DOCUMENT RESUME

ED 366 922 CS 011 599

AUTHOR Ericson, Britta, Ed.TITLE Laspedagogiska Institutet EMIR. Forsta Aret

1992-1993. (Eve Malmquist Institute for Reading,EMIR. The First Year 1992-93).

INSTITUTION Linkoping Univ. (Sweden). Dept. of Education andPsychology.

REPORT NO EMIR-R-1PUB DATE Jan 94NOTE 74p.

PUB TYPE Reports Descriptive (141) Viewpoints(Opinion/Position Papers, Essays, etc.) (120)

LANGUAGE Swedish

EDRS PRICE MF01/PC03 Plus Postage.DESCRIPTORS Dyslexia; Foreign Countries; Higher Education;

Reading Difficulties; Reading Improvement; *ReadingInstruction; Reading Teachers; RecreationalReading

IDENTIFIERS *Sweden

ABSTRACTThis report describes the birth of the Eve Malmquist

Institute for Reading (EMIR) and its first year of operation. Thereport is in two parts. The first part presents the addresses givenat the opening ceremony where the speakers gave their views ondifferent aspects of reading and reading development, such as readingfor pleasure, reading difficulties, dyslexia, and training of readingteachers. The second part of the report contains the annual report ofEMIR for 1992-93. (Author/NKA)

***********************************************************************

Reproductions supplied by EDRS are the best that can be made *

from the original document.***********************************************************************

LASPEDAGOGISKA INSTITUTET EMIRFORSTA ARET 1992 - 1993

Britta Ericson (red)

U.S DEPARTM(NT Of EDUCATIONOffice of Educational Research and Improvement

EDUCATIONAL RESOURCES INFORMATIONCENTER (ERIC)

Illijrus document has been reproduced isrecuived Dorn 's person or organIzationonginating .1

C Minor changes have been made to improvereprOduCirOn QUIIMy

0. Points of vfew or opinions stated in his documen) do not necessarily represent ()hive!

Us's OE PI positton or pohcy

,t-TET

9 1111:1:EMIR rapport nr 1, januari 1994

4 Institudonen for pedagogik oth psykologiLiU-PEK-R-169

'PERMISSION TO REPRODUCE THIS

MATERIAL HAS BEEN GRANTED BY

TO THE EDUCATIONAL RESOURCES

INFORMATION CENTER (ERIC)."

2 BEST COPY AVAILABLE

LASPEDAGOGISKA INSTITUTET EMIRFORSTA ARET 1992 - 1993

Britta Ericson (red)

ctsTET t

'ogrAt'1)4VG VtM

EMIR rapport nr 1, januari 1994

Institutionen for pedagogik och psykologiLiU-PEK-R-169

Laspedagogiska Institutet EMIREve Malmquist Institute for ReadingHellmanska Villan, Sodra Promenaden 39S-602 34 Norrkoping, SwedenPhone: +46 13 28 30 11Fax: +46 11 28 30 69

ISBN 91-7871-223-8ISSN 0282-4957

Ericson, B (Ed.) Laspedagogiska institutet EMIR. Första Aret1992-93. (Eve Malmquist Institute for Reading, EMIR. The FirstYear 1992-93.) EMIR Report No. 1. Linkoping: Department of Edu-cation and Psychology, Linkoping University, 1994.

AbstractThis report describes the birth of the Eve Malmquist Institute for Readingand its first year of operation. The report is in two parts. In the first part wepresent the addresses given at the opening ceremony, where the speakersgave their views on different aspects of reading ond reading development,such as reading for pleasure, reading difficulties, dyslexia, and training ofreading teachers. The second part of the publication contains the annualreport of EMIR for 1992-93. The report is published in Swedish.

Keywords: EMIR, Laspedagogiska Institutet, Annual Report, Reading,Reading Difficulties, Dyslexia

Ornslagsfoto: Britta Ericson

Institutionen for pedagogik och psykoIogi, LinkOpingsuniversitet och forfattarna

3

Innehillsförteckning Sid

FORORDBritta Ericson, lektor i pedagogik, projektledare 5

I TAL VID INVIGNINGEN AV LASPEDAGOGISKAINSTITUTET EMIR 7

Invigningsprogram 8

Lasfardigheter i dagens och morgondagens samhälle.NAgra rapsodiska funderingar i samband med invig-ningen av Laspedagogiska Institutet. Norrkoping iapril 1993Eve Malmquist, Professor emeritus, Linkopings universitet 9

Invigningstal vid Laspedagogiska Institutet i Norr-koping, fredagen den 23 april 1993Inger Claesson Wastberg, politisk sakkunnig i handikapp-frIgor, Socialdepartementet 23

Varför utbildade speciallarare har behov av utbildningom las- och skrivsvarigheterRosita Kark, specialldrare, Norrkoping 29

Att lasaInger Sandberg, fifvfattare, Karlstad 31

II LASPEDAGOGISKA INSTITUTET EMIRs FRAMVAXT 41

Laspedagogiska institutet EMIRs framväxtBritta Ericson, lektor i pedagogik, projektledare 43

Inledning 43Laspedagogiska Institutet EMIRs första verksam-hetsAr 1992/93 44Personalforankring 44Lokaler 45Utrustning 45Kontaktnät 46Utbildning-Fortbildning 47Utredning-Behandling 48Konsultverksamhet 51

4

ForskningOvrigt

5153

BILAGOR 55

1. Laspedagogiska Institutet (LPI). Utdrag ur forslag

2. Skrivelse till Allmanna arvsfonden angaende försoks-verksamhet Mom handikappomradet las- och skriv-svarigheter 1991-12-20

3. Regeringsbeslut 28, 1992-06-11

4. Gavor

5. Kursplan for Laspedagogik med inriktning mot orsakertill och behandling av las- och skrivsvarigheter, 20 poang

6. Kursplan for Barn med las- och skrivsvarigheter, 5 poang

7. Tystnadsforsakran

8. Minnesanteckningar fran samrnantrade pa Laspedagogiskainstitutet EMIR 1993-05-27--28

6

5

Förord

Den som onskar utfOra sitt arbete val rnaste fOrst anvanda ratt red-skap. Ordspraket tillskrivs Confucius. Den kollektiva kompetensenrorande och skrivsvarigheter, som byggts upp under ett fyrtio-tal ar, bbrjade naggas i kanten under 80-talet. Flera faktorer medver-kade till detta forlopp. Stromningarna i tiden bidrog till att las- ochskrivsvarigheter ansags vara en fraga om mognad. Darav följde attfenomen som dyslexi inte existerade. Att anvanda instrument vidutredningar ifragasattes. Klasser fOr barn, som behovde sarskilt stodinom las- och skrivomradet sa kallade lasklasser, slutade att inrattas1978, och inom lararutbildningen blev inslagen som berorde ochskrivsvarigheter allt farre.

Tidigare ledande larare thorn faltet har pensionerats eller av annananledning larnnat skolan. Nytillskotten har varit mycket fA vilkethuvudsakligen kan tillskrivas bristen pa adekvat utbildning thornomradet. Som en fOljd av utvecklingen frantogs manga las- ochskrivsvaga skolelever mojligheten till adekvat hjalp, vilket i flera fallförhindrade en gynnsam personlig utveckling.

Tanken pa att fOrsOka fOrandra den uppkomna situationen fOddes.Inom ramen for ett laspedagogiskt institut skulle kurser kunna dri-vas sa. att den larare som onskar utfOra sitt arbete val fick tillgangtill rat redskap. Dar skulk ocksa barn och vuxna kunna fa sina las-och skrivsvarigheter utredda och behandlade. Tankarna utveckla-des och skrevs i form av ett forslag till inrattande av ett laspedago-giskt institut. Norrkapings kommun, Universitetet i Linkoping samtFMLS-Ostergotland visade stort intresse fOr fOrslaget. Medel sokteshos Arvsfonden. Socialminister Bengt Westerberg och regeringensexpert i handikappfragor Inger Claesson Wastberg visade stort in-tresse fOr dem som bar pa handikappet las- och skrivsvarigheter.Den 11 juni 1992 skrev socialminister Bengt Westerberg laspedago-gisk historia genom att fOresla regeringen att ur Allmänna arvsfon-den fOrdela medel till Universitetet i Linkoping och NorrkOpingskommun for att under en trearsperiod bedriva en forsOksverksam-het med ett laspedagogiskt institut.

FOreliggande rapport innehaller tva. delar. Den fOrsta delen omfattarde forelasningar som h011s i samband med invigningen av laspeda-gogiska institutet EMIR den 23 april 1993. Den andra delen inne-hailer en redogorelse for första verksamhetsaret 1992/93.

7

6

Laspedagogiska Institutet EMIR ar det första resurscentret inom las-och skrivoraradet i Sverige. Med beteckningen EMIR, som star forEve Malmquist Institute for Reading, och som anvands i interna-tionella sammanhang, vill vi hedra professor Eve Malmquist fOrhans insatser bade nationellt och internationellt fOr och skriv-kunnighetens beframjande. Med foreliggande rapport följer en fOr-hoppning om att den skall tjana som inspirationskalla fOr andrakommuner till att ta till vara och samla ihop de resurser som finnsbetraffande kunskaper om las- och skrivsvarigheter, sa dessa kun-skaper kommer barn och vuxna med namnda handikapp till gagn.Med tanke pa samhallsutvecklingen och darmed ökade krav pa godlas- och skrivformaga fOrefaller det inte orimligt att onska att bästamojliga hjalp ges till gruppen las- och skrivhandikappade.

Linkoping i december 1993

Britta EricsonLektor i pedagogik, projektledareUspedagogiska Institutet EMIR

8

7

TAL VID INVIGNINGEN AVLASPEDAGOGISKA INSTITUTET EMIR

8

UNWERSITE th I I LINKOPINGInstitutional Pk palagogikoch psykologi

VALKOMMEN TILL INVIGNINGEN AV

LASPEDAGOGISKA INSTITUTET EMIR

fredagen den 23 april Id 13.00

Hellmanska vifianSodra Promenaden 39

Norrkoping

PROGRAM

SAng av elever ur Norrkopings musikklasser

LAsfirdigheter i dagens och morgondagens samhAlle.Eve Malmquist, professor emeritus, Universitetet i Linkoping

InvigningInger Claesson-Wastberg, expert i handikappfragor,Socialdepartementet

Behov av utbildningRosita Kark, speciallärare, Norrkoping

Att LisaInger Sandberg, forfattare, Karlstad

Ljungstedtskas fiirfriskande overraskningar

Britta Ericson Mikan Hukprojekdedare prefekt, institutionen farLispedagogiska institutet PodoltoZik och PoYkologi

9

Läsfärdigheter i dagens och morgon-dagens samhälle.Nigra rapsodiska funderingar i saraband medinvigningen av Läspedagogiska Institutet.Norrk8ping i april 1993

Eve Malmquist

Jamsides med en teknologisk revolution har under de senaste de-cennierna i de flesta lander runtom i varlden följt en utbildnings-explosion. Det kommer i automationens spar att behövas omfraningoch nyutbildning for nya yrken. Kraven pA kunskaper och fardig-heter komrner att skarpas. I all denna uppfostran, undervisning ochomtiAning som skall ske, kommer det att stallas allt stone krav pAen god lasfOrmAga, och en lasformAga och en studieteknik av delvisannat och mera avancerat slag an tidisare. Det blir kite bara frAgaom skarpta krav pa en fOrbattrad ordinar lasundervisning och ut-bildning i studieteknik pA skolans alla stadier upp till universitetsni-van. Forandrade lasundervisningsproblem kommer ocksA att mOtaoss genom att vi far ta emot Atskilliga nya grupper av vuxna man-niskor med starkt vaxlande fOrutsattningar fOr effektiva studier.

Behoven av nya typer av lasfardigheter gOr sig dagligen pAmintaMom alla arbetsomrAden. SA t ex att kunna lasa den information,som levereras via olika typer av datorer och elektroniska media imycket varierande former och med anvandning av uppstallningaroch symboler av annat slag an de vi ar vana vid frAn vara laslek-tioner, dâ vi sjalva gick i skolan.

Det vAidsamma tillflOdet av data och information fran multimediaav olika slag kommer att skapa lasproblem av stora mAtt kir man-niskor i morgondagens varld (den varld dagens barn skall leva i).En persons lasformAga, hans studietekniska formaga, hans formAgaatt modifiera sitt beteende pa grundval av ett korrekt begripande avden information som bjuds, kommer att fâ stor betydelse for hansformAga att anpassa sig till den allt snabbare utvecklingen pa allasamhallslivets omrAden.

titan andamAlsenlig traning i att Astadkomma intelligenta beslutbetraffande den exakta typ av information vi verkligen behOver och

ii

10

i fOrmagan till snabb selektiv lasning riskerar vi aft drunkna i infor-mationsfloden.

Den som i framtidens samhalle vill anvanda en viss typ av informa-tion kommer att i mycket stor utstrackning sjalv kunna valja tid-punkt och det satt som han eller hon vill ta emot eller sanda ettbudskap.

Vi kommer att fa bevittna en integration av olika digitala natverk.Det kommer formodligen inte langre att uppratthallas nagra klaraskiljelinjer mellan datorer, mobiltelefoner, faxar, telekommunika-Honer och TV. Val- TV darhemma kommer att kunna anvandas sombildtelefon, video, CD-spelare och dator. Genom var TV kan vi be-stalla biljetter, fa till forfogande information om olika produkter,resmal osv. Vi kan ocksa, om vi sa vill, deltaga i universitetskurservia var TV och kommunicera med lararen under en distanslektionsgang och aktivt medverka i seminarier, laborationer eller spraköv-ningar. Information kommer aft kunna sandas mellan olika data-enheter med anvandning av elektroniska natverk. Med hjalp av sa-telliter kan ocksa sma lokala natverk kopplas till databaser i andravarldsdelar.

Inom foretag i alla branscher tenderar den maskinella utrustningenatt bli mer och mer sofistikerad. For aft den skall kunna handhavaspa ett effektivt satt kravs avancerade fardigheter att lasa ofta kom-plicerade instruktioner. Den som inte kan det riskerar att mista sittjobb. Det ser vi redan dagligdags vittnesbOrd om.

I dagens och morgondagens samhiille har skolan inte Iiingre ensamriitt tillatt bedriva systematisk undervisning. Kontinuerlig utbildning behlivsocksd inom alla typer av fOretag.Banker, forsakringsbolag och multinationella foretag har i dessa av-seenden i manga industrialiserade lander gatt i spetsen. Men ocksamindre och medelstora foretag, forvaltningar och serviceinratMing-ar - privata saval som offentliga - ar nodgade att agna sig at perso-nalutbildning av olika slag.

Goda funktionella las- och skrivfardigheter kravs fOr effektivitet ochframgang. Och inte nog med det. Den som inte har fdtt tilltigna sig engod Idsfardighet, kan inte fungera pd ett tillfredsstiillande Ott, kan intetillgodogiira sig sina dittigheter och fullgiira sina skyldigheter som med-borgare i ett detnokratiskt samhälle, ja, kan inte leva ett fidlvardigt tntinsk-ligt liv.

12

11

Analfabetism har av Forenta Nationerna karakteriserats som detallvarligaste handikapp, som existerar i vAr tid for sAvil ekono-misk, politisk, social som individuell, personlig utveckling.

Mer an en miljard vuxna manniskor i varlden kan inte lasa och skri-va. Skolor och lasundervisning bjuds annu inte At mer an ungefarhalften av de barn som befinner sig i skolAldern (6-12 Ar). Vidarefinner vi, att 4/5 av de barn, som fAr borja skolan, inte fortsatter meran hogst 2-3 ar och darför knappast nar fram till en funktionell las-fardighet.

Enligt tillgangliga undersokningar saknar 15-20 procent av den vux-na befolkningen i manga Mander som t ex USA, England, Frank-rike, Australien, Tyskland och Sverige funktionella las- och skriv-fardigheter, dvs de kan inte lasa och skriva tillrackligt bra kir attkunna klara sig i dagens komplicerade samhalle, trots genomgAngav obligatorisk skola under nio ar eller mera. Fr An USA rapporteras,aft uppskattningsvis 23 miljoner vuxna arnerikaner inte kan lasa ochfiirstA platsannonser, inte kan skriva adressen ph ett kuvert, inte kanfylla i en check, inte kan klara ett skriftligt korkortsprov etc.

