Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle

Examensarbete 10 poäng

Historia och film – Några elevers och lärares ställningstagande om historisk film och

dokumentärer och elevers identitet i historisk film

History and Movies

–Students and Teachers Attitude about Historical Movies and Documentaries and Students

Identity in Historical Movies

Therese

Håkansson

Lärarexamen 180 poäng Examinator: Nils Andersson Historievetenskap och lärande 2007-06-01 Handledare: Anders Lindh

2

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilket eller vilka ställningstagande elever och lärare

har om historisk film och dokumentär, men också hur historiska filmer och dokumentärer

används i historieundervisningen. Även elevers identitet i historisk film lyfts fram mycket i

uppsatsen.

Undersökningen bygger på kvantitativa enkätstudier och gruppintervjuer som har

kompletterats av litteratur.

Resultaten visade att elevernas och lärarnas ställningstagande till historisk film och

dokumentär var ganska neutralt, då eleverna oftast tror på att historiska filmer är historisk

korrekta och lärarna inte arbetar med källkritik rörande historisk film och dokumentär med

eleverna. När lärarna visar historisk film eller dokumentär samtalar eleverna och lärarna om

filmen både efter och före visningstillfället. Elevers identitet i historisk film utgör en mindre

faktor i ungdomarnas liv enligt undersökningen. De flesta kan endast identifiera sig socialt,

kulturellt eller nationellt ibland och de anser att det inte är så vikigt att kunna identifiera sig

med en karaktär i en historisk film.

Nyckelord: Film, dokumentär, historieundervisning, källkritik, identitet

3

Innehållsförteckning 1. INLEDNING s. 4 1.1 Bakgrund s. 4 1.2 Syfte s. 5 1.3 Frågeställning s. 6 2. EN KORT SAMMANFATTNING AV TEORI s. 7 3. LITTERATURSTUDIER s. 8 4. METOD s. 9 5. RESULTAT s. 11 5.1 Elevernas resultat s. 11 5.2 Lärarnas resultat s. 14 5.3 Sammanställning av intervjufrågorna s. 15 6. ANALYS AV RESULTAT s. 18 6.1 Kritik av historisk film s. 18 6.2 Identifikation s. 21 6.3 Genusperspektiv om historia och film s. 25 6.4 Historisk dokumentärfilm s. 26 6.5 Lärare om historia och film s. 27 7. SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION s. 30 7.1 Sammanfattning s. 30 7.2 Diskussion s. 31 7.3 Fortsatta studier s. 34 8.BILAGOR s. 35 Bilaga 1 s. 35 Bilaga 2 s. 37 Bilaga 3 s. 39 9. REFERENSER s. 41

4

1. Inledning

På höstterminen 2006 läste jag kursen Film och religion på Lunds Universitet. Denna kurs

fick mig att undra över hur film används i historieundervisning ute på landets skolor. Hur

förhåller sig eleverna till historisk film och dokumentärer och vad anser dem om historisk

film och dokumentär?

Ända sedan filmens begynnelse har historiska motiv varit vanligt förekommande och filmer

som sagts vara baserade på sanna händelser har alltid lockat en stor publik.1 Frågor om hur

motsättningar och samhörigheter har uppstått, upprätthållits och förändrats mellan olika

människor och nationer dyker alltid upp mer eller mindre. Tankar om ”vi” och ”dem” och

identifikation med rollinnehavarna förekommer också vid tittande av historisk film.2 Historia

förvandlades redan som vetenskap av den grekiske historikern Thukydides under 400 f.v.t.

Redan då placerades åskådaren i centrum av den antika historien, precis som filmmakaren

Spielberg gör med sin publik i hans historiska filmer.3 Sätten att förmedla historia är olika och

att förmedla det förflutna i rörlig bildform på TV, bio, DVD har blivit mycket viktigt för

allmänhets uppfattningar om historia och deras förhållningssätt till historia. Framförallt är det

TV: ns genomslag som medlare av historia blivit enormt. Om tittarsiffror jämförs på en

historisk film med en historisk bestseller, leder filmen stort.4 Vad är det som gör att historia

som skildras i visuellmedia är så populärt? Väcks ett större historieintresse hos ungdomarna

via rörlig bildform? Hollywoodfilmerna, som jag mest har koncentrerat mig på att presentera

senare i mitt arbete, har dock inte den institutionella legitimiteten som vetenskaplig historia

har5. Varför är det så? Är filmen och dokumentären de mest inflytelserikaste förmedlarna av

kunskap om historia bland ungdomar?

1.1 Bakgrund

I och med att visuellmedia idag har blivit en mycket populär källa till historisk kunskap, vill

jag ta reda på hur eleverna tar till sig kunskap från media och hur de förhåller sig till det, både

ur källkritisk synpunkt men också ur kunskapsmässig synpunkt. Jag är nyfiken på varför

1 K-G. Karlsson & U. Zander, 2004, Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken, Lund: Studentlitteratur, s. 125 2 Zander, 2006, Clio på bio, Interpress Budapest: Historiska media, s. 14 3 P. Snickars & C. Trenter, 2004, Det förflutna som film och vice versa. Om medierade historiebruk, Lund: Studentlitteratur s. 35 4 ibid. s. 8 5 Zander, s. 14

5

visuellmedia är så populärt när det gäller förmedling av historia och om det väcks ett

historieintresse vid tittande på historisk film och dokumentär. Jag tycker det är viktigt och se

vad filmer och dokumentärer kan tillföra för förståelsen om det förflutna hos elever som inte

den nedskrivna historien kan. Med nedskriven historia menar jag litteratur som grundar sig på

historiska dokument och arkeologiska fynd. Eftersom historisk film inte behöver vara torgen

originalet, tycker jag det är vikigt att ta reda på om ungdomar bara sväljer det fakta som

presenteras i de historiska filmerna eller om de kollar upp så att filmens fakta stämmer

överens med den nedskrivna. Jag blev också helt klart nyfiken på hur identifikation i

historiska filmer förekommer hos ungdomar. Jag tycker att dessa frågeställningar är helt värda

att studera och har därför valt att göra en uppsats om historia och film. Men en vikig del i min

uppsats är också hur lärarna ser på film i historieundervisningen och hur de förhåller sig till

historisk film/dokumentär.

Jag har valt att endast koncentrera mig på Hollywoodfilm som skildrar

historiska händelser, dels för att dessa filmer ses av majoriteten av ungdomar och har ett

globalt genomslag med ett massivt utbud, dels för att jag inte har hittat någon bra litteratur om

europeisk eller annan film samt dokumentärer i historisk anda. Dock kommer jag att komma

in på dokumentärer som skildrar historia i ett eget kapitel. Benämningen Hollywoodfilm har

jag hämtat från litteraturen.

I min redovisning av kvantitativa enkäter och gruppintervjuer kommer jag att

redovisa både historisk film och dokumentär samtidigt. I redovisningen av enkäterna och

intervjuerna har jag skrivit om en del av det som eleverna sa på intervjuerna och vad de skrev

på enkäterna för att göra det till förståelig svenska, men jag har varit så sanningsenlig som

möjligt. Men i redovisningen av intervjuerna kommer jag inte att ta upp allt som eleverna sa

eftersom jag vill endast gå efter det som är relevant för min undersökning.

1.2 Syfte

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur elever och lärare ställer sig mot historisk

film. Med detta menar jag att jag vill ta reda på vilket ställningstagande elever och lärare har

om historisk film, bland annat om eleverna sväljer det som filmen visar eller om de gör en

kritisk granskning av filmerna, privat eller tillsammans med lärare i skolan. Jag vill också

undersöka hur historiska filmer/dokumentärer används i historieundervisningen och vilken typ

av historiska filmer/dokumentärer som lärare använder sig av i, och hur de arbetar med

filmerna. Jag tycker även att det är viktigt att lyfta fram identifikation, hur elever relaterar till

rollinnehavarna i den bemärkelsen att de känner igen sig i karaktären/erna både socialt,

6

kulturellt och nationellt. Utifrån detta vill jag undersöka hur identifikation påverkar deras syn

på historia och vilken koppling eleverna gör till verkligheten.

Jag har ett två perspektiv i min undersökning, ett perspektiv från lärarna och ett

perspektiv från eleverna. För att nå så precist information som möjligt har jag valt att göra

enkätundersökning och intervjuer. I min uppsats har jag också med en könsjämförelse

eftersom jag vill ta reda på om det finns en skillnad i hur eleverna uppfattar historiska

filmer/dokumentärer, samt identifikation eftersom de uppfattar verkligheten utifrån sitt kön.

1.3 Frågeställning

Min frågeställning är: Några elevers och lärares ställningstagande om historisk film och

elevers identitet i historisk film. Hur används historisk film och dokumentär i

historieundervisningen och hur arbetar lärarna med filmerna?

7

2. En kort sammanfattning av teori

I min uppsats kommer teorin stå tillsammans med analysen, men jag ska här göra en kort

summering av teorin.

Enligt historikern Ulf Zander bör historiska filmer återges så sanningsenligt som

möjligt eftersom dessa filmer är en viktig förmedlare av det förflutna.6 Men filmhistorikern

Toplin håller inte med om detta argument eftersom han anser att historisk film inte bör följa

de kriterier som tillexempel böcker måste göra. Han tar fasta på att filmmakarna förenklar

förståelsen av det förflutna så att publiken kan förstå det historiska skeendet och att filmen ska

nå ut till så bred publik som möjligt. Toplin menar vidare att man inte ska hänga upp sig på att

detaljerna är felaktiga, utan det är själva händelsen, helheten, som är det viktiga.7 Filmkritiker

riktar in sig ofta på korrektheten i historiska filmer, men Mats Jönsson anser att vi ska vara

mer flexibelt inställda till historiska skildringar i allmänhet och i synnerhet till historiska

Hollywoodfilmer. I och med Hollywoodfilmer är beroende av bred förankring och global

popularitet, leder detta till att dessa filmer bidrar till mer information som annat källmaterial

inte kan ge på samma sätt eller i samma utsträckning.8

Identifiering av karaktärer i historiska filmer hänger samman med att personen i

fråga kan känna igen sig i karaktären socialt, kulturellt och nationellt. Att en film framställs

som att åskådaren ska kunna känna sympati för hjältar och förgrundsgestalter samt att kunna

ta avstånd från onda människor i historiska filmer, anser Zander vara ett medvetet drag från

filmmakarnas sida eftersom de vill nå så bred publik som möjligt.9 Denna medvetenhet har

också att göra med att åskådaren kan lättare förstå filmens handling och att de ska kunna leva

sig in i filmen. Detta leder i sin tur till ökad förståelse av handlingen, vilket är viktigt för

ungdomarnas historiekunskap.10 En ökad förståelse för historien sker också när läraren och

eleverna samtalar och bearbetar filmens skildring av det historiska förloppet.11

Dokumentärfilmens betydelse för skolan är stor då den brukar återskildra

historien så sanningsenligt som möjligt. Dokumentärfilmen erbjuder också berättelser som är

tankeväckande och engagerande. Men man ska vara medveten om att en dokumentärfilm kan

vara subjektiv eftersom innehållet är redigerat och ihop klippt.12

6 Karlsson & Zander, s. 128, 136 7 Snickars & Trenter, s. 20f 8 M. Jönsson, 2004, Film och Historia – Historisk Hollywoodfilm 1960-2000, Lund: KFS AB, s. 202 9 Zander, s. 23, 26, 36 10 O. Holmberg, 1994, Ungdom och media, Lund: Studentlitteratur, s. 112 11 M. Hermansson Adler, 2004, Historieundervisningens byggstenar, Malmö: Elanders Berlings, s. 141 12 Snickars & Trenter, s. 21f

8

3. Litteraturstudier

Det finns många akademiker som har forskat kring temat ”film och historia”. Den största

forskningen kring ämnet här i Sverige har lektorn i historia Ulf Zander och docenten i historia

Klas-Göran Karlsson gjort, anser jag. De har skrivit böcker ihop men också skrivit böcker

enskilt. Ulf Zander står nog för den största proportionen av litteratur om temat. Han har bland

annat skrivit Clio på bio där han speciellt lyfter fram källkritiken av historiska filmer och

identitet i historisk film. I och med att visuellmedia inte har samma pondus som akademisk

litteratur om historia finns det många kritiker som kritiserar historisk film och menar att

historisk film måste grunda sig på korrekt fakta eftersom filmerna ses av flera miljoner

människor. Zander, men också filmvetaren Mats Jönsson skriver mycket om hur de historiska

filmerna förhåller sig till allmänheten och till kritikerna. De menar att de historiska filmerna

ska få samma status som litteratur har i vetenskapliga termer. De anser att historievetenskapen

ska ta till sig den kunskap som förmedlas i de historiska filmerna och inte uteslutas på grund

av filmernas innehåll. Denna diskussion är mycket relevant idag, men även om historia kan

tolkas på olika sätt anser jag ändå att en historisk film ska skildra verkligheten så

sanningsenligt som möjligt, just därför att visuellmedia är idag en av dem främsta

förmedlarna av historisk kunskap. I min uppsats tar jag upp källkritikens betydelse för dagens

ungdomar, vad ungdomarna själva tycker om korrektheten i historisk film samt hur lärarna

jobbar med källkritik.

