7/26/2019 BFS 2011:11 EVP 3

1/12

BOVERKETSFRFATTNINGSSAMLING

BFS 2011:11EVP 3

Utgivare: Catarina Olsson

1

Boverkets freskrifter och allmnna rd omeffektivitetskrav fr nya vrmepannor som eldas medflytande eller gasformigt brnsle;

Utkom frn trycketden 26 april 2011

beslutade den 19 april 2011.

Boverket freskriver1fljande med std av 10 kap.16 plan- ochbyggfrordningen (2011:338) samt 7 frordningen (2005:894) om tekniskkontroll.

1 Kap. Tillmpningsomrde, definitioner m.m.

1 Dessa freskrifter syftar till effektivare energianvndning och ett varsamtutnyttjande av naturresurserna genom att fr vissa vrmepannor precisera tekniskakrav p verkningsgrad m.m. som verensstmmer med de gemensamma krav somstlls inom Europeiska unionen.

2 Dessa freskrifter gller nya pannor m.m. med en mrkeffekt p minst 4 kWoch hgst 400 kW som eldas med flytande eller gasformiga brnslen.

Freskrifterna gller ven pannor som kombinerar sdan eldning med mjlig-het till elektrisk uppvrmning.

3 Dessa freskrifter gller vare sig1. pannor som kan eldas med olika typer av brnsle, inklusive fasta brnslen,2. genomstrmningsapparat fr beredning av varmvatten,3. pannor konstruerade fr att eldas med brnslen vars egenskaper avsevrt

skiljer sig frn egenskaperna hos de brnslen i vtskeform och gasform somvanligen anvnds,

4. kaminer och anordningar som huvudsakligen r avsedda att vrma upp delokaler dr de r installerade och som samtidigt, som en sidofunktion, framstllervarmvatten fr centralvrme och fr tappvarmvatten,

5. anordningar med en mrkeffekt som r mindre n 6 kW, med sjlvcirkula-tion och som uteslutande r konstruerade fr att framstlla tappvarmvatten,

6. specialtillverkade pannor, eller7. pannor som kan anvndas vid kraftvrmedrift.

Allmnt rdSledes undantas t.ex. pannor som eldas med kombinationerna olja/fast-brnsle och olja/gas och brnslen som industriavfall, biogas m.m. Fre-skrifter och allmnna rd om verkningsgrad fr pannor m.m. som r undan-tagna finns i avsnitt 6, Boverkets Byggregler (BFS 2011:6).

1Jmfr rdets direktiv 92/42/EEG av den 21 maj 1992 om effektivitetskrav fr nyavrmepannor som eldas med flytande eller gasformigt brnsle, EGT L 167, 22. 6. 92, s. 17(Celex 392L0042), senast ndrat genom rdets direktiv 2008/28/EG, EUT L 81, 20. 3.

2008, s. 48 (Celex 32008L0028).

7/26/2019 BFS 2011:11 EVP 3

2/12

BFS 2011:11EVP 3

2

4 I denna frfattning anvnds fljande beteckningar med de betydelser somanges hr. I vrigt gller byggtermer enligt Tekniska Nomenklaturcentralen(TNC 95).

Panna:den kombinerade enheten av varmvattenbehllare och brnnare konstru-erad fr att verfra vrme som frigrs vid frbrnningen till vattnet.

Anordning:en behllare som r konstruerad fr att en brnnare ska kunna monter-as och en brnnare konstruerad fr montering p en behllare.

Mrkeffekt (uttryckt i kW):den hgsta av tillverkaren faststllda och garanteradevrmeeffekt som kan avges under kontinuerlig drift under frutsttning att den avtillverkaren angivna pannverkningsgraden uppfylls.

Pannverkningsgrad (uttryckt i %):frhllandet mellan den vrmeeffekt som ver-

frs till utgende vrmebrare och produkten av brnslets effektiva vrmevrdeoch frbrukning.

Genomsnittlig pannvattentemperatur:medelvrdet av vattentemperaturerna vidvattnets inlopp i och utlopp ur pannan.

Standardpanna:en panna vars genomsnittliga vattentemperatur kan begrnsasgenom konstruktionen.

