Nitrat i dricksvatten - jämförelse av nitrathalter, mellan åren 1975 och 2005

Nitrate in drinking water - a comparison of nitrate concentration, between the year 1975 and 2005

Växjö VT 2006 Examensarbete nr: TD 009/2006

Marita Pettersson Avdelningen för teknik och design

Institutionen för teknik och design, TD

Organisation/ Organization Författare/Author(s) VÄXJÖ UNIVERSITET Marita Pettersson Institutionen för teknik och design Växjö University School of Technology and Design Dokumenttyp/Type of document Handledare/tutor Examinator/examiner Examensarbete/ Diplomawork Gunnar Strandmark Håkan Annehed Titel och undertitel/Title and subtitle Nitrat i dricksvatten - En jämförelse av nitrathalter mellan åren1975 och 2005. Nitrate in drinking water - A comparison of nitrate concentration between the year 1975 and 2005 Sammanfattning (på svenska) Ronneby Miljö- och hälsoskyddskontor ville genom undersökningen få information om nitrathalter i enskilda dricksvattenbrunnar inom kommunen, med bakgrund av den nya miljökvalitetsnormen. Riktvärdet för nitrat är 50 mg/l. Halter som överstiger detta bör inte ges till barn under ett års ålder på grund av risk för methemoglobinemi. Jämförelsen skulle ske mellan områden präglade av jordbruk respektive skogsbruk, samt mellan grävda och borrade brunnar. Jämförelsen skulle även ske över tiden, mellan 1975-1990 till 2005. Urvalet av provtagningspunkter baserades på en sammanställning från befintligt arkiv samt efter en annons i dagspressen. Sammanställning av resultaten har gjorts i tabellform. Det framkommer av undersökningen att grävda och borrade brunnar uppvisar det förväntande resultatet: de grävda brunnarna svarar för en högre halt av nitrat samt att nitrathalterna har ökat under tidsperioden. För de borrade brunnarna är resultatet det omvända. Medan områden präglade av skogsbruk samt jordbruk inte har erhållit det förväntade resultatet. Jordbruket uppvisar en minskning av nitrathalterna medan skogsbruket har fått en förhöjd nitrathalt. En trolig orsak till de förhöjda nitrathalterna kan vara hästhållningen. Samt att deposition av olika kväveföreningar förekommer. Nyckelord Nitrat, dricksvatten, enskild dricksvattenförsörjning Abstract (in English) The environment protection and public health department in Ronneby wanted to have a study of nitrate concentrations in private water supply. The reason is a new environmental quality standard. The contaminant level for nitrate is 50 mg/l. Water containing excessive amounts of nitrate should not be given to infant with age under one year. It could cause a disease called methemoglobinemia. The purpose of the study was to compare areas pervade of agriculture respectively forestry, and between digged and drilled wells. The study was time dependent as well, from 1975 – 1990 until 2005. The testing points were selected from existing archive and an advertisement in the local paper. The results are shown in tabular forms. The study shows the expected result for digged and drilled wells. The higher amount of nitrate is found in the digged wells, and the concentration of nitrate have exceeded during time. For the drilled wells is the result the opposite. Areas pervade of forestry and agriculture didn't achieve the expected result. Agriculture shows a decrease of the amount of nitrate and forestry an increased amount of nitrate. The cause of increasing nitrate concentration is likely dependent on changed animal husbandry, for example horse keeping. Another reason could be the deposit of different nitrogen compounds. Key Words Nitrate, drinking water, private water supply Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages 2006 Svenska 53 Internet/WWW http://www.vxu.se/td

3

Ordlista Ord i texten markerade med* återfinns i ordlistan. Akvifer = geologisk bildning med grundvatten som kan utvinnas i användbar mängd. Aerosol = suspension av fasta eller flytande partiklar i gas, vanligen luft. Damm, rök, dimma, spray och moln är vardagliga exempel på aerosoler. Partiklarna kan ha varierande storlek, form och sammansättning. Autotrofa = organism, t.ex. växt eller bakterie som kan bilda organiska ämnen av oorganiska, genom att utnyttja solenergin eller dylikt. Evaporation = detsamma som avdunstning, särskilt sådan som sker från en fri vattenyta. Stuka = Gödselhög på åkermark Transpiration = inom botanik, avgivande av vattenånga från en växt.

Transpirationen sker bland annat genom klyvöppningarna.

4

Innehållsförteckning Sida Ordlista 3 1 Inledning 1.1 Bakgrund 6 1.2 Syfte 6 2 Grundvatten 7 2.1 Berggrund 7 2.2 Vattnets kretslopp 7 3 Kväve 8 3.1. Kvävekällor 8 3.2 Kvävedeposition 8 3.2.1 Torrdeposition 8 3.2.2 Våtdeposition 9 3.3 Kvävets kretslopp 9 3.3.1 Mineraliserin 9 3.3.2 Nitrifikation 10 3.3.3 Denitrifikation 10 4 Nitrat 4.1 Källor 11 4.2 Miljöeffekter 11 4.3 Hälsoeffekter 11 4.3.1 Symptom 12 5 Vad påverkar nitrathalten? 5.1 Brunnstyp 13 5.2 Placering 13 5.3 Brunnens känsliga delar 13 5.4 Avlopp 13 5.5 Punktkäll 13 5.5.1 Djurhållning 13 5.6 Kvävedeposition 5.6.1 Näringsbalans i åkermark 14 5.6.2 Kvävenedfall, Sverige 15 5.6.3 Kvävenedfall, Blekinge 15 5.6.4 Kväveoxidutsläpp, Sverige 16 5.6.5 Kväveoxidutsläpp, Blekinge 16 5.7 Nitratutlakning 17 5.7.1 Berggrund 17

5

5.7.2 Jordart 17 5.7.3 Nederbörd 17 5.7.4 Temperatur 17 6 Lagar och föreskrifter 6.1 Socialstyrelsen 18 6.2 Direktiv 18 6.3 Miljökvalitetsnorm 18 7 Metod 20 7.1 Provtagning 20 7.2 Bedömning 20 8 Felkällor 22 9 Resultat och diskussion 23 10 Slutsats 30 11 Tack 33 12 Referenser 12.1 Tryckta 34 12.2 Elektroniska 34 12.3 Figurer 35 13 Bilagor 36 Utdrag från Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2003:17(M) Kartor med provpunkter Samtliga provpunkter med information

6

1 Inledning 1.1 Bakgrund Miljö- och hälsoskyddskontoret i Ronneby kommun har tidigare inte genomfört någon omfattande undersökning av nitrathalter i enskilda brunnar inom kommunen. Orsaken är bland annat att det åligger den enskilde fastighetsägaren att se till att man har ett tjänligt dricksvatten. Denna undersökning har kommit till stånd med avsikt på den nya miljökvalitetsnormen som ska vara uppfylld senast 2010. Miljö- och hälsoskyddskontoret ville genom undersökningen få en överblick av nitratets spridning inom kommunen, för att eventuella åtgärder ska kunna planeras och sättas in vid behov. Trots att det inte fanns några tidigare undersökningar kan man förvänta sig att brunnar inom områden som präglas av jordbruk kommer att ha en högre nitrathalt jämfört med brunnar inom områden som präglas av skogsbruk, samt att de grävda brunnarna torde ha en högre halt av nitrat jämfört med de borrade brunnarna. Detta baseras på liknande undersökningar. 1.2 Syfte Syftet med detta arbete är primärt att kartlägga halten av nitrat i grundvatten inom Ronneby kommun samt jämföra halterna i nutid dels med halter i samma område 15-30 år tidigare, dels med planerad miljökvalitetsnorm för nitrat i grundvatten. Sekundära syften är · att jämföra halterna i ytligt respektive djupt grundvatten, både sinsemellan och över

tiden, · att jämföra nitrathalter mellan bygder präglade av jordbruk respektive skogsbruk, · att ange tänkbara orsaker till eventuella förändringar över tid, samt · att ge förslag till fortsatt arbete

7

2 Grundvatten Ett bra grundvatten kännetecknas av att det är klart, färglöst och luktfritt. En sötaktig smak kan antydas vid höga halter av kväveföreningar. Grundvattnets naturliga kretslopp påverkas av mänskliga ingrepp i naturen, som bland annat kan ske i form av skogsavverkning, konstgjord bevattning och dränering.1 De olika ingreppen påverkar grundvattenbildningen på olika sätt, antingen genom att öka eller minska den. Av detta följer att även vattnets kemi förändras, både på gott och ont. Grundvattenbildningen påverkas även av nederbörd och årstid. Under sommarhalvåret är grundvattenbildningen låg och under vintern nästan obefintlig. På sommaren tar växtligheten hand om den nederbörd som faller och under vinterhalvåret är oftast marken tjälad, samt att nederbörden oftast faller som snö, vilket innebär att grundvattenbildningen inte påbörjas i någon större utsträckning före snösmältningen. Lättlösliga ämnen som till exempel (nitratjonen) kan tack vare vattnets kemiska och fysiska egenskaper transporteras långa vägar. Detta medför att även föroreningar kan återfinnas långt från utsläppskällan samt att de kan föras långt ner i de djupa akvifererna.* Vattnets kemiska sammansättning påverkas av nederbördens kemi (föroreningar), fysiska egenskap (regn, hagel eller snö), årstid, transporttiden i marken, berg- och jordart (en sandjord infiltreras lättare än lerjord), samt typ av markanvändning (skog/odling).2 2.1 Berggrund I norden utgörs bergarten främst av hårda, kristallina bergarter, dvs. eruptiva djupbergarter och metamorfa bergarter. Exempel på dessa är granit och gnejs.1

