Stora BM-fäste - lnu.diva-portal.orglnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:538871/FULLTEXT01.pdf · V...
Transcript of Stora BM-fäste - lnu.diva-portal.orglnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:538871/FULLTEXT01.pdf · V...
Stora BM-fäste
Quick-change coupling system
Stenbrohult, 100519 15 poäng
Examensarbete Handledare: Samir Khoshaba, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik Examinator: Samir Khoshaba, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik
Examensarbete nr: TEK 070/2010
Robert Hållstedt
II
Organisation/ Organization Författare/Author(s)
Linnéuniversitetet Robert Hållstedt
Institutionen för teknik
Linnaeus University
School of Engineering
Dokumenttyp/Type of Document Handled are/tutor Examinator/examiner
Examensarbete/Diploma Work Samir Khoshaba Samir Khoshaba
Titel och undertitel/Title and subtitle
Stora BM-fäste
Quick-change coupling system
Sammanfattning (på svenska)
Detta arbetes uppgift är att konstruera ett redskapsfäste för en lastmaskin av modell
Volvo BM 840. Lastmaskinen är idag försett med ett gammalt mindre bra fäste, den
behöver därför ett bättre, modernare och mer användbart redskapsfäste med hydraulisk
redskapslåsning. Den typen av redskapsfäste som ger detta är ett Stora BM-fäste. För
att få rätt mått har måttuppgifter tagits på andra maskiner och redskap. Resultatet blev
kompletta ritningar för att kunna tillverka delarna till fästet på en verkstad.
Hållfasthetsberäkningar har gjorts på de viktigaste ställena.
Nyckelord
Abstract (in English)
This works assignment is to construct a quick change coupling system for a wheel
loader of the model Volvo BM 840. The wheel loader is today equipped with a less
good and old coupling system, therefore it need to be equipped with a better, more
modern and more useful coupling system with hydraulic tool locking. The coupling
system that fulfils all these things is a coupling system that in Sweden is called “Stora
BM-fäste”. To get the right measurements, measures has been taken on other machines
and tools. The result of this assignment is complete drawings, made to be used at a
factory to produce the parts to this coupling system. Calculations of the strength have
also been done on the most important places.
III
Key Words
Utgivningsår/Year of issue Språk /Language Antal sidor
2010 Svenska 15
Internet/WWW http://www.lnu.se
IV
Sammanfattning
Detta arbetes uppgift är att konstruera ett redskapsfäste för en lastmaskin av modell Volvo BM 840. Lastmaskinen är idag försett med ett gammalt mindre bra fäste, den behöver därför ett bättre, modernare och mer användbart redskapsfäste med hydraulisk redskapslåsning. Den typen av redskapsfäste som ger detta är ett Stora BM-fäste. För att få rätt mått har måttuppgifter tagits på andra maskiner och redskap. Resultatet blev kompletta ritningar för att kunna tillverka delarna till fästet på en verkstad. Hållfasthetsberäkningar har gjorts på de viktigaste ställena.
V
Summary
This works assignment is to construct a quick change coupling system for a wheel loader of the model Volvo BM 840. The wheel loader is today equipped with a less good and old coupling system, therefore it need to be equipped with a better, more modern and more useful coupling system with hydraulic tool locking. The coupling system that fulfils all these things is a coupling system that in Sweden is called “Stora BM-fäste”. To get the right measurements, measures has been taken on other machines and tools. The result of this assignment is complete drawings, made to be used at a factory to produce the parts to this coupling system. Calculations of the strength have also been done on the most important places.
VI
Abstract
I arbetet har konstruerats ett redskapsfäste för lastmaskin Volvo BM 840. Fästet skall vara av typen ”Stora BM”. Resultatet har blivit kompletta ritningar till ett sådant fäste.
VII
Förord
Anledningen till att detta examensarbete har uppkommit är att lastmaskinens nuvarande redskapsfäste är ett gammalt omodernt fäste med flera brister. Med det gamla fästet är det svårt att smidigt byta redskap, både att ställa av och koppla redskapen. Nästa sak är att fästet ger stora glapp i alla riktningar, något som dessutom blivit värre med tiden då glapp även uppstått i lederna mellan redskapsfästet och maskinen, men även i andra leder på maskinen. Problem har nu också uppstått med utmattning i svetsar, vilket har resulterat till sprickor. Eftersom lastmaskinen är ett lyftredskap, där människor ofta förekommer i dess närhet under maskinens arbete, är utmattningsskadorna ett stort problem vad det gäller säkerheten.
VIII
Innehållsförteckning
Sammanfattning ....................................................................................................................... IV
Summary ................................................................................................................................... V
Abstract ....................................................................................................................................VI
Förord ......................................................................................................................................VII
Innehållsförteckning.............................................................................................................. VIII
1. Introduktion............................................................................................................................ 1
1.1 Bakgrund .......................................................................................................................... 1
1.2 Syfte.................................................................................................................................. 2
1.3 Mål.................................................................................................................................... 3
1.4 Avgränsningar .................................................................................................................. 3
2. Teori ....................................................................................................................................... 4
3. Metod ..................................................................................................................................... 5
4. Genomförande........................................................................................................................ 6
4.1 Mätningar ......................................................................................................................... 6
4.2 Kraftanalys. ...................................................................................................................... 7
4.3 Sikt.................................................................................................................................... 8
4.4 Redskapskrokar ................................................................................................................ 8
4.5 Lager................................................................................................................................. 9
4.6 Hydraulik........................................................................................................................ 10
4.7 Material .......................................................................................................................... 10
4.8 Svetsmetod ..................................................................................................................... 11
5. Resultat................................................................................................................................. 12
6. Analys................................................................................................................................... 13
IX
7. Diskussion ............................................................................................................................ 14
8. Slutsatser .............................................................................................................................. 15
9. Referenser............................................................................................................................. 16
10. Bilagor ................................................................................................................................ 17
Bilaga 1 …………………………………………………………………………….29 sidor Bilaga 2 ……………………………………………………………………………...7 sidor Bilaga 3 ……………………………………………………………………………...6 sidor Bilaga 4 ……………………………………………………………………………….1 sida Bilaga 5 ……………………………………………………………………………….1 sida
1
1. Introduktion
1.1 Bakgrund
Volvo BM började tillverka sina första lastmaskiner på femtiotalet, de var då försedda med ett redskapsfäste som nuförtiden kallas för ”Lilla BM-fästet”. Under sjuttiotalet började de tillverka lastmaskinerna med ett nytt typ av fäste, det så kallade ”Stora BM-fästet”. Detta fäste är idag standard på Volvos maskiner och dominerande i Sverige. Eftersom de flesta redskap är försedda med detta fäste, så är det en fördel att ha sådant fäste på lastmaskiner om man vill låna redskap, men även om man skall köpa redskap.
Fig. 1. ”Lilla BM-fästet”, här är fästet tvungen att vara Fig. 2. ”Stora BM-fästet”, lägg märke till hur man här vinklar ner nästan parallellt med redskapet när det skall kopplas. fästet för att lätt fånga redskapet i sina krokar. (Volvo) (Volvo)
Bilder 1 och 2. Visar gammalt redskapsfäste med en närbild på spricka i redskapsfästets övre fästpunkt till redskapet.
2
1.1.1 Fakta om lastmaskinen
Lastmaskinen är en Volvo BM 840, den är konstruerad och tillverkad av Volvo BM på 1960-talet. Företagets maskin är av årsmodell 1968, antalet driftstimmar är okänt eftersom timräknaren varit ur funktion så länge som den varit i företagets ägo. Maskinen har en sexcylindrig dieselmotor med en effekt på 110hk vid 2400rpm. Lastmaskinen är utrustad med en konverter, som har en maximal momentökning av 3,2 gånger. Maskinens standardvikt är 9100kg exkl. redskap. Lastmaskinens lyftkapacitet i redskapsfästet är 4100kg. (AB Bolinder Munktell, 1966, s62-64).
Bild 3. Lastmaskin Volvo BM 840.
