Muskelatrofi i samband med immobiliserande...
-
Upload
truongnguyet -
Category
Documents
-
view
222 -
download
0
Transcript of Muskelatrofi i samband med immobiliserande...
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Muskelatrofi i samband med immobiliserande
kirurgi Litteraturstudie
Författare
Henrik Bernhardsson
Simon Johansson
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
2017
Handledare
Christine Leo Swenne
Examinator
Ann-Christin Karlsson
2
Sammanfattning
Bakgrund: Patientens förutsättningar ligger till grund för hur den pre- och postoperativa
vårdtiden kommer att fortlöpa. En av aspekterna som påverkar vården är patientens fysiska
aktivitet där immobiliserande kirurgi innebär atrofi av muskelmassa. En låg preoperativ
aktivitetsnivå, perioperativ immobilisering och postoperativ immobilisering ökar risken för
postoperativa komplikationer relaterade till muskelatrofi.
Syfte: Syftet var att undersöka hur mycket skelettmuskulatur patienter förlorar i samband
med immobiliserande operation samt hur immobiliseringen påverkar patientens vårdtid
postoperativt.
Metod: En litteraturstudie som granskade 12 originalartiklar. Artiklarna granskades enligt
Forsberg och Wengström (2016) där innehåll och resultat jämfördes med denna
litteraturstudies syfte.
Resultat: Efter granskning har ingen generell förlust av muskelmassa efter kirurgi kunnat
identifieras. Muskelmassans förmåga att atrofiera varierar beroende på operationsområde och
individbaserade förutsättningar. Muskelmassan och dess kvalitet kunde dock identifieras som
en prognostisk markör för hur den postoperativa vårdtiden kommer att fortlöpa där lägre grad
av muskulär kvalitet innebär ökad risk för komplikationer och mortalitet. Vårdtiden för
patienter med muskelgrad av låg kvalitet har kunnat identifieras som förlängd i samband med
immobiliserande kirurgi. En vårdtid som kan förkortas genom muskulär aktivering i form av
t.ex. elektrisk stimulans eller motståndsövningar.
Slutsats: Konklusionen av denna litteraturstudie är att den muskelmassa som förloras vid
immobiliserande kirurgi samt hur den postoperativa vårdtiden påverkas är individbaserat och
påverkas av preoperativ muskelgrad och typ av kirurgiskt ingrepp. Efter genomförd
granskning eftersöks vidare forskning gällande preoperativ och postoperativ mätning av
skelettmuskelmassa och en standardiserad rutin för att mäta muskelmassa, detta då
muskelatrofi har identifierats som en viktig markör för postoperativ vård och överlevnad.
Nyckelord: Immobilisering, komplikationer, mobilisering, muskelatrofi, operation.
3
Abstract
Background: The patient's prerequisites form the basis for the pre-and postoperative care
period. One of the aspects that affect health care is the patient's physical activity where
immobilizing surgery involves atrophy of muscle mass. A low preoperative activity level,
perioperative immobilization and postoperative immobilization increase the risk of
postoperative complications.
Aim: The purpose was to investigate how much skeletal muscle mass patients lose related to
immobilizing surgery and how immobilization affects the patient's care time postoperatively.
Method: A literature study that reviewed 12 original articles. The articles were reviewed
according to Forsberg and Wengström (2016) where article’s contents and results were
compared with the aim of this literature study.
Results: After examination, no general loss of muscle mass after immobilized surgery could
be identified. The muscle mass's ability to atrophy varies depending on the area of surgery
and individual-based conditions. However, muscle mass and its quality were identified as a
potential prognostic marker for how post-operative care time will play out where lower levels
of muscular quality imply increased risk of complications and mortality. Care time for
patients with a low muscle grade has been identified as prolonged related to immobilizing
surgery. A care period that can be shortened by muscular activation in the form such as
electrical stimulus or resistance exercises.
Conclusion: The conclusion of this literature study is that the muscle mass lost in
immobilized surgery and how postoperative care is affected is individual-based and
influenced by preoperative muscle size and type of surgical procedure. Further research is
needed on preoperative and postoperative skeletal muscle mass measurement and a routine
for measuring muscle mass, since muscle atrophy has been identified as an important marker
for postoperative care and survival.
Keywords: Complications, immobilization, mobilization, muscular atrophy, surgery.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND 6
Sjuksköterskans roll inom operativ omvårdnad. 8
Teoretisk referensram 8
Problemformulering 9
Syfte 9
Frågeställningar 9
METOD 10
Design 10
Urval 10
Datainsamlingsmetod 10
Tabell 1.1 Databassökning 12
Forskningsetiska överväganden 13
Bearbetning och analys 13
Granskningstabell 1.1 15
RESULTAT 32
Hur mycket skelettmuskelmassa förloras i samband med immobiliserande
kirurgi? 32
Hur påverkas patientens vårdtid postoperativt? 33
Interventionsmetoder för att motverka muskelförlust 34
DISKUSSION 36
Resultatdiskussion 36
Metoddiskussion 38
Styrka med litteraturstudien 38
Svagheter med litteraturstudien 38
Reliabilitet & Validitet 39
Forskningsetiska överväganden 39
Klinisk relevans 39
Behov av vidare forskning 40
5
Slutsats 40
REFERENSER 41
BILAGOR 45
Bilaga 1.1 Protokoll för kvantitativ artikelgranskning 45
Bilaga 1.2 Checklista för kvantitativa artiklar 48
6
BAKGRUND
Inför en planerad operation finns det enligt Berntzen et al. (2011), flertalet aspekter som
måste begrundas hos patienten. Faktorer som t.ex. antikoagulantiabehandling, insulinjustering
och bakomliggande sjukdomar. En av Berntzen et al. (2011)’s beskrivna faktorer är
granskning av patientens aktivitetsmönster, detta då risken för postoperativa komplikationer
ökar om patienten har låg pre- och/eller postoperativ aktivitetsnivå. Berntzen et al. (2011)
belyser flertalet hälsovinster med fysisk aktivitet såsom förbättrad andning, då slem
mobiliseras i lungorna, bättre cirkulation, förbättrad matlust och matsmältning. Slutligen
bibehålls även muskelmassan, vilken Berntzen et al. (2011) poängterar atrofierar (förtvinar)
även hos friska människor vid låg aktivitetsgrad.
Vid immobiliserande kirurgi, föreligger tid utav immobilisering under den operativa
proceduren. Immobilisering definieras som en oförmåga till rörlighet i en eller flera
kroppsdelar (Nationalencyklopedin, 2017). Utöver kirurgins immobilisering följer
restriktioner av fysisk aktivitet i det postoperativa förloppet (Eikeland, Haugland &
Stubberud, 2011). Detta på grund av postoperativa krav på minskad muskulär belastning av
t.ex. hjärtmuskeln och bröstbenet vid kardiell kirurgi för att säkerställa återhämtning utan
påverkan på den bakomliggande orsaken till ingreppet. En patient med ett okomplicerat
postoperativt förlopp vid kardiell kirurgi kan dock mobiliseras till sittande position inom
tidsförloppet 14–16 timmar. Riktlinjer från Eikeland et al. (2011) indikerar vikten av tidig
mobilisering och fysisk aktivitet av patienter med hjärtsjukdom. Detta för att aktivt arbeta
preventivt mot postoperativa komplikationer. Ur ett patientperspektiv är således behållning
av muskelmassa väsentligt för minimering av negativ påverkan på det vardagliga livet.
Rehabiliteringen bör därför starta så fort som möjligt efter den genomgångna operationen
(Eikeland et al., 2011). Vid immobilisering kan, oavsett om skälet till immobiliseringen är
operativa ingrepp eller ej, muskelatrofi uppstå även kort tid efter påbörjad immobilisering.
Vid andra behandlingsalternativ såsom frakturbehandling, kan samma problematik uppstå,
något som kan förebyggas genom rörelseövningar under och efter immobiliseringstiden
(Järhult & Offenbartl, 2013).
7
Patienter med risk för postoperativa komplikationer har behov av tidig fysisk aktivitet,
aktiviteten bör vara anpassad till individens förmåga och operativa restriktioner (Berntzen et
al., 2011). Vidare förklarar Berntzen et al. (2011) att den fysiska aktiviteten inte behöver vara
avancerad utan kan bestå av t.ex. promenader i korridoren eller trappgång. Patienten bör dock
vara informerad om avdelningens dagsrutiner för att självständigt kunna initiera fysisk
aktivitet. Berntzen et al. (2011) samt Järhult och Offenbartl (2013) pekar även på vikten av en
tidig mobilisering postoperativt vilket ger flera positiva hälsoeffekter utöver de tidigare
nämnda, för såväl den omedelbara tiden efter operationen som långsiktigt på
rehabiliteringstiden. En tidig mobilisering kan hjälpa till att förebygga komplikationer som
trycksår, förkorta tiden av nedsatt kroppslig rörelsefunktion liksom en förkortning av själva
sjukhusvistelsen.
