I’m going to make him an offer he can`t refuse!- hur används personalekonomiska kalkyler som

beslutsunderlag?

Författare: Alexandra Hallström

Human Resource Management

Hanna Larsson

Human Resource Management

Sara Söderlund

Human Resource Management

Handledare:

Kjell Arvidsson

Examinator:

Mikael Lundgren

Ämne:

Företagsekonomi III –

Organisation

Nivå och termin: Kandidatuppsats

VT-12

1

FÖRORD

Med en bakgrund inom human resource managment- och ekonomistudier förvånades vi

över hur skilda ämnena var i litteraturen. Trots att den anställda är den största kostnaden i

en organisation tas den sällan upp i redovisningslitteraturen, inte heller visas hur en

uträkning kan se ut för personalen. Inom human resource litteraturen kan vi även urskilja

en begränsning när litteraturen lyfter fram kostnadsperspektivet. De ekonomiska

påståendena om hur organisationer får fram personalekonomisk data redovisas sällan,

utan framställs endast som ett konstaterande att det är lönsamt att investera i personalen.

Kopplingen mellan ämnena kom i kursen personalekonomi som väckte vårt intresse för

hur det går att räkna på personalen, om det används i organisationer och i så fall på vilket

sätt?

När vi letade företag att sammarbeta med i vår uppsats om dessa frågor fick vi reda på att

en kommun i Sverige och institutionen för idrottsvetenskaplig hälsa i samma kommun

gjorde ett sammarbete om friskvård och behövde en partner för att beräkna den

ekonomiska biten. Vi valde att samarbeta med kommunhälsan och vår uppsats kommer

att presenteras för beslutfattarna inom organisationen. Efter många möten var uppdraget

vårt och denna kandidatuppsats född.

Vi vill därför passa på att tacka kommunen, hälsoutvecklaren som är projekt ansvarig,

alla som ställt upp på våra intervjuer, samt universitetsadjunkten på det

idrottsvetenskapliga fakultetet som bidrar med mycket relevant information till vår

uppsats i samband med sin magister uppsats i ämnet. Vi vill även tacka vår handledare

Kjell Arvidsson som stöttat oss längs vägen. Utan er hade uppsatsen inte funnits.

Tack till er alla!

Kalmar den 23/5- 2012

Alexandra Hallström, Hanna Larsson & Sara Söderlund

2

SAMMANFATTNING

Titel: I’m going to make him an offer he can’t refuse!- hur används personalekonomiska

kalkyler som beslutsunderlag?

Författare: Alexandra Hallström, Hanna Larsson & Sara Söderlund

Hanledare: Kjell Arvidsson

Syfte:Vårt syfte med denna uppsats var att se hur en friskvårdssatsning på ett företag kan visa

sig vara lönsamt och om personalekonomiska kalkyler kan ligga till grund för beslutsunderlag

angående införandet av denna satsning.

Metod:Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med kommunpolitiker, hälsoutvecklare och

ekonomer i en kommun. Vi har även samlat in sekundärdata i form av siffror från en

universitetsadjunkt som visar vad friskvårdsaktiviteterna har gett för resultat på de involverade

personerna.

Resultat:Resultat visar på att både kommunpolitiker, hälsoutvecklare och ekonomer väldigt

gärna vill införa fysisk träning på arbetsplatsen under arbetstid, dock blir det problematiskt när

det gäller att stå för de monetära resurserna. Beslutsfattarna menar att det finns andra viktigare

saker som pengarna behöver läggas på och därför prioriteras friskvård sällan i första hand. I

samband med teorin kan vi se att personalen ses som en av företagens viktigaste resurser och är

därför önskvärt att satsa mer på. Personalekonomiska kalkyler anses som ett legitimt underlag

för införande av sådana beslut.

Slutsats:Vår viktigaste lärdom av arbetet och bidrag till forskningen är att personalekonomiska

kalkyler kan användas som underlag för beslut av olika satsningar. Om siffror kan visa att en

investering blir lönsam ses det som ett legitimt och trovärdigt verktyg för beslutsfattande.

Nyckelord:Personalekonomi, Beslut, Friskvård, Lönsamhet & Etik

3

DISPOSITION

Kapitel 1

Första kapitlet består av en inledning där vi tar upp bakgrunden till vår forskningsfråga, vi för

en problemdiskussion där vi tar upp varför ämnet är relevant. Vi presenterar även vår

forskningsfråga, vårt syfte samt de avgränsningar vi gjort.

Kapitel 2

I det andra kapitlet presenterar vi vår metod där du kan läsa om de metodval vi gjort samt hur

vi gått tillväga när vi arbetat med denna uppsats.

Kapitel 3.

I det tredje kapitlet presenterar vi vår teoretiska referensram och för en teoretisk debatt kring

beslut, personalekonomi och friskvård.

Kapitel 4.

Det fjärde kapitlet används för att presentera vår empiri. Här redovisar vi vårt intervjumaterial

samt vårt sekundärmaterial som innehåller resultatet av friskvårdsprojekten.

Kapitel 5

I det femte kapitlet för vi en diskussion och analyserar de material vi samlat in för att besvara

våra frågeformuleringar samt uppfylla vårt syfte.

Kapitel 6

I det sjätte kapitlet redovisar vi resultatet av friskvårdsprojektet. Där lägger vi vikten på de

modeller och kalkyler vi tagit fram.

Kapitel 7

Sista kapitlet används för att lyfta fram våra slutsatser. Sedan redovisar vi de praktiska

implikationer vi anser oss finna samt ger förslag till fortsatt forskning.

4

ABSTRACT

Title: I’m going to make him an offer he can’t refuse!- hur används personalekonomiska

kalkyler som beslutsunderlag?

Authors: Alexandra Hallström, Hanna Larsson & Sara Söderlund

Supervisor: Kjell Arvidsson

Key words: Human resource accounting, ethics, decision making and health promotion.

Summary:

Purpose: Our purpose with this essay was to see how a health promotion initiative could be

profitability and how human resource cost accounting could be used for decision making. Does

it cost more than it taste?

Method: We have been using qualitative interviews with politicians, human health

developerand accountants in a municipality. We have also collected data from a university

lecturer which shows numbers from the health promotion initiative and how it is been affecting

the involved staff.

Result: The result show us that the politicians, human health developer and accountants all

want to introduce physical exercising at work. Although, different problems makes this hard to

introduce one example is not enough money. The decision makers say that there are more

important things to put the money on and therefore, health care is seldom prioritized. If we

compare to earlier theory, we can see that the staff is a very important tool for organizations

and that makes it important to focus on. Human resource accounting is a legitimate ground for

certain decisions.

Conclusion: The most important thing we learned and our biggest contribution is that human

resource accounting can be used as a ground for decision making. If you can show with

numbers that an investment is profitable, that shows that it is legitimate for the decision

makers.

5

Innehållsförteckning

1. INLEDNING

1.1 Bakgrund ............................................................................................................................ 7

1.1.1 Bakgrund .................................................................................................................................. 7

1.1.2 Personalekonomi ...................................................................................................................... 8

1.1.3 Beslut och implementering ..................................................................................................... 10

1.2 Problemdiskussion ........................................................................................................... 11

1.3 Problemformulering ......................................................................................................... 14

1. 4 Syfte ................................................................................................................................ 14

1.5 Avgränsningar .................................................................................................................. 14

2. METOD

2.1 Metodinledning ................................................................................................................ 15

2.2 Forskningsstrategi ............................................................................................................ 15

2.3 Forskningsansats .............................................................................................................. 19

2.4 Undersökningsdesign ....................................................................................................... 20

2.5 Datainsamlingsmetod ....................................................................................................... 22

2.6 Intervjudesign ................................................................................................................... 24

2.7 Metodens kvalitet ............................................................................................................. 26 2.7.1 Validitet .................................................................................................................................. 27

3. TEORETISK REFERENSRAM

3.1 Personalekonomi .............................................................................................................. 29

3.1.1 Begreppet personalekonomi ................................................................................................... 29

3.1.2 Utvecklingens gång ................................................................................................................ 35

3.1.3 Den etiska aspekten - Är det etiskt rätt att satsa på personalekonomi? .................................. 36

3.1.4 Varför fungerar det inte? ........................................................................................................ 37

3.2 Friskvård........................................................................................................................... 40 3.2.1 Begreppet friskvård ................................................................................................................ 40

3.2.2 Utvecklingens gång. ............................................................................................................... 43

3.2.3 Den etiska aspekten - Är det etiskt rätt att satsa på friskvård? ............................................... 44

3.2.4 Varför fungerar det inte? ........................................................................................................ 45

3.3 Pusslet mellan friskvård och personalekonomi ................................................................ 47 3.3.1 Hälsa och lönsamhet ............................................................................................................... 47

3.3.2 Beslutsprocesser ..................................................................................................................... 48

4. EMPIRI

4.1 Organisationen ................................................................................................................. 53

4.2 Friskvård........................................................................................................................... 54

6

4.2.1 Bakgrund ................................................................................................................................ 54

4.2.2 Utfallet av friskvårdsprojektet ................................................................................................ 55

4.2.3 Friskvårdsprojekt inom kommunen ........................................................................................ 56

4.3 Personalekonomi .............................................................................................................. 59

4.4 Beslut ................................................................................................................................ 61

5. ANALYS

5.1 Personalekonomi & Friskvård .......................................................................................... 64

5.1.1 Utveckling och framtid ........................................................................................................... 64

5.1.2 Utveckling av friskvård .......................................................................................................... 66

5.2 Beslut ................................................................................................................................ 69 5.2.1 Beslutsprocesser ..................................................................................................................... 69

5.2.2 Personalekonomikalkylens roll i beslutsfattande ................................................................... 71

6. RESULTAT

6.1 Utfall av träningen ........................................................................................................... 73

6.2 Ballongmodellen ............................................................................................................. 75

6.3 Prissättning ....................................................................................................................... 77

6.4 Kostnads- och intäktskalkylen över 5 år .......................................................................... 78

6.5 Pay –off kalkyl ................................................................................................................. 80

6.6 Nuvärdeskalkyl................................................................................................................. 81

6.7 Framtida användning ........................................................................................................ 82

7. SLUTSATS OCH DISKUSSION

7.1 Slutsats ............................................................................................................................. 84

7.2 Praktiska implikationer .................................................................................................... 86

7.3 Förslag till fortsatt forskning ............................................................................................ 87

8. KÄLLOR

Källor .......................................................................................................................................... 89

9. BILAGOR

Bilaga 1 – Paired samples test ................................................................................................ 93

Bilaga 2- Deltavärden............................................................................................................. 95

7

1. INLEDNING

I uppsatsens första kapitel presenterar vi uppsatsen och förankrar en teoretisk bakgrund kring

vårt valda ämne. Vi för även en problemdiskussion kring ämnets betydelse och beskriver

uppsatsens syfte och avgränsningar.