Lgtemperaturpanna:en panna som kan fungera kontinuerligt med en matar-vattentemperatur p 3540 C och som under vissa frhllanden bildar kondensat.

Gaskondensationspanna:en panna som r konstruerad fr att kontinuerligtkondensera en stor del av den vattennga som finns i frbrnningsgaserna.

Anmlt organ:organ som utsetts och anmlts till Europeiska kommissionen ochde andra medlemsstaterna fr uppgifter i samband med bedmning av verens-stmmelse av tekniska krav enligt denna frfattning.

Tillverkare:frutom tillverkaren ven den som representerar denne inom Euro-peiska unionen eller den importr som slpper ut produkten p marknaden.

Typ:det provexemplar som r representativt fr den planerade tillverkningen ochsom tillverkare stller till frfogande fr det anmlda organets bedmning.

2 Kap. Tekniska krav m.m.

1 Fr att pannor och anordningar ska f tas i bruk, ska de1. uppfylla krav p pannverkningsgrad enligt 2 ,2. ha bestyrkts verensstmma med kraven i 3 kap., samt3. vara CE-mrkta i enlighet med kraven i 7 kap.

Fr pannor som r avsedda att bde vrma upp utrymmen och samtidigt getappvarmvatten, gller de krav p verkningsgrad som anges i 2 endast fruppvrmningsfunktionen.

7/26/2019 BFS 2011:11 EVP 3

3/12

BFS 2011:11EVP 3

3

Verkningsgrad

2 Pannor ska uppfylla tabellens krav p pannverkningsgrad bde under driftvid mrkeffekt (Pn), uttryckt i kW, och vid 30 % belastning med angivna

pannvattentemperaturer.Panntyp Effektomrde Pannverkningsgrad vid

mrkeffekt (Pn)Pannverkningsgrad vid 30 %belastning (0.3 Pn)

kW Genomsnitts-temperatur f rpannvattnet(C)

Krav pverkningsgrad

Genomsnitts-temperatur frpannvattnet(C)

Krav pverkningsgrad (%)

Standardpannor 4400 70 84 + 2 log Pn 50 80 + 3 log Pn

Lgtemperatur-pannor*

4400 70 87,5 + 1,5 logPn

40 87,5 + 1,5 log Pn

Gaseldadekondensations-

pannor

4400 70 91 + 1 log Pn 30** 97 + 1 log Pn

* Inklusive kondensationspannor fr flytande brnsle.** Matarvattentemperatur

Provningsmetoder

Allmnt rdProvning av pannor kan utfras enligt SS-EN 303-2 och SS-EN 304 medtillgg fr parametrar och tabellvrden enligt 2 .

3 Kap. verensstmmelse med tekniska krav

1 Fr serietillverkade pannor som eldas med flytande brnsle ska verens-stmmelsen med de tekniska kraven skerstllas och bekrftas genom

1. EG-typkontroll av verkningsgraden fr en panntyp enligt 4 kap., och2. EG-frskran om att pannorna verensstmmer med godknd typ enligt 5

kap.

2 Fr serietillverkade pannor som eldas med gasformiga brnslen ska vidbedmning av verkningsgradens verensstmmelse, samma frfarande anvndassom gller vid bedmningen av skerhetskrav enligt Sprngmnesinspektionensfreskrifter (SIFS 2000:6)2.

3 Nr brnnare, eller pannor utan brnnare, frs ut p marknaden separat skade tfljas av en EG-frskran om verensstmmelse med godknd typ. Dennaska dessutom ange de tekniska frutsttningar som efter hopmontering till pannagr att kombinationen uppnr den pannverkningsgrad som anges i 2 kap. 2 .

2Myndigheten fr samhllsskydd och beredskap har tagit ver ansvaret fr SIFS

2000:6.

7/26/2019 BFS 2011:11 EVP 3

4/12

BFS 2011:11EVP 3

4

Frfaranden fr att bedma, skerstlla och bekrfta

verensstmmelse med kraven

4 Kap. EG-typkontroll genom anmlda organ (modul B)

1 EG-typkontroll (modul B i bilaga 1) r den del av frfarandet d ett anmltorgan frvissar sig om och intygar att ett fr den planerade tillverkningen repre-sentativt provexemplar uppfyller tillmpliga bestmmelser i denna frfattning.

