Energieffektivitet Hos Dubbelskalsfasader

- En jämförande studie mellan olika fasadalternativ på

kontorsbyggnader i Sverige.

Anders Persson 830402 3552 BT 06 Maj 2009

Handledare: Åke Blomsterberg avd. Energi och byggnadsdesign LTH

Abstract

Since several years climate change has become one of the big challenges for mankind.

Because of this we now have to deal with harder demands on energy use for buildings.

Companies are continuing to build glazed office buildings all over the world, despite the fact

that glazed buildings have higher energy use than a traditional façade building with standard

sized windows. An alternative method for glass façade is to lower the energy by improving

the glazed façade with additional skin i.e. two skins with shading devices in between. These

types of facades are called double skin facades and in this report studies are being done on

how energy effective this type of facade system is.

To be able to make a judgment of the energy effectiveness for the façade type, a building

model has to be created. This is done with a computer program called IDA ICE 3.0. In the

simulations of the building the southern façade is replaced with different types of single and

double skin glazed alternatives. All the system inside the building remains as it is so a

conclusion can be drawn on the facade systems alone.

Results from the simulations show that it is possible to improve the glazed facades energy use

by building a double skin facade. But even if the performance is improved, it’s never going to

be as god as a regular façade with standard size windows. Because of this the best way to

construct a building is to build with conventional methods. But if other aspects than low

energy use are considered which lead to a construction with a glazed façade, the double skin

façade is a good alternative

The results also show on great differences between different types of double skin facades.

Because of this it is very important to do a careful analysis before a façade type is chosen.

A secondary purpose was to research if a person with no experience in simulation tools can

create such a complex building model in IDA ICE as a double skin façade building. And still

get reliable result out of it.

After my work in IDA ICE I must say that it is possible to make these kinds of simulations

and reach good results without any specific prior knowledge of IDA ICE or simulations of

double skin facades. To create a model with double skin facades you must have a module to

the program that I got from the producers. Without this module it would have been impossible

for a person with my knowledge to make these kinds of simulations.

1 Inledning ............................................................................................................................. 7

1.1 Bakgrund ...................................................................................................................... 8

1.1.1 Krav på byggnaders energianvändning .................................................................... 8

1.2 Syfte och Mål ............................................................................................................... 9

1.3 Kort metodbeskrivning ................................................................................................. 9

2 Allmänt om kontorsbyggnader i glas ............................................................................... 10

2.1 Vad är ett glaskontor .................................................................................................. 10

2.2 Varför byggs glaskontor? ........................................................................................... 10

2.3 Energi, Dagsljus och inneklimat ................................................................................ 11

2.4 För och nackdelar med glasfasader ............................................................................ 12

3 Dubbelskalsfasadens konstruktion ................................................................................... 14

3.1 Ingående delar ............................................................................................................ 14

3.2 Konstruktionsprinciper ............................................................................................... 14

3.2.1 Avgränsning av luftspalten .................................................................................... 14

3.2.2 Ventilations metod av luftspalten .......................................................................... 17

4 Inneklimat ......................................................................................................................... 18

4.1 Termisk komfort ......................................................................................................... 18

4.1.1 Temperatur och strålning ....................................................................................... 18

4.1.2 Relativ luftfuktighet ............................................................................................... 19

4.1.3 Lufthastighet och turbulens.................................................................................... 19

4.1.4 Kläder ..................................................................................................................... 19

4.1.5 Uppfattat termiskt inneklimat ................................................................................ 19

4.1.6 Asymmetri hos omgivningen ................................................................................. 20

4.1.7 Riktvärden .............................................................................................................. 20

5 Metod ............................................................................................................................... 21

5.1 Beräkningsverktyg ..................................................................................................... 21

5.1.1 IDA ICE 3.0 ........................................................................................................... 22

5.2 Vad simuleras ............................................................................................................. 24

5.3 Avgränsningar och Förenklingar i modellen .............................................................. 25

5.3.1 Avgränsningar ........................................................................................................ 25

5.3.2 Förenklingar ........................................................................................................... 26

5.4 Fasadtyper .................................................................................................................. 26

5.4.1 Referensfasad standard .......................................................................................... 27

5.4.2 Referensfasad Glasfasad ........................................................................................ 27

5.4.3 Dubbelskalsfasader ................................................................................................ 27

6 Ingångsdata till simulering ............................................................................................... 29

6.1 Fönster ........................................................................................................................ 29

6.1.1 Standardfasad ......................................................................................................... 29

6.1.2 Referensfasad Glasfasad ........................................................................................ 29

6.1.3 dubbelskalsfasad .................................................................................................... 30

6.2 Laster .......................................................................................................................... 31

6.2.1 Personer ................................................................................................................. 31

6.2.2 Belysning ............................................................................................................... 32

6.2.3 Elektrisk utrustning ................................................................................................ 32

6.2.4 Möbler .................................................................................................................... 33

6.3 Ventilation .................................................................................................................. 33

6.3.1 Luftflöden .............................................................................................................. 33

6.3.2 Luftbehandlingsaggregat ....................................................................................... 34

6.4 Värme/Kyla ................................................................................................................ 35

6.4.1 Temperaturstyrning av tilluften ............................................................................. 35

6.4.2 Värme/kylsystem ................................................................................................... 35

7 Resultat och diskussion .................................................................................................... 37

7.1 Referensfasader .......................................................................................................... 37

7.1.1 Energianvändning .................................................................................................. 37

7.1.2 Inneklimat .............................................................................................................. 39

7.2 Dubbelskalsfasader ..................................................................................................... 45

7.2.1 Energianvändning .................................................................................................. 45

7.2.2 Inneklimat .............................................................................................................. 48

7.3 Skärpta krav ................................................................................................................ 52

8 Slutsats ............................................................................................................................. 55

9 Referenser ......................................................................................................................... 57

9.1 Rapporter .................................................................................................................... 57

9.2 Muntliga Källor .......................................................................................................... 57

Förord Denna rapport är resultatet av ett 15 poängs examensarbete, utfört under vårterminen 2009,

som avslutning på högskoleingenjörsprogrammet Byggteknik vid Malmö högskola.

Jag skulle vilja rikta ett stort tack till de personer som varit till hjälp under arbetets gång.

Åke Blomsterberg För Handledning och allmän hjälp

LTH

Andreea Calotescu För ovärderlig hjälp beträffande IDA ICE

Skanska Teknik

Bengt Hellström För hjälp med dubbelskals modell i IDA ICE

LTH

Per Sahlin och övrig personal För lån av IDA ICE

på EQUA

Christer Assarson För dimensionering av fläktsystem och ett tålmodigt

Fläktwoods bemötande trots en beställare som varken visste vad

han ville ha eller kunde förklara sig på ett bra sätt.

6

Sammanfattning

De senaste åren har klimatförändringar kommit att bli en av mänsklighetens stora utmaningar.

Till följd av detta så har hårdare krav införts på byggnaders energianvändning. Detta till trots

så fortsätter kontorsbyggnader att byggas med glasfasader. Fast att de har erkänt sämre

energieffektivitet än en vanlig fasad med låg glasandel. En alternativ metod där man behåller

fördelarna med glaset samtidigt som det skärs ned på energianvändningen är att bygga

glasfasaden i två skal med solavskärmning däremellan. Dessa fasader benämns

dubbelskalfasader och i denna rapport ska studier utföras där deras energieffektivitet bedöms.

För att bedöma energieffektiviteten så byggs en datormodell av en kontorsbyggnad upp som

sen simuleras i energiberäkningsprogrammet IDA ICE 3.0. På modellen kommer sedan

söderfasaden att bytas från en standard fasad till olika typer av fasader både vad gäller vanliga

glasfasader och dubbelskalsfasader. Alla övriga system kommer att behålla sina inställningar

för att en bedömning av enbart fasadtyperna ska kunna ske.

Resultaten från simuleringarna visar att det går att förbättra glasfasadernas energianvändning

genom att bygga med en dubbelskalsfasad. Det går dock inte att komma ner i samma nivå

som en fasad med låg glasandel. Ur ren energisynpunkt så är det därför bäst att bygga med

konventionella metoder. Men om andra aspekter vägs in så att det ändå byggs med glas så är

dubbelskalsfasaden ett bra alternativ.

Resultaten visar också på stora skillnader mellan olika typer av dubbelskalsfasader så det är

viktigt att göra en noggrann projektering innan en typ av fasad väljs.

Ett sekundärt syfte var att se om en nybörjare utan särskilda kunskaper inom

simuleringsverktyg skulle klara av att bygga upp ett komplext system med dubbelskalsfasader

och nå rimliga resultat.

Efter att ha arbetat i IDA så måste jag säga att det går att simulera de flesta byggnader med

rimliga resultat utan specifika kunskaper. När det gäller dubbelskalsfasader så krävs det dock

en specifik modul som jag har fått låna från tillverkarna av programmet. Utan den skulle en

nybörjare inte klara av simuleringarna.

7

1 Inledning I juli 2006 trädde BBR:s nya regler angående energianvändning i kraft. De nya reglerna

innebär en hårdare gräns för energianvändning per m2 samt en hårdare kontroll av uppförda

byggnader. Trots detta så fortsätts det att byggas glasbyggnader i Sverige och över hela

världen trots att deras energieffektivitet ofta har ifrågasatts.

Glasbyggnader uppförs av framförallt tre anledningar (Poirazis, 2008).

1. Det finns en ökande tendens hos arkitekter att använda stora glasareor på fasader,

framförallt för att få en bättre in- och utblick samt mer tillgång till dagsljus.

2. Användarna gillar ofta tanken på ökad glasarea eftersom det innebär bättre utsikt men

även ett mer behagligt inneklimat.

3. Företag anser att de får en inbjudande profil i en glasbyggnad som visar på öppenhet.

Frågan är då om det går att uppföra byggnader med glasfasad med ett behagligt inneklimat

samtidigt som en låg energianvändning erhålls. En lösning på problemet kan vara

dubbelskalsfasaden som i Europa, framförallt i Tyskland, har varit på frammarsch de senaste

15 åren. (BESTFACADE, 2008)

I detta arbete kommer energieffektiviteten att undersökas hos en kontorsbyggnad med 3 olika

konstruktions utförande av dubbelskalsfasader. Dessa kommer sedan att jämföras med

referensfasader i form av en traditionellt utformad fasad samt olika glasfasader.

1.1 Bakgrund

1.1.1 Krav på byggnaders energianvändning I den senaste utgåvan av BBR 2008 så bedöms

har gjorts tidigare nämligen genom krav på byggnadens specifika energianvändning. Vilket

definieras som:

Andra definitioner som anges i BBR:

ATemp: Den area i en byggnad som medvetet värms upp t

innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt inräknas. Area för garage inom

byggnaden, i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage

Byggnadens energianvändning:

vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till byggnaden för uppvärmning,

komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi.

Byggnadens fastighetsenergi: och där apparaten finns i anslutning till byggnaden. Här ingår fast belysning i allmänna

utrymmen och driftsutrymmen. Dessutom ingår energin som används i värmekablar, pumpar,

fläktar, motorer, styr- och övervakningsutrustning och dylikt.

Klimatzon I, II och III: Klimatzon ett innefattar Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Zon två innefattar Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlandtar allt i söder närmare bestämt Västra Götalands, Jönköpings, KronobÖstergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län. BBR innehåller både krav på bostäder och lokaler i detta arbete redovisas enbart lokalkraven eftersom enbart kontorsbyggnaduppvärmningssätt än elvärme kan ses i

Krav på byggnaders energianvändning I den senaste utgåvan av BBR 2008 så bedöms energianvändandet lite annorlunda mot hur det

har gjorts tidigare nämligen genom krav på byggnadens specifika energianvändning. Vilket

Andra definitioner som anges i BBR:

rea i en byggnad som medvetet värms upp till över 10°C. Area som upptas av

innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt inräknas. Area för garage inom

i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, räknas inte in.

Byggnadens energianvändning: Benämns ofta som köpt energi och är den mängd energi som vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till byggnaden för uppvärmning,

komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi.

Den del av fastighetselen som används till byoch där apparaten finns i anslutning till byggnaden. Här ingår fast belysning i allmänna

utrymmen och driftsutrymmen. Dessutom ingår energin som används i värmekablar, pumpar,

och övervakningsutrustning och dylikt.

Klimatzon ett innefattar Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Zon två innefattar Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Medans Zon tre

i söder närmare bestämt Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län.

BBR innehåller både krav på bostäder och lokaler i detta arbete redovisas enbart lokalkraven eftersom enbart kontorsbyggnader kommer att behandlas. Kraven för lokaler som har annat

värmningssätt än elvärme kan ses i tabell 1.1.