Det finns också stor forskning om hur barns och ungdomars mottagande, både

av bilder och rörliga bilder, uttrycker sig. Tre bra böcker om detta tema är Anna Sparrmans

bok Visuella spår, Olle Holmbergs bok Ungdom och media och Borgersens och Ellingsens

bok Bildanalys. Men just hur film används i historieundervisningen och hur elever och lärare

förhåller sig till historisk film och deras ställningstagande till historisk film finns det knappt

någon forskning alls om. Visserligen finns det lite åsikter om filmundervisning i skolan,

framför allt i Holmbergs bok. Han diskuterar att skolan måste ta till sig ungdomarnas kultur

och verklighet i undervisningen och bli en del av skolundervisningen, däribland filmens

betydelse.

9

4. Metod

Genom att göra kvantitativa enkätstudier och gruppintervjuer fick jag ett underlag från både

elever och lärare för min studie. För att stärka mitt material och samla in tillräckligt med data

använde jag mig av litteratur.

Jag gjorde ett nedslag i skolverksamheten. Dessa nedslag ägde rum på två

högstadieskolor i två olika kommuner. Jag valde dessa högstadieskolor eftersom det råder helt

olika undervisningsmetoder i de olika arbetslagen. Det är tre arbetslag, sammanlagt 90 elever

och 3 SO-lärare, som jag koncentrerade mig på. Arbetslag 1 ägnar sig helt åt tematisk och

ämnesövergripande undervisning och tillhör den ena högstadieskolan i en av kommunerna.

De andra arbetslagen, 2 och 3, tillhör samma skola men arbetar helt annorlunda, där arbetslag

2 arbetar en lightvariation av tematisk och ämnesövergripande undervisning, medan arbetslag

3 ägnar sig helt åt traditionell undervisning. Valet av skolorna berodde på att jag ville ha ett så

brett spann på min undersökning som möjligt. Jag valde att göra min undersökning i årskurs

nio, då jag ansåg att denna årskurs är lämpligast, dels för jag har gjort min praktik på

högstadiet och känner mig hemma i verksamheten, dels för att jag anser att nior är benägna till

att se kritiskt på filmer och är i slutet av sin högstadietid och har i den meningen upplevt ett

stort antal historielektioner.

Det var fyra klasser som svarade på enkäten plus samtliga historielärare som är samhöriga

med klasserna. Två klasser är tillsammans arbetslag 3. Dessa klasser är relativt små och för att

få relevanta siffror gjorde jag som så att jag gjorde min undersökning i båda klasserna i

arbetslag 3. Det är därför det är fyra klasser, men endast tre arbetslag.

Efter den kvantitativa enkätundersökningen kommer jag att slumpmässigt att ta ut sex elever,

tre från varje kön, från varje klass och göra informella intervjuer. Med dessa gruppintervjuer

fick jag en större förståelse för hur eleverna upplever historisk film och kom in på djupet och

fick fram det tänkta syftet med min undersökning, alltså hur historisk film används i

historieundervisningen och hur elever och lärare förhåller sig till historisk film. Jag kom dock

inte att intervjua lärarna eftersom jag ansåg att deras enkät rymmer den data som jag behövde.

För att kunna genomföra enkäterna och intervjuerna samt sammanställningen av

dem så bra som möjligt, tog jag hjälp av en viss litteratur. Böckerna var Jan Trosts böcker

”Enkätboken”, 2001, och ”Kvalitativa intervjuer”, 1993, och Annika Lantz bok

”Intervjumetodik”, 1993.

I mina enkäter använde jag mig av bland annat rangordningsskalor

(attitydfrågor) och nominalskalor (könsindelning). Jag har med denna könsjämförelse

10

eftersom jag ville ta reda på om det fanns en skillnad i hur eleverna uppfattar historiska filmer

och identifikation eftersom de uppfattar verkligheten utifrån sitt kön. Jag använde mig också

av strukturering, då alla frågor var kopplade till min undersökning. Vid intervjun använde jag

mig av en lista över olika frågor som tog upp stora delområden av min undersökning. Jag

visste att jag inte kan veta fullt ut vilka frågor som jag kom att ställa, men det var viktigt att

jag hade ett slags styrdokument att gå efter. För att inte missa något som eleverna sa vid

gruppintervjuerna spelade jag in på en bandspelare vad de sa.

I och med att jag har skrivit om elevers och lärares svar på enkäterna och inte

skrivit ordagrant vad elevernas sa på intervjuerna kan det ha blivit bortfall av material. Men i

min framställning har jag tagit med det mesta och det som var relevant för min uppsats och

omvandlat om elevernas och lärarnas tankar och ord till förståelig svenska. Hade jag inte gjort

detta hade inte min uppsats blivit förståelig för er. Jag tror dock inte att det lilla bort fall som

gjorts kan ha någon inverkan på min uppsats. Däremot kan min omvandling av elevers och

lärares tankar och ord till bra svenska och grammatik ha en viss inverkan eftersom det är efter

min tolkning. Men jag har försökt att vara så sanningsenlig och objektiv som möjligt.

11

5. Resultat

Efter att ha samlat in enkätmaterialet från 90 elever kommer jag här nedan att göra en

sammanfattning av vad eleverna svarade på enkäterna. Senare i kapitlet redovisas en

sammanfattning av intervjuerna med 24 elever. Allt från intervjuerna redovisas som bilaga.

Jag har dock valt att inte redovisa enkätsvaren som bilaga eftersom intervjuerna är en

fördjupning av enkäterna. Intervjuerna med de 24 eleverna är tyngdpunkten av min uppsats

och därför är redovisningen av alla enkätsvar inte så relevanta just i detta skede. Enkätfråga

nummer 6 och 7 är redovisade både i den löpande texten och i diagram, för att förtydliga

elevernas svar. En marginal på 1 % har fallit bort då jag har avrundat talen till heltal.

För att inte endast ha ett elevperspektiv i mitt arbete vill jag också ha ett

lärarperspektiv för att se hur elevers uppfattning av film i skolan skiljer sig från lärarnas och

hur lärarna ser på historia och film. Jag valde att inte intervjua de tre lärarna från respektive

arbetslag eftersom och jag fick den information jag behövde till min undersökning från deras

enkäter.

5.1 Elevernas resultat

Det var fyra olika nior i tre olika arbetslag som fick svara på enkäten om historia och film.

Utifrån enkätundersökningarna kan jag direkt konstatera att eleverna får sin historiska

kunskap främst från skolan. Den källa som eleverna inhämtar historisk kunskap ifrån efter

skolan är från TV, film och bio, tätt följt av böcker. Från hemmet och från ”annat”, bland

annat Internet och tidningar får eleverna knappt någon historisk kunskap alls.

Den typ av historiska filmer som eleverna brukar se på är Hollywoodfilmer. På

andra plats kommer dokumentärer om historia, följt av europeiska historiska filmer.

På frågan om eleverna burkar se på historisk film i skolan svarade eleverna från

arbetslag 1 och 2 att de inte brukar se på historisk film, medan eleverna i arbetslag 3 svarade

att de brukar se på historisk film i skolan. De historiska filmer som brukar ses i skolan är

Hollywoodfilmer och dokumentärer.

De elever som svarade att de blev mer intresserade av historia när det tittar på

historisk film/dokumentär, menade att om filmen är spännande och lätt att förstå blir de

engagerade och får en förståelse hur det var på den tiden och kan dra paralleller eller

kopplingar från nu till då. Att se hur historia skildras i rörliga bilder är mycket roligare och

lättare att förstå än att bara läsa böcker. Eleverna ansåg också att intresset för historia ökar

med filmtittandet eftersom de är nyfikna på vilka händelser som formade världen till vad den

12

är idag. Men dock svarade hela 34 % att de inte blir intresserade av historia när de tittar på

historiska filmer eller dokumentärer om historia.

På frågan om eleverna tror att fakta i spelfilmen stämmer överens med

nedskriven fakta, det vill säga litteratur som grundar sig på historiska dokument och

arkeologiska fynd, var det majoriteten (60 %) som svarade ja. Av de 40 % som svarade att de

inte tror att fakta stämmer överens med den nedskrivna, brukar endast 7 stycken av dessa 40

% kolla upp så att filmens fakta stämmer med den nedskrivna. 7 av 90 elever svarade att de

tror ibland på att de historiska filmernas handling skildrar det som verkligen hände i det

förflutna. (På min enkät hade jag inte med svarsalternativet ”ibland”, utan detta

svarsalternativ skrev eleverna till själva). Denna fråga finns förtydligad i två diagram här

nedan.

När du tittar på historiska filmer,

tror du att faktan i filmen är äkta?

0

20

40

60

80

100

Ja Nej

Pro

cen

t (%

)

Brukar du kolla upp så att filmens

fakta stämmer överens med vad som

hände på riktigt?

0

20

40

60

80

100

Nej Ja Ibland

Pro

ce

nt

(%)

Utifrån enkäterna kan jag se att eleverna identifierar sig ibland med karaktärerna

i de historiska filmerna, tätt följt av att eleverna sällan gör det, medan endast 3 % av eleverna

alltid identifierar sig med karaktärerna. 21 % av eleverna identifierar sig ofta med

karaktärerna i de historiska filmerna medan 4 % aldrig gör det. På frågan varför eleverna

tycker det är viktigt att identifiera sig med karaktärerna i en historisk film svarade många av

eleverna att man får en djupare förståelse av handlingen och hur det var på den tiden som

filmen skildrar, vilket leder till att filmen blir mer intressantare och roligare. Identifikationen

ger ett helhetsintryck av den historia som skildras i filmen, samt inlevelse som gör att

eleverna blir mer engagerade. Eleverna känner oftast medkänsla och kan känna igen sig själv i

de olika handlingar som karaktärerna utför i filmen och på så sätt leva sig in i filmen lättare.

Identifikation ökar filmupplevelsen helt enkelt, menar många elever. Emellertid svarade hela

16 % att identifikationen inte är vikig för filmupplevelsen eller i allmänhet. I mina intervjuer

gick jag närmare in på identifikation. En förtydligande av resultatet på denna fråga kan ses här

nedan i diagram 3.

13

Hur ofta känner du att du kan identifiera dig med

karaktärerna i filmer?

0

20

40

60

80

100

Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig

Pro

cen

t (%

)

Om man ska titta på skillnader i arbetslagen var det inte så många påträffande

olikheter i arbetslagen. Den största skillnaden var att den klass som följer traditionell

undervisning, arbetslag 3, ser mycket mer på historisk film än de andra klasserna. Fler elever

från arbetslag 1 påpekade att de inte tror på att fakta i de historiska filmerna är äkta. Detta

beror på, tror jag, att de arbetar mycket med källkritik och att man ska kolla upp källan som

man använder sig av, till exempel Internet.

