SØKNAD – INTERREG SVERIGE-NORGE

Støtteordning Interreg Sverige-Norge 2014-2020 Grenseløst samarbeid

Prosjektnavn Framtiden er blå i Svinesundsregionen 2

Innsatsområde 1.0-Innovative miljøer

Projekttid 2017-07-01 – 2018-12-31

Innehåll Introduktion ............................................................................................................................................................................ 2

Sammendrag ....................................................................................................................................................................... 2

Abstract ............................................................................................................................................................................... 2

Bakgrunn ............................................................................................................................................................................. 3

Blue Growth i EU och Norden ................................................................................................................................ 3

Marin och maritim utveckling i Sverige og Norge ............................................................................................... 4

Kystsonen ...................................................................................................................................................................... 5

Maritime næringsmidler (livsmedel) i fokus ........................................................................................................... 7

Historikk og veien videre ........................................................................................................................................... 8

Prosjektets grenseoverskridende merverdi ............................................................................................................... 8

Syfte ...................................................................................................................................................................................... 9

Målgrupp ........................................................................................................................................................................... 10

Prosjektmål ....................................................................................................................................................................... 10

Prosjektets hovedmål: ............................................................................................................................................... 10

Delmål ........................................................................................................................................................................... 10

Effektmål ....................................................................................................................................................................... 11

Genomförande ..................................................................................................................................................................... 11

Prosjektorganisering....................................................................................................................................................... 11

Projektägare/stödsökande ....................................................................................................................................... 11

Medfinansiärer ............................................................................................................................................................ 11

Styrgrupp ...................................................................................................................................................................... 12

Advisory board ........................................................................................................................................................... 12

Samarbeidspartnere ................................................................................................................................................... 12

Samband med övriga insatser ...................................................................................................................................... 12

Pågående insatser ....................................................................................................................................................... 12

Tidigare insatser ......................................................................................................................................................... 13

Tids- och aktivitetsplan ................................................................................................................................................. 13

AP1 Projektledning och administration ................................................................................................................ 14

AP2 Kommunikation ................................................................................................................................................. 14

AP3 Kustzonsplanering ............................................................................................................................................. 14

AP4 Marina livsmedel ................................................................................................................................................ 15

Horisontella kriterier ..................................................................................................................................................... 16

Hållbar utveckling ....................................................................................................................................................... 16

Jämställdhet mellan män och kvinnor ................................................................................................................... 16

Lika möjligheter och icke-diskriminering ............................................................................................................. 16

Resultat .................................................................................................................................................................................. 17

Forventede resultater och resultatindikatorer ....................................................................................................... 17

Indikatorer: .................................................................................................................................................................. 17

Økonomi................................................................................................................................................................................ 17

Kontaktopplysninger ........................................................................................................................................................... 17

2

Introduktion

Sammendrag

Under senare år har de blå näringarna fått ett större utrymme. EU har tagit fram en strategi kring

arbetet med marina och maritima frågor – Blue Growth1 – och Sverige och Norge har utarbetat

respektive arbetar med att ta fram nationella maritima strategier23. Även inom Västra Götaland och

Østfold genomförs satsningar på den blå ekonomin. Marina och maritima frågor är en viktig del av

den hållbara utveckling som eftersträvas.

Det finns många likheter och delade resurser inom gränsregionen såsom nytänkande

forskningsinitiativ, marina nationalparker, hög kompetensnivå hos företagen samt innovativa företag.

Trots den långa traditionen av att nyttja och förädla havets resurser som finns längs den norska och

svenska kusten har svensk och norsk sida hanterat frågeställningar och utvecklingen av blå näringar

på olika sätt. Samarbetet mellan länderna har inte utvecklats i samma omfattning som näringen har

gjort och samverkan saknas på flera plan. Den övergripande strukturen för hur marina och maritima

branscher är organiserade skiljer sig stort. Detta lägger grunden till ett viktigt gränsregionalt

samarbete i projektet Framtiden är Blå 2.

Projektet Framtiden är blå i Svinesundsregionen – en söt och salt innovationsmiljö som genomfördes

mellan januari 2016 och februari 2017 har arbetat med att skapa förutsättningar för gränsregionala

samarbeten inom de marina näringarna. Projektet har bland annat identifierat vilka offentliga

aktörer, företag och innovationssamarbeten som är aktiva i gränsregionen samt identifierat

näringens behov. Nu är det dags för nästa steg.

I projektet Framtiden är blå 2 ligger fokus på kustzonsplanering och utveckling inom marina

livsmedel. En utveckling och förbättring av kustzons- och havsplanering i gränsregionen är nödvändig

för att ge den marina och maritima sektor möjlighet att utvecklas. Arbetet i norra Bohuslän, där en

blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi tagits fram, kan vara en inspiration för det vidare

arbetet i Østfold. Framtiden är blå 2 har valt att fokusera på marina livsmedel. Ur ett globalt

perspektiv kommer marina livsmedel bara att bli viktigare och viktigare. Världens befolkning ökar och

på ett hållbart sätt ska näringsriktig mat produceras till den växande befolkningen. Majoriteten av

världens mat produceras i dag på land trots att 71 procent av jordens yta är vatten. Här finns en

mycket stor potential för marina livsmedel.

Målet med projektet Framtiden är blå 2 är att skapa rätt förutsättningar för att stärka den blå

tillväxten i Svinesundsregionen och skapa långsiktigt hållbar branschutveckling inom marina och

maritima näringar. Svinesundsregionen4 är en marin och maritim tillväxtregion, och genom projektet

Framtiden är Blå 2 möjliggör vi en fortsatt hållbar utveckling inom den blå ekonomin.

Abstract

During the last few year, the ’blue’ economy has grown considerably in scope. The EU has formulated

a strategy for developing the marine and maritime issues – Blue Growth; Norway and Sweden have

also taken on the task of developing national maritime strategies. Development of the blue economy

1 http://ec.europa.eu/maritimeaffairs/policy/blue_growth_en 2 http://www.regeringen.se/contentassets/86a578f7a521469e9b6b8c62ac5aa128/maritim-strategi.pdf 3 https://www.regjeringen.no/contentassets/05c0e04689cf4fc895398bf8814ab04c/maritim-strategi_web290515.pdf 4 Svinesundsregionen omfattar Østfold och Fyrbodal

3

in the Västra Götaland and Østfold counties is also receiving focus. Marine and maritime issues are

an integral part of the effort to give rise to and maintain sustainable development in the region.

Within the Norwegian-Swedish border region, there are several commonalities and shared resources,

such as forward-thinking research efforts, marine national parks, high levels of competence within

local workforce, and innovative businesses. Despite the longstanding tradition of harvesting and

refining the resources of the ocean along the Norwegian and Swedish coast, the respective countries

have handled challenges and developments of the blue economy in differing ways. Cooperation

between the countries have not kept pace with the development of the blue economy, and cross-

border cooperation is missing on several levels. The overarching organizational structures of the

marine and maritime sectors are considerably different. This opens the floor for meaningful

cooperation in the border region through the project The Future is Blue 2.

The project The Future is Blue in the Svinesund region – a sweet and salty innovative community,

which was carried out between January 2016 and February 2017, has worked to create the

conditions for cross-border cooperation within the marine economy. The project has, among other

achievments, identified which governmental actors, businesses and innovation clusters and

cooperations are active in the border region; it has also identified the primary needs of blue

businesses in the region. The stage is set for the next phase.

