige ser på användandet och maximeringen av sitt rörelsekapital och varför. Vi vill också se om dessa bakomliggande faktorer har någon betydelse för bolagens CCC och ROA. På så sätt hoppas vi minska det forskningsgap som vi anser finns. Studien har genomförts på svenska bolag i bygg- och partihandelbranschen och avgränsas till tio stycken bolag.

Cheraghi och Fredriksson (2015) är de som närmast studerat vårt ämne med deras kandidatuppsats “Rörelsekapitalets påverkan på företagets lönsamhet”. Ett annat exempel är Forsbäck och Alsenlid (2012) som skriver om WCM och hur/ om det används i mindre och medelstora företag.

1.3. Syfte

Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse kring hur bolag i en mogen och kapitalstark bransch väljer att styra sitt rörelsekapital.

1.4. Frågeställning

• Hur prioriterar bolag i en mogen och kapitalstark bransch olika metoder av styrning för rörelsekapital?

• Hur allokerar bolag i en mogen och kapitalstark bransch sitt rörelsekapital?

12

1.5. Avgränsningar

För att kunna producera ett konkret resultat så har vi valt att avgränsa oss till samma typ av bolag i en och samma bransch, partihandel i byggbranschen. Detta är gjort för att bolag i samma bransch har fler liknande faktorer och förutsättningar runt om sig jämfört med olika branscher (Knight 2015).

13

2. Teoretisk referensram

I avsnittet teori presenteras och förklaras relevanta teorier och begrepp. Förklarande teori som innefattar begreppen rörelsekapital, controller och mognad. Beskrivande teori som innefattar de ekonomiska teorier WCM, POT, TOT, financial slack och financial bootstrapping. Teoretiska prestationsmåtten CCC, ROA, ROE, ROI.

2.1. Rörelsekapital innebörd och betydelse

Rörelsekapitalet kan enkelt förklaras som kortsiktiga fordringar minus kortfristiga skulder. Det finns fyra huvudgrupper av nuvarande tillgångar vilka är kundfordringar, lager, likvida medel eller “cash balances” och sist är investeringar av överskjutande medel i kortsiktiga säkerheter (Brealy et al. 2015).

När företag säljer varor till varandra så förväntas inte bolagen betala varan direkt utan det upprättas en fordran mot det mottagande företaget. Fordran sker oftast i form av en faktura som är belagd med ett betalningsvillkor att betala inom ett visst antal dagar. Styrandet av antalet dagar och villkor som gäller för betalningen har en stor betydelse för rörelsekapitalet (Brealy et al. 2015). En annan tillgång som är viktig för företag är lager och omsättningstillgångar. Lager kan innehålla färdiga produkter, produkter under bearbetning eller frakter. Företag har inget krav på att de måste ha ett lager och lagerhålla produkter men företag föredrar ofta att ha lager då det bidrar till snabbare leveranser. Detta resulterar dock till ökade kostnader för företaget. Lager utgör en stor kapitalbindning av rörelsekapitalet, en bra styrning av lagret är viktigt för att företaget ska kunna bibehålla ett starkt och stabilt rörelsekapital (Brealy et al. 2015). Kortsiktiga investeringar ger ränta och avkastning vilket likvida medel inte gör. Då kan frågan uppkomma varför bolag väljer att ha likvida medel i stället för att investera allt och få avkastning. Svaret ligger i likviditet. Om företaget investerar kapital så låses kapitalet upp vilket leder till att företaget inte kan använda dem till annat. Likvida medel kan ses som en form av lagerhållning för företaget. Fördelen är att företaget snabbt kan sätta in pengar där det behövs för att till exempel laga en maskin. Nackdelen är att för stor likviditet kan leda till uteblivna intäkter i form av avkastning från investeringar i olika projekt. Det är något som företaget måste väga in i sin bedömning (Brealy et al. 2015). När företag har överskjutande medel så kan de välja att investera dessa i olika typer av säkerheter.

14

Investeringarna kan ske i penningmarknaden eller i kortsiktiga finansiella tillgångar. Fördelarna med att investera i penningmarknaden är tillgängligheten. Penningmarknaden har ofta stor tillgänglighet vilket gör att bolag kan få tag i likvida medel snabbt (Brealy et al 2015).

2.2. Begreppet controllern och dess roll i företag

Rörelsekapitalet utgör en stor del av det totala kapitalet hos många företag, därför är det viktigt att företagets controller jobbar aktivt med styrningen av rörelsekapitalet (Greve & Kraus 2013). Begreppet controller kan ha lite olika innebörd beroende på vem frågan ställs till. Termen härstammar från USA och kom till för ungefär 100 år sedan, till Sverige började termen etablera sig på 70-talet. I USA fanns det två roller, controller och treasurer. Controllern ansvarar för planering, uppföljning och rapportering, analyser, skattefrågor, skyddande av tillgångar samt bedömande av ekonomiska och sociala krafter som påverkar företaget. Treasurerrollen handlade mer om att sköta finansieringen och kontakten med banker med mera (Jordan 1931).

När företagen i Sverige växte och decentraliserades behövdes det ekonomisk information för styrning. Det är framförallt den egenskapen som har kopplats till controllerrollen i Sverige. Vissa företag har skiljt på controllerrollen som accounting controller och business controller (Mattson 1987). Rollerna skiljer sig åt på följande sätt: En business controller använder siffror från redovisning är framtidsorienterad: hjälper att formulera mål och åtgärdsprogram samt är anpassad till lokala enheters synsätt och kräver verksamhet-, affärs- och ekonomikompetens medan en accounting controller ser till att siffror kommer fram är historiskt och nulägesorienterad: rapporterar resultat och måluppfyllnad, samt tillgodoser många kunders behov, ekonomi- och systemkompetens krävs (Olve 2013).

Redovisningen är däremot ofta styrd av andra medel vilket lett till att många svenska bolag har valt att ha en renodlad business controller(Olve 2013). Mattson (1987) talar om “den svenska controllern” där han skiljer begreppet från den amerikanska controllern. Han menar att den svenska controllern är befriad från ansvaret för redovisning och bokslut, controllern ska i stället ha kapacitet för att stödja företagets affärer.

Controllerns roll i Sverige har utvecklats en del från 1980-talet och framåt. I studier som gjordes på 80-talet där man granskade platsannonsernas arbetsbeskrivningar så gällde controllerarbetet framförallt: Sammanställning

15

och analys av budget och periodiska rapporter, lönsamhetsuppföljning för resultatenheter, produktgrupper och marknadsenheter med mera (Olve 2013). På 90-talet började vissa controllers ägna sig mer åt förädlingsprojekt och förändring av organisationens verksamhet. IT-utvecklingen spelade också en stor roll vilket skapade en ny typ av intranät och tillgång till information. Förändringen från ren ekonomistyrning till verksamhetsstyrning med förädlingsenheter och styrkort har också spelat en stor roll för controllerns utveckling. Det ledde till att affärskunnande fick en större betydelse för controllern (Olve 2013).

Det finns än idag en tvetydighet i svenska företag när det kommer till controllers uppgift. Vissa säger att de ska fokusera på verksamheten och inte siffror men i verkligheten får finansiella rapporter mest fokus (Olve 2013).

2.3. Begreppet mognad som en preferens för beslut

Det finns tider då företag, regeringar och samhällen måste kunna titta tillbaka på händelser som drabbat dem och fundera på vad man har lärt sig av historien. Hur ska vi agera för att inte upprepa börskraschen och den stora depressionen på 30-talet. Det man pratar om är ett lärande, en mognad. Människor behöver skaffa sig kompetens genom agerande för att senare reflektera samt lära sig av agerandet (Argyris & Schön 1978). Författarna kallar fenomenet “theory of action” och skriver att mänskligt lärande inte ska bli förstådd i termer av förstärkning eller eliminering av beteendemönster utan som uppbyggnad, testande och ombyggnad av en viss typ av kunskap. Det finns en så kallad organisatorisk intelligens och ett organisatoriskt minne, organisationer lär sig eller misslyckas att lära sig saker (Argyris & Schön 1978). Det räcker inte bara med att en individ lär sig något utan lärandet måste spridas inom organisationen till andra personer och organisatoriska system (Forslund 2013). Senge (1994) skriver att det kan finnas mogna medarbetare i en organisation som kan distansera sig ifrån och reflektera över sina egna tankar och ageranden. De är ödmjuka och lyssnar på andra de drivs av att utveckla sig själva.

Bolagens ålder är en viktig faktor när det gäller effektiviteten och hur företag använder sina resurser. Vissa bolag skapas med stora resurser medan andra är mer missgynnade med likvida medel vid skapandet. Unga bolag kan ses som särskilt sårbara då deras resurser kan vara knappa. Överflödiga resurser kan minska skulderna och underlätta fortlevnad (Hannan 1998).

16

2.4. Working capital management (WCM)

Working capital management kan likställas med den svenska termen styrning av rörelsekapital. Enligt många bolag är styrningen av rörelsekapital en viktig del av deras finanshantering. Bolag kan ha en optimal nivå av rörelsekapital som maximerar deras värde. Stora lagervärden och generösa betalningstider för kund kan leda till en högre försäljning. Högre lagervärden minskar risken av att få slut på omsättningstillgångar. Långa kredittider till kunder kan stimulera försäljning för det tillåter kunden att få och använda produkten innan betalning (Long et al. 1993; Deloof & Jegers 1996).

Nackdelen med att ge långa kredittider till kund och ha höga lagervärden är att de binder mycket kapital. En annan viktig del av rörelsekapitalet är leverantörsskulder. Att kunna ha långa kredittider mot sin leverantör gör att bolaget får mindre tryck på sin likviditet och det kan därför ses som en billig och flexibel finansiering. Det kan finnas en nackdel att vänta med betalningen om leverantören erbjuder en kassarabatt mot snabbare betalning (Deloof 2003). Vidare förklarar Deloof (2003) att cash conversion cycle (har fortsättningsvis benämnts CCC) är ett populärt mått på att mäta working capital management.

Effektivt CCC ger chefer bättre kontroll över ett bolags kortsiktiga investeringar, vilken kan påverka risk och lönsamhet, och därav bolagets värde (Peel et al. 2000; Ebben & Johnsson 2011). Baserat på den förväntade lönsamheten ställd mot risk, nackdelar och fördelar så kan ett bolags CCC bli optimerat för att maximera lönsamhet och tillväxt (Lazaridis & Tryfonidis 2006; Baños-Caballero et al 2011). Att korta ner kundfordringar, minska lager och förlänga leverantörsskulder leder till kortare CCC vilket i sin tur kan leda till en större lönsamhet (Wang 2002; Ebben & Johnsson 2011). Fördelarna är att det sänker trycket på likviditeten då leverantörsskulderna och lager inte sätter lika högt tryck. Att sänka sin CCC kommer med en viss risk då låga lagervärden och korta kredittider kan leda till högre risker och minskad försäljning (Wang 2002; Ebben & Johnsson 2011).

Ovanstående utveckling av WCM bygger på nedanstående grundförutsättningar av teorin. Styrning av rörelsekapital förutsätter att det finns mål att jobba mot. Det kan också finnas anledning att kombinera finansiella prestationsmått med icke-finansiella för att få ytterligare en avvägning i rörelsekapitalet (Greve & Kraus 2013). Styrningen kan göras på många olika sätt men mycket handlar om olika avvägningar mellan kostnader

17

och intäkter som genereras till bolaget. Det är viktigt att fastställa vilka personer som har vilka ansvarsområden i ett företag så att olika områden inte krockar med varandra. Olika chefer och avdelningar kommer behöva samarbeta för att finna en balans i rörelsekapitalet (Greve & Kraus 2013).

2.5. Pecking order theory (POT) och trade off theory (TOT)

Ett företags kapitalstruktur har länge diskuterats inom ekonomin, Miller och Modigliani skrev 1958 att kapitalstrukturen inte har någon betydelse för ett företags värde. Det antagandet förutsatte dock en perfekt marknad utan skatter vilket senare ledde till att de reviderade sitt uttalande till att kapitalstrukturen senare kom att ha betydelse för ett företags avkastning. Meyer (1984) skriver om betydelsen för ett bolags kapitalstruktur och att för lite forskning har gjorts kring hur ett bolag väljer sin kapitalstruktur. Han nämner den så kallade trade off theory (har fortsättningsvis benämnts TOT) som baseras på idén av skatteskölden (Meyer 1984). Skatteskölden är ett begrepp som innebär att företagarna får göra ett avdrag på skatten med den räntekostnaden de betalar för att låna främmande kapital. Den idén mynnar ut i TOT som säger att man ska låna pengar i så stor omfattning som är möjligt förutsatt att de ekonomiska nackdelarna inte överträffar de ekonomiska fördelarna. Miller och Modiglianis (1958) reviderade version av kapitalstruktur hävdar att alla företag skulle tjäna på att ha ett stort främmande kapital just på grund av skatteskölden. Högre marginalskatt resulterar i högre förtjänst. Teorin förutsätter dock att bolagen betalar full lagstadgad skatt (Meyer 1984).

