Kulturella skillnader mellan

etniska grupper i Sverige

En strävan efter ökad förståelse för etniska grupper i Sverige

Cultural difference between ethical groups in Sweden

For an increased understanding for ethnical groups in Sweden

Jennie Bohlin

Fakulteten för Humaniora och Samhällsvetenskap

Kulturstudier

Examensarbete 15 hp

Handledare: Ramona Ivener

Examinator: Eva Zetterman

Datum: 2013-05-27

Löpnummer:

1

Abstract

I denna c-uppsats analyseras bloggar samt Flashbackinlägg från Sverige som innehar

åsikter angående olika etniciteter inom Sveriges gränser. För att få fram min empiri har jag

använt mig av internet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på: Vilka de huvudsakliga och

bakomliggande faktorerna är till att kulturella gränser har skapats, skapas och upprätthålls

i Sverige? Och Hur skapar vi förståelse för andra kulturer på nationell nivå? För att

undersöka detta har jag använt mig av Tredje rummet teorin samt Identitetsteori. Det

framkom i undersökningarna att det som skapat dessa gränser mestadels handlade om

okunskap och fördomar rörande andra kulturer.

Nyckelord; Mångkultur, Rasism, Kulturkrock, Identitet, Invandrare

2

Förord

Jag vill tacka min familj och mina vänner som stöttat mig under skrivandet av denna

uppsats. Förutom dem vill jag framföra ett extra stort tack till min tålmodiga handledare

Ramona Ivener som gett mig vägledning genom hela skrivprocessen.

3

Innehåll

KAPITEL I .......................................................................................................................................... 4

Inledning .......................................................................................................................................... 4

1. Problem, syfte och frågeställningar ..................................................................................... 5

2. Disposition........................................................................................................................... 6

Begreppsdefinitioner ....................................................................................................................... 7

Tidigare forskning ........................................................................................................................... 10

Teori ............................................................................................................................................... 13

3. Tredje rummet .................................................................................................................. 14

4. Identitetsteori ................................................................................................................... 16

KAPITEL II ....................................................................................................................................... 19

Material, metod och genomförande .............................................................................................. 19

5. Material ............................................................................................................................. 19

Insamling av data ................................................................................................................... 19

Hermeneutik som metod ....................................................................................................... 20

KAPITEL III....................................................................................................................................... 22

Resultat, analys, diskussion och slutsatser ..................................................................................... 22

6. Inledning ........................................................................................................................... 22

Hur kan man skapa förståelse för andra kulturer på nationell nivå? ...................................... 22

Vilka är de huvudsakliga och bakomliggande faktorerna till att kulturella gränser har skapats,

skapas och upprätthålls i Sverige? .......................................................................................... 25

Analys av Flashbackinlägg ...................................................................................................... 28

7. Sammanfattande diskussion ............................................................................................. 32

8. Slutsats .............................................................................................................................. 33

9. Förslag till fortsatt forskning ............................................................................................. 34

Käll- och litteraturförteckning ........................................................................................................ 35

4

KAPITEL I

Inledning

Sverige består i dagsläget av 25 procent invandrade personer eller människor som har

utrikes födda föräldrar (Bodström, Goldstein-Kyaga 2012, 8). Detta får till följd att ett

fenomen som interkultur äger en särskild relevans i den mångfaldsfyllda kontexten. I

sammanhanget uppstår dock en tydlig problematik i egenskap av gränsdragningar mellan

”Vi och Dem”. Tidigare såg skiljelinjer annorlunda ut och geografiska gränser hade större

betydelse, och vissa anser fortfarande att det är så.

Nu skulle jag nog vilja påstå att de kulturkrockar som kan uppstå mellan nysvenskar och

flergenerationssvenskar är förhållandevis bleka i jämförelse med spänningarna mellan

landsbygd och storstad och mellan olika sociala grupper. Det är där vi hittar de stora

skillnaderna i Sverige (Författare Mönsteråsbloggen).1

För att skapa förståelse för nutidsmöten mellan olika kulturer måste vi bege oss bakåt i

tiden. Ordet ”kulturmöten” kommer ifrån det etnocentriska ordet ”upptäckt”. Ordet

myntades under Christofer Columbus tid när han bland annat upptäckte vad han trodde var

Indien, år 1492, men som i själva verket visade sig vara Amerika (Burke 2007, 130).

Senare, under 1900-talet, användes ordet ”kulturöversättning”, dvs. att man ansåg att en

översättning behövdes för att förstå andra kulturer. Detta är något som idag är högaktuellt

på grund av alla gränsöverskridande företag som har som mål att etablera sig i andra

länder (Burke 2007, 131). Under 1950-talet ansåg regeringen att de som invandrade till

Sverige skulle assimileras till den svenska kulturen för att de skulle bli svenskar som de

andra invånarna var i Sverige men under 1960-talet ifrågasatte metoden assimilering och

samhället började arbeta med att få invandrarna att anpassa sig till den svenska kulturen i

stället. 1975 beslutades det att man skulle ta bort assimileringen helt och detta gick

igenom 1976 med orden ”att etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjlighet att

behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.”( Ds 2000:432).

1 http://monsterasbloggen.blogspot.se/2012/11/att-vara-svensk.html (2014-05-19) 2 http://www.regeringen.se/content/1/c4/18/78/6e54e14b.pdf (2014-05-22)

5

Förutom detta så har Sverige som land en skyldighet att ta hand om de flyktingar som

kommer hit. Detta var något som bestämdes av FN 1946 (UNHCR3). Många flyktingar bär

på traumatiska upplevelser och behöver mötas av trygghet och framförallt förståelse. I och

med det behövs en kulturöversättning.

Den här uppsatsen handlar om gränsdragningar, ”Vi och Dem”, mellan den svenska

kulturen och invandrarkulturen i Sverige. Fokus ligger på att undersöka det politiska

intresset för att hos medborgarna skapa ökad förståelse för andra etniska kulturer bosatta i

Sverige. En fråga rör hur gränsdragningarna mellan olika kulturer har frammålats. Om

dessa tillkommit som ett resultat av okunskap eller på grund av inflytande från vissa

individer eller media. För att ta reda på detta kommer jag att studera olika elektroniska

källor såsom bloggar, forum och nyhetsartiklar. Bloggarna handlar mestadels om individer

som delar sitt liv med någon från en annan kultur4 eller individer som är emot invandring5.

Fokus kommer att hamna på vilka eventuella problem som de upplever som lever

tillsammans samt hur de går tillväga för att lösa dessa. Förutom det kommer jag att titta på

vad som krävts i uppoffring för att kunna förstå den andres kultur. Jag lägger i denna

uppsats särskild vikt vid att försöka förstå hur gränsdragningar skapas och upprätthålls

mellan olika kulturer och vad som kan göras för att överbrygga dessa och skapa djupare

förståelse för de olika perspektiv som existerar i vår omvärld.

Problem, syfte och frågeställningar

C-uppsatsen syftar till att undersöka de bakomliggande faktorerna till att kulturella gränser

skapats, samt varför de fortfarande är aktuella inom Sverige idag. En målsättning är också

att utforska tillvägagångsättet för att minska den rasism och etnocentrism som idag är

väldigt påtaglig. Fokus borde snarare vara att ena samhället samt låta mångfald och

jämlikhet vara normerande.

Mina huvudsakliga frågor i denna uppsats är:

3 http://www.motallaodds.org/factualweb/se/2.3/articles/Asyltraditionen.html (2014 -05-19) 4 http://klubb0500.se/2013/10/05/forstaelse-for-andra-kulturer/ (2014-05-19) 5 http://markuswiechel.wordpress.com/2012/07/16/nyckeln-till-forstaelse-och-samhorighet/ (2014-05-19)

6

Vilka är de huvudsakliga och bakomliggande faktorerna till att kulturella gränser

har skapats, skapas och upprätthålls i Sverige?

Hur kan förståelse skapas för andra kulturer på nationell nivå?

Fråga ett handlar om/innebär att jag vill ta reda på vad det är som skapar gränser mellan vi

och dem. Fråga två innebär att jag försöker ta reda på hur bred förståelse kan skapas på

bästa sätt så att existerande fördomar utplånas. En målsättning i sammanhanget är även att

försöka klarlägga möjligheterna att minska den påtagliga rasismen som finns idag.

Disposition

Jag kommer i detta inledande kapitel börja med att förklara de begrepp som används mest

aktivt i uppsatsen, därefter kommer en beskrivning av den tidigare forskning som gjorts

inom ämnet. Den tidigare forskningen utgörs av noga utvalda vetenskapliga verk med

relevans för uppsatsen. Anledningen till detta är att ge läsaren en inblick i vad som varit

aktuellt inom forskningen och hur det relaterar till min uppgift. I teoridelen redogör jag för

två teorier och dessa är: Identitetsteori och teorin om det Tredje rummet. Jag har valt dessa

två teorier för att de stämmer bäst överens med det området som jag ska undersöka och

hjälper mig att besvara mina undersökningsfrågor. I teoridelen kommer jag även att

använda mig av fem teoretiker som har haft stor betydelse för identitetsteorin: Thomas

Hylland Eriksen, Erik Humburger Erikson, Pierre Bourdieu, Michael Byram och Jonas

Stier. Därefter övergår jag till metoddelen där jag kommer att börja med att beskriva mitt

tillvägagångsätt i genomförandet av studien. Vidare kommer läsaren även att kunna

fördjupa sig i den metodiska forskningstradition som jag utgått ifrån och hur

materialinsamlingen gjorts. I uppsatsens efterföljande delar återfinns det material från de

två utvalda bloggarna samt foruminläggen från Flashback som varit av intresse och av

relevans för min analys. I analysen kommer jag att knyta an till de teoretiska

utgångspunkter som redovisats i uppsatsens inledningskapitel såväl som den tidigare

forskningen som gjorts inom ämnet. I slutdiskussionen förs en diskussion om hur jag

besvarar uppsatsens frågeställningar, samt mina egna reflektioner kring arbetet.

