Sociology of Education and Culture Research...

ISSN 1103-1115

Rapporter fraringn Forskningsgruppen foumlr utbildnings- och kultursociologi

Sociology of Education and Culture Research Reports

Nr 36

Sociologisk atlas oumlver Stockholm

Mattias Eriksson

Kulturgeografiska Institutionen Uppsala universitet

SEC ILU Uppsala universitet httpwwwskeptroniluuusebroadysec

April 2005

Forskningsgruppen foumlr utbildnings- och kultursociologi (Sociology of Education and Culture) Postal address SEC ILU Uppsala University Box 2136 S-750 02 Uppsala Phone switchboard 018-4712444 int +46 18 4712444 Telefax 018 4712400 int +46 18 4712400 URL httpwwwskeptroniluuusebroadysec Editor of this series Donald Broady Mattias Eriksson aumlr Fil Kand i kulturgeografi och verksam inom Forskningsgruppen foumlr utbildnings- och kultursociologi (SEC) Uppsala universitet Foumlljande rapport aumlr skriven inom forskningsprojektet rdquoGymnasieskolan som konkurrensfaumlltrdquo finansierat av Vetenskapsraringdet UVK projektperiod 2002-2004 lett av prof Donald Broady

Mattias Eriksson Sociologisk atlas oumlver Stockholm

SEC Research ReportsRapporter fraringn Forskningsgruppen foumlr utbildnings- och kultursociologi No 36 April 2005

ISSN 1103-1115

copy Foumlrfattaren och Forskningsgruppen foumlr utbildnings- och kultursociologi 2005

Abstract Mattias Eriksson Sociologisk atlas oumlver Stockholm (Sociological atlas over

Stockholm) 43pp Language Swedish Keywords Segregation Socio-geographical segregation social space symbolic capital

space- time theory time geography multiple correspondence analysis cartographical analysis thematic maps Stockholm Bourdieu Haumlgerstrand

Stockholm is in a Swedish context usually described as a segregated city The common

conception is that different parts of the city are populated by different social groups Oumlstermalm is populated by the rich Soumldermalm by bohemians and Skaumlrholmen by immigrants and so on There is some truth in this conception but the socio-geographical reality is far more complex

Stockholm is the main circuit of the national fields that shapes and reproduce the structure of the Swedish society The majority of leading public cultural and economical institutions are situated here

The idea is to create a sociological atlas over Stockholm County using Pierre Bourdieursquos conception of ldquosocial spacerdquo and its inhabitants and Torsten Haumlgerstrandrsquos space-time theory in order to grasp the complexity of how the social space is presented in the actual physical space The questions at issue consider What special social and demographic prerequisites unite andor divide different parts of the city-system How are different social groups diffused in the geographical space

To be able to answer these questions statistical analyses of all inhabitants in Stockholm County are made for two years (1990 and 2000) Two kinds of analyses are preformed multiple correspondence analysis a form of multiple factor analysis and cartographical analysis where thematic maps are used to perform geographical analyses

The result implies that the city-system is segregated with two main kinds of polarization one between north and south and one between centre and periphery It is clear that the social differences have a significant geographical dimension The comparison between the two analyzed years also implies that these socio-geographical gaps are widening and all evident measures points out that these gaps will continue to widen in the near future

Sammanfattning

Stockolm brukar beskrivas som en segregerad stad Den populaumlra foumlrestaumlllningen aumlr att Oumlstermalm och Djursholm befolkas av de rika att Soumldermalm befolkas av konstnaumlrer och bohemer att Skaumlrholmen befolkas av invandrare och saring vidare Det ligger en hel del sanning i detta men den sociogeografiska verkligenheten aumlr betydligt mer komplex aumln saring

Stockholm aumlr den huvudsakliga skaringdeplatsen foumlr de nationella maktfaumllt som formar och reproducerar varingr samhaumlllsstruktur Stockholm aumlr Sveriges maktcentrum i de flesta avseenden En majoritet av de ledande ekonomiska kulturella och offentliga institutionerna finns i varingr huvudstad

Tanken aumlr att goumlra en sociologisk atlas oumlver Stockholms laumln Detta skall goumlras utifraringn Pierre Bourdieus tankar om det sociala rummet och de olika sociala grupper som befolkar det samt Torsten Haumlgerstrands tid-rums teori Ambitionen aumlr att ta reda paring hur det sociala rummet presenterar sig i det faktiska geografiska rummet

Fraringgestaumlllningarna roumlr hur det sociala rummet presenterar sig i geografin Vilka speciella sociala och demografiska foumlrutsaumlttningar foumlrenarskiljer ut de olika geografiska omraringdena Och omvaumlnt hur foumlrdelar sig sociala grupper i det geografiska rummet

Foumlr att besvara dessa fraringgor goumlrs analyser av statistiska uppgifter om Stockholms laumlns samtliga invaringnare vid tvaring tidpunkter 1990 och 2000 Tvaring typer av analyser goumlrs multipla korrespondensanalyser som aumlr en variant av multipel faktoranalys samt kartografiska analyser daumlr man med hjaumllp av tematiska kartor kan goumlra en geografisk analys

Resultaten pekar paring ett segregerat stadssystem daumlr vi finner en polarisering mellan nord och syd och ocksaring en polarisering mellan centrum och periferi Det foumlrefaller som sociala skillnader har en houmlgst paringfallande geografisk verklighet Jaumlmfoumlrelsen mellan undersoumlkningsaringren antyder att dessa sociogeografiska klyftor oumlkat och allt pekar paring att detta kommer att fortsaumltta och att vi i framtiden moumlter ett Stockholm med aumlnnu tydligare geografiska graumlnser mellan sociala grupper

4

Inneharingllsfoumlrteckning 1 INLEDNING 7

11 SYFTE OCH FRAringGESTAumlLLNINGAR 7 12 METODKAumlLLOR 8 13 AVGRAumlNSNING 8

STOCKHOLM ndash NAringGOT OM BEGREPPSFOumlRVIRRINGEN 8 14 DISPOSITION 9

2 METODDISKUSSION 10 21 ANALYSER 10 22 METOD OCH ANALYSREDSKAP 10 23 KATEGORISERING 11 24 VARIABLER 11

3 TEORETISKA UTGAringNGSPUNKTER 14 31 SOCIALT RUM KAPITAL amp HABITUS 14 32 SOCIALA RUM OCH GEOGRAFISKA RUM 16 33 STOCKHOLM EN SEGREGERAD STAD 16

4 ANALYS PAring KOMMUNNIVAring 18 41 KORRESPONDENSANALYS AV LAumlNETS KOMMUNER 1990 18

DEN FOumlRSTA AXELN 19 DEN ANDRA AXELN 19 DEN TREDJE AXELN 20

42 KARTOGRAFISK ANALYS KOMMUNER 1990 21 43 DELKONKLUSION STOCKHOLMS LAumlNS KOMMUNER 1990 22 44 KORRESPONDENSANALYS AV LAumlNETS KOMMUNER 2000 23


45 KARTOGRAFISK ANALYS KOMMUNER 2000 25 46 DELKONKLUSION STOCKHOLMS LAumlNS KOMMUNER 2000 26

5 ANALYS PAring OMRAringDESNIVAring 28 51 KORRESPONDENSANALYS PAring OMRAringDESNIVAring 1990 28


52 KARTOGRAFISK ANALYS OMRAringDEN 1990 31 53 DELKONKLUSION OMRAringDESANALYS 1990 34 54 KORRESONDENSANALYS PAring OMRAringDESNIVAring 2000 36


55 HOMOGENA KOMMUNER 37 56 KARTOGRAFISK ANALYS OMRAringDEN 2000 38 57 DELKONKLUSION OMRAringDEN 2000 40

6 KONKLUSIONER 41 61 LAumlGET 1990 41

5

62 hellipOCH 2000 41 63 SOCIOGEOGRAFISKA RUM 42

7 DISKUSSION 44 8 LITTERATURLISTA 45

Tabellfoumlrteckning Tabell 1 Variabler anvaumlnda i analyserna 13 Tabell 2 Exempel paring modaliteter i variabeln andel forskarutbildade 13 Tabell 3 Variablernas bidragsvaumlrden samt axlarnas foumlrklaringsprocent multipel korrespondensanalys kommuner

1990 18 Tabell 4 Variablernas bidragsvaumlrden samt axlarnas foumlrklaringsprocent multipel korrespondensanalys kommuner

2000 23 Tabell 5 Antal invaringnare i Stockholms laumlns kommuner 1990 1995 amp 2000 27 Tabell 6 Variablernas bidragsvaumlrden samt axlarnas foumlrklaringsprocent multipel korrespondensanalys

samsomraringden 1990 28 Tabell 7 Variablernas bidragsvaumlrden samt axlarnas foumlrklaringsprocent multipel korrespondensanalys

samsomraringden 2000 36

6

1 Inledning

11 Syfte och fraringgestaumlllningar

Stockolm brukar beskrivas som en segregerad stad Folk i allmaumlnhet baringde i och utanfoumlr Stockholmsregionen tycks baumlra paring en tyst kunskap om hur sociala skillnader manifesteras i staden Den populaumlra foumlrestaumlllningen aumlr att Oumlstermalm och Djursholm befolkas av de rika att Soumldermalm befolkas av konstnaumlrer och bohemer att Skaumlrholmen befolkas av invandrare och saring vidare Segregationen bedoumlms ocksaring ha oumlkat under 1990-talet med utfoumlrsaumlljning av hyresraumltter kraftigt oumlkade bostadspriser mm Det ligger naturligtvis en hel del sanning i detta men den sociogeografiska verkligenheten aumlr betydligt mer komplex aumln saring Det sociogeografiska rummet rymmer komplicerade naumltverk av relationer mellan de boendes aringlder koumln nationell haumlrkomst inkomst yrke utbildning civilstaringnd etc

I den franske sociologen Pierre Bourdieus termer kan man saumlga att Stockholm aumlr den huvudsakliga skaringdeplatsen foumlr de nationella maktfaumllt som formar och reproducerar varingr samhaumlllsstruktur En majoritet av de ledande ekonomiska kulturella och offentliga institutionerna finns i varingr huvudstad Stockholm aumlr Sveriges maktcentrum i de flesta avseenden Haumlr finns den offentliga maktapparaten samlad i regering och riksdag haumlr har de stora foumlretagen sina nationella huvudkontor haumlr finns huvuddelen av kulturinstitutioner saring som de stora bokfoumlrlagen nationalscener foumlr teater och musik samt de viktigaste mediefoumlretagen med Dagens Nyheter Svenska Dagbladet Sveriges Radio och Sveriges Television i spetsen Stockholm har en befolkning som i saumlrklass nationellt sett har stoumlrst koncentration av maktelit vare sig man talar om eliter med ekonomisk politisk eller kulturell makt Utan oumlverdrift kan man saumlga att Sveriges maktelit inom dessa omraringden i huvudsak lever och verkar i Stockholmsomraringdet

Tanken aumlr att goumlra en sociologisk atlas oumlver Stockholms laumln Detta skall goumlras utifraringn Pierre Bourdieus tankar om det sociala rummet och de olika sociala grupper som befolkar det Ambitionen aumlr att ta reda paring hur det sociala rummet presenterar sig i det faktiska geografiska rummet Det skall goumlras med hjaumllp av digra statistiska uppgifter om Stockholms laumlns samtliga invaringnare vid tvaring tidpunkter 1990 och 2000

Fraringgestaumlllningarna roumlr hur det sociala rummet presenterar sig i geografin Vilka speciella sociala och demografiska foumlrutsaumlttningar foumlrenarskiljer ut de olika geografiska omraringdena Och omvaumlnt hur foumlrdelar sig sociala grupper i det geografiska rummet Till detta aumlr det intressant att se hur den sociogeografiska kartan skiljer sig mellan 1990 och 2000 och hur man i saring fall kan foumlrstaring det Har de sociogeografiska strukturerna foumlraumlndrats

Uppsatsen skrivs som en fristaringende del av forskningsprojektet Gymnasieskolan som konkurrensfaumllt1 Forskningsgruppen foumlr utbildnings- och kultursociologi (SEC) Institutionen foumlr laumlrarutbildning Uppsala universitet2 Projektet handlar om gymnasieskolan och dess foumlraumlndring under senare delen av 1990-talet Skolors och utbildningars sociala rekrytering staringr i centrum foumlr analyserna

1 wwwskeptroniluuusebroadysecgykohtm 2 wwwskeptroniluuusebroadysec

7

12 Metodkaumlllor

Utgaringngspunkten aumlr att jaumlmfoumlra geografiska analyser med korrespondensanalyser Verktyg foumlr de geografiska (kartografiska) analyserna aumlr geografisk informationsteknologi (GIS) haumlr i form av dataprogrammet Mapinfo Foumlr att utfoumlra korrespondensanalyserna som aumlr en statistisk multivariatanalys anvaumlnds dataprogrammet SPAD

De baringda analysmetoderna bygger paring samma princip geografiska koder saring kallade SAMS-koder (smaring geografiska enheter baserade paring den administrativa indelningen i kommunerna ofta sammanfallande med stadsdelsindelningen) laumlnkas med olika typer av statistiska uppgifter (inkomst utbildning yrkeyrkesgrupp haumlrkomst aringlder koumln civilstaringnd mm) foumlr samtliga invaringnare i Stockholms laumln Dessa uppgifter aumlr kopplade till invaringnarnas bostadsadress daumlr de aumlr mantalsskrivna3

Uppgifterna aumlr huvudsakligen tillhandaharingllna av forskningsprojektet rdquoGymnasieskolan som konkurrensfaumlltrdquo samt statistiska uppgifter fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn) och Regionplanekontoret i Stockholms laumln

13 Avgraumlnsning

Den geografiska avgraumlnsningen utgoumlrs av Stockholms laumln Stockholm som region betraktat kan beroende paring vilka parametrar man vill understryka avgraumlnsas paring olika saumltt I vissa avseenden straumlcker sig stadssystemet utanfoumlr laumlnet i vissa riktningar samtidigt som det inom laumlnet finns omraringden som inte ingaringr i stadssystemet Haumlr avses och behandlas Stockholms laumln av den anledningen att det aumlr en homogen administrativ indelning Stockholms laumln har sedan 1998 faringtt ytterligare en kommun det aumlr Soumldertaumllje kommun som delat paring sig och blivit Soumldertaumlljes respektive Nykvarns kommuner Nykvarns kommun aumlr inkluderad i undersoumlkningen aumlven aringr 1990 detta tack vare att statistiken aumlr knuten till administrativa omraringden som staumlmmer oumlverens med de senare kommungraumlnserna Kronologiskt begraumlnsar sig uppsatsen till tvaring aringr 1990 och 2000 som utgoumlr referenspunkter foumlr forskningsprojektet Gymnasieskolan som konkurrensfaumllt Analyserna goumlrs foumlr samtliga invaringnare i laumlnet oumlver 20 aringr Vissa variabler exempelvis de sociala yrkesgrupperna avser befolkning mellan 20 och 65 aringr

Stockholm ndash naringgot om begreppsfoumlrvirringen

Stockholm aumlr i sig en benaumlmning som kan skapa viss foumlrvirring Stockholm aumlr beroende paring sammanhanget namnet paring en rad delvis olika saker Administrativt aumlr Stockholm

1) ett laumln ett av Sveriges 25 laumln (2004) inneharingllande 26 kommuner varav Stockholms Stad aumlr en Stockholms laumln hade 1 850 467 invaringnare aringr 20024

2) Stockholm aumlr ocksaring en kommun trots namnet Stockholms Stad Stockholms Stad hade 1990 674 452 invaringnare och 2000 750 3485 Kommunen aumlr till invaringnarantalet sett Sveriges i saumlrklass stoumlrsta och har som synes ocksaring vaumlxt betydligt mellan de tvaring undersoumlkningsaringrtalen

Stockholm aumlr ocksaring samlingsnamnet paring storstadsregionen som ibland kallas Storstockholm Daumlr ingaringr den stoumlrre delen av laumlnet men i vissa avseenden kan man aumlven betrakta orter i angraumlnsande laumln som delar av regionen saringsom Gnesta i Soumldermanlands laumln

3 Detta kan foumlrstarings innebaumlra en viss bias daring det foumlrekommer att bostadsfoumlrharingllandena framfoumlr allt foumlr unga i Stockholm aumlr speciella Det

aumlr inte givet att man bor daumlr man aumlr skriven osv FOB-uppgifterna aumlr dock enkaumltbaserade och skyddade enligt personuppgiftlagen och datalagen och aumlr daumlrfoumlr troligen mer tillfoumlrlitliga se wwwscbseStatistikBEBE0205_dokumentBE0205_BS_2000doc

4 Statens Statistiska Centralbyraring wwwscbsetemplatesProduct____25785asp5 Statens Statistiska Centralbyraring wwwscbsetemplatesProduct____25785asp

8

och Baringlsta i Uppsala laumln vilka baringda numera aumlven trafikeras av SL (Storstockholms Lokaltrafik)

Vidare aumlr Stockholm aumlven namnet paring den taumltort daumlr Stockolms stad naturligtvis ingaringr men som straumlcker sig oumlver kommungraumlnserna in i Jaumlrfaumllla Sollentuna Sundbyberg Solna Danderyd Botkyrka Huddinge Haninge och Nacka med en befolkning paring 1 212 196 invaringnare aringr 20006

Som om inte det skulle raumlcka saring aumlr Stockholm ett begrepp med vilket det oftast menas innerstaden (daumlr postorten aumlr Stockholm) och hur Stockholms innerstad skall definieras aumlr omtvistat Jag kommer att foumlrsoumlka vara konsekvent i benaumlmningar ange om det aumlr laumlnet eller kommunen som aringsyftas och saring vidare Min definition av innerstaden aumlr den numer vedertagna stadsdelarna Kungsholmen Norrmalm med Vasastan Oumlstermalm med Gaumlrdet Gamla Stan och Soumldermalm exklusive Soumldra Hammarbyhamnen och Danviksklippan

14 Disposition

Efter denna inledning foumlljer en metoddiskussion och en redogoumlrelse foumlr de teoretiska utgaringngspunkterna Daumlrefter presenteras analyserna Foumlrst redovisas kommunanalyserna kronologiskt dvs foumlrst 1990 sedan 2000 daumlr korrespondensanalyser foumlljs av geografiska analyser och delkonklusioner Sedan upprepas det upplaumlgget med omraringdesanalyserna som sedan foumlljs av konklusioner och en avslutande diskussion

Jag har i mitt arbete hanterat 22 grafer och figurer 11 tabeller och inte mindre aumln 104 kartbilder Den stora maumlngden bilder och figurer har medfoumlrt att tvaring delar av detta arbete blivit noumldvaumlndiga en textdel och en bilaga foumlr grafer tabeller diagram och inte minst kartor

Jag har saring laringngt det aumlr praktiskt moumljligt foumlrsoumlkt att laumlgga upp bilagan saring att den loumlper parallellt med textdelen paring smidigast moumljliga vis Upplaumlgget foumlljer textdelens disposition och kronologi Jag har daumlremot haringllit isaumlr tabeller grafer diagram och kartor som ibland refereras till samtidigt i texten Kartdelen presenteras efter variabellistans logik (se s8) med de olika aringrtalen om vart annat Kartorna kraumlver en direkt visuell oumlverblick daring de skall jaumlmfoumlras och hamnar av det skaumllet med en och samma variabel paring ett uppslag 1990 till vaumlnster och 2000 till houmlger Jag aumlr fullt medveten om att det blir en massa blaumlddrande mellan olika tabeller kartor och grafer och att de staumlndiga haumlnvisningarna till bilagedelen (i regel maumlrkt med ett B) i texten kan upplevas stoumlrande men jag ber om oumlverseende med detta det aumlr helt enkelt noumldvaumlndigt foumlr att redovisa mitt arbete