Analfabetism är i sanning ett globalt problem. Of Ormdga aft lasa och skri-va mbter vii alla regioner av vtirlden, bade i u-lander och i-rander. Vi kansiikerligen upptiicka stora brister i frfiga om Itisformaga och ltisintressenMom varje samhtille ocksd i vdrt land.

I den meningen ar analfabetismen ocksa ett lokalt problem. Om-kring 10 procent av Sveriges nuvarande befolkning bestar av man-niskor, som invandrat till Sverige under de senaste decenniema. In-vandrarverket har gjort den uppskattningen att omkring 40 000 vux-na i Sverige nu saknar grundlaggande och skrivfardigheter ochmaste anses vara anallabeter.

Om vi gOr bedoirmingar utifran ett eller annat kriterium pA "funk-tionell lasfardighet" blir siffran betydligt hogre - mer an 500 000personer enligt en utredare pA Utbildningsdepartementet. Analfa-betism har alltid funnits. Men det ar fOrst i Ora dagar, som de illi-terata har kommit att bli ett verkligt akut problem fOr hela mansk-ligheten.

En anvandning av avancerade tekniska hjalpmedel har, som jagsOkt visa, blivit mer och mer nodvandig i alla nationer. Den fOrutanar det svart att hävda sig i konkurrensen och Overleva. Det blir farre

13

12

och farre jobb tillgangliga for outbildade illitterata arbetare i varttekniskt betonade samhalle av i dag, vilket land vi an befinner oss i.

Jamsides med fdrekomsten avfullstandig analfabetisrn bland barn och vux-na pa grund av utebliven skolgdng, kan vi notera Ilisofdrmága och fdrse-ning i utvecklingen av lasfOrrnAgan av mänga andra

I praktiskt taget alla skolor i alla lander finner vi barn och vuxna,som inte kan lasa eller som har mycket svart att lara sig lasa ochskriva, trots att de fatt och skrivundervisning under flera

Minga faktorer bakom lassvirigheter

De forsök som forskare runtom i varlden har gjort att kartlagga or-sakerna till uppkomsten av lassvarigheter av olika slag har armuinte lett till fullstandig framgang. Man har ofta fatt noja sig med attkonstatera, att vissa faktorer tycks vara pa nagot satt relaterade tilllassvarigheter. Men det har ibland visat sig svart att bestanuna vilkafaktorer som ar orsaker till uppkomsten av lassvarigheter och vilkasom ar filjder av dessa svarigheter.

Man kan under alla förhallanden sla fast, att det ytterst sallan fore-kommer endast en faktor som orsak till lassvarigheter. MestadelsrOr det sig om hela grupper av faktorer, som samtidigt, om an medolika styrka i olika skeden av lasutvecklingen, kan anses vara rela-terade till lassvarighetei.

Lassvarigheter definieras mer och mer allmant som en signifikantdiskrepans mellan den aktuella lasfardighetsnivan och den lasfar-dighetsniva, som kan fOrvantas med hansyn till den intellektuellautrustringen i Ovrigt. Beteckningen "speciella lassvarigheter" an-vandes, om en person har svag lasformaga (under -1 sigma pa an-givna standardiserade lastest) men har normal eller over normalintelligens, matt med intelligens- eller mognadsprov av konven-tionell typ.

Intelligens och ldssvarigheterForsening i utvecklingen av formagan att lasa ar inte nagot som arutmarkande fOr ett speciellt intelligensstadium. Lassvarigheter fOre-kommer pa alla intelligensnivaer. Dock kan barn med lag intelligensoftare an andra barn fOrvantas fa svarigheter med den elementaralasinlarningen. Ju mera kraven iikas betraffande lasforstaelsekom-

!el

13

ponenten i lasformagan, desto mindre utsikter har den svagt bega-vade att havda sig pa givna lasprov.For en förstaende, utvarderande iasning pa hogre niva fOrutsattesen intellektuell kapacitet av avancerat slag.

Emotionella problem och personlighetsanpassningNervositet, overkanslighet, angest, trots, skolk, rastlOshet, motoriskoro, nagelbitning, koncentrationssvarigheter, allman otillfredsstalld-het med det egna jaget, med fOraldrar, larare och kamrater är nagraav de symptom, som man kan observera vid studium av fall av las-svarigheter.

Manga forskare har uttalat, att mellan 50 och 75% av de svara fall avlas- och skrivsvarigheter de konfronterats med har uppvisat symp-tom pa personlighetsmissanpassning av ett eller annat slag. I om-kring 20-30% av fallen har personlighetsdefekterna ansetts vara enbidragande orsak till lasszylrigheterna.

Den sociaa miljönHemmets beskaffenhet och fOraldrarnas skolutbildning har visat sigha ett starkt inflytande pa barnets utveckling betraffande lasforma-gan. Barn som vuxit upp i en miljö, dar det firms rikligt med 'Dockeroch dar man laser flitigt och visar respekt for Nicker, har stOrre ut-sikter att bli goda lasare an de som vaxer upp i hem, dar bokintres-set ar ringa.

Talrika byten av larare och skolor under de fOrsta skolaren har be-funnits vara en bidragande orsak till uppkomsten av las- och skriv-svarigheter.

Vänsterhdnthet saint perceptions- och talsvdrigheterVänsterhanthet kan i enstaka fall komplicera och fOrsvara las- ochskrivinlarning pa nyborjarstadiet. Barn med las- och skrivsvarighe-ter har visat sig ha svag formaga av optisk sarskillnad och svagtrninne fOr olika bokstavers utseende, ringa formaga av akustisk sar-skillnad och svagt rninnesomfang for ljud.Formagan att i minnet bevara auditivt bjudna ljud och forknippadem med motsvarande visuella bokstavsformer ar alltfor svagt ut-vecklad for att tjana som grund for lasinlarandet.Taldefekter och artikulationssvarigheter astadkommer latt svarighe-ter vid hoglasning och vid de samtal, som sker i samband med las-Ovningarna.

i

14

Om sakkunnig analys och behandling sattes in (heist givetvis foreskolstarten men aven serare) ges det goda utsikter fOr barn medtalsvarigheter att nâ fram till en lasformaga, som ligger i niva medderas intellektuella resurser i Ovrigt.

Frekvensen av lassvárigheterDe av olika forskare angivna frekvenserna av fall av lassvarighetervarierar mycket starkt. En av anledningarna hartill ar, att begreppetlassvarigheter definierats pa mycket vaxlande satt av olika forskare.Vissa medicinska forskare, som rör sig med termer Adana som"medfödd ordblindhet", "dyslexi", "minimal brain damage" ellerliknande, rapporterar frekvenser understigande 1 procent, medanandra anger varden mellan 2 och 4,5 procent. De av pedagogiskaforskare angivna frekvenserna av fall av lassvarigheter, mestadelshelt enkelt betecknade lassvarigheter eller ocksa. speciella lassva-righeter, ligger i allmanhet betydligt hogre an de som rapporteratsav medicinska forskare.

En del raknar med att mellan 10 och 20 procent av en normal popu-lation skolbarn har patagliga lassvarigheter, medan andra angerfrekvenser pa mellan 20 och 40 procent.

Jag har i mina egna experimentella undersokningar anvant en ope-rationell definition av begreppet lassvarigheter. Barn med speciellalassvarigheter i den meningen, att lasformagan ar mycket lag (samrean -1 sigma pa fOrdelningskurvan Over resultaten vid de anvandalasproven) men intelligensen normal eller Over normal, fOrekom i4,8% av den undersOkta populationen i vart land.

Lisning en livsling utvecklingsprocess

Utvecklingen hanemot en god lasfardighet dr en livslang process.Den tar sin borjan langt innan den egentliga lasinlarningen satts in ivara skolor. En adekvat beharskning av det talade spraket och godalyssnarfardigheter ar nodvandiga grundforutsattningar f6r varjeslag av framsteg betraffande lasformaga. Fran forskningsstudier iolika delar av varlden kan vi fA talrika belagg fOr att manga miss-lyckanden i fraga om tillagnandet av goda lasfardigheter ar föran-ledda av undernaring betraffande stimulans av utvecklingen av &A-dana sprakliga fardigheter som lyssnande, talande, ordkunskap ochbegreppsforstaelse i de tidiga, formbara Aren i ett barns liv. Men

1

15

sjalvfallet har sedan skolan ett stort ansvar for barnets fortsatta ut-veckling i fraga om sprakets olika uttycksformer.

En i vissa avseenden forandrad och fOrdjupad strategi och over ettbrett falt koordinerade insatser maste anses nodvandiga fOr att viskall kunna hoja den allmanna lasfardighetsnivan i vart land och be-gransa antalet fall av lassvarigheter.

Utgangspunkten fOr en sadan strategi maste vara en helhetssyn pabarnet. Bamets och den unges totala situation maste beaktas bade ihemmet, skolan och i samhallet i ovrigt.

Jag vill i mycket komprimerad form framfOra nagra synpunkter ochrekon-tmendationer, som kanske kan vara till gagn vid overvagan-den angaende utformningen av mal och verksamhetsformer fordetta laspedagogiska institut.

(1) Barn som vaxer upp i hem, dar de vuxna talar ett torftigt sprak,karakteriserat av ett begransat ordforrad och pataglig fattigdom be-traffande idéer, kanslor och tankar, kommer att bli mycket handi-kappade senare i livet. Atskilliga studier visar, att en foga stimu-lerande omgivning, dar de vuxna talar mycket litet till barnet, ochdar konversationen ar mycket begransad inte bara i fraga om om-fang utan ocksa betraffande variation, pa ett patagligt negativt gin in-fluerar pa barnets utveckling av talftirmagan och da7for ger anledning tillstora lasproblem senare.

(2) Lasinlarningen ar for de fiesta barn det allra fOrsta mottet med entyp av inlarning, som inrymmer abstrakta symboler, som ar av-sedda att associeras med tidigare erfarenheter. Om barnet inte hargetts tillfalle att förvarva en sadan bakgrund av meningsfulla be-grepp; om de ord, som presenteras i tryck inte finns inkorporerade idess talspraksordförrad och anvands med verklig adekvat for-staelse, kommer det sannolikt att redan frdn allra firsta barjan bli kraftigthamtnat i sina streivanden att lara sig lasa. Det borde i allra hogsta gradligga i vart lands intresse att alla berOrda parter - fOraldrar, barna-vardande myndigheter, fOrskolepersonal, larare, psykologer, lakareetc - pa allt sat Okar sina anstrangningar att fOrhindra att lassvdrighe-ter uppkommer redan under de första skolaren och darigenom mins-ka behovet av ekonomiskt och personellt dyrbar stOdjande och ku-rerande verksamhet senare.

16

(3) Ett viktigt steg, som borde tas i detta avseende, skulle enligt minmening vara att vi fick i gang en landsomfattande informations-kampanj betraffande betydelsen av en sprakstimulerande omgiv-ning under de tidiga levnadsaren. FOraldrar, larare, bamavardandemyndigheter, skolmyndigheter, politiska beslutsfattare pa olika rti-vaer m fl borde kunna nas av information och radgivning genomutsandningar av tryckt material, genom speciellt producerade program forTV och radio och genom en utökad, och fOrblittrad fOraldrartidgivning ochlararutbildning.

(4) VarfOr inte framstalla en speciell informationsskrift, utgiven underledning av detta laspedagogiska institut for en bred publik av po-litiker, skolledare, larare, lararutbildare, foraldrar etc. FOrutom enbeskrivning av den syn som mera allmant omfattas av lasforskareoch laspedagoger varlden Over angaende lasprocessen i olikavecklingsskeden, grundforutsattningar fOr en framgangsrik las-undervisning i skolan och tankbara anledningar till uppkomsten avlassvarigheter, skulle en sAdan skrift innehalla forslag till forebyg-gande atgarder vad galler lassvarigheter och kompletteras med dis-kussionsunderlag fOr pedagogiska studiedagar och foraldramOten.

(5) Tiden for skolstarten bOr inte bestammas enbart av barnets lev-nadsalder. Om man tar hatisyn till de stora differenser man obser-verat betraffande mognad och fardigheter i olika avseenden hosbarn i samma levnadsalder, bör man ertligt min mening aysta franatt anvanda en fixerad kronologisk alder som kriterium pa ett barnsmognad att borja skolan och fã lara sig lasa - detta vare sig ett landhar valt en levnadsalder pa fern, sex eller sju ar som den faktor, sombestarnmer tiden for skolstarten.Jag vill i stallet fororda en flexibel tidsperiod for skolstarten och en lang-sam och successiv introduktion av eleverna fran fOrskolan tillgrundskolans lagstadium, ja, allra heist skulle jag vilja se en integ-ration av förskolan och lagstadiet. De patagliga barriarerna dememellan - inte minst i adrninistrativt avseende - borde snarast tasbort. En sadan atgard skulle avdramatisera skolstarten och fa denatt fungera battre och pa ett mera naturligt sat.Ett stort antal andra faktorer an levnadsaldern borde tas underOvervagande, dâ vi vill bestamma den basta tidpunkten for barnetatt lara sig lasa - faktorer sadana som barnets utvecklingsniva betraf-fande talet, ordforradet, lyssnarfortnagan, den visuella och auditiva upp-fattningsfOrmkgan, antalet elever i klassen, liirarens kompetens och etfa-renhet, undervisningsmaterialets beskaffenhet, undervisningstnetodernaosv.

!8

4

17

En intagning av nyborjare bade hOst och var kunde vara ett förstasteg i stravandena att individualisera skolstarten med hansyn till varjebarnsprutsdttningar.

(6) LasformAga betraktas inte langre som en enhetlig fardighet, somfungerar pa ett likartat satt i alla situationer och en gang inlärd utanvidare kan appliceras pa olika typer av lasmaterial.Lasning betraktas som en utvecklingsprocess, som /Agar under en personshela livstid frdn den tidiga barndomen upp till vuxen alder. Pa varie far-dighetsniva ar lasmognaden infOr nasta utvecklingssteg beroendeav pa tidigare nivaer fOrvarvade kunskaper och fardigheter. Dessaforhallanden accentuerar vikten av att lasundervisningen agnas storuppmarksamhet kontinuerligt genorn hela grundskolan och ocksasenare pa alla nivaer Mom gymnasiala och postgymnasiala utbild-ningssektorer. SA ar dessvarre icke fallet for narvarande i vart land.

(7) Skolans ledning har har en viktig samordningsuppgift. En utokadoch förbattrad samverkan ar i hog grad önskvard mellan larareMom samma arskurs och ocksa mellan larare som tjanstgor inornolika arskurser, pa olika stadier och Mom olika amnen och amnes-grupper.

(8) Hela kollegiet maste dras in i skapandet av ett totalprogram forlasundervisningen i skolan och ta aktiv del i en kontinuerlig oversynav lasundervisningens upplaggning och genomforande pa olika ni-vaer och i olika amnen och amnesgrupper.

(9) Nagon eller nagra av de vid en skola tjanstgorande specialla-rarna med sArskild kompetens Mom larundervisningsomradet blirfa mojligheter att gora insatser av koordinerande och radgivande naturfOr skolans lasundervisning pa alla stadier.

(10) Blivande larare Mom grundskolan - bade klasslarare och am-neslarare pa samtliga stadier - bOr fa en fdrsitirkt yrkesutbildning i las-ningens psykologi och metodik.

(11) Gymnasieelever med las- och skrivsvArigheter mAste kunna fAhjälp av speciallarare. De manga elever, som grundskolan miss-lyckats att ge acceptabla las- och skrivfardigheter, maste fa mojlig-heter till specialundervisning som vuxna. Speciallararutbildningenmaste innefatta ocksa behandlingen av las- och skrivsvarigheterbland vuxna.

1 9.. ,

>

18

(12) Diagnos- och utvarderingsprocedurer ar vasentliga ingredien-ser i undervisningen. De bOr ske kontinuerligt under hela den tidundervisningen pagar, dag for dag, vecka fOr vecka.En underaisning eller behandling, som pabarjas direkt, utan att ha fore-gatts av en diagnostisk studieperiod maste med nadvandighet bli upplagdpd mafei och diirfdr ineffektiv. Ja, den kan t o m bli skadlig fOr eleven(ingen lakare utfardar rekommendationer angaende behandling aven patient utan att ha resultat av olika typer av testningar som ut-gangspunkt).Varje larare bOr fa till sitt fOrfogande val konstruerade lastest avolika slag for utvardering och analys av sina elevers lasformaga.Skolmyndigheterna i olika delar av landet tycks de senaste 4-5 areni Okande grad ha kommit till fornyad insikt om att en Ware (lika litetsom en lakare) omojligen kan fullgora sitt arbete pa ett acceptabeltsalt utan tillgang till goda diagnostiseringsinstrument Den i mangafall berattigade sparsamhetsivern inorn skolans varld just nu bOrenligt min mening avgjort inrikta sig pa andra omraden iin ltiromedeloch utvarderingsinstrunzent - nodvandiga arbetsredskap for lararen.

