Nihad Bunar, professor

Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Stockholms universitet

nihad.bunar@buv.su.se

*

*There is no magic bullet. Research can give us

promising lines of thinking, but never a

complete answer. (Fullan 2000, s.582)

*

*Råden bör följas och huvudmannen skall ge rektorer, lärare och övrig skolpersonal förutsättningar att följa de allmänna råden.

*Huvudmannen bör regelbundet förvissa sig om att rektorn för en skolenhet har tillräckliga resurser för att leva upp till lagens bestämmelser och vid behov kunna omfördela resurserna mellan skolenheterna.

*Rektorn har alltid ansvar för en elev oavsett om undervisningen fysiskt bedrivs i skolenhetens lokaler eller inte (t.ex. vid en central mottagningsenhet).

*Rektorn ansvarar för att informera huvudmannen om resursbehov och för kvalitetssäkring av verksamheten för nyanlända.

*Rektorn är pedagogisk ledare för FK och det måste finnas tydliga rutiner för övergången till ordinarie klasser. Rektorn fattar beslut om delvis placering i FK samt om prioriterad timplan (två separata beslut).

*Övergången till ordinarie klass villkoras inte enbart av kunskaper i svenska språket, utan av elevens sammantagna möjligheter att tillgodogöra sig ordinarie undervisning.

*Ett nyanlänt barn som skall börja i förskoleklass omfattas inte av den nya lagens definition.

*

*Tydligt ansvar

*Tydlig distans till lagens skrivningar om

särskilt stöd

*Tydlighet i att insatserna skall utgå från

elevens individuella förutsättningar och

behov – elevernas röst räknas!

*Tydliga ansträngningar att inte exkludera

nyanlända elever från skolans sociala och

pedagogiska sammanhang

*

Mottagande

Pedagogiskt utvecklande

Relationella

Hela systemet

Intern organisatoriska

Pedagogiskt förberedande

Individuella

förutsättningar

och behov

*

*Förberedelseklasser

*Direkt integrering

*Landning (mottagningsenhet) + FK (eller ordinarie

klasser) + ordinarie klasser

*Nyanlända från hela kommunen samlas i en eller två

skolor i separata klasser

*Särskilda skolor för nyanlända

*Kombinationer av dessa generella modeller (bland

annat bussning av elever)

*

*Segregation och integration

*Exkludering och inkludering

*Svenska som andraspråk och andra ämnen

*Lärarkategorier som primärt arbetar med nyanlända (sva,

modersmålslärare, studiehandledare) och ämneslärare

*Föräldrar och lärare

*Elevernas motivation och ambitioner och de skolprofessionellas

uppfattning om vad som är realistiska mål att sträva efter

*De skolprofessionellas vilja att göra det som behövs och konkreta

hinder svåra att handskas med

*Elevernas problem och elevernas styrkor

*Elevernas heterogena bakgrund och homogena organisatoriska och

pedagogiska strukturer

*

*Varken FBK eller OK i sig garanterar likvärdig utbildning för de

nyanlända eleverna.

*Paradoxalt nog verkar förberedelseklasserna temporärt skapa en

känsla av pedagogisk och social inkludering, medan det motsatta

gäller för ordinarie klasser.

*Övergång från FBK till ordinarie system är den svaga länken i

nyanlända elevers utbildning.

*Nyanlända elevers skolsituation handlar också om de hierarkier och

strukturer som eleverna möter i skolan – normer som gör dem

“exkluderbara”.

*Samverkan mellan olika lärarkategorier är nödvändig för språk- och

kunskapsutvecklande arbetssätt.

*

* Välkommen till Sverige, du kommer och lära dig svenska, det är jättesvårt, jättejobbigt med eleverna. (elev A, flicka)

* Jag säger till han eller hon måste kämpa, försöka lära sig språket, och gå vidare för att bli någon i samhället, i svenska samhället. (elev B, flicka)

* Alltså det viktigaste tycker jag är att, om det kommer en ny person in till Sverige eller till klassrummet för att lära sig svenska, eller är ny här i Sverige då ska man ju hjälpa den personen så mycket som möjligt, både när det gäller språket och integrationen i det svenska samhället, så fort som möjligt…Eh, ja man kan ju göra så att om man ska ta mig själv då, så skulle det vara bra om man kanske har nån slags mentor. (elev C, flicka).