2 Anskan om EG-typkontroll ska lmnas in av tillverkaren till det anmldaorgan som hon eller han vljer. Anskan ska innehlla

1. tillverkarens namn och adress samt i frekommande fall namn och adress frtillverkarens representant inom den Europeiska unionen,

2. skriftlig frskran att samma anskan inte har givits in till ngot annatanmlt organ, och

3. den tekniska dokumentationen enligt 3 .

3 Den tekniska dokumentationen ska gra det mjligt att bedma hur pro-dukten verensstmmer med kraven i dessa freskrifter. Den ska omfatta pro-duktens konstruktion, tillverkning och funktion i den mn det behvs fr be-dmningen. Den ska ocks, i den utstrckning det r av betydelse fr bedm-ningen, innehlla

1. allmn typbeskrivning,

2. versiktliga konstruktions- och tillverkningsritningar samt scheman verexempelvis komponenter, delmonteringar och kretsar,3. beskrivningar och frklaringar som behvs fr att frst dessa ritningar och

scheman och hur produkten fungerar,4. en lista ver de standarder som eventuellt fljs eller beskrivningar av de

lsningar som har valts fr att uppfylla de vsentliga kraven enligt dennafrfattning,

5. resultat av gjorda konstruktionsberkningar och genomfrdaunderskningar, och

6. provningsrapporter.

4 Skanden ska till det anmlda organets frfogande stlla en typ

(provexemplar) som r representativ fr den planerade tillverkningen. Detanmlda organet fr begra in ytterligare typer om s krvs fr att genomfraprovningsprogrammet.

5 Det anmlda organet ska1. granska den tekniska dokumentationen och frvissa sig om att typen r

tillverkad i verensstmmelse med denna samt identifiera vilka delar som rkonstruerade enligt gllande tillmpliga harmoniserade standarder i den mnsdana finns utarbetade och vilka delar som r konstruerade utan tillmpning avsdana standarder,

7/26/2019 BFS 2011:11 EVP 3

5/12

BFS 2011:11EVP 3

5

2. utfra eller lta utfra vederbrliga underskningar och ndvndiga prov-ningar fr att, nr standarder inte har fljts, kontrollera om de lsningar somtillverkaren har valt uppfyller de tekniska kraven i denna frfattning, och

3. utfra eller lta utfra vederbrliga underskningar och ndvndiga prov fratt, nr tillverkaren valt att flja tillmpliga standarder, kontrollera om dessaverkligen har fljts.

Det anmlda organet ska i samrd med skanden bestmma var underskningaroch ndvndiga provningar ska utfras.

6 Om typen uppfyller kraven, ska det anmlda organet utfrda ett EG-typintygtill skanden. Intyget ska innehlla

1. tillverkarens namn och adress,2. slutsatser av underskningen, samt3. de uppgifter som behvs fr att identifiera den godknda typen.Till intyget ska det bifogas en lista ver de delar av den tekniska dokumentatio-

nen som r av betydelse. Det anmlda organet ska bevara en kopia av denna lista.

Tillverkaren ska tillsammans med den tekniska dokumentationen bevara kopiorav EG-typintyg och tillgg till dessa under minst tio r efter det att tillverkningenav produkten har upphrt. Om varken tillverkaren eller ngon som representerarhonom eller henne finns i den Europeiska unionen ska skyldigheten att hlla dentekniska dokumentationen tillgnglig vila p den som slpper ut produkten pmarknaden (importren).

7 Det anmlda organet ska utfrligt motivera ett avslag p en anskan omtypintyg.

8 Skanden ska underrtta det anmlda organ som bevarar den tekniskadokumentationen fr EG-typintyget om alla ndringar av den godknda

produkten.Det krvs ett nytt godknnande av produkten om ndringarna kan pverka

verensstmmelsen med de tekniska krav och vriga villkor fr att f anvndaprodukten som framgr av 2 kap. Det nya godknnandet utfrdas i form av etttillgg till det ursprungliga EG-typintyget.

