Penningpolitisk rapport oktober 2010

Penningpolitisk rapport oktober

2010

Diagram 1.01. BNP i världenÅrlig procentuell förändring

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

70 75 80 85 90 95 00 05 10

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

Källor: IMF och RiksbankenAnm. Streckad stapel avser Riksbankens prognos.

Diagram 1.02. Kvartalsförlopp för BNP i olika regioner och länder

Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data

-16

-14

-12

-10

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

10

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-16

-14

-12

-10

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

10

Sverige

Euroområdet

USA

Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

Diagram 1.03. KonsumentpriserÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade data

-1

0

1

2

3

4

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-1

0

1

2

3

4Sverige

TCW-vägd

Källor: Nationella källor och Riksbanken

Diagram 1.04. BNP med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

90%

75%

50%

Utfall

Prognos

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 1.05. KPIF med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring

-1

0

1

2

3

4

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-1

0

1

2

3

490%75%50%UtfallPrognos


Diagram 1.06. Reporänta med osäkerhetsintervall

Procent, kvartalsmedelvärden

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-1

0

1

2

3

4

5

6


Källa: RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 1.07. KPI med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-2

-1

0

1

2

3

4

5



Diagram 1.08. Prog.F.5 Penningpolitiska förväntningar i Sverige enligt penningmarknadens aktörer

Procent

0

1

2

3

4

5

06 07 08 09 10 11 12 13

0

1

2

3

4

5Reporänta

Terminsräntekurva 2010-08-26

Terminsräntekurva 2010-10-18

Reporänteprognos

Enkät, Prospera medel, 2010-09-29

Källor: Reuters EcoWin, TNS SIFO Prospera och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 1.09. Penningpolitiska förväntningar i euroområdet och USA

Procent

0

1

2

3

4

5

6

06 07 08 09 10 11 12 13

0

1

2

3

4

5

6FED, fundsFED, terminsräntekurva 2010-10-18FED, terminsräntekurva 2010-08-26ECB, refiräntaECB, terminsräntekurva 2010-10-18ECB, terminsräntekurva 2010-08-26

Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Diagram 1.10.Arbetslöshet i USAProcent

0

2

4

6

8

10

12

52 62 72 82 92 02 12

0

2

4

6

8

10

12

Källa: U.S. Bureau of Labor Statistics

Diagram 1.11. Arbetskostnad per producerad enhet och underliggande

inflation i USAÅrlig procentuell förändring

-4

-2

0

2

4

6

8

10

12

80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10

-4

-2

0

2

4

6

8

10

12Arbetskostnad per producerad enhet

Underliggande inflation

Källa: U.S. Bureau of Labor StatisticsAnm. Underliggande mätt med KPI exklusive energi och livsmedel.

Diagram 1.12. Finansiellt sparande i offentlig sektor

Procent av BNP

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

Sverig

e

Euroom

rådet

USA

Storb

ritan

nien

Tyskl

and

Frankr

ike

Spanie

n

Norge

Isla

nd

Gre

klan

d

-15

-10

-5

0

5

10

15

202007

2008

2009

Källor: IMF och SCB

Diagram 1.13. Jämförelse av återhämtning i Sverige, USA och Euroområdet

BNP-nivå, index 2007 kvartal 4 = 100

92

94

96

98

100

102

104

106

108

110

07 08 09 10 11 12 13

92

94

96

98

100

102

104

106

108

110USA

Euroområdet

Sverige

Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

Diagram 1.14. HIKP i euroområdetÅrlig procentuell förändring

Källa: Eurostat

-1

0

1

2

3

4

5

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

-1

0

1

2

3

4

5TotaltExklusive energi, livsmedel, alkohol och tobakExklusive energi och obearbetade livsmedel

Diagram 1.15. BNPÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade data

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

September

Oktober


Diagram 1.16. FörsörjningsbalansenKvartalsförändringar uppräknat till årstakt

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

07 08 09 10

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

Hushållens konsumtion

Fasta bruttoinvesteringar

Export

Offentlig konsumtion

Import

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 1.17. Konkurrensvägd växelkurs, TCW

Index, 1992-11-18 = 100

120

125

130

135

140

145

150

155

160

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

120

125

130

135

140

145

150

155

160

September

Oktober

Källa: RiksbankenAnm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsgenomsnitt. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 1.18. StyrräntaProcent, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

5

6

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

0

1

2

3

4

5

6

Sverige

TCW-vägd omvärld

Källor: Nationella källor och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 1.19. Export och svensk exportmarknad


-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

80 85 90 95 00 05 10

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

Svensk export

Svensk exportmarknad

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Punkter avser Riksbankens prognos för helår.

Diagram 1.20. InvesteringskvotAndel av BNP, löpande priser

14

16

18

20

22

24

80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12

14

16

18

20

22

24

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Fyra kvartals glidande medelvärde. Punkter avser Riksbankens prognos för helår.