7

Begreppsdefinitioner

Jag har valt ut att förklara nedanstående begrepp närmare eftersom de är viktiga för

uppsatsen. Anledningen till att begreppen tas upp är för att undvika missförstånd och

oklarheter så att läsaren följer med i mina resonemang.

Kultur är ett begrepp som kan tolkas på flera olika sätt, framförallt är det väldigt

svårdefinierat. Ur ett historiskt perspektiv kommer ordet kultur från latinets cultura som

betyder odling, dvs. att sätta frön som gror odlar fram kulturen.6 Kultur är inte något som

är medfött, utan kultur är något som är inlärt. Kultur har blivit ett brett begrepp och består

av två olika betydelser: den andliga konstnärliga betydelsen som innefattar konst, teater,

dans, film, bild osv. och betydelsen i form av socialt överförda levnadsmönster. Med

överförda livsmönster menas språk, värderingar och traditioner som går vidare från

generation till generation. Det går även att säga att kultur är delar av samhället där

kulturen avspeglar inlärt beteendemönster, religion, moraliska system, lagar, seder,

klädstilar och konstarter mm (Stier 2003, 66). Detta är oftast något som ”stör” eller

missuppfattas av de som skriver foruminlägg eller bloggar vilket jag kommer att

återkomma till i analysen/slutdiskussionen.

Det antropologiska kulturbegreppet myntades under 1960-1970-talet som en beteckning

för en specifik grupps sätt att existera. Det som togs upp var de kulturella och etniska

skillnaderna mellan länder, samt en diskussion om vilka följder det skulle få om det

migrerade in individer ifrån andra kulturer till västvärlden. Det som i slutänden kom fram

till var att ”rötter är bra” (Ronström 2004, 3).7 Enligt antropologen Clifford Geertz

"tolkningsteori för kulturen" är kulturen "ett historiskt överfört mönster av innebörder som

finns förkroppsligade i symboler, ett system av nedärvda föreställningar som uttrycks i

symbolisk form med vars hjälp människor kommunicerar, vidmakthåller och utvecklar

sina kunskaper om och attityder till livet" (Burke 2007, 44). I detta begrepp är inte

kulturgränsen något som är skarpt och entydigt eftersom de olika kulturerna även kan ses

som ett system. På så vis suddas gränsen ut. Systemet kännetecknas av både

6 http://www.ne.se/kultur/233228 (2014-05-19) 7 http://owe.ompom.se/data/pdf/101%20M%E5ngfald%20och%20m%E5ngkultur.pdf (2014-05-19)

8

överlappningar, likheter och skillnader vilket medför att ett eventuellt kulturmöte blir en

komplex process (Borgström 2012, 12). Jag kommer att utgå från hur det i bloggarna

framhålls att kulturgränser utformas i dagsläget. Är det dessa gränsskillnader som är till

grund för den kulturkrock som skapat kulturella konflikter i Sverige? Kulturkrock är även

det som uppstår när en individ hamnar i en miljö där den inte har förståelse för de

kulturella koderna i mötet med andra kulturer. Denna oförståelse skapar i sin tur en

frustration hos individen då den upplever att den inte blir förstådd. Detta kan handla om

kommunikationsproblem rörande språk eller icke verbal kommunikation, så som

ögonkontakt, hur man hälsar på varandra osv. Varje kultur utvecklas även på olika sätt och

det är inte helt sällsynt att de som en gång i tiden kommit till Sverige som flyktingar eller

migranter och återvänder till sitt land långt senare då får en chock eftersom landet har gått

framåt i utvecklingen, men de som flytt har stannat upp. (Wallance V, Schmidt, Roger N,

Conaway, Susan S Easton och William J.Wardrope 2007, 72).

Ett exempel är metaforen kulturkrock, som inte sällan får rama in samtalet om det

mångkulturella samhällets villkor och utmaningar, bland annat inom skolans värld. Enligt

denna metafor bär människor på sin kultur som ett slags ryggsäck och när de rör sig från en

plats till en annan så krockar de med andra individer, bärandes andra ryggsäckar.

Kulturkrockens logik framstår som oundviklig, närmast ödesbestämd (Magnus Dahlstedt).8

Varje kultur har även sina speciella egenheter och ihop sättning (Burke 2007, 47). Varje

land har sina egna symboler som invånarna har lärt in för att förstå systemet. För att förstå

varandra använder de sitt eget språk och verktyg, för att lösa de problem som uppstår i

kommunikation med varandra. Kulturen är något som invånarna i ett land har kommit

överens om, något som kräver samspel mellan invånarna. Detta samspel kan handla om

allt ifrån landets religion, till hur människorna ska förhålla sig till andra individer

(Fjällhed 2012, 68). Religionsskillnader och traditioner kan även ligga till grund för

konflikter. Men den huvudsakliga konflikten handlar mestadels om vilka normer och

värderingar som finns inom olika grupperingar, detta blir dock inte en konflikt förrän

dessa normer och värderingar sprids utanför gruppen så att de nås av andra grupper.

Sverige är idag ett mångkulturellt land, därför anser jag att begreppet mångkultur är

8 http://www.politiken.se/tidskrifter/fram/fram11/fram1102-03.pdf (2014-05-19)

9

viktigt att ta upp. Ordet mångkultur används för att beskriva ett samhälle där flera

parallella kulturer lever sida vid sida inom ramen för en gemensam värdegrund,

lagstiftning och etisk norm. Tanken med ett mångkulturellt samhälle anses grundas i att

människor från olika etniciteter och kulturer kan samsas inom ett geografiskt område utan

att någon kultur ska assimileras (Ronström 2004, 5).9

Kulturrelativism är också ett begrepp av betydelse för denna uppsats. Jag har valt att

använda mig av normativ kulturrelativism, som betecknar uppfattningen att det inte går att

avgöra vilka kulturer som är bättre än andra, eller att det är fel att säga att vissa kulturella

system är bättre än andra (Löfgren & Bergstedt 2012, 1010). För mig är det viktigt att

använda sig av ett relativistiskt synsätt i ett arbete som innefattar olika kulturer.

Partikularism innebär att alla kulturer är unika, och ska ha samma möjligheter och

värderas lika trots att olika kulturer har olika regler vilket kan leda till kulturkrock när

dessa regler inte stämmer överens. Detta utgör en motsättning till universalism där man

anser att alla kulturer i grunden bör omfatta samma regler och ska inneha samma

universella värderingar (Goldstein-Kyaga & Borgström 2012, 12). Även här kommer jag

att undersöka hur författaren till blogg eller foruminlägg förhåller sig till denna fråga.

Sverige är idag ett multikulturalistiskt land där flera olika etniciteter11 lever tillsammans.

Varje dag möter vi individer ifrån olika kulturella bakgrunder, vilket kan ha både en

positiv och en negativ betydelse. Kulturmöten kan både stärka banden mellan kulturer och

förstärka skillnader, vilket i värsta fall leda till xenofobi, vilket betyder att individen bildar

en avsky eller rädsla för andra kulturer12. Vilket oftast handlar om okunskap till skillnad

från rasism, som är ett ord som oftast används när personen medvetet placerar in individer

från olika etniciteter gruppvis och segregerar dem ifrån varandra. Dessa grupperingar

kallas för rasfördelning. Rasfördelning är i sin tur beroende av vilken hudfärg, ögonfärg,

språk osv. individen har. Vilket betyder att man kan säga att olikheter ligger till grund för

rasism. En del individer anser att vissa egenskaper ter sig bättre än andra, detta är också en

anledning till att det skapas en hierarki: grupper av individer som anses vara bättre än

9 http://owe.ompom.se/data/pdf/101%20M%E5ngfald%20och%20m%E5ngkultur.pdf (2014-05-19) 10 http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2541786&fileOId=2541787 (2014-05-19) 11 Individer som är ifrån olika delar av världen. 12 http://www.ne.se/xenofobi (2014-05-20)

10

andra. Med detta synsätt så går det inte att tillämpa att alla människor har lika värde

(Skolverket13).

Tidigare forskning

Eftersom jag har läst några kurser som innehåller ämnet interkultur har jag haft en viss

förförståelse för ämnet. Den litteratur som använts är b.la boken. Communicating globally

Intercultural communication and international business av Wallance V, Schmidt, Roger

N, Conaway, Susan S Easton och William J.Wardrope (2007). Denna bok är viktig i min

undersökning eftersom det står om kulturkrockens tre faser som en flykting eller migrant

genomgår en förändring när de flyttar/ flyr till ett annat land. Dessa tre faser är på så vis

viktiga att ha i baktanke när det kommer till integrering i samhället.

Den första fasen är turistfasen i vilken individen upplever skillnader mellan det nya

landets kultur och sin egen kultur. Detta kan ta sig uttryck i form av exempelvis sociala

koder och språk. Kulturmötet beskriver de utmaningar med de nya sociokulturella villkor

som de unga möter när de kommer till Sverige utifrån de erfarenheter de har med sig

kulturellt från sina hemländer. En individ som är på flykt eller som är nyinflyttad känner

sig redan otrygg i situationen (Wallance V, Schmidt, Roger N, Conaway, Susan S Easton

och William J.Wardrope, 2007, 71-72).

Det är ju bara att relatera till sig själv hur det känns att komma till ett annat land och

hamna i en annan kultur. Denna känsla kan kännas på två olika sätt, antingen en befriande

känsla att överleva kriget, spänningen över att se något nytt eller en känsla av mer

otrygghet eftersom personerna som välkomnar i det nya landet inte förstår vad man menar

eller säger. Anpassningsfasen är den andra fasen där individen anpassar sig till den nya

kulturens seder och vanor. Hemkomstchocken är den sista fasen där risken finns att det

nya landet förändrat individen vilket medfört att personen inte längre kanske går med på

de seder och bruk som existerar i hemlandet vilket medför att individen eventuellt vägrar

13 http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/nar-vardegrunden-bryts/rasism-och-framlingsfientlighet/vad-ar-rasism-och-framlingsfientlighet-1.208562 (2014-05-19)

11

att återvända (Wallance V, Schmidt, Roger N, Conaway, Susan S Easton och William

J.Wardrope, 2007, 71-72).