(13) Antalet fall av speciella lassvarigheter i arskurserna 1-3 i grund-skolan kan reduceras med anda upp till 80% genom diagnos av samt-liga elever redan vid skolstarten i dk 1 och dartfter vid behov tidigt insattstodundervisning speciallarare i samarbete med den ordinarie klass-lararen. Man kan ocksa i avsevard grad minska felmarginalen viduttagning av elever, som behOver sarskild stodundervisning indivi-duellt eller i grupp (Malmquist, 1977, 1981 och 1985).Man kan konstatera, att i den man lassvarigheter hindras uppkom-ma, pa sci satt som visas i de studier jag har har namnt, kommer denenskilde eleven att besparas misslyckanden av olika slag. Vidarekan samhallet spara stora belopp, som annars maste satsas far be-handling av lassvarigheter hogre upp i klasserna.

(14) De utmarkande dragen i Ora dagars lasmetodik i olika landeroch inorn olika sprakomraden ar framfOrallt, aft de kombinerade meto-derna blivit alltmer tongivande. Dock ges oflka metoder nagot olikavikt i olika undervisningsskeden. Med hanvisning till den starkamognadsspridningen i varje skolklass kan man havda, att all las-undervisning bOr anvanda sig av flera metoder, om samtliga barnskall fa den hjalp de behOver. Ett ensidigt anviindandeav en enda me-tod anses fOrkastligt. Dock visar resultaten av manga studier, aft lara-rens kompetens betyder mera an den anviinda met od en.

20

19

(15) Man har ibland i den offentliga debatten i vart land sagt, attmanga elever lamnar grundskolan som analfabeter. Detta Sr intesant. Men vi maste tydligen rakna med att for narvarande ungefdr enfemtedel av de elever, som gdr ut fran A 9, har sd svaga lds- ochskrivfdrdigheter, att de fdr svkrt att klara sig i dagens och morgondagenssamhälle. Detta fOrhallande ar djupt oroande. For dessa ungdomarbehOvs det speciella hjälpinsatser fran samhallets sida under vuxen-livet uttiver de redan existerande.Detsamma galler de nya grupper av vuxna med arbetslivserfaren-het, som MR mojlighet att borja universitetsstudier. Dessa vuxna Mri manga fall inte en arlig chans att lyckas i sina studier. De lamnasofta att reda sig bast de kan, fast de skulle behava sakkunnig hjalp fdr ennödviindig fOrblittring av grundliiggande studietekniska fdrdigheter. Ettsadant slOseri med manskliga och materiella resurser har vi sanner-ligen inte rad med.

(16) Las- skrivundervisningen pa grundskolans lagstadium i vartland star pa det hela taget pa en hog niva och havdar sig val ocksavid internationella jamfOrelser. Men anstrangningarna att fOrhindrauppkomsten av speciella las- och skrivsvarigheter bor intensifieras.De potentiella fallen av las- och skrivsvarigheter kan i manga fallfOrhindras, som jag antytt, genom tidigt insatt diagnos och adekvat be-handling. Effektiva nationella och internationella informationskam-panjer betraffande betydelsen av en sprakstimulerande omgivningunder de tidiga levnadsaren ar mycket angelagna.

(17) Del ar fortfarande stora brister i uppfOljningen av lasundervis-ningen pa grundskolans mellan- och hogstadium och ocksa i gym-nasieskolan i vart land. Den ar pa de flesta hall varken kontinuerligeller systematisk. Har behOvs en forandrad installning fran myndig-heternas sida for att skolans liirare skall fd utbildning, tid och mat eriellaresurser, som kan leda till en forbdttring av elevernas ffirdigheter i infor-mationslasning av olika slag. Den kritiska och kreativa lasningen borfa Okat utrymme, liksom rekreationslasning Mom skolans ram. Dengladje och njutning, som god litteratur kan skanka, b rde skolanlata sina elever fa erfara i stelae utstrackning an nu ocksa pa sche-matid. Endast pa sd sdtt kan vi influera dem att fa vanan att söka sig tillböcker som instrument for inlarning, rekreation och utveckling av denegna personligheten.

r.,erl 1

20

Laspedagogiska Institutet- en pionjärmodell?

Vilken roll kan dA detta Laspedagogiska Institut tankas kunna spelafor utvecklingen av goda lasfardigheter och läsintressen i morgon-dagens samhalle? Tillkomsten av detta Institut - landets allia ftlistainger oss alla stora forhoppningar. Det skapar unika mojligheter atttillvarata de rika erfarenheter och den tradition, som etablerats i justdenna region, av intensiva praktiska och teoretiska studier av las-processen och speciella las- och skrivsvarigheter och med livligainternationella kontakter med laspedagoger och lasforskare i allavarldsdelar.Aven med de relativt blygsamma ekonomiska och personella resur-ser Institutet forfogar Over kan det komma att agera som en be-tydelsefull pionjarmodell fOr utveckling av former fOr praktiskt-pedagogiskt arbete och forskning Mom detta omrAde.

NAgra summariska antydningar bara:

(1) En viktig forstahandsuppgift kan vara att erbjuda praktisk-pedagogisk stodundervisning for barn och vuxna.

(2) Att arrangera langre och kortare kurser for larare och andra befatt-ningshavare inom olika discipliner.

Stimulans av forskning rOrande lasprocessen och metodik for las-undervisning av barn, ungdom och vuxna pa alla utbildnings-nivaer. Institutet kan harvidlag verka som en katalysator - kon-takta larnpliga forskare i Sverige och utomlands och transfererauppslag om larnpliga nationella eller internationella forsknings-uppgifter, vars resultat garna kan rapporteras genom gastfore-lasningar vid Institutet eller i Institutets publikationsserie. Ettforskningsomrâde, som enligt min mening borde prioriteras iforstlingsskedet, ar studier av effekterna av lasmognadsstimulerandeatgarder under fOrskolearen for att forhindra uppkomsten av las- ochskrivsvarigheter.

(4) Medverkan i arbetet for en fdrbattring av liirarutbildningen i stortbetraffande lasundervisning och behandling av speciella och skriv-svarigheter pd olika nivder. Stora brister i vArt land ftir narva-rande.

(3)

(5)

21

Att verka som ett informationscentrum:

a) produktion av broschyrer angAende valda laspsykologiska ochlasmetodiska problem, som vander sig till olika malgrupper,t ex foraldrar, larare, lakare, skolledare, kuratorer, bibliote-karier, politiker, massmedia etc.

b) utgivning av rapportserier av forelasningar och seminarie-övningar arrangerade av Institutet.

c) fOrmedling av information om aktuell llispedagogisk utvecklingoch forskning genom en datacentral, som skall stA i intim for-bindelse med andra internationella lascentra (med andraord en i hogsta grad behovlig nationell "coordination body"och "literacy-related Clearing House").

Med min framstallning har i dag har jag velat an ytterligare fasta eruppmarksamhet pA det gigantiska problem, sorn bristande lasfdrdighetfortfarande utgor, lokalt och globalt.Vi kan var och en av oss i vArt eget samhalle, vAr egen region, vArteget land och ocksa internationellt genom de organisationer av olikaslag vi kan nA kontakt med, soka ftirmA myndigheter pA olika nivAeratt lAta utfOra studier av den aktuella situationen i frAga om las-fardighet, lasintressen, lasvanor och tillgangen pA lasmaterial av oli-ka slag. PA sa satt kan vi skapa ett behovsmedvetande och nOdvandigautgangspunkter fOr ett fortsatt effektivt arbete inom detta vasentligalivsomrAde.Jag vill till slut "transsubstantiera" till er, som skalden uttrycker det,nAgra tankeväckande hyllningens ord till boken. De har formuleratsav den eminenta historikern Barbara Tuchman. Hon skriver sA har:

Without books, history is silent, literature dumb, science crip-pled, thought and speculation at a standstill. Without books,the development of civilisation would have been impossible.They are engines of change, windows on the world, and 'light-houses erected in the sea of time'. They are companions, teach-ers, magicians, bankers of the treasures of the mind. Books arehumanity in print.

23

Invigningstal vid läspedagogiskainstitutet i Norrkoping, fredagenden 23 april 1993Inger Claesson Wastberg

Dyslexi ar ett av vastvarldens vanligaste handikapp. Mellan 5 och8% av alla svenska skolbarn har stora svarigheter att lära sig lasaoch skriva trots normal begavning. Lassvarigheter till fOljd av ned-sattningar i syn, horsel eller begavning ar betyciligt ovanligare. MenfOr dessa grupper finns idag en battre samordning av och utbyggdhabilitering.

Under fOrra aret aktualiserades en rad fragor runt dyslexi MomSocialdepartementet. Vi fick bl a fiera ansokningar om medel tillolika fOrsoksverksamheter och kunskapscenter. Vi uppvaktades avdyslexistiftelsen och den nybildade foraldraforeningen for ordblin-da barn. I ar har ocksa FMLS, FOrbundet Mot Las- och Skrivsvarig-heter varit hos oss.

I bOrjan av aret inbjeld socialminister Bengt Westerberg till ett semi-narium om dyslexi for att Oka vara kunskaper om amnet. Syftet varocksa aft ringa in de problem som finns idag och se vad vi kan for-battra.

I manga lander bedrivs en alltmer intensiv vetenskaplig forskningom dyslexi, framst i USA och Kanada men ocksa i England ochSkandinavien. Forskning Mom psykologi, sprakvetenskap, pedago-gik, arftlighetsforskning, hjarnforskning har gett oss helt nya kun-skaper om de manga olika hjarnfunktioner som maste samverka ilasprocessen. Vi har ocksa fâtt kunskap om de sma storningar i eneller annan av dessa olika processer som kan uppkomma underhjarnans utveckling och som kan leda till dyslexi.

Bland varldens ledande dyslexiforskare Mom alla namnda omradenaz man numera ganska ense om att dyslexi bottnar i en alldeles spe-ciell svaghet i en eller flera av de kopplingsstationer i hjarnan somhar sarskild stor betydelse fOr lasning och stavning. Detta paverkarinte intelligensen pa ett negativt satt. Man ar vidare Overens om attdessa svagheter oftast ar medfOdda.

24

Vi vet alltsa en hel del om dyslexi idag. Vi vet ocksa genom det se-minarium vi ordnade och de manga kontakter vi haft efter semina-riet aft verkligheten visar upp stora brister och manga fördomar.Sverige har uppenbarligen halkat efter utvecklingen nar det galleratgarder for barn med las- och skrivsvarigheter. De senaste laro-planerna talar inte om dyslexi utan fOrsenad lasinlarning, vilket geren Overdriven tro pa att lasmognad utvecklas av sig sjalvt med aren.Inte undra pa aft fOraldraoro viftas bort. Detta synsatt ledde tyvarrocksa till att det pedagogiska kunnandet minskade och togs bort iutbildningen fOr t ex skolpsykologer och handledare.

Den har veckan har jag sjalv st6tt pa tva grava exempel som visarhur ifia stallt det ar idag. Jag traffade en mamma som berattade omsin son, som ar elva ar, och hans problem med stavningen. Familjenkallades till skolan. Lararen hittar snabbt en forklaring "bristandepappanarvaro". Föraldrarna och Johan anser inte att de har en bris-tande pappanarvaro. Daremot kanner pappan igen Johans problemfran sin egen skoltid. Speciallararen ans.% att Johan inte har nagrasarskilda problem utan det var problem i familjen. Pojkens ofOr-maga att stava korrekt skickades tillbaka som ett familjeproblem.Detta ar ett han mot fainilien som dagligen tragglar med laxhjalpoch Johans raseriutbrott nar han misslyckas.

Varför Johans föraldrar fick detta bemOtande forstar jag efter att iveckan ha lyssnat pa en forelasning pa Lararhogskolan i Stockholm.Dar fick jag till min hapnad hora aft begreppet dyslexi inte ar lamp-ligt att anvanda. Det later ungefar som dysenteri och det ar ett me-dicinskt begrepp. I stallet skulle man tala om langsam las- ochskrivinlarning. Las- och skrivsvarigheter ansags inte heller vara ettbra begrepp, eftersom test anvands fOr att ringa in gruppen. Det garval att diskutera vilket begrepp vi skall anvanda. Men jag larde migocksa att om ett barn har stora svarigheter med las- och skrivinlar-ning sa NV man i fOrsta hand se Over den pedagogiska metodiken. Iandra hand sci finns felet eller orsaken i familjen. Det ar antagligenrelationsproblem eller fOr stora forvantningar pA barnet.

Varldens ledande dyslexiforskare, som numera ar ganska ense omatt dyslexi bottnar i en alldeles speciell svaghet i en eller flera kopp-lingsstationer i hjarnan som har sarskild stor betydelse fOr lasningoch stavning, fick bl a fOljande kommentarer. Vi riskerar att fOrklarasociala skillnader biologiskt.

25

När det galler andra handikappgrupper anser vi att det dr bra meden tidig diagnos. PA Lararhogskolan framholls att det kan varamycket riskabelt. jag dr därfor glad att idag hora att professor EveMalmquist ocksa tog upp betydelsen av diagnos.

Hur kan ett barn förstA sina problem om inte nAgon vAgar sätta ordpA det och prata om vad det dr. Det handlar som med &riga han-dikapp mycket om att skapa respekt for handikappets grund ochfOrmedla en dynamisk och korrekt syn pA molligheterna till verk-ningsfull traning och alternativa losningar pA elevens problem. Barnmed dyslexi har Ott att la en diagnos och sakkunnig hjalp fran ettteam.

En annan myt som slagit rot i alltfor stora kretsar är att det skullefinnas ett orsakssamband mellan las- och skrivsvArigheter och mo-toriska storningar. Foljaktligen skulle det gA att fOrbdttra läsinldr-ningsfOrmAgan genom motoriska ovningar. Det dr fler som har dys-lexi bland de med grovmotoriska svArigheter an i en kontrollgrupp.Men det finns inget orsakssamband mellan motorik och dyslexi darbehandling av det ena ger effekter pA de andra.

Professor Gunnar Lennerstrand har inte funnit nAgot i dyslexibar-nens ogonrorelser, samsyn, skelning, synskarpa eller Ovriga Non-funktioner som skiljer sig fran andra barn.

Internationell forskning, där professor Ingvar Lundberg pA psykolo-giska institutionen i UmeA intar en framträdande roll, har bl a visatatt det finns ett starkt samband mellan fonologisk medvetenhet ochformAga att läsa och forstA ord. Ingvar Lundberg har ocksA visat attbrister i fonologisk medvetenhet kan upptackas redan i förskolanoch kan undanrojas med systematisk traning med roliga, pedago-giska ordlekar och rimovningar. Att sAdan traning har en lAngvarigpositiv effekt pA den senare och skrivinlarningen i skolan vet vi.Samstammiga resultat frAn mAnga forskargrupper i varlden harsaledes pekat pA att brister i fonologisk medvetenhet finns hos dys-lektiker. Därf Or har forskolan en viktig roll i det forebyggandearbetet.

Barn med dyslexi, som inte fAtt stod, kommer ofta i kontakt medbarnpsykiatri och skolhälsovArd. Ofta fAr de ingen diagnos av denprimara funktionsstOrningen, dvs dyslexin, utan i stället av sekun-dära problem som beteendestorningar, anpassningssvArigheter ochfarniljerelationsproblem. Kostsamma Atglirder sdlia in som lAngvarig

26

familjepsykoterapi m m. Följden blir ofta tilltagande eller kvar-staende problem hos barnet, negativism och uppgivenhet hos for-aldrar och besvikelser hos pedagogen. Atgarder som inte är speci-fikt riktade mot att lindra de dyslektiska svarigheterna ar inte fram-gangsrika, men ar anda de som i allmanhet pa grund av ofullstan-dig kunskap inom t ex BUP, barnmedicin och skolhalsovard till-grips.

