Manual pa dosente Klas 1 i 2 enseñansa seKundario · pará riba e plaka na entrada di Madurodam. S...

5
MANUAL PA DOSENTE KLAS 1 i 2 ENSEñANSA SEKUNDARIO George Maduro, héroe di movementu di resistensia di Kòrsou

Transcript of Manual pa dosente Klas 1 i 2 enseñansa seKundario · pará riba e plaka na entrada di Madurodam. S...

Page 1: Manual pa dosente Klas 1 i 2 enseñansa seKundario · pará riba e plaka na entrada di Madurodam. S EFA RDI C H GO TV GE HLVFAU S OJ B ER OL I RAF N D Y R D UZ TGY MN AS I E T C AV

Manual pa dosente Klas 1 i 2enseñansa seKundario

George Maduro, héroe di movementu di resistensia di Kòrsou

Page 2: Manual pa dosente Klas 1 i 2 enseñansa seKundario · pará riba e plaka na entrada di Madurodam. S EFA RDI C H GO TV GE HLVFAU S OJ B ER OL I RAF N D Y R D UZ TGY MN AS I E T C AV

Eksposishon i buki di lèsKu e eksposishon i e buki di lès ‘George Maduro, héroe di movementu di resistensia di Kòrsou’ nos muchanan ta sera konosí ku un Kurasoleño ekstraor-dinario. Su nòmber ta George Maduro. E hòmber akí tabata un hende ku a demostrá masha balentia durante di di Dos Guera Mundial. El a lucha pa su idealnan i pa su pais. E no tabata pensa riba e so, pero tambe riba seguridat di otro hende. George Maduro no ta na bida mas. Pero nos por siña hopi di dje, te hasta ainda, den su di shen aña di nasementu.

Metanan• Alumnonan ta sera konosí ku e

héroe George Maduro komo un Kurasoleño Hudiu, ku no a skohe pa su propio seguridat pero pa su idealnan ku el a pone su dilanti.

• Alumnonan por konta ku nan mes palabranan ta ken ta George Maduro i konektá historia di su bida na historia di di Dos Guera Mundial na Hulanda i na Kòrsou.

• Alumnonan ta kontestá pregunta ku tin di haber ku e manera ku un hende ta komprometé su mes na su idealnan.

• Kontenido di e eksposishon i e buki di lès ta ikòpel na e metanan núkleo di e materia Hende i Ko-munidat.

Uzo di e buki di lèsDen e buki di lès tin tarea i pregunta ku alumnonan por traha i kontestá.E informashon ku nan tin mester pa esaki, nan por haña den e eksposishon i

den e buki di lès.Alumnonan por traha independiente òf den duo. Maestro(a) por opta pa laga tra-ha e tareanan ku ta kuminsa ku ‘awor lesa e teksto’ sea den klas òf komo tarea pa kas. E kontestanan ta pará den e manual pa dosente akí.Alumnonan ta traha e tareanan ‘George i ami’ i ‘Traha e tarea akí huntu ku un amigu(a)’ mas tantu posibel durante nan bishita na e eksposishon. Si ta nesesario, por kaba e tareanan den klas òf na kas.E enkargonan adishonal alumnonan ta traha den klas òf na kas. Kontenido di e buki di lèsAlumnonan ta kuminsá na skirbi tur loke nan ke sa di George Maduro, den e buki di lès.Kaba nan ta kuminsá traha riba e tare-anan. Ora nan ta kla nan ta indiká si nan pregunta a haña kontesta. Den kaso ku nan ke sa mas tokante di George Maduro, ta duna nan tep.Meskos ku e alumnonan, George Maduro ta yu di Kòrsou. Struktura di e buki di lès ta kana pareu ku e fasenan den su bida. A base di pregunta alumnonan ta kompará bida di George Maduro ku nan mes bida. Ta tuts (evaluá) e informashon pa medio di pregunta basá riba konosementu i mediante tareanan kreativo. Alumnonan ta laga bida di Maduro ta un refleho di nan mes bida. Nan ta posishoná un punto di bista argumentá. Nan ta pensa riba nan propio posibilidatnan pa ta un héroe di Kòrsou di awendia. Por traha e tareanan tantu independiente ku den duo. Algun parti tin tarea pa profundisá. Den buki di lès tin un lista di palabra splikativo.

ÈkstraRiba www.georgemaduro.com maestro(a) por haña mas informashon, lenk, tep i sugerensia.

Kolofon© Fundashon de Cultuur KameleonLider di proyekto: Saskia Luckmann-MeijerKonsepto i teksto: Els van Kuijk Stazjèr di proyekto: Samuel de KorteDiseño gráfiko & Ilustrashon: Overburen.nlTradukshon: Diana Domacassé-Lebacs

Fotografia: Archief voor Genealogie Den Haag, Beeldbank WO2 – NIOD, Collectie van het Haags Gemeentearchief, Familie-collectie George Maduro, Joods Cultureel Historisch Museum te Curaçao, Maritiem Museum Rotterdam, Mongui Maduro Library Curaçao, Nationaal Archief Curaçao, Stichting Oranje-hotel, United States Holocaust Memorial Museum.