Förutom boken Communicating globally, Intercultural communication and international

business har jag valt att använda mig av artikeln ”Mångfald och mångkultur” av Owe

Ronström (2004) som är professor i etnologi vid Högskolan på Gotland. I artikeln

beskriver han b.la. att det finns minst två olika användningsområden för ”kulturell

mångfald”, dessa två områden existerar nu parallellt med varandra. Det ena området är

organisationen av social och kulturell mångfald som håller på att etableras på

samhällsnivå. Detta kallar han för det liberala medborgarsamhället. I medborgarsamhället

finns det grupper med skilda ”kulturer”. Ronström skriver:

”Mångkulturell” och ”kulturell mångfald” kan stå för såväl ’en mångfald av uttryck’ som

’en mångfald av kulturer’. På samma sätt blandas ofta mångfald som empirisk beskrivning

och som ideologisk föreskrift samman till en näst intill ogenomtränglig ordmassa, där

åsikter lätt förkläs som insikter. Resultatet blir komplicerat. Två motstridiga system blir

tillgängliga som det blir möjligt att växla mellan, vilket på sitt sätt faktiskt kan ses som ännu

en aspekt av ökad mångfald i samhället (Ronström 2004, 6).14

Ronström menar även att mångkulturell och kulturell mångfald redan har en för stor

betydelse, och att man segregerar15 in individer som invandrare eller svenskar vilket

medför en större spricka mellan ”Vi och dem” eftersom skillnaderna som finns mellan

svenskar och invandrare överbetonas, samt att mångkultur har två huvudsyften och syftar

till att beskriva hur samhället är och ska vara. Detta tycker jag att man tydligt kan se i

vissa av de inlägg ifrån Flashback jag har valt att undersöka, vilket jag kommer att

återkomma till rörande bloggen ”Markus Wiechels blogg”.16

I debattartikeln från Dagensmedicin ”Svenskfödda lever tre år längre än invandrare”,

beskriver Björn Albin som är doktorand vid institutionen hälsa, vård och samhälle vid

14 http://owe.ompom.se/data/pdf/101%20M%E5ngfald%20och%20m%E5ngkultur.pdf (2014-05-19) 15 ”Etnisk segregation betyder att människor med liknande etnisk bakgrund bor i samma områden i högre utsträckning än vad de skulle ha gjort om de slumpmässigt hade fördelats i landet.” http://www.migrationsinfo.se/valfard/boende/segregation/ (2014-05-19) 16 http://markuswiechel.wordpress.com/2012/07/16/nyckeln-till-forstaelse-och-samhorighet/ (2014-05-19)

12

Lunds universitet, att utrikesfödda i Sverige lever i snitt två till tre år kortare än

inrikesfödda svenskar. Detta tror han har sitt ursprung i migrationen till Sverige på grund

av att invandrare genomgår en drastisk omställning genom språk- och miljöbyte samt byte

av sitt sociala nätverk. Omställningen är enormt påfrestande och på så vis skadlig för

hälsan (Björn Albin).17 Detta bevisar hur mycket en kulturkrock kan påverka en individ

som redan är känslig och kanske inte blir bemött på rätt sätt. Det som medföljer en

”kulturkrock”, är att individen reagerar på den nya miljön med irritation, sömnsvårigheter,

och andra psykosomatiska besvär. En känsla av att bli bortryckt från familjen och

utanförskap i den nya miljön, vilket leder till handlingsförlamning hos individen

(Wallance V, Schmidt, Roger N, Conaway, Susan S Easton och William J.Wardrope,

2007, 70). Är det så att denna individ dessutom blir utsatt för rasism samt blivit förvirrad

över hur den ska bete sig i sociala sammanhang att den efterfrågar de andra ”svenska”

invånarna i Sverige ”Hur fan vill ni svenskar att vi invandrare ska vara då” (Alias

Stellanovich)18, tyder detta på ett desperat försök att vilja smälta in i samhället. Får man då

ett negativt svar som följd på frågan blir detta en början till känsla av rotlöshet (Stier 2003,

121).

En intressant uppsats är Kulturmöten och kulturkrockar i grundskolan. Vad är positivt med

kulturmöten och kulturkrockar i grundskolan? Av Sokol Demaku & Danica Rahic (2010).

I denna skriver författarna om att kulturkrockar grundar sig på missförstånd som

uppkommer i problematiska möten mellan individer från olika kulturer. Det är inte helt

ovanligt att två individer som kommer ifrån olika länder inte förstår varandra p.g.a. deras

kulturella bakgrund. Detta är ett exempel på vad som kan vara början till en kulturkrock

eftersom dessa individer kan ha svårt att samspela med varandra. Sokol Demaku & Danica

Rahic beskriver; ”Det är viktigt för förståelse av sig själv och för förståelse och respekt

för andra människor med andra vanor och andra värderingar19”. Med denna mening

menar de att om man lär känna sig själv bättre ökar man även förmågan att lära känna

andra individer ifrån andra kulturer. I deras resultat så framgår det att ungdomar är

medvetna om att kulturkrockar kan uppstå och att anledningen till att de uppstår ofta

handlar om okunskap. De skriver även att elever som träffas intensivt i skolan är mest

formbara för att acceptera andra kulturer. I studien lade de märke till att de hade lätt att

17 http://www.dagensmedicin.se/nyheter/svenskfodda-lever-tre-ar-langre-an-invandrare-/ (2014-05-19) 18 https://www.flashback.org/t2091368 (2014-05-19) 19 https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23273/1/gupea_2077_23273_1.pdf (2014-05-19)

13

mixa ihop religion och kultur, och hade inte kunskap om att det fanns olika kulturella

inriktningar inom en religion. (Demaku & Rahic 2010).20 Dessa tidigare forskningar har

jag till grund för mitt analysarbete om gränsdragningar som sker i dagensläge. Igenom att

studera dessa gränsdragningar utifrån den tidigare forskningen hoppas jag på att få en klar

syn på huruvida synsättet på ”Vi och dem” har fortsatt. Förutom det hoppas jag på att detta

kommer att hjälpa mig på vägen till en hint om hur rasismen kan minskas.

Teori

Jag kommer att börja med en presentation av de två teorier som jag haft som utgångspunkt

för min uppsats: Tredje rummet samt Identitetsteori. Anledningen till att jag valt dessa två

teorier är att de stämmer överens med det jag vill undersöka eftersom mina

frågeställningar handlar just om identitet. Det som kan tyckas vara lite förvirrande med

teorierna är att de överlappar varandra till en ganska stor grad så gränsen mellan dem kan

te sig en aning diffus. Tanken är att först presentera de två bloggar som ligger till grund

för mina analyser och framföra varje bloggares synsätt samt vilken egen identitet

bloggaren innehar när denne skriver, för att sedan på narrativ väg placera in dem i det så

kallade tredje rummet tillsammans för att få dem att kommunicera med omvärlden genom

vad de skriver på sina bloggar. Sedan gör jag mina egna tolkningar om vad de menar med

det de har skrivit. På detta vis kommer min tolkning att ske med hjälp av speglingar av

teorier i detta kapitel.

I UNESCOs skrift (our creative diversity) anser Thomas Hylland Eriksen att UNESCO

”framställer olika kulturer som öar eller åtminstone halvöar trots att de tydliggjort att deras

syn på kultur är dynamisk” (Borgström 2012, 11). Anledningen till detta motsägelsefulla

synsätt beror på hur man uppfattar begreppen interkulturell och mångkulturell. Ser man

kulturen som statisk dvs. medfödd kultur med skarpa gränser eller ser man den som

ständigt föränderlig så påverkar detta synen på begreppen (Borgström 2012, 11).

20 https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23273/1/gupea_2077_23273_1.pdf (2014-05-22)

14

Tredje rummet

I denna uppsats använder jag mig av teorin om det Tredje rummet som utvecklats av

Homi. K Bhabha som är litteratur och kulturteoretiker vid Harvards universitet beläget i

USA. Det tredje rummet är ett rum där olika kulturer har en möjlighet att kommunicera

och påverka varandra. På detta sätt hybridiseras individerna som möts och ger möjlighet

för att skapa nya identiteter (Borgström 2012, 75). Förutom att tala om det Tredje rummet

finns det även en benämning för den tredje identiteten vilket innefattar att individen har

förmågan att flexibelt växla mellan olika identiteter beroende vilket rum den befinner sig i

(Fjällhed 2012, 59). I det tredje rummet kommer individerna som bloggar eller skriver på

forum att befinna sig. De är redan där i livet eftersom Sverige idag är ett mångkulturellt

land, vilket innebär att vi varje dag träffar individer från andra kulturer än oss själva,

exempelvis i affären, på skolan, våra barn träffar tillexempel vänner ifrån förskolan som

har föräldrar från andra länder. Barnen kommer hem med massor av frågor om varför

”tomten” glömde bort deras vän. Varför deras vän har sjal på huvudet som täcker håret.

Barnen är framtiden för det tredje rummet och hoppet för att gränserna mellan ”Vi och

dem” ska blekna bort. Anledningen till att jag tar upp detta är för att denna interkulturella

kunskap av förståelse i framtiden ska förvaras hos barnen måste föräldrarna ha en sund

attityd mot andra etniska grupper.