1.1 Bakgrund

”The organization’s chances to produce results are influenced by its employees´ health,

competence and commitment” (Holmgren & Caicedo, 2010)

1.1.1 Bakgrund

Idag kan vi se att de flesta företag är beroende av sina anställda, om det så handlar om en

kassör på Ica i en liten stad eller en kirurg på ett sjukhus i en stor stad. Vi anser därför att de

anställda är en av företagens viktigaste resurser. Bergstrand (2008) beskriver att företag har

förändrats betydligt under tidens gång och i dagens läge har speciellt synen på arbetskraften

förändrats. Idag vill organisationer styra personalen i en marknadsekonomi där både

konkurrensen och arbetet har en större betydelse. Syftet är inte längre ett sätt att endast utgöra

en försörjning utan har betydelsen av att utveckla människan och skapa en mening i

livet. Därför tror vi att det i dagens läge är av stor vikt att vårda och ta hand om sin personal

för att organisationen ska kunna prestera och nå ett sådant bra resultat som möjligt. Flamhlotz

m.fl. (2002) säger att teorier om personalen som kapital inom organisationer skapades i början

av 1960-talet. Men det var i början av 1980- talet som det personalekonomiska fenomenet

uppmärksammades tydligare bland både teoretiker och praktiker. Behovet av att värdera

personella resurser växte fram genom att många företag i västvärlden gick från att vara

tillverkande industriföretag till företag med intellektuellt humankapital som sin främsta resurs

för innovation och utveckling. Personalen utvecklades därmed till ett av företagens

främsta konkurrensverktyg. Johanson & Johrén (2011) säger att intresset för personalekonomi

introducerades i Sverige på 90-talet av ett antal forskare vid Stockholms universitet och vi kan

idag se att denna forskning börjar uppmärksammas mer och mer i praktiken. Vi tror att de

flesta företag idag inte har kunskap om sambandet mellan ekonomisidan och personalsidan,

vilket antagligen är en av de vanligaste orsakerna till att personalekonomi inte fungerar inom

8

organisationer enligt Johanson (1999).

Det har länge funnits en åtskillnad mellan personalavdelningar och deras synsätt och

ekonomisidans uppfattning om beslutsfattande, styrning och argumentationen om

personalekonomiska faktorer. Personalsidan, menar Johanson & Johrén (2011), har förenklat

fokuserat mera på företagshälsovård och det sociala sammanhanget, ekonomiavdelningen har

varit inriktat på att skapa personalekonomiska kalkyler för underlag till argumentation och

styrningsändamål. Vi anser att fokus på företagshälsovård är mycket viktigt då välmående

personal skapar ett bra rykte för företaget, vilket i sin tur lockar till sig kompetent personal. Vi

tror att det påverkar företagets resultat positivt i långsiktiga termer och personal med bra hälsa

tror vi dessutom kan prestera bättre tack vare ökad arbetskapacitet. När det gäller satsning på

personalen i en organisation tror vi att det finns en bristande kunskap om vad en sådan

investering kan generera i långsiktiga intäkter och lönsamhet. Vi tror därför att

personalekonomiska kalkyler kan vara till stor nytta för företagen därför att de kan legitimera

beslut och visa att investeringar i personalåtgärder ger lönsamhet och kan förklaras svart på

vitt. Johanson & Johrén (2011) förklarar även att det genomförts studier på hur

personalekonomisk styrning skapar utrymme för beslutsfattande och lärande, bland annat,

enligt Macan & Highhouse (1994/2011), där chefer har varit positiva till personalekonomisk

information i sitt arbete med beslutsfattande. Johanson & Johrén (2011) menar att det är

tveksamt om detta intagit en plats i den organisatoriska lärprocessen och hävdar att det beror på

brister i informationssystemet. Det som visade sig vara positivt med studien var att de som

deltog i den ansåg att chefer som är medvetna om att göra nyttoberäkningar av personalen

också har tendensen att efterfråga information om personalekonomiska faktorer.

1.1.2 Personalekonomi

Personalekonomi innebär, enligt Flamholtz m.fl.(2002), att framhålla monetär information om

personalens kostnader och dess värde och vidare informera det till beslutsfattare för att

motivera att fånga upp perspektiven kring personalens betydelse för organisationen. Under

tidigare studier har vi fått lära oss om personalekonomi och att det inte tar upp särskilt mycket

om personalen, den nämner endast att personalen är en av de största kostnadsposterna. Vi tror

att det är viktigt att införa denna kostnad mer i redovisningen för att hålla reda på de kostnader

som rör personalen. Idag, menar Flamholtz m.fl. (2002), beror företagens framgång och

utvecklingspotential mer på det immateriella intellektuella kapitalet jämfört med det materiella

9

kapitalet. Johanson & Johrén (2011) säger att i många personalekonomiska dokument,

årsredovisningar och riktlinjer som företag använder sig av, lyder uppfattningen att personalen

är företagets viktigaste resurs. Johanson & Johrén (2011) ifrågasätter detta då författarna

menar att personalen kan behandlas bättre än vad den gör idag, för ofta ses personalen mer som

en förbrukningsvara istället för en tillgång. Det har alltid funnits humana argument för att ta

hand om människor i arbetslivet, enligt Johanson & Johrén (2011). Därför anser de att det

även bör finnas ekonomiska argument för detta genom upprättandet av ekonomiska kalkyler

som beslutsunderlag för att hushålla bättre med de mänskliga resurserna. Malmqvist m.fl.

(2007) har en liknande uppfattning om att organisationer idag har en större kunskap och insikt

om personalen och dess värde för organisationer, men trots det så har det visat sig vara svårt att

få igenom förändringar som är främjande för det humana kapitalet i verksamhetsstyrningen

bland många organisationer. Ferras-Nunez (2012) beskriver humankapitalet som ett begrepp att

värdera människors potential och visa att en förbättrad arbetskraft mätt i humankapital bidrar

till ökad produktivitet och tillväxt. En större fokusering på det personalekonomiska synsättet

och förståelse, menar Angelöw (2002), lönar sig för företaget, det handlar om att vårda och

satsa på humankapitalet genom att se det som den främsta tillgången för organisationen.

Men att se människan som en resurs är inte helt oproblematiskt enligt Caicedo m.fl. (2010).

När en människa tas upp som en resurs blir hon ett objekt istället för en individ vilket skapar

etiska dilemman. Johanson & Johrén (2011) säger att personalekonomiska kalkyler och

beräkningar alltid måste innehålla ett etiskt perspektiv. Etiken förklaras, enligt Johanson &

Johrén (2011), som en vision om vad det goda livet är och hur vi ska leva. Det blir tydligt en

problematik när människor ska mätas i ekonomiska termer. Problematiken grundar sig i

uppfattningen om att en individ inte kan prissättas därför att det inkräktar på människan

värdighet och frihet.

Johanson & Johrén (2011) menar att kostnads och intäkts beräkningar av människor inte

handlar om att sätta ett pris på dem utan påvisa konsekvenser av personalekonomiska åtgärder i

organisationer. Det handlar om att hushålla med människan som resurs och se till hennes

värdighet. Vi kan hävda att människan inte endast kan ses som en resurs att räkna på, utan mer

som en tillgång. Kanske till och med företagets allra viktigaste tillgång och just därför är det

viktigt att se till personalens välmående som innebär fysiskt och psykiskt god hälsa. Catasús

m.fl. (2012) säger att personalekonomins grundläggande idé är att personalen är företagets

10

viktigaste resurs och handlar om hur företaget ska ta till vara på denna resurs på bästa sätt. Det,

menar Catasús m.fl. (2012), kan skilja sig mellan organisationer, men genom att utgå från ett

funktionalistiskt synsätt ses personalen som det drivande intresset för att nå framgång för

organisationen. Catasús m.fl. (2012) förklarar att personal som resurs betyder att den skapar

ett värde för företaget och kan även vara en reserv. Personalen innebär, enligt Catasús m.fl.

(2012), även kostnader för organisationen som kan innebära eventuella kvalitéer som saknas

och som därmed blir en kostnad för företaget. Catasús m.fl. (2012) säger att en god ekonomi

för ett företag är att undvika sjukfrånvaro och fokusera på värdet av god hälsa bland

personalen. Investeringar i friskvård och hälsa är, enligt Catasús m.fl. (2012) ett sätt att öka

effektiviteten. Det är dock inte självklart att sådana investeringar alltid är ekonomisk

försvarsbara i organisationen, vilket vi tror är en anledning till att många företag struntar i att

införa satsningar. Catasús m.fl. (2012) menar att livstilens betydelse för hälsan

uppmärksammas mera idag, fysisk aktivitet, minskade tobaks och alkohol vanor har en positiv

effekt på arbetets utförande och effektivitet vilket kan minska sjukfrånvaron. Genom att

förbättra hälsan för en person med svag fysisk status, menar Catasús m.fl. (2012) kan leda till

ökad effektivitet och minskad sjukfrånvaro. Genom att ha en bra hälsa tror vi påverkar

sjukfrånvaron positivt därför att individen får en större ork och kapacitet att klara av sina

arbetsuppgifter.

