Det säkra Sverige? - Divalnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1231576/FULLTEXT01.pdf ·...

Det säkra Sverige?

En idealtypsanalys av Moderaternas syn på ett svenskt Natomedlemskap utifrån ett realistiskt respektive liberalt perspektiv

Författare: Hanna Deblén Handledare: Martin Nilsson Examinator: Emil Uddhammar Termin: VT18 Ämne: Statsvetenskap Nivå: Kandidatuppsats Kurskod: 2SK30E

Kandidatuppsats

Abstract The aim of this study was to analyze how realism and liberalism are represented in requests concer-

ning the question about a Swedish membership in Nato written by members of the Swedish Mode-

rate Party in 2010, 2013, 2015 and 2017 respectively. The time period was chose due to Russia’s

annexation of Crimea in 2014, which created a higher threat level in areas that are in close proximi-

ty of Sweden and which makes the debate about a Swedish membership in Nato very topical.

To be able to answer the aim of this study, ideal type analysis was used as the method. Analyzing

the occurrence of realism and liberalism within three political issues: security, collaboration and

international organizations. The results show that the realistic and the liberal ideal type could be

identified in requests concerning collaboration. However, within the political issues of security and

international organizations only the liberal ideal type could be identified. Hence, there was not pos-

sible to identify any ideological change between realism and liberalism. In seven occasions none of

the ideal types could be identified. Considering that the study included some eventful years, the re-

sult of no ideological changes are to be seen as fairly unexpected.

Key words: Ideal type analysis, Nato, Sweden, Moderate Party, Crimea, Realism, Liberalism

Innehållsförteckning

1 Inledning 1 ..........................................................................................................................................

1.1 Problemformulering 2 ..................................................................................................................

1.2 Syfte och frågeställning 2 .............................................................................................................

1.3 Disposition 2 ................................................................................................................................

2 Bakgrund 4 .........................................................................................................................................

2.1 Nato 4 ............................................................................................................................................

2.2 Sveriges relation till Nato genom historien 4 ................................................................................

2.3 Rysslands annektering av Krimhalvön 5 .......................................................................................

2.5 Moderaterna om Nato idag 5 ........................................................................................................

2.6 Tidigare forskning 6 ......................................................................................................................

3 Teori 9 ..................................................................................................................................................

3.1 Val av ideologier 9 .......................................................................................................................

3.2 Realism 9 ......................................................................................................................................

3.3 Liberalism 10 ................................................................................................................................

4 Metod 12 ..............................................................................................................................................

4.1 Kvalitativ textanalys 12 ................................................................................................................

4.2 Val av analysverktyg 12 ................................................................................................................

4.3 Val av parti och tidsperspektiv 13 .................................................................................................

4.4 Operationalisering 14 ....................................................................................................................

4.5 Analysschema 14 ...........................................................................................................................

5 Resultat & analys 17 ..........................................................................................................................

5.1 Syn på säkerhet 17 ........................................................................................................................

5.1.1 Motioner publicerade 2010 17 ...................................................................................................




5.1.5 Analys 20 ....................................................................................................................................

5.2 Syn på samarbete 20 .....................................................................................................................





5.2.5 Analys 24 ....................................................................................................................................

5.3 Syn på internationella organisationer 24 .......................................................................................


Tabellförteckning

Tabell 1: Analysschema……………………………………………………………………………15

Tabell 2: Analysresultat……………………………………………………………………………27




5.3.5 Analys 26 ....................................................................................................................................

5.4 Sammanställning av resultat 27 ...................................................................................................

5 Slutsats 28 ...........................................................................................................................................

6 Referenslista 30...................................................................................................................................

1 Inledning

Nato bildades 1949 och även om de nordiska länderna Norge och Danmark valde att gå med i alli-

ansen beslutades det att Sverige skulle stå utanför. I Sverige tillämpades istället doktrinen ”allians-

frihet i fred syftande till neutralitet i krig.” Principen innebär att Sverige ämnar försvarar det egna

territoriet genom att inte stödja någondera sida i händelse av väpnad konflikt. Förhoppningen ligger

istället i att andra länder ska se det som alltför kostsamt att angripa Sverige och att landet därmed

ska stå fredat (Bjereld 2011:38). Även om Sverige fortsatt håller fast vid principen om alliansfrihet i

krig är den tidigare neutralitetspolitiken inte lika aktuell i dagens läge och den svenska regeringen

säger sig numera inte föra någon neutralitetspolitik (Gustavsson 2014:267).

Principen har dock blivit mer ifrågasatt på senare tid och fått kritik för att vara alltför riskabel att

hålla fast vid. En betydande anledningen till att säkerhetsfrågan blivit mer relevant och nu ges allt

större utrymme i politiken. Inte minst på grund av Rysslands annektering av Krim 2014. Anledning-

en är att händelsen ägde rum i Sveriges närområde och därmed skapade en förändrad hotbild. Såle-

des har frågan om ett svenskt medlemskap i Nato kommit att aktualiserats och har på senare tid seg-

lat upp som en het punkt på den politiska agendan (Bjereld 2014:291).

Så här uttryckte sig Moderaternas tidigare partiledare Anna Kinberg Batra om Rysslands annekte-

ring av Krim:

”Ryssland har annekterat Krim, det finns rysk krigföring i östra Ukraina och då måste vi visa att vi inte ac-cepterar det. Det är en illegal annektering. Ryssland har inte rätt att agera som de gör. Det här handlar inte om två lika goda kålsupare utan det här är ett självständigt land som har blivit utsatt för oacceptabelt age-rande av ett aggressivt Ryssland”- Anna Kinberg Batra

Rysslands aggression i Ukraina visar att landet inte räds över att gå in och angripa andra länder.

Ukraina är ett exempel som visar på konsekvensen av att inte vara medlem i Nato utan bara nära

allierad. Eftersom att Sverige befinner sig i samma situation som Ukraina angående Nato och en

kan då fråga sig vad det då är som säger att samma sak inte skulle kunna hända i Sverige?

Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde är idag mer kritiskt än tidigare och således blir

Natofrågan mycket relevant att studera. Moderaterna är ett av de partier som tagit ställning för ett

svenskt Nato-medlemskap under senare år och därför kommer partiets argumentation om Nato att

!1

analyseras. Detta kommer att göras utifrån perspektiven realism och liberalism eftersom att det då

blir möjligt att studera vilka andra skäl som står bakom partiets ställningstagande än de rent partipo-

litiska.

1.1 Problemformulering

Forskningsproblemet har valts ut till denna studie på grund av Rysslands annektering av Krim 2014,

och vilket skapade en tydligare hotbild i Sveriges närområde. Detta aktualiserar således debatten

om ett svenskt Natomedlemskap. I följande studie kommer Moderaternas argumentation om Nato

att analyseras utifrån realism och liberalism. Ideologier används ofta inom internationella relationer

för att skapa förståelse om olika synsätt på världen (Larsson 2014:12). Eftersom att Moderaterna är

ett av de partier som varit mycket framträdande i debatten om ett svenskt Natomedlemskap under

det valda tidsspannet blir partiet därför intressant att studera (Riksdagen 2018).

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med den här studien är att analysera hur realism respektive liberalism kommer till uttryck i

Moderaternas motioner som berör frågan om ett svenskt medlemskap i Nato mellan 2010-2017.

Detta kommer att göras utifrån teorierna realism och liberalism. Studien ämnar att besvara tre fråge-

ställningar och dessa följer nedan:

• Hur argumenterar Moderaterna om synen på säkerhet i motionerna?

• Hur argumenterar Moderaterna om synen på samarbete i motionerna?

• Hur argumenterar Moderaterna om synen på internationella organisationer i motionerna?

1.3 Disposition

Studien inleds med ett informativt avsnitt Bakgrund om Nato, Sveriges relation till Nato samt om

Rysslands annektering av Krim. Denna information anses nödvändig för att läsaren ska ges tillgång

till grundläggande information om det berörda ämnet. Därefter följer ett teoriavsnitt som innehåller

en presentation för de två ideologiska perspektiven, realism och liberalism samt ett avsnitt för tidi-

gare forskning. Senare följer avsnittet för metod och material där forskningsdesign och det precise-

rade tillvägagångssättet presenteras. I anslutning till detta följer sedan kapitlet för analys, där resul-

!2

taten från analysarbetet presenteras. Med hjälp av dessa resultat kan således studiens frågeställning-

ar besvaras. Uppsatsen avslutas med en slutsats där studiens resultat diskuteras.

