Uppsala University, SwedenDepartment of Economic History

“Sinus i kvadrat”- analys av Uppsala Läns Landstingsråds svar på gjorda strategi-intervjuer under perioden 1990- 2012i strävan att få svar på problemet produktivitet

av Lasse T Laine

Ekonomisk Historia CHt 2012

Examinator:Doc.Dan Bäcklund

Ventileringsdatum: – – 13

Innehåll sida

1. Förord 1

2. Inledning 32.1. Kunskapsläget och avgränsning 32.2. Syfte och frågeställningar 92.3. Metod och material samt diskussion kring ev. problem härvid 12

2.4. Sammanfattning 15

3. Uppsatsens teoretiska grund 15

4. Analys av materialet 204.1. Kvantitativ-statistisk analys 23 4.1.1. Att undersöka om extrema värden vid distribution av svaren

4.1.2. Korrelationsanalys 4.1.3. Regressionsanalys 4.1.4. Regression med den bästa modellen

4.2. Kvalitativ analys 29 4.2.1 Vad säger en avhandling om den svenska sjukvårdens allmänna natur vis a vi problemet 4.2.2. Sammanfattning av min kvantitativ-statistiska analys

5. Värdering och reflektioner 335.1. Att svara på frågan, att värdera bidraget 33

5.2.Möjligheter att gå vidare i projektet 5.3. Vad vore grunddragen för ett nytt,fler-dimensionellt budgetsystem 36 5.3.1.Jämförelser med Uppsala Kommun och Regeringens syn 36 5.3.2 Grounded theory-ansats : att konstruera en teoretisk brygga och 42 fokusera på produktiviteten annorlunda- ett socialt perspektiv 5.3.3. Nya paradigmets nya teorier som grund för ny syn på 42 hållbar tillväxt och makropolitik

6. Referenser och webblänkar 44

7. Appendix 487.1. Appendix I : Projekt historik 487.2. Appendix II : Mer om uppsatsens teori7.3. Appendix III: Använda frågeformulär för intervjuer av landstingsråden 51 hos Uppsala Läns Landsting år -90,-04,-127.4.Appendix IV : Svaren 1990- 2012 i en datatabell form 697.5. Appendix V : De statiska analyser-data från statistikprogrammet 737.6. Appendix VI: En produktivitetsmetafor - en bildlig analyscitat om 77 produktivitetsgap-fenomenet7.7. Appendix VII: Executive summary.Questions on Profitability in the Swedish 80 healthcare- A Longitudinal Casestudy 1990- 2012 of the Countyleader´s strategic views on the problem at the County of Uppsala

1. Förord 1.

Uppsatsen uppstår från författarens önskan att slutföra en C-uppsats från år -90 som utvecklades till

ett eget,diakront uppföljningsprojekt,kallad här “Sinus-projektet”.Mer om projektet och dess

historik kan du läsa i uppsatsens Appendix I.Denna uppsats i SINUS-projektet fokuseras enligt

den nya uppsatsens syfte som berör det som uppfattades som centralt vid landstingsrådsintervjuer

som bildar uppsatsens primära material.Därför intervjuade jag landstingsråden igen på sommaren

2012 med dessa samma strategiska frågor angående den högsta ledningens syn,arbete och

prioriteringar på LUL-budgetsystemet och dess innehåll,värdering och återkopplingar.Till skillnad-

och kanske efter förra perioders resultat eller misslyckade “förnyelse/förändringsstrategier” från

min sida som samhällsengagerad student -vill jag nu koncentrera mig på endast ett avgränsat

problem-problemet med produktiviteten i den offentliga sektorn och speciellt inom

sjukvården.Problemet är konkret och innehåller kunskapsmässigt en lucka i den pågående

forskningen vilket diskuteras i kapitel 2 i inledningen. Det finns ej heller någon etablerad teori eller

syn på problemet,vilket tas upp i uppsatsens kapitel 3 om den teoretiska grunden för uppsatsen där

redovisningen förkortas till de tolkningar och strategiska avvägningar som min teoretiska analys ger

anledningar till.Kapitel 3:s längre filosofiskt - teoretiska analys lyfts bort och redovisas i Appendix

II för att dels göra det lättare för medstudenter,intressenter eller allmänhet att läsa och koncentrera

sig mer i min empiriska analys än den teoretiska grund som den vilar sig på,dels kunna inrymmas

inom de stipulerade ramar för 3 betygsuppsatsen.I kapitel 4 ska jag presentera min statistiska analys

av gjorda strategi-intervjuer av landstingsråden-på sätt och vis uppsatsens huvudkapitel tillsammans

med kapitel 2 (Inledning) och kapitel 5 (Värdering).För att kunna vidga synen på

produktivitet,jämför jag kort mina analysresultat även med externt material i kapitel 5 .

Det utökade,kvalitativa materialet innehåller även närmare redovisning av de generella

frågeställningar som diskussionen i kunskapsläget och analys uppfattar ha samband med det som

upplevs som problematiskt i dagens svenska sjukvård.Jag gör även jämförelser med redan gjorda

insatser för det som jag föreslår att arbeta vidare med.Lästa artiklar om ämnet omfattar även artiklar

i en facktidskrift Läkartidningen samt debattartiklar i dagspressen,både lokalt och i

rikspressen.Dessa jämförande,kvalitativa,problem vidgande utsikter ger sedan -tillsammans med

den kvantitativa analysen- grund att svara på uppsatsens fråga och bidraget.Mitt reflekterande

slutkapitel 5 kan även uppfattas som både empiriskt och teoretiskt argumenterande”brygga” för en

annorlunda möjlighet att närma sig problemet produktivitet i sjukvården,nämligen genom att ha och

börja utveckla ett annorlunda budgetsystem mer detaljrikt än som det framställs tex hos Uppsala

kommun i dag.Då dylikt är även motiverat av mina egna,tidigare formulerade teorier på olika

ämnen och på olika teoretiska nivåer,kan jag ev. fortsätta projektet vidare i nya papper.

Med lämnade förslag på vidareutvecklandet av projektet-se nya frågor-kan projektet ev.drivas 2.

vidare ? Om mina förslag,frågeställningar och förslag på nya teorier intresserar

vetenskapssamhället,kan projektet ev. drivas vidare även av andra studeranden,även i andra

ämnen,eller i andra,egna sammanhang tex. i näringslivet.

Då arbetet lämnas som C-uppsats vid ett offentligt universitet,fylls det legitimerade momentet.

Om uppsatsen blir den här gången godkänd då följande den sk. analytiska traditionen som är den

gängse,konventionella inom universitetsvärlden och inom de gränser som sätts på arbetet,fylls det

sk. trovärdighetsproblemet. Bland Referenser finns även en hänvisning till en webbenkät för att ev.

kunna fyllas i av den intresserade allmänheten,intervjuade landstingsråden samt ev. även av media

och andra läsare.Detta kunde kanske då kunna uppfattas som en mer konventionell förnyelse/

förändringsstrategi än mina tidigare försök under detta SINUS-projekt: År 1990-efter första

uppsatsen i detta projekt- höll jag ett redovisningsseminarium för det lokala sjukhusets

avdelningschefer,och kontaktade sedan -enligt deras förslag-regeringskretsen samt rikspressen dock

utan resultat.I mina senare eMBA-studier vid Gävle högskola 2003-04 ett redovisningsprojekt på

webben,då jag försökte lyfta upp nya resultat i mitt intresse att ge allmänheten information om mina

nya förslag i syfte att sätta tryck på politikerna ,vilket dock fick avbrytas pga. visat ointresse eller

insinuationer om ovetenskaplighet från handledarens sida i Gävle.Senare försök att lyfta upp dessa

resultat på insändarespalt i den lokala tidningen lyckades ej heller. Att jag lyfter upp i denna uppsats

även den historiska-sociala redovisningen kring projektet,motiveras med att ekonomi och

ekonomisk historia är ett ämne i samhällsvetenskap och vetenskapare kan ev. lära sig av mina

försök eller kombinationen av den analytiska traditionen med ett syntetiskt sätt att vetenskapa.Den

redovisning-ett extra,kvalitativt innehåll i Appendix-motiveras även med det historiska tillfället att

lämna in hänvisningar till ett nytt vetenskapsparadigm som hittils ej noterats inom universitets

dokumentsamlingar (se min första avhandlingsversion,utan diskussion eller

vidareutvecklingsmöjligheter,samt hur mina alternativa teorier behandlats tidigare,i min andra

studier).Därmed kunde detta kunna ses som även som ett utomvetenskapligt svar på

produktiviteten- som ett slags “produktivitet i kvadrat”- (en metafor) förnyelsebidrag?Att uppsatsen

kunde uppfattas även som ett samhällsentreprenörsarbete? Uppsatsens analys visar ju att

diskussionen om produktiviteten i sjukvården är alltjämt ett problematiskt och ett samhällsaktuellt

ämne-ej enbart i Sverige utan i alla sk. post-industriella länder. För att bidra till denna insikt,förser

jag min C-uppsats även med en sammanfattning på engelska i Appendix VII.

Min användning av olika formateringar med tätare stycken och kapitel är motiverade med att

därmed fästa uppmärksamheten på det viktigaste i uppsatsen,sedd från dess syfte.

2. Inledning 3.

2.1. Kunskapsläget och avgränsning

Uppsats-projektet börjades på -90 talet då den samhälleliga omgivningen genomled en kris.Nu,då

uppsatsen i dess nuvarande form skrivs om eller i en annan version,genomgår samhället

igen en kris sedan 2008. Under den gångna historiska perioden skedde det förändringar i LUL

(Landstinget för Uppsala Län) -budgetsystemet - motiverade av periodens första kris och de

lösningsförslag som arbetades under prof.Assar Lindbeck och kommitté under hans ledning 1

År 2006 då den borgerliga majoriteten övertog den politiska ledningen inom LUL-skrotades

SINUS-systemet och man började använda ett annat budgetsystem som utgår från dels den speciella

synen på ekonomihanteringen i den offentliga sektorn som man hade i det förra SINUS-

systemet.Utöver det påverkades det nya av den senaste utformningen eller tolkningsinriktningen av

sk. New Public Management,utgående från neo-klassisk teorisyn och borgerliga ideologi2 .För att

kunna förstå både problemet produktivitet,samt de metodproblem som ev. blir förknippade med

dylik strukturförändring i uppsatsens målobjekt - LUL budgetsystemet- tar jag först upp de tre

centrala begrepp som ingår i problemet produktivitet i sjukvården som en slags kontextbeskrivning

för landstingsrådens svar vilkas analys är det primära syftet. För det tar jag upp kortfattat även de

generella problem som finns i den offentliga verksamheten 3(Sandeling,s.135),då deras olika

dellösningar tangerar såväl kategorisering av produktivitet som de olika värderingsperspektiv som

den senaste ekonomi-ideologin eller teoreticeringen ovan ger anledning till(Kursiverigar som

används i uppsatsen,är mina för att underlättare läsaren att skapa en mental bild av uppsatsen).

För att uppsatsen ska inte bli för omfattande och redovisningen koncentreras till syftet,framställda

frågan och det tilltänkta bidraget för problemets lösning (se nästa delkapitel 2.2.),ska jag avgränsa

diskussionen om frågor ovan till framställningar av det principiellt viktiga eller centrala

frågeställningar.De nämnda begreppena som ingår eller tangerar problemet produktivitet inom

uppsatsen vars fokus är på den offentliga sektorn-är-enligt mig- begreppet offentlig organisation,

begreppet budget eller budgetsystem,samt de olika syn på produktivitet som kan gestaltas på flera

olika sätt då det finns inget givet svar i de teorier som handlar om problemet.Redovisningen här-

under rubriken kunskapsläget-utgår från teoretisk och terminologisk argumentering.Under kapitel 4-

i statistisk,kvantitativ analys av mitt eget intervjumaterial och i kvalitativ analys/jämförelser i

kapitel 5 -lyfter jag upp olika empiriska data genom att kategorisera den förda debatten om ämnet

som visar ytterligare att problemet produktivitet i sjukvården är ett mångfacetterat fenomen.

1 L.indbäck-kommissionen, ”Nya villkor för ekonomi och politik”,SOU1993:162 Lundbäck, Från Offentlig Förvaltning till entreprenörskap-Vård Och Omsorg i Förändring.20123 Sandelin, Den Svenska Ekonomin-en Översikt Av Utvecklingen.198123

Begreppet offentlig organisation 4.

Det finns en myriad av olika teoretiska diskussioner inom organisationsteorin om ämnet offentlig

verksamhet och organisation. Coase i sin organisationsteori startade en tradition som gör en

fundamental skillnad mellan marknaden och hierarkin 4(Coase,1937). Distinktion mellan dessa två

kategorier kan ses som olika svar på de kostnader som organiseringen av ekonomiska transaktioner

orsakar. Då marknaden använder sk. prismekanism- som uppstår från fria rörelser mellan utbud och

efterfrågan- utgår hierarkin vilket inkluderas i begreppet organisation- från hierarkiska auktoritetens

bestämmande av priser- dvs. synen på kostnader är ej ekvivalent. Williamson (ibid) utvecklade

Coases teori vidare i sin sk. transaktions kostnader syn (Williamson,1985).Enligt den orsakar olika

former av hanteringar av de tre olika determinanter i transaktionskostnader- tillgångars

specialisering och dess grad,osäkerheten i deras användning och den använda frekvensen -

hur organisationers effektivitet blir. Höga kostnader leder till vertikala hierarkier; låga

transaktionskostnader till att produktionen handlas på marknaden eller upphandlas till

marknadsfokuserade aktörer.Om frekvensen i transaktioner är hög kan det ske i olika

hybridformer.Dessa hybridformer bestäms sedan av de hanterade tillgångarnas speciella former

eller typer.Denna sk. trepartsmodell mellan Marknad-Hybrid former-Hierarkin kan ses som olika

stegena i ett kontinuum från marknadens låga tillgångsspecifiering till mellanformens högre i

hybrid-former och sedan till mest skiftande tillgångsformer i hierarkin.Då dessa kategorier utesluter

samtidig användning av alla specifika former av transaktioner,utgår Make-and-Buy- köpa och sälja-

som en helt annan typ av organisering där olika former av kontroller (genom priser,

kostnadsstrukturer,lednings-och beslutssystem) samt olika institutionella ordningar kan ske

samtidigt.Kategoriseringen kan därmed uppfattas i en två dimensionell struktur,ej endast i en

kontinuum-form,vilket leder till pluralismen av olika organisationer.Synen som är utgångspunkten i

den senaste teoriförnyelsen av New Public Management.Enligt den föredras en differentieringen av

den offentliga sektorn där olika hybridformer samverkar(mer om detta senare).

Begreppet budget och budgetsystem

Då förra organisationsteoretiska argumenteringar kan anses svara på frågan om existensen och

formen av formella organisationer,handlar budget och budgetsystem om kunskap om hur dessa

organisationer använder eller bedömer sitt fungerande i olika situationer 5 Detta kan undersökas på

flera sätt-tex. hur de individer (som tex.landstingsråden som högsta beslutande ledning) som ingår i

organisationen påverkas och påverkar; vilka är de resultat som nås och vilka kausala faktorer

påverkar i detta resultattillkomst.

4 Krzeminska,2008,hänvisning till Coase (1937) och Williamson (1985) 5 Ingemund Hägg,Åke Magnusson,Lars A Samuelsson,1982,s.1

Budgetsystemet definieras sedan generellt som helhetssyn som handlar om både dess kausala 5.

processer i strävan efter budgetmålet och de utvärderingsmoment som sedan (eller under processers

gång) används,dvs. budgetkontroll. Kontrollen kan ha dysfunktionella drag vilka förhindrar effektiv

användning av de olika resurser som organisationen har.Mer generell teori om budgetkontroll

inbegriper även den omgivning där organisationen fungerar-sk. kontingens-syn.Dylika syn kan

omfatta både användning av de formella procedurer,regler,metoder,dokument såsom tex. periodiska

rapporter som behövs i budgetsystemet,som forskning av de olika typer av beteenden och attityder

som budgetanvändare har. Sammanfattningsvis har man då två olika syn på kontrollkategorier:

administrativ kontroll och interpersonal kontroll.I relation till LUL-budgetsystem kan man säga att

tjänstemännen ingår i första kategorin,och den högsta politiska ledningen i den senare.

Organisationers planering har oftast att göra med den första kategorin: ang. beslutsfattande och dess

nivåer med olika krav och funktioner (decision making),om utvärderingsmomentet då man kan

utvärderar olika arbetsuppgifter tex på klinik-nivå och dess hantering av de sjuka (evaluation of

performance),och för det tredje i förhandlingsperspektiv då högsta ledningen styr och förhandlar om

kontrakt med externa utförare eller underleverantörer eller köpare av sjukvårdstjänster, och om

alternativt mål för organisationen mellan olika politiska grupper med olika typer av prioriteringar

(accountability and performance).Då förra aspekter-dvs. system design och kontroll- kan forskas

med funktionella och penning-relaterade termer eller termer som kan översättas i kronor,är det

annorlunda med de beteendeinriktade moment i olika budgetpåverkande personers

aktiviteter,effekter av deras attityder samt motivation samt hur de uppfattar sin situation i

organisationen.

Enligt sk. Kontingens modell (contingency approach) hänger alla dessa samman:organisationens

samhälleliga situation eller omgivning,högsta ledningens design av kontroll systemet och

budgethanterande personers beteende.Kontingens modell utvidgar sedan detta i sin diskussion om

de oberoende variabler i omgivningen som påverkar budgeten.Analys av dessa kan ske med

perspektiv från målvariabler,från process-sådana och från nivå-variabler.Om jag skulle relatera

dessa teoretiska och begreppsliga synpunkter till mina statistiska analyser i denna uppsats,skulle

första handla om trender,nästa om avvikelser och orsaker för dessa (korrelationer,orsaks-

regressions-bedömningar) och tredje om tester.Det sistnämnda skulle då forska om sambandet eller

skillnaden mellan olika politiska gruppers syn på den önskvärda- t.ex totala nivån eller ang.

specifieringar av dess delmoment -enligt olika typer av definitioner och termer för utfört arbete och

dess villkor-och det faktiska:ernådd resultateffektivitet eller produktivitet.Då sjukvården är en

speciell typ av produktion-som består mer av tjänster än fysiska produkter-och styrs inom

landstinget på ett visst sätt-kan man nu diskutera om den speciella formen av produktivitet?

Begreppet produktivitet 6.

Det kan vara en fördel att undersöka den offentliga sektorn och dess produktivitet från det synpunkt

som är det mest utmärkande draget i det: det politiska perspektivet som styr det övergripande

sättet att organisera dess institutioner.Här lyfter den statsvetenskapliga forskningen fram bl.a.

följande synpunkter 6).Samhällsomgivningens förändring-vilket styrs politiskt- innefattar såväl

inflytanden från olika idéer om önskvärd ekonomi (jmf. här politiska ideologiers roll),som de stora

omställningskrav och strukturomvandlingstryck som orsakas av dels näringslivets förändring under

inhemsk och global konkurrenstryck vilket indirekt påverkar den offentliga sektorn via antalet

skattekronor i det lokala området. Ett annat perspektiv är effektivitets-och nyttofokus med

fokusering på praktisk hantering i statsbudgeten varifrån statsbidrag utgår till landstingen.Tredje

frågeställning är från bedömningar av privata företags organisationsmöjligheter gentemot

offentliga-om tex. de använda strategier är optimala eller har optimala yttre situationsramar (se

kontingens modell ovan i budgetteorier).Dessa tre olikformade inflytanden ovan,på olika

samhällsnivåer och från olika sektorer på problemet produktivitet kan kategoriseras på många olika

sätt.Författarna till boken om organisationsteori för offentlig sektor konstaterar att det har på senare

tid skett en ökad pluralism i teoretiska perspektiv och tolkningsramar.

De lyfter upp i sin analys skillnaden mellan strukturellt-instrumentellt förhållningssätt och det

institutionella.Den instrumentella,def.ser organisationer som redskap eller verktyg för den högsta

ledningen och att dess rationalitet är inbakad i den formella strukturen som både styr enskilda

individers handlande som sätter ramar och begränsningar och skapar förutsättningar för

organisationens kapacitet att nå sina mål.Institutionella perspektivet däremot ser här friheter för

självständigt inflytande på besluts-beteendet,och att organisationen kan ha olika former av lokala

kultur eller informella påverkansvägar.Dessa två grundläggande kategorisyn skiljer sig i tre viktiga

dimensioner (ibid,s.12): för det första i uppfattningen av den handlingslogik som ligger till grund

för olika individers beteende i organisationen.För det andra i uppfattningen vad politiken i

organisationen handlar om- kanske uppfattad som tolkningar/tolkningsproblemet hur tillämpa

generella regler i den unika vårdsituationen gällande unik patient.För det tredje: vilken syn man har

på förändringen i organisationen. Alla dessa tre dimensioner kan nu enligt förf. sammanfattas i två

olika sätt att definiera offentliga organisationens logik. Det instrumentella perspektivet definierar

handlingslogiken enligt konsekvensbedömningar-konsekvenslogik,som är baserad på en mål-medel

rationalitet och försök att förutsäga framtida konsekvenser av de handlingar som görs.Det

institutionella perspektivet har en annan sk. lämplighetslogik: man handlar utifrån erfarenheter vad

som har fungerat bra tidigare eller upplevs som rimligt och acceptabelt i org.miljö eller situation.

6 Tom Cristensen,Per Laegraid,Paul G. Roness,Kjell Arne Rörvik, Organisationsteori För Offentlig Sektor.2012

Detta perspektiv-då den lämnar möjligheter för mer individuell påverkan-har även öppnare syn 7.

på medel att nå målen och att målen kan gradvis utvecklas genom nytt åsikts-och

politikskapande.Förutom olikformad logik kan de två fundamentalt olika perspektiv innehålla en

annorlunda syn på förändring.Den första,intrumentella,genom rationell anpassing till nya mål och

styrsignaler-tex genom kostnadsnedskärningar om förändrade yttre krav.,eller tex. om mindre antal

förhandlade externa patienter med nedläggningar eller sammanfogningar av kliniker.Den

institutionella betonar däremot gradvis anpassning eller radikala brott från den tidigare,stabila

perioden med helt nya mål-och medelvariabler.

Här har jag en kort komment: Min uppsats fråga eller uppsatsens tredje,annorlunda,fler-

dimensionella ”struktur-logik” syn-utgående från en konstruktivistisk syn med nya slags begrepp

(se min diskussion i kap 5 om samhällsvinst-begreppet,i mina tentativa frågor om alternativt,nytt

budgetsystem,grundat på mina nya teorier och modeller,nämnda och citerade i första SINUS-

uppsatsen 1990),lyfts delvis upp i ovannämnda förf. fortsatta diskussion om skillnaden mellan

offentliga och privata organisationer. Att syn på intressen är olika: privata har ej samma bredd av

olika mål och värderingar som den offentliga som ansvarar för flera gruppers välfärd och där dessa

olika intressen måste avvägas mot varandra.För det andra: ledarskapsansvaret är annorlunda då

offentliga är politiskt valda och är ansvariga för medborgarna och väljarna.För det tredje,då

demokratiskt formulerade regler kräver större öppenhet,insyn,likabehandling och förutsägbarhet till

skillnad för privata där ansvaret begränsas till smalare grupper av ägare,aktieägare och anställda och

bara indirekt till samhällsansvaret genom ernådd lönsamhetsnivå och levererade skattepengar (eller

i cyniska fall: intresse att smugla undan dem till enskildas fördelar).New Public Management-

senaste 25 årens reformprogram i den offentliga sektorn -utgår enligt förf. från synen att det finns

ingen fundamental skillnad mellan det privata och det offenliga.De menar att variabler som

organisationers storlek, uppgifter och teknologi påverkar i högre grad än om det är frågan om

privata eller offentliga typer av organisation (ibid.s. 14). Då offentliga organisationer är vidare

multifunktionella och kan ha dysfunktionella utmaningar-tex. problem med produktivitet-uppfattar

New Public Management dessa som “ett sjukdoms-eller misskötseldrag” som bör elimineras genom

nya organisationsformer eller ledningens styrningslogik.I den offenliga sektorn upplevs dylika

utmaningar mera som systemdrag som man får leva med än i strävan att hitta slutgiltiga lösningar.

Det tredje,nyaste organisationsteoretiskt-statsvetenskapliga teoreticeringssättet betonar existensen

av bland-eller hybrikformer (ibid. s. 15): alla organisationer är i större eller mindre omfattning

beroende av övergripande regler och styrning från statens sida tex i form av lagar,uppställda

näringslivsvillkor mm.Olika kombinationer av dessa hybridformer kan sedan spaltas med variabler:

organisering/huvudmannaskap,finansiering,produktionsutförande,och om de verkar i privat

eller i offentlig sektor.Dylika hybridformer kan argumenteras för med tex. följande 6´(IHS 8.

Consulting,Private Sector Capital Strategies for Public Service Infrastructure): Från finansiellt

perspektiv kan privata organisationer-arbetande tillsammans med den offentliga i hybridform-ge

finansiella muskler att arbeta både snabbare och mer effektivt än den enbart offentliga

sektorn.Problem och behov hanteras då snabbare och med mer variation,kapitalet skaffas

annorlunda och mer effektivt,riskhanteringar och samverkansföretag leds bättre och organisationens

styrning har flera former (tex att organisationskultur får mer betydelse vilket påverkar anställdas

situation positivt).Från kapitalstruktur syn att privata företag kan hjälpa de offentliga att skaffa tex

investeringskapital genom att ingå i olika former av ägande eller samverkan (mer om detta i

hänvisning till debattartiklar- diskussion i kapitel 5 :om olika empiriska former för

samverkansföretag i den svenska sjukvården och problem som uppstått därvid).Strategiskt: att

privat-offentlig samverkan i stora projekt som kräver stor kapitalbas vore att föredra.Då tex nya

energi-eller byggprojekt är storskaliga,komplexa och innehåller många olika typer av risker,kan

dessa hanteras bättre i samverkan.

Mot dylika resonemang kan jag nu framställa följande motargument: mot offentliga organisationer:

att offentliga nyttigheter kan missbrukas-sk. gratispassagerare problemet då man låter andra att

betala (min anmärkning här: se mitt första SINUS-arbete och förslag där för flex-priser i den

offentliga sektorn med mer balanserad syn mellan det offentliga och privata incitamentet än dagens

sk. generella välfärds-system).Argument om externaliteter: att offentliga organisationer kan ej/har ej

kunnat konstruera mått eller kostnadsstrukturer för externaliteter då tex företag som förpestar luften

vältrar kostnader för till skattebetalarna.7Mot privata företag eller organisationer: att individer kan ej

alltid göra förnuftiga,individuella val,varför det behövs offentlig sjukvård tex som styr både med

bedömningar av behov och kostnadsreglering samt med tillgång till vården.Resursallokering sker

bättre då produktionsresurser- arbetskraft,maskiner etc.-fördelas på olika slags produktion och i

sektorer som annars skulle ej bli föremål för privata satsningar av olika skäl.Tex stöd för olika typer

av satsningar som är etiskt försvarbara eller av sociala fördelningsskäl.Tredje skäl-stabiliserings-

skäl: Offentliga sektorns satsningar ingår ofta i stabiliserings-/makropolitiska skäl då man vill

utjämna konjunkturer,påverka på den totala efterfrågan och genom den både i finanspolitiken och

penningpolitiken (sistnämnda är dock nuförtiden delegerad till självständig institution Riksbanken

och kan bara påverkas indirekt genom skatter tex).Då diskussioner ovan har utgått från

kunskapsläget och teoretiska synpunkter för att kunna närma problemet med produktivitet,kan

sedan kvalitativ,empirisk diskussion ställa nya perspektiv: Både nya frågor,svar samt perspektiv

och utmaningar som ej hittils blivit inlemmade i teoretiska diskussioner.Jag diskuterar mer om dessa

slags syn i senare kapitel 5.2. där jag lyfter upp behovet av nytt slags,hållbart budgetsystem.

6 Pettin, Private Sector Capital Strategies for Public Service Infrastructure.20117 ”Tragedy of the Commons”,Wikipedia,2009

Sammanfattning: 9.

Olika teoretiska perspektiv lyfter upp tre centrala begrepp som behövs för analys av produktiviteten

i den offentliga sektorn.Härvid visar jag att man kan inte ange något entydigt svar på problemet från

teoriernas synpunkt varken från organisationsteorins eller statsvetenskapens sida.Fenomenet är

mångfacetterat och berör även kvalitativa frågeställningar som är svåra att entydigt mätas eller

kvantifieras-i alla fall med nuvarande vetenskapsparadigmet och dess syn på människan ( typ inga

psykologiska lagbundenheter,inget mått på social medvetenhet eller diskussion om etik och

värderingar som en del av aktivt,rationellt handlande).Detta pga den fundamentala,tudelande synen

på verklighet som man har i det nuvarande paradigmet: skillnad mellan objektiv verklighet och

värderingar (materialism-idealism i sin äldre form).Nuvarande teoreticering visar dock en tendens

mot ökad pluralism mellan offentliga och privata organisationer och möjligheter för deras

samverkan.Författaren för denna uppsats å sin sida menar att det går att utveckla detta vidare genom

ny typ av fler-dimensionell struktur-logik,där produktiviteten ramas annorlunda,med nya begrepp

och nya teorier vilka kan utnyttjas i nya former av effektiviseringar och verktyg.Statistik-analyser

kan vara ett sätt att visa behov och motiveringar för detta,men bör kompletteras med kvalitativa

analyser/jämförelser såsom görs i denna uppsats.Båda dessa metodologiska bidrag: den teoretiska

och empiriska,samt kvantitativ och kvalitativa analyser och jämförelser kan sedan bilda en

”brygga” för att formulera nya,mer omfattande perspektiv/teorier på problemet.

2.2. Syfte och frågeställningar

Syfte-avgränsning i projekthänseende: Uppsatsen är delredovisning av det materialet som förf.

har samlat i sina tre historiska intervjuer angående landstingsrådens strategiska beslutsfattande för

Uppsala Läns Landsting (LUL) och dess ekonomisystem,dvs. budgetssystemet.

Jag lyfte upp i förra delkapitlet,hur man ur kunskapsläget kan närma sig denna uppsats

problem-problem med produktivitet i den offentliga sektorn-från tre centrala begrepp.

Till skillnad från den första redovisningen i detta långtida projekt under 1990-2012- ska denna

uppsats innehålla en snävare fokus.Då min uppsats 1990 innehöll en omfattande analys av

SINUS-budgetsystemet-dess brister,kritik mot bakgrund av den tidens sk. systemkritik (def. tröghet

i landstingens styrningar och de resultat som detta och teoretiska brister i ekonomisystemet,

organisation och dess struktur mm. orsakat) -begränsas fokus,ambition och teoretisk argumentering

här till en konkret fråga.Jag ska ej heller skriva om några detaljerade förslag för att förbättra LUL:s

verksamhet i flera dimensioner såsom i den första uppsatsen.Där sammanfattades dessa

budgettekniska,organisatoriska och systemkritiska argument i ett generellt förslag att organisera om

hela landstingsvärlden i ett "nytt landstingshus".Politiskt motiverade förra moment mitt förslag på

en ny samhällsmodell.Det ska jag inte lyfta upp mer här heller.Hur processen gick till,min kritik 10.

och förslag mottogs,kan du läsa i uppsatsens Appendix I.

