Notas - Unisa

14
Notas 1. Gebore in Kapilavatthu (moderne Nepal) het die Boeddha (die Verligte) waarskynlik tussen 563-483 v.C. geleef. 2. Rhys Davids, T.W. and J.E. Carpenter 1982 The Digha Nikáya. Vol. II. London: Pali Text Society. 3. Vgl. Cousins 1983. 4. Vgl. A4 vir verdere verduideliking. 5. Pande 1974: 118, 179. 6. Rahula 1978:17 7. Vgl. Trungpa 1976. 8. Vgl. Spiro 1982 en Malalgoda 1976. 9. Chattopadyaya 1959: 459 e.v. 10. Pande 1974: 554 e.v. 11. Vgl. Jayatilleke 1963:63 e.v., 168 e.v. 12. Vgl. MIII.186: “ Dit sê ek nie omdat ek dit van ’n ander reisende filosoof of brahman gehoor het nie, maar wat deur myself ervaar, gesien en gevind is — dit sê ek” ... tam kho pana aham ... náhhassa samanassa va bráhmanassa va sutvá vadámi, api ca yad eva me sámam hátam sámam dittham sámam viditam tam eváham vadámi ti. 13. Vgl. Ergardt 1977, o.’a. bll. 140 — 146. 14. Vgl. Jayatilleke 1980 passim. 15. Vgl. DI.24. 16. Vgl. Dl.163 e.v. 17. Vgl. MI.429. 18. Vgl. MII.197. 19. Die tien avyákata-stellinge was die volgende (MI.426): (i) Die wêreld is ewig (sassato loko). (ii) Die wêreld is nie ewig nie (asassato loko). (iii) Die wêreld is eindig (antavá loko). (iv) Die wêreld is oneindig (anantavá loko). (v) Die siel is identies met die liggaam (tam jivam tam sariram). (vi) Die siel is verskillend van die liggaam (ahham jivam ahham sariram). (vii) Die heilige bestaan na die dood (hoti tathágato param maraná). (viii) Die heilige bestaan nie na die dood nie (na hoti tathágato pararp maraná). (ix) Die heilige bestaan en bestaan nie na die dood nie (hoti ca na ca hoti tathágato param maraná). 147

Transcript of Notas - Unisa

Page 1: Notas - Unisa

Notas

1. Gebore in Kapilavatthu (moderne Nepal) het die Boeddha (die Verligte) waarskynlik tussen 563-483 v.C. geleef.2. Rhys Davids, T.W. and J.E. Carpenter 1982 The Digha Nikáya. Vol. II. London:

Pali Text Society.3. Vgl. Cousins 1983.4. Vgl. A4 vir verdere verduideliking.5. Pande 1974: 118, 179.6. Rahula 1978:177. Vgl. Trungpa 1976.8. Vgl. Spiro 1982 en Malalgoda 1976.9. Chattopadyaya 1959: 459 e.v.

10. Pande 1974: 554 e.v.11. Vgl. Jayatilleke 1963:63 e.v., 168 e.v.12. Vgl. MIII.186: “ Dit sê ek nie omdat ek dit van ’n ander reisende filosoof of brahman gehoor het nie, maar wat deur myself ervaar, gesien en gevind is — dit sê ek”... tam kho pana aham ... náhhassa samanassa va bráhmanassa va sutvá vadámi, api ca yad eva me sámam hátam sámam dittham sámam viditam — tam eváham vadámi ti.13. Vgl. Ergardt 1977, o.’a. bll. 140 — 146.14. Vgl. Jayatilleke 1980 passim.15. Vgl. DI.24.16. Vgl. Dl.163 e.v.17. Vgl. MI.429.18. Vgl. MII.197.19. Die tien avyákata-stellinge was die volgende (MI.426):(i) Die wêreld is ewig (sassato loko).(ii) Die wêreld is nie ewig nie (asassato loko).(iii) Die wêreld is eindig (antavá loko).(iv) Die wêreld is oneindig (anantavá loko).(v) Die siel is identies met die liggaam (tam jivam tam sariram).(vi) Die siel is verskillend van die liggaam (ahham jivam ahham sariram).(vii) Die heilige bestaan na die dood (hoti tathágato param maraná).(viii) Die heilige bestaan nie na die dood nie (na hoti tathágato pararp maraná).(ix) Die heilige bestaan en bestaan nie na die dood nie (hoti ca na ca hoti tathágato

param maraná).

