Barns kroppsuppfattning - DiVA portal694135/FULLTEXT01.pdf · 2014. 2. 5. · variera en del (Reiss...
Transcript of Barns kroppsuppfattning - DiVA portal694135/FULLTEXT01.pdf · 2014. 2. 5. · variera en del (Reiss...
Barns kroppsuppfattning
Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om vad som finns inuti
människokroppen och matens väg genom kroppen?
Children's body image What has three, four and five year olds for knowledge about what's inside the human body and the food's path through the body?
Johanna Hallberg
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Ämne Biologi
Avancerad nivå 15 Hp
Handledare: Eva Bergman
Examinator P-A Viebke
2014
Abstract
The purpose of my work was to find out what children aged three, four and five have
knowledge of what is inside the body and the food's path through the body. I interviewed ten
children using qualitative interviews. The children's thoughts about the human body varied
some but it turned out that the children had a good knowledge of how the body looks inside
children's response was that inside the body, we have; heart, brain, bones, muscles, blood and
a stomach.
The results show that the five – year olds have greater knowledge of the organs names and
their functions in the body. Generally, the investigation shows that all the children have
knowledge of that there is a skeleton inside their body the older children also mentioned a
brain, a heart and blood. It also showed that children in the age of five have a deeper
understanding of what is happening with the food we eat. This can be related to children's age,
experience and knowledge.
Keywords: children, comprehension, human body, organs
Sammanfattning
Syftet med mitt arbete var att ta reda på vad barn i åldrarna tre, fyra och fem har för
kännedom om vad som finns inuti människokroppen och matens väg genom kroppen. Tio
barn intervjuades genom kvalitativa intervjuer.
Barnens tankar kring människokroppen varierade en del men det visade sig att barnen hade en
god kunskap om hur kroppen ser ut inuti och även matens väg genom kroppen. Barnens svar
var att inuti kroppen har vi; hjärta, hjärna, skelett, muskler, blod och en magsäck.
Resultatet visar att femåringarna har större kunskaper om organens namn och dess funktioner
i kroppen. Generellt visar undersökningen att alla barnen har en specifik kunskap om att inuti
vår kropp finns det ett skelett, en hjärna, ett hjärta och blod. Barnen i femårsåldern har en
djupare förståelse vad det är som händer med maten vi äter. Detta kan ha med barnens åldrar,
erfarenheter och kunskap att göra eftersom resultatet skiljer sig mellan dessa olika
åldersgrupper.
Nyckelord: barn, människokroppen, organ, uppfattningar
Innehållsförteckning
Inledning ............................................................................................................................................1
Bakgrund ........................................................................................................................................1
Syfte ...............................................................................................................................................2
Frågeställning .................................................................................................................................2
Metod ................................................................................................................................................3
Urval ..............................................................................................................................................3
Datainsamlingsmetoder ...................................................................................................................3
Procedur .........................................................................................................................................4
Databearbetning ..............................................................................................................................4
Resultat ..............................................................................................................................................5
Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om vad som finns inuti människokroppen ...................5
Vad anser tre, fyra och femåringar händer med maten vi äter? .........................................................7
Sammanfattning av resultat .............................................................................................................8
Resultatdiskussion ..........................................................................................................................9
Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om människokroppen? .......................................9
Vad anser tre, fyra och femåringar händer med maten vi äter ......................................................9
Reliabilitet .................................................................................................................................... 10
Hur kan vi jobba med kroppen i förskolan ..................................................................................... 10
Slutsatser ...................................................................................................................................... 11
Referenslista ..................................................................................................................................... 12
Bilagor.............................................................................................................................................. 13
Bilaga 1 ........................................................................................................................................ 13
Bilaga 2 ........................................................................................................................................ 14
Bilaga 3 ........................................................................................................................................ 15
1
Inledning
Bakgrund
I förskolan ska man jobba utefter att varje barn "Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga
och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt
välbefinnande" (Skolverket, 2010, s. 10) och detta gör pedagoger med hjälp av olika lekar,
sånger, rim och ramsor, gymnastik eller olika projekt eller teman om kroppen för att barnen
ska öka sin förståelse för sin egen kropp.