Med relativt enkla insatser som diagnos, information och anpassadpedagogik kan den upplevda psykiska problematiken for barn ochfamilj minskas markant, sjalvfOrtroendet starkas och livskvalitetenfew barn och familjen förbattTas. Dessa atgarder tillsammans med fo-nologisk medvetenhetstraning 20 minuter per skoldag i tvá ar samttillgang till dator kommer att utvarderas i ett projekt under ledningav professor Christopher Gillberg. Allmanna Arvsfonden stoderprojektet.

Vi vet att manga dyslektiska barn aldrig far tillfalle att utveckla sinbegavning och sina talanger darfar att de mats av okunnighet omproblemets ratta natur och darfOr att de inte far den sakkunnigahjalp de behtiver fOr att overbrygga sina svarigheter.

Den basta motvikten mot myter och patentlosningar dr naturligtvisatt framfOr allt lararna ges en mycket bathe kunskap om dyslexi.

Regeringen har därfar pa fOrslag av socialminister Bengt Wester-berg beslutat stOdja flera projekt genom bidrag fran Allmanna Arvs-fonden: Ett center i Ostersund kommer att i fOrsta hand arbeta meddyslexi och datorns mojligheter. FMLS har ocksa fatt anslag fOr ettprojekt med vuxna dyslektiker och datoranvandning.

Socialministerns initiativ att uppmarksamma dyslexi ger nu ringarpa vattnet Skolverket beslOt i mandags att ge anslag till dyslexi-center i Helsingborg, Stockholm och Bo Ends. Utbildningsutskottetskall under borjan av hasten anordna ett konsensus seminarium.

Vi vet aft praktiskt taget alla barn med dyslexi kan hjalpas frarn tillen god las- och skrivformaga. Oth att det ocksa gar lattare ju tidi-gare i livet som hjalpen salts in. Barnen maste fa sakkunnig spe-cialpedagogisk hjalp med sin lastraning. De maste ocksa fa de hjälp-medel de kan behtiva, t ex lastraningsprogram och ibland syntetiskttal via datorer. Viktigt ar ocksa att de mats av respekt och fOrstaelsefran larare, föraldrar och sin omgivning far att deras sjalvfortroende

27

inte skall trasas kinder, och for att deras begavningsresurser ochtalanger skall fA mojlighet att utvecklas.

Britta Ericson, Hakan Hu lt och Edgar Alme'n fran Universitetet iLinkoping och Kjell Norberg och Arne Johnsson fran Norrklipingvar forst ute med en ansokan till Allmanna Arvsfonden. For knapptett ar sedan gjorde ni en uppvaktning, som ledde till beslut om attni fick stod ur Allmanna Arvsfonden.

Vi har stora forvantningar pa er och den verksamhet som nu startaspa Laspedagogiska Institutet - EMIR. Det star for Eve MalmquistInsfitute for Reading. Eve Malmquist ar en av varldens ledande ex-perter inom lasningens psykologi och pedagogik. Han ar fortfa-rande mycket flitigt anlitad som fOrelasare vid intemationella kon-gresser i olika delar av varlden. Hans forskning har belOnats med enlang rad internationella utmarkelser. Han är ocksa hedersledamot iAtskilliga internationella organisationer och invald i den exklusivaakadernin Reading Hall of Fame i USA. Som expert i lasforskningoch lasmetodik har Eve Malmquist anlitats av manga nationer runtorn i varlden och dessutom av organisationer som UNESCO, Inter-national Reading Association, World Health Organization m fl.

Det ar en fin markering med den intemationella kopplingen som nihar gjort for Laspedagogiska Institutets del. Det ar nodvandigt attfOlja forskningen globalt. Det som hande under senare delen av 70-talet och 80-talet far inte upprepas: att beteendevetare i Sverige intehanger med i utvecklingen i vad som sker i andra lander, att vi iso-lerar oss och driver en trendasikt som inte dokumenteras i forsk-ning vare sig i Sverige eller pa andra hall.

Med en halsning fran socialminister Bengt Westerberg fOrklarar jagLaspedagogiska Institutet EMIR invigt och Onskar er alla framgang iert mycket viktiga arbete.

(**1r

1/4.)

JO.

29

Varför utbildade speciallärare harbehov av utbildning om las- ochskrivsvárigheterRosita Kark

Jag heter Rosita Kark och representerar de 22 specialldrare som del-tar i den fOrsta 20-podngsutbildningen om och skrivsvarigheter.Jag har blivit ombedd att saga nagra ord om: Varför utbildade spe-ciallarare har behov av en sadan hdr utbildning.

Jag maste erkanna att jag kande en viss tveksamhet inför uppgiftenoch da kan man fraga sig: Vad star denna tvekan for? Vet jag intevarför jag gar har? Det är klart att jag och de andra kursdeltagarnavet varfOr vi gar här och vad vi vill fâ ut av utbildningen.

Denna tvekan dr nog mer ett utslag av dalig sjdlvkansla - och det ärsdkert en av anledningarna till att vi vill fortbilda oss. Att vi behti-ver starka vart sjalvfortroende vi utrotningshotade speciallarare.

Vi vet att sjalvbilden, sjalvfortroendet, sjdlvtilliten och sjalvvarde-ringen ar av stor betydelse vid lasinlarningen. FOr att kunna hjalpavara elever med las- och skrivsvarigheter är det viktigt att vi spe-ciallarare ocksa har en stark sjalvkansla.

Och ?Wade kunskaper ger oss verklig självtfflit sa aft vi vagar staupp och slass fOr de hdr barnen.

Karin Boye skriver i sin dikt: I Rörelse. Visst finns det mal och me-ning med var färd, men det är vdgen som dr mOdan yard. Ib landskildrar dikten verkligheten pa ett fantastiskt salt och vi kan nogalla instdmma i dessa rader.

Men ndr det galler las- och skrivsvarigheter sa maste det vara maletsom är det viktigaste, dvs att na fram till en funktionell niva ilasning och skrivning.

Vdgen dit kan se ut pa manga olika sdtt beroende pa varifran manstartar, om man har bransle, hur vaglaget dr, i vilken kondition R5-raren dr, vilket klimat man fardas i, hur vdlutrustat fordonet dr, omman har trevligt resesdllskap, om man har en bra karta osv.

n0

30

Och det ar for att kunna fungera som kartlasare, resesallskap ochhjalpa till med utrustningen, ja kort sagt se till att vagen blir sa brasom mojligt som vi behOyer den har utbildningen.

Vi behover bathe kunskaper om orsaker till las- och skrivsvarighe-ter och framfOrallt kunskaper om olika metoder for att kunna hjalpaden enskilde eleven.

Vidare hoppas vi att med hjalp av den har utbildningen kunna byg-ga upp ett natverk av kompetenta personer som alla skall kunna bi-dra med sin specifika kunskap, till gagn for alla med las- och skriv-svarigheter.

Slutligen vill jag ocksa pa kursdeltagarnas vagnar passa pa att tackaNorrkopings kommun som gjort det mojligt fOr oss att vara medoch skriva Historia i Norrkoping. Och jag hoppas att Norrkopinggenom Laspedagogiska institutet skall Aterta sin plats som special-undervisningens MECKA.

31

Att lasaInger Sandberg'

Det ar nagot markligt med mina tva besok i Norrkoping. Bada arkopplade till litteratur och lasning. Mitt forsta besök skedde 1973.Det aret höll SAB - Sveriges Allmanna Biblioteksforening - sitt Ars-mote har. SAB utser arets vinnare av Nils Holgersonplaketten. Dettaar, 1973, var jag den lycklige mottagaren.

Tillbaka i Norrkoping i dag, kanner jag mig bade glad och hedradover att ha blivit ombedd att komma hit fiir att delta i invigningenav Laspedagogiska institutet och att fâ kasera Over amnet ATTLASA.

Min mamma var folkskollarare i Karlstad i 42 Ai- och en hejdund-rande storlasare anda upp till 90 ars alder. Hon hade sa garna velatha en egen bokhandel. Jag tankte pa henne nar jag haromveckanlaste en intervju med stadens maktigaste bokhandlare. Sa har sagerhan:

Det finns inget battre an att koppla av med en bok. Som ArneTammer forsaker jag ta en kvart om dan, inte med skivstang,utan med en bok innan jag och gar och lagger

Vi har sa olika relationer till lasandet.

Jag ar overtygad om att lasandet och boken har raddat mitt liv. FOratt forklara vad jag menar maste jag ta er tillbaka till min barndom.

Men fOrst. Har i salen finns manga olika aldrar. Finns har nagra sombrukar spela Nintendo? TV-SPEL? (En mycket ung trumpetare rack-te upp handen.) Detta livsfarliga barnanöje &om i nagra fall t o mfOrorsakat epileptiska anfall. TV-spelen med sina uppslukandeaventyr dar saval smabarn som tonaringar med suveran hand-Oga-koordination lyckas stOrta monster, hulkar och allskOns otyg i fOr-darvet. FOr oss vuxna ar detta ett dyrt, tidsodande, ofta valdspraglatintresse, som vi inte har varken talamod eller talang att satta ass in i.

linger Sandberg ar ena halvan av Inger och Lasse Sandberg. Tillsammans harde skrivit och tecknat böcker for barn i Aldrarna 8 manader till ungefar 10 ar. Iar firar de 40-Arsjubileurn som forfattarpar.

32

jag tanker pA min barndoms motsvarighet till Nintendo - Läsning-en. När jag var liten pA 30-talet var najeslasningen det stora hotetmot barns Ogon och skolarbete. For att inte tala om hur farligt few-fOrande lasningens njutningar kunde vara pA vara stackars oskyl-diga sjalar. I min storlasande familj fanns inga restriktioner, men jaghade vanner som var fOrbjudna att lasa mer an en bok om dan. FAbarnbiblioteket rAkade jag daremot ut for det befangda att jag barafick lana en rolig bok och tvA trakiga i veckan. Jo - sA sa biblioteka-rien. Det blev en sagobok och tva. faktabocker, det.

Fordomandet Over barns intensiva intresse for vuxenvarldens nyauppfinningar forefaller gA i 10-Arsskov. Efter lasningen sA var detradion och seriemagasinen och TV-n och datorerna som var skad-liga. PA det pedagogiska omrAdet är perioderna langre. Innan nyaidéer accepteras och fAr fotfaste av manga larare och administra-tOrer, brukar det ta 20-25 An

Den skola som betydde mest for mig under slutet av 60-talet ochborjan av 70-talet var Prior Westonskolan i London. Där tillbringadejag Atskilliga mAnader under fOrberedelserna fOr boken "Li lla Annai Glada Skolan" och ett barnprogram och ett vuxenprogram, somproducerades av dAvarande TRU.

Prior Westonskolans hjärta var biblioteket. Becker med historier,myter och poesi var grunden till det mesta av arbetet som forsiggickdär. En skola dar den kulturskapande eleven, alltsA berattaren, skri-varen, musikern och mAlaren, varderades lika Mgt som den lillematematikern. I bOrjan, när jag propagerade fOr samlad skoldag,oppenhet i lokaler och mellan elever och larare, aldersblandadegrupper och rätten fOr nyborjaren att vara en unik person den daghan bOrjar skolan, kallades detta fOr ett pedagogiskt jippo. I dagdiskuteras ant detta som experiment och en fOrnyelse av skolan.

Tyvarr, ar det nAgra viktiga pedagogiska ideer fran 60-70-talet somannu inte cliskuteras pA allvar. T ex den utmarkta modellen att ta inbarnen i skolan den dag de fyller Ar. (I England och Nya Zeeland ärdet pA 5-Arsdagen.) Det ar bra fOr självkanslan att behandlas som enindivid och att hela tiden fA stimulans och utmaningar i ett tryggtoch stimulerande skolrum. I Nya Zeeland lar man sig lasa genomatt lasa - att skriva genom att skriva i en miljo mattad av litteratur.Al It ar baddat fOr succé! I "Li Ila Anna i Glada skolan" (1975) skrevjag bl a:

33

I en bra skola ar lek en allvarlig, nodvandig aktivitet. I PriorWestonskolan ar lek inte det vanliga brakiga rundrusandet.Inte heller en pausbetonad sysselsattning som ingar i enschemabunden formell skoldag. Meningsfylld lek, det ar attexperimentera, aktivt diskutera sina planer och framsteg medden som vill lyssna Lek fördjupar erfarenheter - utvidgaroch skarper barns kannedom om sig sjalva och sin egenverklighet vare sig leLen bestir i att baka en sockerkaka, lösaett schackproblem, skriva en dikt, fatta matematiska relationereller att spela fotbolL..

Nagot som inte diskuteras är intagningen av lararkandidater somsker pa ett primitivt sätt - med betyg. Med betyg far man inte delampligaste lararna. Lararkandidaterna borde utsattas for sammatuffa urval i fern steg som de sokande till polishogskolan. Det arabsurt att vi hyser sa mycket större omsorg om vara boyar an omvara barn!

"Lntelligenta manniskor behöver mycket litet somn", sa min natt-lasande mor. Detta gallde naturligtvis inte for barn. Jag var sakertinte den enda som varje kvall, nar det var slackningsdags, fick tvaficklampor konfiskerade. Den tredje lag vid fotandan och dar nerelag ocksa boken och dar, halvkvavd under filtar och lakan, lag jagoch laste - laste - LASTE.

Men innan jag kunde lasa, vad hade hant da? Jag var ett sjukligtbarn och tillbringade mycken tid i sangen och pa sjukhuset. Jagminns att mamma berattade en evighetssaga om en apa som hetteJocko och att hon laste Frodings dikter formig. Hon berattade ocksaintrigen i manga filmer. Hon var en dramatisk berattare och jag torfortfarande att jag sett filmen om Pasteur, fast jag vet att jag inte har

det.

Men vilken var min fOrsta bok? I en essa om Elsa Beskow i Barn-boksfOrfattarnas Litteraturhistoria har jag funderat over detta. Latmig citera mig sjalv:

Penes nya kläder maste ha varit mitt mOte med Boken. Det tillabarnets vidoppna lycka Over att fâ en egen bok. Jag maste havarit mellan tva och tre Sr. Ingen vetskap har jag om att detfinns mer an en bok i hela världen. Skulle jag ha hittat Pellehemma hos flagon bekant, hade jag sakert valdsamt skrikandeforsokt ta den med hem. Det finns bara en bok och den Sr min,nar jag ar tva, tre ar.

[3

34

Ur Pe Iles nya kleider minns jag de bilder sorn innehAller mangadetaljer.

Och mM allra basta bild - den som vill ta Over - ar hos MasterSkraddare. Al It som finns under bordet: TvA mycket smA barn.Flickan ar litet större an pojken. Hon hAller en livsfarlig sax ihanden. PA golvet rigger tygbitar, trAdandar, monster i tid-nings- och omslagspapper. TvA tradrullar har blivit ett torn. SAmAnga detaljer, sa mAnga saker, som jag skulle kunnat anvan-da! Kanske satte jag upp foten och fOrsOkte kliva in i bilden?Nej, sA liten var jag nog inte nar jag fick ta hand om Pelle.

Man gay inte ettAringen bilderbocker pA tidiga 30-talet. Mananshg att dar skulle finnas ett sprAk innan man forvantadesbegripa. Inte sA konstigt, lAngt fram i vAra dagar blandar viihop tanke och forstAnd med sprAk. Om nu min alerta morhade fOrsökt Ilisa Elsa Beskows bilderbocker fOr mig som ett-Aring, hade hon givetvis misslyckats. Bockerna ar gjorda ibreddformat, s k dubbel knabredd, och mAnga av dem ar alltfOrordrika. Men lAt oss saga att hon bade fOrsOkt: Det hade integAtt. En ettAring mAste sitta ytterst pA knana pA den sorn laser,med ansiktet vant mot berattaren. Barnets Ogon växlar mellanbilden och ogonen pA den som laser. DA uppfattar ett litet barnbade vad man sager och bilderna - men givetvis inte sarntidigt.TAlarnod utmarkte inte rnor. Hon har aldrig last upp och neroch fOrsOkt bladdra i en dubbelknabreddsbok pA det tringautrymme, som stod till buds mellan hennes mage och mM. JagmAste ha varit gammal nog att sitta vid hennes sida. Ochgammal nog att uppfatta handlingen.

Jag Sr Elsa Beskow stort tack skyldig. 1935 kom forsta delen avViII du Idsa ut. Och lasa, det vile jag. Jag var just 5 Ar fyllda ochunder lAnga sjukdomsperioder hade jag suttit i sangen och ba-kat med lera, mAlat, lekt med bokstaver och lagt pussel. Men lä-sa mer an skyltar kunde jag inte. Vindu Itisa Oppnade en ny, un-derbar varld. Den fOrsta erOvringen av sprAket var klar, sjungaoch prata kunde jag, och nu horn den andra stora utmaningen:Iiisekonsten.