1.2 Syfte
Syftet med detta arbete är att ta fram ritningar till alla delar på fästet. Ritningarna skall kunna lämnas till en företag som med hjälp av endast ritningarna skall kunna producera alla de delar som förekommer i fästet. Några hållfasthetsberäkningar är gjorda på de delar där stora laster uppkommer och särskilt i de fall som där det finns skillnader mellan detta fäste och andra fästen på marknaden. Det praktiska arbetet med att göra redskapsfästet ligger dock utanför detta examensarbete.
Länkarm, överför (bryt/tilt)kraften från tiltcylindrarna.
Lyftarm, överför kraften från lyftcylindrarna.
3
1.3 Mål
Målsättningen är att få ett fäste som efter tillverkning:
• Har mycket bättre precision, därmed kan ett tillkopplat redskap hanteras mer precist. • Kan byta redskap fortare och smidigare. • Är starkare i sammankopplingspunkterna, där har det nu förekommit problem med
sprickbildning. • Sammankopplingspunkterna mellan fästet och lastar-ramen skall fortsätta att vara på
samma ställe för att bibehålla lastmaskinens lyftförmåga och parallell-föring. • Fästet skall ha hydraulisk redskapslåsning eller åtminstone vara konstruerat för så att
det enkelt kan monteras dit i efterhand.
1.4 Avgränsningar Focus i arbetet har legat på att konstruera ett redskaps-fäste och att ta fram ritningar för tillverkning av delarna till fästet, hållfasthetsberäkningar har också gjorts, men bara på de ställen där jag kände mig osäker på hur kraftig dimension som krävdes. Många mått och dimensioner har hämtats från Stora BM-fästen monterade på andra maskiner. Ritningar har tagits fram endast på de delar som tillhör redskapsfästet. Beräkningar har endast gjorts på vissa svetsar men alla svetsar kommer att finnas utsatta på ritningarna.
4
2. Teori De första relevanta sakerna att ta reda på var måtten på lastmaskinens inkopplingspunkter samt måtten på ett standard Stora BM-fäste. Måtten för infästningen mellan redskap och fäste var svårare att hitta. Eftersom företaget innehar flera redskap där det idag sitter Lilla BM-fästet som skall bytas ut mot Stora BM-fästet, så inhandlades ett antal redskapskrokar av Stora BM-format för att kunna mäta på och sedan svetsa fast på redskapen. För att kontrollera och komplettera måtten togs sedan extra mått på andra maskiner och redskap. För att redskapsfästet också skall fungera på ett tillfredsställande vis så var det också tvunget att kontrollera att delar inte hakar i varandra när lyft och tiltningsfunktionerna används på lastmaskinen, för att kontrollera det skissades vissa saker upp i Solid Works.
Bild 4. De nya redskapskrokarna påsvetsade på en skopa som förut var försett med Lilla BM-fäste.
5
3. Metod De fakta som behövs till uppgiften valdes att samlas in genom att titta på och undersöka andra lastmaskiner med ett Stora BM-fäste. Mätningar utfördes givetvis även på maskinen som fästet är ämnat att sitta på. För att sedan få en liten bild av hur det skulle kunna se ut kollades även på bilder av likadana lastmaskiner där redskapsfästet var ombyggt till ett Stora BM-fäste, jag hade dock tyvärr inte möjlighet att åka och titta på något av dessa objekt.
Bild 5. Ett Stora BM-fäste på en Volvo L70C Bild 6. En Volvo BM 642 med ett Stora BM-fäste. (blocket)
Till hjälp för att ta fram ritningar så ritades hela fästet upp i solid Works för att därifrån ta fram 2D-ritningar.
6
4. Genomförande
4.1 Mätningar Först mättes maskinens kopplingspunkter upp. Det som också var relevant från början var mått på ett Stora BM-fästes kopplingspunkter till ett redskap. För detta mättes de inhandlade redskapskrokarna upp, även andra lastmaskiner och redskap mättes upp för att säkerhetsställa att ett tillräckligt bra mätresultat skulle erhållas. De mätinstrument som användes till detta var ett skjutmått samt en stållinjal.
Bild 7. Det övre fästet på ett redskapsfäste mättes upp (motsvarande kallas topprör i sammanställningsritning)
Ett problem med att göra ett Stora BM-fäste på en Volvo BM 840 lastmaskin är att avståndet mellan redskapskrokarna och avståndet mellan länkarmarna är nästan densamma(1000mm respektive 1065mm). Detta gjorde att det var omöjligt att göra redskapsfästet, så att redskapet blir placerat på exakt samma ställe i förhållande till lastmaskinen som med det gamla fästet, eftersom då skulle inkopplingspunkten för länkarmen i redskapsfästet och den övre fästpunkten på redskapet(Bild 6) sitta på nästan samma plats. Att tänka på var även att redskapskrokarna inte heller skulle ta i länkarmen när redskapet tiltas upp maximalt med lyftarmarna är i bottenläge. En önskan som också fanns från företaget var att en tillkopplad skopa skall gå att vika ner lite längre än vad det gjorde tidigare, det får förstås den effekten att skopan eller andra redskap inte går att vika upp lika långt, så att en lagom stor förändring vore bra. Dessa saker fick sammanlagt redskapet att hamna lite längre fram, men även högre upp än vad det suttit tidigare. Detta var dock inga önskvärda förändringar. Att Redskapet hamnar lite längre fram gör nämligen att även vikten som skall lyftas kommer längre fram (längre ifrån maskinen), det betyder att lyftförmågan och brytkraften med tiltcylindrarna blir lite mindre. Att redskapet hamnar lite längre upp (ca 10cm) gör att redskapet inte går att sänka ned lika långt, men det har nästan bara behövt sänkas ned i botten när byten av redskap har skett, något som inte blir något problem med det nya fästet eftersom man nu kan vika ner fästet när ett redskap skall kopplas.
7
4.2 Kraftanalys. Arbetet med hållfasthetsberäkningarna gjordes först efter det att en första prototyp var framtagen i Solid Works. De krafter som uppstår på fästet är framförallt skjuvkrafter på sprintar och böjkrafter på profiler. Den kraft som känns viktigast att räkna på är däremot den böjkraft som stagröret (Fig. 17) utsätts för, när den överför tiltkrafterna från ena sidan till den andra vid snedbelastningar. Med snedbelastning menas att större massa lyfts på ena sidan av maskinen. Krafterna vid snedbelastning mellan lyftarmarna tas däremot upp av de tvärgäende rörprofiler(Bild 8) mellan lyftarmarna innan redskapsfästet. Dessa krafter kommer alltså inte och kan inte belasta redskapsfästet, eftersom det i så fall skulle få tas upp genom lager mellan lyftarmar och fäste. Det är lagren inte anpassade för.
Bild 8. Rörprofilerna (A) mellan lyftarmarna tar upp krafterna mellan dem.
A
8
4.3 Sikt En målsättning med det nya redskapsfästet är att det inte skall skymma sikten så mycket som det gamla fästet gjorde. Att ha fri sikt är viktigt vid körning med pallgafflar, och i synnerhet när pallgafflar skall hanteras i den höjd då redskapsfästet hamnar i en linje mellan förarens ögon och pallgafflarna. På en Volvo BM 840 är den höjden ungefär lika med höjden på ett lastbilsflak och det är ett av de tillfällen då man vill vara särskilt säker på var pallgafflarna är.
Bild 9. Gamla redskapsfästet
På det gamla fästet sitter en plåt(Bild 9.) med bara ett litet hål att titta igenom. Som beskrevs i kapitlet krafter så skall fästet bara ta upp tiltkrafterna och inte lyftkrafterna vid snedbelastning, därför behövs inte den plåten på det nya fästet utan stagröret klarar de belastningar som det utsätts för där.
4.4 Redskapskrokar Redskapskrokarna till Stora BM-fäste är mellan 30 och 50mm breda, men på den övre kopplingspunkten förekommer ofta påsvetsade breddningar(Bild 12). Breddningarna jag har sett har gjort redskapskroken upp till nio cm bred, det nya fästet skall därför klara redskapskrokar som är upptill tio cm breda i överdelen Hålet nedtill på redskapskroken är normalt ca 52mm i diameter.