På min enkät fick eleverna kryssa i om de var flicka eller pojke eftersom jag

ville se om det finns några genusskillnader i uppfattningen om historia och film samt

identifikation. Bland flickorna är det betydligt fler som brukar titta på historiska

Hollywoodfilmer, än bland pojkarna. 80 % av flickorna brukar se på, medan det är 56 % av

pojkarna som brukar se på historiska Hollywoodfilmer. 35 % av pojkarna brukar titta på

dokumentärer om historia eller ”övrigt”, bland annat Internet. Historiska europeiska filmer är

inte så populärt bland något av könen. Flickorna har lättare att bli mer historieintresserad när

de tittar på historisk film än pojkarna.

En utmärkande skillnad är att pojkar får mer kunskap från hemmet än vad

flickorna får.

På frågan om att eleverna känner att de kan identifiera sig med karaktärerna

svarade 44 % av pojkarna att de kan det ibland, medan 31 % av flickorna svarade samma. Hos

flickorna svarade 37 % att de sällan kan identifiera sig med karaktärerna i historiska filmer.

Jag jämförde också de tre olika arbetslagen i genusfrågan men det fanns inga större skillnader

på vad pojkar och flickor anser om historia och film. En skillnad som jag kan utläsa är att

både pojkar och flickor från arbetslag 1 får mer kunskap om historia från böcker jämfört med

de andra två arbetslagen, men att flickorna i arbetslag 2 får mer historisk kunskap från skolan

än övriga arbetslag.

14

5.2 Lärarnas resultat

Helt generellt är lärarna överens om att användningen av historisk film i undervisningen är ett

bra komplement till undervisningen och att de bearbetar/samtalar om spelfilm både innan och

efter visningen. Både lärarna i arbetslag 1 och 2 använder ibland historisk spelfilm i

undervisningen, medan läraren i arbetslag 3 ofta använder sig av historisk spelfilm i

undervingen. Arbetslag 2 och 3 använder sig av dokumentärer, Hollywoodfilmer och

europeiska filmer i sin historieundervisning, men inga PMC-filmer13 eftersom de inte är

anslutna till den centralen. Däremot använder sig arbetslag 1 först och främst av historiskt

mediamaterial från PMC, men använder också sig av Hollywoodfilmer och europeiska filmer

i sin historieundervisning. Arbetslag 1 använder knappt dokumentärer om historia i

undervisningen.

När lärarna väljer en historisk film eller dokumentär till sin historieundervisning

tänker de annorlunda kring valet av film. Arbetslag 1 väljer utifrån en kombination av att

valet är pedagogiskt och elevernas önskemål. Arbetslag 2 utgår först och främst från att

materialet är pedagogiskt och i arbetslag 3 väljer läraren en historisk film eller dokumentär

utifrån huruvida den kan levandegöra ett historiskt skede.

Lärarna i arbetslag 1 och 2 anser att de använder för lite historisk film eller

dokumentär i sin undervisning, medan läraren i arbetslag 3 tycker det motsatta.

På frågan hur lärarna använder historisk film och dokumentär i

historieundervisningen svarade alla lärare olika. Läraren i arbetslag 1 arbetar med historisk

film på olika sätt beroende på vilken epok eller vilket skede de arbetar med. När de arbetade

med Antiken visade läraren endast PMC-filmer. Eleverna ville se historiska Hollywoodfilmer

men det hann de inte. När arbetslag 1 arbetade med Medeltiden såg de endast historiska

Hollywoodfilmer och gjorde filmanalys. Vid olika minnesdagar, som till exempel

Förintelsens minnesdag, har de både sett historiska Hollywoodfilmer och dokumentärer som

de har diskuterat grundligt. Läraren i arbetslag 2 använder sig av historiska filmer och

dokumentärer vid introduktion till ett nytt arbetsområde eller vid avslutning av ett

arbetsområde. Läraren brukar arbeta med filmerna i den mån eleverna själva har

frågeställningar till filmens handling eller så skriver de reflektion av filmens handling.

Läraren i arbetslag 3 väljer ut filmer eller små snuttar av en film som han anser har kvalitet

och som är relevanta som sedan eleverna får samtala om.

13 Pedagogiska Medier Center, en central där skolorna kan få film och dokumentär ifrån.

15

Läraren i arbetslag 1 anser att mer spelfilm och dokumentärer om det förflutna

bör finnas i historieundervisningen, medan läraren i arbetslag 3 är nöjd som det är. Läraren i

arbetslag 2 håller sig neutral i denna fråga.

5.3 Sammanställning av intervjufrågorna

Eleverna anser att de lär sig något av de historiska filmer och dokumentärer som visas i

skolan, dels för att man får en djupare förståelse för dåtiden och hur det var, dels för att

historien upplevs på ett levande sätt som gör att det blir lättare att lära.

Det är blandade åsikter om eleverna tittar på historiska filmer eller

dokumentärer på sin fritid, men de som tittar på film och dokumentärer tittar mest på

historiska spelfilmer.

Elevernas historieintresse ökar när de ser på historisk film eller dokumentär om

det är en film som intresserar dem. Om eleverna är intresserade av den epok som den

historiska filmen eller dokumentären skildrar, ökar deras historieintresse mer. Att se på

historisk film eller dokumentär är roligare än att läsa böcker eftersom man förstår och lär sig

mer av filmen/dokumentären. Några elever menade att de egentligen inte tänker på att det som

filmen skildrar har hänt. En elev sa så här: ”Man bara ser filmen. Ibland vet man vad som

kommer att ske i filmen eftersom man har kunskap om den historiska handlingen, vad som

hände på riktigt”. ”De flesta historiska filmer som görs idag har en koppling till historien, men

kan ha med annat som inte hör dit, till exempel i filmen 300, 2007, där det finns persiska

ninjor”, uttryckte sig en annan elev.

Många av de intervjuade eleverna vet att många filmer som är baserade på

historia inte är verklighetsbaserade, framför allt de elever som är i arbetslag 1. Eleverna anser

att inlevelsen blir större om de vet att filmen är verklighetsbaserad. En del menar även att om

en historisk film inte är verklighetsbaserad, tänker de sig att det kanske ändå kan ha hänt i

verkligheten. Att det finns en sann kärna i filmens handling.

Eleverna brukar inte kolla upp så att fakta stämmer överens med nedskriven

fakta, utan de utgår från att filmens fakta stämmer. De elever som kollar upp filmens

korrekthet, kollar upp det med föräldrar, i böcker och på Internet. En elev svarade: ”Jag tänker

inte på det. Jag tycker att det är uppenbart om historiska filmer är sanningsenliga. Det finns

alltid en kärna som är sann. Det som händer runt omkring behöver inte vara sant, utan det

viktiga är att själva händelsen har hänt på riktigt”. En annan elev menade att historien tolkas

på olika sätt. Filmmakaren tolkar den på sitt sätt och lärarna på ett annat sätt.

16

Eleverna anser att detaljer som klädesplagg och vapen inte gör någon inverkan

på historiska filmers/dokumentärers trovärdighet. Detaljer har ingen betydelse för händelsen,

utan man ser vad som är realistiskt, anser eleverna. De tittar på historisk film och

dokumentärer som en helhet. En del elever överväger filmens fakta och kollar upp så att den

stämmer med nedskriven fakta. En elev uttryckte sig så här om detaljer i historiska filmer och

dokumentärer: ”Filmmakarna kan förvränga detaljer för att locka publik, till exempel att göra

filmen roligare. Om man tar ut en historisk skildring rakt av kan det bli en tråkig film. För att

locka publik och göra filmen roligare och intressantare kan detaljer förvrängas och den

historiska händelsen skildras annorlunda än det som egentligen hände”. En annan elev

menade att han inte kunde lägga märke till om detaljer inte stämmer med den epok som

filmen skildrar eftersom han inte har någon kunskap om detaljerna och kan därför inte kolla

upp det.

De flesta eleverna identifierar sig med karaktärerna i en historisk film eller

dokumentär om den tilltalar dem. Några av eleverna tycker det är svårt att identifiera sig med

en historisk karaktär eftersom det inte utspelar sig i nutid, att karaktärerna inte är i deras ålder

eller för att karaktärerna ofta är överdrivna. De elever som känner att de kan identifiera sig

med karaktärer i historisk film eller dokumentär gör det ofta när de kan känna medkänsla för

karaktären eftersom karaktärens personlighet och egenskaper stämmer överens med elevernas.

Identifieringen beror också på vad filmen handlar om och vad karaktären har gjort i historien.

De har svårt att identifiera sig med riktigt onda människor som till exempel Stalin eller Hitler

eftersom det de har gjort i historien är oacceptabelt, menar eleverna. Ondhet är något eleverna

inte upplever i sig själv och kan därför inte identifiera sig med en riktigt ond människa i en

historisk film eller dokumentär. Många elever har också svårt att identifiera sig med

karaktärerna eftersom filmerna/dokumentärerna inte utspelar sig i nutid. De menade att de inte

har något att känna igen sig i och därför omöjligt att kunna identifiera sig med

rollinnehavarna.

På frågan om synen på historien påverkas om man kan identifiera sig med

rollinnehavarna svarade eleverna att de får en större och djupare förståelse hur det var i det

förflutna och hur människorna levde. Eleverna menar att de förstår varför Gladiatorspel var

tillåtet och populärt eller varför man krigade. De kan jämföra både nu och då.

Majoriteten av de tillfrågade eleverna anser att man ska ha mer film i

historieundervisningen eftersom det är mer lärorikt och att man får en riktig bild av det

historiska skeendet och inte endast en illusion som man får när man läser böcker. Visserligen

17

ansåg eleverna i arbetslag 3 att de var nöjda med den filmvisning de hade men lite mer film

kunde inte skada, hävdade dem.

En nackdel som eleverna ansåg i arbetslag 3 med film i historieundervisningen

är att elever som är frånvarande av något skäl, missar filmen och kan kanske inte hänga med

senare i undervisningen. Risken finns ju också att eleverna glömmer bort vad som har hänt

om filmen inte visas i ett enda långt lektionspass och att man pratar om filmen efteråt. ”Bilder

säger mer än tusen ord”, burkar man ju säga.

En del av de tillfrågade eleverna menar att filmmakarna gör en historisk film

utifrån deras synsätt och tolkning av historien, hur de själva uppfattar historien. ”Ett bra

exempel på detta är Mel Gibsons film Passion of the Christ, 2004 där han skildrar utifrån sin

egen tolkning hur Jesus sista dag såg ut”, sa en av eleverna i arbetslag 2, och påpekade visare

att ”i och med filmmakarna gör sin egen tolkning av historiska filmer och dokumentärer finns

det en förklaring till varför historiska filmers fakta inte alltid stämmer med nedskriven fakta”.

Många av eleverna kom också in på böcker som skildrar historiska händelser, bland annat hur

man ska läsa en historisk roman och hur eleverna förhåller sig till böcker som skildrar

historiska händelser.

18

6. Analys av resultat

Efter att ha sammanställt alla enkäter och intervjuer har jag fått fram en del förvånande svar

och en del inte så förvånande svar. Elevernas ställningstagande till historia och film gjorde

mig inte förvånad. De flesta antyder att skildra det förflutna som visuellt medel är bra

eftersom de lär sig lättare och får en större förståelse av historien. Att endast läsa i läroböcker

om det förflutna anser de vara tråkigt och de får ingen levande bild och helhet av det

historiska skedet. Enligt Susanne K Langer finns det skillnader mellan språk- och bildmedia.

Hon menar att språket är diskursivt, det vill säga att man måste ta en sak i taget när man

skriver även om tankarna och symbolerna griper in i varandra. Våra föreställningar placeras

efter varandra även om de förekommer samtidigt och inuti varandra. Detta leder till att endast

de tankar som passar till ett särskilt uttryck kan uttryckas och de föreställningar som inte kan

formas genom ordens diskursiva ordning fallet utanför. Däremot uttrycker den visuella

formen samtidighet, det vill säga att den avbildar, konkretiserar och visar sitt innehåll. Den

visuella formen kan ge uttryck av så mycket mer än vad språkmediet kan eftersom bilder är

uttrycksfulla (gester, rörelser, ansiktsuttryck med mera) och kan säga mer än tusen ord.14

Vidare menar historikern Dick Harrison att bilder fungerar både som narrativa och

kommunikativa element där bilder förmedlar ett subtilt kulturellt budskap.15

6.1 Kritik av historisk film

Även om eleverna är överens om att film och TV är en bra källa till historisk kunskap, hävdar

vissa att man ibland ser att en historisk film inte korrekt gentemot nedskriven fakta. Eleverna

sa att de ser om något är orealistiskt i filmens handling och att de då väger fakta mot varandra.