The Future is blue 2 will move the focus to coastal zone planning, and development of marine

foodstuffs. Developing and refining coastal- and ocean planning in the border region is integral to

allow for continued development of the marine and maritime sectors. The work in northern

Bohuslän, where a ’blue’ development plan and maritime business strategy is already in place, may

serve as an inspiration for the continued work in Østfold. The Future is blue 2 has elected to focus on

marine foodstuffs. From a global perspective, marine foodstuffs will occupy an increasingly important

position in the years to come. The world’s population is growing, and increased demand for

foodstuffs must be met in a sustainable way. The bulk of the worlds current demand for food is met

through land-based production, despite water covering 71% of the Earth’s surface. A considerable

potential for marine foodstuffs appears underutilized.

The goal of the Future is Blue is to create the necessary conditions to strengthen blue growth in the

Svinesund region, and create long-term, sustained development of the marine and maritime sectors.

The Svinesund region is a marine and maritime growth region, and through the project the Future is

Blue, we will make continued growth in the blue economy possible.

Bakgrunn

Blue Growth i EU och Norden

Blue Growth är en långsiktig strategi som stöttar en hållbar utveckling inom den marina och maritima

sektorn. Blue growth ingår i Europa 2020, EU:s strategi för hållbar tillväxt. Den blå ekonomin

sysselsätter 5,4 miljoner människor i Europa och omsätter 500 miljarder euro årligen, men det finns

potential för ytterligare tillväxt5. Gjennom sitt Blue Growth program ønsker EU å skape vekst og

utvikling i marin og maritim sektor. Strategien inkluderer:

- Utvikling av akvakultur, kystturisme, havbioteknologi, havenergi og havminedrift for å stimulere til økonomisk vekst og flere bærekraftige arbeidsplasser

5 http://ec.europa.eu/maritimeaffairs/policy/blue_growth_en

4

- Klarere planlegging av havområder og et felles system for deling av havovervåkningsdata for å

sikre bærekraftig og god forvaltning av aktiviteter på havet og for å redusere potensielle konflikter mellom ulike aktører

- Tilpasning av den overordnede strategien til de ulike havområdene i Europa for å sikre mest mulig

hensiktsmessige tiltak6

Framtiden er Blå har styrket fokus på EUs strategi og prosjektet har derfor kunnet formidle et

helhetssyn på regionen og dens utvikling.

Svinesundskommittén har i egenskap av gränskommitté en nära och stark koppling till Nordiska

Ministerrådet. Nordiska Ministerrådets regionalpolitiska program 2017 – 2020 har tre insatsområden

och inom fokusområdet Innovativa och resilienta regioner ska bland annat aktiviteter inom blå och

grön tillväxt genomföras7. Svinesundskommittén ingår i temagruppen för Innovativa och resilienta

regioner och kommer att arbeta med bland annat blå tillväxt. Målet för insatsområdet är att bidra till

politikutveckling och nya lösningar på de utmaningar som länderna står inför. Projekt och aktiviteter

ska:

– bidra med konkreta lärdomar, exempel, statistik och policyrelevanta slutsatser för att på samtliga

policynivåer stimulera och utveckla innovativa regionala ekonomier – inte minst inom områdena

grön och blå ekonomi.

– stödja och stimulera regionala aktörer så att de kan ta vara på sin innovationskraft och

utvecklingspotential.

– belysa och analysera de utmaningar och hinder som de nordiska länderna och regionerna står inför

när det gäller att främja innovativa och resilienta regioner, grön tillväxt och smart specialisering; och i

möjligaste mån visa på exempel på strategier eller lösningar.

Marin och maritim utveckling i Sverige og Norge

Sverige og Norge deler en lang kystlinje og interesser for optimal utnyttelse. Sverige har en nationell

maritim strategi som presenterades 2015. Den svenska maritima strategin fokuserar på

jobbskapande och hur den maritima sektorn ska bidra till ekonomisk utveckling8. Norge har også

arbeidet videre med maritim strategi på regjeringsnivå. I strategidokumentet Maritime muligheter –

blå vekst for grønn fremtid (2015)9 presiseres at regjeringen vil stimulere til økt samarbeid mellom

havbaserte næringer. Maritim, sjømat- og olje- og gassnæringen vil vokse ved å lære av hverandre.

I tillegg til den maritime strategien nevnt over er det utarbeidet en masterplan for marin forskning10

(2015). Norge har rettet seg inn mot en betydelig satsing på havet, noe som er prioritert i

regjeringens langtidsplan for forskning. På den norske regjeringens hjemmeside11 kommer det fram

at målet for satsninger er å øke verdier fra næringer på kontinentalsokkelen, på havet og i

kystområder, noe som er meget interessant for prosjektet Framtiden er Blå 2. I den sammenheng er

det relevans til regjeringens videre satsning på bedre forvaltning av økosystemer og ressurser, samt

rent hav og sunn og trygg sjømat. Statsminister Erna Solberg har presisert at ved å samle

6 http://www.west-norway.no/bla-vekst-pa-eus-agenda/ 7 http://www.midtskandia.org/wp-content/uploads/2016/11/Nordiskt-regionalpolitiskt-samarbetsprogram-2017-2020-slutlig-

version-2016-06-15.pdf 8 http://www.regeringen.se/contentassets/86a578f7a521469e9b6b8c62ac5aa128/maritim-strategi.pdf 9 https://www.regjeringen.no/contentassets/05c0e04689cf4fc895398bf8814ab04c/maritim-strategi_web290515.pdf 10 https://www.regjeringen.no/contentassets/3db688adc270495aac99e655c5d28fe1/marin-strategi_webfil.pdf 11 https://www.regjeringen.no/no/aktuelt/regjeringen-lanserer-havstrategi/id2502018/

5

regjerningens satsinger i én strategi, vil overføring av kompetanse og teknologi på tvers av

havnæringene forbedres. Denne strategien vil etter planen legges fram våren 2017.

Västra Götalandsregionen arbetar också med den blå näringen som är mycket stark inom regionen.

Det finns cirka 2 000 maritima företag i regionen, och av de 35 000 människor som är anställda inom

den maritima sektorn i Sverige finns 15 000 av dem i Västra Götaland. År 2008 utvecklades en

Maritim strategi för Västra Götaland. År 2012 genomfördes en baseline study, Maritima kluster i

Västra Götaland 2012, för att identifiera vilka styrkor som finns i regionen. Sex olika områden

identifierades och dessa arbetar man vidare med inom Handlingsprogram för hållbara maritima

näringar. De sex områdena inom plattformen Maritima klustret i Västsverige är turism och

rekreation, marina livsmedel, marin bioteknik, maritima operationer, havsförvaltning och marin

energi12. Siden 2011 har den maritim klyngen innen bedrifter, myndigheter, organisasjoner og

forskningsinstitutt arbeidet sammen. Hensikten er å øke samarbeidet mellom aktører i samme

bransje, men kunnskaps- og kompetanseøkning innen lignende bransjer har også fått

oppmerksomhet. Samarbeidet i Vest-Sverige har gjort det mulig å få oversikt over næringslivets

situasjon, hvilke bedrifter som er aktive og utvikler seg og har klargjort hvilke forskningsinitiativ som

finnes i regionen og hvordan bransjen kan utnytte dette. Likeledes er det utarbeidet oversikt over

myndigheter og offentlighet som er viktige for bransjenes utvikling.