!3

2 Bakgrund

2.1 Nato

Nato är en försvarsallians bestående av 26 europeiska och två nordamerikanska länder. Alliansen

bildades 1949, bara ett par år efter andra världskriget med syftet att upprätta säkerhetsgarantier för

länder på båda sidor av Atlanten. En grundprincip är att ett angrepp på ett Nato-land var ett angrepp

på hela Nato. Alliansens arbete och syfte har under tidens gång kommit att utvecklas och innefattar

idag även krishanteringsinsatser och fredsfrämjande operationer (säkerhetspolitik 2015). Denna

nordatlantiska allians bildades 1949 efter andra världskriget och har till syfte att upprätta säkerhets-

garantier för länderna på båda sidorna om Atlanten (Neretnieks 2014:1-2). Detta innebär att med-

lemsländerna stödjer varandra, och därmed betraktas ett angrepp mot ett Nato-land som ett angrepp

på hela Nato. När Nato bildades fanns det en rivalitet mellan öst och väst och genom att bilda denna

nordatlantiska allians stod man starkare mot det kommunistiska Sovjetunionen som ansågs hotfullt

med sin upprustade militära makt (Gustavsson 2014:265). I och med Warszawapaktens bildande i

öst 1955, stod detta östra block mot den västra alliansen Nato med var sin mäktiga företrädare, USA

i väst och Sovjetunionen i öst. Trots de starka spänningarna mellan de två blocken kunde Europa stå

fredat under det kalla kriget. Med tanke på de båda sidornas starka militära kapaciteter var det ingen

som vågade riskera att en våldsam konflikt skulle bryta ut (Jonter 2014:41).

2.2 Sveriges relation till Nato genom historien

Efter det tyska anfallet mot Norge och Danmark 1940 skedde en forcerad upprustning av det svens-

ka försvaret. Efter andra världskriget stod Sverige starkare rustat än innan kriget och utgjorde där-

med det enda landet i Norden som förfogade över några mer betydande försvarsresurser. Den gynn-

samma utgången som Sverige kunde åtnjuta efter kriget innebar att det politiska stödet för en fort-

satt alliansfri säkerhetspolitik var starkt. Trots detta, fanns planer på att upprätta ett skandinaviskt

försvarsförbund med argumenten att en sådan allians skulle förebygga att Skandinavien som helhet

drogs in i de alltmer tilltagande spänningarna mellan västmakterna och Sovjetunionen. Men här

började dock problemen att torna upp sig och skapa splittring mellan de nordiska länderna. I Sveri-

ge fanns det en stark opinion mot försvarsförbundet som riktade kritik mot att ett sådant medlem-

skap skulle problematisera ett fortsatt bevarande av neutralitetspolitiken. I takt med att USA satsade

på den blivande Atlantpakten, som dock intresset för den skandinaviska sammanslutningen att sval-

na (Agrell 2016:35-36). Frågan fick sitt avgörande i begynnelsen av det kalla kriget när Norge till-

sammans med Danmark 1948 valde att ansluta sig till det då nybildade Nato. Sverige valde istället !4

att gå sin egen väg och hålla fast vid den alliansfria säkerhetspolitiken (Gustavsson, Tallberg

2014:264). Denna neutralitetspolitik innebar att Sverige på egen hand skulle upprätthålla en förmå-

ga att försvara sitt territorium, liksom att landet sade sig ha ambitioner att inta en neutral position i

händelse av en militär drabbning mellan öst och väst (Agrell 2016:15).

I och med Sovjetunionens fall 1991 och Warszawapaktens upplösning försvagades det tidigare hotet

från öst, och det blev nu nödvändigt att reformera alliansen och flera länder som ingick i det forna

Warszawapakten är nu medlemmar i Nato. Nato samarbetar även med ett stort antal icke-medlems-

länder, däribland Sverige. Även om Sverige har valt att inte ingå i Nato, utan att istället hålla fast

vid neutralitetspolitiken, så har man ändå valt att ingå i ett fördjupat samarbete med denna allians

(Blix et al. 2016:43). Ett tydligt steg i riktningen mot ett stärkt samarbete togs 1994 då Sverige an-

slöt sig till Partnerskap för fred (PFF), vilket är Natos samarbetsprogram för icke-medlemsländer.

Detta innebar att Sverige etablerades som officiellt partnerland till Nato (Agrell 2016:127) (Engel-

brekt och Ångström 2010:66). PFF är den huvudsakliga anledningen till Sveriges successiva när-

mande till Nato. Ett viktigt steg togs även i september 2014 då ett samförståndsavtal om värdlands-

stöd med Nato undertecknades och vilket gav Sverige möjligheten att stödja och ta emot stöd från

Nato på svenskt territorium (Säkerhetspolitik 2015).

2.3 Rysslands annektering av Krimhalvön

År 2013 uppkom politiska protester som utmynnade i flera upplopp runt om i Ukraina. Under 2014

övergick protesterna till en revolt mot den sittande regimen med president Victor Janukovytj i spet-

sen. Denna revolt grundade sig i ett uteblivet samarbetsavtal med EU som skulle kunna ge Ukraina

ett större oberoende av Ryssland (Säkerhetspolitik 2017). I februari 2014 invaderade ryska soldater

Krimhalvön och två veckor senare annekterades den av Ryssland (Best & Christiansen 2017:376).

Konflikten var därmed ett faktum. Konflikten skapade ett förändrat säkerhetsläge i Sveriges närom-

råde och det militära hotet utgjorde inte längre en hypotetisk framtida fråga.

2.5 Moderaterna om Nato idag

Moderaterna är för ett svenskt Natomedlemskap. I partiprogrammet betonas att ett sådant medlem-

skap skulle vara fördelaktigt för Sverige, framförallt eftersom det skulle stärka landets säkerhet. I

och med att instabiliteten i Sveriges närområde blir allt större, främst på grund av Rysslands aggres-

siva politik, hävdas att det skulle vara en fördel om Sverige skulle ingå i ett medlemsskap och på så

!5

vis bli en del av Natos kollektiva försvar. Partiet ställer sig positivt till de samarbeten som Sverige i

dagsläget bedriver inom Norden och EU och tillsammans med Nato. Dock anses de samtidigt vara

otillräckliga för att lösa de säkerhetspolitiska utmaningar som Sverige står inför. Ett medlemsskap

skulle även innebära att ett mer effektivt nordiskt samarbete skulle främjas. Ett samarbete som gäl-

ler i alla lägen, inte bara i fredstid. En annan fördel som tillkommer är att landet, som medlem, får

vara med och påverka besluten som fattas inom Nato, det vill säga att påverka beslut som påverkar

Sverige oavsett om landet är medlem eller inte. I en tid med ökad oro i vårt närområde måste man

som nation vara beredda att samarbeta fullt ut med andra stater som också vill kämpa för demokrati,

frihet och öppenhet. Partiet anser följaktligen att detta är att ta ansvar i ett bekymrat omvärldsläge.

Partiet yrkar på att Sverige i praktiken redan har lämnat alliansfriheten och att de säkerhetsgarantier

som tillkommer av ett Natomedlemskap är mycket fördelaktigt. Moderaterna har därför som mål att

lämna in en ansökan under nästa mandatperiod (Moderaterna 2018).

2.6 Tidigare forskning

Den tidigare studien Reaching a vanishing point? Reflections on the future of neutrality norms in

Sweden and Finland redogör för ett par anledningar som kan vara orsaken till att det blir svårt för

Sverige att bli medlem i Nato. För det första är den alliansfria identiteten djupt rotad hos den svens-

ka befolkningen. Vidare är Moderaterna och Liberalerna de enda partierna som vill se att Sverige

blir medlem i Nato. En opinionsundersökning från 2010 visar att mer än dubbelt så många av Sve-

riges befolkning är emot ett Nato-medlemskap än de som är för. Detta tyder följaktligen på att Sve-

rige kommer fortsätta att behålla sin militära alliansfrihet. Med tiden har dock den svenska neutrali-

tetspolitiken antagit en ny karaktär. Från och med 1949 fram till 1960-talet sade sig Sverige hoppas

på att få militär hjälp i händelse av invasion. Men under 1970-talet byttes detta uttalande ut och man

hävdade istället att en attack mot Sverige egentligen var en mer omfattande förödmjukning mot

Västeuropa. Därav menade Sverige att det nu var möjligt att Sverige skulle kunna försvara sig

självt, utan hjälp från andra länder. Därefter följde Sverige en tredje våg, den alliansfria vågen. Slut-

ligen hävdas att Sverige i framtiden troligtvis inte kommer att ingå i ett Nato- medlemskap på grund

av den starka oppositionen. Moderaterna som är för ett medlemskap uttrycker att de inte kommer att

ansluta sig till Nato, iallafall inte så länge som Socialdemokraterna röstar emot (Lödén

2012:276-280).

Magnus Christiansson skriver i sin vetenskapliga artikel Hur kan Sverige bli medlem i Nato? om

vilka faktorer som är centrala och viktiga för att Sverige ska bli medlem i Nato. Författaren listar tre

!6

punkter och argumenterar för varför dessa är nödvändiga för att Sverige potentiellt ska bli medlem i

Nato. Således behövs en rejält upplevd hotbild från Ryssland, dels att kostnaderna för att stå utanför

alliansen stiger kraftigt samt att den strategiska kulturen förändras på några väsentliga punkter. Den

första punkten kan förklaras med att Ryssland måste uppfattas som ett hot, det vill säga åtminstone

framstå som en rival i Östersjöregionen, ett hot behövs således för att motivera medlemskap i en

militär allians. En förändrad hotbild bidrar till att större vikt läggs vid försvars- och säkerhetsfrågor

(Christiansson 2011:121-122).