Visserligen är de flesta eleverna överens om att även om filmen inte är så sanningsenlig, finns

det ändå en liten kärna sanning i handlingen. För eleverna är det själva händelsen i det

förflutna som de är intresserade av i en historik film och inte felade detaljer eller någon

karaktär som skildras olikt jämfört med den verkliga människan.

Kritik av historiska filmer har framförts av flertalet akademiska forskare. Den

amerikanske historikern Louis Gottschalk klargjorde redan 1935 ”om filmkonsten ämnat

fortsätta att hämta ämnen i lika stor omfattning från historien är den skyldig dess beskyddare

och de högre idealen en större noggrannhet. Ingen film av historisk natur borde få visas

offentligt förrän en aktad historiker har fått möjligheten att kritisera och revidera den.”16

Enligt filmvetaren Mats Jönsson är kritiken stor på grund av att historiska filmer brister i

14 Holmberg, s. 48f 15 A. Sparrman m f. l, 2003, Visuella spår. Bilder i kultur- och samhällsanalys, Lund: Studentlitteratur, s. 40 16 Zander, s. 22

19

historisk sanningsenlighet, trovärdighet och korrekthet, särkilt när det gäller amerikansk film.

Historievetenskapen menar att ju längre tidsavstånd en historisk skildring i en film har till just

den perioden, desto mindre skildras samtidshistoria. Det kan till och med leda till att

informationen i sådana historiska filmer föringar sin funktion som historisk källa eftersom det

uppstår felaktigheter. Men alla håller inte med om denna kritik.17 Enligt historikern Ulf

Zander är historiska filmer en viktig förmedlare av det förflutna, men han trycker också hårt

på att historiska filmer bör skildra den historiska perioden så sanningsenligt som möjligt.18

Detta håller inte historikern Rosenstone med om. Han menar att film inte behöver följa de

måttstockar som andra medier, till exempel böcker, följer för att det ska bli en korrekt

historisk skildring av en historisk händelse. Framför allt betonar han att en visuell

historieskildring är en ny analytisk struktur för hur vi ska kunna tänka på det förflutna, och

detta måste historiker börja uppmärksamma.19 Men kritiker till Rosenstones efterforskningar

har naturligtvis gjort sig hörda. Medeltidshistorikern Herlihy anser att film aldrig anger sitt

källmaterial, vilket är filmmediets största brister. Men han påpekar ändå att filmen kan bidra

till en känsla för det förflutna vilket leder till att det historiska intresset kan väckas hos

människan, precis som en historisk roman kan.20 Filmhistorikern Toplin håller med både

Rosenstone och Herlihy. Toplin anser att om en historisk film görs som ses av miljontals

människor, bör denna film vara intressant att studera för historiker, även om filmen innehåller

felaktigheter och förenklingar av innehållet. Toplin menar att filmindustrin naturligtvis

förenklar det förflutna eftersom en miljonbudgetfilm med en bred publik ställer helt andra

krav på berättandet än att göra en empiriskt korrekt film för en specialiserad publik. Att fastna

vid historiska felaktigheter i en historisk film är att ignorera den historieförmedlande

förmågan hos den populära spelfilmen då den försöker förenkla förståelsen för det förflutna så

att publiken kan förstå det historiska skeendet och ta till sig filmen på ett emotionellt plan.21

Mats Jönsson i sin tur menar att detta resonemang bör uppmärksammas eftersom att väcka

känslan för och av det förflutna är Hollywoodfilmens främsta tillgång. Ett exempel på detta är

filmen Gladiator, 2000, där åskådaren upplever att de är närvarande vid och/eller deltar i de

skildrande historiska händelserna. Åskådaren placeras mitt i händelsernas centrum.22

Åskådaren är med passivt i filmen och känner sig delaktiga bland annat på grund av den så

kallade 180-gradersprincipen där kameran sveps över scenerna i det historiska

17 Jönsson, s. 1, 49 18 Karlsson & Zander, s. 128, 136 19 Jönsson, s. 52f 20 ibid. s. 53 21 Snickars & Trenter, s. 20f 22 Jönsson, s. 4, 3

20

händelseförloppet, men också av specialeffekter och olika tekniker som gör att deltagarna

upplever händelseförloppen som om det vore i verkligheten.23 Att kunna leva sig in i en

historisk film anser de flesta eleverna vara viktigt, dels för att få en djupare förståelse av den

historiska skildringen, dels för att göra upplevelsen av filmen intressantare och roligare.

Några elever i arbetslag 1 menade, precis som Toplin, att historiska filmer, speciellt

Hollywoodfilmer, görs utifrån vad publiken efterfrågar. Eleverna menar att detaljer kan

förvrängas och historiska händelser kan skildras annorlunda än vad de gjorde i verkligheten,

bara för att göra filmen mer roligare och intressantare så att den lockar publik.

Rosenstones resonemang syns också hos eleverna då de anser att en historisk

film inte behöver var historisk korrekt runt omkring sin handling. För dem är det oftast själva

händelsen som är viktigt, att det är den som är sann, medan allt där omkring inte behöver vara

det. Några elever antyder också på att varje människa tolkar historian på sitt sätt, däribland

filmmakarna. Eleverna menar att åskådaren måste vara medveten om att filmmakarna

uttrycker sin tolkning av ett historiskt skede i sina filmer, vilket då inte behöver var historiskt

korrekt. Kanske är det därför majoriteten av eleverna svarade på frågan att de inte brukar

kolla upp filmens äkthet, även om de tror att filmen och dess skildring av historien inte är

historiskt korrekt. De är medvetna om att vissa detaljer eller småhändelser i filmen inte spelar

någon roll för helheten av den historiska skildringen som filmen eller dokumentären återger.

Enligt Karlsson och Zander är det som inbjuder till kritik för felfinnarna är oftast felaktigheter

i kostymerna och rekvisita. Trots dessa felaktigheter kan den historiska filmen fungera som en

förmedlare av en gången tid. Filmmakarna kan också medvetet använda sig av fel rekvisita

eller olika tidsblandningar i syfte till att poängtera något annat. Ett exempel är filmen

Gladiator, 2000, där romarna använde sig av brinnande ammunition, vilket de inte gjorde på

den tiden. Med denna detalj ville filmmakaren visa att romarna var ledande i den antika

utvecklingen. Zander och Karlsson antyder att kritikerna inte tar hänsyn till att många

historiska filmer inte är eller bör vara uppbyggda på samma sätt som historien framställs att

vara i historievetenskapliga facklitteraturer. Att alla detaljer och alla utvecklingslinjer som

utmärker historiska händelseförlopp kan visas i en och samma film är ytterst sällsynta.

Filmmakarna kan inte heller visa hänsyn till de tillfällena då forskare är osäker på ett

historiskt skeende och menar att det ”kanske” eller ”troligen” har hänt. Underlaget är för klent

att dra bestämda slutsatser av.24

För de elever som brukar kolla upp om den historiska filmens handling är

historisk korrekt, spelar det alltså ingen roll om detaljer och skådespelare är trovärdiga för

23 Karlsson & Zander, s. 134, 127 24 ibid. s. 132, 137

21

filmens trovärdighet. Återigen anser eleverna att det är själva händelseförloppet som är det

vikiga i en historisk film. Men enligt Zander är ett viktigt villkor för att den historiska filmen

ska var så trovärdig som möjligt är att skådespelarna upplevs som trovärdiga och att deras

image fungerar tillsammans med filmen ifråga. Karaktärernas trovärdighet är den fiktiva

sanningens grundstomme, menar han.25 Men detta är inte alls vikigt för eleverna. Kanske

menar Zander att det är viktigt för den vuxne människan, eller rättare sagt den

historieintresserade vuxna människan. Men samtidigt menar Zander att en historisk films

målsättning inte är att visa upp alla detaljer och alternativa utvecklingslinjer som utmärker

historiska händelseförlopp, utan det är filmens handling och syfte. Trovärdiga historiska

händelseförlopp kan alltså vara kontraproduktivt och här är Zander alltså på elevernas bana.

Det mest väsentliga är att göra historiska filmer meningsfull för publiken.26

Många kritiker och forskare anser att historiska filmer tolkas utifrån nuet. De

anser att historiska filmer direkt eller indirekt skildrar sin egen samtid. De handlar om den tid

som filmen har tillkommit i, det handlar om det nuvarande istället för det egentliga historiska

skeendet. Ett samtida avtryck skildras i den historiska filmen där annan information ersätter

det som egentligen ska gestalta ett historiskt händelseförlopp, vilket är ett förrädiskt sätt att

visa en historisk film på, anser Karlsson och Zander.27 Eleverna antyder dock på att de inte

kan se samtidsskildringar i historiska filmer, men det är vissa elever som sa att de kan dra

paralleller från då till nu. Detta kan tolkas som att de kan se samtidsskildringar i historiska

filmer, men mest trovärdigt är det nog att de kan se orsak - verkan och likheter med dåtidens

samhälle med nutidens, men inte att de kan se dagens kultur och ideologi som rådde vid den

historiska filmens tillkomst.

6.2 Identifikation

Jag tycker identitet vid historisk film hos ungdomar är vikigt eftersom det är en stor del i

varför historia ska studeras; vilket urval som görs i förmedlingen av det förflutna samt vem

historien riktas till. Denna identitet framgår i skildringen av det nationella, religiösa och det

etniska, bland annat i historiska filmer. Att känna empati med någon av karaktärerna i en

historisk film är, enligt Sirkka Ahonen, ett sätt att skapa historisk kunskap eftersom åskådaren

sätter sig in i karaktärens uppfattningar och motiv. Med empati kan man också se de

25 Zander, s. 34 26 ibid. s. 35, 38 27 Karlsson & Zander, s. 137, 144

22

historiska förklaringarna från flera perspektiv och förstå att en händelses betydelse varierar

för olika historiska personer.28

Vid identifikationsfrågorna, både på enkäten och vid intervjuerna, trodde jag att eleverna

skulle svara att de lätt kan identifiera sig med hjälten, men också nationellt, i historiska filmer

men det var blandade uppfattningar om detta. Eleverna antyder att identifikationen i historiska

filmer kan ske med vem som helst, bara de stämmer överens med deras egen personlighet och

egenskaper. Men många elever känner också att det är svårt att kunna identifiera sig med

karaktärerna eftersom det inte är nutid. Identifikationen hänger samman med det man känner

igen sig i, att skådespelarna ska vara i deras ålder och skildra deras verklighet istället, alltså

det som eleverna känner igen sig i. Detta gjorde så att jag fick en tankeställare. Kanske hade

det varit bättre att göra denna undersökning på gymnasieelever i trean i stället eftersom de har

utvecklat ett bredare perspektiv om sig själva, samhället och historiska skeende. Det fanns

några elever som antyder på enkäten att identifikation i forma av inlevelse och empati leder

till att de kan se historien från flera perspektiv och dra samband mellan nu och då, precis som

Ahonen antyder. Zander talar om att filmmakarna brukar medvetet fylla de olika historiska

funktioner och behov, inte minst på det ideologiska historiebrukets sätt, då de skildrar till

exempel ett politiskt styrelseskikt som har nått sin höjdpunkt i samtiden eller rådande

motsättningar i samtiden. Det ideologiska historiebrukets samhörighet med åskådarens måste

dock stämma överens med hennes ideologi för att filmen ska nå ut till så bred publik som

möjligt. Därför är det viktigt att försöka identifiera händelser och personer i filmer som väcker

stort intresse för filmerna.29 Men om jag tittar på min undersökning har eleverna inga

svårigheter att identifiera sig med vem som helst i en historisk film, oberoende nation,

ideologi eller kön. Zander visar att undersökningar om åskådarnas identifikation med

karaktärerna i historiska filmer är mångtydig. Grunden för det emotionella intresse som

filmupplevelsen bygger på är medkänsla och avsky. Men ett problem med detta

känslomässiga engagemang kan leda till att åskådaren inte kan skilja på verklighet och

fiktion.30 Själv anser jag att det är upp till var och en att kunna skilja på verklighet och fiktion,

då det är så personligt att identifiera sig med någon/något i en historisk film.