Regional kystsoneplan for Østfold (2014) har som mål at ressursene skal utnyttes i et bærekraftig

perspektiv. Når det gjelder sjøbasert næring omtales i hovedsak eksisterende rekefiske og

begrensninger på grunn av stor konkurranse om bruken av sjøarealene. I Østfold finnes det ingen

tilsvarende klynger eller organisasjoner som arbeider for felles beste for de marine bransjene. Til

tross for lange tradisjoner og rik historie innen marine og maritime næringer i Østfold, har

kommunene og fylkeskommunen ingen strategisk satsning på denne bransjen. Lite næringsareal

knyttes til sjø og hav. Næring er i konkurranse med bolig- og fritidsbebyggelse.

Imidlertid har Østfold fylkeskommune utarbeidet en bioøkonomisk strategi (september 2016)13 som

blant annet inkluderer kartlegging av Østfolds forutsetninger for å forsterke og utvikle bio-

økonomien. Et av innsatsområdene er å undersøke tilgang på marin biomasse og mulighetene for å

utnytte denne. I strategien omtales utskiftning av oljebaserte innsatsfaktorer og muligheten til å

erstatte disse med biomasse. Målet er å styrke konkurranseevnen, spesielt innen næringsmidler,

plast, emballasje, trefiber, transport, bygg og anlegg. Strategien skal gi føringer for videre

utviklingsarbeid i regionen. Østfolds strategi harmonerer med EUs mål vedrørende omstilling til

sirkulær økonomi og verdiskaping som også omfatter marine næringer.

Kystsonen

Viktig for framtiden?

Kystsoneplanlegging dreier seg om langsiktig forvaltning, bærekraftige næringer og planlegging av

framtiden. Natur, miljø, landskap, rekreasjonsområder og næringsliv spiller viktige roller i samfunnet.

En langsiktig og målrettet forvaltning er høyst nødvendig. I havet finnes utallige ressurser som kan

utnyttes av næringer, blant annet fiske og reiseliv. Det er ønskelig med gode kommunikasjoner og

farleder for båttrafikk og havnemuligheter. Alle vil ha sikre og sunne boområder og mulighet for

fritidsaktiviteter. En målsetning med planarbeid innen kystsoner er å utvikle et felles verktøy som kan

benyttes i arbeidet med plan og byggesaker. Generelt er planlegging for å skape grunnlag for

utvikling av næringer og verdiskapning et viktig felt regionene.

12 http://www.svinesundskommitten.com/media/147810/minnesanteckningargr_nsregionaltforum2016.pdf 13 http://www.ostfoldfk.no/stream_file.asp?iEntityId=19195

6

Nåsituasjon

I møte om mulighetene for samarbeid om marin og maritim næringsutvikling i Østfold 03.02.17 kom

det fram at det ikke finnes noen sentral forvaltningsmyndighet for kystnæringen i

Svinesundsregionen. Heller ikke er det utarbeidet en helhetlig visjon, strategi eller forvaltning. I

tillegg gir næringslivet få signaler om behov og ønske om mer planlagt virksomhet i kystområdene.

Balansen mellom fritid og næringsinteresser er uklar, dette gjelder også balansen mellom

næringsinteresser og miljøhensyn. Det ble pekt på at fylkeskommunene rundt Oslofjorden bør ta et

felles initiativ overfor statlige myndigheter, næringsutvikling og vern. Politikere i begge land har

understreket at næringsutvikling i kystsonen er viktig.

Kystsoneplanen regulerer bruk og vern av områder, men den er ikke tydelig på hvor man kan og ikke

kan etablere virksomheter. På samme overnevnte møte viste Tillväxt Bohuslän til dette og hevder at

lovverket er noe foreldet. Andre områder som kan behøve helhetlig planstrategi og tilrettelegging, er

akvakultur og fiske.

Fra Tillväxt Bohuslän ble det påpekt at det er viktig at problemområder synliggjøres for landenes

myndigheter. På møtet kom det fram at næringslivet må spille en stor rolle når den offentlige

næringslivsstrategien utvikles. Her kan det være nyttig å se på trender i bransjen og trekke lærdom

fra andre regioner.

Også i løpet av arrangementet Svensk-norsk Politikerträff 11.11.16 hvor temaet var Hållbar marin

tillväxt – en gemensam utmaning, ble det trukket fram hvor viktig en god plan over kystsoner og hav

vil være for kommuner, regioner og næringslivet i deres arbeid og investeringer. Fra Länsstyrelsen

Västra Götaland ble det påpekt at planlegging må skje over kommunale og nasjonale grenser. Havs-

och vattenmyndigheten (HAV) i Sverige har fått i oppdrag å ta fram regionale havplaner, og

Länsstyrelsen skal bistå i dette arbeidet. Man har erfaringer fra Bohuslän, der kommunene,

Länsstyrelsen og Västra Götalandsregionen har utarbeidet en blå oversiktsplan i felleskap.

Tillväxt Norra Bohuslän har bidratt til den blå oversiktsplanen, men også til utvikling av en maritim

næringslivsstrategi. Det er tro på at planene vil være tidsbesparende i fremtidig arbeid og et effektivt

strategiverktøy. Dette verktøyet skal først og fremst være til hjelp for regionens næringer. På norsk

side vil flere kommuner i Østfold regulere planverket i 2017/18, og dette kan gi rom for felles

strategier.

På Politikerträff (11.11.16) kom det klart fram at kystsoneplanen beskriver utfordringer, strategier og

handlingsprogram og har fokus på tiltak som krever samhandling og retningslinjer for forvaltningen.

En utfordring i planstrategien er tilvekst i arbeidsplasser og rekruttering innen marin sektor.

Kartlegging av gyte- og oppvekstområder sett i sammenheng med næringsutvikling ble påpekt som

viktig i planleggingen. Opprettholde næringsarealer kan være del av strategien.

Reiseliv og andre næringsområder som infrastruktur, kultur og friluftsliv ble omtalt på Politikerträff

(11.11.16). Det ble påpekt at kystsoneplanen deler området i kommersielt og ikke-kommersielt.

Strategier som ble nevnt er bevisstgjøring og opprettholdelse av bærekraftig reiseliv. Kulturbasert

næringsliv ble trukket fram, samt gjestehavner og samarbeid i Østfold og på tvers av fylkesgrensene.

I Østfolds kystsoneplan, avsnitt om næringsutvikling i kystsonen, blir ulike former for

næringsvirksomhet belyst. Kystsoneplanen skiller mellom sjøbasert næring og reiseliv. Også konflikt

mellom næringer blir omtalt i planen, samt utviklingshensyn kontra vernehensyn. Imidlertid presiseres

det at utvikling på kysten må skje bærekraftig. I arbeidet med næringsutvikling og for å oppnå best

effekt innen mobilisering av FoU, utvikling og styrking av nettverk og klynger, entreprenørskap og

innovasjon, samt attraksjonskraft arbeider Østfold fylkeskommune for å koble lokal og regional

innsats sammen.