* Jag vet inte vad jag ska säga. Sverige är bra land, sen skolan och så bra. Ja sen försök att lära svenska. (elev D, pojke)

* Skulle säga när det kommer en person som för mig – först fokusera på svenska, och efter några månader – det kommer svenska. När jag kom hit –var jag orolig flyttade från andra klass. Helen sa att jag ser att rädd ut, orolig. Sa att du kan vara lugn. En termin sen sa att det är bättre nu. Nu känner jag att det går lite bättre. Oro – förra året hade jag ingenting, inga betyg. Nu har jag några betyg. (elev E, pojke)

(Källa: Intervjuer genomförda av Jenny Nilsson Folke inom ramen för VR –projektet ”Nyanlända och lärande”)

* Jag skulle vilja säga: om man kommer till Sverige – jag ska säga till mina syskon. Jag

skulle säga – ni skulle lära er snabbt svenska, prata mycket, skriva, prata med

varandra, prata snabbt svenska, ni skulle gå (till skolan) om ni vill att framtiden ska bli

bra, ni skulle behöva. Skolan – och om ni inte tycker om skolan, säg till lärare och

rektor – jag tycker inte om skolan – lärare och elev – byta. Då skulle ni behöva byta. Ni

måste kämpa. Så skulle jag säga. (elev F, flicka)

* Om jag kan ska jag hjälpa dem – förklara på svenska – de kanske tänker att det är

samma sak som i Irak – man måste lyssna på läraren och inte skrika, ta det lugnt –t.ex.

på lunchen. Tänker att det är samma sak som Irak – tror att jag förklara för dem att

det inte är det. (elev G, pojke)

* Måste plugga så bra, först måste man kunna svenska, gå i skolan – skolan är gratis i

Sverige, kostar pengar i Uganda, också när man måste gå på gymnasiet kostar det i

Uganda. Skulle säga att du måste plugga, även universitet – det är gratis. Du måste

plugga. (elev H, pojke)

* Jag vet inte vad jag ska ge för råd. Jag kanske säger gör så här, så här. Om man inte

kan –ska eleven fråga mig – och kan inte jag så frågar jag lärare vidare. (elev I, pojke)

* Många bråkar i början. Skulle säga att de inte skulle prata så högt, andra svenska

kommer tro att du bråkar fast du gör inte det. På arabiska pratar man högt, tror att vi

bråkar fast vi gör inte det. Det var så för mig. (elev J, flicka)

(Källa: Intervjuer genomförda av Jenny Nilsson Folke inom ramen för VR –projektet

”Nyanlända och lärande”)

*Vill vara ”normala”, ”som alla andra”, ”gå i en riktig klass,

läsa alla ämnen och få betyg”

*Betydelse av att snabbt lära sig svenska (motivation)

*Mycket vilja och ambition

*Behöver hjälp och stöd, pedagogiskt och socialt

*Uppmuntran och känslan/tecken på att de rör sig framåt, att

de utvecklas

*Ser tydliga livschanser i det svenska utbildningssystemet

*Betydelse av att läsa ”koderna” (kulturell anpassning)

*Positiva förebilder

*

*

*Hur nyanlända föräldrar uppfattar och erfar skolan måste betraktas i relation till en

bredare kontext av lokal mottagning och social status. Välkomnande klimat,

respektfullt bemötande och lämpligt boende är de viktigaste aspekterna.

*Även efter relativt kort tid i Sverige och trots bristande kunskaper i svenska och trots

uteslutande mediekonsumtion från hemlandet, var föräldrarna väl medvetna om

etniska hierarkier mellan svenskar och invandrare. I segregerade områden gjorde

föräldrarna en direkt koppling mellan ”inga svenskar” och utbildningens kvalitet.

* Föräldrarna hade inga egentliga reflektioner om skolornas organisatoriska modeller

(förberedelseklasser eller direkt integrering) eller den tillämpade pedagogiken. De

söker inte aktiv involvering i skolans dagliga praktiker. Men de söker information,

respektfullt bemötande och kontinuerlig kommunikation, något som skulle få dem att

känna sig inkluderade.