Diagram 1.21. Hushållens disponibla inkomst, konsumtion och sparkvot

Årlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-2

0

2

4

6

8

10

12

14

16Konsumtion (vänster skala)Disponibel inkomst (vänster skala)Sparkvot (höger skala)

Diagram 1.22. Konfidensindikatorer för hushållNettotal

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

Makroindex (Sveriges ekonomi)

Mikroindex (egen ekonomi)

Hushållens konfidensindikator

Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram 1.23. Arbetade timmarMiljoner, säsongsrensade data

1720

1740

1760

1780

1800

1820

1840

1860

1880

1900

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

1720

1740

1760

1780

1800

1820

1840

1860

1880

1900

September

Oktober


Diagram 1.24. Arbetskraft och sysselsattaTusentals personer, säsongsrensade data

3800

4000

4200

4400

4600

4800

5000

5200

80 85 90 95 00 05 10

3800

4000

4200

4400

4600

4800

5000

5200Sysselsatta, 16-64 år

Sysselsatta, 15-74 år

Arbetskraft, 16-64 år

Arbetskraft, 15-74 år

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos, 15-74 år.

Diagram 1.25. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, säsongsrensade data

0

2

4

6

8

10

12

14

80 85 90 95 00 05 10

0

2

4

6

8

10

12

14Arbetslöshet, 16-64 år

Arbetslöshet, 15-74 år

Oktober

September

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos, 15-74 år.

Diagram 1.26. Andel företag med brist på arbetskraft

Procent, säsongsrensade data

0

10

20

30

40

50

60

70

90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10

0

10

20

30

40

50

60

70TillverkningsindustrinByggindustrin

HandelPrivata tjänstenäringar

Näringslivet


Diagram 1.27. BNP-gap och RU-indikatornProcentuell avvikelse från nivå

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

BNP (HP)

BNP (PF)

RU-indikatorn


Diagram 1.28. TimgapProcentuell avvikelse från nivå

-6

-4

-2

0

2

4

6

90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12

-6,00

-4,00

-2,00

0,00

2,00

4,00

6,00

Timgap (HP)

Timgap


Diagram 1.29. Sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande

Sysselsättning och arbetskraft i procent av befolkningen, 16-64 år, säsongsrensade data

70

72

74

76

78

80

82

84

86

80 85 90 95 00 05 10

70

72

74

76

78

80

82

84

86Sysselsättningsgrad, september

Sysselsättningsgrad, oktober

Arbetskraftsdeltagande,septemberArbetskraftsdeltagande, oktober


Diagram 1.30. Arbetskostnader per producerad enhet i hela ekonomin


-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

94 96 98 00 02 04 06 08 10 12

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

Produktivitet

Arbetskostnad per timme

Arbetskostnad per produceradenhet

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.

1.31. KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring

Källor: SCB och RiksbankenAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

-2

-1

0

1

2

3

4

5

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-2

-1

0

1

2

3

4

5KPI

KPIF

KPIF exklusive energi

Diagram 1.32. HIKP i Sverige och euroområdet

Årlig procentuell förändring, kvartalsdata

-1

0

1

2

3

4

5

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-1

0

1

2

3

4

5HIKP, Sverige

HIKP, euroområdet

Källor: SCB, Eurostat och Riksbanken

Diagram 1.33. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0September

Oktober


Diagram 1.34. Real reporäntaProcent, kvartalsmedelvärden

-2

-1

0

1

2

3

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-2

-1

0

1

2

3September

Oktober


Diagram 2.01. BNP i omvärldenTCW-vägd, kvartalsförändring i procent uppräknat till

årstakt

-10

-8

-6

-4

-2

0

2

4

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-10

-8

-6

-4

-2

0

2

4

Huvudscenario

En "double dip" iomvärlden


Diagram 2.02. KPI i omvärldenTCW-vägd, årlig procentuell förändring

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0Huvudscenario

En "double dip" iomvärlden


Diagram 2.03. Styrränta i omvärldenTCW-vägd, procent, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

5

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

0

1

2

3

4

5

Huvudscenario

En "double dip" i omvärlden

Källa: Respektive lands centralbank och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 2.04. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

En "double dip" iomvärldenHuvudscenario


Diagram 2.05. BNPKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt,

säsongsrensade data

-15

-10

-5

0

5

10

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-15

-10

-5

0

5

10


Huvudscenario


Diagram 2.06. TimgapProcentuell avvikelse från potentiell nivå


-3

-2

-1

0

1

2

3

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-3

-2

-1

0

1

2

3


Huvudscenario



0

1

2

3

4

5

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

0

1

2

3

4

5Huvudscenario




-3

-2

-1

0

1

2

3

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-3

-2

-1

0

1

2

3

Snabbare inhemsk uppgångHuvudscenario



-15

-10

-5

0

5

10

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-15

-10

-5

0

5

10

Snabbare inhemsk uppgång

Huvudscenario




0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

Snabbare inhemsk uppgångHuvudscenario



0

1

2

3

4

5

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

0

1

2

3

4

5Huvudscenario

Snabbare inhemsk uppgång

Diagram 2.12. ReporänteantagandenProcent, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

5

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

0

1

2

3

4

5HuvudscenarioHögre räntaLägre ränta




-15

-10

-5

0

5

10

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-15

-10

-5

0

5

10

Högre räntaLägre räntaHuvudscenario



-3

-2

-1

0

1

2

3

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-3

-2

-1

0

1

2

3

Högre ränta

Lägre ränta

Huvudscenario


Diagram 2.15. ArbetslöshetProcent

5

6

7

8

9

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

5

6

7

8

9

Högre ränta

Lägre ränta

Huvudscenario


Diagram 2.16. Produktionsgap (BNP)Procentuell avvikelse från potentiell nivå

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6Högre ränta

Lägre ränta

Huvudscenario



0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0Högre räntaLägre räntaHuvudscenario


Diagram 2.18. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden

-2

-1

0

1

2

3

4

5

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-2

-1

0

1

2

3

4

5Högre räntaLägre räntaHuvudscenario


Diagram 3.01. StatsobligationsräntorProcent

Källa: Reuters EcoWin Anm. Statsobligationer med cirka 10 års återstående löptid.