Syfte-historiskt: Under tiden då projektet och dess intervjuer fördes med eget formulerade

frågebatteri,skedde en historisk förändring.SINUS-budgetsystemet lyftes upp i intervjuer under

1990,2004. År 2006 då LUL hade fått en ny politisk ledning med den borgerliga Alliansen,bytte

man till ett nytt budgetsystem.Detta har inget eget namn,utan utgår från gängse syn på landstings-

och den offentliga sektorns budgetsystem,vilket kan teoretiskt beskrivas som funktionell,

neoklassisk syn på budgeten.I den styr man landstingens verksamhet med utgångspunkter av de

behov som budgetformulerande tjänstemän ser i befolkningen.Resurserna styrs sedan beroende av

dels den gällande samhällsekonomin ang. skattekronornas utformning och omfattning samt

mottagna resursbidrag från staten,intäkter från behandling av andra landstingens patienter samt från

behandling av externa patienter från tex. utomlands.Investeringar motiveras med olika

perspektiv,och behandlas budgettekniskt på ett visst sätt,utgående från den gällande synen på

budgeten.Jag anknyter denna historiska förändring till denna uppsats i projektet,då jag i mina

statistiska analyser kan ev. visa hur olika partiers (dvs. representerade av sina landstingsråd) profiler

skiljer sig i problemet produktivitet i LUL-budgetsystemet.

Då utförd intervju 2012 visar att landstingsråden alltjämt upplever det största problemet vara

detsamma-hur definiera och arbeta med att förbättra produktiviteten-koncentrerar denna

tilltänkta C-uppsats- på just denna fråga.

Frågor/frågeställningar:de styrande landstingsrådens svar på dessa historiska frågor under

tidsperiod 1990- 2012 belyser produktivitetsproblematiken-dvs. huvudfrågeställning. Problematiken

belyses med såväl kvantitativ-statistisk analys av svaren,då produktiviteten-som beroende variabel-

analyseras med ett antal oberoende variabler.Den här delen av analysen ska försöka mejsla ut de

aspekter av produktiviteten som använts i det budgetsystem som man haft:vilka svar har mest

förklaringsvärde gentemot denna huvudfrågeställning såsom det kommer fram i statistiska analyser?

Svaren här kan sammanfattas med hänvisning till dels den kunskapsbakgrund som jag redovisat i

kapitel 2.1.Tillika som till hänvisningar till den teoretiska ramen i kapitel 3.Där redovisar jag hur

produktivitet kan ses annorlunda,beroende på vilken teoretisk ram eller förklaringsmodell man har i

budgeten.Då det finns inte en allmän kunskap eller förståelse/medvetenhet av detta beroende (man

kan t.ex. ta för givet en viss teori om ekonomin och konstruerandet av budgetsystemet ur den

allmänt gällande synen ovan),motiveras även denna jämförelse av landstingsrådens svarande.Detta

kunde ge anledning att gå vidare och undersöka om olika partiers syn på begreppet social

medvetenhet men pga.utrymmesskäl tas ej upp här.

Vidare- har partiers syn förändrats här historiskt och om så,hur kan detta undersökas ? Det tas ej

heller upp här pga samma skäl-projektet kunde svara på dessa frågor i en annan uppsats.

Tredje frågeställning kunde vara sk. diskrepans-analys: givet partiers svar- att 11.

produktivitet består av och ska behandlas,styras med oberoende variabler x,z- hur har man lyckats

i detta? Har man dels konsekvent tillämpat dessa beslutskriterier,eller har nya historiska situationer

uppstått och påverkat utvecklingen av både dessa produktivitetsfrågor som LUL-ekonomi i

allmänhet. Tex i form av kris i det omgivande samhällets ekonomiska situation eller annorlunda

utveckling av befolkningen som man ej kunnat förutse eller arbetat med i gjorda budgetprognoser

eller trendmått,vilket orsakat avvikelser från det tänkta och utlovade. Denna uppsats ska ej heller

koncentrera sig i denna diskrepans-analys,utan i denna huvudfrågeställning :

Fråga: "produktivitet består av och ska behandlas,styras med oberoende variabler x,z"- hur ser

detta ut såsom det kommer fram i landstingsrådens (lr) svar på de strategiundersökande frågorna ?

Kunskapsläget-kvalitativa frågeställningar:förutom traditionell,kvantitativ analys ovan utgående

från mitt eget material-dvs. gjorda historiska strategiundersökande strukturerade intervjuer,kan det

vara intressant att använda även annat material. Dvs. jämföra mina kvantitativa analysresultat med

en avhandling i ämnet,där författaren ger en allmän bild av den svenska sjukvården ”som ett

industriellt system” eller liknande den.Ger min analys stöd för detta,eller kan jag avvisa denna syn?

Vidare,ger denna jämförelse med kvalitativ,extern material tillsammans med mina tidigare

teoretiska diskussioner,anledning att pröva olika analys-synpunkter i problemet. I sådant fall: hur?

Se vidare min reflekterande diskussion i kapitel 5 (”Värdering och diskussioner”) om möjligheten

av att utarbeta ett annorlunda konstruerat budgetsystem,vilket kunde relateras till min första

SINUS-uppsats och dess socialentreprenörsfrågeställningar (se Appendix I om projektets

historik).Då produktiviteten är alltjämt problematiskt inom sjukvården-vilket kommer ju fram tex i

upprepade sk. underskottssituationer och tillämpade krisprogram i LUL (såsom senast i år i

tilltänkta kostnadsminskningsprogram-enligt lokala tidningen)- finns det kunskapsluckor

i detta vilket ger legitimitet för uppsatsen och trovärdighet för frågeställningens vikt.

Svaret: Mitt tilltänkta bidrag ska visa att landstingsrådens beslutskriterier,handlingsperspektiv och

strategier kunde kompletteras med dessa annorlunda,jämförande materials innehåll.Svarets innehåll

kan formuleras som svar på två hypoteser: dels att olika partiers landstingsråd ser olikt på

produktiviteten och därmed vill att budgeteringen ska utformas annorlunda,dels att produktiviteten

kan uppfattas från bredare perspektiv än i dag och i dagens och gårdagens (dvs.SINUS)

budgetsystem.Då jag i det jämförande materialet utgår från hjälphypotesen: def. att produktivitet

ska lyfta upp investeringars och speciellt innovationers roll, kan svaret innehålla även reflektioner

till ett nytt budgetsystem (kallad här med metafor "SINUS i kvadratform") som kunde lyfta upp det

som båda delperioders budgetsystem (SINUS 1990- 2006 och det nya sedan 2006 och tv i bruk) 12.

visat vara problematiskt-behandlingen av produktivitet- och lösa den på ett annat sätt genom att

lyfta upp sociala investeringar som ett annorlunda sätt att närma problematiken.Härvid hänvisar jag

även till min teoretiska diskussion ovan om kunskapsläget,som visar att det finns

inget,gemensamt,enhetlig syn,och att trenden nuförtiden går mot samtidig användning av

flera,varandra kompletterande perspektiv.Mitt förslag i kapitel 5 om ett fjärde,nya begreppet

samhällsvinst -och efterföljande diskussion om ett nytt slags,hållbart budgetsystem-kan därmed

kanske uppfattas som fortsättning av både den empiriska och teoretiska diskussionen,vilket-

tillsammans med den statistiska analysen-kan uppfattas givande mitt bidrag till forskningen.

I kapitel 5 visar jag även med externmaterial jämförelser,hur dessa slags frågeställningr ”ligger i

tiden” och har t.ex. börjat tillämpas i Uppsala kommun,min hemkommun.Jämförelser sker även

med sittande Regeringens budgetsyn,för att visa var mina förslag är annorlunda eller teoretiskt

argumenterade för.Jag bifogar även hänvisning till debattmaterial som jag kategoriserar översiktligt

i kapitel 5 för att visa både intresset för huvudfrågeställningen samt hur allmänheten ser det.

Se även min diskussion ovan om mitt förslag för vidareutveckling av det nuvarande,generella

välfärdssystem-modellen med ”relativistiska sättet” att tänka där incitamentsfrågor utvecklas

vidare i min nya samhällsmodell som sedan stöds av det nya vetenskapsparadigmet och dess

nya,faktiskt fler-dimensionella människosyn och konstruerade teorier i olika områden,härledda från

mitt förslag på ett nytt vetenskapsparadigm.

2.3. Metod och material samt diskussion kring ev. problem härvid

Metod – genom att ha gjort mina historiska intervjuer – dvs. samlat primärmaterial- samt teoretisk

diskussionsmaterial och jämförande material från böcker och en avhandling -samt analyserat sedan

mitt material dels statististiskt dels genom innehållsmässig/teoretisk och kvalitativ analys av

begrepp,teorikonstruktioner mm. och därmed försökt svara på mina frågeställningar ovan-

kombinerar jag både kvantitativa och kvalitativa metoder.

Den information som jag är ute efter handlar om hur landstingsråden ser det som är problematiskt i

budgetsystemet som angår sjukvårdens produktivitet. Under metodologi-kursens första del

analyserade jag en avhandling vars innehåll kan användas härvid som referensmaterial eller som

jämförelse för att värdera min kvantitativa analys.Bekräftar min analys den bild som skissas i

avhandlingen om den offentliga sjukvårdens industriella karaktär (avhandling av Helen Strömberg:

Sjukvardens industrialisering.Mellan curing och caring-sjuksköterskearbetets omvandling,Umeå

universitet,Umeå Studies in Economic History,29,2004)? Hur,på vilka grunder,eller sker det bara

delvis? Annat kvalitativt material som jag använder för att lyfta upp de aspekter om nya

förändringsmöjligheter som diskuterades ovan i kapitel 1 om kunskapsläget ,består i läsning av

debatter.Jag ska lyfta upp dessa materials innehåll kort i kategorisering i olika slags 13.

frågeställningar,som jag sedan använder i mina reflektionssvar som ett sätt att stödja,visa aktualitet

för mitt formulerande av ett nytt budgetsystem.Detta tas upp som en möjlighet att fortsätta projektet,

vilket jag ska dock ej sedan arbeta mer med pga utrymmesskäl här.Även andra kvalitativa aspekter

– att relatera produktivitet även till helt annorlunda sätt att organisera den offentliga sektorn-

nämns.Se tex min nya samhällsmodell och flex-prissättning som handlar om det problem som togs

upp i kapitlet om kunskapsläget- om behov av ömsesidig incitament i den offenliga välfärden för att

kunna motverka sk. fripassagerar-problemet-framlagd i SINUS 1990 samt nämnda problemet om

externaliteter (se Wikipedias ”Tragedy of Commons”)-arbetas ej heller här vidare på skäl som ovan.

Material- som jag nämnde ovan har jag samlat eget material genom mina strukturerade,strategiska

intervjuer under 1990-2012 under tre tillfällen: 1990, 2004 och 2012.

Intervjumaterialet kan metodologiskt närmas från två synpunkter: frågor om representativitet och

validitet.Båda frågorna togs upp i mitt första SINUS-arbete men jag tar det igen i korta drag här.

a. hur gick jag tillväga då jag konstruerade mina frågor- dvs. hur representativa är frågorna för det

undersökta fenomenet i fråga: LUL-budgetsystemet.

1. jag hade genom egen erfarenhet kommit i kontakt med landstingsvärlden genom arbete både vid

sidan av mina studier och efter Fil.kand-examen,dvs. personlig ”förförståelse” av landstinget.

2. Då jag fick uppgiften från handledaren i i mina kompletterande studier i Ekon.Hist. C,1990 ,att

undersöka LUL-budgetsystemet,samlade jag material om detta,samt läste även böcker både inom

ämnet och i de ämnen som jag ansåg tangera det samt debattartiklar om den systemkritiken ang.

den offentliga sektorn (def. den offentliga sektorns organisation är för tungrodd för att kunna utföra

sina uppgifter väl,på det mest effektiva sättet). Med tiden ledde den politiska utvecklingen att

många av den offentliga sektorns uppgifter privatiserades och konkurrensutsattes med stöd av nya

lagar,vilket jag tar upp i senare kapitel.

3. jag intervjuade först både SINUS-systemets skapare och några tjänstemän i syfte att få perspektiv

på arbetet och för skapandet av intervjufrågor.

4. slutligen formulera jag frågorna,programmerade in dem i en databastillämpning i Macintosh-

miljön,kontaktade berörda landstingsråden och i första uppsatsen även olika sjukvårdsdistriktens

chefer och började interjua.

5. vid sidan av fortsatte jag läsa material ovan,tidningars debattartiklar och även it-datamaterial då

märkte att planeringsprocessen i SINUS-systemet kunde datoriseras bättre än det var gjort då.

6. svar till frågorna presenterades sedan i min SINUS-uppsats,som dock-enligt handledaren-skulle

skrivas om då de bifogade,strategiska intervjuerna kunde uppfattas som konsulting,vilket är ej syfte

med en studerandes uppsats enligt honom.För mig hade de strategiska intervjuerna haft två syften:

dels inomvetenskapliga-att kunna utveckla ett frågebatteri med vars hjälp man kunde 14.

genom upprepade gånger följa och stödja det fortsatta utvecklandet av budget-systemet-dvs. som ett

metodologiskt bidrag-dels det utomvetenskapliga då jag ville- genom det ambitiösa arbetet (290

sidor) -få bättre arbete inom LUL motsvarande min långa,teoretiska utbildning i filosofi och flera

samhällsvetenskap i det lokala universitetet i Uppsala,än diskjobb i centralköket som förman.

b. Kan frågorna innehålla vissa problem med validiteten - hur tillförlitliga är frågorna och svaren

då det gäller att undersöka olika partiers syn på de framställda frågorna såsom det kommer till

uttryck i deras representanters svar.

1. jag samlade relevant info om SINUS-systemet från både den högsta ledningens sida i mina

strategiska intervjuer,och genom offentliga material om budgetsystemet i fråga

2. jag påängterade vid intervjuandet att landstingsrådens svar var ej personliga utan som

representanter för dessa respektive partiers syn.Detta kan undersökas i statistiska

korrelationer samt i olika partiers berörda profiler: har de ev. utvecklats genom aren (både inom

partiet och mellan dessa) eller innehåller svaren motsägelser (sk.diskrepans-analyser).Mina analyser

tar ej upp detta mer specifikt i denna uppsats,då det är inte det som är relevant gentemot frågan/

problemet-detta kan man dock göra i ett annat papper,även av andra,om intresse för projektets

resultat finns eller man ev. kommer att fortsätta projektet inom universitetet ,LUL eller privat ?

3. Under intervjuandet dubbelcheckade jag alltid att jag förstått landstingsrådets svar rätt innan jag

noterade värdet på variabeln i fråga eller-om öppen fråga-skrev ned svaret.

Jag anser att därmed har jag kunnat inhämta både relevant och representativt material genom att

kombinera skriftligt,offentligt material med egna,strategiska frågor.Jag ska analysera detta genom

min första analysmoment,med undersökning om statistisk analys visar extrema värden.

För den nya uppsatsen i år 2012, har jag inhämtat även annat stödmaterial i form av

jämförelsematerial för att bedöma mina analysresultat och kunna formulera även reflexioner hur

projektet kunde föras vidare-se nästa punkt c. Då mina källor är direkta,kontrollerade och

stödmaterial offentliga,från närtiden och med godkänt kvalité ,anser jag att de kan användas för att

svara på min Fråga ovan och till frågeställningar nedan.

c. Utöver mina direkta primärmaterial ovan,använder jag stödmaterial i form av en avhandling samt

hänvisningar till olika andra källor: valda artiklar från en Läkartidning som berör huvudfrågan om

produktiviteten eller ger förståelse om dess vidare samband,och genom referens till de debattartiklar

som tryckts i den lokala tidningen som refererar just till huvudmannen LUL,samt i offentliga

debatter i rikspressen.Det är viktigt -enligt mig-att fou uppmärksammar samtidens offentliga

diskussioner och-ännu bättre-om man även själv deltar i det såsom i mitt fall på mitt blogg,vilka

inlägg man har dock ej offentligt uppmärksammat eller kommenterat ävenom mina

argumenteringar där skett på vetenskapliga grunder och med samhällsentreprenörs intresse att vara

med att utveckla samhället.Externt material består även av jämförelser hur man gjort tv. 15.

2.4. Sammanfattning

Mitt eget material -gjorda intervjuer- kan anses som primärkällor.Eftersom gjorda intervjuer med

sina frågor arbetades fram under en lägre period och med en metodisk framställning,kritiska

avvägningar både gentemot läst litteratur,samlade kommentarer och synpunkter från berörda

tjänstemän som konstruerat LUL-budgetsystemet SINUS,samt dubbelt kontrollerande

intervjupraktik,anser jag att materialet är härmed både källkritiskt välavvägt och tillförlitligt samt

fyller krav på validitet och representativitet.Detta undersöks även statistiskt i analysens första del:

Om svaren visar extrema värden och kan således anses missvisande eller uppdiktade eller skäva.

Angående andra sk. sekundär material av mer kvalitativ natur,utför den refererade avhandlingen ej

heller ett problem av liknande skäl då granskad av vetenskapssamhället före och i disputation.Ang.

Läkartidningars och debattartiklars bidrag av både positiv och kritisk natur till de perspektiv som

dagens syn på produktivitet innehåller enligt den senaste New Public Management modellen,kan

man fråga varför jag just har valt dessa artiklar? Valet har dock skett på teoretisk grund,styrda av

mina hypoteser och uppfattningar av problemet oberoende av tex. partitillhörighet eller tjänsterang

av skrivarna.Som jag tog upp i kapitel om kunskapsläget- valde jag tre begrepp som centrala att

lyfta upp.Som jag redovisade i förra kapitlets sammanfattning,kan jag dock lyfta upp några

reflektioner till som visar att det går att gå vidare med helt nya perspektiv och frågeställningar på

de nya teoriernas grund som kan deduceras från det nya vetenskapsparadigmet.Mitt

reflekterande kan anses följa den hermeneutiska cirkel- metoden (se diskussion i Appendix II).

3. Uppsatsens teoretiska grund

Jag skrev ovan i kapitel 2.1.- om kunskapsläget – hur min redovisning utgår den faktiska situationen

som råder och särskiljer den offentliga sektorns sjukvårdstjänster från privata.Tillika diskuterade jag

i kapitel 2.2. om det speciella syftet,problemet,fråga och frågeställningar som bildar uppsatsens

metodologiska och empiriska utgångspunkter tillsammans med materialet och använda teorier.

Då jag lyfter bort den mer detaljrika diskussionen om det sistnämnda -teoretiska grunden som jag

redogör genom grundlig filosofisk diskussion- till Appendix II,redovisar jag här för min teorigrund

mer kortfattat.Dels med ett hypotetiskt exempel som visar den sociala situationen som

landstingsråden befinner sig i då de beslutar och prioriterar om LUL-budgetsystemet inom de

handlingsramar som de har. Diskussion i strategin för den empiriska forskningsuppgiften och

sammanfattningen som följer,visar sedan “bryggan” till kommande kapitel 4 och 5 om analys av

mitt empiriska material med strategi-intervjuer från -90,-04-, -12 samt dess resultatvärdering.

Ett hypotetiskt exempel 16.

Jag framställer här ett hypotetiskt exempel: landstingsråden har åsikt att det är troligt att det går att

påverka på produktiviteten med både teknologiska investeringar och - då nya maskiner är

effektivare än äldre- med personalnedskärningar.Argumentation och härledningsfråga är således av

formen: hur troligt är det att x (investering på maskiner) påverkar på produktivitet-y- utan att att

produktiviteten blir mindre pga. personalnedskärning (z).Argumentationen är empiriskt en typ av

tolkning och kan logiskt grunda sig på tre typer av lagbundenhetsbeskrivning mellan variabler:

• statisktiskt deduktiv hypotes (sannolikhetsantagande),

• deduktivt-hypotetiskt som tentativ hypotes som man antar gälla tills man visat det vara

annorlunda,

• dels som deduktiv-nomologisk att investeringar i effektivare maskiner alltid medför högre

produktivitet oberoende om det sker samtidigt nedskärningar i personal eller inte.Det sistnämnda

innehåller samtidigt

• en existentiell lagbundenhet: att i fråga om offentlig organisation har man den synen att

investeringar i maskiner påverkar inte den upplevda kvaliteten varken i fråga om arbetsmiljön-

förhållanden för personal eller dem emellan- eller i förhållande till patienten och hens upplevelse av

vårdsituation.Genom min kvalitativa jämförelsematerial (se avhandling av Helen Strömberg),vill

jag visa att någonstans finns en gräns då den allmänna bilden av sjukvården får en annan karaktär-

dvs. kan upplevas som industriell typ.Dvs. den sedvanliga tolkningen eller antagandet kan

leda till en paradox eller motsägelsefull situation: samtidigt som man investerar sig i bättre

produktivitet,blir det sämre med kvalité.Det gäller alltså enligt mig att väga samman även de

teoretiska grunderna för argumentationer som man använder i de beslutande nivåerna,då man

investerar strategiskt,inklusive den syn på människan som man har filosofiskt.Antagandet av

människan som enbart en fysisk-kroppslig varelse där mentala och psykologiska faktorer förklaras

till sist genom processer i den fysiska kroppen,eller som etisk-integrerad varelse som eventuellt har

även ett eget medvetande-själ som är av icke-fysisk natur men som kunde förklaras med nya slags

begrepp,teorier och lagbundenheter (nya paradigmets syn,grundad på fler-dimensionell

utvecklingsteori samt en annorlunda ontologi och vetenskapsteori.För mina frågor,

frågeställningar,teorier mm,se min avhandling,första version i Teoretisk Filosofi 8

8 Laine, “Själen,kreativitet Och Stimulus-Response Strukturer- En Serie Uppsatser Enligt Den Ny-materialistiska tolkningen.Avhandling,1.version,Teoretisk Filosofi,opubl.”1974

Min strategi för forskningsuppgiften 17.

Jag kan kombinera dessa båda tolkningar av min analys: göra dels kvantitativ-statistisk analys av

mitt eget material,och sedan-genom kvalitativt material-jämföra förras slutsatser eller syn med

senare,och genom detta få en sammanfattning och en vidgad värdering på både frågan och

problemet produktivitet.Min kombinerande teoretiskt argumenterad strategi är följande:

- deduktiv-nomotetiskt förutsätter jag en teori,som utgår och grundar sig på den säregna typen av

organisation som den offentliga sektorn (LUL) har.Jag har denna teori dock inte som givet utan som

en hjälphypotes

- jag frågar sedan om mina intervjuer-analyserade statistiskt- bekräftar mina hypoteser som grundar

sig på förra.

- frågeställningar: behövs det- kan man utveckla en mer övergripande teori- som dels kan beskriva

dessa historiska data bättre (se min utökad syn på kausalitet genom olika typer av det: kausalsteg,-

stig- och ram), dels kan ge en bättre förklaring för LUL-budgetar och deras upprepande drag

(”underskottsfenomen”,def. att LUL går oftast med underskott och det behövs återkommande

åtstramningsprogram för att åtgärda detta) vilka enlig mig beror ej endast på politisk styrning och

gjorda budgetbeslut,utan om andra,vidare samband.Dessa kan gälla dels den demografiska

utvecklingen och dels den allmänna,ekonomiska samhällssituationen (antalet

skattekronor).Sistnämnda beror sedan på yttre miljön för landet (konjunkturläget och struktur i det

inhemska näringslivet och genom dess påverkan indirekt på den finansiella situationen som

landstingen har).Detta struktureras sedan i den budget som man använder: å ena sidan behov hos

befolkningen,å andra sidan antalet skattekronor mm. finansiella bidrag från staten mm.

-Detta leder till en följdfråga:kan man utveckla-deducera- ett bättre budgetsystem (”SINUS I

kvadrat”,ett mer hållbart budgetsystem) ur en mer övergripande teori än den som jag hade i början

av undersökningen-dvs. under den här historiska perioden först SINUS-typ av budget,sedan

nuvarande efter Alliansens valseger 2006,båda utgående från den gängse teorin om den offentliga

sjukvården och dess karaktär-ytterst syn på grundläggande ekonomiteorier.Den nya teorin-som jag

dock inte ska diskutera så mycket om här-handlar om den fler-dimensionella ekologiteorin som

betraktar samhällets relation till naturen.Min nya ekologiteori kan analyseras både med historiskt

perspektiv i sin cyckliska adaptation till naturens ramar,som med olika dominans-determinans

frågeställningar mellan samhällets olika dimensioner: ekonomisk,social,politisk och kulturell

dimension.Tillsammans med mina nya begrepp samhällsvinst och hållbart budgetsystem (se senare

kap.5.) samt nya beroenderelationer,på olika nivåer av samhällstotaliteten,kan jag nu relatera min

forskningsstrategi för uppsatsen till Teorell-Svenssons tredje grundläggande syn 9 Sammanfattar:

Det är inte heller så att man som samhällsvetare måste eller behöver välja mellan följande

9 JanTeorell,Torsten Svensson, Att Fråga Och Att svara.Samhällsvetenskapens Metod.2007

alternativ: ett aktörs eller ett struktur perpektiv, eller arbeta induktivt eller deduktivt, dvs. välja 18.

mellan idiografisk (aktörs-,induktivt) eller nomotetisk (struktur-,deduktiv) perspektiv.Det går att

förena dessa- det är frågan snarare om fruktbarhet.Båda har nämligen en gemensam utgångspunkt i

att de ideélla kriterier som den empiriska samhällsvetenskapen bör innehålla är samma.

Dessa kriterier skiljer sig åt beroende på undersökningens syfte: är det frågan om beskrivande eller

förklarande studie- detta är enligt förf. ett gemensamt måttstock för alla metoder.Fallstudiers och

statistiska undersökningars svagheter och styrkor kompletterar varandra och således kan besvara

samhällsvetenskapens empiriska frågeställningar.

Teorell-Svensson ställer här upp följande tre typer av frågeställningar: att beskriva (”hur det är”), att

förklara (”varför,konsekvenser”) och att värdera (”hur borde det vara,vad bör göras”).Empirins

förhållande till analytiska verktyg-genom förfinandet av analysmodellen- kan liknas med en

dubbelriktad rörelse-kallad den hermeneutiska cirkeln-där båda kan ge nytt ljus för problemet i

fråga genom omtolkningar av varandra.Dylik hermeneutik har oftast i samhällsvetenskap sin

utgångspunkt i beteendet av de relevanta aktörer. Här - i denna uppsats- hur landstingsrådens svar

kan klassifieras som ett slags beteende som består dels av de omedvetna antaganden som man tar

för givet från den politiska ideologins synpunkt eller från den allmänna människosynen i samhället

(se min hänvisning av detta ovan enligt nuvarande vetenskapsparadigmets syn,respektive det nyas)

Dels av de mentala rationaliseringar som man ger för eget beteende som svar för mina

intervjufrågor.Naturligtvis kan man ställa här en fråga och säga,att vad de säger är en sak ( se

socialantropologins “emics”) och vad de gör är en annan.Som motargument kan jag nu hävda 3 19.

saker: för det första Bengtssons rationalitetsantagande 10 ovan-varför skulle de betee sig så då de vill

just lyfta upp sitt partis syn och därmed befrämja dess förträflighet framför andra partiers syn? För

det andra skulle den statistiska distributions-analysen (det som jag gör först för att se om svaren

innehåller extrema värden i sin distribution och därmed kastar tvivel för intervjuernas validitet och

representativitet) och signifikans-analysen (hur starkt är korrelationssambandet mellan de olika

frågornas/svarens innehåll till varandra då det gäller att förklara produktiviteten i LUL) och

slutligen av regressionsanalyser som undersöker först förklaringsvärdet hos olika delfrågornas

förhållande till förklaring av problemet produktivitet,sedan genom idealmodellen vad regression

väljer bland dessa vara de starkaste,mest signifikanta och determinerande(sistnämnda sk. Stepwise

regressionsanalys).Min forskningsstrategi innehåller således alla de punkter som dessa förf. anser

vara viktiga.

10 Bengtsson, Statsvetarens Dilemma-fallstudier,sociala Mekanismer Och Rationalistisk Teori.1999

Sammanfattning 19.

Sammanfattningsvis: Produktiviteten i den offentliga sektor beror på det teoriperspektiv som man

har i den grundläggande förklaringsmodellen.De syn som landstingsråden uttrycker i sina respektive

svar,kan därför ej direkt relateras till varandra utan den empiriska,statistiska undersökningen.Om

det visar sig vid analysen,att partiers representanter i LUL-ledning-landstingsråden-har olika

syn,gäller det därför att undersöka om signifikans-och regressionssvar skiljer sig mellan partier,då

samma fråga undersöks.Teoriperspektiv ovan utgår från dels det generella,logiska perspektivet-

förutom Bo Bengtsons sk. Rationalitetsanalys modell-varför jag kan undersöka om den logiska

lämpar sig för prövning av mina hypoteser och de statistiska analyser bättre för Bengtsons

förklaringsmodell.Om det är så,betyder det att dessa olika teoriperspektiv kompletterar

varandra.Vidare att olika teoretiska bakgrund inom olika partier kan förklara att de betonar

produktiviteten annorlunda,vilket har kanske ej uppmärksammats förut.Detta kan ytligt sett

rationaliseras som ideologiska skillnader,men- analyserad filosofiskt- i själva verket består av olika

teoretiska grunder för politiska argument var det sedan frågan om ekonomisk teori eller

människosyn och det använda,logiska argumentationssättet.Dessa svar kan varken vara ”rätta” eller

”objektiva”,utan mer eller mindre rimliga och relevanta med utgångspunkt av hur man uppfattar

samhället,människor/medborgare och de aktuella problem vid handen.Min nya syn med ett nytt

kausalitetsbegrepp kan därför kunna lyfta upp problematiken fram i ett nytt ljus och även med nya

slags lagbundenheter som är även existentiella-en synpunkt som ev. är ny för samhälls- och

naturvetenskap även om ”vardagsmat” för humanistisk-filosofisk forskning.

4. Analys av materialet 20.

Innan jag börjar analysen av mitt eget kvantitativt material-dvs. gjorda intervjuer av LUL-landstingsråden under årena -90,-04- och -12-ska jag först göra en slags klargörande beskrivning av analysers bakgrund.Denna kontextbeskrivning som följer ger en argumenterande bakgrund till efterföljande analyser-dvs. motiverar varför just vissa av mina intervjufrågor analyseras.Sedan-i min efterföljande jämförelse av den kvantitativ-statistiska analysen med kvalitativa data i delkapitel 4.2,lyfter jag även upp min konstruktion av egna frågor i mitt frågeformulär relaterad till produktivitetsfrågeställningar.Närmare beskrivning och motiv till konstruktionsprocessen kan man även läsa i Appendix I (Projekt historik).

I syftet,dess fråga och huvudfrågeställning fokuseras problemet till produktiviteten hos LUL såsom det är relevant från landstingsrådens perspektiv.Då landstingsråden bildar den offentliga hierarkins högsta ledning hos LUL,ska jag först lyfta upp de handlingsramar som gäller för deras beslutsfattande.