Jag minns att jag satt i sangen och skrek ut i k6ket. "Vad stArdet har och vad stAr det clar?" Mamma arbetade och en ny lilla-syster hade jag. Det mAste ha varit de tvA hernhjalparna, somlärde mig läsa. Bokstaverna kunde jag frAn klossar och kex.Men orden - de var nAgot helt annat. FOrsta lasbilden M 0 RMor! mor! 0, mor! Orm! Underbara bild med en riktig hemma-mamma, som pbxkar rosor och en orm, liten som en ofarligmask i hOrnet. Fram till sidan 15 mAste jag ha lärt mig ordensom bilder, for sidan 15 minns jag som den fOrsta stora lasa-sjalvupplevelsen. Det Sr 9 rader under rubriken TOTO. Jagkommer ihAg att jag stod i nattskjorta i kOket och läste hOgt fOr

.6.

35

vara herohjalpar. Det tog tid. Det var otroligt jobbigt. Efter sistameningen, "Tio smA bara tar har Toto", var jag genomblot avsvett. DA bytte dom skjorta pA mig.

De tvA första skolAren satt vAr klass i biblioteket. "Dom somkan lasa, gar och lAnar en bok", sa den kloka lararinnan. Ochdär fanns Barnbiblioteket Saga, de 175 roda volymerna medguld pi ryggen. I Saga nr 66, 1918, Aterfann jag Elsa Beskowmed min favoritsaga framfOr andra: "Tripp, trapp, trull ochjatten Dumdum". Dar fanns sAdana flickor, som jag tyckte om.Modiga, smarta sma prinsessor, som kastar strumpstoppningenAt sidan och vandrar ut i varlden for att radda sin far. Detunderbart fiffiga sattet att vanda ondskan tillbaka till jattenDumdum, som fororsakat den, tilltalade min rattskansla. Attbara komma pA nagot sa utmarkt, som att skara hal i paraplyetoch sada spegeln i hAlet!

Under hela mitt liv har bockerna räddat mig: under mina sjukdo-mar, fOst At sidan bekymmer, rutin och fantasilOs trAkighet ochunderhaller mig numera dA jag ligger vaken pA nätterna.I vissa internationella uppslagsverk ska man ange intressen. Aldrighar jag tankt pA lasning som ett intresse, som tar enormt mycket avmin tid. Det ar lika naturligt att läsa var jag gar och stAr och sitter,som att Ata och dricka.

I dag är det kanske mer tvangslasning an lustlasning. Jag kan intevara utan b6cker.

Barndomens lashunger gjorde mig till vindsrOjare i jakten pA gamlaindianbOcker med gammalstavning. Kriteriet pA att en bok var bra,var att den var tjock. Quo vadis var tjock, Grimbergs historia vartjock, Fran pol till pol och Faltskarns berättelser var tjocka. AlltsAbra.

När jag blev äldre, runt 12 sA där, hade jag tvA varmlandska favo-ritforfattare. De var for mig litterärt likvardiga. De skrev span-nande, langa Nicker och lAngserier om liv och dod, kärlek och hat.Den ena bodde pA Marbacka och hette Selma Lagerlof. Den andrabodde i huset bredvid mig och hette Sigge Stark.

Nyborjarlasaren - vem ar det? Ja, i vArt land är det en liten person,som vanligtvis befinner sig i sjuArsAldern.

36

Men han kan ocksA vara 4 eller 9 ar. Vad ar det som gOr att det arlattare fOr en liten nyborjare att lasa ord som ishockey, balettskor,spoke, kyss, polis och kattunge an sma läseboksord som sil, syl, muroch os? Apropa ordet os, berattade en van, som ar fOrskollarare, atten nyborjare kom tillbaka till förskolan och halsade pa. Han bakadeorden mos, ros och os med lera. "Vad betyder det dar?" fragadeforskollararen och pekade pA ordet OS. Han funderade litet, sen sahan fortrOstansfullt: "Dom svara orden - dom lar oss nog frOken närvi blir storre."

Barns fOrsta lasord maste naturligtvis betyda nagot viktigt fOr att deska vilja läsa dem och kunna forsta. Barn har ju olika intressen och ivarje barns inre finns bilder fyllda av makt och ljus och skrack.

Under senare Ar har jag deltagit aktivt i skolarbete som inbjudenfOrfattare i lander som USA, Taiwan, Korea, Singapore och NyaZeeland. Jag har undervisat flera tusen 5-11-aringar om Sverige ochom Lasse Sandbergs och mitt fOrfattarskap. I Nya Zeeland förstodjag varfor Nya Zeelandska larare som kommer hit och gar pa bestiki skolan alltid fragar: "Men var finns backerna?" I Nya Zeeland larman barn att rasa med bOcker. Fran forsta dan laser 5-Aringenbacker. I klassrummen firms hundratals Nicker. Forst och framst 8och 16-sidiga nyborjarbOcker. Roliga, fargrika och overraskande. La-rarna har manga av dessa bocker i storformat, for sa borjar alltid in-troduktionen av en ny bok for nyborjarna. Men i klassrummen finnsocksa bilderbocker, barnbocker, poesi och faktabocker och vaggarnadr Overfulla av barnens vackert monterade texter och bilder. Skol-biblioteken ar Oppna hela dan och alla rektorer sager sig prioriterainkOp av bOcker.

Inte att undra pa att Nya Zeeland innehar inofficiellt varldsmaster-skap i att lara barn lasa och att de vuxna i senaste statistiken angerlasning som nummer 1 bland sina fritidssysselsattningar. Om mansom jag tor att fantasin ar nyckeln till all inlarning, att det är fan-tasin som driver barnen att soka svar pA sina fragor, da vill jag somförfattare Ora allt vad jag kan for att skapa backer som ar roliga attlasa och som ger stimulans. For det ar ju sa har, att barn vill lara sig,vill kunna skapa egna berattelser och bilder, ta egna beslut och kan-na sig litet duktigare och starkare vattje dag.

Ingen vuxen laser bOcker om sport eller ekonomi utan att ha ett spe-ciellt intresse for just det som star dar. Ingen vuxen lagger ner tid pa

37

en seg, trAkig, dAlig bok. Det ar likadant med barn. Backer mAstevara roliga, spannande, intressanta och darför latta att lasa anda tillslut. Manga bibliotekarier minns kanske tiden dA bilderboken inteanvandes pa lAgstadiet. DA barnen som botjat skolan bara skullelasa textbocker och "fA en ny identitet som skolbam." Det var valungefar sarntidigt som folksagan blev en barnfara. Bevare mig samycken enfaldig trendighet som har huserat! PA den tiden kundedet handa att nyborjaren pliktskyldigast lAnade tvA tatskrivna barn-backer och en bilderbok "till min lillebror". En lillebror som biblio-tekarien visste inte fanns.

I dag anvands bilderbacker och barnböcker som viktiga redskapbland nyborjarlasarna. Lasse Sandberg och jag far sa mAnga un-derbara vittnesmal om backernas betydelse plus barnens egna bil-der, backer och foton fran utstallningar inspirerade av vara backer.

Ge bamen resurser! Ge barnen verktyg! Boken ar det viktigaste red-skapet for att utveckla sprAk, tanke och kansla. Och sprAket germakt och majlighet aft skapa.

Nar vi tillsammans vill skapa ett fredligt samhalle behavs alla resur-ser: tanke, kansla, sprak och fantasi.

Ingen manniska lar sig cykla utan cykel, ingen lar sig dyka utanvatten och ingen borde behava lara sig lasa utan mangder av roliga,spannande backer.

37

011%.!)F

39

rik--,

",-4T1

/14

UMIEra

.ffinfr

1

el A

Afr

ft 1 r5,5!:

5

,e7

:

'71

7

4j

-=-Am.

'.

Foto: Annika Bengtner, PartilleWalter Lund, NorrkopingMonica Petersson, LinkopingPia Wallenkrans, Billdal

41

LASPEDAGOGISKA INSTITUTETEMIRs FRAMVAXT

4 0

43

Laspedagogiska institutet EMIRsfrainvaxt

Inledning

Nittiotalet inleddes med Förenta Nationernas proklamation av ar1990 som Ldskunnighetens ar. Runt om i vdrlden togs initiativ i fifr-sok att bekampa analfabetismen och vikten av goda och skriv-fdrdigheter uppmarksainmades. Antalet analfabeter i Sverige, dvspersoner som inte kan läsa och skriva, dr ringa. Arita let personersom har svarigheter att lasa och skriva dr betydligt större. Uppskatt-ningsvis har en halv miljon svenskar en lasfOrmaga som liggerunder genomsnittet i ak 6.

Som en följd av den tekniska utvecklingen fOrdndras vart samhdlle,vilket i sin tur lett till att kraven pa goda och skrivfardigheterökat och mojligheten att dtilja brister Mom detta omrade minskat.Den hjälp samhallet givit har varit otillracklig och i manga fall in-adekvat. I Sverige behOver vi inte gora nagra stora och kostsammainsatser ftir att bekampa analfabetism. Vad vi behtiver är att gorastora insatser och skrivhandikappade fOr att de skall fungeraval bade yrkesmassigt och privat. De insatserna maste fa kosta.

Funderingar Over hur man skulle kunna angripa den uppkomnasituationen pa den svenska och skrivfronten ledde till tanken paatt förstika fa till stand en ftirsöksverksamhet i form av ett ldspeda-gogiskt institut. Mom institutet skulle utbildning i olika former omlas- och skrivsvarigheter ges. Barn och vuxna skulle kunna fa sinasvarigheter inom omradet utredda och behandlade. Forskning skul-le knytas till verksamheten. Idén presenterades fOr bl a ledamOterav Riksdagens utbildningsutskott, medlemmar av Laskunnighets-kommittén som av regeringen tillsatts ftir laskunnighetsaret 1990samt representanter kir FOrbundet mot Lds- och Skrivsvarighetersverksamhet Skrivknuten. Gensvaren var positiva och i slutet av maj1991 skrevs ett forslag betitlat Laspedagogiska Institutet (LPI) (sebil 1).

Representanter kir Norrkopings kommun och Universitet i LirikO-

ping fann fOrslaget intressant och vile satsa pa dess forverkligande.Av diskussionen som ftirdes framgick bl a att kommunen kundeAtaga sig att ställa lokaler till forfogande och universitetet aft driva

4

EIP

44

kurser. Valet 1991 medförde ett skifte fran socialdemokratisk tillborgerlig kommunledning, vilket inte pa nagot sat forandrade in-tensiteten i kommunens stravan aft f6rverkliga idén om ett laspeda-gogiskt institut. Som ett resultat av kommunens och universitetetsgemensamma sizavanden stalldes en ansökan om medel for att dri-va en fOrsOksverksarnhet i form av ett laspedagogiskt institut tillArvsfonden i december 1991 (se bil 2), vilket fick stöd av FMLS-Ostergotland. Den politiker som fran borjan och senare efter regim-skiftet tillsammans med Arne Jonsson drev fragan var Kjell Nor-berg. Med tanke pa den stora specialpedagogiska nedrusining, som'Agar fOr narvarande i Sverige, ar dessa politikers stallningstagandei fraga om atgarder for elever med las- och skrivsvarigheter badeunikt och framsynt. De var eniga om att 'Sven om ett Institut intekom till stand skulle man inom kommunen satsa pA gruppen las-svaga barn genom att ge larare en 20-poangsutbildning om las- ochskrivsvarigheter, sa varje ornrade skulle fA tillgang till en expert. Ijuni 1992 startade den fOrsta 20-poangskursen i Sverige om las- ochskrivsvarigheter. For kursdeltagarna innebar starten att de tog del iett symposium om Barns motorik, perception och lasinlarning. Sym-posiet inleddes med att regeringens expert i handikappfragor IngerClaesson Wastberg i sitt tal lamnade besked om att regeringen be-slutat ansla medel ur Allmanna arvsfonden till en trearig fOrsOks-verksamhet. Darmed blev kursdeltagarna pionjarer i dubbel bemar-kelse dels som de fOrsta deltagarna i en 20-poangskurs om las- ochskrivsvarigheter i Sverige, dels som kursdeltagare vid Sveriges fOrs-ta laspedagogiska Institut. NorrkOpings kommun och Universitetet iLinkoping korn darmed att inta en framtradande plats pa denlaspedagogiska kartan.

Laspedagogiska institutet EMIRs första verksam-hetsk 1992/93

Personal- Det officiella meddelandet att regeringen ansla-forankring git medel ur Allmanna arvsfonden fOr att driva

en försöksverksamhet i form av ett laspedago-giskt Institut (bil 3) startade ett intensivt arbetefOr att snarast mojligt kunna Oppna institutet.Med anledning av att de olika partema bakomfOrsoksverksamhetens tillkomst gemensamt be-slutat att arvsfondsmedlen skulle forvaltas avUniversitetet i Linkoping kom Institutionen fOr

Lokaler

Utrustning

45

pedagogik och psykologi (IPP) att utgbra basenfOr planeringsarbetet

Tva nodvandiga forutsattningar for aft fa tillstand försOksverksamheten var personal och lo-kaler. Fran IPP:s sida anställdes lektor BrittaEricson som projektledare och speciallarareInga-Stina Hallberg som utredare fran 1 juli1992. 30 november utOkades personalen genomatt Lars Hedby timanstalldes.

Fran projektledarens sida framställdes Onske-mal om att de lokaler kommunen amnade stallatill forfogande skulle utgOras av en villa. &AlcornOnskemalet lag tanken att skolmilO fOr mangalassvaga barn och vuxna är forhatlig p g a tidi-gare misslyckanden i skolan. Det skulle under-lätta ftir dem att soka hjalp i en miljo där deinte blev paminda om tidigare misslyckanden.Onskemalet mOttes av förstaelse och fran kom-munens sida presenterades tre forslag, blanddem den Hellmanska villan, som dâ inrymdeen frisOrskola. Da battle lokaler Over huvud ta-get inte torde kunna uppbringas togs med stortacksanihet erbjudande aft disponera den Hell-manska villan emot den 1 november 1992.

I oktober flyttade frisorskolan ut ur lokalerna,varefter dessa reparerades. Den 7 december1992 var reparationen av lokalerna helt klar.

Under reparationstiden togs initiativ fOr attsnarast mOjligt efter det egentliga tillträdet favillan utrustad pa larnpligt salt for planeradverksamhet. Genorn anslag, gavor och disposi-tionsrätt har institutet under första verksam-hetsaret lyckats utrusta tva forelasningssalar,ett saratalsrum, en expedition, tva tjansterum,ett forskarrum, ett bibliotek och ett rum for per-manent utstallning. Privatpersoner, firmor, in-stitutioner, NorrkOpings kommun och Univer-sitetet i Linkoping har bidragit till utrust-ningen, vilket har lett till att Laspedagogiska

43

46

institutet EMIR redan inom första verksarnhets-aret kunde anses valutrustat. I bilaga 4 listasforsta verksamhetsarets donatorer. Ett varmttack riktas till alla givare fizir vardefulla bidragtill institutets utrusining. I detta sammanhangriktas ett sarskilt tack till professor Eve Malm-quist vars donation givit institutet ett bibliotekvars samling av bocker rörande lasning tordevara unik for svenskt vidkommande.

Kontaktnat I mitten av augusti (v 34) paborjades det egent-liga planeringsarbetet. Att bygga upp kontakt-nat bade lokalt, nationellt och internationelltansags nodvandigt. Enbart pedagogisk utred-ning vid svara fall av las- och skrivsvarigheterar ofta otillracklig och bOr kompletteras medutredning hos exempelvis logoped, ortoptist,optiker, sjukgymnast, neurolog och/eller barn-psykiater. I stallet fOr att anstalla logoped, or-toptist, neurolog m m ansags en battre losningvara att utnyttja de resurser som finns att tillgaoch kontakt har darfOr etablerats med tankbararemissinstanser i NorrkOping-Linkopingsomra-det.