*Det går inte att etablera någon koppling mellan skolornas organisatoriska modeller

och sättet att bemöta/kommunicera med föräldrarna. Dessa är oftast avhängiga

individuella lärare och deras engagemang.

Studiehandledning på elevernas modersmål enligt

Skol- och Gymnasieförordningen

* En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål,

om eleven behöver det.

* Ledning och stimulans, extra anpassningar och

särskilt stöd.

*

Studiehandledning på elevernas modersmål enligt Skolverket

(2013)

* Andra problem med att ordna studiehandledning på

modersmål gäller ekonomin eller andra resurser. Det saknas

helt enkelt pengar eller personer för att organisera och

genomföra insatsen på önskvärt sätt. Sådana skäl är dock inte

godtagbara eftersom elevens rätt till stöd är reglerat i

skollagen (s.8)

Enligt Skolväsendets överklagandenämnd

* Kompletterande stödåtgärder om studiehandledning inte kan

erbjudas i tillräcklig omfattning.

*

*Varierande bakgrund, utbildning och tiden i Sverige. Många jobbar som modersmålslärare också, men inte alla.

*Stödformens och lärarnas status/arbetsvillkor (vissa täcker upp till 13 skolor).

*Samverkan med ämneslärarna – varierande men generellt sett gäller att ”vi får jaga dem”.

*Olika modeller för studiehandledning – egna erfarenheter och ämneslärarna styr.

*Generellt sett avsätts alldeles för lite tid per elev och vecka till studiehandledning (15 till 30 minuter i vissa kommuner).

*Goda kontakter med föräldrarna som enligt studiehandledarna känner sig utanför och känner inte till sina rättigheter.

*Tiden är det stora problemet, framför allt för att kunna förbereda sig. Många jobbar på sin fritid.

*Anser att många lärare saknar kompetens i hur man bemöter och arbetar med nyanlända. Efterlyser mer kompetensutveckling för lärare och rektorer.

*

* Gör oftast egen inledande kartläggning av elevernas kunskaper och planerar sin

undervisning utifrån det.

* I vissa skolor handleder man också elever födda i Sverige tillsammans med nyanlända.

* Anser att många lärare har en vag uppfattning om vad studiehandledning är och vad

studiehandledarna egentligen gör.

Maria: Jag tycker, och det har jag pratat med Malin om, att det behövs lite mer kunskap om

studiehandledning, vad det innebär. Som jag tidigare sagt, några av lärarna har ingen aning

om vad det är. Några säger att det är föräldrarna som beställer det. Jag tycker att det är

viktigt att skolledningen informerar skolpersonalen om vad studiehandledning är för något,

detta i syfte att få till ett bättre samarbete. Vi på modersmålsenheten i vår kommun är

jätteduktiga på att informera skolledningen, men det känns som att informationen stannar

där i expeditionen. När jag kommer och säger till en lärare att vi till exempel ska ha tid för

uppföljning så undrar de frågande ”Du och jag?”, de undrar vad är det för nånting. Då

förstår jag att informationen stannar i expeditionen. Vi modersmålslärare som är ute på

skolorna och gör studiehandledning vet vad det är, men för ett bra samarbete måste också

den andra sidan veta vad det är och vad det innebär. Det är inte mitt jobb att informera dem.

Trots att det kunde vara det, så har jag inte tid för det. Det finns en skolledning för att göra

det, på studiedagar osv.

*

* Hur samverkar ämneslärare och studiehandledare på er skola med att stödja elevens språk- och

kunskapsutveckling i olika ämnen?

* Amin: Tyvärr, vi har knappt något samarbete.

* Hur mycket kontakt har du med ämneslärare?

* Amin: Jag brukar vara i skolan lite tidigare för att fråga ämneslärarna och prata lite med dem men de gillar

inte oss studiehandledare så mycket, jag försöker. Mina kollegor gör på samma sätt som mig.

Kommunikationen inleds från vår sida. Jag och mina kollegor försöker att kommunicera med ämneslärarna,

jag försöker prata med dem även om de oftast inte hinner besvara mig och via mail får man inte bra

information, face to face är bättre för mig.

