Ramverk, relativism, sociala fakta och sociala konstruktioner

Simone de Beauvoir (1908–1986)

Den inbjudna (L’Invitée), 1943

”Pyrrhus och Cineas” (Pyrrhus et Cinéas), 1944

För en tvetydighetens moral(Pour une morale de l’ambiguïté),1947

Det andra könet (Le DeuxièmeSexe), 1949

Privilèges/Faut-il brûler Sade?,1955/1972

Brigitte Bardot och Lolitasyn-dromet: essäer, Modernista 2012

Subjektet är kroppsligt, situerat

Den konkreta människan (existensen)

Situation

• i rummet• i tiden• i samhället• i historien, etc.

Existensen kännetecknas av tvetydighet

immanens ßà transcendens

fakticitet ßà frihet

situation ßà projekt

Relationen till de andra:

Friheten kan begränsas av andra människor, men det är också genom att verka för andramänniskors frihet som jag själv kan bli verkligt fri.

människan à den Andre

(mannen) kvinnan(herren) slaven(den vite) ”negern”(den kristne) juden(kolonisatören) ”infödingen”(den judisk-kristne) muslimen(den heterosexuelle) den homosexuelle

osv.

Människan konstituerar sig som sådangenom uteslutningar.

Kvinnan är den absolut Andra

Hon är det negativa, människans/mannens/normens/subjektetsoväsentliga baksida,en avvikelse, etc.

Vad skiljer relationen mellan man och kvinnafrån övriga asymmetriska relationer?

Ingen historisk förklaring till kvinnors underordning: ett förtryck utan verklig orsak.

Kvinnan i högre grad än mannen ”slav under arten”.

Graviditet, barnafödande, amning osv är naturliga funktioner, ej aktiviteter (transcendens): en aktivitet innebär att engagera sig i ett projekt och överskrida den givna situationen.

Kvinnan stängs in i immanensen.

Biologiska ”fakta”

har ingen betydelse

i sig själva,

de är alltid givna

i en kulturell

situation.

Kvinnan, könet

är ett vardande

(un devenir).

Judith Butler (1956–)

Gender Trouble: Feminism and the Subversion ofIdentity (Genustrubbel), 1990/1999

Bodies that Matter: On the Discursive Limits of Sex, 1993

Excitable Speech: A Politics of the Performative, 1997

Undoing Gender (Genus ogjort), 2004

Könet brinner (red. Tiina Rosenberg, 2005)

Precarious Lives (Osäkra liv), 2004

Giving an Account of Oneself, 2005

kön ßà genus

genus en socialkonstruktion

kön biologiskt:

anatomi?gener?hormoner?

Butler:

”Könet” är

en social

konstruktion,

en norm.

Den heterosexuella matrisen:

könskategorierna binära, stabila ochhierarkiskt ordnade

Könskategorierna produceras såsom något naturligt, biologiskt givet, genom uteslutningarav dem som inte passar in.

”Den andra” är för Butler den homosexuella, transgender-personen, etc.

Den tvingande heterosexualiteten konstituerar

människans själva begriplighet.

Könet konstrueras performativt

Lingvistisk monism?

Performativa talakter

• J.L. Austin: t. ex. ”Härmed förklarar jag er man och hustru.””Jag sätter hundra spänn på att det regnar i morgon.

• Butler: Alla former av diskurser.

T. ex. trakasserier av homosexuella

Beauvoir: genus ett vardande (”un devenir”)

Butler:

”Genus är en upprepad stilisering av kroppen, ett antal återkommande handlingar inom en ytterst rigid regulativ struktur [eller ett ramverk] som med tiden stelnar och kommer att te sig som en substans, en naturlig form av varande.” (Genustrubbel)

”Sexual difference, however, is never simply a function of material differences which are not in some way both marked and formed by discursive practices. Further, to claim that sexual differences are indissociable from discursive demarcations is not the same as claiming that discourse causes sexual difference.”

(Bodies that Matter)

Åstadkommagenustrubbel– framträdakönen på nytt

Sociala fakta och sociala konstruktioner

Varför har pengar värde?