Interkulturell kompetens delas in i tre olika kompetenser enligt Jonas Stier är det

”innehålls-, process- och diskursiva kompetenser” (Johansson 2012, 55). Dessa tre liknar

varandra rörande exempelvis empati och öppenhet, vilken förmåga individen har att

kontextualisera och hantera osäkerheten som uppstår, samt olika perspektiv och kunskap

om andra kulturer. (Johansson 2012, 55). Innehållskompetenser innefattar delvis att man

har de förkunskaper om olika kulturella grupper. Processkompetens menas med vilken

förmåga individen har att ändra sin syn på andra kulturer samt hur den kan ändra beteende

beroende på vilken grupp av individer den träffar. En annan viktig del är ”Självreflektion”.

Individens sätt att undvika negativa reaktioner är även något som man tittar på. Den sista

diskurskompetensen är att ha förmåga att upptäcka sådant som inte stämmer in inom

diskurser. Detta benämner Johansson i sin bok som ”skevheter” (Johansson 2012, 56).

En medborgare som är tvåkulturell kan agera som medlare mellan två kulturer. Detta

innebär att medlaren kan föra dessa två kulturer samman och se vad de har för

15

förhållningssätt till varandra, dvs. vilka likheter/skillnader som finns. För att uppnå skriver

Johansson i sin bok att man enligt Michael Byram måste ha förmågan att se sig själv ifrån

ett utifrån perspektiv och anpassa sig till den andra kulturen när det behövs. För att nå

detta måste kompetensen utvecklas hos individen (Johansson 2012, 55-56). Exempelvis

för att förstå de andra kulturerna som kommer som flyktingar till Sverige

innehållskunskaper och förkunskaper rörande hur man tillmötesgår andra kulturer steg för

steg. Detta omfattar likaväl den egna gruppen som andra sociala och kulturella grupper

(Johansson 2012, 57).

Genom att nå ut med kultur till allt fler motverkar man brist på empati och oförståelse för

andra människor. I kulturen kan man ta upp viktiga frågor som till exempel

främlingsfientlighet och att våga vara annorlunda/sig själv. Genom att ta del av

kulturupplevelser och kunna använda sig av kulturella uttrycksmedel kan människor må

bättre. (Yngve Petersson).21

Attityder och diskursiva kompetenser, när vi talar om attityder avser det Byrams modell,

han anser att viljan ska finnas att sätta parentes runt den egna kulturen och förstå den

Andres kultur. Med detta menar han att vi ska välkomna andra kulturer med en öppenhet

och nyfikenhet. Stier tycker även att vi har en skyldighet att reflektera över vilka diskurser

som råder i samhället rörande mångkulturella frågor eftersom dessa frågor påverkar

samhällets attityd gentemot andra kulturer (Johansson 2012, 57).

Ferdinand Braudel som författat boken La méditerranée, beskriver i sin bok hur lockande

det är att placera ut olika kulturella gränser, men han poängterar även att murar och

taggtråd inte kan stänga ute idéer. Det enda som hindrar är olikheter i det politiska eller

det kulturella tänket, som innefattar bl.a. att man inte har samma religion eller talar samma

språk. Man kanske inte heller förstår språket. Detta är sådant som kan fördröja

interaktionen mellan kulturer då kunskap och eventuellt intresse av att förstå inte finns,

detta kallar Braudel "vägran att låna" (Burke 2007, 128-129).

21 https://www.skane.se/sv/Demokrati/Politisk_organisation/Kulturnamnden/Fyra-fragor-till-kulturnamndens-presidium/ (2014-05-19)

16

Identitetsteori

Till att börja med tänkte jag komplicera min teori om identitet genom att använda mig av

Pierre Bourdieus kapital, habitus och fält. Allt handlar om tolkning när det gäller Bourdieu

och jag har valt att tolka igenom att tillämpa samhälle/land, status, och identitet/yttre

attribut. Där samhället symboliserar Bourdieus fält, kapitalet är vilken status individen har

i samhället och till sist habitus har jag tolkat in som identitet och yttre attribut. Varje

samhälle/land (fält) bestäms av lagar för hur varje individ ska bete sig inom samhället/

landet så i denna uppsats skulle landet kunna symbolisera Sverige. I Sverige har invånarna

olika status (kapital) som kan innefatta vilket yrke, gäng invånaren tillhör osv. De

förutsättningar som finns för att få vara delaktig i gemenskapen i landet/samhället (fältet)

bestäms av vilken identitetsgrupp som individen tillhör samt vilka yttre attribut den har

(Habitus). Detta är även något som avgör varför han/ hon har ett intresse av att vara med/

medlem i gemenskapen. Men identiteten/de yttre attributen (habitus) kan även ses som

hinder för att få vara delaktig eftersom individen kan anses vara fel för umgänget

(Dahlgren & Florén, 1996, 144-145). Till exempel om en invandrare skulle vilja vara

delaktig i ett främlingsfientligt gäng.

De antropologer som var aktiva under 1960-talet har bevisat att de kulturella gränserna

inte grundar sig i skillnader mellan olika kulturer utan i själva verket grundas de på

”socialt effektiva föreställningar om skillnader” (Hylland Eriksen2004, 86). När det gäller

andra kulturer i Sverige så identifierar vi dem utifrån, dvs. via en utifrån definierad

identitet där vi tittar på deras grupptillhörighet, egenskap och roll. Detta är något som

andra tillskriver dem utan deras samtycke (Stier 2003, 19). Ett starkt ”Vi” borde skapas

genom en gemenskap i form av språk, religion, erfarenheter, kön, hudfärg, man kanske

bor grannar, har samma jobb, men detta är inte tillräckligt. Det som gör detta ”Vi” starkare

är att ha en gemensam fiende. (Hylland Eriksen 2004, 51). Om denna ”fiende” bleknar

bort försvagas även känslan av ett ”Vi”. Detta innebär att om gränserna mellan ”Vi och

Dem” blir otydlig kommer ”De” att bli ”Vi” och tillsammans blir vi ”Oss” (Hylland

Eriksen 2004, 52). Många vill skylla på att det är politikernas fel att det uppstår etiska

konflikter i samhället vilket kunde vara sant eftersom det är politikerna som överbetonar

olikheterna som finns mellan etniska grupper. Men detta synsätt sitter oftast mer inrotat är

så denna rot kan följas ända till barndomsben där man som liten lyssnat på de vuxna när

17

de påpekat kulturella skillnader (Hylland Eriksen 2004, 70). Bourdieu- "den sociala

identiteten ligger i skillnader, och skillnader markerar man mot det som ligger närmast

och som representerar det största hotet" (Burke 2007, 66). Detta kan exempelvis förstärkas

igenom att någon med annan etnisk bakgrund fick det jobb du själv hade sökt till vilket

skapar en etnisk konflikt om du skulle skylla på att invandraren hade utnyttjat systemet

(Hylland Eriksen 2004, 70). Etnicitet kan även ses som en del i identitetspolitiken, men för

att kunna använda begreppet för politiska ändamål måste man först kunna påvisa vilka

likheter det finns innan man kan rabbla upp alla skillnader som finns mellan olika etniska

ursprung (Hylland Eriksen 2004, 82). Det är även på grund av individer som hittat på

”egna sanningar” och ”fiendebilder” som de sedan har spridit ut i samhället som skapat

gränser mellan ”Vi och Dem”, därför kan man inte endast skuldbelägga staten (Hylland

Eriksen 2004, 87). Kulturgränser kan även stå för en plats där olika kulturer blandas och

möts tillexempel mellan två länder (Burke 2007, 130).

Konstruktionisterna anser att identitet beror på sociala konstruktioner och individens

självuppfattning ligger som grund för detta dvs. hur individen påverkas av andra individer.

Därför menar konstruktivisterna att vi inte har någon identitetskärna. Stier liknar detta

med en gul lök som går att skala tills ingenting återstår (Stier 2003, 21).

Postmodernisterna anser att identitet är flytande, dynamisk och osäker. Detta beror på

samhällets struktur och kultur, vilket betyder att identiteten påverkas av en samhällsenlig

omgivning, detta kallas för samhällsnivån (Stier 2003, 21-22).

Erik Humburger Erikson ägnade sig åt psykoanalytiska studier åt att analysera barn som

växte upp i två kulturer samtidigt och betonade vilken betydelse detta hade för barnens

psykosociala utveckling. Humburger Erikson utgick ifrån ett holistiskt vilket har en vidare

betydelse för en individs utveckling rörande personlighet samt identitetsdrag yttrar sig i

form av samspel mellan mentalitet, biologi samt det sociala (Stier 2003, 29).

Även om Erikson påstår att biologisk mognad är en stor del i arbetet för utformningen av

identiteten betonar han även hur stor betydelse den sociala och kulturella miljön har samt

vilken förmåga individen har att handskas med psykosociala konflikter. I det stora hela

anser Erikson att grunden för en individs identitet grundar sig i barndomen och hur

individen formas beror på hur individen identifierar sig med andra. Förutom det har

förmågan att hantera motgångar och hinder en stor roll (Stier 2003, 29-30). Med detta vill

18

jag poängtera hur viktigt det är att lära barn vad interkultur är tidigt, eftersom detta

påverkar människosynen de får senare i livet.

19

KAPITEL II

Material, metod och genomförande

Material

Jag har genom olika bloggar, ett forum vid namn Flashback och tidigare forskning

inhämtat material till min undersökning. Flashback är ett diskussionsforum där individer

fritt kan uttrycka sin åsikt offentligt och på samma gång vara anonyma. Anledningen till

att jag valt just detta forum beror på att det är många aktiva medlemmar. Allt som allt är

det 866 374 medlemmar i skrivande stund22 och det pågår en debatt om den svenska

invandringen där, samt att invandrare själva ifrågasätter hur de blir behandlade av

svenskar. Från Flashback har jag valt ut 5 relevanta foruminlägg ifrån två olika

diskussionstrådar. Den ena trådens omfång var en sida medan den andra bestod av 35

sidor, vilket medförde att jag fick avgränsa mig till ett antal. Detta var inte särskilt svårt

eftersom många av inläggen var snarlika. Jag har valt ut och använt mig av två bloggar

med två helt olika synsätt på grund av deras inställning till mångfald samt syn på huruvida

olika etniska grupper kan leva tillsammans sida vid sida. Mitt urval grundade jag på hur

bloggaren förhöll sig till meningen ” förståelse för andra kulturer”. Jag sökte efter två

bloggar med helt skilda åsikter, vilket resulterade i bloggen ”Klubb 05:00” och ”Markus

Wiechels Blogg”. Förutom dessa två bloggar har jag valt att använda en del citat ifrån

andra bloggar som varit intressanta i sammanhanget. Dessa bloggar är:

”Mönsteråsbloggen” och ”Brinkemobloggen”.