Mätning av muskelmassa görs i kilogram och benämns “Skeleton Muscle Mass”, (SM). SM-
mätning beskrivs av Heymsfield, Adamek, Gonzales, Jia och Thomas (2014) som en
procedur som historiskt sett skiftat i metod med det tidigaste exemplet från 1835 då Éugène
Chevreul upptäckte sambandet mellan kreatininutsöndring via urin och muskelförlust. Det
dröjde dock till 1935 innan Otto Folin presenterade “Kreatininkoefficienten” där kroppsvikt i
kilogram kunde räknas ut genom formeln: 1 kg = 1 gram U-kreatinin per dygn. Denna
ekvations slutprodukt har historiskt sett förändrats då U-kreatininets representation av SM har
omräknats vid flertal tillfällen (Heymsfield et al., 2014). Wang, Sun och Heymsfield (1996)
kunde bevisa sambandet mellan kreatininet och muskelmassan genom muskelmassemätning
med hjälp av datortomografi (DT/CT) och magnetisk resonansröntgen (MRI). Dessutom även
genom isotoppreparatet deutarated creatinine (DCR) där patienten fick tablett per os.
Koncentrationen mättes sedan genom urinprov som undersöktes med hjälp av en
massspektrometer. Resultatet blev enligt Wangs et al. (1996) beräkningar likvärdigt med den
muskelmassan som mättes via DT och MRI med nackdelen att urin krävs från patienten.
Konklusionen av Heymsfields et al. (2014) litteraturstudie är att forskningen gällande hur
vården ska mäta muskelmassan mest effektivt och korrekt är i konstant utveckling där dagens
8
forskning fokuserar på röntgenteknik, detta då kreatininprincipen baseras på att patienten har
tillräcklig njurfunktion för att producera urin (Heymsfield et al., 2014).
Sjuksköterskans roll inom operativ omvårdnad.
Likt Berntzen et al. (2011) beskriver behövs patientens fysiska aktivitetsmönster granskas för
att ge en bedömning om patientens fysiska skick och för att kunna motverka postoperativa
komplikationer. Schwartz (2008) granskade genom litteraturöversikt hur fysisk aktivitet
påverkar patienter som genomgått cancerbehandling samt implikationer för
sjuksköterskeprofessionen. Schwartz (2008) påvisar att läkarnas råd om ökad fysisk aktivitet
gav patienterna motivation gällande ökad aktivitet, något som sedan resulterade i en ej
signifikant förändring. Schwartz (2008) poängterar dock sjuksköterskans roll inom fysisk
aktivering där sjuksköterskan är verksam som en stödjande och rådgivande enhet.
Sjuksköterskans uppföljande förmåga och patientnärvaro påpekas som en positiv aspekt där
patienten ges utrymme att diskutera träningen och dess inverkan i samtal med sjuksköterskan
(Schwartz, 2008).
Teoretisk referensram
Till denna litteraturstudie har Orem et al. (1995)’s omvårdnadsteori använts som teoretisk
referensram. Orem et al. (1995)’s teori kan appliceras på muskelatrofi i samband med kirurgi
genom ett holistiskt förhållningssätt som bygger på prevention av muskelatrofi samt
underhåll av den befintliga muskelmassan för att således bibehålla eller tidigt efter
immobilisering återgå till en god rörelsefunktion och därmed skapa förutsättningar för en
förkortad vårdtid. De hälsofrämjande åtgärderna är således särskilt viktiga vid immobilisering
då Orem et al. (1995) pekar på potentialen till förbättring hos skelettmuskelmassan som en
punkt för det riktade omvårdnadsarbetet. När immobilisering föreligger oavsett orsak, finns
ett hot om försämring av muskelmassan vilket bör föranleda åtgärder som ämnar att
förebygga och förbättra patientens förutsättningar under vårdtiden. Orem går inte in på några
specifika åtgärder men tydliggör att interventionen bör baseras på följande faktorer:
hälsotillstånd, utvecklingsstadier, individuella önskemål, miljöfaktorer m.fl., i sin tur präglat
9
av samhället och dess förutsättningar. Åtgärderna bör även utgå från Orem et al. (1995)’s
teori om egenvård, där individens förutsättningar och autonoma vilja är i fokus som den
gemensamma nämnaren varpå interventionen baseras.
Problemformulering
Studien har genomförts i deskriptivt syfte för att erhålla data relaterat till den mängd
muskelmassa i kg kroppsvikt som förloras i samband med kirurgi. Problemet fokuseras på
omvårdnad i form av postoperativ fas med reducerad fysisk aktivitet som kan ses
kontraindicerad i relation till Eikelands et al. (2011) redogörelse av tidig mobilisering efter
operation. Reducerad fysisk aktivitet kan därför öka risken för långvarig vårdtid, vilket
motverkar patientens förmåga till effektiv postoperativ rehabilitering (Eikeland et al., 2011).
Voet, van der Kooi, Riphagen, Linderman, van Engelen och Geurts (2013) beskriver
preventiva åtgärder i form av aerobicsträning som en säker metod för patienter med muskulär
nedsättning. Voet et al. (2013) beskriver även att fördelen med aerobicsträning vid muskulär
nedsättning inte är tillräckligt utforskad för att kallas tillförlitligt. Därför kommer denna
litteraturstudie även eftersöka metoder för att motverka förlust av skelettmuskelmassa.
Syfte
Syftet var att undersöka hur mycket skelettmuskulatur patienter förlorar i samband med
immobiliserande operation samt hur immobiliseringen påverkar patientens vårdtid
postoperativt.
Frågeställningar
1. Hur mycket skelettmuskelmassa kan en patient förlora vid immobiliserande kirurgi?
2. Hur påverkas patientens vårdtid postoperativt?
3. På vilket sätt kan förlust av skelettmuskelmassa förhindras postoperativt?
10
METOD
Design
Denna studie har designats som en litteraturstudie vilket Polit och Beck (2016) beskriver som
ett eftersökande av den kunskapsgrund som finns i originalartiklar. Således eftersöktes inom
detta arbete den kunskapsgrund som finns angående mängden muskelatrofi vid kirurgi och
dess postoperativa påverkan.
Urval
Originalartiklar inom både kvalitativ och kvantitativ forskning har valts ut genom granskning
av abstract för att undersöka om aktuellt material svarar på denna studies syfte och förhåller
sig inom patienturvalet.
Patienturvalet definieras av patienter, ålder>= 18 som erhållit kirurgi med påföljande
immobilisering. Urvalskriterier gällande språk och publiceringsår är engelska, svenska eller
norska och ska ha publicerats tidigast år 2000.
Exklusionskriterier baseras på ålder och operativa ingrepp. Operativa ingrepp som genomförs
som dagkirurgi och ej medför immobilisering har exkluderats. Artiklar har ej exkluderats på
basis av forskningsetisk redogörelse, detta för att öka antalet granskningsbara artiklar.
Datainsamlingsmetod
Litteratur som använts inom denna litteraturstudie har samlats genom sökning av
originalartiklar i databaserna PubMed och Cinahl. Se sökord i tabell 1.1. PubMed valdes då
databasen innehåller artiklar och forskning relaterat till omvårdnad, medicin och sjukvård.
Cinahl’s databas inkluderades för att skapa ett större urval av artiklar samt pga. Cinahls utbud
av forskning, artiklar och avhandlingar gällande omvårdnad, medicin, sjukvård och folkhälsa.
Både PubMed och Cinahl erbjuds genom proxytjänst hos Uppsala universitet som därmed ger
tillgång till artiklar i fulltext. De initiala databassökningarna gav 27 artiklar som preliminärt
kunde inkluderas enligt arbetets inklusions- och exklusionskriterier samt genom läsning av
abstracts. En av artiklarna upptäcktes i två sökordskombinationer och är markerad i Tabell
1.1. Artiklar vars studier ej var kompletta, forskning baserade på djurstudier och artiklar som
11
fokuserade på specifik profession t.ex. fysioterapeut eller arbetsterapeut exkluderades från
litteraturstudien. Slutligen inkluderades 12 artiklar för vidare granskning.
12
Tabell 1.1 Databassökning
Sökmotor
och datum
Sökord Antal
träffar
Antal
lästa
abstracts
Artiklar
valda för
fullständig
granskning
PubMed
04/04/2017
"muscular atrophy"[MeSH Terms] AND
"postoperative period"[MeSH Terms]
27 10 4
Cinahl
04/04/2017
(muscle AND atrophy) AND surgery 232 10 2
Pubmed
04/04/2017
((((muscle, skeletal[MeSH Terms])
AND Immobilization[MeSH Terms]))
AND Postoperative Period[MeSH
Terms])
4 3 1
Pubmed
04/04/2017
("muscular atrophy"[MeSH Terms]
AND "postoperative
complications"[MeSH Terms]) AND
"postoperative complications"[MeSH
Terms]
263 14 3
Pubmed
04/04/2017
((immobilization[MeSH Terms]) AND
surgery[MeSH Subheading]) AND
muscular atrophy[MeSH Terms]
28 5 (1)*
Cinahl
14/04/2017
(muscle AND atrophy) AND surgery
AND immobilization
17 6 2
Pubmed
20/04/2017
"nursing care"[MeSH Terms] AND
"muscular atrophy"[MeSH Terms]
9 4 0
SUMMA 580 52 12
*Artikel vars siffra markerats inom parentes har hittats i dubbla databaser.
