Stadsnära norrskensturism

Viktiga parametrar gällande artificiell belysning för utvecklingen av norrskensturism i ett stadsnära läge

Northern light tourism in an urban environment

Important aspects of the artificial lighting regarding the development of northern light tourism in an urban environment.

HUVUDOMRÅDE: Produktutveckling med inriktning Ljusdesign

FÖRFATTARE: Rasmus Petersson & Rex Tigerstrand

HANDLEDARE: Annika K Jägerbrand

EXAMINATOR: Mathias R Adamsson

JÖNKÖPING 2020 maj

Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping

Förord Under studiens arbete har vi haft stor hjälp och stöd från vår handledare Annika Jägerbrand.

Vi vill tacka henne för bra och trevligt samarbete, med bra diskussioner och återkopplingar. Vi

vill även utfärda ett tack till konsultföretaget Lighting Bureau för idéen till denna studie, samt

den rådgivning vi fått från dem. Även Janice Wilson på Town of Southampton ska ha ett stort

tack för tillåtelsen att använda deras bilder i detta arbete. Slutligen vill vi skicka ett stort tack

till studiens intervjudeltagare för mycket trevliga och intressanta intervjuer.

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom huvudområdet

Produktutveckling med inriktning Ljusdesign. Författarna svarar själva för framförda åsikter,

slutsatser och resultat.

Examinator: Mathias R Adamsson

Handledare: Annika K Jägerbrand

Omfattning: 15 hp

Datum: 2020-05-19

i

Abstract According to The Swedish Agency for Economic and Regional Growth (2019) the total

consumption of tourism in Sweden has grown with 124% between the years 2000-2018. This

trend that also applies for the Swedish nature-tourism where a study from Mid Sweden

University (2014) shows that nature-based tourism each year has approximately 3.6 billion

SEK in turnover, and that 40% of concerned businesses is in a phase of growth (Fredman &

Margaryan, 2014). Northern light-tourism is a form of nature-tourism that has grown quickly

in northern Sweden in recent years (Jóhannesson & Lund, 2017; Mathisen, 2017; Friedman,

2010). In Kiruna alone it is estimated that the northern light tourism alone has a revenue of 100

million SEK each year (Swedish Nature and Ecotourism Association, 2019). This form of

tourism often has a high traveling costs and is concentrated to the countryside with far traveling

distances between each site. In the same time, a lot of tourists on the countryside has a negative

impact on the nature and wildlife (Björnsdóttir, 2015).

The purpose of this study is therefore to point out and discuss around different aspects

concerning the artificial lighting with an impact on how we can develop a northern light-

tourism in a more urban environment. The study shall also give general suggestions for how

these aspects can be adapted into a light installation.

The method that is use in this research is a literature study, interviews and an analyse of four

cities’ lighting masterplans. The literature study was used to specify the foundation and aim of

the study. Where the interviews clarified the important aspect for an urban development of

northern light-tourism from a lighting designers’ point of view. In the last phase of the study,

four lighting masterplans with a clear focus on how to prevent light pollution where analysed.

These analyses then gave some action proposals that can be compared to the answers from the

interview participants.

The results from the study show that shielded luminaires, light distributions, luminaire

installation height and lighting controls are considered to have the largest impact on the

lighting installation regarding the visibility of the northern light. Also, laws and regulations

were a common answer, with some reasoning about the regulations of max and min

requirements from an installation. Regarding the general proposals some suggestions

concerning luminaire colour temperature and light distribution can quite easy be applied to an

installation, in comparison to a more complicated lighting control.

To everyone that would like to develop a project of this kind it is recommended that in an early

stage get in contact with any stakeholders and listen to their opinions. In that way any mistakes

are minimised even though the topic of this study is relatively unexplored.

The study is limited to only show and discuss the answers that came up under the interviews,

and that these answers is only reproduced from a lighting designers’ point of view.

Keywords: Northern light, nature-based tourism, artificial light, light pollution, urban tourism,

Aurora borealis, Aurora australis, urban design

ii

Sammanfattning Enligt Tillväxtverket (2019) har den totala konsumtionen inom svensk turismnäring ökat med

124% mellan åren 2000–2018. Denna trend kan även utläsas för den svenska naturturismen

där en studie från Mittuniversitet (2014) visade att det inom naturturism omsätts ca 3.6

miljarder kronor varje år och att 40% av företagen var i en tillväxtfas (Fredman, Margaryan,

2014). En form av naturturism som växt sig stark norra Sverige under senare år är

norrskenturismen (Jóhannesson & Lund, 2017; Mathisen, 2017; Friedman, 2010), som i enbart

Kiruna kommun beräknas omsätta runt 100 miljoner varje år (Naturturismföretagen. 2019).

Idag är denna typ av turism framförallt koncentrerad till landsbygden med långa avstånd och

höga resekostnader som följd. Samtidigt som många turister har en negativ påverkan på djur

och natur (Björnsdóttir, 2015).

Syftet med studien är således att ta fram och föra en diskussion kring vilka aspekter av en

belysningsanläggning som är viktiga för att göra norrskensturismen mer stadsnära och

tillgänglig för en större del av befolkningen. Arbetet ska även ge förslag på generella

anpassningar av den artificiella belysningen som kan appliceras på anläggningen.

Metoden som används är en kombination av litteraturstudie, intervjuer och en analys av

befintliga belysningsprogram. Litteraturstudien gav en bakgrundsundersökning inom ämnet

samt tydliggjorde hur studiens syfte skulle formuleras. Intervjuerna genomfördes med fyra

ljusdesigners där deras tankar och idéer gällande vilka aspekter som anses viktiga för att skapa

en stadsnära norrskensturism. I studiens sista steg analyserades redan befintliga

belysningsprogram från städer där belysningsanläggningen anpassats för att minimera stadens

ljusföroreningar. Analyserna gav sedan konkreta åtgärdsförslag som jämfördes med

intervjudeltagarnas resonemang.

Studiens resultat visar på att armaturavskärmning, ljusfördelning, ljuspunktshöjder och

belysningsstyrning anses vara de viktigaste aspekterna för den artificiella belysningen. Lagar,

standarder och andra former av styrdokument är en annan aspekt som ofta togs upp, med

resonemang för hur dessa kan påverka en belysningsanläggnings hösta respektive lägsta nivå.

Gällande de generella förslagen på anpassningar redovisas att både anpassningar av ljuskällors

färgtemperaturer och ljusriktning kan appliceras på en anläggning förhållandevis enkelt. Men

att en väl anpassad belysningsstyrning är svårare, det ska dock tilläggas att denna anpassning

kan ha större och mer positiv påverkan för en norrskensanpassad belysningsanläggning.

Till de personer som vill utveckla denna typ av projekt rekommenderas att i ett tidigt skede

blanda in eventuella intressenter och ta hänsyn till deras aspekter. Arbetets ämnesområde är

relativt outforskat och en väl utförd förstudie inför projektet är därför av stor vikt för att

minimera eventuella misstag.

Studien begränsas av att enbart ta hänsyn till och föra en diskussion kring de aspekter som

uppkommit under intervjuerna. Dessa aspekter är endast hämtade ur en ljusdesigners

perspektiv och tydliggör således inte andra intressenters intressen inom ämnet.

Nyckelord: Norrsken, naturturism, artificiell belysning, ljusföroreningar, stadsnära turism,

Aurora borealis, Aurora australis, stadsgestaltning

iii

Innehållsförteckning

Förord ............................................................................................................. 2

Abstract ........................................................................................................... i

Sammanfattning ............................................................................................. ii

Innehållsförteckning ..................................................................................... iii

1 Introduktion .............................................................................................. 5

1.1 BAKGRUND .....................................................................................................................5

1.2 PROBLEMBESKRIVNING ...................................................................................................6

1.3 BEGREPPSLISTA .............................................................................................................7

1.4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING..........................................................................................9

1.5 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR ................................................................................9

1.6 DISPOSITION ..................................................................................................................9

2 Teoretiskt ramverk ................................................................................. 10

2.1 LJUSFÖRORENINGAR ................................................................................................... 10

2.2 STADSNÄRA TURISM OCH SMARTA STÄDER .................................................................... 10

2.3 ARMATURUTFORMNING ................................................................................................ 11

2.4 LAGAR OCH REGLER KOPPLAT TILL LJUSFÖRORENINGAR ................................................ 12

2.5 POLARSKEN ................................................................................................................ 13

3 Metod och genomförande ..................................................................... 14

3.1 METODUTFORMNING .................................................................................................... 14

3.1.1 Litteraturstudie ..................................................................................................... 14

3.1.2 Intervjuer .............................................................................................................. 14

3.1.3 Analys av belysningsprogram .............................................................................. 16

3.2 METODENS RELEVANS FÖR FRÅGESTÄLLNINGEN ........................................................... 18

3.3 ARBETSGÅNG .............................................................................................................. 19

3.4 INTERVJUDELTAGARE ................................................................................................... 19

3.5 GENOMFÖRANDE ......................................................................................................... 19

3.5.1 Intervjuer .............................................................................................................. 19

3.5.2 Analys av belysningsprogram .............................................................................. 20

3.6 METOD VID DATAANALYS .............................................................................................. 20

3.7 TROVÄRDIGHET ........................................................................................................... 20

iv

4 Resultat ................................................................................................... 22

4.1 INTERVJUER – VIKTIGA ASPEKTER AV DEN ARTIFICIELLA BELYSNINGEN UTIFRÅN ETT

LJUSDESIGNERPERSPEKTIV .................................................................................................... 22

4.1.1 Gestaltning ........................................................................................................... 22

4.1.2 Ljusdesign och armaturutformning ...................................................................... 23

4.1.3 Lagar och regler ................................................................................................... 23

4.1.4 Belysningsstyrning ............................................................................................... 24

4.1.5 Befintlig anläggning ............................................................................................. 25

4.1.6 Tillvägagångssätt ................................................................................................. 25

4.2 ANALYS AV BELYSNINGSPROGRAM – ANPASSNINGAR FÖR ATT UNDVIKA LJUSFÖRORENINGAR

25

4.2.1 Kravspecifikation från IDA ................................................................................... 26

4.2.2 Stadsspecifik kravspecifikation ............................................................................ 26

5 Diskussion och slutsatser ..................................................................... 27

5.1 RESULTATDISKUSSION ................................................................................................. 27

5.1.1 Viktiga aspekter av den artificiella miljön ............................................................. 27

5.1.2 Anpassningar av den artificiella belysningen. ...................................................... 28

5.2 METODDISKUSSION...................................................................................................... 29

5.3 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ....................................................................... 30

5.4 VIDARE FORSKNING ..................................................................................................... 31

6 Referenser .............................................................................................. 32

7 Bilagor .................................................................................................... 37

5

1 Introduktion Detta arbete är utfört som ett examensarbete inom kandidatutbildningen ljusdesign på

Tekniska Högskolan i Jönköping, och är utfört i samarbete med konsultföretaget Lighting

Bureau, ett dotterbolag till AFRY AB. Arbetet behandlar ämnet norrskensturism och hur man

kan främja dess utveckling genom anpassningar av den artificiella belysningen.

1.1 Bakgrund Sveriges avlånga utformning och placering på världskartan, ger upphov till flera naturliga

ljusfenomen så som polarsken, midnattssol och polarnätter. Dessa fenomen är inte begränsade

till men vanligare i närheten av jordens två polcirklar. Jordens södra polcirkel omfattar

landområdet Antarktis vilket saknar permanenta invånare (Australian Antarctic Division,

2003). Den norra polcirkeln omfattar landområden inom länderna USA, Kanada, Danmark

(Grönland) Norge, Sverige, Finland Ryssland samt Island och har drygt 4 miljoner invånare år

2014 (Nymand Larsen, Fondahl, 2014). Det representerar ca 0,5 promille av jordens befolkning

vid samma tidpunkt. Då en stor del av världens befolkning saknar möjligheten att uppleva dessa

ljusfenomen i sin hemmiljö har efterfrågan på dessa naturupplevelser ökat vilket har lett till

investeringar från företag, till exempel norrskenssafari på ishotellet i Jukkasjärvi, byggandet av

Aurora Sky Station i Abisko 2007 och midnattssolsvandringar på Kebnekaise (Swedish

Lapland, u.å.).

Polarsken uppstår när partiklar från solvinden träffar jordens atmosfär och de atomer som

finns där. När partiklarna krockar frigörs energi och ger ifrån sig ett svagt ljus. Då solvindens

partiklar påverkas av jordens magnetfält är polarsken vanligare i polartrakterna. Det finns

således både sydsken (Aurora australis) på södra halvklotet och norrsken (Aurora borealis) på

det norra halvklotet. Norrsken har på senare år blivit en starkt växande turismnäring för flera

länder inom den norra polcirkeln (Heimtun, Jóhannesson, Tuulentie, 2014; Mathisen, 2017)

Naturturism definieras enligt naturturismföretagen som: “Naturturism är förflyttad

konsumtion i form av aktiviteter, boende, måltider och andra turismtjänster där själva

naturupplevelsen är i centrum” (Naturturismföretagen, Svensk Turism AB, Visita, 2018). Det

är en av de snabbast växande trenderna i den globala besöksnäringen (Balmford, Beresford,

Green, Naidoo, Walpole, Manica, 2009). I Svensk Turism AB halvtidsanalys utav strategin för

hållbar besöksnäring 2020, framhålls att ”Sveriges natur utgör inte sällan själva

reseanledningen för både nationella och internationella besökare” (Svensk Turism AB, 2016).

Denna strategi har i sin tur legat till grund för den nationellt antagna strategin för naturturism,

som är framtagen av Naturturismföretagen, Svensk Turism AB och Visita. Naturturismen i

Sverige har som mål att vara topp tre i världen inom hållbar natur- och ekoturism år 2025

(Naturturismföretagen et al., 2018). Det finns tyvärr ingen tillväxtstatistik på enbart

naturturism men enligt Tillväxtsverkets rapport om Svensk Turism har den totala

konsumtionen av turism ökat med 124% mellan 2000–2018 och omsatte över 337 miljarder

(Tillväxtverket, 2019).

Ser man till olika företag inom naturturismsektorn ökade som exempel antalet

jordbruksföretag som bedriver någon form av turismnäring med drygt 160% mellan 2000–

2017 (Naturturismföretagen et al., 2018). En studie från Mittuniversitetet (2014) visade att 3,6

miljarder kronor omsätts i naturturism och att nästan 40% av företagen upplevde att de var i

en tillväxtfas (Fredman & Margaryan, 2014). Även inom norrskensturismen ser man en stor

tillväxt där Kiruna kommun uppger att norrskensturismen idag omsätter runt 100 miljoner

kronor (Naturturismföretagen, 2019). Trots att det saknas officiell statistik gällande

6

naturturism finns det därför mycket som tyder på att denna sektor följer samma trend som

övrig turismnäring i Sverige.