Tjänster: Mattias Lundbäck (ibid) från Ratio avgränsar i sin sammanfattning om den offentliga sektorns utveckling sedan tidiga -90 talet (Mattias Lundbäck,Ratio: Från offentlig förvaltning till entreprenörskap-Vård och omsorg i förändring,Stockholms Handelskammare,2012:2)att den verksamhet som landstingen huvudsakligen sysselsätter sig med är sk. ”välfärdstjänster”.Dessa definieras som de verksamheter som regleras av antingen socialtjänstlagen eller av hälso-och sjukvårdslagen.Tjänster som regleras av dessa lagar gäller sjukvården,äldre-,individ-och familjeomsorg och stöd för personer med funktionshinder.I kapitel 1 har jag beskrivit närmare den offentliga organisationen och dess särdrag,av vilka viktigaste i det här sammanhanget är just landstingsrådens politiska bakgrund.

Målbeskrivning för sjukvården ges i Hälso-och sjukvårdslagens sk. ”portalparagraf” § 2 . (Hälso-och sjukvårdslagen 1982:763,Regeringskansliets Rättsdatabas 11).Detta tolkas hos Långtidsutredningen 1990,bilaga 14 ”Landsting för välfärd”12) på följande sätt: ”det övergripande målet är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.”(ibid,s.72).Satsen som följer beskriver sedan de offentliga organisationers särdrag som jag redogjorde mer detaljrikt i kap. 1: ”Detta förutsätter bl.a. någon form av kollektiv finansiering och att ansvaret för resursfördelningen åläggs ett politiskt organ”.

Avgränsning av den politiska nivåns uppgifter: Samma utredning definierar denna,högst beslutande nivåns huvuduppgifter följande (ibid.s. 72): ”att styra verksamhetens utveckling genom att ange de övergripande målen och utifrån dessa besluta om fördelningen av tillgängliga resurser”.Mer deltaljrikt kan detta göras,då man diskuterar om de krav som ställs-och kommer att ställas ännu mer-av landstingen i framtiden pga. de framtidsbilder som man prognosticerar.Detta angår dels befolkningsutvecklingen och dels de finansiella problem som förmodas bli till som resultat av förändringen av befolkningsstrukturen (dvs. brist på arbetskraft) och därmed minskande takt i resurstillväxt (dvs.antalet skattekronor) och ökad behov av att satsa på teknikförnyelse i vården då åldrande befolkning kommer att kräva mer vård.Politikutveckling begränsar även alternativet att höja skattetrycket för att finansiera framtida budgetar.Gällande politisk koncensus definierar även att budgetsystem ska ha som övergripande mål en balans mellan in-och utgående sidor.

Sätt att lösa finansieringsproblemet ovan: Då landstingen-som offentliga organisationer- har ej lönsamhet som sitt huvudmål såsom privata företag-kan de lösa finansieringen av sitt tjänsteutövande på huvudsakligen tre sätt (ibid.s. 84): -genom effektivare användning av samhällets samlade resurser för vård och omsorg,vilket kan ske

11 Sveriges Regering, Hälso-och Sjukvårdslag (1982:763).12 Landstingsförbundet, Långtidsutredningen 1990,bilaga 14 ”Landsting För Välfärd”.

på två sätt.Dels genom samordningsvinster med t.ex.sjukförsäkringen,kommunal verksamhet, 21.och andra samhällssektorer (näringslivets privata aktörer,ideella föreningar och organisationer)genom de nya lagarna LOV (lagen om valfrihet) och LOU(lagen om offentlig upphandling).Dels genom att använda bättre styrformer som består av både organisationsförändringar/förnyelse genom decentralisering och bättre kostnadsredovisning (ibid.s.74).Sistnämda lyftes upp mer detaljrikt i min beskrivning av SINUS-budgetsystemet och dess problem.Förändringen efter 2006 till ett nytt LUL-budgetsystem förändrar ej den kravbilden som sammanfattas här.-Andra sättet består av bättre kostnadseffektivitet,som uppstår genom dels noggrannare kostnadsbeskrivning av tjänster: var,varför kostnader uppstår,vilka är indirekta kostnader,totalkostnader,redovisning av kostnadsslag såsom kostnader för personal,material,tjänster och av kapital.Sätt att åtgärda dessa var införandet av rambudgetar ända ner till kliniknivåer.-Tredje sättet: organisationsförändringar som syftade till effektivare arbetsutfördandeformer-dvs. högre arbetsproduktivitet,investeringar i ny teknisk utrustning,samt införandet av it-lösningar som fyller sk. patientuppföljningen (patientjournaler)(ibid.s. 74).Det övergripande dilemmat med finansieringen består i det att prognoser visar att det behövs ca. 2% tillväxt eller expansion i tjänster pga. befolkningsstrukturförändringen ovan,och att vägen att höja skattetrycket anses vara utesluten.Hittils gjorda lösningar för dilemmat betonar alltså höjandet av arbetsproduktiveteten och beskärandet av kostnadsmassan,samt noggrannare prioriteringar av investeringar i både utrustning och utbildningar som sätt att lösa finansieringsproblemet(jmf. här regeringens nya sätt i senaste lagförändring 2012 genom nytt sätt att definiera sjukvårdens taxor genom relatering till förändrande basbeloppet,i stället för fast belopp,vilket kan ses som första steget för rörliga priser.Se nedan).

Gjorda politiska prioriteringar: Långtidsutredningen-90 och samtida annan utredning-sk. Lindbäck-kommissionens arbete ”Nya Villkor för ekonomi och politik” (SOU 1993:16,ibid.) såg effektivitetsproblemen i den offentliga sektorn bero bl.a. på att dess monopolform ledde till höga produktionskostnader och sämre tillfredsställandet av individuella önskemål,tillika att subventionerade priser ledde ibland till överkonsumtion (Lindbäck-kommissionen,ibid.s. 103).Lindbäck-kommissionen belyste problematiken mot den tidens kris och konstaterade att krisen hade även politiska dimensioner (ibid.s. 15).Senare politisk utveckling ledde till de nya lagar (se ovan) som försvagade den offentliga sektorns monopolform då privata entreprenörer kunde användas i sjukvården som underleverantörer (se Lundbäck,ibid).Senaste regeringens betoning av arbetslinjen som förbättrat arbetskraftsbristen har delvis åtgärdat detta problematik.Kvar står dock brister i den sk. svenska modellens funktionsduglighet,som kommer till uttryck i att de råder forfarande sämre samordning mellan olika offentliga myndigheter vars verksamhet tangerar sjukvården: Arbetsförmedlingen som ska ta hand om arbetskraftsbrist och brister i ändåmålsenligt utnyttjande av den,sociala myndigheter och sjukförsäkringen i brister för att förhindra tillväxt av sociala kostnader som syns sedan i sjukvården eller rättsmyndigheters konton,samt olika offentliga myndigheter som ska åtgärda oförmåga att ta hand om externa effekter såsom miljöförstöringar som delvis kommer till uttryck i förändrade vårdspekrat som miljöbristrelaterade sjukdomar (se nämnd avhandling 1).Ävenom tillväxtkrisen är delvis åtgärdad genom nya statsbudgetregler (balanskrav och inflationsmål högst 2 %),finns effektivitetsproblem kvar vilket fokuseras just i uppsatsens huvudfrågeställning om produktivitet inom landstingen exemplifierad här av LUL-Uppsala Läns Landsting.

Landstingsrådens handlingsutrymme: ovan lyfte jag upp uppsatsens teoretiska grund som sedan formar dess forskningsstrategi.Den teorin som förklarar den offentliga organisationen bildar grunden för min första hypotes: att landstingsråden har möjligheter att påverka för nya,effektivare lösningar bl.a. genom sina prioteringar av gjorda resursfördelningar,tillsättning av tjänster,investeringar mm. organisationsförändringar och ytterst genom nytt budgetsystem.Det sistnämda skedde senast 2006 då den borgerliga Alliansen tog makten för LULlandstingsstyrningen (landstingsfullmäktige och -styrelse,samt efterföljande poster i olika nämnder).Bengtssons rationalitetsmodell-tillämpad här- förklarar varför de agerar på ett visst sätt då de har

fyra funktionella bakgrundsförklaringar: dels den politiska ideologin från det egna partiet,dels 22. styrningsfunktion som högsta ledning med allt vad det innebär i förhandlingar mellan olika intressenter inom LUL-organisationen (mellannivå av administrerande tjänstemän samt produktions-och servicepersonal),dels kollegiala möten som följer även sin egen logik (se mina diskussioner ovan och närmare i teorikapitlet i Appendix II),samt som medborgarnas representanter vilket i tidigare statsvetenskapliga förklararingar analyserades med socialekonomiska bakgrunds-variabler men nuförtiden även med andra faktorer i det sk. post-industriella samhället där det kan ske snabba omkastningar i olika intressegruppsprofileringar på dagsaktuella grunder eller pga. förändringar i den globala omgivningen.Deldilemmat som här består av faktum att politikerna vill ytterst hålla sig i makt,har kanske även förklarat varför man ej lyfte upp mina förslag i den första SINUS-uppsatsen om bl.a. ett nytt flex-prissystem som skulle utvidga incitamentsynen mer åt patienthållet.Man ville i stället ha kvar det gamla-dvs. politiskt bestämnda prissystemet – och inte börja diskutera om en förändring som skulle leda i längden till en ny form av samhällsmodell.Då politikerna har även svårt-tidsmässigt och ev. av sin utbildningsbakgrund-att samordna LUL-verksamhet mot fou-världen,förklarar kanske även det det klena intresset att ta tillvara och kommentera offentligt mina tidigare förslag på organisationsförändringar eller gjorda förändringsstrategier (se Appendix I om projektbakgrund)?

Motivering av frågor: jag startade den första uppsatsen mot bakgrund av den tidens kris,och mot den situation som jag hade då-både den samhälleliga och personliga,samt i det historiska skede som LUL hade då.Sedermera har denna situation förändrats. LUL följer nuförtiden ett annat budgetsystem (ävenom dess grund-den gängse synen på budgetsystemet tack vare de ekonomi-teorier som definierar dess kontosystem och syn på intäkter/kostnader) än det som första uppsatsen analyserade.Vidare:den kris som drabbat Sverige som nation i dag har en annan karaktär än den som Lindbäck-kommissionenen lyfte upp (ej längre stabilitets-kris tack vare gjorda förbättringar i statens budgetsystem,nya institutioner och lagar) och tillväxten sker ävenom i lägre skala än förväntad.Då effektivetetsproblemen kvarstår och produktiviteten anses bestå av brister på arbetsproduktivitet,lyfter jag upp de frågor som angår mest denna problematik,dvs. frågorna 1 (förändringar i närtid och förväntningar i framtid),fråga 3 -öppen fråga om problem som landstingsråden svarat gälla just svårigheten att få grepp om produktiviteten-vilket jag kodar med dummy-koder (def. 0- har ej med detta att göra i landstingsrådets svar, 1-gäller just denna fråga) och fråga 6-frågor om utvecklingsvariabler: hur utveckla LUL-organisationen och med fokus i vilken utvecklinghypotes.För att uppsatsen ska hålla den ram som ställs för den-max 50 sidor-ska jag begränsa mina analyser av intervjudata och gallrar bort ett antal intressanta frågeställningar (se kapitel 2.2. om syfte: emics/etics-analys, om skillnader mellan det utsagda och det faktiskt utförda(sk. diskrepans-analys);skillnader i olika partiers historiska utveckling gentemot dessa frågor (någonslags ideologi-utveckling);detaljrik analys av kostnadsbeskrivningar (detaljmässig analys av budgetsystemet-detta kan jag ej göra då ej fått motta önskad material från tjänstemannahåll år 2012-vilket är ej heller huvudfrågeställning i denna uppsats).

Meta-teoretisk fokus och framtidsperspektivet: den fjärde statistiska analysen nedan-om regressionsanalys visar att de politiska partier kan kategoriseras i två större grupper genom signifikansnivåer i de utförda analyser-kunde vara intressant om man skulle bedriva detta projekt vidare tex. statsvetenskapligt:hur hänger detta samman med samhällets allmänna utveckling inom denna historiska period 1990-2012- talet? I nästa delkapitel nedan jämför min kvantitativa analys ovan med en avhandling i ämnet som lyfter upp den historiska förändringen i den svenska sjukvården.Stöder min kvantitativa,statistiska analys avhandlingsförfattarens tes om den svenska sjukvården som/liknande ett industriellt system? Då problematik med produktiviteten är alltjämt olöst och det finns inga givna svar teoretiskt för det,kan det även vara intressant att närma sig problemet med alternativtänkarens annorlunda perspektiv i kapitel 5. Där sammanfattar jag mina analyser,svarar på frågan och ger min syn på uppsatsens ev. bidrag. Förutom detta sedvanliga, presenterar jag där även förslag på två nya begrepp: begreppet samhällsvinst och ett hållbart

budgetsystem.Då båda dessa har anknytningar även till makro-nivå variabler,kunde detta ev. 23.leda till projektöppningar för att gå vidare i detta projekt eller i andra samhällspåverkande projektuppdrag?

4.1. Kvantitativ-statistisk analys

Mina statistiska,följande analyser koncentrerar sig kring frågorna 1, 3 och 6 enligt följande.Det som ska svaras-problemet produktivitet-oberoende variabeln-uttrycks i fråga 3.Om partiets representant/landstingsrådet uppfattar att det är inte ett centralt problem,kodas det med dummy 0,annars med 1.Denna fråga kombineras sedan med fråga 1 och 6 som har interval-skala former.Därmed kan jag göra signifikans- och korrelations analyser om olika partiers olikartade syn på problemet arbetsproduktivitet genom just relationer till dessa frågor.Med detta kan jag beskriva vilken fråga/frågeställning prioriteras mest från respektive partiers sida: tidsdimension (fråga 1: närtid-nu respektive framtida förväntningar) eller utvecklingssyn (fråga 6),även hur respektive parti ser det med sina handlingsmöjligheter att förbättra produktiviteten.

4.1.1. Att undersöka om extrema värden vid distribution av svaren

Med denna analys tänker jag svara på den allmänna bedömningen av svaren eller ett visst partis svaren.Om analysen skulle visa att svaren konsekvent ger extrema värden,skulle man kunna tvivla på validiteten och representativiteten av svaren.Dvs. att de vore slumpmässiga,uppdiktade svar från landstingsrådens sida utan inre konsistens eller konsekvens.Om detta blir svaret av analysen,faller följande analysmöjligheter direkt som meningslösa att göras.

Analysens innehållAnalysen av fråga 1- ”styrningsprofil”-landstingsrådens åsikt om planeringens karaktär har värden i en ordinalskala mellan 1 och 5 (se Appendix III om intervjufrågor).Då arbetsproduktiviteten-för att kunna mätas och därmed jämföras mellan olika budgetåren- bör ha en formaliserad struktur eller regelsystem,tolkar jag kod 5 (att styrningsprofil har formella beslut-karaktär) som högsta värde för arbetsproduktiviteten.Skalan-via muntliga dialog (kod 1),via överenskommelser(2),anvisningar(3),informella beslutsprocesser(4)-kan antas leda till formalerade rutiner som gör det möjligt att via budgetssystemet följa LUL-organisationens tjänsteproduktion.Den första analysen visar hög signifikans mellan värden under alla dessa mätåren-90,04 och 2012 då p= 0,005 då det gäller ”normala värden” (def. dvs. värden i mitten av skalan ovan) och p=0,010 då det finns extrema värden-dvs. värde 1 eller 5. Normal p värde i statistiska undersökningar är p=0,05,vilket dock då det är frågan om samvariation mellan flera serier som här (flera år,flera partier) bör helst vara p=0,01 enligt examinator och de lärdomar som vi fick lära under hans statistikkurs,dvs. avviker med 1 % sannolikhet från medelvärdet.Detta fylls i mina svaren,varvid jag kan bedöma att man kan utesluta förekomsten av extrema värden.Landstingsrådens svar har alltså med hög sannolikhet en riktighet som speglande sina respektive partiers syn här i fråga 1.För plottade diagram,se Appendix V. Då detta gäller för första frågan som gällde den processens övergripande karaktär-dvs. planeringen som är även bakom budgetsystemet-kan jag anta att alla svaren följer detta mönster och gå vidare med andra analyser (se diskussion ovan om signifikans skulle ha varit annorlunda,dvs. sämre än normala signifikansvärdet p=0,05).

4.1.2. Korrelationsanalys om partiers strategiska profil: allmänna strategier eller konkreta handlingsalternativ ?

Här söker jag skillnader i korrelationer mellan partier till fråga 1 och 6,dvs. fråga 1 i relation till fråga 3 (partiets profil stannar i en allmän bild) och fråga 6 i relation till fråga 3-partiets konkreta prioriteringar hur utveckla arbetsproduktiviteten.

Som allmän bakgrundsvariabel-en kvalitativ sådan-kan jag lyfta upp här den nya sk. 24. Finansieringsprincipen (SKL/Ekonomi/Redovisning 13,på webben),def. kommuner och landstingen ska inte behöva inrikta sig att höja skatten eller prioritera om sin verksamhet för att finansiera de nya uppgifter som staten lägger fram för dem.Denna princip som tillämpas sedan 1993-dock utan att vara en lag- gäller även omvänt: att staten måste kunna finansiera sina nya reformer om den beslutar dessa att gälla för kommuner och landsting.En annan tolkning av principen är att om en förändring leder till sänkta kostnader-som resultat av högre produktivitet tex.-innebär det att staten minskar sina bidrag till kommuner och landsting.Denna princip berör dock endast dessa organisationers kärnverksamhet eller verksamhet som direkt berör dem.

Analysens innehållAnalys 2 av korrelationer mellan frågor 1, 3 och 6 för olika åren

A. Korrel. mellan syn på styrningsprofilen (fråga 1) och problemet produktivitet (fråga 3)

Correlations: Styrn90är; Problo90

Pearson correlation of Styrn90är and Problo90 = 0,132P-Value = 0,868

Correlations: Styrn04är; Problo04

Pearson correlation of Styrn04är and Problo04 = 0,687P-Value = 0,132 Correlations: Styrn12är; Problo12

Pearson correlation of Styrn12är and Problo12 = -0,324P-Value = 0,434

B. Korrelation mellan syn på valet av utv.hypotes (fråga 6) och problemet produktivitet (fråga 3) Correlations: FörKval90; Problo90

Pearson correlation of FörKval90 and Problo90 = -0,577P-Value = 0,423 Correlations: FörKval04; Problo04

Pearson correlation of FörKval04 and Problo04 = 0,243P-Value = 0,643 Correlations: FörKval12; Problo12

Pearson correlation of FörKval12 and Problo12 = -0,293P-Value = 0,482 Tolkning av resultat:Inga korrelationer är signifikanta.Det verkar att partiers allmänna syn på planeringens övergripandekaraktär (fråga 1) påverkar på inget sätt hur de sedan prioriterar mellan olika utvecklingsinsatser (fråga 6,första del av).Kanske kan detta tolkas så att partier är obenägna att formulera någon strategi

13 SKL, “Financieringsprincipen.”1993

för framtida utveckling,utan anser att problemen ska lösas allteftersom från fall till fall.Dylik 25. strategi kunde tolkas som kortsiktig anpassing efteråt som kunde ev. förklara fenomenet underskott då årets totala underskott kan ej förutses på förhand genom budgeteringsprocessen.Detta var ett skäl i mitt förslag att datorisera planeringen av SINUS-budgetsystemet 1990 så att ekonomiuppföljningen kunde ske mer ”online” med kontinuerlig uppdatering av budgetläget genom den nya datoriseringsdesignen i stället för ca. 1 år efteråt då det var för sent att åtgärda ev. problem.

Meta-tolkning

Som jag redovisade ovan,innebär den nya finansieringsprincipen både morot och piska för

landstingen.Övergripande princip är att ”det gäller att se om sitt hus” så att budgetbalansen

hålls.Men-om högre produktivitet minskar kostnader-betyder det att statsbidragen blir lägre.Då jag

konstruerade mina frågor 1990-före kursen i statistisk analys- ger mina frågor ovan inte svar på

denna handlingsmöjlighet: att utveckla verksamhet ”lagom” så att kostnader helst inte minskar i

övergripande budgetbalans,då bättre resultat skulle betyda minskade statsbidrag enligt den nya

finansieringsprincipen.För att kunna analysera denna kontraproduktiva produktivitetsdilemma,skulle

jag behöva nya slags frågor-kanske i ett fortsatt fou-projekt eller i andra uppdrag ?

4.1.3.Kan statistisk analys stödja framställda hypoteser ?

I följande ska jag relatera mera detaljrikt utvecklingshypotesers innehåll i relation till det allmänna

problemet produktivitet (fråga 3) och därmed ta ställning till dels min egen hypotes 1,def. Att

landstingsråden (dvs. olika partier) har olika syn på produktivitet (här,på arbetsproduktivitet) vilket-

tillsammans med tidigare kontaterat faktum på finansierieringsprincipen (sedan 1993) och att

budgetsystemet byttes 2006 av den nya,politiska ledningen-bekräftar även min hypotes 2,def. Att

landstingsråden kan påverka till utformningen av budgetsystemet.Dvs. det räcker att kontrollera i

statistisk analys den förra.I senare delen av analysen- analys 4- ska jag relatera problemet till en

avhandlingsförf. Helén Strömberg´s hypotes eller kategorisering av sjukvården ”som ett industriellt

system” eller liknande det, genom att relatera utvecklingshypotes 2 ang. datoriseringen till fråga

3.Dvs. datorisering ingår i styrningen av investerade maskinella utrustningar som en viktig del och

kan därmed bekräfta eller avslå ovansagda kategoriserande syn av den svenska sjukvården.

-År 90

Correlations: Problo90; FOdel90; FOdec90; FOUtbD90; FOUtbE90; FOUtbP90

Problo90 FOdel90 FOdec90 FOUtbD90 FOUtbE90

FOdel90 0,258

0,742

FOdec90 -0,333 -0,258

0,667 0,742

26.

FOUtbD90 0,522 0,674 -0,870

0,478 0,326 0,130

FOUtbE90 -0,577 -0,894 0,577 -0,905

0,423 0,106 0,423 0,095

FOUtbP90 -0,577 -0,894 0,577 -0,905 1,000

0,423 0,106 0,423 0,095 *

Cell Contents: Pearson correlation

P-Value

Tolkning: det verkar att utb. i ekonomi och psykologi har mest korrelationer med problemet-dvs.

med produktiviteten som mäts genom budgetering som ger mätbara data i kronor.Korrelationer är

dock ej signifikanta-dvs. statistiskt bekräftade.Då alla partier var ej med,gör jag direkt motsvarande

analys ”jämförelse i tiden då budgetsystemet annorlunda” med motsvarande år-12 för att kunna

bedöma om bytet av budgetsystemet gjorde någon skillnad.

År-12:

Correlations: Problo12; FOdel12; FOdec12; FOUtbD12; FOUtbE12; FOUtbP12

Problo12 FOdel12 FOdec12 FOUtbD12 FOUtbE12

FOdel12 -0,033

0,939

FOdec12 0,485 -0,289

0,224 0,488

FOUtbD12 0,417 0,204 -0,037

0,304 0,629 0,930

FOUtbE12 -0,234 -0,114 -0,314 -0,487

0,578 0,788 0,448 0,221

FOUtbP12 -0,450 -0,497 -0,172 -0,741 0,193

0,264 0,211 0,684 0,035 0,646 27.

Cell Contents: Pearson correlation

P-Value

Tolkning: trenden genom åren visar att utbildningen av personal är en viktig faktor för att befrämja

produktiviteten,men att detta har senare år bytt karaktär. Då -år-90-betonade man mer utbildning i

ekonomi och psykologi,har detta nu bytts till utb. i användningen av datorer,vilket indirekt stöder

avh.1 författarens tes om sjukvården som ett industriellt system.Statistik stöder korrelationen utb i

psykologi och utb. i data som båda viktiga faktorer för att befrämja produktivitet.Denna korrelation

gäller organisationsutvecklings-hypotes och är det enda i den som får här statistiskt signifikanta

värden (p=0,035). Detta kan kanske tolkas så att i arbetsprocesser har psykologiska faktorer

fortfarande en stor roll då man ska tex använda maskinella resurser för vården av patienten.Indirekt

skulle detta betyda att organisationen borde ha en klar strategi eller beskrivning av rutiner när och

hur dylikt ska ske,så att tex sociala faktorer (genom psykologi) skulle inte spela en avgörade roll.Se

min referens i senare kapitel 5 om enkätundersökning av AT-läkarnas erfarenheter då de i sitt jour-

arbete tvingas ofta att jobba ensam (av sparande skäl) i stället för att kunna diskutera med kollegan

om bedömningar när en viss typ av vård ska ske 14.En annan fråga som tangerar detta,är viktigheten

av standardiserade databaser som lyfts upp i senaste mediadebatter (se Kapitel 6 för referenser och

där: SvD/Brännpunkt,Sö 30 dec-12) av ansvariga,ledande läkare,som argumenterar för dels att

gällande lagen om patientjournaler ska förändras så att de stöder kompetensutvecklande hos

landstingen,samt dels att universitetssjukhusens status som forsknings-och därmed som

kvalitetshöjande sjukvårdsinstitutioner-förstärks genom standardiserade och bättre

uppföljnings-/datarutiner.Båda dessa referensdiskussioner är samstämmiga med analysdata här.

4.1.4. Regression med den bästa modellen

Det går ej att göra en regressionsanalys ang de olika delvariablernas (av att utveckla genom

datoriseringen) påverkan på produktiviteten år-90 och -04 då värdena är för få: alla landstingråd

ställde ej upp för intervjuer då eller-såsom år-12- det finns flera partier (vilket ger större

datamängd).Grunden för detta är,att Stepwise regressions-analys kräver att response (y-beroende

variabeln) och x´s (förklarande,oberoende variabler) måste ha datamängd som består av lika antal

observationer.Här är y en variabel Problo90/04/12 som har endast en dummy-values 0 (dvs.

problem uppfattades ej vara med produktivitet att göra) eller 1,def. positiv syn: att det har med det

att göra) och x´s som har olika värden enligt ordinal skala 1-5,där värdet 5 tolkas ha mest med

produktivitet att göra(se min tidigare diskussion ovan).Statistik-programmet Minitab 16´s ger

14 SYLF:s AT-ranking 2012.

följande förklaring i Help: ”Enter response and predictor variables in the worksheet in numeric 28.

columns of equal length so that each row in your worksheet contains measurements on one obser-

vation or subject. Minitab automatically omits rows with missing values from the calculations”.

År -90

Regression Analysis: Problo90 versus FITn90; FITeapl90; ...

ERROR * Not enough data in column.

År-04

Regression Analysis: Problo04 versus FITn04; FITeapl04; ...

ERROR * Not enough data in column.

År-12

Regression Analysis: Problo12 versus FITn12; FITeapl12; ...

* FITedb12 is highly correlated with other X variables. FITedb12 has been removed from the

equation.

The regression equation is

Problo12 = 4,49 - 0,345 FITn12 - 0,119 FITeapl12 + 0,238 FITdb12 - 0,679 FITai12

Predictor Coef SE Coef T P

Constant 4,486 2,280 1,97 0,144

FITn12 -0,3453 0,2070 -1,67 0,194

FITeapl12 -0,1185 0,1716 -0,69 0,539

FITdb12 0,2384 0,2209 1,08 0,359

FITai12 -0,6790 0,3667 -1,85 0,161

S = 0,486440 R-Sq = 62,1% R-Sq(adj) = 11,7%

Analysis of Variance

Source DF SS MS F P

Regression 4 1,1651 0,2913 1,23 0,450

Residual Error 3 0,7099 0,2366

Total 7 1,8750

Source DF Seq SS

FITn12 1 0,0714

FITeapl12 1 0,1968

FITdb12 1 0,0856

FITai12 1 0,8113

Tolkning:Syn på datoriseringens viktighet här stöder avh1 författarens tes om sjukvården 29.

som ett industriellt system- detta märks att förklaringsvärdet (R-Sq=62,1%) är så pass högt.

Då signifikans-given av p- är dock lågt för de olika delvariabler av datoriseringen,går tesen dock ej

att bekräftas av denna datamaterial,vilket är förståeligt då mina frågor -år90 då jag formulerade dem

ämnade inte att göra statistiska analyser utan enbart kvalitativa strategianalyser.Tolkningen är

förståelig även då det gäller landstingsrådspolitiker när de väljer olika styrningsalternativ eller gör

sina kategorival för att utveckla organisationen LUL eller göra alternativa prioriteringar hur

avvikelser från budgeten skulle handlas.De ser att datoriseringen skulle behövas som ett centralt

instrument i en modern sjukvård och dess arbetsprocesser gällde det sedan vården eller

ekonomistyrningen.

Om man jämför analysdata ovan,ser man att datorisering i nätverk och databaser är en viktig del av

användningen av data-jämför här tex det nya,datoriserade journalsystemet som föreslogs även av

mig år-90 genom diskussion om datorisering av patientuppföljande redovisning.Även

Landstingsförbundet hade -år 90 en syn på detta- se senare diskussion i kapitel 4.2.

Frånvaron av statistisk signifikans ang satsningar i externa databaser är förståeligt då man har ej

likartade databaser utöver alla landsting i Sverige,varvid kopplingar gentemot varandra kunde

argumenteras för mer.Jämför här mitt förslag för datoriseringen av SINUS-planeringssystemet år

-90 som skulle gjort det möjligt om man då hade tagit tillvara dessa förslag och börjat då utveckla

dylikt i det föreslagna konsultprojektet.

Att variabeln FITai12 får mest förklaringsvärde är samstämmiga med ovannämnda,ansvariga

läkarnas debattartiklar då dylika AI-databaser skulle effektivisera uppföljningen av både ordinarie

verksamhet som forskning.

4.2. Kvalitativ analys

4.2.1 Vad säger en avhandling om den svenska sjukvårdens allmänna natur vis a vi problemetHelen Strömberg ger i sin avhandling (ibid) både en översiktlig bild av den svenska sjukvårdens historiska utveckling mellan 1960-2000,som mer detaljrika beskrivningar av förändringar och villkor för sjukvårdens arbetsprocesser och produktion (se FigurII21. Huvudmannaskapets förändringar inom svensk hälso-och sjukvård 1962-2000,s.81; figur I,1.1. Sjukvårdens produktionsprocess,s. 41).Då min egen produktivitetsdiskussion i den här uppsatsen har utgått från teoriperspektiv av organisationsteori och speciellt inom den om den offentliga sektorn, om relatering till ekonomi-teorier och där tex i diskussion om budgetsystemet,samt i diskussioner som tangerar sociala teorier tex i statskunskap om verksamhetens rationalitet (se Bo Bengtssons diskussioner om rationalitet som grundar sig på Max Webers teorier om ”idealtyper”,ibid,s. 10) och meta-teoretisk diskussion från vetenskapsteorins synpunkt,har min metodik givit annorlunda fokus på produktivitet än den bild som man får av det hos denna avhandling eller allmänt i pressens eller i politikens diskussioner(se om detta i följande kapitel 5).Då man diskuterar om empiri och väljer data för analyser,utgår man nämligen alltid från någon/några teorier,varför det är en fördel att ha klarhet även om detta.