13
Forskningsetiska överväganden
Projektet i litteraturstudieform kommer ej att granskas av etisk kommitté då arbetet förhåller
sig på examensnivå (Uppsala universitet, 2017). Författarna till denna studie förhåller sig
enligt de etiska principer som redogörs i “Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i
Norden” (Nordic Nurses’ Federation, 1995). Baserat på Nordic Nurses’ Federation’s etiska
principer (1995) värnar därmed denna litteraturstudie och dess författare om respekten för
mänskliga rättigheter, autonomi, idén av att göra gott, icke bringa skada och den
grundläggande principen om rättvisa.
De artiklar som granskats inom denna litteraturstudie har ej inkluderats eller exkluderats på
basis av existerande forskningsetiska överväganden. Detta för att ge ett ökat antal
granskningsbara artiklar. Artiklar vars språk ej är svenska har objektivt översatts för att
undvika egna tolkningar.
Bearbetning och analys
Valda artiklar bearbetades i formulärform där artiklarnas innehåll kritiskt granskades enligt
de granskningsmallar som presenteras av Forsberg och Wengström (2016), se bilaga 1.1–1.2.
Varje artikel har poängsatts utefter ett eget utformat system där artiklar adderades med 1
poäng utifrån varje positivt granskningssvar. För att sammanställa poängresultat likvärdigt
oavsett mängden möjliga kvalitetspoäng har artiklarnas poäng räknats om till procentform.
Detta för att sedan klassificera dem enligt låg, medel och hög kvalitet där procentgränser går
från 60–69% för låg kvalité, 70–79% för medelkvalité och 80–100% för hög kvalité.
Procentantalet låg till grund för inklusion inom denna litteraturstudie, där artikel behövde
uppnå minst 70% (medelkvalité). Därefter redogjordes artiklarnas poängsumma och
procentsats i granskningstabell 1.1.
Efter singulär kvalitetsbearbetning av material enligt Forsberg och Wengström (2016)
presenterades samtliga artiklar i granskningstabell 1.1 för att sammanställa samtliga artiklars
resultat. Alteration av Forsberg och Wengström’s (2016) beskrivna granskningsinnehåll har
gjorts i form av identifiering av ursprungsland och borttagandet av slutsatsspalt i tabellform,
14
detta då resultatsspalten redogör artikelns slutsats. Därefter granskades artiklars resultat enligt
Forsberg och Wengströms (2016) resultatsbearbetning baserat på litteraturstudiens
frågeställning. Därmed har artiklars resultat granskats i linje med denna litteraturstudies
frågeställning, d.v.s. varje artikel har granskats enligt frågeställning nr. 1, sedan nr. 2 och
slutligen nr.3. Detta för att identifiera artikelresultat relevant till förlust av
skelettmuskelmassa vid immobiliserande kirurgi, postoperativ vårdtid och preventiva
metoder.
15
Granskningstabell 1.1
Författare/
År/Land
Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet
Bokshan,
L. et
al./2016/U
SA
Effect of
Sarcopenia
on
Postoperative
Morbidity
and Mortality
After
Thoracolumb
ar Spine
Surgery
Undersöka
muskelmasseförluste
ns påverkan på
dödlighet och dess
sjukdomspåverkan
efter thoracolumbar-
operation
Design: Retroperspektiv
observationsstudie
Utfallsmått: Clavien-Dindo
System,
utskrivningsplacering
Datainsamlingsmetod:
Sjukhusjournaler
Dataanalys: Student’s T-
test, Chi-2 och Kaplan-
Meier-analys.
Inklusionskriterier: Ålder > 55 år.
Peroperativ CT med mätning av
Iliopsoas korssektionsmätning och
om data gällande intrahospital och
extrahospital vård fanns
dokumenterad.
Exklusionskriterier: CT-scan äldre
än 2 år från operationsdatum och
bristfällig vårddokumentation.
Antal deltagare: 46
Antal bortfall: 0
Signifikant förlängd
vårdtid, utskrivning till
rehabiliteringsavdelning
och mortalitet hos
patienter med
åldersrelaterad sarcopeni
eller muskelmassa
förlorad r/t sjukdom som
genomgår thoracolumbar
kirurgi
Hög
22/24
(92%)
van
Venrooij,
M.W. et
Postoperative
loss of
skeletal
Beskriva
postoperativ
malnutrition i termer
Design: Prospektiv
observationsstudie
Utfallsmått: Postoperativa
Inklusionskriterier: Patienter över
18 år som skulle genomgå elektiv
kardiell operation.
Postoperativt förlorade
48,3 % av deltagande
patienter muskelmassa
Hög
22/24
(92%)
16
al./2012/N
ederländer
na
muscle mass,
complication
s and quality
of life in
patients
undergoing
cardiac
surgery
kring postoperativ
förlust av
extremitets- och
bäckenmuskelmassa
med särskild hänsyn
till komplikationer,
livskvalitet,
återinläggning och
dödligheten sett över
ett år efter
genomförd hjärtkirur
gi
komplikationer, livskvalitet,
mortalitet och
återinläggning på sjukhus.
Datainsamlingsmetod:
Blodprov, patientenkäter,
hälsokontroller
Dataanalys: Icke-
parametriskt Wilcoxon
teckenrangtest, chi-square-
test, Fisher exact test,
“unpaired” t-test, Mann-
Whitney U-test och
Kolmogorov-Smirnov test.
Exklusionskriterier: Organsvikt
som ej var hjärtsvikt.
Antal deltagare: 29
Antal bortfall: 26
mer än 5% under
vårdtiden. Livskvalitén
visade sig inte försämras
inom tidsspannet av 2
månader efter
operationen. Pre och-post
operativ nutrition hade
ingen påverkan på
resultatet.
Mizner,
R.,
Petterson,
S.,
Early
Quadriceps
Strength Loss
After Total
Undersöka vikten
och sambandet av att
inte genomföra
frivillig
Design: Kohortstudie
Utfallsmått: Normalized
force of maximal voluntary
isometric contaption
Inklusionskriterier: Patienter som
genomgått tri-compartmental
knäledsatroplasi med cementfixation.
Exklusionskriterier: BMI > 40,
Muskelstyrkan minskade
med 62% hos deltagande
patienter, av deltagarna
minskade antalet
Hög
22/24
(92%)
17
Stevens, J.,
Vandenbo
rne, K.,
och
Snyder-
Mackler,
L./2005/U
SA
Knee
Arthroplasty:
The
Contributions
of Muscle
Atrophy and
Failure of
Voluntary
Muscle
Activation
muskelaktivering
och muskelatrofi hos
fyrhövdade
lårmuskeln efter
totalprotes av knäled
(NMVIC), Central
activation ration (CAR) och
Maximal cross-sectional
area (CSA)
Datainsamlingsmetod:
Burst-superimposition
technique för muskelstyrka
och frivillig aktivering.
Numeric rating scale under
muskelstyrketest för
smärtbedömning,
Hälsostatus via “Medical
Outcomes Survey Short
Form 36”. Muskelmassa i
lårmuskel bedömdes genom
magnetisk resonansröntgen
och specialanpassad
diabetes typ 2, neoplasm,
neurologiska nedsättningar. Fysisk
nedsättning i nedre extremiteter.
Antal deltagare: 20
Antal bortfall: 0
patienter som
genomförde frivillig
fysisk aktivering med
17% postoperativt. Mätt
muskelarea minskade
med 10% jämfört med
preoperativt värde.
Orsaken bakom detta var
enligt studien att patienter
inte självständigt
aktiverar muskler,
samtidigt som smärtan
rapporteras som ej
problematisk.
18
mjukvara för beräkning av
muskelmassa.
Dataanalys: Multipel
regressionsanalys. Linjär
regressionsnalys. Beroende
t-test med Bonferroni
korrektion för multipla
rättningar.
Suetta, C.
et
al./2004/D
anmark
Resistance
Training in
the Early
Postoperative
Phase
Reduces
Hospitalizati
on and Leads
to Muscle
Immobiliseringen
och kirurgins
effekter på
muskelstorlek och
funktion hos äldre
patienter (<60 år)
samt identifiering av
effektiv
träningsrutin.
Design: Prospektiv
randomiserad
kontrollstudie.
Utfallsmått: Längd på
sjukhusvistelse, isokinetisk
muskelstyrka,
sträckarmusklers
tvärsnittsarea och funktion.
Datainsamlingsmetod:
Inklusionskriterier: Ålder <60 år,
ensidig höftoperation som utförs efter
primär höftartros. American Society
of Anesthesiologists (ASA), 1-2
poäng.
Exklusionskriterier: Hjärt-, lung-, -
neurologiska eller kognitiva problem.