Den tidigare studien The European Neutrals and Nato: Ambiguous partnership är en komparativ

studie som undersöker de fem europeiska, neutrala staternas relation till Nato. Dessa är Sverige,

Finland, Irland, Österrike och Schweiz. Resultat från studien visar att de fem länderna, sedan kalla

kriget, har närmat sig Nato genom Partnerskap för fred som är ett försvarssamarbete med alliansen

och som innebär att icke-medlemmar har möjlighet att delta i Nato-ledda fredsaktioner. Dock skiljer

sig den relation som de neutrala länderna har till Nato sig åt. Sverige och Finland kan ses som max-

imala partners till Nato. De båda länderna har strävat efter att expandera deras relation till alliansen

och vilket praktiskt taget inkluderar allting utom ett medlemskap och länderna beter sig således i

mångt och mycket som Natomedlemmar. Irland, Österrike och Schweiz har investerat mindre på sin

relation med försvarsalliansen och i dess försvarssamarbete. Studien visar att neutrala stater inte

skiljer sig mycket från alliansmedlemmarna när det kommer till storleken på de nationella väpnade

styrkorna, försvarsutgifter och bidrag i Nato-ledda fredsbevarande insatser. Sammanfattningsvis är

skillnaden mellan medlemmar och icke-medlemmar i Nato politiskt viktig. När det kommer till hur

stater engagerar sig och bidrar till Nato och dess verksamhet är skillnaden mellan medlemsländerna

och de neutrala icke-medlemmarna desto mer suddig (Cottey 2013:446-48, 467-69).

Ulf Bjereld, forskare på SOM-institutet skriver om den skärpta försvarsdebatten. Det var i januari

2013 efter att överbefälhavare Sverker Göranson uttalade sig om att Sverige endast hade militär

förmåga att försvara begränsade mål under en vecka på egen hand. Detta blev startskottet för en

omfattande debatt som handlade om vad som borde göras och vem som bar ansvaret för Sveriges

urholkade resurser. Anledningen till varför detta uttalande fick så pass stor sprängkraft har att göra

med Rysslands offensiva agerande i Ukraina och insatsen mot främmande undervattensverksamhet

under 2014. I och med Decemberöverenskommelsen 2014 pekades försvarspolitiken ut som ett pri-

oriterat område med syfte att nå blocköverskridande uppgörelser. Våren 2015 inleddes förhandling-

ar mellan allianspartierna och de rödgröna som resulterade i ”Försvarspolitisk inriktning 2016 t o m

2020” där Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna till-

!7

sammans uttryckte en samsyn kring försvarspolitikens utformning och resurstilldelning för de

närmsta åren. Denna intensifierade debatt resulterade även i att motståndet mot svenskt Natomed-

lemskap minskade markant.

Författarna analyserar vidare varför motståndet mot Nato har minskat så kraftigt hos svenska med-

borgare under de senaste åren. En händelse som presenteras som potentiell anledning är Rysslands

annektering av Krim. I en undersökning som SOM-institutet gjorde 2014 visar att oron för situatio-

nen med Ryssland hade ökat markant från tidigare år (2013). Resultatet visade att partisympatisörer

till Moderaterna tillhörde de mest oroade medan socialdemokrater och sverigedemokrater hörde till

dem som var minst oroade (Bjereld 2014:289, 291, 296).

!8

3 Teori

3.1 Val av ideologier

Eftersom att ämnet Nato berör internationell politik blir det således naturligt att använda sig av teo-

rier inom internationella relationer. Valet av ideologier föll på realism och liberalism. Dessa valdes

med anledning av att de båda är etablerade ideologier inom internationell politik samt att de ofta

även benämns som varandras motpoler (Dunne 2014:114). Därmed kommer den komparativa studi-

en till uttryck på ett givande sätt. De två teorierna bygger på olika antaganden och uppfattningar om

världsbilden och är således olika ideal för hur saker och ting är beskaffade. Idealtyperna kan inte

avläsas i verkligheten men utgör en renodling av vissa bestämda element av verkligheten och för-

tydligar viktiga egenskaper hos det aktuella fenomenet (Esaiasson et al. 2017:140). I boken Sverige

i världen (2011) beskriver författarna användandet av traditionella teorier inte som ett möte mellan

konkurrerande skolbildningar, utan snarare ett möte mellan kompletterande skolbildningar (Brom-

messon & Ekengren 2011:27).

3.2 Realism

Enligt realismen råder det anarki mellan världens stater eftersom att en suverän saknas (Dunne &

Schmidt 2017:105). Detta leder till att stater strävar efter att få så mycket makt som möjligt och

bryr sig enbart om hur mäktiga de är i förhållande till andra stater. Kombinationen av makt och sta-

ter är starkt framträdande inom realismen medan andra aktörer som multinationella företag och in-

ternationella organisationer syns mycket lite av. Detta på grund av att den makt som dessa aktörer

besitter är ”utlånad” av de suveräna staterna. Eftersom att det råder anarki ska det inte finns någon

auktoritet över staterna, utan dessa måste kunna säkra sin egen överlevnad (Hall 2014:53-54).

För att det ska vara möjligt för stater att kunna försvara sig i ett internationellt anarkistiskt system

krävs ett starkt försvar av militära resurser. Den realistiska teorin sätter militär makt i centrum. Ing-

en stat kan lita på att andra stater kommer att komma till dess hjälp i händelse av krig. Således blir

konsekvensen att ingen stat kan eller bör vara utan egna militära resurser (Dunne & Schmidt

2017:106). Problematiken ligger i att när en stat skaffar sig militära resurser utgör den med en gång

ett hot mot sina grannar. Detta leder följaktligen till att dessa länder i sin tur måste skaffa sig militä-

ra resurser för att bemöta hotet. Det uppstår ett säkerhetsdilemma där varje stats försök att uppnå

säkerhet minskar andra staters säkerhet. Resultatet blir en upprustningsspiral som inte går att hejda

med förhandlingar och överenskommelser eftersom att stater inte kan lita på varandra. Detta leder

följaktligen till att staternas individuella säkerhet orsakar kollektiv osäkerhet.

!9

Realismens lösning på denna problematik blir således att en maktbalans måste etableras. Med

maktbalans menas ett tillstånd i vilket staterna räknar med att de har jämförbara militära resurser

samt jämförbara möjligheter att skaffa sig större resurser. I ett sådant tillstånd är det alltför farligt

eller kostsamt att kriga och staterna vaktar i stället hela tiden på varandra (Hall 2014:57). Exempel-

vis är det såhär realisterna förklarar kalla kriget, det vill säga att det rådde en maktbalans mellan

östblocket och västblocket. En situation med fred anses dock vara ett undantag eftersom det anar-

kistiska systemet bygger på osäkerhet. Enligt realismen handlar det istället om relativ makt, det vill

säga hur mäktig en stat är i förhållande till andra stater (Ibid 2014:64).

Realister är allmänt sett djupt skeptisk till möjligheterna för internationellt samarbete. Dock finns

det en form av realistisk teori vars ambition är att förklara internationellt samarbete under vissa spe-

cifika omständigheter. Denna kallas för teorin om hegemonisk stabilitet. Det är de starkaste staterna

som har makt nog att bestämma utvecklingen. Således samarbetar stater enbart på grund av sina

egna intressen, där allting utgår från att man ska maximera sina egna vinster. Samarbete måste gyn-

na den egna parten mer än motparten för att vara av godo. Därmed är egenintresse en central del för

att en stat ska kunna överleva i ett anarkistiskt samhälle och för att bevara statens egna intressen och

värderingar (Hall 2014:60).

3.3 Liberalism

Liberalismens perspektiv på internationella relationer bygger på att människor och aktörer handlar

rationellt och har förmåga att reglera sina relationer för att öka den gemensamma nyttan i en värld

präglad av ömsesidigt beroende (Dunne 2017:122).

Liberalismen bygger på en annan logik än den som uppstår när stater i första hand förstås som kon-

kurrenter om makt i ett oreglerat anarkistiskt system. Liberalismen ser, till skillnad från realismen,

världen som ett potentiellt plussummespel med goda möjligheter till ömsesidiga fördelar i förhål-

lande till varandra. Ett hinder för internationell tillväxt och gemensamt välstånd är dock staters

misstänksamhet mot varandra. Liberalismen grundar sig istället på idén om att individer vill samar-

beta om de bara får möjlighet att inse att det skulle kunna ge dem någon positiv avkastning. Ef-

tersom att alla stater består av individer borde de följaktligen sträva efter att samarbeta. Genom

goda internationella samarbeten i den internationella politiken uppnår man fred, välfärd och rättvisa

som enligt liberalerna betraktas som goda värden (Ericson 2014:67). Således motsätter sig libera-

lismen kortsiktigt egenintresse och enskilda staters maktpolitik. Inom liberalismen betonas istället

vikten av transnationella aktörer, nationella intressegrupper, och internationella organisationer. Li-!10

beraler menar att man inte ska isolera stater som avgörande aktörer då dessa utgörs av individer

som lever i ett samhälle och driver företag eller organisationer. Dessa individer och företag har egna

agendor som påverkar den politiska utvecklingen. Således skapar fria individer gemensamma insti-

tutioner. Således finns det flera intressen som styr den internationella politiken. Detta leder följakt-

ligen till att möjligheterna för transnationella samarbeten växer. Detta i motsättning till om man

istället enbart fokuserar på stater som aktörer (Larsson 2014:35).