I berg genomgår grundvattnet liten eller ingen rening eftersom berg inte har samma filteregenskaper som jord.3 Vattnets väg genom berggrunden sker i sprickor. 2.2 Vattnets kretslopp Den hydrologiska cykeln, d.v.s. vattnets underjordiska kretslopp utgörs av grundvattnet. Nederbörd infiltreras direkt eller kommer från andra vattenförande lager. Efter transport genom grunden kommer vattnet åter till markytan bland annat genom kapillär upptransport men kan också ske genom växtupptag. Genom transpiration* och evaporation* återförs vattnet till atmosfären där det bidrar till nederbörd över både land och hav. Grundvattnets ålder varierar beroende på akviferernas* uppbyggnad allt från några veckor till flera tusen år. Berggrund, jordart och klimat är några av de faktorer som påverkar. Generellt kan man säga att ju djupare ner och ju längre bort från grundvattendelare eller infiltrationsområde ett grundvatten befinner sig desto äldre är det.1

8

3 Kväve Man hittar inte kväve i någon mineral. Däremot förekommer kväve till största delen i atmosfären, bundet som kvävgas. Andra former av kväve finns i alla levande organismer som aminosyror (proteiner). Växter har förmågan att binda det organiska kvävet men för att kunna använda luftkvävet krävs det kvävefixerande organismer så som bland annat blågröna alger, lavar och bakterier.4 Det kväve som inte tas upp av vegetationen lakas ut till grundvattnet, där kvävet främst förekommer som nitrat. Nitratjonen är lättrörlig i mark och vatten på grund av att den adsorberas mycket lite på markpartiklar. För att undvika nitratjonens rörlighet bör man plöja på våren istället för på hösten och endast gödsla på åkrar med gröda.2

Kväve är oftast det begränsande tillväxtämnet, varför effekterna blir kännbara vid förhöjda kvävehalter. Konsekvenserna kan bland annat leda till förändrad artsammansättning, försurning, eutrofiering och hälsoproblem.4

Men den begränsande tillgången på kväve innebär att vegetationen tar upp både ammonium (NH4

+) samt nitrat (NO3-). De oorganiska kväveformerna omvandlas

sedan i växten till aminosyror (R-NH2). Förenklat enligt nedan6: NH4

+ →→ R-NH2 + H+ NO3

- →→ R-NH2 + OH- 3.1 Kvävekällor De främsta kvävekällorna är kväveoxid och ammoniak. Kväveoxider kommer framför allt från förbränningsprocesser i bilmotorer. Kvävet reagerar med syre vid hög temperatur (elektriska urladdningar). Djurhållning ger upphov till ammoniakavgång. Lagring och spridning av gödsel ger en lokal punktkälla. Kväve kan även komma från läckande avlopp. 5 3.2. Kvävedeposition Depositionen av kväve sker främst som ammonium (ammoniakavgång från djurhållning) och som nitrat (från luftkväve).1 3.2.1. Torrdeposition Torrdeposition innebär att ämnen tillförs ekosystemen genom aerosoler*. D.v.s. de ämnen som inte deponeras vid föroreningskällan adsorberas på partiklar i luften och sprids över stora avstånd, med olika lång uppehållstid i atmosfären.5. Den negativa effekten förstärks vintertid då det inte finns någon gröda som kan tillgodogöra sig exempelvis kvävenedfallet.16.

9

Våtdeposition Ämnen tillförs ekosystemen på olika sätt. Sker det genom nederbörden benämns det som våtdeposition. Det finns tre faktorer som bestämmer depositionens omfattning; hur lösligt ämnet är i vatten, koncentrationen av ämnet (i luften) och nederbördens intensitet.6 3.2 Kvävets kretslopp

Figur 1. Schematisk bild av kvävets kretslopp. Källa: Pleijel23

Kväve omvandlas ständigt från en form till en annan, i ett dynamiskt kretslopp. Figur 1 visar förenklat kvävets kretslopp. 3.3.1 Mineralisering Det mesta kvävet som har tagits upp under växtsäsongen återförs årligen på hösten via förnafallet. Mineraliseringen innebär att organiska kväveföreningar bryts ned till oorganiska ämnen. Nedbrytningen sker enligt6: R-NH2 →→ NH4

+ + OH- R-NH2 - aminosyra Växterna kan inte ta upp organiskt bundet kväve, men däremot ammonium.

10

3.2.2 Nitrifikation Ammonium oxideras i två steg under aeroba förhållanden med hjälp av autotrofa* bakterier nitrosomonas och nitrobacter. Slutprodukten blir nitrat. Vid anaeroba förhållanden blir slutprodukten nitrit.7

Nitrifikation NH4

+ ↔ NO2- ↔ NO3

- Steg 1: 2 NH4

+ + 3 O2 ↔ 2 NO2- + 2 H2O + 4 H+ nitrosomonas

Steg 2: 2 NO2

- + O2 (från H2O) ↔ 2 NO3- + (2 H+) nitrobacter

Markens temperatur och fuktighet har också betydelse för nitrifikationen, som sker snabbast i intervallet 25-35 oC. Är marken torr blir processen ineffektiv. Skulle marken få för hög vattenhalt avstannar nitrifikationen på grund av de anaeroba förhållandena.6 Nitrifikation stimuleras av gödsling. 3.3.3 Denitrifikation Denitrifikation innebär en reduktion av nitrat till kvävgas. Processen sker i flertalet steg enligt sekvensen6: 2 NO3

- → 2 NO2- → 2 NO (gas) → N2O (gas) → N2 (gas)

Processen är vanlig i våtmarker men sker även i grundvattenmagasin.1 För att processen ska kunna fullföljas krävs det tre faktorer:1 · nitrat · organsikt material · anaerob miljö 2 NO3

- + 2 H+ + organisk substans ↔ N2 + 2 HCO3- 7

Den totala denitrifikationsprocessen kan skrivas6

4 NO3- + 5´CH2O´ + 4 H+ → 2 N2 + 5 CO2 + 7 H2O

Denitrifikation leder till bildning av lustgas, som är en växthusgas med lång uppehållstid i atmosfären. Lustgasen omvandlas så småningom till kvävgas, kvävets mest svårtillgängliga form.

11

4 Nitrat 4.1 Källor Den vanligaste kväveformen i naturen är nitrat. Källorna är många, bland annat kan nämnas luftdeposition, näringsläckage, intensivt jordbruk med djurhållning och mineralisering av förnafall på hösten. Jordbruket bidrar med olika nitrathalter beroende på när man plöjer och gödslar åkermark. Hittar man nitrit och ammonium i sitt dricksvatten kan man anta att föroreningen är tämligen färsk medan nitrat tyder på en mindre färsk förorening. I djupa brunnar via anaeroba förhållanden kan dock nitrit och ammonium tyda på mindre färsk förorening.8 4.2 Miljöeffekter Kvävet har både en gödande och en försurande effekt. Den försurande effekten kan bland annat ske på följande sätt:5 • Ammoniumupptag av mikroorganismer.

Detta sker genom mineralisering • När ammonium (NH4

+) omvandlas till nitrat (NO3-)

Protoner avges då baskatjoner tas upp. 4.3 Hälsoeffekter Hemoglobin oxideras till methemoglobin av nitrat. Dessutom kan nitrosaminer eller – amider bildas. Det sker med hjälp av sekundära eller tertiära aminer/amider. Dessa finns normalt i livsmedel. Reaktionen är beroende av nitritkoncentrationen, men även koncentrationen av amin eller amid har betydelse. Därutöver krävs ett lågt pH, ungefär samma som råder i magsäcken efter en måltid (pH 3-4).9

Normalt förekommer methemoglobinbindning under inverkan av enzymet methemoglobinreduktas, som återbildar till hemoglobin. Hos barn upp till tre månaders ålder är methemoglobinreducerade enzym inte fullt utvecklade, men kan även vara en medfödd defekt.14

Figur 2 visar en schematisk skiss av syrets bindning till 2-värt järn. I methemoglobin har Fe2+ oxiderats till Fe3+. Methemoglobinet saknar den syrebindande förmågan. Oxidationen gynnas av nitrat, då det reduceras till nitrit. Reaktionen som sker under anaeroba förhållanden i svagt sur miljö är följande6: NO3

- + 2e- → NO2- + O2-

2 Fe2+ → 2 Fe3+ + 2e-

12

Figur 2. Hemoglobin med 3-värt järn. Källa: Kemiska hälsorisker18

4.3.1 Symptom Höggradig methemoglobinemi ger en form av cyanos som innebär en, mörkfärgning av hud och slemhinnor. Även symptom liknande blodbrist, (andfåddhet, hjärtklappning och huvudvärk) kan förekomma.14 Nitritets inverkan på blodkärlen kan leda till blodtrycksfall. Nitrit påverkar blodkärlsväggarna så att de lättare släpper igenom vätska, vilket får till följd att blodplasman kan lämna blodkärlen i sådan omfattning att det uppstår en cirkulationsstörning.10 Vanligtvis uppträder symptom vid nitrathalter i dricksvatten över 100 mg/l, men symptom har inträffat vid nitrathalter under 50 mg/l. 8