Teorin förutsätter att bolagen borde låna mera pengar men Meyer (1984) skriver om något som kallas för “costs of financial distress” fritt översatt till ”kostnader vid en finansiell knipa”. Kostnader som uppkommer vid olika ekonomiska trångmål är till exempel juridiska och administrativa kostnader vid en konkurs, agentkostnader eller moral hazard. Det här är kostnader som vi vet existerar enligt Meyer (1984). Vidare leder det till att företag med stora immateriella tillgångar borde låna mindre då de inte har samma typ av realiserade värden i sina tillgångar, till exempel IT-bolag. Företag med stora anläggningstillgångar borde låna mer på grund av att deras tillgångar har ett stort värde mot marknaden vilket fungerar som en säkerhet mot marknaden vid motgångar, till exempel Hotell-bolag. Gurcharan (2010) är inne på samma spår som Meyer (1984), han hävdar också att det finns fördelar med att använda skatteskölden. Gurcharan (2010) betonar likväl att i en sådan

18

övervägning måste kostnader av financial distress samt andra risker beaktas för att göra ett välgrundat beslut.

Som kontrast till TOT finns pecking order theory (har fortsättningsvis benämnts POT). Teorin baserar sig på att företagare föredrar intern finansiering före extern finansiering. Bolagen baserar utdelningen på de investeringsmöjligheter de har, även om utdelningen anses vara relativt orörlig (Meyer 1984). De fördelarna som finns med TOT verkar inte vara tillräckliga. Trots de fördelar som finns med att ha ett stort främmande kapital så verkar företag föredra att ha en intern finansiering. POT kan inte förklara allt det men i studier som har gjorts så visar resultaten att företag ofta föredrar intern finansiering även fast möjligheten till extern finansiering finns (Meyer 1984).

POT och TOT har vid ett antal tillfällen prövats i verkligheten. Ett exempel är när Dacosta och Adusei (2016) mellan 2001 till 2005 studerade livsmedelsbranschen i Storbritannien. I det fallet visade det sig att den industrin var bäst förklarad med hjälp av TOT. Det resultatet går mot vad som kan förväntas, då TOT normalt rekommenderas till företag som har stora anläggningstillgångar för att kunna förhandla sig till bra låneräntor (Meyer 1984).

2.6. Financial slack

Skatteskölden och skuldsättningsgrad har en stor betydelse för företagsledare och kreditvärdigheten spelar en stor roll för företag. Det som enligt företagsledare är viktigast är att företaget har en bra likviditet så det går att få tag i kapital snabbt till olika typer av projekt (Graham & Harvey 2001).

Slack bidrar till att skapa en stabilitet i bolagets likviditet genom att spara överflödig likviditet under tillväxtperioder så att bolaget kan behålla sina ambitioner för framtiden under de svårare perioderna (Cyert & March 1963; Levinthal & March, 1981; Meyer 1982).

Bolagets ägarstruktur kan spela roll när det gäller financial slack, finns det externa aktieägare i bolaget så kan det sättas hårdare press på att bolaget ska omsätta sin likviditet (George 2005). I privata bolag så är det troligt att allokering och utnyttjande av resurser beslutats av cheferna (George 2005).

Det finns en baksida med att ha financial slack. För mycket likviditet kan uppmuntra chefer till att ta det lite för lugnt och sluta investera i projekt, skaffa sig kostsamma fördelar som dyrare resor eller satsa på expansion som i

19

stället borde blivit betalat som avkastning till aktieägarna (Jensen 1986). Fenomenet kallas för free-cash-flow problem. Det är en slags överlikviditet vilket kan få chefer att sätta in för mycket pengar i mogna företag eller dåliga förvärv. Svårigheten är hur man ska motivera cheferna till att lämna ifrån sig pengar i stället för att investera det i dåliga projekt eller slösa det på ineffektiva handlingar i organisationen (Jensen 1986).

2.7. Financial bootstrapping

Som tidigare nämnt finns indikationer på att mindre bolag har större likviditetsproblem än större bolag (Walker & Petty 1978). Den svårigheten har enligt forskare resulterat i en ny form av metod som kallas financial bootstrapping. Enkelt förklarat handlar det om att tillförskaffa sig kapital på annat sätt än långfristiga skulder från externa finansiärer (Winborg & Landström 2001). Det har skrivits en rad olika definitioner på financial bootstapping. Bhide (1992) skriver att financial bootstrapping främst berör nystartade bolag då den typen av bolag har svårast att tillförskaffa sig kapital. Det resulterar i att ägarna behöver tillförskaffa sig kapital på annat sätt till exempel genom att finansiera kapitalet ur egen ficka eller effektivisera verksamheten. Bhides (1992) definition har senare fått kritik för att vara för smal då den bara avser nystartade bolag. Winborg och Landström (2001) valde senare att bredda forskningen kring bootstrapping. De genomförde en studie på 900 små företag i Sverige för att undersöka hur de använder så kallade “bootstrapping methods”. De belyser vikten av svårigheten för mindre bolag att tillförskaffa sig kapital på traditionellt sätt och detta beror enligt Storey (1994) på en informationsasymmetri mellan långivarna och företagen. Detta resulterar i att mindre bolag måste tillförskaffa sig kapital på andra sätt än långfristiga lån. Winborg och Lindström (2001) har identifierat 32 stycken bootstrapping methods som de senare skickade ut i en enkät till 900 små företag i Sverige. De presenterar de fem mest använda metoderna och de fem minst använda metoderna.

• Exempel på bootstrappingmetoder som används mest frekvent: Köp begagnad utrustning i stället för ny (78%), förhandla fram det bästa möjliga avtalsförhållandet med leverantörer (74%), hålla inne chefens lön (45%), medvetet fördröja betalningen till leverantörer (44%) (Winborg och Lindström 2001).

• Exempel på bootstrappingmetoder som används minst frekvent: Erhålla bidrag från stiftelsen “Innovationscentrum” (Används inte alls),

20

tillförskaffa sig kapital via factoringbolag (3%), erhålla bidrag från Verket för näringslivsutveckling (6%), erhålla bidrag från Svenska länsarbetarnämnden (8%), dela anställda med andra företag (8%) (Winborg och Lindström 2001).

Winborg och Lindström (2001) är inte de enda som har identifierat bootstrappingmetoder utan fler forskare har gett sin syn på vilka metoder som används. Perry et al. (2011) har redogjort för andra bootstrapingmetoder än Winborg och Lindström. Perry et al. (2011) fokuserar mer på att hitta metoder som är mer effektiva än andra och säger att metoderna kan delas upp i två olika grupper. Metoder som ökar likviditeten och metoder som minskar kostnader. Winborg och Lindström (2001) är också inne på linjen att det finns en uppdelning mellan kostnadsreducerande och likviditetsökande bootstrapmetoder som företag kan använda sig av. Teorin som har applicerats för vår studie har inriktat sig på bootstrappingmetoder som bolaget kan utföra inom organisationen det vill säga att effektivisera verksamheten och på så sätt effektivisera sitt rörelsekapital.

2.8. Cash conversion cycle (CCC)

Cash conversion cycle är ett dynamiskt mått för pågående likviditetsstyrning introducerat av Gitman (1974). CCC mäter tiden som går mellan utläggen för inköp och lagerhållning till att man får betalt för såld vara. CCC ses som dynamiskt för att den kombinerar balansräkningen, resultatmått och mäts under en tidsperiod. CCC räknas ut genom summan av kundfordringar och lagertid minus kreditdagar till leverantörer (Lancaster & Stevens 1996). Det kan styras med hjälp av förhandlingar rörande kundfordringar, lagertid och leverantörsskulder. Korta lagertider, fordringar och långa skulder resulterar i en kort CCC och längre fodringar, lagertider samt korta skulder resulterar i en längre CCC. Här måste företag väga fördelar mot nackdelar. Korta lagertider kan resultera i att man inte har varor hemma till kunder och korta fordringar kan resultera att kunden vill ha bättre betalningsförhållanden (Lancaster & Stevens 1996).

The ”CFO-magazine” gör årligen en sammanställning av lagertid, kundfordringar och leverantörsskulder bland de största bolagen i USA. De rankar bolagen utifrån vilka som har lägst värden av ovanstående kategorier. Forskare har funnit empiriska bevis som stödjer teorin om att längden på CCC påverkar företags lönsamhet. Yazdanfar och Öhman (2013) skriver att företag med lång CCC är mindre lönsamma än företag med kort CCC vilket antyder

21

en omvänd relation mellan CCC och lönsamhet. En möjlig förklaring till den omvända relationen kan vara att stora lager och långa fordringstider till kund låser mycket kapital för företagen. Kapitallåsning kan göra det svårt för företag att utnyttja sitt rörelsekapital och bli mer lönsamma (Yazdanfar & Öhman (2013).

2.9. Return on assets, -equity, -investment (ROA, ROE, ROI)

Det finns inga krav på att företag måste gå med vinst, däremot är ett företags vinst ett bra bevis på företagets hälsa. Ett företag som går med vinst mår bra och vice versa (Gallo 2016). Enligt Knight (2015) så är ROA (som översatt till svenska blir ”räntabilitet på tillgångar”) det optimala måttet för att utvärdera ROI. Detta eftersom att ROA visar hur mycket vinst av varje investerad krona verksamheten får tillbaka. Vinsten för varje krona räknas ut med hjälp av den procentsats som ROA skapar. Knight (2015) beskriver ROA ”ROA simply shows how effective your company is at using those assets to generate profit”. ROA varierar väldigt mellan branscher. Detta beror på att vissa företag är tvingade att ha mer tillgångar än andra, så som tillverkande företag. Eftersom ROA variera mellan branscher gör det också att måttet passar bättre till vissa branscher, det visar däremot alltid en bild av företagens totala avkastning Knight (2015).

ROA beräknas genom att sätta nettotillgångar i relation till totala tillgångar. Det är inte lätt att veta vad som är ett bra ROA, eftersom det varierar mellan olika branscher. För att veta om måttet är bra krävs det därför en jämförelse med liknande företag i samma bransch (Gallo 2016). Banker har till exempel väldigt stora tillgångar medan teknikföretag tenderar till att ha få tillgångar. Generellt så är ett högre ROA bättre för företaget. Däremot så bör ett företag med uppseendeväckande hög ROA för sin bransch väcka misstankar. Två anledningar till väldig högt ROA är att de antingen inte investerar inför framtiden med nya maskiner etc. eller att de flyttar om siffrorna i balansräkningen. Tas något på leasing så försvinner tillgången men kostnaden ökar, däremot blir ROA högre (Knight 2015).

ROE är nära besläktat med ROA men är mer fokuserat på investerat kapital än tillgångar. I stället för att använda totala tillgångar i formeln används eget kapital. ROE passar bättre i vissa branscher än ROA, banker har till exempel mycket tillgångar men litet eget kapital i förhållande. I ett sådant läge passar ROE bättre (Gallo 2016; Knight 2015).

22

ROA används av såväl företag som investerare och är användbart i många frågor. Däremot så ska det först och främst användas i jämförelse med liknande bolag. Det är också viktigt att undersöka vad den procentsatsen beror på om den är uppseendeväckande (Gallo 2016; Knight 2015).

23

3. Metod

I metodavsnittet presenteras och motiveras de val som gjorts, samt hur studien genomförts. Avsnittet innefattar val av studiedesign, metod för datainsamling och analysmetod för att avsluta med kriterier för bedömning.

3.1. Kvalitativ metod som studiedesign

Kvalitativa metoder har ett induktivt synsätt vilket innebär att med hjälp av insamlad data skapas och utläses samband, slutsatser och teorier (Bryman & Bell 2014). Med den information i åtanke så är en kvalitativ forskningsmetod det som passar vår studie bäst. Det är på grund av att studien inte ska mäta eller bevisa något, utan mer att få en inblick i företagens verklighet och utifrån det tolka och jämföra dem. Ett annat tydligt kännetecken för de kvalitativa forskningsmetoderna är att de till större del består av ord snarare än tal (Bryman & Bell 2014). Däremot ska det nämnas att bara för att en kvalitativ och induktiv inriktning som har använts utesluter inte det användningen av diverse kalkyler och mått.