1.1.3 Beslut och implementering

Men för att genomföra dessa investeringar krävs det att beslut fattas. Flamholtz m.fl. (2002)

beskriver att personalekonomiska undersökningar gjordes för att ta fram beslutsunderlag till

beslutsfattare under början av 1970-talet. American Accounting Association publicerade

empirisk data under denna tid och var en katalysator för forskningen kring personalekonomi

och det humana kapitalet i organisationer. Flamholz m.fl. (2002) förklarar att dessa empiriska

undersökningar visade på att personalekonomisk information som beslutsunderlag hade en

påverkan på dessa. En undersökning som gjordes, av Elias´s (1972/2002) och Hendricks

(1976/2002), visade att externa intressenter till företag var intresserade av personalekonomiska

faktorer vid sina beslut om att satsa kapital i börsbolag. Flamholz m.fl. (2002) förklarar vidare i

sin artikel, att Schwan (1976/2002), utvecklade Elia´s och Hendrick´s teorier om

personalekonomiska samband med företagets resultat. Undersökningen visade att företag med

personalekonomisk information var bättre förberedda och hade förmågan att förutspå ett

statistiskt sett en större netto inkomst. Flamholtz m.fl. (2002) säger att utvecklingen av att mäta

11

personalen i ekonomiska termer är relativt etablerad idag men fler studier måste bli utförda för

att kunna etablera ett sätt att mäta och beräkna utfallen av personalekonomisk information.

Implementering av hela organisationens värderingsteknik av personalekonomiska faktorer

leder till att beslutsfattande underlättas.

Johanson & Johrén (2011) menar vidare att det krävs mycket engagemang av företag för att

integrera personal och ekonomi i verksamhetens styrning och att det innebär ett långsiktigt

arbete. Vi förstår att ett sådant arbete måste ta tid därför att det gäller att involvera alla parter

som påverkas av beslutet. Svårigheterna utgörs av balansen mellan mätningen, uppbyggnaden

av ett styrsystem och handling. Johanson & Johrén (2011) säger vidare att kalkyler aldrig kan

vara exakta avbildningar av verkligheten utan beskrivs alltid ur betraktarens ögon. Det finns en

risk, menar Johanson & Johrén (2011), att ambitionen av perfektion kommer att förstöra

handlingsförmågan och beslutsunderlag. Kalkyler ska bidra till att skapa en bättre hushållning

med resurser. Dock kan det finnas en risk att kalkylen går ut på att vara så exakt som möjligt

och det, menar Johanson & Johrén (2011), är rätt men förklarar samtidigt att ingen kalkyl kan

vara exakt. Oklara orsaksamband kan orsaka bristande exakthet i kalkyler och minskar

kalkylens trovärdighet, men kan även öka förståelsen av personalekonomiska orsaksamband.

Kalkylen, menar Johanson & Johrén (2011), kan ha funktionen att legitimera vissa åtgärder

eller vara en förtroendeskapande ritual och inte endast ett sätt att mäta effekterna av ett visst

utfall.

1.2 Problemdiskussion

1999 publicerades Ulf Johansson en artikel som handlar om personalekonomi och dess

misslyckande inom organisationer. I artikeln tog han upp sju fall på svenska företag. Johansson

(1999) tar upp flera förklaringar till varför implementeringen av personalekonomiska system

misslyckas, bland dessa finns att det saknas kunskap men även att det saknar legitimitet.

Flamholtz m.fl. (2002)menar dock att personalekonomi introducerades redan på 60-talet. Det

innebär att ämnet funnits mer än 40 år, vilket får oss att fundera över varför

kunskapen fortfarande brister och varför det är vanligt att personalekonomiska beräkningar

misslyckas. Enligt Johansson m.fl. (1998) används personalekonomiska beräkningar främst av

avdelningschefer samt på personalsidan men de som tagit fram modellerna är oftast ekonomer.

Detta kanske kan förklara att okunskap tas upp som en av anledningarna till att

personalekonomi i praktiken misslyckas enligt Johansson (1999). Johanson m.fl. (1998) menar

12

dock att det kan ifrågasättas att personalekonomi används i ekonomistyrningen då forskning

inom området visar på tvetydiga resultat där det inte framkommer hur det faktiskt används. I

och med detta kan man ställa sig frågan om det är att det inte finns någon bra modell, om

kunskapen om personalekonomi inte förmedlats ut inom företaget eller om ekonomisidan helt

enkelt inte varit redo för användningen av personalekonomi. Men i dagens ekonomi har

företagen andra krav på att vara öppna och redovisa inför sina ägare. Den större utsträckningen

av aktieägare har resulterat i nya krav från omvärlden enligt Flamholtz m.fl. (2002). Flamholtz

m.fl. (2002) säger att samhället har gått från en industriell ekonomi till att vara medvetna om

vikten av det humana och intellektuella kapitalet i dagens postindustriella ekonomi då det är

där deras viktigaste konkurrensverktyg finns. Den personalekonomiska kalkylen tror vi i

sådana fall skapa en legitimitet till beslut som ska fattas.

Att ta beslut av något slag är av oerhört stor vikt. Enligt Brunsson (2007) tolkas beslut ofta som

detsamma med val. Han menar att det är mer fruktbart att istället behandla beslut som

institutioner, som är välkända mönster av handlingar och förgivet tagna regler. Människor i

organisationer är ofta involverade på olika sätt i processen som innefattar just beslutstagande.

Människor tar enligt Brunsson (2007) ofta för givet att andra i olika situationer tar olika beslut

som innefattar olika steg såsom att bestämma vad som är önskvärt, hur individen bör agera och

sedan välja ett av dessa beslut. Detta beteendemönster är mycket vanligt och Brunsson (2007)

menar vidare att många organisationer antas ta många beslut, och inte bara det, utan

besluttagande anses som deras huvudsakliga aktivitet. I vår fallstudie vill undersöka hur vår

uppdragsgivare använder sig av beslut samt huruvida de kommer att se på våra

personalekonomiska kalkyler som underlag för de beslut som kommer tas.

När det gäller beslut menar Brunsson (2007) att finns det regler som bör följas, regler som ofta

tas för givet. Ibland kan reglerna vara att följa reglerna och de flesta människor förväntar sig då

någon form av intelligens när det gäller vilka beslut som ska tas. Våra förväntningar inför

framtiden styr våra val och beslut, och det ställs mer och mer krav på människan att våra beslut

ska vara så effektiva och produktiva som möjligt alltså att vara rationella. Brunsson (2007)

menar att rationella beslut bör tolkas av människan genom att gå igenom alla möjliga utfall av

ett beslut och sedan välja det mest effektiva. Därför blir beslut i dagens läge ofta kritiserade för

att de inte är tillräckligt rationella. Vi kan tänka oss att detta ställer till problem i de flesta

organisationer, då att vara ständigt och konstant rationell kan vara mycket problematiskt.

13

Omvärlden är flexibel och ibland kan beslut behöva fattas mycket snabbt med lite tid för att

noga gå igenom alla tänkbara utfall för ett visst beslut. Vi tror att organisationer ibland ställs

inför situationer där de snabbt måste fatta beslut och vi tror då att de inte alltid tar rationella

beslut utan det som är bäst för stunden. Men i och med det är dessa beslut nödvändigtvis inte

de bästa på lång sikt.

Brunsson (2007) hävdar att det är möjligt att skilja på beslut i organisationer och beslut hos

individer. Vi antar att alla människor är individer och att dessa handlar efter egna preferenser

och värderingar. Människor inom organisationer ses som självgående med egna mål och starka

identiteter. Mål och beslut organisationen fattar kanske inte alltid överensstämmer med

individens åsikter vilket kan skapa ett problem när beslut fattas och implementeras. En individ

har, enligt Brunsson (2007), tydliga gränser och har karaktäristiska drag som är relativt stabila

och oföränderliga. Våra handlingar tolkas utifrån våra tankar och vår identitet syns i våra

handlingar. Individen är mycket värdefull och därför är även alla beslut den tar mycket

värdefulla. Dock krävs, som Brunsson (2007) nämner, någon form av mänsklig intelligens,

handlingarna ska spegla förväntningarna inför framtiden.

Vi kan hävda att denna form av intelligens har med legitimitet att göra, därför rationalitet ofta

behövs för att legitimera beslut. Ett beslut som anses icke legitimt blir svårare att genomföra

och få stöd för, därför tror vi att legitimitet är en viktig del av beslutsfattande. Som vi tidigare

nämnt kan beslut ibland behöva tas på ostadig grund vilket kan resultera i icke rationella

beslut. Enligt Catasús m.fl. (2012) kan kalkyler användas för att styrka beslut. De

personalekonomiska kalkylerna blir då användbara för att motivera satsningar på något som

kan anses icke synligt och icke rationellt. Johanson & Johrén (2011) hävdar att de kostnader

för utbildning, friskvårdsatsningar, och andra personalkostnader som ofta är osynliga för

företagen och inte tas in i de ekonomiska beräkningarna kostar företagen stora summor pengar

både kortsiktigt och långsiktigt. Det är svårt att se varför inte den ekonomiska

personalräkningen används oftare av företag då de skulle kunna förbättra sitt ekonomiska

resultat.