0

1

2

3

4

5

6

04 05 06 07 08 09 10

0

1

2

3

4

5

6

SverigeEuroområdet (Tyskland)USAStorbritannien

Diagram 3.02. Skillnad mellan interbankräntor och förväntade styrräntor

(Basis-spread)Räntepunkter

0

50

100

150

200

250

300

350

400

jan-07 jul-07 jan-08 jul-08 jan-09 jul-09 jan-10 jul-10

0

50

100

150

200

250

300

350

400

Sverige

Euroområdet

USA

Storbritannien

Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Diagram 3.03. VäxelkurserKronor per euro respektive dollar

5

6

7

8

9

10

11

12

04 05 06 07 08 09 10

5

6

7

8

9

10

11

12SEK/EUR

SEK/USD

Källa: Reuters EcoWin

Diagram 3.04. BörsutvecklingIndex, 2006-01-03 = 100

Källa: Reuters EcoWin

20

40

60

80

100

120

140

160

180

99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

20

40

60

80

100

120

140

160

180Sverige (OMXS)Euroområdet (EuroStoxx)USA (S&P 500)Emerging markets (MSCI)

Diagram 3.05. VärldshandelvolymWorld trade monitor index, 2000 = 100, säsongsrensade

data

0

50

100

150

200

250

91 93 95 97 99 01 03 05 07 09

0

50

100

150

200

250

Världen, totaltTillväxtekonomierUtvecklade ekonomier

Källa: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis

Diagram 3.06. BNP i BRIC-ländernaÅrlig procentuell förändring

-12

-8

-4

0

4

8

12

16

04 05 06 07 08 09 10

-12

-8

-4

0

4

8

12

16

Brasilien

Ryssland

Indien

Kina

Källor: IMF och National Bureau of Statistics of ChinaAnm. BRIC står för Brasilien, Ryssland, Indien och Kina.

Diagram 3.07. BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt,


-16

-12

-8

-4

0

4

8

12

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

-16

-12

-8

-4

0

4

8

12

USA

Euroområdet

Japan

Storbritannien

Källor: Bureau of Economic Analysis, Cabinet Office Japan, Eurostat och Office for National Statistics UK

Diagram 3.08. Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin

Index över 50 indikerar tillväxt

30

35

40

45

50

55

60

65

70

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

30

35

40

45

50

55

60

65

70

EuroområdetSverigeUSA

Källor: Institute for Supply Management, Markit Economics och Swedbank

Diagram 3.09. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, säsongsrensade data

3

4

5

6

7

8

9

10

11

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

3

4

5

6

7

8

9

10

11Sverige

Euroområdet

USA

Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och SCB

Diagram 3.10. KonsumentpriserÅrlig procentuell förändring

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

Euroområdet

USA

OECD

Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD

Diagram 3.11. Konsumentpriser exklusive energi och livsmedelÅrlig procentuell förändring

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0Euroområdet

USA

OECD

Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD

Diagram 3.12. BNP-tillväxt i euroområdets största ekonomier

Kvartalstillväxt i procent uppräknat till årstakt

-15

-10

-5

0

5

10

2009 kv 1 2009 kv 2 2009 kv 3 2009 kv 4 2010 kv 1 2010 kv 2

-15

-10

-5

0

5

10

Euroområdet

Tyskland

Spanien

Frankrike

Italien

Källa: Eurostat

Diagram 3.13. Olika länders statsobligationsräntor

Procent

0

2

4

6

8

10

12

14

06 07 08 09 10

0

2

4

6

8

10

12

14SverigeTysklandGreklandIrlandItalienSpanienPortugal

Källa: Reuters EcoWinAnm. Statsobligationer med cirka 10 års återstående löptid.

Diagram 3.14. BarometerindikatornIndex, medelvärde = 100, standardavvikelse = 10

70

75

80

85

90

95

100

105

110

115

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

70

75

80

85

90

95

100

105

110

115

BarometerindikatornMedelvärde+/- en standardavvikelse


Diagram 3.15. Industri- och tjänsteproduktion

Index 2005 = 100, säsongsrensade data

60

70

80

90

100

110

120

130

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

60

70

80

90

100

110

120

130Industriproduktion

Tjänsteproduktion

Källa: SCB

Diagram 3.16. Boräntor i SverigeProcent

0

1

2

3

4

5

6

7

04 05 06 07 08 09 10

0

1

2

3

4

5

6

7

5-årsränta

3-månadersränta

Källor: Nordea, Reuters EcoWin, SBAB, SCB, SEB, Spintab, Stadshypotek och Riksbanken