Att kunna mäta och avgöra om ett företag faktiskt förvaltar sitt rörelsekapital på ett bra sätt är avgörande för den här studien. Som stöd till de kvalitativa intervjuer som utförts har också kvantitativa mått användas. Enligt teorin ska de kvantitativa mått som används korrelera med ett effektivt och bra styrt rörelsekapital. Därför har de kvantitativa måtten ställts i relation till det empiriska materialet som framkommit i de kvalitativa intervjuerna. Det har gjorts för att underlätta jämförelsen i analysen.

3.2. Datainsamling för empiri

Datainsamling till denna uppsats har gjorts genom kvalitativa intervjuer, kvalitativa intervjuer är en av de vanligaste metoderna i en kvalitativ forskningsmetod. Att använda kvalitativa intervjuer som huvudmetod passar denna studie bäst, eftersom studien ska undersöka ett tankesätt och skapa en förståelse för hur bolagen tänker snarare än att påvisa att något är rätt eller fel. De kvalitativa intervjuerna delas normalt upp i två huvudgrupper, ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer (Bryman & Bell 2014). De data som samlas in är endast i behov av att handla om liknande teman och svaren kan komma att differentieras samt följas upp av följdfrågor. Följdfrågor har använts för att vid behov få en bättre förståelse eller utveckling av ett val

24

eller tankegång. Liknande teman och frågor med skilda svar är precis vad semistrukturerade intervjuer handlar om (Bryman & Bell 2014). Studiens tanke är inte att bevisa vad som är rätt eller fel utan mer att förstå hur bolag tänker och varför. Vi vill mer försöka förstå ett fenomen än att bevisa det vilket får oss att samla in data genom kvalitativa intervjuer, därför är det vårt val. För att ytterligare kunna stärka studiens empiri och slutsats har bland annat CCC att räknas på för att mäta företagens prestation.

3.2.1. Semistrukturerade telefonintervjuer

De kvalitativa intervjuerna som har gjorts har skett uteslutande genom telefonintervjuer. Anledningen till valet av telefonintervjuer gjordes på grund av arbetets omfattning och tidsram, men också på grund av praktiska och ekonomiska skäl. Med den geografiska spridningen som de intervjuade personerna hade, så var det inte motiverbart att göra på något annat sätt. Bryman och Bell (2014) stödjer våra val genom att bekräfta att ekonomiska skäl är en vanlig anledning. Två negativa sidor med telefonintervjuer som Bryman och Bell (2014) tar upp är risken för att intervjupersonen tröttnar, vilket leder till ett avslut av intervjun och att det inte går att utläsa kroppsspråket. När intervjuerna gjordes så fanns inga tecken på att intervjun skulle vara tråkig eller ointressant, längden var heller inget problem för respondenterna. Kroppsspråket var ingenting som saknades, förmodligen till största del för att våra frågor var konkreta och likaså svaren, där med fanns inget behov av kroppsspråk.

Tidpunkterna för intervjuerna varierade mellan olika dagar och tider på dygnet. Intervjuerna planerades i samförstånd med respondenterna, vi anpassade oss efter respondenternas behov. På grund av respondenternas skilda behov genomfördes intervjuerna olika veckodagar och olika tidpunkter. Längden på intervjuerna varierade mellan 45 minuter upp till en timme. Variationen berodde på hur mycket förkunskaper respondenterna besatt samt hur mycket de utvecklade svaren. Det var viktigt för respondenterna att intervjuerna inte tog för mycket tid på grund av att branschen var i högsäsong och de hade fullt upp. Med hänsyn till det utformades intervjuerna så att tillräcklig information kunde samlas in under en timme.

Respondenterna fick i god tid innan samtalet ta del av en intervjuguide se Bilaga - 1 Intervjuguide, för att på så sätt eventuellt ta reda på svar eller ställa frågor om oklarheter. Intervjufrågorna var uppdelade i tre teman bestående av Inledande frågor, Finansiella begrepp och Siffror. Inledande frågor bestod av

25

frågor om företaget, vilka som är inblandade i ekonomistyrning och så vidare. Finansiella begrepp var frågor angående teorin och hur den används. Till sist så hade vi avsnittet siffror där frågor om företagets kundkreditdagar och liknande ställdes för att kunna göra de uträkningar vi planerat.

Frågorna som respondenterna fick var direkt kopplade till och utformade utifrån den teori vi valt att använda. För att intervjun skulle få en naturlig gång så skapades en logisk ordningsföljd. Intervjuerna började med kontrollfrågor för att övergå till ansvarsområden, rörelsekapitalet, teorier om rörelsekapitalet, prestationsmått och avslutningsvis företagets faktiska siffror.

3.2.2. Bekvämlighetsurval av företag

Urvalet som har gjorts är ett bekvämlighetsurval. Beslutet är taget på grund av arbetets omfattning och tidsram. Med de förutsättningarna i åtanke är ett bekvämlighetsurval det bästa alternativet för studien. Genom att göra ett bekvämlighetsurval så underlättades insamlingen av empiri och antalet svar som eftersöktes gick att få tag på inom en rimlig tidsram. Viktigt att poängtera är att ett bekvämlighetsurval nödvändigtvis inte försämrar en kvalitativ studie. Som Bryman och Bell (2014) förklarar så spelar inte representativitet så stor roll i en kvalitativ studie eftersom intervjuerna är ingående och “på djupet”. Bekvämlighetsurvalet i denna studie innebär att datainsamlingen har gjorts i en en bransch som vi väl känner till och med en del företag som vi redan har kontakt med.

Totalt intervjuades tio personer för att kunna ha en rimlig storlek på respondenter i förhållande till arbetet och trovärdighet. Deras gemensamma nämnare var att de alla besatt ett större ekonomiskt ansvar och kunskap högt upp i hierarkin, antingen som chief financial officier (har fortsättningsvis benämnts CFO) eller som verkställande direktör (har fortsättningsvis benämnts VD). Det ekonomiska ansvaret skiljde sig åt mellan VD och CFO. CFO:n ansvarade för ekonomin som berörde den dagliga verksamheten och VD:n för de större övergripande ekonomiska besluten. Skälet till att CFO eller VD intervjuades berodde till stor del på vem företagen tyckte var mest lämpad, men också vem som hade tid. Utöver detta var alla respondenter verksamma inom samma bransch, partihandel i byggbranschen. Urvalet i samma bransch beror delvis på forskning som Knight (2015) presenterat. Där framgår det att förvaltning och utnyttjande av eget kapital skiljer sig från företag till företag och framför allt bransch till bransch. Därför har den här studien intervjuat liknande bolag i samma bransch.

26

3.3. Transkribering och kodnings som analysmetod

Mängden data och hur den ska tolkas och analyseras är något av det svåraste med kvalitativa undersökningar. Det beror på stora mängder information där det ofta blir information över som inte används. Jobbet att bearbeta data ska däremot inte avskräcka från att genomföra en korrekt analys (Bryman & Bell 2014). För att minimera det problemet i denna studie så har våra frågeställningar varit väl genomarbetade och utformade på bästa sätt. Däremot ska detta inte hindra respondenterna från att ge relevant information utan endast begränsa mängden irrelevant information.

För tolkandet av data har transkribering och kodning använts. Transkribering och kodning möjliggjordes eftersom intervjuerna spelades in med hjälp av mobiler. Inspelning görs i princip som standard vid kvalitativa intervjuer och medför att empirin senare kan transkriberas samt kodas. Kodning är en av de mest använda metoderna för kvalitativa analyser (Bryman & Bell 2014). Det finns ett antal tekniker och grundregler för kodning. I denna uppsats så görs den enligt Bryman och Bells (2014) steg som börjar med noggrann bearbetning av informationen, för att sedan bearbeta själva koderna noggrant. Kritik mot kodning framkommer bl.a. genom Coffey och Atkinson (1996) som anser att kodningen förlorar en väsentlig del av vad människor säger, detta i och med att det fragmenteras. Tack vare att använda de ovan nämnda stegen så minskades denna risk. Kodningen utfördes dessutom av samma personer som ställt frågorna och mottagit svaren. Intervjuguidens utformning och dess teman är anpassad för att underlätta kodningen. Genom att dela in frågor i teman underlättade vi kodningen och transkriberingen se Bilaga 1 - Intervjuguide.

Kodningen baserades på de teman som vi framtagit för intervjuerna. De teman som fanns inför intervjuerna baserads på den framtagna teorin för studien. Genom att följa samma ordningsföljd i teori, intervjuerna, empiri och analys kunde vi koda transkriberingen och välja ut de svar som vi ansåg vara mest relevanta för studien.

3.3.1. Respondenternas anonymitet

Företagens namn har inte nämnts. Någon information som gör det möjligt att lista ut vilka företag som har intervjuats har heller inte delgetts, till exempel ålder. Detta görs eftersom att det var en förutsättning för majoriteten företag för att de skulle ställa upp på intervju. Företagen är från samma bransch och

27

att inte vara anonym skulle kunna skapa konkurrensfördelar bland andra. Vid eventuellt behov att specificera ett företag eller för att gruppera företag har företagen benämnts efter tabellen Tabell 1 intervjuade företag, till exempel företag 3. Tabellen är skapad för att det vid behov ska kunna ge läsaren förståelse vid kategoriseringar eller beskrivningar av företag, till exempel om en slutsats angående alla ägarledda företag görs.

3.4. Kriterier för bedömning av kvalitén för studien

Lincoln och Guba (1985) samt Guba och Lincoln (1994) har insett problemet med att använda reliabilitet och validitet i kvalitativa undersökningar och har därför tagit fram och formulerat alternativ till detta. De kriterier som de rekommenderar är trovärdighet och äkthet. De skall vara bättre anpassande för kvalitativa undersökningar. Lincoln och Guba (1985) samt Guba och Lincoln (1994) riktar negativa kritik till användningen av reliabilitet och validitet vid kvalitativa undersökningar beror på att det i kvalitativa undersökningar finns flera rätta svar och bilder av verkligheten. Med följande kriterier i åtanke har vi formulerat och gjort våra val i den här studien.

3.4.1. Studiens trovärdighet

Lincoln och Guba (1985) samt Guba och Lincoln (1994) har utformat trovärdighetskriterier så att det finns en motsvarighet till varje kriterium i den kvantitativa forskningen. Trovärdighetskriteriet består av fyra delar som tillsammans skapar helhetsbilden. De fyra delarna är tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering eller bekräftelse.

Tillförlitlighet bygger på att det finns flera olika sätt att se verkligheten. För att få tillförlighet i resultatet krävs därför att undersökningen har följt de regler som finns samt att de intervjuade/ observerade personerna fått bekräfta att återgivningen är korrekt (Bryman & Bell 2014). För att stärka tillförlitligheten i studien så har vi låtit respondenterna gå igenom transkriberingen samt kodningen och bedömt om vi har uppfattat svaren rätt.

Överförbarhet handlar om hur vida resultatet är riktigt vid en liknande situation eller vid ett senare tillfälle (Lincoln & Guba 1985). Detta är intressant i den kvalitativa forskningen då svar och resultat tenderar att bli unika för situationen och tillfället då dessa forskningar går mer på djupet snarare än på bredden (Bryman & Bell 2014). Vid överenskommelse med respondenterna utlovades anonymitet då information som uppges kan vara känsligt ur ett

28

konkurrensperspektiv. Det skadar den eventuella överförbarheten men var nödvändigt för att studien ska kunna utföras.

Med pålitligheten vill Lincoln och Guba (1985) samt Guba och Lincoln (1994) skapa ett kriterium som stärker att undersökningen är gjort på ett bra sätt och att det går att lita på och använda resultatet. Detta görs genom att tydlig beskriva studiens process med alla dess delar samt de val som har gjorts. Sedan skall valen samt metoden gärna bedömas från en utomstående till exempel en kollega (Lincoln & Guba 1985; Guba & Lincoln 1994). Med tanke på arbetets utformning och process så granskas arbetet löpande av en oberoende handledare och andra studenter vid seminarium. Därför görs bedömningen att pålitligheten blir tillräcklig

Det är viktigt att forskaren inser sin subjektivitet i samband med intervjuerna. För att öka trovärdigheten ska forskarna försöka säkerställa att de har agerat i god tro (Bryman & Bell 2014). Vi har försökt att vara så objektiva som möjligt genom att vi medvetet har motarbetat våra personliga värderingar. För att säkerställa vår objektivitet skickades transkriberingen till respondenterna så de kunde bedöma om svaren tolkats på rätt sätt. Det ska dock nämnas att mer kunde gjorts gällande objektiviteten men att detta blev åsidosatt på grund av arbetets tidsram.