14

1.3 Problemformulering

1. Vilka mått behövs för att mäta om en friskvårdsinvestering är lönsam?

2. Hur fattas beslut om friskvårdssatsningar och på vilka underlag och grunder?

3. Hur används den personalekonomiska kalkylen för att legitimera friskvårdssatsningar?

1. 4 Syfte

Uppsatsens syfte är att ta reda på om det är ekonomiskt lönsamt att införa träning på

arbetsplatsen för service förvaltningen i en svensk kommun och vilka ekonomiska

konsekvenser det får. Syftet är dessutom att ta fram en metod för att beräkna om det är

ekonomiskt lönsamt att införa träning på arbetstid och se om metoden kan bli ett legitimt

verktyg i framtiden samt huruvida beslut tas för att införa ett sådant projekt.

1.5 Avgränsningar

Vi valde att genomföra ett uppdrag för Kommunhälsan på serviceförvaltningen i en svensk

kommun. Serviceförvaltningen erbjöd studenter att skriva uppsats om arbetsgivarens ökade

lönsamhet genom personalens förbättrade hälsa. Vi valde att avgränsa vår uppsats inom det

området genom att undersöka och analysera lönsamheten för serviceförvaltningen bland

anställda lokalvårdare. Vi kommer därför att avgränsa oss till den valda gruppen för uppdraget

och göra ekonomiska beräkningar av resultatet för organisationen genom gruppens ökade

hälsa. I den teoretiska referensramen har vi valt att främst använda oss av svenska forskare då

den svenska traditionen kring personalekonomi skiljer sig från den amerikanska. Den svenska

forskningen grundar sig på den så kallade ”Stockholmska skolan” som har studerat främst

svenska företag och deras användande av personalekonomi vilket vi funnit mer relevant då vi

valt att studera en svensk organisation.

15

2. METOD

Detta avsnitt behandlar vårt tillvägagångsätt för att uppnå våra mål och syfte med uppsatsen.

Enligt Ejvegård (2009) innebär metod det vetenskapliga sättet att närma sig sitt ämne på.

Metoden genomsyrar och påverkar hela arbetet. Teknik är det sättet som insamlandet av

material sker. Det kan ske i form av intervjuer, enkäter, experiment och innehållsanalys. Vi tar

här upp de metoder vi använder oss av och motiverar varför de är relevanta för vår uppsats.

2.1 Metodinledning

Akademisk forskning grundar sig på vetenskapliga metoder och vi har valt att utgå från en

strategi för att genomföra vår uppsats på ett vetenskapligt förhållningssätt. I inledningen av

metodkapitlet beskriver vi grunden för val av forskningsinriktning och motiverar vilken

strategi vi valt att använda i vår företagsekonomiska forskning. Patel & Davidsson(2008)

menar att forskarens vetenskapliga förhållningssätt kommer att påverka och genomsyra hela

forskningsprocessen från problemformulering till det slutliga resultatet. Bryman & Bell (2010)

förklarar att det förekommer mening skiljaktigheter om hur företags ekonomiskforskning ska

utföras. De forskningsstrategier som skiljer sig åt är kvalitativa och kvantitativa

undersökningar vilka vi har valt att kombinera dock med större fokusering på den kvalitativa

forskningsstrategin. Vi beskriver det mer ingående längre fram i metodkapitlet.

2.2 Forskningsstrategi

För att svara på vår frågeställning har vi valt att använda oss av både en kvalitativ och en

kvantitativ ansats och arbeta med det som benämns “mixed methods”. Enligt Fejes &

Thornberg (2009) är dessa två ansatser uppdelade i två olika läger och det har skapats en klyfta

mellan dessa ansatser. Det är mycket olyckligt därför att de två traditionella ansatserna kan

komplettera varandra bra vilket har gjort att inriktningen mixed methods har växt fram. Med

denna metod har vi kunnat skapa en bredare förståelse för vårt ämne genom att vi använt oss av

de delarna i den kvalitativa- och den kvantitativa ansatsen som optimerar och gynnar vår

studie. Johnsson & Christensen (2012) menar att användningen av mixed methods är starkt

sammankopplat med hur frågeställningen i forskningen är uppbyggd och ser ett starkt värde i

16

både kvalitativ och kvantitativ forskning. Utifrån mixed methods utgår ansatsen från att endast

den ena av dessa inte är tillräckligt för att få fram datan som forskaren behöver. Vi har gjort

djupare analyser med hjälp av intervjuer samt inhämtat statistik och ekonomiska siffror till

beräkningar, därför behövde vi blanda forskningsansatser för att få fram al data vi behövde.

Mixed methods är sålunda ett sätt för oss att kunna ta fram och blanda data för att kunna skapa

modeller men även studera hur dessa modeller används. Bryman & Bell (2010) menar att

kvalitativa metoder kan skapa hypoteser som har tendensen att vara ostrukturerade och

innefatta öppna metoder för datainsamling, denna kvalitativa strategi kan vara en källa att

pröva hypoteser och idéer längre fram med kvantitativa metoder. Blandningen av kvantitativa

och kvalitativa ansatser i mixed methods ger både styrkor och svagheter. Den kvantitativa

ansatsen är användbar för att finna kausala samband och statistiska generaliserbarheter för en

population men tar däremot inte upp kvalitativ data som personalens subjektiva uppfattningar

om ett visst fenomen eller hur de uppfattar sin omvärld. Den kvalitativa ansatsen belyser den

naturalistiska bakgrunden som ger en mer holistisk inblick. Svagheten i den kvalitativa

ansatsen är att den inte kan generalisera utan användas för att upptäcka och exploatera syften.

Kvalitativa data kan samla in detaljerad information om fenomen i lokala kontexter och kan få

deltagarna att undersöka hur ett fenomen uppstår.

Johnsson & Christensen (2012) beskriver fördelar och nackdelar men mixed methods generellt

och menar att ord, bilder och narrativa ansatser kan vara ett komplement till siffror och tvärt

om kan siffror vara en fördel till den kvalitativa ansatsen. Metoden har också, enligt Johanson

& Christensen (2012), fördelen att forskaren kan svara på mer bredare och fullständiga nivåer

av undersökningsfrågor därför att forskaren inte är bunden till en ansats. De båda ansatserna

kan även överlappa sina styrkor och svagheter och kan ge en djupare förståelse för ett problem

och producerar integrerad information som bäst beskriver teori och praktik.

Vid val av ansats har vi använt oss av en likvärdig status design, enligt Tashakkori & Teddlie

(1998), innebär det att fokus läggs på respektive ansats för att få svar på den relevanta

forskningsfrågan. Vi anser att underlaget vi tagit fram är av lika stor relevans därför de är

sammankopplade för att vi ska få fram en bred och djup inblick i området men ändå gå in på

djupet i vårt fall projekt. Då vi kommer att få in mycket data i form av siffror anser vi att dessa

bäst samlas in via en kvantitativ strategi. Vi har samlat in dessa genom att titta på företagets

årsredovisning, sjukskrivning samt på resultaten av friskvårdsaktiviteterna.

17

Vi anser att vi inte bör genomföra intervjuer för att få fram dessa siffror därför att vi fått

tillräckligt med information genom att få dessa siffror utdelade till oss.

Vi har också arbetat på ett kvalitativt sätt då vi genomför både intervjuer och möten. Dessa

intervjuer gör vi med hälsoutvecklare, en universitetsadjunkt på idrottsvetenskapliga fakulteten

samt ekonomer, enhetschef och politiker inom serviceförvaltningen. Vi genomförde dessa

intervjuer för att få mer grundläggande information om varför företaget ville genomföra denna

investering samt riktlinjer för hur vi skulle gå tillväga. Våra intervjuer genomfördes i ett

trevligt klimat med möjlighet att svara brett på alla frågor och med mycket utrymme för olika

åsikter och synpunkter. På så vis tyckte vi att denna strategi passade oss bäst.

Enligt Bell & Bryman (2010) innebär en kvalitativ forskningsstrategi att fokusera på ord och

tolkning. Johnsson & Christensen (2012) menar att kvalitativa forskningsstrategier innebär att

forskaren fokuserar på en utforskande beskrivning och även bildande av teorier genom

kvalitativ data. Den kvalitativa datan förklaras som nummeriska aspekter, ord och bilder. De

menar vidare att i en kvalitativ forskningsmetod bör forskaren ha en bred vinkling på

undersökningen för att på så vis vara öppen och mottaglig för fenomenet i fråga. För att få ut så

mycket om möjligt av denna metod menar Johnsson & Christensen (2012) att forskaren bör

utföra insamlande av data i den naturliga miljön för det som utforskas för att få en så stor syn

från insidan som möjligt och få grepp om de inblandades perspektiv.

Johnsson & Christensen (2012) menar att den kvalitativa forskningsansatsen fångar upp och

samlar in rik information om deltagarna och deras uppfattningar i subjektiva meningar Det

innebär även att det kommer att belysa detaljerad information om ett fenomen och varför det

uppstår. I vår uppsats är den kvalitativa ansatsen viktig därför att vi kommer att belysa hur

beslutsunderlag kan skapas och bli legitima för organisationen och dess beslutsfattare. Vi utför

kvalitativa intervjuer med beslutsfattare inom enheten vi undersöker för att på så vis få tydliga

och klara svar på hur organisationen tar beslut och vilka underlag de använder sig av innan de

fattar beslut. Vi tycker att dessa frågor kräver mer genomgående svar än att bara få några

siffror tilldelade till sig och på så vis är kvalitativa intervjuer den bästa vägen att gå. Med hjälp

av kvalitativt underlag kan vi få fram information för hur personalekonomiska kalkyler kan

användas som beslutsunderlag.