9 Varje anmlt organ ska till vriga anmlda organ lmna information avbetydelse om utfrdade eller terkallade EG-typintyg och tillgg till sdana.vriga anmlda organ har rtt att f kopior av EG-typintyg och tillgg till dessa.Intygens bilagor ska st till deras frfogande.

5 Kap. Tillverkarens skerstllande av verensstmmelse medtyp och EG-frskran om verensstmmelse med typ

1 Tillverkaren ska skerstlla och frskra att produkten1. verensstmmer med typen enligt beskrivningen i EG-typintyget, och att2. produkten uppfyller tillmpliga krav i denna frfattning.Detta kallas bedmning av verensstmmelse med typ. Bedmningen kan ske

p fljande stt1. Enligt bestmmelserna i 35 med stickprovskontroll (modul C, se bilaga

1),2. med kvalitetsskring av produktionen enligt 618 (modul D, se bilagan),

eller

7/26/2019 BFS 2011:11 EVP 3

6/12

BFS 2011:11EVP 3

6

3. med kvalitetsskring av produkten enligt 1931 (modul E, se bilaga 1).

2 Tillverkaren ska lta anbringa CE-mrkningen p varje apparat samt upp-rtta en skriftlig frskran om verensstmmelse. I frskran ska tillverkaren venange identifikationsnumret fr det anmlda organ som ansvarar fr kontroll enligt1315 eller 2628 .

Kontroll av produkten genom stickprov (modul C)

3 Tillverkaren ska vidta alla de tgrder som behvs fr att det i tillverknings-processen ska skerstllas att de tillverkade produkterna verensstmmer medtypen enligt beskrivningen i EG-typintyget och med kraven p verkningsgradenligt denna frfattning.

4 Tillverkaren ska bevara en kopia av frskran om verensstmmelse underminst 10 r efter det att tillverkningen av produkten har upphrt. Om varken till-

verkaren eller ngon som representerar honom finns inom Europeiska unionenska skyldigheten att hlla den tekniska dokumentationen tillgnglig vila p densom slpper ut produkten p marknaden (importren).

5 Det anmlda organ som tillverkaren har valt ut, ska utfra eller lta utfrakontroll av produkten med slumpvisa mellanrum. Bland frdiga produkter ska detanmlda organet p plats ta ut ett tillrckligt antal provenheter, underska dessaoch utfra de provningar som anges i eventuella standarder eller motsvarande

provningar, fr kontroll av om produkten verensstmmer med de tekniskakraven enligt denna frfattning.

Om en eller flera av de kontrollerade produkterna inte uppfyller dessa krav, skadet anmlda organet vidta lmpliga tgrder ssom att underrtta Boverket som

utvar marknadskontroll av dessa produkter enligt 8 kap. 3 3 plan- och byggfr-ordningen (2011:338). Bestmmelser om tgrder som marknadskontrollmyndig-heten fr vidta finns i 11 kap. plan- och bygglagen (2010:900).

Kvalitetsskring av produktionen (modul D)

6 Tillverkaren ska anska om att f sitt kvalitetssystem fr den berrda pro-duktionen bedmt hos ett anmlt organ som han eller hon vljer. Anskan skainnehlla

1. alla upplysningar av betydelse fr den planerade produktkategorin,2. dokumentation om kvalitetssystemet,3. den tekniska dokumentationen fr den godknda typen, och

4. en kopia av EG-typintyget.

7 Kvalitetssystemet ska skerstlla att produkterna verensstmmer medtypen enligt beskrivningen i EG-typintyget och med de tillmpliga kraven i dennafrfattning.

8 Alla de faktorer, krav och bestmmelser som tillverkaren har tagit hnsyntill ska dokumenteras p ett systematiskt och verskdligt stt i form av skriftligariktlinjer, rutiner och anvisningar. Denna dokumentation av kvalitetssystemet skamjliggra en enhetlig tolkning av kvalitetssystemets program, planer, manualeroch dokument.