8

energianvändandet lite annorlunda mot hur det

har gjorts tidigare nämligen genom krav på byggnadens specifika energianvändning. Vilket

ill över 10°C. Area som upptas av

innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt inräknas. Area för garage inom

räknas inte in.

och är den mängd energi som

vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till byggnaden för uppvärmning,

Den del av fastighetselen som används till byggnadens behov

och där apparaten finns i anslutning till byggnaden. Här ingår fast belysning i allmänna

utrymmen och driftsutrymmen. Dessutom ingår energin som används i värmekablar, pumpar,

Klimatzon ett innefattar Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. s län. Medans Zon tre

ergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne,

BBR innehåller både krav på bostäder och lokaler i detta arbete redovisas enbart lokalkraven n för lokaler som har annat

9

klimatzon I II III Byggnadens specifika energianvändning [kWh per m2 A-temp och år]

140

120

100

+ tillägg1

110(qmedel-0,35) 90(qmedel-0,35) 70(qmedel-0,35)

Genomsnittlig värmegenomgångs-koefficient [W/m2 K]

0,70 0,70 0,70

Tabell 1.1 BBR:s krav på energianvändning i lokaler (Boverket, 2008).

1 då uteluftsflödet av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m2 i temperaturreglerade utrymmen. Där qmedel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 [l/s per m2]. Förutom dessa krav så finns även krav angående verifiering av energianvändningen senast två år efter färdigställandet vilket ställer krav på energiberäkningen vilken inte bör avvika för mycket från den verkliga driften.

1.2 Syfte och Mål Det primära syftet med rapporten är att se hur pass energieffektiv en kontorsbyggnad kan bli

om den förses med en dubbelskalsfasad istället för en vanlig glasfasad. Det är dock viktigt att

inte tänka enbart på energianvändningen utan först och främst utgå från att ett behagligt

inneklimat erhålls. Jämförelser kommer även att ske mot en standard fasad i form av

sandwichelement av betong för att se om det överhuvudtaget är hållbar att bygga glaskontor i

framtiden.

Som ett sekundärt syfte undersöks det om det som total nybörjare på programmet IDA ICE

3.0 går att simulera ett så pass komplext system som dubbelskalsfasader med godtagbara

resultat.

1.3 Kort metodbeskrivning Metoden består av att bestämma byggnadens specifika energianvändning och termiska

inneklimat med hjälp av datorsimuleringar. För att göra detta byggs först en modell av ett

våningsplan upp i en 5 vånings kontorsbyggnad. Här bestäms också alla indata av betydelse

för inneklimatet i byggnaden i form av ventilation, värme-, kylsystem, personbelastning osv.

Fasaden i söderläge kommer att bytas ut från att ha varit en vanlig fasad till en glasfasad och

sedan olika utföranden av dubbelskalsfasader. Alla inställningar för invändiga system behålls

för att kunna göra en jämförelse över enbart fasaderna.

Fasader har tagits fram i samråd med tillverkare och personer med kunskap om

beräkningsmodeller i IDA ICE. Det senare för att veta att programmet klarar av att göra

simuleringen med rimliga resultat. Mer om modellen under kap 5 Metod.

10

2 Allmänt om kontorsbyggnader i glas

2.1 Vad är ett glaskontor Definitionen för vad som räknas som ett glaskontor är inte självklar. En enkel utgångspunkt

kan vara att glasandelen i fasadytan är betydligt större än hos en traditionell byggnad. I

forskningsprojektet ”kontorsbyggnader i glas – energi och klimat” vid Lunds tekniska

högskola så enades projekt och referensgruppen om att en glasandel på 30 % fönsterarea sett

utifrån motsvarar en traditionell fasad. Medans ett glaskontor enligt definitionen måste ha

minst 60 % glasarea (Blomsterberg, 2008). Detta kan innebära att en byggnad med

våningshöjd 3,5 m och rumshöjd 2,7 m får en fönsterbröstning på ca 0,6 m och i övrigt fönster

ända upp till innertaket.

2.2 Varför byggs glaskontor? De senaste två decennierna har glaset gått igenom en innovativ utveckling som få andra

byggnadsmaterial upplevt. Det är nu en högutvecklad produkt som klarar av att användas till

komplexa konstruktioner av alla möjliga slag. Allt detta har gjorts möjligt tack vare

utvecklingen av bättre fasadteknik och förbättringen av tekniska egenskaper hos glas.

Det ökade intresset för glasfasader bestod till att börja med främst av att de representerade

utveckling och framtid. Att glasets egenskaper kraftigt förbättrats har under senare år bidragit

till nya möjligheterna att använda glas i avancerade konstruktioner vilket har bidragit till att

öka frekvensen av glasbyggnader i världen(Blomsterberg, 2008).

Ser man på fasaden ur en arkitektonisk synvinkel så är tanken med moderna glasbyggnader

både i Sverige och utomlands att skapa en lätt transparant byggnad med inblick och utblick,

där tillgången till dagsljus är större än i mer traditionella byggnader. Arkitekten vill på detta

sätt skapa en känsla av öppenhet mot omvärlden och visa att byggnaden är en del av

framtiden. Den totala transparensen verkar även inbjudande och visar på en vilja att

kommunicera. Detta leder till att stora glaskontor ofta används som profilbyggen för företag.

Exempel på sådana profilbyggen är kista science tower uppfört 2002 i Stockholm, figur 2.1,

samt Tyrénshuset uppfört 2002 i Malmö, figur 2.2.

Figur 2.1 Kista Science Tower Figur 2.2 Tyrénshuset

11

Byggnader i glas är en gammal vision inom arkitekturen. Anledningen är och har länge varit

att man vill få in det naturliga dagsljuset i byggnaden och därmed dra nytta av dess positiva

inverkan på människor. Hur ljuset behandlas påverkar upplevelsen av rummet där skuggor,

reflexer, bländning, ljusfärg och fördelning spelar roll. Dagsljuset påverkar dessutom

människans inre klocka där mer tillgång till ljus leder till att personer i lokalen känner sig

pigga och vakna istället för trötta och sömniga. Det har gjort ett flertal undersökningar om hur

dagsljuset påverkar människors fysiska hälsa och prestation där resultaten visar på ökat

välbefinnande vid stor tillgång på dagsljus och viceversa. Där t.ex. människor i norr lider av

depressioner i större omfattning än folk bosatta vid ekvatorn (Blomsterberg, 2008). Det är inte

bara bra för folk som arbetar i byggnaden att dagsljusnivån ökar utan även för miljön eftersom

den installerade belysning kan minskas vilket i sin tur ger lägre elanvändning.

Bara för att en byggnads fasad har stor glasandel är det ingen garanti för att alla positiva

effekter med dagsljuset tas till vara. Vilket beror på att det ofta förekommer problem med

bländning när solen står lågt. Detta leder i sin tur till att solskydd dras för glasytorna som

därigenom släpper in mindre ljus än en vanlig fasad med normal fönsterarea (30 %) skulle ha

gjort. Dessa problem kommer inte att behandlas närmare under detta arbete istället hänvisas

till (Bülow-Hübe, 2008)

På senare år har tekniken med dubbelskalsfasader börjat tillämpas på kontorsbyggnader med

stora glasareor i Skandinavien. Några exempel på sådana byggnader i Sverige är Kista

Science Tower, ABB-huset, Glashuset i Hammarby Sjöstad i Stockholm och WSPs nya

kontor i Malmö. Syftet med dubbelskalsfasaden har i första hand varit att minska

övertemperaturer i den bakomliggande byggnaden under sommarhalvåret genom att installera

en klimatskyddad persienn mellan fasaderna samt att minska transmissionsförlusterna på

vinterhalvåret jämfört med enkelskalsfasader av glas (Blomsterberg, 2008).

2.3 Energi, Dagsljus och inneklimat Oavsett om en glasfasad byggs som enkel eller dubbelskalsfasad så är den stora utmaningen

att optimera energianvändningen, användningen av dagsljus, den visuella komforten och det

termiska inneklimatet till en rimlig investerings- och livscykelkostnad. Även om många

moderna kontorsbyggnader har en lägre energianvändning vad gäller värme än äldre

byggnader så äts denna besparing ofta upp av högre elanvändning, vilket beror på hög

elanvändning för ventilation, kyla, belysning, och kontorsutrustning som behövs för att ett bra

inneklimat ska uppnås (Blomsterberg, 2008).

Med allra största sannolikhet så har kontor med glasfasader en högre energianvändning än en

byggnad med traditionell fönsterarea. Det finns också problem med inneklimatet som är en

direkt följd av glasfasaden. Exempel på detta finns det gott om där ett klassikt problem är att

värme tillförs via konvektorer under fönsterytorna för att undvika kallras samtidigt som

byggnaden i övrigt förses med kyla. Det finns också stor risk att ökade problem med

strålningssymmetrin eftersom hela fasaden kommer att bli en kall yta.

12

En tanke på hur energi och komfortproblemen hos glasfasader ska kunna lösas är

dubbelskalsfasaden. Framförallt så ger den lägre U-värde (värmegenomgångskoefficient) och

g-värde (total solenergitransmittans). Men även bättre möjlighet till behovsanpassad styrning

av solavskärmning.

2.4 För och nackdelar med glasfasader Potentiella fördelar med en kontorsbyggnad med enkelglasfasad (jämfört med traditionella

kontorshus) kan vara (Blomsterberg, 2008).

• Större tillgång till dagsljus och därmed möjlighet att den visuella miljön upplevs

behagligare.

• Förbättrad möjlighet till utsikt.

• En transparant byggnad

• Estetik

• Större andel gratis energi om vintern i form av solvärme.

Potentiella problem kan vara (Blomsterberg, 2008).

• Risk för övertemperatur i kontorsrummen under varma dagar.

• Risk för kallras

• Höga investeringskostnader

• Rengöring och underhåll kan medföra merkostnad

• Risk för hög energianvändning för kyla och värme

• Belysningsbehovet minskar inte automatiskt med ökande glasandel.

• Vid stora glasytor blir det svårt att uppfylla komfortkraven i närheten av fasaden.

Fördelar med en Dubbelskalsfasad (jämfört med en enkelskalskalsfasad) kan potentiellt vara

(Blomsterberg, 2008).

• Vädring genom öppning av fönster är i stort sett oberoende av vind och

väderförhållanden utanför.

• Minskat uppvärmningsbehov genom förvärmning av tilluften i dubbelskalsfasaden

• Enkelt sätt att nattkyla byggnaden möjliggörs genom öppnade av fönster i den inre

fasaden

• Förbättrat inbrottsskydd tack vare två glasskikt

• Bättre ljudisolering mot ute.

• Yttre solavskärmning kan användas även blåsiga dagar då den kan ligga skyddad mellan

fasaderna.

• Bättre termisk komfort vintertid.

13

Problem med dubbelskalsfasaden kan vara (Blomsterberg, 2008).

• Om ventilation av kontorsutrymme sker med självdrag kopplat till dubbelskalsfasaden

kan otillräckliga luftflöden uppstå vid vindstilla förhållanden.

• Varma sommardagar finns det risk för övertemperaturer i samband med vädring via

fönster.

• Låg solhöjd ger relativt höga kylbehov på våren och hösten.

• Vid kontorsbyggnader med ett stort djup finns det risk för låg dagsljusnivå i de centrala

delarna.

• Höga investeringskostnader.

• Dubbelskalsfasaden tar upp mycket yta vilket leder till mindre kontorsyta pga.

byggrättens storlek.

• Risk för överhöring via fasad mellan kontorsrum.

• Rengöring leder till merkostnad.

• Energibesparingspotentilalen har ofta överskattats.

14

3 Dubbelskalsfasadens konstruktion

3.1 Ingående delar Ett dubbelskalsfasadsystem kan delas in i fyra olika delar

Inre och yttre glasdel

Valet av glastyp för internt och externt glas beror på uppbyggnaden av själva fasaden. I fall

där fasaden är ventilerad med uteluft så brukar en isolerruta placeras på insidan medans en 1-

glasruta sätts på utsidan. Och om fasaden istället ventileras med inneluft så placeras

isolerrutan utvändigt och 1-glasrutan på den inre sidan. För speciella fasadtyper kan den inre

rutan vara öppningsbar för att tillåta manuell vädring (BESTFACADE, 2008).

Luftspalten mellan inre och yttre glasdel

Ventilationen i mellanrummet mellan inre och yttre glaset kan vara helt naturlig, totalt

mekanisk eller en blandning av de båda. Bredden på mellanrummet kan variera mellan tio cm

och två meter. Bredden på luftspalten påverkar de fysiska egenskaperna hos fasaden men har

också inverkan på hur skötsel av fasaden fungerar.

Solavskärmning

Den vanligaste formen av solavskärmning är lameller som ofta placeras mellan glasskikten på

dubbelskalsfasaden. Att man på detta sätt kan få fördelarna hos en yttre solavskärmning

samtidigt som lamellerna är klimatskyddade är en av de största anledningarna till att

dubbelskalsfasader byggs (Blomsterberg 2009). I valet av solavskärmning så är det viktigt att

överväga olika kombinationer av fönstertyp, geometrin av luftspalten och typ av ventilation.

Öppningar

Öppningar i det yttre och inre skalet ger möjlighet till ventilation av luftspalten.

3.2 Konstruktionsprinciper Det finns många olika utföranden av ventilerade dubbelskalsfasader. Dessa kan delas in med

avseende på olika kriterier (BESTFACADE, 2008).