* Förekommer det någon form av samarbete med klassläraren?

* Amin: Nej

* Hur skulle arbetet med att organisera och genomföra studiehandledning på modersmål kunna utvecklas på

skolan?

* Amin: Man kan tala om många saker, det betyder inte att jag inte är nöjd, jag är nöjd men vi har några

problem. Till exempel har vi ingen egen plats i skolan, vi arbetar med elever i det vi kallar för storsalen, dit

alla elever och lärare har tillträde och vi kan inte koncentrera oss på vårt arbete. Vi väntar på ett bättre sätt att

bedriva kommunikationen på med ämneslärarna. Jag tror att ämneslärarna inte tror att det finns någon

uppgift eller värde i att kommunicera med mig som studiehandledare, utan vissa lärare skickar bara iväg

eleven till mig och påpekar vad som ska göras i en särskild bok och då är det vi som får ställa frågor för att

försöka få veta hur man kan hjälpa eleven. Kommunen eller enheten kan nog hitta bättre sätt att påverka

kommunikationen mellan studiehandledaren och ämnesläraren, detta är två problem som jag ser kring

studiehandledningen.

*

* Bara 43% av lärarna anger att de samarbetar med SVA-

lärare och bara hälften (50%) att de samarbetar med

modersmålsläraren, som ofta arbetar även som

studiehandledare. Kommentarerna till svaren avslöjar också

att samarbetet ofta begränsas till att klass- eller

ämneslärarna förser dessa lärare med material som

behandlas i undervisningen med en förhoppning om att SVA-

lärare och modersmålslärare hinner följa upp detta med de

nyanlända eleverna. Modersmålsläraren har generellt ofta

mindre än en timme per vecka tillsammans med eleverna.

(Juvonen 2015, s.163)

*

*Ämnesundervisning på elevens modersmål

*Studiehandledning i ett ämne på svenska

*Kamratstödjare/Elevassistent/Resursperson

*Kulturell länk mellan hem och skola

*Åtgärd som sätts in för att en elev upplever sociala svårigheter i

skolan

*Tolkverksamhet

*Läxhjälp

*Modersmålsundervisning

** En stödform som lägger sig någonstans mellan dessa kategorier, hämtar arbetssätt och

inspiration från dem och får sin konkreta utformning först i mötet med varje elevs

egna förutsättningar, behov, styrkor och svagheter.

* Studiehandledarna skall utifrån sina goda kunskaper i svenska och elevens första språk

(eller något annat språk som eleven behärskar) samt utifrån sina kunskaper om

hemlandets och det svenska utbildningsväsendets organisatoriska och pedagogiska

strukturer hjälpa till vid den inledande kartläggningen samt handleda elever i deras

arbete med att tillägna sig ämnesinnehåll på sitt modersmål eller något annat språk

eleven behärskar.

* Studiehandledarnas roll är därmed att också stötta och främja utvecklingen av

nyanlända elevers modersmål genom successivt införande av nya begrepp och

fördjupning/nya betydelser av de eleven redan behärskar.

* Studiehandledaren är således inte enbart ämneslärarens passiva instrument för

förmedling av ämnesstoffet, utan en aktiv utvecklare av elevens språk- och

ämneskunskaper.

* Studiehandledarna behöver tid, resurser, samverkan och uppskattning för att kunna

utföra sina arbetsuppgifter med hög kvalitet.

*Att studiehandledning överhuvudtaget finns tillgänglig

*Att det finns förståelse för vad det innebär. Skolpersonalen är informerade

om vad studiehandledarnas uppgift och roll är

*Samverkan med ämnes- och sva-lärare

*Studiehandledarna ”handleds” av ämneslärarna

*Studiehandledarnas kartläggning tas till vara genom kontinuerlig

återkoppling till ämneslärarna och vidare till skolledningen

*Studiehandledarnas kontakter med föräldrar kan användas i högre grad för

att få till stånd bättre relationer mellan hem och skola

*Kommuner måste hitta nya effektiva sätt att samverka kring

studiehandledningen för att, om inget annat, leva upp till

Skolförordningens föreskrifter.

*