Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 ·...

34
EL1419 Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i elkraftteknik, 15 hp 2014-12-22 Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion District heating as a possible electrical power backup source Robert Hörnfeldt

Transcript of Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 ·...

Page 1: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

EL1419

Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i elkraftteknik, 15 hp

2014-12-22

Fjärrvärme som möjlighet till

reservdrift av elproduktion

District heating as a possible electrical power backup source

Robert Hörnfeldt

Page 2: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

1

Sammanfattning

Rapporten är en utvärdering av möjligheten att generera elektrisk energi från fjärrvärme med Seebeck-

effekten och görs på uppdrag av Skellefteå Kraft. Kursen är examensarbete för högskoleingenjörsexamen i

Elkraftteknik, 5EL210 vid institutionen tillämpad fysik och elektronik på Umeå Universitet under vårterminen

2014.

En termoelektrisk generator fungerar enligt Seebeck-effekten och genererar en elektrisk spänning som är

linjär mot temperaturskillnaden mellan sina två metallytor. För att få en temperaturskillnad så krävs ett

kylmedium vilket skapar ett värmeflöde från den varma energikällan till kylmediumet. Utan kylmediumet så

kommer temperaturerna gå mot samma värde. Ett kylmedium kan till exempel vara snö, markgrunden eller

vattenradiatorer. Eftersom en termoelektrisk generator är väldigt ineffektiv så lämpar det sig inte att använda

markgrunden eller snö som kylmedium för att endast generera upp till 4% el av den tillförda värmeenergin och

resten går till förluster. Av denna anledning valdes radiatorerna i villan som kylmedium för detta

examensarbete.

En teoretisk experimentuppställning gjordes med 16 stycken termoelektriska generatorer. Resultatet visade

att värmeöverföringen genom de termoelektriska generatorerna begränsades till ca. 250W värmeenergi. Med

relativt låga temperaturer så är effektiviteten endast 2% vilket genererar ca. 5W elektrisk energi.

Slutsatsen är att med denna experimentuppställning så genereras inte tillräckligt med energi för att driva en

cirkulationspump. Effektiviteten av de termoelektriska generatorerna är för dålig och de leder värme dåligt på

grund av dess höga termiska resistans.

Page 3: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

2

Abstract

This study is a evaluation to see if it is possible to generate electrical energy from the thermal energy in the

distric heating system with the Seebeck-effect. This is a final degree project at Umeå University for Bachelor of

Science in Engineering with specialisation in Elecrical Power Engineering.

A thermoelectric generator generates a voltage with the Seebeck-effect depending on the temperature

difference between two different metals. Temperature difference is achieved with a refrigerant source that

will create a heat flow from the warm source to the cold source. A refrigerant source can be eg. snow, the

ground or radiators. Since the efficiency of the thermoelectric generator is as low as 4% it would not be

reasonable to use the ground or snow as a refrigerant source. For this reason the radiators in the house is

used as a refrigerant source in this project and electrical energy can be made by heating your household.

The setup is simulated with 16 thermo electric generators and result shows that it would have a heat flow of

250W and produce 5W electrical energy.

The conclusion of this project is that 5W is not enough to be a backup source for the heating system.

Page 4: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

3

Innehållsförteckning

1. Inledning ....................................................................................................................................................... 4

1.1 Bakgrund ........................................................................................................................................................... 4

1.2 Syfte och mål ..................................................................................................................................................... 4

2. Teori .................................................................................................................................................................... 5

2.1 Termodynamik ........................................................................................................................................................ 5

2.1.1 Värmekonduktivitet ......................................................................................................................................... 5

2.1.2 Konvektion ....................................................................................................................................................... 5

2.1.3 Värmestrålning ................................................................................................................................................. 6

2.2 Termoelektrisk effekt .............................................................................................................................................. 6

2.2.1 Seebeck effekt .................................................................................................................................................. 6

2.2.2 Peltier effekt..................................................................................................................................................... 6

2.3 Spänningsreglering .................................................................................................................................................. 7

2.3.1 Boost converter (Step-up converter) ............................................................................................................... 7

2.3.2 Buck converter (Step-down converter) ............................................................................................................ 7

2.4 Växelriktning ........................................................................................................................................................... 8

2.4.1 DC till 1-fas ....................................................................................................................................................... 8

2.4.2 DC till 3-fas ....................................................................................................................................................... 8

3. Metod ............................................................................................................................................................... 10

3.1 Experimentuppställning ........................................................................................................................................ 11

3.1.1 Vattenblock .................................................................................................................................................... 12

3.1.2 TEG ................................................................................................................................................................. 12

3.2 Termiska systemet ................................................................................................................................................ 13

3.3 Elektriska systemet ............................................................................................................................................... 14

4. Resultat ....................................................................................................................................................... 15

4.1 Teoretisk modell ................................................................................................................................................... 15

4.2 Mätdata - Vikingahöjden 2 .................................................................................................................................... 17

5. Diskussion.................................................................................................................................................... 19

Page 5: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

4

1. Inledning

Kraftvärmeverk blir allt mer vanligt i vårt samhälle. Den samlade elen från kraftvärmeproduktionen utgjorde år

2013 drygt 10 procent av den svenska elproduktionen [1]. Fördelningen av energin är ungefär 50% elektricitet

[2], 40% fjärrvärme [2] och 10% spillvärme, främst genom rökgaserna [1]. Fjärrvärme är en restprodukt efter

kondensering av ånga som utnyttjas till att värma upp hushåll.

Det finns olika sätt att omvandla värmeenergi till elektrisk energi. Ett sätt är att överföra värme genom en

termoelektrisk generator (TEG). Principen av hur en TEG fungerar upptäcktes av tysken Thomas Seebeck år

1821 och fick därför namnet Seebeck-effekten. Han kom på att en spänning kunde genereras då

temperaturdifferenser fanns i magnetiskt polariserade material. En TEG har en viss värmeledningsförmåga och

kräver att den ledande värmen flyttas bort från komponentens kalla sida så att värmen konstant kan flöda

genom komponenten. Detta kan göras med olika typer av kylmedium.

Värdet för effektiviteten hos en TEG anger hur stor mängd elektrisk effekt den genererar av värmeflödet som

går genom den. Det mest effektiva materialet under 300°C i en TEG är Vismut-Tellurid, (Bi2Te3). Materialet kan

teoretiskt ge upp till 6% effektivitet men som en komplett modul så sjunker det värdet till 3-4% beroende på

ΔT på grund av termisk och elektrisk impedans [3].

1.1 Bakgrund

Den första applikationen med TEG kom under andra världskriget. Applikationen producerade 2-4W elektrisk

energi från värmeenergin i en brasa som var tillräckligt för att driva en radio [4]. Den termoelektriska

generatorn var halvledarbaserad och kunde redan då uppnå upp till 4% verkningsgrad. Detta var en stor

förbättring jämfört med den termoelektriska generator som Thomas Seebeck utvecklade med endast 0.5%

verkningsgrad [5]. Även om en termoelektrisk generator har relativt låg verkningsgrad så har de haft stor

betydelse för att generera el ute i rymden. Dessa kallas för RTG (Radioisotope Thermoelectric Generator)

och använder sig utav radioaktivt material. Verkningsgraden på dessa ligger mellan 3-7% [6].

Utvecklingen av TEG har varit liten och effektiviteten har knappt förbättrats sedan andra världskriget. Den

största skillnaden mellan olika TEG idag som marknaden erbjuder är att vissa är gjorda av material som

klarar temperaturer upp till 800°C.

Det har gjorts försök att utnyttja värmeförluster i bilar genom att generera el med så kallade ATEG

(Automotive Thermoelectric Generator). Detta är främst för att en bensinmotor har så mycket förluster i

form av värme. 63,5% av bensinens energi blir till värme i en förbränningsmotor [7].

1.2 Syfte och mål

Syftet med examensarbetet är att undersöka möjligheterna att kunna driva värmesystemet i en villa med

cirkulationspump vid strömavbrott genom att omvandla värmeenergin i fjärrvärmen till elektrisk energi.

Page 6: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

5

2. Teori

2.1 Termodynamik

Termisk energi (värme) kan överföras mellan två transmissionsmedium på tre olika sätt.

Värmekonduktivitet, konvektion och värmestrålning. Termisk energi flyttas alltid från ett

transmissionsmedium med högre temperatur till det med lägre [8]. Temperaturen på det

tranmissionsmedium med lägre temperatur beror på dess kylförmåga och termiska resistans.

2.1.1 Värmekonduktivitet

Värmekonduktivitet, även kallat värmeledningsförmåga, är ett materials egenskap att kunna

överföra värme. Materialet kan vara i fast form lika väl som i gasform eller vätskeform. I gas- och

vätskeform så rör sig molekylerna vid ökad temperatur och värme överförs genom kollision och

diffusion av andra molekyler. I fast form är molekylerna fasta men värmeöverföring kan fortfarande

ske genom vibration av molekyler och transport av elektroner [8]. Värmekonduktivitet beskrivs av

Fourier’s lag enligt ekvation (2.1):

(W) (2.1)

där Q är värmeflöde, k är termisk konduktivitet, A är area och är hur fort temperaturen ändras.