Tamm (1996) har visat att också vuxna personer och barn har en del oklarheter kring vad som
finns inuti människokroppen och det har även visats sig att en del vuxna människor inte riktigt
vet var hjärtats, njurarnas eller leverns plats i kroppen är. En del vuxna trodde att vi
människor hade två levrar och att gallblåsan hade sin placering i magtrakten. När det gäller
yngre barn och deras uppfattning kring vad som finns inuti vår kropp beskrivs det att de inte
har någon uppfattning om vad som finns inuti kroppen, utan bara vad som har stoppats in i.
Skulle vi pedagoger be barnen rita vad som finns inuti vår kropp skulle de ha ritat en
människa med olika födoinnehåll i kroppen som tillexempel köttbullar eller korvar
(Tamm 1996).
Tamm (1996) som hänvisar till en forskning som gjordes 1935 på barn mellan fyra och tretton
år, som skulle beskriva vad som finns inuti människokroppen och den visade att de yngsta
barnen trodde att det var mat som fanns inuti kroppen, medan de äldre barnen, från cirka elva
år, hade en mer nyanserad kunskap. De äldre barnen hade kunskap om att människan hade ett
skelett, njurar och att det fanns muskler i kroppen (Schilder och Wechler, 1935 i Tamm,
1996). Tjugo år senare gjordes ytterligare en studie på barn i åldrarna elva år och uppåt som
skulle beskriva människokroppens insida och resultatet visade att barnen kunde placera
mellan sex till nio organ på korrekt plats i kroppen och ett av det populäraste organ som
ritades dit var hjärtat, skelettet, lungorna, hjärnan och en del ritade även dit blodkärlen i
kroppen (Tait och Ascher, 1955 i Tamm, 1996). Samma resultat som Tait och Ascher (1955)
fick fram i deras undersökning som Tamm (1996) beskriver visades i en internationell studie
som gjordes i elva länder av Reiss, Tunnicliffe, Andersen, Bartoszeck, Carvalho, Chen,
Jarman, Jonsson, Manokore, Marchenko, Mulemwa, Novikova, Otuka, Teppa, Van Rooy
(2002) på barn i åldrarna fyra till femton år där barnen fick rita ut de organ de kände till och
resultatet i denna studie överrensstämde med att de mest populäraste dit ritade organen var
även där hjärtat, skelettet, lungorna, hjärnan, blodet o blodkärlen.
Tamm (1996) liksom Zetterqvist och Kärrqvist (2007) beskriver att yngre barn brukar kunna
rita ut och lokalisera var tillexempel hjärtat sitter i kroppen och att vi människor har ett hjärta
för att vi ska kunna leva och att hjärtat är rött. Vidare beskrivs att barn under sju år inte vet att
vi människor har lungor men barnen vet istället att vi behöver luft för att kunna andas. Fyra-
och fem- åringar visste att inuti vårt huvud finns det en hjärna och när det gällde femåringarna
visade det sig att de trodde att hjärnan inte var nödvändig för att vi människor ska kunna
springa, gå, eller leka (Susan Carey, 1985 i Zetterqvist och Kärrqvist, 2007). När barnen i
fyra- och fem- årsålder skulle beskriva vad som händer med maten vi äter framkom att alla
2
barnen visste att det finns mat i magen. Däremot visste de inte att det finns inre organ som
hjälper maten att brytas ner i inne i kroppen utan denna kunskap tillkommer senare i ett barns
utveckling (Andersson, 2001). Enligt Tamm (1996) som hänvisar till forskarna Schilder och
Wechler (1935), Tait och Ascher (1955) visade på att de lät barnen i de olika åldrarna fått
göra en redogörelse för vilka organ de kunde. Det visade sig att de äldre barnen kunde flest
namn på organ än vad de yngre barnen kunde. En aspekt på dessa studier är att barnen kan
tolka hur vi ser ut inuti kroppen olika och detta kan dels bero på barnens ålder och dels på hur
frågorna ställs till barnen eller hur frågorna tolkas av barnen vilket leder till att svaren kan
variera en del (Reiss m.fl., 2002).
Barn utvecklas i stadier och det går inte att hoppa över något stadium eftersom en fas
förbereder ett barn för nästa mognadsperiod (Andersson, 2001). Mognadsfaserna; 1) det
sensomotoriska stadiet (0-1,5 år), 2) det preoperationella stadiet (2-7 år), 3) det konkreta
operationernas stadium (7- 11 år), och 4) det formella operationernas stadium (från 11-12 år
och till vuxenålder), (Tamm, 1996, s. 13).