13

5 Vad påverkar nitrathalterna ? 5.1 Brunnstyp Grävda brunnar har generellt sett en något högre nitrathalt jämfört med borrade brunnar. De borrade brunnarna har ett djupare grundvattenmagasin och de grävda brunnarna ett ytligt. Detta innebär att eventuella föroreningar når det grunda ytvattenmagasinet snabbare än det djupa; vattnet hinner inte renas på naturlig väg. Då nitrit förekommer i borrade brunnar är syrehalten ofta låg och det kan även finnas järn i vattnet, vilket innebär att nitrat omvandlas till nitrit och ammonium. För formel se sidan 10 5.2 Placering Placering av den enskilda dricksvattenbrunnen är mycket viktig, speciellt när det gäller den grävda brunnen eftersom den är mer känslig för yttre påverkan än den borrade. Brunnen bör placeras uppströms från eventuella föroreningskällor och på så långt avstånd som möjligt. 5.3 Brunnens känsliga delar Brunnen i sig kan ge upphov till föroreningsrisker. Man bör se till att bland annat brunnslock, ledningar och skarvar mellan betongrör (grävda brunnar) är täta. Kontroll av att ytvatten inte rinner ner runt brunnen vid (kraftig) nederbörd, är också viktigt, d.v.s. man bör ha en marklutning från brunnen och inte mot brunnen. 5.4 Avlopp Ett felplacerat eller läckande avlopp kan ge upphov till förorening. Varje hushåll med enskilt avlopp ska ha en trekammarbrunn med infiltration eller annan likvärdig reningsanläggning. Men det förekommer fortfarande stenkistor på många håll, vilket inte ger den rening som är önskvärd. 5.5 Punktkällor Vid förhöjda nitrathalter är det ofta punktkällor som är orsaken. Punktkällor är bland annat djurhållning, gödselupplag, gödning och till viss mån även vägtrafik. 5.5.1 Djurhållning Djurhållning kan påverka nitrathalten i mark och vatten. Man bör inte placera djuren i närheten av sin dricksvattenbrunn. Felplacerade gödselstackar eller stukor* kan ge upphov till höga nitrathalter.

14

5.6 Kvävedeposition 5.6.1 "Näringsbalans i åkermark" (med avseende på kväve) Följande data kan utläsas för näringsbalans i åkermark. Södra delen av

kommunen 1999 (%)

Södra delen av kommunen 2001 (%)

Norra delen av kommunen 1999 (%)

Norra delen av kommunen 2001 ( %)

Tillförsel med handelsgödsel 49 50 38 37

Tillförsel med stallgödsel 26 26 30 31

Tillförsel med deposition 7 7 8 9

Bortförsel med skörd 96 97 97 99

Överskott som läckage 53 55 47

52

Tabell 1. Näringsbalans i åkermark. Källa:SCB17

15

5.6.2 Nedfall av kväve

Figur 3. Totalt vått och torrt nedfall av kväve per hektar (NOx-N och NHx-N) 1998. Karta från SMHI Källa:miljömålsportalen21

Blekinges del av nedfallet är relativt stort jämfört med övriga Sverige. En angiven orsak är stor nederbörd och i kombination med kort avstånd till kontinenten21

5.6.3 Kvävedeposition i Blekinge

deposition (kg N/ha) Källa:miljömålsportalen22

Figur 4. Årsmedelvärden för nedfall av kväve på öppet fält. Varje stapel är ett medelvärde från samtliga provytor i länet.

För Blekinges del finns det ingen tydlig trend. Minskningen mellan 1999 och 2000 är endast 5%. Sjöfarten och vägtrafiken svarar för större delen av utsläppen. 75% av nedfallet kommer från andra länder.22

1-1.5 kg N/ha 1.5-2.0 kg N/ha 2.0-3.0 kg N/ha 3.0-5.0 kg N/ha 5.0-7.0 kg N/ha 7.0-10.0 kg N/ha 10.0-15.0 kg N/ha

15.0-30.0 kg N/ha

16

5.6.4 Utsläpp av kväveoxider (1000 ton) i Sverige

Figur 5. Utsläpp av kväveoxider fördelat på sektorer. Källa:miljömålsportalen19

Enligt ovanstående diagram har utsläppen av kväveoxider minskat från 1990 till 2003, där transporten står för den största minskningen. 5.6.5 Utsläpp av kväveoxider (ton) i Blekinge

Figur 6. Utsläpp av kväveoxider i länet fördelat på sektorer. Källa:miljömålsportalen20

Industrikategorin har tillkommit i diagrammet för 2001. Denna kategori fanns inte med vid redovisningen 1990 och 1995. Från 1990 till 2001 har utsläppen från vägtrafiken minskat med 36%. Effekten av nyare bilars katalytiska avgasrening motverkas av den ökande trafiken.20

Stationär förbränning

Transport

Industriprocesser

Avfall

Arbetsmaskiner

Energi

Industri

Övrigt

Vägtrafik

17

5.7 Nitratutlakning Nitratutlakning är till en viss del en naturlig process. Genom mineralisering fås nitrat, som är vattenlösligt. Nitrat kan även härröra från restkväve, dvs. överblivet kväve när växten har avslutat sitt kväveupptag. Den del av nederbörden som då inte tas upp av vegetationen lakas ut till grundvattnet.16 Nitrat lakas ut lättare än ammonium.4 5.7.1 Berggrund Berggrunden kan påverka på så sätt att den inte ger någon form av infiltration utan släpper i stort sett genom vattnet orenat, vilket innebär att föroreningar kan färdas långa sträckor. 5.7.2 Jordart Hur stor utlakningen blir styrs bland annat av kornstorleken i den aktuella jordarten. Ju större kornstorlek desto mer utlakning. En sandjord har betydligt större kornstorlek än en lerjord. Infiltrationen i lerjorden sker ofta i små kanaler eller sprickor. Lerjordens täthet medför att förhållandena ofta kan bli anaeroba vilket innebär en större gasavgång av kvävgas till atmosfären (denitrifikation). Nitratutlakningen blir mindre ju större denitrifikationen är.16 Kväveutlakningen är generellt större på jordbruksmark än i skogsmark, då jordbruket oftast brukas mer intensivt än skogsmarken men även djurhållningen bidrar. Kalhuggning eller stormfälld skog ger mer kväveutlakning. Däremot gödslas inte skogen på samma intensiva sätt som är brukligt för jordbruk.8

5.7.3 Nederbörd Mängden nederbörd påverkar mängden utlakat nitrat. Nitrat är vattenlösligt vilket betyder att ju mer det regnar desto mer lakas det ut. Men koncentrationen påverkas inte nämnvärt; en ökad mängd utlakat nitrat späds ut i den ökade mängden nederbörd.16

5.7 4 Temperatur Vid temperaturer under 0oC avstannar den naturliga frigörelsen av nitrat, men det sker heller ingen infiltration eftersom marken är frusen. Under milda vintrar kan dock nitrat frigöras.6

18

6 Lagar och föreskrifter 6.1 Socialstyrelsen I Socialstyrelsens författningssamling ingår allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten12. Dessa råd innehåller rekommendationer om hur författningen kan eller bör användas. Miljöbalken ger stöd till dessa tillämpningar. De allmänna råden gäller även för enskilda brunnar vars ägare inte har någon skyldighet till egenkontroll. I dessa fall sker kontroll av dricksvattnet på fastighetsägarens eget intresse 6.2 Direktiv Ramdirektivet för vatten 200/60/EG (”vattendirektivet”) antogs den 22 december 2000. Direktivet upprättades med syftet att få en sammanhållen och övergripande lagstiftning på EU-nivå gällande Europas och de enskilda ländernas vattenresurser. Direktivet gäller för både grund- och ytvatten inom EU15 En av Naturvårdsverkets uppgifter är att med utgångspunkt från krav i EG-direktiv ta fram förslag till miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken. En miljökvalitetsnorm för nitrat i grundvatten är ett led i genomförandet av direktivet 200/60/EG (”vattendirektivet”) samt en inkorporering i svensk lagstiftning. I grundvattendirektivet hittar man regler för hur man bland annat ska mäta grundvattnets kemiska status och hur man ska kunna hitta föroreningstrender. Ett föreslaget gränsvärde för nitrat i grundvatten är 50 mg NO3

-/l. Då grundvattenkvaliteten blir dålig eller det föreligger risk härom regleras detta i direktivet. När 75 % av gränsvärdet har uppnåtts måste man vidta åtgärder. Lyckas man inte åtgärda problemet kan det leda till rättsliga åtgärder.11 6.3 Miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsnormer har blivit ett nytt instrument för att kunna genomföra kvalitetsmål för miljön, både lokalt som internationellt.16

”Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer). Regeringen får överlåta till en myndighet att meddela miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen” 13

Det normvärde som har föreslagits är 50 mg NO3/l. Detta värde överensstämmer med dricksvattendirektivets gränsvärde.

