Kostnadseffektiv gjutning av grundfundament för ...533492/FULLTEXT01.pdf1 Manizha Habibi, Khalid...

I

Examensarbetet i

Kostnadseffektiv gjutning av

grundfundament för

kontaktledningsstolpar utmed

järnvägen Cost effective casting of the basic foundations of

the contact line poles along the railway

Författare: Manizha Habibi

Khalid Majed Hamed

Handledare företag: Jonas Tufvesson, PEAB

Handledare LNU: Benny Fransson, LNU

Niklas Karlsson, ÅF

Examinator LNU: Anders Olsson

Termin: VT12 15 hp

Examensarbete: 2BY03E

II

Sammanfattning

Rapporten jämför skillnaden mellan i fältfabrik platsgjutna grundfundament med pre-

fabricerade grundfundament utmed järnvägen. Jämförelsen omfattar för- och

nackdelar beträffande kostnader, planering och arbetsmetoder. Denna jämförelse kan

komma att vara ett underlag för framtida arbete för Peab Anläggning.

Det finns fyra olika typer av grundfundament men författarna har studerat och

analyserat det som benämns Typ 5, för att detta var den mest använda typen.

Författarna har även fokuserat på att komma fram till en förbättrad arbetsmetod för

att det ska blir mer kostnadseffektivt för Peab Anläggning att montera

grundfundamenten längs med järnvägen.

III

Summary

The report compares the difference between in situ molded and precast foundations

for overhead power lines along the railroad. The comparison includes both the ad-

vantages and disadvantages in terms of cost, planning and working methods for the

various ways to cast the foundation. This comparison may be used as a basis for fu-

ture work Peab Construction.

There are four different types of basic foundation but the authors have studied and

analyzed the so-called type 5 because it was the most frequently used. The authors

have focused on reaching an improved working method to make it cheaper for Peab

Anläggning to assemble the foundations along the railway.

IV

Abstract

Jämförelser av metoden prefabricerad och i fältfabrik platsgjutna grundfundament

har analyserats utifrån ekonomi, tid och miljö. Det har även gjorts en förbättring av

dagens arbetsmetod för att effektivisera montaget av grundfundamenten.

Nyckelord

Platsgjutna grundfundament, Prefabricerade grundfundament, Mobil fältfabrik,

Kalkyl, PlanCon, Jämförelse av arbetsmetoder.

V

Förord

Produktionschefen på Peab, Jonas Tufvesson, gav oss uppdraget att effektivisera

arbetet med montage av grundfundament. Bakom idén med platsgjutning av

grundfundament med varierande höjd står Benny Fransson, vår handledare på

universitetet.

Författarna vill tacka handledarna på universitetet, Benny Fransson och Niklas

Karlsson. Ett stort tack även till företagshandledarna på Peab, Jonas Tufvesson och

Stefan Holmberg, som alltid har ställt upp för oss. Tack till alla som har hjälpt och

stöttat oss med detta arbete. Ett särskild tack till alla anställda på Peab och Infranord

för deras trevliga bemötande.

VI

Innehållsförteckning

Sammanfattning _________________________________________________________ II

Summary _____________________________________________________________ III

Abstract ______________________________________________________________ IV

Förord _________________________________________________________________ V

Innehållsförteckning ____________________________________________________ VI

1. Introduktion __________________________________________________________ 1

1.1 Bakgrund _________________________________________________________ 1

1.2 Syfte och mål ______________________________________________________ 1

1.3 Avgränsningar _____________________________________________________ 1

1.4 Projektet Emmaboda-Karlskrona _______________________________________ 2

1.5 Om Peab __________________________________________________________ 2

2. Teori ________________________________________________________________ 3

2.1 Regler för grundfundamentets utformning _______________________________ 5

2.2 Faktorer som påverkar materialval _____________________________________ 5

2.3 Materialval ________________________________________________________ 8

3. Metod _______________________________________________________________ 9

3.1 Platsbesök ________________________________________________________ 9

3.2 Muntliga intervjuer _________________________________________________ 9

3.3 Planering ________________________________________________________ 10

3.4 Kalkyl ___________________________________________________________ 10

3.5 Ritningar ________________________________________________________ 10

4. Genomförande _______________________________________________________ 11

5. Resultat och analys ___________________________________________________ 13

5.1 Dagens arbetsmetod för placering av grundfundament _____________________ 13

5.2 Arbetsmoment för platsgjutning ______________________________________ 15 5.2.1 Gjutning på Fältfabriken ________________________________________________ 15

5.3 Ny mer effektiv arbetsmetod för placering av grundfundament ______________ 16

5.4 Planering ________________________________________________________ 19

5.5 Kostnader för grävningsarbete per vecka _______________________________ 21

5.6 Aktiviteter för fältfabriken ___________________________________________ 21

5.7 Fasta kostnader för fältfabrik _________________________________________ 22

5.8 Kostnader för material ______________________________________________ 23 5.8.1 Mängdning ___________________________________________________________ 23

5.8.2 Kostnadskalkyl __________________________________________________ 24

5.9 Grundfundamentets totalt kostnad per styck _____________________________ 26

5. 9 För- och nackdelar med metoden fabriksgjutna grundfundament ____________ 28

5. 10 För- och nackdelar med fältfabrik____________________________________ 28

5.11 Jämförelse ______________________________________________________ 29

VII

6. Diskussion och slutsatser _______________________________________________ 30

6.1 Förslag på bergfundament ___________________________________________ 31

7. Referenser __________________________________________________________ 34

8. Bilagor _____________________________________________________________ 35

1

Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed

1. Introduktion

1.1 Bakgrund

Peab Anläggning har tillsammans med Infranord fått i uppdrag av

Trafikverket att rusta upp 57 km järnvägssträcka mellan Emmaboda och

Karlskrona. Renoveringen består bland annat av att sätta upp 1900 stycken

nya kontaktledningsfundament längs med järnvägen på sträckan mellan

Emmaboda och Karlskrona samt på Växjös driftplats. Åtgärderna görs för att

effektivisera tågtrafiken och därmed öka kapaciteten på järnvägen i region

Sydost. Samtidigt höjs komforten och säkerheten utmed järnvägssträckan.

1.2 Syfte och mål

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det blir mer effektivt

och flexibelt för Peab Anläggning att platsgjuta grundfundament för

kontaktledningsstolpar på plats i mobil fältfabrik, istället för att beställa

prefabricerade grundfundament från Värmland. Denna jämförelse kan

komma att vara ett underlag för framtida arbete för PEAB Anläggning.

Målet är att jämföra platsgjutna grundfundament med prefabricerade

grundfundament och komma fram till den bästa metoden. De olika

metoderna ska studeras ekonomiskt, tidsmässigt och miljömässigt.

Författarna ska även undersöka dagens arbetsmetod vid utsättning av

grundfundament och om möjligt effektivisera denna.

1.3 Avgränsningar

Arbetet avgränsas till att jämföra prefabricerade grundfundamentet Typ 5 (se

bilaga 1) med ett nytt förslag på grundfundament med varierande höjd som

tillverkas i mobil fältfabrik (se bilaga 2). Utformning och beräkning av nytt

fundament motsvarande Typ 5 ingår inte i detta arbete. Grundfundament Typ

5 ska utgå från Trafikverkets beräkningar. Höjden av det nya

grundfundamentet motsvarande Typ 5 kan vid gjutning justeras för att

minimera antalet sprängningar. En ny beräkning av kortad pelare och bredare

bottenplatta ingår inte i detta arbete.

2


1.4 Projektet Emmaboda-Karlskrona

Projektet uppstod på grund av att järnvägssträckan mellan Emmaboda och

Karlskrona var i så pass dåligt skick att det fanns risk för godståg, som

transporterar varor mellan bl.a. Karlskronas hamn och Stockholm, kunde

spåra ur. Detta har medfört att varor transporterats med lastbilar, vilket är

sämre för trafiksäkerheten och miljön.

Projektets beställare är Trafikverket och förfrågan kom ut hösten 2009.

Anbudsgivarna var bland annat NCC, Skanska, Peab och BCA. Peab fick

uppdraget eftersom de hade förmånligast anbud (Tufvesson, J; Peab, 2012).

Figur 1.4.1

1.5 Om Peab

Peab står för Paulsson Entreprenad Aktiebolag och grundades år 1959 av

bröderna Erik och Mats Paulsson, som då var 16 respektive 14 år gamla. På

1950- talet bestod verksamheten av renhållning och soptömning åt

lantbrukare. År 1967 blev bolaget aktiebolag och började ta åt sig större

entreprenader. År 1970 startade de en egen byggavdelning och 1993 fick de

sitt nuvarande namn. Peab är ett av Nordens dominerande bygg- och

anläggningsföretag med 15000 anställda och en omsättning på 40 miljarder.

Peab är börsnoterat på NASDAQ OMX Stockholm och finns representerat

på över 100 orter i Sverige och bedriver verksamhet även i Norge och

Finland. Peabs huvudkontor ligger i Förslöv i Skåne (Peab, 2012).

3


2. Teori

Trafikverket använder sig av fyra olika typer av grundfundament. På

sträckan Emmaboda-Karlskrona har grundfundament Typ 5 används mest. I

Sydostprojektet har Peab använt sig av följande typer av grundfundament:

Typ 5= 1600 st.