Diagram 3.17. Utlåning till hushåll och företag

Årlig procentuell förändring, säsongsrensad

-10

-5

0

5

10

15

20

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

-10

-5

0

5

10

15

20Utlåning hushållUtlåning företag

Källa: SCB

Diagram 3.18. Fasta bruttoinvesteringarÅrlig procentuell förändring

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

Näringslivet exklusive bostäder

Bostäder

Offentliga myndigheter

Källa: SCB

Diagram 3.19. Industrins kapacitetsutnyttjandeProcent, säsongsrensade data

Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

70

75

80

85

90

95

80 85 90 95 00 05 10

70

75

80

85

90

95

SCB, faktiskt kapacitetsutnyttjande i industrin

KI, nuvarande kapacitetsutnyttjande i tillverkningsindustrin

Diagram 3.20. Utrikeshandel med varor i fasta priser

Index, 2005 = 100, säsongsrensade data

20

30

40

50

60

70

80

90

100

110

120

80 85 90 95 00 05 10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

110

120

Export

Import

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Tre månaders glidande medelvärde. Fasta priser beräknat av Riksbanken

Diagram 3.21. ExportorderingångNettotal respektive årlig procentuell förändring

-60

-40

-20

0

20

40

60

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

-60

-40

-20

0

20

40

60

Orderingång, KI (nettotal)

Orderingång, SCB (årlig procentuell förändring)

Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

Diagram 3.22. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet

1000-tals personer respektive procent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data

4000

4200

4400

4600

4800

5000

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

0

2

4

6

8

10

Sysselsatta (vänster skala)

Arbetskraft (vänster skala)

Arbetslöshet (höger skala)

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Tre månaders glidande medelvärde.

Diagram 3.23. Nyanmälda och kvarstående lediga platser samt varsel

1000-tal, säsongsrensade data

0

20

40

60

80

100

88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10

0

4

8

12

16

20Nyanmälda lediga platser (vänster skala)

Kvarstående lediga plaster (vänster skala)

Varsel (höger skala)

Källor: Arbetsförmedlingen och Riksbanken

Diagram 3.24. Anställda i näringslivet, förväntningar och utfallNettotal, säsongsrensade data

-60

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

-60

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30Förväntningar

Utfall


Diagram 3.25. LönerÅrlig procentuell förändring

0

1

2

3

4

5

6

7

8

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

0

1

2

3

4

5

6

7

8Offentlig sektor

Näringslivet

Källor: Medlingsinstitutet och Riksbanken

Diagram 3.26. KPI, KPIF och KPIF exklusive energi


Källor: SCB och RiksbankenAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

-2

-1

0

1

2

3

4

5

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

-2

-1

0

1

2

3

4

5KPI

KPIF

KPIF exklusive energi

Diagram 3.27. Oljepris, BrentoljaUSD per fat

0

20

40

60

80

100

120

140

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

0

20

40

60

80

100

120

140Utfall

Terminer, genomsnitt t.o.m. 2010-10-18

Terminer, genomsnitt t.o.m. 2010-08-26

Källor: Intercontinental exchange och Riksbanken

Diagram 3.28. RåvarupriserIndex 2000 = 100, USD

50

100

150

200

250

300

350

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

50

100

150

200

250

300

350

TotalMetallerÖvriga jordbruksprodukterLivsmedel

Källa: The Economist

Diagam R01. BNP-nivå i Sverige och omvärlden

Logaritmerat index, 2007 = 100

75

80

85

90

95

100

105

110

00 02 04 06 08 10 12 14

75

80

85

90

95

100

105

110

Sverige

Euroområdet

USA

TCW

Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagam R02. Världshandelsvolym, exportmarknad och svensk export


40

60

80

100

120

140

160

180

94 96 98 00 02 04 06 08 10

40

60

80

100

120

140

160

180Exportmarknad

Total svensk export

Världshandel

Källor: Netherlands Bureau of Economic Analysis, SCB och Riksbanken

Diagam R03. Exportvolym i Sverige, euroområdet och USA


40

60

80

100

120

140

160

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

40

60

80

100

120

140

160Sverige

Euroområdet

USA

Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och SCB

Diagam R04. Offentligt finansiellt sparande i Sverige, euroområdet och USA

Procent av BNP

-12

-10

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

90 92 94 96 98 00 02 04 06 08

-12

-10

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6Sverige

Euroområdet

USA

Källa: OECD

Diagam R05. Statsskuldens utveckling i Sverige, euroområdet och USA

Procent av BNP

40

50

60

70

80

90

90 92 94 96 98 00 02 04 06 08

40

50

60

70

80

90

Sverige

Euroområdet

USA

Källa: OECDAnm. Offentlig bruttoskuld.