Insamling av data

När jag har sökt tidigare forskning har jag använt mig av sökord som: ”kan invandrare och

svenskar leva sida vid sida?”, ”förståelse för andra kulturer”, ”Vi och Dem”, ”identitet”,

22 https://www.flashback.org/ (2014-05-19)

20

”rasism” och ”etnocentrism”. Dessa sökord resulterade i de vetenskapliga artiklar som

finns under ”tidigare forskning”. Direkt efter att jag hade valt ett ämne började jag att läsa

så mycket som möjligt inom fenomenet interkultur, och på så vis började jag forma mina

studieobjekt, samt vilka frågor som jag ville ha svar på. De frågor som blev viktiga var

som nämnts det som låg bakom de kulturella gränsdragningar som i dagsläget existerar.

Jag har gjort en observationsstudie på Internet för att uppnå mitt syfte med uppsatsen.

Observationsstudier grundas på att forskaren endast läser det som skrivs i internetbaserade

diskussionsforum utan att skriva något där själv detta kallas för ”lurking” (Ds 2002:55).23

Empirin är hämtad från hemsidor samt forumet Flashback där det förekommer

diskussioner om mångfald samt invandring. Fördelarna med att använda vissa källor från

Internet är att det finns tillgång till en större utsträckning av material. Det finns dock olika

synpunkter på om Internetforskning är ett korrekt sätt att forska på och enligt

Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning finns det fyra allmänna huvudkrav rörande forskning, och dessa krav är;

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet samt informationskravet

(Vetenskapsrådet 1990/2002). Detta är dock inget som jag kommer att fördjupa mig i då

det mestadels rör intervjuer som metod. Visst har jag räknat med att troligtvis en del de

som skriver på exempelvis Flashback under ”alias” inte skulle utrycka sig på det viset i det

riktiga livet. Eftersom det är lättare att uttrycka sig när ingen vet vem man är. Detta anser

jag vara en stor brist när det kommer till forskning via Internet eftersom man inte kan

intyga att individen som skriver tycker det som den skriver i verkligheten. Men det är nog

svårare när man intervjuar någon om en åsikt. Där anser jag vara större chans att man får

felaktig information.

Hermeneutik som metod

Staffan Selander och Per-Johan Ödman (2004) resonerar kring begreppet i boken Text och

existens och menar att den samhällsvetenskapliga forskningen alltmer har kommit att

uppmärksamma textens och tolkningens betydelse för omvärldsteorier. Jag arbetar alltså

här på texttolkningens område. Jag söker en djupare förståelse för att förstå gränserna

23 http://www.regeringen.se/content/1/c4/27/86/cdbc6209.pdf (2014-05-19)

21

mellan ”Vi och Dem” och deras uppkomst. I och med att kommunikationen har förändrats

och att man ifrån att skriva dagböcker hemma med lås övergått till att skriva den nya

formen av dagbok (blogg) på internet har en förändring skett. Den idén vår tids största

hermeneutiker Paul Ricceur hade om en helt ny form av fri kommunikation har inträffat.

Människor lever nu i den egna levda verkligheten och för sina egna diskurser via internet.

Det jag har gjort i analysen är att ta avstånd från mina egna värderingar för att kunna

komma närmare andras värderingar. Man måste även ta hänsyn till varje enskild individ

istället för att fokusera på flera samtidigt (Selander & Ödman 2004, 131-132). Detta är en

anledning till att jag har valt att använda mig av få respondenter när det gäller tolkning av

bloggar, just för att varje individ ska få sin regelrätta tolkning.

Den som forskar inom hermeneutik utgår ifrån sin egen förförståelse när den undersöker

objektet. Man utgår även ifrån att förstå det språkliga eller skrivna igenom att tolka

igenom mänskliga skrifter eftersom mänskliga intuitioner avspeglas i det skrivna och

yttrade språket. Hermeneutiken försöker även att utgå ifrån att se problemet som en helhet,

detta kallas för holism, man anser att det finns mer än bara delar för att se en helhet på

problemet. Vilket man vidare kan förklara som att man försöket att förstå helheten i den

text som tolkas (Patel & Davidsson 2012, 29). Eftersom mitt syfte att undersöka de

bakomliggande faktorerna till att kulturella gränser skapats, samt att de fortfarande

existerar i Sverige idag. En målsättning är också att utforska hur man skall gå tillväga för

att minska den rasism och etnocentrism som idag är väldigt påtaglig är den hermeneutiska

metoden anpassad efter syftet.

22

KAPITEL III

Resultat, analys, diskussion och slutsatser

Inledning

I detta avsnitt presenteras mitt insamlade material samt analys av materialet. För att kunna

utföra analysen presenteras även de relevanta tankar som uppkommit från tidigare

forskning samt väsentliga delar av begreppen och teorin. Jag avslutar varje blogginlägg

med att sammanfatta de viktigaste resultaten från min empiri. Utbildningen på

kulturvetenskapliga programmet har bidragit till att vidga min syn på människors olika

livssituationer på olika nivåer: att förstå vad klass, etnicitet, kön kan innebära på såväl

strukturell som individuell nivå. Jag kommer att redovisa min analys genom att gå igenom

de inlägg i bloggarna Klubb 05:00 & Markus Wiechels Blogg som varit relevanta för min

undersökning. Bedömningen av denna relevans grundade jag på hur författarna hanterade

meningen ”förståelse för andra kulturer”. Anledningen till detta var att försöka förstå hur

bloggarna hanterat situationer de själva hamnat i och hur de löste eventuella kulturkrockar

som uppstått i möte med den andra kulturen. Eller om krockarna har skapat en starkare

gräns mellan de olika kulturerna och om det ens finns något intresse av att försöka förstå.

Hur kan man skapa förståelse för andra kulturer på nationell nivå?

Ett exempel är bloggen Klubb 05:00, där författaren beskriver situationen som han fick

erfara i början av sitt förhållande med sin fru som kommer från en annan kulturell

bakgrund.

23

”Den kulturen hon kom ifrån skiljde sig från den kulturen jag kom ifrån. Kultur har jag idag

kommit till förståelse om endast är ett tankemönster. Detta tankemönster utmynnar i

symptomer i from av handlingar, ritualer, ord, förhållningssätt och hur en människa ska

relatera till sig själv, till andra och allt annat.” (Författaren, Klubb 05:0024)

Författaren för Klubb 05:00 har kommit till ökad förståelse för den andra kulturen pga.

intresset att lära sig att förstå den eller bli tvingad på grund av sin livssituation. Han

avfärdade inte, han insåg i slutänden att det inte var någon idé att ha etnocentriska

förutfattade meningar om den andres kultur. Vilket kan relateras till att hans tankemönster

gick till rak motsats från Pierre Bourdieus syn om att ”den sociala identiteten ligger i

skillnader, och skillnader markerar man mot det som ligger närmast och som representerar

det största hotet” (Burke 2007, 66).

Det finns även exempel på där Författaren för Klubb 05:00 beskriver hur han gick tillväga

för att komma till det stadiet han nu hade hamnat. När jag skriver stadie menar jag hur han

kommit till förståelse. Han gick in i det tredje rummet och fick utstå en hel del

chockerande moment innan han kom till den verkliga insikten att ifrån att tro att hans egen

kultur var rätt och hennes kultur var fel till att inse att det inte finns någon kultur som är

rätt, inte hans inte hennes inte någon annans heller. Författaren för Klubb 05:00 menar att

kulturen är något som är inlärt igenom olika koder som är bestämt inom ett land. Vilket

stödjer konstruktivisternas synsätt om att kulturen är socialt konstruerad (Stier 2003, 21).

Men eftersom författaren för klubb 05:00 dessutom lever med en kvinna ifrån en helt

annan kultur än han själv har han dessutom fått anpassa sig vilket även bevisar att kulturen

även är dynamisk precis som postmodernisterna förespråkar (Stier 2003, 21). Det som

fick mig att fastna för just denna blogg är på grund av hans imponerande sätt att tänka

rörande kulturella skillnader, det jag syftar på är hur han tänker i en sådan stor motsättning

när han beskriver sina tankar om en händelse med en kvinna där hon gratulerar sitt barn

för sitt andra barns död. Han tänker inte att detta är världens undergång utan hans tankar

relaterade till att hennes kultur inte är på något vis lik hans kultur, men ingen av deras

kulturer är fel. Men han är tydlig med att han innan var av en annan mening då han ansåg

att denna mamma var en idiot som hade fel och han hade rätt (Klubb 05:00).

24 http://klubb0500.se/2013/10/05/forstaelse-for-andra-kulturer/ (2014-05-19)

24

Han avslutar sitt blogginlägg med:

Livet och människan är helt enkelt för intressant att vända ryggen till. Jag kan verkligen inte

längre vända människor ryggen och genom denna handling vända mig själv ryggen. Jag

börjar tro att människan är så mycket mer än det vi ser. Vi är nog allt vi inte ser och vet.