Typ 2= 50 st.

Typ 6= 20 st.

Bergfundament=25st

Stagankare =205st

Grundfundament Typ 5 består av två delar; en bottenplatta och en pelardel.

Bottenplattan har dimensionen 1,4x1,4x0,25 meter och pelardelen är

0,65x0,65x2,35 meter. Grundfundamentet väger 2,2 ton och förekommer där

det bara är ett spår. När hålet för grundfundamentet hamnar mellan två berg

och det är för trångt för Typ 5, används Typ 2 för att slippa spränga eftersom

detta grundfundament saknar bottenplatta och kräver mindre plats. Typ 2 har

dimensionen 0,65x0,65x3 meter och väger 2,2 ton. Grundfundament Typ 6

används för långa utlägg så kallade ”hästar” och för tunga upphängningar

som t.ex. transformatorer. Typ 6 används även för bryggor inne på

bangårdarna. Fundamentet består av en bottenplatta med 1,9x1,4x0,25 meter

och en pelardel 1,2x0,65x2,35 meter. Eftersom sprängning av berg nära

bostadsområden föranleder höga kostnader i form av besiktningar och risk

för personskador, gjuts fundamenten på plats, så kallade bergfundament.

Bergfundamentens höjd varierar mellan 0,70–2,6 m och bottenplattans area

är 1,2x 1,2.

Utformning och dimensioner av Typ 5, Typ 6 och Typ 2 se figur 2.1.

4


Figur 2.1 Olika typer av grundfundament

5


2.1 Regler för grundfundamentets utformning

Grundfundament för kontaktledningsstolpar är gjorda av betong och överför

vertikala och horisontella laster samt momentet till undergrunden.

Konstruktionen uppfyller de krav som Trafikverket har ställt upp. Dessa

bestämmelser är:

SS 137003 Betong - Användning av EN 206-1 i Sverige.

SS-EN 206-1 Betong - Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och

överensstämmelse.

SS-EN 10080 Armeringsstål - Svetsbart armeringsstål – Allmänt.

SS 212540 Produktspecifikation för SS-EN 10080 - Armeringsstål - Svetsbart

armeringsstål - Tekniska leveransbestämmelser för stång, coils, svetsat nät och

armeringsbalk.

SS-EN ISO 4014 Fästelement - Delgängade sexkantsskruvar - Produktklasserna A

och B.

SS-EN ISO 4032 Fästelement - Sexkantsmuttrar, utförande 1 - Produktklasserna A

och B (Trafikverket, 2012).

2.2 Faktorer som påverkar materialval

Ett grundfundament som har direkt kontakt med yttre miljö utsätts för bland

annat fukt, varierande temperatur och kemiska angrepp. Därför används

armerad betong som har bra beständighet, täthet och hållfastighet, i

utförandeklass I .

Den omgivande miljön påverkar betongkonstruktionens beständighet. Tre av

de största problemen är frostangrepp, kemiska angrepp på betong och

armeringskorrosion.

Hårdnad betong har en total porositet varierande mellan ca 12 och 20 %.

Porer vattenfylls mycket snabbt vid direkt kontakt med den yttre miljön. Vid

låga temperaturer övergår en viss del av porvattnet till is. När vattnet övergår

till is ökar det sin volym med 9 % och orsakar stora spänningar i porositet

och kan därmed skada konstruktionen. Grundfundamenten är även utsatta för

fukt från omgivningen och i vissa fall är de även utsatta för aggressivt

grundvatten eller tösalter. För att betongen ska klara sig i denna aggressiva

miljö väljs en betongsort som har lågt vattencementtal, se figur 2.2.1

(Burström, 2007).

6


Figur 2.2.1 Exempel på fuktprofil i en betongkonstruktion med högt respektive lågt

vattencementtal (Burström, 2012:253)

Det finns kemiska ämnen som löser upp betong eller tränger in i betongen

och reagerar med den. Cementpastan i betong är starkt basisk, vilket gör att

oorganiska syror som förekommer i industriella sammanhang, såsom

saltsalpeter- och svavelsyra, löser alla komponenter i cementpastan. Sådana

angrepp sker från ytan, under förutsättning att betongen har normal täthet.

För att skydda betongen från sådana angrepp gör man betongen tätare genom

att minska vattencementtalet.

Betong har mycket låg draghållfasthet och kan inte användas för upptagande

av dragpåkänningar. För att uppta alla större dragkrafter läggs armering i

betong. Detta kompenserar betongens svagheter.

Grundfundamentets armering är viktig för lastupptagning och det är därför

viktigt att den skyddas med betong. Två negativa effekter som

armeringskorrosionen har. Det första är att den reducerar armeringens

tvärsnittsarea, vilket i sin tur försämrar lastupptagningsförmågan. När

armeringen utsätts för korrosion ökar volymen på stålet två till fem gånger

mer än det ursprungliga stålet. Detta gör armeringen svagare och det uppstår

ett inre tryck, vilket leder till att betongen spricker längs armeringen. Vid

svåra angrepp kan hela täckskiktet spjälkas loss. Armering som ligger inuti i

betongen befinner sig i ett så kallat passivt tillstånd orsakat av att pH-värdet

är högre än 12,5. Det höga pH-värdet förhindrar korrosion i armeringen.

Det passiva tillståndet kan förändras av två orsaker. Den första orsaken är att

koldioxid (CO2) som finns i luften långsamt tränger in i betongen och börjar

reagera kemiskt med kalciumhydroxiden som redan finns i betongen.

Karbonatisering av betong sker med en relativt väldefinierad front som

skiljer den yttre zonen som är karbonatiserad med pH-värden på mindre än 9

från den inre zonen av icke karboniserad betong med bibehållet högt pH-

värde på mer än 12,5. När fronten når fram till armeringsstålet så börjar det

rosta. Den andra orsaken är att klorider gradvis tränger in sig i betongen och

skapar en kloridkoncentration, som gradvis avtar inåt. Så länge

koncentrationen vid stålets yta inte överstiger tröskelvärdet sker ingen

korrosion i stålet (Burström, 2007).

7


Cement + Vatten → cementgel + kalciumhydroxid

↑ ↑

Ger hållfasthet Ger högt pH och skyddar armeringen

Betongens täthet påverkar karbonatiseringshastigheten. Ju tätare betongen är

dessutom långsammare blir karbonatiseringen. Därför måste

vattencementtalet vara lågt för att detta skall uppnås. Karbonatiseringsdjupet

hos konstruktioner har samband mellan armeringsdjup och fundamentens

ålder. Detta visas schematiskt i följande figurer nedan. För att ett

grundfundament ska ha lång livslängd väljs betong med lågt vattencementtal

och ett täckskikt för armering som är tillräckligt stort. Täckskiktets storlek

väljs så att armeringen blir skyddad (Burström, 2007).

Figur 2.2.2 Olika stadier i korrosionsprocessen a) Korrosion orsakad av karbonatisering

b) Korrosion orsakad av kloridinträngning (Burström, 2007:249)

Figur 2.2.3 Övre gränsvärden för karbonatiseringsdjup (medelvärden) hos betong med

portlandcement (Burström, 2007:250)

8


2.3 Materialval

Grundfundamentet Typ 5 ska ha en livslängd på 50 år och säkerhetsklass 2.

Betongens hållfasthetsklass kontrolleras genom provning av

tryckhållfastheten av antingen en cylinder med diametern 150 mm och

höjden 300 mm eller kuber med sidan 150 mm. Eftersom cylinderns

hållfasthet är till ca 85 % av kubhållfastheten så anger europastandarden två

värden för varje klass. För att veta hur aggressiv omgivningen är för

grundfundamentens beständighet, används 18 olika exponeringsklasser.

Grundfundamenten är tillverkade av betong med hållfasthetsklassen C35/45

och har exponeringsklass XC4 eller XF3 enligt Normer för betong och

konstruktioner, se europastandarden SS-EN 206-1 och

tillämpningsdokumentet SS 13 70 03- användning av EN 206-1 i Sverige

(Trafikverket, 2012).

Exponeringsklassen XF3 förekommer då det är hög vattenmättnad, utan

avisningsmedel med vct ≤ 0,60 respektive vct ≤ 0,55. Exponeringsklass XC4

väljs då det är cykliskt våt och torr miljö med vct ≤ 0,55, t ≥ 20 mm eller vct

≤ 0,50, t ≥15 mm. Val av betong i de olika exponeringsklasserna väljs enligt

tabeller i SS 137003. I tabellerna anges vilket cement som är tillåtit, högsta

tillåtna vctekv, största mängd tillsatsmaterial och lufthalter. Minsta täckande

betongskikt, största sprickbredd och spricksäkerhetsfaktor i olika

livslängdsklasser är angivit i SS 137010 (CBI Betonginstitutet; 2011).

Armeringen som används i grundfundamenten har valts enligt armeringsstål

SS-EN 10080 och har produktspecifikation SS 212540. Typ av armering är

B500 B. Beteckning B står för kamstång och 500 står för nivå på

sträckgrängs 500 MPa. Denna typ kan tillverkas med diametrar mellan 8 –

32mm. Tillverkningssätt, svetsbarhet, förankringssätt, bockning och

leveransform specificeras med hjälp av optioner. För grundfundament Typ 5

används armering med diameter 10, 12 och 16.