6 Statens Statistiska Centralbyraring wwwscbsetemplatesProduct____25785asp

9

2 Metoddiskussion

21 Analyser

Jag har valt att belysa materialet paring tvaring nivaringer dels kommunal nivaring dels paring omraringdesnivaring Omraringdena bestaringr av SAMS-omraringden (Small Area Market Statistics SAMS) en rikstaumlckande indelning av homogena bostadsomraringden SAMS aumlr framtagna av SCB i samarbete med kommunerna7 Dessa omraringden som fraringn och med nu benaumlmns samsomraringden eller endast omraringden kan beskrivas i taumltorter som stadsdelar eller foumlrsamlingar Paring landsbygden kan de dock omfatta betydligt stoumlrre omraringden

Samsomraringdenas homogenitet har stor betydelse foumlr resultaten i den multipla korrespondensanalysen som bygger paring att belysa skillnader och olikheter Det medfoumlr att omraringdensanalysen har betydligt stoumlrre precision aumlr kommunerna som ju inte alls noumldvaumlndigtvis aumlr homogena Vidare bygger de haumlr analyserna i grunden paring enskilda individer och inte husharingll vilket betyder att familjeenheter med delad ekonomi inte behandlas som en enhet

Jag har anvaumlnt mig av tvaring olika analysmetoder dels multipel korrespondensanalys dels en kartografisk analys som utfoumlrts med hjaumllp av GIS (geografiska informationssystem) GIS-analysen aumlr utfoumlrd i dataprogrammet Mapinfo daumlr man saringledes kan koppla statistiska fakta till omraringden paring kartan

Till detta har jag tvaring aringrtal som dessa analyser har koumlrts paring 1990 och 2000 Det innebaumlr att jag totalt har aringtta separata analyser med i arbetet fyra geografiska och fyra multipla korrespondensanalyser

22 Metod och analysredskap

Att hitta saumltt att analysera och systematisera ett statistiskt material aumlr en vetenskap i sig Den multipla korrespondensanalysen8 tillaringter en samlad analys av ett flertal variabler samtidigt Man kan ta ett helhetsgrepp oumlver ett statistiskt material som annars aumlr foumlr stort och spretigt foumlr att man ska kunna skapa sig en bild av verkligheten Samtidigt finns haumlr en maumlngd val att goumlra som kan vara avgoumlrande foumlr tolkningen av materialet Hur maringnga variabler skall jag anvaumlnda Vilka variabler skall jag anvaumlnda Hur skall de kategoriseras Det aumlr fraringgor som upptagit mycket tid i detta arbete och jag skulle laumltt kunna anvaumlnda den dubbla tiden foumlr att utforska detta ytterligare men jag tror att jag slutligen hittade en form som aumlr anvaumlndbar Urvalet av variablerna aumlr taumlnkt att ge en bred bild oumlver olika parametrar som kan taumlnkas ha betydelse ur ett sociologiskt perspektiv och mot bakgrund av Bourdieus tankar om kapital och sociala rum (se avsnittet teoretiska utgaringngspunkter nedan)

7 Statens Statistiska Centralbyraring wwwscbsetemplatesStandard____20232asp 8 Johs Hjellbrekke Innfoslashring i korrespondanseanalyse Fagbokforlaget Vigmostad amp Bjoslashrke AS Bergen 1999

10

23 Kategorisering

En viktig utgaringngspunkt foumlr kategoriseringen var att jag skulle kunna goumlra jaumlmfoumlrelser mellan resultat baserat paring mina olika analysredskap och daumlrfoumlr var det noumldvaumlndigt att den slutliga kategoriindelningen aumlr de samma baringde foumlr korrespondensanalysen och foumlr de geografiska analyserna De variabler jag valt att anvaumlnda (se lista nedan) aumlr samtliga indelade i 5 kategorier eller modaliteter (se exempel i Tabell 2 s13) alla motsvarande 20 av individerna Exempelvis saring aumlr den foumlrsta modaliteten rdquominst forskarutbildaderdquo i variabeln rdquoAndel forskarutbildaderdquo de 20 av kommuner eller omraringden som har minst andel forskarutbildade

Graumlnsvaumlrdena aumlr i en mening godtyckliga och resultatet av kategoriseringen med relativa tal Individerna (i detta fall kommuner och omraringden) maringste delas upp i fem lika stora grupper oavsett hur stora eller smaring skillnaderna mellan individerna aumlr Detta kan illustreras av att variabeln rdquoAndel forskarutbildaderdquo har en vaumlldigt liten variation mellan de olika variabelmodaliteterna (ca 05 ) medan det i variabeln rdquoAndel grundskolardquo skiljer mer aumln 20 men trots denna skillnad saring delas baringda dessa grupper paring samma saumltt saring att de bildar 5 olika modaliteter daring sannolikt den procentuella spridningen mellan modalitet 1 och 5 i variabeln rdquoAndel forskarutbildaderdquo mindre aumln den procentuella spridningen inom en enda modalitet i variabeln rdquoAndel grundskolardquo

Denna godtycklighet aumlr det viktigt att vara medveten om daring materialet skall tolkas Det aumlr primaumlrt relationer mellan dessa parametrar och de moumlnster som de enskilda variablerna tillsammans bildar som skall tolkas En tolkning av en enskild variabel aumlr ointressant i det haumlr sammanhanget Det aumlr med andra ord den sammanvaumlgda analysen av alla dessa variabler som goumlr en tolkning moumljlig Validiteten bestaringr i den maumlngd variabler som analyserats Det viktiga aumlr att se den komplexa strukturen och moumlnster som upprepar sig

24 Variabler

Jag eftersoumlker kunskap som skall kunna saumlga naringgot om den sociala sammansaumlttningen av de maumlnniskor som befolkar det geografiska rummet Detta skall goumlras med hjaumllp av ett statisktlik material Foumlr att faringnga de strukturer jag soumlker maringste jag anvaumlnda ett brett spektrum av variabler rdquoDen sociala klassen definieras av strukturen hos relationerna mellan alla relevanta egenskaperrdquo9 De variabler jag anvaumlnt mig av har jag delat in i fem grupper 1) sociala yrkesgrupper 2) utbildning 3) inkomst 4) demografi och 5) oumlvriga socioekonomiska variabler (se Tabell 1 s13) De tre foumlrsta grupperna av variabler aumlr utvalda foumlr att de utgoumlr grunden foumlr de strukturer som konstituerar ett socialt rum (se Teoretiska utgaringngspunkter nedan) Daumlrtill har jag breddat analysen med grundlaumlggande demografiska variabler som framfoumlr alltsyftar till att ge en bild oumlver husharingllens och familjernas sammansaumlttning Foumlr att faring ytterligare socioekonomiska indikatorer finns andel som uppburit socialbidrag och a-kassa med i analyserna

Tanken var att aumlven inkludera variabler som beskriver bostadstyp bostadsaumlgande ocheller boareal foumlr att faring aumln mer nyanserad bild av

husharingllens boende Tyvaumlrr saring fanns dessa uppgifter endast tillgaumlngliga foumlr 1990 saring de fick plockas bort foumlr att jag inte kunde jaumlmfoumlra med 2000

9 Pierre Bourdieu Kultursociologiska texter Brutus Oumlstlings Foumlrlag Symposion AB StockholmSkaringne 1991 s 258

11

Det aumlr avgoumlrande foumlr analyserna vilka variabler som anvaumlnds och haumlr garingr det att laborera i det oaumlndliga Jag har tyngdpunkten faumlst vid faumlst vid utbildningsocial yrkesgruppinkomst och det aringterspeglas i analyserna de oumlvriga variablerna aumlr dock taumlnkta att balansera upp denna tyngd som de foumlrsta tre grupperna (som ofta samvarierar) staringr foumlr

12

Tabell 1 Variabler anvaumlnda i analyserna A) Sociala grupper

A1) andel laumlkare amp universitetslaumlrare Sammanslagen grupp med laumlkare och universitetslaumlrare haumlmtad ur en indelning i 32 sociala grupper baserad paring FOB10 9011

A2) andel houmlgre privat sektor Sammanslagen grupp med foumlretagsledare jurister och houmlgre tjaumlnstemaumln i privat sektor baserad paring en indelning i 32 sociala grupper i FOB 90

A3) medelklass i offentlig sektor Sammanslagen grupp med klasslaumlrare sjukskoumlterskor och tjaumlnstemaumln paring mellannivaring i offentlig sektor baserad paring en indelning i 32 sociala grupper i FOB 90

A4) kulturell medelklass Sammanslagen grupp med journalister och konstproducenter baserad paring en indelning paring 32 sociala grupper i FOB 90

A5) ekonomisk medelklass Sammanslagen grupp med tjaumlnstemaumln paring mellannivaring privat sektor handelsmaumln och egna foumlretagare baserad paring en indelning paring 32 sociala grupper i FOB 90

A6) kvalificerade arbetare Baserad paring en indelning paring 14 sociala grupper i FOB 90 A7) okvalificerade arbetare Baserad paring en indelning paring 14 sociala grupper i FOB 90 A8) jordbrukare12 Baserad paring en indelning paring 14 sociala grupper i FOB 90 B) Utbildning B1) andel forskarutbildade Houmlgsta utbildning forskarutbildning enligt LOUISE13 9000

B2) andel med laumlngre houmlgskoleutbildning Houmlgsta utbildning houmlgskoleutbildning 3 aringr eller laumlngre enligt LOUISE 9000

B3) andel med kortare houmlgskoleutbildning Houmlgsta utbildning houmlgskoleutbildning houmlgst 2 aringr LOUISE 9000

B4) andel med 3-aringrigt gymnasium14 Houmlgsta utbildning gymnasieutbildning 3 aringr eller laumlngre enligt LOUISE 9000

B5) andel med 2-aringrigt gymnasium15 Houmlgsta utbildning gymnasieutbildning houmlgst 2 aringr enligt LOUISE 9000 B6) andel med grundskola Houmlgsta utbildning grundskola enligt LOUISE 9000 C) Inkomst

C1) andel vaumllbaumlrgade Andel av den femtedel av rikets befolkning som har houmlgst disponibel inkomst enligt LOUISE 9000

C2) andel medelhoumlga inkomster Andel av den femtedel av befolkningen som har medel disponibel inkomst enligt LOUISE 9000

C3) andel laringga inkomster Andel av den femtedel av befolkningen som har laumlgst disponibel inkomst enligt LOUISE 9000

D) Demografi D1) andel pensionaumlrer Befolkning som aumlr 65 aringr eller aumlldre enligt FOB 90 D2) andel ensamstaringende Enligt LOUISE 9000 D3) andel giftasambo Gifta eller sammanboende LOUISE 9000 D4) andel barnloumlsa Utan barn LOUISE 9000 D5) andel stora familjer Befolkning med 3 barn eller fler LOUISE 9000 D6) andel utrikes foumldda Enligt FOB 90 D7) andel kvinnor Enligt FOB 90 E) Oumlvriga sociala variabler E1) andel socialbidragstagare Andel som erharingllit socialbidrag enligt LOUISE 9000 E2) andel a-kassa Andel som uppburit arbetsloumlshetsersaumlttning enligt LOUISE 9000

Tabell 2 Exempel paring modaliteter i variabeln andel forskarutbildade Variabel Modalitet FoumlrklaringAndel forskarutbildade 1 minst forskarutbildade Den femtedel av individerna med minst andel forskarutbildade 0-19

2 mindre forskarutbildade 20-393 medel forskarutbildade 40-594 mer forskarutbildade 60-795 mest forskarutbildade 80-100

10 Folk och Bostadsraumlkningen SCB 11 Mikael Boumlrjesson och Mikael Palme Social klassificering ndash analyser av olika nomenklaturer foumlr social klassificering och sociala

gruppers karakteristika Paper presenterat paring Workshop rdquoKulturellt kapital och sociala klasserrdquo Uppsala universitet 12-14 okt 2001 12 Denna variabel aumlr inte aktiv i den multipla korrespondensanalysen 13 Longitudiell databas foumlr utbildning inkomst och sysselsaumlttning ndash LOUISE Databasen omfattar alla personer i aringldern 16 - 64 aringr varje

aringr Fraringn 1995 aumlven alla oumlver 64 aringr Den integrerar befintliga data fraringn utbildnings- arbetsmarknads- och den sociala sektorn Under 2000 sker kompletteringar foumlr att databasen skall kunna inneharinglla hela befolkningen foumlr alla aringren SCB

14 Dessa variabler aumlr inte aktiva i den multipla korrespondensanalysen men har anvaumlnts i den geografiska analysen Anledningen till att de uteslutits i den multipla korrespondensanalysen aumlr att utbildningsvariablerna inte skulle faring oumlverdrivet stort utslag i analysen

15 Se ovanstaringende not

13

3 Teoretiska utgaringngspunkter

31 Socialt rum kapital amp habitus

Den franske sociologen Pierre Bourdieus teori utgoumlr en stor del av det teoretiska ramverket foumlr denna uppsats Uppsatsen aumlr som naumlmnts ovan en del av forskningsprojektet Gymnasieskolan som konkurrensfaumllt vilket utgaringr fraringn samma teoretiska tradition

Bourdieus teorier bygger paring social strukturalism i Durkheims anda Bourdieu talar om samhaumlllsstrukturen som en vaumlv av komplexa relationer daumlr det raringder en kamp om makt och positioner Man kan betrakta samhaumlllet som ett socialt rum daumlr olika grupperingar innehar olika positioner positioner som kan representera olika typer av makt eller maktloumlshet Ett centralt begrepp aumlr kapital i meningen tillgaringngar eller resurser antingen ekonomiskt kapital (reella ekonomiska tillgaringngar inkomst foumlrmoumlgenhet etc) eller symboliskt kapital Med olika typer av kapital kan man skaffa sig makt eller bra positioner inom olika maktfaumllt exempelvis aumlr akademiska meriter ett symboliskt kapital inom det akademiska maktfaumlltet Paring samma saumltt finns det andra aumln mer abstrakta symboliska kapital som kan fungera som samhoumlrighetsmarkoumlrer inom andra faumllt som att aumlgna sig aringt golf och segling inom den ekonomiska eliten eller att aumlgna sig aringt konst och litteratur inom den kulturella eliten etc16 Det symboliska kapitalet kan saringledes delas in i undergrupper och jag kommer i foumlrsta hand att inrikta mig paring kulturellt kapital exempelvis utbildningskapital och kulturkapital (med det menar jag symboliskt kapital som bygger paring kulturfoumlreteelser i bemaumlrkelsen litteratur konst och film etc) Vidare kan man tala om socialt kapital kom bygger paring vaumlnskapsfoumlrbindelser slaumlkt mm17 Detta kapital aumlr svaringrt att hitta indikationer paring i en kvantitativ undersoumlkning Dock aumlr ett saumltt att komma aringt detta den geografiska kopplingen Vi kan se var det finns koncentrationer av olika sociala grupper dvs att man utgaringr fraringn att det i dessa omraringden finns olika sociala naumltverk (grannar lokala sportfoumlreningar och liknande)

En individs sammanvaumlgda symboliska kapitaltillgaringngar erfarenheter sociala foumlrharingllanden mm avspeglas i individens livsfoumlring saumltt att tala vanor och saring vidare foumlr att komma aringt allt detta abstrakta oftast undermedvetna anvaumlnder Bourdieu begreppet habitus Man kan beskriva habitus som den sammanvaumlgda sociala disposition varifraringn en individ haumlmtar sitt saumltt att vara och foumlra sig i samhaumlllet rdquoMed habitus avser Bourdieu system av dispositioner som tillaringter maumlnniskor att handla taumlnka och orientera sig i den sociala vaumlrldenrdquo18

Det sociala rummet aumlr ett slags schematisering av samhaumlllet och dess grupperingar Det aumlr en abstrakt modell som kan hjaumllpa oss att oumlverblicka sociala strukturer det sociala samhaumlllets sammansaumlttning och dess relationer Det sociala rummet struktureras av tvaring dimensioner kapitalets struktur (relationen mellan kulturellt kapital ekonomiskt kapital och socialt kapital) och kapitalets volym19 Foumlr att ytterligare aringskaringdliggoumlra detta se exempel i figur 1

16 Donald Broady Sociologi och Epistemologi HLS Foumlrlag Stockholm 1990 s 171 17 Donald Broady Sociologi och Epistemologi HLS Foumlrlag Stockholm 1990 s 179 18 Donald Broady Sociologi och Epistemologi HLS Foumlrlag Stockholm 1990 s 228 19 Pierre Bourdieu Distinction - A Social Critique of the Judgement of Taste Routledge London 2003 [1979] s 114 125ff

14

Figur 1 Exempel paring ett socialt rum20 Detta kan vara ett exempel paring hur ett socialt rum aumlr konstruerat i detta fall med olika yrkesgrupper Enligt figurens princip saring hamnar forskare laringngt upp till vaumlnster daumlrfoumlr att de har gott om kulturellt kapital (laringng gedigen utbildning mm) men mindre ekonomiskt kapital relativt sett Foumlretagsledare hamnar ocksaring laringngt upp men till houmlger de har gott om ekonomiskt kapital men foumlrharingllandevis mindre kulturellt kapital Grundskollaumlrare hamnar paring den nedre delen till vaumlnster de har inte mycket kapital men en del kapital i form av en utbildning saring det kapital de besitter aumlr kulturellt Ensamfoumlretagare (haumlr avses smaringbutiksaumlgare eller liknande) har en viss ekonomisk kapitaltillgaringng men betydligt mindre aumln foumlretagsledaren

Det sociala rummet aumlr en abstrakt karta som ger oss moumljlighet att oumlverblicka relationer

mellan egenskaper och kapital Det aumlr viktigt att komma iharingg att det sociala rummet inte aumlr produkten av naringgons medvetna strategi Det aumlr snarare produkten av det otroligt komplexa strukturen som bildas av alla individers kapital medvetna och omedvetna strateger och val Samtidigt finns det en straumlvan inom vissa samhaumlllsgrupper i elitpositioner att bibeharinglla sin position att saumlrskilja sig paring nya saumltt om de gamla saumltten spelat ut sin roll Exempelvis kan man se till utbildning daumlr en inflation skett under 1900 talet och som paringgaringr aumlnnu I mitten av 1900talet raumlckte det med studentexamen foumlr att bli betraktad som vaumllutbildad men dessa graumlnser har flyttats upp i utbildningsvaumlsendet och nu kraumlvs forskarutbildning foumlr att bli betraktad som vaumllutbildad Paring liknande saumltt kraumlvs nya saumltt att saumlrskilja sig inom andra omraringden golf laumlr ju till exempel snart ha spelat ut sin roll som den ekonomiska elitens sport daring den ju i allt stoumlrre utstraumlckning blir en folksport

20 Denna figur aumlr en extrem foumlrenkling baserad paring grundprincipen foumlr hur konstruktionen av ett socialt rum kan se ut De yrkesgrupper

som syns haumlr aumlr utvalda foumlr att aringskaringdliggoumlra rummet de har inget med resultatet av mina analyser att goumlra

15

32 Sociala rum och geografiska rum

Den svenske geografen Torsten Haumlgerstrand uppmaumlrksammade under 1970-talet problematiken kring att tiden aumlr oskiljaktig fraringn det geografiska rummet Kort sagt menade han att man aldrig kan bortse fraringn det geografiska rummet naumlr man skall beskriva en social verklighet Haumlgerstrand utvecklade den saring kallade tidsgeografin daumlr en huvudpoaumlng aumlr att en individ bara kan befinna sig paring en plats vid en given tidpunkt och att alla sociala relationer saringvaumll i arbetet som paring fritiden aumlr avhaumlngiga av vad den geografiska verkligheten tillaringter En vaumllbaumlrgad individ kan leva i en geografiskt stoumlrre vaumlrld eftersom han har raringd att betala vad det kostar att resa En individ med begraumlnsad ekonomi aumlr bunden till ett mindre geografiskt rum Aumlven om en vaumllbaumlrgad person kan tillaringta sig leva i en mindre begraumlnsad vaumlrld aumlr den aldrig obegraumlnsad resor tar tid det garingr inte att resa till en annan del av vaumlrlden utan att anvaumlnda ett antal timmar till att resa och aringterhaumlmta sig mm Dessutom aumlr vi socialt bundna till varingra hem och den trygghet som hemmet erbjuder21