Strömberg redogör hur svensk sjukvårdssektor och sjukhusvård har genomgått stora och 30. genomgripande förändringar sedan 1960-talet (se ibid,sammanfattande slutdiskussion,s. 231-237).Om jag ska relatera hennes analyser till denna uppsats huvudfråga om problematiken med produktivitet,kunde man säga att förf. är medveten att hon kan ge endast en allmän bild av detta i ekonomiskt hänseende.Detta framställs klarast i hennes tabell II.2.4. Medelvårdstid (dagar) inom olika vårdverksamheter 1980-2000 (ibid.,s 106) och hennes kommenterande under.Citerar:”Av tabellen framgår att medelvårdstiden minskat inom alla vårdspecialiteter.Den mest revolutionerande minskningen sker emellertid inom den arbetsintensiva vården där medelvårdtiden minskat från 244 till 19 dagar.I de två övriga vårdtyperna är minskningen betydligt mindre: två dagar i den teknikintensiva vården och fyra i den blandade vården. Utvecklingen tyder på att sjukhusens sätt att effektivisera vården har skett genom att vårda fler patienter på färre vårdplatser och under kortare tid än förut.Förändringar tyder också på att specialiserad vård blivit ett allt viktigare sätt att driva sjukvård på” (ibid.s.106-107,italics mina).Hon är medveten att denna förändring kan uttryckas även i ekonomiska termer:

”Det går med anda ord att jämföra sjukvårdens omvandling med industrin ur ett generellt ekonomisk-historiskt perpektiv.Efter 1962 har vården börjat domineras av storskalighet och massproduktion,vilket liknar de ram redan ägt rum i varuproduktionen.Liksom tekniken i industrinledde till förändrade produktionsprocesser har den medicinska tekniken varit central för utvecklingen av olika specialistinriktningar i sjukvården.Den medicinska teknikens utveckling har också haft betydelse för hur olika arbetsuppgifter och vårdkedjan förändrats.Med en vertikalt förändrad arbetsdelning och standardiserade behandlingsmetoder har sjukvården kommit att sätta priser på vad varje vårdande insats kostar.Genom att köpa och sälja tjänster mellan kliniker och mellan sjukhus har sjukvården skapat en konkurrerande marknad mellan olika vårdtyper.Det finns likheter men det finns naturligtvis också skillnader mellan sjukvården och industrin.Den avgörande skillnaden mellan sjukvården och industrisektorn har varit att sjukvårdens verksamhet bygger på att hjälpa människor att bli friska,medan industrins mål varit att i konkurrens skapa vinster.Sjukvårdens utveckling under de sista 20 åren visar emellertid att den skarpa skiljelinje som funnits mellan varuproduktion och vårdproduktion sakta börjat luckras upp.” (ibid.,s. 236-237).Denna medvetenhet från hennes sida uttrycks även i den följande diskussionen om det gällande ekonomiska perspektivet att definiera sjukvården. Angående specialistvård och effektivisering:”I takt med att specialiseringen har ökat har också antalet behandlingar tenderat att öka,vilket sker samtidigt som kostnaderna för varje behandling förväntas minska.Här finns emelleritid stora problem med att uppskatta såväl ”styckkostnaderna” per behandling som frågan om den totala vårdkostnaden blir billigare”(mer om detta nedan från Lanstingsförbundet).Hon fortsätter:”Det går emellertid att fastställa antalet behandlade patienter och den tid de vårdas på sjukhus.Detta fungerar som en indikator över hur sjukvården anpassat sin verksamhet till de nya förutsättningar,se tabell:

Landstingsbundet i sin Långtidsutredning visade redan1990 en medvetenhet om problemet. 31.De skriver att utvecklingen innebär behov av att utveckla sjukvården i flera hänseenden:att utveckla styrsystemet,att säkra verksamheten kvalité,att främja personalförsörjningen och att utnyttja resurserna så effektivt som möjligt.Samordningen med andra olika delar av välfärdssystemet näms också som viktiga drivkrafter (Landstingsförbundet,ibid.,s. 71).Som sätt att åtgärda detta-dvs. effektivisera sjukvården ”som stimulerar de anställda på olika nivåer i organisationen att arbeta effektivt”,fortsätter utredningen ”göra rätt saker i i förhållande till verksamhetens mål och med användande av så lite resurser som möjligt”(ibid.,s. 73).En form avcost-benefit analys alltså.Förbättringsprocessen 1990-året då min första uppsats i detta SINUS-projekt framställdes- skrev Landstingsförbudet att utvecklingen bör först utgå från en förbättrat kontext:• En klar ansvarsfördelning i landstingens organisationer:Den politiska nivåns huvuduppgift blir då att styra verksamhetens utveckling genom att ange de övergripande målen och utifrån dessa besluta om fördelningen av tillgängliga resurser.(ibid.,s.72).I mitt första arbete uppfattade jag detta som behov av att undersöka de strategier som landstingsråden använder i detta hos LUL.Långtidsutredningen fortsätter sedan att betona den andra nivån: Klinker, vårdcentraler etc. som sjukvårdens basenheter har huvudansvar på sjukvårdens produktion och att den sker så effektivt som möjligt bl.a. genom att prioritera rätt de medicinska resurserna i behandlingar med hänsyn till de begränsade resurserna (ibid.,s. 72).Den tredje,administrativa nivån,ska sedan följa upp,kontrollera och samordna budgetens resurser och se till att de politiska målen och ramarna förmedlas till produktionen.• FlexibilitetResurserna ska kunna flyttas mellan sjukvårdens områden vid behov,vilket förutsätter att ansvar och befogenheter decentraliseras i verksamheten (se här en delfråga i mitt frågeformulär)• Underlag för prioriteringarDetta innehåller dels att styrsystemet måste ge rätt signaler till beslutsfattare,dels att dessa måste få lätttillgänglig information om de prestationer som de kan påverka,vad det kostar och vilken effekt de har i relation till uppställda politiska mål.Detta innefattar även att de sker återkommande återkoppling mellan vad man gjort och gjorda prioriteringar.Detta undersöks dels i mina frågor om styrningen och dess karaktär (fråga 1),som om värderingen av produktionen och vad där borde uppmärksammas enligt landstingsråden (fråga 2),dels om vad de anser vara problematiskt i planeringen av det övergripande ansvaret (fråga 3) respektive hur den strategiska planeringen tar hänsyn till framtida förändringar(fråga 4),hur återkopplingen skett eller borde ske (fråga 5),samt hur den framtida verksamheten kunde utvecklas-enligt vilka mer konkreta insatser (val mellan mina 3 hypoteser av organisationsveckling,datorisering,samt sociala frågeställningar) och mer detaljrikt av dessa (fråga 6),samt en öppen fråga(fråga 7).• Stimulans och• Samordningsbehov mellan olika samhällssektorernäms också redan 1990 i Landstingsförbundets långtidsutredning (ibid.s. 73).Då Landstingsförbudet sedan värderar hittilsgjorda utvecklingen (före 1990 alltså),skriver det att sjukvården har en otillräcklig kostnadsredovisning,bristfälliga prestationsmått och ett styrsystem som inte ger särskilt starka incitament att öka produktiviteten.(ibid.s. 73).Som skäl för detta sägs det att svensk sjukvård har ej behövt sätta priser på sina produkter då man har finansieringen ordnad genom landstingsskatt.På så sätt har resultatet blivit-citerar:

”det hittilsvarande systemet karakteriseras av att man inte kunnat beskriva verksamhet,så att man fortlöpande kunnat konstatera hur resurserna utnyttjats,var resurser frigjorts genom bättre effektivitet,eller omvänt,förbrukas genom sänkt effektivitet.På grund av detta har man haftsvårt att rätt avväga såväl inre som yttre rationaliseringar.Rationaliseringar har ofta varit produktionskostnadsinriktade (inriktade på att minimera kapital- och driftskostnader) i stället för produktivitetsinriktade (inriktade på att minimera kostnader per prestation) ”(ibid,s. 73-74).

Ovansagda gav mig anledningar att föreslå en ny design av den tidens SINUS-budgetsystem 32.hos LUL,varvid jag dels modulariserade det och även lade till nya moduler som skulle ge bättre underlag för effektivitetsbedömningar,dels designade ett datoriserat planeringssystem med olika användarprofiler och rättigheter till den gemensamma planeringsdatabasen.I detta sammanhang kände jag anledning även att presentera en ny teoretisk modell av produktiviteten där informationens roll uppmärksammades mer (se Landstingsförbudets diskussion ovan),en ny kapitalmodell som hjälp för att kunna bedömna var resultat användes och hur,samt olika fler-dimensionella nyckeltal för att kunna följa upp LUL-organisationens läge och utveckling 15.

Sammanfattning av den kvalitativa diskussionen eller jämförelser

Det kvalitativa jämförelsemomentet ovan ger även stöd för både mina frågeformulär konstruktioner,som denna nya SINUS-uppsatsens nya,mer konkreta fokus på en fråga.Om produktiviteten som upplevdes av landstingsråden vara det problematiska i deras arbete som högsta ledning för LUL-organisationen.Den kvalitativa diskussionen och citater ovan visar även,att det är frågan om ekonomi-teorier: vad är rätt pris,hur resurserna ska definieras och styras,vad är kostnader,vad är vinst i sjukvårdens produktion.Tillika att sjukvårdens borde samordna sin verksamhet med andra sektorer i välfärdssystemet såsom försäkringskassan och socialtjänsten mm.Dessa ger mig anledningar att dels bedöma om min kvantitativa analys ställer rätta slags frågor för att svara på denna uppsats fråga,dels bedöma om mina analys ger fou-bidrag genom att visa hur landstingsrådens ansvarsbedömningar kan klassifieras teoretiskt och strategiskt genom min kvantitativa analys.Utöver gänge statistiska kriterier,använder jag även teoretiska bedömningskriterier samt jämförande kvalitativa diskussioner.I kapitel 5 nedan gör jag denna värdering hur jag lyckats,och lämnar förslag hur föra fou-projektet vidare med två nya begrepp som ej ännu uppmärksammats så väl.Dvs. föreslåg både teoretiskt utvecklingsarbete-som möjlighet att utveckla budgetsystemet genom ett nytt tankesätt som diskuterar om såväl kvalitetsfrågor,fler-dimensionella ekonomi-teorier och mått som strategiska bedömningar då man planerar sjukvårdens utveckling och budgetering,samt det praktiska uppföljningsarbetet i förslag på nya projekt-frågor som kunde lyfta upp mer även de aspekter av produktiviteten som de kvalitativa,produktionsnära frågeställningar lyfter upp ovan.Med avhandlingsförfattaren Helen Strömbergs ord:”Det innebär att vårdens förändringar måste fortsätta att diskuteras och kanske mäste vi även börja definiera om vårdprocessens innehåll,liksom normen för vad vårdarbete är.”

4.2.2. Sammanfattning av min kvantitativ-statistiska analys

Mina hypoteser ovan får stöd då olika partier betonar olika faktorer i datoriseringen som viktigaste

sätt att stödja arbetsproduktiviteten-för att kunna hålla budgetbalans.Med mina statistikdata kan jag

dock ej helt varken stödja eller avvisa ovannämnda avhandlingsförfattarens syn på den svenska

sjukvården ”som ett industriellt system”.För att kunna göra det skulle jag behöva analysera även

patienters syn på upplevd kvalitet-frågeställningar som var ej aktuella här i denna uppsats,samt

personalens syn på hanteringen av datarelaterade arbetsuppgifter.Dvs. ställa en ny fråga: om dessa

begränsar det bästa,optimala arbetsresultatet hur få patienten att bli frisk på ett sätt som ger både

samhällsvinst och som upplevs av patienten som givande värde för använda skattekronor.Dessa

slags frågeställningar tas upp även i uppsatsens slutkapitel 5 där jag värderar min analys samt svarar

på frågan och framställer nya förslag att ev. gå vidare i detta projekt ang. hur förbättra sjukvården

och dess organisation samt produktivitet.

15 Laine Lasse T: Resultat i SINUS-90.På webben: https://docs.google.com/file/d/0B09eaK1LviklMWtzLU1YLUdDRWM/edit

5. Värdering och reflektioner 33.

5.1. Att svara på frågan, att värdera bidraget

Den huvudfrågeställning som jag ställde i kapitel 2 ovan,gällde vilken syn på produktivitetkunde avläsas i de intervjuade landstingsrådens svar på mina gjorda intervjuer under denna historiska period 1990- 2012.För att kunna svara på det,ställde jag fram även två hypoteser.Dels att landstingsråden,som representanter för olika partier,hade olikartad syn på produktiviteten.Den allmänna synen antar detta som självklarhet,vilket det dock ej behöver vara då karaktären av det övergripande sjukvårdssystemet kunde generera en samstämmighet i olika partiers syn på vad som är centralt i produktiviteten för att utveckla sjukvården såsom det bedrivs hos Uppsala Läns Landsting och speciellt i dess huvudinstitution,universitetssjukhuset Akademiska Sjukhuset i Uppsala.Se här tex. avhandlingsförfattaren Helén Strömberg´s analys och hennes slutsats eller bild av den svenska sjukvården som ett industriellt system.Min andra hypotes antog att landstingsråden kan påverka budgetsystemet. Min statistiska analys visar att svaret på frågan och första hypotesen är jakande.Då mina frågor formulerades dock -år 90 mot bakgrund av den tidens kris och då aktuella frågeställningar om den typ av förnyelse eller förändring som behövdes för att effektivisera sjukvården och LUL-organisationens hälso-och sjukvårdsverksamhet,kunde jag dock inte få statistiskt signifikans i mina svar för att kunna ge en mer specifik bild av olika partiers syn.Den generella bilden blev dock att den kvantitativa analysen betonar både organisatoriska utvecklingsfrågor och mer maskinnära som centrala för att höja produktiviteten.Utbildning av personal som betonade mer utbildning i psykologi i början av perioden,fick senare en annan betoning då det gällde att utbilda mer i data.Den generella bilden som jag fick av olika partiers olikartade syn på produktiviteten gav syn att alla partier föredrog fall till fall-bedömningar då det gällde att utveckla LUL-organisation och dess planerings-/budgetsystem-att ingen av dem hade någon övergripande strategi hur förnya eller utveckla det och det centrala problemet som de ansåg budgetsystemet att ha-frågan om produktivitet.

För att förstå detta har jag även gjort en filosofisk-teoretisk analys av argumenteringen kring problemet produktivitet.Dess slutsats är,att om olika partiers högsta ledning hos LUL-eller allmänt hos partier-har ej någon klar syn på hur de betraktar ekonomi-teorier,kommer det att bli från fall till fall-tillämpningar även i framtiden.Å ena sidan-då samhällsförändringen är relativ snabb i teknikförnyelse kan man hävda att det vore ej så lyckad att spika sig fast i någon generell syn på teoretisk bakgrund,varifrån man kunde härleda olika slags lösningar som förbättrar produktiviteten.Detta är dock en felsyn på dels vetenskapens historiska utveckling-som följer i dess paradigmförändring längre tidsperspektiv då förnyelsen sker,dels på vad teorier är för något.Teorier är ej något som man väljer godtyckligt,utan de argumenteras för på empiska materialets grund.Å andra sidan kan man ej skapa nya teorier helt på empiriska iakttagelser,utan de innehåller alltid vissa övergripande element eller filosofiska syn på människan och verkligheten,precis som sjukvården.Om patienten upplever ej sjukvårdens botande som lyckade lösningar,är det meningslöst att pracka på dem en viss typ av sjukvård som det enda.

Uppatsen lyfter upp även denna diskussion genom att hänvisa till tidigare förslag i den första uppsatsen i detta SINUS-projekt,där jag föreslog både organisatoriska lösningar och mer maskin- och datanära sådana där patienten skulle dock vara i fokus genom sk. patientrelaterat redovisningssystem.Då jag i första kapitlet lyfte upp den organisationsteoretiska synen på den offentliga sektorns särdrag,blev det naturligt att diskutera om den typ av produktivitet som landstingsråden kan påverka- sk. arbetsproduktivitet.Genom att hänvisa till första uppsatsens förslag på sk. flex-prissättning kunde jag dock visa att landstingsråden har möjligheter att påverka

mer än de kanske vet,nämligen välja ett annorlunda budgetsystem som skulle ev. förmå 34.genom sitt annorlunda kontosystem- omforma de historiska fenomen som återkommer i den både lokala och rikssjukvården,nämligen underskottsfenomen.Genom att den nya ledningen-efter valet senast-bytte budgetsystemet-visar det att det går att påverka även finansiellt (dvs. i kapitalproduktivitet).För att kunna göra detta ännu mer effektivt,borde man dock enligt mina både kvantitativa och kvalitativa och teoretiska diskussioner undersöka om man kunde formulera om budgetsystemet annorlunda.Mer om detta nedan.

Uppsatsens bidrag kunde därmed kanske vara,att den visar hur projektet skulle behövas drivas vidare för att kunna avvisa eller stödja avhandlingsförfattarens tes eller beskrivning av den svenska sjukvården som ett industriellt system,och att dess diskussion med både empiriska frågor och frågeställningar samt teoridiskussion visar att det finns behov av att utveckla nya ekonomi-teorier för att kunna lösa de problem som sjukvården har. Att satsa mer och mer i enbart teknikförnyelse eller ryckvisa sparandeåtgärder kommer ej att lösa sjukvårdens kriser,utan för det behövs något nytt. Om uppsatsen bidrar för detta nya tankesätt,kanske är det det som är dess största bidrag?

5.2.Möjligheter att gå vidare i projektet

Min statistiska,kvantitativa analys ovan framställde fråga 3 som definierande huvudproblemet om produktivitet.Den organisationsteoretiska och teoretiska analysen fokuserade detta vidare,med vilkas hjälp jag kunde svara på den generella typen av frågan enligt vilken landstingsrådens handlingsmöjligheter- och möjligheter att svara på frågan- begränsades att gälla enbart den generella bilden: att problemet gällde detta (dummy-kod 1 eller ej-dummykod 0).Då jag gjorde sedan den mer avancerade statistiska analysen-regressionsanalys enligt använda Minitab 16-statistik-programmets Stepwise-analys i letandet efter mer specifika variabler,kunde programmet ej göra detta då fråga 3 hade ej samma antal delvariabler som de andra variabler som skulle förklara det-dvs. antal obvervationer/delfrågor.För att ev. kunna fortsätta att göra nya intervjuer i projektet förbättrar jag här detta med följande.Argument för det är även den diskussion som förs i dagspressen (se Kapitel 5 och 6,Referenser).Då diskussion där under de senaste åren har gälltmest följande frågor,kunde dessa-eller en del av dessa-lyftas upp i mina mer specifierade delfrågor ang. fråga 3.

Utökade jämförelsematerial i pressdiskussioner/debatter kan delas enligt mig i följande kategorier:• finansiella frågor: om vinsten i hälso-och omsorgssektorn som följd av ovannämnda lagar.Argument för detta är antagandet att privata utförare skär i personalresurser för att få högre vinster,eller etablerar sina vårdcentraler i socio-ekonomiskt rikare (oproblematiska) områden där det finns mer möjligheter att gallra patienter enligt lönsamhetskriterier,def. få mer finansiell vinst (ROI- return on invested capital).De som argumenterar mot vinster,hävdar att samhället måste ställa fram mer styrning om detta på olika sätt: dels i tex krav på viss minimiantal personal per patient/enhet,dels nogrannare kvalitetsredovisningar,dels krav att personal ska utbildas eller att vinsten ska återföras i produktion eller att vinsten ska begränsas på olika sätt.• teknikförnyelse: hjärt-och stroke samt andra sedvanliga sjukdomars andel i vården minskar fast befolkningen blir både äldre (dvs. större efterfråga) tack vare teknikförnyelse som förbättrar tillfrisknandet/botandet i dessa sjukdomar.I stället växer sjukligheten i sk. välfärdssjukdomar som diabetis (resultat av högt bearbetad kost med för mycket socker eller tillsatsämnen och för lite fibrer tex) och neuro-psykologiska skjukdomar som resultat av stress i sociala – eller arbetssammanhang samt arbetets utformning i arbetslivet/upplevd,utbredd arbetslöshet• it-frågor: patienrelaterad redovisning ställer krav på ökad effektivisering av it-lösningar i tex patientjournaler.Då patienterna får nyförtiden tillgång att både läsa sina egna journaler samt spärra tillkomst till dem,skapar detta vissa svårigheter hos sjukvården:• kunskapsläget: att läkarna har svårare att upprätthålla sitt kunskapsbyggande,samt bedöma rätta vårdåtgärder för den aktuella patienten vars vård initierades på annat håll,av andra läkare.Det

hävdas att man borde ha även standardiserade kvalitetsregister som gäller i hela landet ang. 35. olika faktadokument som stöd för läkarna,eller dit sjukdomsfakta ska samlas i forskningssyfte.• lagstiftningsläget: man har framfört kritik av att nuvarande lagar-hälso-och sjukvårdslagen samt lagar om personsekretess och dess tillämpning i sjukvården -borde förnyas eller förändras så att tex. punkten ovan undviks,eller att vården kunde på mest effektiva sättet skapa tvärkompetens team runt patienten som övergår från en huvudman till en annan (landsting-kommun) eller mellan den offentligt finansierade vården och den privata,skedde detta sedan i landet eller mellan olika • EU-länder• den fysiska plattformen av sjukvårdsplatser på kliniker: vissa kliniker har tex räknat att det behövs en viss överkapacitetsutrymme för att kunna klara oväntade fall-typ vintersjuka-epidemier vars utveckling går svårligen att överblicka på förhand.• Andra åtgärder-typ användning av lean-filosofi baserade organisationsförändringar-betonar att bristen på vårdplatser kan åtgärdas genom ny typ av kommunikation,planeringsåtgärder och utbildning av personal i nya typer av vårdteam typ parvård (t.ex. barnmorska-undersköterska ang. förlossningsavdelningar och mödravård).• Förvaltnings-och administrerande perspektiv som använder sedvanliga sparåtgärder för att åtgärda underskott -alternativ/typ minskad antal vårdplatser,kan äventyra patientsäkerheten- eller alt/typ minskad antal personal och förändrade arbetsscheman,vilket orsakar ökad arbetsstress och fara för felbedömningar i vården då vårdkvalitén blir lidande eller patienter t.o.m. dör som resultat av fel i vården. Som jag diskuterade ovan,har den gängse org.teorin på offentlig sektor ej entydiga svar på lösningar av dessa problem.Det beror dels på ”vems beslut” styr,hur de ser ut eller konstrueras,på vilka grunder och typ av argumentering,samt vilken ekonomi-teori och människosyn tas för givet som formar organisationskulturen och handlingsramar,och hur statens lagar/bidragssystem ser ut.

De praktiska/politiska lösningsförslag på att bemöta ovansagda,olika typer av svårigheter har varit dels diskussion om vinstförbud då privata vårdorganisationer har slimmat organisationer med mindre antal medarbetare för att öka lönsamheten,dels kravet på bättre rutiner,lagar,regler för att kunna bedöma att utförarna förutom att de väljer göra rätt saker,även gör det på ett rätt sätt- det gängse sättet att definiera produktivitet i tjänstesektorn (för närmare diskussion om jämförelsen av landstingen med privata företag se mitt första SINUS-uppsats-90).Tredje lösning-att få bättre resurser- är också allmänt nämnt,men inget parti har vågat offentligt ställa fram förslag på höjning av skatter för detta.Ett sätt härvid vore att förnya både tänkesättet om välfärden-från generell sådan(def. den offentliga välfärden ska finansieras gemensamt,genom skatter) till min ”relativiserande syn” med flex-priser,där den politiska beslutar i Riksdagen fram golv-och takpriser,med låter sedan både situationen lokalt i organisationen,lokala befolkningens situation och patientens egna val bedöma det aktuella priset? Det använda statsbidragssystemet kunde sedan utjämna större skillnader härvid såsom nu.Den sittande regeringen har i sitt senaste förslag till statens budget för 2013(se Prop. 2012/13:1 Utgiftsområde 9 16 ang. Hälsovård,sjukvård och social omsorg) börjat i denna riktning.Detta kommer till uttryck i tex. deras förslag på förändring av Hälso-och sjukvårdslagen i paragraf 26 § : i stället för att tala om att högsta avgiftsbelopp för sluten vård är 80 kronor för varje vårddag (det gamla) ska det bli ”Avgiften för sluten vård får för varje vårddag uppgå till högst 0,0023 gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ i socialförsäkringsbalken,avrundat nedåt till närmaste tiotal kronor”.Då prisbasbeloppet kan variera beroende av det allmänna ekonomiska läget i riket,uppnås en viss flexibilitet.Jämfört med mitt förslag på flex-priser och dess konstruktion betonar man dock mer i den politik styrda möjligheten att ordna incitamentsmomentet än mer specifikt då den enskilda medborgaren får mer utrymme för sina egna val.Dvs. Allians-regeringen följer fortfarande denna generella,allmänna välfärdskonstruktion som är grundad på ett visst sätt att teoretisera med utgångspunkt mer i kronor och ören än tex. i incitaments och kvalitetsfrågor som efterlysts ovan då det gäller att ordna för bättre produktivitet i sjukvården.På sätt och vis en politisk paradox då man i

16 Sveriges Regering, “Utgiftsområde 9: Hälsovård,sjukvård Och Social Omsorg-del i Proposition 2012/13:01.”

politisk ideologi allmänt anser att incitamentsfrågorna är prioriterade hos partier till höger. 36.

Sättet att gå till väga och skapa ett nytt styrningssystem som skulle kunna ta hand om alla dessa olika typer av konkreta frågeställningar som kan antas ha med arbetsproduktivitet att göra,vore enligt mig av tre slag:– det sedvanliga: skapa nya,funktionella beskrivningar,krav,rutiner,regler för att kunna lösa problemen (analogi: hur politikerna har försökt lösa EU:s Euro-kris)– i stället för detta,oändliga och oöverblickbara sättet,använda olika strukturer,på olika nivåer av verksamheten eller hos olika intressenter (dvs. politiker,sjukvårdens administrerande/planerande tjänstemän,politisk ledning,verkställande/service personal,privata företag,idéella föreningar,patienter,släktningar för patienter,fou-verksamma)– försöka skapa strategier som följer vissa värderingar eller värdemässiga definitioner hur vården ska skötas (jämför kvalitetskrav och patientrelaterad uppföljning och redovisning).Strategier kunde sedan ev. försöka inlemma alla dessa tre typer,såsom jag gjort i mina strategiskt fokuserade intervjufrågor (som den statiska analysen visar vara ett nytt tankesätt för landstingsråden).Se min tidigare diskussion ovan om kontext och handlingsutrymme för deras beslutsfattande samt diskussion om kunskapsläget med dess redovisning av den offentliga sektorns särdrag.

Fråga 3 ovan kunde därmed differentieras vidare (se diskussion om svårigheter med regeressionanalys enligt Stepwise-metod som letar efter de mest centrala orsaksvariabler i ett antal empiriska observationer/svar till intervjuer) med följande delvariabler:1. antal vårdplatser2. antal parvårdsteam (önskningar från personalhåll,administrationens syn,politiker priorieringar,lokala situationsbedömningar (sistnämnda om flex-prissättning togs i bruk)3. produktionstakt beskrivning (flera möjligheter här: strömmått,färdigbehandlade,vidareremitterade,avvisade då fullsatt eller krissituation)4. vårdenhetens totalsituation(personalantal,kompetens,semester,sjuka,nya i skolning mm.)5. Vårdenhetens arbetsintensitet dvs. tiden som vårdplatsen tas i bruk i genomsnitt på kliniknivåerIntervjuade landstingsråd kunde svara på denna nya form av fråga 3-”produktivitetsindikatorn”- antingen genom att ge sitt svar på en öppen fråga eller genom att ange val mellan framställda nivåer som skapats efter närmare fou av organisationen och berörda kliniker. Ett sätt vore att efter fou framställa en skala från 1-5 som i mina andra frågor och låta landstingsråden värdera deras inbördes ranking. Genom lika antal delfrågår eller svarsalternativ kunde man nu göra Stepwise-regressionsanalyser och mer detaljmässiga analyser som inte kunnat göras i denna uppsats.

Utöver förslaget ovan som kunde uppfattas som närmare funktionalistiskt perspektiv,kunde man kanske använda även strukturalistiskt perspektiv,vilket kommer fram i mina förslag nedan i bl.a utformningen av ett nytt,hållbart budgetsystem med grund i det nya vetenskapsparadigmet.

5.3. Vad vore grunddragen för ett nytt,fler-dimensionellt budgetsystem och hur kunde man argumentera för det teoretiskt?5.3.1. Jämförelser med Uppsala kommun och Regeringens syn Idédiskussion:Här beskriver jag först hur jag uppfattar ett hållbart budgetsystem.Definiens omfattar följande delar:Def 1: hållbarhet i detta sammanhang betyder att förutom att följa sedvanliga krav på budgetbalans,skulle dylikt system även vara både konsekvent och robust.Def.2: konsekvens skulle betyda att satsningar görs långsiktigt enligt överenskomna kriterier som inte kastas allteftersom olika politiska val ger olika resultat-tex. enligt överenskomna teoretiska syn på produktivitet och hur dess styrningsstrategi ska definieras av dels statsmakten,dels av lokala nivåns beslutsfattare (dvs. riksstandarder)def.3: robusthet skulle betyda att nytt konto-sociala investeringar-skapas på intäktssidan och

kostnadssidan ska innehålla insatta investeringar-seedmoney- på kort sikt.Långsiktiga resultat 37. -resultat av sociala investeringar-skulle minska långsiktiga kostnader-vilket skulle betyda att man skapar ett annat,nytt konto typ balansbuffertkonto på en ny nivå av budgetsystemet-på mer övergripande,strukturell nivå.Def.4.balansbuffert-konto skulle alltid visa bättre saldo än kortsiktiga konstnadskonton för sociala investeringar-sociala investeringar skulle skapa samhällsvinst (detta är ej disk.om vinstbegränsn.)Def 5: samhällsvinst skulle kortsagt bli till genom att resulterande sociala kostnader skulle bli mindre långsiktigt då man tar bättre grepp på den totala budgetbalansen där problemen uppfattas fler-dimensionellt,enligt ny ekonomi-teori.Se min nya värdeteori och dess diskussioner om olika resultat då tiden tas in i ekonomi-teori analyser samt individuella bedömningar enligt sk. positiv reciprocitet: alla parter ska vinna; sparandet ska ej ske på vissa parters kostnader osv.

Politiska/praktiska jämförelser för framställandet av nytt,hållbart budgetsystem:Även här kunde jag jämförelser.Först med den sittande Regeringens nuvarande budgetkonstruktion gällande för Hälso – och sjukvårdslagen (ibid,s.40): ”3.3 Skatteutgifter:Samhällets stöd till företag och hushåll inom utgiftsområde 9 redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k.skatteutgifter. Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelättnad i förhållande till en likformig beskattning och som en skattesanktion om det rör sig om ett överuttag av skatt.Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika områden som t.ex. konjunktur-, bostads-, miljö-,eller arbetsmarknadspolitik. Dessa skatteutgifter påverkar budgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av skatteutgifterna har redovisats i regeringens skrivelse Redovisning avskatteutgifter 2012 (skr. 2011/12:136)”.Skillnader med mitt förslag på ett nytt budgetsystem skulle vara att det nya kontot-”sociala investeringar”-skapas på intäktssidan,ävenom dess ”seedmoney” definieras/budgetsätts på kostnads/utgiftssidan och i stället för allehanda skatteavvikelser på specifika områden-som ovan-samordna dessa.Dylikt skulle enligt mig följa även de riktlinjer som Landstingsförbundet skrev om ovan då de lyfte upp behovet av samordning mellan välfärdens olika sektorer.Andra nya i denna nya budgetkonstruktion är,att det är teoretiskt stödd av ett nytt,fler-dimensionellt ekonomi-teori,dvs. min strukturmatris-teori som kan uppfattas även som ny form av fler-dimensionell ekologi-teori.Se min diskussion nedan om detta.Därav ska det nya ”balanskontot” befinna sig på en annan ”strukturell nivå”,i stället för budgetens sedvanliga funktionella konton där strukturnivåer ej förekommer.