Inom liberalismen anses inte militära resurser vara av största betydelse, det är snarare nationsöver-

skridande samarbete som är nyckeln till fred och säkerhet (Dunne 2017:123). Internationellt samar-

bete är attraktivt så länge det genererar absoluta fördelar för alla och är begränsat oroade över den

relativa fördelningen av vinster. När aktörer väl samarbetar och gynnas av utbytet mellan varandra

uppstår interdependens. I ett sådant läge har aktörerna gemensamma intressen som de vill skydda

gör det mindre troligt att krig ska uppstå mellan dem eftersom det finns en vilja att förhindra att

konflikter och krig skadar deras gemensamma intressen. Således samarbetar en stat med andra aktö-

rer med liknande agenda. Det är genom samarbete som fred, välfärd och rättvisa kan uppnås. Krig

och våldsanvändning anses som ett brott mot människors rätt till fred och frihet (Ericsson 2014:73)

!11

4 Metod

4.1 Kvalitativ textanalys

Forskningsdesignen som kommer att tillämpas i följande studie är en kvalitativ textanalys. och be-

nämns idé- och ideologianalys (Esaiasson et al. 2017:140). I en kvalitativ textanalys är utgångs-

punkten att analysera förekomsten av idéer i det utvalda materialet (Bergström & Boréus 2015:140,

146). Således lämpar sig analysmetoden bra för studien som kommer att genomföras eftersom syftet

med den är att urskilja ideologiska drag från det empiriska materialet. Det blir därmed möjligt att

identifiera samt tolka den ideologiska argumentationen i det empiriska materialet.

Mer precist är metoden som kommer att användas en form av kvalitativ textanalys och benämns

idé- och ideologianalys. Metoden gör det möjligt att studera och tolka ideologiska argument i Mo-

deraternas motioner. Den är även fördelaktig i bemärkelsen att den gör det möjligt att studera laten-

ta budskap. Det eftersökta innehållet i texten kan ligga dolt och kan därmed endast tas fram genom

intensiv läsning av texten med hjälp av analytiska verktyg (Esaiasson 2017:211). Detta styrker såle-

des valet av metod.

Motionerna kommer att läsas flera gånger och studeras mycket grundligt. Det kommer att vara nöd-

vändigt eftersom att de ideologiska tendenserna inte är uppenbart synliga vid första anblick samt att

noggranna tolkningar behövs göras.

4.2 Val av analysverktyg

Studiens metod är, som tidigare nämnt, en idé- och ideologianalys av kvantitativ karaktär. Eftersom

att syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken mån Moderaternas argumentation om ett svenskt

Natomedlemskap antar realistiska eller liberala tendenser har idealtyper använts som analysverktyg.

En idealtyp fungerar som ett slags analytiskt instrument för att kunna rekonstruera idésystem. Såle-

des skapas en typologi som säger något väsentligt om respektive ideologi. För att kunna utveckla en

sådan idealtyp krävs en politisk-teoretisk referensram. Studien har därför krävt att realism och libe-

ralism har studerats med stor noggrannhet. Därefter har det varit möjligt att konstruera ett analys-

schema med klassificerande kategorier för de båda idealtyperna. Med hjälp av idealtyperna blir det

också möjligt att avgöra vilka delar av materialet som inte kan klassificeras in i någon av dessa

(Bergström & Boréus 2012:150). Följaktligen har detta material exkluderats från studien.

Andra faktorer om har spelat in i valet av idealtyp som analysverktyg är att det är fördelaktigt när

det kommer till att göra olika nedslag i historien och undersöka förändringar över tid. Syftet med

!12

denna studie syftar, som bekant till detta. På grund av idealtypernas förmåga att särskilja vissa drag

i politiska idéer kan en jämförelse göras och skillnader kan urskiljas i materialet. Slutligen kan

tilläggas att idealtyperna också används fördelaktigt för att skapa ordning, tydlighet och organise-

ring av informationen i materialet (ibid:166).

ldealtyperna konstruerades med hjälp av litteratur som behandlar realism och liberalism. Det är vik-

tigt att kunna söka stöd från tidigare forskningsinsatser som kan styrka definitionen av idealtyperna

som i studien (Esaiasson et al. 2014:142). Detta eftersom den huvudsakliga problematiken med att

använda idealtypsanalys som metod är det breda tolkningsutrymmet samt att metoden således stäl-

ler höga krav på forskarens tolkningar (ibid:30).

Vid tillämpning av idealtypsanalys som metod är det vanligt att använda sig av citat för att förtydli-

ga analysen (Bergström & Boréus 2012:154). Detta tillvägagångssätt kommer således att tillämpas i

studien med avsikt att stärka läsarens förståelse.

4.3 Val av parti och tidsperspektiv

Moderaterna är inte det parti som tydligast tagit ställning för ett Natomedlemskap under årens gång,

utan har varit mer försiktiga i sin framtoning. Det som snarare motiverar valet av parti är istället att

Moderaterna är det största borgerliga partiet. Vad som bör belysas är dock att partiet ändå har Nato

som intressefråga och har under åren som studien omfattar publicerat flertalet motioner på ämnet

(Moderaterna 2018). Därmed kan valet av parti motiveras.

Studien valdes att begränsas till tidsspannet 2010-2017. Tidsperioden är intressant att analysera ef-

tersom den innefattar tiden innan, respektive efter Rysslands annektering av Krim. Händelsen an-

vändes som en ”vattenledare” för att möjligtvis kunna ge nyansskillnader i svaret. Något som dock

bör understrykas är att andra händelser är att andra händelser kan vara anledning till eventuella ide-

ologiskiftningar, men har exkluderas på grund av begränsat utrymme. Dessa händelser motiverar

enbart att valet av tidspann är intressant. Fyra nedstamp gjordes inom det valda tidspann och de år

som valdes ut var 2010, 2013, 2015 samt 2017 och tre motioner analyserades under respektive årtal.

Detta för att analysera eventuella ideologiförändringar några år innan, precis innan, precis efter re-

spektive ett par år efter Krimkonflikten. Syftet har sedan varit att undersöka om det givet perspekti-

ven realism och liberalism går att utläsa tendensförändringar i hur Moderaterna argumenterade om

ett Natomedlemskap.

!13

4.4 Operationalisering

En operationalisering syftar till den process där den teoretiska definitionen tilldelas en eller flera

operationella indikatorer. Det är viktigt att avståndet mellan det teoretiska begreppet och den opera-

tionella indikatorn inte är allt för stort för att mätningen ska ha god validitet. Att ha god överens-

stämmelse mellan de teoretiska definitionerna och de mätbara indikatorerna innebär att slutsatserna

framstår som trovärdiga. Sammanfattningsvis kan man säga att operationalisering innebär att man

helt enkelt mäter det man påstår sig mäta. För att kunna analysera förekomsten av realism och libe-

ralism blev det således nödvändigt att bryta ner dessa i mindre bitar, i så kallade indikatorer som går

att applicera på det empiriska materialet (Esaiasson et al. 2017:56-57). Detta gjordes med hjälp av

Gustavsson och Tallberg (2014) samt Dunne & Schmidt (2017) definitioner av realism och libera-

lism. Dessa applicerades sedan på partiets motioner för att kunna fastställa hur Moderaterna debat-

terar om ett svenskt Natomedlemskap i sina motioner.

De operationaliseringar som valdes ut till undersökningen har stor betydelse för vilka resultaten blir

och hur säker man kan vara på resultaten. Problematiken med att använda idealtyper som analys-

verktyg ligger dock i det breda tolkningsutrymmet som idealtyperna ger utrymme för och eftersom

vi i princip kan vara hur oeniga som helst om teoretiska definitioner riskerar forskaren följaktligen

att anklagas för att ha misslyckats med operationaliseringen (Esaiasson et al. 2017:56-57). För att

undvika detta användes, som tidigare nämnts, litteratur som behandlar realism och liberalism i syfte

att styrka utformningen av idealtyperna. Viktigt att understryka är också att idealtyperna formades

på det sätt som mest fördelaktigt fångade in det väsentliga för att besvara frågeställningen som

handlar om ett svenskt Natomedlemskap. Således konstruerades idealtyper av ideologiernas syn

inom de tre politiska områdena: försvar, samarbete och internationella organisationer. I nästa sek-

tion följer ett analysschema som redovisar detta.

4.5 Analysschema

För att underlätta analysen presenteras här ett överskådligt analysschema för hur idealtyperna har

operationaliserats. Följande schema utgör således studiens teoretiska ramverk.

!14

Tabell 1: Analysschema

4.2 Material & källkritik

För att det skulle vara möjligt att undersöka det som studien ämnar att göra behövdes empiriskt ma-

terial som redogör för Moderaternas ställningstagande inom Natofrågan. För att studien skulle vara

möjlig att genomföra, både vad gäller utrymme och tid så behövde materialet begränsas. Således

bestämdes att det empiriska materialet skulle begränsas till att omfatta motioner som skrivits av le-

damöter under åren 2010, 2013, 2015 samt 2017. Antalet motioner som partiet har publicerat under

de olika åren skiljer sig åt, men för att analysen skulle bli konsekvens användes tre motioner under

varje nedstamp. Motioner är förslag till beslut som väcks av enskilda riksdagsledamöter vilket gör

att dessa inte nödvändigtvis följer partiets partiprogram åsiktsmässigt. Motionerna var således pri-

märmaterialet för studien.