Bild 10. Den övre delen av redskapskroken, här med påsvetsad breddning.
9
4.5 Lager De gamla lagren består av sfäriska glidlager. När redskapsfästet togs bort för att kontrollera lagrens status, så upptäcktes som väntat att de var slitna och behöver bytas ut mot nya. En intressant detalj är att sprintarna var minst lika slitna, men de skulle ändå bytas ut eftersom de är för korta till det nya fästet. Att det satt sfäriska lager i länkarmen var känt sedan tidigare, eftersom det gick att vrida lite på länkarmarna när de satt i det gamla fästet. I länkarmarna är det en fördel med sfäriska lager, eftersom de gör att länkarmarna bara behöver ta upp drag eller tryckkrafter, vilket är de enda krafter länkarmarna är ämnade för. I lyftarmarna satt det däremot likadana lager som i länkarmarna, men två stycken efter varandra. Det gör ju att finessen med de sfäriska lagren försvinner, eftersom innerringen då inte kan ändra vinkel i förhållande till ytterringen (bild 12). En förklaring till att likadana sfäriska glidlager använts i lyftarmarna som i länkarmarna, skulle kunna vara att det är en fördel med så många likadana komponenter som möjligt. På lyftarmarna har hålet som lagren varit placerade i varit utsatta för så stora belastningar att de blivit 1-2mm större än lagrets utvändiga mått. En lösning på det problemet är att helt enkelt skära av ändarna på lyftarmarna och svetsa dit nya ändar i ett hårdare och mer hållfast material. Hålet skall då göras med toleransen N7 (SKF:1) för att lagret inte skall kunna glida där utan glidningen(rörelsen) skall ske mellan sprinten och lagret.
Bild 11. Lyftarmsändarna behöver Bild 12. sfäriskt glidlager i länkarmen. Bild 13. En gammal sprint som suttit i glidlagret på bytas ut, eftersom hålen blivit för länkarmen stora.
Några beräkningar på lagren har inte gjorts, efter 40 års användning kan inte sägas att slitaget varit mer än normalt på de gamla lagren och därför kommer likadana lager att användas. Eftersom länkarmarna skall behållas intakta är jag dessutom bunden till att använda lager med samma mått där. På de gamla lagren har tyvärr ingen betäckning kunnat upptäckas, men lagret har mätts upp och lager med samma mått har valts ut från SKF, det som skiljer mellan lagren med de måtten är hur täta de är mot smuts samt i vilken ring smörjspåren sitter. Lagren som valts har betäckningen GE 40 ES-2RS (SKF:2) och priset för ett sådant ligger på ca 350kr. Toleransen till lastarsprinten som skall passa i hålet på det sfäriska lagret har valts till h6(SKF:1), för att lagret skall kunna glida axiellt utmed sprinten.
10
4.6 Hydraulik Redskapsfästet skall vara försett med en hydraulisk redskapslåsning. Ett problem som finns med många hydrauliska redskapslåsningar är att de endast är försedda med en hydraulkolv, dvs. kolvstången är infäst i den ena sprinten och cylindern i den andra sprinten. Detta får till följd att cylindern är tvungen att förflytta sig i sidled när låsning respektive öppning av redskapslåsningen skall ske. Det stora problemet med detta är att hydraulslangarna då måste följa med i rörelsen eftersom de är infästa i hydraulcylindern, vilket ibland resulterar i att slangarna kommer i kläm mot någon detalj i redskapslåsningens skyddshölje. I värsta fall kan det även gå hål på hydraulslangarna. Anledningen till att detta lätt inträffar är att man vill att skyddshöljet runt redskapslåsningen är så litet som möjligt för att påverka sikten så lite som möjligt. För att komma runt detta har valts att sätta en hydraulkolv till varje sida. Hydraulkolven bultas fast i bussningen som styr låsningssprinen, det gör att hydraulkolven sitter väldigt skyddad, eftersom alla delar som rör sig kommer att vara inne i bussningen. Ett tänkbart problem är i så fall att om det väl kommer in något hårt föremål så har det ingenstans att ta vägen, eventuellt skulle ett hål kunna göras i underkant på bussningen. Så att föremålet i så fall kan trilla ut i redskapslåsningens skyddshölje. Hydraulkolven som har valts till fästet har en kolvstångsdiameter på 20mm och en innerdiameter i hydraulcylindern på 32mm (CA-verken), vilket är en storlek mindre än på de andra redskapsfästen jag sett. Att en mindre hydraulkolv har använts beror delvis på att inbyggnadsmåttet annars blev för stort, men också för att kolvens enda uppgift är att skjuta in och dra ut sprinten, om det går så tungt att hydraulkolven inte orkar är det förmodligen något som har hängt upp sig och en för stor hydraulkolv riskerar då bara att trycka sönder något. Slaglängden på hydraulcylindern är 100mm. En längre slaglängd hade varit önskvärt, men inte nödvändigt. Längre hydraulcylindrar får dock inte plats. Den hydraulcylinder som valts tillverkas av CA-verken i Sävsjö och kostar i originalutförande 1880Kr. Den har original en invändig M12 gänga, men det är enligt min erfarenhet för klent till detta ändamål, istället finns en önskan om att få den med en utvändig M20 gänga, det mot ett pristillägg på ca 200Kr (Kurt).
Bild 16. Bild av en liknande hydraulkolv som är tänkt att använda i redskapsfästet.
4.7 Material Materialet är utgått från vanligt konstruktionsstål, eftersom de är billigast och något bättre material skulle bara bli onödigt dyrt. De material som skall användas är:
• SS2142 till alla bearbetade detaljer. SS2142 har en sträckgräns på 390N/mm² och dess brottgräns är 530N/mm² (Björk, Karl, (2003), s. 50).
• SS2134 till alla detaljer av plåt. SS2134 har en sträckgräns på 350N/mm² och dess
brottgräns är 510N/mm² (Björk, Karl, (2003), s. 50).
11
4.8 Svetsmetod Svetsningen kommer att ske med MMA-metoden och elektroden som kommer att användas är Esab OK 48.00. Den har en sträckgräns på 445MPa och en brottgräns på 540MPa.
12
5. Resultat Resultatet av arbetet är i första hand presenterat i bilaga1(ritningar). Men Figuren nedan (Fig. 17) visar en 3D-skiss av resultatet.
Fig. 3. En färdig 3D-ritning av redskapsfästet ritat i Solid Works.
Stagrör
13
6. Analys
Svårt att göra en analys på detta ämne eftersom, det inte är en studie som genomförts utan en konstruktionsuppgift och därmed inga andra teorier finns.
14
7. Diskussion
Redskapsfästet tycker jag har blivit bra i teorin, det återstår att se hur väl det faller ut när den tillverkas. Det jag är minst nöjd med är att redskapet hamnar några centimeter längre ut än med det gamla fästet, det påverkar lyft och tiltkrafterna lite negativt(hävarmen blir längre) Något som blev bra är däremot sikten genom redskapsfästet, jämför man det med det gamla fästet så är det stor skillnad. Sikten behövs särskilt när pallgafflar används och framförallt i den höjd som inträffar när man lastar av och på en lastbil. De dubbla hydraulkolvarna till redskapslåsningen tycker jag också blev bra, eftersom det är två stycken så sitter de still. Många fästen har bara en hydraulkolv som då glider lite fram och tillbaks, vilket gör att en hydraulslang lätt kan komma i kläm. Det nya fästet ger dessutom de fördelar som Stora BM-fästet alltid ger i förhållande till Lilla BM-fästet. De fördelarna är mindre glapp, lättare att koppla och koppla av redskap, samt ett starkare och därmed även säkrare fäste.
15
8. Slutsatser Med det nya redskapsfästet får man:
• Bättre sikt. • Mindre glapp. • Högre säkerhet. • Lättare att koppla av och på redskap.
På minussidan har vi:
• Något sämre lyft och tiltkraft. • Att det inte går att sänka ned redskapet lika långt.