Bourdieu aumlr inne paring samma linje han paringpekar att det sociala rummet aldrig aumlr skiljt fraringn det geografiska dessutom aumlr det geografiska rummet aldrig socialt neutralt22 Bourdieu menar att det geografiska rummet aumlr socialt hierarkiserat och maumlrkt av de sociala grupper som har makt oumlvertillgaringng till det23 De socialt laumlgre grupperna har begraumlnsad moumljlighet att vaumllja sin geografiska omgivning och sitt boende24 Paring liknande saumltt som Haumlgerstrand resonerar Bourdieu om den begraumlnsade tillgaringngen till det geografiska rummet rdquoa grouprsquos real social distance from certain assets must integrate the geographical distancerdquo25 Den sociala verkligheten aumlr begraumlnsad av den geografiska verkligheten och olika sociala gruppers mobilitet i den Har man ingen bil aumlr man haumlnvisad till de kollektiva transportmedlen De platser som inte narings med kollektiva transportmedel aumlr otillgaumlngliga geografiskt och i foumlrlaumlngningen aumlven socialt

33 Stockholm en segregerad stad

Sverige aumlr internationellt sett relativt homogent vad gaumlller inkomstspridning dvs skillnaderna aumlr relativt smaring mellan fattiga och rika Skillnaderna har dock oumlkat under 1990-talet Detta aumlr en utveckling som aumlr allra tydligast i Stockholm daumlr skillnaderna aumlr stoumlrst och ocksaring gapet mellan inkomster oumlkar mest Maringnga av de omraringden som hade en laringg genomsnittlig inkomst 1975 har i jaumlmfoumlrelse med 1997 blivit fattigare medan maringnga av de omraringden som har houmlg genomsnittlig inkomst har haft en stabil utveckling eller blivit rikare26 I SOU-rapporten Delade staumlder fraringn 1997 som behandlar den sociala situationen i varingra storstaumlder under 1990-talet sammanfattas resultaten saring haumlr rdquoSegregationen i storstaumlderna kan betecknas som allvarlig Det handlar om en sammanfallande ekonomisk social etnisk och demografisk segregation ndash Bakom segregationen i storstaumlderna ligger i foumlrsta hand en ekonomisk och social segregration och inte en segregation paring etniska grunderrdquo27

21 Torsten Haumlgerstrand Diorama path and project Tijdschrift voor Economische en Sociale Geografie 1982 s 323-39 Torsten Haumlgerstrand Survival and Area ndash On the life-history of individuals in relation to their geographical environment London 1982 s122-45 22 Pierre Bourdieu Distinction - A Social Critique of the Judgement of Taste Routledge London 2003 [1979] s 102 23 Pierre Bourdieu Distinction - A Social Critique of the Judgement of Taste Routledge London 2003 [1979] s 124 24 Pierre Bourdieu et al The Weight of the world ndash Social suffering in Contemporary Society Polity Press Cambridge 1999 s 3-4 25 Pierre Bourdieu Distinction - A Social Critique of the Judgement of Taste Routledge London 2003 [1979] s 124 26 Social atlas over Stockholmsregionen Rapport 4 2000 Regoinplane- och trafikkontoret s 38 27 Delade staumlder Storstadskommitteacuten SOU 1997118

16

Stockholm aumlr Sveriges maktcentrum i de flesta avseenden haumlr finns den offentliga maktapparaten samlad i regering och riksdag haumlr har de stora foumlretagen sina nationella huvudkontor haumlr finns huvuddelen av kulturinstitutioner som de stora bokfoumlrlagen nationalscener foumlr teater och musik samt de viktigaste mediefoumlretagen Stockholm har en befolkning som i saumlrklass nationellt sett har stoumlrst koncentration av maktelit vare sig man talar om eliter med ekonomisk politisk eller kulturell makt

Med denna koncentration av eliter finns ocksaring en oumlkad efterfraringgan av speciella servicefunktioner som ofta tillhandaharinglls av okvalificerad arbetskraft och ofta till laringga loumlner28 Ofta beror fattigdom paring att man saknar arbete Arbetsloumlsheten kan vara tillfaumlllig eller konjunkturbunden men i USA och i delar av Europa garingr utvecklingen mot att inkludera aumlven de som har arbete bland de fattiga och daumlr riskerar den ekonomiska segregationen att reproduceras och cementeras ofta aumlven i geografisk mening29 Det haumlr aumlr en utvecklingstrend i vaumlstvaumlrlden och har troligen en stor inverkan paring foumlrharingllandena i Stockholm

I fotsparingren paring en utveckling mot oumlkade klyftor i ett stadssystem foumlljer ofta en saring kallad gentrifikationsprocess det vill saumlga att ett omraringde genomgaringr en foumlrvandling i takt med att den ursprungliga befolkningen byts ut mot houmlgutbildade yngre och mer vaumllbaumlrgade30 Denna foumlrvandling garingr ofta ut paring att tillfredstaumllla den nya befolkningens efterfraringgan paring trendiga kafeacuteer restauranger och butiker som i sin tur leder till att en ursprunglig befolkning kaumlnner sig alienerad i sina egna kvarter Denna utveckling aumlr ocksaring ett resultat av en foumlraumlndrad ekonomisk struktur i det sena 1900-talet daumlr marknadskrafterna faringtt allt stoumlrre utrymme31

28 Saskia Sassen The Global City ndash New York London Tokyo Princeton University Press New Jersey 1991 s 22f 90f 29 Social integration i Stockholmsregionen ndash ett internationellt perspektiv Storstadspolitik 62003 Regionplane- och trafikkontoret

Stockholms laumln landsting 2003 s 10 30 Tom Wetzel What is gentrification Artikel publicerad paring internet httpwwwuncannynet~wetzelgentryhtm 31 Neil Smith The New Urban Frontier ndash Gentrification and the Revanchist City Routledge New York 1996

17

4 Analys paring kommunnivaring

41 Korrespondensanalys av laumlnets kommuner 1990

Korrespondensanalysens slutprodukt aumlr en graf Denna stjaumlrnhimmelslika bild aumlr ingen bild som skall foumlrstarings som en bild av verkligheten det handlar snarare om att den kan ge en antydan om strukturella foumlrharingllanden och relationella samband32 Haumlr tar vi hjaumllp av den foumlr att konstruera ett socialt rum Analysen bildar ett flerdimensionellt moln av koordinater som i sin tur projiceras ner i den tvaringdimensionella grafen daumlr axel 1 (horisontalt) redovisar de stoumlrsta skillnaderna axel 2 de naumlst stoumlrsta skillnaderna osv Foumlr att utlaumlsa naringgonting ur grafen saring maringste man haringlla det i minnet ett nyckelord aumlr relationer relationer mellan de olika variablerna modaliteterna och individerna33 Individer aumlr i det haumlr fallet kommuner Jag har valt att konsekvent redovisa projektioner av 1 amp 2a och 1 amp 3e axeln

Foumlr kommunanalysen 1990 svarar de tre foumlrsta axlarna tillsammans foumlr 693 av foumlrklaringen till skillnaderna i det statistiska materialet se diagram (figur 19 s21 i bilagedelen)

Tabell 3 Variablernas bidragsvaumlrden samt axlarnas foumlrklaringsprocent multipel korrespondensanalys kommuner 1990

Kommuner 1990 Axel 1 (370) Axel 2 (190) Axel 3 (133)Variabel Bidrags-

vaumlrdeVariabel Bidrags-


vaumlrdeGrundskoleutbildning 686 Okval arbetare 789 Ensamstaringende 758Kort houmlgskoleutb 674 Kort houmlgskoleutb 733 A-kassa 752Houmlgre priv tjm 672 Laringng houmlgskoleutb 69 Kort houmlgskoleutb 705Kvalificerade arbetare 62 Kulturell medelkl 676 Barnloumlsa 681Laringng houmlgskoleutb 62 Vaumllbaumlrgade 67 Giftasambo 65Vaumllbaumlrgade 619 Grundskoleutb 669 Houmlgre priv tjm 6Okvalificerade arb 615 Kval Arbetare 661 Grundskoleutb 579Forskarutbildade 58 Laringginkomst 641 Stora familjer 563LaumlkareUniversitetsl 573 Houmlgre priv tjm 613 Koumln kvinna 554A-kassa 557 Laumlkareuniversitetsl 563 Pensionaumlrer 47Medelinkomst 531 Forskarutb 451 Laringng houmlgskoleutb 463Kulturell medelklass 529 Pensionaumlrer 447 Forskarutb 456Ekonomisk medelklass 48 Vaumllbaumlrgade 441

Foumlr graferna som visar Stockholms laumlns kommuner 1990 (Bilagedelen Figur 1-4 s5-6)

kan man se att koordinaterna foumlr modaliteter och kommuner bildat naringgot som liknar en triangel De modaliteter som har mest extrema positioner fraringn mittpunkten sett aumlr de som i houmlgst utstraumlckning strukturerat grafen vilket ocksaring framgaringr av Tabell 3 ovan daumlr bidragsvaumlrden redovisas Tolkningen garingr till saring att man tittar paring de variabler och modaliteter som bidrar mer aumln genomsnittet och paring saring vis kan foumlrklara mest av skillnaderna i materialet

En variabel finns illustrerad som en linje variabeln andel vaumllbaumlrgade daumlr variabelns fem modaliteter bryter linjens riktning Figurerna aumlr alltsaring tvaring olika perspektiv paring samma analys molnet av koordinater kan ju observeras ur olika vinklar Tolkningen av analysen baseras dock paring variablernas och modaliteternas vaumlrden som redovisas i angivna tabeller

32 Donald Broady Sociologi och Epistemologi HLS Foumlrlag Stockholm 1990 s 518-519 33 Donald Broady Sociologi och Epistemologi HLS Foumlrlag Stockholm 1990 s 380 492 518-519

18

Den foumlrsta axeln

Den foumlrsta axeln (den horisontella axeln axel 1)(B Figur 1-4 s5-6) aumlr den som ger uttryck foumlr stoumlrst skillnader med en foumlrklaringsprocent paring 370 De variabler som har houmlgst bidragsvaumlrden aumlr de variabler som bidragit mest till att strukturera upp det sociala rummet dessa aumlr de variabler med sammanlagt bidragsvaumlrde oumlver medel (43) I det haumlr fallet roumlr det sig om foumlljande variabler i fallande ordning (Tabell 3 s18) grundskoleutbildning kort houmlgskoleutbildning houmlgre privata tjaumlnstemaumln kvalificerade arbetare laringng houmlgskoleutbildning vaumllbaumlrgade okvalificerade arbetare forskarutbildade laumlkareuniversitetslaumlrare etc Man kan konstatera att den foumlrsta axeln belyser skillnader i utbildningsnivaring yrkestillhoumlrighet och inkomster

Paring den houmlgra sidan i graferna finns modaliteter med bidragsvaumlrden oumlver medel (084) (Bilagan Tabell 1 s15) mest houmlgre privata tjaumlnstemaumln mest kort houmlgskoleutbildning minst grundskoleutbildning mest vaumllbaumlrgade minst a-kassa mest forskarutbildade mest laringng houmlgskoleutbildning minst kvalificeradeokvalificerade arbetare minst medelinkomst etc Till vaumlnster i graferna har vi variabelmodaliteter med houmlgsta bidragsvaumlrdena minst kort houmlgskoleutbildning mest okvalificerade arbetare mer a-kassa minst ekonomisk medelklass minst laringng houmlgskoleutbildning mest grundskoleutbildning minst houmlgre privata tjaumlnstemaumln minst laumlkareuniversitetslaumlrare mest medelinkomst etc

Man saumlga att figurens (figur 1-4) houmlgra del representerar omfattande kapitaltillgaringngar yrkesbetingade ekonomiska- och utbildningsrelaterade tillgaringngar Motsatt representeras dess vaumlnstra sida av svaga kapitaltillgaringngar

I figur 2 och 4 kan vi se hur kommunernas koordinater placerar i grafen till vaumlnster Botkyrka Soumldertaumllje Haninge Nynaumlshamn Sigtuna och Norrtaumllje Till houmlger finner vi kommuner som Taumlby Danderyd Lidingouml Ekerouml och Sollentuna

Den andra axeln

De vertikala axlarna redovisas som sagt fraringn tvaring olika perspektiv till att boumlrja med ser vi till axel 2 med foumlrklaringsprocent paring 190 (B Figur 1-2) Denna axel uppvisar en haumlstskoeffekt det vill saumlga att det aumlr liksom i axel 1 skillnader i yrkestillhoumlrighet inkomst och utbildning som utkristalliseras men haumlr blir polariteterna extrema vaumlrden kontra medelvaumlrden vilket tyder paring ett starkt linjaumlrt samband Axel 2 accentuerar skillnaderna i axel 1

De variabler som aumlr mest strukturerande i denna axel aumlr (Tabell 3 s18) okvalificerade arbetare kort houmlgskoleutbildning laringng houmlgskoleutbildning kulturell medelklass vaumllbaumlrgade grundskoleutbildning kvalificerade arbetare laringginkomst houmlgre privata tjaumlnstemaumln laumlkareuniversitetslaumlrare etc

I toppen paring graferna finns modaliteterna mer vaumllbaumlrgade medel kulturell medelklass medel okvalificerade arbetare medel laringng- och kort houmlgskoleutbildning medel laumlkareuniversitetslaumlrare medel grundskoleutbildning medel forskarutbildning etc (B Tabell 1 s15)

I den nedre delen aumlr de mest strukturerade modaliteterna mest laringginkomst mest pensionaumlrer minst okvalificeradekvalificerade arbetare minst kort houmlgskoleutbildning mindre medelklass i offentlig sektor mest grundskoleutbildning etc

I nedre delen hittar vi kommuner som Norrtaumllje Soumldertaumllje Botkyrka och Nynaumlshamn till vaumlnster samt Lidingouml Danderyd och Taumlby till houmlger I den oumlvre delen finner vi kommuner som Oumlsteraringker Vallentuna Salem Jaumlrfaumllla och Tyresouml

19

Den tredje axeln

Foumlrklaringsprocenten foumlr den tredje axeln aumlr 133 (B Figur 3-4) Haumlr aumlr det skillnader i demografiska foumlrharingllanden och familjesammansaumlttning som belyses till skillnad fraringn axel 1 och 2 De variabler som i houmlgst utstraumlckning strukturerat den tredje axeln aumlr ensamstaringende a-kassa kort houmlgskoleutbildning barnloumlsa giftasambo houmlgre privata tjaumlnstemaumln grundskoleutbildade stora familjer koumln pensionaumlrer etc (Tabell 3 s18)

I toppen paring graferna aringterfinns modaliteterna mest a-kassa mest ensamstaringende minst giftasambo mest barnloumlsa mer kort houmlgskoleutbildning minst stora familjer mer houmlgre privata tjaumlnstemaumln mindre grundskoleutbildning mest kvinnor etc (B Tabell 1 s15)

I motsats till detta staringr i nederdelen mer okvalificerade arbetare minst kvinnor mindre ensamstaringende minst laumlkareuniversitetslaumlrare minst forskarutbildade mindre kort houmlgskoleutbildning mer kvalificerade arbetare mindre laringginkomst mer grundskoleutbildning etc

I den nedre delen till vaumlnster finns kommuner som Vaumlrmdouml Upplands-Bro Nykvarn Haninge Nynaumlshamn och Tyresouml Till houmlger Taumlby Sollentuna Ekerouml och Danderyd I toppen finns Solna Stockholm och Sundbyberg

20

42 Kartografisk analys kommuner 1990

Med korrespondensanalysen i faumlrskt minne kan det vara intressant att titta paring hur variablerna presenterar sig paring kartan De geografiska analyserna i detta arbete garingr ut paring att framstaumllla tematiska kartor som sedan analyseras Det finns en hel uppsjouml saumltt att framstaumllla tematiska kartor paring och det finns lika maringnga saumltt att missfoumlrstaring och misstolka en kartbild34 Det aumlr till exempel laumltt att faring foumlr sig att ett stort omraringde med en viss faumlrgnyans paring kartbilden har ett houmlgre vaumlrde aumln ett litet omraringde med samma faumlrgnyans paring kartan Den metod jag anvaumlnt mig aumlr utvald foumlr att kunna korrespondera med den multipla korrespondensanalysen Jag utgaringr fraringn en procentuell indelning och varje kategori faringr en egen faumlrgnyans foumlr att markera ett omraringdes kategoritillhoumlrighet daumlr vaumlrdet framgaringr i en legend (foumlrklaringsruta) paring varje kartbild

Om man boumlrjar med att titta paring hur de sociala grupperna grupperat sig saring kan man se att det aumlven geografiskt finns ganska tydliga moumlnster paring kommunal nivaring Andelen laumlkare och universitetslaumlrare (Bilagan Karta 3 s24) aumlr houmlgst i Stockholm Taumlby Danderyd Lidingouml och Nacka och laumlgst i kommunerna paring Soumldertoumlrn inklusive Soumldertaumllje samt Upplands-Bro Om man tittar paring houmlgre tjaumlnstemaumln i privat sektor det vill saumlga foumlretagsledare jurister och houmlgre tjaumlnstemaumln i privat sektor saring ser man en tydlig koncentration av kommunerna med houmlgst andel nordost om Stockholm tillsammans med Ekerouml och Salem Kommunerna Solna Sundbyberg Sigtuna och Vaumlrmdouml samt Soumldertoumlrn har laumlgst andel houmlgre privata tjaumlnstemaumln Den kulturella medelklassen har houmlgst representation i de centrala delarna av laumlnet medan den ekonomiska och offentliga medelklassen aringterfinns i foumlrortskommuner som karaktaumlriseras av villabebyggelse och semiurban landsbygd Den ekonomiska medelklassen (B Karta 5 s26) aringterfinns dock i houmlgre utstraumlckning paring den nordoumlstra sidan samt Ekerouml medan medelklass i offentlig sektor aumlr mer spridd i hela laumlnet (B Karta 3 s24) Andelen arbetare liksom andelen jordbrukare (B Karta 5 s26) aringterfinns i houmlgst utstraumlckning i de mest perifera kommunerna

Naumlr man ser paring utbildning saring finns en tydlig graumlns mellan de centrala delarna av laumlnet och periferin Brytpunkten garingr mellan tvaringaringrigt och trearingrigt gymnasium (B Karta 7 s28 resp Karta 9 s30) Sundbyberg verkar vara ett undantag daumlr utbildningsnivaringn mer liknar de perifera kommunerna aumln de centrala kommunerna Detta illustreras av andelen forskarutbildade som har houmlgst andelar centralt i laumlnet (allra houmlgst andel i kommunerna nordost om Stockholm) samt andelen grundskoleutbildning (B Karta 9 s30) som aringterfinns i laumlnets periferi

Naumlr det gaumlller den houmlgsta andelen vaumllbaumlrgade (B Karta 11 s32) det vill saumlga de 20 i riket med houmlgst disponibel inkomst finns dessa i de nordoumlstra kommunerna Sollentuna Taumlby Danderyd och Lidingouml Dessutom i Ekerouml och Oumlsteraringker De med laumlgst disponibel inkomst finns i Norrtaumllje Soumldertaumllje Botkyrka och Stockholm noterbart aumlr att Lidingouml och Danderyd inte hamnat i gruppen med laumlgst andel laringginkomsttagare i den finner vi istaumlllet Upplands-Vaumlsby Jaumlrfaumllla Taumlby Ekerouml och Tyresouml Medelinkomst aumlr vanligast i Sundbyberg Upplands-Vaumlsby samt kommunerna paring Soumldertoumlrn