En identifikation behöver inte endast komma med en enskild karaktär, utan

identifikationen kan vandra från person till person i en och samma film, även om

rollinnehavarna har olika funktioner och karaktärer. Kanske är det därför filmmakarna vänder

28 C. Karlegärd & K-G. Karlsson, 1997, Historiedidaktik, Lund: Studentlitteratur, s. 85, 128 29 Zander, s. 23, 25 30 ibid. s. 26

23

och gör sin produktion medvetet till en så bred publik som möjlig som kan identifiera och

känna samhörighet med karaktärerna i filmen. Historiska filmer brukar ha tydliga

identitetsrelaterade indelningar av ”vi” och ”dem”. Denna uppdelning är inflytelserik för vårt

sätt att förstå oss själva, förstå vår plats i världen och skapa bilder av dem som vi inte har

någon direktkontakt med på jorden. Zander skriver:

”Filmer tillgodoser överlag ett eller flera av de centrala kriterier som utmärker ’den goda berättelsen’, nämligen

att historien relaterar till människornas egna erfarenheter och upplevelser, att då, som nu och sedan behandlas i

ett sammanhang och att människor via berättelsen får möjlighet att förhålla sig till en historia som sträcker sig

längre än deras egna liv.”31

Här tycker jag att olika perspektivsynsätt missas. En film som skildrar en historisk händelse,

säg filmen Alexander den store, 2004, skildrar ofta en god och en ond sida. I Alexander den

store är grekerna de goda medan perserna är de onda. För dem som är västerlänningar blir

grekerna automatiskt de goda och det är ”vi” för att vi kan förhålla oss till grekerna på ett

annat sätt än till perserna. Perserna blir automatiskt onda och är ”dem”. I vårt mångkulturella

samhälle i väst, finns det många som kommer från Mellanöstern och identifierar sig med

perserna. Hur är det då möjligt för en filmmakare att behålla ”den goda berättelsen” och

identifikations uppdelning av ”vi” och ”dem” när det finns både grupperna i vårt samhälle?

Det jag menar är att filmmakarna skildrar oftast historiska filmer från ett perspektiv som

endast en viss grupp i samhället kan identifiera sig med, den goda sidan. Vem vill egentligen

identifiera sig med den onda sidan, med ”dem andra”? Visserligen går Zander in lite på hur

rättvist egentligen olika grupper av människor skildras i Hollywoodfilmer. Hollywoodfilmer

formar och speglar amerikanska identiteter, men också andra internationella identiteter, men

hur skildras egentligen dessa internationella identiteter på film? Eller är skildringen av ”dem”

medvetet från filmmakarnas sida? Eleverna säger själva att de har svårt att identifiera sig med

de riktigt onda människorna, just därför att de vet att de gjort något riktigt ont i historien.

Kanske är det så också filmmakarna tänker. De karaktärer som filmmakarna tror att åskådaren

uppfattar som onda, görs riktigt onda i den historiska filmen och tänker inte på att det finns

åskådare som tycker att den onda karaktären är god i deras ögon. Visst ska man ha i tankarna

att det finns skillnad på ond och ond och att det inte är många i världen som identifierar sig

med tillexempel Hitler eller Stalin. Detta kan göra så att historiska filmer kan mista kraften i

narrationen eftersom för det mesta vet publiken den historiska handlingen som skildras i

filmen och vet vad som kommer att hända. På så sätt blir de olika karaktärerna formade efter

31 ibid. s. 26f

24

den kunskapsmall som vi redan har. Ett exempel är att Hitler brukar framställas som en galen

skurk med orealistiska drömmar om ett herravälde.32 Zander skriver:

”Som åskådare uppmanas vi att känna sympati för hjältar och förgrundsgestalter och ta avstånd från dem som

framställs som skurkar eller som hot mot hjälten och hans eller hennes närmaste. Sistnämnda slutsats utesluter

inte att gangsters, legoknektar och yrkesmördare eller andra våldsverkare kan vara de som vi förvänts heja på i

biosalongen, något som markeras av att skådespelare som gjort karriärer som hjältar tar sig an roller som

outsiders eller antihjältar.”33

I min undersökning av elevers identitet vid historiska filmer svarade många

elever att de har ganska svårt för att kunna identifiera sig med historiska filmer eftersom det

inte utspelar sig i nuet. Detta kan bero på att ungdomar idag är mer upptagna med nuet än

tidigare. De lever här och nu och ser inte livet som en rät linje med ett avlägset framtida mål.

Ungdomars förhållande till historien har också förändrats då historien har förlorat sin roll som

givare av riktning och mening i livet. Dock har historien fått en annan betydelse för dagens

ungdomar. Historien har försakligats där bitar ur historien plockats ut och används som

byggmaterial åt nuets och framtidens formning hos ungdomarna. Detta kan till exempel

appliceras på den sociala kulturen som eleverna rör sig i. Eleverna i min undersökning

menade på att de kan identifiera sig med de historiska filmer som de känner igen sig i, både

som person och socialt. Man kan kanske säga att ungdomars identifikation väljs efter den

smak de har. Enligt Holmberg reproduceras sociala och kulturella skillnader i skolan där

eleverna umgås med dem som tycker om att göra det som de själva tycker om att göra.

Uppfattningen om smak bildar gemensamma mönster där uppväxtvillkor och

levnadsförhållanden gömmer sig bakom. Smaken uttrycker vem du är socialt. Men historisk

film erbjuder ingen färdig etik eller roller och inte heller några fördjupande

karaktärsskildringar. Däremot kan rollerna fyllas med verkliga sociala erfarenheter som kan

prövas mot förhållanden utanför filmscenen. Åskådaren kan använda fragment och bilder av

filmen eller delar av rollfigurer i filmen som de sätter ihop med sin egen identitet och

existens. Detta kan ses som en övning i social kompetens. Filmen bidrar också till att

ungdomar kan pröva roller och identiteter i förhållande till varandra, vilket har en stor

betydelse för sitt eget identitetssökande. Åskådaren behöver dock inte endast identifiera sig

med en karaktär vars personlighet och egenskaper stämmer överens med en själv. Nej,

åskådaren kan också identifiera sig med en karaktär vars personlighet och egenskaper inte

åskådaren har. Orsaken till detta brukar vara att karaktärens personlighet och egenskaper

32 Zander, s. 100 33 ibid. s. 36

25

saknas hos åskådaren, vilka åskådaren själv skulle vilja ha. Detta kallas för introjektion och

bygger på bristande likhet. Under några timmar kan den osäkre och bortkomne tonåringen

vara en självsäker hjälte översvämmad av manlighet/kvinnlighet.34

6.3 Genusperspektiv om historia och film

På enkäten svarade majoriteten av flickorna att de brukar se på Hollywoodfilmer som skildrar

det förflutna och har lättare att bli mer historieintresserad när de tittar på historisk film, i

jämförelse med pojkarna. Jag tror att flickorna blir mer historieintresserade på grund av att de

kan leva sig in i filmen lättare eftersom det är på ett emotionellt plan och vi alla vet ju att det

kvinnliga könet har lättare att visa känslor än det manliga könet. Varför flickor tittar mer på

historisk film än pojkar kan bero på att när flickor tittar på film, och de gör det oftast med

någon, är det en växelverkan mellan kommunikation sinsemellan och inlevelse, medan pojkar

gärna vill titta på film under tystnad och i ensamhet.35 I och med flickorna kan sitta och

samtala om filmen under filmens gång kan detta leda till att de ökar sin förståelse för det

historiska händelseförloppet som filmen skildrar. Enligt Hermansson Adler får åskådaren en

djupare förståelse av filmens handling om en dialog förs omkring den.36

Pojkarna har lättare att identifiera sig med karaktärerna i en historisk film än vad

flickorna kan. Några av flickorna påpekade till och med att de har svårt att identifiera sig med

någon i en historisk film eftersom den inte utspelar sig i nutid. Genusforskaren Laura Mulvey

menar att historisk film intar en position av manlig dominans. Tydligast framträder detta i

filmer där kvinnan görs till offer för våld och då har flickorna ingen möjlighet till att inta en

roll som ett självständigt subjekt i mottagandet av filmen. Mulvey menar att flickorna endast

kan se som en man och identifikationsmönstren pressar henne att antingen identifiera sig med

offret eller identifiera sig med mördaren och därigenom förneka det egna könet. Men den

feministiska filmforskaren Modleski menar att Mulveys teori är allt för generaliserande.

Modleski anser att både flickor och pojkar kan identifiera sig med både manliga och kvinnliga

offer37, vilket också stämmer överens med min undersökning, även om det fanns några som

har svårt för att identifiera sig i historiska filmer. De flesta eleverna har inga problem med att

identifiera sig med vem som helst i en historisk film eller dokumentär och här tycker jag att

Mulveys teori faller eftersom enligt min undersökning har ungdomar inga svårigheter att

identifiera sig med båda könen, precis som, Modleski antyder.

34 Holmberg, s. 28, 97f, 51, 113 35 ibid. s. 92 36 M. Hermansson Adler, s. 141 37 Holmberg, s. 94

26

6.4 Historisk dokumentärfilm

Utifrån enkätundersökningen och intervjuerna kan jag se att eleverna lär sig mer om historia

av historiska Hollywoodfilmer än dokumentärer, men trots detta kommer dokumentärer som

skildrar historia på andra plats av inhämtning av historisk kunskap om vi talar om media.

Detta kan bero på att dokumentärerna dominerar i historieundervisningen. Varför använder

lärare sig gärna av dokumentärfilmer i historieundervisningen?

Dokumentärfilmer förmedlar det förflutna och brukar oftast uppfattas som en mer lämplig

källa till historien på grund av dess autentiska realism. Den gör anspråk på att skildra

historiska händelser eller förhållanden så som de skildrades i verkligheten. Dokumentärfilmen

ska påminna om verkligheten där ny kunskap ska förmedlas och externa mål som till exempel

politiska värderingar eller ekonomiska framgångar uttrycks.38 Av en dokumentärfilm som

skildrar historiska händelseförlopp kan elever leva sig in i situationen på ett historiskt mera

korrekt sätt, med hjälp av till exempel gamla fotografier som visas i filmen. Eleverna kan då

se skeendet utifrån; hur personerna på fotografiet känt det.39 Detta kan också klassas som

identifikation där åskådaren känner medkänsla och kan leva sig in i situationen. Eleverna

svarade i intervjuerna att de kunde känna en viss identifikation vid dokumentärvisning, men

eftersom de tittar mest på film blir det inte så vanligt att de tittar på dokumentärer mer än i

skolan.

Dokumentärfilmen skiljer sig också från Hollywoodfilmens värld. Det finns tre

olika sätt att skildra en dokumentär på. Det första är att det finns en berättare, antingen i bild

eller utanför bilden. Det andra sättet är att låta åskådaren observera världen genom

kameralinsen utan att någon berättar. Det kan bland annat vara att skådespelare som utspelar

en historisk händelse används. Det tredje sättet att skildra dokumentärfilm på är att berättaren

finns med som en aktör i filmen, till exempel vid intervjuer.

Dokumentärfilmer brukar erbjuda engagerande och tankeväckande berättelser om historiska

händelser och personer. Med expertutlåtanden och intervjuer klipps olika typer av ljud- och

bildmaterial ihop och bildar en dokumentärfilm om det förflutna. En dokumentärfilmare är

alltid beroende av goda berättelser, bevarade dokument samt bilder och andra autentiska

vittnesberättelser när han/hon försöker återskapa det förflutna. För att göra en dokumentär

mer verklig, kan man använda sig av 35 mm film när man filmar, precis som Spielberg gjorde

38 Snickars & Trenter, s. 21, 123f 39 T. Borgersen & H. Ellingsen, 1994, Bildanalys, Lund: Studentlitteratur, s. 141

27

vid hans film Saving private Ryan, 1998. En annan metod man kan använda sig av för att få

en dokumentärfilm mer verklig är att använda sig av berättelser från överlevande.