Barn i förskoleåldern befinner sig i det preoperationella stadiet och kan koppla ihop
handlingar och ordsymboler (Evenshaug och Hallen, 2001; Tamm, 1996). Treåringen är inne i
en ganska lugn och harmonisk ålder och börjar kunna behärska sin kropp och dess rörelser.
Då brukar barnet utforska sin omvärld med hjälp av olika saker och lekar. Vid fyra års ålder
kommer barnet i en mer aktiv och motorisk fas och de behöver mer yta för att kunna röra sig
och få mer kontroll över sin kropp och använder den väl i olika situationer. Barn i fem års
ålder är oftast mer motorisk lugna, barnet behärskar nu sin kropp på ett annat sätt och de kan
även sitta stilla en längre stund (Tamm, 1996). I slutet av det preoperationella stadiet när
barnet är fyra - fem år brukar de ha en uppfattning om vad som finns inuti vår kropp. När
barnet är fem- sex år brukar de kunna använda sin kunskap om de organ i kroppen barnet
känner till tillexempel kan barnet beskriva att maten finns i magen och att blodet är rött
(Tamm, 1996).
En intressant aspekt är hur barn egentligen skaffar sig kunskap om de olika organen som finns
inuti människokroppen. Hur kommer det sig att ett barn kan peka ut magens placering innan
de kan peka ut hjärtats placering? Och varför vet barn mer om hjärtat än om hjärnan och
lungorna?
Syfte
I läroplanen för förskolan beskrivs det att vi ska sträva efter att varje barn utvecklar sin
"kroppsuppfattning" (Skolverket, 2010. s. 10). Syftet med min studie är att undersöka vad tre,
fyra- och femåringar har för kroppsuppfattning.
Frågeställning
Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om vad som finns inuti
människokroppen?
Vad anser tre, fyra och femåringar händer med maten vi äter?
3
Metod
Urval
Min undersökning fokuserar på barn i åldrarna tre, fyra till fem år på en förskola belägen i
mellersta Sverige i ett mångkulturellt område. Jag valde denna förkola för att pedagogerna vet
vem jag är och för att barnen känner mig vilket gör att intervjuerna blir en mer avslappnad
situation för barnen. Personalen godkände detta och jag har tagit hänsyn till de
forskningsetiska kraven för att få intervjua barn lämnade jag ut ett samtyckes brev (bilaga 1)
till de berörda vårdnadshavarna och bad om deras tillåtelse att intervjua och spela in deras
barn.
Barngruppen på den förskola där intervjuerna genomfördes bestod utav 20 barn i åldrarna ett
till fem år och barngruppen består både och av pojkar och flickor. Tretton barn blev
tillfrågade att delta i min undersökning och sju stycken barn i åldrarna ett och två år blev inte
tillfrågade att delta i min undersökning. Jag lämnade ut tretton samtyckesbrev till alla berörda
tre, fyra och femåringar. Det blev ett bortfall på tre barn vilket berodde på att föräldrarna inte
lämnade tillbaks samtyckesbreven. Sammanlagt intervjuades tre, 3-åringar, tre, 4-åringar och
fyra, 5-åringar.
Datainsamlingsmetoder
Jag har med två metoder i min studie, kvalitativa intervjuer och bildteckningar av en
människa där endast konturerna var i fyllda.
kvalitativa intervjuer (semistrukturerad) genomfördes med barnen för att ta reda på deras
uppfattning om människokroppen och matens väg genom kroppen. Kvalitativa intervjuer
innebär att endast frågeområdena är bestämda i förväg och syftet med det kvalitativa
frågesamtalet är att den jag gör en intervju med kan ge ett så uttömmande svar som möjligt.
Frågorna måste anpassas så att personen jag intervjuar får ta upp vad hon/ han vill
(Johansson och Svedner, 2010).
Intervjufrågorna utformades efter mina frågeställningar. Jag hade sammanlagt tio
intervjufrågor (bilaga 2). Frågeområden som berördes var vad barnen har för kännedom om
vad som finns inuti kroppen och dessa intervjufrågor ska ge svar på frågeställning ett, vad kan
du göra med din kropp? vad finns inuti kroppen? vad finns det för något inuti huvudet och vad
har den för uppgift? vad är hjärtat och var sitter det? vad har hjärtat för form? hur stort är
hjärtat tror du? vet du vad hjärtat har för uppgift i din kropp? Dessa intervjufrågor ska ge svar
på frågeställning två, varför behöver vi mat? vad händer med maten du äter? hur och varför
växer kroppen? För att fånga barnens intresse visade jag en bild av en människa (bilaga 3) där
endast konturerna är avritade. Här fick barnen en chans att rita vad de tror finns inuti
människokroppen. Metoden att använda sig av en bild i intervjusituationen kan hjälpa till att
synliggöra barnets tankevärld, om hur de tänker och uppfattar något (Dovenborg och
Pramling Samuelsson, 2007).