För att skapa en så legitim och bred bas som möjligt för denna studie inhämtades även andra typer

av material, så kallat sekundärmaterial. Det viktigaste i urvalet av material till studien var att hitta

relevanta och trovärdiga källor. Tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar och böcker.

Syn på Realism Liberalism

Säkerhet Militära resurser är centralt

för en stats överlevnad. Målet

är att minska de hot som

finns mot den egna staten.

Fred och säkerhet byggs till-

sammans med andra.

Samarbete Samarbete är endast positivt

om det gynnar egenintresset.

Samarbete är positivt och ska

resulterar i ömsesidiga förde-

lar.

Internationella organisationer Internationella organisationer

är inte viktiga och det ska

inte finnas någon auktoritet

över staterna.

Internationella organisationer

är positivt och ska finnas.

!15

Boken Internationella relationer (2014) har haft fundamental betydelse för studien. Den är huvud-

sakligen teoretiskt och metodologiskt inriktad och presenterar grundläggande fakta och principiella

resonemang som illustreras med empiriska exempel. Den användes huvudsakligen för att den inne-

håller grundliga redogörelser för de ideologiska perspektiven i studien såväl som fakta om Sveriges

relation till Nato. Med hjälp av den kunde idealtyperna utformas och således var den av stor bety-

delse.

När urvalet av materialet gjordes lades stor vikt vid att källorna skulle följa de fyra källkritiska reg-

ler som Metodpraktikan (2017). Dessa är äkthet, oberoende, samtida och tendens (Esaiasson et al.

291-96). Detta innebär först och främst att materialet kommer från pålitliga källor som exempelvis

riksdagens hemsida. Det är också viktigt att det går att bekräfta det som står skrivet hos olika källor.

Således användes olika källor för att kunna bekräfta faktan. Materialets samtidighet togs i beaktning

och därmed användes material publicerat från 2010 och framåt. Det är viktigt för att undvika min-

nesfel, efterrationalisering eller rena efterhandskonstruktioner. Det är dock viktigt att poängtera att

denna riktlinje kan dock te sig problematiskt när studien ämnar att studera förändringar över tid.

Detta var dock inte fallet i denna studie eftersom att den endast omfattade motioner publicerade un-

der de senaste åren. Det är även viktigt att inte tro på en ensam tendentiös källa och därför användes

olika typer av källor, både tryckta och elektroniska. Slutligen bör tydliggöras att de tidigare forsk-

ningsstudierna som användes är ”fackgranskade.”

!16

5 Resultat & analys

I följande avsnitt presenteras först de resultat som varit möjliga att identifiera i motionerna utifrån

idealtyperna realism och liberalism. Dessa redovisas enligt analysschemats struktur med de tre ideo-

logiernas syn på försvar, samarbete och internationella organisationer. Till varje stycke följer citat,

om båda idealtyperna identifierats presenteras ett citat för vardera ideologi. I annat fall presenteras

endast ett citat om endast den ena ideologin kunde identifieras. Resultaten följs sedan av en analys

där resultaten sammanställs och diskuteras i relation till varandra.

5.1 Syn på säkerhet

5.1.1 Motioner publicerade 2010

I den första motionen argumenteras att det i dagens konfliktområden krävs nära samverkan mellan

nationer. Ett Natomedlemskap är positivt för Sverige eftersom det ger oss möjlighet till högre sam-

verkan på såväl politisk som militär nivå, på så vis skapas bättre förutsättningar vid insatser samt

för försvaret av Sverige och större möjlighet att även påverka Europas säkerhet (2010/11:U229). I

den andra motionen som analyserades betonar skribenten vikten av att ha allierade vid sin sida. Ef-

tersom att Sverige inte har förmågan att stå starkt för att snabbt kunna mobilisera mot en fiende är

det ett hot mot vår egen säkerhet om vi väljer att stå utanför Nato och istället hålla fast vid allians-

friheten. Samverkan med Natos medlemsländer blir avgörande för att stå säkra i händelse av kon-

flikt (2010/11:U315). I den tredje motionen kunde varken den realistiska eller liberala idealtypen

identifieras (2010/11:Fö208).

Följande citat exemplifierar realismens syn på säkerhet:

“En framgångsrik insats i dagens konfliktområde kräver nära samverkan mellan flera na-

tioner” (2010/11:U229).

Citatet återspeglar realismens idé om att fred och säkerhet skapas genom samverkan ihop med and-

ra.


I den första motionen som analyserades vid detta nedstamp förklarar skribenten att Sverige bygger

säkerhet tillsammans med andra länder. Sverige ska vara med och ansvara för säkerheten i Europa

genom att stödja de nordiska länderna eller andra EU-länder om de utsätts för katastrofer eller andra

typer av angrepp. Sverige ska också kunna ta emot militär hjälp om landet hotas (2013/14:U234). I

!17

den andra motionen beskrivs Rysslands upprustning och modernisering av sin militära kapacitet

som ett växande hot för Sverige. I takt med att Ryssland ökar sin militära närvaro i Sveriges närom-

råde minskar USA sin militära förmåga i Europa. Detta skapar oroväckande konsekvenser för mind-

re länders säkerhet. Således kräver den alltmer säkerhetspolitisk värld nära samverkan mellan län-

der och därmed blir en svensk anslutning till Nato högst aktuell. Som medlemsland i Nato har Sve-

rige större möjlighet att påverka säkerhetsutvecklingen i Europa (2013/14:U295). Varken den realis-

tiska eller den liberala idealtypen kunde identifieras i motionen (2014/14:U285).

Följande citat exemplifierar liberalismens syn på säkerhet:

“Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra länder. Vi ska vara med och ta ansvar för

säkerheten i Europa genom att stödja andra EU-länder eller nordiska länder som utsätts för

katastrofer eller olika typer av angrepp” (2013/14:U234).

Citatet förtydligar att Sverige mest fördelaktigt skapar säkerhet tillsammans med andra länder och

vilket går i linje med liberalismens synsätt.


I den första motionen som analyserades under år 2015 är skribenten märkbart påverkad av Ryss-

lands aggression i Ukraina. Skribenten kritiserar Sveriges nutida försvar för att vara för svagt för att

kunna trygga Sveriges säkerhet. Vi har en alltför nedskalad försvarsförmåga för att kunna lita på

den forna doktrinen om neutralitet i fred och för alliansfrihet i krig. Sverige bör därför ansluta sig

till försvarsorganisationen Nato för att tillsammans med medlemsländerna kunna trygga landets sä-

kerhet i händelse av den oroande säkerhetsutvecklingen som vi nu ser fortsätter. Vi kan inte utesluta

att något sådant kommer att ske och därför bör vi således inte riskera att det svenska försvaret är

svagt (2015/16:1143). I den andra motionen som analyserades betonas vikten av att Sverige måste

kunna möta de militära påtryckningarna från Ryssland. Sverige kan inte tillåta ett ryskt förtryck av

de svenska värderingarna om demokrati och frihet. För att inte riskera att detta sker och för att ytter-

ligare trygga vårt lands säkerhet bör Sverige ansöka om ett medlemskap i Nato (2015/16:982). I den

tredje motionen som analyserades uttrycker skribenten att Sverige bygger fred och säkerhet ihop

med andra. Dessutom är Sveriges försvarsmaterial byggt så att det kan användas tillsammans med

utrustning från Natos medlemsländer. Ett medlemskap i Nato skulle således trygga Sveriges egen

säkerhet från det ryska hotet (2015/16:1571).

Följande citat exemplifierar liberalismens syn på säkerhet: !18

“Skillnaden nu från då är att Sverige idag har en betydligt mer nedskalad försvarsförmåga

för att enbart kunna lita till den forna doktrinen om neutralitet i fred för alliansfrihet i krig.

Av de val som står till buds ar en anslutning till den västliga försvarsorganisationen Nato

den enda rimliga för att ytterligare trygga vårt lands säkerhet i händelse av att den oroande

säkerhetsutvecklingen vi nu ser fortsätter” (2015/16:1143).

För att Sverige ska kunna bevara sin säkerhet krävs samverkan med Nato och dess medlemsländer.


Skribenten till den första motionen som analyserades under 2017 skriver att det i en orolig värld där

säkerhetsläget förändras snabbt finns en trygghet i allianser. Sveriges förmåga att försvara sig i hän-

delse av krig är nästintill obefintlig. Således är Sverige förmåga att försvara sig utan Nato i stort sätt

obefintlig. Det är endast tillsammans med andra stabila demokratier som vi kan arbeta för en ge-

mensam, global nedrustning (2017/18:2981). I den nästa motionen som analyserades är att en

grundläggande uppgift för staten är att värna var frihet och trygga vår suveränitet. Detta kräver så-

ledes ett starkt försvar och en stark försvarsförmåga i Sverige, men för att stärka vår position inom

försvars- och säkerhetspolitiken krävs öppenhet och samarbete mellan länder. Således byggs fred

bäst tillsammans med andra länder. Detta blir viktigt, kanske främst, på grund av Rysslands ökade

aggressivitet (2017/18:1249). I den tredje och sista motionen som analyserades under 2017 beskri-

ver skribenten att det svenska försvarets förmåga att på egen hand kunna försvara sig mot ett väpnat

angrepp är mycket begränsad. Därmed är vi beroende av det militära stöd som medlemsländerna

inom Nato kan ge, inte minst på grund av Rysslands aggressiva uppträdande i Sveriges närområde i

och med den olagliga annekteringen av Krim och aggressionen i Ukraina. Nato skulle öka Sveriges

egen säkerhet och samtidigt ha en stabiliserande effekt på den säkerhetspolitiska utvecklingen i

Sveriges närområde. Dessutom är Sveriges försvar utformat för att samverka med andra

(2017/18:1280).