147

Page 2: Notas - Unisa

148 NOTAS

(x) Die heilige bestaan nóg, nóg bestaan nie na die dood nie (n ’ eva hoti na na hoti tathágato param maraná).Vir die afwysing van stellinge 7-10, sien MI.486.

20. Vgl. MI.487.21. Vgl. Jayatilleke 1980:475: ‘While this rational agnostic solution remains a possibility with regard to the problem of the origin, duration and extent of the universe, the other six questions appear to have been discarded on the grounds that they were (logically) meaningless...’. Vgl. ook a.w. bll. 474 e.v., 478 e.v..22. A.w. 359: ‘... verifiability ... is considered a characteristic of truth but what is thus claimed to be true is held to be true only by virtue of its “ correspondence with fact” .23. Murti 1980:51: ‘... the real heart of Buddha’s teachingis the doctrine of Sunyata...”24. Vgl. G.E.H. Palmer, Philip Sherrard and Kallistos Ware 1979.25. Vgl. Nyanaponika Thera 1981.26. Vgl. MI.515 e.v.27. Vgl. o.a. Jayatilleke 1971.28. Vgl. MI.520.29. MII.32.30. Vgl. DI.183.31. Ibid.32. Vgl. A IV.448.33. Ibid.34. Dharmasiri, Gunapala 1974:197.35. Ten spyte van pogings soos die van Perez-Remon (1980) om uit die Nikáyas die teendeel te bewys, kan die standpunt, wat in hierdie paragraaf weergegee word, beskou word as die algemeen-aanvaarde en -erkende Theraváda-st&nd'puni.36. Vgl. DI. IX.37. Vis XIX.20.38. Vgl. Pande 1974:433: ‘Apparently he did not put it into a fixed formula, but very soon the tendency to weave the content of his sayings into formula made its debut, and after a period of fluctuation gave us the celebrated twelve-linked Paticcasamup- padanayo’.39. Vgl. Johansson, Rune E.A. 1979 vir ’n resente poging in hierdie rigting.40. Hoe moeilik dit is om by die stilte van die Boeddha te bly, kan geïllustreer word met behulp van twee prominente Boeddholoë na wie reeds verwys is. Pande (1974: 479-81) wys ’n n/'Wwta-interpretasie in terme van uitwissing na die dood van die arahant sterk van die hand, en wil minstens die begrip ‘bliss’ vir daardie situasie gebruik, al waarsku hy dat dit nie verwar moet word met ‘a kind of pleasure’ nie;Dharmasiri (1974:177 e.v.) aan die ander kant praat baie duidelik van ‘extinction’.41. Vix XVI.90:

Dukkham eva hi, na koci dukkhito, kárako na, kiriyá va vijjati, atthi nibbuti, na nibbuto pumá, maggam atthi, gamako na vijjati.

42. Vir die geskiedenis van die Páli-letterkunde tot vandag, vgl. Malalasekera 1958.43. Vir ’n evaluering van Dhammapálaas kommentator, vgl. Malalasekera 1958:113-7.44. Hierdie werk is deur Nárada Mahá Thera in Engels vertaal. (1980).45. Rahula, Walpola 1978:31.46. Lamotte, Etienne 1961:29.47. ’n Uiteensetting van wat so ’n Birmese intensiewe meditasie-kursus prakties behels, kan ook by Nyanaponika Thera (1983:87-102) gevind word. ’n Joernalistiese, lewendige