16
9. Referenser
1. AB Bolinder Munktell, (1966), Instruktionsbok LM 840, serviceavdelningen, Eskilstuna
2. Björk, Karl, (2003), Formler och tabeller för mekanisk konstruktion, Spånga, Karl Björks Förlag HB, Femte upplagan
3. Khoshaba, Samir, (2008), Handbook for machine design 1
4. Blocket, http://www.blocket.se/kalmar/Volvo_BM_642_27281641.htm?ca=21&w=3 (100527, kl. 18:21)
5. Volvo, http://www.volvo.com/constructionequipment/corporate/en- gb/AboutUs/history/products/wheel+loaders/introduction.htm, (100523, kl. 10:53)
6. SKF:1,http://www.skf.com/portal/skf/home/products?lang=en&maincatalogue= 1&newlink=3_0_38 (100527, kl. 19:50)
7. SKF:2,http://www.skf.com/skf/productcatalogue/jsp/viewers/product TableViewer.jsp?&lang=en&tableName=3_1_1&presentationType=3&startnum=2 (100527, kl. 19:53)
8. CA-verken, http://www.caverken.se/standard.asp, standard hydraulcylindrar, 25 CA, fäste 83
9. Kurt, Säljare, CA-verken, Telefonsamtal, (100527, kl. 11:16)
10. Karl Taavola, (1998), Ritteknik 2000 faktabok, Karl Taavola och Athena lär AB,
Tredje upplagan 11. Esab, http://products.esab.com/Templates/T041.asp?id=13422, (120516, kl 11:56) 12. Robert C. Juvinall & Kurt M. Marshek, (2006), Fundamentials of machine component
design, John Wiley & Sons
17
10. Bilagor
Bilaga 1: Ritningar
Bilaga 2: Hållfasthetsberäkningar
Bilaga 3: Svetshållfasthetsberäkningar
Bilaga 4: Ritning lager SKFGE 40 ES-2RS
Bilaga 5: Ritning Hydraulkolv CA-verken
1
RH
10
05
10
SS2
13
4
SS-I
SO 2
76
8-1
6
200
Bilaga 1 sid 1 (29)
75
0)
15
84
0
1510
12X
5 X
15
0 (
=
45
15
0
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
ba
kre
plå
tW
EIG
HT:
A3
SHEET
1 O
F 1
SCA
LE:1
:4
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SCA
LE D
RA
WIN
G
MA
TER
IAL:
DA
TESI
GN
ATU
RE
NA
ME
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:BR
EA
K S
HA
RP
D
EBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS
OTH
ER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS
AR
E IN
MIL
LIM
ETE
RS
SUR
FAC
E F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
6
158
R3
193
38
)(
45°
SS-I
SO 2
76
8-1
RH
SS2
13
4
1
10
05
10
Bilaga1 sid 2 (29)
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
ba
kre
plå
t b
oc
kad
WEIG
HT:
A3
SHEET
1 O
F 1
SCA
LE:1
:4
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SCA
LE D
RA
WIN
G
MA
TER
IAL:
DA
TESI
GN
ATU
RE
NA
ME
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:BR
EA
K S
HA
RP
D
EBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS
OTH
ER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS
AR
E IN
MIL
LIM
ETE
RS
SUR
FAC
E F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
1
RH
10
05
15
SS-I
SO 2
76
8-1
SS2
13
4
Bilaga 1 sid 3 (29)
150
5 X
15
0 (
=7
50
)8
40
45
6 X
M8
20
15
0
15
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
bo
tte
np
låt
WEIG
HT:
A3
SHEET
1 O
F 1
SCA
LE:1
:4
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SCA
LE D
RA
WIN
G
MA
TER
IAL:
DA
TESI
GN
ATU
RE
NA
ME
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:BR
EA
K S
HA
RP
D
EBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS
OTH
ER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS
AR
E IN
MIL
LIM
ETE
RS
SUR
FAC
E F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
SS2
13
4
RH
10
05
16
SS-I
SO 2
76
8-1
1
Bilaga 1 sid 4 (29)
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
bo
tte
np
låt
bo
cka
dW
EIG
HT:
A3
SHEET
1 O
F 1
SCA
LE:1
:4
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SCA
LE D
RA
WIN
G
MA
TER
IAL:
DA
TESI
GN
ATU
RE
NA
ME
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:BR
EA
K S
HA
RP
D
EBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS
OTH
ER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS
AR
E IN
MIL
LIM
ETE
RS
SUR
FAC
E F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
40
15
18
R
90
(147)
45°
SEC
TIO
N A
-A
Bilaga1 sid 5 (29)
Ra
3,2
5
12
5
79
15
45°
10
40 0
+0,1
SS-I
SO
27
68
-1
RH
10
05
11
1
SS2
14
2
Ra
6,3
A A
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
bu
ssn
ing
in. ly
fta
rmW
EIG
HT:
A3
SH
EET
1 O
F 1
SC
ALE
:1:1
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SC
ALE
DR
AW
ING
MA
TER
IAL:
DA
TESIG
NA
TUR
EN
AM
E
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:
BR
EA
K S
HA
RP
DEBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS O
THER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS A
RE IN
MIL
LIM
ETE
RS
SU
RFA
CE F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
A ASEC
TIO
N A
-A
Bilaga 1 sid6 (29)
Ra
3,2
5 X
4559
79
40 0
+0,05
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
bu
ssn
ing
yt.
lyft
arm
WEIG
HT:
A3
SH
EET
1 O
F 1
SC
ALE
:1:1
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SC
ALE
DR
AW
ING
MA
TER
IAL:
DA
TESIG
NA
TUR
EN
AM
E
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:
BR
EA
K S
HA
RP
DEBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS O
THER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS A
RE IN
MIL
LIM
ETE
RS
SU
RFA
CE F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
1
RH
10
05
15
SS-I
SO
27
68
-1R
a 6
,3
SS2
14
2
1
RH
SS-I
SO
27
68
-1R
a 6
,3
10
05
15
SS2
14
2
A A
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
bu
ssn
ing
in. lä
nka
rmW
EIG
HT:
A3
SH
EET
1 O
F 1
SC
ALE
:1:1
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SC
ALE
DR
AW
ING
MA
TER
IAL:
DA
TESIG
NA
TUR
EN
AM
E
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:
BR
EA
K S
HA
RP
DEBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS O
THER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS A
RE IN
MIL
LIM
ETE
RS
SU
RFA
CE F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
SEC
TIO
N A
-A
Bilaga1 sid 7 (29)
Ra
3,2
5
45°
13
2
10
79
15
40 0
+0,1
SS2
14
2
RH
10
05
16
Ra
6,3
SS-I
SO
27
68
-1
1
A A
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
bu
ssn
ing
yt.
län
ka
rmW
EIG
HT:
A3
SH
EET
1 O
F 1
SC
ALE
:1:1
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SC
ALE
DR
AW
ING
MA
TER
IAL:
DA
TESIG
NA
TUR
EN
AM
E
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:
BR
EA
K S
HA
RP
DEBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS O
THER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS A
RE IN
MIL
LIM
ETE
RS
SU
RFA
CE F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
SEC
TIO
N A
-A
Bilaga 1 sid 8 (29)
Ra
3,2
5 X
45
70
79
40 0
+0,1
20
65
SEC
TIO
N A
-A
Bilaga 1 sid 9 (29)
Ra 3
,2
X 4
5
161
26
8
5
M
32,2
5
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
bu
ssn
ing
in. sp
rin
tar
WEIG
HT:
A3
SH
EET
1 O
F 1
SC
ALE
:1:1
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SC
ALE
DR
AW
ING
MA
TER
IAL:
DA
TESIG
NA
TUR
EN
AM
E
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:
BR
EA
K S
HA
RP
DEBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS O
THER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS A
RE IN
MIL
LIM
ETE
RS
SU
RFA
CE F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
SS-I
SO
27
68
-1
RH
10
05
15
Ra
6,3
SS2
14
2
1
85
M8
x1
.25
4 x
6
,80
50,20 0,1
A
A
1R
a 6
,3
10
05
16
SS-I
SO
27
68
-1
RH
SS2
14
2
Bilaga 1 sid 10 (29)
SEC
TIO
N A
-A
Ra
3,2
85
X 4
5
94
5
50,20 0,1
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
bu
ss. yt.