19

Det finns ett förslag till en förordning om en miljökvalitetsnorm för nitrat i grundvatten. Enligt förslaget ska denna miljökvalitetsnorm träda i kraft den 1 januari 2003.16

Miljökvalitetsnormen bör vara uppfylld innan den 1 jan 2010 dock senast den 31 december 2015, med avseende på sexårsmedelvärdet. Medelvärdet är ett glidande sexårsmedelvärde som innebär att det ytliga grundvattnet (0-4m under sexårsmedelgrundvattenytan) får innehålla högst 50 mg NO3

-/l. Tidsperioden börjar den 1 januari varje år och avslutas den 31 december sex år senare.16 Syftet med en miljökvalitetsnorm är att skydda människors hälsa och miljön. Man vill på detta sätt kunna vidta åtgärder för att minska nitrathalter i grundvatten, så att det inte överstiger normvärdet och utgör en hälsorisk, varken idag eller i framtiden.16 Normen är ett viktigt steg för att kunna införliva ett av riksdagens 16 miljökvalitetsmål.

20

7 Metod Först gjordes en sammanställning av tidigare provtagningar från fastigheter med enskild dricksvattenförsörjning. Fastigheter som endast hade provtagningsresultat i form av intervallredovisning föll bort; då nitrat kan anges ner till hundradels mg/l är inte ett värde som anger halten som < 10 mg/l acceptabelt. Utöver sammanställningen inkom ett 30-tal intressenter efter annons i dagspressen. Urvalet baserades på de fastigheter som hade provtagningar åren 1975 – 1990. Totalt omfattar undersökningen 96 provtagningar, fördelade mellan områden präglade av jordbruk respektive skogsbruk samt grävda och borrade brunnar, se tabell 2. För mer information om provtagningspunkterna se bilaga 3. För en geografisk överblick, se bilaga 2.

Fördelning av provtagningspunkter Jordbruk Borrad 29 st Grävd 21 st

Skogsbruk

Borrad 22 st Grävd 24 st Tabell 2 Fördelning av provtagningspunkter 7.1 Provtagning Provtagningen har skett ur tappkran i kök, då undersökningen syftade till att undersöka dricksvattenkvaliteten. Kallvattnet omsattes någon minut, varvid provflaskan sköljdes 1-2 ggr innan den fylldes helt och förslöts. Flaskorna förvarades i frysen tills samtliga prover var tagna. Därefter skickades proverna till ackrediterat laboratorium. 7.2 Bedömning Klassning av resultaten är gjorda med hänsyn till Naturvårdsverkets klassificering enligt tabell 3. Där man har delat in grundvattnets tillstånd i fem klasser med avseende på nitrathalt.2

Klass Benämning NO3

(mg/l) Beskrivning

1 Mycket låg halt ≤ 2,2 Vanlig halt i skogsmark 2 Låg halt 2,2 – 4,4 3 Måttlig halt 4,4 – 20 4 Hög halt 20 – 50 Ej ovanligt i jordbruksbygd 5 Mycket hög halt > 50 Tabell 3. Tillståndsklassning för grundvatten med avseende på kvävehalt, mg/l Gränsen mellan klass 1 och 2 har valts. Resterande klasser har baserats enligt

21

SOSFS 2003:17(M), se bilaga 1 Riktvärdet 20 mg nitrat/l anses vara tjänligt med anmärkning och är även en teknisk grundad anmärkning. Riktvärdet 50 mg nitrat/l är tjänligt med anmärkning och en anmärkning ur hälsosynpunkt. Nitratvärden över 50 mg/l bedöms som otjänligt och ska inte ges till barn under ett års ålder på grund av risk för methemoglobinemi.

22

8 Felkällor En del av felkällorna beror på den mänskliga faktorn. Ett exempel är fel av utformning av förfrågan om brunnar; Kolshult 3:24 fick endast förfrågan om provtagning av brunn, och ej om typ av brunn. Felet redigerades. Trots detta var formuläret inte komplett, se exempel Gammalstorp 1:4. Fastighetsägaren hade tidigare en borrad brunn men hade borrat en ny brunn 2000. Förfrågan gällde en borrad brunn och sa inget om anläggningsår. Detsamma gäller Lindås 1:21. I samråd med Miljöinspektör Magnus Olofsson, miljö-och hälsoskyddskontoret tas dessa brunnar ändå med i resultatanalysen. Gammalstorp 1:4 Brunnen anlagd 2000, ca 5m från den gamla brunnen. Brunnen anses vara likvärdig med den gamla Kolshult 3:24 Brunnen anlagd 2004, ca 20m från den gamla brunnen.

Fel gjort vid förfrågan. Lindås 1:21 Brunnen anlagd 1995, ca 50m från den gamla brunnen, kan

anses likvärdig.

23

9 Resultat och diskussion För de fastigheter som hade mer än en provtagning mellan 1975 och 1990, har ett medelvärde för dessa nitrathalter beräknats. Därefter klassades medelvärdena enligt tabell 3. Samma klassificering gjordes för 2005 års nitratvärden. Resultatet har åskådliggjorts i tabell 4 och 5.

Skogsbruk Jordbruk 1975-1990 2005 1975-1990 2005

Klass Bedömning enligt SOSFS 2003:17(M)

% % 1 Tjänligt 20 28 36 40 2 Tjänligt 11 7 8 8 3 Tjänligt 45 22 20 30 4 Tjänligt med anmärkning 20 37 28 18 5 Otjänligt 4 6 8 4 Tabell 4. Samtliga brunnar fördelade inom områden präglade av skogsbruk respektive jordbruk I tabell4 kan man se att skogsbruket har en negativ trend. Klass 1 har ökat procentuellt, vilket är positivt, men även klass 4 och 5 har ökat vilket inte är positivt. Jordbruket uppvisar inte samma trend. Klass 4 har minskat 10% över tidsperioden 1975-2005 och klass 3 har ökat motsvarande procent. En trend som kan ses för båda områdena är att de stora förändringarna har skett inom klass 3 och 4.

Grävda Borrade 1975-1990 2005 1975-1990 2005

Klass Bedömning enligt SOSFS 2003:17(M)

% % 1 Tjänligt 16 13 39 53 2 Tjänligt 13 9 6 6 3 Tjänligt 35 42 29 25 4 Tjänligt med anmärkning 29 27 20 14 5 Otjänligt 7 9 6 2 Tabell 5. Samtliga brunnar fördelade mellan grävda respektive borrade brunnar. För de grävda brunnarna är det ingen positiv trend. Klass 1 och 2 har minskat något samt att klass 3 och 5 har ökat. De borrade brunnarna uppvisar en positiv trend. Klass 1 har ökat markant och klass 3 till 5 har minskat. För figur 7-10 beräknades ett medelvärde, för prover tagna 1975-1990. Detta jämfördes sedan med 2005 års värde. Bedömningen gjordes enligt om halterna av nitrat hade ökat, minskat respektive var oförändrade. För figur 11 - 22 används termerna tekniskt riktvärde respektive hälsomässigt riktvärde. Följande halter avses: Tekniskt riktvärde - 20 mg nitrat/l Hälsomässigt riktvärde - 50 mg nitrat/l

24

Skogsbruk Jordbruk Figur 7. Fördelning av antalet brunnar Figur 8. Fördelning av antalet brunnar präglade av skogsbruk i andel, där nitrathalten präglade av jordbruk i andel, där nitrathalten ökat respektive minskat eller visar oförändrad ökat respektive minskat eller visar oförändrad nitrathalt från 1975-1990 till 2005. nitrathalt 1975-1990 till 2005. För brunnar i skogsbruk står andelen ökade nitrathalter i jämvikt med andelen minskade nitrathalter. Detsamma gäller för brunnar inom jordbruk. Skillnaden mellan skogsbruk och jordbruk hittas inom den oförändrade sektorn, där jordbruk står för den större andelen oförändrade nitrathalter. Resultatet var inte det väntade Grävd Borrad

Figur 9. Fördelning av antalet grävda brunnar, Figur 10. Fördelning av antalet borrade brunnar där nitrathalten ökat respektive minskat eller visar där nitrathalten ökat respektive minskat eller visar oförändrad nitrathalt från 1975-1990 till 2005. oförändrad nitrathalt från 1975-1990 till 2005. För de grävda brunnarna är det andelen ökade nitrathalter som är den största, vilket inte är positivt. För de borrade brunnarna är det den oförändrade andelen som är störst, därefter kommer andelen minskade nitrathalter. Vid en jämförelse mellan de grävda och de borrade brunnarna, är resultatet det förväntade; de grävda brunnarna står för den största ökningen av nitrathalter samt att de borrade står för den största minskningen av nitrathalter.

Oför24%

Minskat39%

Ökat37%

Oför40%

Minskat30%

Ökat30%

Oför.20%

Minskat31%

Ökat49%

Oför.43%

Ökat20%

Minskat37%

25

Grävda brunnar 1975-1990 Grävda brunnar 2005

Figur 11. Samtliga grävda brunnar 1975-1990 Figur 12. Samtliga grävda brunnar 2005 1975-1990 står skogsbruket för större antalet brunnar under det tekniska riktvärdet. Jordbruket dominerar samma intervall 2005. Annars är det skogsbruket som dominerar i intervallet mellan det tekniska och hälsomässiga riktvärdet för 2005. Vid en jämförelse mellan 1975-1990 och 2005 har den största skillnaden skett under det tekniska riktvärdet. Borrade brunnar 1975-1990 Borrade brunnar 2005

Figur 13. Samtliga borrade brunnar 1975-1990. Figur 14. Samtliga borrade brunnar 2005 För borrade brunnar 1975-1990, är skillnaden störst för brunnar från jordbruk i intervallet mellan tekniskt och hälsomässigt riktvärde. Skillnaderna för borrade brunnar 2005 är störst från det tekniska riktvärdet och uppåt, där endast brunnar från jordbruk återfinns. Vid en jämförelse mellan 1975-1990 och 2005 är skillnaderna inte så markanta.