Antal deltagare: 30 personer
Antal bortfall: 6 personer
Vårdtiden för gruppen
som genomgick
motståndsträning var
37% kortare än hos den
som fick den
hembaserade
standardrehabiliteringen.
En tendens som även
kunde ses hos gruppen
Medel
26/33
(79%)
19
Hypertrophy
in Elderly
Hip Surgery
Patients
Observation och
intervention.
Dataanalys: Friedman’s
test, Wilcoxon’s test,
Kruskal-Wallis och Mann-
Whitney U-test.
som genomgick den
neuromuskulära,
elektriska stimuleringen.
Där vårdtiden tenderade
att vara kortare än hos
den som genomgick den
hembaserade
standardrehabiliteringen.
För att mäta den
postoperativa
funktionsgraden
bedömdes tre olika
faktorer som ansågs
kunna korrelateras med
den fysiska
nedsättningen,
beroendegraden och
20
fallrisken. Dessa tre
(gång i trappor, förmågan
att resa sig ur en stol och
förmågan att gå 10 meter
på kortast möjliga tid)
vars resultat förbättrades
markant av
motståndsträningen och
den elektriska
stimuleringen inom alla
områden förutom den
sista (10 meter gång).
Vilket ingen av
grupperna gav något
bättre resultat än någon
annan. Tvärsnittsarean
och muskelstorleken
21
minskade postoperativt
mest vid
standardrehabilitering
och minst vid
motståndsträning för att i
vissa fall öka i mängd
muskelmassa.
Maffulli,
N., Tallon,
C., Wong,
J., Peng
Lim, K. &
Bleakney,
R./2003/St
orbritanni
en
Early
Weightbearin
g and Ankle
Mobilization
after Open
Repair of
Acute
Midsubstance
Tears of the
Achilles
Effekter av en tidig
belastning och
mobilisering av
ankeln efter akut
operation av
rupturerad
hälsena.
Design: Kohortstudie
Utfallsmått: Övre delen av
underbenet och muskelns
omkrets/storlek och
muskelstyrka.
Datainsamlingsmetod:
Kliniska återbesök.
Ultraljudsundersökning.
Patientenkät.
Dataanalys:
Inklusionskriterier: Diagnosticerad
hälseneruptur, operativt
behandlingsval.
Exklusionskriterier: Öppen
hälseneruptur, hälsenerupturer äldre
än 7 dagar, perkutan
hälseneoperation, diabetespatienter,
patienter med kronisk inflammation
och patienter med medicinering av
systemiska kortikosteroider eller
Grupp 1: Tilläts att
belasta på tårna på den
opererade foten efter
operationen. Grupp 2:
Fick ej belasta den
opererade foten, båda
skulle hålla foten i
högläge så mycket som
möjligt.
Postoperativ gång:
Hög
21/23
(91%)
22
Tendon “2x2 contingency table
test”, Wilcoxon two-
sample, McNemar’s test,
Paired samples t-test och
“Two sample t-test”
fluorkinoloner.
Antal deltagare: 45
Antal bortfall: 8
Samtliga patienter kunde
efter en vecka belasta det
opererade benet.
Patienterna som tillhörde
den grupp som
aktiverades tidigast
(grupp 1) kunde gå utan
hjälpmedel efter 2.5
vecka vilket dröjde till
efter 5.5 vecka för den
andra gruppen (grupp 2).
Underbenets omkrets:
Viss skillnad, dock ingen
signifikant mellan de två
grupperna.
Funktionsbedömning:
Ingen statistiskt
23
signifikant skillnad. Dock
en högre andel “good”
eller “excellent” i grupp
1.
Isometrisk styrka: Ingen
statistiskt signifikant
skillnad, dock uppvisades
viss större styrka i grupp
1.
Ultraljudsbedömning:
Ingen skillnad mellan
grupperna.
Påverkan på arbetsliv:
Grupp 1 återvände till
arbetet efter ett
genomsnitt på 9.2 +/- 2.5
veckor mot grupp 2 som
24
återvände efter 13.2 +/- 3
veckor.
Påverkan på fysisk
aktivitet: Det fanns
ingen signifikant skillnad
mellan gruppernas
återgång till fysisk
aktivitet efter tolv
månader.
De Roo,
P.,
Muermans
, S.,
Maroy,
M.,
Linden, P.
och Van
Passive
mobilization
after
arthroscopic
rotator cuff
repair is not
detrimental
Undersöka om
passiv mobilisering
har effekt på
rehabilitering
postoperativt jämfört
med immobilisering.
Design: Randomised
Controlled Trial
Utfallsmått: Range of
motion (Grader). Newton.
Datainsamlingsmetod:
Constant Murley, Simple
Shoulder Test, Shoulder
Pain And Disability Index
Inklusionskriterier: Patienter med
rotatorcuffreperation med inklusion
beroende på reparerbar ruptur av
muskel, acromioplastikkirurgi
Exklusionskriterier: Isolerade
subscalpolarisreperationer, massiv
ruptur, osteit, preoperativ capsulitit.
Tidig passiv mobilisering
och immobilisering
är likvärdiga
behandlingsalternativ av
den postoperativa
läkningen av
rotatorcuffsreperation
Hög
30/33
(90%)
25
den
Daelen,
L./2015/Be
lgien
och UCLA Score.
Dataanalys:
Baslinjekaraktär, Fisher,
Mann-Whitney U test,
fristående t-test, beroende t-
test och Fisher exact test.
Antal deltagare:130
Antal bortfall:0
Boer et
al./2016/H
olland
Skeletal
muscle mass
and quality as
risk factors
for
postoperative
outcome after
open colon
resection for
cancer
Muskelmassa och
muskelkvalitets
påverkan
postoperativt vid
colonresection på
grund av cancer.
Design: Retroperspektiv
studie.
Utfallsmått: Clavien-Dindo
Classificcation för
komplikationer. För
muskelmassa: Total
abdominal muscle area
(TAMA), Hounsfield units
(HU), Totalarea av
iliopsoasmuskler (TPA).
Datainsamlingsmetod:
Inklusionskriterier: Elektiv kirurgi:
resektion av colon vid colorectal
cancer mellan
jan 2011 till dec 2013.
Exklusionskriterier: Andra tumörer
förutom adenocinom, cellgifter,
samtidig leveroperation och ingen
tidigare CT, en patient valdes bort
pga skoliossmärta vid
muskelmätning.
Antal deltagare: 91
Muskelmassa är en
markör för postoperativ
kvalitetsindikator och
överviktssarkopeni kan
användas som indikator
för allvarliga
postoperativa
komplikationer
Hög
24/24
(100%)
26
Sjukhusjournaler
Dataanalys: Student’s t-
test, Mann-Whitney U test,
Chi-2, Fisher exact testst,
mulivariabel
regressionsanalys och
multivariabel cox
regressionsanalys
Antal bortfall: 1
Onesti, J.,
Wright, P.,
Kenning,
S.,
Tierney,
M., Davis,
A.,
Doherty,
M. &
Sarcopenia
and survival
in patients
undergoing
pancreatic
resection
Undersöka effekten
av muskelförlust i
den
postoperativa
perioden i jämförelse
med tidigare värden
och postoperativ
överlevnad
Design: Retroperspektiv
studie
Utfallsmått: Surgical
intensive unit stay (ICU),
Length of stay (LOS),
utskrivningsplacering och
återinsjuknande. BMI,
Charlson comorbidity index
(CCI), Adenocarcinoma
Inklusionskriterier: Ålder > 18,
pankreasresektion. Postoperativ
viktförlust på 10%.
Exklusionskriterier: Ej möjlighet
till operation.
Antal deltagare: 270
Antal bortfall: 0
42% av alla patienter
hade
postopkomplikationer.
Patienter med sarkopeni
postoperativt hade ökad
mortalitet med högre
representation hos män.
Hög
22/24
(92%)
27
Chung,
M./2016/U
SA
(adenoCa), Lean psoas
muscle area (LPMA),
komplikationer enligt
Clavien-Dindo (CD),
Operationstid (OR) och
uppskattad blodförlust
(EBL).
Datainsamlingsmetod:
Sjukhusjournaler
Dataanalys: Tvåsidigt t-
test, chi-2,
regressionlogistik, Kaplan-
Meier kurvor och Cox
proportional hazard
analyses.
Ogawa et
al./2008/Ja
Analysis of
Muscle
Atrophy
Fastställa om
muskelatrofi har
Design: Prospektiv
observationsstudie.
Inklusionskriterier: Höftfraktur
med operativ behandling på
Muskelatrofi hade ej
samband med frakturtyp.
Hög
21/23
28
pan After Hip
Fracture in
the Elderly
samband med
frakturtyp och
postoperativ förmåga
hos äldre patienter
som genomgått
kirurgi vid
höftfraktur. Andra
faktorers påverkan
på muskulär atrofi
och postoperativ
förmåga undersöktes
samtidigt.
Utfallsmått: Postoperativ
vårdtid till självständig
gångförmåga, Muskelmassa
hos Ilipsoas, gluteus
maximus, adductor mjor,
quadriceps femoris
semimembranosous
musculus och biceps
femoris.