Dokumentationen ska framfr allt innehlla en fullgod beskrivning av

7/26/2019 BFS 2011:11 EVP 3

7/12

BFS 2011:11EVP 3

7

1. uppsatta kvalitetsml samt ledningens organisatoriska struktur, ansvar ochbefogenheter nr det gller produktkvalitet,

2. tekniker, processer och systematiska frfaranden som ska anvndas vid till-verkning, kvalitetskontroll och kvalitetsskring,

3. underskningar och provningar som ska utfras fre, under och efter till-verkningen och hur ofta dessa ska utfras,

4. kvalitetsdokumenten, ssom granskningsrapporter och provningsresultat,kalibreringsresultat, redogrelser fr berrd personals kvalifikationer osv., och

5. hur vervakning sker av att syftad produktkvalitet uppns och att kvalitets-systemet fungerar effektivt.

9 Det anmlda organet ska bedma kvalitetssystemet fr att avgra om kraveni 7 och 8 r uppfyllda. verensstmmelse med dessa krav ska frutsttas frkvalitetssystem som fljer tillmplig harmoniserad standard. Bland bedmarnaska minst en ha erfarenhet av bedmning inom berrd produktteknologi. Ett

besk i tillverkarens lokaler ska ing i bedmningsfrfarandet.

10 Tillverkaren ska ta sig att fullgra de skyldigheter som r frenade meddet godknda kvalitetssystemet och att vidmakthlla det s att det frblir nda-mlsenligt och effektivt.

11 Tillverkaren ska underrtta det anmlda organ som har godknt kvalitets-systemet om alla ndringar som planeras i systemet. Det anmlda organet ska tastllning till ndringsfrslag samt avgra om systemet med sdana ndringarfortfarande uppfyller kraven i 7 och 8 eller om en ny bedmning r ndvndig.

12 Organet ska meddela tillverkaren sitt beslut om kvalitetssystemet godknnseller inte. Organet ska d redovisa slutsatserna av underskningen samt motiven

till bedmningen. Detsamma gller vid prvning av ndringar i systemet.

Det anmlda organets kontroll

13 Det anmlda organet ska regelbundet genomfra kontroller fr att frskrasig om att tillverkaren fullgr de skyldigheter som r frenade med det godkndakvalitetssystemet och tillmpar det p rtt stt. Det anmlda organet ska ge tillver-karen rapporter om kontrollerna.

14 Det anmlda organet fr beska tillverkaren utan frvarning. I sambandmed sdana besk fr det anmlda organet, om s behvs, utfra eller lta utfra

provningar fr att kontrollera att kvalitetssystemet fungerar p riktigt stt.

Det anmlda organet ska ge tillverkaren rapporter om genomfrda besk ochen provningsrapport ver eventuella provningar.

15 Tillverkaren ska fr kontrollen ge det anmlda organet tilltrde till lokalerfr tillverkning, kontroll, provning och lagring och ska vidare tillhandahlla allndvndig information, srskilt om

1. dokumentation av kvalitetssystemet, och2. kvalitetsdokumenten, ssom granskningsrapporter och provningsresultat,

kalibreringsresultat, redogrelser fr berrd personals kvalifikationer osv.

16 Om kvalitetssystemet inte uppfyller kraven, fr det anmlda organet ter-kalla godknnandet och d ska 12 tillmpas.

7/26/2019 BFS 2011:11 EVP 3

8/12

BFS 2011:11EVP 3

8

17 Tillverkaren ska under minst 10 r efter det att tillverkningen av produktenhar upphrt kunna visa upp fljande fr marknadskontrollmyndigheterna

1. dokumentation som avses i 6 2,2. dokumentation av ndringar som avses i 11 , och3. sdana beslut och rapporter frn det anmlda organet som avses i 12, 13 och

14 .

18 Varje anmlt organ ska till vriga anmlda organ lmna upplysningar avbetydelse om utfrdade och terkallade godknnanden av kvalitetssystem.

Kvalitetsskring av produkterna (modul E)

19 Tillverkaren ska hos ett anmlt organ, som han eller hon vljer ut, anskaom att f kvalitetssystemet fr sina pannor och anordningar bedmt. Anskan skainnehlla

1. alla upplysningar av betydelse om den planerade kategorin av pannor elleranordningar,2. dokumentation om kvalitetssystemet,3. den tekniska dokumentationen fr den godknda typen, och4. en kopia av EG-typintyget.