Page 3: Notas - Unisa

Notas 149

prentjie van Mahasi Sayadaw se meditasiesentrum word deur Walters, John 1961:100 e.v. gegee.48. Vgl. Pieris, Aloysius 1982.49. Vgl. bv. Capra, Fritjof 1975 in hierdie verband, asook K.N. Jayatilleke, Robert F. Spencer and Wu Shu 1980.50. Vgl. bv. Ken Wilber (ed) 1984.51. ’n Voorbeeld van interkulturele filosofiese gesprek is die bydraes in Scharfstein, Ben-Ami, et. al. 1978.52. Vgl. o.a. Boorstein, Seymour & Olaf G. Deatherage 1982; N.P. Jacobson 1966; Douglas M. Burns 1980; Narano, Claudio & Robert E. Ornstein 1972; Welwood, John (ed.) 1979. Veral Transpersonal Psychology, wat tradisionele Boeddhistiese meditasie- tegnieke en terminologie gebruik met die oog op die bereiking van geestesgesondheid, is in hierdie verband baie boeiend.53. Om enkeles te noem: Thomas Merton, 1980; Antony Fernando, 1985; John Hick, 1980; M. O’C. Walshe 1980; H. Von Glasenapp, 1974; John B. Cobb, 1982.54. Vgl. o.a. Buddhadasa Thera 1967, 1974.55. Malalasekera 1937: 1, 249-268.56. Ibid.: 528-9, 641-2.57. Vgl. Conze 1972: 16 e.v. Dit is ook moontlik dat mediteerders temperamenteeldaar- toe geneig is om samatha- of vipassaná-meditasie te beklemtoon.58. Vgl. A8.3. Die interpretasie van nibbána wat hier gehuldig word, sluit aan by die van Jayatilleke (1963) en Kalupahana (1976), in onderskeiding van die ‘substansialiserende’ siening van byvoorbeeld Pande (1974) en Johansson (1979).59. 1976: 80, 85.60. Vgl. Khantipalo 1981: 1 e.v.61. S V.321.62. Vgl. MI.181. In Vis (111.29 e.v.) word ’n vaste woning en bouwerk trouens opgenoem as twee van die tien groot ‘steurnisse’ (palibodhas) wat prysgegee moet word deur die monnik wat ernstig wil mediteer. Die ander agt is die versorging van afhanklikes, besittings, die onderrig van leerlinge, reis, naasbestaandes, siekte, boeke en die verwerwing van bo-normale psigiese vermoëns.63. Buddham saranam gacchámi Ek neem toevlug by die Boeddha.Dhammam saranam gacchámi Ek neem toevlug by die dhamma Sangham saranam gacchámiEk neem toevlug by die sangha.64. S V.170.65. Vis VIII.171 e.v.66. Vis VIII. 199.67. Vis VIII.200 e.v. Buddhagosa se uiteensetting van asemhalingsmeditasie sluit nie by die (M) SPS aan nie, maar by SV.321.68. Vis VIII.190 e.v.69. Vgl. Nyanaponika 1983:95.70. Vgl. P:51-2; Vis XIV: 19, 73, 192, 198.71. Nyanaponika 1983; 58-60.72. Vgl. Buddhadasa 1982; Nánamoli 1981.73. P: 74 e.v.74. Ibid.: 76.75. Ibid.: 76 e.v.

Page 4: Notas - Unisa

150 NOTAS

76. Ibid.: 55 e.v., 74 e.v.77. Vgl. P: 61 e.v. vir ’n uitvoerige kommentaar op hierdie begrip.78. Vis. VIII,49 e.v.79. Hierdie meditasie, wat in die (M) SPS slegs in breë trekke geskets word, word elders in die kanon (soos MI.185, Maháhatthipadopama sutta); MI.421, Ráhulovada Sutta; en MIII.240, Dhátuvibhanga Sutta) in meer besonderhede uiteengesit.80. Vis. XI.27 — 117.81. Vgl. AIV.XXXVI.82. Izutsu 1982: 23183. D III.XXXIII.84. Dit verwys na die fyn-materiële en nie-materiële sfere van meditatiewe ervaring (rúpa-vacara en arúpa-vacara).85. Vgl. B5.5.4.8.86. A V.193.87. P: 119 e.v.88. Ibid.89. Vis IX. 23 e.v.90. A V.342.91. Ibid.92. P: 126.93. P: 127-8.94. P: 128.95. Vgl. Pande 1974: 497-9.96. Vgl. Nyanatiloka 1980: 99-100.‘... the Groups never exist as such, i.e. they never occur in a simultaneous totality of all their constituents.’97. S XXII.95.98. Johansson 1979: 25 e.v. maak dit baie duidelik. Vir sy uiteensetting van sahha, vgl. a.w.: 92-95.99. In die interpretasie van die ervaring wat hier gegee word, word die ‘subjektiewe’ en die ‘objektiewe’ nie een tot die ander gereduseer nie. Mettertyd het die Boeddhistiese Vi- jnánavada by Asanga en Vasubandhu (vierde — vyfde een n.C.) ontwikkel tot ’n volkome idealistiese monisme, waar alles bewussyn is, en bewussyn alles.100. In die kommentaar (P: 131) word ’n ander beskrywing van die tienvoudige boei gegee: sinlike begeerte, afkerigheid, trots, spekulatiewe teorie, skeptiese twyfel, geloof in rites en seremonies, die begeerte om te bly voortbestaan, jaloesie, hebsug en onkunde.101. Vis. XVII.239 e.v. oor sintuiglike verknogtheid (kámupádána), verknogtheid van standpunte (ditthupádána), verknogtheid aan reëls en rituele (silabbatupádána), en verknogtheid aan die denkbeeld van ‘self’ (atta-vádupádána).102. Vgl. M III. 118 waar ’n definitiewe progressie van die eerste tot die sewende gesug- gereer word.103. Vgl. P: 138.104. So Sayadaw 1978:5 e.v. Vgl. egter Kheminda Thera 1982: 42 e.v. vir reserwes in hierdie verband.105. Vgl. A IV. 13 e.v.106. Vgl. P: 134 e.v.107. P: 140.108. A V. 6.