7

Sjøbasert næring knyttes til fiske, men også virksomheter innen fiskeforedling, verft, legging av kabler

og ledninger i sjø, samt sjøbasert reiseliv. For eksempel er fiske etter reker og oppdrett av skalldyr regionbaserte næringer. Sjøbasert næring omfatter også marin kraftproduksjon ved vind- og

bølgekraft. Næringsutvikling innebærer utfordringer, for eksempel innen vern av gyte- og

oppvekstområder, rekruttering til marine fag, tilrettelegging av virksomheter og arealplanlegging.

Framtiden er Blå 2 skal vektlegge å legge til rette for utformingen av en bærekraftig planpolitikk i

kystsonen for å sikre driftsvilkårene til marine næringer. Om ikke marine næringer blir trukket frem i

planarbeidet, er det en betydelig sjanse for at de ikke vil bli tilstrekkelig tilgodesett vis a vis fritids-,

naturvern og andre interesser.

Maritime næringsmidler (livsmedel) i fokus

Ur ett globalt perspektiv kommer marina livsmedel bara att bli viktigare och viktigare. År 2050

beräknas världens befolkning vara över 9,5 miljarder människor14 och att producera näringsriktig mat

på ett miljömässigt sätt är en av våra största utmaningar. Trots att 71 % av jordens yta är vatten

produceras största delen av världens mat på land.

Handel mellom Sverige og Norge kan gi styrke til næringslivet i begge land. Imidlertid er det viktig å

klargjøre hvilke tiltak som kan øke utbyttet i denne bransjen. Da er tilrettelegging for innovasjoner og

kreativitet viktige brikker. Nye tanker innen produktutvikling er viktig, men like viktig er strategisk

innovasjon og å binde sammen bransjens fragmenter til en helhet.

Ett eksempel på hvor viktig sjømatproduksjon er, formidles av Norsk Sjømatråd. Rådets oppgave er å

øke omsetning av fisk og sjødyr fra Norge.

I arbeidet i tidligere prosjekt har det vist seg at til tross for at Sverige og Norge er hverandres største

eksportmarkeder, finnes det hindringer. De norske handelshindringene er sterke, og når det gjelder

næringsmidler kommer særavgifter og krav om godkjente norske importører i tillegg til moms og toll.

Dessuten er det et begrenset antall aktører som blir styrende for vareutvalget.

På svensk side står Business Sweden som er en avtale mellom staten og svensk næringsliv. Målet er å

bistå slik at svenske bedrifter kan lykkes internasjonalt og å hjelpe utenlandske bedrifter slik at de

kan investerer og utvikle seg i Sverige. I utlandet benytter Business Sweden navnet Try Swedish når

det markedsfører svenske næringsmidler. Prosjektets medarbeidere har blant annet sett at svenske

og norske næringsmiddelbedrifter kan bidra til kulinarisk utvikling i grenseregionen og vil gjerne bistå

i et slikt samarbeid. Framtiden er Blå 2 vil binde mulighetene og bransjens styrke sammen og arbeide

for å minske hindringer.

På bakgrunn av at grenseregionene har et stort vekstpotensial har prosjektet Framtiden er Blå 2 til

hensikt å forsterke samarbeidet mellom bedrifter, akademia og offentlige aktører. Hensikten er å

bidra til gode forbindelser mellom aktørene og skape flere arbeidsplasser i den marine bransjen i

kommende prosjektperiode, spesielt innen næringsmidler.

Prosjektet kan bidra til at produksjonssamarbeidet og utnyttelse av råvarer i grenseregionen kan føre

til nye muligheter. Videre kan prosjektet bygge opp under ny kunnskap og kompetanse for å

oppmuntre til ny innovasjon og innovasjonsprosesser. For å bidra til at bedrifter innen

næringsmiddelindustrien vil oppnå best mulig tilrettelegging, vil prosjektet Framtiden er Blå 2 helt

konkret arbeide for å styrke:

14 http://varldskoll.se/jordens-befolkning-hur-manga-manniskor-finns-det-i-varlden/1692/

8

- Handel mellom landene

- Nettverk og kommunikasjon

- Støtte utviklings- og innovasjonsprosjekt

- Støtte utvikling av forretningskonseptet hos den enkelte bedrift

- Bistå innen kunnskapsspredning og legge vekt på positiv inspirasjon

Prosjektet Framtiden er Blå 2 vil i kommende prosjektperiode bidra til å støtte både Norge og Sverige

når det gjelder utvidelse av bransjens aktivitet og å styrke handelen innen næringsmidler, noe som

kan øke antall arbeidsplasser. Ett tiltak i den forbindelse kan være å klargjøre krav innen tollavgifter

og eksport- og importbetingelser.

Historikk og veien videre

Prosjektet Framtiden er blå har vært under arbeid i tiden januar 2016 - februar 2017. Prosjektet har

ført til flere gode resultater, og det kan være nyttig for aktørene i Svinesundsregionen å forsterke

disse resultatene i et langsiktig perspektiv. Prosjektet har synliggjort at det er mulig å utnytte marin

biomasse til f.eks. mat og energi.

Framtide er blå har vist at kommunene ikke har prioritert de marine næringene og mangler kunnskap

for å håndtere både planlegging og tilrettelegging for næringsvirksomhet. Bedriftene peker på

manglende kompetanse og kapasitet hos kommunene til å håndtere deres problemstillinger når det

gjelder etablering og drift. Projektet har också visat att trots att kommuner och regioner arbetar med

kustzons- och havsplanering är det lätt att näringslivsutvecklingen glöms bort. Det behövs mer fokus

på de blå näringarna.

Spesielt for regionen er at grensen ikke bare er riksgrense, men i tillegg er en ytre grense for EU.

Denne situasjonen medfører forskjeller og hindringer i regel- og lovverk. Imidlertid finnes det også

uformelle hindringer som mangel på informasjon, byråkrati og kunnskapssvikt. Folk som skal arbeide

på tvers av grensene, både ansatte og bedriftsledere, vil oppleve både formelle og uformelle

hindringer. Framtiden er blå er ett tiltak for å rydde slike hindringer av veien.

Det er behov for ytterligere mobilisering for å få kystkommunene til å ta tak i planutfordringer og

styrke kompetansen som gjelder utnyttelse av marine (og maritime) ressurser. For å utnytte

mulighetene kommersielt er det fortsatt behov for å mobilisere næringsaktører og kople disse til

relevante kompetansemiljøer.

Prosjektets grenseoverskridende merverdi

I fokus står et styrket samarbeid i grenseregionen mellom Sverige og Norge. Prosjektet skal bidra til

økt konkurransekraft i eksisterende og eventuelt nye bedrifter. Ved hjelp av et tett politisk samarbeid

mellom Sverige og Norge skal prosjektet medvirke til å skape rette forutsetninger for næringen og

dermed mulighet til langsiktig vekst i regionen. Det er tro på at det kan oppstå sterke synergieffekter

i maritime og marine næringer.