Ku gratitut na: de Vertegenwoordiger van Nederland Henk Brons, Debbie Joubert, Kathleen Brandt Carey, Nicole Henriquez , Henry van der Kwast, George Maduro Alvarez- Correa, Yvonne Willemsen, Tibor Luckmann.

www.georgemaduro.com

Page 3: Manual pa dosente Klas 1 i 2 enseñansa seKundario · pará riba e plaka na entrada di Madurodam. S EFA RDI C H GO TV GE HLVFAU S OJ B ER OL I RAF N D Y R D UZ TGY MN AS I E T C AV

Kontesta riba e preguntanan basá riba konosementu

Kurasoleño

• Riba 15 di yüli George lo a kumpli 100 aña.• Promé Guera Mundial• ‘Neutro’ ta nifiká ku bo no ta tuma parti, ku bo

ta imparsial.• Habitantenan di Kòrsou ta biba di agrikultura,

nabegashon, flèktumentu di sombré di kabana i negoshi di kòkou, kòfi, suku, palu i hariña. Un parti ta traha na refineria Shell.

• Kòrsou i Hulanda tin un laso ku otro, tempu ku George Maduro ta nase, pa motibu ku Kòrsou ta un kolonia di Hulanda; pa motibu ku hulandes ta un di e idiomanan di mas im-portante riba e isla; pasobra tin hopi Hulandes ta biba einan.

• Avochinan di George ta Hudiunan Sefárdiko. Originalmente nan ta bini di Spaña i Portugal.

• Den siglo 15 i 16 katólikonan na Spaña sa bisa ‘Boutismo òf morto’.

• Nan ke men ku hende mester laga batisá nan katóliko. Si no, ta mata nan.

• Algun kustumber di e fe Hudiu i e kultura Hu-diu ta: resa den snoa bou di guia di un rabino, selebrá gsaba, lesa for di e Tora, kome kosher, sirkumsishon, bisti kipá; selebrá fiesta manera Pesach, Chanoeka i JomKippoer, kome matse, sende ocho bela.

sKol na Hulanda

• George tin 10 aña ora e ta bai Hulanda pa estudio.

• George por manda mensahe via karta, tele-gram òf tarheta postal. Mucha di awendia ta manda mensahe via i-meil, WhatsApp, Skype etc.

• ‘Graf Zeppelin’ ta un zèpelin grandi ku na kuminsamentu di siglo 20 a hasi algun buelo pa transportá hende i koreo. Di su tio George ta haña koreo ku a bula bin ku Graf Zeppelin i ku tin hopi balor.

studiante

• George tin 18 aña ora e kuminsá studia lei.• desempleo, 1932, kansier, nazi, Aleman, Hu-

diu, problema, e di Tres Imperio, diktador.

sòldá

• George tin 23 aña ora guera kuminsá na Europa.

• George ta interumpí su estudio di lei. Su intenshon ta, pa mas despues e sigui studia.

• huzaren, cavalerie, tolbrug, dorrepaal, Den Haag, Oncko, Tweede Luitenant, mitrailleur, Wilhelmina, Adolf Hitler. E palabra ta: Heldendaad

• Tin hende ku ta bisa ku por a pronostiká e atake di Hitler. E tabatin basta tempu ta menasá kaba.

Guera Mundial

• 15 di mei 1940; Hitler no ta manda einan i ku for di aya lo e por yuda su pueblo mihó; kasi tur pais na mundu tin di haber kuné; e refinerianan di petroli na e isla ta suministrá kombustibel na e avionnan di guera, avionnan merikano ku kombustibel for di Kòrsou ta bringa kontra e Alemannan i hende ta sostené nan famianan fo’i tera i ta yuda nan kaminda nan por.

presunan

• George tin 24 aña di edat ora e drenta e move-mentu di resistensia.

• George is su amigunan ta djòin e movementu di resistensia, komo ku nan ta kontra e ideanan di e Alemannan-nazi. Nan no ke rasismo ni violensia den nan pais. Nan ta lucha pa liber-tat, demokrasia i un estado di derecho hustu.

• Ta yama e prizòn ‘Hotèl Oraño’ pa motibu ku ei nan ta tene hende, ku stima nan pais, presu.

• Bajes = prizòn; gajes = hende asosial; gloria = honor, fama, splendor, grandesa, gloria. E presunan netamente no tabata hende asosial, mas bien nan tabata héroenan for di Hulanda.

• E sifra- i strepinan riba e murayanan di sèl ta firmá pa e presunan, nan ta konta nan dianan.

Page 4: Manual pa dosente Klas 1 i 2 enseñansa seKundario · pará riba e plaka na entrada di Madurodam. S EFA RDI C H GO TV GE HLVFAU S OJ B ER OL I RAF N D Y R D UZ TGY MN AS I E T C AV

tristu i orGuyoso

• E kondekorashon ku George ta risibí despues di su morto yama Militaire Willems-orde.