sp
rin
tar
WEIG
HT:
A3
SH
EET
1 O
F 1
SC
ALE
:1:1
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SC
ALE
DR
AW
ING
MA
TER
IAL:
DA
TESIG
NA
TUR
EN
AM
E
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:
BR
EA
K S
HA
RP
DEBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS O
THER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS A
RE IN
MIL
LIM
ETE
RS
SU
RFA
CE F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
A A
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
frä
mre
plå
tW
EIG
HT:
A3
SHEET
1 O
F 1
SCA
LE:1
:4
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SCA
LE D
RA
WIN
G
MA
TER
IAL:
DA
TESI
GN
ATU
RE
NA
ME
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:BR
EA
K S
HA
RP
D
EBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS
OTH
ER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS
AR
E IN
MIL
LIM
ETE
RS
SUR
FAC
E F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
1
RH
10
05
17
SS2
13
4
SS-I
SO 2
76
8-1
Bilaga 1 sid 11 (29)
89
26
200
R10
30°
91
101
(195)
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
frä
mre
plå
t b
oc
kad
WEIG
HT:
A3
SHEET
1 O
F 1
SCA
LE:1
:4
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SCA
LE D
RA
WIN
G
MA
TER
IAL:
DA
TESI
GN
ATU
RE
NA
ME
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:BR
EA
K S
HA
RP
D
EBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS
OTH
ER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS
AR
E IN
MIL
LIM
ETE
RS
SUR
FAC
E F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
Bilaga 1 sid 12 (29)
92
6
1
RH
10
05
17
SS-I
SO 2
76
8-1
SS2
13
4
1
SS2
13
4
Bilaga 1 sid 13 (29)
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
fr. si
dp
låt
WEIG
HT:
A3
SHEET
1 O
F 1
SCA
LE:1
:2
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SCA
LE D
RA
WIN
G
MA
TER
IAL:
DA
TESI
GN
ATU
RE
NA
ME
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:BR
EA
K S
HA
RP
D
EBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS
OTH
ER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS
AR
E IN
MIL
LIM
ETE
RS
SUR
FAC
E F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
8
SS-I
SO 2
76
8-1
RH
05
10
17
83
200
SS2
13
4
RH
10
05
17
SS-I
SO 2
76
8-1
1
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
fr. si
dp
låt
bo
cka
dW
EIG
HT:
A3
SHEET
1 O
F 1
SCA
LE:1
:2
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SCA
LE D
RA
WIN
G
MA
TER
IAL:
DA
TESI
GN
ATU
RE
NA
ME
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:BR
EA
K S
HA
RP
D
EBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS
OTH
ER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS
AR
E IN
MIL
LIM
ETE
RS
SUR
FAC
E F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
Bilaga 1 sid 14 (29)
30
°
101
91
10
R
(195)
83
40
465
16
0
2 X
R 4 X R
10
20
60
80
545
Bilaga 1 sid 15 (29)
15
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
förs
tärk
nin
gsp
låt
WEIG
HT:
A3
SHEET
1 O
F 1
SCA
LE:1
:4
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SCA
LE D
RA
WIN
G
MA
TER
IAL:
DA
TESI
GN
ATU
RE
NA
ME
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:BR
EA
K S
HA
RP
D
EBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS
OTH
ER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS
AR
E IN
MIL
LIM
ETE
RS
SUR
FAC
E F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
NR
H
1
10
05
11
SS-I
SO 2
76
8-1
SS2
13
4
SS2
13
4
RH
180
81
461
100°
(
203
X R
101
100°
)
73
110°
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
förs
tärk
. p
låt
bo
cka
dW
EIG
HT:
A3
SHEET
1 O
F 1
SCA
LE:1
:4
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SCA
LE D
RA
WIN
G
MA
TER
IAL:
DA
TESI
GN
ATU
RE
NA
ME
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:BR
EA
K S
HA
RP
D
EBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS
OTH
ER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS
AR
E IN
MIL
LIM
ETE
RS
SUR
FAC
E F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
1SS
-ISO
27
68
-1
10
05
15
Bilaga1 sid 16 (29)
16
0
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
last
ars
prin
tW
EIG
HT:
A3
SH
EET
1 O
F 1
SC
ALE
:1:1
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SC
ALE
DR
AW
ING
MA
TER
IAL:
DA
TESIG
NA
TUR
EN
AM
E
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:
BR
EA
K S
HA
RP
DEBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS O
THER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS A
RE IN
MIL
LIM
ETE
RS
SU
RFA
CE F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
SS-I
SO
27
68
-1R
a 3
,2
Bilaga1 sid17 (29)
24
5
X 4
5
17
22
X 4
5
10
40h6
67,78
39,69
A
B
332,37
750
80
180
60
2 X
R
18
5
47
6, 8
9R
2 X
42
5
11
5
137,63
646,50D
ETA
IL A
SC
ALE
1 :
2
10
30,7
5
59
,12
R20
R
61,50
R
R1515
(46,70)
RH
SS2
13
4
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
sid
op
låt
WEIG
HT:
A3
SHEET
1 O
F 1
SCA
LE:1
:5
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SCA
LE D
RA
WIN
G
MA
TER
IAL:
DA
TESI
GN
ATU
RE
NA
ME
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:BR
EA
K S
HA
RP
D
EBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS
OTH
ER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS
AR
E IN
MIL
LIM
ETE
RS
SUR
FAC
E F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
1
10
05
15
SCA
LE 1
: 2
SS-I
SO 2
76
8-1
DETA
IL B
Bilaga 1 sid 18 (29)
36
,79
87,63
32
X R
15R 2 X
R
R43
,50
20
43
,50
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
sprin
tW
EIG
HT:
A3
SH
EET
1 O
F 1
SC
ALE
:1:1
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SC
ALE
DR
AW
ING
MA
TER
IAL:
DA
TESIG
NA
TUR
EN
AM
E
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:
BR
EA
K S
HA
RP
DEBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS O
THER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS A
RE IN
MIL
LIM
ETE
RS
SU
RFA
CE F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
SS2
14
2
RH
10
05
17
SS-I
SO
27
68
-1R
a 6
,31
Bilaga 1 sid 19 (29)
Ra
3,2
Ra
3,2
15
8
15
0,05 50
15°
M20
40
47
,50
X 4
52
18,50
1
RH
10
05
16
SS-I
SO 2
76
8-1
SS2
13
4
Bilaga 1 sid 20 (20)
110
84
0
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
sta
gp
låt
WEIG
HT:
A3
SHEET
1 O
F 1
SCA
LE:1
:4
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SCA
LE D
RA
WIN
G
MA
TER
IAL:
DA
TESI
GN
ATU
RE
NA
ME
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:BR
EA
K S
HA
RP
D
EBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS
OTH
ER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS
AR
E IN
MIL
LIM
ETE
RS
SUR
FAC
E F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
8
84
0
193,70
8
1
RH
10
05
16
SS-I
SO
27
68
-1
SS2
13
4
Bilaga 1 sid 21 (29)
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
sta
gp
rofil
WEIG
HT:
A3
SH
EET
1 O
F 1
SC
ALE
:1:4
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SC
ALE
DR
AW
ING
MA
TER
IAL:
DA
TESIG
NA
TUR
EN
AM
E
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:
BR
EA
K S
HA
RP
DEBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS O
THER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS A
RE IN
MIL
LIM
ETE
RS
SU
RFA
CE F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
sta
gp
rofil b
oc
ka
dW
EIG
HT:
A3
SH
EET
1 O
F 1
SC
ALE
:1:4
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SC
ALE
DR
AW
ING
MA
TER
IAL:
DA
TESIG
NA
TUR
EN
AM
E
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:
BR
EA
K S
HA
RP
DEBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS O
THER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS A
RE IN
MIL
LIM
ETE
RS
SU
RFA
CE F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
50
120
2 X
R8
1
RH
10
05
16
SS-I
SO
27
68
-1
SS2
13
4
Bilaga 1 sid 22 (29)
84
0
SS2
13
4
SS-I
SO
27
68
-1
10
05
17
RH
1
WEIG
HT:
B C D
12
A
32
14
BA
56
DR
AW
N
CH
K'D
AP
PV
'D
MFG
Q.A
C
A4
SH
EET
1 O
F 1
SC
ALE
:1:1
DW
G N
O.