Två av dessa kriterier är

• Avgränsning för luftspalten

• Ventilations metod av luftspalten

3.2.1 Avgränsning av luftspalten Uppdelningen av luftspalten ger information om hur den fysiska avgränsningen av luftspalten

mellan de två glaspartierna ser ut. De olika lösningarna kan klassificeras som följer

15

Ventilerat dubbelfönster Är egentligen ingen fasad utan bara ett fönster där en extra ruta har satts på in eller utsidan. Ur

perspektivet med uppdelning av luftspalten så kan de ses som ett fyllnadselement i en

traditionell vägg

Dubbelskalsfasad med sammankopplade moduler I denna typ är fasaden uppbyggd av glasmoduler som sätts

samman till en vägg. Luftspalten avgränsas såväl i vertikal- som

horisontalled. I denna typ av fasad är luftspalten begränsad till

höjden av ett våningsplan. Exempel kan ses på figur 3.1 till

höger.

Dubbelskalsfasad av korridorstyp Dubbelskalsfasaden av korridorstyp känns igen av att det är ett

stort luftspaltsområde mellan glasrutorna där det oftast går att gå.

I höjdled avgränsas luftspalten av varje våningsplan. Medans

utsträckningen i längdled kan sträcka sig över flera kontor eller

längst hela väggen. Ett exempel kan ses i figur 3.2 till vänster.

Dubbelskalsfasad med ventilationskanal Denna fasadtyp består av samma typ av glasmoduler som för fasaden med sammankopplade

moduler med skillnaden att modulerna kopplas samman med en vertikal ventilationskanal.

Modulerna i sig är avgränsade i varje våning medans ventilationskanalen kan vara utsträckt

över hela byggnadens höjd. Tanken bakom detta är att luften i kanalen drivs uppåt av den

termiska drivkraften. Ett undertryck bildas i ventilationskanalen som därigenom suger in luft

från modulerna som i sin tur förses med luft utifrån. På så sätt skapas en kraftigare ventilation

utan att installera en fläkt. Principskisser över fasadtypen kan ses i figur 3.3 samt 3.4.

Figur 3.1

Dubbelskalsfasad av

sammanställda moduler

Figur 3.2

Dubbelskalsfasad av

korridorstyp

16

Ventilerad Dubbelskalsfasad över flera våningar I denna typ av dubbelskalsfasad så är luftspalten inte

avgränsad åt något håll vilket leder till att mellanrummet

mellan glasskikten är en stor volym. Normalt sett så är denna

typ av fasader tillräckligt breda för att en människa ska kunna

röra sig inuti den. Gallergolv installeras i varje våningsplan för

att göra det enklare för rengörings- och underhållspersonal. En

fördel med att luftspalten inte avgränsas är att byggnaden blir

väldigt bra ljudisolerad mot externt ljud (BESTFACADE,

2008). Ett exempel på konstruktionen kan ses i Figur 3.5 till

höger.

Ventilerad Dubbelskalsfasad över flera våningar med lameller Denna fasad är uppbyggd precis som en ventilerad Dubbelskalsfasad över flera våningar med

skillnaden att det yttre glasskiktet är utbytt mot ställningsbara lameller. Vilket leder till att det

yttre skalet ej är lufttätt ens när lamellerna är stängda.

Figur 3.3 dubbelskalsfasad

med ventilationskanal sett

framifrån

Figur 3.4 dubbelskalsfasad

med ventilationskanal sett

ovanfrån

Figur 3.5 Ventilerad

dubbelskalsfasad över

flera våningar

korridorstyp

17

3.2.2 Ventilations metod av luftspalten En dubbelskalsfasad kan ventileras på fem olika sätt. Detta kan ses i figur 3.6. Principerna är

följande.

1. Uteluftventilerad: både till och frånluftkanaler är kopplade till uteluften.

2. Inneluftventilerad: som uteluftventilerad men luften tas inifrån.

3. Intag av tilluft: byggnadens tilluft tas genom dubbelskalsfasaden för att sedan ledas

vidare i ventilationskanaler. Viss uppvärmning av tilluften sker under vinterhalvåret

vilket är en fördel.

4. Uttag av frånluft: Luften kommer från insidan av byggnaden och förs via

dubbelskalsfasadens luftspalt ut till uteluften. Luftcirkulationen hjälper till att hålla

luftspalten varm vilket ger ökad värmeisolering av fasaden.

5. Buffertzon: Både den inre och yttre klimatskärmen är helt lufttäta vilket leder till att en

buffertzon bildas mellan fasaderna. Ingen ventilation av luftspalten sker.

Figur 3.6 Olika ventilationsprinciper hos dubbelskalsfasader

Det går även att kombinera olika lösningar. I norge är det t.ex vanligt med uteluftsventilerade

luftspalter där luftintagen stängs till på vinterhalvåret för att öka värmeisoleringen (Hellström,

2009). Fasaden övergår då till att vara oventilerad enligt princip 5 Buffertzon. Denna typ av

fasadsystem blir även allt vanligare i Sverige (Björling, 2009) där helt uteluftventilerad

tidigare har varit den klart dominerande.

18

4 Inneklimat När energieffektiviteten hos en byggnad ska bestämmas är det alltid bäst att börja med att ta

fram ett behagligt inneklimat. Detta är inte det lättaste då många variabler spelar roll och

människor inte har samma uppfattning om vad som är behagligt. De olika variablerna som

spelar roll kan ses i figur 4.1 nedan.

Figur 4.1 variabler för inneklimat

I denna studie kommer endast den termiska komforten att studeras noggrannare.

4.1 Termisk komfort Den termiska komforten beror på en mängd olika faktorer. Nedan redovisas en kort

beskrivning av de som är aktuella i denna studie.

4.1.1 Temperatur och strålning Lufttemperaturen runt om en människa är den dominerande biten för det termiska intrycket

men är ändå inte alltid en bra indikator på ett bra inneklimat. Beroende på att den inte tar

hänsyn till strålningsenergin från omgivande ytor. Medelstrålningstemperaturen tar däremot

hänsyn till strålningsenergin genom att en medelvärdesbildning görs utifrån de olika ytornas

temperatur och synfaktorer. Den tar däremot ingen hänsyn till lufttemperaturen.

Den operativa temperaturen är en sammanvägning av lufttemperaturen och

medelstrålningstemperaturen. Den operativa temperaturen kommer således att bli lägre om en

person står nära en kall glasruta än om hon står vid en varm innervägg. På detta sätt är den

operativa temperaturen en bra indikator på rummet som helhet men om man är intresserad av

ett specifikt byggelement kan det vara en idé att istället använda sig av den riktade operativa

temperaturen som funkar på samma sätt men den tar enbart hänsyn till ytor på samma sida av

personen som den ytan man är intresserad av. En skiss över detta kan ses i figur 4.2.

19

Figur 4.2 operativ- och direkt operativ temperatur.

4.1.2 Relativ luftfuktighet Relativ fuktighet är ett mått på hur mycket ånga som finns i luften vid en viss temperatur i

förhållande till hur mycket ånga luften kan ta upp vid samma temperatur. Den största effekten

som fuktigheten påverkar är värmeförlusten när ångan kondenserar. Men den spelar också roll

beroende på att kläder får ett högre fuktinnehåll vilket leder till en sämre isolerande förmåga

(Poirazis, 2008). Normalt så ligger den relativa fuktigheten i en kontorsbyggnad mellan 30 %

och 60 %.

4.1.3 Lufthastighet och turbulens Vid höga temperaturer inomhus så kan ökad hastighet på luften vara en fördel för att sänka

den upplevda temperaturen. Ett vanligt sätt att uppnå detta är att installera

propeller/cirkulationsfläktar. Ett problem kan då vara att ökad lufthastighet ger upphov till

drag vilket orsakar dålig komfort i form av lokal nedkylning.

4.1.4 Kläder Kläder ger isolering runt kroppen på samma sätt som en isolerad fasad ger runt en byggnad.

Olika kläder ger givetvis olika isolervärde, detta mäts i clo där en clo motsvarar 0,155m2K/W.

(Fanger, 1995) Beroende på klädsel kan komforttemperaturen variera med så mycket som 2-

3°C.

4.1.5 Uppfattat termiskt inneklimat Det är viktigt att ha i åtanke att termisk komfort är ett högst subjektiv värde eftersom ett

klimat som är fullt acceptabelt för vissa människor är fullständigt oacceptabelt för andra. För

att ändå kunna räkna på termiskt konfort så har P.O Fanger utarbetat ett system med PMV

(Predicted Mean Vote) index och PPD ( Predicted Percent Dissatisfied). Detta system används

både i den amerikanska ASHREA standard 55 och den Europeiska ISO standard 7730

(Poirazis, 2008). Det är därför viktigt att förstå innebörden av PMV och PPD.

PMV indexet är ett mått på termisk upplevelse, då den väger in inneklimatets parametrar och

personers upplevelse av den termiska komforten. Funktionen för PMV inkluderar aktivitet,

kläder, lufttemperatur, medelstrålningstemperatur, relativ lufthastighet och luftfuktighet.

20

Värdet som fås ut av funktionen ger ett förväntat medelvärde på en sju punkters upplevelse

skala som kan ses nedan (Fanger, 1995).

+3 hett

+2 varmt

+1 något varmt

0 neutralt

-1 något kallt

-2 kyligt

-3 kallt

PPD indexet gör en bedömning av hur stor del av antalet personer som inte är tillfredställda med det termiska klimatet, vilket innebär att de skulle ha svarat +3, +2, -2 eller -3 på sju-

punktsskalan i PMV indexet. Värt att nämna är att även om det är ett optimalt klimat inomhus

så kommer det ändå enligt PPD indexet finnas 5 % missnöjda. ISO 7730 säger att det är ett

godkänt inneklimat om PPD hålls under 10 % (Fanger, 1995).

4.1.6 Asymmetri hos omgivningen Även om en person känner sig termisk neutral som helhet så kan han ändå känna ett obehag

om någon kroppsdel är för varm eller för kall (Poirazis, 2008). Det finns en mängd olika

anledningar till att ett asymmetriskt inneklimat uppstår. Några av de vanligaste är.

• Kalla fönster

• En het yta

• Drag

4.1.7 Riktvärden För att klara av att säkerställa ett bra termisk klimat någorlunda enkelt så finns det allmänna

råd om temperaturer inomhus. Viktigt att påpeka är att det handlar om just råd och att det

alltså inte är tvingande. I denna rapport används Socialstyrelsens allmänna råd om

temperaturer inomhus dessa presenteras i tabell 4.1 nedan (N. Blom, 2005).

Riktvärde Rekommenderande värden Lufttemperatur 20-26 °C sommartid

20-24 °C vintertid

Lufttemperatur vid golv Över 18 °C Operativ temperatur 18-24 °C varaktig

18-26 °C kortvarig

Strålningstemperaturskillnad Fönster - motsatt vägg Tak – golv

Ej över 10 °C Ej över 5 °C

Luftens medelhastighet Ej över 0,15 m/s Yttemperatur golv Över 16 °C 20-26 °C Tabell 4.1 Riktvärden för temperaturer inomhus

21

5 Metod

5.1 Beräkningsverktyg För att göra en detaljerad beräkning av energiåtgången i en byggnad så krävs det att man

använder sig utav något av de olika beräkningsprogram som finns tillgängliga på marknaden.

Vilket program som bör användas beror både på var i byggprocessen beräkningen ska göras

samt hur komplex byggnaden är. För simuleringar i tidigt skede av byggprocessen så är det

lämpligt att använda beräkningsprogram så som Parasol, BV2Arch och bestfacade

(Blomsterberg 2008). Anledningen till att dessa fungerar bra i detta sammanhang är att de är

lätta att använda och att det på ett snabbt och enkelt sätt går det att testa olika utförandet med

tillräkligt bra tillförlitlighet. De två sistnämnda programmen ger ingen möjlighet att simulera

installationer och inneklimat och de har ett förenklat sätt att simulera värmebalansen för

fönster (Blomsterberg 2008).

Under systemskedet och bygghandlingsskedet behövs ett dynamiskt

energisimuleringsprogram vilket innebär att det kan göra beräkningar över tid utan stationära

förhållanden. För många projekt är det också en fördel om det kan hantera mer en zon (rum

eller grupper av rum). Program som klarar dessa krav kan nämnas t.ex. VIP+, IDA ICE eller

DEROB-LTH, VIP+ kan dock ej simulera kopplade rum. Även Parasol klarar dynamiska

modeller men kan ej simulera mer en ett rum.

I detta sammanhang ställs följande krav på programmet som ska användas. Det måste vara ett

dynamiskt byggnadssimuleringsprogram med följande egenskaper.

1. Användarvänligt gränssnitt

2. Klara av fler-zons beräkningar

3. Enkel modell för naturlig ventilation

4. Simulering av VVS-system typiska för kontorsbyggnader

5. Rimligt noggranna simuleringar av olika solavskärmningar

6. Möjlighet att simulera och anpassa dubbelskalsfasadmodell med validerade resultat.

7. Bra support

8. Förhållandevis spritt bland forskare och tekniska konsulter i Sverige

Programmet IDA ICE uppfyller alla ovanförnämnda krav vilket leder till att det programmet

kommer att användas.