Grundskruvarna M36 och muttrar som ligger i grundfundamenten ska

tillverkas med hållfasthetsklass 8.8 och varmförzinkas för att klara

rostangrepp. Dessa tillverkas enligt fästelement SS-EN ISO 4014 och SS-EN

ISO 4032 (Trafikverket, 2012).

9


3. Metod

Metoder som har använts i detta arbete är platsbesök, muntliga intervjuer och

telefonintervjuer. Det har även upprättats tidsplaner (Plancon), kalkyler

(Excel) och ritningar över grundfundament (AutoCAD Architecture 2012).

3.1 Platsbesök

Platsbesök gjordes på flera ställen på sträckan mellan Emmaboda och

Karlskrona. Platsbesöken gjordes för att studera området och själva

fundamentens utformning samt hur fundamentsättningsarbete går till. På den

57 km långa sträckan är det olika grundunderlag som t.ex. berg, block, fin

grus mm. Det bestämdes att beräkningar och kalkyler skulle utgå från de

sämsta förutsättningarna.

Figur 3.1.1 Järnväg mellan Emmaboda och Karlskrona med ny räls

som ligger vid sidan av järnvägen

3.2 Muntliga intervjuer

Vid platsbesöket intervjuades två grävmaskinister och två anläggnings

arbetare och en sprängare. De besvarade frågor gällande grävningstid,

placeringstid och arbetsmetod, samt återfyllningstid, mängd material och

placeringsmått.

10


Bild 3.2.1 Gullberna bangård i Karlskrona 2012

För att få reda på kostnader på betong, form och transport gjordes intervjuer

per telefon eller via mail med olika fackmän från (Doka, Cramo och

Swerock). Kostnader på andra material erhölls av Peabs platschef och

produktionschef.

3.3 Planering

Programmet PlanCon användes för att skapa en tidsplan över planering av

gjutningsarbete, grävning, fundamentsättning och de resurser som behövs för

arbetsmomenten.

3.4 Kalkyl

Kalkyler med priser för material och arbete samt fundamentens totalkostnad

gjordes i programmet Excel.

3.5 Ritningar

AutoCAD Architectur programmet användes för ritning av grundfundament

som är motsvarande grundfundament Typ 5.

11


4. Genomförande

Arbetet började med ett möte med Peabs produktionschef Jonas Tufvesson

och platschef Stefan Holmberg, som jobbar i Växjö. Förslaget om att

platsgjuta grundfundamenten på plats togs upp på mötet. Cheferna tyckte om

förslaget och ville att det skulle undersökas. Efter mötet hämtades ritningar

för olika typer av grundfundament från Peabs tillfälliga kontor i Emmaboda.

Efter två möten med universitetets handledare Benny Fransson, beslutades

att arbetet ska begränsas till att omfatta grundfundament Typ 5 eftersom

detta användes mest frekvent. Författarna började med att rita av

Trafikverkets standardritningar för grundfundament Typ 5 på AutoCAD

programmet. Det gjordes framförallt för att kunna förstå hur

grundfundamenten är uppbyggda. När ritningarna var färdiga gjordes ett

platsbesök på sträckan Emmaboda-Karlskrona. Platsbesöket visade hur ett

grundfundamentsarbete går till från början till slut samt hur en sprängning

genomförs. Vid platsbesöket besvarades frågor om hur lång tid det tar att

gräva och placera ett grundfundament om underlaget består av berg, grus

eller finmaterial. Tiden låg på en halv till två timmar. Ett annat platsbesök i

Växjö visade uppsättning av formen för ett bergfundament samt

platsgjutningen av det. Se figur 4.1

Figur 4.1 Bergfundament vid Växjö järnvägsstation. Betongen hämtades med skottkära från

betongbilen som låg några meter från bergfundamenten. Betongbilen kunde inte köra fram

pga. närhet till kontaktledningar.

12


För att kunna jämföra metoder mellan prefabricerade och platsgjutna

grundfundament så behövdes både en kalkyl och en tidsplan. Författarnas

arbete fortsatte med att hitta en utformning av hur grundfundamenten skulle

se ut för att kunna gjuta dem på plats. Efter undersökning bestämdes det

tillsammans med universitetets handledare att grundfundamenten ska ha

exakt samma form och dimensioner som idag. Den enda skillnaden är att

dagens grundfundament är ihåliga för att de ska vara lättare att transportera

och lyfta. De grundfundament som gjuts på plats kommer inte att vara

ihåliga, eftersom de förflyttas kortare sträckor. Vidare medför gjutning av

ihåliga grundfundament mer arbete. Författarna började mängda hur mycket

material det går åt för varje grundfundament och hur formen ska se ut. Priser

på material och arbetstider för gjutning av grundfundamenten inhämtades av

platschefen i Växjö. Platschefen gav ett prisförslag på grundskruvar,

armering, betong, makadam, virke samt vad anläggningsarbetare,

grävmaskin och hjullastare kostar per timme. Bodar, elkoppling,

vattenkoppling, verktyg mm prissattes också. De prisuppgifter som Peab inte

kunde svara på, kompletterades med hjälp av telefonkontakter och mejl från

olika leverantörer.

Utifrån priser på material, verktyg och arbete upprättades en kalkyl över alla

kostnader som behövdes för grundfundamenten samt kostnader för

platsgjutningsarbete. En annan kalkyl framställdes för kostnader för

grävning, placering och sättning av grundfundament på plats beroende på

olika förutsättningar. När kalkylerna var klara granskades de av Peabs

produktionschef Jonas Tufvesson, som kontrollerade att kostnaderna och de

uppskattade arbetstiderna för olika arbetsmoment var tillräckliga. Vissa

justeringar på kostnaderna gjordes av produktionschefen och det visade sig

att vissa saker hade missats i kalkylen bl.a. kostnader för arbetskläder,

arbetskostnader, ökad grävningstid, ökat pris på eldriften m.m. Efter att

kalkylen justerats upprättades en tidsplan i programmet PlanCon för att lägga

upp arbetet för grävning, placering och gjutning på ett sätt som

överensstämmer med tillgängliga resurser och för att det ska bli så flexibelt

som möjligt. Planeringen gjordes för fyra veckor i taget. För att varje ort på

sträckan Emmaboda-Karlskrona kommer fältfabriken vara kvar i fyra veckor.

Varje vecka sätts 80 grundfundament, med cirka 45-50 meters avstånd

mellan varje. Varje team klarar av att sätta upp 40 stycken grundfundament

per vecka och det motsvarar 2000 meter. Det är 8-10 km mellan varje ort.

Uppskattade tider för olika aktiviteter och kostnader för material och drift har

gjorts utifrån sämsta tänkbara förutsättningar.

13


5. Resultat och analys

5.1 Dagens arbetsmetod för placering av grundfundament

Kontaktledningsstolpar för tågtrafiken är tillverkade av stål med längden 7m.

De monteras på grundfundament av betong enligt figur 5.1.1

Figur 5.1.1 Kontaktledningsstolpe färdigmonterad på grundfundament

Grundfundamenten för kontaktledningarna har dimensioner enligt figur 2.1.

Dessa prefabricerade grundfundament beställs från Värmland och varje

grundfundament vägar 2,2 ton. De transporteras med lastbilar till

förutbestämda platser och varje lastbil har kapacitet för 12 stycken

grundfundament. Grundfundamenten förflyttas till platser där de ska sättas

med hjälp av grävmaskiner som kör på spåret och är utrustade med rälshjul.

Spåret mellan Emmaboda och Karlskrona är stängt under projektets gång.

Figur 5.1.2. Fundament längs järnvägen Figur 5.1.3. Förflyttning av fundament

14


Hålet som krävs för ett grundfundament är ca 2,1m långt, 2,1 m brett och 2,6

m djupt från rälsens överkant. För att kunna gräva grundläggningsdjupet så

korrekt som möjligt, nollställer grävmaskinisten mätinstrumenten utifrån

rälsens höjd.

Djupet får variera med plus/minus 50 mm. Om underlaget är dåligt grävs

ytterligare 350 mm och fylls med finmaterial. När underlaget består av berg

borras ca 2500 mm djupa hål som sedan fylls med dynamit för att kunna

sprängas se figur 5.1.4

Figur 5.1.4 Borrmaskin Figur 5.1.5 Berg med borrade håll

När önskat djup uppnåtts kan fundamentet placeras genom att använda en

trämall och kompasslinjal. För placering av grundfundament krävs en

grävmaskin och två anläggningsarbetare. Efter placering fylls hålet igen,

oftast med schaktat material och lite nytt material (finmaterial 0-30 mm) för

att jämna ut ytan kring fundamentet se figuren 5.1.6

Figur 5.1.6 Färdig placerat grundfundament Figur 5.1.7 Trä mall

15


5.2 Arbetsmoment för platsgjutning

5.2.1 Gjutning på Fältfabriken

Gjutning av grundfundament sker på fältfabriken som förflyttas 8-10 km

långa sträckor i taget mellan Emmaboda och Karlskrona. Fältfabriken ligger

på små orter nära järnvägen för att betongbilen lätt ska kunna transportera

betong från närmaste betongstation och för att grävmaskinerna ska ha korta

sträckor vid förflyttning av de platsgjutna grundfundamenten. På fältfabriken

har två anläggningsarbetare som uppgift att gjuta grundfundamenten på plats.