Uppbyggandet av ett rikstackande kontaktnathar paborjats fOr att fa mOjlighet till samarbete ifragor som berOr las- och skrivsvarigheter,underlatta institutets utveckling och kunnahanvisa hjalpsokande utanför Ostergotland tillinstanser som ligger narmare hemorten. Avdenna anledning har projektledaren besokt ut-redningsavdelningen vid Agrenska halsocent-ret fOr barn, Hovas och 5-10 teamet, Karnsjuk-huset, Skovde. Ett berikande samarbete harstartats; likasa med representanter fOr motsva-rande team vid Centralsjukhuset i Karlstad,Riksforbundet Hem och Skola och FMLS samtSkrivknuten, Stockholm.

For utbyte pa forskarniva har uppbyggnadenav ett internationellt kontaktnat ansetts viktigtoch paborjats. Prefekten vid IPP, Hakan Hult,

47

och projektledaren besokte i april 1993 Dan-marks Pedagogiska Institut (DPI). Besöket led-de till ett betydelsefullt samarbete med DPI:sforskriingsledare Mogens Jansen. Vidare har in-stitutet kontakt med en av Bulgariens ledandelasmetodiker, Lilian Tchakarova sarnt Dr Fe lyKaftandjeva, forskare, Universitetet i Sofia. Debada besökte EMIR i februari 1993 °eh forelasteom bulgariska lasmetoder. Kcatakt uppratt-hMls ocksa med International Reading Asso-ciation, Newark, Delaware. Som följd daravkommer EMIR att gastas av Dr Susan Mandel-Glazer, President-elect i oktober 1993. Undervaren har aven en polsk delegation fran Uni-versitetet i Gdansk och en forskare fran Uni-versity of Missouri besokt institutet.

Utbildning Till den tidigare omnamnda kursen Laspedago-Fortbildning gik med inriktning mot orsaker till och behand-

ling av las- och skrivsvarigheter, 20 poang, sok-te 31 Norrkopingslarare. Av 23 startande har enlamnat kursen av privata skal. Kursen drivs pAkvartsfart. InnehAllet presenteras i bilaga 5. Foratt tillforsakra kursen hogsta mojliga kvalitethar den drivits med hjälp av experter utifran.Av utvarderingar att doma har kursens hiticills-varande innehAll upplevts positivt av deltagar-na. En ny 20-poangskurs har planerats. Denkommer att gA pA tredjedelsfart och startar iseptember 1993.

Ytterligare en kurs Barn med las- och skrivsvA-righeter, 5 poang har under Aret drivits i insti-tutets regi. Av en i detta fall har en ny kurs pla-nerats. Den kommer att starta i oktober 1993(bil 6).

Som ett led i stravan att forverkliga idén om ettlaspedagogiskt institut startade IPP en seriesymposier. Till det forsta symposiet anrnaldesig fler an vad lokalerna tillat, varför symposietom barns motorik, perception och lasning upp-repades fem manader senare 93-06-11--12. Det

45

48

var vid detta tillfalle som Inger Claesson Wast-berg, politisk sakkunnig i handikappfragor, till-kannagav att regeringen anslagit medel ur All-manna arvsfonden till försöksverksamhetenLaspedagogiska Institutet. Darigenom blev detvâ följande och vid denna tidpunkt planeradesymposierna Barns syn, perception och lasin-laming samt Barns tal, perception och lasinlar-fling en angelagenhet for Laspedagogiska Insti-tutet. Namnda symposier holls i Linkoping.Under första verksamhetsaret har ytterligaretva symposier planerats och utannonserats ochde kommer att hallas i Norrkoping. Det forstaav dessa symposier Lassvarigheter i Familjen arett resultat av den kontakt som byggts uppmellan EMIR och Utredningsverksamheten vidAgrenska sarnt Riksförbundet Hem och Skola.Det andra symposiet Las- och skrivsvarigheterpa gymnasiet ax likaledes en följd av en kontaktsom byggts upp. I detta fall galler det Ljung-stedtska skolan i Linkoping.

Under verksamhetsaret har Sven kommit ettflertal forfragningar om medverkan vid studie-dagar, konferenser och foreningsmoten. Avdenna anledning har Britta Ericson och Inga-Stina Hallberg sammanlagt hallit 14 förelas-ningar om las- och skrivsvarigheter. Bland ortersom besökts kan namnas Boras (Bibliotekshog-skolan), Gnesta (studiedag), Stockholm (FolketsHus, konferens), Norrkoping (OstergotlandsSpecialpedagogiska Forening).

Utredning Barn och vuxna som har svart att lasa ochBehandling skriva tror ofta att dessa svarigheter beror pa

att de inte är tillrackligt begavade. Att visa uppsitt handikapp blir for dem att stamplas som"dum" och vanligen utvecklar de en mycketstor skicklighet i att &ilia sitt handikapp. For debarn och vuxna som laser och skriver utan nà-gon storre svarighet kan det vara svart att for-sta att svarigheter att lasa eller skriva en textinte har med begavning att gora. Det ar av stor

4 6

49

vikt att de som kommer till EMIR for utredningoch behandling möts som medmanniskor medrespekt och utan fOrutfattade meningar om be-gavning. Som ett led i försök till attitydforand-ring maste samtliga kursdeltagare undertecknaen tysinadsforsakran, dar man fOrbinder sig atticke obehorigen yppa vad man erfarit om en-skilds personliga fOrhallanden (se bil 7). Grund-laggande forutsattningar fOr utredning och be-handling i form av forhallningssatt saval somlokaler torde kunna anses val uppfyllda.

Kostnaden fOr utredning och behandling harunder verksamhetsaret uppgatt till 0 kr fOr denhjalpsOkande. I de fall skolor har framstallt Ons-kemAl om hjalp med utredning har de fatt svarafor resekostnad om utredningen medfört resor.Dessutom har krav stallts pa skolorna. De skallha gjort sitt yttersta fOr att hjalpa eleven attkomma tillratta med problemen. Att hjalpa sko-lor med svara fall har ansetts riktigt, men dar-emot inte att överta skolans ansvar f6r eleyermed och skrivsvarigheter.

I och med att institutet kunde bedriva verksam-het i Hellmanska villan borjade hjalpsakandeatt vanda sig till institutet. De siffror som pre-senteras nedan berOr saledes andra halften avverksamhetsaret, dvs varen 1993.

Trettiosju forfragningar om hjalp avseende las-och skrivsvarigheter har inkommit till institutetunder varen. Den geografiska spridningen arstor och st.acker sig fran England till Ostergot-land. Av de 37 forfragningarna berOr 27 eleverfran grundskolans första klass till gymnasie-skolan. Av dessa 27 elever har i 18 fall institutetkontaktats av elevs fOralder, vanligen modern.Dessa fOraldrar samt de 10 vuxna har kontaktatEMIR efter att ha last tidningsartiklar, rekom-menderats av anhoriga eller av representanterfOr FMIS.

50

Problemen har visserligen gallt las- och skriv-svarigheter, men dessa har varit av skiftandenatur. Utredningsforfarandet har darmed va-rierat fran fall till fall. For fOraldrar till tre skol-elever har radgivning per telefon varit tillrack-ligt. Utredning av ovriga 24 skolelever visar att14 elever hade nagon form av talproblem och13 elever nagon form av synproblern och hos 8elever forelag motoriska problem. Om namndaproblem orsakat las- och skrivsvarigheterna harej i detta skede faststallts, men det forefallerinte orimligt att anta att problemen fOrsváratutvecklingen mot en god las- och skrivfOrmaga.Det ar vanligt fOrekommande att personer medlas- och skrivsvarigheter har daligt sjalvfortro-ende. Skolelevema var i detta hanseende tyvärringet undantag. Over halften visade redan vidfOrsta samtalet daligt sjalvfortroende.

Betraffande atgarder har vanligen atgardspro-gram upprattats tillsammans med skolelev, la-rare och fOraldrar. I tva fall har behandlingenhandhafts av Laspedagogiska institutet. Ett fallhar remitterats for medicinsk och barnpsykia-trisk utredning. (Genom att projektledaren arleg psykolog har detta varit mojligt.)

Aven hos samtliga 10 vuxna var sjalvfOrtroen-det daligt. Hos fern av dem forekom talproblemoch i tre fall synproblem. De vuxnas kontaktmed EMIR har lett till att fern av dern skrivits inpa Komvux-Gruv-utbildning och en pa folk-hogskola, allman linje. Tva vuxna fortsatter sinutbildning - den ene pa universitetet och denandra pa komvux. Ovriga arbetar.

FOrekomsten av talproblem var nagot fOrva-nande och har lett till tankar pa att anställa entalpedagog eller logoped vid institutet fOr attunderlatta utredningar.

45

51

Konsult- Ett flertal larare har vant sig till EMIR for att faverksamhet rad om larnplig litteratur fOr att hoja sin egen

kuns'opsniva rörande las- och skrivsvarigheteroch am lampliga bOcker for barn med las- ochskrivsvarigheter.

Forskning

Larare med tjanst i Drevdagen har sat sig tillEMIR kir att fa rad om och utbildning i las-inlarning.

Inom Gnesta kommun har en arbetsgrupp till-satts fOr att arbeta fram ett program i syfte atthoja lasnivan i kommunen. Insatserna kommerbl a att beröra barnavardscentraler, bibliotek,fOrskolor och ovriga skolor. EMIR:s projektle-dare och delvis utredaren fungerar som hand-ledare.

Ett team fran Katrineholm bestfiende av lakare,psykolog, kurator och tvA speciallarare, har be-sOkt EMIR fOr att diskutera framkomliga vagarfar att oppna ett specialpedagogiskt resurs-centrum.

I samma syfte har representanter fOr skolor iNassjo sOkt sig till EMIR. Som resultat kommertva Nassjolarare aft borja pa den 20-poangskursom las- och skrivsvarigheter som ges i EMIR:sregi hOsten 1993.

EMIR har aven besOkts av en larare fran Oster-len. Syftet med bestiket var att fa rad om till-vagagangssatt for att starta resurscentra.

Den internationella saval som den nationellaforskningen om las- och skrivsvarigheter harhuvudsakligen varit inriktad pa att utforskasamband mellan en eller flera bakomliggandefaktorer och narenda svarigheter. Vad dessaforskningsresultat leder till i lasmetodiskt han-seende har forbigatts med tystnad. Beslut hardarför fattats om att tillskriva ett dussintal valkanda lasforskare och be dem skriva var sin ar-

. 9

52

tikel om egna forskningsresultat och konsek-vensen for behandling. Inbjudan kommer attutsandas i augusti. Om tillrackligt manga ar-tiklar inkommer utges boken hOsten 1994 paforlag med intemationell rackvidd. Boken kom-mer troligen att utges bade i en engelsksprakigoch en svensksprakig version. FOr redaktOrska-pet svarar docent Jerker Ronnberg och EMIR:sprojektledare Britta Ericson.

Laspedagogiska institutet har erbjudits rattentill Rickard Lindahls hOglasningsprov. Erbju-dandet har annu inte accepterats. Viss tvek-samhet rader med tanke pa att distributionenav proven kommer att vara personalkravande.Institutet kommer emellertid att stâ fOr ennormering av proven enligt en niogradig skalafOr ak 1-6 och eventuellt ak 7-9.

En forfragan har kommit fran psykolog Eva Is-berg och speciallarare Gunnar Fransson, Karn-sjukhuset, Skiivde om att fa knyta ett forsk-ningsprojekt till institutet. Syftet ar att utvecklaoch konstruera en metod fOr diagnostiseringoch funktionsbeskrivning av barn, dar fOraldraroch larare fran borjan är involverade i pro-cessen. Projektet i sig ar mycket intressant. Detbygger delvis pa professor M. Levins och pro-fessor R. Simeonssons forskning. &Ada ar knut-na till University of North Carolina, ChapelHill. FOr EMIR:s del kommer projektet att ledatill ett samarbete med University of NorthCarolina. Medel fOr att genomfora projektetkommer att sokas hOsten 1993.

Ytterligare en fOrfragan om att knyta ett forsk-ningsprojekt till EMIR har kommit Fran Kam-sjukhuset. Under en trearsperiod har centTala 5-10 teamet i Skaraborgs lan undersOkt, diagnos-tiserat och fbreslagit atgarder fOr samrnanlagt40 barn med svarigheter inorn motorik, percep-tion och koncentration. En uppfoljning av hurav teamet foreslagna Atgarder uppfattats och

3

Ovrigt

53

efterfoljts planeras. Uppfoljningen Onskas utfor-mas i samarbete med EMIR for att utmynna inagon form av rapport. Diskussionerna omprojektet är annu ej slutfOrda.

Pa initiativ fran EMIR samlades en grupp peda-goger i Norrkoping 93-05-27-28 fOr att fOrut-sattningslost kartlagga behov som foreliggerMom lasningens och skrivningens omradensaint kartlagga vilka behov som var mojliga attmOta. En forteckning Over närvarande och de-ras synpunkter i sammanfattning lämnas i bi-laga 8. Forteckningen har Overlamnats till Skol-verket i samband med en muntlig redogorelse.Som en fOljd av kartlaggningen har EMIR hosSkolverket ansökt om medel fOr att genomforaen inventering av vad som finns att tillga Momlas- och skrivomradet pa kommunal och lands-tingsniva.

Aven behov av diagnostiska instrument fram-kom. Vare sig instnimenten ar enkla eller kom-plicerade behovs utbildning fOr att kunna han-tera dem pa ett adekvat sad. En kurs om hante-ring av diagnostiska instrument, 5 poang kom-mer ay nämnda anledning att planeras ochgenomforas i samarbete med Utredningsenhe-ten vid Agrenska hälsocentret for barn.

Vuxna liksom manga barn med las- och skriv-svarigheter har ofta en svarlast handstil. Nagravuxna som s6kt sig till EMIR har uttryckt Ons-kemal om att fA ga. pa handstilskurs. Under va-ren 1993 h011 EMIR Oppet varannan tisdag Id17.00 - 19.00 for att personer med och skriv-svarigheter, som behOyde fOrfatta en skrivelse,fylla i en blankett eller skriva ett brev skullekunna fa hjalp. Till en bOrjan var dessa skrivar-kvAllar inte välbesOkta, men när skrivarkvallar-na Andrade karaktar och blev handstilstranings-kvallar har en grupp om sju vuxna varit trognaOster.

Or I

54

Under vAren har kontakt tagits med nAgra for-fattare. Tanken har varit att fOrsiika ordna fOr-fattaraftnar i institutets regi. Gensvaren franfOrfattama har varit mycket positiva. PA fOrsOkkommer tre fOrfattaraftnar att hAllas under1993/94. BamboksfOrfattare Inger Sandberg in-leder serien den 22 november 1993. Datum fOrfOrfattarna Dan Me Ilin och TorbjOrn Lundgrensframträdande ar annu inte satt.

Slutligen kan namnas att under &len 93-01-14 -06-22 har enligt institutets gastbok 279 personerbesokt EMIR.

43.

'VP

55

BILAGOR

53

Britta Ericson Utdrag ur Fors lag Bilaga 11 (6)

LASPEDAGOGISKA INSTITUTET (LPI)

Den tekniska utvecklingen som i rask takt förändrar vart samhällemedför ökade krav pa god las- och skrivförmAga. Ju storre dessakrav blir, desto svarare far individer med detta handikapp attfungera väl bade yrkesmassigt och privat. Under 80-talet harvecklingen lett till att mojligheten att dölja sitt handikapp minskatvilket medfört att allt fler söker hjalp for att komma till rätta medsina las- och skrivsvArigheter. Den hjalp samhallet ger är otillrackligoch i mAnga fall inadekvat. Av denna anledning barjar nu hjalperbjudas i privat regi for en kostnad upp till 500 kr per timme (april1991), vilket egentligen är en foljd av att skolan inte klarat dengrundlaggande uppgiften att 15.ra barn läsa och skriva. For att vandautvecklingen behaver larare utbildas sa att de pa ett adekvat sattkan hjalpa barn och vuxna med las- och skrivsvarigheter. En sAdanutbildning skulle kunna komma till stand genom inrattande av ettläspedagogiskt institut enligt föl ande modell.

A Utbildning Utredning

Fortbildning Behandling

Konsultverksamhet Forskning

Figur 1: Verksamhetens omfattning vid Laspedagogiska Institutet(LPI).

I ett fullstandigt utbyggt LPI bar verksamheten omfatta de i fig 1angivna delarna. Det ar emellertid orealistiskt att redan fran startenha samtliga verksamhetsdelar i funktion. Ett institut av detta slagbör byggas upp i etapper for a tt vid tidpunkten far avslutad ut-byggnad kunna ge maximal effekt.