Program som VIP+ har några av ovan nämnda egenskaper men eftersom det framförallt är

avsett för bostadshus så är fönstermodellsberäkningen inte tillräckligt noggrann för att göra

simuleringar med glasfasader. Det finns heller ingen enkel möjlighet att simulera

dubbelskalsfasader eller att själv utveckla en beräkningsmodell.

22

5.1.1 IDA ICE 3.0 IDA ICE (Indoor Climate and Energy) kom ut i sin första version 1998. Då utvecklades det av

Brisdata, vilka numera är omdöpta till EQUA. Utvecklingen finansierades delvis av statliga

medel men även av en intressentgrupp bestående av omkring 30 olika konsultföretag i Sverige

(EQUA, 2002).

IDA ICE är ett energiberäkningsprogram för simulering av energianvändning för

uppvärmning, kyla, belysning etc. samt termisk komfort och luftkvalitet i byggnader.

Programmet är ett dynamiskt energisimuleringsprogram som på ett detaljerat sätt tar hänsyn

till värme och ventilationssystem, genom simulering av dessa. Det finns ca 400 användare av

programmet framförallt i Sverige och Finland (Blomsterberg, 2008). Programmet används av

förvaltare, konstruktörer, VVS-projektörer, tillverkare och forskare.

Användargränssnittet är uppdelat i tre nivåer med olika stöd och frihet för användaren. I IDA-

Room som är den enklaste nivån fyller användaren i indata i ett eller flera formulär som

presenteras i sekvens. Därefter kan en simulering göras direkt för en zon eller så kan filen

flyttas över till nästa nivå, standardnivån. Här kan användaren i större utsträckning forma sin

egen byggnad med mer än en zon. Utifrån geometri, material, regulatorinställningar,

belastning osv. Det är fortfarande meningen att en person utan omfattande

simuleringskunskap ska kunna använda sig av standardläget.

På alla nivåer i IDA ICE beskrivs de matematiska modellerna med ekvationer i ett formellt

språk, NMF. Det är dock först på den avancerade nivån som användaren själv arbetar direkt

med ekvationerna vilket gör det möjligt att med en del kunskap skräddarsy en modell direkt

efter behovet i det egna projektet.

I detta arbete kommer simuleringar att utföras i standardmodellen men vissa grejor

beträffande dubbelskalsfasader kommer att göras i det avancerade läget.

I IDA ICE finns en 3D-modellerare, speciellt avsedd för byggsimulering. Med denna kan

byggnader direkt beskrivas för tidiga studier på skisstadiet och i senare skeden importera

färdiga 3D modeller från CAD-systemet via IFC-standard. Material och konstruktioner kan

antingen importeras från CAD-modellen eller hämtas från IDAs databas där även egna

material kan skapas. Modellen kompletteras med värmelaster, VVS-system, reglerstrategier

och klimatdata och kan därefter simuleras under olika perioder.

Vid simulering så kan två olika modeller användas. Klimatmodellen som är en högt detaljerad

fysik modell av byggnaden och dess komponenter. Klimatmodellen ger möjlighet att beräkna

exempelvis operativtemperatur för olika positioner i modellen. Energimodellen är en

matematiskt enklare modell som räknar med traditionell noggrannhet dvs. med en

genomsnittlig strålningstemperatur. Vilket ger kortare beräkningstider.

Efter att en simulering gjorts så presenteras resultaten som diagram och rapporter.

Användaren väljer själv vilka resultat han tycker är väsentliga och vill få fram. De olika

resultaten presenteras kortfattat nedan:

23

Diagram Byggnadsnivån Temperaturer i centralaggregat: Lufttemperaturer i centralt luftaggregat

Luftflöden genom centralaggregat: Luftflöden genom centralaggregat

Temperaturer i primärsystem: Temperaturer in och ut ur panna och kylmaskin

Avgivna effekter i primärsystem: Värme och kyla avgiven från primärsystemet

Diagram Zonnivån Huvudtemperaturer: Luft- och operativtemperaturer i zonen

Värmebalans: Detaljerad värmebalans för zonen

Lufttemperaturer vid golv och tak: Lufttemperaturer vid golv och tak vid deplacerande

ventilation (endast för Klimatmodell)

Fangers komfortindex: Fangers komfortindex, PPD, PMV

Luftkvalitetsmått: Luftväxlingar, CO2-halt, fuktighet

Dagsljusnivå: Dagsljusnivå vid skrivbordet (person no. 1) (endast för Klimatmodell)

Riktade operativtemperaturer Upplevd temperatur i olika riktningar (endast för

Klimatmodell)

Luftflöden i zonen: Luftflöden i zonen, in/ut genom innerväggar/klimatskal och

mekanisk ventilation

Luftburna värmeflöden till zonen: Luftburna värmeflöden in i zonen, genom

innerväggar/ytterväggar och mekanisk ventilation

Rapporter Byggnadsnivån Köpt energi: Total mängd energi och kostnader för köpt energi per energislag: Elektricitet,

Energi för värme och kyla.

Använd energi: Detaljer om källor till använd energi: Central resp. lokal värme/kyla i

zoner samt övrigt

Förlorad arbetstid: Total uppehållstid och förlorade arbetstimmar pga. över- eller

undertemperatur

Gratisenergi: Gratisenergi, för byggnaden, tillförd genom klimatskalet eller genererad i

zoner

Rapporter Zonnivån Rumstemperaturer och effekter: Rumstemperaturer och komprimerad värmebalans för

Simuleringens sista dygn. Använd inte för längre simuleringar.

Gratisenergi: Gratisenergi, per zon, tillförd genom klimatskalet eller genererad i zonen

24

På avancerad nivå kan användaren dessutom själv välja att logga valfria parametrar som då

redovisas efter simuleringen. I denna rapport kommer t.ex. lufttemperaturen inne i

dubbelskalsfasaden att redovisas.

5.2 Vad simuleras Simulering görs av en fiktiv kontorsbyggnad belägen i Malmö. Den består av fem våningar

men det är endast våning 4 som kommer att vara aktiv i beräkningarna. Denna våning består

av 5 kontorsrum, ett konferensrum, ett fikarum, öppet kontorslandskap för 18 personer samt

utrymme för hiss. Allt detta kan ses i figur 5.1. Modellen kommer att förses med olika

fasadtyper på söderfasaden medans alla övriga parametrar hålls konstanta. På så sätt kan en

jämförelse ske om hur energieffektiva de olika fasadtyperna är.

Figur 5.1- Planlösning våning 4.

I beräkningsmodellen delas våningsplanet upp i 5st zoner. Dessa redovisas i tabell 5.1 nedan.

Zon Beskrivning Kontor Alla fem kontorsutrymmena Konferens Konferensrummet Kontorslandskap Det öppna kontorslandskapet Fika Fikarum med köksinredning Trapphus Trapphus med hisschakt Tabell 5.1 Zonindelning av våningsplan

Det är givetvis en förenkling att göra om alla de fem kontoren till en gemensam zon. Men då

de ligger på motsatt sida av byggnaden i förhållande till väggen som kommer att bytas ut så

har det ingen direkt inverkan på resultaten.

25

5.3 Avgränsningar och Förenklingar i modellen

5.3.1 Avgränsningar Eftersom fasader kan byggas upp på ett oändligt antal sätt så måste ett urval göras om vad

som ska simuleras. Därför kommer enbart en standardfasad att simuleras. För glasfasaderna

testas tre olika glastyper och för dubbelskalsfasaden kommer tester att göras både för olika

ventilationsprinciper och glastyper. Vilka glastyper som är valda går att läsa om under

fasadtyper kap 5.4.

När det kommer till ventilationsprinciper så har samtal skett med såväl personal på ACC

Glasrådgivare AB (Björling, 2009), Schüco (Lindström 2009), Skanska Teknik (Pär Carling,

2009) samt forskare inom energi och byggnadsdesign vid Lunds tekniska högskola

(Blomsterberg och Hellström 2009). Från samtalen så har det framgått att det förekommer tre

olika typer av ventilationssystem i Sverige. Dessa är inneluftventilerad luftspalt,

uteluftventilerad luftspalt samt en oventilerad konstruktion. Där uteluftventilerad är den klart

dominerande. De uteluftsventilerade fasaderna som byggs idag brukar förses med

öppningsbara spjäll istället för att ha rena öppningar. Detta för att öka energieffektiviteten

genom att det går att stänga igen luftspalten på vintern och på så sätt öka temperaturen i

luftspalten som därmed får en ökad isoleringseffekt. Anledningen till att det inte byggs

dubbelskalsfasader av typerna 3 intag av tilluft och 4 uttag av frånluft är att det krävs en stor

investering då fasaden ska integreras med byggnadens ventilationssystem (Blomsterberg

2009). Denna investering är svår att räkna hem genom minskad energianvändning.

I detta arbete kommer därför de modeller som byggs upp förses med någon av de tre typerna

som används i Sverige. Fokus läggs på inne- och uteluftsventilerade. Endast en helt

oventilerad fasad kommer att simuleras där ingående glas väljs utifrån resultaten i övriga

simuleringar. De uteluftsventilerade fasaderna kommer att förses med öppningsbara spjäll.

Vid samtliga simuleringar så används en dubbelskalsfasad av korridorstyp då det är den

konstruktionstyp som vanligen används i Sverige (Blomsterberg 2009) den lämpar sig

dessutom bra enligt den modell som byggts upp. Det som gör att det är en lämplig fasad är att

modellen avgränsas till en våning vilket även fasaden av korridorstyp är. Dessutom sträcker

sig kontorslandskapet över en större del av söderfasaden vilket också gör denna

dubbelskalskonstruktion lämplig.

Luftspalten kommer att utformas så att den blir 800 mm bred. Denna bredd är vald eftersom

den är en vanlig bredd på den typ av fasad som simuleras. I rapporten Glasfasader

dubbelskalsfasader – krav och metoder rekommenderas en spaltbredd på ca 500-800 mm med

hänsyn till ventilation och åtkomlighet (Carlsson, 2003).

När det kommer till solavskärmningen så kommer alla enkelskalsfasaderer att förses med

invändiga persienner. Medan dubbelskalsfasaderna förses med lameller som ligger i

luftspalten. Anledningen till att det inte testas flera olika typer av solavskärmningar är att det

krävs separata studier över hur effektivt ett solskydd är vid olika typer av glas (Poirazis,

26

2008). Eftersom inga sådana studier görs så begränsas felmarginalen genom att förse samtliga

byggnader med samma typ av solavskärmning.

5.3.2 Förenklingar I beräkningsmodellen görs en hel del förenklingar för att minska risken för onödiga fel samt

hålla komplexiteten hos modellen nere för att på så sätt minska beräkningstiden. De största

förenklingar punktas upp nedan. Medan en del mindre går att läsa om i kapitel 6. Ingångsdata

till simulering.

• Endast våningsplan 4 simuleras. Detta leder till att inga transmissionsförluster sker via

golv och tak.

• Inga köldbryggor sägs förekomma.

• Utrymmen som toaletter, serverrum och liknande bortses det helt ifrån.

• Flera kontorsrum slås ihop till en zon.

• Enbart söderfasaden kommer att bytas ut vid simuleringarna.

• Belysningseffekten är lika stor oavsett vilken fasadtyp som används

• Energiåtgång för uppvärmning av varmvatten bortses det helt ifrån

Ingen av ovanstående förenklingar spelar någon större roll för syftet med arbetet som är att

jämföra energieffektiviteten hos olika fasadtyper. Detta på grund av att samma förutsättningar

kommer att gälla oavsett vilken fasad som simuleras. Jämförelse mot kraven i BBR kommer

däremot inte att vara givande då förenklingarna påverkar hela byggnadens energianvändning i

ganska stor utsträckning.

5.4 Fasadtyper Fasaden i söderläge kommer att bytas ut under simuleringarna detta för att få en jämförelse av

hur mycket energi en kontorsbyggnad använder med standardfasad, glasfasad eller

dubbelskalsfasad.

Efter att de första simuleringarna gjort så kommer det bästa alternativet från varje kategori,

standardfasad, glasfasad och dubbelskalsfasad, att simuleras igen men denna gång så ändras

regulatorvärdena från normala krav till strikta krav för att erhålla ett bättre inneklimat. Det

innebär att temperaturerna som anger när värme- och kylaggregat går igång kommer att

ändras från 20 – 25°C till 21-24°C.

27

5.4.1 Referensfasad standard Är framtagen med hjälp av Andreea Calotescu VVS-konstruktör Skanska och den är en av fyra

olika standardfasader som Skanska använder sig av. Tjocklekar och ingående material kan ses

på figur 5.2 nedan.

Figur 5.2 – Referensvägg sandwichelement av betong med cellplast.

30 % av fasaden är täckt av fönster av typ Elit Tradition 2-glas från Elitfönster. Valet görs

med tanke på att det i moderna kontors byggnader ofta används just 2-glas isolerrutor

(Blomsterberg, 2008). Simuleringar kommer att göras både med och utan solavskärmning.