3.4.2. Studiens äkthet

Lincoln och Guba (1985) samt Guba och Lincoln (1994) har utöver ovan nämnda kriterier, skapat fem kriterier för äkthet. Som Bryman och Bell (2014) skriver så är dessa något mer generella och ställda som frågeställningar till forskningen angående forskningspolitiken och dess konsekvenser i allmänhet. Det finns fem kriterier, rättvis bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet och taktisk autenticitet. Vi anser att rättvis bild är den mest relevanta kriteriet för studien. Rättvis bild handlar om att studien ska visa den korrekta bilden av de intervjuade personerna och deras kollegor samt bransch (Bryman & Bell 2014). Studien omfattar flera bolag med olika mognad och positionering i branschen. Bolagen har också olika struktur, organisation och storlek. Genom dessa faktorer och med ett urval av tio företag anser vi att studien en rättvis och klar bild av den aktuella branschen.

29

4. Empiri och resultat

I empiriavsnittet så presenteras data som framkommit i de utförda intervjuerna. Empiridelen omfattar alla de områden vi har presenterat i teorin. Avsnittet börjar med att presentera grundläggande data för att skapa en förståelse om förutsättningar och situationen för företagen. Därefter redovisas empirin gällande de finansiella begreppen, ekonomiska teorier och prestationsmått. I det här avsnitt benämns företag bolag i stället, det görs för att få en tydligare skillnad mellan vad enskilda personer sagt och vad som är generellt.

4.1. Tabell över intervjuade företag

Intervju-företag

Intervju- person

Omsättning Vinst-marginal

CCC ROA Ägartyp

Företag 1 CFO 250’ + +7% 21 0% Börsnoterat

Företag 2 CFO 250’ +* +5%* -20 5%** Koncernbolag

Företag 3 CFO 250’ + +1% 0 1% Ägarlett

Företag 4 VD 100’ - 250’ +11% 0 13% Koncernbolag

Företag 5 VD 100’ - 250’ +6% 203 8% Koncernbolag

Företag 6 VD 100’ - 250’ +6% 181 7% Ägarlett

Företag 7 CFO 50’ - 100’ +18% *** 5% Börsnoterat

Företag 8 CFO 50’ - 100’ +4% 120 6% Ägarlett

Företag 9 VD 50’ - 100’ -2% -15 0% Ägarlett

Företag 10 VD 40’ - 50’ +8% 34 18% Ägarlett

* Siffran visar bolaget vinst. Vi intervjuade en enskild butik i bolaget vars siffror låg under sekretess. ** Siffran visar bolaget ROA. Vi intervjuade en enskild butik i bolaget vars siffror låg under sekretess. *** CCC blir alldeles för missvisande för att skriva ut p.g.a. företagets affärsidé.

Tabell 1 intervjuade företag

30

Tabell 1 ovan är gjord med följande utgångspunkter:

• Bolagen är placerade i storleksordning baserat på omsättning, företag 1 är störst och företag 10 är minst.

• Omsättning fyra klasser. 40-50 miljoner 50-100 miljoner, 100-250 miljoner, 250 miljoner +.

• Vinstmarginalen är avrundad till närmaste procentenhet.

• ROA är avrundad till närmaste procentenhet.

• Alla siffror utom de till CCC är tagna från alla bolag (2017) och visar senaste årsbokslut.

4.2. Grundläggande data för ökad förståelse av empirin

Datainsamlingen gjordes i form av semistrukturerade intervjuer per telefon med 10 bolag i bygg / partihandelsbranschen. Majoriteten av bolagen hade en omsättning på ca 100 miljoner och en medelålder på ca 30 år. Bolagens omsättning hade ett spann mellan 40 miljoner till miljardklassen. Åldern på bolagen varierade mellan 5 år till bolag som har bedrivit verksamhet i över 100 år. Trots stora skillnader i ålder och erfarenhet så var svaren slående lika. Bolagen pratar mycket om vikten av relationer i branschen, att utan bra relationer kan man inte göra affärer: “Relationen är väldigt viktig, den kommer högst sen kommer service och på tredjeplats pris. Relationen bygger på ett förtroende att de kan lita på mig som leverantör” - VD Företag 51. Uppfattningen bland bolagen är att relationen hålls väldigt högt i branschen oavsett storlek och ålder på bolaget: “Kundrelationer är vår starkaste tillgång. Vår affärsidé bygger på goda relationer, det är en relationsbransch byggbranschen” – CFO Företag 12.

Branschen har också visat sig vara kapitalstark. Bolagen uppvisar en stark likviditet, god omsättning och soliditet. Många av personerna som intervjuades pratar om vikten av att ha en egenfinansierad verksamhet och att ha låga eller inga långfristiga skulder. Trots de fördelar som kan finnas med lånat kapital så menar respondenterna att fördelarna inte överväger nackdelarna från ur deras synvinkel: “Har vi pengarna kommer vi finansiera ur egen ficka, generellt vill man inte sitta med skulder” - VD Företag 43. Respondenterna upplevde att 1 VD Företag 5, intervju den 21 april 2017 2 CFO Företag 1, intervju den 31 mars 2017 3 VD Företag 4, intervju den 21 april 2017

31

fördelarna med lånat kapital och avdragsmöjligheterna var till bolag med större ekonomisk kunskap: “Avdragsgill ränta på lånat kapital är finlir i vår värld” - VD Företag 64. Vissa bolag kan se fördelar med att ha långfristiga skulder men att andra faktorer spelar stor roll. VD:n på Företag 95 säger:

“Bankerna är med dig när det går bra men inte när det går dåligt. Det är hotfullt för aktieägare i ett mindre bolag. Strävan är att vara oberoende. Trade Off har sina fördelar och fördelaktig ränta. Hävstångsmässigt kan det finnas en vinning, men för oss som inte binder rörelsekapital så är vi nöjda med vår modell”.

Vidare utvecklar en annan VD från Företag 56: “Det kanske finns fördelar med att ha lån, men den som är satt i skuld är icke fri. Vi värdesätter tryggheten och känslan av att kunna sova gott om natten med bra finansiell styrka”.

Kunskapen i branschen bygger mycket på erfarenhet och förnuft. Respondenterna var ofta tvekande när det handlade om de teoretiska termerna som användes i intervjuerna. Men efter en kortare förklaring om termernas praktiska innebörd så insåg respondenterna att de ofta utnyttjade liknande metoder i sin verksamhet. Däremot fanns det en uppfattning om att teoretiska modeller var svårimplementerat i branschen: “Välutbildade människor har väldigt svårt för vår företagsmodell” - CFO Företag 17.

4.3. Företagens kontroll på rörelsekapitalet

Ett av de mindre bolagen har hela sin ekonomi outsourcad och låter VD endast ta de operativa besluten. Även ett annat bolagen använder sig av outsourcing men endast gällande vissa delar av ekonomin, bland annat factoring. Generellt sett gäller strategin att de operativa besluten, så som större investeringar eller viktiga beslut inför framtiden relaterade till rörelsekapitalet beslutas högst upp i hierarkin i styrelsen. Ansvarsfördelningen är uppdelad så att en CFO sköter den dagliga verksamheten medan VD fattar de större besluten.

Enkelt sagt innebär detta att de flesta bolagen låter en mindre enhet ha koll på rörelsekapitalet, medan någon högre upp i hierarkin fattar besluten och styr 4 VD Företag 6, intervju 25 april 2017 5 VD Företag 9, intervju 31 mars 2017 6 VD Företag 5, intervju 21 april 2017 7 CFO Företag 1, intervju 31 mars 2017

32

rörelsekapitalet. Två bolag följer inte detta mönster utan har gett hela ansvaret och det sista ordet till en CFO eller liknande. Företag 1 är ytterligare ett bolag som skiljer sig genom att endast ha som mål med rörelsekapitalet att det ska finnas tillräckligt med likvida medel för att verksamheten ska kunna fokuserat på annat. “Rörelsekapitalet styrs inte direkt utan bolaget vill vara så kapitalstark så att verksamheten kan fokusera på att fungera effektivt, utan att tänka på likviditeten” – CFO Företag 18.

De små bolagen, sett till omsättning och eget kapital, är mer noggranna med styrningen. Vissa tar till exempel upp och visar likviditetsanalyser. “Vi styr rörelsekapitalet utifrån vår likviditetsanalys. Vi säljer till många stora kunder och sitter därför i deras klor” – CFO Företag 89. Det gör att det är viktigt för de bolagen att få reda på hur mycket likvida medel som behövs för varje månad. Likviditeten är speciellt för de flesta bolagen eftersom de har långa ledtider till följd av import från utlandet. Att de sitter i klorna på de större bolagen och att de i många fall har långa ledtider gör däremot inte att de slutar jobba med att effektivisera rörelsekapitalet, vilket vi går in på senare. Likviditeten är något som alla bolag pratar om och lägger vikt på. VD på Företag 910 betonar vikten av likviditet genom att säga: “Det räcker inte med att vara lönsam, man måste ha likvida medel. Det finns gott om exempel på lönsamma bolag som gått i konkurs för att de inte fått fram pengar i tid”.

4.4. Användandet av controller i företag

Det kan utläsas av tabellen ovan (4.1.1.) att de flesta som blivit intervjuade har en position högt upp i hierarkin varav vissa är verkställande direktörer medan andra är någon form av CFO. Av bolagen som har blivit intervjuade är det endast tre bolag som haft en anställd med rollen controller. Det är Företag 2, 7, och 9. Företag 9:s VD11 förklarar: “Det finns en controller, controllern behövs för att säkerställa lönsamheten. Controllern har bland annat hand om uppföljning av projekt, affärsområden som växer samt på kostnader”. De områdena CFO:n beskriver ses som mycket väsentliga för företag 9, men också hos de andra företagen 3 och 7. Skulle det misslyckas, till exempel om ett projekt inte skulle gå runt så kan det sätta hela bolaget i fara. Det ska nämnas att Företag 9 skiljer sig lite från de andra tillsammans med Företag 3 och 7, de har en mer tjänsteinriktad affärsidé och tar sig an stora projekt samt

8 CFO Företag 1, intervju 31 mars 2017 9 CFO Företag 8, intervju 20 april 2017 10 VD Företag 9, intervju 31 mars 2017 11 VD Företag 9, intervju 31 mars 2017

33

startar nya när de har resurser nog. Företag 2 har ett antal butiker och använder sig av controllers placerade relativt högt upp i hierarkin som kontrollera ett visst antal butiker. ”Controllers används som bollplank för chefer och budgetansvarig” – CFO företag 2.12

Företag 813 förklarar i stället controller begreppet på ett annat sätt. Det gör CFO:n genom att hävda: “I små bolag har en CFO även en controllers jobb”. Till skillnad från teorin menar han att en controllers roll ingår i CFO:ens jobb. Hans uppfattning är att: “En controller håller koll på de interna resultaten medan CFO fokuserar på det finansiella och extern redovisning”. Men som sagt går de rollerna hand i hand i de mindre bolagen enligt honom. Flera andra bolag är inne på samma linje och menar att controllerns ansvar ligger hos ekonomiansvarig. CFO på Företag 314 beskriver det på samma sätt “Nej det är ingen som har rollen controller, jag skulle gärna vilja ha en sådan dock! Alla de bitarna faller ju på mig i stället”.

CFO på Företag 115 förklarar att controller inte används i partihandeldelen av bolaget, utan i så fall finns det ute i detaljhandeln. Han fortsätter dock med att säga att det inte är alla som använder det. I stället kallar han alla med ekonomiansvar för controller. ”Min och bolagets uppfattning är att alla har som jobb att se till att bidra till bolagets bästa genom att följa upp och kontrollera projekt, kostnader och investeringar” – CFO Företag 116.

4.5. Företagens syn på working capital management (WCM)

Bolagens syn på working capital management var mycket beroende av relationerna de hade till sina kunder. Relationen kom i högsta fokus för bolagen och det är viktigare att behålla en god relation än att tumma på kostnader. Det talas om att branschens karaktär skapar svårigheter för vissa teoretiska tänk. Här finns det en skillnad mellan två av de stora bolagen vi intervjuat. Ena bolaget pratar om en omöjlighet att styra samtliga inköp centralt om man ska jobba decentraliserat mot kund medan det andra bolaget talar om att det finns fördelar med centraliserade inköp då det binder mindre kapital. Samtliga bolag är däremot ense om att man alltid ska ta en kostnad för

12 CFO Företag 2, intervju den 27 april 2017 13 CFO Företag 8, intervju 20 april 2017 14 CFO Företag 3, intervju den 27 april 2017 15 CFO Företag 1, intervju den 31 mars 2017 16 CFO Företag 1, intervju den 31 mars 2017

34

att främja relationer med sina kunder: “Där är vi inte kortsiktiga, utan tar en kostnad idag för att behålla relationen på lång sikt” - CFO Företag 217.