Som startpunkt i uppbyggnadsarbetet bar en laspedagogisk ut-bildning komma till stand, Ill a far att skapa en pool ur vilken frarn-tida personal skulle kunna rekryteras. Den laspedagogiska utbild-

5 4

2 (6)

ningen bör om mojligt bedrivas som en försöksverksamhet omfat-tande i tid 20 v. MAlgruppen utgörs av larare som undervisar isvenska inom grundskola, gymnasium, grundvux och komvux (exlAgstadielarare, speciallärare, amneslärare) och som har for avsiktatt efter utbildningen undervisa barn eller vuxna med las- ochskrivproblem. Kvalitetsmassigt bor utbildningen ligga pA universi-tetsnivA och ge 20 p inom atnnesomrAdet specialpedagogik alt pe-dagogik Utbildningens innehAll presenteras kortfattat nedan.

A. Utbildning

Den laspedagogiska utbildningen om 20 p omfattar en teoretisk ochen praktisk del. Att uppleva att man laser och skriver samre anklasskamraterna under skolAren leder vanligen till en aversion motlarare och det skolan representerar samt en känsla av att varaunderlagsen vilket medför ett psykiskt lidande av handikappandeslag om inte problematiken bearbetas. I detta ljus blir praktikdelenett mycket viktigt inslag i utbildningen. Den bör ske under kvali-ficerad handledning for att rusta den blivande laspedagogen sA attdenne kan möta den lassvage med respekt och medkänsla och Momramen f6r ett professionellt fOrhAllningssatt vidta adekvata &gar-den Om adekvata Atgarder skall kunna vidtagas behOver laspeda-gogen aven goda kunskaper om faktorer som kan orsaka eller bi-draga till las- och skrivsvarigheter, diagnostiska fOrfaringssatt samtolika lasmetoder. De faktorer som kan leda till las- och skrivsvA-righeter dr inte alltid av pedagogisk art. DarfOr ar det av vikt att las-pedagogen har god kannedom om andra instanser i samhallet avbetydelse fOr diagnos och behandling som exempelvis barnpsykia-trisk verksamhet, barnmedicin, barnhabilitering, socialvArden m m.Slutligen bOr en del av utbildningen agnas At beteendevetenskapligametoder och genomforande av ett mindre arbete av vetenskapligkaraktar.

FOrslagsvis kan utbildningen omfattande 20 p fOrdelas pA fyra 5 p-kurser vars innehAll kortfattat redovisas i fig 2.

3 (6)

1. Forskning om las- ochskrivsvirigheter. Las-metoder. 5 p

2. Samtalsteknik. Diagnostiskaförfaringssatt. Tillampnings-ovningar. Tvarvetenskap-ligt samarbete. 5 p

3. Handledd praktik. 5 p

4. Beteendevetenskapligmetod samt eget arbete. 5 p

Figur 2: InnehAllet i laspedagogisk utbildning 20 p fördelat pAavsnitt om 5 p.

B. Fortbildning

Den verksamhet som sedan 1986 bedrivits inom Skrivknutens ramhar tydligt visat att behov av fortbildning fareligger inom special-lararkaren avseende pedagogisk behandling av barn och ungdomarmed las- och skrivsvArigheter. Institutet bör darför tilldelas resursersA att mojlighet ges att losgara personal far fortbildningsuppdrag.

C. Konsultverksamhet

Erfarenheter frAn Skrivknutens arbete visar även att behovet avkonsulter är mycket stort. Personer med las- och skrivsvarigheter,anhariga och skolpersonal söker sig till Skrivknuten med onskanom omedelbar hjalp. For att mata detta behov borde konsultverk-samhet startas pA ett flertal platser i landet och utgara en sjalvklardel av verksamheten vid LPI.

Som tidigare framhAllits bar som startpunkt i uppbyggnadsarbetetav LPI en läspedagogisk utbildning komma till stAnd. Det yore avsynnerligen stort värde om även konsultverksamhet kunde bedrivasIran starten, vilket skulle kunna vara mojligt om Skrivknutens verk-samhet överfardes till LPI. Hittills har SO anslagit medel fartackande av laner till personal vid Skrivknuten. Utbetalning av me-del har skett till Farbundet Mot Las- och SkrivsvArigheter (FMLS)som därmed iklätts arbetsgivarens roll. Efter SO:s nedläggning1991-06-30 kommer dessa utbetalningar att handhavas av StatensInstitut far HandikappfrAgor (SIH). Om Skrivknutens personal stal-ler sig positiv till ett averförande av verksantheten till LPI yore deten fardel om LPI även fungerar som arbetsgivare, vilket skulle

CZ'k..3 0

4 (6)

underlätta stravanden att pa basta satt ta till vara den samlade erfa-renheten och kunskapen utifran Skrivknutens hittillsvarande verk-samhet. Om Skrivknutens verksamhet overfors till LPI skulle somexempel studerande inom utbildningstidens ram kunna erbjudashandledd praktik i konsultverksamhet, vilket skulle vara av bety-delse for den studerande med tanke pa framtida yrkesutovande.Det betyder aven att fler hjalpsokande skulle kunna mottagas utanatt kostnaden ökar.

D. Utredning och E. Behandling

Den hittillsvarande forskningen har visat att en mangd faktorer an-tingen enskilt eller i samverkan leder till las- och/eller skrivsvarigheter. Om bakomliggande faktorer kan sparas Okar mojligheten attkomma till ratta med las- och skrivsvarigheterna. Om man dess-utom känner till hur svarigheterna kommer till uttryck vid lasningoch skrivning torde adekvata atgarder kunna vidtagas. En utred-ningsavdelning inom LPI skulle inte bara vara den las- och skriv-svage till gagn utan även ge en mojlighet att prOva ut instrumentlampliga fOr bruk inom grundskola och gymnasier samt ge tilfälletill traning avseende diagnostiska hjalpmedel/instrument for destuderande vid LPI. Det bor emellertid sta klart att skolans uppgiftar att lara barn läsa och skriva. Utredningsavdelningen bor darfOrendast ta emot sadana elever där skolans atgarder misslyckats ochman uttomt alla resurser. Tjanster som bOr inrättas for en fullt ut-byggd utredningsavdelning ar 2 pedagogikassistenttjanster, 1 psy-kologtjanst och 1 kuratorstjanst. Givetvis yore det av varde om avenandra tjanster inrattades ex for barnpsykiater, logoped m m men dettorde vara mer realistiskt att bygga upp ett samarbete med institu-tioner dar sadana tjänster redan finns.

Pa sikt bOr ocksa en behandlingsavdelning inrättas som kan motta-ga barn och vuxna for behandling omfattande 1 tim/vecka till las-arsvis. For att skolungdom skall fa mOjlighet att foreskrivas behand-ling kravs som ovan att skolans resurser är uttOmda. Med inrättan-de av en behandlingsavdelning kan de studerandes praktiktjanstga-ring delvis knytas direkt till LPI. Vidare ger en behandlingsavdel-ning rika mOjligheter att utprova metoder. Ur forskningssynpunktär bade behandlings- och utredningsavdelningen av stort värde.

5 (6)

F. Forskning

Under 50-talet presenterades nagra svenska forskningsrapportersom rönt internationell uppmarksamhet (Hallgren 1950, Malmquist1958) och intresset for problemen kring las- och skrivsvarigheter varvid denna tid stort inom den obligatoriska skolans lararkar. Efter50-talet har visserligen nagra avhandlingar sett dagens ljus men intenagon forskningsrapport har Pont internationell uppmarksamhetsom ovan nämnda. Inom skolan har intresset for las- och skrivpro-blematiken under senare dele v 70-talet och 80-talei huvudsakli-gen kommit till uttryck i form av en strid om lasmetoder. Genomspecialklassernas avskaffande 1978 stalls manga larare infOr upp-giften att inom den vanliga klassens ram undervisa barn med las-och skrivsvarigheter nagot som Waren vanligen inte har utbildningfor. Detta fOrhallande samt nananda metodstrid har bidragit till attmanga larare blivit osakra i sin yrkesutovning och fragar sig hur garman tillvaga for att reducera las- och skrivsvarigheter. I förhallandetill manga andra lander har forskning som berör las- och skrivsva-righeter varit sparsam i Sverige. Det ar av stor vikt att detta ornradebelyses genom forskning och det ar av synnerligen stor vikt att deproblemomraden som blir föremal fer forskning ar anknutna tillundervisningen sa att den kan föras framat. Om en utrednings- ochen behandlingsavdelning förs till institutet skulle ypperliga tillfällenfOreligga for insamling av data. Det yore beklagligt om inte dennamOjlighet till forskning togs tillvara.

Universitetsanknytning

Eftersom den utbildning som ges vid LPI är avsedd att ge 20 poängMom ämnesomradet pedagogik alternativt specialpedagogik ar detnodvandigt att utbildningen knyts till ett universitet eller hogskola.Skrivknutens tillkomst baserar sig pa tanken att skapa ett perma-nent forum Rir pedagogisk utveckling, lamrfortbildning och dit per-soner med las- och skrivsvarighPter kunde vanda sig fOr hjälp ochstOd, som fätts genom diskussioner med representanter fOr utbild-ningsradion, fortbildningsavdelningen vid Linkiipings universitetoch FMLS. Det permanenta forum som nämnda representantertankte sig torde kunna anses forverkligat i och med inrättandet avett laspedagogiskt institut. Med tanke pa att Universitetet i LinkO-

ping tidigare varit intresserat av verksamhet liknande LPI:s fOre-faller en anslutning till nämnda universitet inte orimlig. DessutomfOreligger redan planer pa att anordna laspedagogiskt orienteradekurser kir skolpersonal. Ur forskningssynpunkt är aven Universite-

r- 0

6 (6)

tet i Linkoping av intresse. Där pAgAr handikappforskning (underledning av docent Jerker Ronnberg) med viss anknytning till las-ning.

Ett annat alternativ dr att vända sig till Hogskolan for lärarutbild-ning i Stockholm som till skillnad &An Universitetet i Linkopingdriver specialpedagogisk utbildning. Där pi& även forskning bl arorande lasning (Bo Sundblad). Om där pa& nAgon handikapp-forskning som likt den i Linkoping ront tilltro och uppskattning avforskare vid andra universitet dr mig ej bekant.

Stockholm 1991-05-20

Britta EricsonSjosavägen 89

124 37 Bandhagen

Tel 08-99 76 87 (bost)013-28 21 57 (arb)

5 9

Norrkop:ngs kommun 1991-12-20Universitetet i Linkoping

Bilaga 2

Dnr 6120ULi Dnr 3115/91-

A 120

Allrndnna arvsfordenSocialdepartementet103 33 STOCKHOLM

Angaende fOrsOksverksamhet inom handikappomradet och skriv-svarigheter

I samband med firandet av Laskunnighetens dag den 8 september 1990 i

Stockholrns konserthus meddelade davarande socialministem BengtLindqvist att staten anslagit medel till handikapporganisationer och blanddem FOrbundet mot Lds- och Skrivsvarigheter (FMLS). Fran 1990 rdknassaledes las- och skrivsvarigheter som ett handikapp. Namnda handikappdrabbar mellan 5 och 8 procent av alla barn och utgor ett allvarligthinder i utbildning, arbetsliv och social gemenskap.

Den tekniska utvecklingen som i rask takt förandrar samhallet medfOr!Rade krav pa god Ids och skrivformaga. Under 80-talet har utvecklingenlett till an mojlig'neterna att dOlja sitt handikapp minskat, vilket medfOrtatt allt fler siiker hjdlp fOr att komma tillrätta med dessa svarigheter. Denhjalp sarnhdllet ger dr otillrdcklig och i flera fall inadekvat. Statens insti-

tut for handikappfragor (Siff) har nyligen genomfort en enkatunder-sokning. Samtliga lararutbildningar tillfragades om vilka utbildnings-insatser som gOrs speciellt inriktade pa omradet grava lds- och skriv-svarigheter/dyslexi. Slutsatsen är att "situationen fOr elever (barn ochvuxna) med grava lds- och skrivsvarigheter/dyslexi dr nu sa illa attradikala dtgarder maste vidtas. Undersokningen visar att !drama genomsin grundutbildning eller sin fortbildning inte ges fOrutsattningar attundervisa dessa elever".

I fOrsok att dndra den nuvarande situationen har universitetet i Linkopingarbetat fram en modell fOr koncentrerad ldspedagogisk verksamhet(bilaga 1). I bilagan anvands som arbetsnamn for rnodellen Ldspeda-gogiska instituter (LPD. Namnda modell omfattar Utbi)dning (20 podng)och Fortbildning (kortare kurser) med inriktning och skrivsvarig-heter few ldrare, Konsultverksarnhet. Utredning och Behandling av las-och skrivsvarigheter hos barn och vuxna sarnt Forskning.

6o

2

Denna modell skulle kunna vara grund for en fOrsoksverksamhet varssyfte ar sexfaldigt, namligenatt sOka utbildningsformer sorn leder till an den blivande laspedagogen

kan mOta den lassvage med respekt och medkansla iriorn ramen for enprofessionellt forhallningssatt

att sOka utveckla och utprOva diagnostiska instrument avseende las- ochskrivsvarigheter

att samla kunskap om olika pedagogiska behandlingsmetoderatt undersoka fOrekomsten av las- och skrivsvärigheter i olika alders-

grupper sarnt kartlagga bidragande faktoreran kartlagga behovet av tvarvetenskapligt sarnarbete i samband med fall

av las- och skrivsvarigheteratt kartlagga behovet av information och stood till fOraldrar vars barn har

las- och skrivsvarigheter.

En fOrsiiksverksamhet omfattande en period av tre ar skulle ge mOjlighetatt samla sadan kunskap att las- och skrivsvaga barn, ungdomar och vuxnaskulk kunna erhalla sadan hjalp och stOd att procenten individer meddetta handikapp vasentligt minskade.

For att fa till stand en fOrsOksverksamhet har universitetet i Linkopingoch Norrkiipings kommun haft Overlaggningar om en samarbete. VifOreslar att fOrsOksverksamheten lokaliseras till NorrkOping. Kommunenerbjuder sig att ställa lampliga lokaler till forfogande och an pa andra sattstOdja verksamheten. Dessutom har universitetet ett utvecklat samarbetemed FOrbundet mot Las- och Skrivsvarigheter (FMLS) och derasverksamhet i Norrkoping samt med Skrivknuten i Stockholm. Vidarefinns inom universitetet en bred kompetens inom las- och skrivomradetoch fran universitetets sida kan man svara for en 20 podnes utbildningmed inrikming mot las- och skrivsvarigheter. Till hOsten -1992 planerasen sadan utbildning fOr skolpersonal i Norrkoping.

En forsOksverksamhet med den breda och omfattande verksamhet somskisserats i denna anstikan är nagot nytt for landet. For att fã mojlighet attgenomfOra forsoket pa en sa bred basis sorn mOjligt ansOker vi om medelfor att driva forsOksverksamheten under tre dr.

Under 1992/93 planeras, organiseras och startas fOrsOksverksamheten.FOr detta behövs medel motsvarande 1,5 lektorstjanst samt vissa kring-kostnader (resor, forbrukningsmaterial, telefon, sekreterarservice)= 758 000 kr. FOr att driva verksamheten under ytterligare tva dr behOvsarligen 2,5 miljon kr for att tacka kostnader fOr loner till verksam-hetsansvarig saint diagnostiserande och behandlande personal (motsva-rande tre lektorstjänster) + forskning, halvtids sekreterare, medel forresor och kringkostnader.

3

Eftersom fdrsOksverksamheten ar unik och skulle kunna komma attpermanentas och darvid utgora en kostnad for staten bor verksarnhetenutvarderas av nagon helt fristaende extern utvarderare. Kostnaden fOrdenna utvardering kan beraknas till 200 000 kr motsvarande kostnaderfOr fyra manaders arbete saint kostnader fOr resor, rapportutskrift ochtryckning.

Som ovan namnts ansvarar Norrkopings kommun fOr lokalkostnader ochuniversitetet i Linkoping fOr kostnader som berOr 20 poangs utbildningmed inriktning pa las- och skrivsvarigheter.

FOr att starta och driva fOrsOksverksamheten under tre âr enligt ovanframstallda forslag behOvs utOver universitetets i Link toping ochNorrkopings kommuns satsningar ett anslag pa totalt 5 958 000 kr. Vianhaller om att Allmanna Arvsfonden tilldelar universitetet i Linktiping,instituitonen fOr pedagogik och psykologi 5 958 000 kr forfOrsOksverksamhet inom handikappomradet las och skrivsvarigheter.

