Finansdepartementet

Utmaningar för svensk ekonomi

Finansmarknadsminister Peter Norman Nordic Cash & Treasury Management 2014

17 mars 2014

Finansdepartementet

Det ekonomiska läget: Internationell återhämtning med risker på nedsidan

• Allt tydligare att Europa och USA är i en återhämtningsfas

• Osäkra tillväxtutsikter i de framväxande ekonomierna

• Fortsatt negativa risker, bl a risk för finansiell turbulens till följd av bankgenomlysning i euro-området

Finansdepartementet

Prognosen för Sverige: Långsam återgång till det normala

• Tillväxten återhämtar sig

• Export växer - men långsammare än tidigare återhämtningar och räcker inte för att dra ner arbetslösheten

• Hushållens konsumtion den viktigaste drivkraften

• Investeringsbehovet ökar i år och nästa

Finansdepartementet

Principer för stabiliseringspolitiken Skiss - diagrammet avser inte en specifik period

Högkonjunktur Lågkonjunktur

Finansdepartementet

En utdragen lågkonjunktur Balans i ekonomin först 2018

-8,0

-6,0

-4,0

-2,0

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

-4,0

-3,0

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Finansiellt sparande BNP-gap

Finansdepartementet

Inriktningen för finanspolitiken 2008-2014

• Åtgärder för att dämpa krisens effekter

– Tillfälliga medel till kommunerna, arbets- och utbildningssatsningar, tidigareläggning av infrastruktursatsningar

• Åtgärder som stimulerar ekonomin och samtidigt stärker Sveriges långsiktiga förmåga till tillväxt och jobbskapande

– Jobbskatteavdrag, infrastruktur, forskning, ökad kunskap i skolan, förbättrade villkor för företagande och entreprenörskap

• Åtgärder för att stärka sammanhållning och fördelning

– Resurserna till välfärden har ökat

– Förbättringar för dem med små inkomster: bl.a. barnfamiljer och pensionärer

Finansdepartementet

44

61

75

76

77

95

97

10

0

10

1 12

1

12

7

13

4

17

6

Sve

rige

Dan

mar

k

Fin

lan

d

Öst

erri

ke

Ne

de

rlän

de

rna

Tysk

lan

d

Fran

krik

e

Sto

rbri

tan

nie

n

Span

ien

Be

lgie

n

Irla

nd

Po

rtu

gal

Ital

ien

Gre

klan

d

43

0

,1

-1,5

-1,7

-1,9

-2,0

-2,3

-2,6

-2,7

-3,3

-3,8

-4,0

-5,0

-5,3

-5,9

Tysk

lan

d

Sve

rige

Dan

mar

k

Öst

erri

ke

Gre

klan

d

Fin

lan

d

Be

lgie

n

Ital

ien

Ne

de

rlän

de

rna

Fran

krik

e

Po

rtu

gal

Irla

nd

Sto

rbri

tan

nie

n

Span

ien

Sveriges starka offentliga finanser har gett utrymme 2008-2014 att motverka krisen

Diagrammen visar EU15 utom Luxemburg Källa: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens höstprognos 2013 (övriga)

Finansiellt sparande 2014. Procent av BNP

Offentliga sektorns skuld 2014. Procent av BNP

Finansdepartementet

2015 och framåt: Ny fas i finanspolitiken

• När tillväxten gradvis väntas stiga, sysselsättningen öka och arbetslösheten dämpas, avtar behovet att stötta återhämtningen

• Politiken 2015 och framåt inriktas på att vända underskott till balans och överskott

• Detta kräver att alla reformerna för nästa år är fullt finansierade, krona för krona

Finansdepartementet

Finansiell stabilitet - viktigt för samhällsekonomin

Finansiell kriser tenderar att ha stora negativa effekter för produktion, jobb och offentliga finanser Flera risker att beakta i Sverige

– Stor finansiell sektor

– Bankerna marknadsfinansiering

– Hushållens höga skuldsättning

Finansdepartementet

En finanskris hotar jobb och välfärd på både kort och lång sikt

Källa: Reinhart & Rogoff, 2010

Japan 1990-tal Mexiko 1980-tal Sverige 1990-tal

Finansdepartementet

Utmaning 1: Stor svensk finansiell sektor Bankernas tillgångar som andel av BNP

Ljusblå stapel bankernas utländska verksamhet

Källa: Riksbank

Finansdepartementet

Storbankerna har byggt upp sitt kapital – men bara i risksviktade termer

Source: Riksbank

Finansdepartementet

Eget kapital i relation till totala tillgångar i några europeiska storbanker

Source: Riksbank

Finansdepartementet

Utmaning 2: svenska banker finansierar sig mer än andra på marknaden

Utlåning som andel av inlåning i några europeiska storbanker

Source: Riksbank

Finansdepartementet

Storbankernas marknadsfinansiering i Sverige resp utlandet (mdr kr)

Source: Riksbank

Finansdepartementet

Utmaning 3: hushållens skulder Skuld i procent av disponibelinkomst

Source: Riksbank

Finansdepartementet

Risken är att skattebetalarna får stå för kostnaderna av finansiella kriser

Irlands and Islands statsskuld i relation till BNP 1998-2012

0

20

40

60

80

100

120

140

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Irland

Island

Source: OECD

Finansdepartementet

Åtgärder för finansiell stabilitet kompletterar övrig ekonomisk politik

Penning- politik

Finanspolitik

Str

uktu

rpol

itik

S

tabi

liser

ings

polit

ik

Åtgärder för finansiell stabilitet och krishantering

Finansiell tillsyn av enskilda institut

Finansdepartementet

Förebyggande åtgärder som har vidtagits

• Stärkt tillsyn

• Tydligare ansvarsfördelning och finansiellt stabilitetsråd

• Högre kapital- och likviditetskrav

• Golv för bankernas riskvikter på bolån

• Bolånetak och sundare amorteringskultur

Finansdepartementet

Krishanteringsåtgärder som genomförts

• Stödlagen

• Förstärkt insättningsgaranti

• Stabilitetsfond och stabilitetsavgifter

Finansdepartementet

Buffertkapitalets roll i pensionssystemet

• Uppdraget inte tydligt kopplat till pensionssystemet och pensionerna

• Föråldrade och alltför detaljerade placeringsregler

• För många AP-fonder och onödigt höga kostnader

Finansdepartementet

Konsumenten i underläge på finansmarknaden

• Ändrade förutsättningar – allt större individuellt ansvar

• Otydliga roller - försäljare eller rådgivare?

• Komplicerade tjänster och produkter

• Otydlig information – kostnader, avgifter, värdeförändring

Finansdepartementet

Regeringens åtgärder för att stärka konsumenten på finansmarknaden

• Bättre transparens och lättare jämförbarhet Normanbeloppet, SMS-lån, bolåneräntor

• Stärkt konsumentskydd och bättre konkurrens Provisionsbegränsningar, SMS-lån, skriftliga avtal PPM, lösa bundna bolån, paketering av lån, sparande och försäkringar

• Ändrad attityd/kultur Amorteringar, bolånetak

Finansdepartementet

Sammanfattning

‐ Konsumtionen – inte exporten – drar återhämtningen som får mer fäste nästa år

‐ Finanspolitiken blir mer normal – reformer måste vara finansierade

‐ Konsumenterna ska värnas – är i underläge mot finanssektorn