Diagam R06. Hushållens sparkvot i olika länder

Procent av disponibel inkomst

0

2

4

6

8

10

12

14

90 92 94 96 98 00 02 04 06 08

0

2

4

6

8

10

12

14

SverigeTysklandUSASpanienIrland

Källor: Nationella statistikmyndigheter och OECD

Diagam R07. Konsumentförtroende i Sverige, euroområdet och USA Antal standardavvikelser från medelvärde

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

Sverige

Euroområdet

USA

Källor: The Conference Board, DG ECFIN och Konjunkturinstitutet

Diagam R08. Reala huspriser i olika länderIndex, 1980 = 100

Källor: BIS, Reuters EcoWin och Riksbanken

0

50

100

150

200

250

300

350

400

80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10

0

50

100

150

200

250

300

350

400

Sverige

Tyskland

Irland

USA

Spanien

Diagam R09. Bostadsinvesteringar Procent av BNP

0

2

4

6

8

10

12

14

80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10

0

2

4

6

8

10

12

14Sverige

USA

Tyskland

Spanien

Irland

Källor: Lokala statistikmyndigheter, SCB och RiksbankenAnm. Data för Irland utgörs av årsdata.

Diagram R10. Stiliserad balansräkning för en bank

Procent av BNP

Diagam R11. Styrränta i omvärldenTCW-vägd, procent, kvartalsmedelvärden

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

Huvudscenario

Lägre styrränta i omvärlden

Källa: Respektive lands centralbank och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagam R12. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

5

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

0

1

2

3

4

5

HuvudscenarioLägre styrränta i omvärldenReporänta enligt terminsräntor


Diagam R13. Konkurrensvägd växelkurs, TCW

Index, 1992-11-18 = 100, kvartalsmedelvärden

115

120

125

130

135

140

145

150

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

115

120

125

130

135

140

145

150Lägre styrränta i omvärldenReporänta enligt terminsräntorHuvudscenario


Diagam R14. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0Lägre styrränta i omvärldenReporänta enligt terminsräntorHuvudscenario


Diagam R15. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden

-2

-1

0

1

2

3

4

5

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-2

-1

0

1

2

3

4

5

Lägre styrränta i omvärldenReporänta enligt terminsräntorHuvudscenario


Diagam R16. TimgapProcentuell avvikelse från potentiell nivå

-3

-2

-1

0

1

2

3

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-3

-2

-1

0

1

2

3

Lägre styrränta i omvärldenReporänta enligt terminsräntorHuvudscenario


Diagam R17. ArbetslöshetProcent

5

6

7

8

9

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

5

6

7

8



Diagam R18. BNPKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt,


-15

-10

-5

0

5

10

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-15

-10

-5

0

5



Diagram R19 Översikt av produktionsfunktionsansatsen

Diagam R20. Solow-residual och skattad TFP

Index 1980 = 100


-5,6

-5,5

-5,4

-5,3

-5,2

-5,1

-5,0

-4,9

-4,8

-4,7

-4,6

80 85 90 95 00 05 10 15

-5,6

-5,5

-5,4

-5,3

-5,2

-5,1

-5,0

-4,9

-4,8

-4,7

-4,6Solow-residual

Skattad TFP

Diagam R21. Arbetskraftsdeltagande, faktisk och potentiell

Procent av befolkningen, 16-64 år

78

79

80

81

82

83

84

85

86

90 95 00 05 10 15

78

79

80

81

82

83

84

85

86

Faktisk

Potentiell


Diagam R22. Faktisk arbetslöshet och modellskattningar av den långsiktiga

arbetslöshetenProcent av arbetskraften

0

2

4

6

8

10

12

80 84 88 92 96 00 04 08

0

2

4

6

8

10

12Arbetslöshet

SVAR

HP-Trend

UC-Okun

UC-Trendcykel


Diagam R23. Faktisk och långsiktig arbetslöshet

Procent av arbetskraften, 16-64 år

0

2

4

6

8

10

12

90 95 00 05 10 15

0

2

4

6

8

10

12

Faktisk

Långsiktig


Diagam R24. Arbetade timmar, faktiska och potentiella

Antal timmar per capita och vecka, 16-64 år

22,0

22,5

23,0

23,5

24,0

24,5

25,0

25,5

26,0

90 95 00 05 10 15

22,0

22,5

23,0

23,5

24,0

24,5

25,0

25,5

26,0

Faktisk

Potentiell


Tabell A1. ReporänteprognosProcent, kvartalsmedelvärden

Kv 2 2010 Kv 3 2010 Kv 4 2010 Kv 4 2011 Kv 4 2012 Kv 4 2013 Reporänta 0,25 0,55 1,0 (0,9) 2,0 (2,4) 2,9 (3,3) 3,4

Källa: Riksbanken

Tabell A2. Inflation, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring

Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. HIKP är ett EU-harmoniserat index för konsumentpriser vilket inte inkluderar hushållens räntekostnader för egnahem.


2009 2010 2011 2012 2013

KPI -0,3 1,2 (1,1) 1,7 (1,9) 2,2 (2,5) 2,6

KPIF 1,9 2,0 (2,0) 1,3 (1,3) 1,5 (1,7) 1,9

KPIF exkl. energi 2,3 1,7 (1,6) 1,5 (1,5) 1,6 (1,8) 1,9

HIKP 1,9 1,8 (1,8) 1,0 (1,0) 1,3 (1,5) 1,7

Tabell A3. Finansiella prognoser i sammanfattningÅrsgenomsnitt, procent om ej annat anges

2009 2010 2011 2012 2013 Reporänta 0,7 0,5 (0,5) 1,7 (1,9) 2,6 (3,0) 3,3 10-årsränta 3,3 2,8 (2,8) 3,1 (3,1) 3,7 (3,8) 4,3 Växelkurs, TCW-index, 1992-11-18 = 100