Allt arbete på fältfabriken blir granskat av en platschef. Fältfabriken har

tillgång till vatten och är utrustad med bl.a. elverk, olika verktyg som

sågmaskin, trämallar, vibrator, mm och ett stort tält med måtten BxLxH

5,5x20x5,5. Tältet används som skydd vid gjutning i dåligt väder. I

fältfabriken har arbetarna även tillgång till en flyttbar bod som innehåller

omklädningsrum, wc, dusch, matsal och ett kontor för arbetsledningen.

Med hjälp av en hjullastare förflyttas grundfundamenten från fältfabriken till

järnvägen där grävmaskinen kör och hämtar dem. Det förutsätts att

anläggarna som jobbar på fältfabriken är behöriga att köra hjullastare. Varje

grävmaskin är utrustad med en släpvagn för att kunna ta med sig flera

stycken grundfundament åt gången.

Figur 5.2.1.1 Fältfabrik

16


Figur 5.2.1.2 förflyttning av grundfundament

5.3 Ny mer effektiv arbetsmetod för placering av grundfundament

För att effektivisera och göra arbetsmetoden mer flexibel än dagens görs

grävning, placering och flyttning av grundfundamenten till markerade platser

av två olika team, team 1 och team 2, enligt nedan.

Figur 5.3.1.

Team 1

Teamet består av två grävmaskiner, två grävmaskinister och två

anläggningsarbetare som hjälper grävmaskinisterna under förmiddagen vid

grävning av hål. Minst en av grävmaskinisterna har även behörighet som

tillsyningsman (TSM) och ansvarar för att det är säkert för arbetarna att

jobba utmed en viss sträcka. Eftersom det behövs två anläggningsarbetare

per grävmaskin vid flyttning och placering av fundament, får teamet

förstärkning av ytterligare två anläggningsarbetare från team 2 på

eftermiddagen se figur 5.3.2.

17


Team 2

Teamet består av samma resurser som team 1 på för- och eftermiddag men

skillnaden är att de har till uppgift att flytta och placera grundfundament på

förmiddagen och gräva hål för grundfundamenten på eftermiddagen. Teamen

skiftar arbetet på grund av de två extra anläggningsarbetarna som behövs vid

placering av grundfundament på förmiddagen hos team 2 och på

eftermiddagen hos team 1. Skiftningen gör att båda teamen inte behöver

hämta grundfundament samtidigt.

Var fjärde söndag sker förberedelser och förflyttning av fältfabriken 8-10 km

bort till nästa ort. Förflyttningen görs över helgen för att arbetarna ska

fortsätta sina arbeten på måndagen. Förberedelsen omfattar bl.a. uppsättning

av arbetstält, bodplacering, inkoppling av el, vattenkoppling och beställning

av material till gjutning.

Figur 5.3.2

Vecka 1

Två grävmaskinister och två anläggningsarbetare gräver 16 hål per dag och

samma dag skickas informationen om grundunderlaget till fältfabriken för att

grundfundamentens höjd ska gjutas utifrån hålets djup. Fältfabriken med två

anläggare och en platschef börjar gjuta de 16 grundfundamenten. Dessa

fundament måste härdas i fem dagar innan de får flyttas.

Vecka 2-4

Team 1 gräver åtta hål på förmiddagen och flyttar samt placerar åtta

fundament på plats på eftermiddagen. Team 2 flyttar och placerar åtta

18


stycken grundfundament på förmiddagen och gräver åtta hål på

eftermiddagen.

Figur 5.3.3

.

19


5.4 Planering

Planeringen avser gjutning av grundfundamenten i fältfabrik med den

föreslagna nya mer effektiva arbetsmetoden.

Kostnadskalkylen är beräknad och utformad för grundfundament Typ 5.

Tider som ingår i tabellen nedan är uppskattade tider av platschefen i Växjö,

Stefan Holmberg, och granskad av produktionschefen Jonas Tufvesson.

Grävning och placeringstid

Grävning 80 min

Flyttning 20 min

Placering 20 min

2 tim Figur 5.4.1

Varje grävmaskinist behöver maximalt två timmar för att gräva och placera

ett grundfundament på plats. Det tar maximalt cirka en och en halv timme att

gräva ett hål för grundfundament med 2,6 meter djup från rälsens överkant.

Förflyttningen kan ta 20 minuter och sker mellan fältfabriken och markerade

platser. Placeringen omfattar bland annat insättning av grundfundament på

rätt plats samt återfyllning.

Bild 5.4.2 Tidplanering för grävning och placering för team 1 och team 2. Varje streck

motsvarar en timme. Arbets dagen är 8 timmar och 1 timmes rast.

20


Figur 5.4.3 Arbetes teams utdelning där varje team består av en Grävmaskin och en

grävmaskin med tillsyningsmans grävmaskinist.

En grävmaskin som kör på räls kan gräva, flytta och placera minst fyra

stycken grundfundament per dag. För att klara av att sätta 16 stycken

grundfundament per dag, jobbar fyra grävmaskiner samtidigt. Det ökar

kapaciteten och förkortar entreprenadstiden. Teamen jobbar åt olika

riktningar för att det ska vara lättare för dem att förflytta sig på spåret.

Fältfabriken är placerad i mitten för att grävmaskinerna inte ska behöva köra

långt för att hämta de platsgjutna grundfundamenten.

Figur 5.4.4 Olika aktiviteter

21


5.5 Kostnader för grävningsarbete per vecka

Kostnader avser grävningsarbete per vecka för den nya mera effektiva

arbetsmetoden. En grävmaskin kostar 850 kr per timme och en släpvagn 125

kr per timme. Totalt blir det 1 005 kr per timme. Om grävmaskinisten är

tillsyningsman (TSM) kostar han 60 kr extra per timme. Alla kostnader är

inklusive traktamente, vilket är 40 kr per timme, enligt Skatteverket. Vid

återfyllning behövs cirka 5 m3 finmaterial till en kostnad av 75 kr/m

3 och

därmed fås en total kostnad av 375 kr för finmaterialet per grundfundament.

Fintmaterialet läggs runt omkring det utplacerade grundfundament för att

jämna ut och ”snygga till” markytan.

Kostnader för placering av grundfundament per vecka

Typ arbete tim/v ant á pris total pris

Grävmaskin TSM 40 2 1065 85200

Grävmaskin 40 2 1005 80400

Platschef 40 1 350 14000

Anläggningsarbetare 40 6 350 84000

Finmaterial 5 75 30000

293 600 kr Figur 5.5.1

5.6 Aktiviteter för fältfabriken

Arbetsmoment Tid per st

Tid/dag & 1

anläggare

Tid/dag & 2

anläggare

Formrivning 15 min 4 tim 2 tim

Rengöring av form 4 min 1,0 tim 0,5 tim

Armering 6 min 1,6 tim 0,8 tim

Formsättning 15 min 4 tim 2 tim

Gjutning 20 min 5,4tim 2,7 tim

60 min 16,0 tim 8 tim

Figur 5.6.1 Enhetstid för olika aktiviteter per fundament

22


Figur 5.6.2 Två dagars planering där olika aktiviteter är beroende av varandra

Första dagens aktivitet börjar med att placera färdigbockad armering på plats

så att formen kan monteras. När formsättningen är klar kan man gjuta och

låta grundfundamenten härdas över natten innan formen rivs. När formen har

rivits måste grundfundamenten stanna kvar under tältet ytterligare fem dagar

innan de får flyttas till järnvägen.

5.7 Fasta kostnader för fältfabrik

Fasta kostnader per station

Material Antal Enhet á pris Enhet

Pris/4

veckor Pris/vecka

Bodar 28 dag 150 dag 4200 1050

Arbetsverktyg 28 dag 200 dag 5600 1400

El- &

vattenkoppling 1 st 5000 st 5000 1250

El- & vattendrift 28 dag 200 dag 5600 1400

Tält 28 dag 29 st 812 203

Arbetskläder 1 engång 30000 5053 1264

26 265 kr 6 566 kr Figur 5.7.1

Arbetsverktyg kan vara sågmaskiner, vibrator vid gjutning av betong,

belysning, värmefläktar m.m. Inkoppling av el- och vatten behövs för att

hålla igång fabriken och sker vid för varje förflyttning av fältfabriken. Tälten

köps en gång för hela projektet och är nödvändiga vid gjutning i dåligt väder.

Arbetskläder och små verktyg som hammare, tumstock m.m. är också

engångskostnad och kostar 16 kr per fundament.

23


Kostnader för gjutningsarbete per vecka

Typ arbete tim/v ant á pris total pris

Anläggningsarbetare 40 2 350 28000

Hjullastare 40 1 300 12000

40 000 kr Figur 5.7.2 arbetskostad för gjutning av grundfundament

Vid gjutningen behövs två anläggningsarbetare och en hjullastare som ska

flytta de härdade grundfundamenten från tältet till järnvägen.