A
NG
ULA
R:
FIN
ISH
:
L
INEA
R:
TOLE
RA
NC
ES:
ED
GES
NA
ME
SIG
NA
TUR
ED
ATE
MA
TER
IAL:
DO
NO
T SC
ALE
DR
AW
ING
REV
ISIO
N
TITL
E:
UN
LESS O
THER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS A
RE IN
MIL
LIM
ETE
RS
SU
RFA
CE F
INIS
H:
DEBU
R A
ND
BR
EA
K S
HA
RP
sto
pp
latt
a
8
Bilaga 1 sid 23 (29)
60
60
Bilaga 1 sid 24 (29)
10
20
75
0)
5 X
15
0 (
=
45
20
15
0
SEC
TIO
N A
-A
86,8
0x1
,25
20
25
25°
6 X
M6
X
25
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
top
plå
tW
EIG
HT:
A3
SHEET
1 O
F 1
SCA
LE:1
:4
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SCA
LE D
RA
WIN
G
MA
TER
IAL:
DA
TESI
GN
ATU
RE
NA
ME
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:BR
EA
K S
HA
RP
D
EBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS
OTH
ER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS
AR
E IN
MIL
LIM
ETE
RS
SUR
FAC
E F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
25
0
84
0
2 X
R10
10
15
0
99
AA
1
RH
SS-I
SO 2
76
8-1
10
05
16
SS2
13
4
SS2
14
2
SS-I
SO
27
68
-1
RH
10
05
16
1
Bilaga 1 sid 25 (29)
Ra
3,2
25
0
32
61
,50
0
,1
CH
K'D
D E FC
12
34
BA
32
15
C D
46
78
A B
top
prö
rW
EIG
HT:
A3
SH
EET
1 O
F 1
SC
ALE
:1:1
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SC
ALE
DR
AW
ING
MA
TER
IAL:
DA
TESIG
NA
TUR
EN
AM
E
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:
BR
EA
K S
HA
RP
DEBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS O
THER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS A
RE IN
MIL
LIM
ETE
RS
SU
RFA
CE F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
4
1 2 3 4 5
76
8
1 22
2
3 5
CH
K'D
6
DCBA E F G H
EA B C D F
54
32
17
89
10
11
12
12
34
56
78
G
Re
d. fä
ste
840 (
1)W
EIG
HT:
A2
SHEET
1 O
F 1
SCA
LE:1
:5
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SCA
LE D
RA
WIN
G
MA
TER
IAL:
DA
TESI
GN
ATU
RE
NA
ME
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:BR
EA
K S
HA
RP
D
EBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS
OTH
ER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS
AR
E IN
MIL
LIM
ETE
RS
SUR
FAC
E F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
3
RH
10
05
17
SS-I
SO 2
76
8-1
1
Sam
ma
nst
älln
ing
sritn
ing
1
Bilaga 1 sid 26 (29)
2Fö
rstä
rkn
ing
splå
tSS
21
34
24
Sid
op
låt
SS2
13
4
81
Frä
mre
plå
tSS
21
34
71
Sta
gp
rofil
SS2
13
46
1St
ag
plå
tSS
21
34
52
Sto
pp
latt
aSS
21
34
42
Frä
mre
sid
op
låt
SS2
13
4
12
Top
prö
rSS
21
42
Po
s. n
rA
nta
lN
am
nM
ate
rial
7
1 2
33
24
5
6
Fro
nt
De
taje
rna
4,5
&8
i sa
mm
an
stä
llnin
gsr
itn
ing
1
är
do
lda
Bilaga 1 sid 27 (29)
RH
SS-I
SO 2
76
8-1
10
05
17
1
Sam
ma
nst
älln
ing
sritn
ing
2
71
Top
plå
tSS
21
34
61
Ba
kre
plå
tSS
21
34
51
Bo
tte
np
låt
SS2
13
44
2Sp
rinta
rSS
21
42
32
Hyd
rau
lcylin
de
r 3
2/2
0-1
00
22
Bu
ssn
ing
ytt
re s
prin
tar
SS2
14
21
2B
uss
nin
g in
re s
prin
tar
SS2
14
2P
os.
nr.
An
tal
Na
mn
Ma
teria
l
CH
K'D
6
DCBA E F G H
EA B C D F
54
32
17
89
10
11
12
12
34
56
78
G
Re
d. fä
ste
840 (
2)
WEIG
HT:
A2
SHEET
1 O
F 1
SCA
LE:1
:5
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SCA
LE D
RA
WIN
G
MA
TER
IAL:
DA
TESI
GN
ATU
RE
NA
ME
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:BR
EA
K S
HA
RP
D
EBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS
OTH
ER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS
AR
E IN
MIL
LIM
ETE
RS
SUR
FAC
E F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
CH
K'D
6
DCBA E F G H
EA B C D F
54
32
17
89
10
11
12
12
34
56
78
G
Re
d. fä
ste
840 (
3)
WEIG
HT:
A2
SH
EET
1 O
F 1
SC
ALE
:1:5
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SC
ALE
DR
AW
ING
MA
TER
IAL:
DA
TESIG
NA
TUR
EN
AM
E
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:
BR
EA
K S
HA
RP
DEBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS O
THER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS A
RE IN
MIL
LIM
ETE
RS
SU
RFA
CE F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
Bilaga 1 sid 28 (29)
RH
10
05
17
SS-I
SO
27
68
-1
1
52
Bu
ssn
ing
ytt
re lyft
arm
SS2
14
24
2B
uss
nin
g in
re lyft
arm
SS2
14
23
2B
uss
nin
g y
ttre
lä
nka
rmSS2
14
22
4La
sta
rsp
rin
tSS2
14
21
2B
uss
nin
g in
re lä
nka
rmSS2
14
2P
os.
nr.
An
tal
Na
mn
Ma
teria
l
44
22
55
1 221
33
Sa
mm
an
stä
llnin
gsr
itn
ing
3
CH
K'D
6
DCBA E F G H
EA B C D F
54
32
17
89
10
11
12
12
34
56
78
G
Re
d. fä
ste
840 (
4)
WEIG
HT:
A2
SH
EET
1 O
F 1
SC
ALE
:1:5
DW
G N
O.
TITL
E:
REV
ISIO
ND
O N
OT
SC
ALE
DR
AW
ING
MA
TER
IAL:
DA
TESIG
NA
TUR
EN
AM
E
AP
PV
'D
MFG
ED
GES
FIN
ISH
:
BR
EA
K S
HA
RP
DEBU
R A
ND
Q.A
A
NG
ULA
R:
UN
LESS O
THER
WIS
E S
PEC
IFIE
D:
DIM
EN
SIO
NS A
RE IN
MIL
LIM
ETE
RS
SU
RFA
CE F
INIS
H:
TOLE
RA
NC
ES:
L
INEA
R:
DR
AW
N
DETA
IL A
SC
ALE
1 :
4
10
10
,51
60
36
0
+
0,5
Dä
r in
ge
t a
nn
at
an
ge
tts
gä
ller
sve
tsn
ing
a-m
ått
6
RH
10
05
17
SS-I
SO 2
76
8-1
1
A B
84
0
10
00
0
,5
10
65
0
,5
C
C
a8
SCA
LE 1
:5FR
ON
T
SCA
LE 1
:5B
AC
K
a8
a8
0
+
0,5
10
57
10
65
0
,5
DDD
ETA
IL B
SC
ALE
1 :
4
0,5
43
58
16
0
69
52
19
SEC
TIO
N C
-C
45
15
192
20
7
160
5
SEC
TIO
N D
-DSv
ets
ritn
ing
Bilaga 1 sid 29 (29)
30
1340
646,5 0,5
Hållfasthetsberäkningar. I alla kommande beräkningar så har det utgåtts från en maxlast av 35KN 60cm utanför fästet, lasten varierar dessutom med ¼, dvs. lasten rör sig mellan 26-44 KN. Lasten är även snedfördelad så att all vikt ligger på en sida av redskapsfästet. Dvs. hela lasten ligger 60cm utanför den ena redskapskroken.