Page 5: Notas - Unisa

Bibliografie

Hierdie bibliografie bevat slegs titels w aarna in die boek verwys word.

Anuruddha 1980 A Manual o f Abhidhamma, being Abhidhammattha Sangaha o f Bhadanta Anurudahacariya. Edited in the original Pali Text with English translation and Explanatory Notes. Kandy: Buddhist Publication Society.

Boorstein, Seymour & Olaf G Deatherage 1982 Buddhism in Psychotherapy. Kandy: Buddhist Publication Society.Buddhadasa Bhikkhu 1967 Christianity and Buddhism. Bangkok: Sublime Life Mis- sion.Buddhadasa Bikkhu 1974 Two Kinds o f Language: Dhammic Language, Language o f the One who Knows; Human Language, Language o f the One who Knows not. Bangkok: Sublime Life Mission.Buddhadasa Bhikkhu 1982 The A , B, C o f Buddhism. Bangkok: Sublime LifeMission. Buddhagosa 1978 The Path o f Purification (Visuddhimagga) by Bhadantacariya Bud- dhagosa. Translated from the Pali by Bhikkhu Nanamoli. Kandy: Buddhist Publication Society.Burns, Douglas M 1980. Buddhist Meditation and Depth Psychology. Kandy: Buddhist Publication Society.

Capra, Fritjof 1975 The Tao o f Physics. An Exploration o f the Parallels between Modern Physics and Eastern Mysticism. London: Wildwood House.Chattopadyaya, D. 1959 Lokayata. A Study inAncient lndian Materialism. New Delhi: People’s Publication House.Cobb, John B. 1982 Beyond Dialogue: The Transformation o f Christianity and Bud- dhism. Philadelphia: Fortress Press.Conze, Edward 1972 Buddhist Meditation. London: Unwin Books.Cousins, L S 1983 Pali Oral Literature, in Denwood, Philip and Alexander Piatigorsky (eds) 1983. Buddhist Studies. Ancient and Modern. London: Curzon Press.

Davids, T W Rhys and J E Carpenter 1982 The Digha Nikáya. Vol II. London: Pali Text Society.Dharmasiri, Gunapala 1974 A Buddhist Critique o f the Christian Concept o f God. Col- ombo: Lake House Investments.

151

Page 6: Notas - Unisa

152 BIBLIOGRAFIE

Ergardt Jan T 1977 Faith and Knowledge in Early Buddhism. London: E J Brill.

Fernando, Antony with Leonard Swidler 1985 Buddhism Made Plain. An Introduction fo r Christians and Jews. New York: Orbis Books.

Glasenapp, H von 1974 Buddhism and Comparative Religion and other Essays. Kandy: Buddhist Publication Society.Goldstein, Joseph 1980 The Experience o f Insight. A Natural Unfolding. Kandy: Bud- dhist Publication Society.

Hick, John 1980 God Has Many Names London: MacMillan Press.

Izutsu, Toshihiko 1982 Toward a Philosophy o f Zen Buddhism. Boulder: Prajna Press.

Jacobson, Nolan Pliny 1966 Buddhism — The Religion o f Analysis. London: George Allen & Unwin.Jayatilleke, K N 1963 Early Buddhist Theory o f Knowledge. London: Allen & Unwin. Jayatilleke, K N, Robert F Spencer and Wu Shu 1980 Buddhism and Science. Kandy: Buddhist Publication Society.Johansson, Rune E A 1979 The Dynamic Psychology o f Early Buddhism. London: Curzon Press.