Detta sker i form av invändiga persienner.

5.4.2 Referensfasad Glasfasad Vid simulering av glasfasad så utökas fönsterarean på väggen till 100 %. Tre olika glastyper

kommer att testas. Den första som en rak jämförelse mellan vanlig fasad och glasfasad. Här

används samma fönster som i referensfasad standard. I alternativ två så väljs ett glas som kan

anses ha egenskaper hos en typisk glasbyggnad (Poirazis, 2008). Valt glas är Pilkington Artic

Blue 6ab-15-sn4. I den sista simuleringen väljs ett modernt solskyddsglas med förbättrade

egenskaper jämfört med tidigare glas. Här faller valet på Pilkington Suncool Brilliant 30/7

6B(30)-15-6. Egenskaper för glas och profiler finns i kap 6.1 fönster. Även här görs

simuleringar både med och utan solavskärmning. Fasaderna kommer senare att benämnas som

glasfasad med fönsterglas (elit klassisk), standard glasfasad (Artic Blue) och glasfasad med

solskyddsglas (Suncool)

5.4.3 Dubbelskalsfasader Ventilation av fasaden kommer att ske på tre olika sätt, nämligen inneluftventilerad,

uteluftventilerad och oventilerad. Vilka är de tre huvudprinciperna vid dubbelskalsfasader i

Sverige (Björling, 2009).

Ett antal simuleringar kommer att göras för varje ventilationsstrategi. Dessa beskrivs närmare

nedan.

28

Uteluftsventilerad Dubbelskalsfasad Ventilation sker genom spjäll i fasadens ovan och underkant. Dessa spjäll är ställningsbara

och styrs beroende på temperaturen inne i luftspalten. Anledningen till detta är att luftspalten

på så sätt hålls varmare på vintern för att ge bättre isolering och därigenom minskat behov för

uppvärmning.

Alternativ A: som invändigt glas används en 2-glas isolerruta av typ Pilkington Optitherm SN

4-15-SN4. Ytterglaset sätts som ett enkelt klarglas av typ Pilkingtion Optifloat clear 10.

Denna fasad är tänkt att efterlikna de dubbelskalsbyggnader som finns i Sverige idag

(Poirazis, 2008).

Alternativ B: i detta alternativ används ett solskyddsglas invändigt för att minska

energianvändningen. Valt glas är Suncool HP Neutral 70/40 6Hn(70)-15-4. Det yttre glaset är

av samma typ som i fasad A

Alternativ C: Detta alternativ är som alternativ A fast en yttre solskyddsruta används i form av

Pilkington Optifloat Grey. Denna simulering görs för att se om inre eller yttre solskyddsruta

är effektivast.

Inneluftventilerad Dubbelskalsfasad Mekanisk ventilation används i form av ett frånluft aggregat i ovankant av spalten medans en

öppning finns i fasadens underkant.

Alternativ D: Detta alternativ är som alternativ A fast omvänd placering på rutorna. Det får

anses som standard för inneventilerade fasader.

Alternativ E: Som alternativ B fast omvänt.

Alternativ F: Som alternativ C fast omvänt.

Oventilerad Dubbelskalsfasad Både den yttre och det inre skalet är helt täta

Alternativ G: Här ges rutorna samma egenskaper som i det bästa fallet av A ,B och C.

29

6 Ingångsdata till simulering Nedan presenteras ingångsdata för olika parametrar till simuleringen i IDA 3.0.

6.1 Fönster När strålning träffar ett genomskinligt material såsom glas kommer en del att absorberas, en

del reflekteras, medan resten av strålningen kommer att tranmitteras. I IDA används

parametern direkt transmitterad andel (T) vilket är kvoten mellan den transmitterade

strålningen och den infallande solstrålningen. En annan faktor som används är Solfaktorn (g)

som är summan av den direkt transmitterade strålningen och energin som indirekt tillförs

rummet genom värmeöverföring från fönster och solskyddsmaterial som har absorberat

solstrålning.

6.1.1 Standardfasad Fönster som använd i fasaden är Elit Tradition 2-Glas. Värdena som används är hämtade från

samtal med Niclas Jacobsson som är produktchef på elitfönster.

fönsterstorlek 1,2*1,2 m U-värde glas 1,8 W/m2K U-värde karm 2,31 W/m2K Karmandel 31,5 % Solfaktor (g) 0,69 Direkttransmitterad andel (T) 0,58 Tabell 6.1 indata för fönster

Fönsterarean sätts till 30 % av fasadarean vilket är ett normalt värde (Poirazis, 2008). I indata

till IDA så kommer det enbart att sättas in ett fönster per yttervägg och zon. Vilket inte

kommer att göra någon skillnad för energiberäkningarna då karmandel och total fönster

storlek överensstämmer. Simulering kommer att göras både med och utan solavskärmning på

söderfasaden. Solavskärmning sker i form av persienn på insidan av fönstret som styrs både

med schema och efter solintensitet mot rutan. Detta medför att persiennen kommer att styras

av ljusintensiteten mellan 1- maj och 30- september annars är den uppdragen, datumen är

valda efter testsimuleringar där det visade sig att dessa datum var mest optimala. För att

persiennen ska dras ner krävs en ljusintensitet på minst 100 W/m2.

6.1.2 Referensfasad Glasfasad Vid simulering av glasfasad så utökas fönsterarean på väggen till 100 %. Area andelen av

profilerna sätts till 10 % (Lindström, 2008). Tre olika glas används vid simuleringar, värden

för de olika glasen redovisas i tabell 6.2.

30

Glas U-värde [W/m2K]

Solfaktor Direkttransmitterad andel

Elit Tradition 2-glas 1,8 0,69 0,58

Pilkington Artic Blue 6ab-15-sn4 1,4 0,33 0,27

Pilkington Suncool Brilliant 30/7 6B(30)-15-6

1,1 0,19 0,15

Tabell 6.2. Egenskaper för fasadglas i enkelskalskonstruktionen

Profilen som håller glasen på plats är framtagen efter samtal med Mats Lindström Byggteknisk rådgivare Schüco. Dessa har ett U-värde på 1,5 W/m2K.

Även för denna fasad görs beräkningar både med och utan solavskärmning i form av invändig

persienn. Här visar det sig att optimal styrning för solavskärmningen var mellan 1- maj och 30

september för de två bättre rutorna medan 1- april till 30- oktober var optimalt för alternativet

med Elit Tradition. Detta beror på att de två bättre glasen har så pass mycket solskydd inbyggt

i sig själv som det är att de klarar att få ner kylbehovet i april utan solavskärmning.

Hur stor effekt solavskärmningen har anges i form av en multiplikator som är ett tal mellan 0-

1 som multipliceras med motsvarande värde för glasrutan. Hur stor multiplikatorn är beror på

egenskaperna hos de olika glasrutorna. I sin doktorsavhandling gjorde Harris Poirazis studier

i Parasol för att få fram korrekta värden på solavskärmningen. I detta arbete så kommer

värden för solfaktorn att antas baserade på resultat från Poirazis simuleringar (Poirazis, 2009).

Solfaktor för glas och solavskärmning kan ses i tabell 6.3.

Glas Solfaktor glas

Multiplikator Persienn

Total solfaktor geffektiv

Elit Tradition 0,69 0,6 0,30

Pilkington Artic Blue 6ab-15-sn4 0,33 0,8 0,28

Pilkington Suncool Brilliant 30/7 6B(30)-15-6

0,19 0,95 0,18

Tabell 6.3 Solfaktor för glas och solavskärmning

6.1.3 dubbelskalsfasad I de fall där mekanisk ventilationen används kommer den att drivas av en frånluftfläkt i

ovankant av fasaden. Luftflödet kommer att sättas till 0,25 oms/h vilket är antaget efter samtal

med (Björling, 2009). Tilluft sker via öppningar i nederkant som ges en area som är 5 % av

väggens area. Detta motsvarar en bredd på 150 mm om öppningen följer hela fasaden. När

luftspalten ventileras med uteluft kommer ett självdragssystem att tillämpas. Här placeras

öppningsbara spjäll i ovan och underkant av dubbelskalsfasaden. Dessa spjäll styrs sedan av

temperaturen inne i luftspalten. Anledningen till detta är att fasaden på så sätt minskar

uppvärmningsbehoven på vintern eftersom luftspalten inte blir lika kall. Spjällen kommer att

öppnas gradvis där de är fullt stängda om luftspalten har en temperatur under 35° C och fullt

31

öppna vid temperaturer över 45° C (Björling, 2009). Storleken på spjällen är 5 % av

väggarean.

Glasen i dubbelskalsfasaden kommer att kombineras på flera olika sätt. Nedan summeras den

indata som ges för de olika glasen i IDA. Vilka glas som används var går att läsa i kap 5.4.3

dubbelskalsfasader.

alternativ U-värde Solfaktor Direkttranmitterad andel

Inre glas Yttre glas Inre glas Yttre glas Inre glas Yttre glas

A 1,2 5,6 0,63 0,78 0,53 0,73

B 1,1 5,6 0,43 0,78 0,39 0,73

C 1,2 5,7 0,63 0,67 0,53 0,57

D 5,6 1,2 0,78 0,63 0,73 0,53

E 5,6 1,1 0,78 0,43 0,73 0,39

F 5,7 1,2 0,67 0,63 0,57 0,53

G 1,1 5,6 0,43 0,78 0,39 0,73

Tabell 6.4 Glasegenskaper hos dubbelskalsfasader

Solavskärmning kommer att ske med lameller som ligger i luftspalten mellan de både

glasskikten. Multiplikator för solskydden sker på samma sätt som för enkelskalsfasadererna.

En högre effekt för solskyddet uppnås för fönster med högt T-värde i det yttre skalet.

Multiplikatorn varierar mellan 0,6 och 0,9 (Poirazis, 2008). Exakta värden kan ses i tabell

6.5.

Alternativ Solfaktor yttre glas Multiplikator Persienn Total solfaktor yttre skikt

A 0,78 0,6 0,47

B 0,78 0,6 0,47

C 0,67 0,8 0,54

D 0,63 0,75 0,47

E 0,43 0,9 0,39

F 0,63 0,75 0,47

G 0,78 0,6 0,47

Tabell 6.5 Egenskaper för solavskärmning på dubbelskalsfasad

6.2 Laster

6.2.1 Personer Antalet personer per zon definieras utifrån planlösningen för våningen figur 5.1 sid 24. Där

antal sittplatser dimensionerar för kontor och öppet kontorslandskap och fikarum.

Mötesrummet dimensioneras för 10 personer trots att det finns 18 sittplatser eftersom det inte

alltid kommer att vara fullt. Trapphuset ges ingen personlast. Aktiviteten sätts till 1,2 met

vilket motsvarar stillasittande aktivitet och clo-värdet sätts till 0,5 på sommarhalvåret vilket

32

motsvarar sommarklädsel medans värdet under vinter månaderna sätts till 0,9 som motsvarar

långbyxor och tröja (Fanger, 1995).

Ett belastningsschema sätts upp som anger mellan vilka tider som rummen är belastade. För

kontor och kontorslandskap sätts belastning mellan 8-17, i konferensrummet antas ett möte

per dag mellan 14-15, fikarummet belastas under frukost och lunch alltså mellan 8.30-9 och

12-13. Alla belastningar kommer att ges ett värde på 80 % av dimensionerade värden vilket är

ett standard värde för kontor (Blomsterberg 2009). Under tiden juni-augusti dras belastningen

ner till 40 % beroende på semester.

6.2.2 Belysning För att ta fram ingångsdata för belysningen så ändvänds storheterna för ljusflöde, som mäts i

lumen (lm), och illuminans vilket är ett mått på hur mycket en yta belyses. Illuminansen mäts

i lux vilket är lm/m2.

Belysning antas ske med lågenergi belysning i form av HF-don. Installerad effekt är för

kontor och mötesrum satt till 12 W/m2 med en illuminans på 500 lux. Övriga utrymmen till 6

W/m2 och 250 lux vilket är standardvärden (NUTEK, 1994). Dessa värden ger lumeneffekten

41,7 lm/W. Belysning för varje zon kan ses i tabell 6.6. Belysningen tänds kl 7 och släcks kl

18.

Zon Yta (m2)

effekt/Area (W/m2)

total effekt (W)

Illuminans (lux)

Ljusflöde (lm)

ljusflöde per effekt (lm/W)

Kontor 66 12 792 500 33000 41,7

Konferens 24 6 144 250 6000 41,7

Öppet kontorslandskap

200 12 2400 500 100000 41,7

Fika 25 6 150 250 6250 41,7

Trapphus 15 6 90 250 3750 41,7

Tabell 6.6 indata för belysning

Vid byte av fasad till en ren glasfasad så borde rimligtvis behovet av belysning förändras. I

simuleringen så tas ingen hänsyn till detta då omfattande studier skulle behöva göras för att ta

fram rimliga värden.