Man pratar också om relationen till sina leverantörer. Relationen går åt båda håll, har man inte goda relationer med sina leverantörer så man kan lita på att varor levereras blir det svårare att behålla relationen med sina kunder: “Stora problemet när man bara kollar på pris är att man inte kollar på vilken kvalité och service man får, du har inte alltid 100 % jämförbara varor och tjänster” - VD Företag 518. Bolagen pratar också om vikten av erfarenhet, och att se saker i flera steg. Det går inte bara att plocka bort en kostnad för det kan minska intäkterna på sikt. När vi frågade om de tar in extern hjälp för att se över kostnader svarade CFO för Företag 119 följande: “Konsulterna hittar inte så mycket. Det finns erfarenheter som spelar roll. Det finns behov som måste tillgodoses som gör att det blir svårt att spara in kostnader.” Samma person utvecklar också följande: “välutbildade människor har ofta svårt att förstå vår affärsmodell.” Bolagen upplever ofta att välutbildade människor tenderar att fokusera på fel saker, saker som inte är särskilt betydande för deras verksamhet: “Vi kallar de siffernissar, de går igenom sina kalkyler och räknar på siffror och pratar teorier men det finns andra faktorer utanför det som också spelar roll” - VD Företag 520.

4.6. Företagens val av kapitalstruktur

Bolagen hade ett generellt tänk som ligger i linje med POT. Majoriteten av bolagen strävade efter att ha en egenfinansierad verksamhet med en checkkredit hos banken som en slags stötdämpare ifall bolagen skulle dras med likviditetsproblem:

“Det finns ju andra typer av verksamheter där affärsidén gå ut på att man ska belåna för att få en hävstång och så vidare. Men i den här branschen som vi är i så ser vi det inte så utan det är en trygghetsgrej att bygga långsiktigt och ha ett rejält bra eget kapital att man kan finansiera det mesta på egen hand”

- VD Företag 1021.

17 CFO Företag 2, intervju den 27 april 2017 18 VD Företag 5, intervju den 21 april 2017 19 CFO Företag 1, intervju den 31 mars 2017 20 VD Företag 5, intervju den 21 april 2017 21 VD Företag 10, intervju den 26 april 2017

35

Bolagens kunskaper bygger ofta på erfarenhet som ledningen har skapat sig längs vägen vilket gör att frågor som ofta kräver större teoretisk kunskap inte prioriteras lika högt.

När respondenterna fick frågan om varför bolagen valde att ha en egenfinansierad filosofi var svaren ofta att branschen funkar på det sättet eller att det finns en viss stolthet och trygghet att vara egenfinansierad: “ Vi har i princip inte haft några långfristiga lån utan bolaget har varit självfinansierade hela tiden. För att vi kan och att det finns lite prestige i det. Checkkredit finns, som vi inte brukar behöva utnyttja” - CFO Företag 322. Många av bolagen ansåg också att det var dyrare med extern finansiering. Factoringkostnader och räntor spelar stor för bolagen, samt att lånade pengar innebär en större risk enligt respondenterna. Som VD för Företag 923 förklarar: “Vill ha intern finansiering, bankerna vill ha betalt och vi har kollat på factoringlösningar, det är som ett SMS-lån för bolag”.

Bolagens soliditet har ett snitt på ca 40 % men skulderna som betungar bolagen är ofta kortfristiga. Däremot kan de kortfristiga skulderna uppgå till stora belopp då långa ledtider i branschen får bolagen att göra stora inköp för att minska ledtider och beställningskostnader. Däremot finns det ett bolag som går mot strömmen och hellre finansierar verksamheten med främmande kapital: “Det är mest fördelaktigt att ha många olika finansieringskällor, obligationslån är en bra finansieringskälla som gör att vi kan ha en långfristig skuldsättning” - CFO Företag 724. Bolagen verkar ha en uppfattning om att omsätta eget kapital är den bästa lösningen för dem: “Det är i så fall en fråga vad vi skulle använda det egna kapitalet till bortsett från att ta ut det till ägarna. Det egna kapitalet är ett billigare kapital än det lånade kapitalet för oss” - VD Företag 625.

4.7. Företagens utnyttjande av de likvida medlen

Samtliga bolag visade upp en god likviditet vilket gör att de har möjlighet att få fram likvida medel i samband med sina inköp. Uppfattningen kring om bolagen var drabbade av financial slack var ganska delad. Generellt så ansåg bolagen ha ganska bra koll på kostnader som berör likviditeten: “Nej jag tror inte vi är bekväma med likviditeten, vi har väldigt fokus på att inte göra någonting i onödan eller att man missar att göra saker för att man är bekväm

22 CFO Företag 3, intervju den 27 april 2017 23 VD Företag 9, intervju den 31 mars 2017 24 CFO Företag 7, intervju den 25 april 2017 25 VD Företag 6, intervju den 25 april 2017

36

eller så” - VD Företag 1026. Andra bolag höll med om att det fanns tendenser till financial slack: “Har man pengar på banken så vill de att pengarna ska sysselsättas och då kan det bli att man stressar in i en affär som inte håller de ekonomiska måtten som man borde ha” - CFO Företag 727.

Man talar mycket om att man ofta ser över de kostnader som berör den dagliga driften i form av transportavtal, telefoni och annat: “Avtal ses över kontinuerligt. Förhandlar med telefoni, frakt, olika banker, en krona sparat på kostnadssidan är alltid en krona” - CFO Företag 828. Dock fanns det bolag som erkände att man kunde bli bättre på att se över kostnader: “Och ja man kan nog säga att vi har blivit bekväma om man ser till att vi inte omförhandlar avtal och så vidare. Bankförhandling har vi som exempel inte gjort på fem år” - VD Företag 629. Trygghetstänket finns även här, bolagen hade ofta en uppfattning om att investera likviditet i räntebärande papper bara skapar osäkerhet: ”Det går att investera i räntebärande papper med mera men vi har så pass goda pengar så vi anser att det inte behövs. vi lever ett tryggt liv” - VD Företag 530.

Åsikterna var splittrade hos bolagen rörande överlikviditeten. Många bolag ansåg att det var bättre att låta pengarna ligga tills att de behövdes medan andra ansåg att det var bättre att omsätta pengarna i projekt: “Vi vill omsätta de pengarna som finns i möjligaste mån” - VD Företag 431. Andra bolag värdesatte mer möjligheten att ha en god likviditet för att kunna investera i projekt när tillfälle ges eventuellt betala fakturor på kortare tid för att på så sätt få en kassarabatt: “Vi gör investeringar, till exempel en nylansering där vi kunde göra en kontantinsats vilket sparade oss 2,5 % i kassarabatt” - VD Företag 532.

4.8. Financial bootstraping metoder i företagen

Återigen var inte begreppet Financial Bootstrapping i sig speciellt välkänt bland bolagen. Ett bolag kände igen begreppet men förklarade snabbt att “Den teorin använder vi oss inte av” - CFO Företag 733. När begreppet förklarades, så var det fler bolag som tog ställning till det. Företagen 1 och 9

26 VD Företag 10, intervju den 26 april 2017 27 CFO Företag 7, intervju den 25 april 2017 28 CFO Företag 8, intervju den 20 april 2017 29 VD Företag 6, intervju den 25 april 2017 30 VD Företag 5, intervju den 21 april 2017 31 VD Företag 4, intervju den 21 april 2017 32 VD Företag 5, intervju den 21 april 2017 33 CFO Företag 7, intervju den 25 april 2017

37

var inne på samma bana, det var ingenting de använde. CFO på företag 234 hänvisade dock till att de blev påverkade uppifrån: “Går det bra för koncernen vill de att man ska köpa inventarier och liknande, medan om det går dåligt så vill de att man ska hyra samma varor, det går i cykler”.

CFO på Företag 835 förklarar att det är väldigt noggranna med vad deras likvidamedel går till “Familjeägda bolag ser på pengar annorlunda. Vi gör det utan att tänka på det (bootstapping), köper begagnat i stället för nytt och så vidare. Säljer saker som inte används för att använda pengarna till bättre ändamål och så vidare”. Flera av bolagen känner igen sig i det och menar på att det är självklart att leta efter den bästa affären och att det absolut kollas på begagnade varor.

VD på Företag 1036 framhäver ett liknande tankesätt “Vissa saker köper vi nytt men begagnatköp förekommer också, vi har köpt ett par år gamla truckar till exempel. I dagsläget leasar vi också en del med tanke på de låga räntorna”. Att bolagenen överlag har goda likvida medel kommer upp återigen när vi diskuterar detta begrepp, likaså att det görs lönsamhetskalkyler på nytt ställt mot begagnat.

Gemensamt för de flesta är att de har företagsbilar på leasing, detta har de enligt dem själva eftersom det tillåter att dra av 50 % av momsen på hyran. De flesta bolagen nämner också att de annars föredrar att betala kontant om de kan. Ett bra exempel på det är VD på Företag 537 som säger “Den som är satt i skuld är inte fri”.

4.9. Företagens lagerstyrning

Bolagens lagerstyrning skiljer sig ganska mycket, det beror framförallt att bolagen har olika positioner i förädlingskedjan. Vissa bolag är storkunder medan andra är mer småskaliga leverantörer. Storleksförhållande ger också bolagen olika förutsättningar och ansträngningar i lagerstyrningen. De mindre leverantörerna är väldigt beroende av storkunderna då kundrelationerna är avgörande för bolagets fortlevnad: “En kund kan stå för 30 % av vår omsättning, men vår försäljning kanske bara utgör 1-2% av deras” - CFO Företag 838. Det märks också på bolagens CCC, de mindre bolagen har inte

34 CFO Företag 2, intervju den 27 april 2017 35 CFO Företag 8, intervju den 20 april 2017 36 VD Företag 10, intervju den 26 april 2017 37 VD Företag 5, intervju den 21 april 2017 38 CFO Företag 8, intervju den 20 april 2017

38

samma möjlighet att styra sina kundfordringar utan får nöja sig med de betalningsvillkor som finns.

Bolagen pratar om vikten av tillgänglighet mot kund. Det är en viktig faktor när det kommer att behålla en servicegrad mot kund vilket stärker relationer: “Lagret är väl egentligen det enda som försvarar vår rätt att finnas på marknaden” - VD Företag 639. Lagervärdena kan därför vara höga och binda mycket kapital men som CFO:n på företag 140 säger: “Det binder mer kapital ja, men funkar inte att styra allt centralt för relation är viktigt. Vissa produkter måste alltid finnas, som “mjölk” tillexempel kan inte ta slut.”

Bolagen har också ofta väldigt långa ledtider och korta kredittider för sina omsättningstillgångar. Det leder till att bolagen gärna samlar sina inköp så att beställningar bara görs några gånger om året: “Tar nästan två månader på sjön. Packning i Sverige drar ut ännu mer på tiden. + x antal veckor i lager” - CFO Företag 841. Som beställningsunderlag så skiljer sig teknikerna lite. Vissa använder sig av Wilson formeln där optimal orderkvantitet kan beräknas eller en modifierad version av Wilson formeln. Andra går på försäljningsstatistik och räknar ut medelvärden. De stora beställningarna sätter stor press på bolagens likviditet. Korta kredittider till sina leverantörer och långa kredittider till sina kunder gör att bolagen ofta ligger ute med mycket likvida medel: “Under 6-7månader på hösten har vi ju till exempel väldigt bra likviditet som vi inte gör någonting med. Men vi behöver ju utrymmet till våren igen i många fall.” - VD Företag 642.

Långa ledtider leder också till att bolagen har ganska stora överlager, eller säkerhetslager som de själv benämner det: ”Det tar ungefär 6 månader från beställning till leverans. Det kan ske saker på vägen. Vi har ett säkerhetslager på ungefär 3 - 5 månader” - VD Företag 543.

4.10. Cash conversion cycle (CCC) i företagen

Inget av bolagen känner igen begreppet CCC, däremot så tänker de flesta i liknande banor och försöker jobba med att korta tiden så gott det går. Bolagen har dessvärre vissa svårigheter med sina kunder. CFO på Företag 8 beskriver problemet väl: “Vi har många stora kunder, en kund kan stå för 30% av vår omsättning. Det gör att vi är beroende av de, men de är inte lika beroende av 39 VD Företag 6, intervju den 25 april 2017 40 CFO Företag 1, intervju den 31 mars 2017 41 CFO Företag 8, intervju den 20 april 2017 42 VD Företag 6, intervju den 25 april 2017 43 VD Företag 5, intervju den 21 april 2017

39

oss. Det beror på att det vi säljer till de kanske bara uppgår till 1-2% av deras omsättning”. Problemet märks ganska tydligt och

som en annan beskriver det “vi sitter i klorna hos de stora kedjorna”. Kundkreditdagar är därför något som vi ser att de flesta har väldigt långa betalningstider på, de flesta ligger runt 90 men vissa har så högt som 120 dagar.