Tänk om det är sant? Vad skulle det innebära för oss (dig och mig)? (Författaren, Klubb

05:0025)

Det tyder på att det går att leva i ett vi utan dem, eller om man vill utrycka det som att vi

och dem kan leva i en enhetlighet utan etnocentrism om alla skulle tänka som Författaren

för Klubb 05:00. Detta är något som Thomas Hylland Eriksen skriver om i sin bok Rötter

och Fötter (2004). Författaren för Klubb 05:00s fiende har bleknat bort och skildringen

mellan vi och dem har blivit otydlig i och med att han accepterat skillnaden mellan deras

kulturer (Hylland Eriksen 2004, 52). Hans attityd har förändrats till nyfikenheten att lära

sig om nya kulturer i stället för att förkasta dem. Han har blivit en medlare mellan två

kulturer, vilket innebär att han kan föra två kulturer samman samt se hur de förhåller sig

till varandra, dvs. vilka likheter/ skillnader som finns. Han har alltså öppnat upp förmågan

att se sig själv ifrån ett utifrån perspektiv och anpassa sig till den andra kulturen när det

behövs. (Johansson 2012, 55-56). Om man har samma synsätt som Författaren för Klubb

05:00 så är det fullkomligt möjligt att skapa förståelse för andra kulturer.

En annan individ skriver följande på Flashback;

Jag har inget som helst problem med att ta del av andra kulturer - tvärtom, jag tycker att det

kan vara väldigt intressant att läsa om vad andra folk har åstadkommit. Det är hur intressant

som helst att läsa om religioner och filosofiska strömmningar från andra kulturer. Bara för

att jag håller hårt på mitt egna kulturella, etniska, rasliga och till en viss del även religiösa

arv, så betyder inte det att jag ogillar andra folks kulturer. Anledningen till att nationalism är

förknippat med hat har att göra med att nationalismen framställts som hatisk i massmedia

(Alias SFS).26

25 http://klubb0500.se/2013/10/05/forstaelse-for-andra-kulturer/ (2014-05-19) 26 https://www.flashback.org/t2091368 (2014-05-19)

25

I Brinkemobloggen fastnade jag för två meningar som jag anser är väldigt viktig för att

förebygga kulturkrock ”Ibland måste man, det är min övertygelse, behandla folk olika,

”särbehandla” för att det i slutändan ska leda till likabehandling.”(Författare för

Brinkemobloggen).27 Dubbelmoral? Nej detta är ett exempel på hur vi kan göra för att

anpassa våra behandlingar efter vilken kulturell bakgrund individen har. Mer förklaring

kommer efter nästa ”citat”.

”Vi måste därför våga se till etnicitet och kulturell bakgrund. Det handlar så klart inte om

raslära. Det handlar om att nå fram, om att förklara, att erbjuda hjälp utifrån olika gruppers

behov och tidigare erfarenheter”(Författare för Brinkemobloggen).28 Just dessa exempel

handlar om individer från Somalia där det inte finns något som heter psykisk ohälsa, där är

man antingen frisk eller galen. Författaren för Brinkemobloggen skriver även att det inte

finns någon som skulle vilja bli klassad som galen. Just därför anser han att man måste ta

hänsyn till den kulturella bakgrunden för att förebygga kulturkrockar.

Olika kulturer inom landets gränser är inget nytt i det svenska samhället, även om det

givetvis kan uppstå både missförstånd, kulturkrockar och problem när människor med olika

bakgrund ska leva tillsammans i ett samhälle (Författare för Mönsteråsbloggen).29

Förståelse kan därmed skapas på nationell nivå om båda parter har intresse av att förstå

varandra. Det som ska finnas i åtanken är att det troligtvis förekommer kulturkrockar i

integration med individer ifrån andra länder till att börja med. Men dessa ”krockar”

kommer att omvandlas till förståelse om det finns en öppenhet mellan individerna som

möts. Finns inte denna öppenhet kommer det att vara svårt att finna denna ömsesidighet.

Vilka är de huvudsakliga och bakomliggande faktorerna till att kulturella gränser har

skapats, skapas och upprätthålls i Sverige?

Efter analysen av författarens inlägg på Klubb 05:00 kommer jag att övergå till en annan

blogg vid namn Markus Wiechels blogg, med en helt annan frågeställning. Markus

27 http://brinkemo.bloggsida.se/?p=507 (2014-05-19) 28 http://brinkemo.bloggsida.se/?p=507 (2014-05-19) 29 http://monsterasbloggen.blogspot.se/2012/11/att-vara-svensk.html (2014-05-19)

26

Wiechel utger sig för att vara en aktiv Sverigedemokrat vilket kan låta bra eftersom han

tar upp det grundläggande mål som SD har vilket ”är att skapa ett tryggt samhälle där alla

människor får chansen att bli en del av en gemenskap.”(Markus Wiechel). Här får man

intrycket av att man vill ha en ”vi-kultur” samt ett kulturrelativistiskt synsätt och att alla

individer som bor i Sverige ska vara delaktiga och vara lika mycket värda (Hylland

Eriksen 2004, 52). Men läser man vidare så är inte tanken att skapa ett ”Vi” utan deras

baktanke är att få bort ”Dem” ifrån Sverige. I alla fall om man utgår ifrån att alla inom SD

har samma tankesätt som Markus Wiechel.

I mina ögon kan inget samhälle utvecklas i positiv riktning om man låter eller uppmuntrar

bildandet av mindre parallela ”samhällen” i samhället. Vikten av att alla ska kunna vara en

del av en stark nationell gemenskap kan inte poängteras tillräckligt. Tyvärr håller Sverige på

att splittras. På grund av att sjuklöverns politiker, som ofta visar självförakt eller

självförnekelse, så livligt hyllar massinvandring och mångkultur ökar segregationen i

samhället. Detta medför utanförskap, kriminalitet, rasism och en brist på medmänsklighet

eller tillit till varandra. (Markus Wiechel).30

I detta inlägg kan man urskilja min tolkning om Bourdieus fält, habitus samt kapital

(Dahlgren & Florén, 1996, 144-145), att alla habitus inte är välkomna in på fältet eftersom

de inte följer de krav som finns för att vara en del av gemenskapen. De tillhör helt enkelt

inte ”rätt” nationalitet. Som Hylland Eriksen skriver i hans bok Rötter och fötter att många

individer vill skylla på att det är politikernas fel att det uppstår etiska konflikter i samhället

vilket jag håller med om eftersom det är politikerna som överbetonar olikheterna som

finns mellan etniska grupper. Men jag håller även med om det han påpekar när han även

skriver att detta synsätt sitter oftast mer inrotat är så. Roten går att följa ända till

barndomsben där det lilla barnet lyssnar på de vuxna när de påpekat kulturella skillnader

(Hylland Eriksen 2004, 70). Markus Wiechel ser kulturen som statisk dvs. medfödd kultur

med skarpa gränser vilket påverkar hans syn på invandrare negativt eftersom de i hans

ögon inte förändras (Borgström 2012, 11).

30 http://markuswiechel.wordpress.com/2012/07/16/nyckeln-till-forstaelse-och-samhorighet/ (2014-05-19)

27

Utan en tydlig identitet är det också svårt att komma in i någon form av gemenskap.

Rotlöshet kan i praktiken finnas hos vem som helst. Dock tenderar den öka i

utanförskapsområden eftersom dessa ofta är hårt segregerade. En av de absolut viktigaste

sakerna man för med sig i livet är just nära relationer, kultur eller traditioner samt något man

ser som sitt hem. Man behöver kunna identifiera sig med sin omgivning om det ska vara ens

hem. Det är inte alltid lätt då folk i området kanske har helt olika vanor, sätt att leva sina liv

på eller olika sociala koder. Även språk kan ha betydelse, och har man olika sätt att

kommunicera på minskar också tilliten till varandra. I Sverige blir det allt vanligare att man

redan som mycket ung hamnar i olika umgängeskretsar som ofta baseras på bakgrund. Detta

är inte konstigt eftersom man gärna söker sig till personer man känner igen sig i. Detta har

jag själv erfarit som fd. invandrare i USA (Markus Wiechel).31

Om man utgår ifrån att identitet är föränderlig och beror på samhällets struktur och kultur

som postmodernisterna anser. Vilket har en vidare betydelse i att identiteten påverkas av

en samhällsenlig omgivning (Stier 2003, 21-22), så anser jag att Markus Wiechel har fel i

just sin syn rörande identitet. Däremot kan jag hålla med honom att den segregeringen

som existerar är något som öppnat upp för det utanförskap som råder i samhället. Det är

segregeringen från början som har gett upphov till en starkare gräns mellan ”Vi och Dem”.

Det är ganska solklart att placeras svenskar och invandrare på åtskilda områden så är det

inte heller lätt för invandrarna att lära sig svenska språket eftersom deras kapital redan är

bestämt efter habitus. Markus Wiechel håller på att bygga ut gränsen igenom att segregera

ännu mer igenom att överbetona skillnaderna som finns mellan svenskar och invandrare

(Ronström 2004).32 Skillnader anser jag kan förekomma även om grannen är ifrån

Sverige. Hur många förstår dessutom alla de dialekter som finns inom landets gränser?

Det är ju högst ovanligt att alla familjer har samma seder och traditioner. Jag vill även

argumentera emot Markus Wiechel igenom att använda mig av olika argument ifrån mitt

insamlade material. ”Det är viktigt för förståelse av sig själv och för förståelse och respekt

för andra människor med andra vanor och andra värderingar.” (Demaku & Rahic 2010).

Lär vi känna oss själva bättre ökar vi även förmågan att lära känna andra individer ifrån

andra kulturer. Jag har även valt att inflika med relevanta inlägg ifrån Flashback rörande

samma fråga.

31 http://markuswiechel.wordpress.com/2012/07/16/nyckeln-till-forstaelse-och-samhorighet/ (2014-05-19) 32 http://owe.ompom.se/data/pdf/101%20M%E5ngfald%20och%20m%E5ngkultur.pdf (2014-05-19)

28

Mångkulturen är i slutändan ett enormt experiment som inte ser ut att falla särskilt väl ut.