18

Vi anser att inslaget av kvantitativ forskningsstrategi är relevant därför vi har valt att studera

hur införandet av en friskvårdstimme per dag påverkar organisationens lönsamhet samt den

ekonomiska investeringens lönsamhet för organisationen. I vår undersökning använder vi oss

av den kvantitativa ansatsen vid undersökningen av friskvårdssatsningen därför att det

beskriver och mäter variablerna på ett rättvisande sätt. Det bidrar även med att skapa en

förståelse för frågan om det finns ett positivt samband mellan friskvårdssatsning och

personalens utfall av det. Vi har valt att använda en kvantitativ ansats för att visa om de

variabler som sätts in i kalkylerna kommer att kunna användas som ett framtida verktyg för att

genomföra beslut och öka legitimitet av personalekonomiska beslut för organisationer.

Vi har uppmärksammat i tidigare teori av bland annat Johansson m.fl. (2003) som menar att

friskvårdssatsningar är lönsamt för en organisation att införa men för att ta reda på om det

stämmer kommer vi använda oss av kvantitativ mätning utifrån sekundärdata från vårt

forskningsobjekts projekt. Det genomför vi för att få fram en begreppsvaliditet i detta

påstående och för att undersöka om organisationens lönsamhet påverkas av projektet.

Bryman & Bell (2010) menar dock att forskaren bör vara medveten om att denna process inte

är så linjär i verkligheten utan att det är en idealisk process. Johnsson & Christensen (2012)

menar att forskaren här har avgränsat sig till en ganska smal vinkling och testar gärna särskilda

hypoteser. Beteende studeras under kontrollerade former utan risk för att utomstående variabler

ska kunna inkräkta. Detta tycker vi passar vårt arbete bra därför att vi vill ha de relevanta

siffrorna för att kunna utföra vår kalkyl. Universitetsadjunkten på idrottsvetenskapliga

programmet får fram siffror på hur friskvårdssatsningen har påverkat personalen och dessa

siffror samlar vi in via ett kvantitativt tillvägagångssätt. Vi får personalens samlade resultat

vilket vi anser mycket smidigare än att utföra intervjuer med en person åt gången. Detta skulle

dels ta lång tid, dels kanske inte ge rätt svar därför det är svårt att sätta en siffra på hur

individen känner sig efter en sådan satsning. Forskaren på idrottsvetenskapliga programmet har

med hjälp av diverse verktyg fått fram siffror som motsvarar personernas förändrade fysiska

hälsa vilket är precis vad vi behöver för att kunna genomföra våra kalkyler. Enligt Eriksson &

Weidersheim-Paul (2011) innebär kvantitativa studier oftast sifferdata och den vanligaste

redovisningsformen för dessa är tabeller och diagram. Då vi ska utföra kalkyler anser vi att det

stämmer väl överens med teorin och vi tror att detta är det bästa sättet för oss att hantera

sifferdata. Vid analysering av data försöker forskaren, enligt Eriksson & Weidersheim-Paul

19

(2011), att se samband och variationer och det är det vi hoppas få se i våra analyser. Vi vill

undersöka hur friskvårdssatsningen har påverkat personalen och på det sättet kunna göra

jämförelser med hur det såg ut innan friskvårdssatsningen genomfördes.

2.3 Forskningsansats

Patel & Davidson (2003) förklarar att arbetet med att skriva sin uppsats innebär att samla in

empiri och teori. Hur forskaren sammankopplar empirin och teorin med varandra för att få

fram ett resultat kan delas upp i olika tillvägagångssätt enligt Patel & Davidson (2003). Vi har

valt att använda oss av abduktion som innebär att vi arbetar med att kombinera deduktion och

induktion. Patel & Davidson (2003) menar att denna forskningsansats möjliggör för ett friare

förhållningssätt i sin studie än vid en strikt deduktiv- eller induktivansatts.

Vi började vårt arbete med en induktiv ansats då vi fick förfrågan att genomföra ett projekt på

en kommun i södra Sverige. I en induktiv ansats tas grunden i ett empiriskt fall vilket vi gjorde

med vår fallstudie. De var under ett start möte vårt intresse för ämnet och det som senare skulle

bli vår forskningsansats grundades. Patel & Davidsson (2003) nämner att en nackdel till

induktion är att forskaren har idéer och föreställningar som färgar arbetet, då induktion innebär

att gå in i empirin utan förutfattade meningar för att ta fram ny teori. Vi menar dock på att

människor alltid har förutfattade åsikter och idéer och att det omöjligt för en individ att vara

helt neutral.

Vi gick sedan vidare mot att ta fram en teoretisk referensram och arbeta med deduktion. Patel

& Davidsson (2003) menar att deduktion innebär att forskaren arbetar utifrån befintliga teorier

som sedan prövas i empirin för att det slutligen ska kunna dras en slutsats från det man samlat

in. Patel & Davidsson (2003) menar att forskaren i denna ansats kan stärka sin objektivitet då

utgångspunkten ligger i befintlig teori. Vi arbetade med aktivt med att använda oss av relevant

teori för att få en god teoretisk referensram som matchade vår frågeställning och när vår

frågeställning ökade så ökade även vår teoretiska referensram.

Vi har arbetat med en fallstudiedesign vilket har påverkat vår forskningsansats och vårt sätt att

arbeta med abduktion. Dubois & Gadde (2002) menar att fallstudier inte är linjära och under

forskningens gång går forskaren fram och tillbaka mellan empiri och teori. Dubois & Gadde

(2002) beskriver att det beror på att processen i en fallstudie är den att forskaren samlar in teori

20

och empiri och analyserar samtidigt istället för att det är skilda faser under studiens gång. Det

är så vår process har sett ut då vi har under intervjuer hittat ny intressanta infallsvinklar som vi

ville undersöka och sedan tagit fram teori och diskuterat samt analyserat detta parallellt. Enligt

Dubois & Gadde (2002) så är abduktion sålunda inte en enkel blandning av en deduktiv och en

induktiv ansats utan en fristående forskningsansats som innebär att utgå från både empiri och

teori under sin forskning. Vårt intresse för ämnet grundade sig i en tidigare kurs i

personalekonomi. Efter det började vårt arbete med kommunen som bjöd in oss till att

undersöka ett projekt de genomförde. Under skrivandets gång har vi jonglerat mellan intervjuer

och datainsamling i form av siffror vi har fått utdelade till oss samtidigt som vi insamlar teori

och gör modellen vi vill skapa och analyserar det vi samlat in. Som sagt har vår process inte

varit rak utan snarare cirkulär och invävd, vilket enligt Dubois & Gadde (2002) är typiskt för

den abduktiva ansatsen. Den teoretiska ramen i en abduktiv ansats är enligt Dubois & Gadde

(2002) därför inte statisk utan förändras under forskningens gång när insamlandet av empiri

sker.

Dubois & Gadde (2002) hävdar att abduktiv forskning är bra när forskaren vill upptäcka nya

saker och variabler med sin forskning istället för att bekräfta tidigare forskning. Fokusen ligger

därefter på teoriutveckling. Det är vårt syfte med uppsatsen och därför vill vi utveckla en

modell som fungerar i praktiken och inte endast i teorin. När forskaren arbetar med abduktiv

slutledning fastställs vilka sakförhållanden som ligger bakom ett specifikt utfall enligt Sohlberg

& Sohlberg (2009). Görs en observation av ett sakförhållande blir den abduktiva slutledningen

att formulera de villkor som kan tänkas gälla för att observationen ska vara begriplig.

Vi vill upptäcka nya variabler i vårt arbete och därför tycker vi denna ansats passade oss bäst.

Vi vill dels upptäcka nya resultat som det inte redan forskats om, dels vill vi ha en bred

teoretisk bakgrund att stå på. Vi vill inte bekräfta tidigare forskning utan vi vill finna nya vägar

i vårt arbete och se hur just vårt resultat utfaller.

2.4 Undersökningsdesign

Ejvegård (2009) menar att fallstudie är ett vanligt förekommande fenomen vad det gäller

uppsatsskrivande och vanligen mycket användbar. Enligt Yin (2007) används fallstudier som

undersökningsdesign när forskaren vill svara på frågorna hur och varför. I vår frågeställning är

21

de det som dominerar vilket ledde oss till att fallstudier var det som var mest lämpligt för oss

att använda sig av. Meningen med fallstudien är att undersöka en mindre del av ett stort

förlopp. Designen har den fördelen att den ger läsaren en uppfattning av hur något ser ut på

begränsat utrymme. Johnsson & Christensen(2012) menar att fallstudier belyser en population.

I vår uppsats kommer vår population bestå av personerna inom organisationen som arbetar med

friskvårdssatsningen och de som har en beslutsfattande positionen i organisationen. Detta val

har vi gjort medvetet för att vårt fall ska representera verkligheten i den mån det är möjligt med

hur beslutsfattarna arbetar med beslutsfattande i kommunen.

Gummesson (1991) menar att utöver att fallstudier är ett bra och enkelt sätt att skriva på för att

skapa intresse hos läsaren finns det andra användningar för fallstudier. En av dem är att

forskaren kan generera en teori för att skapa förändring. Praktiskt har vi arbetat med att ta fram

personalekonomiska kalkyler till företaget. Genom att arbeta med kalkyler vill ta fram ett

underlag av kvantitativ data och sammanställa den. Vårt syfte med kalkylerna är att ta fram ett

beslutsunderlag och visa att investeringar i personalekonomiska variabler kan ge en positiv

avkastning vilket är ett väl motiverat beslutsunderlag. Men vårt främsta mål med vårt val av

undersökningsdesign är att belysa ett ämnesområde som vi anser hamnar i skymundan när det

kommer till företagsekonomi, nämligen personalekonomi.