Andra jämförelsen: den lokala kommunen i Uppsala.Kommunen har börjat den hållbara budgetsynen,vilket kommer fram i kap.5 i deras skrift ”Inriktning,Verksamhet,Ekonomi 2011-2014”,Uppsala Kommun,2011.Deras IVE-processmodell liknar Uppsala Läns Landstings tidigare

SINUS-modell i och med att budgetprocessens gång beskrivs genom en kombination av funktionella åtgårder,där processens deltagare och deras förväntade åtgärder spaltas upp i en struktur i tiden där processens arbete resulterar i de dokument,respektive åtgärder som väntas enligt framställda mål.Budgetprocessverksamheten har därmed både institutionell/intressent-helhetssyn (figur 1) och en klar kombination av funktionell och strukturell syn på budgetprocessen

(figur 2) .Se Figur 1 ovan. 38.Helhetssyn på budgeteringsverksamheten i Uppsala ,enligt IVE-modellen: Figur 2. En strukturell syn på budgeteringsarbetet hos Uppsala kommun.

Kostnadssidans påverkansparametrar (oberoende variabler s.a.s. om man uppfattar det övergripande målet av budgetbalansen som det som skulle påverkas,dvs. som beroende variabel) i IVE-modellen tar hänsyn till:

• demografisk påverkan på verksamheten• kvalitetsfrågor genom tidigare beslut och målbilder på olika verksamhetsområden samt

infrastruktur• prisutveckling som påverkar kommunen- se för dessa i figur 3 nedan:

Intäktssidan: följande parametrar ställs mot bakgrund av rikets samhällsekonomi och förväntad 39. konjunktur-utveckling:

• skatteintäkter• avgiftsnivån som är dels rörliga,def. följer kostnadsutveckling och definierad

subventionsgrad tex i äldreomsorg,hyra av lokal mm., samt fasta då viss maxtaxa gäller.• Statsbidragssystemet som består dels av direktinriktade statsbidrag till olika prioriterade

verksamheter,dels av kommunekonomiska utjämningssystemets bidrag från rikare till mindre rika kommuner

Problem-diskussion kring produktivitet i hittils framställda alternativ:Nu kan det uppstå interessanta jämförelser-dels relaterad till landstingets budgetsystem och bl.a. dess kostnader-intäkter syn,samt hur man definerar avgifter.Då meningen med dessa jämförelser är att lyfta upp de frågeställningar som tangerar uppsatsens fråga om produktivitet-lyfter jag här dessa endast på övergripande,principiell nivå.Avhandlingsförfattaren Helen Strömberg diskuterade ovan hur det är svårt att kalkylera priser för sjukvårdens produktion,varmed man kunde följa upp produktiviteten mer detaljrikt ekonomiskt sett i kronor.Detta är förståeligt på följande skäl: dels är varje patient unik och hennes sjukdom behöver olika insatser för att nå målet: ”bli frisk”.Krav på insatta resurser räknas härmed med medeltals-beräkningar: kostnader för en given patient i relation till den sjukdoms typ som det är frågan om.Då det sker sedan förändringar både på individnivå och på befolkningsnivå- se tex. författarens diskussion om välfärdssjukdomar som resultat av samhällsförändringen i ekonomi,livsstilar,värderingar mm.- är det svårt att prognosticera exakt behov hos befolkningen som uppfattas vara grunden för LUL:s nuvarande budgetsyn då man prioriterar mellan olika satsningar.Det andra problemet består av att kostnader kan inräknas i fasta och rörliga priser.Dessa kan utvecklas olikt beroende på den bakomliggande kontexten av samhällsekonomin och konjunkturen.Tillväxten kan tex. betyda att läkemedlens andel av totala kostnader ökar (om man räknar i fasta priser och kostnadsutveckling i övrigt),ävenom det sker produktivitetsutveckling i vården då patienten blir snabbare frisk och behöver mindre/kortare tid mediciner (räknade i rörliga priser).Prognosticeringen försvåras ytterligare då det blir svårt att diskontera viss prisnivå för framtida kostnader,då teknisk förnyelse ev. ställer nya krav: läkemedlens andel kan bli mindre,eller speciell utrustning medför vissa speciella,dyrare läkemedel som insatsvaror.Regeringens dokument-nämnd ovan (Hälsovård,Sjukvård och Socialomsorg,Budget proposition 2012/13:1 för Utgiftsområde 9,ibid.) arbetar därmed med indirekta mått i form av målbeskrivningar,olika utvärderingar,sammanställning av akkumulerade kostnader /intäkter (dvs.efteråt) och deras prognosticering i framtiden (se figur 4 och 5) I målrelateringar används även olika Kvalitetsdokument såsom tex. täckningsgrad-resonemang vilket tas dock ej upp här.

Figur 4: Diagram 4.2. Sjukvårdshuvudmännens kostnader för hälso-och sjukvård 2011, procentuellt fördelade på verksamhetsområde (ibid,s. 44)

40.Andra figuren som relaterar till diskussion om finansiellproduktivitet:Figur 5. Diagram 4.1. Landstingens inkomster 2011,procentuellt fördelade efter inkomstlag

(ibid,s. 45)

Om man analyserar den dynamiska förändringen av produktivitetskontexten (se min diskussion ovan om den teoretiska och organisatoriska sidan av detta) och första avhandlingsförfattarens beskrivningar och pågående debattartiklar (se kapitel 6 Referenser),får man klart att det blir svårt att utveckla produktiviteten i båda dess övergripande meningar: • ”att göra rätt,på rätt sätt”: medicinsk och befolkningsutveckling medför förändringar både i kostnader-intäkter (se ovan) som i uppkomst av nya typer av sjukdomar• ”arbeta mer effektivt” då man relaterar insatta resurser och uppnådda resultat.Problemet här är ju dels mätning (hur mäta,med vilken måttenhet/variabel: i priser eller upplevda tillfrisknandet eller i flödesmått) och dels prioriteringar (hur värdering sker,med vems kriterier,på vilken organisatorisk nivå,mm. frågeställningar).Vidare• är ”insatta mål” de rätta: tar de hänsyn till tex incitamentfrågor som Landstingsförbundet diskuterade om redan 1990: på vilket sätt (i övergripande preventiva åtgärder,eller i bestämmandet av avgifter-om det sistnämda,sker detta med konsekvens (se min analys av riksbudgeten ovan), att individens val möjliggörs mer dynamiskt (även med etik att göra),med önskvärda samhällshänsyn.

Regeringens uppfattning i hälso-och sjukvårdsfrågor är ambitiös och tar tex upp följande frågor: se figur nedan (Hälsovård..,ibid,s 46) Figur 6: Aktuella utvecklingsområden i hälso-och sjukvården

41.Sammanfattande värderingar kring jämförelser

Uppsala Kommuns budgetsyn fortsätter den typ av budgetering som man hade i 1990 års och 2004-års SINUS-budgetsystem-dvs. en processyn som kombinerar både institutionella frågor,funktionella beskrivningar (vad göra,vem gör,när,för vilket syfte),strukturella drag (man vaskar fram helhetssyn allteftersom processen framskrider och därmed kommer fram till beslutsfattandet om dels godkännandet av tidigare års resultat,dels kommande budgetramar i strävan efter budgetbalans).I kommunens budgetssyn ingår även hållbarhetskriterier vilka dock sker tv. endast på policynivåer till skillnad från mina förslag i strävan att konstruera ett annorlunda budgetssystem även med annorlunda kontosystem. (se mer nedan).Dessa hållbarhetskriterier i Uppsala kommuns IVE är följande hänsynstaganden:• definition av hållbar utveckling i kommunen,def. ett hållbart samhälle innebär att social sammanhållning,ekonomisk utveckling och välfärd förenas med en god och trygg miljö för medborgarna (IVE,ibid,s.22)• syn på att det sker kontinuerlig förändring i samhället och kommunen.Förändringen uppfattas leda till utveckling,varmed det ställs krav på tillväxt,folkhälso- och miljöarbetedär det krävs samverkan,långsiktighet och kontinuerlig uppföljning• Konkreta arbetet för dylikt sker sedan i många prioriterade inriktningar,varom kan nämnas tex. uppmuntran i demokratisk delaktighet,arbete mot utanförskap och för allas möjligheter förarbete,för fysisk och social trygghet även i stadens fysiska rum,i arbete för jämlikhets-och genusfrågor,för goda levnadsvanor och hälsosamt liv,arbete för minskad miljöbelastning mm. Klimatproblemrelaterade frågor såsom energianvändning mm,för att skapa innovativ och tillväxtgererande arbetsmiljö för näringsliv vilket ska innefatta rättvis och snabb myndighetsutövning och arbete med fungerande infrastruktur.Om jag sedan värderar Uppsala Kommuns syn på hållbarhetsfrågor med Regeringens syn på infrastrukturfrågor ang. utvecklingsarbetet för hälso-och sjukvården,ser man att Uppsala kommun har en bättre helhetssyn-produktivitetens kontextfrågor tas in som oberoende variabler för produktiviteten,som definieras som arbete för ”rätta saker på ett rätt sätt”.Regeringens syn är bättre om man använder funktionellt perspektiv.Hälso-och sjukvården ska utgå från patienten som dock uppfattas som en individ.Med individ kan jag dock förstå olika saker:beslutande frågor,påverkans dito,rättigheter,i resursfrågeställningar,i livscykelperspektiv,värderingsperspektiv.Som man ser i figur 6 ovan betonar Regeringen informationens,kunskapens,och kontinuerliga uppföljningens roll.

Värdering: Båda perspektiv ovan från dessa jämförelseorganisationer till LUL har dock ingen teori som grund för hållbarhetsfrågor.Dylik kunde vara tex min flerdimensionella ekologi-teori 17,sk. Strukturmatris-teorin där samhället uppfattas som helhet i dess relation till naturens ramar och där olika samhällssektorer påverkar varandra.Dylik teori skulle möjligöra framställandet av fler-dimensionella nyckeltal vilket jag gjorde i mitt första SINUS-uppsats för LUL,samt i förslag att förbättra SINUS-budgetsystemet med nya moduler.Utan teorigrund blir utvecklingsarbetet lätt antingen ”ett smörgåsbord av allt det goda” som konventionellt uppfattas ”vara det rätta”, eller person/maktberoende: vilka just då har makten och använder den.Med teorins hjälp kunde man tex definiera principer,måldefinitioner och beskrivningar,kravdokument eller mått som är jämförbara på olika nivåer på samma sätt.Dylikt finns ej än i landstingsvärlden fast arbetet för sådant framskrider-i tex. uppsättning olika faktadatabaser eller kvalitetsdokument eller nationella kvalitetsregister.Även aktuella samhällsdebatter har uppmärksammat detta,bl.a. i diskussioner om behov att fou-synpunkter tas tillvara då man utvecklar sjukvården,vilket tangerar även rättighetssynpunkter om bla. personsäkerhetsfrågor eller i arbetet kring patienten.Teoribaserad produktivitetsdiskussion kunde även relatera produktivitetsfrågeställningar till andra teorier,bl.a. om den använda synen på människan,ekonomiteorin,it-frågor mm. vilka diskussioner

17 Laine, “R.A.Rappaports Ekonomiska Förklaringsmodell i Boken Pigs for The Ancestors Relaterad till Alternativa,nymaterialistiska Teorier,en B-C-uppsats i Socialantropologi;Uppsala universitet,Uppsala,VT 1980.”

sker ej i dag på ett konsektvent,fokuserat sätt utan på ett nästan slumpmässigt sätt beroende hur 42. massmedia uppmärksammar olika frågeställningar pga. dess intressen,utan helhets-eller utvecklingsstrategi syn.Mot bakgrund av dessa jämförelser och gjorda analyser av LUL-landstingsrådens svar ovan,kan jag nu lättare lyfta upp mina egna reflexioner då de fortsätter dessa jämförelseorganisationers arbete/alternativa synpunkter på produktivitetsproblematikenSe nästa del.

5.3.2. Grounded theory-ansats : att konstruera en teoretisk brygga och fokusera på produktiviteten annorlunda- socialt perspektiv

Motiv:Enligt en bok om Grounded theory 18 gäller idén med denna typ av teoretisering att man låser sig inte på förhand på en viss typ av lösning eller teoretisering,utan att teorin kan revideras under undersökningars gång om problematiken så kräver.I själva verket är detta en historisk gång med successivt prövande med hypotetiskt-deduktivt teoretisering (se min teoridiskussion i Appendix II). Det som vore intressant i detta sammanhang vore hur ”bygga en brygga” mellan kvalitativa observationer och kvantitativa variabler.Se mina förslag ovan till en ny frågeställning eller nya frågor 3 ´ ovan,som uppstod ur genomläsning av debattinlägg,mitt långsiktiga intresse för dessa frågor (då tidigare anställd i denna sektor),samt intresse för dessa frågor av teoretiska skäl (se empiri i parapsykologi 19 om healing då dylikt har mätts påverka förändringar i enzymer i den sjuka kroppen,vilket är teoretiskt intressant då man måste då förutsätta nya former av energi och en ny syn på människan och verkligheten).

5.3.3. Nya paradigmets nya teorier-ansats: ny syn på hållbar tillväxt och makro-politik med hjälp av nya teorier i ekonomi-vetenskap,grundad på ett förslag på ett nytt vetenskapsparadigm

Hur bygga en ny teoretisk brygga: För att kunna inlemma dylika,nya slagshypoteser,teorisynpunkter och frågor,behövs det en helt annorlunda syn på verkligheten och människan.Undertecknad har gjort detta i sin egen forskning sedan 1970 i egna papers,hänvisningar i universitetsuppsatser till dessa samt i försök att få i gång diskussioner och påverkansmöjligheter (inklusive finansiering av ny grundforskning) hos offentliga institutioner,dock utan framgång hittils.Under tidigare kursen i ämnet har jag lyft upp delsvar i mitt eget ”ekonomiprojekt”-tex. NMEP-tillväxtspiral 20 som är en syntes med marxisternas sätt att betrakta samhällsekonomin (i fd. Sovjet på 20-talet) och moderna sociologernas syn på tex. boendefrågor samt modern samhällsplanerings-teoreticering,samt den nya synen på verkligheten som faktiskt fler-dimensionell såsom även människan som varelse med ontologiska entiteter medvetande-själ utöver den fysiska kroppen (för att kunna förklara de sk. anomala,empiriska data i parapsykologi och delvis i modern fysik och biologi-kvantfenomen och epigenetik).I första SINUS-uppsatsen refererade jag till den nya värdeteorin som jag skapade som student i min Rappaport-uppsats (ibid) i socialantropologi genom att höja abstraktionsgraden i en berömnd socialantropologs diskussioner varvid jag skapade en ny,fler-dimensionell ekologi-teori (sk. Strukturmatris-teori).Sedermera-med egna studier-fick jag reda på att jag i själva verket fortsatte de diskussioner som K.Marx och Levi-Strauss gjort ang. samhällets relation till naturen,eller Talcot Parson ang. förenandet av ekonomisk-teori (grundad på vissa axiomer,självklart antagna grundprinciper) och ekonomisk antropologi som forskar hur människor faktiskt ”ekonomiserar” genom tex. sociala åtgärder.Ett annat nytt bidrag i första SINUS-uppsats år -90 21 var min nya model om produktiviteten där kommunikationens roll lyftes in,samt refererande till min Kapitalmatris-modell-någonslag strukturalistisk syn att betrakta de grundläggande ekonomiska

18 Goulding, Grounded Theory-A Practical Guide for Management,Business and Market Researchers.200219 Grad, “The Biological Effects of the ”laying on of Hands” on Animals and Plants: Implications for Biology,pp. 76-

89 in Book: Parapsychology: It´s Relation to Physics,Biology,Psychology,and Psychiatry.”197620 Laine, NMEP-spiral,Bilaga 1, i Rapporten Samhällsplanering i Tidsfokus. Alternativa Synpunkter På

Samhällsplanering .Kulturgeografiska Institution, universitet,Uppsala,HT 1981.21 Laine, “Sinus-planeringssystemet För Uppsala Läns Landsting-beskrivning,analys Och Diskussioner Om

Förbättringsmöjligheter Mot Bakgrund Av Landstingens Situationen i Sverige, Lämnad Som C-D-uppsats,Ekonomisk Historia,Uppsala universitet,Uppsala,HT 1990 (ej Publ).”

variablerna,annorlunda än tex. marxisternas mervärdes-teori eller neoklassiska ekonomi- 43.teorierna såsom i marginal-teorier eller kvantitativ-monetariskt teoridiskussion 22 Den intresserade läsaren kan få en uppfattning av den sociala sidan av samhällsvetenskap och detta alternativ teoreticeringsarbete på mitt blogg at vidorghelps.blogspot.se där dessa olika förslag har delvis tagits upp av mig,relaterade till olika samhälls-och kulturproblem i dag både i Sverige och globalt,samt beskrivningar hur det gått sedan till socialt,finansiellt,politiskt mm.SINUS-uppsats är en del av detta mer omfattande ”livsprojekt” eller vetenskapens historiska förändringsarbete eftersom det följer eller har gemensamma karaktär som en vetenskapshistoriker 23 kan beskrivit ang. sk. paradigmförändring.Dylikt kan ta flera hundra år i anspråk för att gå igenom,men någon gång måste genombrottet ske.Kanske med denna uppsats då SINUS-projektet redovisas på ett mer konventionellt sätt än i den första uppsatsen 24,får jag tillstånd den diskussion som behövs för att både lösa det som upplevs som problematiskt med dagens sjukvård tillika som att få igång den sociala förändringen i vetenskapssamhället som skulle sedan på sikt leda till accepterandet av nya vetenskapsparadigmet?

22 Kragh, De Ekonomiska Idéernas Historia.2012.För Mervärdesteori,se tex. Karl Marx: Grundrisse,se kapitel om kapital.För bra sammanfattande syn,se Cole,Cameron,Edwards,s. 210: ”the difference between the Use-value and the Exchange-value of labour power is called Surplus value ”(dvs.Mervärde).Då Marx betraktade produktionen,kapitalformation mm. som resultat av sociala förhållanden-ej den praktiska produktionen och dess mätning i pengar,uppfattade Neoklassiskerna ekonomin annorlunda.I stället för generella frågor där samhället betraktades från makrosynpunkter och centrala frågorna var Tillväxt,Fattigdom,Välstånd och Handel,lyfte neoklassisk syn fram mer specifika frågor om förhållandet mellan ekonomiska mål och använda resurser.Tex i bedömningar enligt alternativa sätt att använda knappa resurser,betoning mer på metodfrågor samt på ekonomiska institutioner.Marginalitetsteorier-då de diskuterar om varans (alt.tjänstens) värde-utgår från dess marginal nytta för konsumenten,i stället för arbetstid i dess produktion.Se Kraghs bra diskussioner.I mitt eget ekonomi-projekt har jag tankar hur värde-teorin har utvecklats genom tiderna,och att det nu behövs/har nått ett nytt,historiskt stadium i teorins utveckling.För min skiss för en ny värde-teori,se min Rappaport-uppsats (ibid.,opublicerat,då den hindrades att bli dokumenterad uppsats av andra medstudenter med mer personinriktad än vetenskaplig argumentering/kritik).

23 Kuhn, The Structure of Scientific Revolutions,2 Nd Ed.197024 Laine, “Sinus-planeringssystemet För Uppsala Läns Landsting-beskrivning,analys Och Diskussioner Om

Förbättringsmöjligheter Mot Bakgrund Av Landstingens Situationen i Sverige, Lämnad Som C-D-uppsats,Ekonomisk Historia,Uppsala universitet,Uppsala,HT 1990 (ej Publ).”På webben-en del av-https://docs.google.com/file/d/0B09eaK1LviklMWtzLU1YLUdDRWM/edit

5. Referenser 44.BöckerBjörn Brorström,Glenn Fihn: Ekonomi I kommuner och landsting-grundläggande metoder och modeller I bokföring och Bokslut,Studentlitteratur,Malmö 2011Tom Cristensen,Per Laegraid,Paul G. Roness,Kjell Arne Rörvik,Organisationsteori för offentlig sektor,Liber,Malmö 2012Ken Cole,John Cameron,Chris Edwards,Why Economists disagree.The Political Economy of Economics,Longman,London 1983Christina Goulding,Grounded Theory-A practical guide for Management,Business and Market Researchers,Sage Publishers,London 2002The Dimensions of Healing: A Symposium.Los Altos,Cal: Academy of Parapsychology and

Medicine,1972,p. 110-120 Jukka Hoffrén,Measuring the Eco-efficiency of Welfare Generation in a National Economy-The Case of Finland,Academic Dissertation,Univ.of Tampere,Tampere 2001Ingemund Hägg,Åke Magnusson,Lars A.Samuelson,Budgetary Control-design and use,The

Stockholm Research Institute,Stockholm School of Economics,Stockholm 1982Martin Kragh,De ekonomiska idéernas historia,SNS Förlag,Stockholm 2012Thomas S. Kuhn:The Structure of Scientific Revolutions,2 nd ed,University of Chicago Press,Chicago 1970Karl Marx,Grundrisse.Foundations of the Critique of Political Economy,The Pelican Marx Library,New Left Review,London 1973Bengt Molander,Vetenskapsfilosofi.En bok om vetenskapen och den vetenskapande

människan,2.uppl,3.tr,Bokförlaget Thales,Uppsala 1988Bo Sandelin,Den svenska ekonomin-en översikt av utvecklingen.Rabén &

Sjögren,Göteborg1981 Gertrude R. Schmeidler (editor): Parapsychology: It´s relation to Physics,Biology,Psychology,and Psychiatry.Papers from a symposium sponsored by The American Society for Psychical Research in New York City,May 18,1974.The Scarecrow Press,Inc.,Metuchen,N.J,1976.Se fou-rapport Bernard R. Grad: The Biological Effects of the laying on of hands” on animals and plants: implications for biology,pp. 76-89 och refererad Smith,M.J.: The Influence on Enzyme Growth by the ”Laying-on-of-hands,in Grad,B.R.JanTeorell,Torsten Svensson,Att fråga och att svara.Samhällsvetenskapens metod,Liber,Malmö 2007Georg Henrik von Wright,Explanation of Understanding,Cornell Univ.Press,Ithaca,New York 1971

ForskningsrapporterUlf.Bjereld,MarieDenker,Jonas Hinnfors,”Problematiska problem? Om den vetenskapsliga problemställningens plats i undervisning och forskning”,Statsvetenskaplig tidskrift,1999/104 Coase,1937 och Williamson,1985,referens i ett kapital i boken: The Logic of Economic Organization av Anna KrzeminskaAssar Lindbäck-kommissionen ”Nya Villkor för ekonomi och politik”,SOU 1993:16,Norstedts tryckeri,Stockholm 1993

Olika intressentrapporter(partier,myndigheter,privata fou-organisationer,idéella föreningar)SYLF:s AT-ranking 2012,Sveriges Yngre Läkarnas Förening,Stockholm,Sept 2012Landstingsförbundet:Långtidsutredningen 1990,bilaga 14 ”Landsting för välfärd”,Finansdepartementet,Stockholm 1989 Mattias Lundbäck,Ratio: Från offentlig förvaltning till entreprenörskap-Vård och omsorg i förändring,Stockholms Handelskammare,2012:2Patientsäkerhet,Tematidning från Mediaplanet,Dec. 2012Pettin Justin,Private Sector Capital Strategies for Public Service Infrastructure,IHS Consulting,New York,October 2011,at www.ihs.com

Avhandlingar 45. Jukka Hoffrén,Measuring the Eco-efficiency of Welfare Generation in a National Economy-The Case of Finland,Academic Dissertation,Univ.of Tampere,Tampere 2001Helen Strömberg: Sjukvardens industrialisering.Mellan curing och caring-sjuksköterskearbetets omvandling,Umeå universitet,Umeå Studies in Economic History,29,2004

Egna uppsatserLasse Laine,Själen,Kreativitet och Stimulus-Response Strukturer,Avhandling,1.version,Teoretisk Filosofi,Uppsala universitet,Upppsala,HT 1974 (ej publicerad)Lasse Laine,R.A.Rappaports ekonomiska förklaringsmodell i boken Pigs for The Ancestors relaterad till alternativa,nymaterialistiska teorier,tlltänkt C- uppsats i Socialantropologi;Uppsala universitet,Uppsala,VT 1980 (ej publicerad)Lasse Laine,Samhällsplanering i tidsfokus.Alternativa synpunkter på samhällsplanering ur det nya,nymaterialistiska paradigmets perspektiv.En samling uppsatser i Samhällsplanering A,Kulturgeografiska Institution,Uppsala universitet,Uppsala,HT 1981.Lasse:Laine:NMEP-spiral,Bilaga 1, i Rapporten Samhällsplanering i tidsfokusLasse Laine,Paradigmatiska aspekter på utveckling-tvärvetenskapligt forskningsprojekt enligt det nymaterialistiska paradigmet,Seminariet för Utvecklingsstudier,Uppsala universitet,Uppsala,VT 1983 (kallad M VIII av förf. I hands serie ”Moments of Oneness”,ej publicerad)Lasse Laine,Sinus-planeringssystemet för Uppsala Läns Landsting-beskrivning,analys och diskussioner om förbättringsmöjligheter mot bakgrund av landstingens situationen i Sverige,lämnad som C-D-uppsats,Ekonomisk Historia,Uppsala universitet,Uppsala,HT 1990 (ej publicerad)

Debattartiklar (i fack-,riks-och lokalpress,blogg)Läkartidningen (LT)LT nr. 21/2011/Aktuellt: Ojämlik hälsa i Västra Götaland kostar miljardbelopp,av Carina EliassonLT nr. 26-27/2011/Aktuellt: Förhandlingar pågår om utökat vårdval,av Marie NärlidLT nr. 36/2011/Medicinsk kommentar: Praktikbaserad forskning kan ge forskningsbaserad praktik,av Per NilsenLT nr. 49/2011/LT Debatt: Neuropsykiatriska sjukdomar-Vårt århundrades största utmaning för hälsovårdande myndigheter,av Rigmor Stain,Gergö Hadlaczky,Vladimir Carli,David Titelman,Danuta WassermanLT,nr 51-52/Klinik och vetenskap/Rapport: Hälsolitteracitet grundbult i patientmötet,av Lena Mårtensson,Gunnel HensingLT,nr. 6/2012/Aktuellt: Journal på nätet ska bli del i hälsopaket,av Miki AgerbergLT,nr 7/2012/Medicinsk kommentar: Har vi för få vårdplatser i Sverige,av Pelle GustafsonLT,nr 16/2012/Debatt och brev: Kommentar från en allmänläkare i glesbygd: Oreflekterat lov av vårdvalet-vad säger sjukhusläkarna?,av Bengt JärhultLT,nr.17-18/2012/Debatt och brev: Replik på kritik om Regeringens satsning på de mest sjuka äldre: Satsningen ska i grunden förändra ett gammalt vård-och orsorgssystem,av Eva Nilsson Bågenholm och Maj RomLT,nr. 26-28/2012/Klinik och vetenskap/Vårdutveckling: Forskning på kvalitetsregister ger klinisk nytta-Resultat från Nationella prostata-cancerregistret,av Sara Wirén och Pär StattinLT,nr. 43-44/2012/Klinik och vetenskap/Vårdutveckling: Gemensamma vårdlinjer för primärvård och sjukhusvård ökar samverkan.Faktadokument i Jönköpings län har utvärderats ur ett läkarperspektiv,av Lars-Göran Persson,Staffan Ekedahl och Jeanette Byskén HenrikssonLT,nr. 46/2012/Signerat: Småskalig vård kan försvinna,av Staffan HenrikssonLT,nr. 47/2012/Klinik och vetenskap/Rapport: Värdebaserad vård-strategi för effektivare svensk sjukvård.Vården bör organiseras utifrån vad som ger värde för patienten,av Pär J Höglund,Anna Essén,Soki Choi,Sofia Ernestam,Johan Kaarme och Martin Neovius

Dagens Nyheter (DN) 46.DN,on 10 feb 2010/Debatt: Här är vårt alternativ till Filippa Reinfeldts Vårdval,av Ingela Nylund Watz,Dag Larsson,Birgitta Sevefjord,Håkan Jörnehed,Raymond Wigg,Lena-Maj AndingDN, lö 13 feb 2010/Nyheter: Revisorer dömer ut Vårdval Stockholm,av Mia TottmarDN, to 28 juni 2013/Debatt/Sjukvård: Med patienten i centrum blir sjukvården mer jämlik,av Ilija Batljan,Hans Bergström,Laura Hartman,Anders Milton,Johnny Munkhammar,Annelie Nordström,Emma ÖlmebäckDN,Ti 4 sep 2012/Skriv i DN/Välfärden:”Valfriheten” stänger ute många människor,av Christina Thomas DahlbergDN, må 15 okt 2012/Debatt: Falska premisser i debatten om vinster i välfärden,av Mats EdmanDN, on 24 okt 2012/Nyheter: Privata bolag i välfärden.S-ledaren talar ut: Löfven kräver att vinsten redovisas i detalj,av Jens KärrmanDN, sö 16 dec 2012/Debatt/Gemensamt ägande: Moderaterna vid vägs ände vad gäller privatiseringar,av Peter Norman och Anna Kinberg BatraDN, må 17 dec 2012/Debatt/Omsorgspolitik: Radikalt ökade resurser krävs för säkrad välvärd,av Annelie NordströmDN, sö 30 dec 2012/Debatt/Sjukvård: Universitetssjukhusen behöver vanliga patienter,av klinikchefer och professorer vid samtliga ortopediska kliniker på landets universitetssjukhus:-Akademiska sjukhuset i Uppsala: Katarina Lönn,Olle Nilsson-Universitetssjukvården i Stockholm: -Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge: Li Felländer-Tsai-Karolinska universitetssjukhus i Solna: Lars Weidenhielm-Danderyds sjukhus: Gustaf Neander,André Stark-Södersjukhuset: Sari Ponzer-Norrlands universitetssjukhus: Niklas Lindberg,Olle Svensson-Sahlgrenska universitetssjukhet i Göteborg: Magnus Karlsson,Helena Brisby,Jon Karlsson,Johan Kärrholm,Björn Rydevik-Skånes universitetssjukhus i Malmö: Magnus Eneroth,Leif Dahlberg,Magnus Karlsson,Hans Wingstrand,Kristina Åkesson-Universitetssjukhuset i Linköping: Andreas Meunier,Lars Adolfsson,Per Aspenberg,Hans Tropp,Ola Wahlström-Universitetssjukhuset i Örebro: Gunnar Bergentz,Rolf NorlinDN, sö 30 dec 2012/Nyheter: Fler överlever hjärtsjukdomar,av Kristoffer Örstadius