Stoumlrsta andelen pensionaumlrer finns i Stockholms stad samt Solna Sundbyberg Danderyd och Lidingouml och Norrtaumllje houmlga andelar aumlven i Soumldertaumllje och Nynaumlshamn (B Karta 13 s34) Andelen gifta eller sammanboende aumlr stoumlrst i de kommuner som domineras av semiurban landsbyggd eller villabebyggelse daumlr finns ocksaring den stoumlrsta andelen stora familjer (B Karta 15 s36) Andelen ensamstaringende aumlr stoumlrst i stadskommunerna samt Soumldertaumllje (B Karta 13 s34) Andelen kvinnor (B Karta 15 s36) aumlr stoumlrst i staden och laumlnets centrala delar och andelen foumldda utrikes minst i de lantliga och semiurbana kommunerna och stoumlrst i Soumldertaumllje Botkyrka Huddinge och Upplands-Vaumlsby samt i naringgot mindre utstraumlckning i Upplands-Bro Sigtuna Sundbyberg Solna Nacka och Haninge

34 Mark Monmonier How to lie with Maps The University of Chicago Press Chicago 1996

21

Taumlby Danderyd Lidingouml och Vallentuna har gemensamt laumlgsta andel socialbidragstagare samt laumlgsta andel personer som erharingllit a-kassa (Karta 17 s38 bilaga) Stockholm och Soumldertaumllje toppar dessa baringda variabler Solna och Sundbyberg har houmlgst andel a-kassa och relativt houmlg andel socialbidrag Botkyrka och Upplands-Bro likasaring fast med houmlgst andel socialbidrag och houmlg andel a-kassa Norrtaumllje och Nykvarn har maringnga personer som erharingllit a-kassa men faring med socialbidrag

43 Delkonklusion Stockholms laumlns kommuner 1990

Vid en genomgaringng av analyserna 1990 kan man konstatera att det finns polariteter och hierarkiska samband mellan kommunerna i laumlnet En av de tydligaste polariteterna aumlr den som utbildning inkomst och socioekonomisk yrkesgrupp i samvariation bildar Det aumlr en polaritet som geografiskt mycket handlar om centrum och periferi men det aumlr samtidigt en beskrivning som inte riktigt raumlcker till Med Bourdieus termer kan man saumlga att utbildningskapitalet det ekonomiska kapitalet och det kulturella kapitalet finns samlat i kommunerna i centrum men haumlr kan man skoumlnja en skillnad i var dessa kapital fraumlmst finns Variablerna mest vaumllbaumlrgade houmlgst andel houmlgre privat sektor och houmlgst andel ekonomisk medelklass skvallrar om att det ekonomiska kapitalet inte aumlr samlat i stadens centrum utan snarare i kommunerna nordost om Stockholm Det kulturella kapitalet som haumlr faringr gestaltas av kulturell medelklass samt laumlkare och universitetslaumlrare aumlr koncentrerat till Stockholm tillsammans med Danderyd och Lidingouml Taumlby hamnar dessutom i toppskiktet vad gaumlller laumlkare och universitetslaumlrare och Solna vad gaumlller kulturell medelklass

En annan typ av polaritet infinner sig naumlr man tittar paring familjesammansaumlttningar Daumlr kan man se att stadskommunerna Stockholm Solna och Sundbyberg saumlrskiljer sig i andelen ensamhusharingll andelen pensionaumlrer och aumlven andelen kvinnor (aumlven om skillnaderna just vad gaumlller andelen kvinnor aumlr vaumlldigt smaring) Uttrycket rdquosingel i Sumpanrdquo (Sumpan aumlr slang foumlr Sundbyberg) verkar inte helt taget ur luften Stockholm Solna och Sundbyberg aumlr stadskommunerna framfoumlr andra i laumlnet med en tydlig praumlgel av taumlt stadsbebyggelse och houmlg andel ensamhusharingll Andelen smaringhus aumlr 5 foumlr Solna 3 foumlr Sundbyberg och 11 foumlr Stockholm att jaumlmfoumlra med laumlnets medelvaumlrde paring 2735

I polaritet till dessa finner vi kommuner praumlglade av landsbygd som i Stockholms laumln till stoumlrsta del aumlr semiurban36 det vill saumlga landsbygdsomraringde som paring avgoumlrande saumltt paringverkas av naumlrheten till staden till exempel har jordbruksdriften ofta avvecklats och i staumlllet karaktaumlriseras omraringdet av tillbyggda sommarhus nybyggda villor golfbanor haumlsthagar och olika typer av rekreationsanlaumlggningar

Barnfamiljer finns fraumlmst i kommuner med smaringhusbebyggelse och semiurban bebyggelse men inte i den absoluta periferin Ser man till andelen stora familjer det vill saumlga husharingll med tre barn eller fler saring finns de fraumlmst i Ekerouml Salem Oumlsteraringker och Danderyd (B Karta 15 s36)

De tendenser som kan skoumlnjas paring kommunnivaring kan behoumlva undersoumlkas ytterligare inte minst eftersom de flesta kommunerna och framfoumlrallt Stockholm inneharingller mycket olika bostadsomraringdestyper Daumlrfoumlr kommer vi ocksaring senare att foumlrdjupa analysen ner paring sams-omraringdesnivaring men foumlrst ska vi se hur den kommunala analysen foumlr aringr 2000 skiljer sig fraringn den foumlr 1990

35 Fakta 2003 Regionplane- och trafikkontoret Stockholms laumlns landsting 2003 36 Sveriges Nationalatlas Kulturlandskapet och bebyggelsen SNA foumlrlag 1994 s 74 s 107

22


Graferna som visar korrespondensanalysen 2000 liknar de foumlr 1990 Den triangelliknande formen finns kvar om aumln naringgot mindre tillspetsad Liksom 1990 finner vi ocksaring att polariteterna horisontellt aumlr desamma Aringterigen aumlr det modaliteterna foumlr variabeln andel vaumllbaumlrgade som bildar en linje i grafen Det aumlr fortfarande saring att proletaumlra foumlrharingllanden positionerar sig till vaumlnster och kapitalstarka till houmlger





vaumlrdeGrundskoleutb 686 Laringng houmlgskoleutb 682 A-kassa 800Laumlkareuniversitetsl 661 Kort houmlgskoleutb 672 Stora familjer 796Vaumllbaumlrgade 656 Pensionaumlrer 667 Giftasambo 757Kulturell medelkl 646 Laumlkareuniversitetsl 622 Medelkl off sektor 665Okval arb 626 Houmlgre priv tjm 608 Foumldd utrikes 621Kort houmlgskoleutb 623 Grundskoleutb 531 Ekonomisk medelkl 574Laringng houmlgskoleutb 612 Kulturell medelkl 524 Koumln kvinna 511Houmlgre priv tjm 599 Laringginkomst 508 Laringginkomst 480Medelinkomst 583 Ensamstaringende 493 Ensamstaringende 479A-kassa 572 Medelinkomst 487 Barnloumlsa 440Forskarutb 502 Socialbidrag 486 Laringng houmlgskoleutb 463Kval arb 462 Medelkl off sektor 478 Forskarutb 456Ekonomisk medelkl 456 Okval arb 467 Vaumllbaumlrgade 441

Kval arb 454

Den foumlrsta axeln

Den foumlrsta axeln (B Figur 5-8 s7-8) har en foumlrklaringsprocent paring 358 vilket aumlr naringgot laumlgre jaumlmfoumlrt med 1990s 370 Bland variablerna med mest bidragsvaumlrden liknar det analysen foumlr 1990 mycket kapital staringr mot lite De viktigaste skillnaderna aumlr att laumlkareuniversitetslaumlrare och kulturell medelklass ytterligare oumlkat i betydelse och att kvalificerade arbetare minskat i betydelse foumlr att foumlrklara skillnaderna (se Tabell 4 s23)

Det aumlr till stor del samma modaliteter som aumlr strukturerande dock kan man konstatera att minst ekonomisk medelklass och mer a-kassa (till vaumlnster i grafen) och minst kvalificerade arbetare (till houmlger) foumlrlorat i betydelse I staumlllet har modaliteter som minst houmlgre privata tjaumlnstemaumln minst vaumllbaumlrgade mest a-kassa mer barnloumlsa och minst forskarutbildade (till vaumlnster) och minst okvalificerade arbetare och mest laumlkareuniversitetslaumlrare (till houmlger) oumlkat i strukturerande betydelse (B Tabell 2 s15)

Precis som i analysen 1990 hittar vi kommuner med svaga kapitaltillgaringngar till vaumlnster i grafen Haninge Norrtaumllje Botkyrka Soumldertaumllje Nynaumlshamn och Sigtuna Skillnaden aumlr att Haninge och Norrtaumllje hamnat i mer extrema positioner jaumlmfoumlrt med 1990 Till houmlger finner vi kapitalstarka kommuner som Taumlby Danderyd Lidingouml Vaxholm Sollentuna Nacka och Ekerouml Haumlr har alltsaring Vaxholm och Nacka skaffat sig positioner paring bekostnad av Ekerouml

23

Den andra axeln

Den andra axeln (B Figur 5-6) har foumlraumlndrats lite fraringn 1990 till 2000 foumlrklaringsprocenten har oumlkat fraringn 190 till 227 De variabler som oumlkat sina bidragsvaumlrden aumlr pensionaumlrer och laumlkareuniversitetslaumlrare medan vaumllbaumlrgade och kulturell medelklass minskat sina bidragsvaumlrden Det handlar fortfarande dock om en haumlstskoeffekt en foumlrstaumlrkning av skillnaderna i axel 1 med kontraster mellan extrema parametrar och medelparametrar (se Tabell 4 s23)

I nederdelen hittar vi kommuner som Haninge Soumldertaumllje Norrtaumllje Botkyrka Sigtuna och Nynaumlshamn till vaumlnster samt Lidingouml Danderyd och Taumlby Nacka Stockholm och Solna till houmlger Haninge aumlr ny i den mest extrema positionen paring vaumlnstra sidan Noterbart aumlr ocksaring att det aumlr nu den houmlgra sidan som har de mest extrema positionerna I den oumlvre delen finner vi precis som 1990 Oumlsteraringker Vallentuna Salem Jaumlrfaumllla och Tyresouml till dessa har Vaumlrmdouml tillkommit

Den tredje axeln

Aumlven laumlngs den tredje faktorn (B Figur 7-8) kan vi se skillnader mellan undersoumlkningsaringren Foumlrklaringsprocenten aumlr dock naumlstan identisk 133 1990 och 134 2000 Det aumlr en liknande polaritet mellan parametrar som beskriver husharingllens sammansaumlttning samt bidragstagande

De variabler som oumlkat sina bidragsvaumlrden aumlr stora familjer giftasambo medelklass i offentlig sektor foumldd utrikes ekonomisk medelklass och laringginkomst De variabler som minskat bidragsvaumlrden aumlr ensamstaringende kort houmlgskoleutbildning barnloumlsa och houmlgre privata tjaumlnstemaumln (se Tabell 4 s23)

De modaliteter som foumlrlorat betydelse aumlr mest a-kassa mer kort houmlgskoleutbildning mer houmlgre privata tjaumlnstemaumln mindre grundskoleutbildning och mer laringng houmlgskoleutbildning Dessa har foumlrlorat strukturerande betydelse i basen till foumlrmaringn foumlr mer a-kassa minst ekonomisk medelklass minst medelklass i offentlig sektor mer utlandsfoumldda och mest laringginkomst I toppen har modaliteterna mer okvalificerade arbetare mindre ensamstaringende mindre kort houmlgskoleutbildning mer kvalificerade arbetare mindre laringginkomst och mer grundskoleutbildning foumlrlorat strukturerande betydelse till foumlrmaringn foumlr mest kvalificerade arbetare minst laringng houmlgskoleutbildning minst socialbidrag mer medelklass i offentlig sektor mindre utlandsfoumldda mest grundskoleutbildning mer laringginkomst och minst kort houmlgskoleutbildning (B Tabell 2 s15)

Tendensen verkar vara att utbildning blir mindre avgoumlrande och yrkestillhoumlrighet mer avgoumlrande till detta har variabeln foumldd utrikes blivit en av de mest strukturerande variablerna fraringn att ha varit en av de minst betydelsefulla

I den nedre delen finner vi kommunerna Norrtaumllje Nykvarn Nynaumlshamn och Haninge till vaumlnster i grafen Till houmlger finns Taumlby Dandeyd Lidingouml och Oumlsteraringker Vaumlrmdouml som 1990 fanns i den mest extrema positionen paring den vaumlnstra sidan finns nu en bit upp och till houmlger Upplands-Bro har daumlrtill laumlmnat en extrem position men aringterfinns fortfarande paring den vaumlnstra sidan

I den oumlvre delen hittar vi aringterigen Solna Stockholm och Sundbyberg men nu med Sundbyberg som mest extrem Baringde Nacka och Vaxholm fanns 1990 i positioner mitt emellan dessa och de i basen paring den houmlgra sidan 1990 dessa finns nu i positioner mitt bland kommunerna i den senare gruppen

24


Den haumlr delen med geografiska (kartografiska) analyser foumlr aringr 2000 aumlr i huvudsak en jaumlmfoumlrelse med 1990 Jag har daumlrfoumlr valt att endast redovisa de stoumlrsta skillnaderna mellan de tvaring undersoumlkningsaringren Om en viss parameter inte omnaumlmns 2000 saring kan man utgaring fraringn att foumlrharingllandena foumlr 1990 gaumlller alla kartor finns dock redovisade i kartbilagan

Sett till de socioekonomiska yrkesgrupperna saring maumlrks inga dramatiska skillnader Laumlkare och universitetslaumlrare kulturell- och ekonomisk medelklass finns i ungefaumlr liknande utstraumlckning 2000 daumlr de fanns 1990 Dock kan man notera att andelen houmlgre privata tjaumlnstemaumln (B Karta 4 s25 jaumlmfoumlr med 1990 Karta 3 s24) tydligare koncentrerat sig till kommunerna i nordost och daumlrtill i Nacka En annan noterbar skillnad gaumlller medelklass i offentlig sektor Andelarna foumlr denna grupp har oumlkat i Norrtaumllje Nykvarn Tyresouml och Vaumlrmdouml och minskat Upplands-Vaumlsby Sollentuna Stockholm och framfoumlr allt i Danderyd Denna grupp bestaringr bland annat sjukskoumlterskor och det aumlr anmaumlrkningsvaumlrt att Danderyd garingtt fraringn att tillhoumlra de kommuner i laumlnet med houmlgst andel till laumlgst eftersom ett av laumlnets sju akutsjukhus finns daumlr37

Den houmlgsta utbildningsnivaringn finns i centralt i laumlnet och det befaumlsts och foumlrstaumlrks 2000 Ekerouml och Jaumlrfaumllla har faumlrre med houmlgre utbildning medan Sundbyberg oumlkar sin utbildningsnivaring Troligen ser man ocksaring effekter av utvecklingen av Soumldertoumlrns houmlgskola daring kommuner som Salem Soumldertaumllje och Huddinge oumlkat sina andelar houmlgutbildade (B Karta 8 s29 jfr Karta 7)

1990 fanns det en tydlig polarisering mellan centrum och periferi vad gaumlller utbildningsnivaring Daring var det tydligt att graumlnsen gick vid 2 aringrig gymnasieutbildning Aringr 2000 kan man se paring karta 25 och 26 att graumlnsen haringller paring att foumlrflyttas till 3-aringrig gymnasieutbildning (B Karta 7 8 9 10 s28ff)

Inkomstfoumlrharingllandena pekar paring en polarisering mellan centrum och periferi detta har dessutom ytterligare foumlrstaumlrkts Oumlsteraringker finns inte med bland gruppen med mest vaumllbaumlrgade kommuner (det vill saumlga de nordoumlstra kommunerna samt Ekerouml) medan Norrtaumllje kommit med bland kommunerna med flest laringginkomsttagare (B Karta 12 s33 jfr Karta 11) Dessutom kan man se att disponibel medelinkomst 1990 var vanligast paring Soumldertoumlrn och Upplands-Vaumlsby och Sundbyberg och 2000 aumlr vanligast i de perifera kommunerna i hela laumlnet och ovanligast i laumlnets centrala delar

De demografiska foumlraumlndringarna visar paring tendenser att kommuner halvcentralt i laumlnet praumlglas allt mer av unga par och familjer Det aumlr till exempel en mindre del av befolkningen som aumlr oumlver 65 aringr i Nacka Huddinge Vaxholm och Vaumlrmdouml Det aumlr dessutom allt faumlrre ensamhusharingll i Huddinge och Nacka samt faumlrre barnloumlsa i Huddinge (B Karta 14 s 35)

Att ha erharingllit a-kassa aumlr generellt sett mycket vanligare 2000 aumln 1990 det kan illustreras av graumlnsvaumlrdena paring karta 17 och 18 sida 38 och 39 i bilagan en kommun paring den houmlgsta nivaringn 1990 skulle 2000 hamna under den laumlgsta gruppens nivaring Det aumlr mest troligt det tidiga 1990-talets houmlga arbetsloumlshet och den mer instabila arbetsmarknad som uppkommit i dess fotsparingr som har houmljt nivaringerna Man kan dock se att det aumlr ganska konsekvent vilka kommuner som klarat sig bra och daringligt Stadskommunerna och Sollentuna har relativt sett foumlrbaumlttrat sina positioner medan Soumldertoumlrn (soumldra delen av laumlnet) ytterligare har foumlrlorat mark

37 wwwvardguidense wwwsllse Stockholms Laumlns Landsting

25


Foumlrst maringste man konstatera att paring det stora hela saring uppvisar laumlnets kommuner en liknande bild 2000 som den som maringlades upp 1990 Detta trots att samtliga kommuner till invaringnarantalet vaumlxt se Tabell 5 s27 Vissa foumlraumlndringar har skett det mesta tyder paring att skillnaderna i inkomst och utbildningsnivaring har foumlrstaumlrkts ytterligare under 10 aringrs-perioden Yrkesvariablerna samt variabeln foumldd utrikes har daumlrtill faringtt mer signifikanta roller foumlr att beskriva skillnader i det sociala rummet Invandringen till Sverige har ju under 1990-talet foumlraumlndrats en hel del Foumlre 1990 foumlrekom det fortfarande en arbetskraftsinvandring som naumlstan helt ersattes av flyktinginvandring under det tidiga 1990-talet fraringn tex Jugoslavien Somalia och Irak Fraringn och med 1995 halverades naumlstan invandringen foumlr att sedan oumlka sakta fram till 199938

De kommuner nordost om Stockholm som utmaumlrkte sig 1990 det vill saumlga i synnerhet Taumlby Danderyd och Lidingouml har skaffat sig aumln mer utmaumlrkande positioner 2000 Kommuner som naumlrmat sig de mer kapitalstarka positionerna aumlr Nacka Vaxholm Tyresouml och Vaumlrmdouml samt Huddinge i viss utstraumlckning 1990 fanns Nacka och Vaxholm bland medelkommunerna men dessa tvaring har betydligt naumlrmat sig de kapitalstarka kommunerna och saumlllat sig till Ekerouml och Sollentuna Dessa fyra kommuner bildar 2000 en egen gruppering av kommuner som knackar paring doumlrren till laumlnets finrum detta kapitalstarka finrum bestaringr trots allt fortfarande av de nordoumlstra kommunerna Taumlby Danderyd och Lidingouml Man kan dessutom skoumlnja att dessa tre befaumlst sina positioner I motsatt riktning har Upplands-Vaumlsby samt i mindre utstraumlckning Sigtuna och Jaumlrfaumllla roumlrt sig

Ingen foumlraumlndring som skett aumlr dock omkastande de foumlraumlndringar som foumlrekommit aumlr sannolikt produkten av en trend och i praktiken ganska smaring Det ligger ocksaring i sakens natur De samband jag soumlker haumlr aumlr konturerna av en mycket komplex struktur som i sin tur vilar paring invaringnarnas habitus det vill saumlga ofta omedvetna handlingsmoumlnster som individerna i befolkningen foumlljer Dessa sociala strukturer har sannolikt byggts in i stadssystemet Bebyggelsen i stadsregionen aumlr i sig en fysisk manifestation av de sociala strukturer som finns i den Daumlrfoumlr vore det helt osannolikt att dramatiska foumlraumlndringar skulle skett av det sociogeografiska rummet och daumlrfoumlr aumlr det ocksaring logiskt att de foumlraumlndringar som faktiskt sker blir tydligast i kommuner som exploaterats mer intensivt som till exempel Vaumlrmdouml och Vaxholm daumlr man har moumljlighet att forma bebyggelsen redan fraringn boumlrjan