0

2

4

6

8

10

0-5 15-20 30-35 45-50 60-65 75-80 90-95mg nitrat/l

Antal

SkogsbrukJordbruk

0

2

4

6

8

10

0-5 15-20 30-35 45-50 60-65 75-80 90-95mg nitrat/l

Antal

SkogsbrukJordbruk

0

2

4

6

8

10

12

14

16

0-5 15-20 30-35 45-50 60-65 75-80 90-95

mg nitrat/l

Antal

Skogsbruk

Jordbruk

0

2

4

6

8

10

12

14

16

0-5 15-20 30-35 45-50 60-65 75-80 90-95mg nitrat/l

Antal

SkogsbrukJordbruk

26

Skogsbruk 1975-1990 Skogsbruk 2005 Figur 15. Samtliga brunnar i områden präglade Figur 16. Samtliga brunnar i områden av skogsbruk 1975-1990. präglade av skogsbruk, 2005. För skogsbruket 1975-1990 finns skillnaderna under det tekniska riktvärdet där de borrade brunnarna dominerar samt i intervallet mellan det tekniska och hälsomässiga riktvärdet, där de grävda brunnarna dominerar. För 2005 är skillnaderna större. Under det tekniska riktvärdet dominerar de borrade brunnarna. Det är endast de grävda brunnarna som förekommer över det tekniska gränsvärdet. Vid en jämförelse inom skogsbruket från 1975-1990 till 2005, är det de grävda brunnarna som står för den negativa trenden. Jordbruk 1975-1990 Jordbruk 2005

Figur 17. Samtliga brunnar i områden präglade Figur 18. Samtliga brunnar i områden präglade av jordbruk, 1975-1990. av jordbruk, 2005 För jordbruket 1975-1990 är skillnaderna störst under det tekniska riktvärdet, där de borrade brunnarna dominerar. För 2005 dominerar jordbruket i intervallet mellan det tekniska och det hälsomässiga riktvärdet. I övrigt är skillnaderna inte så markanta. Vid en jämförelse mellan 1975-1990 och 2005 är det de grävda brunnarna som har en svag ökning under det tekniska riktvärdet samt en minskning i intervallet mellan det tekniska och hälsomässiga riktvärdet.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

0-5 15-20 30-35 45-50 60-65 75-80 90-95mg nitrat/

Antal

BorradGrävd

0

2

4

6

8

10

12

14

16

0-5 15-20 30-35 45-50 60-65 75-80 90-95mg nitrat/l

Antal

BorradGrävd

0

2

4

6

8

10

12

14

16

0-5 15-20 30-35 45-50 60-65 75-80 90-95

mg nitrat/l

Antal

BorradGrävd

0

2

4

6

8

10

12

14

16

0-5 15-20 30-35 45-50 60-65 75-80 90-95

mg nitrat/l

Antal

BorradGrävd

27

Jordbruk vs Skogsbruk, 1975-1990 Jordbruk vs Skogsbruk 2005

Figur 19. Samtliga brunnar från områden präglade Figur 20. Samtliga brunnar från områden av skogsbruk respektive jordbruk, 1975-1990. präglade av skogsbruk respektive jordbruk, 2005 Den största skillnaden för brunnar 1975-1990, hittas i intervallet mellan det tekniska och hälsomässiga riktvärdet, där jordbruket har några fler brunnar. I övrigt är resultatet ungefär lika. För 2005 är skillnaden störst under det tekniska riktvärdet. Vid en jämförelse mellan 1975-1990 och 2005 står jordbruket för den största ökningen under det tekniska riktvärdet. Grävda brunnar vs borrade brunnar, Grävda brunnar vs borrade brunnar, 1975-1990 2005 Figur 21. Samtliga grävda brunnar, 1975-1990. Figur 22. Samtliga borrade brunnar, 2005. De borrade brunnarna står för den större andelen under det tekniska riktvärdet, både 1975-1990 och 2005. I intervallet mellan det tekniska och hälsomässiga riktvärdet är skillnaderna inte så stora, varken i diagrammen var för sig eller vid en jämförelse

0

5

10

15

20

25

0-5 15-20 30-35 45-50 60-65 75-80 90-95

mg nitrat/l

Antal

JordbrukSkogsbruk

0

5

10

15

20

25

0-5 15-20 30-35 45-50 60-65 75-80 90-95mg nitrat/l

Antal

JordbrukSkogsbruk

0

5

10

15

20

25

30

35

0-5 15-20 30-35 45-50 60-65 75-80 90-95

mg nitrat/l

Antal

Borrad

Grävd

0

5

10

15

20

25

30

35

0-5 15-20 30-35 45-50 60-65 75-80 90-95mg nitrat/l

Antal

BorradGrävd

28

Listan innehåller samtliga fastigheter med värden ≥10 mg nitrat/l för provtagningar 2005.

Område Typ av brunn Fastighet

Halt nitrat (mg/l) Trolig orsak

Skogsbruk Grävd Abborramåla 1:22 40 Häst Skogsbruk Grävd Björkeryd 1:5 18 Potatisodling Jordbruk Grävd Boahaga 1:11 13 Jordbruk Borrad Boahaga 1:19 28 Skogsbruk Grävd Bråten 1:4 93 Höns, får, stukor, kalhygge, sjö Skogsbruk Grävd Bälganet 1:42 23 Jordbruk Grävd Evaryd 9:6 32 Brunnen är belägen i åkerkant Skogsbruk Grävd Gunnerskulla 1:11 53 Häst, gödsling av åker Skogsbruk Borrad Gunnerskulla 1:15 11 Häst Jordbruk Borrad Gäddegöl 4:15 30 Jordbruk Grävd Gäddegöl 4:3 12 Brunnen är placerad i betesmark Jordbruk Borrad Hasselstad 2:8 17 Jordbruk 100 m från brunnen Skogsbruk Grävd Hjorthålan 1:18 23 Höns. Brunnen har trälock Jordbruk Borrad Hjälmsa 3:21 44 Häst Skogsbruk Grävd Humlamåla 1:2 12 Betesmark 25m från brunnen Skogsbruk Grävd Häjan 1:25 17 Brunnen är belägen i betesmark.

Brunnsdjup, 1m

Jordbruk Grävd Kolshult 1:6 17 Brunnsdjup, 2m Jordbruk Borrad Kolshult 3:24 32 Nöt, gödselplatta Skogsbruk Grävd Kroksjömåla 1:4 11 Sjö Jordbruk Borrad Kuggeboda 3:41 13 Åkermark, gödsling. Stukor Skogsbruk Grävd Lindås 1:21 102 Nöt, brunnen belägen i beteshagen Skogsbruk Grävd Långgöl 2:1 16 Brunnen belägen i betesmark Skogsbruk Grävd Makrilla 2:1 25 Betesmark 5 m från brunnen Jordbruk Borrad Möllenäs 1:7 44 Nöt Skogsbruk Grävd Mölleryd 3:2 49 Jordbruk Grävd Mörtjuk 4:1 44 Brunnen belägen på botten av

grusås. Hästar och gödselplatta ovanför.

Jordbruk Grävd Pagelsborg 6:1 58 Nöt, svin Skogsbruk Borrad Pänseryd 1:20 19 Betesmark 100m från brunn Skogsbruk Borrad Pänseryd 1:27 19 Skogsbruk Borrad Raskamåla 1:13 20 Häst

29

Skogsbruk Grävd Raskamåla 1:7 39 Brunnsdjup, 0,8m. Betesmark ca 150m från brunnen

Skogsbruk Grävd Sjöhaga 1:1 23 Brunn belägen i vägdike, ekologisk odling på åkermarken, 5m frånbrunnen

Jordbruk Borrad Södra Bygget 3:38 13 Jordbruk Borrad Tromtesunda 4:7 44 Häst Skogsbruk Grävd Trånhem 1:1 37 Stensatt brunn Jordbruk Grävd Vambåsa 1:6 17 Trafikerad väg Jordbruk Borrad Vieryd 1:37 10 Betsmark och sjö, 50-100m från

brunnen Jordbruk Borrad Väby 4:12 31 Åker och betesmark 100m från

brunn

Jordbruk Grävd Väby 8:4 13 Betesmark 20m från brunn Skogsbruk Grävd Värmanshult 1:23 22 Skogsbruk Grävd Västra Hallen 1:55 25 Jordbruk Borrad Öljehult 3:9 62 Läckage på avlopp?, kalhygge 150m

från brunnen De fastighetsägare som hade mycket förhöjda nitrathalter har fått information av miljö-och hälsoskyddsinspektör, Magnus Olofsson.