Kunnskap og resultater samlet i løpet av prosjektet Framtiden er Blå kan benyttes og utvikles til

verktøy som kan brukes i svensk og norsk strategiutforming. Erfaringer og resultater fra prosjektet

kan komplementere resultater fra for eksempel SINTEF. Dette norske forskningskonsernet selger

forskningsbasert kunnskap og tjenester innen teknolog, naturvitenskap, medisin og samfunns-

vitenskap. Behovet for mer kunnskap som kan munne ut i gode tiltak nevnes i SINTEF-rapporten

Innovasjon og kompetanse i sjømatindustrien. Her trekkes fram kun et lite utdrag:

9

Spesifikt for norsk sjømatindustri med tanke på å fremme produkt- og markedsinnovasjoner for å

skape innovasjonsbaserte konkurransefortrinn på internasjonale markeder er mangelen på kunnskap

om hvordan branding av merkevarer utvikles og lanseres. Generelt har Norge liten eksport av

merkevarer innenfor mat, og det norske matmarked er dels beskyttet fra utenlandsk konkurranse

gjennom importvern. (Winther mfl., 2014, s. 56)15

Ovennevnte refleksjoner er selvfølgelig rettet mot norsk næring fra SINTEF sin side. Imidlertid har

svensk næring like stort behov for innovasjon og økt kompetanse. Som trukket fram, kan kunnskap

bidra til å skape mer innovasjoner og konkurransefortrinn. Og prosjektet Framtiden er Blå har klarlagt

at administrative og byråkratiske lover og regler hindrer samhandling i regionen.

Prosjektet kan bidra til at bransjen får oppdatert informasjon om hvilke innovasjons-ideer som virker

godt og mindre godt. Ettersom maritime produkter kan nyttiggjøres til å møte verdens økende

matvarebehov, er dette relevant også ut over prosjektets grenser.

Hvor viktig det er å utnytte havets ressurser på optimal måte kom tydelig fram på konferansen til

Næringslivets Hovedorganisasjon (NHO) 05.01.2017. Næringstopper og politikere i Norge diskuterte

veien videre for å skape et grønnere og mer konkurransedyktig Norge. Statsminister Erna Solberg

poengterte muligheter og ressurser som ligger i havet16. Dette viser hvor viktig maritim bransje sees

på som i Norge, og prosjektet Framtiden er Blå 2 er en del av en ønsket strategi. Likeledes er det

fokus i Sverige på maritim bransje. Svinesundsregionen er viktig for begge land, og et samarbeid vil

styrke samhandling og bidra til vinn-vinn muligheter.

Representanter fra akademia, bedrifter og innovasjonsorganisasjoner, for eksempel Innovatum i

Trollhättan, har meddelt at de er villig til å delta i et fortsettelsesprosjekt. Det vektlegges at

prosjektet allerede har gitt resultater som leder til omfattende merverdi på tvers av riksgrensen;

aktørene ser seg derfor tjent med å videreføre arbeidet.

Regionen har sterkt innslag av akademia og forskningsmiljøer som fokuserer på innovasjon, som for

eksempel Göteborgs Universitet med forskningsstasjoner i Lysekil og Strömstad, Norges miljø- og

biovitenskapelige universitet i Ås. Deltakelse av forskningsinstitusjoner på tvers av riksgrensen vil

styrke resultatene.

Kulturhistorisk deler også landene tradisjoner innen maritime næringer, og dette fellesskapet kan

være et utgangspunkt og grunnlag for videre utvikling. De erfaringer og foreløpige resultater som er

oppnådd, vil bringes videre og utvikles. Blant annet vil det bli fokusert på ressurs- og

kompetanseøkning i offentlig virksomhet.

Innovativ tankegang har preget arbeidet i prosessen med å snu hindringer til muligheter når det

gjelder marin aktivitet i grenseregionen. På grunn av sin regionale relevans har prosjektet vært godt

forankret hos lokale myndigheter.

Syfte

Längs den svensk-norska kusten finns stor potential och många möjligheter för vidareutveckling av

den blå näringen. Detta ska vi ta vara på projektet Framtiden är blå 2. Projektet syftar till att bidra

den långsiktigt hållbara utvecklingen av den blå näringen inom Svinesundsregionen. Detta kommer vi

att göra i samarbete med andra aktörer och projekt som arbetar mot liknande mål.

15 https://www.regjeringen.no/globalassets/upload/fkd/innovasjonkompetansesjomatindustrien.pdf 16 http://www.innomag.no/vart-marine-offshore-cluster-er-vart-silicon-valley

10

Målgrupp

Målgruppen för projektet Framtiden är Blå 2 är offentliga organisationer och den blå näringen i

Svinesundsregionen. Inom aktiviteterna som handlar om kustzons- och havsplanering kommer

kommuner och region/fylke vara främsta målgruppen och arbetet kommer att fokusera på att

möjliggöra näringsutveckling genom planering. Inom aktiviteterna som fokuserar på utvecklingen

inom marina livsmedel består målgruppen av både företag, offentliga aktörer och kunskapsaktörer

och kommer att verka för att öka samarbetet mellan dessa aktörer.

Prosjektmål

Prosjektets hovedmål:

• Skapa rätt förutsättningar för att stärka den blå tillväxten i Svinesundsregionen och skapa

långsiktigt hållbar branschutveckling inom marina och maritima näringar.

Delmål

Delmål 1 Etablert samarbeid om kystsoneplanlegging

Aktiviteter

A1.1 Peka ut de viktigaste förbättringsmöjligheterna inom kustzon- och havsplanering så att fler

marina och maritima verksamheter kan växa och etableras.

A1.2 Genomföra workshops som utvikler og formidler kunnskap om planbehov for å stimulere

forretningsmessig utnyttelse av marine ressurser

A1.3 Studietur for å bygge kompetanse om EUs marine strategier

A1.4 Anordna konferanse som synliggjør regionens aktiviteter, ambisjoner og muligheter for å

utnytte marine ressurser

A1.5 Ta tillvara på erfarenheter från kustzons- och havsplanering i norra Bohuslän och

Arendalsområdet

A1.6 Visualisera resultaten från analys och inventeringar

Resultat

R1 Kystkommunenes eierskap til samarbeid om planlegging, felles strategi og utnyttelse av marine og

maritime ressurser er avklart

Delmål 2 Det er etablert et samarbeid mellom næringsmiddelforetak, offentlige aktører og kunnskapsaktører

som driver utviklingsarbeid innen næringsmidler

Aktiviteter

A2.1 Skape møteplasser for næringsmiddelbedrifter, offentlige aktører og kunnskapsaktører innenfor

marine og maritime ressurser

A2.2 Synliggöra möjligheter för näringslivsutveckling genom bland annat workshops

Resultat

11

R2 Fem næringsmiddelbedrifter, offentlige aktører og kunnskapsaktører har innledet eller planlagt å

innlede samarbeid om felles utnyttelse av marine ressurser

Delmål 3 En grænsøverskridande kunskapsbank har skapats och växer kontinuerligt

A3.1 Utreda behovet av förändringar i regelverk och lagstiftning som hämmar användandet av nya tekniker och

skapandet av cirkulär ekonomi och tillväxt inom marina och maritima näringar.