Datainsamlingsmetod:
Ambulatory scoring system
för utvärdering av
postoperativ förmåga, CT
för muskelmassa.
Dataanalys: Student’s t
test, multivariabel
regressionsanalys.
specificerad klinik.
Exklusionskriterier: Patienter som
skulle behandlas operativt med
skruvfixation av lårbenshalsen.
Antal deltagare: 53
Antal bortfall: 0
Dock minskade patienters
skattade förmåga
signifikant 1 månad efter
inskrivning, ett samband
med muskulär atrofi
kunde ej göras gällande
postoperativ förmåga.
(91%)
29
Okumura
et
al./2016/Ja
pan
Impact of the
preoperative
quantity and
quality of
skeletal
muscle on
outcomes
after
resection of
extrahepatic
biliary
malignancies
Undersöka om
muskelkvantitet och
kvalitet
genom CT-
bedömning har
påverkan på det
postoperativa
förloppet
Design: Retroperspektiv
analys
Utfallsmått: Psoas mass
index (PMI), Intramuscular
adipose tissue content
(IMAC), Overall survival
(OS) och Recurrence-free
sruvival (RFS).
Datainsamlingsmetod:
Sjukhusjournaler, CT med
manuel mätning av
tvärsnittsarean av
iliopsoasmuskulatur.
Dataanalys: Mann-
Whitney U test, Chi-2,
Fisher’s exact test, Cox
proportional hazards model,
Inklusionskriterier: Patienter med
levercancer som genomgår
leverresektion
Exklusionskriterier: Cancer i stadie
0 samt operation i form av endast
kolecystektomi.
Antal deltagare: 207
Antal bortfall: 0
En låg kvalitet och
kvantitet av muskelmassa
ökar chansen för
mortalitet efter
leverresektion.
Hög
21/24
(88%)
30
Kaplan-Meier och log-rank
test.
Kelm et
al./2015/U
SA
Pre-
transplant
wasting (as
measured by
muscle
index) is a
novel
prognostic
indicator in
lung
transplantatio
n.
Undersöka om
muskelmassa kan ge
indikation om
komplikationer,
vårdtid och
dödlighet vid
lungtransplantation
Design: Retroperspektiv
cohortstudie
Utfallsmått: Muskelmassa,
Length of stay på
intensivvård (LOS), Tid
med mekanisk ventilering
och mortalitet.
Datainsamlingsmetod:
Sjukhusjournaler, CT med
slice-o-matic mjukvara för
mätning av muskelmassa.
Dataanalys: Univariate
multivariat och Kaplan–
Meier.
Inklusionskriterier:
Lungtransplantationer från 2000 till
jan -2012, ålder >18, CT gjord senast
6 månader innan transplantat
Exklusionskriterier: Ålder under
18, CT äldre än 6 månader.
Antal deltagare: 36
Antal bortfall: 0
Lägre muskelmassa ger
sämre postoperativ
prognos med högre
mortalitet, längre vårdtid
och längre
mekanisk ventilation
Hög
22/24
(92%)
31
Jones, K.,
Doleman,
B., Scott,
S., Lund,
N. och
Williams,
P./2014/St
orbrittanie
n
Simple psoas
cross-
sectional area
measurement
is a quick and
easy method
to assess
sarcopenia
and predict
major
surgical
complication
s
Att kritiskt
undersöka hypotesen
om förlust av
muskelmassa
negativt påverkar
postoperativ
rehabilitering och
komplikationer.
Design: Retroperspektiv
granskning.
Utfallsmått: Muskelmassa,
Komplikationer enl.
Clavien Dindo.
Datainsamlingsmetod: CT
med tvärsnittsarea av
Iliopsoasmuskel.
Dataanalys: Shapiro–Wilk
test, Student’s t-test, Mann–
Whitney U test, Linjär
regressionsanalys via
Spearman’s
rank correlation coefficient
och Multiple stepwise
regression.
Inklusionskriterier: Elektiv kirurgi
rektal karcinom mellan juni 2011 -
juni 2012
Exklusionskriterier: Immobilisering
innan operation.
Antal deltagare: 100
Antal bortfall: 0
Sarkopeni ökar risken för
svårare komplikationer.
Men ej förlängd vårdtid,
IVA-vård eller
immobiliseringstid
Hög
22/24
(92%)
32
RESULTAT
Hur mycket skelettmuskelmassa förloras i samband med immobiliserande kirurgi?
Efter granskning av artikelresultat kan inte ett konkret resultat gällande mängd muskelatrofi i
samband med kirurgi identifieras. van Venrooij et al. (2012) påvisar en
muskelmassaförändring hos patienter som genomgått kardiell kirurgi till 5 % förlust jämfört
med den preooperativa muskelmassan. van Venrooij förklarar vid granskning att nutrition låg
till grund för förlorad muskelmassa. Mizner, Petterson, Stevens, Vandenborne och Snyder-
Mackler (2005) presenterar genom en kohortundersökning av det postoperativa förloppet hos
patienter som genomgått total knäledatroplasi hur 62% av patienterna fick reducerad
muskelstryka. Av granskade patienter upptäcktes en minskning upp till 10% i quadracipes
femoris muskelarea postoperativt. Mizner et al. (2005) presenterar orsaken till denna förlust
som patienters bristande initiativ till egen fysisk aktivering som samtidigt kunde ses bero på
postoperativ smärta. Ogawa et al. (2008) kunde genom prospektiv observationsstudie på
patienter som genomgått höftledskirurgi utesluta muskelatrofi som påverkande faktor till typ
av fraktur i höftled. Det ska dock noteras att Ogawa et al. (2008) presenterar ett signifikant
patientmedelvärde gällande postoperativ muskelatrofi bilateralt inom muskelgrupperna
adductor major, quadriceps femoris, semimembranosus och biceps femoris. Inom dessa
muskelgrupper beräknades en variationsbredd av muskulär atrofi till 77,7–97,4% (Ogawa et
al., 2008).
I motsatt till ovanstående studieresultat påvisar Maffulli, Tallon, Wong, Peng Lim och
Bleakney (2003) ingen signifikant förändring i en kohortstudie gällande muskelmassa vid
hälseneruptur. De Roo, Muermans, Maroy, Linden och Van den Daelen (2015) beskriver
även vid RCT gällande reperation av rotatorcuffsmuskeln och postoperativ omvårdnadsmetod
med tidig fysisk aktivitet. De Roo et al. (2015) presenterade ingen signifikant förändring av
muskelfunktion efter jämförelse med kontrollgruppen vilket behandlades med immobilisering
av rotatorkuffsmuskel i fyra veckor innan rehabiliteringsterapi.
Som ovan nämnt har inte något konkret resultat kunnat sammanställas gällande mängden
muskelmassa som förloras vid kirurgi. Vad som dock identifieras av granskade artiklar är
33
vikten av preoperativ muskelkvalitet och kvantitet, där patienter med reducerad
muskelkvalitet och kvantitet har en större risk för postoperativa komplikationer. Vid graden
av muskelmasseförlust hos normalviktiga och överviktiga patienter som genomgår elektiv
cancerkirurgi påvisar Boer et al. (2016), Okumura et al. (2016) och Onesti et al. (2016) i
granskningar gjorda retroperspektivt att risken för allvarliga postoperativa komplikationer
ökar, detta inkluderar mortalitet postoperativt. Onesti et al. (2016) beskriver även en ökad
representation av mortalitet hos manliga patienter jämfört med kvinnliga, något som inte har
identifierats av resterande granskade artiklar. I studien presenteras att 42 % alla patienter som
genomgått resektion av pankreas får postoperativa komplikationer. Patienter som efter CT
och beräkning av Iliopsoas tvärsnittsarea har klassificerats med förlust av muskelmassa har
enligt Onesti et al. (2016) ökad risk för återinsjuknande och mortalitet. Bokshan et al. (2016)
styrker muskelmasseförlustens påverkan i det postoperativa skedet via retroperspektiv
granskning av patienter med ålders- eller sjukdomsorsakad förlust av muskelmassa i samband
med thoracolumbar operation. En signifikant frekvens av komplikationer (p=0,02) och
mortalitet postoperativt kunde identifieras genom Kaplan-Meiers överlevnadsanalys
(Bokshan et al., 2016).
Hur påverkas patientens vårdtid postoperativt?
Kelm et al. (2016) hävdar att vårdtiden påverkas av patienters muskelmasseindex där
patienter med ett lågt muskelmasseindex (medianmuskelmassa av 33.1 cm2) hade en
mediantid av 20 dagar på sjukhus mot 12 dagar hos de patienter som hade ett vanligt- eller
högt muskelmasseindex (medianmuskelmassa 42.3 cm2). Studien gäller immobilisering vid
lungtransplantation något som inkluderar postoperativ vårdtid på intensivvårdsavdelning med
assisterad andning, vårdtiden ansågs dock inte variera något i relation till muskelmängden.