20 Inom ramen fr kvalitetssystemet ska varje panna eller anordning under-skas och de provningar ska utfras som anges i eventuella standarder ellermotsvarande provningar fr kontroll av att produkten verensstmmer med detekniska kraven i 2 kap.

21 Alla de faktorer, krav och bestmmelser som tillverkaren har tagit hnsyn

till ska dokumenteras p ett systematiskt och verskdligt stt i form av skriftligariktlinjer, rutiner och anvisningar. Denna dokumentation av kvalitetssystemet skaskerstlla en enhetlig tolkning av kvalitetssystemets program, planer, manualeroch dokument.

Dokumentationen ska framfr allt innehlla en fullgod beskrivning av1. uppsatta kvalitetsml samt ledningens organisatoriska struktur, ansvar och

befogenheter nr det gller produktkvalitet,2. underskningar och provningar som ska utfras efter tillverkningen,3. hur vervakning ska ske av att kvalitetssystemet fungerar effektivt, och av4. kvalitetsdokumenten, ssom granskningsrapporter och provningsresultat,

kalibreringsresultat, redogrelser fr berrd personals kvalifikationer osv.

22 Det anmlda organet ska bedma kvalitetssystemet fr att avgra omkraven i 20 och 21 r uppfyllda. verensstmmelse med dessa krav skafrutsttas fr kvalitetssystem som fljer tillmplig harmoniserad standard.

Bland bedmarna ska minst en ha erfarenhet av bedmning inom berrdproduktteknologi. Ett besk i tillverkarens lokaler ska ing i bedmnings-frfarandet.

23 Tillverkaren ska ta sig att fullgra de skyldigheter som r frenade meddet godknda kvalitetssystemet och att vidmakthlla det p ett ndamlsenligt ocheffektivt stt.

7/26/2019 BFS 2011:11 EVP 3

9/12

BFS 2011:11EVP 3

9

24 Tillverkaren eller den som representerar honom eller henne ska underrttadet anmlda organ som har godknt kvalitetssystemet om alla ndringar som

planeras i systemet.Det anmlda organet ska ta stllning till ndringsfrslag och avgra om

systemet med sdana ndringar fortfarande uppfyller kraven i 20 och 21 ellerom en ny bedmning r ndvndig.

25 Organet ska meddela tillverkaren sitt beslut om kvalitetssystemet godknnseller inte. Organet ska d redovisa slutsatserna av underskningen samt motiventill bedmningen. Motsvarande gller vid prvning av ndringar i systemet.

Det anmlda organets kontroll

26 Det anmlda organet ska regelbundet genomfra kontroller fr att frskrasig om att tillverkaren vidmakthller och tillmpar kvalitetssystemet och drmedfullgr de skyldigheter som r frenade med det godknda kvalitetssystemet.Tillverkaren ska f kontrollrapporter.

27 Det anmlda organet fr dessutom beska tillverkaren utan frvarning. Isamband med sdana besk fr det anmlda organet, om s krvs, utfra eller ltautfra provningar fr att kontrollera att kvalitetssystemet fungerar p ett riktigtstt.

Det anmlda organet ska ge tillverkaren rapporter om genomfrda besk meden provningsrapport ver eventuella provningar.

28 Tillverkaren ska fr kontrollen ge det anmlda organet tilltrde till lokalerfr kontroll, provning och lagring och ska vidare tillhandahlla all ndvndiginformation, srskilt i fljande avseenden

1. dokumentation av kvalitetssystemet,

2. teknisk dokumentation, och3. kvalitetsdokumenten, ssom granskningsrapporter och provningsresultat,

kalibreringsresultat, redogrelser fr berrd personals kvalifikationer osv.

29 Om kvalitetssystemet inte uppfyller kraven, fr det anmlda organetterkalla godknnandet och d ska 25 tillmpas.

30 Tillverkaren ska under minst 10 r efter det att tillverkningen av pannaneller anordningen har upphrt kunna visa upp fljande frmarknadskontrollmyndigheten

1. dokumentation som avses i 19 3,2. dokumentation av ndringar som avses i 24 , och

3. sdana beslut och rapporter frn det anmlda organet som avses i 2527 .