Två stycken bolag, Företag 2 och 9 har däremot kunnat förhandla till sig bra villkor och får betalt av kunderna innan de tvingas betala leverantörerna. Företag 2 har lyckats med detta genom att ha egna butiker i byggbranschen medan Företag 9 som vi nämnt tidigare jobbar lite mer mot projekt. Två stycken företag, nummer 3 och 4 har inte märkt av eller tänker på detta nämnvärt. Som VD på Företag 444 säger “Styr ej. Kör standard på 30 dagar, ingen vits till något annat”, CFO på Företag 345 svarade liknande “Vi har 30 dagar både på både ut och inbetalningar.

Lagertiden varierar ganska mycket bland de tillfrågade. Företag 3, 7 och 9 är som vi nämnt tidigare lite mer tjänsteinriktad och använder sig inte av lager på samma sätt. Företag 4 är de som överlägset styr detta bäst då de lyckas använda sig av Just-In-Time principen under hela året och på så sätt lagerför väldigt få produkter. “Vi får in produkten samma dag som vi förbättrar den och levererar den till kund. Vi jobbar bara mot beställningar med en leveranstid på ungefär en arbetsvecka” – VD Företag 446. De övriga sju bolagen har stora lager med förhållandevis låg lageromsättningshastighet.

44 VD Företag 4, intervju den 21 april 2017 45 CFO Företag 3, intervju den 27 april 2017 46 VD Företag 4, intervju den 21 april 2017

Intervju-företag

CCC Lag. + Kun. - Lev.

Företag 1 21 36 + 35 - 50 = 21

Företag 2 -20 46 + 24 - 90 = -20

Företag 3 0 0 + 30 - 30 = 0

Företag 4 0 0 + 30 - 30 = 0

Företag 5 203 200 + 45 - 42 = 203

Företag 6 181 160 + 48 - 27 = 181

Företag 7 *** ***

Företag 8 120 90 + 60 - 30 = 120

Företag 9 -15 0 + 30 - 45 = -15

Företag 10 34 34 + 60 - 60 =

Tabell 2 är gjord enligt tabell i 4.1.1. med tillägget formeln för uträkningen av CCC. *** CCC blir alldeles för missvisande för att skriva ut p.g.a. företagets affärsidé.

40

Storleken på lagret beror mycket på deras leverantörers långa ledtider och transporter från andra sidan världen. VD på Företag 647 går så långt som att säga att “vi är en grossist som egentligen inte tillför varorna speciellt mycket teknik utan vår funktion är att finnas här på marknaden och ha grejerna att leverera när marknaden behöver dem”. Det innebär i praktiken att deras lager är deras affärsidé. Företag 5 har den lägsta lageromsättningshastigheten, men jobbar med ett väldigt stort lager. De har också som en tanke att försöka flytta ut lagret ut i kundens butik. Det löser de genom att köra kampanjer med långa kredittider och returrätter. Som VD på Företag 548 säger “Det är bättre att produkterna ligger ute i butik i stället för vårt lager, där har de en chans att säljas”.

Långa ledtider på produkterna samtidigt som långa transporttider gör att bolagen måste jobba hårt för att få till bra leverantörskrediter. Enligt asiatisk tradition skickas fakturan när produkterna är lastade på fartyget i hamnen. Det innebär att om det är 30 dagars fakturatid så kommer fakturan vara betald medan produkterna fortfarande är en månad bort. Tack vare långsiktiga och långa relationer hade visat lyckats förhandla sig till att kunna få betala ungefär när varan kommer till Sverige. Företag 6 hade förhandlat sig till olika antal kreditdagar beroende på vilken period på året det var. Alltså hade de längre tid på sig att betala under de perioder det var sämre kassaflöde i bolaget. De som handlade med bolag i Sverige hade bättre möjligheter till att förhandla sig längre antal kreditdagar.

4.11. Prestationsmått som företagen använder

Bolagens prestationsmått skiljer sig en hel del. Prestationsmått som förekommer är: rörelsekapital i förhållande, täckningsgrader för både projekt, produkter och investeringar, budget, benchmarking, tillväxt, resultat och avkastningskrav samt ROA. Gemensamt för alla bolagen är att de alla strävar efter att vara bättre än föregående år och ständigt se till att utvecklas. Det 47 VD Företag 6, intervju den 25 april 2017 48 VD Företag 5, intervju den 21 april 2017

Intervju-företag

F. 1 F. 2 F. 3 F. 4 F. 5 F. 6 F. 7 F. 8 F. 9 F.10

ROA 0% 5%** 1% 13% 8% 7% 5% 6% 0% 18% Tabell 3 är gjord enligt tabell i 4.1.1. med tillägget formeln för uträkningen av CCC. ** Siffran visar bolaget ROA. Vi intervjuade en enskild butik i bolaget vars siffror låg under sekretess.

41

märks ganska tydligt vilken typ av ägandeform bolaget har när prestationsmått kommer på tal. De ägarledda bolagen ger intryck av att ha det friare, vilket inte är så konstigt. Ett exempel är, “Styrelsen har ett uttalat mål på tillväxt och resultat där avkastningskravet ligger på 5%, det resultatet nås dessvärre sällan” – CFO Företag 849. Långsiktiga mål är något som betonas hos de flesta bolagen och då diskuteras avkastningskrav och tillväxt. Ett av de koncernägda bolagen – CFO på Företag 250 förklara målen genom “Vi har en affärsplan men vi ägs av en stor koncern så målen kommer från dem, de kan variera väldigt mycket både upp och ner”.

49 CFO Företag 8, intervju den 20 april 2017 50 CFO Företag 2, intervju den 27 april 2017

42

5. Analys

Analysavsnittet innehåller en tolkning av empirin som presenteras tillsammans med teori från tidigare forskning. I samband med tolkningen förs också en diskussion där likheter och olikheter diskuteras. Områden som tas upp är bolagens syn kring rörelsekapitalet, prestationsmått och kapitalstruktur.

_____________________________________________________________

5.1. Bolagens syn på och kring rörelsekapitalet

Bolagen är starkt styrda av de förhållanden som finns i branschen. Styrandet av kundfordringar och leverantörsskulder är väldigt svårt för många av bolagen då de är väldigt beroende av sina kunder och leverantörer. Bolagen har en god uppfattning om vad rörelsekapitalet används till. Tittar man på till exempel lager, kundfordringar och leverantörsskulder så är det stora ekonomiska poster för majoriteten av de intervjuade företagen. Lagret är den post som företagen binder mest kapital i, men också den de jobbar mest med. I vissa fall är till och med lagret anledningen till att företagen finns. Branschen är kapitalstark och likvid. Att ha stora likvida medel har visat sig vara väldigt väsentligt, och har stor betydelse för hur företagen tänker och agerar. Majoriteten av de intervjuade företagen har i princip inga långfristiga skulder vilket innebär att de är egenfinansierade. Efter intervjuerna inser vi att det finns väldigt många faktorer att ta hänsyn till i branschen som kan försvåra det teoretiska tänket kring ekonomi.

Ett bolag förklarar att välutbildade människor har väldigt svårt att förstå hur det funkar i branschen. Vi tror att det stämmer. Bolaget måste ha varor på lager även om det kostar mycket och binder kapital. Har de inte varor på lager kommer de inte sälja alls. Det ligger i linje med vad Long et al. (1993) samt Deloof och Jegers (1996), höga lagervärden och långa kredittider till kund minskar risken för att tillgångar tar slut samt att det kan stimulera försäljning. En nackdel med att ge långa kredittider och ha höga lagervärden är att det binder kapital (Deloof 2003). ”Det är viktigare att få försäljning och relationer med kunder än att ha en teoretiskt effektiv lagerstyrning och styrning av rörelsekapital” betonar respondenterna.

Tre av bolagen vi intervjuat använder sig av en controller, dock så tenderade de till att vara mer av en accounting controller. Deras uppgift är mer att hålla koll på redovisning och få fram siffror som resten av verksamheten kan förhålla sig till. Däremot var det inget av de intervjuade bolagen som

43

tillämpade en renodlad business controller, utan det ansvaret var mer uppdelat mellan VD och CFO. Enligt grundläggande WCM så är det viktigt att de individer som är involverade i styrningen har koll på vilka uppgifter och ansvarsområden de har (Greve & Kraus 2013). Klara ansvarsområden kan antas minimera risker för oklarheter och dubbelarbete. Här kan vi se en utvecklingsmöjlighet för branschen. De flesta av respondenterna erkände att de inte hade så bra koll på allting som berör rörelsekapitalet. VD ansvarar för mer eller mindre hela verksamheten samtidigt som CFO:n har andra stora ansvarsområden inom ekonomi. Rörelsekapitalet blir därför inte riktigt prioriterat i bolagen, vilket leder till att rörelsekapitalet antagligen är mer ineffektivt än vad det behöver vara. Det är något som enligt Aktas et al. (2015) leder till att bolagen presterar sämre. En controller skulle kunna effektivisera bolagen då det är en roll som enligt teorin är väldigt viktig i styrandet av rörelsekapital (Greve & Kraus 2013).

5.2. Bolagens prestationsmått och uppföljningen av dem

Ett bra sätt att utvärdera ett bolags prestationer är att använda sig av olika typer av prestationsmått, ett exempel på detta är CCC som Deloof (2003) föreskriver. Gallo (2016) och Knight (2015) framhäver också vikten och fördelarna av att använda olika typer av mått, i deras fall ROA, ROE och ROI som visar avkastning på tillgångar, eget kapital och/ eller investeringar. Det används generellt sätt få prestationsmått i branschen. ROA är ett användbart mått enligt Gallo (2016) och Knight (2015) och kan säkert vara tillämplig i den här branschen eftersom bolagen har stora tillgångar. ROA visar räntabilitet på bolagets tillgångar och kan därför visa hur effektiva bolagen är i relationer till sina tillgångar. Respondenterna föredrar att ha egenfinansierade verksamheter med stora tillgångar på grund av långa ledtider och dåliga kreditförhållanden från leverantörer vilket drar ner deras ROA. Sedan jobbar de efter andra prestationsmått som tillexempel täckningsgrad eller jämförelse mot föregående år. När resultatet tolkas kan vi kan tydligt se att de mindre bolagen har en bättre ROA än de stora äldre bolagen. Walker och Petty (1978) skriver att finansiella förutsättningar skiljer sig i stora och små bolag. Vi kan se att de mindre bolagen har mindre tillgångar vilket underlättar för att få ett högre ROA. Prestationsmåttet ROA blir inte tillämpligt så som Gallo (2016) och Knight (2015) presenterar det eftersom bolagen tenderar till att vilja behålla en stor del kapitalet för framtiden. Det leder till att de äldre bolagen har stora tillgångar vilket gör att vinsten blir förhållandevis liten i relation till deras tillgångar.

44

Enligt Peet et al. (2008) och Yazdanfar och Öhman (2013) med flera ska CCC vara ett bra mått på hur effektiva bolagen är på att styra sitt rörelsekapital. Bolag ska jobba efter att korta ner sin CCC då det kan leda till större lönsamhet (Wang 2002; Ebben & Johnsson 2011). Bolagen tillämpar en filosofi som ligger i linje med Long et al. (1993) samt Deloof och Jegers (1996) då de har höga lagervärden och långa kredittider för att stimulera försäljning och relationer. Det resulterar i en lång CCC vilket enligt Yazdanfar och Öhman (2013) indikerar på ett ineffektivt CCC. Samtidigt skriver Lazardis och Tryfonidis (2006) samt Baños-Caballero et al. (2011) att bolag kan ha ett optimalt CCC om man ställer lönsamhet mot risk, fördel och nackdel. Utifrån Yazdanfar och Öhmans teori så har branschen ett generellt ineffektivt CCC och därför en dålig styrning av rörelsekapital. Teorin kring CCC:s längd blir dock inte helt relevant med tanke på att branschens relationsprincip och bolagens affärsidé. Det finns en svårighet för bolagen att styra sina kortsiktiga fordringar, skulder och lager. Mycket av affärsidén bygger på att bolagen tar påfrestningarna på likviditeten för att kunna tillhandahålla korta leveranstider till sina kunder. Ledtider, dåliga kreditförhållanden från leverantörer samt en beroendeställning mot stora kunder gör att möjligheterna för styrandet av CCC är minimal. Det här behöver emellertid inte vara en nackdel då deras konkurrenter är i samma situation.