6.2.3 Elektrisk utrustning

I fikarummet antas köksutrustning med sammanlagd värmeavgivning på 200 W (Calotescu

2009). Utrustningen antas gå på 100 % effekt under lunchen och annars 50 % effekt beroende

på att enbart kyl och frys är igång dygnet runt. Utrustning i övriga zoner redovisas i tabell 6.7.

Värmeavgivningen från objekten är hämtade från (Poirazis, 2008).

33

Zon Elektrisk utrustning

Kontor

1 PC (125 W) per sittplats

Mötesrummet Ingen elektrisk utrustning finns.

Öppet kontorslandskap En PC (125 W) per sittplats, totalt 16st (2000 W)

2 skrivare (30 W), totalt 60 W

1 fax (30 W)

2 kopieringsmaskiner (500 W) Totalt 1000 W

Tabell 6.7 Elektrisk utrustning och värmeavgivning

Schemat över användandet i ovan nämnda zoner sätts till 80 % mellan 8-12, 15 % mellan 12-

13 och 80 % mellan 13-17. Under semestern, juli-augusti, dras användandet ner till hälften.

Övriga tider sätts användandet till 0 % vilket inte är helt överensstämmande med

verkligheten. Detta spelar inte någon större roll då förutsättningarna är samma oberoende av

vilken fasad som testas.

6.2.4 Möbler Möblerna i samtliga zoner kommer att definieras som standardmöbler enligt IDA vilket

medför ett värmeövergångstal på 6,0 W/m2K. Andel möbler av totalarean är uppskattad enligt

möbler inritade i figur 5.1 sid. 24 och kan ses i tabell 6.8 nedan.

Zon Andel möbler Möbelarea (m2) Kontor 33 % 21,8 Konferens 50 % 12 Öppet kontorslandskap 25 % 50 Fika 25% 6,3 Trapphus 0 % 0 Tabell 6.8 möbler i olika zoner

6.3 Ventilation Byggnaden har ett till/frånluftssystem med väl omblandande luftföring vilket är vanligt för

kontor enligt (Calotescu 2009). En läckageyta genom klimatskalet ansätts i varje zon på en

höjd av 1m över golvet. Läckageytan har till uppgift att simulera det luftläckage som

oavsiktligt sker genom klimatskalet på byggnaden. Ytans storlek sätts till 0,001 m2 vid 4Pa

(Standardvärde i IDA ICE). Lufthastigheten är 0.1m/s vilket är ett rimligt värde enligt

riktvärdena på < 0,15 m/s. enligt kap 4.1.7 Riktvärden.

6.3.1 Luftflöden Vid beräkning av luftflöden till de olika zonerna så används normvärdena från

arbetsmiljöverket på 0,35 l/m2 +7 l/pers för maxvärden och 0,35 l/m2 för minvärde.

34

I konferensrummet så sätts antal personer till 10st då rummet inte alltid kommer att vara

fullsatt vilket medför att ett värde på 18 personer skulle ge för stora flöden i de flesta fall. För

kontorsutrymmen antas att 80 % av personerna är närvarande.

Styrningen av luftflödena kommer att ske på olika sätt beroende på vilken zon som avses. För

konferensrummet och fikarummet så kommer ett temperaturstyrt VAV system att simuleras.

Detta innebär att ventilationen ökar när temperaturen blir högre beroende på ökad

personbelastning. I zoner med VAV system så finns både tilluftsintag och frånluftsdon

installerat. För övriga rum antas CAV system vilket innebär att luftflödet hålls konstant på

maxnivå mellan 7-18. Medan det dras ner till minimum övriga timmar. För zoner med CAV-

system så kommer enbart tilluft att finnas för zonerna kontor och trapphus. Tillförd luft tas

istället ut via kontorslandskapet. Luftflödena summeras i tabell 6.9 nedan.

Zon Yta [m2]

personer Tilluftflöde max [l/s]

Tillluftflöde min [l/s]

Frånluftsflöde Max [l/s]

Kontor 66 6 56,7 23,1 -

Konferens 24 18 (10) 78,4 8,4 80

Öppet kontorslandskap

200 18 170 70 235

Fika 25 12 92,75 8,75 94

Trapphus 15 0 5,25 5,25 -

Totalt 330 403,9 115,5 409

Tabell 6.9 luftflöde i olika zoner

Maxvärdet på frånluften är något högre än byggnadens totala tilluftsflöde för att skapa ett

visst undertryck.

6.3.2 Luftbehandlingsaggregat Eftersom ventilationen kommer att styras med både CAV och VAV-system så måste två olika

luftbehandlingssystem dimensioneras. Detta har gjorts av Christer Assarsson på Fläktwoods.

Ingångsdata till programmet kan ses i tabell 6.10 nedan medan dimensioneringen i sin helhet

kan ses i bilaga C.

Kontorsutrymme (CAV-styrt)

Fika och konferens (VAV-styrt)

Verkningsgrad värmeväxlare [%] 81,3 84 Tryckhöjning tilluftsfläkt [Pa] 525 438 Tryckhöjning frånluftsfläkt [Pa] 458 399 Verkningsgrad Tilluftfläkt [%]

48,1 39,8

Verkningsgrad Frånluftsfläkt [%]

49,8 42,8

Temperaturhöjning Tilluftsfläkt och system [°C]

0,9 0,9

Verkningsgrad värmebatteri [%] 90 90 Verkningsgrad kylbatteri [%] 90 90 Tabell 6.10 indata för luftbehandlingssytem

35

6.4 Värme/Kyla Som primärkälla för värme och kyla används fjärrvärme/kyla vilket medför att

verkningsgraden för pannan och kylmaskinen sätts till 100 %. Effekterna sätts oändligt stora

vilket medför att IDA själv anger behövd effekt.

Värme och kyla kommer att tillföras i två olika led först i luftbehandlingsaggregaten där

tilluften värms/kyls av värme- och kylbatteri. Sedan i de olika zonerna via vattenburna

system.

6.4.1 Temperaturstyrning av tilluften Uppvärmningen samt nedkylningen i primärsystemen styrs med ett schema där

tilluftstemperaturen är knuten till uteluftstemperaturen. En bild över schemat visas i figur 6.1

nedan. Anledningen till denna styrning är att det ur konfortsynpunkt är behagligare med en

högre tilluftstemperatur på vintern och lägre på sommaren. Att temperaturen tillåts stiga vid

27 °C beror på att det skulle dra orimliga mängder energi att behålla 16 °C. Schemat är hämtat

från (Poirazis, 2008).

Figur 6.1 schematisk styrning av tillufttemperatur

6.4.2 Värme/kylsystem Värme kommer att tillföras de olika rummen med ett vattenburet radiatorsystem.

Framloppstemperaturen i kretsen är 55 °C medans returtemperaturen ligger på 45 °C.

Maxeffekten ställs in en bra bit över vad som behövs vilket leder till att IDA ICE själv

utnyttjar den effekt som kommer att behövas vid varje tillfälle.

Radiatorerna styrs med prop. kontroll vilket innebär att flödet genom radiatorn varierar

beroende på omgivande temperatur.

För att kyla byggnaden under de varma sommarmånaderna används aktiva kylbafflar.

Eftersom kylning via bafflar är baserat på kylning av tilluften i lokalen så ställs effekten in för

36

både max- och minflöden. Och precis som för radiatorerna så överdrivs maxeffekterna för att

ge IDA utrymme att själv räkna på behövd effekt. Ett dimensionerat flöde, det luftflöde som

sägs passera genom kylbaffeln, ställs också in, I modellen antas att halva tilluftsflödet går via

bafflarna. Temperaturerna för vattnet i kylsystemet är 3°C i framloppstemperatur och 10 °C i

returtemperatur detta gäller för rumstemperatur på 20 °C.

Kylbafflarna styrs med PI kontroll som betyder att aggregatet antingen är på eller av. Det

startar alltså vid för höga temperaturer och stängs av vid behaglig rumstemperatur.

Precis som för fönster och belysning så kommer enbart en radiator samt en kylmaskin sättas

in i varje IDA-zon. Men dessa kommer att stå för lika stor sammanlagd effekt som många

mindre enheter skulle ha gjort.

37

7 Resultat och diskussion I det här kapitlet så redovisas resultaten i tre olika avsnitt. Dels för referensbyggnaderna och

dels för alternativen med dubbelskalsfasader och därefter redovisas värdena som erhålls när

höga krav ställdes på regulatorn för värme och kyla. Parametrarna som det fokuseras på är

byggnadernas totala energianvändning samt lufttemperatur, operativ temperatur och Fangers

komfortindex i kontorslandskapet då den zonen är mest berörd av ändringar i söderfasaden.

7.1 Referensfasader Som referensfasader räknas alla simuleringar med enkelskalsfasader.

7.1.1 Energianvändning Den totala energianvändningen för standardfasader redovisas i figur 7.1

Figur 7.1 Energianvändning för referensbyggnader med standardfasad.

Från simuleringarna framgår det klart att standardfasaden med solavskärmning är bäst ur

energisynpunkt då den har ett kraftigt minskar kylbehov. I övrigt är fasaderna ganska

jämbördiga. Den totala energianvändningen kan verka låg men det beror på gjorda

förenklingar där inga köldbryggor förekommer och inte heller något läckage via grund eller

yttertak. Det förekommer heller inget serverrum vilket skulle ha ökat elanvändningen. Detta

16 16

1914

3232

1918

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Referensfasad standard Referensfasad standard med

invändig persienn

kWh

/m2

värme kyla belysning övrigt

86 81

38

gäller för samtliga simuleringar. Energianvändningen för belysning är något hög om det

jämförs med verkligheten där en genomsnittlig kontorsbyggnad drar ca 23 kWh/m2år (Statens

Energimyndighet, 2006). Anledningen till den höga förbrukningen kan ha att göra med att

förenklingar som gjordes i modellen där korridorer och serverrum inte sattes ut. Dessa

utrymmen har normalt sett inte en lika stor installerad belysningseffekt som ett kontor. I

rapporten Förbättrad energistatistik för lokaler – ”Stegvis STIL” – Rapport för år 1 –

Inventering av kontor och förvaltningsbyggnader. Så undersöktes 123 kontor och

förvaltningsbyggnader bland dessa så varierade elanvändningen för belysning från 7

kWh/m2år till 53 kWh/m2år (Statens Energimyndighet, 2006) så värdena från simuleringen är

inte helt orimliga.

Nedan redovisas resultaten från simuleringar med glasfasader. Energianvändningen är här

högre än för referensfasad standard beroende på ett ökat kylbehov men även pga. ett större

behov av att värma byggnaden. Att mer värme behöver tillföras beror till största del på att

glasfasaderna har ett högre U-värde än standardfasaden vilket ger ett ökat värmeläckage.

Anledningen till att mer kyla behövs är på grund av den ökade solinstrålningen som kommer

in i byggnaden tack vare de stora glaspartierna. Solstrålningen alstrar värme som sen måste

kylas bort.

Figur 7.2 Energianvändning för referensbyggnader med glasfasader

I resultaten för glasfasader så framgår det tydligt hur viktigt det är med solavskärmning på en

glasfasad. Detta märks framförallt i fasaderna med Elit klassisk 2-glas som är ett standardglas

för fönster. De två andra glastyperna är solskyddsglas vilket innebär att de i sig själv har en

viss solavskärmning. Solskyddet i fallet för Suncoolglaset är så pass bra att det i princip inte

29 22 20 20 23 23

41

3426 25 17 17

32

32

32 3232 32

25

20

19 1919 19

0

20

40

60

80

100

120

140

Fönsterglas Fönsterglas

med invändig

persienn

Standard

Glasfasad

Standard

glasfasad med

invändig

persienn

Solskyddsglas Solskyddsglas

med invändig

persienn

kWh

/m2

värme kyla belysning övrigt

128

108 98 96

91 91

39

märks någon skillnad om solavskärmning finns eller inte. Detta solskydd gör att Suncool

fasaden är den glasfasad som klarar sig bäst. Det är dock inte säkert att solskydds-

egenskaperna enbart är positivt då dagsljusbidraget skulle reduceras vilket kan ge ett större

behov av artificiell belysning jämfört med ett annat glas. Inga sådana studier har gjorts i detta

arbete vilket är orsaken till att belysningsandelen är lika stor i samtliga simuleringar

Resultaten för samtliga referensfasader sammanfattas i tabell 7.1

Fasad Värme

[kWh/år]

Kyla

[kWh/år]

Belysning

[kWh/år]

Övrigt

[kWh/år]

Totalt

[kWh/år]

Referensfasad standard 16 19 32 19 86

Referensfasad standard med invändig persienn

16 14 32 18 81

Fönsterglas 29 41 32 25 128

Fönsterglas med invändig persienn 22 34 32 20 108

Standard Glasfasad 20 26 32 19 98

Standard glasfasad med invändig persienn

20 25 32 19 96

Solskyddsglas 23 17 32 19 91

Solskyddsglas med invändig persienn

23 17 32 19 91

Tabell 7.1 Energi användning för byggnader med referensfasader

7.1.2 Inneklimat

Figur 7.3. operativ temperatur baserat på månadsmedelvärde

I figur 7.3 visas hur den operativa temperaturen i kontorslandskapet varierar över ett helt år

baserad på ett månadsmedel. Viktigt att tänka på här är att byggnaden inte används under

större delen av tiden vilket gör att dessa värden kan vara lite missvisande.