Mångkulturen kommer i grunden förstöra våra länder. Sverige i framtiden kommer vara ett

extremt segregerat land med enorma importerade problem, och en gigantisk utomeuropeisk

underklass. (Alias El Capitano).33

Det fungerar inte om man som menar att mångkulturell samt kulturell mångfald redan har

en för stor betydelse, och att man segregerar in individer som invandrare eller svenskar

vilket medför en större spricka mellan vi och dem eftersom man överbetonar skillnaderna

som finns mellan svenskar och invandrare samt att mångkultur har två huvudsyften och

syftar att beskriva hur samhället beskriva hur samhället är och ska vara (Ronström

200434).

Jag uppskattar andra kulturer mycket och vill att de ska bevaras, men det krävs en

majoritetskultur och ett gemensamt kulturarv för att bevara och skapa en känsla av

samhörighet och bilda en god sammanhållning. (Markus Wiechel).35

Med inlägget ovan avslutar jag analysen av Markus Wiechels blogg. Inlägget har jag valt

eftersom det är ett typiskt exempel på hur en etnocentrisk individ uttrycker sig. Slutsatsen

är att han helt enkelt inte vill ha andra kulturer i Sverige. Frågan är om han har tänkt på

hur mycket inom Sveriges kultur som egentligen är svenskt?

Analys av Flashbackinlägg

I följande avsnitt diskuterar jag några inlägg som jag valt att använda mig utav ifrån

Flashback. Diskussionen startades 2013-02-28, 06:5736 Av Stellanovich som ifrågasätter

den rasism han/ hon anser sig utsatt för ”Hemma” i dennes stad i form av rasistiska ord

som; blatte & svartskalle. Men förutom i staden anser han även att Flashback är ett väldigt

rasistiskt forum och uttrycker exemplen på denna rasism i inlägget, men eftersom dessa

33 https://www.flashback.org/t2091368 (2014-05-19) 34 http://owe.ompom.se/data/pdf/101%20M%E5ngfald%20och%20m%E5ngkultur.pdf (2014-05-19) 35 http://markuswiechel.wordpress.com/2012/07/16/nyckeln-till-forstaelse-och-samhorighet/ (2014-05-19) 36 https://www.flashback.org/t2091368 (2014-05-19)

29

exempel inte tillför något i min analys så har jag valt att ta bort dessa för att fortsätta med

det som har substans i undersökningen.

Hur fan vill ni svenskar att vi invandrare ska vara då? Om vi nu prompt ska vara här, och

det kommer inte ändras, så hur vill ni att vi invandrare ska vara då? Vad ska vi få göra här

egentligen för att få leva här? Alltid är det något fel, hatar smygrasismen som råder i detta

landet som vi invandrare får mottaga av folk. (Alias Stellanovich).37

Stellanovich beskriver i slutet på sin frågeställning ”Vi har inte alla valt att vara här, folk

har föräldrar som fått fly hit utan val för att överleva och kan inte komma tillbaka. Så alla

har inte valt att vara i detta landet själva och kanske har sitt liv här och inte har möjlighet

att "åka hem"..”38 Ett av de svaren han fick var:

Mer än 95% har inte giltiga flyktingskäl så de allra flesta har valt att flytta till Sverige. De

där krokodiltårarna med flyktingstatus är inte representativt. Den stora massan är

ekonomiska migranter. Man kan förvisso inte klandra dem utan de ansvariga är våra

politiker och journalister, dessa bär skulden till haveriet. De har låtit detta ske. Är det någon

man bör fokusera sitt missnöje på så är det denna grupp. Generellt bevisar din trådstart att

det blir fel hur man än gör med massinvandringen och att den enda hållbara lösningen är att

lägga ner idén och stänga gränsen mot mörkret från söder. Eftersom du aldrig varit önskad

från första början så blir det naturligtvis fel hur du än försöker anpassa dig (Alias

ValdtaktsSemiten).39

Att det är mer än 95 procent som inte innehar giltiga flyktingskäl stämmer inte eftersom

det enligt Migrationsverket alla de som beviljades uppehållstillstånd i Sverige 2012 bestod

av 30 procent med giltiga flyktingar samt 58 procent på grund av att de behövde skydd.

De resterande som bestod av 12 procent beviljades uppehållstillstånd till följd av att de var

så sjuka att de inte kunde resa hem (Regeringen).40 Detta talar emot ValdtaktsSemiten

påstående om att de flesta skulle vara ekonomiska migranter då dessa vanligtvis lämnar

37 https://www.flashback.org/t2091368 (2014-05-19) 38 https://www.flashback.org/t2091368 (2014-05-19) 39 https://www.flashback.org/t2091368 (2014-05-19) 40 http://www.regeringen.se/sb/d/17468 (2014-05-22)

30

sitt hemland för att finna rikedom i ett annat land (UNHCR).41 Vilket man kan tolka som

en spridning av felaktig information. Han anser även att segregation som den enda

lösningen på problemet och segregationen ska enligt ValdtaktsSemiten bestå av att

”stänga gränsen mot mörkret från söder” vilket är ett väldigt rasistiskt uttryck. Denna

respondent utrycker även tydligt rädsla och hat för det annorlunda och uppvisar så kallad

xenofobi.

Ifall man blir tillsatt tex till en invandrartät förort i Stockholm så är det inte lika enkelt att

lära sig flytande svenska då alla pratar just 'invandrarsvenska' och den svenskan som

accepteras där är invandrarsvenska... De som pratar som svenska kan bli hånade och

utskrattade. Jag anpassa mig efter det, kunde prata flytande svenska och invandrarsvenska så

det blev både och. Tyvärr så håller jag med om att kommuner placerar invandrare helt fel

iom att dom ska kunna anpassa sig efter det svenska samhället. Men jag har inget emot

invandrare, bara de som är lika ohumana och osympatiska, det är svårt att ändra på detta

beteende då det härstammar från familj/uppväxt/miljö ... så det är svårt. Tycker vi ska

minska på invandringen för att kunna hjälpa de som vi redan har här (Alias Xparn).42

Många av de som svarar på Flashback tycker att segregeringen mellan ”Vi och Dem” är

politikernas fel, en del anser att man placerar in invandrarna i specifika områden där det

inte bor så många Svenskar vilket ökar klyftan ännu mer mellan vi och dem. Flashback är

ett forum där de flesta individer som skriver tydligt visar att denna segregering faktiskt

existerar till en relativt hög grad i Sverige.

Istället för att minska invandringen och se till att få ett funktionellt samhälle hittas det på

nya åtgärder som bara förmånliggör för invandrarna, som ex instegsjobb och även förtur till

hyreslägenheter vilka båda tillhör saker som det rådet extrem efterfrågan om från

svenskfödda invånare. Om inga jobb finnes betalas det ut friskt med bidrag, ett bidrag som

kostar oerhört mycket pengar nog för de som är födda i Sverige. Konsekvensen av vår så

dåligt förda orealistiska politik blir tyvärr denna rasism och högerextremism som du kan se

här på flashback och ibland ute i samhället. Jag klandrar till största del politikerna men som

någon annan sa är jag också mycket kritisk till muslimer och islam då dessa har en tendens

att vara ofrivilliga att förändra sig och istället tyr sig till andra muslimer med samma sjuka

41 http://www.motallaodds.org/factualweb/se/2.3/articles/Vem_flykting.html (2014-05-22) 42 https://www.flashback.org/t2091368 (2014-05-19)

31

lära och förakt mot icke-muslimer. Politikernas svar på detta blir att det är vi svenskar som

är intoleranta och måste vara öppna för deras religion och anpassa vårat samhälle så de

också går ihop med deras ideal. Detta är jag starkt emot då jag inte ens vill beblanda mig

med någon som behandlar kvinnor som mindre värda och av "religiösa skäl" skär halsen av

djur obedövat. (Alias Loveaffair).43

I detta inlägg ovan kan man tydligt urskilja det som skulle kunna vara grund till rasism,

jag tycker att man tydligt kan se att författaren till inlägget ger en antydan till svartsjuka

igenom att förtydliga de orättvisor som han/hon anser invandringen för med sig för det

svenska folket. Här finns även en tydlig vägran att ens acceptera andra religioner inom

Sveriges gränser. Som han dessutom utrycker nervärderande.

Det är även på grund av individer som hittat på ”egna sanningar” och ”fiendebilder” som

de sedan har spridit ut i samhället som skapat gränser mellan vi och dem, därför kan man

inte endast skuldbelägga staten (Hylland Eriksen 2004, 87). Här ser vi även ett starkt

tecken på etnocentrism, rädsla för det främmande, han har helt enkelt inte ett endaste

intresse att vilja försöka att förstå. Det enda han anser skulle kunna fungera är

assimilering. Vilket är något jag personligen är starkt emot eftersom detta utplånar den

andra parternas kultur. Man ska med andra ord ta bort den egna kulturen och anpassa sig

efter samhället man kommer till. Detta är något som jag personligen är starkt emot då i

alla fall flyktingar redan kommer ifrån en krigshärjad miljö och i och med det redan har

drabbats av kulturkrock. Jag anser att man ska förebygga denna kulturkrock igenom att

förstå den andres kultur istället för att avhysa den. Att man tydligt visar vad som är rätt

och fel inom landets gränser. Samt integrerar individen till samhället.

Det andra han anser är att kraftigt reglera invandringen för att det är invandringens fel

enligt honom och flera andra på Flashback som ökar segregationen. Även här finns en

okunskap eftersom det enligt lag i Sverige olagligt att diskriminera någon utifrån kön, och

de som invandrat till Sverige har även godkänt Sveriges lagar. Han drar även alla

muslimer över samma kam och besitter inte den kunskapen om att det finns olika

kulturella inriktningar inom en religion (Demaku & Rahic 2010)44. Hade han vetat detta

43 https://www.flashback.org/t2091368 (2014-05-19) 44 https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23273/1/gupea_2077_23273_1.pdf (2014-05-22)

32

hade han inte utryckt sig som han nu gjorde. Ännu en gång tas det upp att invandringen är

politikernas fel.