En dokumentärfilm kan lätt bli subjektiv då innehållet (fotografier, anteckningar

med mera), som skildrar en eller flera historiska skeenden, vittnar om olika sätt att se på

skeendet och att dokumentärfilmens material är redigerat och ihop klippt. En dokumentärfilm

ska helst innehålla ett objektivt synsätt vid det historiska händelseförloppet som den skildrar

för att den ska vara så trovärdig som möjligt.40 Det är kanske inte så konstigt att lärare

använder sig mer av dokumentärer i historieundervisningen, även om eleverna anser historisk

spelfilm är roligare att titta på. I och med dokumentärfilmens realism får eleverna en inblick i

hur det egentligen var och får en god kunskap om det historiska händelseförloppet som

dokumentärfilmen skildrar. Även om en dokumentär ska vara av objektiv karaktär har jag

ovan konstaterat att så är inte fallet ibland. Då tycker jag att läraren ska berätta för eleverna att

även en dokumentärfilm kan vara vinklad och därför föra ett samtal kring källkritik. Även om

arbetslag 1 är för det mesta klar över att historiska filmer inte behöver skildra det verkliga

händelseförloppet, har dessa inte ifrågasatt en dokumentärfilms äkthet. Lärarna i arbetslag 2

och 3 har som bekant inte övat källkritik med eleverna. Jag tycker det är vikigt att öva

källkritik vid historisk film och dokumentär eftersom de är en så stor kunskapskälla för

ungdomarna idag och då är det vikigt att ungdomarna kan skilja på korrekt historisk kunskap

så att filmbolagen inte tutar i dem vad som helst. Men då är vi där igen om diskussionen om

tolkning av historien, att vi alla tolkar historien på vårt sätt. Vilket är då den korrekta

historiska kunskapen?

6.5 Lärare om historisk film och dokumentär

Eftersom alla tre lärarna är överens om att användningen av historisk film och dokumentär i

undervisningen är ett bra komplement till historieundervisningen känns det självklart att det

också är ett bra komplement till elevers förståelse av historisk kunskap. Elevernas förmåga att

leva sig in i filmen underlättar inlärningen. Det är oftast utformningen av den historiska

filmen eller dokumentären som styr åskådarens inlevelse, varav Hollywoodfilmen ligger etta

på den listan i och med sin goda narrativa form, framåtriktade handling, bärande karaktärer

samt ett problem/tema som söker sin lösning eller upplösning.41

När lärarna visar film i sin historieundervisning bearbetar de filmen och

samtalar om den tillsammans med eleverna både innan och efter visningen. Genom att föra en

dialog kring en historisk film eller dokumentär fördjupas elevers kunskaper och förståelse för

40 Snickars & Trenter, s. 124f, 143, 21f 41 Holmberg, s. 112

28

det förflutna eftersom de utbyter kunskap med varandra i klassrummet. Hur ett samtal eller en

bearbetning kan se ut för att göra en historisk films/dokumentärs budskap och handling så

tydligt som möjligt, kan lärarna bland annat ställa några frågor som till exempel vilken effekt

filmens struktur, uppbyggnad och karaktärer har, vad filmen vill säga oss, hur slutet kan

tolkas eller på vilka grunder kan den historiska filmen kritiseras idag. Elevernas analys av en

historisk film kan resultera i nya perspektiv, vilka värderas och möjliggör en djupare historisk

kunskap hos eleverna. Det är också väldigt tacksamt att många filmer skildrar historiska

händelseförlopp eftersom då kan eleverna granska realiteten i filmens innehåll.42 Men utifrån

min undersökning är det bara arbetslag 1 som undervisar i källkritik. Jag kan tycka att det är

lite synd eftersom då får eleverna i arbetslag 2 och 3 aldrig någon direkt kunskap att alla

historiska filmer inte är korrekta och måste granskas. Det är fler elever i arbetslag 1 som inte

tror att en historisk films fakta är korrekt, än eleverna i arbetslag 2 och 3. Enligt Hermansson

Adler blir elevers lärande rikare ju större förståelsen är vid lärande av historia i bilder och för

att kunna förstå bilderna har eleverna redan faktakunskaper och färdigheter i att tolka

historiska bilder.43 För att eleverna ska kunna uppnå en sådan rik förståelse av de förflutna

måste lärarna arbeta med mer källkritik, anser jag. I och med ungdomars filmupplevelser

spelar stor roll för formningen av deras verklighetsupplevelser och världsbild, samt att de tar

intryck från filmerna måste de ha en förmåga att kritisk granska och ha en god vana att

bedöma och förstå filmiska skeenden. Vi känner till, antingen medvetet eller omedvetet

filmens koder och mönster. Men många saknar dessa redskap till att analysera och sättet att se

på en film, vilket kan leda till ett okritiskt och passivt förhållande till mediet. Lösningen till

detta problem, enligt Sandgren och Zander, kan vara skolan. Att skolan lär ut hur man tyder

filmens koder och mönster. Men tyvärr har film och filmundervisningen tynat bort bakom

skolans väggar. Sandgren och Zander menar att det borde ligga ett intresse i skolan och

utbildningsväsendet att bedriva en väsentlig och angelägen filmundervisning som breder mark

för eleven för kommande möten med mediet på grund av filmmediets stora utbredning och

dess roll i ungdomarnas liv utanför skolan. I läroplanen är det ju en målsättning att

undervisningen ska utgå från elevernas egen verklighet.44 Både elever och lärare efterlyser

mer film i historieundervisningen, enligt min undersökning. Kanske känner lärarna, som

Sandgren och Zander beskriver det, att filmen utgör en så stor del av ungdomarnas liv och är

en väldigt viktig kunskapskälla för historia att filmen behövs i historieundervisningen.

Eftersom filmen idag är en stor del av de flesta elevers liv måste läraren ha sådana kunskaper 42 Hermansson Adler, s. 141, 145, 149 43 Hermansson Adler, s. 129 44 H. Sandgren & U. Zander, 1991, Rapport om utbildning. Med sexskjutare och motorsåg i klassrummet, Nr. 2, Lunds universitet, Lärarhögskolan Malmö, Utvecklingsavdelningen, s. 6f

29

om mediet så att hon kan göra eleverna medvetna om filmens förutsättningar, hur mediet

påverkar och hur filmen kan tolkas och förstås. Film kan även göra undervisningen mer

varierad och intressant och då kan eleverna få större insikt för och bli medvetna om

förutsättningarna för sitt eget tittande. Skolan vinner mycket på att stärka undervisningen

genom att redskap tas fram så att budskapen i historiska filmer kan analyseras. Detta kan då

resultera i en annorlunda, intresseväckande och underhållande undervisning där eleverna får

en självständig och kritisk färdighet, framför allt när det handlar om historiska filmer.45

Hur väljer då lärarna filmer/dokumentärer till sina historieundervisningar för att få ett bra

komplement? När lärarna väljer en historisk film eller dokumentär till deras

historieundervisning tänker de annorlunda kring valet av film. Arbetslag 1 väljer utifrån en

kombination av att valet är pedagogiskt och elevernas önskemål. Arbetslag 2 utgår först och

främst från att materialet är pedagogiskt och i arbetslag 3 väljer läraren en historisk film eller

dokumentär utifrån huruvida den kan levandegöra ett historiskt skede. Jag tycker att alla tre

lärarna väljer efter rätt kategori. Även om en historisk film eller dokumentär väljs utifrån

elevernas önskemål är det vikigt att den är bra pedagogiskt upplagd för att eleverna ska kunna

få något ut av det. Enligt eleverna ska det vara en historisk film som man lätt kan förstå och

som man lätt kan leva sig in i, eftersom det är då en historisk film blir intressant och rolig. Är

en historisk film eller dokumentär intressant och rolig, samt lätt att förstå, lär sig eleverna

lättare. Kan historieundervisningen bidra med sådana historiska filmer och dokumentärer får

eleverna upplyftande kunskap om historia.

45 ibid. s. 7, 14

30

7. Sammanfattning och diskussion

7.1 Sammanfattning

Visuellmedia är ett utmärkt medel vid förmedling av historisk kunskap, speciellt idag när

eleverna ser så mycket på historisk film, framför allt Hollywoodfilm. I en historisk film eller

dokumentär kan eleverna leva sig in i hur det var och få en djupare kunskap om det historiska

händelseförloppet filmen skildrar. Beroende på om filmen är intressant för eleven eller inte

har de flesta elever lättare att få kunskap om historia via rörliga bilder än att läsa i böcker

eftersom de får en levande bild av det historiska händelseförloppet och inte endast en illusion

som de får av böcker. Genom att föra samtal om och bearbeta de filmer som visas på

historielektionerna får eleverna en djupare kunskap om det historiska händelseförloppet, dels

för att de byter kunskap med varandra, dels för att de repeterar filmens händelseförlopp vid

samtal och bearbetning. Eleverna blir mer historieintresserade om de ser på en historisk film

eller dokumentär som engagerar dem och om den är lätt att förstå. Då kan de dra paralleller

och kopplingar till nu och då.

Historisk film och dokumentär används som ett bra komplement till

historieundervingen, även om några lärare inte har så mycket historisk spelfilm i

undervisningen. Lärarna använder sig mer av dokumentärfilmer än spelfilmer på grund av

dokumentärfilmens autentiska realism. Vid val av historiska filmer och dokumentärer står det

pedagogiska perspektivet i fokus, följt av elevernas önskemål. Lärarna vill att filmerna ska

vara relevanta för den tidsperiod som de undervisar om och därför går det pedagogiska valet

framför elevernas önskningar.

Eleverna anser att de har lättare att identifiera sig med karaktärerna i en historisk

film om den tilltalar dem själva och om de kan känna igen sig själv i. Men majoriteten av

eleverna brukar inte identifiera sig med karaktärerna utan de ”bara ser” på filmen. Några

tycker det är svårt att kunna identifiera sig med karaktärerna i en historisk film då den inte

utspelar sig i nutid.

I och med historiska filmer och dokumentärer är en god kunskapsförmedlare av

historia, borde eleverna kunna granska filmens äkthet av historiska händelseförlopp. Men

majoriteten av eleverna tror att det är sanning som de historiska filmerna förmedlar. Inte

heller felaktigheter i detaljer, som vapen och klädedräkter, bryr dem sig om. De anser att det

är själva händelsen som är viktig och inte det runt omkring. När eleverna tittar på historisk

film och dokumentär ser de filmen som en helhet istället för att haka upp sig på felaktigheter i

händelseförloppet eller på felaktiga detaljer. Många elever är medvetna om att historia kan

31

tolkas på olika sätt och menar att de historiska filmerna är filmmakarnas tolkning av historien

och är sanning just för honom, även om handlingen inte stämmer överens med nedskriven

fakta.

Vid jämförelse av könen är det flickorna som mest tittar på historisk

Hollywoodfilm, än bland pojkarna. Flickorna blir också mer historieintresserade när de tittar

på historisk film än vad pojkarna blir. Detta kan ha att göra med att flickor oftast tittar på film

tillsammans med någon och gillar att prata om filmens handling, vilket leder till djupare

förståelse av händelseförloppet i förgången tid.

7.2 Diskussion

Idag talas det mycket om elevers historiemedvetande.46 Jag tror att en historisk film kan

utveckla elevers historiemedvetande eftersom berättelsen förmedlar början, förloppet och

slutet på en historiskt skeende. Handlingen i historiska filmer handlar bland annat om

traditioner som de unga känner igen sig i och kan identifiera sig med. De flesta eleverna

menar att deras identifiering sker i samklang med något de känner igen sig i. Men en historisk

film innehåller också motberättelser så att eleverna kan utveckla ett kritiskt tänkande och kan

se en historisk händelse ur fler perspektiv än bara ett, vilket några elever hävdade i min

undersökning. Eleverna hävdade även att handlingen i en historisk film kan hjälpa dem att

knyta samman det förflutna med nuet. Så film ska inte underskattas eller glömmas bort när det

gäller kunskapsförmedling och skolan ska inte bortse från filmen och dess budskap, speciellt

inte om den tar upp allt mer av elevernas tid och föreställningsvärld. Filmtittandet, däri

historisk film, är en del av ungdomars vardag. På så sätt kan det bli svårt att reflektera över

vad de tittar på, de ”bara ser” på filmen. Men när eleverna ”bara ser” på historiska filmer gör

dem det där hemma eftersom ingen ber dem att tänka efter om vad filmen vill säga en.