Svenska Dagbladet (SvD)SvD, to 11 feb 2010/Ledare: Försvara Stockholms frihet att välja självSvD, to 11 feb 2010/Nyheter: Behov i fokus för hälsoval i rödgrön form,av Anna GustafssonSvD, on 13 jun 2012/Synpunkt: Utförsäkrade hamnar på samhällets botten,av Stefan Nordqvist och Monica ArminiSvD, ti 31 juli 2012/Nyheter: Trycket ökar på kommuner.Kostnader för äldrevård och omsorg växer snabbare än skatteintäkter,av Emmylou TuvhagSvD, to 11 okt 2012/Brännpunkt: Begränsa vinsterna i välfärden,av Ellinor Eriksson och Gabriel WikströmSvD, fre 12 okt 2012/Brännpunkt/Replik: Förakt för vanliga människors rätt att välja,av Hanna WageliusSvD, lö 13 okt 2012/Näringsliv/Nyheter: Det är väldigt skönt att inte vara på börsen,av Andreas CervenkaSvD, on 17 okt 2012/Näringsliv: Oförtjänsta vårdvinster.Analys vårdbolag,av Per LindvallSvD, on 17 okt 2012/Brännpunkt Debattsida: Vården behöver etisk plattform,av Göran HägglundSvD, fre 19 okt 202/Brännpunkt/Replik: Hägglunds förslag löser inte problemen i välfärden,av Jonas SjöstedtSvD, lö 27 okt 2012/Nyheter:Kriget om vinsterna går vidare.Analys av S-förslag,av Göran Eriksson

SvD, sö 16 dec 2012/Ledare: Huvudpersonen är den mest bortkomna,av Maria Ludvigsson 47.SvD, ti 18 dec 2012/Näringsliv: Fackligt ja till vinst i vården,av Cecilia AxelssonSvD, sö 30 dec 2012/Brännpunkt: Läkare förbjuds att läsa journaler,av 4 läkare vid Universitetssjukhuset i Linköping: Eric Hildebrand,Kristina Kernell,Mats Lowén,Jörg SchilcherSvD, må 7 jan 2013/Brännpunkt: Patienternas perspektiv glöms,av Fredrik Lennartsson

Uppsala Nya Tidning (UNT)UNT, Fre 2 jan 2009: Akademiska lär av bilindustrin.Nya metoder ska ge effektivare sjukvård,av Lennart Lindström (skrev ett debattinlägg-insändare om artikeln som dock ej publicerades)UNT, lö 17 sep 2011/Debatt: Vårdvalet fungerar inte,av Börje Wennberg och Vivianne MacdisiUNT, on 23 maj 2012/Ledare: Våga ta tag i problemenUNT, ti 19 juni 2012: Unisont ja till skattehöjning,av Roger LindqvistUNT, lö 8 sep 2012/Debatt: Valfrihet har gett bättre vård,av Anna-Karin Klomp och Robin KronvallUNT, må 10 sep 2012/Insändare: Feltänkt om rehabilitering,av Finn Hedman o Jolanta Croce-NastajUNT, ti 11 sep 2012/Insändare: Ingen patientsäkerhet utan full bemanning,av Nader Rahimi DaneshUNT, må 24 sept 2012: Hur höll vallöfterna? Landstinget.Köerna består,av Lennart LindströmUNT, on 26 sep 2012/Debatt: Det är cheferna som avgör,av Christina FranzénUNT, to 18 okt 2012: Privatasjukhus får toppbetygUNT, fre 16 nov 2012/Uppsala-Uppland: Akademiska sparar mer nästa år,Nytt förslag.325 anställda ska bort 2013,av Stefan Hesserud-Persson och Niklas SkeriUNT, fre 28 dec 2012/Uppsala: Svårare få vård i små orter.Vårdval.Nya vårdgivare satsar i städerna,av Lennart LindströmUNT, lö 5 jan 2013/Debatt: Mindre plats och personal på BB,av Karin Hannrup ocoh Annica Hillfelt Marcus

WebblänkarBo Bengtsson,Statsvetarens dilemma-fallstudier,sociala mekaniser och rationalistisk teori,Institutet för bostads-och urban forskning,Uppsala universitet,at

http://www.ibf.uu.se/PERSON/bosse/nopsastvetdil.pdfFinansieringsprincipen,at http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/finansieringsprincipenHälso-och sjukvårdslagen 1982:763,Regeringskansliets Rättsdatabas athttp://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/IVE.Inriktning,Verksamhet,Ekonomi 2013-2016,Budgetdokument,Uppsala kommun,2012,athttp://www.uppsala.se/Upload/Dokumentarkiv/Externt/Dokument/Om_kommunen/Styrdokument/IVE_2013_2016.pdfProp. 2012/13:1 Utgiftsområde 9 ang. Hälsovård,sjukvård och social omsorgat http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/199189SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) och Socialstyrelsens sk. Öppna jämförelser at http://www.skl.se/vi_arbetar_med/oppnajamforelser

WWW: författarens eget blogg at: www.vidorghelps.blogspot.se förf.resultat i första SINUS-uppsatsen,at https://docs.google.com/file/d/0B09eaK1LviklMWtzLU1YLUdDRWM/editutvärderingslänk som läsarna kan använda för att skicka återkoppling,athttps://adobeformscentral.com/?f=UFc3LMybtPSEMJSy9ZsgFA

APPENDIX I : Projekt historik 48.

“Efterord” För att kunna skriva denna uppsats inom de ramar (”50 sidor”) som definierats av de

kursansvariga,lyfter jag upp det mesta ur mitt ursprungliga kapitel Förord hit. Varför vill jag att

min berättelse om projektet-hur det gick till och vad som skedde omkring det hos LUL-

organisation,universitetsvärlden,i media och kring regeringskretsen då det gällde att

uppmärksamma radikalt nya resultat och förslag på nya lösningar-ska tas med i denna uppsats även

om på undanskjuten plats i Appendix? Svaret är dels då vetenskapen fungerar i ett samhälle eller

samhällelig omgivning där det tas för givet vissa dels teoretiska utsagor om verkligheten och

människan,dels att då den politiska makten-genom anslagsfinansiering-styr det vetenskapliga i mer

konventionella banor- kan det vara intressant att läsa hur lösningsförslag som utgår från en helt ny

grund,möter socialt “motstånd” vad det sedan medvetet förhalningsförsök eller omedvetenhet hos

beslutsfattarna eller media.Det första alternativet kan relateras till den paradoxala bilden som jag

visar i Appendix VI- vad det kostar att fördröja i produktivitetsgap-läs antalet kr-genom att oärligt

låta bli att diskutera om det nya. Det andra,hur omedvetenhet hos beslutsfattarna- illustrerad av

detta projekt och dess historik- kan ge för anledningar för att värdera det gällande

vetenskapssamhället, medias fungerande och politikernas beslutsprioriteringar,då det gäller att finna

vägar för att lösa de problem som man har i samhället och mer generellt hos hela mänsklighet. Om

gällande lösningar-grundade i det gällande vetenskapsparadigmet- har ej kunnat lösa de problem

som man har-varför då ej ta emot och börja diskutera om det nya? Anta-som hypotes- att det är nya

lösningar kan ge nya svar på de problem som man har: är det då demokratiskt att låssas att de inte

finns eller är inte värda att diskuteras pga. skrivarens samhällsstatus? Dvs. det grundläggande felet

som filosofistudenter lär sig i sina grundstudier: vädjan på auktoritetstroende Eller att diskutera om

eller ta hänsyn till förf. person då det gäller att diskutera om sakförhållandet.Om demokratin i

vetenskapssamhället-och generellt i samhället- grundar sig på etniska fördomar eller Sociala Jagets

prioriteringskriterier,definierade på dessa diskussions villkor, kan man då diskutera om väl

fungerande vetenskap eller demokrati?

Ur tidigare förordet

Uppsatsen uppstår från författarens önskan att slutföra en C-uppsats redovisning för ett eget

projekt,kallad här “Sinus-projektet”.

Bakgrunden för projektet var att författaren som en sanningssökande student i teoretisk filosofi-

inför dessa anomala,oförklarliga,empiriska data i parapsykologi och delvis i teoretisk fysik- hade

skapat grunderna för ett nytt vetenskapsparadigm. Enligt förf. var det nya paradigmet både bredare

och teoretiskt djupare än det gällande. Det grundade sig ju på en ny filosofisk axiomatik med sin

fler-dimensionella,faktiska syn på verkligheten och människan. Då man kunde inte direkt bevisa

något axiomatiskt, gällde det att ”bevisa” det indirekt-genom att tillämpa det- och visa att de nya

tillämpningar kunde dels lösa de olika teoretiska och praktiska problem som man hade,dels kunde49

ge nya,mer generella teorier varifrån man kunde deducera nya hypoteser. Den så kallade hypotetisk-

deduktiva metoden (Molander,ibid,s.162). Då jag som student i Ekonomisk Historia C,vt-90,

fick av handledaren en uppgift att skriva om Uppsala Läns Landstings (LUL) SINUS-budget-och

planeringssystem,ville jag samtidigt lyfta upp de egna teorier och modeller som jag hade under

mina tidigare studier kommit fram till på det nya paradigmets grund.Sinus-arbetet hade samtidigt ett

utomvetenskapligt syfte,då jag ville få bättre arbetsuppgifter inom landstinget där jag var anställd

och författade uppsatsen i mina kompletterande studier,vid sidan av arbetet (för en annan tolkning

av det utomvetenskapliga i mitt arbete,se senare diskussion under reflektioner).Med en ambitiös

redovisning på 290-sidor-kompletterad med strategiska intervjuer av de politiska ledarna,

landstingsråden- i ett slags konsultbidrag- skulle arbetet ev. motivera landstinget att använda min

firma som jag startat i november 1986 vid sidan av heltidsarbetet?

Uppsatsen blev dock refucerad av handledaren med motivering att studentarbetet ska inte innehålla

konsultbidrag; ej heller vara så omfattande.Då handledaren ansåg att jag skulle skriva om

uppsatsen,svarade jag att jag hade inte förutsättningar för det i form av varken tid eller intresse då

ansåg mig blivit orättvist behandlad i mitt uppsatsskrivande. Uppsatsen hade ju resulterat i tallrika

förslag på att utveckla förutom SINUS-planerings- och budgetsystemet,även LUL-organisationen

och - generaliserade på mina nya teoriers och kritikens grund- även Landstingsvärlden och politiskt

i form av en ny samhällsmodell.Jag hoppade av från fortsatta studier I ämnet.

Sedermera tog jag upp SINUS-projektet igen i mina andra,kompletterande eMBA-studier vid Gävle

högskola,from 2003-tom 2004,då jag intervjuade landstingsråden igen 2004 och använde de nya

och tidigare svaren från 1990 som en redovisning på en delkurs,som blev godkänt. I ett annat

eMBA- arbete -sk. Examensarbete-uppsatsen-ville jag närma mig mitt SINUS-projekt från ett annat

perspektiv- motiverat av mitt förslag för en ny samhällsmodell DMOF- Delvis Marknadsstyrd

Offentlig Sektor- och redovisa det som en webb-lösning inför sk. ålderdomsboomen som skulle

komma då 40-talister drog sig tillbaka från arbetslivet och då det var brist på arbetskraft som skulle

komma i deras ställe.Jag fördjupade projektet med det här nya perspektivet och använde en

tvärvetenskaplig och fler-dimensionell arbetsmetod,grundad på min nya,fler-dimensionella

ekologiteori som jag hade tidigare kommit fram till i mina studier I socialantropologi vid Uppsala

universitet i början av -80-talet.Då denna webbredovisning blev mycket omfattande och innehöll

förutom kontroversiella webbenkät för allmänheten även dessa odiskuterade teorier,grundade i mitt

förslag för ett nytt vetenskapsparadigm,blev även den refucerad av assistent-handledaren. Eftersom

jag hade redan en fil.kand-examen,hoppade jag av även dessa studier utan att fullfölja dem,då ansåg

mig igen ha blivit orättvist behandlat.

Denna uppsats tänker fullfölja SINUS-projektet och den ursprungliga planen att skriva en C - 50.

uppsats.Därför intervjuade jag landstingsråden igen på sommaren 2012 med dessa samma

strategiska frågor angående den högsta ledningens syn,arbete och prioriteringar på LUL-

budgetsystemet och dess innehåll,värdering och återkopplingar.Till skillnad-och kanske efter förra

perioders resultat eller misslyckade “förnyelse/förändringsstrategier” från min sida som

samhällsengagerad student -vill jag nu koncentrera mig på endast ett avgränsat problem-problemet

med produktiviteten i den offentliga sektorn och speciellt inom sjukvården.Problemet är konkret

och innehåller kunskapsmässigt en lucka i den pågående forskningen vilket diskuteras i kapitel 2

Inledningen. Det finns ej heller någon etablerad teori eller syn på problemet,vilket tas upp i

uppsatsens kapitel 3 om den Teoretiska grunden för uppsatsen,där redovisningen förkortas till de

tolkningar och strategiska avvägningar som min teoretiska analys ger anledning

till-dvs. Kapitel 3:s filosofisk-teoretiska analys lyfts bort och redovisas i Appendix II för att dels

göra det lättare för medstudenter eller allmänhet att läsa och koncentrera sig mer om min empiriska

analys än den teoretiska grunden som den vilar sig på,dels kunna inrymmas inom de stipulerade

ramar för 3 betygsuppsatsen.I kapitel 4 ska jag presentera min statistiska analys av gjorda strategi-

intervjuer av landstingsråden-på sätt och vis uppsatsens huvudkapitel tillsammans med kapitel 2

(Inledning) och kapitel 6 (Värdering). I kapitel 5 där mitt eget material kompletteras med även

externa material i form av hänvisningar till den sittande regeringars Långstidsutredningsmaterial

samt Landstingsförbundets motsvarande. För att kunna relatera de hypoteser som jag

formar,motiverade av det egna materialet samt dess teoretiska utgångspunkter där jag använder

statistiska analysmetoder, tänker jag använda även dessa kvalitativa material för att kunna tolkas

mot och jämföras med mina kvantitativa material och statistiska analyser.För det kompletteras

materialet även med två avhandlingar i ämnet vilka handlar om sjukvården samt möjligheter att

kunna lösa produktivitetsproblemet med annorlunda utsikter.

Det utökade,kvalitativa materialet innehåller även lästa artiklar om ämnet i en facktidskrift

Läkartidningen samt debattartiklar i rikspressen samt den lokala tidningen UNT (Uppsala Nya

Tidning).Dessa annorlunda utsikter diskuteras sedan i kapitel 5 Värdering,där jag svarar på

uppsatsen Fråga och redovisar för det tilltänkta Bidraget ,och lyfter även upp en helt ny,annorlunda

möjligheter att närma sig problemet produktivitet i sjukvården,nämligen genom att ha och börja

utveckla ett annorlunda budgetsystem.Då dylikt vore motiverad även av mina egna teorier,på olika

ämnen och på olika teoretiska nivåer- se övergripande nya ekologi-teorin på samhällstotalitetens

nivå,ny värdeteori i ekonomisk teori som enligt mig kunde förena ekonomisk teori med ekonomisk

antropologi,nya modeller som jag tidigare nämnt och tagit upp i SINUS-1990-uppsats,kan jag ev.

fortsätta projektet vidare i nya papper eller uppsatser,eventuellt i ett annat ämne?

Appendix II : Uppsatsens teoretiska grund 51.

3.1. Förklaringsmodellen: val av empiri och förklaringens variabler

Jag ska diskutera kort om de teoretiska grunder som den här uppsatsen vilar på.Med det menar jag

för det första,vilken typ av förklaringssystem finns på grunden,def.

- Är det frågan om induktion (def. strävan att hitta förklaring till olika fenomen,genom att utgå från

empiri och genom mängden empiri,försöka övertyga att man har hittat en förklaring till fenomenet.

Med Bengt Molanders ord: “induktion betyder allmänt sätt eller metoder för att ansluta sig från det

enskilda till det allmänna och generella”(Ibid.,s. 55 - jag ska ta upp frågan om skillnaden mellan

teoretisk och empirisk generalitet under punkt 3.3. nedan ):

INDUKTIV FÖRKLARINGSMETOD

1. a1 har b

a2 har b

….

A n har B

2. Alltså alla a har b ,eller

- en hypotetisk-deduktiv metod (def. där man utgår från en teori,varifrån man framställer en hypotes

mellan empiriska data,i strävan efter förklaring.Med Molanders ord: “man ska inte försöka finna

säkra metoder att komma fram till en hypotes utan fråga hur vi på bästa sätt skall pröva de

hypoteser någon uppställt.Den hypotetisk- deduktiva metoden innebär kort och gott: se vilka

konsekvenser som följer om hypotesen antas vara sann och se efter hur väl detta stämmer med

verkligheten!”.Enligt mig rör sig Molander här inom det nuvarande paradigmet med satsens sista

del om verkligheten-sk. korrespondensteori -den absolutistiska synen om verkligheten-som enligt

mig uttrycks ytterst i sk. ontologiska lagar såsom det nuvarande paradigmets: “alla fenomen är

fysiska eller kan/ska kunna förklaras med fysiska variabler och samband sådana emellan”

(ontologi,def. Läran om verkligheten och dess struktur-ett område inom Teoretisk Filosofi).

Nuvarande paradigm diskuterar ej ännu om sådant,utan tar för givet,axiomatiskt att det är så) :

HYPOTETISK-DEDUKTIV FÖRKLARINGS METOD

1. a

2. Om a så b

3. b

4. Alltså a

– tredje,nyare form av förklaringsmetod , sk. Abduktion i Theorell-Svensson (ibid), betraktar

sedan frågan från en slags kombination av förra,renodlade typer

–

ABDUKTIV FÖRKLARINGS METOD 52.

1. b

2. Om a (hypotes) så b (empiriskt sakförhållande)

3. Alltså a- hypotesen finner stöd

Förklaringsystem har sedan även andra bestådsdelar förutom den generella “förklaringslogiken”

ovan (jag har ej tagit upp den rent deduktiva förklaringsmetoden ovan som beskriver rent logiska

förhållanden- dvs. Om a så b; a; alltså b - utan koncentrerar mig här till frågan om samhälls-och

humanvetenskapliga förklaringar).

Detta innehåller uppsättningen olika centrala begrepp som forskaren anser vara relevanta för

problemet och de termer som man använder i konstruktion av dessa.

I senare punkter under detta kapitel tar jag upp frågeställningar kring dessa-tex skillnaden mellan

kvantitativa och kvalitativa typer av förklaringar, samt om det är önskvärt eller möjligt att hårdra

skillnaden mellan rent teoretiska eller empiriska förklaringar och metoder då man forskar i

samhälls-eller humanvetenskaper.

Med förklaringsvariabler menar man förhållandet mellan det som ska förklaras,def. Beroende

variabel -tex y- och de sk. oberoende variabler- t.ex. x,z- som man använder för att

förklara y:n.

Förklaringsförhållanden-dvs. typ av samband mellan dessa förklaringsvariabler ovan enligt det

statistiska-dvs. sannolika sambandet- eller kausala,påverkans-sambandet,tas upp

i diskussion nedan.Enligt mig är sedan den reduktiva typen av förklaringsförhållanden mellan olika

fenomen inte en förklaring överhuvudtaget,utan mer ett axiomatiskt,givet antagande:

“att alla saker av typ x kan/ska kunna reduceras av typ y” (i Laine,avhandling 1.vers,ibid).

Jag ska dock inte diskutera mer om detta senare-dvs. den typ av axiomatik

som är bakom dagens sk. vetenskapsparadigm- jämförd med den nya som jag uppfattar att ha skapat

grunderna eller öppnande frågeställningar för i avhandlingen ovan-då den

diskussion förutsätter även skillnaden mellan logiska lagbundenheter och existentiella sådana.

3.2. Typ av förklaringar

Det vetenskapliga problemet uppstår då man är intresserad av att forska mer om olika

sakförhållanden,efter att ha haft eller konstruerat en viss “förförståelse” av detta.

Sådana förförståelser kan bero på olika ting: för några att man tar för givet vad auktoriter eller

makten säger,för andra vad den skolan som man anser sig kunna ansluta sig till

uppfattar enligt sin forskningstradition. Bjereld et. alt.beskriver detta i sitt papper genom följande:

“det vetenskapliga problemet måste också avdramatiseras.För som vi försökt visa betyder det

egentligen inget annat än en nyfiken fråga kring varför någon aspekt av verkligheten inte är såsom

vi kunde förvänta oss,en fråga vars svar bättre får oss förstå hur världen hänger samman.

Ett sätt att bidra till avdramatiseringen är att lyfta fram och illustrera med goda exempel.De goda 53

exemplen har bl a fördelen att de synliggör logiken i det vetenskapliga förhållningssättet och har

studenten väl fått insikten i denna logik är mer än halva segern vunnen.

Ett ytterligare sätt att bidra till avdramatiseringen är att noga betona skillnaden mellan praktik och

ideal” (ibid.s. 7 I pappret,Statsvetenskaplig Tidskrift 1999,årg 102,nr 4).

Enligt mig representerar U.Bjereld,M.Denker och J.Hinnfors det mellanparadigmatiska läget som

Thomas Kuhn har diskuterat om i sin bok om vetenskapsrevolutioner och om paradigmskiften

(Kuhn,ibid).De diskuterar ju om hur saker och ting hänger samman-ej hur vissa typer av saker kan

förklaras i termer av -reduceras- vissa andra typer.

Bengt Molander lyfter upp i sin bok olika typer av förklaringar i deras förhållande till laglika

påståenden eller utsagor: def. “Alla A är B”.Då von Wright hänvisar i sin diskussion

om lag och Hempel´s definition av den ovan,konstaterar han först att detta kan tolkas som

universiell implikation-dvs. logisk följdförhållande- eller som sannolik korrelation och

att i idealfall borde fenomen som binds ihop av en lagformig sats,vara oberoende av varandra.I

praktiken undersöks dock dessa i ljuset av empiri,konstaterar han mer ödmjukt

(von Wright,Explanation of Understanding,kap 2).Bengt Molander gör väl därför en skillnad mellan

lagar och laghypoteser och definierar : en generell eller universiell laghypotes är en utsaga

som i princip är av formen: “Alltid: om A så B”.Den är dock bara ett förslag,och det är öppet för

undersökningar om den är korrekt eller felaktigt,ett skäl varför jag lyfter upp möjligheten av

annorlunda,ontologiska lagar.På grunden av laglikhet diskussion lyfter Molander upp fyra olika

typer av tolkningsmöjligheter som kunde uppfattas som teoretiska frågeställningar.Jag tolkar detta

till problemet produktivitet:

- en universiell laghypotes (i den här uppsatsen t.ex. vore sådan ett påstående att i fråga om

produktiviteten-se mina exempel som följer ) uttrycker sig inte om allting,bara om de fenomen

som är av typen A (mitt exempel här: “att i fråga om produktivitet handlar det om effektivitet,def.

hur bra man använder de resurser som man har för att utföra någonting”- en allmän uppfattning

om produktivitet)

- att det kan vara frågan om korrelationer mellan olika typer av händelser: “att händelse av A-typ

åtföljs alltid av händelse av B-typ” (mitt exempel: “att om budgetsystemet har underskott,beror

det på att kostnadssidan är för hög i resultaträkningen”(Björn Brorström,Glenn Fihn: Ekonomi I

kommuner och landsting-grundläggande metoder och modeller I bokföring och

Bokslut,Studentlitteratur,Malmö2011,s15,där resultaträkning definieras som förhållandet mellan

kostnader och intäkter.Mitt förslag-se kapitel 5 nedan-vore att konstruera om intäktssidan)

- vissa,andra typer av laghypoteser kan säga att “A alltid har egenskapen B” (exempel vis a vi

produktivitetsproblemet: “omotiverande eller auktoritär arbetsmiljö leder alltid till slöseri med

resurser och därmed till lägre produktivitet”).Även I sådant fall är det frågan om korrelationer 54.

enligt Molander (ibid.s. 154, exemplen ovan är formulerade av mig).

- sist kan man använda tiden som särskiljande element då laghypoteser är öppna mot ännu ej

observerade fall.Här kan man lyfta upp ett intressant fenomen som Jukka Hoffrén (ibid) lyfter upp

i sin avhandling: frågan om villkorliga förhållanden.Mitt exempel vore: “om man skulle använda

arbetstagarnas fulla potential,skulle produktiviteten kunna höjas”,vilket kan undersökas med

sannolikhets samband tex mellan högsta ledningens styrande principer och tolkningar av dem i

praktiska handlingar i verksamheten hos dem själva eller nere på kliniker.Ett alternativt sk.

kontrafaktiska villkorssatser vore enligt mig:“produktiviteten i LUL-budgetsystemet skulle ha varit

avsevärd bättre,om man hade tagit tillvara på de tallrika förslag som lämnades i mitt första SINUS-

arbete 1990”.Inom den här gruppen eller särskiljande elementet kan man även lyfta upp möjligheten

för laghypoteser att göra förutsägelser.Mitt exempel: “anta att i fråga om produktiviteten är det

frågan om felaktig syn att betrakta ekonomin från enbart penningmässiga kalkyler” (se Helen

Strömbergs avhandling (min förkortning ”avh 1”) som beskriver detta vara ett dominerande drag

hos dagens svenska sjukhussystem(ibid).Då dylikt har uppmärksammats av en ekonomireporter i en

dagstidning med att ha att göra med budgetkriser I EU (Andreas Cervenka:Var är

tråkbanken?,SvD/Näringsliv,Krönika om finansieringen,Sö 25 nov 2012),kan det vara så även med

LUL eller landstingsvärlden? Min följdfråga för detta exempel som jag lyfter upp även i avslutande

kapitel 5 och dess reflektioner,vore att konstruera ett nytt,hållbart budgetsystem som skulle ha en

annan typ av struktur,jämfört med dagens- en fråga som ev. vore värd att skrivas om i fortsättningen

av projektet SINUS och sedan implementeras i en ny ”SINUS I kvadratform-budgetsystem” som

kunde ev. kunna användas sedan även i större sammanhang EU-vid?

Alla dessa typer av frågeställningar kan sedan sammanfattas i de fyra typer av förklaringar som kan

användas i samhällsvetenskap enligt Molander:

- den deduktivt-nomologiska,den statistiskt-probabilistiska,förklaringar genom kontrasterande

nödvändiga villkor och förklaringar i typer av funktionell anpassning (Molander,ibid,s. 221).

Kort om den första typen-deduktivt-nomologiska (jag ska diskutera mer om detta sedan nedan i

nästa stycket då hänvisar till en förklaringstyp som är en slags mellanting mellan tre

sistnämda ovan: se 3.3):

DEDUKTIVT-NOMOLOGISKA METODEN (kallad även “govering law modell”) vars logiska

form är följande:

L 1,… L n (generella laghypoteser)

C1,… Cm (utsagor om enskilda fakta)

—————

E

I en deduktiv-nomologisk förklaring är det förutsatt att E är sann. Att ge en förklaring innebär att 55

finna premisserna,och då ska det finnas oberoende stöd för dem- det är icke tillåtet att som

enda stöd för premissernas sanning hänvisa att E är sann,konstaterar Molander (ibid.s. 167).Mina

exempel ovan räcker enligt mig här för att visa hur tre sistnämnda typer av förklaringar ovan

kan relateras teoretiskt till uppsatsens problem om produktivitet,varför jag diskuterar ej mer om

dessa olika förklaringstypers filosofi här.

3.3. Alternativ argumenteringmetod och framställda hypoteser

Då diskussion om förklaringsmetoder ovan enligt de tre vanligaste typerna utgår från

förklaringarnas förhållande eller nära samband med lag och den logiska följden mellan premisser

och slutsatsen(er),utgår Bo Bengtsson (Bo Bengtsson: Statsvetarens dilemma-fallstudier,sociala

mekanismer och rationalistisk teori,se webb) från empiri och diskussion eller typologisering av

den från sk. idealtyper.Han redovisar först sin syn på statsvetarens dilemma,def. Då man vill göra

nyanserade,empiriska fallstudier för att kunna belägga sin hypotes, och isolera de viktiga

sambanden eller orsaksförhållanden mellan oberoende och beroende variabler,hoppas man att

kunna göra detta med ett begränsat antal fall eller analysenheter (def. Analysenhet kan vara

t.ex. Intervjupersoner(ip) eller en grupp vars egenskaper studeras med ett antal variabler).Hans

kritik av den gängse metoden-fallstudier med kvasiexperimentel design-utgår från det faktum att

det är svårt att isolera och kontrollera de viktigaste faktorer i dynamiska,sociala processer som är

föremål för statsvetenskapliga undersökningar.Likadant att statsvetenskaper fokuserar på

politikens aktörer och “spelet” mellan dem,vilken slags studie är ute efter mer generella förklaringar

än framställandet av statistiska samband- att leta efter teorier som man sedan kunde

använda i andra,kommande studier av liknande fall. Till skillnad från diskussion av de tre gängse

förklaringstyper ovan,utgår diskussion här om rationalitet som antas för givet i dessa aktörers

val och handlingar.I denna uppsats,då landstingsrådens handlingsmöjligheter utgår från både sin

politiska bakgrund-som valda representanter för sina partier i LUL:s högsta ledning,och

med medborgarnas mandat från det demokratiska valet (ävenom inte nödvändigt direkt,så indirekt

då de väljs av partiet) samt som styrande LUL-organisationen i den högsta ledningen,är det

relevant att jämföra Bengtsons alternativa förklaringsmetod med de teoretiska ovan.

Förklaringslogiken blir därmed inte den kvasiexperimentella sökningen efter samvarition (eller

statistiskt signifikanta samband mellan) i oberoende och beroende variabler i två eller fyra-sex

fall varvid man väntas kunna identifiera grundläggande orsaker till komplicerade sociala eller

politiska fenomen (framställandet av “grundbults-teorem” med hans ord),utan ett försök att

förklara intentionellt samspel mellan aktörer utan att kunna framställa detta med formaliserat

variabelspåk.Om kvasiexperimentell forskare möter avvikelser,blir hen även tvungen att försöka

bortförklara det genom att modifiera den ursprungliga hypotesen och därefter försöka få statistisk

kontroll mellan de nya variablerna (prövning av resultatens reliabilitet genom 56.

signifikansnivån mm).Resultat blir då antingen fullständig överensstämmelse mellan hypotes och

utfall-vilket kan föga imponera den kritiska läsaren- eller kostnadskrävande och riskfylld

letande efter alternativa hypoteser för fallet.Likadant kan detta leda till omformulering av

forskningsfrågan-dvs. att man får starta undersökningen från början igen.Att direkt rikta sig på

identifiering och beläggandet av den sociala mekanismen som gör sig gällande med dess

inneboende rationalitet,vore bättre. Hur kunde man då kunna förklara denna alternativa typ av

förklaringsmetodik? Om man tar först definitionen av den sociala mekanismen,kunde man säga att

den har någon form av mönster.

-Detta mönster kan ingå som en länk i en orsakskedja.Orsakskedjan kan- men inte nödvändigtvis

behöver göra det- formuleras med termer av beroende (def. det som ska förklaras) och

oberoende (def. de som förklarar ) variabler.Bengtsson hänvisar till Colemans modell eller typologi

över mekanismer med tre varianter (Bengtsson,ibid,s. 10): (1) från

samhällsförhållanden på makronivån till aktörers perceptioner,sk. “situational mechanism” som

kunde vara t.ex. en händelse då landstingsråden tolkar organisationsenhetens resultat på

någon klinik gentemot det särskilda statsanslaget som den fått för t.ex. en fou-uppgift i deras

område - på generell LUL-nivå t.ex. hur mottagna statsbidraget använts i budgeten (mitt exempel

här). (2) från aktörers perceptioner till deras handlingar- “action-formation-mechanism”.Mitt

exempel: hur användningen kategoriseras med effektivitetstermer - tex hur bra man har använt

tilldelade medel för att fylla avståndet mellan det önskvärda produktivitetsmålet och det tillstånd

som låg dessförinnan-se de tydliga “produktivitets-gap-bilder” som jag bifogar i Appendix VI.