Kalupahana, David J 1975 Causality: The Central Philosophy o f Buddhism. Honolulu: The University Press of Hawaii.Khantipalo, Bhikkhu 1981 Calm and Insight. A Buddhist M anualfor Meditators. Lon- don: Curzon.Kheminda Thera 1982 The Way o f Buddhist Meditation (Serenity and lnsight according to the Pali Canon) Colombo: Lake House Printers & Publishers.

Lamotte, Etienne 1961 The Spirit o f Ancient Buddhism Venezia: San Giorgio Mag- giore.

Malalasekera, G P 1937 Dictionary o f Pali Proper Names. London: John Murray. Malalgoda, Kitsiri 1976 Buddhism in Sinhalese Society 1750 — 1900. A Study o f Religious Revival and Change. Los Angeles: University of California Press.Merton, Thomas 1980 Mystics and Zen Masters. New York: Dell Publishing Co. Murti, T R V 1980 The Central Philosophy o f Buddhism. A Study o f the Madhyamika System. London: Unwin Paperbacks.

Naranjo, Claudio and Robert E Ornstein 1972 On the Psychology o f Meditation. Lon- don: George Allen & Unwin.Nánamoli Thera 1981 (1952) Mindfulness o f Breathing (Ánápanasati). Buddhist Texts from the Pali Canon and Extracts from the Pali commentaries. Kandy: Buddhist Publication Society.Nyanaponika, Thera 1983 (1961) The Heart o f Buddhist Meditation. A Handbook o f Mental Training Based on the Buddha’s Way o f Mindfulness. London: Rider.

Obeyesekere G 1979 Religious Symbolism and Political Change in Ceylon; in Modern Ceylon Studies I (1970), 46-47.

Page 7: Notas - Unisa

Bibliografie 153

Palmer G E H, Philip Sherrard and Kallistos Ware 1979 The Philokalia. The Complete Text. London: Faber and Faber.Pande, G C 1974 Studies in the Origins o f Buddhism. Delhi: Motilal.Perez-Ramon 1980 Self and Non-Self in Early Buddhism. The Hague: Mouton.Pieris, Aloysius 1982 Asia’s non-semitic religions and the mission of the local Churches; in The Month. A Review o f Christian Thought and World Affairs, 81 — 90.

Rahula, Walpola 1978 Zen and the Taming o f the Bull. Towards the definition o f Bud- dhist Thought. London: Gordon Fraser.

Sayadaw, Mahasi 1978 The Progress o f Insight. A Treatise on Buddhist Satipatthana Meditation. Kandy: Buddhist Publication Society.Scharfstein, Ben-Ami et al. 1978 Philosophy East/ Philosophy West. A Critical Com- parison oflndian, Chinese, Islamic andEuropean Philosophy. Oxford: Basil Blackwell. Spiro, Melford 1982 Buddhism and Society. A Great Tradition and Its Burmese Vicissitudes. Los Angeles: University of California Press.

Trungpa, Chogyam (ed) 1976 The Foundations o f Mindfulness. London: Shambhala.

Walshe, M. O ’C 1980 Buddhism and Christianity: a positive approach. Kandy: Bud- dhist Publication Society.Walters, John 1961 Mind (Jnshaken. A modern approach to Buddhism. London: Rider & Co.Welwood, John (ed) 1979. The Meeting o f the Ways. Explorations in East/West Psychology. New York: Schocken Books.Wilber, Ken (ed) 1984 Quantum Questions. Mystical Writings o f the World's Great Physicists. Boulder, Colorado: Shambhala Publications.

Page 8: Notas - Unisa

Onderwerpregister(insluitend Páli-begrippe)

aandag 96, 136, 139, 141 aandagtig 84, 91aankweek van gesonde geestestoe-

stande 140aanvanklike analitiese ondersoek 139 aard-element 104, 106-8 Abhidhamma 7, 10, 11, 12, 13, 27, 37,