31 Varje anmlt organ ska till vriga anmlda organ lmna upplysningar avbetydelse om utfrdade och terkallade godknnanden av kvalitetssystem.

6 Kap. Krav fr att bli ett anmlt organ

1 Organet, dess chef eller den personal som har ansvaret fr att utfraverifieringsprovning fr inte vara konstruktr, tillverkare, leverantr ellerinstallatr av de anordningar som de ska kontrollera och inte heller vararepresentant fr ngon sdan part. De fr vare sig delta direkt i konstruktion,

7/26/2019 BFS 2011:11 EVP 3

10/12

BFS 2011:11EVP 3

10

tillverkning, frsljning eller underhll av dessa pannor och anordningar ellerrepresentera parter som r engagerade i sdana aktiviteter. Detta utesluter inte atttekniska upplysningar kan utvxlas mellan tillverkaren och organet.

2 Personalen ska utfra verifikationsprovningarna med den strsta yrkes-integritet och tekniska kompetens och mste st fria frn all ptryckning och

pverkan, srskilt av ekonomisk art, som kan inverka p deras bedmning ellerresultatet av kontrollen, speciellt frn personer eller grupper av personer medintresse av verifieringsresultaten.

3 Organet ska ha den personal och de hjlpmedel som behvs fr att p ettriktigt stt kunna utfra de administrativa och tekniska uppgifterna i sambandmed verifieringen. Det mste ocks ha tillgng till den utrustning som behvs frspeciell verifiering.

4 Den personal som genomfr kontrollen ska ha

1. grundlig teknisk och yrkesmssig utbildning,2. tillrcklig kunskap om kraven p de provningar de utfr,3. tillrcklig erfarenhet av sdana provningar, och4. frmga att upprtta de intyg, protokoll och rapporter som utgr bevis om

provningen.

5 Personalens opartiskhet ska garanteras. Personalens ln fr inte vara bero-ende av antalet utfrda provningar eller av resultaten av sdana provningar.

7 Kap. CE-mrkning

CE-mrkning om verensstmmelse med kraven

1 CE-mrkning anger att pannor eller anordningar verensstmmer medkraven i denna frfattning och med vriga bestmmelser som rr medgivande tillCE-mrkning. Generella bestmmelser om CE-mrkning finns i artikel 30.130.5i Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008om krav fr ackreditering och marknadskontroll i samband med salufring av

produkter och upphvande av frordning (EEG) nr 393/9323samt i lagen(1992:1534) om CE-mrkning.

2 CE-mrket ska fstas p pannorna p s stt att mrkningen r vl synlig,

lttlst och inte kan utplnas.Anordningar som avses sljas separat mste vara CE-mrkta och tfljas av enEG-frskran om verensstmmelse med godknd typ som anger de parametrarsom efter montering gr att de uppnr den nyttoverkningsgrad som framgr 2 kap.2 .

Det r frbjudet att p pannor och anordningar fsta mrkningar som kan vilse-leda tredje man vad gller CE-mrkningens innebrd och utformning. Andramrkningar fr anbringas p pannor och anordningar frutsatt att detta inteminskar CE-mrkningens synlighet eller lslighet.

3

EUT L218, 13.8.2008, s. 30 (Celex 2008R0765).

7/26/2019 BFS 2011:11 EVP 3

11/12

BFS 2011:11EVP 3

11

1. Denna frfattning trder i kraft den 2 maj 2011.2. Genom frfattningen upphvs Boverkets freskrifter (BFS 1997:58) om

effektivitetskrav fr nya vrmepannor som eldas med flytande eller gasformigtbrnsle4.

3. CE-mrkning som har skett fre den 2 maj 2011 enligt den upphvda frfatt-ningen har fortsatt giltighet under frutsttning att CE-mrkningen verens-stmmer med de d gllande kraven.

P Boverkets vgnar

JANNA VALIK

Annika Wessel

4

Senast ndrad (BFS 2006:5) EVP 2.

7/26/2019 BFS 2011:11 EVP 3

12/12

BFS 2011:11EVP 3

12

Bilaga 1

Principschema ver Boverkets freskrifter om effektivitetskrav fr n ya vrmepannorsom eldas med flytande eller gasformigt brnsle