Vi hoppas pa en valvillig behandling av var ansokan. Skulle den beviljas,yore vi tacksarnma att La beloppet utbetalt pa arlig basis enligt forslag ibudgetplanen bilaga 2.

For NorrkOpings kommun niversitetet i Linkopin

-Arne Jonssonkommunalrad

7.-Veil Nbrbergskolstyrelsens ordf

Edgar Alménutbildningsledare

Britta Ericsonlektor i pedagogik

Bilagor: Utdrag ur forslag "Laspedagogiska instimtet"Budget

62

SOCIAL-DEPARTEMENTET

!

I t .2:7 -06- 2 9

12_IK,d 3

Bilaga 3

REGERINGSBESLUT 23

1992-06-11 392/334/Ha (delvis)

Universitetet i LinkopingInstitutionen for pedagogikoch psykologi_581 83 LINKOPING

Stad ur Allmänna arvsfonden till Universitetet I Linkiiping mit Mrforsoksverksamhet inom handikappomradet las- och skrivsvirigheterProjektnr. 246

Med anledning av en av Universitetet i Link6ping, Norrkopingskommun och Foreningen fOr las- och skrivsvarigheter (FMLS) i Oster-garland gjord ansOkan beviljar regeringen universitetet stOd urAllrnanna arvsfonden med tvahundratusen kronor fOr fOrsOksverk-sambet inorn handikappomradet las- och skrivsvirigheter. Beloppetavser de tre fOrsta manaderna av ett projekt corn beraknas paga undertre Ai%

Beviijat belopp skall rekvireras fran Kamrnarkollegiet. Belopp sorninte rekvireras inom ett Ir fran beslutsdatum, atergar till fonden.Belopp som inte fOrbrukas skall aterbetalas till Kammarkollegiet.

Universitetet skall i samband med ansOkan fOr det andra aret av pro-jektet. dock senast den 1 ok:ober 1993 lamna Allrnanna arvsfonden,Socialdepartementet redogorelse fOr fOrsOksverksamheten och räken-skapssammandrag rOrande kosmaderna für ändamalet.

Pa regeringens vägnar

Bengt Westerberg

unhild Ma mqvist

tocudrs103 33 smoolot.24

Cosnadrcu Ttkfon Telt,bkolngatan 00:163 10 00 11451 leendtp S 00-713 11 91

Ca

Bilaga 41 (2)

Givor

PrivatpersonerEinar & Irene Andersson, KUAnnika Bengtner, PartilleBritta Ericson, BandhagenEmma M Eriksson, KarlstadInga-Stina Hallberg, DanderydKerstin Hedby, GrytGit Kartell, JohanneshovGunnel Larsson-Svard, NorrkopingArnold & Hervor LäckstromEve MalmquistBirgitta UlvhammarPia Wallenkrans

OrganisationerNorrkopings kornmun

MimerPlaneringserthetenNaringslivsenheten

Ljungstedtska skolan, LinkopingRiksSCIRAStatens Psykologisk-Pedagogiska Bibliotek, StockholmUniversitetet i Linkoping

Institutionen for forskollararutbildningInstitutionen air lararutbildningInstitutionen fOr pedagogik (nth psykologi

Utredningsenheten, Agrenska halsocentret for barn, Hovas

ForetagAlmqvist & Wiksell ABBokforlaget HEGASData CenterEsselte StudiumFonemaKassettbok ABLiber UtbildningsfOrlagetLL ForlagetLaromedelsgruppen

G

I.

Natur och KulturPsykologiforlagetRaben och SjogrenSICASpecialpedagogik ForlagetStiftelsen Stora SköndalStudentlitteraturSvenska IBM ABWeibulls Garden CenterVar Skola For lag AB

( 3 5

2 (2)

KURSPLAN

Bilaga 5

Dnr 141/92E 260

Laspedagogik med inriktning mot orsakertill och behandling av las- och skrivsvfirig-heter, 20 pciang(Course on Pedagogy of Reading focused on causes and treatment of readingand writing disabilities)

Kurskod:XPE009

Fastställd av Uthildnings- och forskningsnamnden fOr lararutbildning 1992-04-29

1 SYFTE

Kursen syftar till att utveckla kunskaper hos deltagarna om orsaker tilloch behandling av och skrivsvarigheter med utgangspunkt fran aktuellforskning och fran analyser av praktiska tillampningsovningar. Kursen skallamen ge kunskaper i elementara beteendevetenskapliga rnetoder sarnt gedeltagarna kunskaper att sjalva planera och genomfOra fOrdjupningsarbeten.

2 HUVUDSAKLIGT INNEHALL

Forskning orn las- och skrivsvarigheter samt lasmetoder, 5 poIng

Inom avsnittets ram behandlas fOljande moment:Laskunnighetens framvaxt i SverigeForskning om och skrivsvarigheter i ett internationelltperspektivSenare forskning om motorik, syn, tal och ernotionell stOrning irelation till las- och skrivsvarigheterLasmetoder i relation till stavningsfOrmagaI Sverige anvanda lasmetcder under 1900-talet

Diagnostiska fOrfaringssatt och tvarvetenskapligt sarnarbete, 5 poing

Inom detta avsnitts ram behandlas foljande moment:- Samtalsteknik med tillimpningsovningar- Diagnostiska las- och skrivprov samt tillampningsovningar- Pedagogen i samarbete med pediatriker, psykiater, psykolog,oftalmologiortoptistloptiker, neurolog, logoped m fl

Handledd praktik, 5 poing

thorn avsnittets ram skall den studerande diagnostisera samt behandlaefter att själv ha lagt upp ett behandlingsprogram, barn och vuxnamed las- och skrivsvarigheter sarnt skriftligen redogora for varje fall.

66

Elemenar beteendevetenskaplig metcdik sarnt eget arbete, 5 poang

Inom detta avsnitt ges grundlaggande kunskaper i beteendevetenskapligmetodik i syfte an underlAna tillagnandet av vetenskaplig litteratur samt foratt kunna initiera och genomfora mindre projektarbeten. Foljande momentbehandlas:- Vetenskap, forskning och forskningsprocess- Tekniker fOr an samla information- Kvantitativ och kvalitativ bearbetning- RapporteringEfter genomgAng av ovan anfOrda genomfor deltagama enskilt eller igrupp ett fordjupningsarbete sorn bor anknyta till nAgon av de frAge-stallningar som behandlats under kursen.

3 FORESKRIFTER OM KRAV PA FORKUNSKAPER

For tilltrAde till kursen krAvs Oman behorighet samt genomgangenlgrarutbildning.

4 UNDERVISNING OCH EXAMINATION

4.1 Undervisning

Undervisningen bygger pA fOrelAsningar, gruppovningar, enskilt arbete,handledning samt studiebesok. Undervisningen ar obligatorisk.

4.1 Examination

Skriftlig och muntlig tentamen, redovisning av tillampningsuppgifter samtfordjupningsarbete.

FOr studerande som ej blivit godkAnd vid ordinarie provtilfalle erbjudstillfalle an delta i extra prov.

Studerande som har underkänts tvA gAnger i prov fOr viss kurs eller visstmoment har ran an begara att annan larare utses for an bestamma betygfOr henne/honom.

Den som har godkants i prov fAr ej delta i fOmyat prov f6r hogre betyg.

4.3 Betyg

PA kursen ges betygen val godkand, godkand eller underkand.

4.4 Utbildningsbevis

Utbildningsbevis utfardas av rektorsambetet fOr godkand kurs.

For studerande som inte uppfyller de allmanna och sarskilda behorighets-villkoren utfardas intyg Over genomgAngen kurs.

5 LITTERATUR

Enligt bilaga som firms pl institutionen fOr pedagogik och psykologi.

Bilaga 6

Dnr 709/93E 260

BARN MED LAS- OCH SKRIVSVARIGHETER,5 pang

Kurskod LLHIO7

Faststalld av Utbildnings- och forskrungsnamndens for lararutbildningBamomsorgsutskott 1992-09-10, reN iderad 1993-06-03

1 SYFTE

Kursen riktar sig till Ware inom barnomsorg och skola och avser au hos den studerandeutveckla

kunskap orn bidragande orsaker till lds- och skrivsvarigheter utifran aktuellaforskningsresultatgrundlaggande kunskaper om diagnostiska och metodiska forfaringssatt

2 HUVUDSAKLIGT INNEHALL

Forskning om och skrivsvdrigheter i ett internationellt perspektivLaskunnighetens framvaxt i SverigeLdsrnetoder och dess relation till stavningsformdgaDiagnostiska fbrfaringssattMerkan i vardagsliv av bnster i las- och skrivfOrmaga

3 UNDERVISNING

Forelasningar. grupparbete. diskussioner, seminarier.

4 FORKUNSKAPSKRAV

Allman behOrighet for hOgskolestudier. Lag- och mellanstadiclarare, forskollarare.fritidspedagog (motsvarande).

5 EXAMINATION

Deltagande i gruppOvningar och litteratursemmarier är obligatoriskt Bedomning a destuderande sker fortlOpande i sdval skriftliga som muntliga examinationer. i litteratur-scminarier.

C8

6 BETYG

Som betyg anvands nagot av uttrycken Godkand och Underkand.

7 KURSBEVIS

Kurssbevis utfardas for godkand kurs efter begaran av den studerande.

8 KURSLITTERATUR

Fastställs av Fir kursen ansvarig institution.

9 KURSENS ANORDNANDE

Kursen anordnas i samverkan med 5 poangs delkurs i fristaende kurs Specialpedagogik farbarnpedagoger. 20 poang (kurskod LLH061). Den frisaende kursens overgripande syftengaiter ocksa for har beskriven kurs.

Kurskod LLH107

.6s1tTi 41/4

;40111&WV/

PNG \'11'

INSTITUTIONEN FOR PEDAGOGIKOCH PSYKOLOGIDEPARTEMENT OF EDUCATIONAND PSYCHOLOGY

Laspedagogik rued inriktning motorsaker till och behandling avlas- och skrivsvarigheter, 20 p

TYSTNADSFORSAKRAN

Bilaga 7

Jag förbinder mig harmed pA heder och samvete att joke-under utbildningstiden eller senare obehorigen yppa sAdantsom jag i samband med min laspedagogiska utbildning, t exunder praktik- och studiebesdk, erfarit om enskilds personligaförhAllanden.

Norrkoping den

Unkoping Un-versdyDepartment of Eclucahonend PsychologyG-681 83 Lod:romp, Sweden

"I 0

Pc,lact rest

Unwelsdefet Unkbprng581 83 LinkOpIng

Te et,013,28 10 00Phch,0

446 13 28 10 00

TrrIeIa

013-28 21 45Sae

.46 13 28 21 45

Bilaga 81 (3)

MINNESANTECKNINGAR FRAN SAMMANTRADE PALASPEDAGOGISKA INSTITUTET, EMIR, 930527-28

Narvarande 930527-28: Ester Stadler, Dyslexicentaum, Stockholm,Pia Wallenkrans, Agrenska Halsocentret, Hovas, Elisabeth Miske,Centrallasarettet, Karlstad (per telefon), Clary Andersson, EMIR,Non koping, Britta Ericson, EMIR, Norrkoping.Narvarande 930527: Kerstin Hedby-Tagtstrom, Norrkopings kom-mun, Britt-Marie Lexung, enhetschef, Norrkoping, Inga-Stina Hall-berg, EMIR, Norrkoping samt Lars Hedby, EMIR, Norrkoping.

Sammanträdets syfte:Att forutsattningslost kartlagga behov som foreligger Morn las-ningens och skrivningens omrAde.Att kartlagga vilka behov vi skulle kunna mota.

Sammanfattande synpunkten

Behov:

Adekvat leirarutbildningSarntliga deltagare var overens om att den nuvarande specialpeda-gogiska utbildningen liksom lararutbildningen vad avser las- ochskrivsvarigheter ej Sr tilifyllest. Oron over vad som bander barnenav denna anledning ar val befogad.

Las- och skrivexperterEn larare som ar val fortrogen med las- och skrivsvarigheter bor fin-nas pa varje skola. Denna person skulle kunna gOra utredningar avlas- och skrivsvarigheter och aven handleda kollegor.

Nagon person i varje kommun bor ha huvudansvaret for frAgor ochproblem som ror las- och skrivsvarigheter.

DiagnosKartlaggning av barns las- och skrivforrnaga bOr ske sa tidigt sommojligt for aft undvika senare misslyckanden.Behov av enkla diagnostiska instrument.

7 1

2 (3)

Prioritering av underuisningsresurserRekommendation till kommunledning att prioritera undervisnings-resursen vad galler las- och skrivinlarning pa lagstadiet. Detta borgOras for att fOrebygga las- och skrivsvarigheter och undvika fOljd-problem av exempelvis psykosomatisk eller emotionell karaktar.

Talpedagoger inom fOrskola/skolaTalpedagoger inom fOrskola/skola eller larare med sarskild

inom tal-spräk-kommunikation utgOr en viktig resurs nar detgaller att identifiera sprakliga dysfunktioner som kan komma attligga till grund for och skrivsvarigheter. Speciellt fOrskola/lagstadiet bar ha tillgang till dessa yrkeskategorier.Det ar viktigt att information riirande speciellt avvikande inlar-ningsproblematik Overfors fran förskola till skola om föraldrar sadilater.

Okade personalresurserManga arbetslOsa ungdoniar och pensionarer borde kunna ges enmojlighet att kunna gora en insats for de barn som behöver extrahjalp i skolan, t ex genom att fOrhOra laxor och lasa fOr barnen, evocksa lasa in laxor pa band for de clever som har stora lassvarig-heter.

ForiildrautbildningEn viktig instans i vart samhalle är barnavardscentralerna, BVC.Genom BVS:s forsorg skulle föraldrar i-unna goras mer uppmark-samma pa sina barns sprakliga utveckling. Den sprakliga medveten-heten hos barn ar en viktig del i den framtida och skrivutveck-lingen.

Behov av fortsatt fOraldrautbildning rOrande las- och skrivsvarig-heter ph forskole- och grundskoleniva.

Central instansEtt behov av en central instans inom varje lan eller kommun ditlarare och andra yrkeskategorier kan vanda sig for att fa informa-tion om forskning, sával nationell som internationell, samt artiklaroch bocker som rOr las- och skrivsvarigheter.

Utstallning av bOcker, spel, dataprogram m.m. att anvanda i under-visningen for las- och skrivsvaga barn och vuxna.

144 (-)4.

3 (3)

Konsulter som ger upplysningar om instanser dit man kan vandasig f6r utredning av las- och skrivsvarigheter.

InventeringBehov av inventering om vad som finns att tillga inom ochskrivomradet pa kommunal och landstingsniva.

LitteraturBehov av litteratur som pa ett enkelt satt fOrklarar vad ochskrivsvarigheter ar.

Information till beslutsfattareViktigt att politiker och enhetschefer informeras om och skriv-svarigheter.

Minnesanteckningarna sammanstallda den 30 maj 1993

Britta Ericson Pia WallenkransProjektledare Utredare, AgrenskaEMIR Halsocentret, Hovis

73

Laspedagogiska Institutet EMIRFörsta ire 1992 - 93

For den som är intresserad av nagon aspekt pa det vittomfattandefaltet lasning kan innehallet i denna rapport bidraga till Okade kun-skaper. Dar skildras lasning som inspiration och noje och dar gessynpunkter pa lassvarigheter och dyslexi. I rapporten beskrivs ock-sa hur en ide om ett Mspedagogiskt institut forverkligats.

Boken innehaller tva delar. Den första delen bestar av de tal somhölls i sarnband med invigningen av Laspedagogiska InstituterEMIR av Inger Claesson Wastberg, politisk sakkunnig i handikapp-fragor, Socialdeparternentet, Rosita Kark, studerande, Norrkoping,professor Eve Malmquist, Linkoping och barnboksförfattare IngerSandberg, Karlstad. I den andra delen redogors for första verksam-hetsaret vid Lispedagogiska Institutet EMIR.

RedaktOren, Britta Ericson, är lektor i pedagogik vid Linkopingsuniversitet och projektledare vid Laspedagogiska Institutet EMIR,Norrkoping.

Laspedagogiska Institutet EMIREve Malmquist Institute for Reading

Hellmanska yillan, Sodra Prornenaden 39S-602 34 Norrkoping, Sweden

ISBN 91-7871-223-8 ISSN 0282-4957

"4BEST COPY AVAILABLE