Bokshan et al. (2016) har genom retroperspektiv granskning av det postoperativa förloppet
hos patienter som genomgått thoracolumbar ryggradskirurgi identifierat att patienter som har
muskelkvalitet och kvantitet som kategoriseras som förlust av muskelmassa löper ökad risk
för förlängd vårdtid. Patienter med förlust av muskelmassa hade 1,7 gånger längre vårdtid
jämfört med patienter utan förlust av muskelmassa (8,1 vs. 4,7 dagar). Suetta et al. (2004)
34
visar i sin RCT-studie på att vårdtiden kunde kortas genom användande av olika
rehabiliteringsregimer. Studien delade upp patienterna i tre olika grupper med
rehabiliteringsregimer enligt lokala hembaserade rutiner eller experimentella regimer
beskrivna i studien. Studiens etablerade motståndsträning gav 37% kortare vårdtid än hos
gruppen som fick hembaserad standardrehabiliteringen. En tendens som även kunde ses hos
gruppen som genomgick den neuromuskulära, elektriska stimuleringen. Där vårdtiden
tenderade att vara kortare än hos den som genomgick den hembaserade
standardrehabiliteringen. Utöver interventionen har även individ/patientbaserade faktorer stor
påverkan, exempel på det är Onesti et al. (2016) som visar på muskelatrofi i samband med
pankreasresektion. Något som dock gör ämnet än mer komplicerat är Jones, Doleman, Scott,
Lund och Williams (2014) som i sin studie påvisar att muskelatrofi inte har någon påverkan
på varken vårdtid på vanlig avdelning, vårdtid på intensivvårdsavdelning eller när
mobiliseringen kan påbörjas. Jones et al. (2014) är dock noga med att påpeka att det kan bero
på de individuella förutsättningar avdelningen har med ett väl utbyggt tidigt
mobiliseringsprogram.
Interventionsmetoder för att motverka muskelförlust
I Suetta et al. (2004) testas tre olika rehabiliteringsregimer för att motverka muskelförlust.
Tvärsnittsarean och muskelstorleken mättes genom måttband och ultraljud för att räkna på
vilken interventionsmetod som bäst förhindrade postoperativa förluster av muskelmassan.
Den metoden som visade sig minst effektiv var hembaserad standardrehabilitering som
baserades på 15 träningsuppgifter uppdelat i två delar bestående av sängliggande, sittande
och stående träningsuppgifter. Vidare användes motståndsträning och elektrisk stimulans av
musklerna. Motståndsträningen och uppgifter i minst vid motståndsträning för att i vissa fall
öka i mängd muskelmassa. Beroende på orsaken till immobiliseringen samt
behandlingsalternativet varierar de förebyggande åtgärderna. I Maffulli et al. (2003) beskrivs
mobiliseringsåtgärder i samband med rupturerad hälsena, även kallad för akillessena. I
studien beskrivs två olika grupper som efter operativ behandling antingen tilläts att belasta på
tårna på den opererade foten efter operationen eller ej belasta den opererade foten, båda
35
grupperna fick instruktioner om att hålla foten i högläge så mycket som möjligt. I
utvärderingen kunde dock ses att vissa skillnader kunde ses bland enskilda patienter i de olika
grupperna, men ingen konkret och statistiskt signifikant skillnad mellan muskelmassornas
storlek beroende på interventionstyp.
36
DISKUSSION
Genom denna litteraturstudie har 12 artiklar granskats för att undersöka mängden
muskelmassa som förloras vid kirurgi och hur det påverkar patientens postoperativa vårdtid.
Efter granskning enligt Forsberg och Wengström (2016) kvalitetsgranskningsmallar har ingen
generell förlust av muskelmassa efter kirurgi identifierats. Muskelmassans förmåga att
atrofiera varierar relaterat till operationsområde och individbaserade förutsättningar (Mizner
et al., 2005; van Venrooij et al., 2012). Efter granskning kunde dock muskelmassa och dess
kvalitet identifieras som en viktig markör för hur den postoperativa vårdtiden kommer
fortlöpa där lägre grad av muskulär kvalitet innebär ökad risk för komplikationer och
mortalitet i jämförelsen med högre muskulär kvalitet som inneburit lägre frekvens av
komplikationer (Boer et al., 2016; Bokshan et al., 2016; Jones et al., 2014; Okumura et al.,
2016 & Onesti et al., 2016). Vårdtiden för patienter med muskelgrad av låg kvalitet har
kunnat identifieras som förlängd vid kirurgi relaterad till cancer (Bokshan et al., 2016 &
Kelm et al., 2016). Samtidigt har Jones et al. (2014) till motsats till ovan beskrivet att
muskelatrofi är en faktor som inte inverkar på vårdtiden. Suetta et al. (2004) beskriver att
patienter som erhållit muskulär aktivering i form av elektrisk stimulans eller
motståndsövningar har slutligen haft förkortad vårdtid.
Resultatdiskussion
Efter granskning av artiklarna kunde inte författarna identifiera något konkret resultat
gällande mängd muskelmassa som förloras i samband med immobiliserande kirurgi. Detta
var på grund av att den atrofi av muskelmassa som sker vid kirurgi varierar beroende på
patienters muskelkvalité. Patienter med god muskulär kvalitet har upptäckts haft färre
komplikationer jämfört med t.ex. patienter med preoperativ förlust av muskelmassa. Även
operationsområdet påverkar hur mycket muskelmassa som förloras där lårmuskulatur
atrofierar mer vid knäledskirurgi än t.ex. hälsene kirurgi. Eftersom studier som granskats
fokuseras på den operativa perioden har insikten i rehabiliteringsperioden varit begränsad.
Rehabiliteringsperioden med intensiv träning inom hemmiljö kan enligt Järhult och
Offenbartl (2013) vara långvarig hos patienter med t.ex. total knäledsartroplasi innan fullgod
rörelsefunktion uppnås. Även åldersrelaterad förlust av muskelmassa har påverkan på den
37
postoperativa perioden. Eftersom rehabiliteringsperioden förlänger patientens tidsperiod inom
vården skulle granskning med större tidsspann ge större insikt i komplikationer och
överlevnad men desto längre ifrån den operativa tidsperioden som granskningen skulle skett
desto mindre skulle denna litteraturstudies syfte uppfyllas. Vad som har identifierats inom
denna litteraturstudie är således tiden runt det operativa ingreppet.
I samband med behandling kan vårdtiden se olika ut beroende på behandlingsalternativ. När
det gäller operativa behandlingar finns en rad faktorer att se över för att minska risken för
komplikationer. Förlängd vårdtid är en av komplikationerna som kan uppstå och påverkas av
bland annat vald kirurgi, anestesi och patientens tillstånd (Berntzen et al., 2011). Det finns
förväntade komplikationer, såsom feber och irritation vid operationssåret och mindre
förväntade, såsom muskelatrofi (Berntzen et al., 2011; Järhult & Offenbartl, 2013) Denna
studies risker och konsekvenser har främst betonat de som kan sättas i relation till
muskelatrofi. Postoperativa komplikationer kan därmed bero på flertal anledningar men
muskelatrofi i samband med kirurgi kan vara en avgörande faktor, detta då litteraturstudiens
resultat hävdar att vårdtiden och mortalitetsfrekvensen ökar vid muskelmassa av låg kvalitet.
Suetta et al. (2004) visar på att kirurgi som innebär immobilisering och hospitalisering kan
leda till muskelatrofi, minskad muskelstyrka och muskelfunktion. Konsekvenserna blir då
både mätbara i teorin t.ex. längd på vårdtiden eller tid till återgång till arbete eller som
konkreta mätningar gällande muskelstyrka eller muskelmassa.
Det aktiva förebyggande arbetet kan ur ett etiskt perspektiv ses där Mizner et al. (2005) visar
på att det finns brister i den frivilliga, egeninitierade rehabiliteringen. Orem (1995) redogör
inte specifika åtgärder men tydliggör att interventionen bör baseras på individ- och
situationsbaserade faktorer som hälsotillstånd, utvecklingsstadier, individuella önskemål,
miljöfaktorer m.fl. som samtidigt präglas av samhället och dess förutsättningar. Orem (1995)
redogör att oavsett vilken typ av operation som genomförts eller vilka individuella
förutsättningar som patienten besitter har rehabiliteringsarbetet lika stor vikt. Denna
litteraturstudie visar genom bland annat Suetta et al. (2004) på hur fysisk aktivitet kan
38
förebygga och lindra effekten av muskelatrofi. Suetta et al. (2004) visar även på positiva
effekter där muskelatrofin kan vändas till muskelhypertrofi (ökad muskelmassa). Minskad
muskelatrofi är således positivt för samhället genom en minskad vårdtid och därigenom en
minskad kostnad för samhället. Trots att dessa postoperativa åtgärder varierar i intensitet och
karaktär baserade på elektrisk stimulans, enklare träningsprogram och egeninitierad träning är
de alla ämnade att stärka patienten. Preventionsåtgärderna är till viss del baserade på Orem et
al. (1995)’s teori om egenvård, då autonomi och de individuella förutsättningarna i fokus för
att öka motivationen och ge patienten en känsla av kontroll att styra utgången. Genom att
tillgodose en stimulerande och motiverande miljö för patienten leds denne till självständigt
initierade åtgärder vilket personcentrerar rehabiliteringen.