39, 75, 114, 115, 128 adhiccasamuppanna 36 afkerigheid 115, 116, 120 afsku 120, 123, 134 afsondering 87 agt voorskrifte 125 ajjhattika-bahira ayatana 12, 133 ajjhatta 94 ákihcahha 33 amahagattarp cittam 118 amardvikkhepika 23 anagdmi 127 Ánanda 9Ánápbnasati Sutta 92, 97 Anguttara Nikdya 6 anicca 95, 128 ahhd 28, 145 anattd 32, 35, 37, 128 anurakkhana-padhana 140 anutika 41anuttaram cittam 118, 119 appand-samadhi 120, 138 apo 140

arahant 12, 13, 29, 40, 79, 80, 127, 142, 145

arahhavasi 14 asammoha sampajahha 102 asemhaling 54, 86, 87, 90, 145 asketisisme 85 Asoka 10, 13, 42 dtdpi 84 attd 35 e.v. atthakatha 41, 42, 43 atthasamhita 25 atthasila 125 avijjd 38, 118, 134 avydkata 26, 27, 81 dyatana 38, 109, 132

bahiddha 94bala 137, 141beëindiging van lyding 66begeerlikheid 84begeerte 116begerigheid 115, 120belemmeringe 59, 145bevryde geestesmoment 118bewussyn 36, 38, 108, 127, 130Bhagavant 73bhava 38bhavana-padhana 140 bhikkhu 44, 73 bhikkhurii 44, 73

154

Page 9: Notas - Unisa

Onderwerpregister 155

Birmese meditasie 45, 93 Bodhisattva 12, 14Boeddha 8, 17, 18, 19, 20, 21, 23, 25,

28, 31, 89 boei 134bojjhanga 12, 135, 136 bosbewoners 14 Brahmane 17, 20 Brahmanisme 20 brahma-vihára 117 Buddhagosa 43

catuskoti 24 cetasika 114, 115, 128 Christendom x, 30, 49 citta 81, 82, 113, 114, 115, 133

darsana 21deeglike deurdenking 139 dele van die liggaam 55, 102 Derde Konsilie 10, 41 deugDeurlugtige 73, 146 devas 15dhamma 81, 83, 86, 89, 119, 126, 133,

142dhamma-vicaya 136, 137 dhhtu 104 DTgha Nikáya 5 doel 101dood 38, 107, 108 domanassa 77 dorpsbewoners 14 dosa 110 drie juwele 126 drievoudige toevlug 126 droefheid 77 dukkha 16, 39, 77, 132

Eerste Konsilie 9 eiewaan 134 ekamsavyákaranlya 25 emosionele en wilsfaktore 38, 108,

127, 128, 130

ervaring 79 etemalisme 36

faktore van verligting 62, 119 fatalisme 36 fisiekheid 127fyn-materiële vorm van bestaan 134

gámavási 14 gantha-dhura 14 gees 58, 81, 97, 109, 113, 128 geesdrif 136, 138, 139, 142 geestesfaktore 114, 120, 128 geestesmoment 113, 118, 119 gehoor 108gekonsentreerde geestesmoment 118 geloof 23, 126, 141 geluk 139gelykmatigheid 86, 117, 136, 139, 142gesag 22gesig 108geskiktheid 101gevoel/gevoelens 109gocara sampajahna 102God 30 e.v.goddelike eienskappe 86

hele samestelling van die asem 87, 91 hergeboorte 36, 38 Hihayána 12

idappaccayatá 36, 95 indeterminisme 36 individualiteitsgeloof 134 indriya 137, 141 Indusbeskawing 19 innerlik 111, 127, 131, 133, 144 innerlike betraging 87, 94 insig ix, 87inspanning 136, 137, 141, 142 intuïsie 20

Jainisme 29 játi 38

Page 10: Notas - Unisa

156 ONDERWERPREGISTER

jhána 21, 33, 45, 120, 138

kalmte ix, 87, 94, 136, 138, 139, 142 kalmering van die asemhalingsfunksie

87, 92kámacchanda 120 káma-rága 134kamma 20, 29, 37, 123, 130, 142 kammatthána 86 karaktertipes 87 karuná 117 kasina 86 káya 81, 82, 91 kennis 18, 28, 96 khanda 39, 82, 108, 128 khanika samadhi 138 khattiya 17 Khuddaka Nikaya 1 kommentariële tradisie 40 konsentrasie 21, 76, 120, 136, 138

141, 142 kontak 38 kontinuum 36 kousaliteit 38 kragte 137, 141

lê 97 leed 77 leek 145leke-volgelinge 74 liefde 117, 144liggaam ix, 54, 81, 82, 86, 87, 96,

108, 128liggaamlike aktiwiteite in die alge-

meen 55, 100, 145 liggaamlikheid/fisiekheid 109 liggaamshoudings 55, 97, 145 Lihatthapakásaná Tiká 43 logika 25lokuttara magga 127, 135 loop 97, 98, 99 lotusposisie 88 lug-element 108 lyding 16, 63, 67, 77, 132 lyk 86, 108