Sammanfattande diskussion

Jag har i denna uppsats försökt att besvara frågeställningarna;

• Vilka är de huvudsakliga och bakomliggande faktorerna till att kulturella gränser har

skapats, skapas och upprätthålls i Sverige?

• Hur kan förståelse skapas för andra kulturer på nationell nivå?

Det är viktigt att ha en förståelse för andra kulturer i dagens samhälle i stället för att skapa

breda gränser mellan kulturerna. Förutom detta skapar dessa gränser rasism. Det

framkommer tydligt i det material som framtagits att den största konflikten i att leva sida

vid sida är den kulturella bakgrunden. Ovetskapen om den andres kultur gör så att en

rädsla byggs upp, ett så kallat xenofobiskt beteende, i alla fall om man studerar

kommentarerna på Flashback, vilket jag råder de flesta att göra för att se vilken okunskap

det råder angående andra kulturer. Om man istället skulle satsa på att leta efter de likheter

som finns mellan kulturerna skulle processen att förstå den andres kultur vara lättare

istället för att påpeka alla skillnader. Främlingsfientlighet skulle minska och en bättre

stämning skulle uppstå. Förståelsen för andra kulturer skulle även leda till bättre

kommunikation mellan grupper och en mer empatisk stämning (Demaku & Rahic 2010).45

Det man skulle kunna göra är att införa denna kunskap redan från tidiga åldrar för att

förebygga gränsen mellan vi och dem i framtiden. Lär vi känna varandras kultur och

tankemönster tidigt kommer detta troligtvis att få en positiv effekt i framtiden (Stier 2003,

29-30). För att få bort de fördomar som finns som politiker i media har byggt upp måste

alla hjälpas åt, skolor, arbetsgivare men framförallt media. Gemenskap där alla grupper

samlas som till exempel tillsammanskapet som blivit större i olika städer runtomkring den

senaste tiden. Det är även många som målar upp politikernas och medias del i

utanförskapet. Hade politikerna och media även placerat in invandrarna i Bourdieus

45 https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23273/1/gupea_2077_23273_1.pdf (2014-05-22)

33

gemenskap i samhället med fält, kapital och habitus från första början hade inte

segregeringen varit så stor i dag som den är. (Dahlgren & Florén, 1996, 144-145).

Slutsats

För att tona ner gränserna mellan vi och dem på fältet måste ”Viet” acceptera den

mångkultur som idag finns inom fältets gränser. För att detta ska kunna vara möjligt måste

rasismen som idag existerar på fältet tunnas ut. På fältet måste även alla de olika kapital

som existerar accepteras så att det inte uppstår så stora klasskillnader eller segregering.

”Viet” måste även acceptera att det existerar olika habitus i Sverige, dvs. individer ifrån

olika bakgrund som innehar olika språk med olika religion. Detta om man utgår ifrån

Bourdieus teorier (Dahlgren & Florén, 1996, 144-145).

I analysen framkom det tydligt hur viktigt det är att vara införstådd med de olika kulturella

koder som florerar i inom Sveriges gränser i och med att det är ett mångkulturellt land,

och detta kommer inte att ändras. Igenom förståelse följer neutralisering, med det menar

jag att blir man neutral mot något så behandlar man det också neutralt. Jag ska förtydliga

mig. Om man haft ett hat emot en viss folkgrupp på grund av ”påhittade” fiender och

dessa fiender visar sig vara felaktiga i slutänden kommer du först att vara irriterad på den

som lurat i dig påhittet, och kanske eventuellt be den som blivit felaktigt anklagad om

ursäkt. Eller så ber du inte om ursäkt och ändrar din syn på gruppen (Hylland Eriksen

2004, 87). Igenom att skapa förståelse kan man även vara med att hjälpa de flyktingar som

kommer till landet igenom att förebygga att en kulturkrock blir allt för påtaglig. Dessutom

kan man ställa frågan till de som anser sig vara etniska svenskar hur de skulle känna sig

om de blivit behandlade på det viset som de behandlar invandrare på om de själva varit

invandrare och flytt från ett krigshärjat land. Eventuells skulle denna fråga bli en

tankeställare.

34

Förslag till fortsatt forskning

Jag anser att forskning inom området vore bra för att se om någon förändring skett inom

området om 5 år eller fall det ser likadant ut då som nu. Ett exempel på vidare forskning är

att undersöka gruppen ”tillsammanskapet” och deras undergrupp ”för mångfald” hur de

går tillväga för att motarbeta den rasism som idag existerar. Ett annat exempel skulle

kunna vara att undersöka hur politiker samt media vinklar synen på invandrare eftersom

en del ar respondenterna anser att mycket av den rasism samt vi och dem attityden är

politiker samt medias fel. Detta skulle kunna vara något att göra en eventuell forskning

kring. D.v.s. hur politiker och media framställer invandrare offentligt.

35

Käll- och litteraturförteckning

Böcker

Dahlgren, Stellan & Florén, Anders (1996) Fråga det förflutna. En introduktion till

modern historieforskning. Lund: Studentlitteratur AB.

Wallance V. Schmidt, Roger N. Conaway, Susan S. Easton och William J.Wardrope

(2007) Communicating GLOBALLY intercultural communication and international

business. USA: SAGE publications.

Selander, Staffan & Ödman, Per-Johan (red)(2004) TEXT & EXISTENS Hermeneutik

möter samhällsvetenskap. Göteborg: Daidalos.

Johansson, Maria (2012) Historieundervisning och interkulturell kompetens. Karlstad:

Universitetstryckeriet.

Goldstein-Kyaga, Katrin, Borgström, Maria & Hubinette, Tobias.(2012) Den

interkulturella blicken i pedagogik inte bara goda föresatser. Stockholm: E-print.

Burke, Peter (2007) Vad är kulturhistoria? Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag

Symposion

Stier, Jonas (2003) Identitet människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur AB

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2012) Forskningsmetodikens grunder att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB

Hylland Eriksen, Thomas (2004) Rötter och Fötter. Nora: Nya doxa

Elektroniska källor

Mönsteråsbloggen: (Senast uppdaterad 2014-06-18) Blogg. (Elektronisk)Tillgänglig:

http://monsterasbloggen.blogspot.se/2012/11/att-vara-svensk.html (2014-05-19)

Dahlstedt, Magnus (2/2011). Kulturkrockar, finns dom? (elektronisk) Framtider 2/2011.

Tillgänglig:<http://www.politiken.se/tidskrifter/fram/fram11/fram1102-03.pdf> (2014-05-

19)

36

Yngve Petersson: (Senast uppdaterad 2011-03-03)Hemsida.(elektronisk)Region Skåne.

Tillgänglig:

<https://www.skane.se/sv/Demokrati/Politisk_organisation/Kulturnamnden/Fyra-fragor-

till-kulturnamndens-presidium/ >(2014-05-19)

Ronström, Ove (2004): Mångfald och mångkultur. (elektronisk)Tillgänglig:

<http://owe.ompom.se/data/pdf/101%20M%E5ngfald%20och%20m%E5ngkultur.pdf >

(2014-05-19)

Norrby, Erling (senast uppdaterad 2008-12-03): Forskning påvisar olikhet mellan etniska

grupper.(Elektronisk)Dagens Nyheter Tillgänglig:<http://www.dn.se/debatt/forskning-

pavisar-olikhet-mellan-etniska-grupper/ >(2014-05-19)

Albin, Björn (okänt årtal) Svenskfödda lever tre år längre än invandrare(elektronisk)

Dagens Medicin. Tillgänglig: <http://www.dagensmedicin.se/nyheter/svenskfodda-lever-

tre-ar-langre-an-invandrare-/ >(2014-05-19)

PUL 1998:204. Personuppgiftslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.(Elektronisk)

Tillgänglig: < http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-

204/?bet=1998:204 >(2014-05-19)

Ds 2002:55.(2002)Rapport.(Elektronisk) Tillgänglig:

<http://www.regeringen.se/content/1/c4/27/86/cdbc6209.pdf > (2014-05-19)

Klubb 05:00 (Senast uppdaterad 2014-02). Blogg.(Elektronisk) Tillgänglig:

http://klubb0500.se/2013/10/05/forstaelse-for-andra-kulturer/ (2014-05-19)

Markus Wiechels Blogg(Senast uppdateras 2014-04-11). Blogg.(Elektronisk)

Tillgänglig:http://markuswiechel.wordpress.com/2012/07/16/nyckeln-till-forstaelse-och-

samhorighet/ (2014-05-19)

Brinkemobloggen (senast uppdaterad 2013-01-07). Blogg.(Elektronisk) Tillgänglig:

http://brinkemo.bloggsida.se/?p=507 (2014-05-19)

Flashback(Senast uppdaterad 2014-05-19)Forum.(Elektronisk) Tillgänglig:

https://www.flashback.org/ (2014-05-19)

37

Löfgren, Agnes & Sara-Stina Bergstedt (2012)Uppsats.(Elektronisk)Tillgänglig:

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2541786&fileOId=25

41787 (2014-05-19)

Ds 2000:43(2000)Rapport (Elektronisk)

Tillgänglig:<http://www.regeringen.se/content/1/c4/18/78/6e54e14b.pdf > (2014-05-22)

Faktawebb(okänt datum)Vem är flykting?(Elektronisk) Tillgänglig: <

http://www.motallaodds.org/factualweb/se/2.3/articles/Vem_flykting.html >(2014-05-22)

Sokol Demaku & Danica Rahic (2010) Kulturmöten och kulturkrockar i grundskolan. Vad

är positivt med kulturmöten och kulturkrockar i grundskolan? (Elektronisk) Tillgänglig:

<https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23273/1/gupea_2077_23273_1.pdf> (2014-05-22)