5.8 Kostnader för material

5.8.1 Mängdning

Volym betong

Bottenplattan:

Pelare:

Totalt:

Volym armering

Ø10: kg

Ø12: kg

Ø16: kg

24


5.8.2 Kostnadskalkyl

Kostnader för material för gjutningsarbete per vecka

Material á pris Enhet Mängd Pris/st Total pris per vecka

Betong 1487 m3 1,5 2231 178440

Armering 14695 Ton 0,113 1661 132843

Pelarform 4,13 st 16 4 330

Form beklädnad 175 m2 97,76 0,56 45

Form olja 6,7 st 16 6,7 2680

Bultgrupper 100 st 4 400 32000

Bottenform 63,5 m2 16 17,8 142,24

346 480 kr Figur 5.8.2.1

Armering B 500B kostar 8500 kr per ton inklusive bockning. Pelareform för

över delen av grundfundament ska köpas från Doka Formexpart (se bilaga).

Formen har en grundkostnad på 820 kr och en månadshyra på 1 187 kr per

månad. Det tillverkas 1 900 grundfundament under hela projektettiden och

320 grundfundament under fyra veckor. Det medför att pelareformen kostar

4,14 kr per fundament. Varje dag behövs det 16 former till en kostnad på 66

kr per dag och 330 kr per vecka.

25


Formbeklädnad som har direkt kontakt med betongen i formen kallas för

tillkapningsskivor och kostar 175 kr per m2. Pelareformen för

grundfundament Typ 5 är 0,65 x0,65x2,35 meter hög och det behövs 6,11 m2

tillkapningsskivor. Formen kan användas under hela projektet mot en

kostnad på 0,56 kr per grundfundament och 45 kr per vecka. Formoljan

kostar 890 kr för 20 liter. Det går åt 1,5 dl formolja för gjutning av

pelardelen i varje grundfundament och det innebär 6,7 kr per fundament.

Bottenformen för grundfundamenten görs av trä och har en dimension på

1,4x1,4x0,25 meter. Virket kostar 63,5 kr/m2 och eftersom formen kan

användas upp till fem gånger så kostar den 17,8 kr per grundfundament.

Figur 5.8.2.2Träform för bottenplattan

26


5.9 Grundfundamentets totalt kostnad per styck

Platsgjutet

grundfundament % Kostnad Totalt

Grundpris 4913 kr

Med risk 10% 491 kr 5404 kr

Med administration 10% 491 kr 5896 kr

Med vinst 10% 491 kr 6387 kr Figur 5.9.1

Grundpriset består av 82 kr för fasta kostnader, 500 kr för gjutningsarbete

och 4 7331 kr till material.

Kostnad för placering av

grundfundament med

dagens arbetsmetod % Kostnad Totalt

Grundpris 4325 kr




Arbetsmetoden i figur 5.7.2 omfattar 3700 kr för grundfundamentets

placering, en släpvagn för 125 kr per timme och finmaterial för 375 kr per

grundfundament.

Kostnad för placering av

grundfundament med den

nya arbetsmetoden % Kostnad Totalt

Grundpris 3670 kr




Denna metod gäller om grävning och placering av grundfundament samt

återfyllning av hålet sker med hjälp av två team enligt beskrivning av 5.1.

27


Hela grundfundamentets

kostnad med dagens

arbetsmetod % Kostnad Totalt

Grundpris 9238 kr

Med risk 10% 924 kr 10162 kr



Hela grundfundamentets

kostnad med den nya

arbetsmetoden % Kostnad Totalt

Grundpris 8583 kr




28


5. 9 För- och nackdelar med metoden fabriksgjutna grundfundament

Fördelar

Bra ur arbetsmiljösynpunkt eftersom det är oberoende av väder.

Fler hjälpmedel på plats

Mer kontrollerad tillverkning på fast fabrik.

Nackdelar

Det går inte att justera grundfundamentens höjd och därför behövs

sprängning för att uppnå rätt höjd.

Grundfundamenten transporteras med lastbilar från Värmland och tar

lång tid. Det är inte miljövänligt och ökar slitaget på vägarna.

Grundfundamenten behöver beställas ett år i förväg.

Det är kostsamt att beställa enstaka grundfundament från fabriken.

5. 10 För- och nackdelar med fältfabrik

Fördelar

Det finns möjlighet att justera höjden på grundfundament och det gör att

antal små sprängningar kan minimeras.

Antalet transporter minimeras och det är bra för miljön.

Arbetet blir mer flexibelt med två team och två extra arbetare som skiftar

mellan team 1 och team 2.

Metoden är mer kostnadseffektiv.

Det behövs inte beställa enstaka grundfundament. I fältfabrik gjuts

grundfundamenten efter behov.

Nackdelar

Gjutningsarbetet kan bli försenat om fältfabriken får problem med eldrift

eller inkoppling av vatten.

Förflyttning av fältfabrik kan medföra besvär.

Möjligheter för att ta prover på olika material är begränsad.

Fältfabrik innebär större risker avseende tid/ekonomi och kvalitet på

produkt.

Viss inkörningstid krävs för att få fältfabikens alla moment att fungera.

29


5.11 Jämförelse

Kostnadsjämförelse av metoden prefabricerade grundfundament med dagens

metod och platsgjutna grundfundament i mobil fältfabrik med den nya metoden.

Figur 5.11.1

Figuren 5.5.6 visar att platsgjutning i fältfabrik med den nya arbetsmetoden är

mest kostnadseffektiv. Med platsgjutning i mobil fältfabrik sparas upp till

2784000 kr på 1600 stycken grundfundament motsvarande Typ 5.

30


6. Diskussion och slutsatser

Vårt första förslag var ett grundfundament med en rund pelare och fyrkantig

bottenplatta. Den fyrkantiga bottenplattan hade måtten 1,4x1,4x0,25m, och

pelaren hade en diameter på 0,894 m och höjden 2,35m. Den runda pelaren

hade större dimensioner än Trafikverkets standardgrundfundament. Det

gjorde att grundfundamentet innehöll mer betong och blev därmed starkare.

Tanken bakom en rund utformning var att underlätta gjutningsarbetet på

plats och därmed vinna tid. Under arbetets gång kom vi fram till att det

skulle bli dyrare med en rund pelare, eftersom den innehöll mer betong. Vi

valde istället att göra pelaren kvadratisk enligt Typ 5 men utan hål.

Figur 6.1 Grundfundament med rund pelarform, ihålig fyrkantig pelarform, fyrkantig pelarform

utan hål.

Efter ett hårt arbete under flera veckor nåddes målet med att jämföra

metoderna med prefabricerade och platsgjutna grundfundament.

Trots att beräkningar och planeringar för arbetet har utgått från sämsta

möjliga förutsättningar, visade ändå resultatet på att det blir billigare att

platsgjuta grundfundamenten i mobil fältfabrik än att beställa dem

prefabricerade från Värmland. Ju bättre underlag det är vid grävningen av hål

desto snabbare och billigare blir arbetet. Det är flera fördelar med metoden

platsgjutna grundfundament om man tar hänsyn till ekonomi, tid och miljö.

Det är möjligt att förbättra metoden platsgjutna grundfundament ännu mer

genom att utforma en annan typ av grundfundament som kan användas

huvudsakligen där det är berg. Grundfundamentet är flexibelt med större

bottenplatta och kan därmed anpassas i höjd när berg påträffas. Detta gör att

antalet sprängningar minimeras och det i sin tur medför mindre kostnader

och kortare arbetstid. Denna möjlighet har inte utvärderats i denna rapport.

Här har grundfundamentens pelardelar hela tiden varit lika långa i

jämförelsen. Denna möjlighet talar ännu mera för alternativet ”platsgjutna

grundfundament i mobila fältfabriker” då sprängningsarbeten och

31


grävarbeten väsentligt skulle kunna minskas. Emellertid kräver detta en

genomgående analys då det gäller grundplattans storlek och dimensionering

vid lägre grundläggningsdjup samt då det gäller tjäldjup och risk för

tjälskjutning.

Ett annat förslag på bergfundament kan utformas enligt nedan.

6.1 Förslag på bergfundament

Bergfundamentet består av VKR Profiler som är fylld med betong för att

stålet inte ska rosta från insidan och för att förstärka konstruktionen.

Bergfundamentet består av följande:

En fotplåt som är 30mm tjock med fyra fastsvetsade grundskruvar av

typen M36.

En pelare av typen VKR 200x200x10 med en längd som varierar

beroende av bergen.

Fyra stålprofiler av typen VKR 120x120x10 som har längden 0,6m.

Fyra stycken armeringsjärn med diametern 20mm och längden 2 meter

som borras ner i berggrunden och gjuts in i pelare för att hålla fast

fundamentet.

Betong c35/45 i VKR profiler.

32


Arbetsmoment

Inledningsvis mätts djupet mellan rälsens överkant och berggrunden. När

man vet djupet, kapas VKR profilerna till önskad längd. Därefter svetsas de

ihop enligt bilaga 1, ritning bergfundament 1-511 004.