Mádhyamika 25mahagattam cittam 118Mahasanghika 10, 13, 80Mahá-Satipatthána-Sutta ix, 10, 15Mahayana 12, 13, 14, 26, 27, 31Majjhima Nikáya 6, 43mána 134mano 133marana 38materialisme 23medelye 86, 117, 118medevreugde 86, 117, 118meditasiegebied 102meditasie-meester 144mettá 117moha 110momentane konsentrasie 138 monastisisme 85 monnike xi, 18, 73 muditá 117 múla 110, 116

naam en vorm 38 náma 128 náma-káya 82náma-rupa 35, 38, 82, 109, 132 nána 28, 97 naturalisme 116 náya 78nevasannánásannáyatana 33 neus 108nibbána ix, xi, 14, 17, 23, 26, 29, 40,

49, 75, 79, 80, 81, 97 nie-materíele sfere 86 nie-materiele vorm van bestaan 134 nie-misleidend 102 nie-verblinde geestesmomente 118 nie-verknogtheid 87, 96 Nikáya 10, 13, 20, 25, 41, 127 nivarana 12, 120, 136 niyativáda 36 nonne 73noulettendheid 84, 100, 122

oefen 93

Page 11: Notas - Unisa

Onderwerpregister 157

onafhanklikheid 87, 96, 144 onbevryde geestesmoment 119 ondersoek van verskynsels 136, 137,

141ongelukkigheid 84 onkunde 38, 118, 134 onontwikkelde geestesmoment 118 onoortrefbare geestesmoment 118 onsekerheid 120, 122, 126 ontbinding van die liggaam 57, 107 ontstaan 38ontstaans- en verdwyningsfaktore 87,

95ontwikkelde geestesmoment 118 oog 108, 109oorwin van ongesonde geestestoe-

stande 140 oor 108oorsprong van lyding 65 oortrefbare geestesmoment 118 ordinêre sensasies 111

padmánasana 88 pahána-padhána 140 Pali xi, xii, 3, 4, 5, 42 Pali-kanon 5 pahcaslla 125pahca-upádanakkhandha 127 panhS 23, 39,76, 128, 141 Papahcasudani 43 parikamma-samadhi 138 parinibbána 79 passadhi 136, 138 pathavl 104paticcasamuppáda 38, 108, 109, 110,

118, 132 patissati 96persepsie 108, 109, 127, 128, 129, 130 persoon 35 persoonlikheid 109 phala 145phassa 38, 109, 132 piti 136, 138, 139 pragmatisme 27 pragmatiese waarheidsteorie 25

Protestantse Boeddhisme 44 psigologie 48 punabbhava 36 pyn 77, 78, 112

raga 116 rasionalisme 20 Rathaviriita sutta 75, 76 regte aandag 68, 79 regte handeling 68, 78 regte inspanning 68, 79, 140 regte konsentrasie 68, 79 regte lewensonderhoud 68, 79 regte pad 78 regte siening 67, 78, 96 regte spreke 68, 78 regte voorneme 68, 78 reuk 108rúpa 82, 102, 108, 109, 127, 128, 129 rúpa-káya 82 rúpa-rága 134 rusteloosheid 134rusteloosheid en angstigheid 120, 121,

125sabba-káya 92

saddhá 23, 29, 141sacchikiriya 79sakadágámi 127sakkáya-ditthi 134samádhi 21, 76, 136, 138, 141samana 17, 19samatha ix, 76, 87sambojjhanga 135samkhára 38, 92, 108, 127, 130samkhittam cittam 118sampajahha 84, 100, 101, 102, 122sammá ájvva 79sammá ditthi 78sammá kammanta 78sammá samádhi 79sammá sankappa 78sammá sati 79samá vácá 78sammá váyáma 79, 140

Page 12: Notas - Unisa

158 ONDERWERPREGISTER

sampajáno 84samsára 17, 19, 20, 29, 39samvara-padhána 140samyojana 134Samyutta Nikáya 6sangha 17, 44, 73, 74, 86, 89, 126,

142sahhá 108, 127, 129 sahhávedayitanirodha 33, 79, 80 Sanskrit 4, 42 santati 36sappaya sampajahha 101 Sarvastivádins 13 sassataditthi 32, 36 sati ix, 82, 86, 110, 111, 114, 120