30

10 Slutsats Det primära syftet med undersökningen var att kartlägga halten av nitrat i grundvatten inom Ronneby kommun. Urvalet av provpunkter har skett i syfte att få en så bra spridning som möjligt med tillgång till de fastigheter som hade tidigare provtagningar så att en jämförelse kunde komma till stånd. Vid en jämförelse av nitrathalter i nutid med nitrathalter i samma område 15-30 år tidigare, så är den procentuella fördelningen av ökade/minskade respektive oförändrade andelar likvärda när man tittar på samtliga brunnar, vilket i sig kan vara missvisande, med tanke på att resultatet endast talar om hur nitrathalten har förändrats och inte säger någonting om hur stor eller liten nitrathalten är. Exempelvis kan en fastighet ha haft otjänligt vatten under perioden 1975-1990. Värdet 2005 kan också vara otjänligt, vilket resulterar i en oförändrad procentandel. Vid en jämförelse med den planerade miljökvalitetsnormen för nitrat i grundvatten återfanns totalt fem brunnar över 50 mg nitrat/l; d.v.s. ett otjänligt dricksvatten enligt Socialstyrelsen. Antalet brunnar som låg mellan intervallet 20 mg nitrat/l (tjänligt med anmärkning) och 50 mg nitrat/l var 19 stycken av totalt 96 stycken provtagna brunnar. Det sekundära syften var att jämföra grävda brunnar mot borrade brunnar, både sinsemellan samt över tiden. För de grävda brunnarna fanns fyra stycken med otjänligt dricksvatten, och tolv stycken med kommentaren, tjänligt med anmärkning. En del brunnar som hade en hög nitrathalt för 30 år sedan kan idag vara nere på en mycket låg halt, medan andra brunnar uppvisar det motsatta; brunnar med låg halt 1975-1990 kan i dag uppvisa en högre nitrathalt. Det har skett en omfördelning av nitrathalterna mellan olika brunnar. Skillnaden för de grävda brunnarna återfinns inom områden präglade av skogsbruk respektive jordbruk. Brunnar inom jordbruksområden har fått en minskad nitrathalt medan brunnar inom skogsbruket har fått en ökat halt av nitrat. För de borrade brunnarna fanns det endast en brunn med otjänligt dricksvatten, men sju stycken var tjänliga med anmärkning. En jämförelse över tiden visar att halterna av nitrat i grundvattnet i stort sett är oförändrat. Sett över tiden har antalet brunnar ökat i intervallet 0-20 mg nitrat/l och minskat i övriga intervall, vilket är en positiv trend. För jordbruksbrunnar är skillnaderna inte så stora. men för brunnar inom skogsbruket har halten minskat något Undersökningen uppvisar de trender som var förväntade, grävda brunnar innehåller en högre nitrathalt jämfört med de borrade brunnarna.

31

I brunnar inom områden präglade av skogsbruk uppvisar tre brunnar otjänligt dricksvatten och tio brunnar har kommentaren; tjänligt med anmärkning. Sett över tiden är andelen ökade nitrathalter likvärdigt med antalet minskade nitrathalter. För brunnar i skogsbruk, står de borrade brunnarna för en minskad nitrathalt och de grävda för en ökning. Resultatet stämmer väl överens med det förväntade; de grävda brunnarna har en ökad nitrathalt och de borrade brunnarna uppvisar en minskad nitrathalt. För brunnar inom områden präglade av jordbruk uppvisas en positiv trend. Två stycken brunnar hade otjänligt dricksvatten och nio stycken tjänligt med anmärkning. Antalet brunnar under 20 mg nitrat/l har ökat samt att motsvarande mängd har minskat över riktvärdet 20 mg nitrat/l. Jämförelsen mellan områden präglade av skogsbruk respektive jordbruk uppvisar inte ett för undersökningen förväntat resultat. Det är jordbruket som har fått en minskad halt nitrat, vilket i sig är en positiv trend men det negativa är att skogsbruket har fått en ökad halt av nitrat. Vilket inte är önskvärt. Om grundvattnet har förhöjda nitrathalter är orsaken främst läckage från stallgödsel, gödsling av jordbruksmark eller avloppspåverkan. De främsta tänkbara orsakerna till förändringen av nitrathalter är bland annat en minskning av antalet jordbruk, men de som finns brukas mer intensivt. Valet av gödselmedel, grödor (införandet av fångstgrödor), samt val av tidpunkt för plöjning har förändrats genom åren. Förändrad djurhållning, är också en bidragande faktor. Djurens ammoniakavgång (urin) bidrar till stor del. Undersökningen visar att fastigheter med förhöjda nitrathalter oftast har en lokal punktkälla. Vilket i de flesta fall kan härledas till djurskötsel, främst hästar. Djurhanteringen innebär att de har gödselhantering. I många fall alldeles för nära sin dricksvattenbrunn. Kunskapen bland fastighetsägare uppvisar en blandad kunskap av nitratets ursprung och hur man bör förhålla sig till bland annat avståndet från brunn till djur och gödselplattor. Från Statistiska centralbyråns statistik över kvävedeposition kan man utläsa att en större mängd kväve kommer från gödsel samt, att den sedan förs bort med skörd (grödor). Andra orsaker är vägtrafik både inhemsk och kontinental. Kväveoxider härrör främst från flyg och fabriker. I dagsläget är det svårt att ge några mer konkreta förslag då det inte enligt lag är fastlagt om vem som ska stå för kostnaderna vid eventuellt för höga nitrathalter. Ett förslag som finns är "polluter pays principle" (PPP), d.v.s. den som förorenar ska också stå för kostnaden vid rening. I de fall man inte kan hitta några punktkällor kan det vara svårt att spåra ursprungskällan till nitratet.

32

Med tanke på att miljökvalitetsnormen bör vara uppfylld senast 2010 borde man införa tätare kontroller, speciellt för de brunnar som i dagsläget har uppvisat för höga halter av nitrat i dricksvattnet. Denna undersökning omfattade inte alla fastighetsägare som har egen dricksvattenförsörjning utan endast ett urval. De fastighetsägare som besökts har fått information bland annat om nitratets ursprung och vad man bör tänka på. Vid provtagningen lämnades SGU och Socialstyrelsens broschyr "Dricksvatten. Sköt om din brunn – råd om hur du går tillväga" Någon information till de fastighetsägare som inte har fått någon provtagning borde ske. Erbjudande om en provtagning av nitrat eller hellre ett erbjudande om ett helt vattenprovspaket; mikrobiologiskt och kemiskt prov. Informationen kan ske via annons i de lokala dagstidningarna eller via brevutskick. En "drive" om en bra dricksvattenkvalité. Frågan man kan ställa sig är hur mycket ekonomiska resurser som kommunen kan och ska bidra med, eftersom det egentligen åligger den enskilde fastighetsägaren att själv se till att man har ett tjänligt dricksvatten. Olika former av bidrag borde undersökas, kanske någon form av EU-bidrag vore tänkbart för att kunna säkerhetsställa miljökvalitetsnormen.

33

11 Tackord Jag vill med dessa rader rikta ett varmt tack till följande personer som hjälpt mig under arbetes gång. Ronneby Kommun Monika Oredsson, miljö- och hälsoskyddschef/verksamhetschef Magnus Olofsson, miljö- och hälsoskyddsinspektör samt övrig trevlig personal på miljö- och hälsoskyddskontoret i Ronneby Växjö Universitet Handledare Gunnar Strandmark

34

12 Referenser 12.1 Tryckta referenser

1) Knutsson, G. & Morfeldt, C-O. (2002). Grundvatten – teori & tillämpning (tredje reviderade utgåvan). Stockholm: Svenskt tryck AB.

2) Naturvårdsverket. (1999) Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Grundvatten ,

Rapport 4915. Uppsala: Almqvist & Wiksell

3) Svenska vatten- och avloppsföreningen (VAV). (1991). VAV M76 1991-103000.

4) Pleijel, H. (2003). Ekologiboken. (tredje upplagan)

5) Naturvårdsverket. (2000). Effekter av kvävenedfall på skogsekosystem, Rapport 5066. Trelleborg: Berlings Skogs.

6) Warfvinge, P. (1997). Miljökemi –miljövetenskap i biogeokemiskt perspektiv.

(version 1.5). KFS i Lund AB

7) Bydén, S. Larsson, A-M. & Olsson, M. (2003). Mäta vatten Undersökningar av sött och salt vatten (tredje upplagan). Bohuslän ´5

8) Fritzdotter, B. Karlström. & U. Åslund, P. (1984). Dricksvatten. (första upplagan).