A3.2 Ur ett gränsregionalt perspektiv genomföra en omvärldsanalys av befintliga projekt och pågående arbete

inom marin och maritim utveckling i Västra Götaland, Østfold och EU

A3.3 Gränsöverskridande dialog och kunskapsöverföring på politisk nivå och tjänstemannanivå

A3.4 Undersök kommunernas behov av gemensam kunskap och gemensamt underlag för att kunna utveckla en

konstruktiv gränsöverskridande dialog

Resultat

R3 Ett effektivt och brett nyttjande av samlad erfarenhet av gränsregional marin och maritim utveckling samt

en vidareutvecklad kunskapsbank

Effektmål

E1

Framtiden er Blå 2 vil bidra til å utvikle en felles strategi og knytte svenske og norske interesser

sammen i syfte att skapa en långsiktigt hållbar utveckling inom marina och maritima näringar.

E2

En gränsöverskridande och konstruktiv dialog om kustzons- och havsplanering har etablerats mellan

statliga, regionala och kommunala myndigheter.

Genomförande

Prosjektorganisering

Projektet Framtiden är Blå 2 är organiserat enligt följande:

Projektägare/stödsökande

- Svinesundskommittén är projektägare på svensk sida

- Östfold fylkeskommune är projektägare på norsk sida

Foreløpig består prosjektgruppen av åtte ansatte som er engasjert for hele prosjektperioden, samt

én prosjektmedarbeider som har vært engasjert i tiden september 2016 – februar 2017.

Prosjektgruppen innehar kompetanse innen stats- og kommunal forvaltning, har erfaring i

prosjektledelse og -arbeid, samt kunnskap om entreprenørskap, innovasjon og administrasjon.

Gruppen har vist initiativ og kontaktskapende evne som kan bringe prosjektet videre i en videreføring

etter februar 2017.

Medfinansiärer

- Länsstyrelsen Västra Götaland

12

- Västra Götalandsregionen

- Fredrikstad kommune

Styrgrupp

Styrgruppen består av finansiärerna samt Svinesundskommitténs arbetsutskott (AU).

Advisory board

En advisory board kommer att tillsättas och dit kommer utvalda aktörer att bjudas in till exempel

representanter från andra satsningar inom den marina och maritima sektorn.

Samarbeidspartnere

Projektet Framtiden är blå 2 har etablerat ett samarbete med många andra aktörer. Viktiga partner

innefattar representanter från näringslivet, offentliga och privata organisationer och akademi.

Marina livsmedel i Västsverige, som är ett kunskapsområde inom Maritima klustret är en mycket

viktig samarbetspartner och är intresserade av att delta i projektet. Även Livsmedelsacceleratorn

som arbetar med företagsutveckling och att bidra till att nya innovativa, hållbara och hälsosamma

livsmedel når marknaden är en viktig samarbetspartner och är intresserade av ett fortsatt samarbete.

Målet med Livsmedelsacceleratorn er å sikre vekst og konkurranseevne, og Livsmedelsacceleratorn

legger vekt på en helhetsvurdering for å drive virksomheter videre og tilbyr et stort nettverk av

foretak, forskere, investorer og myndigheter. Samarbetet med marina livsmedel i Västsverige och

Livsmedelsacceleratorn är en framgångsfaktor i Framtiden är blå 2.

Tillväxt Norra Bohuslän som har lång erfarenhet av att jobba med blå översiktsplan och blå

näringslivsstrategier är också en mycket viktig samarbetspartner, och har varit involverade i tidigare

projekt samt i utvecklingsfasen av denna ansökan.

I projektet Framtiden är blå (januari 2016 – februari 2017) har ett samarbete också utvecklats med

bland annat Food Nexus, Nofima AS, Norges sjømatråd, Blå Affärsutveckling, BioGas Oslofjord, NÖKS

2, Biogas Oslofjord, BioGas2020, StarCap, Gränsmöjligheter og Maritim Utveckling i Norra Bohuslän.

Dette samarbeid forsterker tilhørigheten og relevansen for prosjektets videreføring i regionen.

Samband med övriga insatser

Pågående insatser

PlanCoast: Integrated Coastal Zone Management and Planning

PlanCoast är ett forskningsprojekt som undersöker förutsättningarna för en integrerad förvaltning av

arealer och resurser i kustzonen mellan olika sektorer och nivåer. Projektet belyser

problemställningar som är knutna till förvaltningen av kustzonen, och använder nationalparkerna

Kosterhavet, Ytre Hvaler och Færder som fallstudier17. Kustzonsplanering är en viktig del i båda

projekt ämnar Framtiden är blå 2 att följa PlanCoast.

CORAL: Imporoved COastal-ruRAL interactions through systematic territorial governance

Svinesundskommittén har blivit inbjudna till att vara en del av en forskningsansökan till projektet

CORAL - Improved COastal-ruRAL interactions through systemic territorial governance. En fullständig

ansökan för CORAL kommer att skickas in i september 2017, och blir en del av Horizon 2020.

Projektet handlar om samspelet mellan hav och land och ska bland annat fokusera på ekonomiska

17 https://www.nmbu.no/prosjekter/node/27846

13

aktiviteter vid kusten. Svinesundsregionen skulle ingå i en gränsöverskridande fallstudie som täcker

området mellan Østfold och Köpenhamn.

Mellankommunal planering med ett gränsregionalt persektiv

Som en del av medfinansieringen till Framtiden är blå 2 har Svinesundskommittén sökt pengar från

Länsstyrelsen Västra Götaland och deras stödprogram KOMPIS – Kommunal planering i statlig

samverkan. Projektet har ett fokus på att förverkliga en tillväxtinriktad kust- och havsplanering, vilket

kommer att göra i samverkan med Framtiden är blå 2.

Maritim utveckling i Bohuslän (MUB)

Projektet Maritim utveckling i Bohuslän arbetar för att skapa förutsättningar för små- och medelstora

företag att stärka sin professionalitet, hållbarhet och innovationskraft. Projektet riktar sig mot den

maritima näringen och arbetar bland annat med en innovationsarena och med marina livsmedel. Här

finns tydliga kopplingar till Framtiden är blå 2.

Tidigare insatser

Hav möter land

Prosjektet Hav møter Land (2010 – 2013) var et samarbeid mellom Sverige, Danmark og Norge i

forbindelse med klima, vann, miljø og forvaltning for Kattegat og Skagerrak. Innsatsen gav verdifulle

resultater og kunnskap som kan benyttes som verktøy av beslutningstakere, planleggere, forskere og

forvaltere av naturressurser18. I Framtiden är blå 2 kommer vi att ta vara på resultaten från Hav

möter land och arbeta vidare med nästa steg.

Framtiden er blå 2 ser, i likhet med Hav møter Land, at framtidens klima krever felles kunnskap og

felles planlegging for å sikre optimal forvaltning og vern av miljø og vannressurser. Dersom Framtiden

er blå 2 kan bygge videre på og utvikle resultatene fra Hav møter Land, vil effektene forsterke seg i

regionen. Innsatsen til Framtiden er blå 2 kan føre til at norsk og svensk kartleggingsmetodikk og

tolking av data kan bli mer like hverandre. Dermed kan Framtiden er blå 2 tilrettelegge bedre for

gjensidig forståelse og kompetansespredning og forhåpentligvis nå fram til et større antall aktører. Én

instans som er viktig å nå, er myndigheter og politikere.

Med aktivt og kontaktskapende kommunikasjon til aktører vil Framtiden er Blå 2 kunne påvirke

marine og maritime bedrifter. Framtiden er Blå 2 vil ha fokus på hva som kan gjøres for å styrke og

være innovative innen matforsyning. Dette kan påvirke bransjene og gi mulighet til nye produkter og

nye markeder.