140,2 129,1 (130,8) 121,9 (123,8) 121,4 (122,6) 122,2

Offentligt finansiellt sparande* -1,2 0,4 (0,0) 1,4 (0,9) 1,6 (1,4) 1,2

* Procent av BNP


Tabell A4. Internationella förutsättningar Årlig procentuell förändring om ej annat anges

Källor: Eurostat, IMF, Intercontinental Exchange, OECD och Riksbanken

BNP 2009 2010 2011 2012 2013

Euroområdet (0,15) -4,0 1,6 (1,5) 1,3 (1,3) 1,9 (1,9) 2,2

USA (0,20) -2,6 2,7 (2,6) 2,4 (2,2) 3,0 (2,9) 3,1

Japan (0,06) -5,2 2,9 (2,9) 1,3 (1,6) 1,6 (1,7) 1,8

OECD (0,57) -3,4 2,7 (2,5) 2,2 (2,2) 2,6 (2,6) 2,7

TCW-vägd (0,49) -3,8 1,9 (1,6) 1,7 (1,7) 2,0 (2,0) 2,2

Världen (1,00) -0,7 4,6 (4,3) 4,0 (4,0) 4,3 (4,3) 4,4

KPI 2009 2010 2011 2012 2013 Euroområdet (HIKP) 0,3 1,5 (1,4) 1,4 (1,3) 1,2 (1,4) 1,8 USA -0,3 1,7 (1,6) 1,5 (1,5) 1,3 (1,6) 1,5 Japan -1,4 -0,9 (-0,8) -0,2 (-0,2) 0,2 (0,2) 0,6

TCW-vägd 0,5 1,6 (1,5) 1,5 (1,4) 1,3 (1,5) 1,7

2009 2010 2011 2012 2013 Styrränta i omvärlden, TCW-vägd 0,7 (0,7) 0,5 (0,5) 0,8 (0,9) 1,3 (1,9) 2,4 Råoljepris, USD/fat Brent 62 79 (77) 86 (83) 89 (86) 90 Svensk exportmarknad -13,1 10,0 (9,5) 8,0 (7,9) 6,9 (6,8) 6,4

Anm. Svensk exportmarknad beräknas genom en sammanvägning av importen i de 15 länder som mottar mest svensk export. Cirka 70 procent av den svenska exporten går till dessa länder. Vikterna utgörs av respektive lands andel av svensk varuexport.

Tabell A5. FörsörjningsbalansÅrlig procentuell förändring om ej annat anges

2009 2010 2011 2012 2013 Hushållens konsumtion -0,8 3,5 (3,3) 2,6 (2,4) 2,1 (1,9) 2,0 Offentlig konsumtion 1,7 1,8 (1,2) 0,9 (1,1) 0,5 (0,6) 0,7 Fasta bruttoinvesteringar -16,0 5,6 (5,0) 8,4 (8,1) 5,4 (5,7) 5,1 Lagerinvesteringar* -1,5 2,0 (1,6) 0,4 (0,3) 0,1 (0,1) 0,1 Export -12,4 11,7 (11,4) 8,5 (7,7) 5,5 (5,8) 5,8 Import -13,2 14,6 (14,1) 8,6 (8,3) 5,7 (5,9) 6,1 BNP -5,1 4,8 (4,1) 3,8 (3,5) 2,5 (2,6) 2,4 BNP, kalenderkorrigerad -5,1 4,6 (3,9) 3,9 (3,5) 2,9 (3,0) 2,4 Slutlig inhemsk efterfrågan* -3,1 3,2 (2,9) 3,0 (2,9) 2,1 (2,2) 2,1 Nettoexport* -0,5 -0,4 (-0,3) 0,5 (0,2) 0,2 (0,3) 0,2 Bytesbalans (NR), procent av BNP 7,3 6,2 (5,9) 6,4 (5,9) 6,5 (5,9) 6,5

* Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter

Anm. Siffrorna avser faktiska, ej kalenderkorrigerade, tillväxttakter, om ej annat anges. NR avser nationalräkenskaperna.


Tabell A6. Produktion och sysselsättningÅrlig procentuell förändring om ej annat anges

2009 2010 2011 2012 2013

Folkmängd, 16-64 år 0,7 0,4 (0,4) 0,1 (0,1) 0,0 (0,0) -0,1 Potentiellt arbetade timmar 1,2 0,9 (0,9) 0,5 (0,5) 0,4 (0,4) 0,2 BNP, kalenderkorrigerad -5,1 4,6 (3,9) 3,9 (3,5) 2,9 (3,0) 2,4 Arbetade timmar, kalenderkorrigerad -2,6 1,6 (1,5) 1,5 (1,1) 0,8 (0,8) 0,5 Sysselsatta, 15-74 år -2,1 0,9 (1,0) 1,7 (1,5) 0,9 (0,7) 0,6 Arbetskraft, 15-74 år 0,2 1,0 (1,2) 0,7 (0,8) 0,4 (0,4) 0,2 Arbetslöshet, 15-74 år* 8,3 8,4 (8,5) 7,6 (7,9) 7,2 (7,6) 6,8

* Procent av arbetskraftenAnm. Med potentiella timmar avses den långsiktigt hållbara nivån på antal arbetade timmar.