Figur 1.
Beräkning böjhållfasthet topprör. Toppröret är tillverkat av materialet SS2142. SS2142 har en sträckgräns på Sy=390N/mm² och en brottgräns på Su=530N/mm². Punkt A i Figur 1 visar toppröret. Toppröret påverkas av två krafter, en rakt nedåt(Fn) på
35KN och en rakt utåt(Fu) på KN48,325,646
60035 =×, se skiss nedan(Fig. 2.).
Figur 2.
Den resulterande kraften snett nedåt blir då Ft= KN75,473548,32 22 =+
Topp röret sitter mellan två plåtar med avståndet 160mm och utsätts för böjning (se Figur 3).
Det ger formeln 2
2
L
FabM A = (Björk, Karl, 2003, s31).
Bilaga 2 sid 1 (7)
A=överkant topprör
Fu=32,48KN
Fn=35KN Ft=47,75KN
B=lastarsprint(nedre)
Figur 3.
NmKNmmM A 10941094160
956575,472
2
==××=
Böjmotståndet för ett cirkulärt rör är
D
dDW
32
)( 44 −×= π(Björk, Karl, 2003, s27)
244
211625,6132
)325,61(mmW =
×−×= π
Böjspänningen i tvärsnittet är
W
M Am =σ (Björk, Karl, 2003, s27)
23
/5221162
101094mmNm =×=σ
Medelspänningen i toppröret är alltså 52N/mm². Men spänningen varierar med en fjärdedel. Det ger:
2/134
52mmNa ==σ
CrCtCsCgClnSSn ×××××= ´
(Khoshaba, Samir, 2008, s27)
2/145868,0179,08,015,0530 mmNSn =××××××=
Bilaga 2 sid 2 (7)
MA= Momentet i punkt A Ft= Den resulterande kraften a= Kortaste avståndet till fästpunkt b= Längsta avståndet till fästpunkt L= Avståndet mellan fästpunkter W= Böjmotståndet D= Ytterdiameter d= Innerdiameter σm= Medelspänningen σa= Varierande spänningen
Sn= 1 miljon cykel styrka S´n= 0,5·Su CL= Last faktor CG= Gradient faktor CS= Ytjämnhetsfaktor CT= Temperatur faktor CR= Pålitlighets faktor
Punkt A
0
50
100
150
200
250
300
350
400
450
0 100 200 300 400 500 600
Y
Z
W
Diagram 1
I diagram 1 visar linjerna
• Y(blå) gränsen för sträckgränsen(Sy) 390N/mm² • Z(rosa) gränsen för den varierande tillåtna spänningen • W(gul) linjen som spänningen i detta exempel rör sig längs
m
aσ
σ
Det tillåtna området i Diagram 1 är under linjerna Y och Z. Där linjerna Z och W korsar varandra har vi maxspänningen. Y-axeln visar den tillåtna variabla spänningen(aσ ). Vi kan
då utläsa att den tillåtna variabla spänningen(aσ ) är ca 65N/mm².
I uträkningarna tidigare hade vi räknat ut aσ till 13N/mm², det ger säkerhetsfaktorn
513
65 ==Sf
En säkerhetsfaktor på 5 får anses fullt tillräcklig. X-axeln i Diagram 1 visar den tillåtna medelspänningen( mσ ). Vi kan utläsa ungefär
275N/mm² på X-axeln där linjerna W och Z korsar varandra. I uträkningarna tidigare hade var medelspänningen mσ =52 N/mm², det ger säkerhetsfaktorn
3,552
275 ≈=Sf
Det får också anses tillräckligt.
Bilaga 2 sid 3 (7)
Sy= 390N/mm²
Sn= 145N/mm²
Sy= 390N/mm²
Su= 530N/mm²
Beräkning böjhållfasthet stagprofil Stagröret är den lådkonstruktion som består av delarna stagprofil och stagplåt, vilka efter ihopsvetsning bildar en fyrkantsprofil med yttermåtten 12058× och godstjockleken 8mm. Stagröret överför tiltcylindrarnas kraft mellan sidorna på redskapsfästet (se svetsritningen). Materialet stagprofil och stagplåt är SS2134, materialet har sträckgränsen Sy=350N/mm² och brottgränsen Su=510N/mm². Samma belastningsfall gäller som i föregående beräkning.
Figur 4.
Det lodräta avståndet 1L mellan överkant topprör(punkt A i Figur 1) och på den nedre lastarssprinten(punkt B i Figur 1) kan utläsas i ritningen av ”sidoplåt” (Figur 4) och är
mmL 5961 = Det lodräta avståndet2L mellan centrum stagröret och den nedre lastarsprinten(punkt B i Figur 1) går också att utläsa i ritningen på sidoplåt (Figur 4)
3132
583422 ≈
−=L
Kraften som stagröret utsätts för är bara halva den horisontella kraften(Fu) i Figur 2, eftersom den andra hälften av kraften tas upp direkt av länkarmen på den sida belastningen är. Kraften
SF som stagröret utsätts för är alltså
KNFS 313132
59648,32 ≈×
×=
Stagröret är fast inspänt i bägge ändar, det största momentet som stagröret då utsätts för är detsamma som hela kraften i halva stagrörets längd enligt formeln
2
LFM S
m
×= (Björk, Karl, 2003, s29)
Bilaga 2 sid 4 (7)
Figur 5.
KNmM m 132
84,031 ≈×=
Profilens tröghetsmoment utgörs av formeln
12
3bhI = (Björk Karl, 2003, s 27)
4333
10441512
10442
12
12058mmI ×=×−×=
Profilens böjningsmotstånd bestäms av formlerna
e
IW = och
2
he = (Björk Karl, 2003, s 27)
Tillsammans blir de
2/h
IW =
333
1058,732/120
104415mmW ×=×=
Medelspänningen i profilen ges av formeln
W
M mm =σ (Björk, Karl, 2003, s27)
2266
3
/176/101761058,73
1013mmNmNm =×=
××= −σ
Spänningen varierar med en fjärdedel. Det ger:
2/444
176mmNa ==σ
Bilaga 2 sid 5 (7)
FS= Kraften i stagröret Mm= Medelmomentet i stagröret L= stagrörets längd I= Tröghetsmomentet b= Stagrörets profilbredd h= Stagrörets profilhöjd e= Tyngdpunktsavstånd W= Böjmotståndet σm= Medelspänningen σa= Variabla spänningen
L=840mm
Fs=31KN
CrCtCsCgClnSSn ×××××= ´ (Khoshaba, Samir, 2008, s27)
2/117868,0166,08,015,0510 mmNSn =××××××=
0
50
100
150
200
250
300
350
400
0 100 200 300 400 500 600
Y
Z
W
Diagram 2
I diagram 2 visar linjerna likt i diagram 1
• Y(blå) gränsen för sträckgränsen(Sy) 350N/mm² • Z(rosa) gränsen för den varierande tillåtna spänningen • W(gul) linjen som spänningen i detta exempel rör sig längs
m
aσ
σ
Det tillåtna området i Diagram 2 är under linjerna Y och Z. Där linjerna Z och W korsar varandra har vi maxspänningen. Y-axeln visar den tillåtna variabla spänningen(aσ ). Vi kan
då utläsa att den tillåtna variabla spänningen(aσ ) är ca 60N/mm².
I uträkningarna tidigare hade vi räknat ut aσ till 44N/mm², det ger säkerhetsfaktorn
36,144
60 ==Sf
Bilaga 2 sid 6 (7)
Sn= 1 miljon cykel styrka S´n= 0,5·Su CL= Last faktor CG= Gradient faktor CS= Ytjämnhetsfaktor CT= Temperatur faktor CR= Pålitlighets faktor
Sy= 350N/mm²
Sn= 117N/mm²
Su= 510N/mm²
Sy= 350N/mm²
X-axeln i Diagram 2 visar den tillåtna medelspänningen( mσ ). Vi kan utläsa ungefär
270N/mm² på X-axeln där linjerna W och Z korsar varandra. I uträkningarna tidigare hade var medelspänningen mσ =176 N/mm², det ger säkerhetsfaktorn
53,1176
270 ≈=Sf
Säkerhetsfaktorerna 1,36 och 1,53 låter inte så mycket, men man skall ha i åtanke att redskapet alltid är försett med en ram som också hjälper till mot dessa belastningar. Man skulle dock kunna tänka sig att gå upp till 10mm godstjocklek för säkerhets skull.