Göteborg: Tryckverksta´n

9) Miljömedicin – en lärobok i hygien. (1976), Stockholm:Norstedt Tryckeri

10) Hägg, G. (1989). Allmän & oorganisk kemi. Uppsala: Almqvist & Wiksell

11) Svenskt vatten nr 4/2005 12.2 Elektriska Referenser

12) URL:http://www.sos.se/sosfs/2003_17/2003_17.pdf 13) URL:http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htm#KAP5 14) URL:www.ne.se (051006) 15) URL: http://www.vattenportalen.se/ System Aqua 2004 – Del 1 16) URL:http://www.naturvardsverket.se/bokhandeln/pdf/620-6276-X.pdf (2004-11-19)

Naturvårdsverket.(2002). Miljökvalitetsnorm för nitrat i grundvatten, Rapport 5180 17) URL:http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.as

35

12.3 Figurer

18) Birgersson, B. Sterner, O. Zimerson, E. (1989). Kemiska Hälsorisker – toxikologi i kemiskt perspektiv. (upplaga 1:2). Stockholm: Liber

19) URL: http://mmu.slu.se/Gus/Pub/Indikator.jsp?MmID=3&InkID=Kva-24-

NV&LocType=CC&LocID=SE

20) URL:http://mmu.slu.se/Gus/Pub/Indikator.jsp?LocType=Lan&LocID=10&MmID=3&InkID=Kva-24-NV

21) URL: http://mmu.slu.se/Gus/Pub/Indikator.jsp?MmID=3&InkID=Ned-31:1-

NV&LocType=CC&LocID=SE

22) URL:http://mmu.slu.se/Gus/Pub/Indikator.jsp?LocType=Lan&LocID=10&InkID=Ned-31:1-NV&MmID=3

23) URL: http://www.miljo.gu.se/publika/index.htm

36

13 Bilagor Bilaga 1: Utdrag ur Socialstyrelsens allmänna råd 2003:17(M) Bilaga 2: Karta med provpunkter Bilaga 3: Samtliga provpunkter med information

Bilaga 1

Bilaga 2

Fastighetsbeteckning Område Brunns-typ

Brunns-djup (m)

Belägenhet Brunnens ålder (År)

Inre/Yttrebeklädnad

Över-täckning

Prov-tagning

(År)

NO3(mg/L)

Prov-tagning

(År)

NO3(mg/L)

Provtagning (År)

Abborramåla 1:22 Skogsbruk Grävd 3 Trädgård Betongringar Trä 1983 < 10 1984 11 1987Björkeryd 1:5 Skogsbruk Grävd 7 Vägkant 1978 Betongringar Betong 1985 2 1990 7 2002Boahaga 1:11 Jordbruk Grävd 4 Skogsmark 1952 Betongringar Betong 1982 6 1986 1 1995Boahaga 1:19 Jordbruk Borrad 42 Trädgård 1977 Kausun+rör Betong 1987 21 1988 26 2005Bredäng 2:1 Skogsbruk Borrad 112 Gårdsplan ~1975 Kausun+rör 1986 0 2005 < 0,44Bråten 1:4 Skogsbruk Grävd 4 Betesmark Betongringar Trä 1982 30 1987 42 1990Bårabygd 1:19 Skogsbruk Borrad 60 Trädgård 1986 Kausun+rör Betong 1987 0 1988 3 2005Bäckasjögärde 1:36 Skogsbruk Borrad 1978 25 1984 8 2005Bäckasjögärde 1:5 Skogsbruk Borrad 110 Berg ~1990 Stålrör ö. mark Metall 1973 < 1 1987 17 1988Bälganet 1:42 Skogsbruk Grävd 5 Gårdsplan Betongringar 1982 15 1986 8 1988Djurtorp 3:13 Skogsbruk Grävd Trädgård Betongringar Betong 1983 < 10 1987 4 2001Dockemåla 1:31 Skogsbruk Borrad 51 Trädgård 1977 Kausun+rör Betong 1978 < 10 1985 4 1986Ettebro 2:4 Jordbruk Borrad 67 Trädgård 1970 Kausun+rör Betong 1989 2 2005 1,6Evaryd 9:6 Jordbruk Grävd 4 Trädgård 1987 Betongringar Betong 1986 22 1987 7 1989Fällö 1:16 Skogsbruk Borrad 55 Trädgård 1977 Kausun+rör Betong 1974 62 1977 0,2 2005Gammalstorp 1:4 Skogsbruk Borrad 110 Gårdsplan 2000 Stålrör ö. mark 1987 13 2005 < 0,44Gunnerskulla 1:11 Skogsbruk Grävd 4 Betesmark Betongringar Betong 1986 26 1987 61 2005Gunnerskulla 1:15 Skogsbruk Borrad 36 Trädgård 1976 Kausun+rör Trä 1976 30 1977 30 1988Guttamåla 1:15 Jordbruk Borrad 56 Trädgård/Berg 1990 Kausun+rör Metall 1990 2 2005 < 0,1 2005Gäddegöl 4:15 Jordbruk Borrad 45 Trädgård 1983 Kausun+rör Betong 1983 25 1986 1 1988Gäddegöl 4:3 Jordbruk Grävd 3 Betesmark 1976 Betongringar Betong 1985 5 1986 4 1986Hakarp 1:16 Jordbruk Grävd 8 Trädgård 1978 Betongringar Betong 1982 10 1984 5 1987Hakarp 1:9 Jordbruk Borrad 129 Gårdsplan Kausun+rör Betong 1988 27 2002 < 0,44 2003Harkniven 1:35 Skogsbruk Borrad 55 Gårdsplan Kausun+rör Betong 1987 8 2005 3,2Harkniven 1:8 Skogsbruk Grävd 6 Trädgård ~1850 Stensatt Trä 1990 8,8 2005 4,9Hasselstad 2:8 Jordbruk Borrad 30 Trädgård ~1970 Kausun+rör Betong 1977 60 1982 44 1986Hasselstad 3:13 Jordbruk Grävd 6 Trädgård 1975 Betongringar Betong 1976 > 80 1977 > 80 1983Hjorthålan 1:18 Skogsbruk Grävd 6 Trädgård ~1950 Betongringar Trä 1982 < 10 1987 0 2005Hjorthålan 1:22 Skogsbruk Grävd 3,5 Gårdsplan 1955 Betongringar Trä 1976 < 10 1978 < 5 1987Hjortseryd 1:5 Jordbruk Grävd 4 Skogsmark 1940 Betongringar Trä 1982 45 1983 50 1986Hjälmsa 2:11 Jordbruk Grävd 5 Trädgård Före 1800 Betongringar Trä 1977 30 1987 6 1988Hjämlsa 3:21 Jordbruk Borrad 60 Gårdsplan Stålrör ö. mark 1977 15 1982 15 1983Humlamåla 1:2 Skogsbruk Grävd 4 Betesmark 1955 Betongringar Betong 1978 45 1981 35 1986

Hunnamåla 1:30 Skogsbruk Grävd 4 Trädgård ~1900 Stensatt Betong 1981 10 1987 5 1988Hunnamåla 1:43 Skogsbruk Grävd 5 Trädgård 1973 Betongringar Betong 1974 < 50 1984 3 1987Häjan 1:22 Skogsbruk Borrad 70 Trädgård ~1970 Kausun+rör Betong 1977 20 1978 7 1985Häjan 1:25 Skogsbruk Grävd 3 Betesmark ~1900 Betongringar Betong 1986 3 2005 17Johannishus 1:27 Jordbruk Grävd 5 Skogsmark 1960 Betongrör Trä 1985 1 1987 4 1988Jordö 3:5 Skogsbruk Borrad 36 Trädgård 1979 Kausun+rör Betong 1988 1 2005 < 0,44Kartaby 1:7 Jordbruk Borrad 45 Trädgård Kausun+rör Trä 1990 2 2005 < 0,44Kolshult 1:6 Jordbruk Grävd 2 Trädgård Betongrör Trä 1986 19 2005 17Kolshult 3:24 Jordbruk Borrad 110 Trädgård 2004 Stålrör ö. mark 1982 45 1986 37 1993Kroksjömåla 1:4 Skogsbruk Grävd Trädgård Betongringar Glasfiber 1998 2 2005 11Kuggeboda 3:41 Jordbruk Borrad 30 Trädgård 1970 Betongringar Betong 1981 15 1984 3 1996Lilla Silpinge 3:7 Jordbruk Grävd 4 Betesmark ~1950 Stensatt Betong 1976 40 1986 13 1987Lilla Silpinge 4:1 Jordbruk Borrad 50 Trädgården ~1950 Kausun+rör Betong 1982 < 10 1986 0 2005Lindås 1:21 Skogsbruk Grävd 4 Betesmark 1995 Betongringar Betong 1975 < 10 1975 20 2005Långöl 2:1 Skogsbruk Grävd 4 Betesmark 1960 Betongringar Betong 1983 20 1985 20 1986Långöl 2:5 Skogsbruk Borrad 43 Trädgård 1978 Kausun+rör Betong 1981 25 1986 2 1989Makrilla 2:1 Skogsbruk Grävd 4,5 Gårdsplan 1800 Betongringar Betong 1982 45 1992 9,7 1996Möljeryd 2:114 Jordbruk Grävd 4 Trädgård/Gårdsplan 1973 Betongringar Betong 1979 97 1986 5 2005Möljeryd 2:93 Jordbruk Borrad 60 Gårdsplan 1978 Kausun+rör Betong 1985 (7 okt) 0 1985 (20 nov) 80 2005Möllenäs 1:7 Jordbruk Borrad 62 Trädgård 1976 Kausun+rör Betong 1977 45 1983 50 1987Mölleryd 3:2 Skogsbruk Grävd 7 Trädgård 1985 Betongringar Trä 1990 19,8 1991 17,6 2005Mörtjuk 2:2 Jordbruk Grävd 3,5 Betesmark Betongringar Betong 1977 35 2005 6,6Mörtjuk 4:1 Jordbruk Grävd 4 Grusås Betongringar Betong 1982 45 1984 40 1987Mörtjuk 8:6 Jordbruk Borrad 120 Trädgård Kausun+rör 1980 < 1 1985 1 1990Norra Bygget 2:18 Jordbruk Borrad 42 Skogsmark 1977 Kausun+rör 1978 < 10 1982 < 10 1985Norra Eringsboda 1:230 Skogsbruk Borrad 143 Trädgård 1980 Stålrör ö. mark 1988 3 2005 < 0,44Oxlaby 1:14 Jordbruk Grävd 3 Skogsmark 1900 Betongringar Betong 1983 < 10 1987 0 2005Pagelsborg 6:1 Jordbruk Grävd 8-9 Betesmark 1970 Betongringar Betong 1973 < 50 1974 32 1988Pänseryd 1:16 Skogsbruk Borrad 115 Trädgård 1985 Kausun+rör Trä + plåtskiva 1986 3 1987 7 2005Pänseryd 1:20 Skogsbruk Borrad 90 Gårdsplan 1978 Kausun+rör Betong 1978 < 10 1978 15 1987Pänseryd 1:27 Skogsbruk Borrad Trädgård Före 1980 Kausun+rör Betong 1987 27 2005 19Ramsjömåla 1:7 Skogsbruk Borrad 110 Gårdsplan 1985 Stålrör ö. mark 1974 < 50 1975 80 1977Ramsjömåla 1:8 Skogsbruk Borrad 100 Gårdsplan Före 1900 Kausun+rör Betong 1986 0 1992 0,2 2005Raskamåla 1:13 Skogsbruk Borrad 30 Gårdsplan 1960 Kausun+rör Betong 1978 < 10 1983 20 2000