VKR av denna sort rostar med 1/10 del millimeter per år och eftersom

fundamentet ska stå i 50 år så rostar det med cirka 5 mm.

En 5 mm tjock 120x120 klarar ett moment på 31,5 MNm, Tvärkraft 0,42MN

och en bärförmåga på 0,667MN, vilket ligger mycket högre än kraven på

själva fundamentet.

Bergfundament av stål med längden 0,7 meter

Matrial Mängd Vikt Pris Enhet Pris per

fundament

VKR 200x200x10 0,82 30,17 1 111,00 kr m 911,02 kr

VKR 120x120x10 2,4 80,88 580,00 kr m 1 392,00 kr

PLOT 1 600,00 kr st 600,00 kr

Grundskruv 4 100,00 kr st

400,00 kr

Betong 0,05431 138,491 1 487,00 kr m3

80,76 kr

Svetsning 2,24 300 m

672,00 kr

Armering ф 20 8 8,50 kr m

68,00 kr

Betong 0,4 1 487,00 kr m3

594,80 kr

4 718,58 kr

Arbete Mängd Pris Pris per fundament

Gjutning 0,5 350,00 kr 175,00 kr

borrning 4 700,00 kr 2 800,00 kr

Grävning 2 1 060,00 kr 2 120,00 kr

5 095,00 kr

Totalt kostar den 9 814 kr per st

33


VRK

120X120X10

Vikt 33,7 kg

Pris 580 kr

Volym 0,0121 m3

Betong C35/45

Vikt 2550 kg

Pris 1487 kr

VKR

200x200x10

Vikt 43,1 kg

Pris 1111 kr

Volym 0,0361 m3

Priser för fundament beronde på höjden

Höjd i

meter Pris Risk Administration Vinst Totalt

0,7 9814 981 981,4 981,4 12 758,20 kr

0,8 9930 993 993 993 12 909,00 kr

0,9 10047 1005 1004,7 1005 13 061,10 kr

1 10163 1016 1016,3 1016 13 211,90 kr

1,1 10279 1028 1027,9 1028 13 362,70 kr

1,2 10 396 1040 1039,6 1040 13 514,80 kr

1,3 10512 1051 1051,2 1051 13 665,60 kr

1,4 10629 1063 1062,9 1063 13 817,70 kr

1,5 10745 1075 1074,5 1075 13 968,50 kr

34


7. Referenser

Betongbanken (2012). Vattencementalet.

http://www.betongbanken.com/index.aspx?s=2562 (2012-04-20)

Burström, P (2007). Byggnadsmaterial. Utgivningstad. Studentlitteratur AB.

Upplaga 2. 562s. ISBN

Coverstore (2012). Båtförvaring, tälten

http://www.coverstore.se/product.asp?product=62 (2012-03-28)

Gustafson, M (2012): Intervju. NV entreprenad, (2012-03-21)

Holmberg, S (2012): Intervju. Peab AB, Växjö (2012-03-05)

Karlsson, M (2011). Ospänd armering. CBI Betonginstitutet Teknikspridning

(2012-04-20)

Mårten, J (2011). Fukt i betong och Exponeringsklasser. Betonginstitutet

Teknikspridning (2012-04-20)

Oscarsson, H (2012): Mejl intervju. Swerock, Kalmar (2012-04-02)

Peab (2012). Om Peab. http://www.peab.se/Om-Peab/ (2012-03-07)

Skatteverket (2012). Traktamenten och andra kostnadsersättningar.

http://www.skatteverket.se/privat/blanketterbroschyrer/broschyrer/info/354.4.39f16f

103821c58f680007497.html (2012-04-20)

Trafikverket (2012). Elktaftanläggningar, Dimensionering, utförande och

kontroll av fundament och stagförankring

www.trafikverket.se

Tufvesson, J (2012): Intervju. Peab AB, Växjö (2012-03-05)

http://www.betongbanken.com/index.aspx?s=2562

http://www.coverstore.se/product.asp?product=62

http://www.peab.se/Om-Peab/

http://www.skatteverket.se/privat/blanketterbroschyrer/broschyrer/info/354.4.39f16f103821c58f680007497.html

http://www.skatteverket.se/privat/blanketterbroschyrer/broschyrer/info/354.4.39f16f103821c58f680007497.html

http://www.trafikverket.se/

35


8. Bilagor

Bilaga 1: Trafikverkets ritningar

Bilaga 2: Författarnas ritningar

Bilaga 3: Offert och fakturor

Bilaga 4: Förslag ritninga

1


Bilaga 1 Innehåller Trafikverkets ritningar för grundfundament.

Fundament typ Ritningsnummer Typ 2 1-517 621

Typ 5 med håll 1-517 622

Typ 5 helgjuten 1-517 611

Typ 6 1-517 610

Bergfundament 1-511 074

Utsättning och grundläggning 1-517 601

Ritningarna är hämtade från Peabs tillfälliga kontor i Emmaboda.

2


Bilaga 2 Innehåller författarnas ritningar för grundfundamenten.

Fundament typ Ritningsnummer Typ 5 1-511 001

Typ 5 armering 1-511 002

Typ 5 med rund pelare 1-511 003

Ritade av Khalid Majed Hamed och Manizha Habibi.

3


Bilaga 3

Gamla fakturor

Offert på pelare form

Gamla fakturor är hämtat från Peabs tillfälliga kontor i Växjö. Offert är hämtade från

Dokas försäljare Lars Wiréen.

Pelaform Examensprov

DOKA SVERIGE AB, Kurödsvägen 20, 451 55 UDDEVALLA

Tel. 0522-65 66 30, Fax. 0522-65 66 39

Bankgiro 5072-3824, Postgiro 156 75 05-1

Org.nr 556556-5719

1/4

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Vår referens Åbyholm Lars Wirèen 2012-04-03

mobil +4670-375 66 33

Er referens Khalid

Linne´universitet

Växjö

OFFERT NR Pelarform 650x650 mm 2450 mm

Refererande till samtal har vi nöjet offerera enligt följande:

Pos.1 Dokas Top 50 pelarform till pelare som kunden själv klär med plywood

Eller brädbeklädnad. Pris inkl 2 st stödben 340 och samtliga förbindnings

detaljer samt lös gjutkonsol som kunden själv får planka in och montera

Skyddsreglar på. Skivbeklädnad offereras i separat pos.2 i pris per m2.

Antagen mängd i offert 1 st pelare

Hyra ovanstående material

Grundkostnad: 820,00 kr

Hyra per månad: 1 187,00 kr

Pelar i plan yv

A) Doka ws 10 100 mm balk

B) Doka ws 10 125 mm balk

C) Doka låsspindel top 50



Tel. 0522-65 66 30, Fax. 0522-65 66 39


Org.nr 556556-5719

2/4

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Top 50 pelarform

Pos.2 Förbrukningsmaterial:

Tillkapningsskiva pelare pris per m2 175.00 kr/m2

Formolja Optix 20 liter 890,00 kr/st

Förbrukning olja ca 1,5 dl per pelare, enl rekommendation

Frakt för detta går enl Styckegods och kostar ca 2000 kr enkel resa

Om du tar material till 2 eller 3 pelare blir kostnaden inte nämnvärt större

Lycka till’

Bifogade dokument

Dokas allmänna uthyrnings och försäljningsvillkor, dessa uppdaterade 2006-10-01



Tel. 0522-65 66 30, Fax. 0522-65 66 39


Org.nr 556556-5719

3/4

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Ej inkluderat i vår offert.

Montering, demontering och flyttning av utrustningen på arbetsplatsen samt all materiel och

service som inte är specificerat i offerten.

För att underlätta hantering och förbättra säkerheten kan Doka erbjuda ett väl utvecklat

materielhanteringssystem bestående av bl.a. containrar, häckar och spännband. Dessa system

erbjuds för flertalet av våra produktgrupper. Vid leverans är normalt alltid vår materiel

förpackat i dessa enheter. Kostnad för dessa ingår ej i ovanstående anbud.

En fastställning av den slutliga detaljkonstruktionen kan resultera i korrigeringar av mängder

och därmed också den slutliga kostnaden.

Som en extra service kan Doka vidare förmedla en kontakt med för varje uppdrag lämplig

transportör. Ett sådant transportavtal ingås således mellan Er och anvisad transportör. Doka

kan under inga omständigheter hållas ansvarig för eventuella brister i transportörens

prestationer enligt detta avtal.



Tel. 0522-65 66 30, Fax. 0522-65 66 39


Org.nr 556556-5719

4/4

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Doka

Fo

rme

xp

ert

en

– w

ww

.do

ka

.se

Övriga villkor:

Leveranstid: Enl Senare överenskommelse

Leveransvillkor: se bifogade Dokas allmänna uthyrningsvillkor/allmänna

försäljningsvillkor

Hyresdebitering: Hyra debiteras per kalenderdag – 12 månader per år.

Minsta hyresdebitering är 1 månad.

Betalningsvillkor: Vid köp och hyra, 30 dagar från fakturadatum.

Efter förfallodagen debiteras dröjsmålsränta, diskonto +8%.

Hyresperiod: Räknas från och med leveransdagen till och med den dag materielen

är åter på Dokas lager.