Blå ÖP och maritim näringslivsstrategi

Tillväxt Norra Bohuslän har arbetat strategiskt med kustzons- och havsplanering samt maritim

näringslivsutveckling över kommungränser i norra Bohuslän. Arbetssätt och idéer från detta arbete

ligger delvis till grund för Framtiden är blå 2 och projektet drar lärdomar från Tillväxt Norra

Bohusläns erfarenheter.

Tids- och aktivitetsplan

Projektet innehåller fyra arbetspaket (AP). AP1 och AP2 är mer generella och rör

projektgenomförandet medan AP3 och AP4 har en tydlig koppling till projektets aktiviteter och mål. I

appendix 1 finns en matris där huvudmålet kopplas till delmål, aktiviteter och resultat.

18 http://extra.lansstyrelsen.se/havmoterland/Sv/Pages/default.aspx

14

AP1 Projektledning och administration

Svinesundskommittén och Østfold fylkeskommune koordinerar projektet på norsk respektive svensk

sida och kommer att varsin projektledare som arbetar tillsammans. AP1 kommer att löpa under hela

projektperioden (1 juli 2017 till 31 december 2018).

AP2 Kommunikation

Svinesundskommittén och Østfold fylkeskommune ansvarar gemensamt för arbetspaketet. AP2

kommer att löpa under hela projektperioden (1 juli 2017 till 31 december 2018).

Kommunikation är en viktig del av Framtiden är blå 2. Ett arbetspaket fokuserar på kommunikation

(AP2) och många av aktiviteterna handlar på olika sätt om kommunikation (till exempel aktiviteterna

A1.1, A1.2, A1.4, A1.5, A2.2 och A3.3). Kommunikation är en förutsättning för att få goda resultat

med potential att leva vidare även efter avslutat projekt.

Inom AP2 ryms både intern kommunikation mellan projektpartners och extern kommunikation som

riktar sig mot intressenter och media. Projektet kommer att kommuniceras internt via en intern

projektplattform samt genom möten, workshops och konferenser. Projektet kommuniceras externt

genom projektpartners hemsidor, nyhetsbrev, pressmeddelanden och existerande kanaler på sociala

media. Prosjektet har per dags dato skaffet oversikt over aktuelle aktører i regionen. Disse aktørene

vil i prosjektfortsettelsen bli informert om resultater og invitert til aktiv deltakelse.

AP3 Kustzonsplanering

Svinesundskommittén och Østfold fylkeskommune ansvarar gemensamt för arbetspaketet. AP3

kommer att löpa under större delen av projektperioden (1 augusti 2017 till 31 oktober 2018).

Aktiviteter: - A1.1 Peka ut de viktigaste förbättringsmöjligheterna inom kustzon- och havsplanering så att fler

marina och maritima verksamheter kan växa och etableras.

Utveckling: Projektet kommer att identifiera de viktigaste förbättringsmöjligheterna inom kustzon-

och havsplanering och förmedla dessa till kommuner och region/fylke. Detta ska leda till en

förbättradplanering och större möjligheter för matina och maritima verksamheter.

- A1.2 Genomföra workshops som utvikler og formidler kunnskap om planbehov for å stimulere

forretningsmessig utnyttelse av marine ressurser.

Utveckling: Kunskapen om kustzon- och havsplanering och kopplingen till näringsutveckling

kommer genom olika workshops öka hos planerare och andra aktörer.

- A1.3 Studietur for å bygge kompetanse om EUs marine strategier

Utveckling: En studietur är planerad för att öka kompetensen om EU:s strategier och hur de

arbetar med blå tillväxt. Studieturen kommer preliminärt att gå till European Maritime Days som i

år arrangeras i Poole (18 - 19 maj 2017)19

- A1.5 Ta tillvara på erfarenheter från kuszons- och havsplanering i norra Bohuslän och

Arendalsområdet

19 http://ec.europa.eu/maritimeaffairs/maritimeday/en/poole-2017

15

Utveckling: I norra Bohuslän och i Arendal har man arbetat länge med kustzon- och havsplanering

och har mycket goda erfarenheter. Dessa erfarenheter kommer att tillvaratas inom projektet.

- A1.6 Visualisera resultaten från analys och inventeringar

Utveckling: Ett led i att bygga kunskap om kustzon- och havsplanering kommer att på ett visuellt

sätt förmedla resultaten från analyser och inventeringar.

- A3.3 Gränsöverskridande dialog och kunskapsöverföring på politisk nivå och tjänstemannanivå

Utveckling: För att möjliggöra och skapa ett närmare samarbete inom kustzon- och havsplanering

samt utveckling inom marina och maritima näringar kommer projektet att skapa möjligheter för

en gränsöverskridande dialog på politisk nivå och på tjänstemannanivå.

For å bryte ned hindringer for samarbeid over grensen og finne grunnlag for samarbeid, vil det

være nødvendig å øke kunnskapen til det enkelte lands regel- og lovverk. Framtiden er blå skal

medvirke til økt kunnskap på dette område, redusere hindringene og tilrettelegge for vekst og

samarbeid. Dette krever generell kunnskapsheving og kunnskapstilpasning hos alle aktører i

regionen.

- A3.4 Arbeta utifrån EU:s strategi Blue Growth och gå vidare med resultat från projekten Hav möter

land, ICZM och Maritime Planning

Utveckling: Arbetet inom projektet kommer att ta lärdomar av EU:s strategi Blue growth,

projektet ICZM (Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling) och maritime planning

- A3.5 Undersök kommunernas behov av gemensam kunskap och gemensamt underlag för att kunna

utveckla en konstruktiv gränsöverskridande dialog

Utveckling: Undersöka kommunernas behov av gemensam kunskap och stötta dem i att bygga en

gemensam kunskap. Erfarenheter från arbete i norra Bohuslän har visat att det är viktigt att

kommunerna skapar sig en gemensam kunskapsbas för att kunna utveckla ett konstruktivt arbete.

AP4 Marina livsmedel

Svinesundskommittén och Østfold fylkeskommune ansvarar gemensamt för arbetspaketet. AP4

kommer att löpa under hela projektperioden (1 augusti 2017 till 31 oktober 2018).

Aktiviteter: - A1.4 Anordna konferanse som synliggjør regionens aktiviteter, ambisjoner og muligheter for å

utnytte marine ressurser

Utveckling: Konferenser ska stärka den marina och maritima näringslivsutvecklingen och synliggör

vad som sker i gränsregionen och vilka möjligheter som finns. Offentliga aktörer (politiker och

tjänstemän), akademi, näring och media bjuds in.

- A2.1 Skape møteplasser for næringsmiddelbedrifter, offentlige aktører og kunnskapsaktører

innenfor marine og maritime ressurser

Utveckling: Projektet ska skapa en mötesplats där livsmedelsföretag, offentliga aktörer och

kunskaps- och utbildningsaktörer har möjlighet till kunskapsöverföring och gemensam

idéutveckling.

- A2.2 Synliggöra möjligheter för näringslivsutveckling genom bland annat workshops

16

Utveckling: En del i projektet är att ytterligare synliggöra gränsregionens möjligheter för marin och

maritim näringslivsutveckling. Detta kommer att göras bland annat workshops, men en stor del

sker genom projektets kommunikation.