(3) från individuellt handlande till förändring på makronivån- “transformation mechanism”.Mitt

exempel här vore tidigare diskussion om kontrafaktiskhet: vad hade hänt om man tagit

emot,diskuterat och börjat använda mina förslag I SINUS 1990-arbete om tex. datoriseringen av

planeringsystemet enligt viss databas-konstruktion,eller- i hela riket- omorganisering av

landstingshuset och börjat använda mitt förslag på flex-priser (ytterst en ny tolkning av den

generella välfärdsmodellen genom “relativiserande typer av begrepp”- relatering av incitament på

individ-nivå och de resultat som detta skulle ha lett till: “Delvis Marknadsstyrd Offentlig Sektor”-

modell )? I denna uppsats utgår jag dock från ett problem- se fråga och problemet ovan- vilket kan

dock sedan leda till diskussion om önskvärdheten av att transformera nuvarande budgetsystem till

ett ny,som skulle använda fler-dimensionell ekonomisyn (se kapitel 5 Värdering).

-Enligt Bengtsson är dylika mekanismer regelbundna mönster som kan uppträda under vissa

omständigheter,men ingen av dem kan ses som någon allmän lag.Formulerad med

“Förklaringslogik” skulle förhållandet kunna formuleras på följande sätt:

Om a så ibland b (Elster´s syn) 57.

Bengtsson kritiserar dock denna syn som betraktar social mekanism som någon typ av

samband,men som dock är varken ett deterministiskt eller ett sannolikt sådant

(Bengtsson,ibid,s9)- utan som någonslags mekanism som befinner sig mellan lagar och

beskrivningar- det duger inte då man med sociala mekanism-förklaringar är ute efter att hitta ett

generellt mönster (se min diskussion ovan om letandet efter teori).Enligt Bengtsson-då rationella

aktörer försöker uppfylla sina mål inom ramen för sitt handlingsutrymme genom tolkningen

av det att “Det finns en möjlighet att”-eller förväntan att givet ett rationalitetsantandet- kan man

omformulara förklaringslogiken till följande:

Ibland (om a så förmodligen b)

Det vill säga- man kan inte i det enskilda fallet- utesluta att aktörerna handlar efter någon annan

teori eller helt irrationellt (se här första avhandlingsförfattarens mer allmänna syn på

karaktären av den svenska sjukvården som ett industriellt system: man kan fråga om detta är

förenligt enligt den specielle rationalitets-axiomen då det gäller den offentliga sektorn och dess

annorlunda karaktär än privata sektorns industrianläggningar. Se min diskussion om detta i mitt

SINUS 1990 arbete,då jag konstruerade fler-dimensionella mått för att kunna beskriva

produktiviteten inom LUL med icke-ekonomiska termer eller termer som inte direkt vore översatta

till kronor ävenom det vore möjligt indirekt.Jämför även senare diskussion om

kapitalproduktiviteten I kapitel 5.2. om kvalitativ analys i min strävan att komplettera den

statistiska,kvantitativa analysen av landstingsrådens svar om produktiviteten med

jämförande,kvalitativa materialets syn och resonemang.

- Om man jämför denna rationalitets-förklarande social mekanism med generaliseringssträvan-

kriterie och statistisk analys,kan man säga att det finns inte någon tydligt avgränsad population här

i statistisk mening varvid man kunde diskutera om någon “empirisk population”.Rationalitet

handlar ej om statistiska variabelsamband för prediktion,utan om förväntan eller möjligheter-

kriteriet är inte “sanning” utan “rimlig tolkning”.Mitt exempel: ansvarig klinikförståndare tolkar

användning av riktade fou-bidraget i en process med sina projektmedarbetare-man kan inte alltid

på vardags-och golvnivån avgränsa mellan tydliga gränser hur man använder resurser för behövda

investeringar tex. Det kan vara en skillnad tex mellan kvalitetsbedömningar: att köpa en dyr

maskin eller billigare men med möjlighet att anknyta en skarp medarbetare i teamet i stället då

sådan möjlighet plötsligt dyker upp tack vare sk. socialt nätverkande tex.

-Då offentliga organisationer nuförtiden innehåller vidare ramar för decentralisering och

medbestämmande (se mina dylika frågor om detta),kan man säga att huvuduppgiften för

rationalistiska fallstudier är att identifiera de mekanismer som varit verksamma-att ge en

rimlig,rationell tolkning av de studerade och underförstådda aktörers handlingar,givet rådande

strukturella och institutionella förhållanden-tex. sk. rambudgetar för kliniker.Sådant rationalistisk 58

processspårande kan innehålla en avvägning mellan kravet på fullödig kontextredovisning

och fokuserad generaliserbarhet så att läsaren kan ta ställning till författarens tolkning av förloppet i

en slags “analytisk narrativ”,konstaterar Bengtsson och hänvisar till Levi (ibid.s. 13).

- Socialmekanism rationalitet kan härmed även relateras med teori: å ena sidan teoriprövandet och å

andra sidan till teoriutvecklandet.Kriterierna för teoriprövning blir då snarare en rimlig

tolkning än sanning (se signifikans-analyser) och för både teoriprövning och teoriutveckling

konfrontation med förväntad idealtypisk mekanism med observerad,verksam mekanism.Se mitt

exempel: klinikledningen tolkade investeringen med ett annat tidsperspektiv än det som

landstingsrådena-icke kunniga i fou-gjorde i fråga om anslaget eller investeringsutrymmet.

Detsamma kan säkert tolkas gälla i andra avdelningar och sätt att sk. rationalisera: då politiska

ledningens tidsperspektiv är ytterst begränsad till valperioden,kan verksamhetschefer önska ha

längre tidsperspektiv och definiera produktiviteten annorlunda-tex med humankapital-termer eller

med kapitalproduktivitetstermer (produktivitetsdifferens mellan de löner som marknaden använder

då den anställer experter,och de krav på någotsånär liknande löner då klinikföreståndaren vill

använda för att kunna anknyta en ny,skarp medarbetare och därmed temporärt överskrider budgeten.

3.4. Tolkningsmöjligheter

3.4.1. Ang. den deduktiv-nomologiska tolkningen av min analys

Möjligheten att tolka min statistiska analys med deduktiv-nomologisk modell eller förklaringsmetod

kunde innehålla kort följande:

- generell laghypotes vore att landstingsråden har möjligheter att påverka LUL-budgetsystemets

utformning- detta impliceras av den hierarkin som råder inom den offentliga sektorn (se

kunskapsbakgrunds-kapitel och diskussion där)

- enskild utsaga om detta: då de borgerliga hade fått makten i LUL efter senaste valet 2006,valde

dem att skrota tidigare SINUS-system och börja med ett nytt- dvs. de hade makten

- slutsatsen vore att finna statistisk stöd för de frågor -premisser-som korrelerar här -dvs hitta

signifikant stöd för sambandet mellan de oberoende variabler som ska förklara problemet

produktiviteten såsom det kommer fram i landstingsrådens svar och vilket ska- enligt dem-sedan

resultera i produktivitet E (se för E i diskussion ovan) för LUL.

3.4.2. Den rationella idealtypen-tolkning med kombinerad metodsyn

- landstingsråden följer dels den rationalitet som stipuleras av den offentliga sektorn: strävan efter

medborgar nytta på jämlika villkor, politisk styrning och definiering av den yttersta

ansvarsfriheten-dvs. att medborgarna har möjlighet att bedöma ansvarsuppfyllandet genom valet,

utformningen av budgetsystemets finansiering med skattekronor,och ev. påfyllningar från

statens sida samt externa transaktioner då LUL utför tjänster för patienter utifrån.

Då den högsta ledningen är organiserad enligt politisk partitillhörighet och funktionella uppgifter 59

enligt ansvarsområde,sker förhandlingar partier emellan hur placera sina landstingsråd i

respektive inre institutioner typ verksamhetsstyrande organ.Detta orsakar både speciella

kontrafaktiska reliefer (def. vad som kan vara rationellt i en given situation,men kan även vara

annorlunda om rationaliseras med annorlunda argumentering eller politiskt förhandlingsspel) och

teoretiska reliefer: å ena stunden kan produktivitet tolkas enligt arbetsproduktivitets termer (se mina

exempel ovan) och å andra sidan enligt kapitalproduktiva sådana då landstinget är tvunget att delvis

parera marknadens löneläge eller på annat sätt kompensera det om lägre,alternativt blir

indirekt beroende på den privata marknadens priser då man vill investera,avskriva maskiner eller

förnya sitt kapitalstock (se min senare diskussion om detta i kapitel 5.2)

-Då man sedan ställs inför kravet att kunna förklara gjorda beslut,kan man kombinera den statistiska

samvariationen och kontrollera viktiga bakgrundsvariabler (mitt exempel: hur man

värderar budgetutfallet,med vilka termer,med vilka statistiska metoder eller mått,testar man långtida

trender.Därvid sätter man och definierar t.ex. index i långtidsuppföljningar osv). Med fallstudier där

man försöker utreda varför tex. underskottsituation uppstod (uppstår kontinuerligt) och vad man kan

göra för det med antingen konventionella termer (tex. minska lönekostnader,största utgiftsposten-se

kap.5) eller genom att sätta upp ett projekt för att utveckla ett nytt,bättre,mer hållbart system (se

min diskussion i senare kapitel 65om detta och mitt nya begrepp samhällsvinst).

3.4.3. Värdering av de två olika tolkningsmöjligheter ovan samt strategin för forskningsuppgiften

-I diskussion om grundläggande syn på hur samhällsvetenskap formar sin logik och hur kunskap om

samhället nås,kontrasterar Jan Teorell och Torsten Svensson (J.Teorell,T.Svensson,ibid) två olika

och oförenliga perspektiv: det gäller att välja med samhälls- eller naturvetenskapligt perspektiv som

förebild,det gäller att betrakta språket eller matematik som primära byggstenar i förklaringar,dvs.

Att ställa aristoteliska kunskapsintresset mot galileliska,

Att sätta idiografiska,unika fall mot nomotetiska,lag baserade förklaringar

Att inrikta sig på förståelsen mot förklaringen

Att föredra det hermeneutiska,kvalitativa,förstående perspektivet mot positivistiska,förklarande

Att ha fall forsknings förebild mot variabelorientering

* De visar att denna kontrasterande bild är för enkel och felaktig.Det är i stället frågan om

användning av olika metodologier (def. Läran om olika tekniker för att besvara en forskningsfråga)

och att den frågan som samhällsvetenskap ställer är annorlunda än naturvetenskapens och kan

relateras till vilken (typ) av teori man förhåller sig till.Kort sagt: det är frågan om olika

tekniker,men samma logik.Det är ej heller frågan om olika epistemologiska grunder enligt dem (här

har jag-från utgångspunkt av det nya,fler-dimensionella vetenskapsparadigmet-en

annorlunda syn: då dagens naturvetenskap forskar fysiskt verifierbara/falsifierbara företeelser,har

samhälls-och humanvetenskap fler-dimensionell empiri,dvs. deras empiri är icke-fysisk av 60.

sin karaktär)

* Snarare är det frågan om strategival enligt Teorell-Svensson,ej frågan om valet mellan

kvantitativa och kvalitativa metoder-dvs. val mellan statistiska undersökningar kontra få falls,eller

extensiva undersökningar kontra intensiva då dessa kan vara varandra kompletterande.Dessa

strategier kan således besvaras genom tre följande sätt:

- att all samhällsvetenskap syftar således till att besvara samma grundläggande typ av

frågeställning: är det frågan om beskrivande eller förklarande studier.Det går nämligen att beskriva

med statistik och förklara med fallstudier.

-I förhållandet till en teori: att det är lika lite att antingen pröva en teori eller att utveckla en teori,då

många statistiska undersökningar kan vara explorativa,def. förutsätter inte en på förhand

uppställd teori, och fallstudier kan mycket väl göra teoriprövningar (här har jag delvis avvikande

mening genom att göra en ytterligare skillnad mellan analytiska och syntetiska förklaringar: så

kan deduktiv-nomotetiska studier göra analyser (se mina diskussioner ovan) som explorativ-

historiska fallundersökningar (som mitt SINUS-arbete 1990) vilka kan kombineras i synteser.

Analysens “spets” i respektive typer av metoder

Först några definitioner: förf. definerar metoden följande (ibid.s. 17),def. ett sätt att besvara

frågeställningen.De kan vara-som diskuterat ovan- beskrivande,förklarande eller värderande.

Kriterier för bedömning av frågeställningar är hur de är formulerade och vilka typer av frågor

ställs/kan ställas (komment: jag ställer fram både en fråga,frågeställningar och följdfråga.Då

frågan är en-den mest generella utgångspunkten som enligt mig beror på det material -empiri-som

jag har eller är intresserad av att samla,analysera och värdera,kan man med följdfrågans

hjälp forma nya frågeställningar under forskningsprocessens gång- sk. Grounded theory perpektiv

(Christina Goulding: Grounded Theory,ibid).Frågeställningen (ofta synonymnt med syfte eller

problemet enligt förf),def. Den fråga som vägleder forskningen eller utredandet

eller uppsatsskrivandet (som jag diskuterade ovan,har jag en litet annorlunda mening här beroende

på att jag gör en skillnad mellan att generalisera-som är nära anknyten till teori- och

termen generell som är nära vidden/omfånget av begreppet tex).Här kan man diskutera om : För

kvantitativ metod: skillnad mellan sannolika samband och kausala samband och För

kvalitativ analys: dimensionalitetsproblemet I Grounded theory.Då detta teoriavsnittets mening från

min sida är att belysa det teoretiska eller bakgrunden till analyser,ska jag skriva om dessa

frågor kort.

Enligt Theorell-Svensson är meningen med statistiska undersökningar just att ge bättre

förutsättningar för generaliseringar genom att ge bättre möjligheter att eliminera godtyckliga

felkällor.Detta då de kan appliceras för ett stort antal fall och belysa hur sannolikt det är

en viss orsak leder till en viss verkan.I detta använder de variabler,def. påståenden hur det är, 61

som anger alltid definitionsmässigt någon viss egenskap hos något fenomen i verkligheten (eller hur

något uppfattas i det tv).Dessa kan ha olika värden.Författarna använder som exempel här

Huntington´s studie om demokratiseringsprocessen där variabel “den pådrivande aktören” kan ha

värden den drivande regeringen (”transformator”),demokratisk opposition,”replacementor”,eller

båda tillsammans, “transplacementors”.Det gäller sedan svara på om ännu ett okänt värde på en viss

variabel x,som härleds eller söks ur det valda begreppsschemat.Begreppsschemat behöver ej vara

färdigt innan undersökningen börjar,utan kan förfinas och kompletteras under dess gång (se

Grouded Theory).Förfining av analysmodellen går till genom att förfina sambandet eller den

dubbelinriktade rörelsen mellan empiriskt material och analytiska verktyg (variabler).Andra

analysfokuserande “verktyg” utgörs av analysenheter,def. de individer som intervjuas tex i

konsumentundersökningar eller de grupper som analyseras med deras egenskaper med hjälp av

variabler.Undersökningar kan innehålla flera analysenheter och meningen med undersökningar är

sedan att försöka hitta jämförelser mellan analysenheter (i mitt fall: hur landstingsråden-

representerande olika partier-skiljer sig ang./alt. har gemensam syn på problemet produktivitet) eller

hitta ett mönster i det empiriska materialet (i mitt fall: kan det vara-hypotes- att det är den struktur

som det budgetsystemet som används har pga dess teoretiska grund- dvs. i resultat sätts och

definieras konstnader och intäkter på ett viss sätt,från visst självklart antangande vad det är frågan

om då man ska handla ekonomiskt i den offentliga sektorn).Olika perspektiv,utgående från olika

grundläggande teoretiska utgångspunkter kan sedan gestalta detta olika (se min diskussion och

exempel ovan då jag diskuterade om förklaringsystemet).

Vad kan kausala samband eller förklaringar ha för antaganden eller grunder?

Som jag redovisade ovan,avvisar Theorell-Svensson det allmänt antagna motsatsförhållandet mellan

statistisk och kausal metodik.Då jag redovisat ovan om statistiska förklaringar,ska jag

diskutera litet till i fråga om de kausala med utgångspunkt i deras diskussion med

kompletterande,egna kommentarer eller syn på kausalitet.Avslutningsvis sammanfattar jag den egna

forskningsstrategin som resulterar från dessa teoretiska diskussioner och grunder som jag har.

För det första-allmänt- kan man säga att kausala samband har att göra med förklaringar,def. Att

svara på frågan “varför”-att det är en koppling mellan företeelserna som beskrivs med variabler

av typ: beroende variabel-det som ska förklaras- och oberoende variabel-det (de) som förklarar

beroende-variabeln (problemet). Mer detaljrikt: orsak till att A inträffade,beror på B-att B “är

skyldig” för A:s inträffande och kan visas med logisk argumentationskedja.Ett annat sätt att ange

kausalitet mellan A och B vore att utgå från effekten av det som hände -A-och försöka visa att

det berodde just på B.

För det andra-språkligt sett- kan kausala förhållanden uttryckas på många olika sätt-se med 62.

följande satsexempel från Theorell-Svensson:“Varför vanvårdas de gamla på ålderdomshem?”,“vad

förklarar att politiska partier är ideologiskt åtskilda?”,”vilka betingelser leder till framgångsrika

demokratier?”,vad händer med länder som genomgått social mobilitet”,”hade interventioner lett till

ökad säkerhet?”.Mer specifikt-för det tredje- vilken slags kausal koppling finns mellan variabler?

Ett exempel från Therell-Svensson: Man ställer först en hypotes-utgående från en teori eller

preliminärt antagande som man antar vara sant och gällande mellan empiriska förhållanden såsom i

Grounded thery:“Demokratiska stater krigar inte med varandra”.Bakom detta är då en deduktiv-

hypotetisk förklaringssyn och lagbundenhet: “då samhällen demokratiseras blir de mindre

militanta” (a-se om denna typ av förklaring ovan) och från förhållandet om a (att staten är en

demokrati) följer b-”att de krigar inte med varandra” (implicit definition eller syn på demokratisk

stat: att i demokratier sker det förhandlingar vilka hindrar krigets utbrott), b gäller mellan två

stater,alltså a.Analys av det empiriska förhållandet kan ej nu ske från det generella antagandet-att

stater krigar med varandra; ej heller från omvärdering av alla konsekvenserna av demokratier,utan

från just en orsak- att länder är demokratiska- och en effekt- att de krigar inte med varandra.Dvs.

Det gäller att visa med minst två fenomen och precist följdförhållande dem emellan,innan man kan

säga att kausalitet ligger.Författarna konstaterar dock,för det fjärde,att det finns ett grundläggande

problem med kausala förklaringar däri,att det finns möjligheter att det går inte att visa någon faktisk

kausal effekt.Detta gäller enligt förf. speciellt i historiska förklaringar,då det är helt omöjligt att ta

om historien och se vad som skulle ha hänt med y (beroende variabel) om inte x (oberoende

variabel) hade varit.Det enda som man kan göra är att försöka hålla det för mer eller mindre troligt

att x påverkade y (Theorell-Svensson,ibid,s. 25).

Här har jag två kommentarer: dels kan jag diskutera om begreppet-hur man kan se på det från dels

attributiv synpunkt (”demokratisk”),dels från relationell sådan (”krigsförhållanden mellan

stater”),existentiell synpunkt (”det är en sak att säga att krig existerar,en annan att kriget

manifesterar sig inte”).Dvs. jag antar att det finns även sk. ontologiska lagar-lagbundenheter-utöver

teoretiskt-logiska.På sätt och vis vill jag göra den kausala bilden mer varierande med min syn på

kausalitet med trefaldig syn: antagandet av kausal steg (”från A följer B”),kausal stig (F1 leder till

F2 och vidare därifrån till F3) och kausal ram (det finns ju FN-forum-ramförhållande som även kan

påverka förhållandet mellan stater-i princip i alla fall!).Ett annat sätt att differentiera kausaliteten

vore att ta Bo Bengtssons syn om sociala mekanismer och rationalitet: “i princip innehåller

demokrati att då det gäller i två stater krigar de inte mellan varandra,men ibland kan det dock ske”

och sedan försöka lista ut vad som gör specifikt att kriget just i det här fallet blev inte av.

Detta kan nu tolkas så att det är frågan om sk. mellanpåverkande,dolda förhållanden mellan A och B

som gör att kausala sambandet ej gäller-utryckt med min annorlunda vetenskapsfilosofi,grundad i

det nya vetenskapsparadigmet,att det är frågan om icke-manifestering av krig-dvs.krigiska 63.

förhållandet tar andra former (se socialvetenskaper:diskriminering,förtal,förutfattade meningar)

Jag kunde ta här ett hypotetiskt exempel: landstingsråden har åsikt att det är troligt att det går att

påverka på produktiviteten med både teknologiska investeringar och -då nya maskiner är

effektivare än äldre- med personalnedskärningar-dvs argumentation och härledningsfråga: hur

troligt är det att x (investering på maskiner) påverkar på produktivitet-y- utan att att

produktiviteten blir mindre pga. personalnedskärning (z).Argumentationen är empiriskt en typ av

tolkning och kan logiskt grunda sig på tre typer av lagbundenhetsbeskrivning mellan

variabler: statistiskt deduktiv hypotes (sannolikhetsantagande om generellt

sakförhållande),deduktivt-hypotetiskt som tentativ hypotes som man antar gälla tills man visat det

vara annorlunda,dels som deduktiv-nomologisk lagbundenhet mellan variabler:att investeringar i

effektivare maskiner alltid medför högre produktivitet oberoende om det sker samtidigt

nedskärningar i personal eller inte.Det sistnämnda innehåller samtidigt

en existentiell lagbundenhet: att i fråga om offentlig organisation har man den synen att

investeringar i maskiner påverkar inte den upplevda kvaliteten varken i fråga om arbetsmiljön-

förhållanden för personal eller dem emellan- eller i förhållande till patienten och hens upplevelse av

vårdsituation.Genom min kvalitativa jämförelsematerial (se avhandling av Helen Ströberg,ibid),vill

jag visa att någonstans finns en gräns då den allmänna bilden av sjukvården får en annan karaktär-

dvs. kan upplevas som industriell typ.Dvs. den sedvanliga tolkningen eller antagandet

kan visa sig leda till en paradox eller motsägelsefull situation: samtidigt som man investerar sig i

bättre produktivitet,blir det sämre med kvalité! Det gäller att alltså väga samman även de

teoretiska grunder för argumentationer som man använder i de beslutande nivåerna,då man

investerar strategiskt,inklusive den syn på människan som man har filosofiskt- människan som

enbart en fysisk-kroppslig varelse,eller som etisk-integrerad varelse som eventuellt har även ett eget

medvetande-själ (nya paradigmets syn,grundad på fler-dimensionell utvecklingsteori

samt en annorlunda ontologi och vetenskapsteori).

Min strategi för forskningsuppgiften:

Jag kan kombinera båda dessa tolkningar av min analys: göra dels kvantitativ-statistisk analys av

mitt eget material,och sedan-genom utökad material-både statistisk och kvalitativ-göra

det möjligt att jämföra förras slutsatser eller syn med senare,och genom detta få en sammanfattning

och värdering på både frågan och problemet produktivitet.Min kombinerande teoretiskt

baserad strategi är följande:

- deduktiv-nomotetiskt förutsätter jag en teori,som utgår och grundar sig på den säregna typen av

organisation som den offentliga sektorn (LUL) har (se kapitel om kunskapsbakgrund ovan) Jag har

denna teori dock inte som givet utan som en hjälphypotes

- jag frågar sedan om mina intervjuer-analyserade statistiskt- bekräftar detta .Har hade tänkt 64.

använda här även extern statistik ang. investeringar,underskott mm.,men pga.utrymmesskäl avstår.

- frågeställningar: behövs det- kan man utveckla en mer övergripande teori- som dels kan beskriva

dessa historiska data bättre (se min utökad syn på kausalitet genom olika typer av det:

kausalsteg,-stig- och ram), dels kan ge en bättre förklaring för LUL-budgetar och deras invarianta

drag (”underskottsfenomen”,def. att LUL går oftast med underskott och det behövs

återkommande åtstramningsprogram för att åtgärda detta) vilka enlig mig beror på ej endast med

politisk styrning,utan om andra,vidare samband-typ demografisk utveckling och den

allmänna,ekonomiska samhällssituationen (antalet skattekronor) som beror på yttre miljön för

landet (konjunkturläget och struktur i det inhemska näringslivet och finansiella situation)

såsom detta struktureras i den budget som man använder

-detta leder till följdfråga om man kan utveckla-deducera- ett bättre budgetsystem (”SINUS I

kvadrat”,ett mer hållbart budgetsystem) ur en mer övergripande teori än den som jag hade i början

av undersökningen-dvs. under den här historiska perioden först SINUS-typ av budget,sedan

nuvarande efter Alliansens valseger 2006,båda utgående från den gängse teorin om den

offentliga sjukvården och dess karaktär-ytterst syn på grundläggande ekonomiteorier.Den nya

teorin-som jag dock inte ska diskutera så mycket här i-handlar om den fler-dimensionella

ekologiteorin som betraktar samhällets relation till naturen och som kan analyseras både med

historiskt perspektiv i sin cyckliska adaptation till naturens ramar,som med olika dominans-

determinans frågeställningar mellan samhällets olika dimensioner: ekonomisk,social,politisk och

kulturell dimension.Tillsammans med mina nya begrepp samhällsvinst (se kapitel

5) och hållbart budgetsystem samt nya beroenderelationer,på olika nivåer av samhällstotaliteten,kan

jag även relatera min forskningsstrategi i uppsatsen till Teorell-Svenssons tredje grundläggande syn:

* Det är inte heller så att man som samhällsvetare måste eller behöver välja mellan följande

alternativ:ett aktörs eller ett struktur perpektiv, eller arbeta induktivt eller deduktivt, dvs. välja

mellan idiografisk (aktörs-,induktivt) eller nomotetisk (struktur-,deduktiv) perspektiv .Det går att

förena dessa- det är frågan snarare om fruktbarhet.Båda har nämligen en gemensam utgångspunkt i

att de ideélla kriterier som den empiriska samhällsvetenskapen bör innehålla är samma.

Dessa kriterier skiljer sig åt beroende på undersökningens syfte: är det frågan om beskrivande eller

förklarande studie- detta är enligt förf. en gemensam måttstock för alla metoder.

Fallstudiers och statistiska undersökningars svagheter och styrkor kompletterar varandra och

således kan besvara samhällsvetenskapens empiriska frågeställningar.

Teorell-Svensson ställer här upp följande tre typer av frågeställningar: att beskriva (”hur det är”), att

förklara (”varför,konsekvenser”) och att värdera (”hur borde det vara,vad bör göras”).

Empirins förhållande till analytiska verktyg-genom förfinandet av analysmodellen kan liknas med

en dubbelriktad rörelse-kallad den hermeneutiska cirkeln-där båda kan ge nytt ljus för 65.

problemet i fråga genom omtolkningar av varandra.Dylik hermeneutik har oftast i

samhällsvetenskap sin utgångspunkt i beteenden av de relevanta aktörer.I min uppsats: hur

landstingsrådens svar kan klassifieras som ett slags beteende som består dels av de omedvetna

antaganden som man tar för givet från den politiska ideologins synpunkt t.ex. eller från den

allmänna människosynen i samhället ,dels av de mentala rationaliseringar som man ger för eget

beteende som svar för mina intervjufrågor.Naturligtvis kan man ställa här en fråga och säga,

att vad de säger är en sak ( se socialantropologins “emics”) och vad de gör är en annan.Som

motargument kan jag nu hävda tre saker: för det första Bengtssons rationalitetsantagande ovan-

varför skulle de bete sig så då de vill just lyfta upp sitt partis syn och därmed befrämja dess

förträfflighet framför andra partiers syn? För det andra skulle den statistiska distributions-analysen

(det som jag gör först för att se om svaren innehåller extrema värden i sin distribution och därmed

kastar tvivel för intervjuernas validitet och representativitet) och signifikans-analysen (hur starkt

är samband mellan de olika frågornas/svarens innehåll till varandra då det gäller att förklara

produktiviteten i LUL) och slutligen två typer av regressionsanalyser som undersöker först

förklaringsvärdet hos olika delfrågornas förhållande till förklaring av problemet produktivitet,sedan

genom idealmodellen vad regression väljer bland dessa vara de starkaste,mest

signifikanta och determinerande.Min forskningsstrategi innehåller således alla de punkter som förf.

anser vara viktiga.

3.5. Sammanfattning

Sammanfattningsvis:Produktiviteten i den offentliga sektorn beror på det teoriperspektiv som man

har i den grundläggande förklaringsmodellen.De syn som landstingsråden uttrycker i sina respektive

svar,kan därför ej direkt relateras till varandra utan den empiriska,statistiska undersökningen.

Om det visar sig vid analysen,att partiers representanter i LUL-ledning-landstingsråden-har olika

syn,gäller det därför att undersöka om signifikans-och regressionssvar skiljer sig mellan partier,då

samma fråga undersöks.Teoriperspektiv ovan utgår från dels den generella,logiska

perspektivet,förutom Bo Bengtsons rationalitetsperspektiv som utgår från empiri,varför jag kan

undersöka om den logiska lämpar sig för prövning av mina hypoteser och de statistiska analyser

bättre för Bengtsons förklaringsmodell.Om det är så,betyder det att dessa olika teoriperspektiv

kompletterar varandra.Vidare att olika teoretiska bakgrund inom olika partier kan förklara att de

betonar produktiviteten annorlunda,vilket har kanske ej uppmärksammats förut.Min nya syn med ett

nytt kausalitetsbegrepp kan därför kunna lyfta upp problematiken fram i ett nytt ljus och även med

nya slags lagbundenheter som är existentiella.

Appendix III : Använda frågeformulär för förf. Intervjuer av LUL-landstingsråden 66. -90,04,12 Strategiska intervjuer av landstingsråden hos Uppsala Läns Landsting (LuL) av Lasse T. Laine,Uppsala,1990, 2006,2012

Intervjuade personer: landstingsrådena intervjuas här som representanter av sitt respektive parti.Det är alltså partiets syn som det är frågan om,ävenom det bärs fram av landstingsråd- den högsta ledningen i landstingets organisation.Statens lagar,regler och stasbidrag kan anses som formande "ramar" för verksamheten,men det är landstingsråd som väljs i landstingsval som bär det yttersta ansvaret inom respektive landsting i Sverige.

Intervjufrågor: som undertecknad använder här är desamma som vid SINUS-arbetet 1990 och uppföljning 2004. Årets historiska,strategiska återkopplingsintervjuer sker nu 3. gång,juni 2012.

Förf. allmänna anmärkn.: frågor gäller alltså SINUS-planeringssystemet/dess följares använda planerings-och budgeteringsmaterial,dess tillgänglighet och innehåll samt processens karaktär.Sedan frågar författaren hur intervjuade landstingsråd ställer sig till författarens fyra hypoteser om utvecklingsvariabler och var-genom att använda dessa- fokus i planeringsprocessen ställs in.Bakgrund för dessa hypoteser är dels SINUS-systemets (1990) innehåll som kategoriserades av förf. i dessa typer av utv.variabler ävenom de var inte klart definierade i systemet.Dels,genom andra intervjuer under 1990 års uppsats- bl.a. av den som skapat SINUS-systemet samt även av ett antal nyckelpersoner i planeringsverksamheten,tjänstemän-abstraherade jag fram dessa fyra hypoteser som faktiska inslag i SINUS-systemet/dess ev. alternativa form i dag.