Raskamåla 1:7 Skogsbruk Grävd/naturlig källa 0,8 Skogsmark 1900 Betongringar Betong 1987 21 1991 6,2 1999

Rödby 1:42 Jordbruk Borrad 43 Trädgård 1981 Stålrör ö. mark 1986 1 2005 0,62Saxemara 1:4 Skogsbruk Grävd 5,4 Åkermark 1977 Betongringar Trä 1976 45 1983 < 10 2005Sjöhaga 1:1 Skogsbruk Grävd 2 Betesmark Betongringar Betong 1982 18 1986 7 2005Skarup 7:2 Jordbruk Borrad 30 Skogsmark Kausun+rör Betong 1985 2 2005 < 0,44Smedgården 1:17 Skogsbruk Borrad 80 Gårdsplan 1986 Kausun+rör Trä 1982 14 1983 30 1984Stora Kulleryd 2:7 Jordbruk Borrad 30 Gårdsplan Kausun+rör Betong 1981 < 10 1985 0 1994Stora Silpinge 1:6 Jordbruk Borrad Gårdsplan* Kausun+rör Trä 1981 < 10 1986 0 1996Strångamåla 1:12 Skogsbruk Borrad Trädgård 1990 Kausun+rör Metall 1990 2 2005 0,53Svalemåla 1:1 Skogsbruk Borrad 85 1986 0 2002 4,4 2004Södra Bygget 3:38 Jordbruk Borrad 60 Trädgård 1980 Kausun+rör Betong 1977 < 10 1978 25 1984Torp 1:18 Jordbruk Grävd 4 Betesmark Före 1947 Betongringar Betong 1974 < 50 1977 < 5 1986Torp 11:2 Jordbruk Grävd 2 Vägkant Betongringar Trä 1983 < 10 1985 3 1986Tromtesunda 4:7 Jordbruk Borrad 85 Trädgård 1981 Stålrör ö. mark 1983 25 2005 44Trånhem 1:1 Skogsbruk Grävd 8 Trädgård 1940 Stensatt Betong 1982 76 1986 50 1989Tubbarp 2:14 Jordbruk Borrad 90 Trädgården Kausun+rör Betong 1981 35 2002 1,32 2005Tubbarp 4:10 Jordbruk Grävd Gårdsplan Betongringar Betong 1985 0 1988 < 1 1995Vambåsa 1:44 Jordbruk Borrad 20 Trädgård Kausun+rör Betong 1987 0 1996 1,5 2003Vambåsa 1:6 Jordbruk Grävd 6 Trädgård Betongringar Betong 1987 3 2005 17Vieryd 1:37 Jordbruk Borrad 30 Trädgård 1950 Kausun+rör Betong 1987 3 2005 10Väby 4:12 Jordbruk Borrad 64 Trädgård 1978 Betongringar Betong 1977 20 1982 35 1982Väby 8:4 Jordbruk Grävd Trädgård Betongringar Betong 1987 16 1989 7 2003Värmanshult 1:23 Skogsbruk Grävd 5,5 Gårdsplan 1905 Betongringar Betong 1984 < 10 1987 9 1991Västra Hallen 1:55 Skogsbruk Grävd 7 Gårdsplan 1970 Betongringar Betong 1989 21 2005 25Yxnarum 6:10 Jordbruk Borrad 120 Trädgård 1990 Stålrör ö. mark 1990 18 1993 0,27 1994Yxnarum 8:6 Jordbruk Borrad 92 Trädgården ~1978 Kausun+rör Betong 1986 0 2005 < 0,44Ängsjömåla 2:1 Jordbruk Grävd 2,5 Under hus 1930 Betongringar Trä 1982 20 1983 50 1990Öljehult 1:42 Jordbruk Borrad 50 Gårdsplan 1973 Stålrör ö. mark Betong 1974 < 5 1987 0 2001Öljehult 3:9 Jordbruk Borrad 40 Trädgård ~1980 Stålrör ö. mark Metall 1984 2 2005 62

Värden angivna som < 10 mg nitrat/l är inte medtagna i undersökningen

NO3(mg/L)

Prov-tagning

(År)

NO3(mg/L)

Prov-tagning

(År)

NO3(mg/L)

Prov-tagning

(År)

NO3(mg/L)

Prov-tagning

(År)

NO3(mg/L)

Prov-tagning

(År)

NO3(mg/L)

Medel75-90

(mg NO3-/l)

Klassning75-90

Klassning2005

15 2000 43 2004 2,9 2005 40 13 3 47 2005 18 4,5 3 3

1,2 2005 13 3,5 2 328 23,5 4 4

0 1 119,8 2005 93 45,9 4 5

< 0,44 1,5 1 13,9 16,5 3 211 1993 < 1 2005 < 0,44 14 3 110 1988 15 1991 24,2 2000 11 2001 15,4 2005 23 12 3 40,9 2005 8,4 4 2 34 2005 1,5 4 2 1

2 1 16 2005 32 11,7 3 4

< 0,44 31,1 4 113 3 1

53 43,5 4 511 1989 8 2005 < 0,44 2005 11 19,75 3 3

< 0,44 2 1 110 2005 30 12 3 41 1986 4 1987 5,5 2005 12 3,9 2 32 2005 8,8 5,7 3 3

< 0,88 2005 < 0,44 27 4 18 3 2

8,8 3 364 2005 17 56 5 380 1983 80 1997 7,8 2005 1,7 80 5 123 0 1 40 2001 9,7 2005 6,2 0 1 35 1990 8 1992 5,3 2005 < 0,44 27 4 18 2005 8 14,7 3 3

10 1985 16 1988 3 2005 44 11,8 3 428 2005 12 36 4 3

20 2005 4,9 11,7 3 35 2005 4,9 3,5 2 36 1987 0 2005 1,6 8,2 3 1

3 2 314 2005 3,7 6,3 3 2

1 1 12 1 1

19 3 320 2004 7,5 2005 32 41 4 4

2 1 31,7 1999 9,7 2005 13 9 3 316 2005 4,4 23 4 24,9 0 1 3102 20 3 5

7 1996 5,2 1999 13,6 2001 19,4 2005 16 15,7 3 31 1999 3,96 2001 3,08 2002 1,76 2005 6,2 9,3 3 3

1,2 2000 < 0,88 2005 25 45 4 43,5 51 5 2

< 0,44 40 4 133 2005 44 42,7 4 449 19,8 3 4

35 4 312,5 1998 25,5 2004 37,4 2005 44 32,5 4 4< 1 2005 < 0,44 1 1 11 1985 2 1987 < 1 1988 < 1 2005 < 0,44 1,5 1 1

3 2 1< 0,44 0 1 1

28 2005 58 30 4 55,3 5 3 37 2005 19 11 3 3

27 4 360 2005 5,8 70 5 3

< 0,44 0 1 148,4 2005 20 20 3 3

10 1999 12 1999 14 2005 39 21 4 41 1 1

1,7 45 4 123 12,5 3 4

2 1 11 1985 6 1986 0 1989 1 2005 < 0,44 8,7 3 1

0,25 2005 < 0,44 0 1 1< 0,25 2005 < 0,44 0 1 1

2 1 1 < 0,44 2005 3,5 0 1 2

80 1997 7,6 2005 13 52,5 5 30 1987 0 2005 2,1 0 1 10 2005 1 1,5 1 1

25 4 4< 1 2005 37 63 5 4

< 0,44 35 4 11,3 2005 3,2 0 1 24,4 2005 6,2 0 1 3

3 2 33 2 3

28 1986 6 1989 27 1993 34,7 1995 11 2005 31 23,2 4 423,3 2005 13 11,5 3 317,6 2005 22 9 3 4

21 4 4< 0,25 1995 < 0,25 1999 < 0,88 2005 0,75 18 3 1

0 1 18,2 1992 1,2 1999 20,24 2005 6,6 2005 10 26,1 4 3

< 0,1 2005 0,84 0 1 12 1 5

Institutionen för teknik och design

351 95 Växjö tel 0470-70 80 00, fax 0470-76 85 40

www.vxu.se/td