Följande citat exemplifierar liberalismens syn på säkerhet:

“Endast genom samarbete med andra stabila demokratier kan vi arbeta långsiktigt for en

gemensam, global nedrustning”(2017/18:2981).

Citatet indikerar att samverkan med andra nationer är nyckeln till en säkrare värld där militära re-

surser inte behövs.

!19

5.1.5 Analys

I 2010 års motioner såg man ett behov av att stå förberedda för ett eventuellt angrepp. Även om ett

hot mot Sverige inte förefaller i rimlig närtid så bör vi inte riskera att försvaret är för svagt. Allians-

friheten är därmed för riskabel att hålla fast vid. Därmed är det viktigt att samarbeta med andra na-

tioner. I motionerna som skrivits under 2013 har nu hotbilden från Ryssland blivit tydligare och ett

starkt försvar blir därför nödvändigt för Sverige för att kunna bemöta aggressionerna från öst. Vi är

i behov av stöd från andra länder eftersom att Sverige inte har de resurser som behövs för att kunna

försvara sig i händelse av konflikt. Detta innebär att Sveriges säkerhet förbättras, men även att vi är

med och stödjer andra länder och har större möjlighet att vara med och påverka säkerhetsutveck-

lingen i Europa. Motionerna från 2015 följer de tidigare motionerna åsiktsmässigt. På grund av

Rysslands aggressiva uppförande är det för riskabelt att hålla fast vid den forna doktrinen om alli-

ansfrihet. Det går inte längre att riskera att det svenska försvaret är för svagt. Sverige måste därför

arbeta tillsammans med andra länder för att kunna bemöta hot. Dessutom är även Sveriges försvar

uppbyggd så att det ska fungera ihop med andra länder. Detta blir möjligt om Sverige blir ett av

medlemsländerna i Nato. Motionerna publicerade under 2017 följer samma mönster med att fred

och säkerhet skapas tillsammans med andra länder. Det är tillsammans med andra stabila demokra-

tier som Sverige kan arbeta för en global nedrustning. Något som tar direkt avstånd från realismens

idé om att alla länder bör ha ett stark försvar av militära resurser. Sammanfattningsvis delar skriben-

terna från samtliga årtal idén om att Sverige ska skapar säkerhet tillsammans med andra länder sna-

rare än att rusta det egna försvaret med militära resurser. Således går det inte att se några idelogiför-

ändringar mellan åren.

5.2 Syn på samarbete


I den första motionen betonar skribenten att ett medlemskap i Nato skulle innebära möjlighet till

högre samverkan med Nato på det politiska samt det militära planet blir framgången för det svenska

försvaret större och vilket gör att en anslutning till Nato således kan betraktas som fördelaktig. I

motionen beskrivs även de ömsesidiga försvarsförpliktelser som råder inom Nato som fördelaktiga.

Detta används som ett argument för att Sverige borde söka medlemskap i Nato. Dessa försvarsför-

pliktelser generera absoluta fördelar för medlemsländerna eftersom att länderna därmed garanterar

att stödja varandras säkerhet (2010/11:U229). I den andra motionen kunde varken den realistiska

!20

eller liberala idealtypen identifieras (2010/11:U315). I den tredje motionen kunde inte den realistis-

ka eller den liberala idealtypen för samarbete identifieras (2010/11:Fö208).

Följande citat exemplifierar realismens syn på samarbete:

“Med direkta möjligheter till högre samövning och samverkan, på såväl politisk som mili-

tärtaktisk nivå, blir förutsättningarna för framgång vid såväl insatser som vid försvaret av

Sverige större” (2010/11:U229).

Citatet förtydligar för hur Sveriges försvar direkt kommer att gynnas av ett medlemskap i Nato.

Följande citat exemplifierar liberalismens syn på samarbete:

“Förpliktelserna betyder däremot att vi garanterar att stödja andra länders säkerhet mot att

de i sin tur stödjer vår. I dagens globaliserade värld, med nya typer av konflikter och hotbil-

der, är detta förpliktelser som ligger i Sveriges intresse, såväl nu som i

framtiden”(2010/11:U229).

I citatet beskrivs de säkerhetsgarantier som råder inom Nato som fungerar som ett skyddsnät som

samtliga medlemsländer kan ta del av.


I den första motionen som granskades vid detta nedstamp pratar författaren om det negativa med att

Sverige idag inte omfattas av de ömsesidiga säkerhetsgarantier som råder inom Nato. Nato är en

militär allians med ett kollektivt försvar där medlemsländerna ömsesidigt försvarar varandra mot

yttre angrepp. Det faktum att Sverige idag enbart är ett partnerland anses negativt eftersom det in-

nebär att vi inte omfattas av den ömsesidiga försvarsprincip som råder inom Nato (2013/14:U234). I

den andra motionen som analyserades pratar författaren, i likhet med den tidigare motionen, om de

ömsesidiga försvarsförpliktelserna som råder inom Nato och som innebär att vi stödjer andra län-

ders säkerhet mot att de i sin tur stödjer vår. I motionen tas även upp att högre samövning och sam-

verkan med Nato är avgörande för att framgången för det svenska försvaret ska vara större

(2013/14:U295). I den tredje motionen kunde varken den realistiska eller liberala idealtypen identi-

fieras (2013/14:U285).


!21

“Med direkta möjligheter till högre samövning och samverkan, på såväl politisk som mili-

tärtaktisk nivå, blir förutsättningarna för såväl insatser som försvaret av Sverige

större” (2013/14:U295).

I citatet hävdas att Sveriges försvar tjänar på ett samarbete med Nato.


“Nordatlantiska försvarsorganisationen (Nato) är en militär allians som utgör ett system

med kollektivt försvar, där medlemsstaterna ömsesidigt försvarar varandra mot yttre an-

grepp, och internationella insatser med fokus på militär krishantering. 21 av 27 EU-länder

är medlemmar i Nato. Sverige är inte ett utav dem. Istället är Sverige ett så kallat partner-

land, vilket innebär att vi inte omfattas av den kollektiva försvarsprincipen i Atlantpaktens

artikel fem” (2013/14:U234).

I följande argument återfinns liberalismens tanke om att samarbete leder till ömsesidiga fördelar för

medlemsländerna i Nato.


I den första motionen som analyserades under detta årtal ser skribenten positivt på Sveriges samar-

bete med Nato men anser att detta borde fördjupas genom ett medlemskap. Detta eftersom vi i dags-

läget har ett stort utbyte och utvecklar vår egen förmåga utan att egentligen dra nytta av de möjlig-

heter som gäller för fullvärdiga medlemmar (2015/16:1143). I den andra motionen som analysera-

des under detta årtal beskrivs att Natos system med ömsesidiga försvarsförpliktelser är ett argument

för att Sverige bör söka medlemskap i Nato. Detta innebär att vi skulle omfattas av de ömsesidiga

fördelarna och som innebär att dess medlemsländer är överens om att skydda varandra mot yttre

angrepp. Skribenten refererar till Rysslands aggression i Ukraina för att understryka vilka förödande

konsekvenser som kan uppstå om en stat inte omfattas av sådana säkerhetsgarantier. Ukraina har

inte kunnat påräkna sig någon militär hjälp från Nato eftersom att landet inte är medlem i Nato. De

ömsesidiga försvarsförpliktelserna är positiva eftersom de tryggar säkerheten för medlemsländerna

(2015/16:982). I den tredje motionen tas upp att genom samarbeten knyts band som är direkt positi-

va för Sveriges räkning eftersom det leder till att Sveriges position inom försvars- och säkerhetspo-

litiken stärks (2015/16:1571).


!22

“Genom öppenhet, handel och samarbeten knyts band som stärker Sveriges position inom

försvars- och säkerhetspolitik” (2015/16:1571).

I citatet presenteras realismens tanke om att samarbete är positivt om det gynnar egenintresset.


“Sverige har alltså ett intensivt samarbete med Nato utan att för den skull innefattas av

några försvarsgarantier. Vi har ett stort utbyte och utvecklar vår egen förmåga utan att

egentligen dra nytta av de möjligheter som gäller för fullvärdiga medlemmar. Det är inte

optimalt” (2015/16:1143).

Citatet förtydligar det negativa med att inte omfattas av ömsesidiga försvarsförpliktelser eftersom

att dessa skulle gynna Sverige, likväl som det gynnar andra medlemsländer.