Offertens giltighetstid: 2012-04-30

I övrigt enligt vid var tids gällande Dokas allmänna uthyrningsvillkor/allmänna

försäljningsvillkor. (se bilaga)

Vi ser fram emot vidare kontakter med Er.

Med vänlig hälsning

Doka Sverige AB

Marknadsavdelningen

Lars Wiréen

Bifogade dokument

Dokas allmänna uthyrning och försäljningsvillkor, uppdaterade 2006-10-01

Spec på offererat material

4


Bilaga 4

Förslag ritningen för bergfundament.

Pris för stålprofiler

Beräkningar för VKR stål

Ritningen är skapade av Khalid Majed Hamed och Manizha Habibi.

Nr 4–072007–10–03

Prislista

Stål

Specialstål

Rör

Produktionsservice

Teknisk information

7

HÅLPROFILER VKR – KKR

S355J2H, rektanguläraVKR KKR Mantelyta

DY x DY x tjl kg/m kr/kg kr/m kg/m kr/kg kr/m m2/m

40 x 30 x 3 2,83 16:60 47:- 0,13050 x 25 x 3 3,07 16:60 51:- 0,14050 x 30 x 3 3,30 16:60 55:- 0,150

50 x 30 x 3,2 3,61 17:20 62:- 0,15150 x 30 x 4 4,20 16:60 69:50 0,14660 x 30 x 3 3,77 16:60 62:50 0,174

60 x 40 x 3 4,25 16:60 70:50 0,19060 x 40 x 4 5,64 17:20 97:– 5,45 16:60 90:50 0,19060 x 40 x 5 6,39 16:60 106:– 0,183

70 x 40 x 3 4,72 16:60 78:50 0,20870 x 40 x 4 6,08 16:60 101:- 0,20680 x 40 x 3 5,19 16:60 86:00 0,230

80 x 40 x 3,2 5,62 17:20 96:50 0,23280 x 40 x 4 6,90 17:20 119:– 6,71 16:60 111:– 0,23080 x 40 x 5 8,42 17:20 145:– 7,96 16:60 132:– 0,227

80 x 50 x 3 5,66 16:60 94:- 0,25080 x 50 x 4 7,34 16:60 122:– 0,24680 x 50 x 5 8,75 16:60 145:– 0,243

80 x 60 x 3 6,13 16:60 102:– 0,27080 x 60 x 4 7,97 16:60 132:– 0,26680 x 60 x 5 9,53 16:60 158:– 0,263

90 x 50 x 3,6 7,40 17:20 127:– 0,27190 x 50 x 4 7,97 16:60 132:– 0,26690 x 50 x 5 9,99 17:20 172:– 9,70 16:60 161:– 0,267

100 x 40 x 3 6,13 16:60 102:– 0,268100 x 40 x 4 7,97 16:60 132:– 0,266100 x 50 x 3 6,60 16:60 110:– 0,290

100 x 50 x 3,2 7,13 17:20 123:– 0,292100 x 50 x 4 8,78 17:20 151:– 8,59 16:60 143:– 0,290100 x 50 x 5 10,80 17:20 186:– 10,50 16:60 174:– 0,287

100 x 50 x 6 12,30 16:60 204:– 0,279100 x 50 x 6,3 13,30 17:20 229:– 0,284100 x 60 x 3 7,07 16:60 117:– 0,310

100 x 60 x 3,6 8,53 17:20 147:– 0,311100 x 60 x 4 9,22 16:60 153:– 0,306100 x 60 x 5 11,60 17:20 200:– 11,30 16:60 188:– 0,307

100 x 60 x 6 13,20 16:60 219:– 0,299100 x 60 x 6,3 14,20 17:20 244:– 0,304100 x 80 x 5 12,80 16:60 212:– 0,347

120 x 40 x 3 7,07 16:60 117:– 0,318120 x 40 x 4 9,22 16:60 153:– 0,313120 x 60 x 3 8,01 16:60 133:– 0,350

120 x 60 x 3,6 9,66 17:20 166:– 0,351120 x 60 x 4 10,50 16:60 174:– 0,346120 x 60 x 5 13,10 17:20 225:– 12,80 16:60 212:– 0,347

120 x 60 x 6 15,10 16:60 251:– 0,339120 x 60 x 6,3 16,20 17:20 279:– 0,344120 x 80 x 4 11,70 16:60 194:– 0,386

120 x 80 x 5 14,70 17:20 253:– 14,40 16:60 239:– 0,387120 x 80 x 6 17,00 16:60 282:– 0,379120 x 80 x 6,3 18,20 17:20 313:– 0,384

120 x 80 x 8 22,60 17:20 389:– 0,379120 x 80 x 10 27,40 17:20 471:– 0,374140 x 70 x 4 12,60 18:70 236:– 12,36 16:60 205:– 0,406

140 x 70 x 5 15,20 16:60 252:– 0,403140 x 70 x 6 17,90 16:60 297:– 0,408140 x 70 x 6,3 19,20 18:70 359:– 0,404

140 x 80 x 6 18,90 16:60 314:– 0,419140 x 80 x 6,3 20,20 18:70 378:– 0,424150 x 100 x 4 14,90 16:60 247:– 0,486

forts.

S355J2H, kvadratiskaVKR KKR Mantelyta


25 x 25 x 3 1,89 16:60 31:50 0,09030 x 30 x 3 2,36 16:60 39:- 0,11035 x 35 x 3 2,83 16:60 47:- 0,138

40 x 40 x 3 3,30 16:60 55:-– 0,15040 x 40 x 3,2 3,61 17:20 62:- 0,15240 x 40 x 4 4,39 17:20 75:50 4,20 16:60 69:50 0,150

50 x 50 x 3 4,25 16:60 70:50 0,19050 x 50 x 3,2 4,62 17:20 79:50 0,19250 x 50 x 4 5,64 17:20 97:- 5,45 16:60 90:50 0,190

50 x 50 x 5 6,85 17:20 118:– 6,56 16:60 109:– 0,18760 x 60 x 3 5,19 16:60 86:- 0,23060 x 60 x 4 6,90 17:20 119:- 6,71 16:60 111:- 0,232

60 x 60 x 5 8,42 17:20 143:– 8,13 16:60 135:– 0,22770 x 70 x 3 6,13 16:60 102:– 0,27070 x 70 x 3,6 7,40 17:20 127:– 0,271

70 x 70 x 4 7,97 16:60 132:– 0,27070 x 70 x 5 9,99 17:20 172:– 9,70 16:60 161:– 0,26380 x 80 x 3 7,07 16:60 117:– 0,310

80 x 80 x 4 9,22 16:60 153:– 0,30680 x 80 x 5 11,60 17:20 200:– 11,30 16:60 188:– 0,30780 x 80 x 6 13,20 16:60 219:– 0,305

80 x 80 x 6,3 14,20 17:20 244:– 0,29380 x 80 x 7,1 15,90 17:20 273:– 0,30290 x 90 x 3 8,01 16:60 133:– 0,350

90 x 90 x 3,6 9,66 17:20 166:– 0,35190 x 90 x 4 10,50 16:60 174:– 0,34690 x 90 x 5 13,10 17:20 225:– 12,80 16:60 212:– 0,347

90 x 90 x 6 15,10 16:60 251:– 0,33990 x 90 x 6,3 16,20 17:20 279:– 0,344

100 x 100 x 3 8,96 16:60 149:– 0,390

100 x 100 x 4 11,90 17:20 205:– 11,70 16:60 194:– 0,390100 x 100 x 5 14,70 17:20 253:– 14,40 16:60 239:– 0,387100 x 100 x 6 17,00 16:60 282:– 0,379

100 x 100 x 6,3 18,20 17:20 313:– 0,384100 x 100 x 8 22,60 17:20 389:– 21,40 16:60 355:– 0,379100 x 100 x 10 27,40 17:20 471:– 25,56 16:60 424:– 0,374

120 x 120 x 4 14,20 16:60 236:– 0,466120 x 120 x 5 17,80 17:20 306:– 17,50 16:60 291:– 0,467120 x 120 x 6 20,70 16:60 344:– 0,459

120 x 120 x 6,3 22,20 17:20 382:– 0,464120 x 120 x 8 27,60 17:20 475:– 26,40 16:60 438:– 0,459120 x 120 x 10 33,70 17:20 580:– 31,80 16:60 528:– 0,454

140 x 140 x 5 21,00 18:70 393:– 20,70 18:05 374:– 0,547140 x 140 x 6 24,50 18:05 442:– 0,539140 x 140 x 6,3 26,10 18:70 488:– 0,544

140 x 140 x 8 32,60 18:70 610:– 31,40 18:05 567:– 0,539140 x 140 x 10 40,00 18:70 748:– 0,535150 x 150 x 5 22,60 18:70 423:– 22,30 18:05 403:– 0,587

150 x 150 x 6 26,40 18:05 477:– 0,579150 x 150 x 6,3 28,10 18:70 525:– 0,584150 x 150 x 8 35,10 18:70 656:– 33,90 18:05 612:– 0,579

150 x 150 x 10 43,10 18:70 806:– 41,30 18:05 745:– 0,574150 x 150 x 12,5 52,70 18:70 985:– 0,568160 x 160 x 6 28,30 18:25 516:– 0,619