• Rei(na)• Kabayero • Balentia: komo esun di promé George ta asaltá

Villa Dorrepaal, e no ta laga nan kumpr’é p’e sali liber for di prizòn, e ta drenta e movemen-tu di resistensia, ta warda riba su enamorada miéntras ku e por a hui, ta skonde, ta purba hui pa Inglatera pa einan e drenta movementu di resistensia, ta yena otro hende ku kurashi ku su mensahenan; Maneho: George ta guia su sòldánan na Villa Dorrepaal, ta pensa un plan pa desviá e enemigu, ta esun di promé ku ta ataká e vila sin hinka su trupanan den peliger; Fieldat: na su idealnan, mayornan, famia, ena-morada, amigunan, estudio, reina i patria.

KonMeMorá

• Ariba na man robes: Berg Altena; Mei mei ariba: Madurodam idem ; Ariba na man drechi: Plaka konmemorativo Maduro & Sons; Abou: Monumento di guera na Waaigat

Héroe di Kòrsou 6. ”Ku orguyo lo mi konmemorá su aktonan

heroiko”, e ta skirbi den su karta na momentu di e kondekorashon.

3. ”Kòrsou por ta orguyoso di dje”, tin skirbí den e partisipashon di morto di Maduro.

7. ”E ta e héroe di henter e guèn”, su kom-pañeronan di prizòn ta bisa.

4. ”George tabata preferá honor ariba bida, fieldat ariba libertat”, e ta bisa na ora di e desvelo.

2. ”Ku e yu hòmber di Kòrsou akí lo sirbi nos tur komo ehèmpel”, e tio ta bisa.

1 ”Mi ta spera ku Madurodam lo ta un digno monumento konmemorativo”, e ta bisa den su funshon di promé alkalde.

5 ’Na memoria di nos kompañero di kampo”, tin pará riba e plaka na entrada di Madurodam.

S E F A R D I S C H E E G R O E G T V G E H L V F A U H S O J B O B E R O L I E R A F F I N A D E R Y R D U Z T G Y M N A S I U M E A T C A V A L E R I E M S T I Z A N H U C E T E C E L E J O O D S C J O R H R A R L E I D E N L A U C E R A A N A L U D E O M C B P F E H U Ç U A D Y I E B R O K R P Y B O D A T N L A T N E R B O U E T E T A O E T O Y E H D E D V G R A R E M N Z E S A N A R P O O R T J E L C U R Y K R A A Y A E N G E L A N D H E D D A N G F A A L I B Y S Ç A O V L I E T W I L H E L M I N A !

BusKa e palaBra

• George ta papia hulandes. Praktiká bo konosementu di idioma hulandes ku e pùzel akí.

• Solushon: Verzetsheld van Curacao!

aMor den teMpu di Guera

• George tin 25 aña di edat ora e ta tende ku su enamorada ta kasa ku un otro persona.

• Hudiunan mester bisti un strea di David riba nan paña; den e karchi di identifikashon di Hudiunan tin un J imprimí.

• Hitler i su siguidónan ta detené Hudiunan i ta hiba nan kampo di konsentrashon.

• E inisialnan di George su nòmber falsu ta meskos ku su nòmber berdadero: G.M.

saKá for di Hulanda

• George tin 28 aña di edat ora e fayesé den kampo di konsentrashon Dachau.

• George no por a realisá su soño di terminá su estudio.

• Pa biaha di Hulanda pa Inglatera, di tur manera tin ku krusa Noordzee; durante guera tur kaminda tin poste di kontrol unda Ale-mannan-nazi por arestá bo; durante guera tur kaminda tin luchamentu i ta reina hamber.

• Mas o ménos 8.000 kilometer.• Hitler ta yama Hudiu, Sinti, Roma, hende ku

desabilitat i homoseksualnan ‘untermenschen’. Ku esei e ke men ku e ta haña nan di ménos balor ku otro hende. Literalmente nan ta kai bou di e denominashon ‘hende mas abou ku otro hende; pinguinini.

• Estudio Leiden, Villa Dorrepaal, kuminsamen-tu di dDGM, hotèl Oraño, intento di huida pa Inglatera, prizòn Saarbrücken, Dachau.

• En bèrdat Alemannan-nazi no a okupá Ingla-tera durante di di Dos Guera Mundial.

• George Maduro ta fayesé korto tempu promé ku fin di e guera na Europa.

Anton papaJoshua

mamaRebecca

Yaya Maria Adam

BobOncko ruman muhéSybil

Page 5: Manual pa dosente Klas 1 i 2 enseñansa seKundario · pará riba e plaka na entrada di Madurodam. S EFA RDI C H GO TV GE HLVFAU S OJ B ER OL I RAF N D Y R D UZ TGY MN AS I E T C AV