- A3.1 Utreda behovet av förändringar i regelverk och lagstiftning som hämmar användandet av nya

tekniker och skapandet av cirkulär ekonomi och tillväxt inom marina och maritima näringar.

Utveckling: Tidigare erfarenheter från arbete inom den blå sektorn har visat på ett behov av

förändringar i lagstiftning och regelverk för att ge de marina och maritima företagen möjlighet att

utvecklas. Genom denna aktivitet ska behoven utredas och ett kunskapsunderlag ska tas fram.

- A3.2 Ur ett gränsregionalt perspektiv genomföra en omvärldsanalys av befintliga projekt och

pågående arbete inom marin och maritim utveckling i Västra Götaland, Østfold och EU

Utveckling: En omvärldsanalys kommer att genomföras för att få en bättre översikt över det

pågående arbetet inom marin och maritim utveckling i gränsregionen och i EU. Detta kommer att

genomföras för att kunna samordna aktiviteter med andra pågående projekt och arbeta så

effektivt som möjligt.

Horisontella kriterier

Hållbar utveckling

Projektet Framtiden är blå 2 ligger i linje med Brundtlandkommissionen och EU:s målsättningar om

att arbeta för en hållbar utveckling som tillgodoser våra behov utan att äventyra kommande

generationers möjlighet att tillgodose sina. Projektet kommer att fokusera på aktiviteter och

branscher som aktivt prioriterar och arbetar för hållbar utveckling. Den maritima nollvisionen och

hållbart bruk av havets och sjöarnas resurser är en gemensam värdegrund för projektet och

partnerskapet. Framtiden är blå 2 utgår ifrån EU:s strategi Blue Growth som bland annat diskuterar

hållbar cirkulär ekonomi. Projektet utår även från den strategi for bioøkonomi som Østfold

fylkeksommune tog fram 2016. Strategin skal skal gi retning for videre utviklingsarbeid inom

regionen. Østfolds strategi ligger i linje med EU:s mål med omställning till cirkulär ekonomi och

verdiskaping innen bioøkonomi som även omfattar marina näringar.

Projektet kommer att sträva efter att minimera den egna miljöpåverkan genom

- val av mötesformer

- i första hand använda kollektiva färdmedel som utnyttjar förnybara bränslen

- att belysa det horisontella målet i de aktiviteter vi genomför

Jämställdhet mellan män och kvinnor

Projektet riktar sig till alla kategorier av människor: män, kvinnor och barn oavsett härkomst och

strävar efter att ha en femtioprocentig könsfördelning hos de som arbetar i projektet. Inom projektet

utgår vi från de jämställdhetspolicys som finns hos deltagande organisationer.

Lika möjligheter och icke-diskriminering

Projektet riktar sig till alla olika typer av människor oavsett kön, könsöverskridande identitet eller

uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och

ålder.

17

Resultat

Forventede resultater och resultatindikatorer

Projektresultaten skall leda till att på sikt skapa rätt förutsättningar för utveckling inom

marina/maritima näringar och bygga ännu starkare samarbeten mellan företag, akademi och

offentliga aktörer. Samverkan och kunskapsöverföring är nyckelord i projektet, och fokus är att

förstärka kontakten mellan den offentliga sektorn och företag samt att koppla ihop dessa med

akademin. Tillsammans kan den offentliga sektorn och företagen legge plangrunnlaget for

næringsvirksomhet.

Indikatorer:

- Antal företag som får stöd: 10

o 10 foretak som hører inn under den blå økonomien i grenseregionen

- Antal företag som deltar i gränsöverskridande, transnationella eller interregionala

forskningsprojekt: 5

o 5 foretak med vekstpotensial innen den blå økonomien deltar i innovasjonsprosjekt

- Antal forskningsinstitut som deltar i gränsöverskridande, transnationella eller interregionala

forskningsprojekt

o 2 institutter delater i innovasjonsprosjekt (Göteborgs Universitet og NMBU)

Økonomi

Den totala projektbudgeten är 412 832 EURO varav 246 569 EURO på svensk sida och 166 263 EURO

på norsk sida. En detaljerad kostnads- och finansieringsplan är inskickad via Min Ansökan respektive

Regionalförvaltning.

Kontaktopplysninger

Funksjon Navn Adresse/poststed Mobil

Norsk prosjekteier Østfold fylkeskommune Postboks 220, Tore Helge Hansen

1702, Sarpsborg +4791117112

Svensk prosjekteier Svinesundskommitteen c/o Strømstads kommun Elsie Hellström

45280 Strømstad +46 70 648 60 79

Appendix 1. Mål

Mål

Huvudmål Delmål Aktiviteter Förväntade resultat

Skapa rätt förutsättningar

för att stärka den blå

tillväxten i

Svinesundsregionen och

skapa långsiktigt hållbar

branschutveckling inom

marina och maritima

näringar.

D1. Etablert samarbeid om kystsoneplanlegging

A1.1 Peka ut de viktigaste förbättringsmöjligheterna inom kustzon- och havsplanering så att fler marina och maritima verksamheter kan växa och etableras

R1 Kystkommunenes eierskap til samarbeid om planlegging, felles strategi og utnyttelse av marine og maritime ressurser er avklart

A1.2 Genomföra workshops som utvikler og formidler kunnskap om planbehov for å stimulere forretningsmessig utnyttelse av marine ressurser

A1.3 Studietur for å bygge kompetanse om EUs marine strategier

A1.4 Anordna konferanse som synliggjør regionens aktiviteter, ambisjoner og muligheter for å utnytte marine ressurser

A1.5 Ta tillvara på erfarenheter från kustzons- och havsplanering i norra Bohuslän och Arendalsområdet

A1.6 Visualisera resultaten från analys och inventeringar

D2. Det er etablert et samarbeid mellom næringsmiddelforetak, offentlige aktører og kunnskapsaktører som driver utviklingsarbeid innen næringsmidler

A2.1 Skape møteplasser for næringsmiddelbedrifter, offentlige aktører og kunnskapsaktører innenfor marine og maritime ressurser

R2 Fem næringsmiddelbedrifter, offentlige aktører og kunnskapsaktører har innledet eller planlagt å innlede samarbeid om felles utnyttelse av marine ressurser

A2.2 Synliggöra möjligheter för näringslivsutveckling genom bland annat workshops

D3. En grænsøverskridande kunskapsbank har skapats och växer kontinuerligt

A3.1 Utreda behovet av förändringar i regelverk och lagstiftning som hämmar användandet av nya tekniker och skapandet av cirkulär ekonomi och tillväxt inom marina och maritima näringar.

R3 Ett effektivt och brett nyttjande av samlad erfarenhet av gränsregional marin och maritim utveckling samt en vidareutvecklad kunskapsbank

A3.2 Ur ett gränsregionalt perspektiv genomföra en omvärldsanalys av befintliga

projekt och pågående arbete inom marin och maritim utveckling i Västra Götaland,

Østfold och EU

A3.3 Gränsöverskridande dialog och kunskapsöverföring på politisk nivå och

tjänstemannanivå

A3.4 Undersök kommunernas behov av gemensam kunskap och gemensamt

underlag för att kunna utveckla en konstruktiv gränsöverskridande dialog