160 x 160 x 6,3 30,10 18:90 569:– 0,624160 x 160 x 8 37,60 18:90 711:– 0,619160 x 160 x 10 46,30 18:90 875:– 0,614

180 x 180 x 6 32,10 18:25 586:– 0,686180 x 180 x 6,3 34,00 18:90 643:– 0,704180 x 180 x 8 42,70 18:90 807:– 41,50 18:25 757:– 0,699

180 x 180 x 10 52,50 18:90 992:– 0,694200 x 200 x 6 35,80 18:25 653:– 0,779200 x 200 x 6,3 38,00 18:90 718:– 0,784

200 x 200 x 8 47,70 18:90 902:– 46,50 18:25 849:– 0,779200 x 200 x 10 58,80 18:90 1111:– 57,00 18:25 1040:– 0,774200 x 200 x 12,5 72,30 18:90 1366:– 0,768

200 x 200 x 16 90,30 18:90 1707:– 0,759220 x 220 x 10 65,10 18:90 1230:– 0,837250 x 250 x 6,3 47,90 18:90 905:– 0,984

250 x 250 x 8 60,30 18:90 1140:– 59,10 18:25 1079:– 0,979250 x 250 x 10 74,50 18:90 1408:– 72,70 18:25 1327:– 0,974250 x 250 x 12,5 91,90 18:90 1737:– 0,968

Forts. S355J2H, kvadratiskaVKR KKR Mantelyta


250 x 250 x 16 115,00 18:90 2174:– 0,959300 x 300 x 10 90,20 18:90 1705:– 88,40 18:25 1613 1,17300 x 300 x 12,5 112,00 18:90 2117:– 1,17

300 x 300 x 16 141,00 18:90 2665:– 1,16350 x 350 x 16 166,0 18:90 3137:– 1,36400 x 400 x 12,5 151,00 18:90 2854:– 1,57

33

STÅNGSTÅLLängdtoleranser varmvalsat stångstål enligt SS 212001.Följande tabell gäller endast stänger >2500 mm.

Toleransklass Gränsavmått Anmärkning

Övre Undre

L0 (B1) + 10 % – 10 % CirkalängdL1 – + 100 mm – 100 mmL2 (B2) + 100 mm 0L3 (B3) + 40 mm 0L4 (B4) + 20 mm 0L5 (B5) + 6 mm 0

Tidigare toleransgradsbeteckningar är angivna inom parentes.

Vid beställning av stång som skall kapas (multipellängder) om ejannat anges med 6 mm för varje kapning.

Särskild överenskommelse får träffas om snävare toleranser ochom toleranser för stänger kortare än 2 500 mm.

Rakhet

Avvikelsen från rakhet (pilhöjden) mäts med stången vilande påhorisontellt underlag. Pilhöjden mäts i horisontell led på fast ochpå variabel mätsträcka. Den fasta mätsträckan är 400 mm. Denvariabla mätsträckan, L mm, är större än 400 mm men mindre äneller lika med stånglängden.

B Gränsavmått mm

Basmått Toleransklass B1 Toleransklass B2mm

20 – 50 ± 0,8 ± 0,5(50) – 75 ± 1,2 ± 0,8(75) – 100 ± 1,5 ± 1

(100) – 125 ± 2 ± 1,2 % av B(125) – 400 ± 2,5 % av B, dock ± 1,2 % av B

max ± 6 mm

Toleranser plattstång enligt SS 212150Bredd

Om ej annat överenskommits tillämpas toleransklass B1

Kantradie

T, basmått Kantradie

mm mm

3 – (5) max 15 – 10 max 1,5

(10) – 20 max 2(20) – 30 max 2,5(30) – 50 max 3

T Gränsavmått, mm

Basmått Toleransklass T1 Toleransklass T2mm B=20–50 B=(50)–400 B=20–50 B=(50)–400

3 – 6,3 ± 0,4 ± 0,5 ± 0,2 ± 0,3(6,3) – 20 ± 0,4 ± 0,5 ± 0,25 ± 0,35(20) – 40 ± 0,8 ± 1 ± 0,5 ± 0,7(40) – 50 – ± 1,5 ± 0,75 ± 1,1

Tjocklek

Om ej annat överenskommits tillämpas toleransklass T1.

Toleransklass Max pilhöjd, mm

på 400 mm på L mm

R1 (Normalriktad stång) 1,6 0,004 x LR2 (Specialriktad stång) 1 0,0025 x L

VKR/ KKR

Beteckningar för mått VKR och KKR.

Toleranser VKR enligt SS-EN 10 210

Toleranser

Egenskap Tolerans

Yttermått (B, H) ± 1 % med minst ± 0,5 mmTjocklek (t) ± 10 % dock minst ± 0,4 mmKonkavitet/ Konvexitet ± 1 %Sidas rätvinklighet 90˚ ± 1˚Yttre kantradie Max 3xt*Skevhet 2 mm plus 0,5 mm/ m längdRakhet (f) 0,20 % av hel längdVikt ± 6 % på individuell längdLängdtolerans:Cirkalängd 0/ + 150 mmExaktlängd Efter överenskommelse vid order.

Rakhet

PlanhetRätvinklighetSkevhet

Toleranser KKR enligt SS-EN 10 219

Egenskap Tolerans

Yttermått Sidlängd(B, H) mm

b,h<100 ± 1 % med minst ± 0,5 mm100 b, h 200 ± 0,8 %

b,h>200 ± 0,6 %Tjocklek (t) t � 5 mm: ± 10 %

t > 5 mm: ± 0,50 mmKonkavitet/ Konvexitet max: 0,8 % av sida med minst 0,5 mmSidas rätvinklighet 90˚ ± 1˚Yttre kantradiet < 6 1,6 t till 2,4 t6 < t < 10 2,0 t till 3,0 t10 < t 2,4 t till 3,6 tSkevhet 2 mm plus 0,5 mm/ m längdRakhet (f) 0,15 % av hel längdVikt ± 6 % på individuell längdLängdtolerans:Cirkalängd 0/ + 150 mmExaktlängd Efter överenskommelse vid order.

* Normal hörnradie ligger mellan 0,5 t – 2,0 t.

34

STÅNGSTÅL

T Gränsavmått, mm

Basmått Toleransklass T1 Toleransklass T2mm

6 – 15 ± 0,4 ± 0,3(15) – 25 ± 0,5 ± 0,4(25) – 35 ± 0,6 ± 0,5(35) – 50 ± 0,8 ± 0,6(50) – 80 ± 1 ± 0,8(80) – 100 ± 1,3 ± 1

(100) – 120 ± 1,6 ± 1,3

Toleranser fyrkantstång enligt SS 212325Tjocklek

Om ej annat överenskommits tillämpas toleransklass T1

Formavvikelse för tvärsnitt

Avvikelsen begränsas av två symmetriskt placerade kvadrater medmin respektive max mått för tjocklek. Den mindre kvadratenshörn får ha tillåten max kantradie.

Kantradie

T, basmått Kantradie

mm mm

6 – 12 max 1(12) – 20 max 1,5(20) – 30 max 2(30) – 50 max 2,5(50) – 100 max 3

(100) – 120 max 4

Rakhet



på 400 mm på L mm


Skevhet

Skevheten t enligt figuren får varken överstiga de i tabellen för engodtyckligt placerad mätsträcka av 1000 mm, eller för hel stångmed max 8 m längd, angivna värdena.

T t, mm

mm 1000 mm Hel stång

6 – 20 max 20 % av T max 40 % av T(20) – 120 max 5 max 8

Om ej annat överenskommits tillämpas toleransklass R1

D Gränsavmått, mm

Basmått Toleransklass D1 Toleransklass D3 Toleransklass D3mm

8 – 15 ± 0,4 ± 0,3 ± 0,2(15) – 25 ± 0,5 ± 0,4 ± 0,25(25) – 35 ± 0,6 ± 0,5 ± 0,3(35) – 50 ± 0,8 ± 0,6 ± 0,4(50) – 80 ± 1 ± 0,8 ± 0,51)

(80) – 100 ± 1,3 ± 1 –(100) – 120 ± 1,6 ± 1,3 –(120) – 160 ± 2 ± 1,6 –(160) – 200 ± 2,5 ± 2 –(200) – 220 ± 1,5 % av D ± 1,2 % av D –

Toleranser rundstång enligt SS 212502Diameter


på 400 mm på L mm


Rundhet

Avvikelsen från rundhet (skillnaden mellan ett tvärsnitts störstaoch minsta diameter) får vara högst 75% av toleransvidden för D.

Rakhet


1) Gäller endast för D=(50) – 65 mm

Om ej annat överenskommits tillämpas toleransklass D1

Om ej annat överenskommits tillämpas toleransklass R1

Institutionen för teknik 351 95 Växjö tel 0772-28 80 00, fax 0470-76 85 40

Kostnadseffektiv gjutning av grundfundament för ...533492/FULLTEXT01.pdf1 Manizha Habibi, Khalid...

Documents

Transcript of Kostnadseffektiv gjutning av grundfundament för ...533492/FULLTEXT01.pdf1 Manizha Habibi, Khalid...