Däremot gör historieundervisningen filmtittandet märkvärdigt eftersom tittandet

problematiseras och lyfts ut ur sin vardaglighet. Det blir ett ämne att diskutera. Men kanske är

det det bästa sättet att förmedla kunskap på? Jag kan konstatera från ovanstående text att

eleverna får en djupare kunskap genom att samtala kring filmer. Eleverna menar också att de

lär sig bättre genom att titta på en historisk film eller dokumentär, än att läsa böcker och

lyssna på läraren, eftersom de kan leva sig in i handlingen och få en levande bild av det

historiska händelseförloppet. De flesta eleverna utlyser mer historisk film och dokumentär i

undervisningen just därför att de lär sig mer av det. Kanske kan lärarna ta fasta vid detta och

låta sig ha mer film och dokumentär i historieundervisningen.

46 en slags tyst kunskap där eleven har förmågan att vända sig till, reflektera över och integrera historien i sin egen identitetsbildning, sitt eget vetande och sina egna handlingar. Karlsson & Zander, 2004, s. 45

32

Men att visa historisk film och dokumentär i historieundervisningen kan också

innebära problem, dels för att historiska händelseförlopp inte behöver skildras så som de

gjorde i verkligheten i historiska filmer, dels för att dokumentärer kan var subjektiva. Som jag

har påpekat i hela uppsatsen igenom tycker jag att det är vikigt att öva källkritik med elever.

Jag tycker att man ska ha kunskap, speciellt i nian, om att alla historiska filmer inte skildrar

det rätta händelseförloppet och kan därför ställa sig kritiskt till filmens handling. I och med

film är en naturlig del av ungdomarnas liv idag, behöver dessa ungdomar kunskap om

källkritik. Eleverna i arbetslag 1 kan mycket om källkritik eftersom lärarna har övat det med

dem ända sedan årskurs sju. Men eleverna i arbetslag 2 och 3 kan inte så mycket om källkritik

och det är också dem som tror på att fakta i historiska filmer är realitet. Jag pratade med

lärarna i arbetslag 2 och 3 om källkritik utanför enkätundersökningen och de medgav av att de

inte har upplyst eleverna om källkritik. Jag märkte också att det är fler elever i arbetslag 3, än

i de båda andra arbetslagen som tror på det fakta som presenteras i en historisk film. Detta kan

bero på att läraren i arbetslag 3 väljer ut historiska filmer och dokumentärer som han tycker är

av kvalitet. Med detta menar han att han väljer de filmer som är historisk korrekt i sin

handling, tror jag. Då behöver inte eleverna gå och undra över om fakta i filmen är äkta eller

inte. Jag tror att detta kan vålla problem för eleverna på gymnasiet och i framtiden då de inte

har lärt sig att vara kritiska till en historisk film. Jag tror att om lärarna ute på landets skolor

upplyser elever mer om källkritik kan de känna av om en historisk film är historisk korrekt

eller inte. Vet man att en historisk film är korrekt slappnar man av och bara följer

händelseförloppet, medan i en icke historisk korrekt film sitter man och stör sig på att den och

den händelsen in har hänt eller att den och den karaktären är skildrad fel. Jag tror att man inte

kan slappna av på samma sätt som när man tittar på en historisk korrekt film. Men visst finns

det en poäng i vad eleverna menar med att felaktiga detaljer i en historisk film eller

dokumentär inte spelar någon större roll för filmens helhet. Det är ju själva historiska

händelsen som är viktig för dem. Men frågan är om helheten återspeglas på ett korrekt sätt?

För att ungdomar ska kunna lära sig något av en historisk film eller dokumentär, krävs det att

filmen är intressant, rolig och intresseväckande så att den engagerar ungdomarna. Detsamma

gäller identifikation vid historisk film. Det som förvånar mig mest i hela arbetet är att de flesta

eleverna har svårt att identifiera sig med karaktärerna i en historisk film. Eleverna menar på

att eftersom filmen inte skildrar nuet och att skådespelarna inte brukar vara i deras ålder är det

svårt för dem att identifiera sig med karaktärerna. Detta hade jag inte alls tänkt på innan

undersökningen. Jag tänkte mest ur ett socialt, kulturellt och nationellt perspektiv när jag

gjorde mina enkäter och intervjufrågor. Visserligen kunde många identifiera sig med

33

karaktärerna ur ett socialt perspektiv, men med prioriteringen att identifieringen sker i det som

de kan känna igen sig i, det vill säga personlighet och verklighetsuppfattning.

Tittar vi på resultaten arbetslagsvis, kan vi se att det arbetslag som visar mest film är

arbetslag 3, alltså det arbetslag som undervisar traditionellt. Arbetslag 1 och 2, alltså de

arbetslag som har ämnesövergripande undervisning, visar inte så mycket historisk film eller

dokumentärer. Utifrån min erfarenhet kan jag säga att arbetslag 1 och 2 inte har mycket tid för

att kunna visa historiska filmer och dokumentärer eftersom eleverna har väldigt mycket eget

arbete. I den traditionella undervisningen går eleverna från lektion till lektion och matas med

information, medan i den ämnesövergripande undervisningen har eleverna mer ansvar för

deras arbete och har därför mycket egen tid att ta reda på kunskap själv i skolan. För att kunna

få in mer visning av historiska filmer och dokumentärer i arbetslag 1 och 2 krävs nog en stor

koncentration kring ämnet historia där temat får vara över en ganska lång period.

Mindre bra bitar i min uppsats är att jag inte tog hänsyn till minnet. Det var många svar i en

och samma klass som var olika på frågan om de brukar ha film i historieundervisningen. Det

borde ju vara samma svar från alla elever, men eftersom undersökningen utgjorde hela

perioden på högstadiet, kan kanske inte alla elever komma ihåg vad de har gjort på

historielektionerna under tre år. Men skillnaden i svaren kan också bero på ordet ”brukar”,

vilket man kan tolka på olika sätt och är lite svävande. Jag skulle ha strukit ordet så att jag

hade fått en mer konkretare sammanställning av enkätundersökningen.

En annan mindre bra bit är att jag kanske skulle ha gjort min undersökning i årskurs tre på

gymnasiet istället, dels för att niorna inte kan se samtidsskildringar i historiska filmer, dels för

att de har svårt att identifiera sig med karaktärerna i en historisk film eftersom den inte

skildrar nuet. Niorna har svårt att identifiera sig med skådespelare som inte är i deras ålder

och som skildra deras verklighet. Jag tror att gymnasieelever i trean har utvecklat ett bredare

perspektiv om sig själv, samhället, historiska skeende och värderingar och därför hade det

varit bättre att göra undersökningen om identifikation i historiska filmer på gymnasiet i stället.

Men å andra sidan, om jag inte hade gjort undersökningen om identifikation vid historiska

filmer i nian hade jag inte fått denna insikt, att nionde klassare har svårt att identifiera sig med

karaktärer i historiska filmer.

34

7.3 Fortsatta studier

I min undersökning kom böcker vars handling handlar om historia på tal. Eleverna hävdade

att historisk film och dokumentär är ett roligare sätt att lära sig om historia än att endast läsa

böcker. Men några elever tyckte tvärt om. Därför tycker jag att det skulle vara intressant att

studera vidare om böckernas betydelse för kunskapsinhämtning av historia. Men jag tycker

också att det skulle vara intressant att forska vidare om böckers och filmers betydelse för

elevernas historiemedvetande. I min diskussion ovanför gick jag lite in på att den historiska

filmen och dokumentären kan ha betydelse för elevernas historiemedvetande, men vill veta

mer om detta ämne. Hur kan ett historiemedvetande komma i uttryck i spelfilmer? Kan elever

relatera till historiska händelser i film på grund av historiemedvetandet?

Utifrån enkätundersökningen ser jag att pojkarna får mer historisk kunskap från

hemmet än vad flickorna får, men jag kan tyvärr inte hitta några fakta om hur det kan komma

sig att pojkarna får mer kunskap från hemmet än vad flickorna får. Men en tanke kan vara att

flickorna suger in mer kunskap i skolan och när de läser böcker. Det är ju inte helt okänt att

flickorna brukar läsa mer och fler böcker än vad pojkarna gör. Men min fundering har inga

faktaunderstöd så därför tycker jag det också skulle vara intressant att forska vidare om detta

ämne. Med tanke på att det finns så lite litteratur om kunskapsinhämtning från hemmet i ett

genusperspektiv, kan det vara en idé att forska vidare om det.

35

8. Bilaga 1 Elevenkät om historia och film Pojke Flicka 1. Det finns olika typer av historisk film. Det finns Hollywoodfilmer och europeiska filmer som man oftast brukar se på bio, TV och DVD med mera. Det finns dokumentärer, UR-filmer och andra filmer som till exempel gamla journalfilmer som också hör till genren historisk film. Vilken sort av historiska filmer brukar du se? Rangordna från 1 till 4, där 1 är det du brukar se mest och 4 är det du inte brukar se. Hollywoodfilmer Europeiska filmer Dokumentärer Övriga 2. Brukar ni ha historisk film på historielektionerna? Ja om ja, vilken typ av film brukar ni se? _______________________________ Nej 3. Historisk kunskap får man någonstans ifrån. Varifrån tror du att du får mest kunskap om historia? Rangordna från 1 till 5, där 1 är där du får mest kunskap ifrån och 5 är där du får minst kunskap ifrån. Hemmet, bl.a. av föräldrar TV och film Böcker Skolan Annat____________________________________ 4. Man kan bli intresserad av historia på olika sätt till exempel av föräldrar, skolan, datorspel med mera. Blir du mer intresserad av historia när du tittar på historiska filmer?

36

Ja om ja, hur kan det komma sig? (blir du engagerad, tycker du det är roligt, kan du identifiera dig med det som sker med mera) ___________________________________________________________________________ Nej 5. När du tittar på en historisk film, brukar du få en helhet av det som sker och av vad händelsen/skeendet handlar om? Ja Nej 6. När du tittar på historiska filmer, tror du att faktan i filmen är äkta? Tror du att det verkligen var så i verkligheten det som filmen skildrar?

Ja Nej om nej, brukar du kolla upp så att filmens fakta stämmer överens med vad som hände på riktigt?

Ja Nej

7. I olika historiska filmer kan man identifiera sig med rollkaraktärerna. Man kan till exempel känna tillhörighet eller känna igen sig hos karaktärerna. Hur ofta känner du att du kan identifiera dig med karaktärerna i filmer? Ringa in ett alternativ. Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig

8. På vilket sätt/varför tycker du det är viktigt att kunna identifiera sig med karaktärerna i de historiska filmerna? _________________________________________________________________________

37

Bilaga 2 Lärarenkät om historia och film

1. Hur ofta använder du historisk spelfilm i din undervisning? Ringa in ett alternativ. Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid

2. Vilken typ av historisk spelfilm använder du i undervisningen? Rangordna från 1 till 5, där 1 är det du brukar visa mest och 5 är det du inte brukar visa. Dokumentärer Hollywoodfilmer Europeiska filmer PMC-filmer Annat ___________________________ 3. Hur ser du på att använda film i undervisningen? Motivera gärna ditt svar. Mycket bra_______________________________________________________________ ________________________________________________________________________ Bra______________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ Dåligt_____________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ Annat_____________________________________________________________________ __________________________________________________________________________

38

4. När du visar en historisk film, tror du att du når fram till eleverna med ditt budskap? Ja Nej 5. Om du använder spelfilm i historieundervisningen, hur arbetar du då med filmen? Du kan svara på flera alternativ. Bearbetar/samtalar om filmen innan visningen Bearbetar/samtalar om filmen efter visningen Bearbetar/samtalar om filmen innan och efter visningen Bearbetar/samtalar inte alls om filmen Annat___________________________________________________________________ 6. När du väljer en historisk film till undervisningen, hur tänker du då? (är det pedagogiskt valt, elevernas eller ditt önskemål, tar det som finns på skolan?) ___________________________________________________________________________ 7. Tycker du att film används för lite i historieundervisning? Ja Nej 8. Hur arbetar du med historisk film i historieundervisningen? Svara fritt och så mycket du vill!