Denna typ av turism är framförallt koncentrerad till landsbygden då städernas ljusföroreningar

minskar möjligheten att beskåda natthimlen där (Miller, 2006). Samtidigt kan man i rapporten

Ett land att besöka - En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU

2017:95) utläsa att det finns stor potential och efterfrågan för att utveckla den stadsnära

naturturismen i Sverige. Det finns således flera anledningar till att undersöka ämnet för denna

studie.

1.2 Problembeskrivning Det finns idag ett fåtal studier med fokus på norrskensturism och dess attraktiva och expansiva

bransch (Jóhannesson, Lund, 2017; Mathisen, 2017; Friedman, 2010). Oss veterligen täcker

dessa in norrskensturismen som helhet, och hur detta naturliga ljusfenomen används som en

identitet och unicitet. Norrsken är ett okontrollerbart ljusfenomen som påverkas av solvindar.

Heimtun et al., (2014) påvisar i sin studie att turister kan söka efter norrsken under flera dagar

utan att resultat. Osäkerheten kring om man får se norrsken eller inte kan lätt leda till en stor

besvikelse och ekonomisk förlust för besökare.

Norrskensturismen i Sverige är idag framförallt koncentrerad till platser på landsbygden där

avsaknaden av artificiellt ljus är stor. Detta medför ofta långa avstånd och dyra resekostnader,

samtidigt som turisternas negativa påverkan på naturliv, infrastruktur och miljö ökar

(Björnsdóttir, 2015) I strategin för naturturism påtalar att tätortsnära naturupplevelser är ett

område med stor utvecklingspotential som förhöjer stadens attraktionskraft

(Naturturismföretagen et al., 2018). Yildiz, Akbulut, Tolga, (2013) konstaterar i sin studie om

trender inom den urbana turismen att samarbetet mellan arkitekter och turistnäringen blir allt

viktigare för att den stadsnära turismen ska utvecklas i symbios med staden. Förutom de

turistföretag som livnär sig på norrskensturism finns det även en drivkraft att utveckla

norrskensturismen inom ljusdesignbranschen. Som exempel finns Kirunas stadflytt där man

enligt konsultföretaget Afry (2019) anpassat stadens belysningsanläggning för norrsken och

snö.

För att kunna anpassa en belysningsanläggning för norrskensturism behövs det således både

förståelse och kunskap för vad som är viktigt och hur man ska anpassa anläggningen för att

beskåda norrskenet samt vilka faktorer beträffande den artificiella belysningen som bör beaktas

när en ny anläggning ska projekteras.

Figur 1. Exempelbild på norrsken. Bilden är royaltyfri och hämtad från: http://pexels.com

7

1.3 Begreppslista Artificiell belysning – Med artificiell belysning menas all form av ljusenergi som ej framställts

på naturlig väg. Till det artificiella ljuset räknas all form av belysning oavsett om den är

installerad med konstnärlig eller funktionell anledning. Det kan exempelvis vara belysning av

vägar, parker, konstverk mm.

Färgtemperatur –Färgtemperatur är den fysikaliska definitionen av ljusets färg och mäts i den

absoluta temperaturskalan Kelvin med sin nollpunkt på -273,17 grader Celsius. Ett högre antal

Kelvin ger ett svalare ljus med en mer blåaktig ton. Med ett längre antal Kelvin får ljuset istället

en varmare och gulare ton.

Ljusets våglängd (nanometer) – Ljus är den elektromagnetisk strålning som en människa kan

se med blotta ögat och ligger inom frekvensen 380 – 740 nanometer (nm). Utanför dessa

frekvenser finns annan elektromagnetisk strålning så som radio-, gamma- och

röntgenstrålning. Av de våglängderna vi se har korta våglängderna runt 380nm en violett ton,

medans strålningen runt 740 nm upplevs istället som röd.

Ljusföroreningar – Med ljusföroreningar menas allt överflödigt ljus som inte utnyttjas för ett

områdes funktion. Det kan till exempel vara felriktade armaturer, onödigt höga ljusflöden ut

från armaturen eller fel upptändningstider.

DALI – Digital Adressable Lighting Interface är ett standardiserat protokoll för styrning av

belysning. Protokollet är framtaget av Europas ledande tillverkare av drivdon till ljuskällor och

bygger på en digital styrsignal som via en programvara kan anpassas efter varje plats specifika

behov.

International Dark Sky Association (IDA) – Är en USA baserad, icke vinstdrivande organisation

med syftet att bevara och skydda nattmiljön för framtiden genom en högkvalitativ

utomhusbelysning.

Dark Sky Community – En stad, kommun eller samhälle som aktivt arbetar för att bevara

natthimlen och samtidigt uppfyller en kravspecifikation som IDA tagit fram kan ansöka om att

bli en Dark Sky Community som ett bevis på deras ansvarstagande för deras ljusföroreningar.

Koffertarmaturer – Ett smeknamn på en äldre klassisk gatuarmatur. Ofta i en väderbeständig

plast eller metall med en funktionell fyrkantig form och en undersida med ett kupat glas som

ger ljuset en bredare spridning. De vanligaste ljuskällorna för dessa armaturer är kvicksilver

hög- eller lågtrycksnatrium i effekter från 100 watt och uppåt.

Bländning (Glare) – uppstår när kontrasten mellan ljusa och mörka material blir så stor att

obehag eller synnedsättning uppstår.

Himmelsströljus/Himlaglim (Skyglow) – innebär att artificiellt ljus riktas eller reflekteras upp

i atmosfären, detta är vanligt förekommande över städer.

Ljusintrång (Light Trespass) – Ljus som riktas eller träffar områden där det inte är önskvärt

eller avsett.

Ljusinflation (Clutter) – Överbelysta miljöer där onödigt många eller ljusstarka armaturer

används.

Fotopiskt seende – Synförhållandet för en människa vid dagsljus. För det fotopiska seendet

krävs en högre ljusnivå samtidigt som man på ett bättre sätt kan urskilja färger detaljer.

8

Skotopiskt seende - Synförhållandet för en människa vid mörker. Används vid lägre ljusnivåer

än för det fotopiska seendet. Under dessa förhållanden minskar möjligheten att urskilja färger

och små rörelser, dock krävs inte lika höga ljusnivåer under dessa förhållanden.

Belysningsstyrka – Mängden ljus som träffar en yta. Måttenheten för belysningsstyrka är lux.

Ljusstyrka – Den mängden ljus som sprids från en ljuskälla i en specifik riktning, återges i

enheten candela.

Luminans – Är ett mått på hur ljus en yta är och återges i ljusstyrka per ytenhet

(candela/kvadratmeter). En ytas luminans är beroende av betraktarens position då den återger

den mängden ljus som riktas mot betraktaren.

Avskärmning-/Bländningsklasser – Är ett sätt att ställa krav på mängden bländande ljus från

en anläggning. I denna studie återges avskärmningsklass G-klass vilket specificerar mängden

ljus som får spridas ut från en ljuskälla i ett antal angivna vinklar.

9

1.4 Syfte och frågeställning Syftet med studien är att ta fram och exemplifiera olika sätt att anpassa en

belysningsanläggning och främja möjligheten att se norrsken i ett stadnära läge. På längre sikt

kommer förhoppningsvis studien att bidra till att göra norrskensturismen mer lättillgänglig för

fler människor, både i Sverige och internationellt. I arbetet med studien kommer åsikter från

en ljusdesigners perspektiv preciseras och jämföras mot konkreta exempel på hur man kan

minska belysningsanläggningens ljusföroreningar. Studiens första frågeställning ska återge

olika ljusdesigners resonemang kring ämnet och blir följaktligen:

1. Vilka aspekter i den artificiella belysningen anses viktiga utifrån en ljusdesigners perspektiv

för att göra norrskensturismen mer stadsnära?

Resultatet från den första frågeställningen skall sedan jämföras mot redan vedertagna exempel

för att minska ljusföroreningar och skapa en diskussion kring hur dessa generellt kan tillämpas

i en belysningsanläggning. Studiens andra frågeställning blir därmed:

2. Hur kan artificiell belysning anpassas för att möjliggöra upplevelsen av norrsken i

stadsmiljön?

1.5 Omfattning och avgränsningar Studien avgränsar till att enbart återge aspekter och anpassningar inom den artificiella

belysningen sett ur en ljusdesigners perspektiv. Således kommer resultatet ge en subjektiv bild

där åsikter från övriga ämnesintressenter så som turistnäringen och stadsplanerare inte

återges.

Intervjuerna avgränsas till att enbart ta upp de ämneskategorier som identifierats av författarna

som intressanta för studiens syfte. Eventuella diskussionsämnen som inte direkt påverkar

artificiell belysning eller belysningsplanering kommer inte omfattas i studien mer än ett

omnämnande i studiens resultat- eller diskussionsavsnitt. Exempel på ämnen som författarna

tror skulle kunna uppkomma skulle kunna vara infrastruktur, finansiering stadsplanering

marknadsföring osv.

Analysen av belysningsprogrammen kommer enbart fungera som ett underlag till diskussion

kring hur redan vedertagna exempel för att minska ljusföroreningar kan användas i en

belysningsanläggning anpassad till norrskenet. Resultatet i litteraturstudien hänvisar därför

enbart till specificerade krav ur International Dark Sky Association (IDA) guidelines för att bli

en certifierad Dark-Sky Community. Dokumenten som granskas i denna studie har avgränsats

till att enbart omfatta IDA godkända städer i Europa då dessa anses ha liknande lagstiftningar

och styrdokument som Sverige.

1.6 Disposition Efter att studiens bakgrund, problembeskrivning och syfte preciseras fortsätter rapporten med

ett teoretiskt ramverk med för ämnet tidigare relevant forskning. Vidare tydliggörs arbetets

metodutformning, genomförande och trovärdighet. I rapportens avslutande delar återfinns

resultatet, resultat- och metoddiskussioner samt vilka slutsatser som kan dra av studien.

10

2 Teoretiskt ramverk I det teoretiska ramverket redovisas relevant tidigare forskning som ligger till grund för denna

studies syfte och frågeställningar.

2.1 Ljusföroreningar Enligt IDA kan ljusföroreningar grupperas i följande kategorierna bländning, himmelsströljus,

ljusintrång och ljusinflation. Dessa föroreningar i städer ses idag som ett stort problem då de

påverkar dygnsrytm och levnadssätt hos både människor och djur negativt (Schulte-Römer,

Meier, Dannemann, Söding, 2019). Ljusföroreningarna begränsar även astronomers möjlighet

att beskåda stjärnhimlen (Miller, 2006) samt ger samhällen stora kostnader i outnyttjad

energiåtgång (Antonio & Sędziwy, 2020).

Enligt en studie av Fouquet och Pearson (2006) använde människan cirka 100 gånger mer ljus

vid millenniumskiftet år 2000 än vid sekelskiftet 1800–1900, och fortsätter att öka med ca 6%

varje år (Kyba et al., 2017; Hökner et al., 2010). Det artificiella ljuset som reflekteras upp i

atmosfären begränsar även möjligheten för människor att betrakta natthimlen i ett stadsnära

läge (Pierantonio, Falchi, Elvidge, Baugh, 2000). Ljusföroreningar innebär att energi går åt i

onödan för belysningsanläggningen och ur ett miljöperspektiv har dessa föroreningar en stor

påverkan på klimatet. Bara i USA uppskattas att 72.9 TWh varje år försvinner via

ljusföroreningar till en kostnad av 6.9 miljarder dollar (Gallaway, Olsen, Mitchell, 2010).

Befolkningsmängden i Sveriges städer förväntas öka fram till 2040 (Boverket, 2012) vilket

antyder att även mängden ljusföroreningar och dess potentiella inverkan på hälsa och miljö

kommer att öka.

2.2 Stadsnära turism och smarta städer Urban turism har sedan 1980 setts som en egen del inom turismnäringen (Ashworth, Page,

2011). I takt med att fler människor väljer att turista i stadnära miljöer ökar påfrestningarna på

stadens sevärdheter. La Rocca (2014) ser stora utmaningar i att både marknadsföra och skydda

sevärdheter i stadnära miljöer samt att få turister och stadens invånare att samverka ihop. Den

ökande turismen har på senare år lett till att flera städer gjort lagförändringar för att komma

till stånd med turismens påverkan på städerna som exempelvis Rom, Venedig och Barcelona

(SVT Nyheter, 2019). I Yildiz, Akbulut, Tolga (2013) studie påvisar vikten av att

turistorganisationer och stadsarkitekter arbetar tillsammans för att utveckla stadsnära turism.

De tar upp flera exempel på hur stadsplaneringen kan främja den urbana turismen, till exempel

Barcelonas olympiska spel 1992, konstmuseet Tate Modern i London och Guggenheim museet

i Bilbao. En studie av Boyce (2019) påpekar att ljus kan användas för att marknadsföra och

skapa en attraktionskraft till en specifik plats eller objekt. Således kan en väl planerad belysning

öka en stads attraktionskraft och ha en positiv inverkan på turismen.

Smart Cities är en ny aspekt att ta hänsyn till i stadsplaneringen. Genom att digitalt

sammanlänka olika system kan stadens effektivitet gällande bland annat kollektivtrafik,

utryckningsfordon, och informationsspridning förbättras (Zanella, Bui, Castellani, Vangelista,

Zorzi, 2014). Det finns fler fördelar med uppkopplade städer och Internet of things (IoT) inom

turismnäringen. Buhalis och Amaranggana. (2014) framhäver till exempel möjligheterna att

snabbt nå ut med information och marknadsföring, göra analyser av rörelsemönster och

turistkonsumtion som två viktiga aspekter för turism och smarta städer och på så vis kunna

fokusera arbetsinsatser där det behövs. Det kan till exempel vara en marknadsföring, förbättrat

underhåll eller effektivisera kollektivtrafiken eller liknande.

11

2.3 Armaturutformning Armaturens utformning, bestyckning och placering påverkar hur mycket av natthimlen man

ser. En LED-ljuskälla genererar mer ljus i kortare våglängder än klassiska glöd- och

urladdningsljuskällor. I och med det ökande användandet av LED har kallare färgtemperaturer

på ljuset blivit vanligare vilket ökar armaturens energieffektivitet samtidigt som

färgåtergivningen och synbarheten upplevs bättre (International Dark-Sky Association, 2010).

Ljus med kortare våglängder har i flera studier påvisat negativa effekter. Det finns till exempel

ett flertal studier som påvisar att LED-ljuskällor i kallare färgtemperaturer ger ökade

ljusföroreningar jämfört med varmare färgtemperaturer (Schulte-Römer, Meier, Söding,

Dannemann, 2019; Baddiley, 2017; Bierman, 2012). Kinzey, Perrin, Miller, Kocifaj, Aube,

Lamphar (2017) påvisar dock att vissa färgtemperaturer per automatik inte minskar en

belysningsanläggnings ljusföroreningar. När mätningarna anpassades efter människans

mörkerseende visade det sig att mängden ljusföroreningar ifrån vissa LED-armaturer till och

med kan öka i jämförelse med en befintlig högtrycksnatrium ljuskälla trots att varmare

färgtemperaturer användes för den nya LED-belysningen.

IDA anger ett antal riktlinjer för att minimera den negativa effekten av utomhusbelysning (se

tabell 1) utan att göra avkall på funktionen i ljussättningen och ger exempel på bra och dålig

armaturutformning (se figur 2). Som goda armaturexempel anges helt avskärmade armaturer

där ingen del av ljuskällan är synlig över armaturens horisontalplan. Armaturen kan således

inte avge något direkt ljus uppåt, sett från ljuskällans underkant.

Tabell 1. IDAs riktlinjer för användande av utomhusbelysning (International Dark Sky Association

[IDA], u.å.).

Belysning ska användas där funktionen behövs.

Belys enbart området som kräver det.

Belys endast med de ljusnivåer som funktionen kräver.

Minimera användandet av blått ljus.

Använda helt avskärmade armaturer som inte sprider ljus över ljuskällans

horisontalplan.

Inte använda färgtemperaturer över 3000 Kelvin.

Överväga möjligheten att dimra ner eller släcka anläggningen under vissa tider.

12

Unacceptable luminares Acceptable luminares

Figur 2. Exempel på bra och dålig armaturutformning.

Illustration av Bob Crelin för staden Southampton, NY. Använd med tillåtelse.

2.4 Lagar och regler kopplat till ljusföroreningar I Sverige saknas idag lagstiftning och krav gällande ljusföroreningar för utomhusbelysning. I

Trafikverkets publikation Vägar och gators utformning återfinns endast rekommendationer för

hur man kan minimera bländningen från armaturer genom att minska mängden ljus som sprids

ovanför armaturens horisontalplan (TRV 2020:029). Som tillägg till detta regelverk finns

Vägbelysningshandboken, vilket är ett rådgivande dokument för projektering av

utomhusbelysning (Trafikverket, 2014). Denna handbok redogör för vikten av att minimera

ljusföroreningar samt hänvisar till ljusföroreningsklasserna i standarden SS-EN 12464–2:2007

om ljus på arbetsplatser utomhus (Trafikverket, 2014). I standarden finns rekommendationer

gällande maxvärden av: belysningsstyrka på fastigheter, ljusstyrka från ljuskälla, mängden

uppåtriktat ljus, fasadluminans och skyltluminans samt i vilken miljözon belysningen är

installerad i (SS-EN 12464–2:2007). Dessa regelverk och rekommendationer är endast ett krav

för statliga vägar och därför frivilligt att använda för exempelvis kommuner.

Även i upphandlingsmyndighetens vägledning nummer 3, Upphandling av hållbar

utomhusbelysning hänvisar man till ljusföroreningars negativa påverkan på miljön. I

dokumentet saknas exempel för hur man kravställer ljusföroreningar men att detta är en viktig

aspekt att ställa krav på vid projektering (Upphandlingsmyndigheten, 2017).

13

Ljusföroreningar är just en förorening, vilket går under miljöbalken (SFS 1998:808) och då

närmare bestämt kapitel 2, paragraf 3. Där går följande text att utläsas:

”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de

skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs

för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller

olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet

användas bästa möjliga teknik.

Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller

åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”

Då ljusföroreningar har en bevisat negativ påverkan på både människor, djur och natur

(Jägerbrand, 2018) är det således ett lagbrott att inte vidta de möjliga åtgärderna för att

minimera dessa.

Frankrike har som jämförelse antagit en ny lag från och med 1 Jan 2019 gällande

ljusföroreningar. Där ställer man krav på färgtemperatur, tändcykler, lumen/kvm, andelen

uppåtriktat ljus samt mängden ljus som riktas över -75,5 grader från armaturens lodpunkt för

olika områden inom och utanför städerna. Den franska lagstiftningen ställer även krav på

åtgärder i befintlig belysningsanläggning för tidsperioden till och med 1 Jan 2025 (Martinsons.

2019).

2.5 Polarsken Polarsken uppstår när laddade partiklar från solen träffar atomer i jordens atmosfär.

Urladdningen mellan de elektriskt laddade partiklarna och atomerna avger det ljus som kallas

polarsken (Rymdstyrelsen 2018). De laddade partiklarna påverkas av jordens magnetfält vilket

gör polarsken vanligare vid någon av jordens två poler där magnetfälten är som starkast

(Sveriges Metrologiska och Hydrologiska Institut, 2018). Norrskenets styrka är beroende av

rymdvädret, vilket beskriver rådande förhållanden utanför jordens atmosfär. Rymdvädret i sin

tur påverkas av solens utbrott, solstormar, jordens magnetfält och jordens position i

solsystemet (Rymdstyrelsen, 2019). Förutom uppkomsten av norrsken kan energin i

rymdvädret påverka vårt liv på jorden. Enligt Kappenman (2004) kan rymdvädret slå ut hela

elnät och andra elektriska kommunikationssystem genom induktionsspänningar. På grund av

detta övervakas och förutspås kommande rymdväder från olika observatorium världen över.

Man kan således till viss del förutse när kraftfulla utbrott uppstår och norrsken lättare kan

beskådas (Pirjola, Kauristie, Lappalainen, Viljanen, 2005).

14

3 Metod och genomförande

Studien avses att genomföras med en kvalitativ utgångspunkt i tre steg. I det första steget

genomförs en grundlig litteraturstudie inom ämnet för att hitta befintlig och närliggande

forskning till området stadsnära norrskensturism. Denna studie ger även en utgångspunkt för

inriktningen på nästkommande moment där ett antal djupintervjuer kommer genomföras med

personer i nära anknytning till ljusplanering i nordiska och arktiska klimat samt deras syn på

en utveckling av en mer stadsnära norrskensturism. I ett sista steg av studien kommer en analys

av belysningsprogram för städer godkända av IDA som en International Dark Sky Community

genomföras.

3.1 Metodutformning

3.1.1 Litteraturstudie

En litteraturstudie är ett bra sätt att skapa sig en grund och ett underlag inom ämnet som

studien ska behandla (Davidson & Patel, 2016). I vårt fall ger litteraturstudien en bredare

bakgrundskunskap om ämnet, sammanställning av tidigare forskning samt en utgångpunkt för

utformningen av frågeställningen. Genom att läsa sig till en grundkunskap blir det lättare att

precisera relevanta områden inom ämnet (Blomkvist & Hallin, 2015).

Vid genomförandet av litteraturstudien har det framkommit att stadsnära norrskensturism är

ett relativt outforskat område med få studier begränsade till detta. Litteratursökningen

utvidgades därför till att innefatta norrskensturismen som helhet och nuvarande trender inom

detta område. Som komplement genomfördes även litteratursökningar inom närliggande

ämnen som påverkar möjligheten att betrakta och uppleva norrsken, till exempel

ljusföroreningar, smarta städer, urban turism. etcetera. För att täcka in ett större antal studier

användes tekniken snöbollssökning, vilket betyder att artiklarnas referenslista används för att

hitta ny relevant forskning inom ämnet. Sökningarna genomfördes under januari och februari

månad 2020. Samtliga databaser samlar vetenskapliga publikationer från flera olika bibliotek

och möjliggör därför för en bredare träffbild samt en ökad andel relevanta artiklar för

sökningarna.

Sökorden vi använde oss av var ”Northern light”, ”Aurora”, ”Aurora borealis”, ”Aurora

australis”, ”Tourism”, ”Norrsken”, ”Norrskensturism”, ”Natur-based tourism” samt

”Naturturism”. Sökorden användes i olika kombinationer med både sökoperatorn AND och OR

för att ge en bredare träffbild. Sökningen är genomförd i databaserna Primo, Google Scholar,

Directory of Open Access Journals (DOAJ), Artificial Light at Night (ALAN) Research

Literature Database, Proquest samt Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA).

Resultaten från litteraturstudien används som en grund för ämnet som avhandlas i rapporten

samt framtagningen av studiens teoretiska ramverk. I förlängningen har denna litteraturstudie

även legat till grund för de ämneskategorierna som författarna tagit fram till intervjuerna.

3.1.2 Intervjuer

Genom intervjuer med ett antal utvalda personer vill vi skapa en djupare förståelse för det

ämnesområde där intervjudeltagaren är aktiv, samtidigt som intervjun ska återge tankar och

synpunkter gällande frågeställningen ur respondentens perspektiv. Intervjuer är ett bra sätt att

samla information från olika aktörer gällande ett gemensamt problem (Wilson, 2012).

Intervjuerna har utförts med ett fyra ljusdesigners med erfarenheter inom belysningsplanering

inom ett nordiskt och arktiskt klimat. Intervjuerna genomfördes med en semi-strukturerad

15

intervjuteknik där ett antal ämneskategorier avhandlades. Dessa ämneskategorier har sin

utgångspunkt i studiens teoretiska ramverk och har identifierats av författarna som viktiga för

att besvara studiens frågeställningar. Till varje ämneskategori togs ett antal exempelfrågor fram

som kunde användas för att driva intervjun framåt eller rikta in intervjudeltagaren mot ämnet

(Davidson & Patel, 2016). Dessa frågor var av öppen karaktär så att svaren skulle återge

intervjudeltagarens tankar och åsikter samt minska risken att frågeställningen påverkar

respondentens svar (Bryman, 2012). I varje intervju har samtliga ämneskategorier avhandlats,

vissa exempelfrågor ignorerades dock för att skapa en bättre struktur i intervjun och undvika

att ett ämne behandlas flera gånger.

Själva intervjun var sedan uppbyggd i fyra sektioner och startade med en kort bakgrunds- och

målbeskrivning av examensarbetet. Under denna del gjordes intervjudeltagaren dessutom

uppmärksam på intervjuns förutsättningar, att studien behandlar personuppgifter enligt

Vetenskapsrådets rapport om god forskningsed (VR 2017:08), att allt deltagande är frivilligt

och att resultaten kommer kunna publiceras i en öppen databas. När deltagaren godkänt detta

fick hen sedan börja med att berätta lite om sig själv, vad hen jobbar med och vilken

arbetsbeskrivning personen har. Efter detta genomfördes själva intervjun där de bestämda

ämneskategorierna avhandlas. De ämnen som berördes var av bred karaktär och framtagna

med kopplingar till hur man kan minimera en belysningsanläggnings ljusföroreningar. Det

teoretiska ramverket är hämtat ur den litteraturstudie som utgjort arbetets grund. Genom att

sedan dela in dessa ämnen i olika grupper kunde relevanta ämneskategorier med tydliga

kopplingar till ljusdesign skapas. I tabell 2 redovisas valda ämneskategorier, frågeställningar

samt deras koppling till studiens teoretiska ramverk utläsas.

Tabell 2. Ämneskategorier och exempelfrågor samt deras koppling till det teoretiska ramverket.

Ämneskategorier Frågeställningar Teoretiskt

Ramverk

Gestaltning För ett belysningsprojekt i innerstadsmiljö,

finns det något specifikt du brukar tänka på?

Ser du några trender i dagens

belysningsplanering?

Brukar du använda dig av och referera till

vetenskap i projekten?

När man gör ett utomhus projekt som

handlar om gator i innerstadsmiljö, Vad

tänker man på då?

Hänvisar ni till forskning som stöd i era

projekt?

Ser ni trender av ljusinflation vid

projektering i städer?

Ljusföroreningar,

stadsnära turism

och smarta städer,

polarsken

Ljusdesign/

armaturutformning

Tänker du på synbarheten av natthimlen vid

en belysningsprojektering?

Har du en specifik tankegång som du följer,

och i så fall vart du börjar i planeringen av

konceptet?

ljusföroreningar,

armaturutformning,

stadsnära turism

och smarta städer

16

Använder du några generella principer vid

din projektering av utomhusbelysning, t.ex.

användning av armaturer med indirektljus,

avskärmning osv.

Lagar och regler Hur brukar förhållandet till lagar och

standarder se ut i projekten?

Skulle en standard som VGU kunna

utvecklas ytterligare och i så fall hur?

Tror du att en hårdare lagstiftning kring

ljusföroreningar, likt t.ex. Frankrike skulle

vara bra för Sverige?

Ljusföroreningar,

lagar och regler

Belysningsstyrning Hur skulle du resonera kring

belysningsstyrningen för en anläggning

anpassad efter norrskenet?

Upplever du att det kan finnas en målkonflikt

mellan att styra reglera belysningen och

platsens upplevda trygghet?

Ljusföroreningar,

stadsnära turism

och

smarta städer

Befintlig anläggning Emot en befintlig belysningsanläggning, hur

skulle man kunna gå tillväga för att förbättra

synbarheten av natthimlen?

Ljusföroreningar,

armaturutformning

Tillvägagångssätt Hur skulle man kunna gå tillväga för att

utveckla norrskensturism i ett stadsnära

läge?

Vilka intressenter och potential ser du för

ämnet? Hur ska man göra för att tillgodose

dessa?

Ljusföroreningar,

armaturutformning,

stadsnära turism &

smarta städer,

polarsken,

lagar och regler

3.1.3 Analys av belysningsprogram

Genom att analysera ett antal belysningsprogram med fokus på att minimera ljusföroreningar

gavs underlag för en djupare diskussion kring studiens andra frågeställning. För att ge en

likvärdig utgångspunkt för alla program analyserades belysningsprogram för städer godkända

av IDA som en Dark Sky Communitys. Dessa dokument bygger i grunden på sunt förnuft och

vedertagna erfarenheter men tar samtidigt stöd i viss vetenskaplig forskning genom till exempel

deras egen vetenskapliga databas ALAN (Artificial Light at Night, u.å.).

Att av IDA bli godkänd som en Dark Sky Community innebär att staden har vidtagit kraftfulla

åtgärder för att minimera stadens negativa påverkan på natthimlen via ljusföroreningar. Detta

görs genom en formell ansökan till IDA där staden påvisar vilket arbete de redan genomfört,

planerar att genomföra i framtiden samt hur de ska arbeta med belysningen vid en eventuell

nyinstallation. Innehållet i ansökan ska specificera ett antal krav för att erhålla en status som

en Dark Sky Community. Nedan i tabell 3 kan kategorierna samt vad som ska ingå i

kravspecifikationen för varje kategori utläsas.

17

Tabell 3, Minimikriterier som ska uppfyllas för att bli en godkänd Dark Sky Community

Kategori Kravspecifikation

Belysningsanläggningen - Armaturavskärmningar

- Färgtemperaturspecifikation

- Restriktioner för oavskärmade ljuskällor

- Policy för hur man ska arbeta med

ljusinflation

- Restriktioner för nyinstallation av belysning

- Restriktioner för belysta skyltar

- Restriktioner för belysning av

sportanläggningar

- Tidsplan för åtgärder av befintlig

belysningsanläggning

Samhällsengagemang - Kommunfinansierad marknadsföring mot

ljusföroreningar genom exempelvis

publikationer, flyers eller bidrag.

Företagssamarbeten - Kommunalt stöd för samarbeten mellan

ljusföroreningar mellan verksamheter som till

exempel, elfirmor, hyresvärdar, återförsäljare

av belysning osv.

Kunskapsspridning - Minst två event per år med fokus på

minimeringen av ljusföroreningar

- Riktlinjerna för belysning skall finnas med i

kommunens allmänna informationsdokument

- informationsdagar om ljusföroreningar inom

utbildningsverksamheter i kommunen.

Framgångsfaktorer - säkerställa belysningsprogrammets effekt

genom verkliga projekt, antingen inom

nybyggnation eller renovering.

Effektmätningar - Bilda en organisation för att mäta stadens

ljusföroreningar, samt kunna följa upp

resultaten över tid.

För belysningsprogrammen identifierades de kravspecifikationer med konkreta kopplingar till

ämneskategorierna gestaltning, ljusdesign/armaturutformning och belysningsstyrning som

tagits fram för intervjuerna. Då intervjuerna preciserar viktiga aspekter för ämnet ur en

ljusdesigners perspektiv är med målet analysen att koppla dessa aspekter till redan vedertagna

och bevisat lyckade lösningar för att minska en belysningsanläggnings ljusföroreningar. Med

analysen sammanställs möjliga lösningar och vedertagen information inom det avgränsade

området ljusföroreningar (Nilsson, 2004)

18

3.2 Metodens relevans för frågeställningen I figur 3 förklaras hur studiens olika metodval är sammanlänkade med varandra och vart i

studien de två frågeställningarna besvaras. Litteraturstudien har utgjort grunden i arbetet och

gett det dess förutsättningar för det teoretiska ramverket och vilka metoder som ska användas

för att besvara dessa.

Då stadnära norrskensturism är ett outforskat område med flera intressenter ansågs

djupgående intervjuer med en låg grad av strukturering och standardisering som en god

utgångspunkt för att besvara den första frågeställningen. Detta möjliggjorde för respondenten

att resonera fritt inom ämnet och således öka möjligheten att täcka in fler variabler i resultatet.

(Kvale, 1997). För att kunna besvara studiens andra frågeställning om hur den artificiella

belysningen kan anpassas för norrskenet, används resultatet från intervjuerna och

sammankopplas mot riktlinjer IDA tagit fram samt hur dessa krav förverkligats i redan

befintliga belysningslösningar.

En kvalitativ utgångspunkt möjliggör för en ökad relevans i studien då flera parametrar än de

som författarna identifierat kan återges i resultatet (Jacobsen, 2017). Då studien omfattar ett

relativt outforskat ämne menar författarna att detta är ett bra utgångsläge.

Figur 3. Studiens arbetsprocess samt hur metoderna är kopplade mot varandra och till vilken

frågeställning.

19

3.3 Arbetsgång En vetenskaplig arbetsprocess är uppdelad i sju steg med start i en problemformulering och

avslutande i ett resultat. För att förenkla vår egen arbetsprocess delade vi upp studien i tre

delmoment med en tydlig målavstämning innan nästa delmoment kunde påbörjas. I figur 4

syns dessa delmoment samt ungefär hur de låg tidsmässigt i förhållande till varandra.

Figur 4. Tidsplanering som följts under arbetet.

3.4 Intervjudeltagare Intervjuerna i studien syftar till att ge mer kunskap om hur man kan anpassa en

belysningsanläggning för att öka möjligheten att se och uppleva natthimlen och i förlängningen

norrsken. Urvalet av intervjudeltagare föll sig således naturligt mot ljusdesigners och då

framförallt mot personer med erfarenheter av större projekt i ett nordiskt och arktiskt klimat.

Genom att intervjua personer med erfarenheter inom större projekt där hela projektgruppen

spänner över flera konsultverksamheter, så som arkitektur, konstruktion el, ventilation med

mera tror vi att intervjudeltagaren kan ha en bredare erfarenhet om hur olika

belysningslösningar påverkar andra branscher i projekten. I tabell 4 kan man se de

ljusdesigners som intervjuades, deras arbetslivserfarenhet samt tidsåtgången för intervjuerna.

Tabell 4. I tabellen syns antalet intervjudeltagare, deras erfarenhet samt tidsåtgången för varje intervju

Person Arbetslivserfarenhet Aktiv idag Tidsåtgång för intervju

Ljusdesigner 1 10 år Ja 55 min

Ljusdesigner 2 9 år Ja 40 min

Ljusdesigner 3 5 år Ja 50 min

Ljusdesigner 4 14 år Ja 40 min

3.5 Genomförande

3.5.1 Intervjuer

En första kontakt med de fyra intervjudeltagarna togs via e-post under våren 2020. I detta mejl

fanns en kortare sammanfattning av studiens bakgrund, syfte och mål samt önskan att kunna

få intervjua den personen i fråga. Av de personer som kontaktades i det första utskicket föll tre

bort från den inplanerade intervjun på grund av den Covid-19 pandemi som spreds över världen

våren 2020. Ett nytt utskick gjordes till tre personer och intervjuer planerades in med dessa.

20

De första personerna som kontaktades för en intervju hade samtliga en viss erfarenhet från

belysningsprojekt med fokus på antingen möjligheten att beskåda norrsken eller

belysningsplanering för att minimera anläggningens ljusföroreningar. När deras möjlighet att

ställa upp försvann och nya intervjudeltagare kontaktades gjordes detta på rekommendationer

från andra erfarna ljusdesigners o.ch forskare

Intervjuerna genomfördes både fysiskt och digitalt via plattformen Microsoft Teams enligt

strukturen i metodutformningen (se avsnitt 3.1.2). Efter avslutad intervju sammanfattade

intervjuaren tillsammans med respondenten vad som sagts. Då intervjuerna spelades in

transkriberades dessa sedan i sin helhet från det att intervjudeltagaren godkänt

intervjuinnehållet. Båda studiens författare var antingen med under intervjuerna eller lyssnade

på dem i efterhand för att bilda sig en egen uppfattning om vad som sagts. Efter avslutad

intervju diskuterades sedan intervjun mellan författarna för att säkerställa att de tolkat

respondenternas svar likadant innan transkriberingen påbörjades. Att författarna gemensamt

gått igenom och diskuterat intervjuerna innan transkribering och avkodning gjorde att denna

kunde genomföras av endast en av författarna och resultatet sedan delges författarna

sinsemellan.

3.5.2 Analys av belysningsprogram

Belysningsprogrammen för de fyra städerna Moffat (Paterson, 2015), Coll (Coll Dark Sky

Community, 2016) i Skottland, Møn och Nyord (Vordingborg Kommune, 2017) i Danmark och

Fulda (Fulda Dark Sky Community, 2017) i Tyskland granskats. Alla program förutom Moffat

är grundade i samma IDA guideline från år 2015 (International Dark-Sky Association, 2015).

Moffat grundar sig i en tidigare utgiven guideline men har uppdaterats med anpassningar till

IDA guideline från 2013 (International Dark-Sky Association, 2013). Storleksmässigt är dessa

städer jämförbara med ett flertal städer i norra Sverige till exempel Gällivare, Jokkmokk och

Piteå. Städernas placering på världskartan ligger mellan latituden 50º–56º grader nord och

longitud -12º–9º grader öst. Vilket gör dem koncentrerade till västra Mellaneuropa, med

liknande klimat och industriell utveckling.

3.6 Metod vid dataanalys Studiens empiriska data har analyserats med utgångspunkt i de två frågeställningarna där

resultatet från intervjuerna är inriktad mot den första frågeställningen om hur man kan

anpassa en belysningsanläggning för att förbättra upplevelsen av norrsken. Intervjuerna har

transkriberats och avkodats genom att nyckelfraser i svaren tagits ut och kategoriseras i

underkategorier. Dessa härleddes sedan tillbaka till de ämneskategorier som togs fram för

intervjuerna i metodutformningen. Genom att sammanställa underkategorierna och

ämneskategorierna med varandra kan olika intervjudeltagares nyckelfraser jämföras mot

varandra. På detta sätt kan resultaten enklare ställas emot varandra och teman i svaren kan

identifierats (Bryman, 2012). För exempel på hur citat och nyckelfraser härleddes till en

underkategori och ämneskategori, se bilaga 1, intervjusammanställning.

Analysen av belysningsprogrammen genomfördes genom att båda författarna läste igenom alla

program vid minst en gång var. I ett första steg identifierades de kravspecifikationer i

programmen som hade en koppling till ämneskategorierna som tagits fram under rubrik 3.1.3.

I nästa steg undersöktes om dessa krav var ett specificerat krav från IDAs guideline eller om det

tagit fram som ett ytterligare krav för just den staden. Kraven sammanställdes sedan under

kategorierna IDAs kravspecifikation och tilläggskrav för belysningsprogrammen.

3.7 Trovärdighet Genom att använda oss av flera metoder och datainsamling från olika källor ökar chansen att

perspektiv som annars kan förbises fångas upp i arbetet, samt ger möjligheten till ett brett

21

deltagarunderlag (Carter, Bryant-Lukosius, DiCenso, Blythe, Neville, 2014). Bristen på tidigare

studier inom ämnet har gjort att författarna själva fått identifiera de ämneskategorier som tros

vara viktiga utifrån studiens bakgrund vilket säker studiens validitet. Även antalet

intervjudeltagare kan ha en negativ påverkan på studiens validitet då risken att personliga

åsikter lyft fram är högre med få intervjurespondenter. En möjlig lösning på detta hade kunnat

vara att utöka antalet intervjudeltagare, vilket dock är tidskrävande och ej möjligt under

studiens tidsram (Denscombe & Larson, 2018).

I analysen av belysningsprogrammen granskas flera offentliga dokument utan möjlighet att få

tydliggörande från dokumentets författare. Tolkningen av dokumenten sker således av

författarna själva vilket möjliggör för misstolkningar (Nyström & Tonell, 2012). Författarna

anser dock att möjligheten att misstolka dokumenten minskar då informationen i

belysningsprogrammen härleds tillbaka till riktlinjerna framtagna av IDA.

Studiens olika metodval och sammanlänkningen mellan dessa ger en viss triangulering av

ämnet, vilket också ökar studiens reliabilitet (Carter, Bryant-Lukosius, DiCenso, Blythe,

Neville, 2014).

22

4 Resultat I detta kapitel redovisas det resultat som framkommit i studien. Resultatredovisningens

upplägg följer ordningen i frågeställningen där varje fråga avhandlas efter de identifierade

ämneskategorier som tagits fram i metodutformningen. Frågeställning 1 är därför uppdelad i

ämneskategorierna gestaltning, ljusdesign och armaturutformning, lagar och regler,

belysningsstyrning, befintlig anläggning och tillvägagångssätt. För frågeställning 2 är

resultaten uppdelade i kategorierna kravspecifikation från IDA och stadsspecifik

kravspecifikation.

4.1 Intervjuer – Viktiga aspekter av den artificiella belysningen utifrån ett

ljusdesignerperspektiv Totalt har fyra intervjuer genomförts i arbetet där samtliga respondenter är aktiva ljusdesigners

med minst 5 års erfarenhet inom ljusdesigneryrket och projektering av utomhusbelysning, idag

arbetar respondenterna på konsultbasis mot olika beställare. Alla intervjuer förutom en

genomfördes på distans via telefon eller videolänk och pågick mellan 40–55 minuter. Då alla

svar är anonymiserade kommer eventuella citat och personliga åsikter i texten redovisas med

hänvisningar till ljusdesigner 1, ljusdesigner 2 etcetera. Från intervjuernas transkribering

framkom mycket underlag som inte är relevant för studiens frågeställningar eller de

ämneskategorier som togs fram för arbetet. Denna information har således sorterats bort och

återges inte i resultatet.

4.1.1 Gestaltning

Inom kategorin gestaltning är tanken att respondenten ska resonera kring trender inom de

projekt de driver idag jämfört med tidigare projekt. Trots att några av deltagarna saknar

mångårig arbetslivserfarenhet inom ljusdesignbranschen kan vissa trender utläsas. Den mest

påtagliga trenden som samtliga respondenter tog upp är omställningen till LED för att skapa

en energieffektivare anläggning. När LED i större utsträckning började installeras i

utomhusmiljön sågs samma trender som i inomhusbelysningen, där ljusflödena (mängden ljus

en ljuskälla avger) ökade och ljusutbytet (förhållandet mellan en ljuskällas ljusflöde och

energiförbrukning) från armaturen var en starkt bidragande faktor till försäljning. Enlig

ljusdesigner 3 har detta mer och mer börjat att trappas av då kunskap och erfarenhet hos

beställare ökat. Just yrket ljusdesigner har även på kort tid gått från att vara en relativt okänd

bransch till att idag vara delaktig och ha en allt större del i många byggnadsprojekt. Just detta

med marknadsföring tar ljusdesigner 3 upp i följande citat:

”Ljusdesignyrket är något som har växt de senaste 20 åren. I alla fall om man ser till våran

möjlighet att påverka designen i en anläggning. Jag tycker ändå att vi som jobbar med ljus

blir bättre och bättre på att marknadsföra oss, även utanför våran egen bransch. Ett exempel

på detta är väl att det idag finns många fler ljusdesigners på arkitektkontor jämfört med

tidigare.”

Både ljusdesigner 1 och ljusdesigner 2 säger att ljusföroreningar är ett ämne som fått mer och

mer fokus idag jämfört med tidigare. Ljusdesigner 2 resonerar även om att de standardiserade

kraven i många fall varit de samma upplevs medvetenheten om ljusföroreningar och dess

miljöpåverkan ha ökat. Ljusdesigner 1 tar i följande citat upp att det finns en större vetskap om

ljusföroreningar, samtidigt som möjligheten att minska dessa ökat i och med dagens

teknikutveckling:

”Det pratas mer om lightpollution idag och det är ett begrepp som har blivit mer känt för

allmänheten. Man pratar om att hela Europa lyser medan Afrika lyser inte. Det finns ju

23

framförallt annan teknik idag till skillnad för tio år sen. Jag tror och hoppas att man tänker

mer på människan och att inte allting är en tabell. Det upplevda ljuset ska vara det primära.”

Städers ökande användande av utarbetade belysningsprogram och dess funktion som

rådgivande och stödjande dokument vid en belysningsplanering tror ljusdesigner 3 är en starkt

bidragande orsak till att kunskapen får en större spridning och beaktning i projekten.

4.1.2 Ljusdesign och armaturutformning

På frågor om hur man kan anpassa sin projektering för att främja möjligheten att se natthimlen

och norrsken är både ljusdesigner 1 och 2 överens om att låga ljuspunktshöjder som minskar

risken för störande bländning är en möjlig väg att gå vilket kan utläsas i följande svar från

ljusdesigner 2:

”Men gestaltningsmässigt kanske man då kan arbeta med låga ljuspunkter så att man inte

har alla ljuspunkter ovanför huvudet. Kanske pollare. På så sätt skulle det bli mindre störande

ljus när man ser uppåt.”

Vidare resonerar ljusdesigner 2 att helt avskärmade armaturer är att föredra för att minimera

ljuset som sprids ovanför armaturens horisontalplan. Och för fasadbelysning bör armaturerna

monteras så att ljusbilden riktas nedåt och ha en spridningsvinkel anpassad för storleken på

objektet som ska belysas.

Ljusdesigner 3 och 4 var inne på en liknande linje, men gav inga konkreta exempel på hur man

kan anpassa utformningen av armaturen, utan hamnade istället kring ett resonemang kring

anpassningar inom belysningsstyrning eller tillvägagångssätt, vilket återges under kapitel 4.1.4

och 4.1.6.

4.1.3 Lagar och regler

För statliga vägar gäller Trafikverkets publikation Vägars och gators utformning 2020(VGU,

2020) som det styrande dokumentet vid utformning av en ny belysningsplanering.

Ljusdesigner 1 säger att detta dokument i många fall även används som ett rådgivande ramverk

vid planering av kommunalt ägda belysningsanläggningar. Det är dock lättare att göra avsteg

från VGU i en kommunal anläggning då det är upp till beställaren i projektet att avgöra om VGU

skall följas eller inte.

Att beställare ofta hänvisar till VGU tror ljusdesigner 2 beror på att det är det man som

beställare har vetskap om och det är ett enkelt sätt att ha ”ryggen fri”. Hen säger dock att detta

inte behöver vara negativt, om man som ljusdesigner besitter både kunskap om belysning och

regelverket kan det till och med göra det lättare att få en beställare att göra avsteg från VGU. I

jämförelse med flera andra länder saknar Sverige ett regelverk som behandlar ljusföroreningar.

På intervjufrågor gällande om Sverige ska följa andra länders exempel och tydligare lagstifta

kring specifika krav på en belysningsanläggning genom exempelvis upptändningstider,

färgtemperaturer osv. visade samtliga ljusdesigners en viss negativitet till hur detta kan påverka

anläggningens slutresultat.

Ljusdesigner 3 upplever att en hårdare lagstiftning än den vi har i Sverige skulle kunna försämra

kvaliteten på anläggningen då varje plats är unik, och ljusmiljön bör anpassas därefter.

Ljusdesigner 4 är delvis inne på samma spår men menar att en bra och tydlig lagstiftning ger

en jämnare och högre lägstanivå samtidigt som utrymme måste ges för att vara kreativ i

skapandet av ljusmiljöer. I följande citat kan man utläsa att hen dock anser att den svenska

lagstiftningen som finns idag fungerar bra:

24

”I Sverige finns det idag ganska bra standarder för hur exempelvis ett hus ska se ut, gällande

höjder, placeringar osv. Där tycker jag tycker att miljön som helhet blir bra och jämn. I

jämförelse med Japan där vissa projekt kan bli bra och jättefina medan andra inte blir det,

vilket ger mycket blandning och en lite kaotisk miljö. Jag tycker det därför kan behövas en

viss standard för att skapa en lägstanivå.”

4.1.4 Belysningsstyrning

Alla respondenter var överens om att en belysningsstyrning har en betydligt större del i

projekten idag än tidigare. Ljusdesigner 4 är idag verksam utomlands och redogör för att det i

hens arbete sällan genomförs någon mer avancerad styrning än ljusrelä för gator och offentlig

infrastruktur. Utan att detta framförallt appliceras på mindre projekt och i samråd med varje

enskild beställare.

Ljusdesigner 3 säger att en modern nyinstallerad belysningsstyrning idag ofta gör mer än bara

uppfyller kraven på upptändning/släckning efter solens rörelser och att detta har blivit allt

vanligare i och med den snabba teknikutvecklingen som sker. Vidare säger hen att kommuner

idag ser stora fördelar i att kunna övervaka sin anläggning och anpassa underhållet efter de

förutsättningarna som gäller för just det området. Ofta vill man även försöka att framtidssäkra

sin anläggning genom att förbereda anläggningen med exempelvis DALI-don eller annan extern

styrning i samband med armaturutbyten. Hen redogör dock för att belysningsstyrningen i en

anläggning är kostnadsdrivande och därför ofta kan bli det första som förändras eller tas bort

för att klara projektets budget. Vidare tror hen att detta kan beror på en viss kunskapsbrist inom

projektgruppen då styrningen ofta landar på el-konstruktörens bord med endast funktionskrav

som skall uppfyllas. En modern belysningsstyrning skall både uppfylla ljusdesignerna

designkrav likväl som de funktionskrav som ställs på anläggningen. För att uppfylla detta ställs

stora kunskapskrav på den som ska projektera anläggningens belysningsstyrning. I framtiden

tror därför ljusdesigner 3 därför att det kommer bli vanligare med separata projektörer för

belysningsstyrning som är inblandade i både projektering och driftsättning av en anläggning:

”När fler och fler kommuner utvärderar ”smarta städer” skapas oändliga möjligheter att anpassa en anläggning efter behoven som uppstår. För att klara av de behoven kommer fler som är experter på just styrning behövas. Jag tror varken vi ljusdesigner eller de som sitter på belysningsprojektörer kommer ha tid och möjlighet att besitta den kunskapen utöver det vi gör idag.”

Ljusdesigner 2 tror att det kan finnas en målkonflikt mellan att dimra eller släcka

belysningsanläggning och den upplevda tryggheten för platsen, men att en väl genomtänkt

planering minimerar den effekten. Det måste finnas alternativa upplysta vägar för de personer

som inte vill röra sig i de nersläckta områdena. Det är även viktigt hur områdena släcks ner för

att fortfarande ha en god synbarhet trots att platsen totala ljusnivå minskat. Ljusdesigner 3 för

ett liknande resonemang där hen säger att nerdimringen av en plats bör vara uppbyggd så att

platsens rörelsemönster tydliggörs samtidigt som ljusnivån gradvis ökar ut i från platsens

centrum och skapar en naturlig anslutning mot de närliggande områdena. Även ljusdesigner 1

är inne på en liknande linje och säger att den upplevda tryggheten på en plats till stor del

handlar om en god ljusplanering med rätt kontrastförhållanden mellan ljusa och mörka

områden och säger:

”Jag har aldrig känt mig otrygg i Köpenhamn men om ni tittar så är det otroligt mörkt i den

staden. Snarare att man inte behöver brassa på så mycket ljus när vi ritar från början. Det

handlar nog om att ha en grundtanke som lirar med hela staden. Att det inte är för höga

nivåer på en plats och lägre på en annan för kontrasterna kommer skapa en större skillnad

än vad luxtalen visar.”

25

4.1.5 Befintlig anläggning

Vid frågan om vad man kan göra för att förbättra synbarheten av natthimlen för en redan

befintlig belysningsanläggning resonerar ljusdesigner 1 om svårigheterna i att implementera

komplicerade belysningsstyrningar. Istället kan man arbeta med att fysiskt skärma av

betraktaren från ljuset i staden via till exempel plank, byggnader eller växter. Ljusdesigner 2

hänvisar dock till att många äldre armaturer består av så kallade koffertarmaturer med ett

kupat glas vilket ger en bredare ljusspridning, samt ökar risken för att ljuset reflekteras upp

över armaturens horisontalplan och att en avskärmning av dessa kan vara svårt. Möjligheten

att i efterhand kunna skärma av befintliga armaturer från att sprida ljuset utanför armaturens

funktionsområde är en enkel lösning som ger snabba effekter enligt ljusdesigner 4:

”Självklart kan man jobba mycket med avskärmningar. Men en stor del av dagens äldre

belysningsanläggningar består av många äldre koffertarmaturer och deras kupade glas är

nog svårt att skärma av. Där är nog ett armaturbyte den bästa vägen att gå ändå.”

4.1.6 Tillvägagångssätt

Samtliga fyra ljusdesigners var överens om att det borde finns stora möjligheter och intressen

för att anpassa belysningen efter norrskenet. Att via rymdvädersprognoser förutse norrsken och

reglera belysningen i förhållande till omgivningen och himmeln bör man kunna skapa optimala

förhållanden för att betrakta norrskenet utan att göra för stora avkall på trygghet och säkerhet

enligt ljusdesigner 3. Hen säger även att det är viktigt att hitta ett bra sätt för att kommunicera

ut denna information till både stadens invånare och besökare, så att de vet när och varför

belysningen förändras, samt hur man skall göra för att bäst beskåda norrskenet.

”Det finns ju redan idag prognoser för när man kan se norrsken. Det måste ju gå att utnyttja

dessa för att bara styra belysningen när chansen att se norrsken är som störst. Frågan är ju

bara hur gemeneman ska få veta när det händer och vart man ska gå.”

Samarbetet mellan olika verksamheter tror både ljusdesigner 1 och ljusdesigner 4 kommer vara

viktigt för att skapa en attraktiv norrskensturism. För att kunna skapa en fungerande

anläggning anpassad efter stadens utformning, användningsområden, funktioner, position

etcetera. krävs ett gott samarbete mellan stadsplanerare, trafikplanerare, arkitekter,

turistnäring, ljusdesigner med flera. Ljusdesigner 4 lyfter Alingsås med deras ljuspromenad

som ett bra exempel där turismnäring, näringslivet och stadens energibolag har flera

kringaktiviteter så som löptävlingar och shoppingkvällar i anslutning deras ljuspromenad vilket

ökat attraktiviteten för hela staden.

”Till exempel Alingsås har blivit känd för deras ljus walkshow där ljusinstallationen har blivit

en del av turismen. Där jobbar turismen och ljusplaneringen av staden tillsammans,

norrskensturismen kan kanske kan göra liknande samarbeten.”

4.2 Analys av belysningsprogram – Anpassningar för att undvika

ljusföroreningar Då analyserna av belysningsprogrammen är kopplade till ämneskategorierna gestaltning, armaturutformning/ljusdesign samt belysningsstyrning som togs fram för intervjuerna är sedan grupperade efter om det är en kravspecifikation från IDA eller städerna själva. Resultatet från denna analys är därför uppdelad i underrubrikerna 4.2.1 kravspecifikation från IDA och 4.2.2 stadspecifik kravspecifikation. I den fördjupade litteraturstudien har de IDA godkända städerna Coll, Moffat, Møn och Nyord,

och Fuldas belysningsprogram studerats för att skapa ett underlag till diskussionen om ifall

vissa av IDAs krav kan appliceras på en belysningsanläggning anpassad för norrskenet. För att

bli en godkänd International Dark-Sky Community måste städerna uppfylla ett antal

26

minimikrav inom bland annat armaturernas utformning och belysningsstyrning. (International

Dark-Sky Association, 2015). Det är sedan upp till varje stad att själv välja om deras

kravställningar sedan skall vara hårdare än IDAs minimikrav. I nedanstående text redovisas de

i studien identifierade kravspecifikationerna för armaturer och belysningsstyrning som i

studien går att härleda till de ämneskategorier som identifierats för intervjuerna och därför

anses intressanta för norrskensturismen utifrån en diskussionssynpunkt.

4.2.1 Kravspecifikation från IDA

I IDAs armaturspecifikation från 2015 skall alla armaturer med ett ljusutbyte på över 1500

lumen vara fullt avskärmade. Detta kan likställas med avskärmningsklassen G6 där

ljusintensiteten över armaturens horisontalplan skall vara noll. I Colls och Møn och Nyord

belysningsprogram går det att utläsa en ännu hårdare specifikation där alla armaturer över

1300 lumen (Møn och Nyord) samt 1000 lumen (Coll) skall vara helt avskärmade uppåt

(Vordingborg Kommune, 2017; Coll Dark Sky Community, 2016). För Fulda gäller detta krav

samtliga armaturer oavsett om dess funktion är för dekorativa ändamål eller ej (Fulda Dark Sky

Community, 2017). För Moffat är detta krav dock satt till 3000lm för fullt avskärmade

armaturer (Paterson, 2015).

Vidare skall all belysnings kortvågiga ljus begränsas genom att enbart använda

färgtemperaturer under 3000 Kelvin. Detta krav finns specificerat i belysningsprogrammen för

Moffat (Paterson, 2015), Møn och Nyord (Vordingborg Kommune, 2017 och Fulda (Fulda Dark

Sky Community, 2017) där det tydligt står att armaturer med färgtemperaturer över 3000

Kelvin inte får användas. För Coll är detta inte lika tydligt specificerat då de endast hänvisar till

att man skall minimera användandet av vitt ljus i en installation (Coll Dark Sky Community),

2016).

Vidare skall det för armaturer som saknar avskärmning finnas en begränsning i mängden ljus

som får riktas upp mot himlen, via exempelvis antal lumen/hektar eller lumen/tomt. Där har

alla program valt att specificera detta på lika olika sätt. Møn och Nyord och Fulda har satt ett

maximalt ljusflöde för området, detta värde kan dock förändras efter vad platsen funktion och

användning. Moffat specificerar istället ett maximalt lumenantal från armaturen på 600 lumen

(Paterson, 2015). Coll använder sig av en uträkning där mängden ljus som får användas för en

byggnad är baserad efter dess storlek. I uträkningen finns ett grundvärde på 750 lumen samt

ett påslag på 4.5 lumen per kvadratmeter (Coll Dark Sky Community).

4.2.2 Stadsspecifik kravspecifikation I Møn och Nyord (Vordingborg Kommune, 2017) har man förutom att hårt kravspecificera vilka

standarder och armaturspecifikationer som gäller för en respektive plats istället tydliggjort vad

de menar med ljusinflation. Om en yta belyses med mer än 100 000 lumen/hektar anses denna

vara överbelyst och måste genomgå en förändring. Även ljusintrång är något som specificerats

i programmet och anpassas efter om det sker i stadsmiljö eller på landsbygden. Om en

belysningsanläggning i stad belyser en närliggande tomt med mer än 4 lux ses detta som ett

ljusintrång.

I den tyska staden Fulda har mängden ljus som får spridas från en butiks skyltfönster

specificerats och får inte överstiga en medelbelysningsstyrka på över 40 lux på marken en meter

utanför butiken. Belysningen i skyltfönstret får dessutom inte vara tänd efter butikens

öppettider, samt måste vara släckt under stadens nattsläckningstider mellan 22:30 och 05:30

(Fulda Dark Sky Community, 2017).

27

5 Diskussion och slutsatser I det här kapitlet diskuteras studiens resultat utifrån syfte och mål. Vi beskriver även vilka

konsekvenser och begränsningar som uppstod under arbetets gång. Slutligen redovisas de

slutsatser och rekommendationer som författarna kommit fram till. Alla åsikter som framförs i

detta kapitel är författarnas egna och framförs under eget ansvar.

5.1 Resultatdiskussion Utifrån de intervjuer som genomfördes bör möjligheterna för att utveckla en stadsnära

norrskensturism ses som goda. Vi som författare upplever att intresset för ämnet från

intervjudeltagarna är stort, men att man inte kan säga exakt hur man ska gå till väga.

Ljusdesigner 1 sa till exempel under sin intervju att man kan nog behöva ”Pröva sig fram” för

att veta vilka åtgärder som fungerar bättre än andra. Då många byggprojekt idag ofta styrs av

ekonomi krävs det nog att ett antal pilotprojekt, likt nya Kirunas stadskärna blir lyckat för att

fler och mindre städer ska våga investera i liknande projekt. Men i den expansiva bransch som

norrskensturismen uppenbarligen befinner sig i bör potentialen för detta vara goda.

5.1.1 Viktiga aspekter av den artificiella miljön

Det huvudsakliga svaret för vilken aspekt som bör ses som viktigast för att genomföra detta är

minimeringen av ljusföroreningar. Detta kan ses som en självklarhet, framförallt i dagens

samhälle där ämnet blir mer och mer omtalat. Från Millers (2006) studie går det att utläsa om

ljusföroreningarnas negativa påverkan på möjligheten att beskåda natthimlen. Ämnen som

intervjudeltagarna framförallt diskuterade kring och ansåg vara viktiga för att motverka detta

var belysningsstyrning, armaturutformning och armaturbestyckning. Det fanns även flera

resonemang kring antalet intressenter för denna typ av turism och vilka dessa är.

Även om flera aspekter påtalades under intervjun, gavs sällan konkreta förslag på hur

intervjudeltagarna ansåg att man skulle gå tillväga. Både ljusdesigner 1, 2 och 4 ansåg att

avskärmningar och låga ljuspunktshöjder är en viktig aspekt. Man ska hålla nere

ljuspunktshöjden och se till att ljuskällan är avskärmad över horisontalplanet. Detta svar ligger

i linje med tidigare om armaturutformning och IDAs riktlinjer (IDA, 2018). Ljusdesigner 3 gav

även ett tydligt förslag på att man ska styra en belysningsanläggning efter de

norrskensprognoser som finns. Att inte fler tydliga åtgärder angavs kan bero på att

ljusdesignyrket ofta präglas av att man ska och vill bevara uniciteten för varje plats och att

belysningen således anpassas därefter. Man vill därför inte säga att man ska göra si eller så då

detta kanske inte fungerar i alla lägen.

Ett ämne som det även diskuterades kring är den eventuella målkonflikten mellan att dimra

belysningen och platsens upplevda trygghet. Alla ljusdesigners var överens om att belysning

påverkar en plats upplevda trygghet, men att detta till stor del kan lösas genom anpassningar

av belysningsstyrningen. Den snabba utvecklingen av smarta städer är en intressant aspekt för

att motverka detta. Likt ljusdesigner 3 idé där belysningen dimras ner beroende på om chansen

att se norrsken är stor eller ej. Kan en smart belysningsanläggning anpassas efter de

rörelsemönster och ljusförhållanden som råder på platsen vid ett specifikt tillfälle.

Under kategorin lagar och regler hänvisade ljusdesignerna ofta till VGU. De ljusdesigners som

idag är verksamma i Sverige ansåg att detta dokument i stort innehåller ett bra och rimligt

regelverk för att kunna skapa en bra belysningsanläggning. Ljusdesigner 4 resonerar kring att

den svenska standarden ger en bra och jämn lägsta kravspecifikation för kvalitén i en

belysningsanläggning. Just detta med att specificera en lägsta nivå på en anläggning kan vara

intressant ur ett norrskensperspektiv. Då anpassningarna där till stor del handlar om att

minimera mängden ljusföroreningar och hålla nere belysningsstyrkor kan även en lägsta nivå

för samma anläggning behöva specificeras. På så sätt ges både en kravspecifikation för en

28

högsta ljusnivå och en lägsta kvalitetsnivå som belysningsanläggningen skall hålla sig inom

tydliggöras. Detta för att främja både norrskensturismen och platsers upplevda trygghet.

Samtliga ljusdesigners hänvisade till VGU eller liknande standarder vid frågor om lagar och

regler men ingen tog upp underliggande lagstiftning som exempelvis arbetsmiljölagen eller

miljöbalken. Detta visar dels på den spridning och acceptans dessa dokument fått som en

alternativ lagstiftning, som i många fall följs trots att det inte alltid är ett krav. Men som

Jägerbrand (2018) påtalar i sin studie är det ett lagbrott att projektera en anläggning utan att

ta hänsyn till natur och djurliv.

Utformningen av olika belysningsprogram är en aspekt som ljusdesigner 3 anser har haft stor

påverkan på att sprida kunskap om belysning till en bredare massa. I kombination med

ljusdesigner 1 nämnde Köpenhamn som en stad med betydligt lägre totala ljusnivåer än Sverige

bör just helhetsaspekten av en belysningsanläggning utvärderas. Ett exempel på detta är

regleringen av till exempel privata eller kommersiella belysningsanläggningar där enstaka

ljuskällor kan förstöra kontrastskillnaderna mellan ljusa och mörka områden och platsernas

helhet.

Samarbetet mellan norrskensturismens olika intressenter är ytterligare en aspekt med stor

potential. Likt ljuspromenaden i Alingsås (Lights in Alingsås, 2020) bör samarbeten mellan

stadsplanerare, ljusdesigners, turistnäring med flera, leda till att rätt anpassningar av

exempelvis infrastruktur och belysningsanläggningar genomförs och kommuniceras ut till både

stadens invånare och besökare. Med en ökad turism skulle även lokala butiker, hotell och

restauranger få fler besökare och ökad konsumtion. Likt det som Yildiz, Akbulut, Tolga (2013)

kom fram till i sin studie är det av stor vikt att exempelvis turistorganisationer och

stadsarkitekter arbetar tillsammans för att skapa en stadsnära turism.

Projekt av denna typ bör via dess positiva effekter på ämnet ljusföroreningar ha en stor

påverkan på ett samhälles ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhet. Minskningar i

energiförbrukningen leder till mindre utsläpp och lägre energikostnad viket också bekräftas av

Antonio & Sędziwy (2020) och Gallaway, Olsen, Mitchell (2010) studier om ljusföroreningars

negativa energipåverkan. Även stadens ökade attraktivitet bör ha en positiv inverkan på

ekonomin med fler turister och ökad försäljning för butiker och restauranger. När

norrskensturismen förflyttas närmare städerna blir denna turism billigare och tillgänglig för en

större andel människor. I ett längre perspektiv kan det bidra till ett mer jämställt samhälle där

upplevelsen inte är lika kopplas till en persons ekonomiska förutsättningar.

5.1.2 Anpassningar av den artificiella belysningen.

I studiens fördjupade litteraturstudie undersökes fyra belysningsprogram. I det här avsittet

tydliggörs och diskuteras möjligheten att implementera de redan framtagna förslagen för en

belysningsanläggning anpassad för norrskenet.

IDAs krav gällande begränsningar till varmare färgtemperaturer är en anpassning som skulle

kunna genomföras i en belysningsanläggning. Detta krav skulle även kunna gå i linje med de

aspekter om att begränsa ljusföroreningar som tagits upp i intervjuerna. Samtidigt som det är

genomförbart med den lagstiftning och de standarder som finns i Sverige idag. Det finns dock

som tidigare i detta arbete redovisats, forskning som motsäger att begränsningar i

färgtemperaturer är ett tillförlitligt mått för att minska ljusföroreningar (Kinzey, Perrin, Miller,

Kocifaj, Aube, Lamphar, 2017) vilket påverkar tillförlitligheten för denna åtgärd negativt. Man

bör även tillägga att det i IDAs senaste revidering av sina guidelines finns två alternativa

lösningar istället för att endast begränsa färgtemperaturen. Man kan antingen använda

ljuskällor som maximalt ger 25% av den spektrala energin i våglängder <550 nanometer, eller

29

att förhållandet mellan ljuskällans skotopiska och fotopiska strålning inte överstiger 1.3.

(International Dark-Sky Association, 2018)

Även kraven på fullt avskärmade armaturer är en åtgärd med stor potential för att främja

möjligheten att beskåda norrskenet. Genom att rikta ljuset neråt minimeras mängden ljus som

sprids upp i himlen. Endast nedåtriktat på ljuset försvårar dock möjligheten till att belysa objekt

eller personer med en hög vertikal belysningsstyrka vilket påverkar den upplevda tryggheten.

IDA har fått kritik för att deras riktlinjer är för extrema och således har en negativ påverkan på

trygghet (Sarkees & Taylor, 2016; Farrington & Welsh 2009). Denna åtgärd ligger i linje med

de aspekterna som ljusdesigner 1 och 2 diskuterade kring under intervjuerna om att man bör

avskärma, hålla nere ljuspunktshöjderna för en armatur och på så vis minska både bländning

och ljusföroreningar.

För att lösa detta dilemma kommer belysningsstyrning spela en viktig roll. Ett möjligt exempel

är släckning- eller dimringstider för specifika områden när det finns norrsken att beskåda. På

så vis kan en anläggning både fungera bra ur ett trygghetsperspektiv under normala

förhållanden till att gå till en lägsta nivå som främjar norrskensturismen när behovet uppstår.

Även detta är något som tydligt går att länka samman med intervjusvaren där ljusdesigner 3

hänvisar till möjligheten att låta prognoser för rymdvädret styra belysningen inom vissa

områden samtidigt som andra delar kan ha en funktion mer anpassad för synbarhet och

trygghet, på så vis kan dessa två aspekter kombineras och minska den målkonflikt som

diskuterades av exempelvis ljusdesigner 1 och 2 under intervjuerna. Denna åtgärd diskuteras

det även kring under intervjuerna där ljusdesigner 3 pratar om den ökade användningen av

smart belysningsstyrning, samt möjligheten att utnyttja denna för att styra belysningen efter

norrskenet.

Avslutningsvis upplever vi som författare att vissa av IDA riktlinjer är implementerbara på en

belysningsanläggning i Sverige. För att tillgodose behoven av både trygghet och en minimering

av ljusföroreningar bör dock anläggningen möjliggöra för realtidsförändringar så att

belysningens funktion bibehålls.

5.2 Metoddiskussion Studien utgångspunkt från början var att studera ämnet norrskensturism från både

turismnäringen och belysningsbranschens perspektiv med intervjudeltagare från både

ljusdesignföretag och turistorganisationer samt en kompletterande fallstudie på nya Kirunas

stadskärna. Covid-19 virusets stora spridning under våren 2020 och dess påverkan på

turistnäringen gjorde dock att de inplanerade intervjuerna med de företagen fick ställas in. På

grund av de reserekommendationer som gällde under arbetets tidsperiod begränsades även

möjligheterna att genomföra den fallstudie som planerats. Studiens metod förändrades därför

till att enbart ha en ljusdesigners perspektiv i intervjuerna. Samt att istället för en fallstudie

genomföra en fördjupad litteraturstudie på ett antal städers arbete för att minimera

ljusföroreningar. På grund av förändringarna i metoden och arbetets deadline begränsades

möjligheten att samla och bearbeta den mängd data som författarna önskat, vilket haft negativ

påverkan på studiens slutresultat.

Författarna anser att de framtagna metoderna har varit korrekta för att besvara studiens

frågeställningar samt att studien gett en god insyn i ämnet som avhandlas. Författarna är väl

medvetna om att arbetet ger en ensidig bild och endast skrapar på ytan av det ämne som vi

kallar norrskensturism.

De semistrukturerade intervjuerna ger respondenten en stor möjlighet att resonera fritt kring

ämnet samtidigt som intervjuaren kan snappa upp intressanta återkommande aspekter. Bristen

på tidigare forskning gjorde att ämnena som skulle avhandlas i intervjun tog fram av författarna

30

vilket kan påverka studiens validitet negativt. Även författarnas brist på erfarenhet att leda en

intervju kan ses som en aspekt med negativ påverkan av studiens reliabilitet (Bryman 2012).

För att i möjligaste mån motverka detta ansågs en semistrukturerad intervju vara en bra

kompromiss där respondenten kan hitta infallsvinklar som författarna missat.

Intervjudeltagarnas svar redovisas anonymt vilket minskar risken för att respondenten inte

vågar återge sina tankar i rädsla för att kunna bli identifierad (Davidson & Patel, 2016). Då

samtliga intervjuer har spelat in finns även möjligheten att i efterhand kontrollera att resultaten

har återgetts på rätt sätt i arbetet. Samtidigt som författarna behåller en viss kontroll över

intervjuns utformning.

Författarnas brist på erfarenhet av intervjuer gjorde delvis att vissa relevanta följdfrågor inte

uppkom förrän långt senare när intervjuerna transkriberats och tolkats. Om tiden funnits skulle

vi gärna genomfört kompletterande intervjuer med varje respondent där relevanta följdfrågor

kring resonemang och tankar kunde ställas.

Resultatet i den fördjupade litteraturstudien redovisar de av IDA framtagna krav som enligt

författarna kan sammanlänkas med resultatet från de intervjuer som genomförts i arbetet. Då

den positiva effekten IDAs rekommendationer har på en stads ljusföroreningar redan är

vetenskapligt bevisad skall detta resultat endast ses som ett underlag för den diskussion som

gjorts i kapitel 6.1.2 (anpassningar av den artificiella belysningen). Att använda IDA riktlinjer

som en grund för diskussionen kring hur en belysningsanläggning kan anpassas för norrskenet

anser författarna ger en logisk sammanlänkning mellan de övergripande resonemang som

framförts i intervjuerna samt redan framtagna åtgärder för att begränsa ljusföroreningar.

5.3 Slutsatser och rekommendationer Utifrån denna studie kan följande slutsatser dras:

- Intresset och potentialen för att utveckla en stadsnära norrskensturism, kan ses som

mycket god sett från en ljusdesigners perspektiv. Denna slutsats ligger även i linje med

den starkt ökande norrskensturismen som tas upp i studiens bakgrund.

- Ljusföroreningar från artificiell belysning är den aspekt med störst påverkan på

möjligheten att beskåda norrsken från en stads centrala delar. Att kunna minimera

dessa negativa effekter från en belysningsanläggning är således av stor vikt.

- Redan vedertagna exempel på hur man minskar en anläggnings ljusföroreningar, som

exempelvis belysningsstyrning, armaturavskärmning anses ha god applicerbarhet även

för denna typ av anläggningar.

- Branschöverskridande samarbeten samt att projekten anpassas individuellt för varje

plats ses som ett måste för att kunna förverkliga projekt av denna typ.

För att skapa en anläggning anpassad för norrskenet anser vi som författare att en djupgående

förstudie där varje enskild plats utvärderas efter sina möjligheter, behov och intressenter. Då

ett projekt av denna typ till stor del kan handla om att pröva sig fram, bör åsikter och tankar

från flera intressenter tas i beaktning tidigt arbetet, för att på så vis minimera antalet misstag i

projektet. Att även ta fram ett tydligt väl genomarbetat belysningsprogram som regelverk för

hur man ska projektera belysning inom staden anses vara av stor vikt. Genom att påvisa hur

man ska arbeta med belysning inom bl.a. stadsplanering, bostadsmiljöer, retail,

industriområden försäkrar man sig om en sammanhängande helhet för hela staden.

31

5.4 Vidare forskning Då studien begränsats till att enbart ta in aspekter från ljusdesigners perspektiv bör liknande

studier genomföras med utgångspunkt i turistnäringen. Som exempel kan intervjuer med

turistorganisationer baserade norr om polcirkeln intervjuas för att specificera deras intressen

inom den stadsnära norrskensturismen. En sådan studie kan utföras på ett liknade sätt som

denna med ett antal intervjuer av personer väl insatta inom ämnet norrskensturism. Även

kombinationen av verksamheterna ljusdesign och turismnäringen, likt hur denna studien först

var planerad ska ses som en intressant vidare forskning.

Då författarna av denna studie saknar erfarenhet från liknande arbeten samt genomfört arbetet

under en hårt satt tidsram bör kompletterande studier genomföras och undersöka om de av

författarna framtagna ämneskategorierna är av en relevant karaktär och samtidigt djupare

analysera det här arbetets resultat.

Nya analyser av belysningsprogram framtagna för att minska ljusföroreningarna är också ett

intressant ämne som bör studeras. En sådan studie skulle kunna rikta in sig mot

belysningsprogram för städer där norrsken är ett vanligt förekommande ljusfenomen för att

tydligare se hur deras arbete pågår i dagsläget.

Även en studie på ett pilotprojekt inom ämnet stadsnära norrskensturism skulle vara intressant

för att säkerställa så de tilltänkta lösningarna fungerar och används på det sätt som det är tänkt.

32

6 Referenser

Afry. (2019). AFRY skapar inbjudande utemiljöer och smart belysning i Kiruna. Hämtad 2020-02-

09 från: https://afry.com/sv/nyhetsrum/nyheter/afry-skapar-inbjudande-utemiljoer-och-

smart-belysning-i-kiruna

Antonio, P-G., & Sędziwy, A. (2020) Optimizing Lighting of Rural Roads and Protected Areas with

White Light: A Compromise among Light Pollution, Energy Savings, and Visibility, LEUKOS,

16:2, 147-156, DOI: 10.1080/15502724.2019.1574138

Artificial Light at Night. (u.å.). Artificial Light at Night (ALAN) Research Literature Database.

Hämtad 2020-05-28 från: http://alandb.darksky.org/index.php

Ashworth, G., & Page, S, J., (2011). Urban tourism research: Recent progress and current paradoxes.

Tourism Management 32(1), 1-15 Doi: https://doi.org/10.1016/j.tourman.2010.02.002

Australian Antarctic Division. (2003) How many people live in Antarctica?.

Hämtad 2020-01-12 från: http://www.antarctica.gov.au/about-antarctica/people-in-

antarctica/how-many

Baddiley, C,. (2017). Light pollution modelling, and measurements at Malvern hills AONB, of county

conversion to blue rich LEDs. Journal of Quantitative Spectroscopy and Radiative Transfer.

Volume 219, November 2018, Pages 142-173 Doi: https://doi.org/10.1016/j.jqsrt.2018.05.011

Balmford, A., Beresford, J., Green, J., Naidoo, R., Walpole, M., & Manica, A. (2009) A Global

Perspective on Trends in Nature-Based Tourism. PLoS Biol 7(6): e1000144

Bierman, A. (2012). Will switching to LED outdoor lighting increase sky glow? Lighting Research &

Technology, 44(4), 449–458. https://doi.org/10.1177/1477153512437147

Björnsdóttir, A. L. (2018). Nature Based Tourism Trends: An Analysis of Drivers, Challenges and

Opportunities. (Masteruppsats, Norwegian University of Life Siences)

Blomkvist, P., & Hallin, A. (2015). Metod för teknologer : Examensarbete enligt 4- fasmodellen (1).

Lund: Studentlitteratur.

Boverket. (2012). Vision för Sverige 2025. Karlskrona: Boverket

Boyce, P. (2019). The benefits of light at night. Building and Environment, 151, 356–367. Doi:

https://doi.org/10.1016/j.buildenv.2019.01.020

Bryman, A. (2012) Samhällsvetenskapliga metoder. (uppl. 2). Malmö: Liber AB

Buhalis, D.. & Amaranggana, A. (2014). Smart Tourism Destinations. I Xiang Z., Tussyadiah I (Red).

Information and Communication Technologies in Tourism 2014. (s 553-564) New York:

Springer, Cham Doi: https://doi.org/10.1007/978-3-319-14343-9_27

Carter, N., Bryant-Lukosius, D., DiCenso, A., Blythe, J., & Neville, A. (2014) The Use of Triangulation

in Qualitative Research. Oncology Nursing Forum, 41(5). (s. 545-547)

33

Coll Dark Sky Community. (2016). Coll Lighting Management Plan. Hämtad 2020-04-15 från:

https://www.darksky.org/wp-content/uploads/2018/03/CollLMP.pdf

Davidson, B., & Patel, R. (1991) Forskningsmetodikens grunder. (uppl. 4:8) Lund: Studentlitteratur

Denscombe, M., & Larson, P. (2018). Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Farrington, D, P., & Welsh, B, C., (2009). Making public places safer: Surveillance and crime

prevention. Oxford University Press.

Fors, C. (2014) Vägbelysningshandboken. Trafikverket

Fouquet, R., & Pearson, P. J. G. (2006). Seven centuries of energy services: The price and use of light

in the united kingdom (1300-2000)1. The Energy Journal, 27(1), 139-177.

Fredman, P., & Margaryan, L. (2014). Miljarder omsätts i svensk naturturism. Hämtad 2020-02-06

från:

https://www.miun.se/Forskning/forskningscentra/etour/nyheter/pressrum/Pressmeddeland

en/2014-3/Miljarder-omsatts-i-svensk-naturturism/

Friedman, R. M. (2010). Making the Aurora Norwegian: Science and Image in the Making of a

Tradition. Interdisciplinary Science Reviews, 35(1), 51-68. Doi:

https://doi.org/10.1179/030801810X12628670445464

Fulda Dark Sky Community. (2017). Lighting Code. DARK SKY CITY Application for designation of

the city of Fulda, s.14-29. Hämtad 2020-04-15 från:

https://darksky.app.box.com/s/szp9171gm0bdi0gex27rkqesfqnnxhd0

Gallaway T., Olsen Reed, N., & Mitchell, D. M. (2010) The economics of global light pollution.

Ecological Economics 69(3), 658-665. Doi: https://doi.org/10.1016/j.ecolecon.2009.10.003

Heimtun, B., Jóhannesson, G. T., & Tuulentie, S. (2014) Northern Lights Tourism in Iceland, Norway

and Finland. Septentrio Reports, number 1, 2015. Doi: http://dx.doi.org/10.7557/7.3266

Hölker, F., Moss, T., Griefahn, B., Kloas, W., Voigt, C., Henckel, D., & Tockner, K. (2010). The Dark

Side of Light: A Transdisciplinary Research Agenda for Light Pollution Policy. Ecology and

Society, 15(4). Hämtad 2020-05-05 från: www.jstor.org/stable/26268230

International Dark-Sky Association. (u.å.). Outdoor Lighting Basics. Hämtad 2020-05-05 från:

https://www.darksky.org/our-work/lighting/lighting-for-citizens/lighting-basics/

International Dark-Sky Association. (2010). Visibility, Environmental, and Astronomical Issues

Associated with Blue-Rich White Outdoor Lighting. Tucson, Arizona: International Dark-Sky

Association.

International Dark-Sky Association. (2013). International Dark‐Sky Association Dark Sky

Community Guidelines 2013. Tucson [Arizona] Hämtad 2020-04-15 från:

http://www.darkskypark.nl/IDSC%20Guidelines%20Final-May13-BP.pdf

International Dark-Sky Association. (2015). International Dark‐Sky Association Dark Sky

Community Guidelines 2015. Tucson [Arizona] Hämtad 2020-04-15 från:

https://www.darksky.org/wp-content/uploads/2018/06/IDSC_Guidelines_Oct2015.pdf

34

International Dark-Sky Association. (2018). International Dark‐Sky Association Dark Sky

Community Guidelines 2018. Tucson [Arizona] Hämtad 2020-04-15 från:

https://www.darksky.org/wp-content/uploads/2018/12/IDSC-Guidelines-2018.pdf

Jacobsen, D., & Andersson, S. (2017). Hur genomför man undersökningar?

Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.).Lund: Studentlitteratur AB.

Jóhannesson G. T., & Lund, K, A. (2017). Aurora Borealis: Choreographies of darkness and light.

Annals of Tourism Research Volume 63, 183-190. Doi:

https://doi.org/10.1016/j.annals.2017.02.001

Jägerbrand, A. K. (2018). LED-belysningens effekter på djur och natur med rekommendationer:

Fokus på nordiska förhållanden och känsliga arter och grupper. Calluna AB.

Kappenman, J. G. (2004), The Evolving Vulnerability of Electric Power Grids. Space Weather, 2. Doi:

http://doi.org/10.1029/2003SW000028

Kinzey, B. R., Perrin, T. E., Miller, N. J., Kocifaj, M., Aube, M., & Lamphar, H. A. (2017). An

Investigation of LED Street Lighting's Impact on Sky Glow. United States. doi:

https://doi.org/10.2172/1418092

Kiruna Kommun. (2014). Kiruna Utvecklingsplan. Hämtad 2020-02-17 från:

http://flugan.kommun.kiruna.se/utvecklingsplanen.pdf

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kyba, C., Kuester, T., Sánchez de Miguel, A., Baugh, K., Jechow, A., & Hölker, F. (2017). Artificially lit

surface of Earth at night increasing in radiance and extent. Science Advances, 3(11),

e1701528–e1701528. Doi: https://doi.org/10.1126/sciadv.1701528

La Rocca, A, R. (2014). The Role of Tourism in Planning the Smart City. TeMA - Journal of Land Use,

Mobility and Environment, 7(3), 269-284. Doi: https://doi.org/10.6092/1970-9870/2814

Lights in Alingsås. (2020). ETT VÄRLDSUNIKT LJUSEVENEMANG. Hämtas 2020-05-28 från:

https://www.lightsinalingsas.se/vad-ar-lights/

Lougheed, T. (2014). Hidden blue hazard? LED lighting and retinal damage in rats. Environ Health

Perspect. 2014;122(3). Doi: https://doi.org/10.1289/ehp.122-A81

Martinsons, C. (2019). New French regulation on light pollution. [PowerPoint-presentation]. Hämtad

2020-02-07 från:

https://www.researchgate.net/publication/330289272_New_French_regulation_on_light_p

ollution

Mathisen, S. R. (2017) Northern Lights Experiences in the Artic Dark: Old Imaginaries and New

Tourism Narratives. I Y-S. Lee, N. Prebensen, D. Weaver (Ed.) Artic Tourism Experiences. (s.

67-78). Oxfordshire: CAB International

Miller, M. W. (2006). Apparent effects of light pollution on singing behavior of american robins. The

Condor, 108(1), 130-139. Hämtad 2020-05-05 från:

http://proxy.library.ju.se/login?url=https://search.proquest.com/docview/211254626?accou

ntid=11754

35

Naturturismföretagen. (2019). Starka reseanledningar bygger framgångsrika destinationer.

Hämtad 2020-02-06 från: https://naturturismforetagen.se/starka-reseanledningar-bygger-

framgangsrika-destinationer/

Naturturismföretagen, Svensk Turism AB, Visita. (2018) Nationell Naturturismstrategi. Kalmar:

Lenanders Grafiska AB

Nilsson, M. (2004). Den systematiska litteraturstudien som vetenskapligt fördjupningsarbete i

omvårdnad. Stockholm: Ersta Sköndal Högskola Institutionen för vårdvetenskap.

Nymand Larsen, J., & Fondahl, G. (2014) Arctic Human Development Report. TemaNord 2014:567 s.

53. Danmark: Rosendahls-Schultz Grafisk

Nyström, J., & Tonell, L. (2012). Planeringens grunder: en översikt. 3., uppl. Lund: Studentlitteratur

Paterson. (2015). MOFFAT - DARK SKY COMMUNITY EXTERNAL LIGHTING MASTER PLAN.

Hämtad 2020-04-15 från: https://www.darksky.org/wp-

content/uploads/2016/02/Moffat_LMP.pdf

Pierantonio C., Falchi, F., Christopher D., Elvidge, K., Baugh E. (2000) The artificial night sky

brightness mapped from DMSP satellite Operational Linescan System measurements.

Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 318(3), 641 – 657. Doi:

https://doi.org/10.1046/j.1365-8711.2000.03562.x

Pirjola, R., Kauristie, K., Lappalainen, H., Viljanen, A., & Pulkkinen, A. (2005). Space weather risk.

Space Weather,3, S02A02. Doi: http://dio.org/10.1029/2004SW000112

Rymdstyrelsen. (2018). UPPTÄCK RYMDEN Norrsken. Hämtad 2020-02-17 från:

https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/om-rymden/norrsken/

Rymdstyrelsen. (2019). Vad är rymdväder?. Hämtad 2020-02-17 från:

https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/bloggen/2019/03/vad-ar-rymdvader/

Sarkees, C, R., & Taylor, M, E., (2016). Do bans on illuminated on-premise signs matter? Balancing

environmental impact with the impact on businesses. International Journal of Advertising

35(1). 42-60

Shang, Y. M., Wang, G. S., Sliney. D., Yang, C.H., & Lee L.L. (2014). White light-emitting diodes

(LEDs) at domestic lighting levels and retinal injury in a rat model. Environ Health Perspect.

122(3):269-276 Doi: https://doi.org/10.1289/ehp.1307294

Schulte-Römer, N., Meier, J., Dannemann, E., & Söding, M. (2019) Lighting Professionals versus

Light Pollution Experts? Investigating Views on an Emerging

Environmental Concern. Sustainability 11(6), 1696. Doi: https://doi.org/10.3390/su11061696

Schulte-Römer, N., Meier, J., Söding, M., Dannemann, E. (2019). The LED Paradox: How Light

Pollution Challenges Experts to Reconsider Sustainable Lighting. Sustainability 2019, 11(21),

6160. Doi: https://doi.org/10.3390/su11216160

SFS 1998:808. Miljöbalk (1998:808). Hämtad från: http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1998:808

36

SOU 2017:95. Ett land att besöka - En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring

Hämtad från: https://data.riksdagen.se/fil/615A8345-15F0-4040-8DAA-E723A14CF4AD

SS-EN 12464–2:2007. Ljus och belysning - Belysning av arbetsplatser - Del 2: Arbetsplatser

utomhus Hämtad från: https://www.sis.se/produkter/ergonomi-fb23d4ad/ergonomi--ljus-

och-belysning/ssen1246422007/

Svensk Turism AB. (2016) Halvtidsanalys ”Nationell strategi för svensk besöksnäring”. Stockholm:

Svensk Turism.

SVT Nyheter. (2019). Här är städerna som har fått nog av överturism. Hämtad 2020-01-27 från:

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/har-ar-staderna-som-har-fatt-nog-av-overturism

Sveriges Metrologiska och Hydrologiska Institut. (2018) Norrsken. Hämtad 2020-02-17 från:

https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/norrsken-1.3894

Swedish Lapland. (u.å.) MAGISKT NORRSKEN. Hämtad 2020-02-17 från:

https://www.swedishlapland.com/sv/att-gora/norrsken/

Tillväxtverket. (2019). Fakta om Svensk Turism 2018. Rapport: 0282. Stockholm: Tillväxtverket.

Trafikverket. (2014) Vägbelysningshandboken. Hämtad 2020-02-07 från:

https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/vag/Utformning-av-vagar-och-gator/vgu/

TRV 2020:029. Krav - VGU, Vägars och gators utformning. Hämtad från:

https://trafikverket.ineko.se/se/krav-vgu-v%c3%a4gars-och-gators-utformning

Upphandlingsmyndigheten. (2017) Upphandling av hållbar utomhusbelysning

Vägledning nr 3 (2017). Solna: Upphandlingsmyndigheten.

Vordingborg Kommune. (2017). Section 11 Light Managment Plan. Hämtas 2020-04-15 från:

https://darksky.app.box.com/s/w89zxuh23fxbr8qetkvt9x3kz486i3rt

VR 2017:08. God forskningsed. Hämtad från:

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-

forskningssed_VR_2017.pdf

Wilson, V. (2012) Research Methods: Interviews. Evidence Based Library and Information Practice.

7(2): 96-98

Yildiz, S., & Akbulut, M. T. (2013). Current trends in developing urban tourism. Archnet-IJAR:

International Journal of Architectural Research, 7(2), 297-310.

Zanella, A., Bui, N., Angelo Castellani, N. B., Vangelista, L., & Zorzi, M. (2014). Internet of Things for

Smart Cities. Ieee internet of things journal, 1(1), 22-32

37

7 Bilagor Bilaga 1. Intervjusammanställning

Bilaga 1. Intervjusammanställning

I intervjusammanställningen kan citat från intervjurespondenterna utläsas samt hur avkodningen har

gått till när författarna identifierat nyckelfraser samt grupperat in dessa i underkategorier och de

ämneskategorier som togs fram inför intervjuerna.

Citat Nyckelfraser Underkategori Huvudkategori

”Ljusdesignyrket är något som har växt de senaste 20 åren. I alla fall om man ser till våran möjlighet att påverka designen i en anläggning. Jag tycker ändå att vi som jobbar med ljus blir bättre och bättre på att marknadsföra oss, även utanför våran egen bransch. Ett exempel på detta är väl att det idag finns många fler ljusdesigners på arkitektkontor jämfört med tidigare.”

Ljusdesignyrket är något som har växt de senaste 20 åren.” vi som jobbar med ljus blir bättre och bättre på att marknadsföra oss, många fler ljusdesigners på arkitektkontor jämfört med tidigare.

Yrkesutveckling, marknadsföring

Gestaltning/Trender

”Det pratas mer om lightpollution idag och det är ett begrepp som har blivit mer känt för allmänheten. Man pratar om att hela Europa lyser medan Afrika lyser inte. Det finns ju framförallt annan teknik idag till skillnad för tio år sen. Jag tror och hoppas att man tänker mer på människan och att inte allting är en tabell. Det upplevda ljuset ska vara det primära.”

Det pratas mer om lightpollution idag annan teknik idag till skillnad för tio år sen

Ljusföroreningar, Teknikutveckling

Gestaltning/Trender

”Ja, jag vet ju egentligen inte hur det var tidigare. Men de flesta projekt idag har någon form av program vi ska följa. Fördelen är ju att man snabbare kan hitta sitt koncept, men även att

De flesta projekt idag har någon form av program vi ska följa beställaren själv har bättre koll på vad som förväntas av oss.

Belysningsprogram, kunskapsspridning,

Gestaltning/Trender

beställaren själv har bättre koll på vad som förväntas av oss.”

”Ja en trend är väl LED, om vi nu ska kalla det trend. Det handlar ju en hel del om att man vill spara energi och naturens resurser och då är det LED som vi måste projektera.”

Ja en trend är väl LED Det handlar ju en hel del om att man vill spara energi och naturens resurser

Teknikutveckling Energibesparing

Gestaltning/Trender

Citat Nyckelfraser Underkategori Huvudkategori

”Men gestaltningsmässigt kanske man då kan arbeta med låga ljuspunkter så att man inte har alla ljuspunkter ovanför huvudet. Kanske pollare. På så sätt skulle det bli mindre störande ljus när man ser uppåt.”

arbeta med låga ljuspunkter bli mindre störande ljus när man ser uppåt.”

Ljuspunktshöjder Synbarhet

Ljusdesign, Armaturdesign

”Jag skulle se till att skärma av och ha låga ljuspunkter. Kanske pollare om det går eller armaturer som inte ger nått ljus uppåt.”

skärma av och ha låga ljuspunkter armaturer som inte ger nått ljus uppåt.

Avskärmning, Ljuspunktshöjder

Ljusdesign, Armaturdesign

Citat Nyckelfraser Underkategori Huvudkategori

”Det handlar oftast om vad kund vill. Krävs det att vi ska använda oss av regler och riktlinjer så kan vi inte presentera ett projekt där man har struntat i dessa helt och hållet. En beställare har ju ofta koll på vilka krav som gäller och hänvisar då gärna till VGU eller ljus och rum

Det handlar oftast om vad kund vill. beställare har ju ofta koll på vilka krav som gäller VGU eller ljus och rum då det är det man kan.”

Projektets struktur/hierarki Kunskap Kunskap, VGU standarder

Lagar och Regler

då det är det man kan.”

”När man arbetar för kommuner så är det kommunen i sig som sätter reglerna för vad som ska följas och användas och ofta är det just VGU. Sen är det ju vi som är experter som kan ge rekommendationer och i många fall är ju standarden ett råd eller en rekommendation. Ibland vill man göra avsteg och då får man motivera dom. Ibland får man väga några lux hit eller dit med att en hel utformning och helhet kan bli konstig och då får man motivera det. Allt handlar om att göra rätt avvägningar.”

kommunen i sig som sätter reglerna ofta är det just VGU vi som är experter som kan ge rekommendationer

Projektets struktur/hierarki VGU Standard Konsultfunktion

Lagar och Regler

”i Sverige finns det ganska bra standarder för hur ett hus ska se ut, höjder placeringar osv. Så jag tycker att miljön i helhet blir bra och jämn. I Japan blir som sagt vissa projekt bra och jättefina medan andra inte, vilket ger mycket blandning och lite kaotiskt. Jag tycker det behövs en viss standard och lägstanivå.”

jag tycker att miljön i helhet blir bra och jämn. Jag tycker det behövs en viss standard och lägstanivå.”

VGU Standard Standard vs Lagstiftning

Lagar och Regler

Citat Nyckelfraser Underkategori Huvudkategori

”Utomhus används inte styrning lika mycket om det inte är en liten gård eller något sånt för att det

det är svårt att styra hela gatan eller staden.

Styrningens betydelse utomlands

Styrning vs Teknik

är svårt att styra hela gatan eller staden. Vilket är lite synd tycker jag.”

”Styrning av utomhusbelysning är något som gått från att enbart vara tänd/släck till att idag kunna göra så mycket mer. Det kan vara allt ifrån att belysa en anläggning i regnbågsfärgerna under en pride-vecka, till att använda närvarosensorer för att släcka anläggningen när ingen är där.”

gått från att enbart vara tänd/släck till att idag kunna göra så mycket mer.

Teknikutveckling Styrning vs Teknik

”I projekt med en tajt budget upplever jag att styrningen ofta är det som tas bort först. Det är enkelt att ta bort eller förändra från DALI till tänd/släck utan att det märks så tydligt på slutresultatet. Många gånger är det även elkonstruktörens uppgift att lösa styrningen, vilket kanske inte alltid ger den bästa lösningen sett till vad man vill uppnå med ljuset.”

styrningen ofta är det som tas bort först elkonstruktörens uppgift att lösa styrningen

Ekonomi Projektering

Styrning vs Teknik

’När fler och fler kommuner utvärderar ”smarta städer” skapas oändliga möjligheter att anpassa en anläggning efter behoven som uppstår. För att klara av de behoven kommer fler som är experter på just styrning behövas. Jag tror varken vi

”smarta städer” skapas oändliga möjligheter att anpassa en anläggning efter behoven fler som är experter på just styrning behövas. ljusdesigner eller de som sitter på belysningsprojektörer

Teknikutveckling Konsultfunktion Framtidsutveckling

Styrning vs Teknik

ljusdesigner eller de som sitter på belysningsprojektörer kommer ha tid och möjlighet att besitta den kunskapen utöver det vi gör idag.”

kommer ha tid och möjlighet att besitta den kunskapen utöver det vi gör idag.”

”Ja absolut. Man måste hela tiden väga saker mot varandra. Vi kan inte ha en osäker plats släkt för att man ska se natthimlen där, då kommer ingen gå dit. Samtidigt måste vi

som ljusdesigners

kunna hitta en

kompromiss för vart vi

ska sätta belysning och

inte. Man kan t.ex.

belysa vissa delar och

låta andra vara mörka.

då får varje person

själv avgöra vart man

vill gå.”

väga saker mot varandra. kompromiss för vart vi

ska sätta belysning och

inte.

Funktion/upplevelse Styrning vs Trygghet

”Det gäller att hitta rätt kontraster. Genom att styra större områden, och släcka belysningen gradvis upplevs platsen inte som lika otrygg eftersom man aldrig får så stora skillnader mellan vad som är ljus och vad som är mörkt.”

hitta rätt kontraster. Genom att styra större områden

Funktion/upplevelse Styrning vs Trygghet

”Jag har aldrig känt

mig otrygg i

Köpenhamn men om ni

tittar så är det otroligt

mörkt i den staden.

Snarare att man inte

behöver brassa på så

mycket ljus när vi ritar

från början. Det

handlar nog om att ha

en grundtanke som

lirar med hela staden.

Att det inte är för höga

nivåer på en plats och

lägre på en annan för

Det handlar nog om

att ha en grundtanke

som lirar med hela

staden

Funktion/upplevelse Styrning vs Trygghet

kontrasterna kommer

skapa en större skillnad

än vad luxtalen visar.”

Citat Nyckelfraser Underkategori Huvudkategori

”Jag tänker att om man gör sektioner så kan man ju rent fysiskt skärma av en del. Har man en plats som är mer avskärmad med plank, byggnader eller träd så kanske man kan blicka ut över en yta som inte är belyst. Då kanske man kan göra det tillgängligt att se det på flera sätt. Det finns en avgränsning med kanske skog och inget ljus framåt om staden då ligger bakom än.”

rent fysiskt skärma av en del. Har man en plats som är mer avskärmad med plank, byggnader eller träd

Armatur/platsens utformning

Befintlig anläggning

”Men på en befintlig anläggning är det svårare men man kanske kan ha en skärm eller liknande över belysningen inom vissa specifika områden till exempel.”

ha en skärm eller liknande över belysningen inom vissa specifika områden

Armaturutformning Befintlig anläggning

Självklart kan man jobba mycket med avskärmningar. Men en stor del av dagens äldre belysningsanläggningar består av många äldre koffertarmaturer och deras kupade glas är nog svårt att skärma av. Där är nog ett armaturbyte den bästa vägen att gå ändå

en stor del av dagens äldre belysningsanläggningar består av många äldre koffertarmaturer och deras kupade glas är nog svårt att skärma av

Armaturutformning Befintlig anläggning

Citat Nyckelfraser Underkategori Huvudkategori

”Det finns ju redan idag prognoser för när man kan se norrsken. Det måste ju gå att

prognoser för när man kan se norrsken

Styrningsmöjligheter Styrningsmöjligheter

Tillvägagångssätt

utnyttja dessa för att bara styra belysningen när chansen att se norrsken är som störst. Frågan är ju bara hur gemeneman ska få veta när det händer och vart man ska gå.”

styra belysningen när chansen att se norrsken är som störst. hur gemeneman ska få veta när det händer och vart man ska gå.

Kommunikation

Turism, stadsplaneringen och de som jobbar med belysning inom kommunen tycker jag måste samarbeta med varandra i kommuner som har norrskensturism. Där turismen och planerarna kan skapa några guidelines tillsammans för att stärka turismen. Till exempel Alingsås har blivit känd för deras ljus walkshow där ljusinstallationen har blivit en del av turismen. Där jobbar turismen och ljusplaneringen av staden tillsammans, norrskensturismen kan kanske kan göra liknande samarbeten. Det är inte bara staden och norrsken för sightseeing utan staden av ljus med norrsken och ljuset i staden med lägre ljusnivå och bra styrning tillsammans.

Turism, stadsplaneringen och de som jobbar med belysning inom kommunen tycker jag måste samarbeta med varandra Där jobbar turismen och ljusplaneringen av staden tillsammans, norrskensturismen kan kanske kan göra liknande samarbeten

Samarbeten Samarbeten

Tillvägagångssätt Tillvägagångssätt

Jag tror det handlar om att testa och pröva sig fram. Vad funkar på den här platsen? Hur ser omgivningen ut? Är det bostäder eller kontor? När är det befolkat? Det

. Vad funkar på den här platsen? Hur ser omgivningen ut? Är det bostäder eller kontor? När är det befolkat?

Unicitet utformning Samarbeten

Tillvägagångssätt

känns som det handlar om ett viktigt samarbete med landskapsarkitekter och trafikplanerare och tillsammans bygga ett stadsrum.

ett viktigt samarbete med landskapsarkitekter och trafikplanerare