Råa (naturliga) fakta

Sociala fakta

Individuell intentionalitet

Tänka, sträva, känna osv. i jag-termer.

Kollektiv intentionalitet

Tänka, sträva, känna osv. i vi-termer.

Regulativa regler

Reglerar handlingar som existerar oberoende av reglerna.

Konstitutiva regler

Konstituerar själva handlingen/aktiviteten, som just består i att handla enligt regeln.

Sociala fakta:

• deras existens är beroende av vad människor tror om dem (kollektiv intentionalitet)

• t ex spel, pengar

Ett rått/naturligt faktum räknas som socialt faktum i ett visst sammanhang (Searle).

New York City, 1932

• ”sociala fakta som ger sig ut för att vara naturliga fakta” (Carlshamre)• är självreflexiva – de utgör identiteter som fungerar som normer• ex. kön, vissa sjukdomar, ras

Ett socialt faktum som ser ut att ha förtingligats genom identifikation, habituering samt uteslutning av dem som inte passar in.

Sociala konstruktioner

Vilka typer av sociala fakta respektive sociala konstruktioner kan man tala om inom ramen för din disciplin?

Leder antagandet av sådana sociala konstruktioner till relativism?

Protagoras(490–420 fvt)

”Människan är alltings mått”

”Demokritos och Protagoras”,Salvator Rosa, 1600-tal

Sociologiskt begrepp om kunskap och vetenskap:

• Ingår i ett förutsättningslöst studium av hur kunskapens kategorier och ibland vetenskapliga teorier uppstår mot bakgrund av en viss samhällsstruktur.

• Beskriver de djupt rotade övertygelser och teorier som människor i en viss kultur hyser.

Relativism

Vissa företeelser – övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. – är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.

• Relativism kan vara metodologisk ellerdeskriptiv, t ex inom antropologin (jfr. det sociologiska kunskapsbegreppet):

üKan gälla såväl rättfärdigande av kunskap som värden.

üSyftet är att uppnå objektivitet och undvika etnocentrism.

Metodologisk relativism med avseende på kunskap:

Våra övertygelser beror på historiskt och kulturellt sammanhang. Därför kan människor i en viss epok eller kultur kan ha goda skäl för övertygelser som människor i en annan epok eller kultur har goda skäl att förneka.

Metodologisk relativism med avseende på värden:

Våra etiska uppfattningar tenderar att hänga samman med den kultur och det samhälle vi växer upp i. Människor i en viss epok/kultur kan anse att handlingar är moraliskt riktiga som människor i en annan epok/kultur anser vara moraliskt fel.

• Relativism kan också vara filosofisk eller normativ:

ü Värderelativism – det som är moraliskt rätt i en kultur/epok kan vara moraliskt fel i en annan.

ü Ontologisk relativism – det som är sant i en kultur/epok kan vara falskt i en annan.

Jfr. med den metodologiska relativismen:ü Det som anses vara moraliskt rätt i en epok kan anses

moraliskt fel i en annan.ü Människor kan ha goda skäl för att tro att något är

sant i en epok/kultur, som människor i en annan kultur/epok har goda skäl att tror är falskt.

Filosofisk/normativ relativism

Värderelativism• Vi kan inte döma andras moraliska uppfattningar. Det som anses

vara moraliskt riktigt i en kultur/epok kan med rätta förnekas en annan kultur/epok.

Ø Problematiskt eftersom vi tycks mena något annat med ”moraliskt riktigt” och värdeomdömen ofta bygger på övertygelser som gäller fakta

Ø T ex ”flickor bör inte få högre undervisning” (deras hjärnor inte lämpade för det)

Ontologisk relativism• Det som är sant i en kultur kan vara falskt i en annan.Ø Vad menas då med termen sanning?Ø Leder till självmotsägelser: man måste anta att t ex

evolutionsteorin är sann och samtidigt falsk (om den kan vara falsk för andra kulturer).

Betygsskala (max 18 p)

A 17B 14C 11D 8E 6

Därutöver gäller att man måste ha minst 2 poäng på varje uppgift, annars behöver man skriva om den oavsett totalpoäng.