Enligt Gummesson (1991) finns det två typer av fallstudier som kan genomföras. Den ena

bygger på ett eller flera fall som forskaren sedan försöker dra en generell slutsats utifrån. Den

andra typen försöker nå en särskild slutsats utifrån ett särskilt fall som är särskilt intressant. Vi

har valt att använda oss av den första typen och arbeta med ett fall för att komma fram till en

generell slutsats. Vår avsikt är att hitta en metod/modell som enkelt fungerar för företag när de

ska beräkna kostnaden för friskvårdsinvesteringar. För att det ska vara intressant akademiskt

vill vi ta fram en generell slutsats på hur det går att beräkna detta så modellen/metoden kan

appliceras på företag, så att det vi studerar skapar ett bidrag till den akademiska forskningen

och även till arbetsmarknaden.

Gummesson(1991) menar att det finns en del motsättningar till fallstudier. Han nämner tre

exempel på kritik som ofta uppstår mot fallstudier. Dessa är:

22

De saknar statistisk validitet – Då forskaren endast undersöker ett eller flera fall samlas det inte

in tillräckligt material för att kunna dra en slutsats som visar god validitet. Men validitet

innebär att forskaren beskriver verkligheten på ett bra sätt. När en fallstudie görs av forskaren

uppstår validitet istället genom att den unika verkligheten beskrivs i ett fall.

Fallstudier kan generera hypoteser men inte testa dem – När forskaren gör en studie är det

viktigt skilja på forskning som genererar hypoteser och forskning som testar tidigare hypoteser.

För att forskningen ska gå framåt behövs båda.

Det går inte att göra generaliseringar baserade på fallstudier - Gummesson (1991) menar att

konkreta bevis samlade på statistiskt sätt inte är nödvändigt för att skapa en teori utan forskaren

kan göra korrekta generaliseringar utifrån ett fall. Detta kan göras för att omvärlden är unik och

några generella teorier som passar alla går inte att ta fram i det organisatoriska fältet.

2.5 Datainsamlingsmetod

Vi har i vår rapport samlat in data både via primärdata samt sekundärdata. Vi har samlat in

sekundärdata genom att vi fått ta del av forskning som gjorts av fakultetet för

idrottsvetenskaplig hälsa på ett svenskt universitet. Datan har samlats in efter att projektet

avslutats mellan kommunhälsan och universitetsadjunkten på idrottsvetenskapliga fakultetet.

Universitetsadjunkten, Eva Cegrell, har haft ett sammarbete med kommunhälsan genom att

mäta hälsoeffekter av införandet av träning på arbetet för ett antal lokalvårdare på

serviceenheten i kommunen. Vi har fått ta del av universitetsadjunktens sekundärdata vilket har

tagits fram i samband med hennes magisteruppsats. Hon använder sig av testerna i sitt eget

arbete. Datan är i form av siffror som motsvarar hur personalen har påverkats av att genomföra

denna friskvårdssatsning. Testerna utfördes vid projektets början och slut och sammanställdes i

programmet SPSS. Det är dessa siffror och resultat vi har fått ta del av och dessa tabeller har vi

bifogat som bilagor länge bak i arbetet. Eva har samlat in data genom att utföra tester på de

involverade i projektet. Då övningarna har innefattat både styrka, kondition, balans och

rörlighet har forskaren valt att använda sig av olika redskap till testerna som hjälper till att se

hur dessa faktorer ser ut. Exempelvis styrka har hon testat deltagarna genom att de ska hålla

magen i en statisk position (situps) så länge som möjligt och sedan se hur länge deltagaren

23

orkar hålla den i detta statiska läge. En annan styrkeövning har varit att lyfta en hantel och se

hur länge deltagaren orkar hålla den i ett visst läge. Rörligheten har utforskats på så vis att

deltagarna har haft ett särskilt mätinstrument på huvudet och sedan roterat åt både vänster och

höger. Mätinstrumentet har då fångat upp hur pass rörlig deltagaren är i nacke och rygg. Siffror

på detta samlas in och det är dessa siffror vi fått tillgång till.

Vi vill även belysa det faktum att testerna utfördes av individerna som deltog och registrerades

enskilt i SPSS men sammanställdes sedan till ett grupputfall. Kostnader för de redskap som

används i projektet såsom hantlar, gummiband och stepbrädor har vi letat fram i olika butiker

som säljer dessa, såsom Intersport och Team Sportia. Vi har på så vis gjort en uppskattning av

vad dessa redskap kostar. Dessa kostnader är av stor vikt för oss för att kunna genomföra våra

kalkyler då vi behöver se vilka kostnader som denna investering innebär.

Vi har även fått siffror och data från Kommunhälsan i kommunen där projektet äger rum.

Dessa siffror och data kommer från kommunens årsredovisning för år 2011 samt intern

information så som sjukfrånvaro, budget för 2012 och genomsnittlig lön per anställd. Bryman

& Bell (2010) menar att en sekundär datainsamling innebär att forskaren har fokus på data som

en forskare antagligen inte samlat in själv, och syftet med datan kanske de insamlande

personerna inte varit helt medvetna om. Vi har dock varit medvetna om att vår sekundärdata är

framtaget för att bevisa positiva hälsoeffekter och vårt syfte är att beräkna de ekonomiska

effekterna av projektet. Vår sekundärdata uppfyller därför ett syfte för universitetsadjunkten

och ett annat för oss.

Primärkällor är, enligt Ejvegård (2009) sådana källor som forskaren får tillgång till som är

direkt kopplat till ämnet och som omvärlden kan lita på, vilka även kallas för

originalhandlingar. Primärdata har vi samlat in genom att vi har genomfört intervjuer med

inblandade personer i detta projekt, bland annat med en hälsoutvecklare, politiker och

enhetschefen för lokalvårdarna på kommunens serviceförvaltning. Intervjuerna med

hälsoutvecklaren skedde under arbetets gång och vi hade kontakt med henne varje vecka för att

göra uppföljningar med uppsatsen. Vi träffade hälsoutvecklaren under tre möten varav två utav

dessa var i samband med mötet hos serviceförvaltningen och en gång tillsammans med

kommunens ekonom. Under mötets gång ställde vi frågor som vi förberett genom att skicka

dem i förväg till hälsoutvecklaren och ekonomen. Vi ville att personerna som skulle intervjuas

24

skulle få förbereda sig för de frågor vi skulle ställa så att de kunde få fram eventuella dokument

och fakta som vi ansåg relevanta till att skapa våra kalkyler. Vi fick tillgång till relevant

material men mycket av materialet hänvisades till kommunens årsredovisning. Intervjuerna

med serviceförvaltningens enhetschef och förvaltningens administrativa stab skedde på

serviceförvaltningens kontor. Vi satt flera personer i samma rum och alla fick komma

synvinklar och svara på frågor på ett väldigt öppet sätt. Vi hade vid dessa intervjuer inte strikta

intervjufrågor att följa utan det fungerade mer som en öppen diskussion. Vi intervjuade även

under ett tillfälle en kommunpolitiker i kommunfullmäktige. Vi hade även förberett

kommunpolitikern på de frågor vi valde att ställa till denne, mötet varade ungefär en timme.

2.6 Intervjudesign

Bryman & Bell (2010) menar att vid en kvalitativ forskning är intervjuer den mest använda

metoden för att samband med empiriska undersökningar. Bryman & Bell (2010) förklarar att

kvalitativa intervjuer ofta är mer ostrukturerade än kvantitativa intervjuer där metoden är

mycket strukturerad med syftet att skapa en så hög reliabilitet och validitet som möjligt. Vid

den kvalitativa intervjumetoden läggs en större tyngd på intervjupersonernas subjektiva synsätt

och uppfattningar. Skillnaden på den kvalitativa och den kvantitativa metoden för intervjuer är

enligt Bryman & Bell (2010) att forskaren är intresserad av intervjupersonens åsikter och

ståndpunker medan den kvantitativa metodens intervjudesign är skapad för forskarens

intressen. Vid de kvalitativa intervjuerna bör frågorna vara öppna och gå åt olika riktningar

därför att det ger en större insikt i intervjupersonernas riktningar och det som är relevant och

intressant.

Våra intervjuer hade avsikten att vara olika riktade till olika personer på de befattningarna

inom Kommunhälsan, enheten serviceförvaltningen och kommunpolitikerna. På

Kommunhälsan har vi intervjuat hälsoutvecklaren som kom på idén till detta projekt och som

har information om hur vi ska gå tillväga. Kommunpolitikerna har hjälpt oss att svara på frågor

angående hur beslut tas inom organisationen och vad beslutsfattarna använder för underlag till

beslut. Vi vill skapa ett öppet klimat för att i så stor mån som möjligt skapa ett intervjuklimat

som plockar fram de uppfattningar som personerna på olika ledande positioner har till

kommunens arbete med personalekonomiska frågor. Vi valde att inrikta oss på olika delar av

kommunen, en av dessa är Kommunhälsan som gav oss uppdraget och som faktiskt arbetar

25

med att främja hälsa för kommunens enheter. Denna enhet tar inte beslut men lägger

beslutsunderlag som behövs för att sedan kommunpolitiker, förvaltningschefer och

enhetschefer ska kunna ta beslut som är nödvändig. För att skapa en reliabel empiri anser vi att

kvalitativa intervjuer är den bästa vägen för att skapa en reliabilitet och validitet till vår

primärdata i empirin. Vi är medvetna om att intervjuerna inte följde ett strukturerat schema

utan flöt i samband med de svar vi fick vilket Bryman & Bell (2008) menar att

undersökningens fokus kommer att belysa de viktiga frågor som kommer att dyka upp under

intervjuernas gång. Kvalitativa intervjuer tenderar alltså att följa intervjupersonernas svar och

fortsätta i den riktningen. Kvantitativa intervjuer är å andra sidan mer strukturerade därför att

det är nödvändig vid standardiserade svar som har syftet att kodas och bearbetas snabbt. Vi

valde även att spela in intervjuerna med en inspelningsbar mobil enhet och vi i gruppen förde

alla anteckningar på de svar vi fick.

Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer då vi tycker att det är viktigt att noga kunna

följa upp frågorna. Vi tycker att på frågor om huruvida beslut tas och varför det är viktigt med

friskvårdssatsningar svårligen låter sig svaras på genom kvantitativa intervjuer eller enkäter. Vi

vill ha djupa och tillfredställande svar som hjälper oss i vårt arbete att framställa kalkyler och

analysera kring beslutsfattande. Genom användningen av kvalitativa intervjuer fick den

intervjuade möjligheten att svara öppet och utvecklande. Vi hävdar att detta ökar den

intervjuades känsla av att det sker i hans/hennes tempo och att denna själv får bestämma takten

på intervjun.

Eriksson & Weidersheim-Paul (2011) menar att det finns både fördelar och nackdelar med

intervjuer. Fördelar kan vara att de går relativt fort att genomföra, forskaren kan använda

intervjuerna för mer komplicerade frågor samt att det ger intervjuaren möjlighet att följa upp

frågor. Nackdelar däremot kan vara dyra kostnader i samband med resor samt att

intervjueffekten kan förekomma, som innebär att intervjuaren och den intervjuade kan påverka

varandra. Vi har givetvis varit medvetna om dessa risker när vi genomfört våra intervjuer och

har haft ett så objektivt synsätt om möjligt.

Eriksson & Weidersheim-Paul (2011) menar att det är viktigt hur intervjufrågorna är

formulerade. Att ställa ja/nej frågor är något forskaren bör akta sig för då det bryter mot

grundprincipen att låta den intervjuade tala. Därför använde vi oss av öppna frågor som gav

26

intervjupersonen i fråga möjligheten att svara som han/hon själv kände var bäst.

Vi har vidare i vår uppsats tittat på en del begrepp och handlingar för att se hur de utspelar sig i

praktiken. När vi gjorde det syftade vi till att tolka begrepp och handlingar och försöka se en

mening av handlandet i praktiken vilket är viktigt vid kvalitativ forskningsstrategi. Vi fick

tillgång till data genom att göra intervjuer vilket kan innebära ett kvalitativt insamlingssätt av

data. Användandet av intervjuer är ett medvetet val vi gjort därför att vi anser att det är ett

lämpligt sätt att få svar på våra frågor. Intervjufrågorna grundade sig på vår tanke om att få ta

del av relevant information om verksamheten och siffror som berör denna. Vi ville även få

fram information om hur friskvårdsarbetet kan se ut vilket vi ansåg besvarades bäst genom

öppna intervjufrågor. Intervjuerna gav oss möjligheten att få utvecklande och öppna svar som

gav oss de underlag vi behövde för vår uppsats. Den kvalitativa forskningsstrategin

kompletterar på det viset vår frågeställning genom att fokusera på handlandet och processen

samt meningen med personalekonomi. Vi använde oss därför av denna strategi när vi tolkade

vad som sas på de intervjuer vi genomförde.

Eriksson & Weidersheim-Paul (2011) förklarar hur viktigt det är att låta den intervjuade tala

och att intervjuaren absolut inte får avbryta den som blir intervjuad. Författarna menar vidare

att den som intervjuar också bör vara försiktig med att ställa ett påstående istället för en fråga,

vilket med största sannolikhet inte kommer ge forskaren något konkret svar. Den som

intervjuar får också passa sig för att ställa värderingar i frågan, detta kan göra att den

intervjuade känner att den måste försvara sig vilket kan minska trygghetskänslan. Vi har

arbetat på så vis att vi låtit de intervjuade själva prata så de kunnat svara öppet på frågorna så

de känner att de har valmöjligheter och inga strikta alternativ att välja mellan.

2.7 Metodens kvalitet

Vid rapportskrivning är det viktigt att ta reda på hur pass trovärdig informationen är för att veta

om den stämmer eller inte. Därför kan forskaren titta på validiteten och reabiliteten av

metodvalet. Validitet är, enligt Johnsson & Christensen (2012) detsamma som trovärdighet.

Denna typ av strategi hör ofta ihop med kvalitativa forskningar. Vi har använt oss av både

kvalitativa och kvantitativa strategier och anser därför att vi att det är av vikt att ta upp validitet

därför att trovärdigheten av vårt arbete bör granskas för läsarens skull. Inom den kvalitativa

forskningen innebär validitet ofta enligt Johnsson & Christensen (2012) hur pass trolig,

27

trovärdig, tillförlitlig och därför också försvarbar en forskning är. Då vi har använts oss till viss

del av kvalitativa intervjuer anser vi att vi bör vara noga med att kontrollera om vårt resultat är

trovärdigt. Eriksson & Weidersheim-Paul (2011) menar att värderingar av detta slag är viktigt

att ta hänsyn till i rapporter och uppsatser, då vissa problem stöts på men inte andra. Det går att

se styrkan i vissa aspekter men inte i andra och allt detta påverkar den personliga

referensramen som i sin tur kan påverka trovärdigheten för uppsatsen. För att undvika detta i så

hög grad som möjligt har vi använts oss av ett objektivt synsätt och försöker ha så hög relevans

som möjligt i de val vi studerar. När vi analyserat undersökningsmaterialet har vi gjort det med

neutrala ögon för att inte låta den personliga referensramen spela en alltför stor roll.

2.7.1 Validitet

Depoy & Gitlin (1999) menar att validitet används för att se i vilken utsträckning resultaten är

korrekta samt att se vad som är den bakomliggande orsaken till undersökningen. Det finns

olika former av validitet, bland annat mätningsvaliditet som Bryman & Bell (2010) förklarar

som den utsträckning ett mått på begrepp verkligen mäter begreppet. Eriksson & Weidersheim-

Paul (2011) menar att validitet är ett mätinstruments förmåga att mäta det som är avsett att

mätas.

Inre validitet: Denna typ av validitet innebär överensstämmelser mellan begrepp och de

mätbara definitionerna av dem. Forskaren kan således, enligt Eriksson & Weidersheim-Paul

(2011) göra dessa mätningar utan att samla in empirisk data.

Yttre validitet: Har att göra med överenstämmelsen mellan det mätvärde forskaren får när

användning av en operationell definition och verkligheten görs.

Vi har i vårt arbete använt oss av begreppsvaliditet, som enligt Bryman & Bell (2010) innebär

att en forskare utgår ifrån teori och tar fram hypoteser som är relevanta för begreppet. Dock bör

forskaren vara försiktig när det gäller att utgå ifrån detta sätt då både teorin och hypoteserna

kan vara felaktiga. Dessutom kan måttet på det som mäts vara fel mått på begreppet.

Vi anser att detta sätt att mäta validitet är det mest passande för vårt arbete. Vi kan utgå från

tidigare teorier om ämnet och göra vissa antaganden om vad vi tror att ämnet kommer att ge för

utfall. Vi har då fått tillfällen att studera förhållandet mellan teorin och hur det verkliga utfallet

visar sig vara på företaget. Vi anser att det är den bästa metoden för vår forskning därför att vi

28

får möjlighet att verkligen granska både teorin och utfallet inom vårt fallföretag.

2.7.2 Reliabilitet

Enligt Yin (2007) innebär begreppet reliabilitet att forskaren ska kunna genomförra samma

studie och då komma fram till samma resultat. Fokusen ligger på att forskaren ska kunna

replikasera tillvägagångsättet och genomföra samma fallstudie en andra gång. Reliabilitetens

syfte är att minimera de fel som uppkommer i en undersökning. Men för att kunna genomföra

en fallstudie en andra gång menar Yin (2007) att forskaren måste dokumentera

tillvägagångssättet så ingående som möjligt. Om inte forskaren dokumenterar

tillvägagångsättet tillräckligt går det inte att genomföra studien en andra gång. Om detta

inträffar har uppsatsen en svag reliabilitet. Därför har vi arbetat med att i empirin ingående

förklarat vår tillvägagångssätt. Vi anser dock att det är svårt att replikera intervjuer och dylikt

då de påverkas av intervjuaren, tidpunkten och andra liknande faktorer. Så vårt mål har inte

varit att skapa en reliabilitet i resultatet utan i beskrivandet av vårt tillvägagångssätt.

29

3. TEORETISK REFERENSRAM

I detta avsnitt kommer författarna att ta upp de relevanta teorier som finns inom området

personalekonomi, friskvård och sjukskrivningar. De teorier vi valt anser vi vara intressanta

och passar just oss och vårt ämnesval. Dessa kommer ligga till grund för hur analysen

utformas.

3.1 Personalekonomi

“Är det möjligt att lägga ett ekonomiskt perspektiv på de mänskliga tillgångarna i ett företag

eller en organisation, det vill säga på det levande området?” sida 7. Johanson & Johrén (2011)

3.1.1 Begreppet personalekonomi

Enligt Holmström & Lindholm (2011) definieras personalekonomi som hushållning med

mänskliga resurser. Catasús m.fl. (2012) bryter ner begreppet mer ingående och diskuterar

personal respektive ekonomi separat innan ämnena sammanlänkas. Ordet ekonomi innebär att

hushålla med knappa resurser. Catasús m.fl.(2012) menar att personal är ett svårare begrepp att

förtydliga och förklarar det med ett exempel. Genom att undersöka hur många anställda som

arbetar inom en organisation uppstår frågan om vilka som är organisationens personal. Enligt

Catasús m.fl. (2012) kan de anställda arbeta, vara sjukskrivna eller utgöra vikarier vilket

innebär att personalen inte enbart är heltidsanställda inom en organisation. Författaren menar

att synsättet ofta undanskymmer bilden av den verkliga personalen. Catasús m.fl. (2012)

hävdar att otydligheten inte påverkar det faktum att personalen är en resurs och bör därför

definieras som en resurs i samband med begreppet personalekonomi. Catasús m.fl. (2012)

beskriver resurser som en källa för värdeskapande och en reserv som kan utnyttjas vid behov.