Bilaga 2 sid 7 (7)
Svetsberäkningar Här gäller exakt samma belastningsfall som i hållfasthetsberäkningarna, dvs. 35kN 60cm utanför redskapsfästet på en gaffel, med vikten varierande med ¼-del (se figur 1 i hållfasthetsberäkningar).
Beräkning svetshållfasthet mellan topprör och sidop låt. Eftersom kraften(F) som verkar på toppröret inte är centerad(se Figur 3 i hållfasthetsberäkningar) så blir spänningen större på svetsarna på en sida av toppröret än på den andra sidan. Kraften(F) är 47,75kN enligt tidigare uträkningar(se figur 2 i hållfasthetsberäkningar) Största delen av kraften verkar på svetsen mellan den inre plåten och toppröret, den delen av kraften kallas för (Fs).
kNFa
FS 35,28160
95 =×= kNFS 35,28160
9575,47 =×=
Svetsen mellan sidoplåt och topprör sker på bägge sidor om sidoplåten runt halva diametern D plus sträckan s i Figur 4 nedan. I följande beräkningar räknas med att svetsen är en kälsvets med A-mått=8mm.
Svetsens area(A) är
2154585,6122
2 mmmåttAD
A =××=−×××= π
I verkligheten är arean större eftersom jag inte har räknat med sträckan s här. Bilaga 3 sid 1 (6)
F= Kraften på toppröret Fs= Största kraften på svetsen D= Ytterdiameter kf= stresskoncentrationsfaktor σm= Medelspänningen σa= Varierande spänningen A= Svetsens Area
A
Fkf Sm
×=σ (Khoshaba, Samir, 2008, s37)
Värdet på kf är hämtat ur (Fundamentals of machine component design, 2006, s461)
MPam 53,271545
1035,285,1 3
=××=σ
Eftersom lasten varierar med en fjärdedel blir
4m
a
σσ =
MPaa 88,64
53,27 ==σ
CrCtCsCgClnSSn ×××××= ´ (Khoshaba, Samir, 2008, s27)
54,88868,015,08,01255 =×××××=Sn
0
50
100
150
200
250
300
350
400
0 100 200 300 400 500 600
Y
Z
W
Diagram 3
I diagram 1 visar linjerna
• Y(blå) gränsen för sträckgränsen(Sy) 350N/mm² • Z(rosa) gränsen för den varierande tillåtna spänningen • W(gul) linjen som spänningen i detta fall rör sig längs
m
aσ
σ
Bilaga 3 sid 2 (6)
Sn= 1 miljon cykel styrka S´n= 0,5·Su CL= Last faktor CG= Gradient faktor CS= Ytjämnhetsfaktor CT= Temperatur faktor CR= Pålitlighets faktor
Sy= 350N/mm²
Sn= 88,54N/mm²
Su= 510N/mm²
Sy= 350N/mm²
Det tillåtna området i Diagram 3 är under linjerna Y och Z. Där linjerna Z och W korsar varandra har vi maxspänningen. Y-axeln visar den tillåtna variabla spänningen(aσ ). Vi kan då utläsa att
den tillåtna variabla spänningen(aσ ) är ca 50N/mm².
I uträkningarna tidigare hade vi räknat ut aσ till 6,88N/mm², det ger säkerhetsfaktorn
26,788,6
50 ==Sf
En säkerhetsfaktor på 7 är alldeles tilräcklig. X-axeln i Diagram 1 visar den tillåtna medelspänningen( mσ ). Vi kan utläsa ungefär 210N/mm²
på X-axeln där linjerna W och Z korsar varandra. I uträkningarna tidigare hade var medelspänningen mσ =27,53 N/mm², det ger säkerhetsfaktorn
62,753,27
210 ≈=Sf
Även här är säkerhetsfaktorn fullt tillräcklig.
Bilaga 3 sid 3 (6)
Beräkning svetshållfasthet mellan stagrör och sidop låt. Vi fortsätter att räkna på samma belastningsfall som i hållfasthetsberäkningar. Stagröret fästs mot sidoplåten med en kälsvets med a-mått 8 runt hela stagröret.
2
LFM S
m
×= (Björk, Karl, 2003, s29)
KNmM m 132
84,031 ≈×=
Svetsens rektangulära tröghetsmoment utgörs av formerna
IyIxI 22 +=
12
3tLIx = (Khoshaba, Samir, 2008, s37)
2LtaIy =
4323
1056456085812
81202 mmI ×=
××+×=
Svetsens böjningsmotstånd bestäms av formlerna
e
IW = och
2
he = (Björk Karl, 2003, s 27)
Tillsammans blir de
2/h
IW =
333
1008,942/120
105645mmW ×=×=
Medelspänningen i profilen ges av formeln
W
M mm =σ (Björk, Karl, 2003, s27)
MPamNm 138/101381008,94
1013 266
3
=×=×
×= −σ
Spänningen varierar med en fjärdedel. Det ger:
MPaa 5,344
138 ==σ
Bilaga 3 sid 4 (6)
FS= Kraften i stagröret Mm= Medelmomentet i stagröret L= stagrörets längd I= Tröghetsmomentet t= Svetsens a-mått h= Stagrörets profilhöjd e= Tyngdpunktsavstånd W= Böjmotståndet σm= Medelspänningen σa= Variabla spänningen
CrCtCsCgClnSSn ×××××= ´
(Khoshaba, Samir, 2008, s27)
2/54,88868,015,08,015,0510 mmNSn =××××××=
0
50
100
150
200
250
300
350
400
0 100 200 300 400 500 600
Y
Z
W
Diagram 4
I diagram 4 visar linjerna likt i diagram 1
• Y(blå) gränsen för sträckgränsen(Sy) 350N/mm² • Z(rosa) gränsen för den varierande tillåtna spänningen • W(gul) linjen som spänningen i detta exempel rör sig längs
m
aσ
σ
Det tillåtna området i Diagram 4 är under linjerna Y och Z. Där linjerna Z och W korsar varandra har vi maxspänningen. Y-axeln visar den tillåtna variabla spänningen(aσ ). Vi kan då utläsa att
den tillåtna variabla spänningen(aσ ) är ca 50N/mm².
Bilaga 3 sid 5 (6)
Sn= 1 miljon cykel styrka S´n= 0,5·Su CL= Last faktor CG= Gradient faktor CS= Ytjämnhetsfaktor CT= Temperatur faktor CR= Pålitlighets faktor
Sy= 350N/mm²
Sn= 88,54N/mm²
Su= 510N/mm²
Sy= 350N/mm²
I uträkningarna tidigare hade vi räknat ut aσ till 34,5N/mm², det ger säkerhetsfaktorn
45,15,34
50 ==Sf
X-axeln i Diagram 2 visar den tillåtna medelspänningen( mσ ). Vi kan utläsa ungefär 210N/mm²
på X-axeln där linjerna W och Z korsar varandra. I uträkningarna tidigare hade var medelspänningen mσ =158 N/mm², det ger säkerhetsfaktorn
52,1138
210 ≈=Sf
Säkerhetsfaktorerna 1,45 och 1,52 är relativt låga. Men som klargjorts i ”Hållfasthetsberäkningar har redskapet en ram som upptar en stor del av dessa belastningar. Även skyddsplåtarna runt den hydrauliska redskapslåsningen (se topplåt, frontplåt och bottenplåt i sammanställningsritning 1och 2)tar upp lite av denna lasten Dessutom är det inte så troligt att man kommer köra med full last på en sida och studsa runt. Det skulle nästan klassas som vårdslöst och inte vidare bekvämt som förare.
Bilaga 3 sid 6 (6)