Minustecknet beror på termodynamikens andra lag som säger att värme måste flöda från en högre

temperatur till en lägre temperatur [9]. En värmeöverföring i en termisk krets har ett motstånd

precis som elektroner har i en elektrisk krets. Värmeflödet Q är lika med temperaturskillnaden ΔT

delat med den termiska resistansen RT enligt ekvation (2.2) [9].

(W) (2.2)

där den termiska resistansen är enligt ekvation (2.3).

(°C/W) (2.3)

2.1.2 Konvektion

Konvektion är en energiöverföring mellan ett material i fast form och en gas eller vätska. Detta kan

ske naturligt eller forcerat. Naturlig konvektion sker t.ex. när två vätskor med olika temperaturer

Page 7: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

6

blandas. Forcerad konvektion sker genom att en pump tvingar vätskan över metallen som ska kylas

eller värmas genom ett flöde [8].

Konvektion beskrivs av Newton’s lag för kylning enligt ekvation (2.4):

(W) (2.4)

där Q är värmeflödet, A är arean på ytan, är ytans temperatur, är temperaturen på

inkommande vätska och h är en konstant för värmeöverföring.

2.1.3 Värmestrålning

Värmestrålning är en värmeöverföring där energi överförs genom elektromagnetiska vågor.

Mängden strålning beror på Stefan-Boltzmann som är enligt ekvation (2.5) [10]:

(W) (2.5)

Där Q är värmeflödet, ε är emissionsfaktorn, σ är Stefan-Boltzmanns konstant, A är kroppens area, T

är kroppens temperatur och T0 är omgivningens temperatur.

2.2 Termoelektrisk effekt

Termoelektrisk effekt är ett begrepp där en omvandling sker av energi från en temperaturskillnad till

elektrisk spänning och vice versa. Spänningen och ΔT är direkt proportionell mot varandra.

2.2.1 Seebeck effekt

Seebeckeffekten uppstår när en elektrisk krets med två olika metaller påverkas av en

temperaturskillnad. En elektrisk potential skapas i kretsen och kan driva en ström. Den inducerade

spänningen kan beräknas enligt ekvation (2.6).

(V) (2.6)

Där α är metallernas Seebeck koefficient och ΔT är temperaturskillnaden mellan metallernas

lödpunkter. Det som uppstår i materialet är en elektromotorisk kraft (diffusion av elektroner fån

varmt till kall punkt) vilken är orsaken till att en spänning uppstår. Samma princip fungerar med

halvledarmaterial och är mer effektivt.

2.2.2 Peltier effekt

Peltiereffekten uppstår när en elektrisk krets med två olika metaller påverkas av en spänningskälla. En

varm och en kall punkt skapas i den elektriska kretsen och kan skapa ett värmeflöde. Storleken på

Page 8: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

7

värmeflödet är proportionellt med storleken på den elektriska strömmen och beräknas enligt ekvation

(2.7).

(W) (2.7)

Där och är de två olika materialens peltier koefficienter och I är strömmen genom materialet.

Samma princip fungerar med halvledarmaterial och är mer effektivt.

2.3 Spänningsreglering

2.3.1 Boost converter (Step-up converter)

Boost convertern används för att växla upp en lägre spänning till en högre. När transistorn leder

ström så ligger hela matningsspänningen över spolen vilket ger en hög ström genom spolen och den

laddas med magnetisk energi. När transistorn slutar leda ström så tappar spolen sin tidigare koppling

mot jord och spolen vill fortfarande hålla samma höga ström. Detta gör att utspänningen ökar.

Spänningen skulle fortsätta att öka och bli betydligt högre ifall den inte begränsades av utspänningen

som är lagrad i kondensatorn. Så länge det råder avbrott i transistorn kommer energin som lagrats i

spolen att överföras till kondensatorn.

Figur 1. Boost converter

2.3.2 Buck converter (Step-down converter)

Buck convertern används för att växla ner en högre spänning till en lägre. När transistorn leder ström

så kommer strömmen genom spolen och resistorn att öka över tid. När transistorn slutar leda ström

så vill spolen fortsätta hålla samma ström vilket gör att utspänningen håller sig kvar på samma nivå

men sjunker under tid. Konsensatorn jämnar ut utspänningen och utspänningen regleras med

transistorns pulsbredd.

Page 9: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

8

Figur 2. Buck converter

2.4 Växelriktning

Växelriktning används för att omvandla likspänning till antingen 1-fas eller 3-fas växelspänning.

Växelriktaren är i huvudsak uppbyggd utav styrda halvledare. Förr i tiden användes tyristorer

eftersom de klarade höga strömmar och spänningar men de är svåra och långsamma att styra. Idag

används oftast transistorer som bipolär (LTR), unipolär (MOS) eller Insulated Gate Bipolar

Transistor (IGBT) eftersom dom enkelt går att styra och klarar relativt höga strömmar och

spänningar. En annan fördel med transistorer är att switchfrekvensen kan ökas. Från tyristorers 2

kHz till vissa transistorers 20 kHz, vilket medför att växelriktarens switchfrekvens kan höjas från

300 Hz till 20 kHz.

2.4.1 DC till 1-fas

För att omvandla likspänning till 1-fas växelspänning så krävs 4 stycken transistorer enligt figur 3.

Styrning av transistorerna ger en 1-fas växelspänning.

Figur 3. Växelriktare 1-fas

2.4.2 DC till 3-fas

För att omvandla likspänning till 3-fas växelspänning så krävs 6 stycken transistorer enligt figur 3.

Styrning av transistorerna ger en 3-fas växelspänning.

Page 10: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

9

Figur 4. Växelriktare 3-fas

Page 11: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

10

3. Metod

Figur 5. Processchema för fjärrvärmecentralen till villa med termoelektriska generatorer

1. Val av komponenter för experimentuppställning

2. Beräkna den termiska resistansen för respektive komponent

3. Beräkna hur värmeledningsförmågan genom TEGs beror på delta T och totala termiska resistansen.

4. Beräkna TEGs verkningsgrad för fjärrvärmens temperaturområde

5. Beräkna mängden genererad elektrisk energi beroende på värmeflöde genom TEGs och dess

verkningsgrad.

Page 12: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

11

3.1 Experimentuppställning

Experimentuppställningen i genomskärning visas i figur 6 med två vattenblock och

termoelektriska generatorer mellan dom. Varmvatten från fjärrvärmen går genom

vattenblocket på vänster sida och returvattnet från radiatorerna går genom

vattenblocket på höger sida. Temperaturerna över termoelektriska generatorerna

approximeras till samma som t1 för varma vattnet och samma som t3 för kalla vattnet.

Figur 7 visar ett vattenblock med termoelektriska generatorer täckt över dess yta.

Figur 7. Vattenblock med TEGs från Custom Thermoelectric (132x132mm)

Figur 6. Vattenblock mot TEGs

Page 13: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

12

3.1.1 Vattenblock

Figur 8. Vattenblockens termiska resistans beroende på flöde enligt bilaga 1.

Data är taget från vattenblockets datablad (bilaga 1) och enheten för flöde är omvandlad till

kubikmeter per timme i figur 8. Enligt Microsoft Excel så kan den termiska resistansen beskrivas som

funktionen med 99.7% säkerhet där p är vattenflödet genom vattenblocket.

( (3.1)

3.1.2 TEG

För att generera så mycket elektrisk energi som möjligt så ska termoelektriska generatorerna ha så

hög värmeledningsförmåga som möjligt per area enhet och fylla så mycket som möjligt av

vattenblockens ytor. I experimentuppställningen väljs 16 stycken TEGs av modell TEP1-1263-3.4 där

varje TEG leder 113W värme vid ΔT=270 enligt märkdata. Anta konstant termisk resistans för alla

temperaturer så räknas den termoelektriska generatorns termiska resistans enligt ekvation (2.2).

(

Parallellkoppling av 16 moduler görs enligt ekvation (3.2) [12] vilket ger den totala termiska

resistansen för samtliga TEGs.

Page 14: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

13

Figur 9. Termoelektriska generatorernas termiska resistans

(3.2)

3.2 Termiska systemet

Figur 10. Systemets totala termiska resistans

R1 och R3 representerar den termiska resistansen vid forcerad konvektion där energi går mellan vatten och

kylblockets aluminium. Värdet för dessa ändras beroende på flöde. R2 representerar den termiska resistansen

för 16 stycken parallellkopplade termoelektriska generatorer och är konstant.

Värmeöverföringen genom experimentuppställningen räknas ut med ekvation (2.2) och beror på

temperaturerna över de termiska resistanserna och vattenflödena genom vattenblocken.

Page 15: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

14

3.3 Elektriska systemet

Figur 11. Elektriska komponenterna i systemet.

Det elektriska systemet är utökat med en till energikälla som är tänkt ska fungera vid strömbortfall. Eftersom

spänningen är en låg likspänning så måste den först ökas med en Boost Converter (DC/DC Converter).

Eftersom cirkulationspumpen drivs med växelspänning så måste spänningen sedan omvandlas med en

växelriktare (DC/AC Converter). Så länge det finns spänning i elnätet så är reläet påverkat och

cirkulationspumpen får ström från elnätet. Vid strömbortfall så blir reläet opåverkat och cirkulationspumpen

får istället ström från termoelektriska generatorerna. Reglercentralen blir strömlös och lämnar reglerventilen i

sitt läge så värme överförs fortfarande till huset.

Enligt manual för Skellefteå krafts fjärrvärmecentral så används motorn Grundfos pump UPS 15-60. Motorn

har tre driftlägen med märkeffekt 40W, 65W och 95W. Enligt Wilos ersättningslista så kan Grundfos pump UPS

15-60 ersättas med Wilo 16/1-6. Resultatet förutsätter att pumpen byts ut till en Wilo-Yonos PICO 15/1-6 med

inbyggd frekvensomriktare och märkeffekt 30W.

En TEG består av två olika material som tillsammans ger ett ZT värde för komponenten. Verkningsgraden hos

en TEG beror på temperaturen på ena materialet och temperaturen på den andra och komponentens

värde. Verkningsgraden ges av ekvation (3.3) [13].

(3.3)

Den genererade elektriska energin är då beroende av värmeflödet genom termoelektriska generatorerna och

verkningsgraden.

(W)

Page 16: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

15

4. Resultat

Figur 12. Effektförbrukning av villa enligt bilaga 2.

4.1 Teoretisk modell

Märkdata för TEP1-1263-3.4 ger med ekvation (3.3):

Effektiviteten med samma TEGs för modell med fjärrvärmenät ger då lägre effektivitet:

Ekvation (2.2) ger värmeöverföring genom experimentuppställningen med uppskattat ΔT=40 över hela året

och flöden från bilaga 2.

Page 17: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

16

Figur 13. Värmeöverföring genom TEGs med ΔT=40 över hela året och flöden från bilaga 3 enl. ekvation (2.2).

Figur 14. Genererad el av TEGs med verkningsgraden 1.97486%.

Page 18: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

17

4.2 Mätdata - Vikingahöjden 2

Figur 15. Processchema för fjärrvärmeanläggning Vikingahöjden 2

Figur 16. Mätdata från fjärrvärmeanläggning Vikingahöjden 2. Flöde var konstant 1.8m3/h under året.

Page 19: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

18

Figur 17. Mätdata från fjärrvärmeanläggning Vikingahöjden 2, bilaga 3. Flöde var konstant 1.8m3/h under året.

Figur 18. Mätdata från fjärrvärmeanläggning Vikingahöjden 2, bilaga 3. Flöde var konstant 1.8m3/h under året.

Page 20: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

19

5. Diskussion

Resultatet visar att experimentuppställningen knappt genererar 5 W el under större delen av årets period. På

sommaren när flödet är närmast noll på fjärrvärmens sida så producerar experimentuppställningen drygt 3 W

el. Figur 12 visar att effektförbrukningen av villan är minimal under denna årstid så behovet av reservkraft

finns inte då. Figur 14 visar att experimentuppställningen med 16 stycken termoelektriska generatorer måste

multipliceras med 5 för att generera mer effekt än motorns märkeffekt. Motorns effektförbrukning beroende

på flöde är komplicerad att redovisa teoretiskt eftersom det beror på vattenhöjd, motstånd av böjar i

vattenledningar och hur mycket termostaterna i elementen stryper vattenflödet.

Figur 16 visar mätdata för en verklig anläggning. Där finns sambandet att när returtemperaturen från

radiatorerna ökar så ökar även fjärrvärmens temperatur så temperaturskillnaden är relativt konstant under

året. Figur 18 visar att temperaturskillnaden håller sig runt 40 oberoende av utetemperatur. I ett fall finns

dock avvikelsen att fjärrvärmen sjunker utan att returtemperaturen sjunker.

Resultatet i figur 14 är beräknat på just temperaturskillnaden 40 grader Celsius. Returtemperaturen varierar

dock mellan olika hus. Hus byggda innan 1984 hade temperaturerna 80/60. Hus byggda efter 1984 hade

temperaturerna 55/45. Vissa nybyggda hus har gått ner till temperaturerna 45/35 enligt elementtillverkarna

eftersom isoleringen har blivit bättre i husen. I en sådan anläggning hade denna experimentuppställning

lämpat sig bättre och det hade varit intressant att jämföra med Kirunametoden (lågflödesinjustering). Lägre

flöde skulle försämra värmeöverföringen genom termoelektriska generatorerna vilket inte lämpar sig för

denna experimentuppställning men istället skulle returtemperaturen sjunka ytterligare, vilket lämpar sig för

denna experimentuppställning. Det hade också varit intressant att jämföra skillnaden mellan hus med

konvektorelement och radiatorelement för att se hur värmeöverföringen till huset sker för olika flöden.

Ett problem med detta system är att effektiviteten halveras jämfört mot märkdata på grund av att delta T är så

mycket lägre än märkdata. Detta system har dock inga förluster av värmeenergin då den ändå ska ut till huset

för uppvärmning så på så vis gör det inget att effektiviteten är låg så länge som systemet leder mycket värme.

Det är dock nästa problematik i detta system. Termoelektriska generatorerna har hög termisk resistans och

leder värme väldigt dåligt. För experimentuppställningens yta så överförs ungefär 400 W men värmeblocken

ska teoretiskt leda upp mot 1600 W enligt datablad. Det är alltså termoelektriska generatorerna som

begränsar värmeflödet mest.

Databladet för vattenblocken anger inte värden för termisk resistans vid alla flöden. Värdena har gjorts om till

en matematisk funktion så alla värden från funktionen stämmer inte exakt med verkligt mätdata.

Page 21: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

20

TEGs kan seriekopplas för att öka utspänningen men då ökar även den totala inre resistansen vilket resulterar i

en termoelektrisk termometer med hög inre resistans istället för en termoelektrisk generator. Ett annat

problem med att seriekoppla TEGs är att ifall en TEG går sönder så slutar hela anordningen att fungera. TEGs

måste alltså parallellkopplas och spänningen ökas då istället med en DC/DC boost converter.

Detta system behöver nödvändigtvis inte vara en backuplösning. Elpriset är dyrare än fjärrvärmepriset och

systemet kan generera el från värme med endast små förluster.

Det är en möjlighet att ersätta värmeväxlaren helt mot TEGs men det skulle behövas väldigt många eftersom

de har så dålig värmeledningsförmåga. Termoelektriska kylare är dock mycket billigare och går att använda

som termoelektrisk generator. De är gjorda av samma material så de borde kunna generera lika mycket effekt.

Forskning pågår i hopp om att öka effektiviteten av TEGs och ny teknik har visat förbättring. En

experimentuppställning har gjorts med låga temperaturer och man räknar med att kunna producera 3 gånger

så mycket effekt för samma yta av TEGs jämfört med vad marknaden erbjuder idag [14]. Samma

halvledarmaterial användes men är uppbyggt att lager med tjocklek i enheten nanometer.

Nanoteknik

Material ZT (T=50°C) ZT (T=100°C)

P B4C/B9C 2,5 4,0

N Si/SiGe 3,8 4,0

QW Couple 3,0 4,0

Vanligt halvledarmaterial

P Bi2Te3 0,8 0,8

N Bi2Te3 0,8 0,8

Tabell 1. ZT för olika halvledarmaterial [13]

Som tabellen visar så lämpar sig Si/SiGe bäst för låga temperaturer. Beräkningar och experiment har gjorts för

att jämföra vanligt halvledarmaterial (Bi,Sb)2(Se,Te) 3 och Quantum Well av Si/SiGe vid temperaturer Th=66°C

och Tc=26°C, ΔT=40. Experimentet gjordes i liten skala med endast två halvledarkomponenter som

producerade 0.371mW. Skalar man upp detta värde för att jämföra med en vanlig TEG så genererar den mer

än 3 gånger så mycket effekt för samma geometriska storlek vilket bådar gott för framtiden [14].

Page 22: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

21

1. http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elproduktion/Kraftvarme/

2. http://www.ne.se/kraftv%C3%A4rmeverk

3. http://en.wikipedia.org/wiki/Thermoelectric_generator

4. Iordanishvili, E.K., Thermoelectric Power Supplies (Termoelecktricheskiye Istochniki Pitaniy). Sovetskoye

Radio, Moscow, English translation by the U.S. Air Force, Document Number FTD-MT-24-53-69, 1968

5. Encyclopædia Britannica Inc (2012). Thermoelectric power generator, www.britannica.com (2012-03-06)

6. http://en.wikipedia.org/wiki/Radioisotope_thermoelectric_generator

7. http://deepblue.lib.umich.edu/bitstream/handle/2027.42/57640/mpapke_1.pdf?sequence=2

8. Yunus A.Çengel and Robert H. Turner. Fundamentals of Thermal-Fluid Sciences. McGraw-Hill, 2001. ISBN 0-

07-239054-9.

9. Frank Kreith and Mark S. Bohn. Principles of Heat Transfer. Brooks/Cole ThomsonLearning, sixth edition,

2001. ISBN 0-534-37596-0.

10. Frank P. Incropera and David P. DeWitt. Fundamentals of Heat and Mass Transfer. Wiley, 5th edition, 2002.

11. Astm, (1993). Manual on the Use of Thermocouples in Temperature Measurement, 4th edition, American

Society for Testing & Materials, West Consohocken, (ISBN 0- 8031-1466-4)

12. http://web.mit.edu/16.unified/www/FALL/thermodynamics/notes/node118.html

13. http://en.wikipedia.org/wiki/Thermoelectric_materials#Device_efficiency

14. http://www1.eere.energy.gov/vehiclesandfuels/pdfs/deer_2006/session6/2006_deer_fairbanks.pdf

15. http://phys.org/news/2013-10-scientists-quantum-wells-high-power-easy-to-make.html

Page 23: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

22

Bilaga 1.

WBA-5.75-1.15-AL-01 från customthermoelectric.com

Page 24: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

23

Bilaga 2.

Flöde(m3/h) Effekt(kW) Flöde(m3/h) Effekt(kW)

2013-12-16 09:19 0,588 19,9 2013-10-01 00:15 0,067 3,1

2013-03-09 00:30 0,342 16,4 2014-01-05 00:15 0,068 3,1

2013-01-17 00:30 0,26 15,9 2014-02-13 00:15 0,066 3,1

2014-01-24 00:15 0,339 15,2 2014-02-15 00:15 0,065 3,1

2012-12-05 00:30 0,2 14,4 2014-04-24 00:05 0,074 3,1

2014-01-16 00:15 0,222 13 2013-04-23 00:30 0,061 3

2012-12-24 00:30 0,167 12,7 2013-04-24 00:30 0,063 3

2013-03-17 00:30 0,232 12,6 2013-04-27 00:30 0,064 3

2014-01-15 00:15 0,203 12,4 2013-04-30 00:30 0,063 3

2014-01-29 00:15 0,23 12,2 2013-10-23 00:15 0,064 3

2012-12-28 00:30 0,179 12,1 2014-01-04 00:15 0,066 3

2014-01-14 00:15 0,21 12 2014-02-24 00:13 0,064 3

2014-01-18 00:15 0,197 12 2014-03-06 00:13 0,066 3

2012-12-25 00:30 0,148 11,8 2012-11-16 00:30 0,066 2,9

2014-01-25 00:15 0,213 11,7 2012-11-21 00:30 0,056 2,9

2014-01-13 08:23 0,226 11,3 2013-04-20 00:30 0,061 2,9

2013-03-19 00:30 0,233 11,2 2013-04-21 00:30 0,07 2,9

2012-12-23 00:30 0,13 11,1 2013-05-05 00:30 0,062 2,9

2013-02-08 00:30 0,196 11,1 2013-11-10 00:15 0,059 2,9

2013-03-13 00:30 0,212 11,1 2013-12-20 00:46 0,059 2,9

2013-02-11 07:10 0,198 11 2013-12-26 00:30 0,061 2,9

2013-02-21 00:30 0,215 10,7 2014-01-01 00:44 0,061 2,9

2014-01-31 08:23 0,202 10,6 2014-02-17 00:15 0,058 2,9

2013-03-14 07:45 0,193 10,5 2014-03-04 00:13 0,063 2,9

2014-01-22 00:15 0,207 10,5 2014-03-29 00:13 0,064 2,9

2013-03-26 06:55 0,218 10,4 2013-03-01 00:30 0,06 2,8

2013-01-15 00:30 0,166 10,1 2013-04-18 00:30 0,07 2,8

2012-12-04 00:30 0,148 10 2013-05-01 00:30 0,058 2,8

2013-02-12 07:10 0,188 10 2013-11-08 00:15 0,055 2,8

2013-02-04 00:30 0,182 9,7 2013-12-13 00:15 0,052 2,8

2013-12-30 00:44 0,072 9,7 2013-12-18 01:19 0,055 2,8

2014-01-30 00:15 0,158 9,3 2013-12-29 02:44 0,058 2,8

2012-12-27 08:55 0,19 9,2 2014-02-12 00:15 0,059 2,8

2012-12-06 00:30 0,135 9,1 2014-02-19 00:13 0,058 2,8

2013-01-06 00:30 0,146 9 2014-02-28 00:13 0,062 2,8

2013-01-14 00:30 0,144 9 2014-03-05 00:13 0,062 2,8

2013-03-15 00:30 0,198 9 2014-04-16 00:05 0,066 2,8

2012-12-03 00:30 0,137 8,9 2013-04-17 00:30 0,059 2,7

2013-03-10 00:30 0,194 8,9 2013-10-25 00:15 0,048 2,7

2013-03-02 00:30 0,158 8,8 2013-10-26 00:15 0,048 2,7

2013-02-09 00:30 0,138 8,7 2013-11-28 00:15 0,058 2,7

2012-12-07 00:30 0,138 8,6 2013-12-17 01:20 0,053 2,7

2013-11-12 08:39 0,162 8,5 2013-12-22 00:46 0,056 2,7

2013-01-24 00:30 0,134 8,4 2014-03-15 00:13 0,061 2,7

2013-01-25 00:30 0,137 8,4 2014-03-30 00:13 0,059 2,7

2013-03-16 00:30 0,132 8,4 2014-04-19 00:05 0,061 2,7

2012-12-02 00:30 0,123 8,3 2014-04-25 00:05 0,063 2,7

2013-01-13 00:30 0,132 8,3 2013-04-22 00:30 0,057 2,6

2013-01-20 00:30 0,162 8,2 2013-11-06 00:15 0,05 2,6

2014-01-21 00:15 0,134 8,1 2014-03-01 00:13 0,055 2,6

2013-02-20 00:30 0,151 8 2014-03-09 00:13 0,058 2,6

2013-01-08 00:30 0,122 7,9 2012-11-15 00:30 0,052 2,5

2013-01-16 00:30 0,125 7,9 2013-05-03 00:30 0,052 2,5

Page 25: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

24

2012-12-08 00:30 0,121 7,8 2013-11-01 00:15 0,051 2,5

2013-01-09 00:30 0,134 7,8 2013-11-27 00:15 0,053 2,5

2013-02-07 00:30 0,117 7,8 2014-02-27 00:13 0,056 2,5

2014-01-26 00:15 0,13 7,8 2014-03-07 00:13 0,054 2,5

2012-12-11 00:30 0,135 7,7 2012-11-11 00:30 0,049 2,4

2013-12-08 00:15 0,141 7,7 2013-04-14 00:30 0,051 2,4

2013-12-10 00:15 0,119 7,7 2013-05-04 00:30 0,05 2,4

2014-01-23 00:15 0,123 7,7 2013-05-09 07:17 0,062 2,4

2012-12-21 00:30 0,114 7,6 2013-11-05 00:15 0,046 2,4

2012-12-22 00:30 0,111 7,6 2013-09-30 00:15 0,045 2,3

2013-01-26 00:30 0,132 7,6 2013-11-04 00:15 0,044 2,3

2012-12-19 00:30 0,123 7,5 2013-12-03 00:15 0,044 2,3

2013-01-05 00:30 0,124 7,5 2014-03-08 00:13 0,048 2,3

2013-01-12 00:30 0,135 7,5 2014-03-10 00:13 0,059 2,3

2013-01-27 00:30 0,123 7,5 2014-03-14 00:13 0,05 2,3

2014-03-20 00:13 0,135 7,4 2012-11-12 00:30 0,046 2,2

2013-01-23 00:30 0,132 7,3 2013-04-26 00:30 0,049 2,2

2013-12-09 00:15 0,118 7,3 2013-09-25 00:15 0,048 2,2

2012-12-20 00:30 0,105 7,2 2013-11-16 00:15 0,046 2,2

2013-03-18 00:30 0,137 7,2 2013-11-19 00:15 0,047 2,2

2013-03-20 00:30 0,113 7,2 2014-01-08 00:15 0,047 2,2

2013-10-17 06:17 0,157 7,2 2012-11-22 00:30 0,047 2,1

2013-01-29 00:30 0,143 7,1 2013-10-04 00:15 0,043 2,1

2013-02-02 00:30 0,13 7,1 2013-10-31 00:15 0,04 2,1

2013-03-05 00:30 0,116 7 2013-12-11 00:15 0,041 2,1

2013-03-07 00:30 0,119 7 2013-04-19 00:30 0,041 2

2014-02-01 00:15 0,115 7 2013-10-29 00:15 0,037 2

2014-02-02 00:15 0,101 7 2014-03-12 00:13 0,045 2

2012-12-01 00:30 0,116 6,9 2014-04-10 00:05 0,057 2

2012-12-10 00:30 0,129 6,9 2012-11-26 00:30 0,04 1,9

2013-01-28 00:30 0,115 6,9 2013-02-28 00:30 0,04 1,9

2013-03-11 00:30 0,132 6,9 2013-10-30 00:15 0,037 1,9

2012-12-13 00:30 0,113 6,8 2013-11-03 00:15 0,037 1,9

2013-03-21 00:30 0,126 6,8 2014-02-25 00:13 0,041 1,9

2013-03-25 07:40 0,175 6,8 2013-09-24 00:15 0,042 1,8

2012-12-14 00:30 0,121 6,7 2013-11-02 00:15 0,037 1,8

2013-01-11 00:30 0,11 6,7 2014-03-11 00:13 0,039 1,8

2013-03-03 00:30 0,111 6,7 2012-11-18 00:30 0,036 1,7

2013-03-12 00:30 0,12 6,7 2014-04-12 00:05 0,036 1,7

2014-01-28 00:15 0,112 6,6 2013-05-13 07:17 0,044 1,6

2014-03-19 00:13 0,123 6,6 2013-05-08 07:17 0,036 1,5

2013-01-19 00:30 0,111 6,5 2013-09-26 00:15 0,031 1,4

2013-02-03 00:30 0,115 6,4 2013-10-27 00:15 0,028 1,4

2014-03-18 00:13 0,119 6,4 2013-11-17 00:15 0,031 1,4

2012-12-17 00:30 0,111 6,3 2013-12-12 00:15 0,03 1,3

2013-01-22 00:30 0,109 6,3 2014-02-26 00:13 0,03 1,3

2013-03-30 00:30 0,13 6,3 2012-11-24 00:30 0,026 1,2

2013-10-22 00:15 0,111 6,3 2012-11-25 00:30 0,027 1,2

2014-01-01 13:44 0,149 6,3 2014-03-13 00:13 0,024 1,1

2013-01-04 00:30 0,1 6,2 2013-05-16 07:17 0,021 0,8

2013-02-13 00:30 0,102 6,2 2012-11-23 00:30 0,016 0,7

2013-11-30 00:15 0,114 6,2 2013-10-11 00:15 0,017 0,7

2013-12-27 09:30 0,169 6,1 2013-10-28 02:21 0,015 0,7

2013-03-29 00:30 0,127 6 2014-04-15 00:05 0,018 0,7

2013-12-02 00:15 0,108 6 2013-09-17 00:15 0,025 0,6

2013-03-08 00:30 0,105 5,9 2013-05-26 00:30 0,018 0,4

2013-03-31 00:30 0,121 5,9 2013-05-27 00:30 0,016 0,4

2013-12-06 00:15 0,102 5,9 2013-05-29 00:30 0,024 0,4

Page 26: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

25

2013-12-24 00:29 0,113 5,8 2013-06-10 00:30 0,015 0,4

2014-03-17 00:13 0,115 5,8 2013-05-17 06:30 0,009 0,3

2013-01-07 00:30 0,095 5,7 2013-05-19 00:30 0,011 0,3

2013-02-05 00:30 0,108 5,7 2013-05-08 00:30 0,008 0,2

2013-02-19 00:30 0,103 5,7 2013-08-19 07:36 0,007 0,2

2013-11-11 06:31 0,139 5,7 2013-09-16 00:15 0,007 0,2

2012-12-18 00:30 0,099 5,6 2013-09-18 00:15 0,007 0,2

2013-02-17 00:30 0,119 5,6 2013-09-19 00:15 0,007 0,2

2013-04-08 00:30 0,117 5,6 2013-09-29 00:15 0,007 0,2

2013-11-13 06:31 0,151 5,6 2013-10-02 00:15 0,006 0,2

2013-11-21 00:15 0,104 5,6 2013-05-07 00:30 0,004 0,1

2014-03-22 00:13 0,114 5,6 2013-05-18 00:30 0,006 0,1

2013-01-03 00:30 0,114 5,5 2013-05-22 00:30 0,005 0,1

2013-04-01 00:30 0,122 5,5 2013-05-23 00:30 0,005 0,1

2014-04-07 07:44 0,119 5,5 2013-05-24 00:30 0,005 0,1

2012-12-09 00:30 0,099 5,4 2013-05-25 00:30 0,004 0,1

2012-12-16 00:30 0,096 5,4 2013-06-08 00:30 0,004 0,1

2013-02-06 00:30 0,098 5,4 2013-06-09 00:30 0,005 0,1

2013-02-18 00:30 0,095 5,3 2013-06-21 00:30 0,005 0,1

2013-04-02 00:30 0,114 5,3 2013-07-10 00:30 0,005 0,1

2013-04-09 00:30 0,111 5,3 2013-07-16 00:30 0,004 0,1

2013-10-19 00:15 0,095 5,3 2013-07-17 00:30 0,007 0,1

2012-11-30 00:30 0,09 5,1 2013-08-24 00:15 0,005 0,1

2013-01-02 06:45 0,13 5,1 2013-09-07 00:15 0,005 0,1

2013-12-07 00:15 0,092 5,1 2013-09-10 00:15 0,004 0,1

2014-02-17 07:13 0,131 5,1 2013-09-11 00:15 0,004 0,1

2013-02-01 00:30 0,089 5 2013-09-20 00:15 0,004 0,1

2013-02-22 00:30 0,106 5 2013-09-27 00:15 0,003 0,1

2014-04-08 06:44 0,145 5 2013-09-28 00:15 0,004 0,1

2012-11-10 00:30 0,089 4,9 2013-10-07 00:15 0,003 0,1

2013-10-01 07:20 0,118 4,9 2013-10-09 00:15 0,003 0,1

2014-03-27 08:06 0,13 4,9 2013-10-10 00:15 0,003 0,1

2013-02-14 00:30 0,094 4,8 2013-10-12 00:15 0,003 0,1

2013-04-06 00:30 0,105 4,8 2013-10-15 00:15 0,003 0,1

2012-11-29 00:30 0,084 4,7 2014-04-17 00:05 0,005 0,1

2013-12-20 07:46 0,114 4,7 2013-05-20 00:30 0 0

2014-02-21 00:13 0,09 4,7 2013-05-21 00:30 0,003 0

2014-03-26 00:13 0,102 4,7 2013-05-28 00:30 0 0

2012-12-15 00:30 0,088 4,6 2013-05-31 00:30 0 0

2013-10-18 00:15 0,084 4,6 2013-06-01 00:30 0 0

2014-03-31 00:13 0,099 4,6 2013-06-02 00:30 0 0

2013-04-03 00:30 0,1 4,5 2013-06-03 00:30 0 0

2013-04-10 00:30 0,104 4,4 2013-06-04 00:30 0 0

2013-11-26 00:15 0,081 4,4 2013-06-05 00:30 0,003 0

2013-12-05 00:15 0,085 4,4 2013-06-06 00:30 0 0

2013-12-21 00:46 0,093 4,4 2013-06-11 00:30 0 0

2012-11-08 00:30 0,077 4,3 2013-06-12 00:30 0 0

2013-03-27 00:30 0,09 4,3 2013-06-13 00:30 0 0

2013-04-07 00:30 0,094 4,3 2013-06-14 00:30 0 0

2014-02-04 00:15 0,09 4,3 2013-06-15 00:30 0 0

2014-02-22 00:13 0,085 4,3 2013-06-18 00:30 0 0

2014-03-24 00:13 0,093 4,3 2013-06-19 00:30 0 0

2013-01-30 00:30 0,08 4,2 2013-06-22 00:30 0 0

2013-04-04 00:30 0,089 4,2 2013-06-23 00:30 0 0

2013-11-07 00:15 0,075 4,2 2013-06-24 00:30 0 0

2012-11-09 00:30 0,076 4,1 2013-06-25 00:30 0 0

2012-11-14 00:30 0,074 4,1 2013-06-26 00:30 0 0

2012-11-27 00:30 0,079 4,1 2013-06-27 00:30 0 0

Page 27: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

26

2013-02-23 00:30 0,077 4,1 2013-06-28 00:30 0 0

2013-10-05 00:15 0,089 4,1 2013-07-01 11:55 0 0

2014-02-06 00:15 0,085 4,1 2013-07-01 15:11 0 0

2014-03-21 00:13 0,077 4,1 2013-07-02 00:30 0 0

2013-11-29 00:15 0,082 4 2013-07-02 15:11 0 0

2013-12-23 00:29 0,075 4 2013-07-03 00:30 0 0

2014-02-07 00:15 0,079 4 2013-07-03 11:42 0 0

2014-03-16 00:13 0,081 4 2013-07-04 00:30 0 0

2013-02-25 00:30 0,085 3,9 2013-07-05 00:30 0 0

2013-03-28 00:30 0,089 3,9 2013-07-06 00:30 0 0

2013-04-11 00:30 0,089 3,9 2013-07-07 00:30 0 0

2013-04-29 06:54 0,105 3,9 2013-07-08 00:30 0 0

2013-10-20 00:15 0,07 3,9 2013-07-09 00:30 0,003 0

2013-11-09 00:15 0,073 3,9 2013-07-11 00:30 0,003 0

2013-12-01 00:15 0,071 3,9 2013-07-12 00:30 0,003 0

2013-12-27 00:30 0,084 3,9 2013-07-13 00:30 0,004 0

2014-02-03 00:15 0,071 3,9 2013-07-14 00:30 0 0

2014-02-20 00:13 0,085 3,9 2013-07-15 00:30 0 0

2014-03-23 00:13 0,082 3,9 2013-07-18 00:30 0 0

2013-01-31 00:30 0,076 3,8 2013-07-19 00:30 0 0

2013-02-16 00:30 0,077 3,8 2013-07-20 00:30 0 0

2013-11-18 00:15 0,075 3,8 2013-07-21 00:30 0 0

2013-11-20 00:15 0,08 3,8 2013-07-22 00:30 0 0

2014-02-05 00:15 0,081 3,8 2013-07-24 00:30 0 0

2014-02-23 00:13 0,078 3,8 2013-07-25 00:30 0 0

2014-03-25 00:13 0,085 3,8 2013-07-26 00:30 0,003 0

2012-11-20 00:30 0,075 3,7 2013-07-27 00:30 0 0

2012-11-28 00:30 0,071 3,7 2013-07-29 10:32 0 0

2013-02-15 00:30 0,072 3,7 2013-07-30 09:45 0 0

2013-04-05 00:30 0,087 3,7 2013-07-31 00:30 0 0

2013-12-19 01:19 0,068 3,7 2013-07-31 09:36 0 0

2013-12-31 00:44 0,078 3,7 2013-08-01 00:15 0 0

2014-01-02 02:42 0,076 3,7 2013-08-01 12:30 0,004 0

2014-02-16 00:15 0,076 3,7 2013-08-02 00:15 0 0

2014-04-11 00:05 0,08 3,7 2013-08-03 00:15 0 0

2014-04-13 00:05 0,079 3,7 2013-08-04 00:15 0 0

2013-10-14 00:15 0,071 3,6 2013-08-05 00:15 0 0

2013-10-16 11:50 0,078 3,6 2013-08-07 00:15 0 0

2013-10-24 00:15 0,068 3,6 2013-08-08 00:15 0 0

2014-02-10 00:15 0,073 3,6 2013-08-09 00:15 0 0

2014-04-02 02:15 0,085 3,6 2013-08-10 00:15 0 0

2013-02-26 00:30 0,074 3,5 2013-08-12 07:15 0 0

2013-02-27 00:30 0,074 3,5 2013-08-13 07:05 0 0

2013-04-16 00:30 0,071 3,5 2013-08-14 00:15 0,004 0

2013-10-08 00:15 0,072 3,5 2013-08-15 00:15 0 0

2014-03-03 00:13 0,075 3,5 2013-08-16 00:15 0 0

2014-04-09 00:05 0,074 3,5 2013-08-17 00:15 0 0

2014-04-23 00:05 0,08 3,5 2013-08-18 00:15 0 0

2012-11-19 00:30 0,071 3,4 2013-08-20 00:15 0 0

2013-05-11 07:17 0,083 3,4 2013-08-21 07:45 0 0

2013-05-12 07:17 0,087 3,4 2013-08-22 00:15 0 0

2013-11-15 00:15 0,064 3,4 2013-08-23 00:15 0 0

2013-12-04 00:15 0,073 3,4 2013-08-25 00:15 0 0

2013-12-25 00:30 0,069 3,4 2013-08-26 00:15 0 0

2013-12-28 01:30 0,07 3,4 2013-08-27 00:15 0 0

2014-02-18 00:13 0,072 3,4 2013-08-28 00:15 0 0

2014-04-01 00:13 0,073 3,4 2013-08-30 00:15 0,003 0

2013-04-13 00:30 0,073 3,3 2013-08-31 00:15 0,002 0

Page 28: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

27

2013-04-15 00:30 0,07 3,3 2013-09-01 00:15 0,006 0

2013-05-02 02:24 0,076 3,3 2013-09-03 00:15 0 0

2013-05-06 00:30 0,067 3,3 2013-09-04 00:15 0 0

2013-10-03 00:15 0,067 3,3 2013-09-06 00:15 0 0

2014-02-08 00:15 0,066 3,3 2013-09-08 00:15 0 0

2014-04-14 00:05 0,07 3,3 2013-09-09 00:15 0,003 0

2012-11-17 00:30 0,07 3,2 2013-09-12 00:15 0,003 0

2013-04-28 00:30 0,07 3,2 2013-09-14 00:15 0,003 0

2013-11-14 00:15 0,066 3,2 2013-09-15 00:15 0,003 0

2014-02-09 00:15 0,067 3,2 2013-09-21 00:15 0 0

2014-02-14 00:15 0,067 3,2 2013-10-06 00:15 0,003 0

2014-03-02 00:13 0,069 3,2 2013-10-13 00:15 0 0

2014-04-03 00:13 0,074 3,2 2014-04-18 00:05 0 0

2013-02-24 00:30 0,067 3,1

Källa: Skellefteå Kraft

Page 29: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

28

Bilaga 3.

Fjärrvärme Returtemp Fjärrvärme Returtemp

2014-11-28 13:25 35,34999847 2014-11-30 00:22 73,90000153

2014-11-28 13:51 78,59999847 2014-11-30 00:25 74,43000031

2014-11-28 13:54 78,08000183 2014-11-30 00:28 74,97000122

2014-11-28 14:04 78,59999847 2014-11-30 00:34 35,86999893

2014-11-28 14:08 78,08000183 2014-11-30 00:46 74,43000031

2014-11-28 14:12 78,59999847 2014-11-30 00:52 73,90000153

2014-11-28 14:29 79,12999725 2014-11-30 00:59 74,43000031

2014-11-28 14:34 78,59999847 2014-11-30 01:01 74,97000122

2014-11-28 15:25 79,12999725 2014-11-30 01:06 75,51000214

2014-11-28 15:35 35,86999893 2014-11-30 01:25 35,34999847

2014-11-28 15:41 78,59999847 2014-11-30 01:29 74,97000122

2014-11-28 16:37 36,38000107 2014-11-30 01:33 34,83000183

2014-11-28 16:42 79,12999725 2014-11-30 01:39 74,43000031

2014-11-28 16:48 79,66000366 2014-11-30 01:40 34,31999969

2014-11-28 17:05 79,12999725 2014-11-30 01:47 33,81000137

2014-11-28 17:21 79,66000366 2014-11-30 01:49 74,97000122

2014-11-28 17:26 79,12999725 2014-11-30 01:54 33,29999924

2014-11-28 17:36 79,66000366 2014-11-30 02:01 32,79000092

2014-11-28 18:46 80,19999695 2014-11-30 02:03 75,51000214

2014-11-28 18:58 36,88000107 2014-11-30 02:05 76,05999756

2014-11-28 19:04 79,66000366 2014-11-30 02:06 76,55999756

2014-11-28 19:28 80,19999695 2014-11-30 02:08 77,05999756

2014-11-28 19:41 37,40000153 2014-11-30 02:08 32,29000092

2014-11-28 20:09 79,66000366 2014-11-30 02:09 77,56999969

2014-11-28 20:12 80,19999695 2014-11-30 02:15 31,79000092

2014-11-28 20:22 80,75 2014-11-30 02:26 77,05999756

2014-11-28 21:19 81,30000305 2014-11-30 02:28 31,29000092

2014-11-28 21:42 80,75 2014-11-30 02:43 76,55999756

2014-11-28 22:10 81,30000305 2014-11-30 02:46 76,05999756

2014-11-28 22:47 80,75 2014-11-30 02:54 31,79000092

2014-11-28 22:58 37,90000153 2014-11-30 02:58 76,55999756

2014-11-28 23:07 81,30000305 2014-11-30 03:00 77,05999756

2014-11-28 23:53 81,86000061 2014-11-30 03:01 77,56999969

2014-11-28 23:56 81,30000305 2014-11-30 03:03 78,08000183

2014-11-29 00:07 81,86000061 2014-11-30 03:07 32,29000092

2014-11-29 00:10 82,36000061 2014-11-30 03:15 77,56999969

2014-11-29 00:27 82,86000061 2014-11-30 03:16 32,79000092

2014-11-29 00:34 82,36000061 2014-11-30 03:25 33,29999924

2014-11-29 00:37 81,86000061 2014-11-30 03:26 77,05999756

2014-11-29 00:48 82,36000061 2014-11-30 03:28 76,55999756

2014-11-29 00:55 81,86000061 2014-11-30 03:30 76,05999756

2014-11-29 01:05 82,36000061 2014-11-30 03:36 33,81000137

2014-11-29 01:16 81,86000061 2014-11-30 03:45 75,51000214

2014-11-29 01:33 81,30000305 2014-11-30 03:47 74,97000122

2014-11-29 02:09 81,86000061 2014-11-30 04:03 74,43000031

2014-11-29 02:17 81,30000305 2014-11-30 04:30 74,97000122

2014-11-29 02:33 81,86000061 2014-11-30 04:50 74,43000031

Page 30: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

29

2014-11-29 02:37 81,30000305 2014-11-30 05:07 73,90000153

2014-11-29 02:40 80,75 2014-11-30 05:20 74,43000031

2014-11-29 02:47 81,30000305 2014-11-30 05:32 74,97000122

2014-11-29 02:49 81,86000061 2014-11-30 05:53 75,51000214

2014-11-29 02:52 81,30000305 2014-11-30 05:57 74,97000122

2014-11-29 02:53 80,75 2014-11-30 06:02 74,43000031

2014-11-29 02:54 80,19999695 2014-11-30 06:42 73,90000153

2014-11-29 03:01 80,75 2014-11-30 07:07 74,43000031

2014-11-29 03:04 81,30000305 2014-11-30 07:13 74,97000122

2014-11-29 03:21 81,86000061 2014-11-30 07:19 74,43000031

2014-11-29 03:40 82,36000061 2014-11-30 07:22 73,90000153

2014-11-29 03:47 82,86000061 2014-11-30 07:25 74,43000031

2014-11-29 04:15 82,36000061 2014-11-30 07:26 74,97000122

2014-11-29 04:29 38,40000153 2014-11-30 07:36 74,43000031

2014-11-29 04:48 82,86000061 2014-11-30 07:38 73,90000153

2014-11-29 05:38 82,36000061 2014-11-30 07:40 33,29999924

2014-11-29 05:42 82,86000061 2014-11-30 07:44 74,43000031

2014-11-29 06:12 83,37000275 2014-11-30 07:53 32,79000092

2014-11-29 06:17 83,87999725 2014-11-30 08:00 73,90000153

2014-11-29 06:21 83,37000275 2014-11-30 08:04 32,29000092

2014-11-29 06:30 83,87999725 2014-11-30 08:09 74,43000031

2014-11-29 06:55 83,37000275 2014-11-30 08:16 73,90000153

2014-11-29 06:59 37,90000153 2014-11-30 08:19 73,37000275

2014-11-29 06:59 82,86000061 2014-11-30 08:23 31,79000092

2014-11-29 07:03 82,36000061 2014-11-30 08:24 73,90000153

2014-11-29 07:07 82,86000061 2014-11-30 08:40 73,37000275

2014-11-29 07:26 83,37000275 2014-11-30 08:43 72,86000061

2014-11-29 07:34 83,87999725 2014-11-30 08:46 72,33999634

2014-11-29 07:54 83,37000275 2014-11-30 08:51 72,86000061

2014-11-29 08:01 82,86000061 2014-11-30 09:10 73,37000275

2014-11-29 09:34 83,37000275 2014-11-30 09:19 32,29000092

2014-11-29 09:37 82,86000061 2014-11-30 09:26 73,90000153

2014-11-29 09:41 82,36000061 2014-11-30 09:34 73,37000275

2014-11-29 09:49 82,86000061 2014-11-30 09:39 73,90000153

2014-11-29 09:51 37,40000153 2014-11-30 09:46 73,37000275

2014-11-29 09:52 82,36000061 2014-11-30 10:01 72,86000061

2014-11-29 10:00 82,86000061 2014-11-30 10:24 73,37000275

2014-11-29 10:05 82,36000061 2014-11-30 10:35 32,79000092

2014-11-29 10:05 36,88000107 2014-11-30 10:59 72,86000061

2014-11-29 10:08 81,86000061 2014-11-30 11:07 73,37000275

2014-11-29 10:10 82,36000061 2014-11-30 11:14 72,86000061

2014-11-29 10:14 81,86000061 2014-11-30 11:38 73,37000275

2014-11-29 10:21 36,38000107 2014-11-30 12:24 72,86000061

2014-11-29 10:35 35,86999893 2014-11-30 12:42 73,37000275

2014-11-29 10:50 35,34999847 2014-11-30 13:03 72,86000061

2014-11-29 11:01 81,30000305 2014-11-30 14:33 73,37000275

2014-11-29 11:02 80,75 2014-11-30 14:47 72,86000061

2014-11-29 11:04 80,19999695 2014-11-30 14:55 73,37000275

2014-11-29 11:10 80,75 2014-11-30 14:57 33,29999924

Page 31: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

30

2014-11-29 11:13 81,30000305 2014-11-30 15:31 73,90000153

2014-11-29 11:15 80,75 2014-11-30 15:34 33,81000137

2014-11-29 11:16 80,19999695 2014-11-30 15:54 74,43000031

2014-11-29 11:17 79,66000366 2014-11-30 16:13 73,90000153

2014-11-29 11:18 79,12999725 2014-11-30 16:21 74,43000031

2014-11-29 11:25 79,66000366 2014-11-30 16:51 33,29999924

2014-11-29 11:29 35,86999893 2014-11-30 17:16 32,79000092

2014-11-29 11:31 80,19999695 2014-11-30 18:29 33,29999924

2014-11-29 11:34 80,75 2014-11-30 18:42 73,90000153

2014-11-29 11:39 81,30000305 2014-11-30 18:46 74,43000031

2014-11-29 11:42 36,38000107 2014-11-30 19:03 33,81000137

2014-11-29 11:44 80,75 2014-11-30 19:06 74,97000122

2014-11-29 11:48 81,30000305 2014-11-30 19:12 74,43000031

2014-11-29 11:54 36,88000107 2014-11-30 20:18 74,97000122

2014-11-29 12:11 37,40000153 2014-11-30 20:58 34,31999969

2014-11-29 12:17 80,75 2014-11-30 21:08 75,51000214

2014-11-29 12:56 36,88000107 2014-11-30 21:14 34,83000183

2014-11-29 13:13 36,38000107 2014-11-30 21:45 35,34999847

2014-11-29 13:37 80,19999695 2014-11-30 22:11 35,86999893

2014-11-29 14:06 35,86999893 2014-11-30 22:12 76,05999756

2014-11-29 14:09 80,75 2014-11-30 22:22 75,51000214

2014-11-29 14:17 35,34999847 2014-11-30 22:28 74,97000122

2014-11-29 14:24 80,19999695 2014-11-30 22:33 75,51000214

2014-11-29 14:30 34,83000183 2014-11-30 23:00 76,05999756

2014-11-29 14:45 80,75 2014-11-30 23:04 76,55999756

2014-11-29 14:53 80,19999695 2014-11-30 23:15 76,05999756

2014-11-29 14:55 35,34999847 2014-11-30 23:51 35,34999847

2014-11-29 15:03 80,75 2014-12-01 00:09 75,51000214

2014-11-29 15:05 35,86999893 2014-12-01 00:45 74,97000122

2014-11-29 15:06 80,19999695 2014-12-01 00:54 74,43000031

2014-11-29 15:14 36,38000107 2014-12-01 01:14 73,90000153

2014-11-29 15:24 36,88000107 2014-12-01 01:33 74,43000031

2014-11-29 15:27 80,75 2014-12-01 01:41 34,83000183

2014-11-29 15:32 80,19999695 2014-12-01 01:42 74,97000122

2014-11-29 15:37 80,75 2014-12-01 01:46 75,51000214

2014-11-29 15:38 37,40000153 2014-12-01 01:51 34,31999969

2014-11-29 15:47 81,30000305 2014-12-01 01:52 76,05999756

2014-11-29 15:51 80,75 2014-12-01 02:37 34,83000183

2014-11-29 16:02 81,30000305 2014-12-01 02:42 75,51000214

2014-11-29 16:09 81,86000061 2014-12-01 02:52 35,34999847

2014-11-29 16:14 81,30000305 2014-12-01 03:32 74,97000122

2014-11-29 16:38 81,86000061 2014-12-01 04:23 75,51000214

2014-11-29 16:57 81,30000305 2014-12-01 05:06 76,05999756

2014-11-29 17:10 80,75 2014-12-01 05:32 76,55999756

2014-11-29 17:23 81,30000305 2014-12-01 05:53 35,86999893

2014-11-29 17:26 80,75 2014-12-01 06:06 77,05999756

2014-11-29 17:44 80,19999695 2014-12-01 06:22 77,56999969

2014-11-29 17:51 80,75 2014-12-01 06:27 78,08000183

2014-11-29 18:30 81,30000305 2014-12-01 06:27 36,38000107

Page 32: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

31

2014-11-29 18:35 80,75 2014-12-01 06:54 78,59999847

2014-11-29 18:40 80,19999695 2014-12-01 07:03 78,08000183

2014-11-29 18:48 80,75 2014-12-01 07:11 36,88000107

2014-11-29 18:52 81,30000305 2014-12-01 07:36 78,59999847

2014-11-29 18:57 80,75 2014-12-01 07:57 78,08000183

2014-11-29 19:09 81,30000305 2014-12-01 08:03 78,59999847

2014-11-29 19:16 80,75 2014-12-01 08:18 79,12999725

2014-11-29 19:19 37,90000153 2014-12-01 08:21 79,66000366

2014-11-29 19:31 80,19999695 2014-12-01 08:28 79,12999725

2014-11-29 19:37 80,75 2014-12-01 08:52 37,40000153

2014-11-29 19:52 80,19999695 2014-12-01 08:52 78,59999847

2014-11-29 19:54 79,66000366 2014-12-01 09:21 78,08000183

2014-11-29 20:01 80,19999695 2014-12-01 09:25 77,56999969

2014-11-29 20:15 80,75 2014-12-01 09:39 77,05999756

2014-11-29 20:18 81,30000305 2014-12-01 09:46 77,56999969

2014-11-29 20:27 80,75 2014-12-01 09:52 78,08000183

2014-11-29 20:31 37,40000153 2014-12-01 09:57 78,59999847

2014-11-29 20:35 81,30000305 2014-12-01 10:00 79,12999725

2014-11-29 20:40 81,86000061 2014-12-01 10:09 79,66000366

2014-11-29 20:44 81,30000305 2014-12-01 10:14 79,12999725

2014-11-29 20:45 36,88000107 2014-12-01 10:21 79,66000366

2014-11-29 20:57 81,86000061 2014-12-01 10:43 79,12999725

2014-11-29 20:59 36,38000107 2014-12-01 11:06 79,66000366

2014-11-29 21:11 82,36000061 2014-12-01 11:27 79,12999725

2014-11-29 21:12 35,86999893 2014-12-01 11:47 36,88000107

2014-11-29 21:13 82,86000061 2014-12-01 11:56 36,38000107

2014-11-29 21:18 83,37000275 2014-12-01 12:05 35,86999893

2014-11-29 21:22 82,86000061 2014-12-01 12:11 78,59999847

2014-11-29 21:24 82,36000061 2014-12-01 12:14 35,34999847

2014-11-29 21:26 81,86000061 2014-12-01 12:25 34,83000183

2014-11-29 21:48 81,30000305 2014-12-01 12:29 78,08000183

2014-11-29 21:49 80,75 2014-12-01 12:39 34,31999969

2014-11-29 21:51 80,19999695 2014-12-01 12:45 78,59999847

2014-11-29 21:52 79,66000366 2014-12-01 12:49 78,08000183

2014-11-29 21:53 79,12999725 2014-12-01 12:59 77,56999969

2014-11-29 21:55 78,59999847 2014-12-01 13:10 77,05999756

2014-11-29 21:59 79,12999725 2014-12-01 13:18 76,55999756

2014-11-29 22:01 79,66000366 2014-12-01 13:36 76,05999756

2014-11-29 22:02 80,19999695 2014-12-01 13:36 34,83000183

2014-11-29 22:05 80,75 2014-12-01 13:54 34,31999969

2014-11-29 22:21 81,30000305 2014-12-01 13:59 33,81000137

2014-11-29 22:22 81,86000061 2014-12-01 14:04 33,29999924

2014-11-29 22:23 82,36000061 2014-12-01 14:09 32,79000092

2014-11-29 22:24 82,86000061 2014-12-01 14:13 32,29000092

2014-11-29 22:27 83,37000275 2014-12-01 14:17 75,51000214

2014-11-29 23:04 82,86000061 2014-12-01 14:18 31,79000092

2014-11-29 23:06 82,36000061 2014-12-01 14:23 31,29000092

2014-11-29 23:16 82,86000061 2014-12-01 14:26 74,97000122

2014-11-29 23:19 83,37000275 2014-12-01 14:28 30,79000092

Page 33: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

32

2014-11-29 23:24 82,86000061 2014-12-01 14:34 30,29000092

2014-11-29 23:25 82,36000061 2014-12-01 14:37 74,43000031

2014-11-29 23:26 81,86000061 2014-12-01 14:41 29,79000092

2014-11-29 23:26 81,30000305 2014-12-01 14:45 74,97000122

2014-11-29 23:27 80,75 2014-12-01 14:51 29,27000046

2014-11-29 23:27 80,19999695 2014-12-01 14:53 74,37000275

2014-11-29 23:28 79,66000366 2014-12-01 15:06 73,83999634

2014-11-29 23:28 79,12999725 2014-12-01 15:09 29,79000092

2014-11-29 23:29 78,59999847 2014-12-01 15:10 73,31999969

2014-11-29 23:29 78,08000183 2014-12-01 15:15 30,29000092

2014-11-29 23:30 77,56999969 2014-12-01 15:18 72,80000305

2014-11-29 23:31 77,05999756 2014-12-01 15:19 30,79000092

2014-11-29 23:31 76,55999756 2014-12-01 15:24 73,31999969

2014-11-29 23:32 76,05999756 2014-12-01 15:24 31,29000092

2014-11-29 23:32 35,34999847 2014-12-01 15:28 72,80000305

2014-11-29 23:33 75,51000214 2014-12-01 15:29 31,79000092

2014-11-29 23:33 74,97000122 2014-12-01 15:34 32,29000092

2014-11-29 23:35 74,43000031 2014-12-01 15:40 32,79000092

2014-11-29 23:36 73,90000153 2014-12-01 15:44 73,31999969

2014-11-29 23:40 73,37000275 2014-12-01 15:49 72,80000305

2014-11-29 23:41 72,86000061 2014-12-01 15:51 33,29999924

2014-11-29 23:42 72,33999634 2014-12-01 15:58 73,31999969

2014-11-29 23:42 71,83999634 2014-12-01 16:21 32,79000092

2014-11-29 23:43 71,33999634 2014-12-01 16:26 73,83999634

2014-11-29 23:43 70,83999634 2014-12-01 16:29 74,37000275

2014-11-29 23:43 70,30000305 2014-12-01 16:31 32,29000092

2014-11-29 23:44 69,76000214 2014-12-01 16:33 73,83999634

2014-11-29 23:44 69,23000336 2014-12-01 16:41 31,79000092

2014-11-29 23:44 68,69999695 2014-12-01 17:29 73,31999969

2014-11-29 23:44 68,18000031 2014-12-01 17:48 72,80000305

2014-11-29 23:45 67,66999817 2014-12-01 17:50 32,29000092

2014-11-29 23:45 67,16000366 2014-12-01 18:00 72,29000092

2014-11-29 23:45 66,66000366 2014-12-01 18:19 72,80000305

2014-11-29 23:46 66,16000366 2014-12-01 19:18 72,29000092

2014-11-29 23:46 65,62000275 2014-12-01 19:37 71,77999878

2014-11-29 23:47 65,08000183 2014-12-01 19:48 72,29000092

2014-11-29 23:47 64,55000305 2014-12-01 20:52 72,80000305

2014-11-29 23:47 64,02999878 2014-12-01 21:20 73,31999969

2014-11-29 23:47 63,50999832 2014-12-01 21:24 72,80000305

2014-11-29 23:48 63 2014-12-01 21:41 72,29000092

2014-11-29 23:48 62,49000168 2014-12-02 00:37 72,86000061

2014-11-29 23:48 61,99000168 2014-12-02 01:06 32,79000092

2014-11-29 23:48 61,49000168 2014-12-02 01:29 73,37000275

2014-11-29 23:49 60,95999908 2014-12-02 01:48 73,90000153

2014-11-29 23:49 60,43000031 2014-12-02 02:09 74,43000031

2014-11-29 23:49 59,90000153 2014-12-02 02:17 73,90000153

2014-11-29 23:49 59,38000107 2014-12-02 02:19 73,37000275

2014-11-29 23:50 58,86999893 2014-12-02 02:35 73,90000153

2014-11-29 23:50 58,36000061 2014-12-02 02:38 73,37000275

Page 34: Fjärrvärme som möjlighet till reservdrift av elproduktion774504/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-23 · 2.2.2 Peltier effekt ... Teori 2.1 Termodynamik Termisk energi (värme) kan överföras

33

2014-11-29 23:50 57,84999847 2014-12-02 02:38 33,29999924

2014-11-29 23:51 57,34999847 2014-12-02 03:17 73,90000153

2014-11-29 23:51 56,81000137 2014-12-02 03:50 74,43000031

2014-11-29 23:51 56,27999878 2014-12-02 05:13 73,90000153

2014-11-29 23:52 55,75999832 2014-12-02 05:22 74,43000031

2014-11-29 23:55 56,27999878 2014-12-02 06:11 73,90000153

2014-11-29 23:56 56,81000137 2014-12-02 06:23 74,43000031

2014-11-29 23:56 57,31000137 2014-12-02 06:37 74,97000122

2014-11-29 23:57 57,81000137 2014-12-02 06:42 75,51000214

2014-11-29 23:57 58,31000137 2014-12-02 06:56 74,97000122

2014-11-29 23:57 58,81999969 2014-12-02 06:57 74,43000031

2014-11-29 23:58 59,34000015 2014-12-02 07:07 33,81000137

2014-11-29 23:58 59,86000061 2014-12-02 07:15 73,90000153

2014-11-29 23:58 60,38000107 2014-12-02 07:22 74,43000031

2014-11-29 23:58 60,90999985 2014-12-02 08:14 74,97000122

2014-11-29 23:59 61,45000076 2014-12-02 08:40 75,51000214

2014-11-29 23:59 61,95000076 2014-12-02 08:56 74,97000122

2014-11-29 23:59 62,45000076 2014-12-02 09:06 74,43000031

2014-11-29 23:59 62,95000076 2014-12-02 09:12 73,90000153

2014-11-30 00:00 63,47000122 2014-12-02 09:24 74,43000031

2014-11-30 00:00 63,97999954 2014-12-02 09:33 73,90000153

2014-11-30 00:00 64,51000214 2014-12-02 09:43 74,43000031

2014-11-30 00:01 65,02999878 2014-12-02 09:52 73,90000153

2014-11-30 00:01 65,56999969 2014-12-02 09:58 73,37000275

2014-11-30 00:01 66,11000061 2014-12-02 10:08 73,90000153

2014-11-30 00:02 66,61000061 2014-12-02 10:11 74,43000031

2014-11-30 00:02 67,11000061 2014-12-02 10:15 73,90000153

2014-11-30 00:03 67,62000275 2014-12-02 10:17 73,37000275

2014-11-30 00:04 68,12999725 2014-12-02 10:18 72,86000061

2014-11-30 00:05 68,65000153 2014-12-02 10:24 73,37000275

2014-11-30 00:06 69,16999817 2014-12-02 10:27 73,90000153

2014-11-30 00:07 69,69999695 2014-12-02 10:28 74,43000031

2014-11-30 00:08 70,23999786 2014-12-02 10:34 73,90000153

2014-11-30 00:12 70,79000092 2014-12-02 10:37 73,37000275

2014-11-30 00:14 71,33999634 2014-12-02 10:47 72,86000061

2014-11-30 00:15 71,83999634 2014-12-02 10:50 73,37000275

2014-11-30 00:16 72,33999634 2014-12-02 10:52 73,90000153

2014-11-30 00:17 72,86000061 2014-12-02 10:54 74,43000031

2014-11-30 00:19 73,37000275 2014-12-02 10:59 33,29999924

Källa: Schneider Electric Örnsköldsvik