Som det kan utläsas ovan passar inget av de lite mer avancerade måtten på de företagen vi har intervjuat. Det kan bero på branschen i sig. Det är många bolag som har långa ledtider från leverantörer, stora lager och stora kunder som kräver snabba leveranser. De bolag som vi intervjuade använde finansiella- och icke finansiella mått i väldigt liten utsträckning vilket tyder på dåligt styrande av rörelsekapital enligt Greve och Kraus (2013). Måtten som företagen använder sig av i verkligheten är enkla mått som till exempel täckningsgrad och eller förbättra resultatet mot föregående år. Respondenterna betonar långsiktighet men har för få kortsiktiga mål för att kunna analysera hur de ska uppnå sina långsiktiga mål. Här finns utvecklingsmöjligheter som bland annat Greve och Kraus (2013) tar upp, tydliga mål hade kunna effektivisera användandet av rörelsekapitalet hos företagen, då mål enligt grundläggande ekonomistyrning hjälper företag att bli mer effektiva i sin helhet (Greve & Kraus 2013). Avsaknaden av en controller märks också tydligt, en controller skulle kunna skapa fler mål som berör rörelsekapitalet och samtidigt se till att de följs. Olve (2013) beskriver hur en controllers uppgift är att vara framtidsorienterad, se möjligheter, skapa mål och kontrollera måluppfyllnaden

45

vilket är uppgifter som eftersätts av bolagen då VD och CFO har andra stora ansvarsområden.

5.3. Bolagens styrsätt och deras val av kapitalstruktur

Styrandet av rörelsekapital innefattar avvägningen mellan kostnader och intäkter. En kostnad är inte värd att ta bort om det resulterar i en förlorad intäkt längre fram (Greve & Kraus 2013). Det här är något företagen är väldigt medvetna om. Samtliga företag värdesätter relationer och intäkter högt. Branschen verkar generellt värdesätta icke-finansiella mått som en stödjande funktion till finansiella mått vilket ligger i linje med Greve och Kraus (2013). Här jobbar alla företagen väldigt långsiktigt. De har gjort noga avvägningar när det kommer till vilka kostnader som är nödvändiga att ta för att behålla relationer och intäkter från kunder. Stora inköp och kapitalbindning är något som är nödvändigt för branschen vilket rättfärdigar bolagens stora lagervärden, som VD för företag 651 säger: ”Lagret är väll egentligen det enda som försvar vår rätt att finnas på marknaden”.

Meyer (1984) skriver om olika typer av kapitalstrukturer samt dess fördelar och nackdelar. Enligt Meyer (1984) finns det fördelar med att ha stort främmande kapital (TOT) då det resulterar i en skattesköld som kan öka avkastningen. Däremot finns det nackdelar med lånat kapital enligt Meyer (1984), stort främmande kapital kan skapa financial distress. För att undvika financial distress kan bolagen välja att finansiera verksamheten via interna medel (POT). Bolagen tenderar till att vilja vara egenfinansierade, vilket talar för att de tillämpar POT. Det handlar dels om att kunskapen om TOT är ganska låg samt att de föredrar tryggheten och stabiliteten som egenfinansierade verksamheter ger. Respondenterna gav uttalanden som tillexempel: ”det där är finlir”, ”Det är fortfarande en kostnad som försämrar resultatet” eller ”Man ska inte vara rädd för att betala skatt”. Vi kan ana att det finns en prestige att ha en egenfinansierad verksamhet i branschen.

Enligt Meyer (1984) borde bolag med stora tillgångar använda sig av TOT, då tillgångarna fungerar som en säkerhet mot långivarna och skapar bra lånevillkor. Dacosta och Adusei (2016) studie i livsmedelsbranschen visade sig gå mot filosofin om TOT. Livsmedelsbranschen visade sig vara bäst förklarad med hjälp av TOT vilket var oväntat enligt författarna då branschen har hög inkurans för sina tillgångar vilket borde tala för POT. Vår studie är bäst förklarad med POT, vilket också kan ses som oväntat eftersom bolagen har 51 VD Företag 6, intervju den 25 april 2017

46

förutsättningar för att kunna använda TOT fullt ut då bolagen har stora tillgångar med låg inkurans.

Kapitalstrukturen bidrar till att bolagen ofta är drabbade av en överlikviditet och financial slack i perioder. Financial slack försvars av de stora inköpen och korta kredittider under beställningsperioderna. Det är något som förespråkas Cyert och March (1963) med flera då slack bidrar till att skapa en stabilitet i bolagens likviditet. Branschen är väldigt säsongsbaserad och kräver stora inköp för att inte få slut på varor under högsäsong vilket skapar en svårighet att låsa likviditet under perioder då det inte beställs varor. Bolagen är normalt väldigt likvida men har en checkkredit som en slags stötdämpare ifall det skulle behövas. Den används dock väldigt sällan enligt respondenterna. Bolagen hävdar att de har bra koll på sina kostnader och inte är drabbat av financial slack. Samtidigt erkänner de att de inte hade full koll på rörelsekapitalet vilket talar mot att de skulle ha koll på onödiga kostnader som drabbar verksamheten. Bolagen är likvida vilket kan bidra till onödiga eller dåliga investeringar enligt Jensen (1986). Däremot fick vi inga svar som tydde på detta fenomen.

Bolagen är ofta duktiga på att ha koll på synliga kostnader, sådana som är hänförliga till financial bootstrap teorin. Bolagen föredrar metoder så som att leasa, omförhandla avtal som rör telefoni och transportavtal samt undersöker begagnade alternativ vid inköp av maskiner med mera. Kostnadseffektiviseringar som bland annat Winborg och Lindström (2001) tar upp. Här ligger bolagen i framkant då financial bootstrapping enligt teorin främst berör bolag som har svårt att få lån och ett ansträngt rörelsekapital (Bhide 1992). Detta trots att ingen av respondenterna kände till begreppet financial bootstrapping, när vi först introducerade det.

Bolagen har ofta många år bakom sig och det kan vara mer än en generation sen bolaget startats. Det leder till erfarenheter och mognad i bolagen som gör att de gärna använder redan beprövade metoder i branschen. Det är något som Argyris och Schön (1978) benämner en lärande process. Vi ser också att även de yngre bolagen arbetar efter samma principer som de äldre bolagen vilket stärker metodernas legitimitet. Trygghetstänket och relationstänket visar tydligt på att de har lärt sig värdera vilka faktorer som är viktiga i branschen. Samtliga bolag framhävde samma nyckelfaktorer och försvarade ofta sina styrsätt med citat som ”så här har vi alltid gjort”. Resurserna och likviditeten kan också underlätta för bolagen och dess fortlevnad (Hannan 1998).

47

6. Slutsats

I slutsatsen så presenteras de viktigaste konklusionerna, det vill säga vad vi kommit fram till under studiens gång. Slutsatsen innefattar även de begränsningar som studien haft, vad som kunde gjorts bättre och förslag på fortsatt forskning.

_____________________________________________________________

Sätter man de empiriska resultaten i relation till den teorin som är presenterad i studien indikerar resultaten att bolagen har en ineffektiv styrning av sitt rörelsekapital. Kapitalbindning, kapitalstruktur, financial slack och avsaknaden av en controller är områden som kan förbättras enligt teorin.

Bolagen tenderar till att prioritera beprövade metoder som de har samlat på sig under år av erfarenhet. Styrningen av rörelsekapitalet och prioriteringen handlar mycket om att ha varor på lager. Vissa varor måste finnas på lager även om det är kostsamt för bolagen. Det är viktigare att kunna leverera varor för att behålla en kund och kundrelationen, än att försöka effektivisera den teoretiska bilden av rörelsekapital. Generellt sätt så prioriteras inte metoder som berör rörelsekapitalet hos de intervjuade bolagen. Man fokuserar mer på verksamheten som en helhet vilket gör att rörelsekapitalet blir lite åsidosatt. Bolagen tenderar till att använda sig av metoder som anses försämra rörelsekapitalet som financial slack och pecking order theory. Metoderna är inget som bolagen aktivt valt utan är mer ett resultat av erfarenheterna i verksamheten. En teori som mer eller mindre var direkt tillämpbar i de flesta av bolagen är financial bootstrapping. Många av bolagen är duktiga på att minska kostnader som drabbar den dagliga driften som transportavtal eller telefoniavtal. Den största distinktionen mellan praktiken och teorin låg i tänket kring kapitalstrukturen. Nästan samtliga bolag var egenfinansierade och hade väldigt lite skulder överlag. Något som vi inte var beredda på då fördelarna med främmande kapital i en bransch som denna skulle kunnat utgöra en stor fördel enligt teorin.

Externa faktorer i branschen leder till att teorin inte är full tillämpbar i alla lägen. Bolagen förklarar att relationer är branschens viktigaste tillgång och en förutsättning för att bedriva en framgångsrik verksamhet. Kunderna på hemmamarknaden vill ha produkterna direkt men produkterna har en ledtid på minst två månader från utlandet. Bolagen i partihandelsbranschen tillhandahåller då tillgängligheten till sina kunder så att kunderna inte behöver bli drabbade av långa ledtider. Bolagen får då ta smällen med stora lager som

48

binder kapital. Stora inköp med långa ledtider försämrar utnyttjandet av likviditeten vilket kan ses som att rörelsekapitalet blir ineffektivt. Faktorer som ledtider, servicenivå och mer gör att bolagen får svårt att tillämpa vissa teorier som skulle effektivisera rörelsekapitalet. Samtliga bolag som är intervjuade har god likviditet och skulle kunna investera det i kortsiktiga tillgångar för att generera avkastning. Något som bolag borde göra enligt teorin för att bli effektivare med sitt rörelsekapital. Det tänket blir inte riktigt tillämpligt då korta kredittider från utlandet kräver att bolagen har en god likviditet så de kan betala sina skulder under kredittiden. Bolagen tenderar också att värdera tryggheten som kommer med en egenfinansierad verksamhet. Utifrån studiens syfte är externa faktorer i branschen viktigt att lyfta fram för att skapa en djupare förståelse för bolagens styrande av rörelsekapital.

När vi presenterade teorierna för bolagen ansåg respondenterna att de inte tillämpade teorierna alls eller att de inte kände igen dem. Efter en närmare förklaring av teorinera märkets det att respondentera ofta tillämpade samma typ av tänk. Det var något som varken vi eller respondenterna hade räknat med.

Vi finner att det finns fler externa faktorer att ta hänsyn till gällande rörelsekapitalet än de som har presenterats i teorin. Teorierna utgår från en viss verklighet som inte stämmer överens med verkligheten i den bransch vi har studerat. Det gör att teorierna blir lite för generella.

Vi finner dock en del svagheter i studien, framförallt att utbildning kring högre ekonomiska teorier ofta saknas och det kan vara en faktor som gör att ekonomiska teorier inte tillämpas. Bolagen som intervjuades var likvida och hade bedrivit verksamhet under lång tid, vilket gör det svårt att generalisera resultaten för hela branschen.

Förslag på vidare forskning är att göra en liknande studie i samma bransch med fler intervjuer och bolag för att se om resultatet överensstämmer. Studien skulle kunna göras i andra branscher för att se om liknande eller andra faktorer påverkar rörelsekapitalet och om utfallet blir annorlunda. Det skulle kunna göras studier i en bransch där bolagens ålder skiljer sig mer åt för att senare göra en jämförelse mellan yngre och äldre bolags styrsätt. En kvalitativ studie där olika branscher jämförs med varandra för att se vilka olika faktorer olika anses vara viktiga för respektive bransch skulle kunna öka förståelsen för hur svenska bolag tänker kring rörelsekapital.

49

Det skulle vara intressant att göra en liknande studie i ett annat land och kultur för se hur rörelsekapitalet styrs samt vilka likheter och skillnader som finns jämfört med Sverige. Generellt har vi hittat mycket forskning på hur rörelsekapitalet kan mätas och teorier som säger hur det kan förbättras tillexempel CCC. Däremot så finner vi få studier om vilka incitament företagen har till styrandet av sitt rörelsekapital, samt vilka faktorer de påverkas av. Teoriers användnings och anpassningsområden i verkligheten är också ett område som behöver fler studier.

50

Referenser

Andersson, G. (2013). Ekonomistyrning - Beslut och handling. Lund: Studentlitteratur AB.

Aktas, N., Croci, E. & Petmezas, D. (2015). Is working capital management value-enhancing? Evidence from Iran. World applied sciences journal 12 (7), 1093-1099.

Argyris, C. & Schön, D (1978). Organizational learning: A theory perspective. London: Addison-Wesley.

Baños-Caballero, S., Garcia-Teruel, P. & Martinez-Solano, P. (2011). How does working capital management affect the profitability of Spanish SMEs. Small Business Economics, 39 (2), 517-529.

Berk, J. & DeMarzo, P. (2011). Corporate finance - Second edition, Global edition. Boston: Pearson education Inc.