39

Bilaga 3 Intervjufrågor och svar 1. När historiska filmer visas i skolan, tycker ni att ni lär er något från dessa filmer/dokumentärer? Vad? Arbetslag 1: Ja, eftersom det är kul och man får en fördjupad förståelse. Det blir mer levande och historien upplevs på ett levande sätt. Man sätter sig in i känslor. Det är kul att se verklighetsbaserade filmer, den sätter spår i en. Nej. Arbetslag 2: Ja, men vi ser inte så ofta på film och inte heller så mycket dokumentär inom historia utan det är mer samhälls- och geografifilmer. Arbetslag 3: Hur det var på den tiden. Hur miljön var på den tiden. Beror på vilka filmer det är. Det är ett lättare sätt att lära, mer uppmärksamhet, mer intresserade. Man lär sig mer av dokumentärer än filmer eftersom man sätter sig in i på ett annat sätt. Presenteras filmen på ett bra sätt så att man lär sig. Filmen är berättande. 2. Brukar ni titta på historiska filmer eller dokumentärer på er fritid, till exempel bio? Exempel på sådana historiska filmer är Schindler’s list, Troja, The Queen, King Arthur med mera. Exempel på dokumentärer är Svenska slag, Hannibal, dokumentärer om olika konflikter med mera. Arbetslag 1: Både ock. Några tittar både på historiska filmer och på dokumentärer. En tittar inte på något alls. Man tänker egentligen inte på att det som filmen skildrar har hänt. Man bara ser filmen, men ibland vet man vad som kommer att ska eftersom man vet om den historiska handlingen, vad som hände på riktigt. De flesta historiska filmerna som görs idag har en koppling till historia men kan ha med annat som inte hör dit, till exempel filmen 300 där det finns persiska ninjor. Det finns ett samband mellan olika tidsepoker i dagens historiska filmer. Arbetslag 2: Både ock. Nya historiefilmer ses. Man ser på de filmer som skildrar den epok som man är intresserad av i historia. Arbetslag 3: Ibland. Mest film, inte så mycket dokumentärer. I person sa nej. 3. Ökar ert historieintresse när ni ser på historisk film eller dokumentär om något historiskt? Detta gäller både i skolan och på er fritid. Arbetslag 1: Ja. Man lever sig in i filmen om den är verklighetsbaserad. Men även om den inte är verklighetsbaserad kan det ändå ha hänt i verkligheten. Det finns en viss sanning i sådana filmer i alla fall. En sa nej eftersom han tycker historia inte är intressant. Det är tråkigt. Arbetslag 2: Det beror på vad filmen handlar om. Om den intresserar en om en viss epok vill man se mer. Om filmen är svår förstår man inget. Man lär sig och förstår bättre av film än böcker. Arbetslag 3: Ja. Det beror på vad det är. Man tittar på historisk film om man är intresserad av den epoken. I skolan måste man titta på det läraren har bestämt. Det är roligare än att läsa bok eftersom man lär sig mer. En person lär sig mer av böcker. 4. När ni tittar på film, brukar ni tänka på om fakta i filmen stämmer med de nedskrivna fakta som finns i historieböcker? Arbetslag 1: 4 stycken sa nej, en ibland och en ja. De brukar kolla upp det endast om det är en bra historisk film som rör deras intresseområden inom historia, eftersom det är då de blir intresserade.

40

Arbetslag 2: man utgår från att fakta stämmer och om man inte tror på det, kollar man upp det. Historia kan tolkas på olika sätt, framför allt av filmmakaren. Arbetslag 3: tänker inte på det. Tycker att historiska filmer är uppenbara om de är korrekta. Det finns en viss kärna som är sann. Det runt omkring behöver inte vara sant. Själva händelsen har hänt på riktigt, men karaktärer och detaljer behöver inte vara historiskt korrekta. En person tittar på detaljerna om filmen grundar sig på en bok. Tre personer sa nej. 5. Brukar ni kolla upp så att filmens fakta är korrekta? Arbetslag 1: 4 stycken brukar göra det, men inte de andra två. Arbetslag 2: Inte ofta. Man lägger inte ner så mycket tid på det. Arbetslag 3: Brukar kolla upp det med hjälp av föräldrar, Internet eller böcker. Många sa nej. När man tittar på film så tittar man på film. Man är avslappnad hemma, men inte i skolan. Koncentrerar sig på filmen där hemma. 6. Lägger ni märke till om vissa detaljer, tillexempel vapen och klädedräkter, inte stämmer in på den epok som handlingen skildrar i filmen? Arbetslag 1: Nej. Man ser vad som är realistiskt. Man överväger fakta och kolar upp så att den stämmer med det som står i böckerna. Man lägger ibland märke till detaljerna, men filmmakarna kan förvränga detaljer för att locka publik genom att göra filmen roligare. Om man tar en historisk skildring rakt av kan det bli en tråkig film. Därför kan detaljer förvrängas och historia skildras annorlunda än den riktiga för att göra filmen mer rolig och intressantare så att den lockar publik. Det är efterfråga, det publiken vill ha. Arbetslag 2: Nej, eftersom vi inte har någon kunskap om detaljerna kan vi inte kolla upp det. Man ser helheten istället i filmen. Arbetslag 3: Detaljer har ingen betydelse för händelsen. Ibland är detaljer viktiga att hänga upp sig på om det inte är realistiska detaljer. 7. Brukar ni kunna identifiera er med rollinnehavarna i historiska filmer? Med detta menar jag om ni känner samhörighet med karaktärerna socialt och kulturellt? Arbetslag 1: Nej. Ibland, det beror på vilket humör man är på eller om filmen är svår att förstå. Om den är det gör man inte det. Om man identifierar sig görs kopplingen till karaktären, framför allt om karaktären är en hjälte. Arbetslag 2: Nej, inte alls. Arbetslag 3: 3 stycken sa nej. Ibland. Beror på vilken film det är. Karaktärerna är oftast överdrivna och lika karaktärsmässigt. Man fåt lite medkänsla, men man lever inte sig in på samma sätt som när man var liten. Det är svårt att identifiera sig med karaktärerna och om filmen handlar om krig eftersom de aldrig har varit med om ett krig. Tycker det är svårt att identifiera sig med karaktärerna eftersom det inte utspelar sig i nutid och att skådespelarna inte brukar vara i deras ålder. Det går inte att identifiera sig med hjälten. 8. Vad är det ni brukar identifiera er med i en historisk film? Är det personlighetsdragen hos karaktärerna, är det från vilken plats filmen utspelar sig, är det själva handlingen – det ideologiska, eller är det något annat som ni brukar identifiera er med? Arbetslag 1: Blandade uppfattningar bland eleverna. Det beror på handlingen och vad karaktärerna gör i filmen eller vad de har gjort i historien. Man identifierar inte sig med till exempel Stalin eller Hitler eftersom det som de har gjort är oacceptabelt. Identifikationen hänger också på vilka känslor som framkommer i filmen, hur karaktärerna känner sig. Några elever kan identifiera sig med vem som helst i en historisk film, bara karaktärerna stämmer överens med deras egen personlighet och egenskaper. Ondheten stämmer dock inte med hur de upplever sig själv.

41

Nej, eftersom karaktärerna i en historisk film inte lever i min tid. Arbetslag 2: --- Arbetslag 3: Det beror på filmen, om man kan leva sig in i den. Många kan känna medkänsla. En person kunde känna medkänsla ur ett nationellt perspektiv, till exempel slag i Skåne. 9. Om ni kan identifiera er med rollinnehavarna, hur påverkar det er syn på historien, tror ni? Arbetslag1: Historia blir roligare och intressantare och man får en fördjupad kunskap om hur det var då och hur folket levde. Man kan jämföra både då och nu. Arbetslag 2: --- Arbetslag 3: Tveksamt. Det beror på filmen, vad det är för film. Man förstår bakgrunden och får en förståelse för tiden – varför samhället såg ut som det gjorde, till exempel Gladiatorspelen. Det handlar också om tradition då soldater krigade för ens land- förståelse för detta. Förstår varför det var så. Inlevelse. 10. Tycker ni att man ska ha mer/mindre film/dokumentär i historieundervisningen? Arbetslag 1: Fyra elever vill ha mer, två elever vill ha mindre, men det beror på vilken epok som man ska ha undervisning i och vad den historiska filmen skildrar. Arbetslag 2: Mer film eftersom det är mer lärorikt än böckerna och det är roligt att kolla på film. Det är roligare att lära sig ab film eftersom man får en riktig bild av det historiska skeendet och inte endast en illusion som man får när man läser böcker. Bilder säger mer än tusen ord! Arbetslag 3: Ja, hellre film än böcker eftersom man lär sig mer av film. En elev lär sig mer av böcker. Tittar mest på dokumentärer. Nej, men det ger variation. Om filmen är längre än lektionen stänger läraren av och man kommer inte ihåg till näste gång. Man kan även vara sjuk och missa och inte hänga med.

42

9. Litteraturlista Ahonen, Sirkka (1997) Historia som en kritisk process i Karlegärd, Christer & Karlsson, Klas-Göran (red.) Historiedidaktik. Lund: Studentlitteratur Borgersen, Terje & Ellingsen, Hein (1994) Bildanalys. Lund: Studentlitteratur Harrison, Dick (2003) Det förflutna som den Andre. Medeltiden i de tecknade seriernas värld i Sparrman, Anna & Torell, Ulrika & Åhrén Snickare, Eva (red.), Visuella spår. Bilder i

kultur- och samhällsanalys. Lund: Studentlitteratur Hermansson Adler, Magnus (2004) Historieundervisningens byggstenar. Malmö: Elanders Berlings Holmberg, Olle (1994) Ungdom och media. Lund: Studentlitteratur Jönsson, Mats (2004) Film och Historia – Historisk Hollywoodfilm 1960-2000. Lund: KFS AB Jönsson, Mats (2004) Historia á la Hollywood – Steven Spielberg i pulpeten, i Snickars, Pelle & Trenter, Cecilia (red.), Det förflutna som film och vice versa. Om medierade historiebruk.

Lund: Studentlitteratur Ludvigsson, David (2004) Historisk dokumentärfilm – resultatet av en förhandling i Snickars, Pelle & Trenter, Cecilia (red.), Det förflutna som film och vice versa. Om medierade

historiebruk. Lund: Studentlitteratur Sandgren, Håkan & Zander, Ulf (1991) Rapport om utbildning. Med sexskjutare och

motorsåg i klassrummet. Nr 2, Lunds universitet, Lärarhögskolan Malmö, Utvecklingsavdelningen Snickars, Pelle & Trenter, Cecilia (2004) Det förflutna som film och vice verca. Om

medierade hisotirebruk – en introduktion i Snickars, Pelle & Trenter, Cecilia (red.), Det

förflutna som film och vice versa. Om medierade historiebruk. Lund: Studentlitteratur Zander, Ulf (2006) Clio på bio. Interpress Budapest: Historiska media, Zander, Ulf (2004) Det förflutna på vita duken. Film som historieförmedlare, i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.), Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur Zander, Ulf (1997) Historia och identitetsbildning i Karlegärd, Christer & Karlsson, Klas-Göran (red.) Historiedidaktik. Lund: Studentlitteratur Wahlberg, Malin (2004) Mellan privat och offentlig historia: amatörfilm och minne i Private

Hungary i Snickars, Pelle & Trenter, Cecilia (red.), Det förflutna som film och vice versa. Om

medierade historiebruk. Lund: Studentlitteratur