20

22,5

25

27,5

30

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

°C

Operativ temperatur Kontorslandskap

Referensfasad standard Referensfasad standard med invändig persienn

Fönsterglas Fönsterglas med invändig persienn

Standard Glasfasad Standard glasfasad med invändig persienn

Solskyddsglas Solskyddsglas med invändig persienn

40

Det framgår i diagrammet att samtliga byggnader blir ganska varma under sommarmånaderna

oavsett vilken fasad de har. Detta beror bl.a. på hög internvärme från personer och

kontorsutrustning. Sämst resultat får glasfasaden med fönsterglas utan solavskärmning

medans standardfasaden med invändig persienn får de mest tillfredställande resultaten.

För referensfasad standard med solavskärmning och glasfasad med solskyddsglas kommer

värden för juni månad baserade på timmedelvärde att redovisas i figur 7.4 och 7.5.

Figur 7.4 Temperaturer i kontorslandskapet referensfasad standard med invändig persienn

under Juni månad

Trots att kylanlägningen gör sin uppgift och håller rumsluftens temperatur under 25°C så

framgår det av figuren att den operativa temperaturen sticker iväg över 26°C. Anledningen till

att rumsluften pikar vissa dagar är att det är helg och då är kylsystemet avstängt.

20

21

22

23

24

25

26

27

28

3623 3723 3823 3923 4023 4123 4223 4323

°C

Timmar

Temperaturer i kontorslandskapet med standardfasad

Operativtemperatur Rumsluftens temperatur

41

Figur 7.5 Temperaturer i kontorslandskapet solskyddsglas med invändig persienn under Juni

månad

Glasfasaden har något högre temperaturer än standardfasaden men ändå relativt bra värden.

Utifrån temperaturerna i rummet kan Fangers komfortindex utvärderas. I figur 7.6 visas

resultatet för PMV indexet. Vilket är ett förmodat medelvärde på Fangers skala mellan -3 och

3 av hur man upplever den termiska komforten inomhus. Negativa värden anger att det är för

kallt och positiva för varmt medan noll är perfekt. För att resultatet ska vara godkänt ska

värden på mer än +/- 0.5 inte förekomma under längre perioder.

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

3623 3723 3823 3923 4023 4123 4223 4323

°C

Timmar

Temperaturer i kontorslandskapet med Suncool Glasfasad

Operativtemperatur Rumsluftens medeltemperatur

42

Figur 7.6 PMV index, veckomedelvärde för samtliga referens fasader under kontorstid.

Enligt resultaten så klarar referensfasaden och glasfasaden med Solskyddsglas sig under

gränsvärdena, standard glasfasaden med Artic Blue glas klarar sig hyfsat medans fasaden med

fönsterglas är en ren katastrof. Att den sistnämnda klarar sig så dåligt är inte överraskande och

den är heller inget realistiskt byggalternativ utan enbart med som en jämförelse.

PMV indexet räknas om till PPD index som anger hur många procent av personalen som är

missnöjda med den termiska situationen på kontoret. Eftersom det aldrig kommer gå att

tillfredställa alla personer så är 10 % missnöjda ett bra värde. På grund av stor spridning i

resultaten mellan fasaderna så redovisas värdena i två olika diagram det första över de två

sämre glasfasaderna nämligen Fönsterglas och standard glasfasad, figur 7.7. och i diagram två

redovisas således resultaten för referensfasad standard och glasfasaden med solskyddsglas,

figur 7.8.

-1

-0,5

0

0,5

1

1,5

2

1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52

Veckor

PMV index för Referensfasader

Referensfasad standard Referensfasad standard med invändig persienn

Fönsterglas Fönsterglas med invändig persienn

Standard Glasfasad Standard glasfasad med invändig persienn

Solskyddsglas Solskyddsglas med invändig persienn

43

Figur 7.7. PPD index för de sämst presternade glasfasaderna.

Resultaten visar att ingen av de ovanstående byggnaderna hade klarat rekomendationerna på

10% missnöjda. Om analalys görs av PMV indexet så framgår det att det är problem med ett

för varmt klimat som gör folk missnöjda. För att klara kraven skulle alltså byggnaderna

försetts med betydligt mer kyla vilket skulle ökat energianvändningen drastiskt. För Fasaden

med elit klassisk 2-glas fönster är det inte ens rimligt att tillföra den mängd kyla som skulle

behövas.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52

% m

issn

öjd

a

Veckor

PPD Index för Referensfasader

Fönsterglas Fönsterglas med invändig persienn

Standard Glasfasad Standard glasfasad med invändig persienn

44

Figur 7.8 PPD index för de två bästa fasadtyperna bland referansfasaderna

Med ett väldigt strikt synsätt så är det bara referensfasad standard med solavskärmning som

klarar av att uppfylla kraven. Men eftersom de andra byggnaderna endast faller utanför ramen

under en kort period på sommaren så kan dessa också anses som acceptabla. Eftersom

standardfasad med solavskärmning och glasfasaden med Suncoolglas var de bästa alternativen

i sina respektive klasser kommer de också att simuleras med hårdare krav på

regulatorinställningarna. Vilket bör ge ett bättre PMV och PPD index.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52

% m

issn

öjd

a

Veckor

PPD Index för Referensfasader

Referensfasad standard Referensfasad standard med invändig persienn

Solskyddsglas Solskyddsglas med invändig persienn

45

7.2 Dubbelskalsfasader

7.2.1 Energianvändning I figur 7.9 redovisas resultaten för uteluftsventilerade dubbelskalsfasader.

Figur 7.9 Energianvändning för dubbelskalsfasader med uteluftventilerad luftspalt.

Alle dessa fasader har en godtagbar energianvändning, altarnativ B har lite bättre än de

övriga. Ingen av fasaderna kommer dock ner i de nivåerna som referensfasad standard med

invändig persienn hade men de är bättre än den bästa glasfasaden.

De övriga dubbelskalsfasaderna redovisas i figur 7.10 nedan.

Figur 7.10 Energianvändningen för inneluftsventilerade och oventilerade dubbelskalsfasader

21 16 19

1416 16

32 32 32

19 19 19

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Dubbelskalsfasad A

Uteventilerad

Dubbelskalsfasad B

Uteventilerad

Dubbelskalsfasad C

Uteventilerad

kWh

/m2

kyla värme belysning övrigt

14 16 15 16

35 28 3418

3232

32

32

2020

20

19

0

20

40

60

80

100

120

Dubbelskalsfasad D

inneventilerad

Dubbelskalsfasad E

inneventilerad

Dubbelskalsfasad F

inneventilerad

Dubbelskalsfasad G

Oventilerad

kWh

/m2

värme kyla belysning övrigt

87 84 86

102 96 101

85

Inget av alternativen med inneluftventilerad luftspalt ger ett tillfredställande resultat. Detta

beror med största sannolikhet på att luften i spalten blir väldigt varm.

ventileras spalten av inneluft och inte uteluft, som kan ha lägre temperatur

därmed kyla ner luften i spalten

inneluften vilket gör att värmen sprider sig inåt. I figur

luftspalten under juni månad för du

är oventilerad fick däremot ok värden för energianvändningen.

Figur 7.11a Lufttemperatur i luftspalten alternativ B

solskyddsglas juni månad

Figur 7.11b lufttemperatur i luftspalten alternativ E

solskyddsglas juni månad

alternativen med inneluftventilerad luftspalt ger ett tillfredställande resultat. Detta

beror med största sannolikhet på att luften i spalten blir väldigt varm. Varma sommardagar

ventileras spalten av inneluft och inte uteluft, som kan ha lägre temperatur

ner luften i spalten. Det finns ingen ordentlig isolering mellan luftspalten och

inneluften vilket gör att värmen sprider sig inåt. I figur 7.11 a-c visas temperaturen inne i

för dubbelskalsalternativ B, E och G. Alternativet där luftspalten

är oventilerad fick däremot ok värden för energianvändningen.

ufttemperatur i luftspalten alternativ B uteluftventilerad med invändigt

lufttemperatur i luftspalten alternativ E inneluftventilerad med utvändigt

46

alternativen med inneluftventilerad luftspalt ger ett tillfredställande resultat. Detta

Varma sommardagar

än inneluften och

Det finns ingen ordentlig isolering mellan luftspalten och

visas temperaturen inne i

Alternativet där luftspalten

med invändigt

med utvändigt

Figur 7.11c lufttemperatur i luftspalten alternativ

månad

För fallet med uteluftventilation så stiger

den temperaturen där spjällen öppnas. För de andra två fasadtyperna så är temperaturen över

50 °C ganska vanliga. Detta tyder på att

ett så kraftigt kylbehov.

Precis som för fallen med referensfasaderna så sammanfattas alla alternativen i en tabell.

Fasad

Dubbelskalsfasad A Uteventilerad Dubbelskalsfasad B Uteventilerad Dubbelskalsfasad C Uteventilerad Dubbelskalsfasad D inneventilerad Dubbelskalsfasad E inneventilerad Dubbelskalsfasad F inneventilerad Dubbelskalsfasad G Oventilerad

Tabell 7.2 Energianvändning för kontor med dubbelskalsfasad

lufttemperatur i luftspalten alternativ G oventilerad med inre solskyddsglas

För fallet med uteluftventilation så stiger temperaturen i princip aldrig över 35

är spjällen öppnas. För de andra två fasadtyperna så är temperaturen över

Detta tyder på att det är därför som den inneluft-ventilerade fasaden får

Precis som för fallen med referensfasaderna så sammanfattas alla alternativen i en tabell.

Värme [kWh/år]

Kyla [kWh/år]

Belysning [kWh/år]

Övrigt [kWh/år]

14 21 32 19

16 16 32 19

16 19 32 19

14 35 32 20

16 28 32 20

15 34 32 20

16 18 32 19

Energianvändning för kontor med dubbelskalsfasad

47

oventilerad med inre solskyddsglas juni

temperaturen i princip aldrig över 35 °C vilket är

är spjällen öppnas. För de andra två fasadtyperna så är temperaturen över

ventilerade fasaden får

Precis som för fallen med referensfasaderna så sammanfattas alla alternativen i en tabell.

Totalt [kWh/år]

87

84

86

102

96

101

85

48

7.2.2 Inneklimat Hur den operativa temperaturen varierar över ett år för de olika alternativen kan ses i figur

7.12 nedan.

Figur 7.12 Operativ temperatur baserat på månadsmedelvärde

Diagrammet visar att det i princip har bildats två skikt av de olika fasadtyperna. Ett där

kylaggregaten klarar av att hålla nere temperaturen på sommaren och ett där temperaturen

istället stiger. Och precis som innan så är det de inneluftsventilerade fasaderna som får sämst

resultat. Att detta sker är förstås knutet till samma problem som gjorde att

energianvändningen blir så hög för dessa fasader. En englasruta är helt enkelt inte tillräckligt

bra isolering mot övertemperaturerna som bildas i spalten. Övertemperaturerna kyls heller

inte bort lika effektivt för de inneluftventilerade alternativen (se tidigare). G-värdet i det yttre

glaset påverkar också vilka temperaturer som luftspalten kommer upp i då det anger hur

mycket av solens värmestrålning som transmitteras vidare in i spalten. Vilket är anledningen

till att alternativ E med yttre solskyddsglas klarar sig bättre än övriga inneluftsventilerade

fasader.

Överlag så är den operativa temperaturen bättre för dubbelskalsfasaderna än för

enkelskalsglasfasaderna. Den huvudsakliga orsaken till detta är att fördelarna hos en yttre

solavskärmning erhålls. Vilket innebär att värmen som absorberas av solskyddet stannar

utanför rummet. De dubbla fasaderna ger också ett totalt bättre skydd både vad gäller U-värde

och solskydd.

För att se hur stor skillnad det verkligen är mellan ute- och inneluftsventilerade fasader så

redovisas den operativa temperaturen i juni månad för fasad B, och E.

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

°C

Operativ temperatur Kontorslandskap

dubbelskalsfasad alternativ A dubbelskalsfasad alternativ B

dubbelskalsfasad alternativ C dubbelskalsfasad alternativ D

dubbelskalsfasad alternativ E dubbelskalsfasad alternativ F

dubbelskalsfasad alternativ G

Figur 7.13 temperaturer i kontorslandskapet

timmedelvärde

I figur 7.13 syns det att temperaturerna i fallet med fasad av alternativ B ser bra ut. Vid några

tillfällen kryper rumsluften upp mot 26 °C vilket är fullt acceptabelt.