I den första motionen som analyserades under detta år argumenteras det för att ett medlemskap i

Nato skulle leda till att det svenska samarbetet med Nato fördjupas samtidigt som det sannolikt

skulle medföra att fler länder vågar ansluta sig till alliansen. Därmed stöttar vi samtliga av våra

grannländer till att ansluta sig till alliansen. Således leder detta till att fler länder står säkrare mot

fientliga makters möjlighet till påtryckningar (2017/18:2981). I den andra motionen kunde inte den

realistiska, och inte heller den liberala idealtypen identifieras (2017/18:1249). I den tredje motionen

som analyserades under följande utvalda årtal argumenterar författaren för att ett medlemskap i

Nato är positivt eftersom att Sveriges samarbete med Natos medlemsländer då kan förbättras samt

att vi då blir en del av de ömsesidiga försvarsförpliktelserna som råder inom Nato (2017/18:1280).


“Sveriges position inom försvars- och säkerhetspolitiken stärks genom öppenhet, handel och

samarbeten mellan länder” (2017/18:1249).

Argumentet beskriver hur Sveriges position gynnas på ett fördelaktigt sätt genom samarbete.


“Men så länge Sverige står utanför Nato saknar vi bindande försvarsförpliktelser med för-svarsalliansen” (2017/18:1280).

!23

Citatet presenterar liberalismens idé om att det finns ett beroende mellan stater och som skapar öm-

sesidiga fördelar.

5.2.5 Analys

I motioner från samtliga årtal beskrivs samarbete som viktigt och något som är nödvändigt för att

kunna bekämpa eventuella militära hot i framtiden. Mer specifikt skrivs det om de ömsesidiga för-

svarsförpliktelser som råder inom Nato i nästan samtliga motioner och vilka innebär att länder stöd-

jer andra länders säkerhet mot att de i sin tur stödjer vårt land säkerhet. Att samarbeta med länder

som delar samma värderingar och mål som Nato kan endast ses som fördelaktigt inom den interna-

tionella arenan då samarbete i denna bemärkelse är en faktor där alla inblandade parter kan ses som

tänkbara vinnare. Det ömsesidiga beroendet leder till en stark integrering och medlemsländerna kan

ta sig an framtida hot tillsammans. En grundpelare inom liberalismen är, som tidigare nämnts, att

samarbete är positivt och ska generera absoluta fördelar. Således går detta i linje med Natos system

med ömsesidiga försvarsförpliktelser eftersom att dessa gynnar Sverige, likväl som de gynnar andra

länder. Att Sverige samarbetar med Nato innebär därmed inte att det enbart mynnar ut i fördelar för

Sverige utan även för andra länder.

Eftersom att motionerna behandlar frågan om ett svenskt Natomedlemskap har argument också an-

vänts för att klargöra hur Sverige för egen räkning tjänar på att samarbeta med Nato och dess med-

lemsländer. Således har även den realistiska idealtypen kunnat identifieras och knyter an till ideolo-

gins idé om att samarbete är positivt om det maximerar den egna statens vinster. Eftersom att både

realism och liberalism identifierades i motioner under samtliga årtal är det inget som indikerar på att

Moderaterna har skiftat ideologisk riktning när det kommer till synen på samarbete.

5.3 Syn på internationella organisationer


I den första motionen som analyserades under 2010 beskrivs Natos funktion som internationell or-

ganisation vara viktig eftersom att det i dagen konfliktområden krävs nära samverkan mellan länder,

och för att detta i sin tur ska vara möjligt krävs ett tydligt ledarskap. Således anses Nato vara bäst

lämpad för att ansvara för denna ledarroll (2010/11:U229). I den andra motionen beskrivs inte in-

ternationella organisationer i någon specifik bemärkelse. En slutsats har dock dragits om att skri-

benten ställer sig positiv till förekomsten av internationella organisationer eftersom att denne är po-

!24

sitiv till Nato och önskar en svensk anslutning till alliansen (2010/11:U315). Motionen kunde inte

knytas an till den realistiska idealtypen och inte heller till liberala idealtypen (2010/11:Fö208).

Följande citat exemplifierar liberalismens syn på internationella organisationer:

“En framgångsrik insats i dagens konfliktområden kräver nära samverkan mellan flera na-

tioner, vilket i sin tur fordrar tydligt ledarskap och en förmåga att kunna hantera stora ope-

rationer över längre tid. Nato förblir alltjämt den organisation som anses bäst lämpad för

detta ändamål, med nödvändig erfarenhet, kompetens och kapacitet” (2010/11:U229).

Citatet redogör för den betydande roll som Nato har i dagens säkerhetspolitiska värld.


I motionen beskrivs hur internationella organisationer som Nato och EU bidrar till bättre samverkan

mellan länder (2017/18:U234). I den andra motionen som analyserades finns liberalismens idéer om

att internationella organisationer behövs eftersom de besitter nödvändig kompetens som verkar för-

delaktigt för stater. Internationella organisationer, som Nato i detta fall, bidrar till att tydligt ledar-

skap skapas för stater (2013/14:U295). I den tredje motionen vill skribenten utvärdera hur Sveriges

försvarspolitiska samarbete kan utvecklas inom EU och Nato (2013/14:U285).


“Om de nordiska länderna på sikt skulle tillhöra EU och Nato skulle det ytterligare under-

lätta vår samverkan” (2013/14:U234).

I citatet presenteras liberalismens idé om det positiva med att ha internationella organisationer på

den politiska arenan.


I den första motioner som analyserades under 2015 benämns inte internationella organisationer i

någon specifik bemärkelse. Slutsatsen blir dock att skribenten ändå ställer sig positiv till internatio-

nella organisationer eftersom att denne argumenterar för ett svenskt Natomedlemskap

(2015/16:1143). I likhet med den första motionen var resultatet det samma för den andra motionen i

avseendet att skribenten ställer sig positiv till en svensk medlemskap i Nato (2015/16:982). I den

tredje motionen statueras att Natos roll som internationell organisation är viktig för världssamfundet

!25

inom krishantering. Nato är dessutom den ledande organisationen inom detta område

(2015/16:1571).


“Nato är också den ledande organisationen för att hantera kriser, står tillsammans med en

stor försvarsförmåga, har en viktig roll i fredsbevarande insatser och spelar en avgörande

roll i att öva och utveckla förmåga att hantera kriser” (2015/16:1571).

I citatet presenteras den betydande roll som Nato har som internationell organisation.


I den första motionen talas det inte om internationella organisationer i specifik bemärkelse. Det fak-

tum att skribenten ställer sig positiv till ett svenskt Natomedlemskap kan dock tolkas som att denne

ändå, i linje med liberalismen, ser positivt på att internationella organisationer bör finnas

(2017/18:2981). I den andra motionen tydliggör skribenten för den viktiga roll som Nato besitter för

att upprätthålla fred och säkerhet i Europa (2017/18:1280) I motionen beskriver skribenten den av-

görande roll som Nato har för att bland annat bevara fred och hantera kriser (2017/18:1249).


“Nato är också den ledande organisationen för att hantera kriser, står tillsammans med en

stor försvarsförmåga, har en viktig roll i fredsbevarande insatser och spelar en avgörande

roll i att öva och utveckla förmåga att hantera kriser” (2017/18:1249).

I citatet beskrivs varför den internationella organisationer Nato spelar än viktig roll på den interna-

tionella arenan.

5.3.5 Analys

I samtliga motioner har skribenterna en positiv syn till Nato och i några motioner benämns andra

organisationer som exempelvis EU i positiv mening. I två av motionerna från 2013 beskrivs dess-

utom de internationella organisationerna Nato och EU som fördelaktigt komplement till varandra.

Samtliga motioner tolkas som liberala i den mening att samtliga skribenter är för ett svenskt med-

lemskap i Nato, och således är ingen som motsätter sig Nato eller skriver negativt om denna eller

om någon annan internationell organisation. Därmed går ingen av motionerna att knyta an till rea-

lismens idé om att internationella organisationer inte bör existera. Således motsätter sig detta helt !26

realismens idé om att det råder anarki och att någon form av ”polis” på den internationella arenan

inte skulle vara nödvändig. Resultatet visar inte på någon ideologiförändring.

5.4 Sammanställning av resultat

Nedanstående tabell redovisar sammanställningen av de resultat som framkom efter genomförd ana-

lys. Tabellen visar representationen av realism och liberalism i motionerna inom de politiska områ-

dena: säkerhet, samarbete och internationella organisationer.

Tabell 2: Analysresultat

Område 2010 2013 2015 2017

Säkerhet Liberalism Liberalism Liberalism Liberalism

Samarbete Liberalism Realism/ libera-lism

Realism/ libera-lism

Realism/ libera-lism

Internationella organisationer

Liberalism Liberalism Liberalism Liberalism

!27

5 Slutsats

Innan redovisningen av studiens slutsatser presenteras kommer uppsatsens syfte att repeteras. Syftet

med studien var att undersöka hur Moderaterna debatterar om ett svenskt Natomedlemskap i motio-

ner publicerade mellan 2010-2017 givet realism respektive liberalism. Detta tidspann var intressant

att studera, mycket på grund av det förändrade säkerhetsläget i Sveriges närområde i och med Ryss-

lands aggression i Ukraina 2014. Studien ämnade att besvara en frågeställning och denna repeteras

nedan:

Syftet med studien var att ta reda på hur kommer realism respektive liberalism till uttryck i Modera-

ternas motioner som berör frågan om ett svenskt medlemskap i Nato under 2010-2017. En repeti-

tion av de frågeställningar so användes för att ta reda på studiens syfte följer nedan:

• Hur argumenterar Moderaterna om synen på säkerhet i motionerna?