Tabell A7. Löner och arbetskostnader i hela ekonominÅrlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data

2009 2010 2011 2012 2013 Timlön, KL 3,4 2,5 (2,6) 2,7 (2,7) 3,1 (3,1) 3,4 Timlön, NR 2,8 1,7 (1,9) 2,9 (2,9) 3,4 (3,3) 3,6 Arbetsgivaravgifter* -1,0 -0,1 (-0,1) 0,1 (0,1) 0,1 (0,1) 0,0 Arbetskostnad per timme, NR 1,8 1,6 (1,8) 3,0 (2,9) 3,4 (3,3) 3,6

Produktivitet -2,6 2,9 (2,3) 2,3 (2,4) 2,0 (2,2) 1,9

Arbetskostnad per producerad enhet 4,5 -1,2 (-0,5) 0,6 (0,5) 1,3 (1,1) 1,7

* Bidrag till ökningen av arbetskostnaderna, procentenheter

Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken

Tabell A8. Alternativscenario med en ”double dip” i omvärlden, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring, om ej annat anges

2009 2010 2011 2012 2013

Omvärldens BNP -3,8 1,8 (1,9) 0,3 (1,7) 1,8 (2,0) 2,5 (2,2) Omvärldens KPI 0,5 1,6 (1,6) 1,3 (1,5) 0,9 (1,3) 1,4 (1,7) Omvärldens styrränta, procent 0,7 0,5 (0,5) 0,7 (0,8) 0,8 (1,3) 1,8 (2,4) Växelkurs, TCW-index, 1992-11-18=100

140,2 129,1 (129,1) 121,6 (121,9) 121,8 (121,4) 123,3 (122,2)

KPIF 1,9 2,0 (2,0) 1,1 (1,3) 1,3 (1,5) 2,0 (1,9) KPI -0,3 1,2 (1,2) 1,2 (1,7) 1,7 (2,2) 2,8 (2,6) BNP, kalenderkorrigerad -5,1 4,6 (4,6) 3,7 (3,9) 3,1 (2,9) 2,6 (2,4) Timgap, procent -2,2 -1,5 (-1,5) -0,8 (-0,6) -0,2 (-0,1) 0,2 (0,2) Arbetslöshet, procent 8,3 8,4 (8,4) 7,6 (7,6) 7,2 (7,2) 6,8 (6,8) BNP-gap, procent -6,4 -3,5 (-3,5) -1,3 (-1,1) 0,1 (0,0) 0,7 (0,4) Reporänta, procent 0,7 0,5 (0,5) 1,3 (1,7) 1,9 (2,6) 2,9 (3,3)

Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. TCW-vägda omvärldsvariabler.

Källor: Nationella källor, SCB och Riksbanken

Tabell A9. Alternativscenario med fortsatt hög inhemsk efterfrågan, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring, om ej annat anges

Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes.


2009 2010 2011 2012 2013

Privat konsumtion -0,8 3,5 (3,5) 3,4 (2,6) 2,7 (2,1) 2,0 (2,0) Fasta bruttoinvesteringar -16,0 5,9 (5,6) 10,7 (8,4) 5,4 (5,4) 4,0 (5,1) Produktivitet -2,6 2,9 (2,9) 2,5 (2,3) 2,4 (2,0) 2,2 (1,9) Arbetskostnad per timme 1,8 1,6 (1,6) 3,6 (3,0) 4,2 (3,4) 3,8 (3,6) Timgap, procent -2,2 -1,5 (-1,5) -0,4 (-0,6) 0,1 (-0,1) 0,2 (0,2) Arbetslöshet, procent 8,3 8,4 (8,4) 7,4 (7,6) 6,8 (7,2) 6,7 (6,8) BNP-gap, procent -6,4 -3,5 (-3,5) -0,7 (-1,1) 0,8 (0,0) 1,4 (0,4) BNP, kalenderkorrigerad -5,1 4,6 (4,6) 4,2 (3,9) 3,3 (2,9) 2,6 (2,4) KPIF 1,9 2,0 (2,0) 1,5 (1,3) 1,8 (1,5) 2,0 (1,9) KPI -0,3 1,2 (1,2) 2,0 (1,7) 2,5 (2,2) 2,5 (2,6) Reporänta, procent 0,7 0,5 (0,5) 1,9 (1,7) 3,0 (2,6) 3,4 (3,3)

Tabell A10. Alternativscenario med högre reporänta, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring, om ej annat anges

2009 2010 2011 2012 2013

Reporänta, procent 0,7 0,5 (0,5) 2,0 (1,7) 2,6 (2,6) 3,2 (3,3) BNP, kalenderkorrigerad -5,1 4,5 (4,6) 3,6 (3,9) 2,8 (2,9) 2,5 (2,4) Timgap, procent -2,2 -1,5 (-1,5) -0,7 (-0,6) -0,3 (-0,1) 0,1 (0,2) BNP-gap, procent -6,4 -3,5 (-3,5) -1,4 (-1,1) -0,3 (0,0) 0,2 (0,4) Arbetslöshet, procent 8,3 8,4 (8,4) 7,7 (7,6) 7,3 (7,2) 6,9 (6,8) KPIF 1,9 2,0 (2,0) 1,1 (1,3) 1,4 (1,5) 1,9 (1,9) KPI -0,3 1,2 (1,2) 1,7 (1,7) 1,9 (2,2) 2,6 (2,6)