Figur 7.14. temperaturer i kontorslandskapet

timmedelvärde

temperaturer i kontorslandskapet med uteluftsventilerad spalt junimånad,

yns det att temperaturerna i fallet med fasad av alternativ B ser bra ut. Vid några

tillfällen kryper rumsluften upp mot 26 °C vilket är fullt acceptabelt.

ntorslandskapet med inneluftsventilerad spalt

49

junimånad,

yns det att temperaturerna i fallet med fasad av alternativ B ser bra ut. Vid några

med inneluftsventilerad spalt junimånad,

50

Som misstänktes redan vid diagrammet över månadsmedelvärdet på operativtemperaturen,

figur 7.12, så är inte temperaturerna på särskilt bra nivå. Det sker vid ett flertal tillfällen att

rumsluften är över 28 °C och den operativa temperaturen når upp och till och med över 30 °C.

Resultaten på temperaturerna ger följande PMV index.

Figur 7.15. PMV index för kontorslandskap i byggnad med dubbelskalsfasad

Värdena ser ut precis som väntat dvs. bra för uteluftventilerade fasader och för det

oventilerade alternativet medans det ser sämre ut för de inneluftsventilerade alternativen.

Precis som för referens fasaderna så delas dem upp i en bra och en dålig grupp för att PPD

indexet ska bli tydligt.

-1

-0,5

0

0,5

1

1,5

1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52

Veckor

PMV index för Referensfasader

dubbelskalsfasad alternativ A dubbelskalsfasad alternativ B

dubbelskalsfasad alternativ C dubbelskalsfasad alternativ D

dubbelskalsfasad alternativ E dubbelskalsfasad alternativ F

dubbelskalsfasad alternativ G

Figur 7.16. PPD index för kontorslandskap i byyggnader med inneluftventilerad luftspalt.

Diagrammet visar att denna typ av

behagligt inneklimat med rådande s

Figur 7.17 PPD index för kontorslandskap i byyggnader med uteluftventilerad

oventilerad luftspalt

. PPD index för kontorslandskap i byyggnader med inneluftventilerad luftspalt.

Diagrammet visar att denna typ av dubbelskalsfasad inte är i närheten av att tillgodose ett

behagligt inneklimat med rådande styrning på kylsystemet.

index för kontorslandskap i byyggnader med uteluftventilerad

51

. PPD index för kontorslandskap i byyggnader med inneluftventilerad luftspalt.

inte är i närheten av att tillgodose ett

index för kontorslandskap i byyggnader med uteluftventilerad eller

52

För alternativen med uteluftventilation så är det bara ett fåtal tillfällen som 10 % gränsen

passeras så dessa fasader får anses som godkända. Detsamma gäller för fasaden med

oventilerat system. Topparna som sker runt april och september kan verka lite konstiga men

det beror på att moddellen är uppbyggd på så sätt att personerna bytar mellan vinter och

sommarkläder vid dessa tidpunkter. Vilket medför att det inte är säkert att dessa toppar finns i

verkligheten.

7.3 Skärpta krav De fasader som väljs för vidare simulering med hårdare krav på regulatorvärden är.

Standardfasad med solavskärmning, glasfasad med Suncoolglas även den med

solavskärmning samt dubbelskalsfasad alternativ B. De skärpta kraven innebär att värme

tillförs byggnaden vid lägre inomhustemperaturer än 21 °C samt att kylanläggningen startar

vid 24 °C. tidigare värden var 20 resp 25.

En sammanställning över deras energianvändning kan ses i tabell 7.3.

värme kyla belysning övrigt Totalt

standard fasad höga krav 17 19 32 18 86

standard fasad normala krav 16 14 32 18 81

Suncool höga krav 23 22 32 18 96

Suncool normala krav 23 17 32 19 91

Dubbelskalsfasad B Höga krav 17 22 32 18 90

Dubbelskalsfasad B normala krav 16 16 32 19 84

Tabell 7.3 Energianvändning hos utvalda fasader.

Givetvis så ökar energianvändningen när kraven skärptes. För att se om det blev någon

märkbar effekt på inneklimat så redovisas PPD indexet för de olika fasaderna.

Figur 7.18a PPD index för referensfasad

Figur 7.18b PPD index för glasfasad

0

2

4

6

8

10

12

14

16

1 4 7 10 13

% m

issn

öjd

a

PPD index för kontorslandskap

Glasfasad solskyddsglas höga krav

referensfasad Standard höga och normala krav

PPD index för glasfasad med solskyddsglas höga och normala krav

16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49

Veckor

PPD index för kontorslandskap

Glasfasad solskyddsglas höga krav Glasfasad solskyddsglas normala krav

53

Standard höga och normala krav

höga och normala krav

49 52

Glasfasad solskyddsglas normala krav

Figur 7.18c PPD index för dubbelskalsfasad

Efter att höga krav har ansatts så är det bara för glasfasaden som andelen missnöjda hamnar

över 10 % och detta sker enbart vid två enstaka tillfällen där det ena antagligen kunde ha

undvikits om korrekt klädsel i förhållande till temperaturen använts.

dubbelskalsfasad alternativ B höga och normala krav

Efter att höga krav har ansatts så är det bara för glasfasaden som andelen missnöjda hamnar

över 10 % och detta sker enbart vid två enstaka tillfällen där det ena antagligen kunde ha

undvikits om korrekt klädsel i förhållande till temperaturen använts.

54

alternativ B höga och normala krav

Efter att höga krav har ansatts så är det bara för glasfasaden som andelen missnöjda hamnar

över 10 % och detta sker enbart vid två enstaka tillfällen där det ena antagligen kunde ha

55

8 Slutsats Om man ser till det primära syftet med rapporten som var att undersöka om det går att få ner

energianvändningen hos glasfasader genom att utföra dem som en dubbelskalfasad. Så visar

resultaten att det visserligen går att spara energi med dubbelskalsfasaden men det går inte att

komma ner på den energieffektiviteten som en traditionell fasad har. Görs en jämförelse

mellan det bästa alternativet för varje fasadtyp så hamnar dubbelskalsfasaden ungefär mitt i

mellan standardfasaden och glasfasaden vad gäller total energianvändning. När strikta

regulatorvärden användes klarade alla tre alternativen av att uppnå en behaglig innemiljö. Här

finns det dock frågetecken framförallt vad det gäller glasfasaden med ett glas av Suncool

modell som har mycket bra solskydds egenskaper. Dessa egenskaper är väldigt bra då

energianvändningen ligger i fokus men frågan är om de inte tar bort lite av idén med

glasfasaden då man mister en stor del av dagsljuset. Och det är till och med möjligt att man

kan få in mer sol med en normal fönsterarea på 30 % än med ett glas av denna typ

(Blomsterberg 2008). Detta glas ingick också i den bäst presterande dubbelskalsmodellen men

här var den inte lika överlägsen, utan en rimlig energihushållning gick att få även med andra

glaskombinationer. En annan aspekt som skulle kunna påverka till glas och

dubbelskalsfasadernas fördel är att ingen hänsyn togs till att behovet av artificiell belysning

vid simuleringarna. Det är möjligt att en väl planerad glasfasad kan ge tillräckligt med

belysning trots att det dras ner på den installerade effekten. Grundläggande studier bör dock

göras innan man projekterar ner belysningen då ökad andel glas inte är någon garanti för ett

minskat behov. Under vintermånaderna så kommer belysningen dock alltid att behövas då

dagsljusnivån är låg under denna period.

Ses det enbart ur en miljösynpunkt på energianvändandet och alla andra aspekter tas bort så är

inte byggnader i glas ett tillräckligt bra alternativ i dagsläget ens om de utförs med

dubbelskalsfasad. Men om estetiska och arkitektoniska aspekter tillåts vara med även i

framtiden så kommer det att fortsätta byggas glaskontor och då visar det sig att

dubbelskalsfasaden kan vara ett bra alternativ. Ett hinder mot utbyggnaden av

dubbelskalsfasader är framförallt den höga investeringskostnaden som är svår att räkna hem

även då energibesparingen räknas in (Blomsterberg, 2008).

Om man bestämmer sig för att bygga med en dubbelskalsfasad så visar simuleringarna att det

gäller att göra en noggrann projektering eftersom det kan finnas stora skillnader mellan olika

typer av fasader. Framförallt modellerna med inneluftventilerad luftspalt var

underpresterande. Denna skillnad visade sig ha mycket större betydelse än vad t.ex. olika

glaskombinationer har. När dessa skillnader mellan olika konstruktionsprinciper sågs ställs

frågan naturligt om det kan vara så att någon av de konstruktionsprinciper som inte testades

skulle ha visats sig vara ett bättre alternativ än den uteluftsventilerade fasaden av korridorstyp

som hade lägst energianvändning här.

Vad gäller det sekundära syftet om hur vida det går att bygga upp en verklighetstrogen modell

som ren nybörjare på IDA så svarar jag att det går. Detta trots att min modell innehöll många

förenklingar av verkligheten så gjordes inte dessa pga. att det var svårt att ställa in utan

56

snarare för att inte göra modellen altför komplicerad då simuleringarna skulle ta mycket

längre tid att genomföra. Det är också större chans att ett litet misstag någonstans i modellen

kan orsaka betydande fel i beräkningarna utan att man är medveten om det.

Nu har jag i och för sig haft en bra lärare i Andreea Calotescu som gav mig en introduktion i

programmet och varit behjälplig när frågor har uppstått. Vilket gjorde att jag inte behövde lära

mig allting själv. Jag tror dock att så länge man håller sig på standardnivån så klarar en

nybörjare av att använda programmet om än med lite längre inlärnings period än jag hade. Det

känns däremot viktigt att ha grundläggande kunskaper om byggnads- och installationsteknik

samt besitta goda kunskaper om hur olika variabler samverkar för att ge ett bra inneklimat då

även de mest grundläggande variabler ställs in av användaren.

Något som framförs som en stor fördel med IDA jämfört med andra liknande

beräkningsprogram är att det hela tiden går att kolla i programkoden vad en viss variabel

används till vilket ger en betydligt bättre förståelse för vad programmet gör. När en nybörjare

först kommer i kontakt med detta så kan det däremot skrämma bort den bäste då man vid

första anblicken inte förstår någonting. Men efter att jag varit tvungen att utföra vissa

inställningar på avancerad nivå så lärde jag mig att använda mig av koden och efter det så ser

jag den enbart som ett hjälpmedel.

Det som kan vara ett problem med programmet är att det är svårt att få en överblick över alla

indata som förs in i programmet. Det är därför ganska lätt att göra ett misstag någonstans som

sen kan vara svårt att lokalisera i efterhand. En hjälp här kan vara att det går att logga alla

variabler i modellen för att se om dem gör vad dem ska. Hur man gör detta är dock inte

självklart för en nybörjare och jag lärde mig det först under min sista vecka med simuleringar

och enbart med Andreeas hjälp.

57

9 Referenser

9.1 Rapporter BESTFACADE (2008) Best practice for double skin facades

Hämtat den 13 april 2009 från

http://www.bestfacade.com/pdf/downloads/Bestfacade%20Publishable%20Report.pdf

Blom, N (2005). Socialstyrelsens författningssamling Grafikerna Livréna, Kungälv

Blomsterberg, Å (2008). Möjligheter med kontorsbyggnader i glas i norden. KFS AB Lund

Boverket (2008) Regelsamling för byggande, BBR 2008. Edita Västra Aros AB

Bülow-Hübe, H. (2008). Daylight in glazed office buildings – A comparative study of daylight

availability, luminance and illuminance distribution for an office room with three

different glass areas. Report EBD-R--08/17Lund: Lunds Tekniska Högskola.

Carlsson Per-Olof (2003), Glasfasader dubbelskalsfasader – krav och metoder, Arkus

EQUA.(2002) IDA klimat och energi 3.0

Hämtad 13 april 2009 från

http://www.equa.se/ice/sve.html

Fanger, P. O (1995). DANVAK. Technical University of Denmark, Köpenhamn, Danmark NUTEK (1994) programkrav av belysning kontor

Hämtad 25 april 2099 från http://www.lidkoping.se/download/18.629abacf10e2d84c724800037627/Programkrav+-+belysning+p%C3%A5+kontor.pdf

Poirazis, H (2008). Single and Double Skin Glazed office Buildings. KFS AB Lund Statens Energimyndighet, 2006 Förbättrad energistatistik för lokaler – Stegvis STIL – Rapport för år 1 – Inventering av kontor och förvaltningsbyggnader

9.2 Muntliga Källor Björling Christer (2009-04-30) Projektansvarig ACC Glasrådgivare AB, Göteborg Blomsterberg Åke (2009-04) Forskare Energi och byggnadsdesign LTH Calotescu Andreea (2009-04) VVS-konstruktör Skanska teknik Malmö Carling Pär (2009-05-07) Skanska Teknik Stockholm Hellström Bengt (2009-04) Forskare Energi och byggnadsdesign LTH

58

Jacobsson Niclas (2009-04-07) Produktchef fönster Elitfönster Lindström Mats (2009-04-28) Byggteknisk rådgivare Schüco, Stockhol

Förteckning över bilagor Bilaga A fönsterspecifikation Elit tradition 2-Glas. Bilaga B Dimensionering av Fläktaggregat VAV-system Bilaga C Dimensionering av Fläktaggregat CAV-system

Bilaga A

Bilaga B

Bilaga C