• Hur argumenterar Moderaterna om synen på samarbete i motionerna?

• Hur argumenterar Moderaterna om synen på internationella organisationer i motionerna?

Resultaten visade att Moderaterna för en liberal argumentation inom samtliga årtal inom det politis-

ka området för säkerhet, det vill säga att partiet argumenterar för att säkerhet uppnås genom sam-

verkan med andra. Även inom området för internationella organisationer kunde endast den liberala

idealtypen identifieras eftersom att ingen av skribenterna motsatte sig förekomsten av internationel-

la organisationer. Inom det politiska området för samarbete kunde endast den liberala idealtypen

identifieras i motionerna publicerade under 2010. I motioner under de senare nedstampen kunde

däremot både den liberala och den realistiska idealtypen identifieras då skribenterna belyser hur ett

samarbete med Nato skapar ömsesidiga fördelar, men också hur det direkt gynnar Sverige. Av resul-

taten framgår även att varken den realistiska eller den liberala idealtypen kunde identifieras vid sju

tillfällen.

Efter att ha genomfört analysen av Moderaternas motioner från 2010, 2013, 2015 och 2017 går det

att konstatera att partiet inte har antagit någon egentlig ideologiförändring mellan realism och libe-

ralism i sina motioner under det valda tidsspannet. Det resultatet visar är snarare att Moderaternas

motioner om Nato i större utsträckning knyter an till liberalismen än till realismen.

Krimkonflikten användes som en vattenledare för val av tidspann. Det förväntades därmed ett större

genomslag vad gäller ideologiförändring innan respektive efter Krimkonflikten 2014 än vad resulta-

!28

tet visade. Av resultatet att tyda, går det inte att se några tendenser till att Ryssland annektering av

Krim skulle ha varit anledning till att den ena ideologin utfästa den andra. Istället visar resultatet av

studien snarare att liberalismen är den mest framträdande ideologin i Moderaternas motioner. Något

som dock bör understrykas är att även om förekomsten av realism och liberalism analyserades i

denna studie är det viktigt att poängtera att detta inte utesluter att andra ideologier finns represente-

rade i motionerna.

På grund av begränsat utrymme var det inte möjligt att analysera flera än tre motioner under respek-

tive årtal. Det går därför inte att utesluta att de ideologiska skiftningarna hade varit tydligare om

exempelvis samtliga motioner under respektive årtal hade analyserats. Dock har det i denna studie

gjorts ett randomiserat urval av tre motioner under de fyra årtalen 2010, 2013, 2015 och 2017 och

har till syfte att återspegla de huvudsakliga idéerna som präglat motionerna under respektive årtal.

Även om studien tar sin utgångspunkt i att undersöka huruvida Moderaternas motioner om Nato

präglas av realism och liberalism går det inte att utesluta att andra ideologier också finns represente-

rade i motionerna. Att undersöka om fler ideologier finns representerade har dock inte varit möjligt

att undersöka i denna studie på grund av det begränsade utrymmet, med detta sagt skulle det dock

vara möjligt att göra i en eventuell framtida studie. Det skulle också vara möjligt att göra en kompa-

rativ studie, det vill säga att analysera två eller flera partier i relation till varandra och hur deras an-

vändning av realism och liberalism eventuellt skiljer sig åt. Möjligheten finns också att vid ett sena-

re skede utöka tidsspannet och då studera eventuella ideologiförändringar under en längre tidsperi-

od.

!29

6 Referenslista

Tryckta källor

Agrell, W. (2016). Det säkra landet? : Svensk försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat. Malmö: Gleerup.

Baylis, J., Smith, S., Owens, P. (2017). The globalization of world politics : An introduction to in-ternational relations (7., [rev.] uppl.. ed.). Oxford: Oxford University Press.

Bergström, G., & Boréus, K. (2012). Textens mening och makt : Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (3., [utök.] uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Brommesson, D., & Ekengren, A. (2011). Sverige i världen (2. uppl.. ed.). Malmö: Gleerups.

Engelbrekt, K., & Ångström, J. (2010). Svensk säkerhetspolitik i Europa och världen (1. uppl.. ed.). Stockholm: Norstedts juridik.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan : Konsten att studera samhälle, individ och marknad (Femte upplagan. ed.). Stockholm: Wolters Kluwer.

Gustavsson, J., & Tallberg, J. (2014). Internationella relationer (3., uppdaterade och utök. uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Larsson, R. (2014). Politiska ideologier i vår tid (8., [utök. och rev.] uppl.. ed.). Lund: Studentlitte-ratur.

Neretnieks, K., & Kungl. Krigsvetenskapsakademien. (2014). Nato : För och emot. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien.

Blix, H., Ekéus, R., Hirdman, S., Ingelstam, L., Oscarson, S., Schori, P., & Åkerström, L. (2016). Sverige, Nato och säkerheten : Betänkande av Natoutredningen. Lund: Celander.

Motioner

Bengtsson, F. (2013). Motion 2013/14:U285. Utredning av förutsättningarna för Natomedlemskap. Tillgänglig: <riksdagen.se>

Bengtsson, F., & Engblom, A. (2010). Motion 2010/11:U315. Medlemskap i Nato. Tillgänglig: <riksdagen.se>

Engblom, A. m.fl. (2015) Motion 2015/16:1143. Svenskt medlemskap i Nato. Tillgänglig: <riksda-gen.se>

Fölster, S. (2017). Motion 2017/18:2981. Medlemskap i Nato. Tillgänglig: <riksdagen.se>

Hjälmered, L. (2015). Motion 2015/16:1571. Medlemskap i Nato. Tillgänglig: <riksdagen.se>

!30

http://riksdagen.se

http://riksdagen.se

http://riksdagen.se

http://riksdagen.se

http://riksdagen.se

Hjälmered, L. (2017). Motion 2017/18:1249. Medlemskap i Nato. Tillgänglig: <riksdagen.se>

Jernbeck, I., & Plass, M. (2010). Motion 2010/11:U229. Sverige och Nato. Tillgänglig: <riksdagen.-se>

Jernbeck, I., & Plass, M. (2013). Motion 2013/14:U295. Svenskt medlemskap i Nato. Tillgänglig: <riksdagen.se>

Jonson, P. (2017). Motion 2017/18:1280. Ett svenskt medlemskap i Nato. Tillgänglig:

<riksdagen.se>

Obminska, M. (2013). Motion 2013/14:U234. Medlemskap i Nato. Tillgänglig: <riksdagen.se>

Pettersson, G. (2010). Motion 2010/11:Fö208. Förutseende försvarsplanering. Tillgänglig: <riksda-gen.se>

Åberg, B. (2015). Motion 2015/16:982. Svenskt medlemskap i Nato. Tillgänglig: <riksdagen.se>

Elektroniska källor

Bjereld, U. (2014). Svensk Nato-opinion i förändring. Tillgänglig: <https://som.gu.se/digitalAssets/1487/1487721_487-494-ulf-bjereld---nato.pdf> [2018-03-27]

Christiansson, M. (2011). Hur kan Sverige bli medlem i Nato? Tillgänglig: <http://fhs.diva-por-tal.org/smash/get/diva2:475418/FULLTEXT01.pdf> [2018-04-01]

Cottey, A. (2013). The European Neutrals and NATO: Ambiguous partnership. Tillgänglig: <https://www-tandfonline-com.proxy.lnu.se/doi/pdf/10.1080/13523260.2013.842295?needAccess=true> [2018-05-20]

Lödén, H. (2016). Reaching a vanishing point? Reflections on the future of neutrality norms in Sweden and Finland. Cooperation and Conflict 47(2) 271–284.

Moderaterna (2017). Tillgänglig: <https://moderaterna.se/nato> [2018-03-27]

Riksdagen (2018). Dokument & lagar. Tillgänglig: <https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/?doktyp=mot>

Säkerhetspolitik (2015). Det internationella systemet. Tillgänglig: <http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Internationell-sakerhet/Det-internationella-systemet/> [2018-04-07]

Säkerhetspolitik (2017). Ukraina. Tillgänglig: <http://www.sakerhetspolitik.se/konflikter/ukraina/> [2018-03-25]

!31

http://riksdagen.se

http://riksdagen.se

http://riksdagen.se

http://riksdagen.se

http://riksdagen.se

http://riksdagen.se

http://riksdagen.se

https://som.gu.se/digitalAssets/1487/1487721_487-494-ulf-bjereld---nato.pdf

http://fhs.diva-portal.org/smash/get/diva2:475418/FULLTEXT01.pdf

https://www-tandfonline-com.proxy.lnu.se/doi/pdf/10.1080/13523260.2013.842295?needAccess=true

https://moderaterna.se/nato

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/?doktyp=mot

http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Internationell-sakerhet/Det-internationella-systemet/

http://www.sakerhetspolitik.se/konflikter/ukraina/

Det säkra Sverige? - Divalnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1231576/FULLTEXT01.pdf ·...

Documents

Transcript of Det säkra Sverige? - Divalnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1231576/FULLTEXT01.pdf ·...