Tabell A11. Alternativscenario med lägre reporänta, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring, om ej annat anges

2009 2010 2011 2012 2013

Reporänta, procent 0,7 0,4 (0,5) 1,4 (1,7) 2,6 (2,6) 3,3 (3,3) BNP, kalenderkorrigerad -5,1 4,6 (4,6) 4,1 (3,9) 2,9 (2,9) 2,3 (2,4) Timgap, procent -2,2 -1,5 (-1,5) -0,4 (-0,6) 0,1 (-0,1) 0,3 (0,2) BNP-gap, procent -6,4 -3,5 (-3,5) -0,8 (-1,1) 0,3 (0,0) 0,6 (0,4) Arbetslöshet, procent 8,3 8,4 (8,4) 7,4 (7,6) 7,0 (7,2) 6,7 (6,8) KPIF 1,9 2,0 (2,0) 1,5 (1,3) 1,7 (1,5) 2,0 (1,9) KPI -0,3 1,2 (1,2) 1,7 (1,7) 2,4 (2,2) 2,7 (2,6)



Tabell R1. Minimikraven på sammansättningen av bankernas kapitalbas i Basel III

Aktiekapital Tier 1-kapital Totalt kapital

Minimum 4,5% 6,0% 8,0%

Konserveringsbuffert 2,5%

Minimum plus

konserveringsbuffert

7,0% 8,5% 10,5%

Kontracyklisk buffert 0 - 2,5%

Tabell R2. Räkneexempel med en lägre styrränta i omvärlden, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring, om ej annat anges

2009 2010 2011 2012 2013

Omvärldens styrränta, procent 0,7 0,5 (0,5) 0,8 (0,8) 1,0 (1,3) 1,6 (2,4) Reporänta, procent 0,7 0,5 (0,5) 1,5 (1,7) 2,1 (2,6) 2,8 (3,3)

Växelkurs, TCW-index, 1992-11-18 = 100 140,2 129,1 (129,1)

121,1 (121,9)

119,7 (121,4)

120,1 (122,2)

KPIF 1,9 2,0 (2,0) 1,0 (1,3) 1,1 (1,5) 1,7 (1,9) KPI -0,3 1,2 (1,2) 1,3 (1,7) 1,6 (2,2) 2,4 (2,6) Timgap, procent -2,2 -1,5 (-1,5) -0,6 (-0,6) -0,2 (-0,1) 0,0 (0,2) Arbetslöshet, procent 8,3 8,4 (8,4) 7,6 (7,6) 7,2 (7,2) 6,9 (6,8) BNP, kalenderkorrigerad -5,1 4,6 (4,6) 3,8 (3,9) 2,9 (2,9) 2,4 (2,4)

Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. TCW-vägd omvärldsränta.


Tabell R3. Räkneexempel med reporänta enligt terminsräntor, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring, om ej annat anges

2009 2010 2011 2012 2013

Omvärldens styrränta, procent 0,7 0,5 (0,5) 0,8 (0,8) 1,0 (1,3) 1,6 (2,4) Reporänta, procent 0,7 0,5 (0,5) 1,5 (1,7) 1,8 (2,6) 2,1 (3,3)

Växelkurs, TCW-index, 1992-11-18 = 100 140,2 129,1 (129,1)

121,1 (121,9)

120,4 (121,4)

122,2 (122,2)

KPIF 1,9 2,0 (2,0) 1,0 (1,3) 1,3 (1,5) 2,1 (1,9) KPI -0,3 1,2 (1,2) 1,2 (1,7) 1,3 (2,2) 2,4 (2,6) Timgap, procent -2,2 -1,5 (-1,5) -0,6 (-0,6) -0,1 (-0,1) 0,5 (0,2) Arbetslöshet, procent 8,3 8,4 (8,4) 7,6 (7,6) 7,1 (7,2) 6,6 (6,8) BNP, kalenderkorrigerad -5,1 4,6 (4,6) 3,8 (3,9) 3,1 (2,9) 3,0 (2,4)

Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. TCW-vägd omvärldsränta.


Tabell R4. Dekomponering av potentiell BNP-tillväxtÅrlig procentuell förändring

2009 2010 2011 2012 2013

Potentiell produktion 1,8 1,6 1,4 1,7 2,0

Därav teknologi 0,5 0,8 1,1 1,4 1,6 Därav potentiella kapitaltjänster 0,6 0,2 -0,1 0,1 0,3 Därav potentiellt arbetade timmar 0,8 0,7 0,4 0,2 0,2

Därav potentiell medelarbetstid -0,1 0,0 0,0 0,1 0,1 Därav befolkning 0,5 0,3 0,1 0,0 -0,1 Därav potentiellt arbetskraftdeltagande 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 Därav långsiktig arbetslöshet 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0

Källa: Riksbanken

Penningpolitisk rapport oktober 2010

Documents

Transcript of Penningpolitisk rapport oktober 2010