Buddhism by Nancy Schuster Barnes

I Women in World Religions, p.105-133.

Kvinnor i tidig indisk buddhism c:a 525-100 f.v.t.

• Egentlige var buddhismen ganska jämlik från början. Samma undervisning gavs av Buddha till alla.

• Buddha grundade en munk- och en nunneorden.• Nunnor i den tidiga sanghan: I Buddhas regler för

nunneorden ingick 8 extra regler för nunnorna som gjorde att de var i en underordnad position i förhållande till munkarna.

• Sanghan skulle bli försvagad enligt Buddha därför att kvinnor tilläts bli nunnor. Annars ansåg han att kvinnor kan nå arhat-skap, alltså nå nirvana.

• Ändå var det så att munkarna hade all makt och kontroll över sanghan.

Forts.

• Lekmännen : Kvinnor bland lekmännen var ofta mer aktiva än männen i att stödja sanghan. Det fanns ingen direkt skillnad i undervisningen till män och kvinnor.

• Buddhismen har alltid varit en religion där man avsäger sig ”världen”.

• Det finns få tidiga texter som talar om kvinnan som hatad eller föraktad. En syn som finns är att kvinnorna anses mer involverade i den världsliga existensen därför att de producerar och sköter om livet.

• Schuster Barnes betvivlar att buddhismen ska betraktas som antifeministisk bara därför att man värdesätter asketism högt, vilket är en åsikt som många forskare har

Tidig Mahayanabuddhism (c:a 100 f.v.t. – 400 e.v.t.

• I Mahayana menas att alla, inklusive kvinnor, har möjlighet att nå nirvana.

• En Buddha är enligt traditionen alltid en man. I Kina har man dock funnit texter där Gautama Buddha skulle ha varit kvinna i några tidigare liv.

• Det finns kvinnliga bodhisattvas. • Kvinnor är kvinnor därför att de inte har avancerat så

långt på upplysningsvägen.• I Prajñaparamitatexterna framhålls att alla karakteristika

är illusoriska, så det är inte så väsentligt med manligt och kvinnligt.

Forts.

• Under denna tid, ett par hundra år omkring år 0 åt båda håll så utvecklades den teistiska hinduismen i epos som Mahabharata. Detta påverkade buddhismen att börja se Buddha som en gud.

• Det finns en historia i Lotussutran där en flicka ändrar kön till en manlig bodhisattva. I en annan Mahayana-text ändrar en annan flicka kön, men säger att könet inte har betydelse och man kan uppnå befrielse som man eller kvinna.

• Det finns kvinnliga bodhisattvas och kvinnliga buddhas.• Prajñaparamita deifieras till en gudomlig varelse som

personifierar perfekt vishet och är kvinnlig.

Mahayana och Vajrayanabuddhismen utanför Indien (efter c:a 400 e.v.t.)

• En nunneorden etablerades i Kina på 300-talet e.v.t. och har överlevt till våra dagar. Det finns fortfarande nunnor i Taiwan och Kina.

• Nunnorna har kunnat fungera som ideal för kvinnor med oberoende och personligt ansvar.

• Det har hela tiden funnits lärda nunnor som även skrivit böcker.

• Från omkr. år 0 har de buddhistiska texterna översatts till kinesiska.

• Tientai-skolan (500-t.) hävdade att kvinnor kan nå upplysningen.

Forts. Kina och Vajrayana i Indien och Tibet.

• Chanskolan uppstod på 500-talet. Den betonar disciplinerad, intensiv meditation under en guru.

• I Chanbuddhismen kan en kvinna bli en buddha och en religiös lärare.

• I Vajrayana lärs det att man kan nå buddhaskap under ett liv med de tantriska metoderna.

• Vajrayana uppkom i norra Indien omkring 400 e.v.t. och försvann sedan på 1200-talet.

• I Vajrayana finns ett stort antal kvinnliga gurus.• Det finns en dualism i tantrismen mellan manligt och

kvinnligt som uttrycker en större acceptans för kvinnliga yogier, lamor etc. Målet är att ena motsatserna.

Vem bestämmer traditionen?

• Varför har inte kvinnor skrivit om sin roll i buddhismens historia?

• En del har skrivits. I Kina skrev Bao Chang om de första kinesiska nunnorna.

• Kvinnor i Tibet skrev ibland, bl a Yeshe Tshogyal som skrev Padmasambhava’s biografi.

• Förf. anmärker på att det troligen är mycket mer som är gjort av kvinnor i buddhismen än som har framkommit idag.