Bhide, A. (1992). Bootstrap Finance: the art of start-ups. Harvard Business Review, 70 (6), 109- 117.

Brealey, R.A., Myers, S.A. & Marcus, A.J. (2015). Fundamentals of corporate finance 8th ed. New York: Mc Graw Hill Education.

Bryman, A. & Bell, E. (2014). Företagsekonomiska forskningsmetoder 2 uppl. Stockholm: Liber AB.

CFO-magazine. (2017). The 2016 CFO/REL Working Capital Scorecard. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://ww2.cfo.com/16jul_workingcap_charts/ [2017-03-07].

Cheraghi, K. & Fredriksson, E. (2015). Rörelsekapitalets påverkan på företagens lönsamhet - En empirisk studie av sambandet mellan Cash Conversion Cycle och ROA i Sverige. Stockholm: Institutionen för samhällsvetare, Södertörns Högskola.

Coffey, A. & Atkinson (1996), Making sence of qualitative data: Complementary research strategies. Thousand Oaks, CA: Sage.

Greve, J. & Kraus, K. (2013) Kapitalkostnad och styrning av rörelsekapital. Olve, N-G. Nilsson, F. (red). Controllerhandboken. Stockholm: Liber. s. 509 - 543.

51

Cyert, R. & March, J. (1963). A behavioral theory of the firm. Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall.

Dacosta, L. & Adusei, C. (2016). Testing the Pecking Order Theory of Capital Structure in FTSE 350 Food Producers Firms in United Kingdom between 2001 and 2005. Expert Journal of Finance, 4, 66-91.

Deloof, M (2003). Does Working Capital Management Affect Profitability of Belgian Firms. Journal of Business Finance & Accounting, 30 (3 & 4), 573 – 587.

Deloof, M. & Jeger, M. (1996). Trade Credit, Product Quality, and Intragroup Trade: Some European Evidence. Financial Management, 25 (3), 945–68.

Ebben, J. & Johnson, A. (2011), Cash conversion cycle management in small firms: relationships with liquidity. Journal of Small Business & Entrepreneurship, 24 (3), 381-396.

Evans, J. & Borders, A.L. (2014). Strategically surviving bankruptcy during a global financial crisis: The importance of understanding. Journal of Business Research, 67 (1), 2738-2742.

Filbeck, G., Zhao, X. & Knoll, R. (2016). An analysis of working capital efficiency and shareholder return. Review of Quantitative Finance and Accounting, 48 (1), 265-288.

Forsbäck, M. & Alsenlid, A. (2012). Working Capital Management – En pilotstudie av svenska småföretag. Gävle: Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.

Forslund, M. (2013) Organisering och ledning. Stockholm: Liber AB.

Gallo, A. (2016). A refresher on return on assets and return on equity. Harvard Buisness Review. 17 mars. Tillgänglig: https://hbr.org/2016/04/a-refresher-on-return-on-assets-and-return-on-equity [2017-03-17].

George, G. 2005. Slack resources and the performance of privately held firms. Academy of Management Journal, 48 (4), 661–676.

Gitman, L.J. (1974). Principles of Managerial Finance. New Yersey: Pearson Education.

52

Graham, J.R. & Harvey, C.R. (2001). The theory and practice of corporate finance: evidence from the field. Journal of financial economics, 60 (2 & 3), 187-243.

Guba, E.G. & Lincoln, Y.S. (1994). Competing paradigms in qualitative research. I: N.K. Denzin & Y.S. Lincoln (red.), Handbook of qualitative research. Thousand Oaks, CA: Sage.

Gurcharan, S., (2010). A review of optimal capital structure determinant of selected ASEAN countries. International Research Journal of Finance and Economics, 47, 31-41.

Hannan, M. (1998). Rethinking age dependence in organizational mortality: Logical formalizations. American Journal of Sociology, 104 (1), 126-164.

Jensen, M.C. (1986). Agency costs of free cash flow, corporate finance and takeovers. The American Economic Review, 76 (2), 323-329.

Knight, J. (2015). HBR Tools: Return on investment (ROI). Boston: Harvard Buisness Publishing.

Jordan, J.P. (1931). The controller I: W.J. Donald (red.), Handbook of business administration. New York & London: McGraw-Hill.

Jose, M., Lancaster, C. & Stevens, J.L. (1996). Corporate returns and cash conversion cycles. Journal of Economics and Finance, 20 (1), 33-46.

Lazaridis, I. & Tryfonidis, D. (2006). Relationship between working capital management and profitability of listed companies in the Athens stock exchange. Journal of Financial Management and Analysis, 19 (1), 26-35.

Levinthal, D. & March, J. (1981). A model of adaptive organizational search. Journal of Economic Behavior and Organization, 2 (4), 307-333.

Lincol, Y.S. & Guba, E.G. (1985). Naturalistic inquiry. Beverly Hills, Ca: Sage.

Long, M.S., Malitz, I.B. & Ravid, S.A. (1993). Trade Credit, Quality Guarantees, and Product Marketability. Financial Management, 22 (4), 117–27.

Lundén, B. & Bokelund Svensson, U. (2014). Starta & driva företag 21 uppl. Näsviken: Björn Lundén Information AB.

Mattson, H.S. (1987). Controller. Lund: Studentlitteratur.

53

Meyer, A. (1982). Adapting to environmental jolts. Administrative Science Quarterly, 27 (15), 515- 537.

Miller, M. & Modigliani, F. (1958). The Cost of Capital, Corporation Finance and the Theory of Investment. American Economic Review, 48 (3), 261–297.

Olve, N-G (2013) Controlleruppdraget. Olve, N-G. Nilsson, F. (red). Controllerhandboken. Stockholm: Liber. s. 78 - 90.

Peel, M.J., Howorth, C., & Wilson, N. (2000). Late payment and credit management in the small firm sector: some empirical evidence. International Small Business Journal, 18 (2), 17-37.

Perry, J., Chandler, G., Yao, X., & Wollf, J. (2011). Bootstrapping Techniques and New Venture Emergence. New England Journal of Entrepreneurship, 14 (1), 35-45.

Segne, P.M. (1994). The fifth discipline. The art & practice of the learning organization. New York: Currancy and Doubleday.

Storey, D. (1994). Understanding the small business sector. Routledge, New York.

Tillväxtanalys (2017). Nystartade företag tredje kvartalet 2016. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.tillvaxtanalys.se/statistik/nystartade-foretag/nystartade-foretag/2017-01-20-nystartade-foretag-tredje-kvartalet-2016.html [2017-03-07].

Walker E.W., Petty J.W. II (1978). Financial differences between large and small firms. Financial Management, 7 (4), 61-68.

Wang, Y. (2002). Liquidity management, operating performance, and corporate value: evidence from Japan and Taiwan. Journal of Multinational Financial Management, 12 (2), 159-169.

Winborg, J. & Landström, H. (2001). Financial bootstrapping in small businesses: examining small business managers’ resource acquisition behaviours. Journal of Business Venturing, 16 (3), 235-254.

Womack, J., Jones, D. & Roos, D. (1990). The machine that changed the world. New York: Free press.

54

Yazdanfar, D. & Öhman, P. (2013). The impact of cash conversion cycle on firm profitability: An empirical study based on Swedish data. International Journal of Managerial Finance, 10 (4), 442 - 452.

Zeitun, R., Temimi, A. & Mimouni, Karim. (2017). Do financial crises alter the dynamics of corporate capital structure? Evidence from GCC countries. The quarterly review of economics and finance. 63, 21-33.

55

Bilaga – 1 Intervjuguide

Presentation:  Vi  är  två  civilekonomstudenter  på  Karlstads  universitet,  som  nu  skriver  vårt  examensarbete.  Syftet  med  examensarbetet  är  att  jämföra  hur  styrningen  av  rörelsekapital  fungerar  i  praktiken  jämfört  med  hur  det  föreskrivs  i  teorin.  Er  medverkan  kommer  att  bidra  med  empiri  för  uppsatsen  och  analysen.      Informera  om:  

• Information  som  gör  det  möjligt  att  koppla  empirin  till  er,  så  som  företagsnamn,  personnamn  etc.  kommer  inte  att  användas  i  uppsatsen.  Ni  förblir  därmed  anonyma.  

• Det  är  närsomhelst  tillåtet  att  ställa  motfrågor,  hoppa  över  frågor,  be  om  förtydligande  eller  att  avsluta  intervjun  från  er  sida.  

• Ni  kommer  att  få  ta  emot  en  transkriberad  och  kodad  version  av  intervjun  som  vi  vill  att  ni  granskar  och  accepterar.  

 Fråga  om:  

• Är  det  okej  att  vi  spelar  in  denna  intervju  samt  använder  data  till  vår  uppsats  (förutsatt  er  anonymitet)?  

 Angående  intervjuguiden:  Rubrikerna  nedan  (markerade  med  fet  text)  är  teman.  Temana  är  skapade  för  att  kunna  gruppera  frågor,  alltså  göra  det  tydligt  samt  för  att  skapa  en  röd  tråd  genom  intervjun.  Frågor  markerade  med  ett  nummer  är  frågor  som  är  tilltänkta  att  ställas.  Frågor  markerade  med  en  bokstav  är  eventuella  följdfrågor,  vilket  innebär  att  ingen,  en,  två  eller  flera  kan  användas.  Intervju  typen  som  kommer  att  användas  är  semistrukturerade  intervjuer,  det  innebär  att  frågor  kan  komma  att  läggas  till,  tas  bort  eller  ändras  under  intervjun  beroende  på  vad  vi  får  för  svar.  Temana  är  den  största  hållpunkten  (Bryman  &  Bell  2014).        

56

Tema  1:  Inledande  Frågor  1. Vilket  företag  jobbar  du  på?  2. Vilket  ansvarsområde  har  du?  

a. Har  någon  rollen  “controller”?  a. Vilken  typ  i  så  fall  av  controller  används  i  så  fall?  

business  eller  accounting?  3. Har  du  kontroll  på  rörelsekapitalet?  

a. Är  flera  personer  inblandade  i  ekonomistyrningen?  4. Vem  avgör  vart  det  likvida  medlet  skall  allokeras?  (Hur  avgörs  

det  vilka  pengar  som  ska  gå  vart?)  a. Är  ansvaret  uppdelat?  

a. Vem  har  final  call?  5. Hur  anser  du  att  ni  styr  rörelsekapitalet?  

a. Vad  är  din  syn  på  det?  Bra/  dåligt?  6. Vad  använder  ni  för  prestationsmått?  (return  of  asset  etc.)  

a. Varför?    Tema  2:  Finansiella  begrepp  

1. Känner  du  till  cash  conversion  cycle?  (lagerdagar  +  kundfordringar  -­‐  leverantörsskulder)  

a. Räknar  ni  på  cash  conversion  cycle?      b. Hur  jobbar  ni  med  den?  c. Vad  är  anledningen  till  att  ni  inte  gör  det?  

2. Känner  du  till  teorin  financial  bootstrapping?  a. Använder  ni  er  utav  den?  

a. I  så  fall  hur?  b. Hur  finansierar  ni  inköp,  stora  respektive  små?  

a. Vad  är  anledningen  till  det?  b. Förhandlingar,  Hålla  inne  chefens  lön,  Leasa  etc.?  

3. Känner  du  till  teorin  pecking  order  theory?  (kapitalstruktur)  a. Använder  ni  er  utav  den?  

a. Varför/  Varför  inte?  b. Vad  har  ni  för  typ  av  kapitalstruktur?  

a. Vad  är  tanken  bakom  den?  b. Finns  det  något  mål  ni  strävar  efter?  

4. Känner  du  till  termen  financial  slack?  a. Använder  ni  er  utav  financial  slack?  (pengar  alternativt  

checkkrediter  etc.)  

57

5. Avvägning  kostnader  och  intäkter  -­‐  Hur  tänker  ni?  (working  capital  management)  

a. Relation  ställt  mot  kostnadseffektivitet  a. Storlek  på  lager?  b. Köpa  in  eller  leasa?  c. Göra  själva  eller  outsourca?  

6. Använder  ni  er  utav  lagerstyrning?    Tema  3:  Siffror  

1. Vad  är  har  ni  för  kundkredit  dagar  i  snitt?  (från  för  försäljning  till  betalning)  

2. Vad  är  snittiden  i  dagar  för  en  vara  på  lager?  (från  inleverans  till  försäljning)  

3. Vad  har  ni  för  kreditdagar  i  snitt  till  leverantörerna?  (Från  leverans  till  er  betalning)  

4. Vad  är  ert  nettoresultat?  (Resultaträkningen)  5. Vad  är  era  totala  tillgångar?  (Balansräkningen)