Intervjuade och intervjufrågor Namn:Partiet:Tidpunkt för intervjun:

1) "Styrningsprofil" : Er åsikt om planeringsprocessens karaktär?(förf. anmärkning :frågan gäller dels hur intervjuade anser planeringsprocessens övergripande karaktär vara i dag (2012),dels hur han/hon anser att planeringsprocessen är/borde vara enligt respektive partiets syn.)

Instruktion: värdera med de uppsatta parametrar med angivna skalvärden nedan : 1...2...3...4...5 (3:=mittemellan) Instruktion: svaret kan vara tex Är: 3, Bör vara: 1 (bara ett svar)*

Är: 1.. 3 .. 5 dialog, överenskommelser,anvisningar,informella beslutsprocesser,formella beslut

Bör vara: 1.. 3 .. 5 dialog, överenskommelser,anvisningar,informella beslutsprocesser,formella beslut

*) Den använda skalan är således sk. ordinal skala,med mittpunkt- median-som visar rangordning men där skalan anger inte hur mycket är det skillnad i olika slags enheter mellan skalans parametrar (vilket ges om skalan vore interval-skala med medelvärde (givande tex tendenser) eller en sann sk. ratioskala,där skalan har en 0-punkt som start och där interval-enheter är strikt likformiga.Se Pelto & Pelto,ibid,s. 143-146).

2) "Värderingsprofil": planeringsmaterial versus återkoppling: åsikter? 67.

Instruktion: svara på alla dessa delfrågor och specifiera sedan delfrågan närmare genom val

för ofta/sällan/bra (tex. Är bra som det är nu) för detaljerade/övergripande/bra för många deltagare i processen/bra informella kontakter jämförelsematerial saknas/numerisk styrningsmaterial räcker tolkning av återkoppling: var skall fokus ställas in i sk. utv.variabler ? instruktion: välj mellan dessa,och i två sistnämnda parametrar,beskriv fokus-

produktivitetsanalys av operativ verksamhet/ kapital effektivitetsanalys/ framtida investeringsbehov pga. teknisk-medic.utv ell. samh.utv./ organisatorisk utveckling: utökad deltagande i plan.proc./kon- sistens i org.beteende/teknisk-datautv.

3) "problem orienteringsprofil": hur ser ni: var finns problem - relaterad till förra utv.variabler?

4) "planeringsbenägenhetsprofil": hur skall/har ni förberett er till framtida förändringar/kommande behov/utv. av planeringsorganisationen: genom ?

instruktion: välj mellan parametrar och specifiera om angivits olika alternativ

planerade projekt/ kontakter (besök,deltagande i projekt,Fou-kontakter osv.)/ informella kontakter har ni egen utv. strategi (FoU-projekt/strukturerad utv.projekt)/ refererar till överordnade beslut(stat,lagar)

5) "förtrogenhets/kompetensåterkoppling": hur har tyngdpunkt förskjutits med åren ?

a) Bra/ dåligt ?

b) era förslag: välj mellan faktorer nedan och ange sedan hur det skulle ske inom det valda

* ang. operationell styrning: ekonomi versus organisation(Pl.process) * konkret verksamhet versus produktivitets återkoppl. (plan.syst.syn) * organisatoriskt: företagskultur (deltagande,styrning,värderingar) *org.tyngdpunkt: produktionsutv.,kapitalstruktur utv.,social utv.

68.

6) "förändringsbenägenhet": inställning till utvecklingsprojekt:

(förf. anmärkning: här ger förf. alltså 3 hypoteser och frågar sedan de intervjuade att beskriva sin bedömning av dessa mer detaljrikt - dvs. vilken är dels den mest betydelsefulla,övergripande faktorn då det gäller att utveckla ULL-organisationen(val mellan förf. hypoteser) och sedan mer detaljrikt,beskrivning av den som valts)

hypotes 1 : organisationsutv. variabel hypotes 2 : datorisering,teknisk-medicinsk utv. hypotes 3: sociala tillstånd i organisationen a) Är just nu kommer att bli i framtiden - som mest betydelsefull faktor (välj mellan hypoteser: ett svar) b) värdera var och en dessa utv.hypoteser mer detalrikt : (dvs. rangordna delelement) genom att ordna i skala 1- 5 (5 ger högsta påäng= viktigaste-här är skalvärdena ”öppna”- dvs.intervjuade ordnar fritt mellan nämnda parametrar genom att ange ett värde för respektive parameter)

ang. hypotes 1: funktionell org.utvecklings variabel: (tex. delegering: 3,decentralisering:5 osv.)

delegering de-centralisering utbildning i data, ekonomi, psykologi

ang.hypotes 2 : datorisering av funktioner :

datoris & nätverk styrning datoris,på enskilda arbetsplatser datoris. med hierarkisk databas

A I -ekonomisk analys integrering med externa databaser

ang.hypotes 3: sociala tillstånd i organisationen:

a) trivsel meningsfulla arb.uppgifter kompetenstillvaratagandet inom arbetet arbetsmiljö

"socialt bokslut" inom arb.enhet

b) någon annan variabel viktigare ? - beskriv vad den kunde vara:

7) något som fattades i frågorna ? - kommentera fritt/ge förslag

Tack för din medverkan.

Appendix IV Svaren 1990-2012 i en datatabell form 69.

Frågestyper, Frågor- Svar

Typ A: Närtid

Datatabell Fråga 1.

Parti År90 År04 År12 Styrn90är Styrn04är Styrn12är Styrn90börStyrn04börStyrn12börV * * 1 * * 1 * * 2S 1 1 1 2 5 3 2 5 3MP * 1 1 * 3 4 * 4 1C 1 1 1 3 3 4 4 4 4KD * 1 1 * 1 5 * 1 5FP 1 1 1 5 4 5 4 4 5M 1 1 1 3 3 4 1 4 5SD * * 1 * * 1 * * 4

Datatabell Fråga 2. (med dummies)

Parti VFrev90 VFrekv04 VFrev12 VDetj90 VDetj04 VDetj12 VDelt90 VDelt04 VDelt12V * * 1 * * * * * 1S 0 0 0 0 0 1 0 0 1MP * 0 0 * 0 0 * 0 1C 0 0 1 0 0 0 0 0 0KD * 0 0 * 0 1 * 0 0FP 0 0 0 0 0 1 0 0 0M 0 0 0 0 0 0 0 0 1SD * * 0 * * 0 * * 0

Parti VJfm90 VJfm04 VJfm12 VFoko90 VFoko04 VFFoko12VFokk90 VFokk04 VFokk12V * * 0 * * 1 * * 0S 0 0 1 1 1 0 0 0 0MP * 0 0 * 0 1 * 0 0C 0 0 0 1 1 0 0 0 1KD * 0 0 * 1 1 * 0 0FP 0 0 0 1 1 1 0 0 0M 0 0 1 0 0 0 1 1 1SD * * 0 * * 0 * 0 0

Parti VInv90 VInv04 VInv12 VOrgu90 VOrgu04 VOrgu12V * * 0 * * 0S 0 0 0 0 0 1MP * 0 0 * 0 0C 0 0 0 0 0 0KD * 0 0 * 0 0FP 0 0 0 0 0 0M 1 1 0 0 0 0SD * * 1 * * 0

Datatabell Fråga 3. (med dummies)

Parti Problo90 Problo04 Problo12V * * 1S 0 0 1MP * 0 1C 0 0 0KD * 0 0FP 1 1 1M 1 1 1SD * * 1

anmärkn.: V-partiet var ej med i intervj. År -90 o -04; MP år-90,KD år-90 och SD år- 90 o -04-därför stjärna som kod I frågor där dummies-svar,betyder kod 0(null),def. har ej med produktivitet att göra enl. förf.teori/hypotes i resp.fråga

Typ B. Framtidsinriktade frågor 70.

Datatabell Fråga 4. (med dummies)

Parti PlanPrj90 PlanPrj04 PlanPrj12 PlanKnt90 PlanKnt04 PlanKnt12V * * 0 * * 1S 1 1 0 1 1 0MP * 0 1 * 0 0C 0 0 0 1 1 1KD * 0 1 * 1 1FP 0 0 0 1 1 1M 0 0 1 1 1 1SD * ** 0 * * 1

Parti PlanInfK90PlanInfK04PlanInfK12PlanEStr90PlanEStr04PlanEStr12V * * 0 * * 0S 0 0 1 0 0 0MP * 0 0 * 0 0C 0 0 0 0 0 0KD * 0 0 * 0 0FP 0 0 1 0 0 0M 0 0 1 0 0 1SD * * 0 * * 0

Datatabell Fråga 5. (med dummies)

Parti ÅtkAn90 ÅtkAn04 ÅtkAn12 ÅtkOpr90 ÅtkOpr04 ÅtkOpr12 ÅtkKrt90 ÅtkKrt04 ÅtkKrt12V * * 0 * * 1 * * 1S 0 0 1 1 0 1 1 0 0MP * 0 1 * 0 1 * 0 0C 0 0 0 1 1 0 0 0 0KD * 0 1 * 0 0 * 1 1FP 0 0 1 1 1 1 0 0 0M 0 0 1 1 1 1 1 1 1SD * * 0 * * 0 * * 0

Parti ÅtkOklt90 ÅtkOklt04 ÅtkOklt12 ÅtkOpri90ÅtkOpri04ÅtkOpri12V * * 0 * * 0S 0 0 1 0 0 0MP * 0 0 * 0 0C 0 0 0 1 1 1KD * 0 0 * 0 0FP 0 0 0 0 0 0M 0 0 0 1 1 1SD * * 1 * * 0

Datatabell Fråga 6.

Kvalitativ del: 6.1. : utv.projekt enl.

hypotes 1: org.utv : 1 hypotes 2: datorisering,teknisk-medicinsk utv.: 2 hypotes 3: sociala tillstånd i organisationen: 3

Parti FörKval90 FörKval04 FörKval12 FörKvalB90 FörKvalB04 FörKvalB12V * * 2 * * 3S 1 1 3 3 3 2MP * 0 1 * 0 1C 2 2 2 2 2 3KD * 1 1 * 1 1FP 2 2 1 3 3 2M 1 1 2 2 2 3SD * * 2 * * 1

Typ B. Framtidsinriktade frågor, forts.Datatabell Fråga 6.2. : rang-ordning av delvariabler i res. utv.hypotes

Hypotes 1: utv. genom org.utv. 71.

Parti FOdel90 FOdel04 FOdel12 FOdec90 FOdec04 FOdec12 FOUtbD90 FOUtbD04 FOUtbD12V * * 5 * * 4 * * 1S 2 2 3 4 4 2 1 1 1MP * 3 4 * 2 3 * 1 5C 3 2 3 4 5 5 1 1 1KD * 5 5 * 4 2 * 1 1FP 4 4 2 3 3 4 5 1 1M 5 2 3 4 5 5 3 3 1SD * * 4 * * 5 * * 3

Parti FOUtbE90 FOUtbE04 FOUtbE12 FOUtbP90 FOUtbP04 FOUtbP12V * * 2 * * 3S 5 5 5 3 3 4MP * 5 2 * 4 1C 5 3 2 2 4 4KD * 3 4 * 2 3FP 2 2 3 1 5 5M 2 4 4 1 1 2SD * * 2 * * 1

Hypotes 2: utv. genom datorisering av funktioner

Parti FITn90 FITn04 FITn12 FITeapl90 FITeapl04 FITearpl12V * * 5 * * 2SD 5 2 5 2 3 4MP * * 5 * * 2 - MP ej svar -04 då i frågan då ej sakkunskap i området data dåC 3 3 3 5 5 2KD * 5 5 * 3 3FP 3 3 2 1 1 1M 5 5 5 1 1 1SD * * 2 * * 5

Parti FITdb90 FITdb04 FITdb12 FITai90 FITai04 FITai12 FITedb90 FITedb04 FITedb12V * * 1 * * 3 * * 4S 1 1 1 4 5 3 3 3 2MP * * 3 * * 4 * * 1C 2 2 1 4 4 5 1 1 4KD * 2 2 * 4 4 * 1 1FP 2 2 4 4 4 5 5 5 3M 2 2 2 4 4 3 3 3 4SD * * 1 * * 4 * * 3

Hypotes 3: utv. genom sociala tillstånd i organisationen

Parti FSoTr90 FSoTr04 FSoTr12 FSoMe90 FSoMe04 FSoMe12 FSoKo90 FSoKo04 FSoKo12V * * 2 * * 5 * * 4S 3 3 2 5 5 4 4 4 3MP * 1 1 * 3 2 * 5 5C 3 3 2 5 4 5 2 5 4KD * 2 3 * 5 4 * 4 5FP 1 3 2 2 4 4 3 5 5M 2 2 3 5 4 4 4 5 5SD * * 5 * * 2 * * 3

Parti FSoAr90 FSoAr04 FSoAr12 FSoBs90 FSoBs04 FSoBs12V * * 3 * * 1S 2 2 5 1 1 1MP * 4 3 * 2 4C 4 2 3 1 1 1KD * 3 2 * 1 1FP 4 2 3 5 1 1M 3 3 2 1 1 1SD * * 4 * * 1

Typ C. Kvalitativa frågor:

Hypotes 3: Någon annan social delvariabel viktigare? (med dummies) 72.

anm.: kod 0 (null),def. ingen komment

Parti FGAn90 FGAn04 FGAn12V * * 1S 1 1 1MP * 0 0C 1 0 0KD * 0 0FP 1 1 1M 1 0 0SD * * 1

Fråga 7. : Något som fattades i frågorna? Kommentera fritt/ ge förslag

anm.: kod 0 (null),def. ingen komment

Parti Kpl90 Kpl04 Kpl12V * * 1S 0 0 0MP * 0 0C 0 0 0KD * 0 0FP 0 0 1M 0 0 0SD * * 1

Appendix V : De statistiska analyser av intervjudata från Minitab-statistikprogrammet 73.

Analys 1. om möjligheten av extrema värden i landstingsrådens svar på fråga 1 under intervjuåren

6420

99

90

50

10

1

Data

Pe

rce

nt

6420

99

90

50

10

1

DataP

erc

en

t

101

99

90

50

10

1

Data

Pe

rce

nt

622,5620617,5615

99

90

50

10

1

Data - Threshold

Pe

rce

nt

LognormalA D = 3,138 P-V alue < 0,005

3-Parameter LognormalA D = 1,771 P-V alue = *

Goodness of F it Test

NormalA D = 1,722 P-V alue < 0,005

Box-C ox TransformationA D = 1,722 P-V alue < 0,005

A fter Box-C ox transformation (lambda = 1)

Probability Plot for Styrn90är; Styrn04är; Styrn12är; Styrn90bör; ...Normal - 95% C I Normal - 95% C I

Lognormal - 95% C I 3-Parameter Lognormal - 95% C I

630

90

50

10

1

Data

Pe

rce

nt

12840

99

90

50

10

Data

Pe

rce

nt

101

99

90

50

10

1

Data

Pe

rce

nt

101

99

90

50

10

1

Data - Threshold

Pe

rce

nt

GammaA D = 2,635 P-V alue < 0,005

3-Parameter GammaA D = 2,704 P-V alue = *

Goodness of F it Test

Smallest Extreme V alueA D = 1,465 P-V alue < 0,010

Largest Extreme V alueA D = 2,304 P-V alue < 0,010

Probability Plot for Styrn90är; Styrn04är; Styrn12är; Styrn90bör; ...Smallest Extreme V alue - 95% C I Largest Extreme V alue - 95% C I

Gamma - 95% C I 3-Parameter Gamma - 95% C I

Analys 2. Regressionsanalys om partiers strategiska profil: allmänna strategier eller konkreta 74. handlingsalternativ ?

A. Angående fråga 1och fråga 3 under åren -90,04 och 12Regression Analysis: Problo90 versus Styrn90är

The regression equation isProblo90 = 0,579 + 0,053 Styrn90är4 cases used, 4 cases contain missing values

Predictor Coef SE Coef T PConstant 0,5789 0,9547 0,61 0,606Styrn90är 0,0526 0,2785 0,19 0,868

S = 0,606977 R-Sq = 1,8% R-Sq(adj) = 0,0%

Analysis of Variance

Source DF SS MS F PRegression 1 0,0132 0,0132 0,04 0,868Residual Error 2 0,7368 0,3684Total 3 0,7500

Ang. år 2004 :Regression Analysis: Problo04 versus Styrn04är

The regression equation isProblo04 = - 0,396 + 0,283 Styrn04är6 cases used, 2 cases contain missing values

Predictor Coef SE Coef T PConstant -0,3962 0,5079 -0,78 0,479Styrn04är 0,2830 0,1498 1,89 0,132

S = 0,445099 R-Sq = 47,2% R-Sq(adj) = 34,0%

Analysis of Variance

Source DF SS MS F PRegression 1 0,7075 0,7075 3,57 0,132Residual Error 4 0,7925 0,1981Total 5 1,5000

Ang år 2012:

Regression Analysis: Problo12 versus Styrn12är

The regression equation isProblo12 = 0,979 - 0,105 Styrn12är

Predictor Coef SE Coef T PConstant 0,9790 0,4618 2,12 0,078Styrn12är -0,1049 0,1251 -0,84 0,434

S = 0,528886 R-Sq = 10,5% R-Sq(adj) = 0,0%

Analysis of Variance

Source DF SS MS F PRegression 1 0,1967 0,1967 0,70 0,434Residual Error 6 1,6783 0,2797Total 7 1,8750

B.Ang. fråga 3 och fråga 6-dvs. Konkreta handlingsalternativ för att höja arbetsproduktivitet 75.– val mellan 3 hypotetiska utvecklingsalternativ i dag

År 90:Regression Analysis: Problo90 versus FörKval90

The regression equation isProblo90 = 1,50 - 0,500 FörKval904 cases used, 4 cases contain missing values

Predictor Coef SE Coef T PConstant 1,5000 0,7906 1,90 0,198FörKval90 -0,5000 0,5000 -1,00 0,423

S = 0,5 R-Sq = 33,3% R-Sq(adj) = 0,0%

Analysis of Variance

Source DF SS MS F PRegression 1 0,2500 0,2500 1,00 0,423Residual Error 2 0,5000 0,2500Total 3 0,7500

År-04:Regression Analysis: Problo04 versus FörKval04

The regression equation isProblo04 = 0,294 + 0,176 FörKval046 cases used, 2 cases contain missing values

Predictor Coef SE Coef T PConstant 0,2941 0,4779 0,62 0,572FörKval04 0,1765 0,3529 0,50 0,643

S = 0,594089 R-Sq = 5,9% R-Sq(adj) = 0,0%

Analysis of Variance

Source DF SS MS F PRegression 1 0,0882 0,0882 0,25 0,643Residual Error 4 1,4118 0,3529Total 5 1,5000

År-12:Regression Analysis: Problo12 versus FörKval12

The regression equation isProblo12 = 1,00 - 0,214 FörKval12

Predictor Coef SE Coef T PConstant 1,0000 0,5345 1,87 0,111FörKval12 -0,2143 0,2857 -0,75 0,482

S = 0,534522 R-Sq = 8,6% R-Sq(adj) = 0,0%

Analysis of Variance

Source DF SS MS F PRegression 1 0,1607 0,1607 0,56 0,482Residual Error 6 1,7143 0,2857Total 7 1,8750

Detsamma-valet mellan utvecklingsalternativ för framtiden: 76.

Bedömning för utv.alternativ under år-90:Regression Analysis: Problo90 versus FörKvalB90

The regression equation isProblo90 = - 0,50 + 0,500 FörKvalB904 cases used, 4 cases contain missing values

Predictor Coef SE Coef T PConstant -0,500 1,275 -0,39 0,733FörKvalB90 0,5000 0,5000 1,00 0,423

S = 0,5 R-Sq = 33,3% R-Sq(adj) = 0,0%

Analysis of Variance

Source DF SS MS F PRegression 1 0,2500 0,2500 1,00 0,423Residual Error 2 0,5000 0,2500Total 3 0,7500

För året-04 ang. framtida utvecklingsalternativ:Regression Analysis: Problo04 versus FörKvalB04

The regression equation isProblo04 = - 0,171 + 0,366 FörKvalB046 cases used, 2 cases contain missing values

Predictor Coef SE Coef T PConstant -0,1707 0,3104 -0,55 0,612FörKvalB04 0,3659 0,1463 2,50 0,067

S = 0,382546 R-Sq = 61,0% R-Sq(adj) = 51,2%

Analysis of Variance

Source DF SS MS F PRegression 1 0,9146 0,9146 6,25 0,067Residual Error 4 0,5854 0,1463Total 5 1,5000

För året-12 ang. framtida utv.alternativ:Regression Analysis: Problo12 versus FörKval12

The regression equation isProblo12 = 1,00 - 0,214 FörKval12

Predictor Coef SE Coef T PConstant 1,0000 0,5345 1,87 0,111FörKval12 -0,2143 0,2857 -0,75 0,482

S = 0,534522 R-Sq = 8,6% R-Sq(adj) = 0,0%

Analysis of Variance

Source DF SS MS F PRegression 1 0,1607 0,1607 0,56 0,482Residual Error 6 1,7143 0,2857Total 7 1,8750

Appendix VI: Värdering av produktivitet från gap-analys: citat att uppmärksamma. 77.

Så kan du öka din ROI radikalt2012-05-22: Mats Janemalm och Per-Magnus Skoogh VÄRDET AV ATT VETA Varför skall vi bry oss om produktivitet? Mitt jobb är att ta handom kunder och fastställa att vi möter budget, jag har inte tid att sätta mig och kolla påeffektiva vi egentligen är. Vad spelar det för roll för mig?

Det här är de frågor som verkar röra sig i huvudet på den genomsnittlige kunskapsarbetarledaren.Till skillnad från chefer i industrin har vi inte haft hundra års erfarenhet av att räkna påproduktiviteten. Det är helt enkelt inte en del av vad vi gör.Det finns inte många själviska anledningar att börja göra det, heller. De flesta operativa chefer ochledare mäts inte på produktivitet – de har tillräckligt många dagliga operativa utmaningar attfokusera på. I praktiken är det därför få som bryr sig om produktiviteten.Systemet jobbar alltså mot oss. Det är därför Agile och andra metoder börjar på gräsrotsnivå.Anställda vill ha dem av ideologiska skäl – det kommer vara bra för företaget, kunderna kommervara nöjdare och vi kommer ha roligare på jobbet. Men vi får ingen hjälp av systemet.

Låt oss därför titta på siffrorna – vad händer när man ökar produktiviteten?Först har vi kostnaden för teamet, som definieras enligt följande: Teamets kostnader= alla kostnader som krävs för att teamet ska existeraDetta inkluderar naturligtvis mer än endast löner: kontorsplats, material såsom datorer ochkontorsmaterial, interna kostnader såsom HR, pensionsavgifter, skatter med mera. Generellt ärkostnaden för att ha ett team ungefär dubbelt så stor som lönerna.

Teamet finns för att värdet det producerar är större än teamets kostnad. Skillnaden mellan värdet och kostnaden är vad som kallas kvarvarande värde:

Kvarvarande värde= producerat värde – kostnadReturn on Investment, eller ROI, är kvarvarande värde som procentsats:

Om vi antar ett team med ROI på cirka 30 procent av kostnaden (vilket är den siffran som den genomsnittliga organisationen landar på). Om vi också antar att det går att fördubblaproduktiviteten, vad skulle det innebära för ditt teams ROI? Det kan låta som en stor siffra, menkom ihåg att industrin har sett en ökning av produktiviteten med 5.000 procent under det senasteårhundradet – det vill säga 50 gånger den ökning vi antar för ditt team.

Här syns ditt teams ursprungliga värde som den gröna linjen (Value 1) och värdet efter 78.produktivitetsökningen som den blå linjen (Value 2). Eftersom kostnaden för ditt team är konstant (röd linje), ger fördubblingen av produktiviteten mer än en femdubbling av ROI.OK, men om det inte går att faktiskt fördubbla produktiviteten då? Nästa figur visar den ökning avROI som fås vid endast en liten ökning av produktiviteten (5, 15 och 25 procent):

Vi får alltså fortfarande en signifikant ökning av ROI. Med bredare marginaler kan vi lägga mer kraft på nya produkter och marknader, vidareutbildning och personlig utveckling samt en bra arbetsmiljö för våra anställda.

Kostnaden av fördröjning – Cost of DelayTänk dig att du i din organisation har möjligheten att fördubbla ditt teams produktivitet, men sakerkommer i vägen, fokus förloras och ökningen i produktivitet läggs på is i ett år. Detta innebär enkostnad – en fördröjning av en lönsam investering som kallas Cost of Delay.

Varje vecka som du inte fokuserar på kunskapsarbetarproduktivitet är en vecka där du ökar din Costof Delay. Med andra ord, att inte jobba för att förbättra din organisation är att förlora värde.Det finns med andra ord goda skäl att investera i ökad produktivitet. Skjut inte detta påframtiden utan se vad du kan göra för din organisation redan idag.

Källa:<http://www.dfkompetens.se/trendspaning/veckans-agile-spaning/2012-0522_prod/index.xml?utm_medium=mailpilot&utm_campaign=mailpilot&utm_source=mailpilot>

…..Mina reflektioner kring detta ang. denna offentliga sektorn och denna uppsats: 79.

1. Landstingsråden vet ej alltid på förhand hur mycket de kan investera,tillika som i vad:- i maskinell utrustning- anställandet av ny personal som har nyare eller spetskompetens- i utbildning av personal- i nya lokaler- i ev. nya fou-projekt eller kunskaper vilkas resultat är ej ännu fastställda

2. Hur ska värdet definieras, från vems perspektiv: organisationens,personalens,patienters,skattebetalarnas? Vilka är deras förhandlingspartners då?

3. Om budgetsystemet räknar kostnader kortsiktigt,men tar ej upp långsiktiga kostnader(se costs of delay i pappret ovan)- hur då göra motsvarande på intäktssidan ?

Ett exempel: i mitt första SINUS-arbete-90 föreslog jag investeringar i it-datasystem för att datorisera planeringssystemet och kontinuerlig uppföljning av patienters vård över olika vårdorganisationer. Detta har ej gjorts än i en standariserat form i och mellan olika landsting.Jag räknade att detta skulle-försiktigt värderad-höja produktiviteten 10 %,vilket skulle ha betytt-om förslaget skulle ha tagits emot,diskuterats och satts i praktik i alla landsting i ett riksomfattande konsultprojekt-sparat 7 miljarder årligen.

Ett annat exempel: se DN To 3 januari-13: Kriminalitet.Så mycket kostar våldet i Stockholm. Invar Nilsson och Anders Wadeskog-två nationalekonomer-har räknat att tex.varje barn som blir livsstilskriminell kan i 40-årsåldern ha orsakat kostnader på upp till 80 miljoner.Deras slutsats var ”att tidiga sociala insatser är en bra affär”.

Våldsbegreppet kan dock omfatta mer än fysiskt våld-tex. social,finansiell,annat (tex. lagar som är inte kompletta eller gör det ej möjligt att inbegripa eller försvara medborgarnas demokratiska rättigheter).Utöver person-definierade våldsutövare kan även myndighetspersoner räknas som ev. våldsutövare i skydd av myndighetsstatus och anonym tjänsteutövande som kan-genom diskriminering-påverka till sociala kostnader som kan bli avsevärda.Tex att någon döms indirekt i livslångt utanförskap då man inte använder deras utvecklingsmöjligheter till fullo.Då inget ansvarskrävande,då inga kostnader räknas upp heller.Lidandet överförs sedan som sociala arvet till nästa generationer.

Mitt nya begrepp samhällsvinst och ett hållbart budgetsystem skulle ta upp dessa slags frågor,tex i följande rutiner: sociala investeringar är kortsiktiga kostnader,men ger långsiktigt samhällsvinster.Se diskussioner ovan av Mats Janemalm och Per-Magnus Skoogh om cost of delay,samt de två nationalekonomernas beräkningar där våldet dock ej definerats i dess hela bredd.Uppsatsens frågeställningar om produktivitet kan således utvidgas från hur man analyserar produktivitet,gälla även diskussioner från vilken slags teoriprövning eller teorigrund,och att den ekonomiteorin som finns i grunden kan förnyas.Se mitt förslag på en ny värdeteori på det nya vetenskapsparadigmets grund,refererad i mitt första SINUS-arbete,samt teoretisk diskussion ovan.

7.7. Appendix VII: Executive summary. 80.

Questions on Profitability in the Swedish healthcare- A longitudinal Casestudy 1990- 2012 of the Countyleaders views on the problem at The County of Uppsala 1990-2012

Writer- with an education in philosophy and social sciences at the University of Uppsala,lifs up in this pro-gradu paper the question of productivity in the Swedish health care as it manifests on the local level.In this case as a Casestudy at the local County of Uppsala during the years 1990,2006,and 2012. The writer examines tthe political,highest level decision makers (”landstingsråden”,chiefs of the county) views how they see the profitability in the organization.In his longitudinal,structured intervews he examines both the societal and theoretical contexts of these decisionmakers in the form of references to the common knowledge-from perspectives of organization theory and social sciences,the historical and situational analysis from an academic dissertation and references to debate articles and made solutions on the local Community level and the laws and budgeting of the country- which narrows the boundaries for the made decisions of the leaders.The writer makes even an theoretical analysis of various priorities and the behavioral context for the ip´s.He finds in the quantitave,statistical analysis that his material-the made interviews-support his two hypothesis.That the leaders-representing the different parties on the local county level-have different profiles in their decision making how to make different priorities in leading the budgetary work;how to invest and by which ways the better productivity should be handled.The analysis finds that the political leaders seems to act more on the acquired experience that by some strategies,and that both educational investments and investments in computerization are the most important ways to get a better productivity positions on the county organization.During the period there have been a change from the courses in psychology to the computer courses.This supports the compared extra material from a thesis of Helen Strömberg how the health care system has changed to be more and more like an industrial system,evenif it has it´s special features because of caring of unique people and their demands which change as their societal situations change.The writer makes even some argumentative comments on the ground of his both quantitative analysis and comparisons with the extra,qualitative materials.It seems that the deficit positions in the budgeting balances are caused by not having any kind of clear theoretical ground for the made decisions.As the other local organization- the local commune of Uppsala(Uppsala kommun) has begun to formulate a new kind of budgeting principles,focusing on the sustainability,the writer examines this and compares even how the local government could be valued from this perspective.The comparizon shows that these kinds of targeted ends are carried on the both levels,but that the local commune seems to have a more general view on this work.As a philosopher his analyses show here that the commune´s sustainability work could be evolved on a clearer discussion on the targeted profitability,and proposes here some new concepts and theories by which the contined work could possibly be carried on.He founds that many-dimensional wellfare questions need even a new ground to be succesfull and relates here the common productivity questions to his new,many-dimensional view of reality and people,made on the ground of his preliminary work on the new paradigm of science.In a way this pro-cradu paper in the Economic History at the local university of Uppsala carries on the first SINUS-project paper made at the beginning of his project: by suggesting both empirical and theoretical work how to make the sustainability work more coherent and continuous.