När organisationen hushåller med personal som resurs kan den, enligt Holmström & Lindholm

(2011), mäta det genom antingen personalekonomiska resurskalkyler eller att

beräkna anställdas grad av lönsamhet eller produktivitet. Catasús m.fl. (2012) menar att

personalekonomiska kalkyler är ett mått som avser att mäta personalen som en värdefull resurs

30

och Holmström & Lindholm (2011) säger att personalekonomiska termer och mätningar

kan förklara personal som faktorer av output och input. Det innebär en jämförelse mellan vad

den anställde har presterat i företaget och genererat i intäkter jämfört med vad det också kostat

företaget. Holmström & Lindholm (2011) menar att om hög lönsamhet uppnås på bekostnad av

personalens försämrade fysiska och psykiska hälsa, bristande lojalitet och vantrivsel leder det

istället till en dålig långsiktig lönsamhet för organisationen.

Ferraz-Nunes (2012) menar att hälsa länge har blivit förknippat med ekonomisk aktivitet och

att det finns en tydlig koppling mellan dessa två variabler. Ekonomisk aktivitet har en

påverkan på hälsan likaså som dessa förhållanden påverkas av hälsan och det finns en

uppenbar relation mellan hälsa och arbetskraftens effektivitet. Enligt Ferraz-Nunes (2012) är

det därför viktigt vid policybeslut att ta hänsyn till relationen mellan hälsa, arbetskraft och

produktion och att beroendet mellan dessa variabler analyseras.

Liukkonen (1994) beskriver att oplanerad personalrörlighet, sjukfrånvaro och arbetsskador

orsakar organisationer förluster av olika slag och kan mätas genom ökade kostnader.

Liukkonen (1994) menar för att på bästa sätt kunna utnyttja arbetstiden och kompetensen inom

en organisation bör det finnas en medvetenhet om arbetsmiljön samt dess betydelse för

personal och produktionskostnader. Den samlade kompetensen och utvecklingskapaciteten bör

föras vidare om det finns fungerande rutiner, därför är det, enligt Liukkonen (1994), viktigt

med utvärderingar och uppföljningar inom personalredovisningen. Alla förbättringar som leder

till ökad produktionsutveckling och kvalitet bör uppmärksammas i ekonomiska termer.

Liukkonen (1994) hävdar att det är bättre att satsa på friskvård som ska främja hälsan istället

för att rycka in och behandla den när det redan är för sent, hellre förebygga än att bota i

efterhand.

3.1.1.1. Sjukfrånvaro

Johansson m.fl. (2003) menar att Sverige är ett utav världens friskaste folk och vår

medellivslängd hör till de längsta i världen. Dock kan det i Sverige urskiljas, menar Johansson

m.fl. (2003), en tydlig ökning av sjukskrivningar, både lång och korttids sjukfrånvaro. Det

beror delvis på att ohälsan har ökat och cirka 14 % av Sveriges arbetsföra befolkning måste

stanna hemma på grund av sjukskrivningar. Liukkonen (1994) säger också att sjukfrånvaro är

den främsta orsaken till att den arbetade tiden är så låg totalt. Johansson m.fl. (2003) säger att

31

år 2002 var samhällets kostnad för sjukpeng, sjukpension och sjukbidrag cirka 120 miljarder

kronor. Av den siffran har inte kostnader för vikarie, produktionsbortfall och prestationstapp

inkluderats vilka utgör en stor del av de sammanlagda kostnaderna för sjukfrånvaro.

Sammanlagt är den direkta kostanden för ohälsa i Sverige är cirka 300 miljarder kronor per år

förklarar Johansson m.fl. (2003).

Johansson m.fl. (2003) menar att vetenskapliga studier gjorts med utgångspunkten för vad som

är ”normalt” i sjuklighet på en arbetsplats och siffran mäter mellan två till fyra procent. Ligger

siffran under två procentmenar Johansson m.fl. (2003), att personer antagligen är på företaget

när det är sjuka men borde vara hemma. Är siffran över fyra procent är individen antagligen

inte så sjuk.

Anställda går till arbetet fastän de är sjuka eller nedsatta i sin effektivitetsförmåga, och

Johansson m.fl. (2003), pratar om skadlig och godartad sjuknärvaro i sammanhanget.

Johansson m.fl. (2003) säger att sjukfrånvaro anses skadlig om sjukdomen utgör en risk,

antingen för verksamheten, för arbetskamrater eller för individen själv. Johansson m.fl. (2003)

räknar inte in sådan sjukdom som smittar, för då bör arbetstagaren givetvis stanna hemma av

hänsyn till sina medarbetare. Godartad sjuknärvaro yttrar sig genom att individen anser att

denne själv inte är så pass sjuk att arbetsprestationen försämras nämnvärt. Johansson m.fl.

(2003) menar också att arbetskamraterna kanske ställer upp mer för denna individ och

personen som är sjuk kan hjälpa de andra en annan gång.

Liukkonen (1994) förklarar att kostnaden för sjukfrånvaro är likartade som när den anställde är

i tjänst, dock minskar lönekostnaden till 80 % av lönen mellan dag 2-14. Semesterlön,

arbetsgivaravgiften och kringkostnader kvarstår för arbetsgivaren trots att den anställde inte är

närvarande på arbetet. Det kan även uppstå fler kostnader som inte förekommer eller syns när

den anställde är på plats, menar Liukkonen (1994). Dessa kostnader kan vara vikarieavgifter,

sämre kvalitet av arbetet, tillrättaläggande av fel, övertid, kompetensbrist, ryckig produktion

och leveransförseningar. Johanson & Johrén (2011) hävdar också att all personal kostar och att

det inte endast är lönen som utgör en kostnad. Semester, sociala avgifter samt indirekta

avgifter utgör tillsamman den totala självkostnaden för den anställde, och enligt Johanson &

Johrén (2011), kvarstår alla dessa kostnader vid korttidsjukfrånvaro. Det är en hög kostnad att

betala för en anställd utan att få någon produktion tillbaka och Johanson & Johrén (2011)

32

förklarar samtidigt att en korttidssjukdag kostar arbetsgivaren cirka tio procent av

månadslönen.

Gröjer & Johansson (1996) förklarar att det finns olika sätt att räkna ut frånvarokostnader för

anställda inom en organisation. Vid exempelvis sjukfrånvaro finns det två sätt att räkna ut

kostnader som uppstår i organisationen. Gröjer & Johansson (1996) förklarar att uträkningar

kan ske på två olika sätt. Det ena sättet är att beräkna vad företaget betalar för den frånvarande

personen i lön inklusive semesterersättning, arbetsgivaravgifter och indirekta kostnader. Det

andra sättet är att beräkna de konsekvenser som uppstår i organisationen som

produktionsbortfall, ökade kostnader och intäktsbortfall.

Kvarvarande kostnader vid kortidssjukfrånvaro dag 2 -14

Lön

Semester

Arbetsgivaravgift

Summa

Gemensamma kostnader (lokaler, utrustning, utbildning mm)

Summa självkostnad

Johanson & Johrén (2011) s 15

3.1.1.2 Personalekonomiska kalkyler

Gröjer & Johansson (1996) hävdar att det finns personalekonomiska kalkyler vilka kan

användas som underlag för olika typer av beslut inom företag eller som ett hjälpmedel vid

argumentation. Gröjer & Johansson (1996) säger att om exempelvis ett företag funderar på att

investera i nya datorbord som ska vara bättre för nacken och minska nackproblem bör

kostnaden utvärderas för om investeringen är lönsam eller inte. Gröjer & Johansson (1996)

beskriver positiva faktorer som en sådan investering skulle kunna innebära vilka är:

Mindre risk för fel i arbetet

Mindre risk för arbetsskada

Tillfredsställande med adekvata hjälpmedel

Effektivare arbetsställning och sparad tid

33

Ökad produktivitet och produktkvalitet

Minskad sjukfrånvaro och personalomsättning

Gröjer & Johansson(1996) säger att dessa punkter kan sammanfattas i en modell som förklarar

och jämför investeringens positiva och negativa konsekvenser. Holmström & Lindholm

(2011) förklarar också att personalekonomiska kalkyler är ett viktigt verktyg för beräkningar av

olika personalekonomiska aktiviteter. De kan vara beräkningar av kostnader och intäkter för

rekryteringar, investeringar, utbildning och avveckling av personal samt sjukfrånvaro.

Holmström & Lindholm (2011) beskriver ett antal frågeställningar organisationer kan få hjälp

att svara på med en personalekonomisk kalkyl som verktyg:

Vad kostar det att rekrytera ny personal?

Vad kostar det att säga upp personal?

Vad tjänar företaget på att investera i friskvård för personalen?

Vad tjänar företaget på att investera i personalutbildning?

Vad kostar personalens sjukfrånvaro?

Holmström & Lindholm (2011) menar också att dessa kalkyler bör ingå som ett naturligt

verktyg och målsättning i alla företags ekonomiska styrning. Organisationens anställda är den

viktigaste resursen och verktyget företaget har för att nå sitt mål. Personalekonomiska kalkyler

kompletterar den traditionella årsredovisningen genom att visa personalekonomiska

beräkningar och nyckeltal. Gröjer & Johansson (1996) säger att en kalkyl är en beräkning och

att en sådan beräkning kan ha många olika syften.

1. En kalkyl ska utgöra ett underlag för beslut i en viss situation och ligger som grund för

rationellt handlande.

2. En kalkyl kan fungera som ett instrument för påverkan av olika slag, exempelvis

motivera anställda och visa att organisationen uppnått ett visst mål i jämförelse mellan