Metoddiskussion
Styrka med litteraturstudien
Majoriteten av de studier som inkluderats i denna litteraturstudie ger en bild av
immobiliseringens påverkan på muskelatrofi. Studierna har inkluderat olika kirurgiska
ingrepp med olika rehabiliteringsregimer vilket gett möjlighet till att få en fördjupad bild av
immobiliseringens påverkan hos patientens postoperativa vårdförlopp. Genom att identifiera
den kunskapsgrund som finns gällande muskelatrofi i samband med immobiliserande kirurgi
har denna litteraturstudie stärkt motiveringen hos författarna till ett teambaserat vårdande där
muskulär aktivitet inkluderas inför kirurgi.
Svagheter med litteraturstudien
En svaghet var svårigheten att hitta en gemensam standard för mätning av både förlust av
samt kvarvarande muskelmassa, flertal studier använder sig av CT med beräkning av
iliopsoas tvärsnittsarea. Röntgenmetoden är likvärdig mellan studier men vad som skiljer dem
åt är beräkningsmetoden där flertal olika mjukvaror och metoder har använts för att mäta
samma muskelarea. Således har det varit svårt att identifiera den korrekta metoden att mäta
muskelmassa men som Heymsfield et al. (2014) påvisar så är det en metod under ständig
utveckling. Vidare har inget enhetligt resultat erhållits angående mängd muskelmassa som
förloras i samband vid kirurgi och hur vårdtiden påverkas. Majoriteten av granskade artiklar
39
stödjer denna litteraturstudies slutsats men samtidigt försvagas ståndpunkten då fåtal artiklar
pekar på motsatsen t.ex. muskelatrofins påverkan gällande vårdtid.
Reliabilitet & Validitet
Inklusionskriterierna inom denna litteraturstudies granskade artiklar har varit av varierande
karaktär där patienter inom bl.a. onkologi, atroplasi, ryggkirurgi och hjärtkirurgi vilket har
resulterat i en patientgrupp som visar att resultatet av denna litteraturstudie inte bara
förekommer inom en patientgrupp. Som gemensam nämnare har de alla genomgått
immobiliserande kirurgi och har blivit granskade gällande muskelatrofi och muskelfunktion.
Patienternas ålder har som lägst identifierats som 42 vilket därmed har givit en reducerad
inblick i muskelatrofi hos yngre patienter. Exklusionskriterier har i flertalet av artiklar varit
patienter där kurativ kirurgisk behandling bedömts som ej lämplig t.ex. vid muskulär ruptur
som ej kunde repareras eller patient inom onkologi som samtidigt erhöll cytostatika. Denna
litteraturstudies granskning av artiklar baserades på Forsberg och Wengströms (2016)
granskningsmallar inför en litteraturstudie. Granskningsmallarna kunde användas för
granskning av kvantitativ såväl som kvalitativ forskning vilket bedömdes som lämpligt för
denna studies litteratursökning. Efter granskning av insamlat material valdes tolv kvantitativa
artiklar ut där elva artiklar klassificerades som hög kvalitet och en artikel som medel, det ska
dock noteras att artikeln av medelkvalité var en granskningspoäng från att klassas som hög.
Forskningsetiska överväganden
De forskningsetiska överväganden som togs gjordes med hänsyn till att få en större bredd av
studier som svarade mot syftet. Genom att inte exkludera studier på basis av om etiska
överväganden redogjordes eller ej kunde ett större underlag fås. Detta visade sig nödvändigt
då både initialt granskade artiklar och de som slutligen inkluderades till denna studie hade ett
bristande forskningsetiskt begrundande. Endast en mindre andel visade på etisk prövning.
Klinisk relevans
Klinisk relevans för muskelatrofi och dess påverkan hos individen i det postoperativa skedet
är till värde då denna litteraturstudie påvisat att muskelmassa och dess kvalitet påverkar
40
risken för förlängd vårdtid, komplikationer och mortalitet i samband med kirurgi.
Implementering av kunskapen om muskelatrofi skulle innebära ett förbättrat preoperativt och
postoperativt arbete med fokus på stärkande av patientens skelettmuskelmassa. Om
granskning av skelettmuskelmassa genomfördes på rutin preoperativt skulle det kunna
innebära utökad information för vårdteamet som omger patienten och ett effektivt
postoperativt arbete skulle kunna korta ned vårdtiden. Därmed skulle patienten gynnas genom
förkortad vårdtid samtidigt som samhället har till fördel av kortare vårdtider som innebär
minskad ekonomisk belastning för enheten. Slutligen förbättras vårdmiljön då vårdteamet kan
förbättra det patientcentrerade arbetet.
Behov av vidare forskning
Berntzen et al. (2011) beskriver behovet av att bedöma patientens aktivitetsnivå preoperativt,
i tillägg till denna rutin eftersöks komplettering i form av granskning av patientens
muskelmassa. Detta då muskelgrad ger indikation om den postoperativa vårdtidens förlopp.
Därför bör framtida forskning fokuseras på etablering av standardiserad metod samt rutin för
mätning av skelettmuskelmassa. Vidare eftersöks även kvalitativ forskning gällande
muskelatrofi i samband med immobiliserande kirurgi, detta för att skapa en bredare förståelse
om patienters känslor, upplevelser och motivation gällande det postoperativa vårdförloppet.
Slutsats
Konklusion av denna litteraturstudie är att den muskelmassa som förloras vid kirurgi samt
hur den postoperativa vårdtiden påverkas är individbaserad och påverkas av preoperativ
muskelgrad och typ av kirurgiskt ingrepp. Efter genomförd granskning eftersöks vidare
forskning gällande preoperativ och postoperativ mätning av skelettmuskelmassa och en
standardiserad rutin att mäta skelettmuskelmassa, detta då muskelatrofi har identifierats som
viktig markör för postoperativ vård och överlevnad.
41
REFERENSER
*) Artiklar som ingår i resultatet.
Berntzen, H., Almås, H., Gran Bruun, A M., Dørve, S., Giskemo, A., Dåvøy, G. & Grønseth,
R. (2011). Perioperativ och postoperativ omvårdnad. I H. Almås, D. Stubberud & R.
Grønseth (Red.). Klinisk omvårdnad 1. (2. uppl., ss. 269-334). Stockholm: Liber AB.
*Boer, B.C., de Graaff, F., Brusse-Keizer, M., Bouman, D., Slump, C., Slee-Valentijn, M. &
Klasse, J. (2016). Skeletal Muscle Mass And Quality As Risk Factors For Postoperative
Outcome After Open Colon Resection For Cancer. International Journal of Colorectal
Disease, 31(6), 1117-1124. doi: 10.1007/s00384-016-2538-1
*Bokshan, S., Han, A., DePasse, M., Eltorai, A., Maraccio, S., Palumbo, M. & Daniels, A.
(2016). Effect Of Sarcopenia On Postoperative Morbidity And Mortality After
Thoracolumbar Spine Surgery. Orthopedics, 39(6), e1159-e1164. doi: 10.3928/01477447-
20160811-02
*De Roo, P., Muermans, S., Maroy, M., Linden, P. & Van den Daelen, L. (2015). Passive
mobilization after arthroscopic rotator cuff repair is not detrimental in the early postoperative
period. Acta Orthopædica Belgica, 81(3), 485-492. ISSN: 0001-6462
Eikeland, A., Haugland, T. & Stubberud, D. (2011). Omvårdnad vid hjärtsjukdom. I H.
Almås, D. Stubberud & R. Grønseth (Red.). Klinisk omvårdnad 1. (2. uppl. ss., 207-243).
Stockholm: Liber AB.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. (4. uppl.)
Stockholm: Natur och Kultur.
42
Heymsfield, S.B., Adamek, M., Gonzalez, M.C., Jia, G. & Thomas, D.M. (2014). Assessing
skeletal muscle mass: historical overview and state of the art. Journal of Cachexia,
Sarcopenia and Muscle, 5(1), 9-18. doi: 10.1007/s13539-014-0130-5
*Jones, K., Doleman, B., Scott, S., Lund, J. & Williams, J. (2014). Simple psoas cross-
sectional area measurement is a quick and easy method to assess sarcopenia and predicts
major surgical complications. Colorectal Disease, 17, 020-026. doi: 10.1111/codi.12805
Järhult, J. & Offenbartl, K. (2013). Kirurgiboken: vård av patienter med kirurgiska,
urologiska och ortopediska sjukdomar. (5. rev. uppl.) Stockholm: Liber AB.
*Kelm, D., Bonnes, S., Jensen, M., Eiken, P., Hathcock, M., Kremers, W. & Kennedy, C.