Foumlr att ytterligare reda ut om resonemanget staumlmmer garingr vi nu in paring naumlsta nivaring ndash omraringdesanalysen

38 Migrationsverket httpwwwmigrationsverketsepdffilerstatistiktabs2pdf

26

Tabell 5 Antal invaringnare i Stockholms laumlns kommuner 1990 1995 amp 200039 Kommun Antal

invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000

Oumlkning mellan 1990

amp 2000

Oumlkning

Botkyrka 68 542 69 500 73 097 4 555 7 Danderyd 27 915 28 684 29 570 1 655 6 Ekerouml 18 785 20 866 22 266 3 481 19 Haninge 62 797 65 706 69 644 6 847 11 Huddinge 73 829 77 384 84 535 10 706 15 Jaumlrfaumllla 56 359 58 675 60 471 4 112 7 Lidingouml 38 399 39 042 40 584 2 185 6 Nacka 64 056 70 172 74 974 10 918 17 Nykvarn 6 897 7 438 8 052 1 155 17 Sigtuna 31 485 33 406 35 001 3 516 11 Sollentuna 51 377 54 553 58 048 6 671 13 Solna 51 841 54 417 56 605 4 764 9 Sundbyberg 31 308 31 803 33 868 2 560 8 Soumldertaumllje 74 889 74 917 77 882 2 993 4 Tyresouml 33 973 36 627 39 071 5 098 15 Taumlby 56 714 58 833 60 197 3 483 6 Upplands-Bro 20 191 20 025 20 878 687 3 Upplands-Vaumlsby 35 963 36 277 37 576 1 613 4 Vallentuna 22 186 23 457 25 228 3 042 14 Oumlsteraringker 30 230 32 140 34 427 4 197 14 Vaumlrmdouml 22 067 26 548 31 260 9 193 42 Salem 12 478 12 871 13 766 1 288 10 Nynaumlshamn 21 992 22 786 23 965 1 973 9 Norrtaumllje 46 165 50 295 52 611 6 446 14 Vaxholm 6 779 8 215 9 286 2 507 37 Stockholm 674 452 711 119 750 348 75 896 11


27

5 Analys paring omraringdesnivaring

51 Korrespondensanalys paring omraringdesnivaring 1990

Stockholms laumln aumlr uppdelat paring drygt 900 samsomraringden Omraringden med faumlrre aumln 100 invaringnare aumlr uteslutna ur alla analyser men drygt 800 omraringden kvarstaringr Jag har foumlr att kunna hantera och oumlverblicka dessa gjort ett urval foumlr korrespondensanalysen Redogoumlrelse foumlr urvalet finns i bilagan s66

Tabell 6 Variablernas bidragsvaumlrden samt axlarnas foumlrklaringsprocent multipel korrespondensanalys samsomraringden 1990

Samsomraringden 1990 Axel 1 (577) Axel 2 (179) Axel 3 (124)Variabel Bidrags-



vaumlrdeVaumllbaumlrgade 837 Okval arb 961 Stora familjer 903Houmlgre priv tjm 784 Kval arb 941 Koumln kvinna 815Grundskoleutb 658 Laringng houmlgskoleutb 812 Barnloumlsa 811Laringng houmlgskoleutb 633 Grundskoleutb 796 Ensamstaringende 785Kort houmlgskoleutb 630 Houmlgre priv tjm 669 Giftasambo 705Okval arb 564 Laumlkareuniversitetsl 641 Pensionaumlrer 635Barnloumlsa 510 Vaumllbaumlrgade 612 Foumldd utrikes 491Laumlkareuniversitetsl 498 Medelinkomst 608 Kulturell medelkl 473Forskarutb 490 Forskarutb 510 Grundskoleutb 453Ekonomisk medelkl 488 Kort houmlgskoleutb 472 Kort houmlgskoleutb 441Socialbidrag 485 Houmlgre priv tjm 439Ensamstaringende 478 Laringng houmlgskoleutb 437

Den foumlrsta axeln

Paring samma saumltt som i kommunanalysen har vi en polarisering horisontellt i grafen som handlar om tillgaringng till och avsaknad av kapital symboliskt och reellt Haumlr har den foumlrsta axeln (B Figur 9-12 s9-10) en houmlgre foumlrklaringsprocent paring 57 7 De tre foumlrsta axlarna svarar foumlr tillsammans 880 (Diagram s21 bilaga) Att foumlrklaringsprocenten nu aumlr stoumlrre foumlr de tre axlarna jaumlmfoumlrt med kommunanalysen foumlrklaras av att samsomraringdena aumlr mycket mer homogena aumln kommunerna Bidragsvaumlrdenas medelvaumlrde (43 foumlr variablerna och 084 foumlr modaliteterna) aumlr desamma som foumlr kommunanalysen eftersom de baringda analyserna baseras paring samma variabler och modaliteter

De variabler som i houmlgsta utstraumlckning strukturerar detta sociala rum aumlr i fallande ordning vaumllbaumlrgade houmlgre privata tjaumlnstemaumln grundskoleutbildning laringng houmlgskoleutbildning kort houmlgskoleutbildning okvalificerade arbetare barnloumlsa laumlkareuniversitetslaumlrare forskarutbildade ekonomisk medelklass etc (se Tabell 6 s28)

De modaliteter som primaumlrt strukturerar den foumlrsta axeln aumlr till houmlger i grafen mest vaumllbaumlrgade mest houmlgre privata tjaumlnstemaumln minst ensamstaringende minst grundskoleutbildning mest laringng houmlgskoleutbildning minst barnloumlsa mest forskarutbildade mest kort houmlgskoleutbildning mest laumlkareuniversitetslaumlrare och mest giftasambo

Paring den andra sidan till vaumlnster i grafen staringr minst vaumllbaumlrgade mest okvalificerade arbetare mest medelinkomst minst ekonomisk medelklass minst laringng houmlgskoleutbildning mest socialbidrag minst kort houmlgskoleutbildning mest grundskoleutbildning minst houmlgre privata tjaumlnstemaumln och mest utlandsfoumldda (B Tabell 3 s17)

28

Det aumlr fortfarande som i kommunanlysen att mycket kapital som samlats till houmlger i grafen staringr mot lite kapital till vaumlnster

Exempel paring omraringden som placerar sig till vaumlnster aumlr Aringkersberga Gustavsberg och Bro alla centralorter i huvudsakligen semiurbana kommuner Till dessa kommer aumlven Jordbro Flemingsberg Alby Fittja och Tensta alla exempel paring storskaliga miljonprogramsomraringden40

Paring den vaumlnstra sidan naumlrmare mitten finns exempel paring aumlldre foumlrortsomraringden saring som Farsta och Vaumlllingby landsbygdsomraringden och skaumlrgaringrdsomraringden som Utouml i Haninge kommun och Jaumlrna i Soumldertaumllje kommun naumlrfoumlrorter som Aringrsta och Aspudden radhussmaringhusomraringden som Viksjouml i Jaumlrfaumllla kommun och Garingngsaumltra paring Lidingouml

I mitten men mer aringt houmlger finner vi innerstadsomraringden som Katarina foumlrsamling City och Fredhaumlll villaomraringden som Enskede och Enebyberg i Taumlby kommun Ytterligare till houmlger aringterfinns innerstadsomraringden paring Oumlstermalm och i Vasastan exempelvis Oscars foumlrsamling och vaumlstra Matteus foumlrsamling

Fraringn houmlger sett aumlr omraringden med mest extrem position Naumlsby i Taumlby kommun Djursholm i Danderyds kommun Tappstroumlm paring Ekerouml Stocksund i Danderyd Roumlnninge i Salem Nockeby i Bromma i vaumlstra Stockholm Norrviken i Sollentuna och Torsvik paring Lidingouml samtliga villaomraringden

Den andra axeln

Aumlven i den andra axeln (B Figur 9-10) paringminner resultatet om kommunanalysen medelvaumlrden staringr mot extrema vaumlrden haumlstskoeffekten aumlr intakt Den andra axelns foumlrklaringsprocent aumlr 179 De variabler som har houmlgst bidragsvaumlrden aumlr okvalificerade arbetare kvalificerade arbetare laringng houmlgskoleutbildning grundskoleutbildning houmlgre privata tjaumlnstemaumln laumlkareuniversitetslaumlrare vaumllbaumlrgade medelinkomst forskarutbildade kort houmlgskoleutbildning etc (se Tabell 6 s28)

I den nedre delen aringterfinns foumlljande modaliteter minst kvalificerade arbetare minst okvalificerade arbetare mest laringng houmlgskoleutbildning minst grundskoleutbildning minst medelinkomst mest laumlkareuniversitetslaumlrare mest forskarutbildade minst vaumllbaumlrgade minst giftasambo och mest ensamstaringende

I kontrast till detta finns i oumlvre halvan dessa modaliteter medel okvalificerade arbetare medel grundskoleutbildade medel houmlgre privata tjaumlnstemaumln medel kort houmlgskoleutbildning mer vaumllbaumlrgade medel kvalificerade arbetare medel laringng houmlgskoleutbildning medel forskarutbildade medel medelinkomst och medel kulturell medelklass (B Tabell 3 s17)

I den nedre halvan finns omraringden med mest extrem position till houmlger innerstadsomraringden Odenplan vaumlstra Matteus Gamla Stan mfl omraringden i soumldra Bromma Alvik och Nockeby Paring den vaumlnstra sidan aumlr det Flemingsberg i Huddinge Gustavsberg (centralort i Vaumlrmdouml kommun) och Alby i Botkyrka kommun som har de mest extrema positionerna

I den oumlvre delen aringterfinns radhussmaringhusomraringden och villaomraringden som Kalhaumlll och Viksjouml i Jaumlrfaumllla Vandelsouml i Haninge Tumba i Botkyrka och Hanviken i Tyresouml Haumlr finns aumlven omraringden i skaumlrgaringrden som Stavsnaumls paring Vaumlrmdouml Vaxholm och Svinninge i Oumlsteraringkers kommun

40 Miljonprogrammet var resultatet av att man paring regeringsnivaring besloumlt att bygga en miljon laumlgenheter i Sverige mellan aringren 1965-75

Miljonprogrammet har blivit kritiserat foumlr att den snabba massproduktionen av laumlgenhetshus gjort omraringdena sterila och socialt otrygga se Karl-Olov Arnstberg Miljonprogrammet Carlsson Foumlrlag Stockholm 2000

29

Den tredje axeln

Den tredje axeln (B Figur 11-12) aumlr intressant daumlrfoumlr man kan ana en polaritet mellan innerstad och ytterfoumlrortlandsbygd Den tredje axelns foumlrklaringsprocent aumlr 124 De strukturerande variablerna aumlr i foumlrsta hand stora familjer koumln barnloumlsa ensamstaringende giftasambo pensionaumlrer foumldd utrikes kulturell medelklass grundskoleutbildning kort houmlgskoleutbildning etc (se Tabell 6 s28)

I nederdelen aumlr det foumlljande modaliteter som aumlr mest betydelsefulla mest grundskoleutbildning minst kort houmlgskoleutbildning minst laringng houmlgskoleutbildning minst houmlgre privata tjaumlnstemaumln mest okvalificerade arbetare minst utlandsfoumldda mest kvalificerade arbetare minst forskarutbildade minst laumlkareuniversitetslaumlrare och mest stora familjer

I toppen positionerar sig mest barnloumlsa minst stora familjer mest kvinnor mest ensamstaringende mest pensionaumlrer minst giftasambo mest kulturell medelklass mer socialbidrag och mer utlandsfoumldda (B Tabell 3 s17)

Exempel paring omraringden i nedre delen till vaumlnster (semiurban) landsbygd och skaumlrgaringrd Smedby i Upplands-Vaumlsby Utouml i Haninge och Soumldra Svanberga i Norrtaumllje kommun Ytterfoumlrorter Alby och Fittja i Botkyrka kommun Oumlstertaumllje i Soumldertaumllje och Rinkeby i norra Stockholm De omraringden som har mest extrema positioner i den nedre delen till houmlger aumlr Tappstroumlm paring Ekerouml och Lindholmen i Vallentuna baringda exempel paring smaringorter omgivna av landsbyggd

I toppen paring grafen finns urbana omraringden i form av innerstad och naumlrfoumlrorter (samt centrala Soumldertaumllje som kan betraktas som en egen stad aumlven om de ingaringr i Storstockholm) Till exempel till vaumlnster naumlrfoumlrorterna Finntorp i Nacka Sundbyberg centrum Aringrsta och Aspudden Till houmlger innerstad Fredhaumlll och Fridhemsplan paring Kungsholmen Katarina och Maria foumlrsamlingar paring Soumldermalm mfl Det finns ocksaring exempel paring ganska centralt belaumlgna villaomraringden som Enskede i soumldra Stockholm och vaumlstra Raringsunda i Solna kommun

30

52 Kartografisk analys omraringden 1990

Liksom i korrespondensanalysen behoumlvs det haumlr en gallring i det som pressenteras Jag har valt att visa de centrala delarna av laumlnet och foumlrsoumlkt ta med saring mycket som moumljligt utan att goumlra det omoumljligt att urskilja omraringdena 22 av de 25 kommunerna aumlr med helt eller delvis de kommuner som inte redovisas paring omraringdesnivaring det vill saumlga hamnar utanfoumlr kartans graumlns aumlr Sigtuna Norrtaumllje och Nynaumlshamn Foumlr dessa kommuner haumlnvisas till analysen paring kommunnivaring Foumlr kartorna paring omraringdesnivaring syns aumlven obebyggd mark (ljusgul den ljusaste nyansen i faumlrgtryck annars graringskala) detta foumlr att de obebyggda omraringdena ofta aumlr stora och kan ge en skev bild av den tematiska kartan Daumlrtill kan det var bra att faring en uppfattning om hur maringnga invaringnare det finns i varje omraringde (efter att omraringden med faumlrre 100 individer saringllats bort se bilagedelen Karta 2 s23) I bilagan paring sida 22 finns en orienteringskarta oumlver omraringdet

Till att boumlrja med ska vi se till de socioekonomiska grupperna Andelen laumlkare och universitetslaumlrare (B Karta 19 s40) aumlr liksom andelen houmlgre tjaumlnstemaumln i privat sektor houmlg i majoriteten av omraringden i kommuner som Sollentuna Taumlby Danderyd och Lidingouml I kommuner som Stockolm Solna Ekerouml och Vaxholm och Nacka saring finns houmlg andel i vissa omraringden och laringg i andra I Stockholm aumlr det omraringden i innerstan och Bromma som har houmlg andel av dessa yrkesgrupper houmlgre privata tjaumlnstemaumln finns primaumlrt paring Oumlstermalm i innerstan Jaumlrfaumllla har omraringden med houmlg andel houmlgre tjaumlnstemaumln i privat sektor Omraringden med houmlga andelar aumlr faring paring den soumldra sidan av stan men exempel finns laumlkare och universitetslaumlrare i Roumlnninge i Salems kommun och houmlgre tjaumlnstemaumln i privat sektor i villaomraringdena i Norra Huddinge

Den kulturella medelklassen (B Karta 21 s42) har houmlga procentuella andelar i de flesta omraringden i Taumlby Danderyd Lidingouml Solna Nacka Inom Stockholms kommun finns den kulturella medelklassen i stort sett i hela innerstan tillsammans med Bromma i vaumlst och de soumldra naumlrfoumlrorterna I Stockholms kommuns sydvaumlstra delar bildar graumlnsen mellan naumlrfoumlrort och ytterstad ocksaring en extra tydlig graumlns foumlr den procentuella andelen kulturell medelklass De fyra vaumlstligaste omraringdena tillhoumlr Skaumlrholmens stadsdelsnaumlmnd och aumlr omraringden uppfoumlrda inom miljonprogrammet under senare delen av 1960-talet Noterbart aumlr ocksaring att den procentuella andelen laumlkare amp universitetslaumlrare houmlgre privata tjaumlnstemaumln och kulturell medelklass aumlr relativt till sina grannar houmlg i Kista i den nordligaste rdquoflikenrdquo av Stockholms kommun Kista aumlr en av de stadsdelar som inom miljonprogrammet uppfoumlrdes paring Jaumlrvafaumlltet under boumlrjan av 1970-talet och har naringtt viss ryktbarhet paring senare tid som Sveriges svar paring Silicon Valley med forskning och foumlretag inom IT-branschen Den kulturella medelklassen som ju aumlr en sammanslagning av yrkesgrupperna journalister och konstproducenter finns koncentrerade centralt i och runt innerstan men som en liten detalj kan man se paring Tyresouml kommun daumlr de finns samlade i omraringden naumlra havet vilket aumlr maringnne ett laumlge som tilltalar dessa yrkesgrupper

Foumlr de tre ovanstaringende grupperna (laumlkare amp universitetslaumlrare houmlgre privata tjaumlnstemaumln och kulturell medelklass) gaumlller att de finns samlade i de centrala delarna av laumlnet vilket alltsaring syns i kartorna de tvaring foumlrsta med en tyngdpunkt mot nordost och den tredje med tyngdpunkten mitt i stan

Om man i staumlllet tittar paring medelklass i offentlig sektor (B Karta 21 s42) saring ser man att spridningen blir mer paringtaglig och om man ska tala om koncentrationer saring hittar man dessa en bit utanfoumlr centrum Andelen aumlr till exempel houmlg i Salem och delar av och soumldra Botkyrka Haumlr aumlr det intressant att notera att i de om raringden daumlr de tre tidigare naumlmnda grupperna har houmlg koncentration aumlr andelen medelklass i offentlig sektor laringg saring som paring Oumlstermalm i innerstan soumldra Bromma och oumlstra Danderyd

31

En liknande spridning har den ekonomiska medelklassen (B Karta 23 s44) relativt laringga andelar i innerstan och resten av Stockholms kommun utom Sparingnga och delar av Bromma i norravaumlstra Stockholm Andelarna aumlr daumlremot houmlga i omraringden i kommunerna runt Stockholm som Ekerouml Sollentuna Vallentuna Taumlby Oumlsteraringker Danderyd Lidingouml Huddinge Haninge Nacka och Tyresouml

Foumlr andelen okvalificerade arbetare (B Karta 25 s46) finns omraringdena med houmlga andelar i periferin I norr Upplands-Bro Upplands-Vaumlsby och vissa delar av Jaumlrfaumllla Solna och Tensta Rinkeby och Husby i Stockholm I Stockholms kommun aumlr det annars de soumldra delarna som har houmlgst andelar arbetare De tydligaste koncentrationerna paring den soumldra sidan finns annars i Soumldertaumllje Botkyrka delar av Huddinge Haninge och Tyresouml Huvudorten Gustavsberg i Vaumlrmdouml kommun har ocksaring houmlga andelar arbetare Spridningen av andelen kvalificerade arbetare paringminner mycket om den foumlr okvalificerade (B Karta 23 s44) Andelarna aumlr genomgaringende laringga foumlr orterna nordost om Stockholm innerstan och Bromma Andelen jordbrukare aumlr av foumlrklarliga skaumll naumlstan obefintlig i de centrala delarna av laumlnet (B Karta 25 s46)

De stoumlrsta andelarna forskarutbildade finns till stor del i kommunerna i nordost (B Karta 27 s48) I Stockholms kommun aumlr det soumldra Bromma Oumlstermalm Frescati (universitetsomraringdet) och Maumllarhoumljden i Soumldra Stockholm som har houmlga vaumlrden I Solna kan man notera att andelen forskarutbildade aumlr houmlg i Bergshamra naumlra universitetet och i naumlrheten av Karolinska sjukhuset I oumlvrigt finns houmlg andel forskarutbildade flaumlckvis i Viksjouml i Jaumlrfaumllla kommun Roumlnninge i Salem och Saltsjoumlbaden i Nacka

De vars houmlgsta utbildning aumlr minst trearingrig houmlgskola (B Karta 27 s48) har en liknande om aumln stoumlrre spridning som forskarutbildade Till toppskiktet houmlr kommunerna i nordost innerstan Bromma Solna och Nacka I Stockholms kommun utmaumlrker sig Tensta Rinkeby Skaumlrholmen Oumlstberga och Farsta med laringga andelar

De vars houmlgsta utbildning aumlr 3-aringrigt gymnasium (B Karta 29 s50) finns ocksaring de primaumlrt i kommunerna i nordost soumldra Bromma och Oumlstermalm Daumlrtill utmaumlrker sig Jaumlrfaumllla och omraringden i Tyresouml Huddinge norra Botkyrka Oumlsteraringker och Vaxholm

Naumlr man ser till andelen med 2-aringrig gymnasieskola och grundskola (B Karta 31 s52) saring aumlndras bilden drastiskt fraringn de oumlvre utbildningsnivaringerna Haumlr blir bilden naumlstan som ett negativ av kartan med laumlngre houmlgskoleutbildning Omraringden som utmaumlrker sig genom stora andelar aumlr Tensta och Rinkeby i norra Stockholm Skaumlrholmen (inklusive Varingrberg Saumltra och Bredaumlng) Farsta i soumldra Stockholm norra Botkyrka delar av Soumldertaumllje Haninge Upplands-Bro och Upplands-Vaumlsby samt Gustavsberg i Vaumlrmdouml kommun

Moumlnstren garingr igen naumlr man ser till inkomstparametrarna De mest vaumllbaumlrgade omraringdena finns i de nordoumlstra kommunerna (B Karta 33 s54) De ljusa flaumlckarna i dessa kommuner aumlr miljonprogramsomraringden saring som Malmvaumlgen i Sollentuna och Grindtorp i Taumlby I Stockholms kommun aumlr det soumldra Bromma som toppar vad gaumlller andelen vaumllbaumlrgade foumlljt av villaomraringdena runt Haumlsselby i nordvaumlstra Stockholm Oumlstermalm och villaomraringdena i soumldra Stockholm Houmlga andelar finns ocksaring i delar av Jaumlrfaumllla Salem Huddinge och Nacka

De stoumlrsta andelarna laringginkomsttagare (B Karta 35 s56) finns foumlga foumlrvaringnande i miljonprogramsomraringden som Tensta Rinkeby Husby (norra Jaumlrva) i Stockholm och Fittja Alby och Hallunda i norra Botkyrka och Jordbro i Haninge Det som daumlremot foumlrvaringnar aumlr att andelen aumlr houmlg i omraringden som har stor andel vaumllbaumlrgade saring som Oumlstermalm delar av Danderyd Lidingouml och Nacka Vad foumlrklaringen till det aumlr kan jag bara spekulera i moumljligen aumlr det saring att det i dessa omraringden 1990 finns en stor andel hemmafruar eller vuxna barn som foumlrsoumlrjs av familjemedlemmar

32

Pensionaumlrer (B Karta 36 s56) det vill saumlga personer oumlver 65 aringr finns i innerstaden fraumlmst paring Oumlstermalm och i naumlrfoumlrorterna och ytterfoumlrorterna i soumldra och vaumlstra Stockholm samt Solna och Soumldertaumllje Vaumlrt att notera aumlr att det inte finns saumlrskilt maringnga aumlldre utanfoumlr taumltorterna

Andelen foumldda i Sverige aumlr houmlg i stoumlrre delen av laumlnet I Stockholms kommun utmaumlrker sig soumldra Bromma som har mindre aumln 5 utrikes foumldda (B Karta 43 s62) motsatt utmaumlrker sig med houmlga vaumlrden Tensta Rinkeby Husby Akalla och Kista i norra Stockholm universitetsomraringdet Frescati tillsammans med omraringdet runt KTH (Kungliga tekniska houmlgskolan) stadsdelarna i Skaumlrholmens stadsdelsnaumlmnd samt Vaumlstberga Oumlstberga Solberga Hagsaumltra Raringgsved Houmlgdalen Farsta Bagarmossen och Skarpnaumlck i soumldra Stockholm Houmlga andelar utmaumlrker vidare delar av Upplands-Vaumlsby och Jaumlrfaumllla och Haninge Malmvaumlgen i Sollentuna miljonprogramsomraringdena i centrala Taumlby Soumldertaumllje norra Botkyrka Flemingsberg Visaumlttra Varingrby Garingrd Massmo och Skogarings i Huddinge I stort sett hela den semiurbana landsbygden har laringga procentuella andelar utlandsfoumldda

De houmlgsta andelarna barnloumlsa (B Karta 42 s60) hittar vi i omraringden i innerstan och naumlrfoumlrorter inklusive Solna och de omraringden i Nacka som ligger naumlrmast Stockholm vidare i delar av Soumldertaumllje Botkyrka Jaumlrfaumllla Upplands-Vaumlsby och Taumlby

Naumlr man tittar paring Karta 45 i bilagan s64 som visar andel socialbidragstagare ser den en aning alarmerande ut Haumlr har vi dock ett exempel paring en visuell oumlverdrift Den oumlversta gruppen (moumlrkaste faumlrgen) innefattar allt fraringn 77 till 77 i sjaumllva verket aumlr det ett enda omraringde med saring houmlga tal41 Kartan visar att andelen aumlr houmlg i soumldra Stockholm och nordvaumlstra delarna i omraringden runt VaumlllingbyHaumlsselby och TenstaRinkeby Soumldertaumllje norra Botkyrka Solna och Upplands-Vaumlsby samt centrala delarna av Jaumlrfaumllla Taumlby och Tyresouml centralorterna Aringkersberga i Oumlsteraringker och Gustavsberg i Vaumlrmdouml aumlr andra omraringden med houmlga andelar Soumldra Bromma har laumlgst andelar inom Stockholms kommun

41 Omraringdet Flaten kan naumlrmast beskrivas som ett fritidsomraringde i soumldra Stockholm Omraringdet inneharingller inga bostaumlder men vaumll en

campingplats daumlr det bor 135 personer som dragit upp procentsatsen till det houmlga talet inget annat omraringde har mer aumln 45 socialbidrag

33

53 Delkonklusion omraringdesanalys 1990

Naumlr vi nu foumlrfinat analysen saring maumlrker vi att moumlnstren garingr igen Liknande polariteter aumlr tydliga i maringnga analyser och paring omraringdesnivaring kan man se att det aumlven inom kommunerna finns polariserande omraringden Det tydligaste exemplet aumlr Stockholms kommun daumlr det finns extremer foumlr ett flertal variabler De flesta kommunerna inneharingller omraringden av olika karaktaumlr som sett till de parametrar vi anvaumlnt oss av i denna struktur ofta polariserar sig Det finns dock exempel paring kommuner som aumlr mer homogena Danderyd aumlr ett exempel paring en saringdan kommun

Fraringn analysen paring kommunnivaring kaumlnner man ocksaring igen att det aumlr vissa omraringden som foumlljs aringt Paring kommunnivaring var de nordoumlstra kommunerna foumlljeslagare i topp vad gaumlller ekonomiskt och utbildningskapital och i viss maringn kulturkapital Saring aumlr det fortfarande paring omraringdesnivaring42 men haumlr faringr vi laumlgga till omraringden som soumldra Bromma i Stockholm Saltsjoumlbaden i Nacka och strax efter Tappstroumlm i Ekerouml och Stuvsta i Huddinge Oumlstermalm och Vasastan foumlljer med i bakvattnet paring dessa omraringden men samtidigt maringste man till synes avliva myten om Oumlstermalm som Stockholms burgnaste omraringde Oumlstermalm har paring det stora hela mer gemensamt med de oumlvriga stadsdelarna i innerstan enligt dessa analyser Daumlremot aumlr det viktigt att komma iharingg att andra maringtt paring vaumllstaringnd aumln de som anvaumlnts haumlr saumlkert skulle visa att befolkningen paring Oumlstermalm aumlr den med stoumlrst ekonomiska tillgaringngar foumlrmoumlgenheter aumlr till exempel inget som syns i dessa analyser En annan motsaumlgelsefull bild aumlr den vi faringr av andelen laringginkomsttagare i den geografiska analysen daumlr omraringden som Djursholm och Lidingouml har houmlga andelar laringginkomsttagare Tittar vi samtidigt paring exempelvis utbildning saring ser vi att det inte finns motsvarande maumlngd laringgutbildade Det aumlr effekten av att de haumlr analyserna i grunden bygger paring uppgifter om enskilda individer och inte husharingll En familjeenhet paring tre personer en man en kvinna och ett vuxet barn kan uppvisa goda inkomster som en familjeenhet med gemensam ekonomi men som individer kanske bara en houmlg inkomst de andra tvaring bokfoumlrs daring som laringginkomsttagare

Innerstaden tillhoumlr de kapitalstarka omraringdena om aumln ej de mest extrema De utbildningsmaumlssiga och ekonomiska kapitalen aumlr naringgot mindre markanta istaumlllet finns haumlr mer praumlgel av det kulturella Den stora skillnaden aumlr familje- och bostadsfoumlrharingllandena Ensamhusharingll stor andel aumlldre och faring barn skiljer ut den mer taumltbebyggda stenstaden i innerstan fraringn de mer burgna omraringdena med villabebyggelse Liknande praumlgel om aumln nedtonad har naumlrfoumlrorterna det vill saumlga foumlrorter naumlrmast innerstan i soumlder och vaumlster Hit kan man ocksaring raumlkna Solna Sundbyberg och omraringdena i Nacka naumlrmast Stockholm Haumlr finns i huvudsak flerbostadshus i 3-5-varingningshus delvis stenstad (Sundbyberg Aspudden och Midsommarkransen mm) men mest mindre taumlt bebyggelse med luft och groumlnomraringden mellan husen Haumlr finner vi ganska houmlga andelar houmlgre utbildning och kulturell medelklass samt medelinkomster

Villaomraringdena i soumldra och vaumlstra Stockholm (utom soumldra Bromma) tillsammans med liknande omraringden i kranskommunerna Ekerouml Jaumlrfaumllla Sollentuna Sundbyberg Nacka Tyresouml Huddinge och Haninge en annan grupp med medelklassfoumlrharingllanden men med stoumlrre tonvikt vid kaumlrnfamiljssammansaumlttning och ekonomiskt kapital

Miljonprogramsomraringden i norra och soumldra Stockholm samt i naumlstan alla kranskommuner bildar naumlsta grupp tillsammans med centralorter i de mer perifera kommunerna Det aumlr omraringden med proletaumlr praumlgel med laringga kapitaltillgaringngar och ensamhusharingll Liknande foumlrharingllanden men mer familjebetonat aumlr det i invandrartaumlta miljonprogramsomraringden som

42 I Dessa omraringden finns ocksaring de saring kallade Patricier-foumlrorterna det vill saumlga exklusiva villafoumlrstaumlder foumlr de mest privilegierade

skikten som uppfoumlrdes runt 1890-1910 i samband med att nya sparingrfoumlrbindelser byggdes ut Se Ingemar Johansson Den stadsloumlsa storstaden Foumlrortsbildning och bebyggelse kring Stockholm 1870-1970 Statens institut foumlr byggforskning Rapport R261974 s 243ff

34

TenstaRinkeby och Norra Botkyrka samt paring landsbygden och i semiurbana omraringden i laumlnets periferi ofta i omraringden med permanent fritidsbebyggelse Detta var laumlget 1990 Haumlrnaumlst skall jag redogoumlra foumlr vad som haumlnt paring omraringdesnivaring 2000

35


Graferna som aumlr resultatet paring korrespondensanalysen foumlr samsomraringden 2000 liknar de foumlr 1990 polariteterna aumlr desamma och strukturen aumlr intakt Foumlraumlndringar finns dock att hitta aumlven om de till synes kan verka smaring





vaumlrdeVaumllbaumlrgade 850 Grundskoleutb 855 Stora familjer 1091Houmlgre priv tjm 794 Vaumllbaumlrgade 830 Barnloumlsa 1005Okval arb 695 Laringng houmlgskoleutb 745 Ensamstaringende 977Grundskoleutb 690 Okval arb 644 Giftasambo 860Kort houmlgskoleutb 613 Kval arb 638 Koumln kvinna 523Laumlkareuniversitetsl 603 Houmlgre priv tjm 633 Laringng houmlgskoleutb 509Laringng houmlgskoleutb 599 Medelinkomst 625 Okval arb 497A-kassa 587 Laumlkareuniversitetsl 582 Foumldd utrikes 468Medelinkomst 526 Medelkl off sektor 507 Grundskoleutb 453Forskarutb 503 Kort houmlgskoleutb 485 Kort houmlgskoleutb 441Ekonomisk medelkl 450 Forskarutb 452 Houmlgre priv tjm 439Socialbidrag 447 Laringng houmlgskoleutb 437

Den foumlrsta axeln

Foumlrklaringsprocenten foumlr foumlrsta axeln (B Figur 13-16 s11-12) aumlr 600 jaumlmfoumlrt med 577 1990 Det aumlr i stor sett samma variabler som strukturerar rummet Vaumlrt att paringpeka aumlr att variablerna laumlkareuniversitetslaumlrare a-kassa och medelinkomst oumlkat i betydelse (se Tabell 7 s36)

De modaliteter som fraumlmst format strukturen aumlr till stor del desamma som 1990 dock har modaliteten minst laringng houmlgskoleutbildning minskat i betydelse paring den vaumlnstra sidan i grafen och modaliteterna minst ensamstaringende och mest kort houmlgskoleutbildning paring den houmlgra sidan I staumlllet har minst houmlgre privata tjaumlnstemaumln och mest a-kassa oumlkat i betydelse paring den vaumlnstra sidan och minst okvalificerade arbetare mest laumlkareuniversitetslaumlrare minst a-kassa och minst medelinkomst paring den houmlgra sidan (B Tabell 4 s18)

Bland urvalsomraringdena kan man konstatera att de flesta omraringden garingr att aringterfinna ungefaumlrligen i de positioner de hade 1990 Dock kan man se att smaringhusradhusomraringdena Viksjouml och Kallhaumlll i Jaumlrfaumllla kommun och Garingngsaumltra paring Lidingouml faringtt positioner mer till vaumlnster vilket pekar paring att dessa omraringdens relativa kapitaltillgaringngar minskat Detsamma gaumlller foumlr skaumlrgaringrdsorten Stavsnaumls i Vaumlrmdouml kommun och miljonprogramsomraringdet Kista i norra Stockholm Paring den houmlgra sidan har innerstadsomraringdena spritt ut sitt faumllt en aning och man kan ana att omraringden paring Soumldermalm och Kungsholmen finns kvar i liknande positioner som 1990 medan omraringden paring Oumlstermalm och NorrmalmVasastan naumlrmat sig houmlgerkanten

Den andra axeln

Den andra axeln (B Figur 13-14) Variablerna vaumllbaumlrgade och medelklass i offentlig sektor har houmlgre bidragsvaumlrden jaumlmfoumlrt med 1990 medan okvalificerade och kvalificerade arbetare har laumlgre bidragsvaumlrden Foumlrklaringsprocenten foumlr axeln aumlr 179 vilket aumlr identiskt med 1990 (se Tabell 7 s36)

36

Bland de extrema modalitetsvaumlrdena i den nedre halvan har minst giftasambo och mest ensamstaringende minskat i betydelse Istaumlllet har minst medelklass i offentlig sektor och minst medelinkomst oumlkat sin strukturerande betydelse I toppen har medel kvalificerade arbetare medel forskarutbildade och medel kulturell medelklass minskat i betydelse medan medel laringng houmlgskoleutbildning medel vaumllbaumlrgade och medel laumlkareuniversitetslaumlrare oumlkat sin betydelse (B Tabell 4 s18)

Den intressantaste skillnaden aumlr att omraringden med extrema positioner paring den vaumlnstra sidan faringtt aumln mer extrema positioner jaumlmfoumlrt med 1990

Den tredje axeln

Den tredje axeln (B Figur 15-16) staringr foumlr 116 av den foumlrklarade variansen vilket aumlr naringgot mindre aumln 124 1990 Strukturen aumlr intakt saring naumlr som paring att variablerna koumln och pensionaumlrer minskat sina bidragsvaumlrden och att okvalificerade arbetare och laringng houmlgskoleutbildning oumlkat och barnloumlsa ensamstaringende giftasambo oumlkat naringgot (se Tabell 7 s36)

Den tredje axeln har faringtt en naringgot tydligare polaritet som till stor del handlar om familjesammansaumlttning Modaliteter som foumlrlorat betydelse aumlr kulturell medelklass i toppen och minst houmlgre privata tjaumlnstemaumln minst forskarutbildade minst laumlkareuniversitetslaumlrare i basen Oumlkad betydelse har mindre okvalificerade arbetare i toppen och mest giftasambo minst ensamstaringende mest stora familjer och minst kulturell medelklass i nederdelen (B Tabell 4 s18) Utbildnings- och yrkesvariabler har alltsaring i viss maringn ersatts av variabler som beskriver familjesammansaumlttning

Bland urvalsomraringdena finns inga stoumlrre foumlraumlndringar

55 Homogena kommuner

Foumlr att faring en tydligare oumlverblick oumlver detta sociala rum har jag gjort en foumlrenkling av omraringdesanalysgraferna foumlr 1990 och 2000 baringda med axel 1 amp 3 projicerade (B Figur 17-18 s13) Cirklarna aumlr alla samsomraringden i Norrtaumllje kommun Trianglarna omraringden i Stockholms innerstad och fyrkanterna omraringden i Danderyds kommun

Den haumlr foumlrenklingen hjaumllper oss att se att grundstrukturen saring som den aumlr konstruerad 1990 aumlr relativt intakt 2000 Oumlverlappningen mellan de olika kommunernas omraringden i grafen aumlr liten Daumlr oumlverlappning faktiskt sker aumlr i Moumlrby i Danderyds kommun Norrtaumllje centrum och Stadshagen i Stockholms innerstad som moumlts Moumlrby aumlr ett av faring flerbostadsomraringden i Danderyds kommun som i oumlvrigt till stor del aumlr bebyggt med villor ofta stora exklusiva saringdana som i Djursholm och Stocksund Norrtaumlljes centrala delar aumlr de som mest liknar stadsfoumlrharingllanden i kommunen som till stoumlrsta delen bestaringr av landsbygdsemiurban landsbyggd Stadshagen aumlr daumlremot ett av de omraringden i innerstan som mest liknar foumlrortsbebyggelse Omraringdet aumlr relativt glesbefolkat och ett av de omraringden som senast bebyggdes i innerstan

Norrtaumllje faringr haumlr representera den kapitalsvaga delen av det sociala rummet medan innerstan representerar starkt kultur- och utbildningskapital och Danderyd starkt utbildningskapital och ekonomiskt kapital

37


I det haumlr avsnittet goumlrs primaumlrt en jaumlmfoumlrelse mellan undersoumlkningsaringren Vi inleder den geografiska analysen med att titta paring antal invaringnare i varje samsomraringde antalet invaringnare i regionen har oumlkat kraftigt (se Tabell 5 27) men oumlkningen aumlr jaumlmt foumlrdelad och det aumlr inga drastiska omfoumlrdelningar som skett i ett visst omraringde vilket utesluter bias paring grund av dramatiska skillnader i underlaget (B Karta 2 s23)

Inledningsvis tittar vi paring yrkesgrupperna De uppvisar ganska smaring skillnader Bland laumlkarna och universitetslaumlrarna kan man se en viss oumlkning i vissa omraringden naumlra Soumldertoumlrns Houmlgskola som under perioden vuxit fram i Huddinge kommun Bland houmlgre privata tjaumlnstemaumln anar man viss minskning i Kista i nordvaumlstra Stockholm samt i innerstan utom Oumlstermalm (B Karta 20 s41) Medelklass i offentlig sektor finns i mindre andelar i sydoumlstra Stockholm Kista och Norra Bromma och i stoumlrre andelar i Huddinge (B Karta 22 s41)

Den kulturella medelklassen verkar ha koncentrerat sig aumln mer och finns till exempel i mindre utstraumlckning i de soumldra naumlrfoumlrorterna och i Taumlby och Tyresouml kommun Ekonomisk medelklass (B Karta 24 s45) finns i mindre utstraumlckning i de norra delarna av innerstan inklusive Oumlstermalm och Kungsholmen men i stoumlrre utstraumlckning i Taumlby och i landsbygdsomraringden runt om i regionen

Skillnaderna foumlr kvalificerade (B Karta 24 s45) och okvalificerade arbetare (B Karta 26 s47) aumlr smaring moumljligen anar man en foumlrstaumlrkning mellan foumlrharingllandena houmlga andelar i periferin och laringga i centrum till exempel aumlr andelen laumlgre i TenstaRinkeby och soumldra Stockholm och houmlgre i landsbygdsomraringden runt om i regionen Jordbrukare aumlr fortfarande saring gott som obefintliga i taumltorterna

De houmlgre utbildningarna ser ut att ha faringtt allt stoumlrre andelar forskarutbildning har dessutom faringtt en geografisk spridning (B Karta 28 s49) Detta kan sparingras bland annat paring Soumldermalm i soumlderort och i vaumlsterort Dessutom aumlr andelarna mycket houmlgre i Huddinge och angraumlnsande Tullinge i Botkyrka kommun vilket troligen aumlr resultatet av Soumldertoumlrns Houmlgskolas etablering under 1990-talet

1990 kunde tala om en polarisering mellan periferilaringg utbildningsgrad och centrumhoumlg utbildningsgrad Daring fanns brytpunkten foumlr den polariseringen fanns mellan tvaring- och trearingrigt gymnasium 2000 ser den graumlnsen ut att garing mellan gymnasieutbildning och houmlgre houmlgskoleutbildning Det aumlr paringfallande hur dramatisk skillnaden aumlr i de nordoumlstra kommunerna innerstan och soumldra Bromma Saumlkert har omstruktureringen av gymnasieskolan haft en hel del med denna foumlraumlndring att goumlra daring gymnasieskolan under perioden aumlndrats saring att all gymnasieutbildning blivit trearingrig43 men det foumlrklarar inte med automatik varfoumlr kapitalstarka omraringden har dramatiskt mindre andel 3-aringrig gymnasieutbildning (B Karta 30 s51)

Andel invaringnare vars houmlgsta utbildningsnivaring aumlr endast grundskola har oumlkat i redan eftersatta omraringden som i AkallaHusby i norra Stockholm och i norra Botkyrka (B Karta 32 s53) Minskning kan sparingras i Gustavsberg i Vaumlrmdouml kommun Vaumlllingby och omraringden i soumldra Stockholm (kommunen)

Inkomstfoumlrdelningen ser vid en foumlrsta anblick ut att vara sig lik anmaumlrkningsvaumlrt aumlr dock att det aumlr stoumlrre andel vaumllbaumlrgade (B Karta 34 s55) i de norra delarna av innerstan inklusive Oumlstermalm och Kungsholmen medan de aumlr faumlrre i delar av Botkyrka Upplands-Vaumlsby och Oumlsteraringker Detta samtidigt som andel laringginkomsttagare (B Karta 37 s57) finns i mindre utstraumlckning i innerstan soumldra Bromma Danderyd och Taumlby och i stoumlrre utstraumlckning i Norra Jaumlrva (Akalla Kista) Haumlsselby Vaumlllingby i nordvaumlstra Stockholm Skaumlrholmen Vaumlstberga

43 Reformeringen av gymnasieskolan - En sammanfattande analys av gymnasieskolans reformering Rapport 187 Skolverket 2000

38

Oumlstberga Vantoumlr och Farsta i soumldra Stockholm Norra Botkyrka och Haninge Klyftorna ser ut att ha oumlkat kort sagt

En allt yngre befolkning (B Karta 38 s57) finner man i innerstan de soumldra naumlrfoumlrorterna och i Salem Fler aumlldre finns i Danderyd Tyresouml samt i Kista och Haumlsselby villastad i nordvaumlstra Stockholm De tvaring sistnaumlmnda uppvisar dessutom allt fler ensamstaringende (B Karta 40 s59) Allt fler invandrare (B Karta 44 s63) finns i Frescati (vid Stockholms universitet) Aringrsta norra Botkyrka (i de allra nordligaste omraringdena daumlr det framfoumlrallt aumlr radhussmaringhusbebyggelse) samt Haumlsselby villastad I Botkyrka och Soumldertaumllje som baringda aumlr kommuner med maringnga invandrare finns tendenser paring geografisk uppdelning mellan invandrare och svenskfoumldda det aumlr tydligast i Soumldertaumllje daumlr det aumlr faumlrre invandrare i oumlstra Soumldertaumllje 2000 medan det fortsatt aumlr houmlga paring den vaumlstra sidan

Det aumlr paring ungefaumlr samma platser de omraringden som har stoumlrst andel invaringnare som uppburit a-kassa finns(B Karta 46 s65) men en viktig skillnad aumlr att de norra delarna av innerstan har betydligt mindre andelar saring aumlven i Taumlby Tvaumlrtom aumlr det i Skaumlrholmen Vaumlrt att notera haumlr aumlr att det totalt sett aumlr betydligt fler som uppburit a-kassa 2000 jaumlmfoumlrt med 1990 vilket graumlnsvaumlrdena mellan kategorierna paring kartorna skvallrar om

Om man ser paring socialbidragstagarna saring finns de paring ungefaumlr samma platser Man kan notera att socialbidragstagarna aumlr fler i Kista och Haumlsselby villastad tvaring omraringden daumlr det blivit fler aumlldre och fler ensamstaringende i Haumlsselby villastad dessutom fler utrikes foumldda

39

57 Delkonklusion omraringden 2000

Jaumlmfoumlrelsen mellan 1990 och 2000 paring omraringdesnivaring ger en djupare mer nyanserad bild aumln den paring kommunnivaring Skillnaderna kan vara relativt smaring men de aumlr sannolikt produkten av en trend och daumlrfoumlr signifikanta

Bland yrkesgrupperna aumlr det ganska statiskt och de intressanta skillnaderna finns inom medelklassgrupperna och arbetarklass Den kulturella medelklassen finns i allt stoumlrre utstraumlckning koncentrerad i centrum medan medelklass i offentlig sektor och ekonomisk medelklass minskar sin naumlrvaro i centrum och finns i stoumlrre utstraumlckning i halvperifera eller perifera foumlrorter Daumlrtill har arbetargrupperna minskat sin naumlrvaro i de halvperifera foumlrorterna och finns i allt stoumlrre utstraumlckning i periferin

Innerstan har ocksaring faringtt en yngre rikare och mer vaumllutbildad befolkning Den norra delen av innerstan dvs VasastanNorrmalmOumlstermalm har naumlrmat sig de burgna villafoumlrorternas foumlrharingllanden Skillnaderna har ocksaring vaumlxt i innerstan daumlr de norra delarna aumlr laumlttare att urskilja fraringn Soumldermalm och Kungsholmen Detta indikerar att maringnga delar i innerstan har genomgaringtt en gentirifikationsprocess daumlr de norra delarna av innerstan aumlr de som leder denna process44

De omraringden som uppvisade ekonomiskt vaumllstaringnd 1990 har staumlrkt sina positioner och de ekonomiskt eftersatta omraringdena har halkat aumln mer efter De kapitalsvaga omraringdena uppvisar mindre interna skillnader samtidigt som skillnader till oumlvriga omraringden blivit tydligare

Sett till utbildning kan man se en spridning av kapital bland houmlgre utbildning forskarutbildade finns i stoumlrre utstraumlckning spridda i laumlnet speciellt paring den soumldra sidan vilket sannolikt aumlr en effekt av Soumldertoumlrns houmlgskolas framvaumlxt En intressant iakttagelse aumlr att omdaningen av gymnasieskolan medfoumlrt att totalt fler laumlser trearingrig gymnasieutbildning i laumlnet Detta har medfoumlrt att kapitalstarka omraringden daumlr det tidigare var vanligt med trearingrig gymnasieutbildning som houmlgsta utbildningsnivaring har flyttat fram fronterna saring att det blivit mindre vanligt med trearingrigt gymnasium och mer vanligt med houmlgre studier som houmlgsta utbildningsnivaring

Paring det stora hela maringste man saumlga att skillnaderna oumlkat mellan de som har och de som inte har oumlkat och att de har ganska tydlig geografisk- och social urskiljbarhet Omraringden med starka kapital saring som soumldra Bromma eller Djursholm har ytterligare oumlkat paring sitt kapital medan omraringden med begraumlnsade kapitaltillgaringngar saring som norra Botkyrka eller norra Jaumlrva (TenstaRinkebyAkallaHusbyKista) ytterligare minskat sina redan svaga kapitaltillgaringngar

44 Anders Joachimsson Gentrifikation i Vaumlstra Matteus Uppsats Kulturgeografiska insitutionen Stockholms universitet 1998

40

6 Konklusioner

Arbetet har resulterat i en oumlkad foumlrstaringelse av sambandet mellan sociala- demografiska och geografiska foumlrharingllanden i stadsregionen Vi kan se att bilden av det segregerade stadssystemet med polariteter mellan centrum och periferi och mellan nord och syd verkligen aumlr relevant De stora svepande dragen paring kommunal nivaring aumlr intressanta om aumln ganska foumlrutsaumlgbara Paring omraringdesnivaringn fanns daumlremot en del nya ibland oumlverraskande upptaumlckter att goumlra

61 Laumlget 1990

Paring kommunnivaring kan man 1990 konstatera att det finns polariteter och hierarkier mellan kommunerna i laumlnet En av de tydligaste polariteterna aumlr den som utbildning inkomst och socioekonomisk yrkesgrupp i samvariation bildar Det aumlr en polaritet som geografiskt mycket handlar om centrum och periferi men det aumlr samtidigt en beskrivning som inte riktigt raumlcker till Utbildningskapitalet det ekonomiska kapitalet och det kulturella kapitalet finns samlat i kommunerna i centrum men haumlr kan man skoumlnja en skillnad i var dessa kapital fraumlmst finns Det ekonomiska kapitalet aumlr inte samlat i stadens centrum utan snarare i kommunerna nordost om Stockholm Det kulturella kapitalet (haumlr illustrerat av de sociala yrkesgrupperna kulturell medelklass och laumlkareuniversitetslaumlrare) aumlr koncentrerat till Stockholm tillsammans med Danderyd och Lidingouml Kapitalsvaga kommuner finns primaumlrt i laumlnets utkanter och i synnerhet paring den soumldra sidan

Paring omraringdesnivaring kan man se att det aumlven inom kommunerna finns polariserade omraringden Det tydligaste exemplet aumlr Stockholms kommun daumlr det finns extremer paring ett flertal parametrar med kapitalstarka soumldra Bromma som en extrem och Skaumlrholmennorra Jaumlrva som exempel paring kapitalsvaga omraringden De flesta kommunerna inneharingller omraringden av olika karaktaumlr men det finns ocksaring exempel paring kommuner som aumlr mer homogena Danderyd aumlr ett exempel paring en saringdan kommun med mycket kapital den lantliga kommunen Norrtaumllje ett exempel paring en kommun med ganska homogent laringgt kapital

Vissa omraringden foumlljs aringt Omraringden i Danderyd Taumlby Lidingouml soumldra Bromma i Stockholm och Saltsjoumlbaden i Nacka aumlr i topp vad gaumlller ekonomiskt kapital och utbildningskapital och i viss maringn kulturellt kapital (sett till de sociala gruppernas spridning) och strax daumlrefter foumlljer Tappstroumlm i Ekerouml Stuvsta i Huddinge Oumlstermalm och Vasastan och daumlrefter oumlvriga innerstan Det kulturella kapitalet finns primaumlrt i innerstan tillsammans med ovan naumlmnda omraringden och i viss maringn naumlrfoumlrorterna Omraringden med konsekvent svaga kapitaltillgaringngar framtraumlder ocksaring tydligt Dessa omraringden aumlr inte saumlllan miljonprogramsomraringden i storstadens utkanter till exempel foumlrortskomplex som Fittja Rinkeby Jordbro och Flemingsberg

62 hellipoch 2000

Paring kommunal nivaring har ingen verkligt betydelsefull foumlraumlndring skett De foumlraumlndringar som foumlrekommit aumlr i praktiken ganska smaring och resultatet av en generell trend De foumlraumlndringar som faktiskt sker paring kommunal nivaring blir tydligast i kommuner som i houmlg grad exploaterats som till exempel Vaumlrmdouml och Vaxholm

Paring omraringdesnivaring aumlr skillnaderna smaring men aumlndaring mycket intressanta Man kan se att de relativa skillnaderna mellan de som har och de som inte har har oumlkat och att de har ganska

41

tydlig geografisk och social urskiljbarhet Omraringden med starka kapital saring som soumldra Bromma eller Djursholm har ytterligare oumlkat paring sitt kapital medan omraringden med begraumlnsade kapitaltillgaringngar saring som norra Botkyrka (Norsborg Hallunda Fittja Alby) eller norra Jaumlrva (Tensta Rinkeby Akalla Husby Kista) ytterligare minskat sina redan svaga kapitaltillgaringngar Det kulturella kapitalet aumlr aumln mer koncentrerat till innerstaden och i viss maringn kapitalstarka villafoumlrortsomraringden medan det ekonomiska kapitalet koncentreras i villafoumlrorterna och i mindre utstraumlckning finns i innerstan Utoumlver den utbildningsinflation som blir extremt tydlig i de geografiska analyserna kan man konstatera att den houmlgre utbildningen sprider sig geografiskt Dock aumlr det i villaomraringden paring soumldra sidan exempelvis i Huddinge och Tullinge som den oumlkningen blir tydligast omraringden som socialt sett redan tidigare hade liknande karaktaumlr som de med houmlgst utbildningskapital 1990

Som paringpekats tidigare kan man dock inte saumlga allt foumlr mycket om foumlraumlndringar mellan aringrtalen utan att se till absoluta tal

63 Sociogeografiska rum

Naumlr man som jag gjort i denna uppsats konstruerat sociala rum med geografiska komponenter ser man tydliga hierarkier Det aumlr slaringende hur vaumll dessa rum aringterspeglas paring kartan och i det geografiska rummet Det skulle lika gaumlrna kunna vara smaring geografiska enheter som laringg utspridda i stadssystemet som likt en mosaik visar de sociala enheterna men istaumlllet aumlr det paringfallande hur vissa omraringden hela sektorer av stadssystemet har en social saumlrpraumlgel

Den sociala strukturen tycks inbyggd i stadssystemet Tendensen att laumlgre sociala grupper i allt mindre utstraumlckning befolkar de centrala och attraktiva delarna av staden lyser igenom i analyserna inte minst sett till inkomster utbildning och yrkesgrupper De redan attraktiva delarna av staden blir allt mer exklusiva rum foumlr de sociala grupper som har tillgaringng till symboliskt och ekonomiskt kapital medan de grupper som saknar saringdana tillgaringngar blir haumlnvisade till mindre attraktiva omraringden ofta paring avstaringnd fraringn centrum vilket i sig aumlr en begraumlnsande faktor foumlr tillgaringngen till det geografiska rummet De geografiska rummen har sin tydliga sociala saumlrpraumlgel och denna saumlrpraumlgel tycks befaumlstas

Det mest ioumlgonfallande exemplet aumlr de kommuner som finns nordost om Stockholm Taumlby Danderyd och Lidingouml Tre kommuner som geografiskt ligger taumltt intill varandra trots det finns det inga fasta eller naturliga foumlrbindelser mellan TaumlbyDanderyd och Lidingouml Det som foumlrenar dessa kommuner aumlr snarare att baringde motortrafikfoumlrbindelser och kollektiva foumlrbindelser angoumlr innerstaden paring Oumlstermalm som traditionellt aumlr den mest burgna delen av stan Kollektivtrafiken framstaringr ocksaring som ett saumltt att saumlrskilja sig Som en liten markoumlr aumlr det inte tunnelbanan eller pendeltaringgen som kan naring hela stadssystemet som utgoumlr stommen foumlr kollektivtrafiken i dessa omraringden utan istaumlllet finns andra aumlldre sparingrsystem (sparingrvagnar) i de mest burgna omraringdena45 men framfoumlrallt aumlr det med bil man transporterar sig till och fraringn dessa omraringden

Det geografiska rummet aumlr aldrig socialt neutralt Bebyggelsen i stadsregionen aumlr i sig en fysisk manifestation av de sociala strukturer som finns i den och tvaumlrt om olika sociala grupper soumlker sina likar Om man tillhoumlr eller i synnerhet om man vill tillhoumlra en specifik grupp kan det ju vara viktigt att bosaumltta sig i ett omraringde daumlr denna grupp finns Bostadskvarter

45 Naumlr Roslagsbanan (som utgoumlr den kollektiva trafikens pulsaringder i Danderyd och Taumlby) byggdes i slutet av 1800-talet saring var inte

slutstationen som nu Oumlstra station utan linjerna gick efter en tid aumlnda ned till Humlegaringrden i hjaumlrtat av Oumlstermalm se Ingemar Johansson Den stadsloumlsa storstaden Foumlrortsbildning och bebyggelse kring Stockholm 1870-1970 Statens institut foumlr byggforskning Rapport R261974 s173ff Tunnelbanans roumlda linje garingr visserligen till Danderyd men bara till centrum och sjukhuset och aumlr fortfarande laringngt ifraringn att naring stoumlrre delen av kommunens invaringnare Taumlby kommun har vid ett flertal tillfaumlllen tackat nej till en utbyggnad av tunnelbanesystemet in i kommunen I staumlllet har nyinvesteringar i Roslagsbanan nyligen gjorts Den andra foumlrgreningen av tunnelbanans roumlda linje norrut stannar vid Ropsten det vill saumlga vid brofaumlstet vid Lidingoumlbron daumlr Lidingoumlbanan tar vid Paring ett liknande saumltt har man i Nacka sagt nej till tunnelbana och valt att beharinglla sin Saltsjoumlbana I soumldra Bromma finns i staumlllet foumlr en foumlrgrening av tunnelbanans groumlna linje den gamla Nockebybanan

42

och naumlromraringde blir en det av individens habitus som en social kapitaltillgaringng (i andra fall om bostadsomraringdet aumlr oattraktivt kan man knappast se det som en tillgaringng utan tvaumlrt om) Brist paring ekonomiskt eller socialt kapital kan leda till att man inte har moumljlighet att bosaumltta sig daumlr man vill och daring kan ett omraringde som i paring naringgot saumltt paringminner om (eller ligger i naumlrheten av) det omraringde man siktat paring bli aktuellt Identifikationen i bosaumlttandet kan bara foumlrverkligas saring laringngt kapitalet raumlcker

Mellan analysaringren kan man konstatera att segregationen har oumlkat De sociala avstaringnden har faringtt en tydligare geografisk praumlgel Innerstaden och andra attraktiva omraringden befolkas i allt stoumlrre utstraumlckning av kapitalstarka grupper medan de kapitalsvaga grupperna traumlngs allt mer ut och koncentreras i mindre attraktiva omraringden i stadssystemets ytterkanter Gentrifikationsprocessen aumlr ett faktum och de sociogeografiska klyftorna cementeras ytterligare Allt pekar paring att dessa processer kommer att fortsaumltta och att vi i framtiden moumlter ett Stockholm med aumlnnu tydligare geografiska graumlnser mellan sociala grupper Stockholms innerstad naumlrfoumlrorter och villaomraringden blir de kapitalstarka gruppernas spelrum daumlr kapitalsvaga grupper kaumlnner sig allt mer fraumlmmande

7

43

Diskussion

Jag har i mitt arbete anvaumlnt mig av tvaring analysmetoder paring ett omfattande statistiskt material Jag har gett mig in paring delvis obruten mark och faringtt proumlva mig fram foumlr att hitta vaumlgar som medger att de baringda analysmetoderna korresponderar Den loumlsning jag hittade gick ut paring att anvaumlnda mig av relativa tal det vill saumlga procentandelar Det gjorde att den jaumlmfoumlrande analysen mellan de baringda undersoumlkningsaringren delvis foumlll bort Foumlr att goumlra en fullvaumlrdig jaumlmfoumlrelse mellan aringrtalen maringste absoluta tal anvaumlndas

Mycket tid har garingtt aringt att hitta metodologiska loumlsningar Det aumlr oundvikligt naumlr man boumlrjar fraringn boumlrjan och testar att jaumlmfoumlra analysmetoder (som det foumlr all del inte heller aumlr alldeles sjaumllvklart hur de skall utfoumlras) Att utvecklaundersoumlka nya metoder aumlr ocksaring ett av syftena med detta arbete och maringnga erfarenheter har foumlrvaumlrvats inte minst om hur dessa baringda analysmetoder kan jaumlmfoumlras

De baringda analysmetoderna som anvaumlnts kompletterar varandra mycket bra Daumlr den geografiska analysen har sina brister har korrespondensanalysen sina foumlrtjaumlnster och tvaumlrt om En tematisk karta (slutprodukten vid geografisk analys) goumlr sig baumlst naumlr bara en parameter skall undersoumlkas i gengaumlld ger den en visuell oumlverskaringdlighet knuten till den faktiska geografin Korrespondensanalysen goumlr det daumlremot moumljligt att undersoumlka maringnga parametrar samtidigt och faring en oumlverblick oumlver relationer mellan olika parametrar men graferna kan bara ge en bild av abstrakta och konstruerade rum

Detta arbete kan ses som en kartlaumlggning som har oumlppnat doumlrrar foumlr vidare forskning i alla riktningar Naumlrmast till hands ligger foumlrstarings att komplettera med en jaumlmfoumlrande analys mellan 1990 och 2000 baserad paring absoluta tal Vidare kan man utifraringn denna analys jaumlmfoumlra med andra laumln i riket eller jaumlmfoumlra med regioner i andra laumlnder Man kan ocksaring goumlra precis tvaumlrt om och utifraringn det haumlr arbetet garing in paring omraringdesanalyser i laumlnet eller i kommunerna ner till att goumlra jaumlmfoumlrande kvalitativa studier mellan tvaring samsomraringden

En foumlr mig mycket spaumlnnande tanke aumlr att konstruera en modell foumlr hur man skulle kunna presentera resultaten av en multipel korrespondensanalys paring en tematisk karta foumlr att paring saring saumltt foumlrena de tvaring analyssaumltten och dra nytta av de tvaring olika analysmetodernas oumlverskaringdlighet

Foumlrhoppningsvis kan detta arbete aumlven fungera som sociogeografiskt referensmaterial foumlr de som undersoumlker Stockholmsregionen i allmaumlnhet och projektet rdquoGymnasieskolan som konkurrensfaumlltrdquo i synnerhet

44

8 Litteraturlista Karl-Olov Arnstberg Miljonprogrammet Carlsson Foumlrlag Stockholm 2000 Pierre Bourdieu Distinction - A Social Critique of the Judgement of Taste Routledge London 2003 [1979] Pierre Bourdieu Kultursociologiska texter Brutus Oumlstlings Foumlrlag Symposion AB StockholmSkaringne 1991 Pierre Bourdieu et al The Weight of the world ndash Social suffering in Contemporary Society Polity Press Cambridge 1999 Donald Broady Sociologi och Epistemologi HLS Foumlrlag Stockholm 1990 Mikael Boumlrjesson och Mikael Palme Social klassificering ndash analyser av olika nomenklaturer foumlr social klassificering och sociala gruppers karakteristika Paper presenterat paring Workshop rdquoKulturellt kapital och sociala klasserrdquo Uppsala universitet 12-14 okt 2001 Fakta 2003 Regionplane- och trafikkontoret Stockholms laumlns landsting 2003 Ingemar Johansson Den stadsloumlsa storstaden Foumlrortsbildning och bebyggelse kring Stockholm 1870-1970 Statens institut foumlr byggforskning Rapport R261974 Johs Hjellbrekke Innfoslashring i korrespondanseanalyse Fagbokforlaget Vigmostad amp Bjoslashrke AS Bergen 1999 Torsten Haumlgerstrand Diorama path and project Tijdschrift voor Economische en Sociale Geografie 1982 Torsten Haumlgerstrand Survival and Area ndash On the life-history of individuals in relation to their geographical environment London 1982 Anders Joachimsson Gentrifikation i Vaumlstra Matteus Uppsats Kulturgeografiska insitutionen Stockholms universitet 1998 Mark Monmonier How to lie with Maps The University of Chicago Press Chicago 1996 Reformeringen av gymnasieskolan - En sammanfattande analys av gymnasieskolans reformering Rapport 187 Skolverket 2000 Saskia Sassen The Global City ndash New York London Tokyo Princeton University Press New Jersey 1991 Neil Smith The New Urban Frontier ndash Gentrification and the Revanchist City Routledge New York 1996

Social atlas over Stockholmsregionen Rapport 4 2000 Regoinplane- och trafikkontoret 2000 Social integration i Stockholmsregionen ndashett internationellt perspektiv Regionplane- och trafikkontoret Storstadspolitik 62003 Sveriges Nationalatlas Kulturlandskapet och bebyggelsen SNA foumlrlag 1994 Delade staumlder Storstadskommitteacuten SOU-rapport 1997118

45

Internetreferenser wwwmigrationsverketsepdffilerstatistiktabs2pdf wwwscbseGruppregionaltrg0101kgruppxls wwwscbsetemplatesProduct____25785asp wwwscbsetemplatesStandard____20232asp wwwscbseStatistikBEBE0205_dokumentBE0205_BS_2000doc wwwskeptroniluuusebroadysecgykohtm wwwskeptroniluuusebroadysec wwwsllse wwwuncannynet~wetzelgentryhtm (What Is Gentrification Tom Wetzel artikel publicerad paring

internet) wwwvardguidense

46

Rapporter fraringn Forskningsgruppen foumlr utbildnings- och kultursociologi (Sociology of Education and Culture Research Reports) ISSN 1103-1115

1 Donald Broady amp Mikael Palme Houmlgskolan som faumllt och studenternas livsbanor 1992 2 Mikael Palme En ldquotryggrdquo uppvaumlxtmiljouml 1992 3 Stig Elofsson Vad blev barnen Rekryteringsstudier 1992 4 Annika Ullman De plaringtslagarna De plaringtslagarna 1992 5 Annika Ullman Humaniora som personlighetsfoumlrdjupning 1992 6 Donald Broady Laumlsestycken foumlr samhaumlllsvetare 1994 7 Boel Englund Spraringk argumentation och vetenskaplig verksamhet 1994 8 Kerstin Skog Oumlstlin Faumldernas kyrka i Sveriges television 1994 9 Mikael Palme Valet till gymnasiet 1994 10 Mikael Palme Gymnasieskolans sociala struktur i Stockholmsregionen foumlre 1991 aringrs skolreform 1994 11 Mikael Boumlrjesson Det naturliga valet En studie i studenters utbildningsval och livsstilar 1996 12 Richard Palmer Socio-Economic Spaces of Transnationally Connected Business Professionals 1996 13 Ingrid Heymanrdquodet aumlr utbildningen som gjort att vi kommit naringgonstansrdquo Studier av tre elitgymnasier med

internationalisering paring programmet 1997 14 Elisabeth Hultqvist ldquoJag tycker det aumlr foumlr slapptrdquo Om pedagogiken paring det individuella programmet 1998 15 Mikael Boumlrjesson Kampen om det ldquointernationellardquo En kartlaumlggning av transnationella strategier vid houmlgskolor

och universitet i Stockholm 1998 16 Mikael Palme The Meaning of School Repetition and Drop Out in the Mozambican Primary School 1998 17 Mikael Palme Final Report and Recommendations from the Evaluation of Teaching Materials for Lower Primary

Education in Mozambique I General Issues 1998 18 Kenneth Hyltenstam amp Christopher Stroud Final Report and Recommendations from the Evaluation of Teaching

Materials for Lower Primary Education in Mozambique II Language Issues 1998 19 Wiggo Kilborn Final Report and Recommendations from the Evaluation of Teaching Materials for Lower Primary

Education in Mozambique III Mathematics 1998 20 Ulla Alfredsson amp Calisto Linha Where God lives Introduction to a Study of the Independent Protestant Churches

in the Maputo Area 1998 21 Kenneth Hyltenstam amp Christopher Stroud Proposals for Revised Language Curricula for Mozambican Primary

Schools A Discussion Document 1998 22 Donald Broady et al Formering foumlr offentlighet En kollektivbiografi oumlver Stockholmskvinnor 1880mdash1920

Forskningsplan 1998 23 Ulf Borelius Habitus och religionstillhoumlrighet i Peru 1998 24 Ulf Borelius Tillit och habitus 1998 25 Kerstin Sund-Tidholm Internationalisering vid gymnasieskolans omvaringrdnadsprogram En intervjustudie 1998 26 Mikael Boumlrjesson An Introduction to Manuel Castellsrsquo The Information Age 1999 27 Donald Broady Mats B Andersson Mikael Boumlrjesson Jonas Gustafsson Elisabeth Hultqvist Mikael Palme

Skolan under 1990-talet Sociala foumlrutsaumlttningar och utbildningsstrategier 2000 28 Donald Broady Studier av houmlgskolan och gymnasieskolan som faumllt Forskningsprogram 2002-2004 2001 29 Esbjoumlrn Larsson Inventering av utbildningshistorisk forskning vid svenska laumlrosaumlten 2003 30 Mikael Boumlrjesson Det svenska houmlgskolefaumlltet och laumlrarutbildningarna 2003 31 Ulf Borelius Kaumlllkritik och befrielseteologi Ett bidrag till forskningen kring befrielseteologins uppkomst 2004 32 Mikael Boumlrjesson Gymnasieskolans sociala struktur och sociala gruppers utbildningsstrategier ndash tendenser paring

nationell nivaring 1997-2001 2004 33 Ingrid Nordqvist och Monica Langerth Zetterman Gymnasieskolan som konkurrensfaumllt Ett regionalt perspektiv ndash

Gaumlvleborgs laumln 2004 34 Ida Lidegran Uppsala ndash en akademiskt dominerad gymnasieskola 2004 35 Mikael Boumlrjesson Houmlgre utbildning och nationell haumlrkomst Exemplet Soumldertoumlrns houmlgskola 2004 36 Mattias Eriksson Sociologisk atlas oumlver Stockholm 2005

47

Forskningsgruppen foumlr utbildnings- och kultursociologi (Sociology of Education and Culture) Prof D Broady

Postal address ILU Uppsala universitet Box 2136 SE-750 02 Uppsala Sweden Phone switchboard 018 4712500 int +46 18 4712500 Fax 018 4712400 int +46 18 4712400 URL httpwwwskeptroniluuusebroadysec Publications Rapporter fraringn Forskningsgruppen foumlr utbildnings- och kultursociologi (Sociology of Education and Culture Research Reports) ISSN 1103-1115 Skeptronhaumlften (Skeptron Occasional Papers) ISSN 0284-0731

Distribution ILU Uppsala universitet Box 2136 SE-750 02 Uppsala Sweden

Phone 018 4712401 fax 018 4712400 e-mail DepTeachiluuuse

48

Inledning

Syfte och fraringgestaumlllningar

Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser

Metod och analysredskap

Kategorisering

Variabler

Teoretiska utgaringngspunkter

Socialt rum kapital amp habitus

Sociala rum och geografiska rum

Stockholm en segregerad stad

Analys paring kommunnivaring

Korrespondensanalys av laumlnets kommuner 1990

Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Kartografisk analys kommuner 1990

Delkonklusion Stockholms laumlns kommuner 1990


Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln



Analys paring omraringdesnivaring

Korrespondensanalys paring omraringdesnivaring 1990

Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Kartografisk analys omraringden 1990

Delkonklusion omraringdesanalys 1990


Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner


Delkonklusion omraringden 2000

Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000

Sociogeografiska rum

Diskussion

Litteraturlista

Forskningsgruppen foumlr utbildnings- och kultursociologi (Sociology of Education and Culture) Postal address SEC ILU Uppsala University Box 2136 S-750 02 Uppsala Phone switchboard 018-4712444 int +46 18 4712444 Telefax 018 4712400 int +46 18 4712400 URL httpwwwskeptroniluuusebroadysec Editor of this series Donald Broady Mattias Eriksson aumlr Fil Kand i kulturgeografi och verksam inom Forskningsgruppen foumlr utbildnings- och kultursociologi (SEC) Uppsala universitet Foumlljande rapport aumlr skriven inom forskningsprojektet rdquoGymnasieskolan som konkurrensfaumlltrdquo finansierat av Vetenskapsraringdet UVK projektperiod 2002-2004 lett av prof Donald Broady

Mattias Eriksson Sociologisk atlas oumlver Stockholm

SEC Research ReportsRapporter fraringn Forskningsgruppen foumlr utbildnings- och kultursociologi No 36 April 2005

ISSN 1103-1115

copy Foumlrfattaren och Forskningsgruppen foumlr utbildnings- och kultursociologi 2005










Sammanfattning







4

















5








6

1 Inledning








7

12 Metodkaumlllor




13 Avgraumlnsning










8




14 Disposition





9

2 Metoddiskussion

21 Analyser








10

23 Kategorisering




24 Variabler





11


12























13








14






15







16






17














18

Den foumlrsta axeln





Den andra axeln






19

Den tredje axeln





20








21









22








Kval arb 454

Den foumlrsta axeln




23

Den andra axeln



Den tredje axeln







24










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista










Sammanfattning







4

















5








6

1 Inledning








7

12 Metodkaumlllor




13 Avgraumlnsning










8




14 Disposition





9

2 Metoddiskussion

21 Analyser








10

23 Kategorisering




24 Variabler





11


12























13








14






15







16






17














18

Den foumlrsta axeln





Den andra axeln






19

Den tredje axeln





20








21









22








Kval arb 454

Den foumlrsta axeln




23

Den andra axeln



Den tredje axeln







24










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista

















5








6

1 Inledning








7

12 Metodkaumlllor




13 Avgraumlnsning










8




14 Disposition





9

2 Metoddiskussion

21 Analyser








10

23 Kategorisering




24 Variabler





11


12























13








14






15







16






17














18

Den foumlrsta axeln





Den andra axeln






19

Den tredje axeln





20








21









22








Kval arb 454

Den foumlrsta axeln




23

Den andra axeln



Den tredje axeln







24










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista








6

1 Inledning








7

12 Metodkaumlllor




13 Avgraumlnsning










8




14 Disposition





9

2 Metoddiskussion

21 Analyser








10

23 Kategorisering




24 Variabler





11


12























13








14






15







16






17














18

Den foumlrsta axeln





Den andra axeln






19

Den tredje axeln





20








21









22








Kval arb 454

Den foumlrsta axeln




23

Den andra axeln



Den tredje axeln







24










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista

1 Inledning








7

12 Metodkaumlllor




13 Avgraumlnsning










8




14 Disposition





9

2 Metoddiskussion

21 Analyser








10

23 Kategorisering




24 Variabler





11


12























13








14






15







16






17














18

Den foumlrsta axeln





Den andra axeln






19

Den tredje axeln





20








21









22








Kval arb 454

Den foumlrsta axeln




23

Den andra axeln



Den tredje axeln







24










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista

12 Metodkaumlllor




13 Avgraumlnsning










8




14 Disposition





9

2 Metoddiskussion

21 Analyser








10

23 Kategorisering




24 Variabler





11


12























13








14






15







16






17














18

Den foumlrsta axeln





Den andra axeln






19

Den tredje axeln





20








21









22








Kval arb 454

Den foumlrsta axeln




23

Den andra axeln



Den tredje axeln







24










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista




14 Disposition





9

2 Metoddiskussion

21 Analyser








10

23 Kategorisering




24 Variabler





11


12























13








14






15







16






17














18

Den foumlrsta axeln





Den andra axeln






19

Den tredje axeln





20








21









22








Kval arb 454

Den foumlrsta axeln




23

Den andra axeln



Den tredje axeln







24










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista

2 Metoddiskussion

21 Analyser








10

23 Kategorisering




24 Variabler





11


12























13








14






15







16






17














18

Den foumlrsta axeln





Den andra axeln






19

Den tredje axeln





20








21









22








Kval arb 454

Den foumlrsta axeln




23

Den andra axeln



Den tredje axeln







24










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista

23 Kategorisering




24 Variabler





11


12























13








14






15







16






17














18

Den foumlrsta axeln





Den andra axeln






19

Den tredje axeln





20








21









22








Kval arb 454

Den foumlrsta axeln




23

Den andra axeln



Den tredje axeln







24










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista


12























13








14






15







16






17














18

Den foumlrsta axeln





Den andra axeln






19

Den tredje axeln





20








21









22








Kval arb 454

Den foumlrsta axeln




23

Den andra axeln



Den tredje axeln







24










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista























13








14






15







16






17














18

Den foumlrsta axeln





Den andra axeln






19

Den tredje axeln





20








21









22








Kval arb 454

Den foumlrsta axeln




23

Den andra axeln



Den tredje axeln







24










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista








14






15







16






17














18

Den foumlrsta axeln





Den andra axeln






19

Den tredje axeln





20








21









22








Kval arb 454

Den foumlrsta axeln




23

Den andra axeln



Den tredje axeln







24










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista






15







16






17














18

Den foumlrsta axeln





Den andra axeln






19

Den tredje axeln





20








21









22








Kval arb 454

Den foumlrsta axeln




23

Den andra axeln



Den tredje axeln







24










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista







16






17














18

Den foumlrsta axeln





Den andra axeln






19

Den tredje axeln





20








21









22








Kval arb 454

Den foumlrsta axeln




23

Den andra axeln



Den tredje axeln







24










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista






17














18

Den foumlrsta axeln





Den andra axeln






19

Den tredje axeln





20








21









22








Kval arb 454

Den foumlrsta axeln




23

Den andra axeln



Den tredje axeln







24










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista














18

Den foumlrsta axeln





Den andra axeln






19

Den tredje axeln





20








21









22








Kval arb 454

Den foumlrsta axeln




23

Den andra axeln



Den tredje axeln







24










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista

Den foumlrsta axeln





Den andra axeln






19

Den tredje axeln





20








21









22








Kval arb 454

Den foumlrsta axeln




23

Den andra axeln



Den tredje axeln







24










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista

Den tredje axeln





20








21









22








Kval arb 454

Den foumlrsta axeln




23

Den andra axeln



Den tredje axeln







24










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista








21









22








Kval arb 454

Den foumlrsta axeln




23

Den andra axeln



Den tredje axeln







24










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista









22








Kval arb 454

Den foumlrsta axeln




23

Den andra axeln



Den tredje axeln







24










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista








Kval arb 454

Den foumlrsta axeln




23

Den andra axeln



Den tredje axeln







24










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista

Den andra axeln



Den tredje axeln







24










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista










25







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista







26


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista


invaringnare 1990

Antal invaringnare

1995

Antal invaringnare

2000


amp 2000

Oumlkning



27









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista









Den foumlrsta axeln





28






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista






Den andra axeln








29

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista

Den tredje axeln






30







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista







31









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista









32







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista







33









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista









34


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista


35








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista








Den foumlrsta axeln




Den andra axeln


36



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista



Den tredje axeln








37











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista











38





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista





39









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista









40

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista

6 Konklusioner


61 Laumlget 1990




62 hellipoch 2000



41










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista










42



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista



7

43

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista

Diskussion







44



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista



45



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista



46














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista














47





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista





48

Inledning


Metodkaumlllor

Avgraumlnsning


Disposition

Metoddiskussion

Analyser


Kategorisering

Variabler







Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln





Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln




Den foumlrsta axeln

Den andra axeln

Den tredje axeln

Homogena kommuner



Konklusioner

Laumlget 1990

hellipoch 2000


Diskussion

Litteraturlista

Sociology of Education and Culture Research...

Documents

Transcript of Sociology of Education and Culture Research...