122, 130, 136, 141 satima 84Satipatthána x, 13, 14, 38, 44, 45, 48

49, 81satta-visuddhi 76 sátthaka sampajáhha 101 sa-uttaram cittam 118 sensasies 38, 57, 81, 82, 97, 108, 109,

110, 111, 112, 127, 128, 132, 145 sensualisme 85 ses sintuie 109ses sintuiglike sfere 38, 108, 119, 131,

132sewe faktore van verligting 135 sewevoudige suiwering 76 siel 35 e.v. stla 76sllabbata-parámása 134 Sinhalees 42, 43 sinlike begeertes 120, 121, 134 sintuie 108, 109 sintuiglike ervaringe 145 sintuiglike indruk 132 sintuiglike sfere 61 sit 87, 88, 97, 99 skeptiese twyfel 134 skeptisisme 23, 24, 25, 27 skryfkuns 8 smaak 108smagting 38, 110, 132

smart 77 sotápanna 127spirituele vermoëns 137, 141 Sri Lanka 10, 15, 42 staan 97, 99Sthaviravadins 10, 13, 80 sub-kommentare 41 sub-sub-kommentare 41 suiwering 75 sukha 139 sukhasana 89 suhha 128Sutta Pitaka 5, 9, 75

taak van geleerdheid 14 taak van meditasie 14 takka 24, 25 takk'i 24tanhá 38, 110, 116, 132tas 108teïsme 47, 87tejo 104tel 93Theravadins 12, 13 thapahiya 26 thina-middha 120 tiká 41Tipitaka 5, 15 tiratana 126 tisarana 126toegangsmeditasie, -konsentrasie 120,

138toespitsing van die aandag 87, 89 tong 108traagheid en botheid 120, 121, 124 tradisionalisme 20 transendente weg 127 Tweede Konsilie 10, 41

uccheda-ditthi 36 uddhacca 134 uddhacca-kukkucca 120 uiterlik 111, 127, 131, 133, 144 uiterlike betragting 87, 94 upacára-samádhi 120, 138

Page 13: Notas - Unisa

Onderwerpregister 159

upáddna 38, 131, 132 upádánakkhanda 12 Upanisads 20 upásaka 74 upásiká 74 upekhá 136, 138

vanavási 14 Vajrayana 14 váyo 104vedaná 38, 81, 82, 108, 109, 110, 127,

128, 132 Vedanta 21, 22 Vedas 21 Vedisme 22, 31 Vediese tradisie 20verabsolutering van reëls en ritueel 134 verblinde geestesmoment 118 verblinding 110, 115, 120 verengde geestesmoment 118 verhewe sensasies 111 verknogtheid 38, 131, 132, 145 vermy van ongesonde geestestoestande

140vemietigingsteorie 36veroorsaking 36versinking 120, 134, 138verskynsels 59, 81, 82, 97, 119verstrooide geestesmoment 118vibhajja-vyákaranlyo 25Vibhajyavádins 13vicdra 139vicikicchá 120, 134vier edel waarhede 25, 63, 119, 144vier elemente 86vier goddelike toestande 117vier goddelike elemente 56, 104vimutlam cittam 118Vináya Pitaka 5, 9, 74, 125, 126vinnána 36, 38, 108, 127, 128vinnánancáyatanam 33vinniï 24vipassaná ix, 28, 45, 76, 87, 90

vipassanadhura 14 vïrásana 88 viriya 136, 137, 141 visuaddhi 75, 77Vissuddhimagga 40, 41, 43, 76, 86, 87,

124vitamoham cittam 118 vitakka 139 voedsel 86volhou van gesonde geestestoestande

140volledige konsentrasie 120, 138 volmaakte kennis 145 voorbereidende handelinge 87 voorbereiding vir meditasie 85 voorlopige konsentrasie 138 voorstelling 129 vorm/fisiekheid 108 vrug 145vuur-element 104, 106-9 vyápáda 120, 134 vyf belemmeringe 119, 120 vyf aggregate van verknogtheid 61,

108, 119, 127, 131 vyf voorskrifte 125

water-element 104, 106 weersin 110weg wat lei tot die beëindiging van

lyding 67welwillendheid 86, 87, 117, 123 Weste 46, 47 wind-element 104, 106 wortel-instellings 110 wysheid 76, 128, 141

yakkha 15 yathábhuta 24 yoga 19, 22, 90 Yoga-skool 21 ywerig 84

Zen 13, 112

Page 14: Notas - Unisa

ISBN 0 86981 531 8