(2016). Pre-Transplant Wasting (As Measured By Muscle Index) Is A Novel Prognostic
Indicator In Lung Transplantation. Clinical Transplantation, 30(3), 247-255. doi:
10.1111/ctr.12683
*Maffulli, N., Tallon, C., Wong, J., Peng Lim, K. & Bleakney, R. (2003). Early
Weightbearing and Ankle Mobilization after Open Repair of Acute Midsubstance Tears of
the Achilles Tendon. The American journal of sports medicine, 31(5), 692-700. doi:
10.1177/03635465030310051001
*Mizner, R., Petterson, S., Stevens, J., Vanderborne, K. & Snyder-Mackler, L. (2005). Early
Quadriceps Strength Loss After Total Knee Arthroplasty. The Journal of Bone & Joint
Surgery, 87(5), 1047-1053. doi: 10.2106/JBJS.D.01992
Nationalencyklopedin. (2017). Immobilisering. Malmö: Nationalencyklopedin. Hämtad 11
april, 2017, från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/immobilisering-(2)
43
Nordic Nurses’ Federation. (1995). Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden. Oslo:
Nordic Nurses’ Federation. Hämtad 19 juni, 2017, från: http://ssn-norden.dk/wp-
content/uploads/2016/01/SSNs-etiske-retningslinjer.pdf
*Ogawa, H., Oshita, H., Ishimaru, D., Yamada, K., Shimizu, T., Koyama, Y,...Hori, H.
(2008). Analysis of muscle atrophy after hip fracture in the elderly. Archives of Physical
Medicine and Rehabilitation, 89(2), 329-332. doi: 10.1016/j.apmr.2007.08.149
*Okumura, S., Kaido, T., Hamaguchi, Y., Fujimoto, Y., Kobayashi, A., Iida, T,...Uemoto, S.
(2016). Impact of the preoperative quantity and quality of skeletal muscle on outcomes after
resection of extrahepatic biliary malignancies. Surgery, 159(3), 821-833. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.surg.2015.08.047
*Onesti, J., Wright, P., Kenning, S., Tierney, M., Davis, A., Doherty, M. & Chung, M.
(2016). Sarcopenia and survival in patients undergoing pancreatic resection. Pancreatology,
16(2), 284-289. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.pan.2016.01.009
Orem, D. (1995). Health care situations and nursing. I D. Orem (Ed.). Nursing: concepts of
practice. (5th ed., pp. 118-150). St. Louis: Mosby-Year Book
Polit, D. & Beck, C. (2016). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health.
Schwartz, A. (2008). Physical activity. Seminars in oncology nursing. 24(3), 164-170. doi:
10.1016/j.soncn.2008.05.004
Sjuksköterskeprogrammet. (2017). Studiehandledning, 2017-2018 examensarbete i
vårdvetenskap eller folkhälsovetenskap eller radiografi på grundnivå, 15 hp. Uppsala:
Sjuksköterskeprogrammet. Hämtad 5 januari, 2017 från:
https://studentportalen.uu.se/portal/authsec/portal/uusp/student/filearea/filearea-
44
window?mode=view&webwork.portlet.portletNamespace=%2Ffilearea%2Fview&webwork.
portlet.action=%2Ffilearea%2Fview%2Fopen&action=d&entityId=140354&toolAttachmentI
d=370996&windowstate=normal&nodeId=1888401&webwork.portlet.mode=view
*Suetta, C., Magnusson, S.P., Rosted, A., Aagaard, P., Jakobsen, A.K., Larsen, L.H,...Kjaer,
M. (2004). Resistance training in the early postoperative phase reduces hospitalization and
leads to muscle hypertrophy in elderly hip surgery patients - a controlled, randomized study.
Journal of the American Geriatrics Society, 52(12), 2016-2022. doi:10.1111/j.1532-
5415.2004.52557.x
*van Venrooij, L., Verberne, H., de Vos, R., Borgmeijer-Hoelen, M., van Leeuwen, P. & de
Mol, B. (2012). Postoperative loss of skeletal muscle mass, complications and quality of life
in patients undergoing cardiac surgery. Nutrition, 28(1), 40-45. doi:
10.1016/j.nut.2011.02.007
Voet, N., van der Kooi, E., Riphagen, I., Linderman, E., van Engelen, B. & Geurts, A.
(2013). Strength training and aerobic exercise training for muscle disease. Cochrane
Database of Systematic Reviews, 7. doi: 10.1002/14651858.CD003907.pub4
Wang, Z., Sun, Y. & Heymsfield, S. (1996). Urinary creatinine-skeletal muscle mass method:
a prediction equation based on computerized axial tomography. Biomed Environ Sci. 9, 185-
190.
45
BILAGOR
Bilaga 1.1 Protokoll för kvantitativ artikelgranskning (Forsberg & Wengström, 2016).
Checklista för kvantitativa artiklar – RCT (randomiserade kontrollerade studier)*
A. Syftet med studien?
..................................................................-
..................................................................
Är frågeställningarna tydligt beskrivna?
Ja □ Nej □
Är designen lämplig utifrån syftet?
Ja □ Nej □
B. Undersökningsgruppen
Vilka är inklusionskriterierna? ..................................................................
Vilka är exklusionskriterierna? ..................................................................
Är undersökningsgruppen representativ?
Ja □ Nej □
Var genomfördes undersökningen? ..................................................................
När genomfördes undersökningen? ..................................................................
Är powerberäkning gjord?
Ja □ Nej □
Vilket antal krävdes i varje grupp? ..................................................................
Vilket antal inkluderades i experimentgrupp (EG) respektive kontrollgrupp (KG)?
EG = KG =
Var gruppstorleken adekvat?
Ja □ Nej □
* Modifierad efter RCN. The management of patients with venous leg ulcers. Centre for
Evidensbased Nursing, University of York and School of Nursing, Midwifery and Health
46
visiting, University of Manchester, 1998.
C. Interventionen Mål med interventionen?
..................................................................
..................................................................
Vad innehöll interventionen? ..................................................................
Vem genomförde interventionen? ..................................................................
Hur ofta gavs interventionen? ..................................................................
Hur behandlades kontrollgruppen? ..................................................................
D. Mätmetoder Vilka mätmetoder användes? ..................................................................
..................................................................
Var reliabiliteten beräknad?
Ja □ Nej □
Var validiteten diskuterad?
Ja □ Nej □
E. Analys Var demografiska data liknande i EG och KG?
Ja □ Nej □
Om nej, vilka skillnader fanns? ..................................................................
Hur stort var bortfallet? ..................................................................
Kan bortfallet accepteras? ..................................................................
Var den statistiska analysen lämplig?
Ja □ Nej □
Om nej, varför inte? ..................................................................
Vilka var huvudresultaten? ..................................................................
..................................................................
Erhölls signifikanta skillnader mellan EG och KG?
Ja □ Nej □
47
Om ja, vilka variabler? ..................................................................
Vilka slutsatser drar författaren? ..................................................................
..................................................................
Instämmer du?
Ja □ Nej □
F. Värdering Kan resultaten generaliseras till annan population?
Ja □ Nej □
Kan resultaten ha klinisk betydelse?
Ja □ Nej □
Överväger nyttan av interventionen ev. risker?
Ja □ Nej □
Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien?
Ja □ Nej □
Motivera varför eller varför inte! ..................................................................
48
Bilaga 1.2 Checklista för kvantitativa artiklar (Forsberg & Wengström, 2016).
– kvasi-experimentella studier*
A. Syftet med studien?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Är frågeställningarna
tydligt beskrivna?
Ja □ Nej □
Är designen lämplig
utifrån syftet?
Ja □ Nej □
B. Undersökningsgruppen
Vilka är inklusionskriterierna?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Vilka är exklusionskriterierna?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Vilken urvalsmetod användes?
□ Randomiserat urval
□ Obundet slumpmässigt urval
□ Kvoturval
□ Klusterurval
□ Konsekutivt urval
□ Urvalet är ej beskrivet
Är undersökningsgruppen representativ?
Ja □ Nej □
Var genomfördes undersökningen?
49
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
C. Mätmetoder
Vilka mätmetoder användes?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
* Modifierad efter RCN. The management of patients with venous leg ulcers. Centre for
Evidensbased Nursing, Uni-versity of York and School of Nursing, Midwifery and Health
visiting, University of Manchester, 1998.
Var reliabiliteten beräknad?
Ja □ Nej □
Var validiteten diskuterad?
Ja □ Nej □
D. Analys
Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna?
Ja □ Nej □
Om nej, vilka skillnader fanns?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Hur stort var bortfallet?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fanns en bortfallsanalys?
Ja □ Nej □
Var den statistiska analysen lämplig?
Ja □ Nej □
Om nej, varför inte?
50
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Vilka var huvudresultaten?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Erhölls signifikanta skillnader?
Ja □ Nej □
Om ja, vilka variabler?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Vilka slutsatser drar författaren?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Instämmer du?
Ja □ Nej □
E. Värdering
Kan resultaten generaliseras till annan population?
Ja □ Nej □
Kan resultaten ha klinisk betydelse?
Ja □ Nej □
Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien?
Ja □ Nej □
Motivera varför eller varför inte!
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .