Fjäle myr 1361

Sägnerna om den danske kungen Valdemar Atter -dags invasion av Gotland har återberättats i mångaklassrum runt om i Sverige, inte minst tack vareCarl Gustav Hellqvists fantasieggande målning»Valdemar Atterdag brandskattar Visby» från år1882. På Gotland är berättelserna om den dans -ka invasionen högst levande än idag, och detfaktum att snart 650 år gått sedan händelsernautspelade sig betyder inte att intresset har sval-nat. Teorier om exempelvis landstigningsplatsoch händelseförlopp debatteras än idag, liksomhur förhållandet mellan Visby och landsbygdengestaltade sig. Gemene man på Gotland harmycket stor kunskap om 1361 års händelser, vilketgör ämnet extra intressant att arbeta med.

Slaget vid Visby ringmur den 27 juli 1361 ärallmänt känt, likaså minneskorset vid det som

idag kallas Korsbetningen och de därunder be -lägna massgravarna, varav tre blev föremål för ar -keologiska undersökningar under perioden 1905–30 (Wennersten t.ex. 1905; Thordeman 1939;1944). I och med att många stupade begravdes isina rustningar är Korsbetningsmaterialet na -tionellt och internationellt sett en mycket viktigkälla till kunskap om medeltida rustningar.

Mindre känt är nog att det även rasade stri -der mellan danskar och gutar vid Ajmunds bro,Fjäle myr och Grens gård i Mästerby socken påmellersta Gotland, dagarna före slaget vid Vis-by. Varken slagfält eller landsbygd har dock hit-tills varit i fokus inom 1361-forskningen. Dessatvå aspekter vill projektgruppen Mästerby 1361betona, för att försöka finna nya och komplet-terande kunskapskällor till 1361 års händelser.

Fornvännen 104 (2009)

Fjäle myr 1361 Arkeologiska undersökningar av slagfältet från dagarnaföre slaget vid Visby ringmur

Av Maria Lingström

Lingström, M., 2008. Fjäle myr 1361. Arkeologiska undersökningar av slagfältetfrån dagarna före slaget vid Visby ringmur. (Fjäle myr 1361. Archaeological inves-tigations of a battlefield from a few days prior to the battle of Visby). Fornvännen104. Stockholm.

A few days prior to the well-known battle outside the walls of Visby in 1361, asmall-scale battle between the Danes and the peasantry took place near the smallLake Fjäle in Mästerby parish, central Gotland. Neither of the 1361 battlefieldshave hitherto been investigated by archaeologists. Therefore the project groupMästerby 1361 was created, in order to emphasize both the battlefield and thecountryside as sources of knowledge about the Danish invasion. Metal-detecting,local public participation and recording of both finds and oral tradition are cor-nerstones in this project, which has so far yielded some 100 battlefield finds dur-ing five field surveys in Mästerby parish. In the paper, the society of Gotland dur-ing the Middle Ages is also discussed, as well as the various sources of knowledgeabout the Danish invasion, including written sources, legends, earlier archaeolo -gical finds and current research into the events of 1361.

Maria Lingström, Mästerby 1361, Hagby 415, SE–740 20 Vä[email protected]

Art. Lingstro?m s 33–44:Layout 1 09-03-12 18.32 Sida 33

Projektgruppen består av Riksantikvarieämbe -tets slagfältsteam, Mästerby hembygdsföreningoch undertecknad. Vi har vid fem fältundersök -ningstillfällen under åren 2006–08 funnit ca 100föremål med koppling till 1361 års strider, ettbanbrytande resultat med tanke på att så långtid förflutit sedan slaget, att detta var relativt li -tet samt att källäget är så vagt. Undersökningar-na har inte bara lett till att slagfältet har återfun-nits, utan vi anar även ett händelseförlopp meden aktionskedja från söder till norr.

Källor och forskningslägeKunskapen om 1361 års danska invasion på Got-land grundar sig framför allt på resultatet frånutgrävningarna vid Korsbetningen i Visby, hu -vud sakligen dokumenterade av Bengt Thorde-man m.fl. i 1939–40 års Armour from the Battle ofWisby 1361, I–II. Därtill finns ett fåtal ungefär sam -tida dokument, brev och inskriptioner samt en riksägenflora och muntlig tradition som berättarom de aktuella händelserna.

Den danske kung Valdemar Atterdags invasionav Gotland var en del i en maktkamp där allianserkungar och stormän emellan ingicks och bröts i entill synes aldrig upphörande stormakts dans. Någraaktörer utöver Valdemar var den svenske kungenMagnus Eriksson, kungarnas barn, hertigarna avMecklenburg och Holstein, samt påven och Han -san. 1360 hade Valdemar er övrat Skåne och Ble -kinge, och i juni 1361 Öland. Syftet med invasio-nen av Gotland har sysselsatt forskare genom åren.En rad teorier har presenterats, exempelvis attinvasionen var ett försök att upprätta ett dansktöstersjövälde som en kon kurrent till både Sve rigeoch Hansan (Thordeman 1939, s. 15; 1944, s. 7)eller att Gotland skulle vara en landkompensa-tion för Valdemars försälj ning av Estland till Tys-ka Orden år 1346 (Andersson 1926, s. 399). Ennyligen framlagd tolkning är att Valdemar inteintog ön för egen del utan för hertigens av Meck-lenburg räkning (Westholm 2007, s. 221).

Den 1 maj 1361 skickade kung Magnus Eriks -son ett varningsbrev till Visby där han uppma -nade alla att hålla vakt vid staden, muren och ham -narna, d.v.s. hela Gotland, eftersom »[...] någraav våra fiender sammansvärjer sig till vår ochhela rikets skada och fördärv [...]» (Tortzen1961, s. 62 f).

Det är inte känt hur många soldater Valde-mar Atterdag förfogade över vid sin invasion avÖland och Gotland, men ca 1500–2500 man ären trolig siffra i jämförelse med ungefärligensamtida krigståg, kanske den lägre siffran medtanke på att han fick lämna kvar en del soldaterpå Öland. I beräkningarna ska vägas in att mot-ståndarna på Gotland inte var soldater utanbönder. Den danska armén bestod till stor del avprofessionella tyska legosoldater (Hammar -hjelm 1998, s. 70; Westholm 2007, s. 138 m. ref.).

Två källor som författades några år efter in -vasionen nämner att tre slag stod på Gotland:Själlandskrönikan och Libellus de Magno Erici Rege(Tortzen 1961, s. 69 f). Stridernas lokali seringanges dock, förutom Visby, inte närmare.

Datum och plats för danskarnas landstigningär inte kända. Franciskanermunkarna i Visby,som också kallades gråbröder, förde årliga an -teckningar som sammanställdes i början av 1400-talet. De anger den 22 juli som landstigningsdag(Tortzen 1961, s. 73). Landstigningen skedde tro -ligen någonstans på kuststräckan mellan Ekstaoch Västergarn (för hypoteser om landstignings -platsen, se t.ex. Thordeman 1939, s. 19 ff; 1944,s. 80 f; Hammarhjelm 1998, s. 74 f; Westholm2007, s. 134 ff). Franciskanerna var osäkra på omslaget vid ringmuren stod den 24 eller 26 juli.Hammarhjelm (1998, s. 73 f) menar att datumet24 juli kan syfta på slaget vid Fjäle myr och atttidsspannet mellan landstigningen den 22 julioch det avgörande slaget vid ringmuren den 27juli förefaller vara rimligt, med uppmarsch ochstrid den 23 juli, större strid den 24 juli, vilasöndagen den 25 juli och sedan uppmarsch tillVisby den 26 juli. Liknande teorier har tidigareframlagts av andra forskare (t.ex. Thordeman1944, s. 201). Franciskanerna berättar också att1800 bönder stupade i slaget vid ringmuren(Tortzen 1961, s. 73). Siffran tycks vara rimligmed tanke på att närmare 1200 individer hit-tades i de tre undersökta massgravarna vid Kors-betningen, att en massgrav inte är undersöktsamt att ytterligare två troligen förstördes gen -om markexploatering under 1800- och 1900-talet (Thordeman 1944, s. 123).

Ett minneskors restes vid Korsbetningenöver de stupade gutarna. Den latinska inskrip-tionen på korset lyder översatt till svenska: »I

34 Maria Lingström



Herrens år 1361 tredje dagen efter Jacob fölloframför Visby portar i danskarnas händer de härbegravda gutarna, bed för dem». Dagangivelseninnebär för år 1361 tisdagen den 27 juli (vonBrandt 1959, s. 45). Korset restes troligen ett pardecennier efter slaget vid ringmuren.

En annan text som brukar betraktas som un -gefärligen samtida med den danska invasionenär en latinsk inskrift i Fide kyrka på södra Got-land. På triumfbågens södra sida finns en mål-ning av den korsfäste Kristus. Ovanför honomfinns en text som i översättning lyder: »Husenär stuckna i brand, ett lidande folk nedhugget»(Siltberg 2002, s. 26 f). I Kristi gloria ska ävenårtalet 1361 ha funnits med latinska bokstäver.Vid en genomgång av Vadstena klosters biblio -teks skrifter hittade förre landsarkivarien i Vis-by, Tryggve Siltberg, en liten vers i en handskriftfrån omkring år 1400. Handskriften innehöllförutom den redan kända Fideinskriptionen ävenen fortsättning på denna (Siltberg 2002, s. 25ff). Vers 2 lyder: »se en hunds like går härjandefram med svärd, och Gotland erövras av dans -kar» (Siltberg 2002, s. 32). Denna vers två fannsmöjligen tillsammans med en nidbild av Valde-mar Atterdag i triumfbågens norra sida, alterna-tivt att endast texten var belägen under Kristus-målningen. Fideinskriptionen tillkom troligeninte i anslutning till Valdemar Atterdags rege -ringstid, men dock senast under perioden 1398–1408, då Tyska Orden hade makten över Got-land. Överkalkningen bör ha skett därefter, dåön åter blev dansk (Siltberg 2002, s. 25 ff).

Den första källa som nämner Fjäle myr isamband med den danska invasionen är Strelowår 1633. Vad gäller striderna vid Fjäle myr tänkersig flera forskare ett frontanfall vid Ajmundsbro, dagen därpå följt av ett kombinerat front-och flankanfall (Thordeman 1944, s. 201; Ham-marhjelm 1998, s. 77 ff).

Gotland under medeltidenGotland var under medeltiden indelat i treding -ar, settingar, ting och socknar. Norder-, medel-och sudertredingarna utgjordes av två settingarvardera, och varje setting delades sedan in i ettantal ting och socknar. Settingarna var territo-riella områden med rättsliga, skatte- och för svars -mässiga syften.

Gotland var vid tidpunkten för den danskainvasionen en kluven region, med å ena sidanhansestaden Visby, befolkad av såväl gutar somtyskar och andra nationaliteter, å andra sidanlandsbygden med de historiskt sett självständigafarmannabönderna. Skiljelinjen dessa parter emel -lan hade blivit allt skarpare i samband med år1288, då inbördeskrig rasade mellan land ochstad om kontrollen över handeln. Visby stads -mur började uppföras mot landsbygden underandra hälften av 1200-talet, måhända inför denkonflikt som var under uppsegling (Westholm2007, s. 76 f). Staden gick segrande ur inbördes -kriget, och tudelningen var ett faktum. Frågan ärdock hur de båda parterna reagerade på det ge -mensamma yttre hot som den förestående danskainvasionen innebar. Kung Magnus varningsbrevvisar att hotet riktades mot både stad och land,varför man kan anta att gemensamma försvars-förberedelser gjordes.

Gotlands medeltida folkmängd är inte känd.Den hade vid tidpunkten för den danska inva-sionen förmodligen sjunkit, både genom 1288års inbördeskrig och digerdödens härjningar imitten av 1300-talet. De första befolkningsbe -räkningar som finns från ön härrör från om -kring år 1700. De visar på en befolkning om ca15 000 personer. Antalet gårdar var på 1300-talet ungefär detsamma som runt år 1700, ca1500 st eller något fler. Om 10–15 personer bod -de på varje gård innebar det att det på 1300-taletbodde mellan 15 000 och 22 500 personer påden gotländska landsbygden, och ca 4 000 i Vis-by. Med dessa siffror som grund håller Ham-marhjelm för troligt att man inom Hejde settingkunde uppbåda knappt 500 man och en totalmobiliseringsstyrka på knappt 3 000 man påhela ön (Hammarhjelm 1998, s. 72 f m.ref.), me -dan Westholm menar att den totala mobiliser-ingsstyrkan bör ha varit mellan 4 250 och 5 000man, med tanke på att många stora gårdarkunde bidra med i genomsnitt fyra man (West-holm 2007, s. 133).

Mästerby socken: topografi och historiaMästerby socken är belägen på mellersta Got-land, två mil söder om Visby och en dryg mil frånvästkusten. Den utgörs idag av ett flackt jord-brukslandskap med skogspartier och ängen. Kyr -

35Fjäle myr 1361



kan är belägen centralt i socknen. Den stod klarår 1199 (Strelow 1633) och är känd för sina vack-ra, östligt influerade målningar. Ca 800 m söderom kyrkan står Grenskorset (fig. 1). Korset på -minner till sin utformning mycket om det vidKorsbetningen, men har inga inskriptioner. Deristningar som kan skönjas på korsets sydsida ärsekundära, och kan möjligen tolkas som årtalet1550 (Säve 1873, s. 9). Korset restes på den me del -tida gården Grens. Enligt muntlig tradi tion stodden avgörande striden mellan gutar och danskarjust här (Thordeman 1939, s. 22). Korset ska ävenenligt muntlig tradition vara rest på en mass gravmed stupade gutar. Varken vid minneskorset el -ler på kyrkogården finns dock idag några teckenpå någon massgrav. Mästerbyprojektets fokusligger heller inte på att lokalisera en sådan, utanpå att dokumentera slagfältet.

Ajmunds låg centralt i Hejde setting, och vardess samlingsplats i orostider. Det var det om rådesom först skulle få möta en dansk invasions -

styrka. Ajmunds har kallats Gotlands nyckel,eftersom den då betydande Sudertingsån flötunder Ajmunds bro. I öster och väster flankera -des bron av myrmarker, varav den östra ut gjor -des av Fjäle myr.

Fjäle myr sträckte sig före utdikningarna islutet av 1800-talet i sydväst-nordostlig riktninggenom Mästerby socken. På flera äldre kartorkan man se att myren hade två vikar, vilket gjor -de att den under 1700-talet på sitt smalaste stäl -le inte var mer än ca 175 m bred (fig. 2). Detgotländska landskapet genomgick inga genom-gripande förändringar under århundradena eftermedeltiden. Det var inte förrän genom myrut-dikningarna som landskapsbilden förändradesdramatiskt. Man kan med viss försiktighet antaatt en karta över Mästerby från 1753 i grova dragspeglar förhållandena år 1361 vad gäller exem-pelvis myrens utbredning. Jordmånen i det sma -laste myrområdet är sand, vilket under torrasomrar kan ha gjort det till en lämplig övergång

36 Maria Lingström


Fig. 1. Medeltida minneskors vid Grens iMästerby socken. Här stod enligt muntligtradition den avgörande striden mellandans kar och gutar. Foto Allan Lingström. —Medieval memorial cross at Grens inMästerby parish, where according to oraltradition the final battle in Mästerbybetween the Danes and the Gotland peas-antry was fought.


över myren. På 1753 års konceptkarta ser manatt myren åtminstone vid denna tid gick att gåpå, eftersom ett antal stigar och mindre vägar ärutritade på den. Enligt muntlig tradition var som -maren 1361 extremt varm och torr, vilket var enfördel vid en eventuell dansk övergång över my -ren.

Hans Nielssøn Strelow (1633, s. 170) berät-tar i Cronica Guthilandorum bland annat att tvåstrider stod på Fjäle myr, dagarna efter varand -ra. Han är därmed den förste som platsbestäm-mer striderna på landsbygden. Strelows verk ärförfattat nästan 300 år efter de aktuella hän-delserna och ska därför tolkas med stor försik-tighet. Det är dock troligt att han hade tillgångtill äldre källor som förstördes vid en prästgårds-brand år 1735.

Den muntliga traditionen och sägenskild ring arna kring striderna i Mästerby lever än idag isocknen, och pekar ut flera platser inom slag -fältsområdet. Per Arvid Säve (1811–77) ned teck -

nade ett antal sägner med koppling till Mäs -terby, bland annat en om en trollkärring somstod i förbund med Valdemar. Hon satte sig un -der Ajmunds bro och förtrollade gutarna så attde förlorade modet. Säve fick också ta del av ennamnförklarande sägen som är kopplad till Grensmedeltida gård, och som berättar att en man, an -tingen gutarnas anförare eller en dansk riddare,blev avhuggen vid »grenen». Han kom inridan -de på gårdsplanen, och efter denna händelse fickgården sitt namn (Thordeman 1939, s. 43 f). Nam-net Grens har dock i själva verket snarare att göramed att gården låg vid ett väg skäl.

Längs den forna myrens västra kant löper ensvag åsrygg i sydsydväst-nordnordostlig rikt-ning, där den senare delen av 1361 års strid tycksha stått. Åsryggen börjar söder om det så kalladeAjmundsänget och sträcker sig i en svag bågeupp mot Grens medeltida gårdsläge, en sträckasom fågelvägen mäter drygt en kilometer. Ås -ryggen är med fastlandssvenska ögon sett en blyg -

37Fjäle myr 1361


Fig. 2. Konceptkarta överMästerby socken från 1753med 1361-relaterade platserutsatta. Kartan är någotbeskuren jämfört med origi -nalet. © Lantmäteriverket—Excerpt from map ofMästerby parish from 1753,showing sites related to theevents of 1361.


sam förhöjning, men bör ha haft taktisk bety-delse i samband med 1361 års strider.

Uppgifterna om strider i Mästerby sockenstöds också av vissa fynd som gjorts i socknen,däribland rörande tre ringbrynjor, varav en frånMästerby kyrkogård och två från Fjäle myr(Ekdahl 1826; Hilfeling 1995 [1797 och 1799];muntlig uppgift från f.d. sockenbo). Brynjornaär idag förkomna. Men till fynden hör ocksåbland annat två rondelldolkar och ett antal arm-borstpilspetsar.

Forskningsprojektet Mästerby 1361Fram till 2006 var 1361 års gotländska slagfält outforskade. Vid danskarnas landstigningsplats påGotlands västkust ägde eventuellt en mindresammandrabbning rum, men det är inte klarlagtvar landstigningen skedde, och eventuella fyndär förmodligen få p.g.a. skärmytslingens ringastorlek. I Mästerby socken utfördes år 1992 enmindre metalldetektorundersökning vid Grens -korset på uppdrag av professor Erik Nylén. Un -dersökningen, som genomfördes under två halv -dagar, resulterade i fyndet av en armborstpilspetssamt före mål från den medeltida gården Grens(An ders son 1992). Slagfältet i Visby är sedanlänge mer eller mindre hårt exploaterat, ochdärmed inte möjligt att undersöka.

Med anledning av detta outforskade kunskaps -fält bildades under vinterhalvåret 2005/ 2006 pro-jektgruppen Mästerby 1361. Projektets mål är attmed slagfältsarkeologiska metoder, lokal föran k -ring och den muntliga traditionen som stöd för -söka återfinna och bestämma utsträckningen av1361 års slagfält. Riksantikvarieämbetets slagfält-steam hade redan 2003 börjat lokalisera slagfältgenom bland annat metalldetektorsökning. Dedittills un dersökta slagfälten tillhörde framför alltefterre formatorisk tid och var därmed fulla avblyprojektiler, en metall som är lättidentifieradgenom me tallsökning. Slagfältsteamet såg därfören utmaning i att delta i sö kandet efter 1361 årsslagfält, där huvudsakligen handvapen och projek-tiler av järn hade brukats. Det faktum att gotländ-ska åkrar är fulla av diverse järnskrot skulle visa sigbli en utmaning för oss alla.

Under förarbetet granskades kartor, terrängoch fyndplatser. Utifrån dessa uppgifter fast-ställdes ett undersökningsområde med Grens -

kor set och Grens medeltida gårdsläge i norr ochAjmunds bro i söder, det område där enligt deäldre källorna striderna stått. I väster och österavgränsades området av den forna Fjäle myrmed omnejd. Undersökningsområdet omfattarca 7 km2 och utgörs huvudsakligen av åkermarkmed ett fåtal hus och gårdar. Ett 40-tal mark -ägare tillfrågades, och samtliga ställde sig positi-va till de slagfältsarkeologiska undersökningar-na. Parallellt med vårt arbete bedrev även projek-tet Fjälemyr 1361 under 2006 undersökning ar iområdet (Landgren et al. 2006).

ResultatMästerbyprojektet har genomfört fem fältun-dersökningar från september 2006 till augusti2008, omfattande sammanlagt 25 dagar i fält. Ienlighet med Agenda Kulturarvs riktlinjer omlokala gruppers deltagande i det arkeologiska ar -betet ställs vid varje undersökning en metallde-tektor till förfogande för markägare och med -lemmar i Mästerby hembygdsförening. Under ar -keologernas överinseende får ett begränsat antalpersoner hjälpa till att undersöka vissa ytor.

Vid 2006 års undersökning lokaliserade viett närstridsområde centralt i undersöknings -området. Att just denna plats undersöktes be -rodde på att tidigare markägare under 1900-ta -lets första hälft hade funnit bland annat en ring-brynja och projektiler där, fynd som förblev ore -gistrerade och som idag är förkomna. De fyndsom gjordes vid 2006 års undersökning var enlångkniv och fragment av en ringbrynja samtrust ningsdelar i form av pansarlameller, söljor,ett beslag och en handsklamell. En av lamellernaär genomborrad, troligen av en spikklubba, ochvisar på stridernas intensitet. Närmare Grens me -deltida gårdsläge fann vi också två troliga lameller(Lingström 2007; Lingström et al. 2007).

2006 års fältundersökning gav ett över för -väntan gott resultat, men 2007 och 2008 års un -dersökningar skulle komma att innebära de verk -liga genombrotten för projektet. Fynden visardels att den muntliga traditionen om stridernavid Fjäle myr är verklighetsbaserad, dels att me -deltida slagfält är möjliga att lokalisera trotsvaga historiska uppgifter.

På de allra sydligaste delarna av åsryggen somlöper väster om den forna myren fann vi 2007

38 Maria Lingström



ett område med armborstpilspetsar, kulor ochjärnspetsar med tånge, d.v.s. delar av spikklub-bor (jfr Thor deman 1939, s. 135). Här fanns ock-så en del av en ringbrynja och en möjlig pansar-lamell. Fynd området är beläget i eller vid norrakanten av den forna myren, endast ca 200 mfrån dess sma laste parti. En förtätande under-sökning i det år 2006 lokaliserade närstridsom-rådet gav ett relativt blygsamt resultat: en järn-sölja och en lamell, båda med paralleller i Kors-betningsfynd en. Sydväst om detta område fannvi dock ytterligare en långkniv, denna gång ettfragment, men mått mässigt identisk medlångkniven från 2006, och i nordväst ett frag-ment av en huggkniv. Längre norrut fortsätterslagfältsspåren i form av ytter ligare rustningsde-lar: pansarlameller (fig. 3) och söljor, en arm-borstpilspets, en mindre lansspets och en järn-spets med tånge från en spikklubba. Fyndenlängs åsen tyder på en splittrad strid, med rutin-erade danska/tyska elitsoldater på ena sidan ochflyende stridsovana gutar på den andra. Slag -fältsspåren sträcker sig ända upp till Grens, ochligger därmed längs åsryggen inom en sträckasom fågelvägen mäter ca 1 kilometer (fig. 4;Lingström 2008).

2008 års undersökningar utfördes i april ochaugusti, och syftade till att försöka avgränsa ochytterligare utforska stridsområdet vid myrenssmalaste del. På grund av det myckna regnandeti augusti stod säd kvar på många åkrar runt dets.k. Ajmundsänget, vilket omöjliggjorde metall -detektorundersökningar norr, söder och österom änget. Årets undersökningar gav dock blandannat armborstpilspetsar (fig. 5), kulor, parer -stången till ett svärd (fig. 6), en spets till enspikklubba, en sporre, söljor och eventuella rust-ningslameller. Fynden är ännu inte konserveradeoch registrerade, varför be stäm ningen är prelimi -när. Projektilområdet vid my rens smalaste delvisade sig i och med 2008 års undersökningarvara större, med ytterligare ut sträckning både åtsydväst och söder. Tydligt är nu att projektilom-rådet inte bara är ett distans stridsområde utanäven inne håller tecken på när strid, vilket gör attvi delvis måste omtolka gu tarnas agerande.Bland armborstpilspetsarna hittar vi även spet-sar till spikklubbor samt delar av ett svärd. Vihar tidigare sett danskarna som den aktiva, och

gutarna som den mer passiva parten, men i ochmed närstridsfynden tror vi att gutarna gjorde enaktiv motattack mot danskarna när dessa försökteta sig över myren. Detta var stridens mest kritiskaskede, och gutarna visste att slaget var förlorat omdanskarna kom över. Se dan vi i myren och blandarmborstpilspetsarna hittat kulor av järn har vidiskuterat huruvida de hör till slagfältsfynden. Deförsta handeldvapnen i Eu ropa härrör från 1300-talets första hälft. De var individuellt tillverkadeoch höll varie rande kaliber. Dessa primitiva bös-sor hade förutom vapenfunktionen även enavskräckande ef fekt genom knallarna, lågorna ochröken (Weidhagen-Hallerdt 1991, s. 93 ff). PåGotland är den första skriftligt dokumenteradeanvändningen av eldvapen Tyska ordens invasionav ön år 1398 (Westholm 2007, s. 284). Under vin-terhalvåret 2008/2009 kommer två kulor och enarmborstpilspets att 14C-dateras. Vi daterar arm-borst pilspetsen för att försäkra oss om att da -teringarna stämmer. Vare sig hand eldvapen an -vändes i striderna eller inte så kräv des det mod attstå upp mot den danska hären, men läget visadesig i det långa loppet vara hopp löst för gutarnasom var färre till antalet, strids ovana samt sämreutrustade, både vad gällde vapen och skydds ut -rustning.

Två områden och därmed även ett händelse-

39Fjäle myr 1361


Fig. 3. Pansarlamellfragment med parallell i rustning25 från Korsbetningen. Foto Lars Winroth. —Frag-ment of an armour plate with parallels in armour suitno. 25 from Korsbetningen, Visby.

Art. Lingstro?m s 33–44:Layout 1 09-03-18 08.30 Page 39

förlopp från söder till norr kan nu skönjas i Mäs -terby. Det ena området omfattar fynd från dans -karnas övergång över myren, både distans strids-och närstridsföremål. Det andra området sträck-er sig längs den svaga åsryggen väster om myren,från Ajmundsänget i söder till Grenskor set i

norr. Detta område visar tecken på att isole radenärstrider har ägt rum mellan danskar och flyen -de gutar. Kommande års undersökningar kom -mer säkert att förändra fyndspridningsbil denoch även vår tolkning av hur striderna förlöpte.Vid Ajmunds har hittills endast mindre områ-

40 Maria Lingström


Fig. 4. Utsnitt ur ArcPad med flygfoto som bakgrund och 1753 års myr och stigar/mindre vägar utsatta. Samtli-ga 1361-fynd är markerade med stjärna. Bearbetning Lars Winroth, Modern arkeologi. —Section from ArcPad,with an aerial photograph as background and the lake and paths/minor roads of 1753 set out. All finds relatedto 1361 from the fieldwork of 2006–08 are marked with stars.


41Fjäle myr 1361


Fig. 5. Armborstpilspetsar funna i augusti 2008. Foto Maria Lingström. —Crossbow bolts found in August2008.

Fig. 6. Parerstången till ett svärd av medeltida typ. Skadan härrör troligen från striden. Foto MariaLingström. —The cross-guard of a sword of Medieval type. The damage was possibly caused duringbattle.

den undersökts och inga fynd kan entydigt kny-tas till striderna. Det är dock mycket troligt attstriderna började här. En rondelldolk funnen aven sommargotlänning i ett potatisland vid Aj -munds år 1994 visar att slagfältsföremål här fort -farande vilar i jorden.

2008 års undersökningar har givit ökad breddi fyndmaterialet, inte minst genom fynden avsvärdet och sporren. Sporren visar på närvaronav beridna krigare. Kanske tillhörde den en avden danske kungens män. Trots att stora ytorkvarstår att undersöka i Mästerby kan vi redan


nu konstatera att slagfältsarkeologiska under-sökningar utgör ett mycket viktigt komplementtill skriftligt källmaterial och andra arkeologiskaundersökningar.

SlutordDen bild vi får av slaget i Mästerby är att dans -karna vid ett eventuellt första frontanfall vidAjmunds bro förlorade både i tid och i antal stu-pade/sårade, varför en taktikändring var av nö -den påkallad. Vid rekognoscering österut märk-te man att myren på sitt smalaste ställe var mind -re än 200 m bred, och dessutom gick att gå påtack vare sommarens torka. Dag två gjordes där-för ett kombinerat front- och flankanfall. Gutar-na observerade danskarnas försök att ta sig övermyren och gjorde en motattack för att hindradem. Men danskarna lyckades ta sig över vilketavgjorde striden, eftersom Valdemars här nukunde strida i öppen terräng och på sina egnavillkor.

Många av fynden från Mästerby har parallel -ler från massgravarna vid Korsbetningen i Vis-by, men kompletterar lika ofta detta material,varför Mästerbyprojektet ger oss ny kunskap om1361 års händelser.

2006 och 2007 års rapporter, och till våren2009 även 2008 års rapport, finns tillgängligapå Riksantikvarieämbetet (RAÄ) UV:s hem -sida, http://www.arkeologiuv.se, under flikenPubli ka tioner (Daff). Samtliga fynd från 2006och 2007 finns på länsmuseet på Gotland, varavnåg ra i utställningen Kalla spår – modern tekniklöser medeltida gåta, som pågår åtminstone framtill sommaren 2009. 2008 års fynd doku-menteras och konserveras under vintern. Infor-mation om projektet finns på vår hemsidawww.masterby1361.se samt på RAÄ:s slagfälts -teams hemsida, www.slagfalt.se, där man ävenkan läsa om övriga slagfältsarkeologiska projekt.Mästerbyprojektet kommer att fortsätta under2009 och åren framöver.

TackUtan bidragsgivare hade våra undersökningar intevarit möjliga. Vi vill därför rikta vårt varmaste tack tillde stiftelser, föreningar och privatpersoner som geross ekonomiskt stöd: Kungliga Patriotiska Sällskapet,

Medeltidsgillet i Visby, Mästerby församling (Svenskakyrkan), Mästerby hembygdsförening, Ragnar ochLydia Nilssons stiftelse, Sven och Britt-Marie Jakobs-son, Sällskapet De Badande Wännernas stiftelse, Säll-skapet Gotlands Gille i Visby, TH it-konsult, Ulf ochKerstin Sjögren, Wilhelmina von Hallwyls Gotlands-fond och lektor emeritus Åke G. Sjöberg. Vi vill ocksårikta ett stort tack till de mästerbybor och markägaresom på olika sätt engagerar sig i vårt projekt, samt tillStephen Smith för granskning av engelska texter.

ReferenserAndersson, I., 1926. Valdemar Atterdags tåg mot Got-

land 1361. Fornvännen 21. Andersson, T., 1992. Rapport gällande undersökning med

metalldetektor vid Grens 1:13 i Mästerby socken. Riks -antikvarieämbetet, ATA, Stockholm.

von Brandt, A., 1959. Werkzeug des Historikers. Eine Ein-führung in die historischen Hilfwissenschaften. Stutt -gart.

Ekdahl, N.J., 1826. Anteckningar öfver de forntids märk -värdigheter jag råkat på min gotländska resa, ms. Riks -antikvarieämbetet, ATA, Stockholm.

Hammarhjelm, B., 1998. Gotländsk krigshistoria. Frångutasagan till 1814. Visby.

Hilfeling, C.G.G., 1995. C.G.G. Hilfelings gotländskaresor. I. 1797 och 1799. Red. T. Gislestam. Got-lands Fornsal, Visby.

Landgren, J. et al., 2006. Arkeologisk undersökningsrap-port över forskningsprojektet Fjälemyr 1361.

Lingström, M., 2008. Mästerby 1361 – fortsatt sökandeefter striden mellan gutar och danskar. Riksantikvarie -ämbetet, Avd. för arkeologiska undersök ning ar, UVSyd, Dokumentation av fältarbetsfasen 2008:1, ar -keologisk undersökning. Lund.

– 2007. Mästerby 1361 – slagfältsarkeologi i Valde-mar Atterdags fotspår. Gotländskt arkiv. Medde-landen från Gotlands Fornvänner, Visby.

Lingström, M. et al., 2007. Mästerby 1361 – gutarnasstrid mot Valdemar Atterdag. Riksantikvarieämbe tet,Avd. för arkeologiska undersökningar, UV Syd,Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:3, arkeo -logisk undersökning. Lund.

Siltberg, T., 2002. »Hundens like» – bonderepub-likens dom över Valdemar Atterdag i Fidedikten.Fornvännen 97.

Strelow, H.N., 1633. Cronica Guthilandorum. Den Guthi -landiske Cronica. Köpenhamn.

Säve, P.A., 1873. Kors på Gotland. Svenska fornminnes-föreningens tidsskrift 4. Stockholm.

Thordeman, B., 1939. Armour from the Battle of Wisby1361, I. KVHAA. Stockholm.

– 1940. Armour from the Battle of Wisby 1361, II.KVHAA. Stockholm.

42 Maria Lingström



– 1944. Invasion på Gotland 1361. Dikt och verklighet.Stockholm.

Tortzen, C., 1961. Gotland 1361. Forudsætningerne. Over -leveringen. Köpenhamn.

Weidhagen-Hallerdt, M., 1991. Med byssa och kanon.Stadsvandringar. Stockholms stadsmuseum. Stock -holm.

Wennersten, O.V., 1905. Från utgrävningarna vidValdemarskorset. Idun. Stockholm.

Westholm, G., 2007. Visby 1361: Invasionen. Stock-holm.

KartorHermelinska samlingen. Kartor över socknar på Got-

land: Mästerby. U.Å. Signum 0409:008:066. Ejdigitaliserad. Krigsarkivet.

Konceptkarta över Mästerby socken 1753. Digital ver-sion. Lantmäteriet.

43Fjäle myr 1361


Summary

The Danish invasion of the island of Gotland in1361 is well-known, not least because of the Kors -betningen mass graves in Visby, and the impor-tant sources of information they constitute as toLate Medieval armour. Less known is that asmall- scale battle took place between the islan -ders and the Danes near the small Lake Fjäle inMästerby parish on central Gotland, the daysprior to the battle outside the walls of Visby.Local legends, stray finds and a 17th centurywritten source all hint about these events.

The 1361 battlefields of Gotland have notpreviously been investigated; the one at the Da -nes' landing site simply because the actual spotis not known, and the battlefield in Visby be -cause it is long gone due to later land use. Aminor metal detector survey was conducted nearthe memorial cross of Grens in Mästerby parishin 1992. It resulted in the find of a crossbowbolt, alongside finds from the Medieval farm-stead Grens. According to oral tradition the Me -dieval cross stands on a mass grave, and thefarmstead was ostensibly also the site of the finalbattle in Mästerby. There is however no sign of amass grave there today.

With the wish to emphasize both the battle-field and the countryside as sources of know -ledge on the Danish invasion, the project groupMästerby 1361 was formed in 2005. The group iscomprised of the battlefield archaeology team ofthe Swedish National Heritage Board, the localheritage association and the present author.Locating a Medieval battlefield is a challengingtask, both due to the fact that projectiles inthose days were made of iron and not lead, and

that the fields of Gotland are full of all sorts ofother iron objects. Adding a small-scale battle,with perhaps no more than 2000 participants onboth sides, and a seven-kilometre wide surveyarea with mainly vague information about earli-er finds, made the project even more challeng-ing.

Essential cornerstones in the Mästerby pro -ject are battlefield archaeological knowledge, mo -dern technological equipment and local sup-port, as well as documentation of recorded andunrecorded archaeological finds, and last butnot least considerable recognition of the locallegends and oral tradition. Hitherto five fieldsurveys have been conducted during a total of 25days during the years 2006–08, and some 100objects related to the 1361 events have beenfound. The finds consist of the cross-guard of asword, short battle knives, crossbow bolts, ironand lead bullets, iron spikes from morning stars,a spur and a small spearhead, fragments of chainmail and lamellar plate armours, buckles and anarmour mount. 14th century German mercena -ries were equipped with both crossbows andprimitive firearms, and thus we believe that thebullets might belong to the battle. Radiocarbondating tests will be made during 2009. The findsfrom Mästerby show many parallels to the findsfrom the Korsbetningen mass graves, but alsooften supplement them, which already at thisearly stage of the Mästerby project demon-strates that the battlefield, as a type of archaeo-logical site, gives new information about theDanish invasion of Gotland.

As fieldwork continues, we can as yet only


speculate on the course of events on the battle-field in Mästerby. Ajmunds in the southern partof the parish is known as the Key of Gotland dueits channelling topography. It was also an as -sembly site for western Gotland in times ofunrest. Although we do not yet have any secure-ly provenanced battlefield finds here, it is verylikely that the conflict started at Aj munds. Per-haps the battle conditions, due to the terrainand a well prepared Gotland defence, were notideal here for the Danish king and his men,wherefore a change of tactics was necessary. Acombined frontal and flank attack seemed possi-

ble, due to the extremely dry summer and thefact that the narrowest part of the lake was lessthan 200 m wide. An easterly enveloping move-ment and then a lake crossing were successful, inspite of the islanders' attempts to counter theDanes' move. The change in tactics led to aneasy victory for the Danish king and his army,who were now able to fight in open terrain andunder their own conditions.

The Mästerby project results are pioneeringconsidering the time elapsed and the small scaleof the battle. The project will continue with fieldsurveys during 2009.

44 Maria Lingström



Fjäle myr 1361

Documents

Transcript of Fjäle myr 1361