4
Procedur
Förskolan kontaktades, där min undersökning skulle genomföras. Pedagogerna på förskolan
blev informerade om att jag skulle göra en C- uppsats och att jag skulle vilja göra intervjuer
med barn i åldrarna tre, fyra och fem år. Pedagogerna godkände att jag kunde få göra min
undersökning där. Sedan förberedde jag ett samtyckesbrev till de berörda vårdnadshavarna
där jag presenterade mig och beskrev syftet med min undersökning. I samtyckesbrevet gavs
föräldrarna möjlighet att godkänna eller icke godkänna att deras barn fick intervjuvas och att
intervjun skulle spelas in. Jag informerade också att barnen var helt anonyma, att deltagandet
var frivilligt och att intervjun kommer att ske enskilt med varje barn. Vidare beskrev jag att
allt inspelat material kommer att förstöras när hela mitt arbete är sammanställt och jag
berättade även att jag inte kommer att använda mig av barnens namn, utan bara ålder på
barnen. Jag lämnade ut samtyckesbreven till de berörda föräldrarna och när samtyckesbreven
blivit återlämnade till förskolan gick jag dit och bestämde en passande dag när intervjuerna
kunde genomföras. När intervjuerna började så gick jag med ett barn i taget till en plats som
jag valt ut som var en lugn och trygg för barnet och där jag kunde stänga dörren. Genom att
välja ut en lugn och trygg plats för intervjun ville jag öka möjligheten för barnet att fokusera
och inte tappa intresset för intervjun (Dovenborg och Pramling Samuelsson, 2007).
Intervjuerna började med att barnen fick sitta mitt emot mig så att jag och barnet fick en bra
ögonkontakt med varandra. Att ha en bra ögonkontakt med varandra leder till att man vill
bevara intresset genom hela intervjun. Men detta kräver också att man som intervjuvare kan
sina frågor utantill så att man inte behöver bläddra bland sina papper, vilket kan leda till att
barnet tappar koncentrationen (Doverborg och Pramling Samuelsson, 2007).
Jag inledde intervjun med att berätta för barnet vad intervjun skulle handla om, vilket leder
detta till att man skapar en bra samtalssituation för den intervjuade (Dovenborg och Pramling
Samuelsson, 2007). Därefter ställde jag mina frågor och när jag frågade barnen vad de tror
finns inuti vår människokropp och avslutningsvis tog jag fram bilden av en människa
(bilaga 3) och varje barn fick rita och berätta vad de ansåg finnas inuti vår kropp.
Varje intervju i varade i cirka 15 - 20 minuter beroende på vilka svar barnen gav och även på
hur mycket de ritade på bilden. Intervjuerna spelades in med hjälp av min mobiltelefon, vilket
är ett bra hjälpmedel eftersom det är svårt att hinna med att skriva ner hela intervjun, men det
gäller som intervjuvare att man är väl förberedd med de tekniska hjälpmedlen (Dovenborg
och Pramling Samuelsson, 2007). När alla intervjuerna var klara gjorde jag en
sammanställning av alla barnintervjuer och efteråt när sammanställningen var renskriven och
klar raderades alla intervjuer med barnen.
Databearbetning
Jag lyssnade av och renskrev alla intervjuer och transkriberade de i ett dokument på datorn.
Jag skrev ut de sammanställda intervjuerna och tittade på varje sammanställd intervjufråga
och strök under det som var relevant för min undersökning. Sedan strukturerades
intervjusvaren och aktiviteten med de ritade organteckningarna. Jag kategoriserade först
barnen i tre åldersgrupper: 3-åringar, 4-åringar och 5-åringar. Sedan har jag kunnat
5
kategorisera ut de ritade organen hjärta, hjärna, skelett, blod, magsäck och muskler som
barnen hade ritat ut på bilderna i organteckningarna. Jag scannade sedan av en del barnens
teckningar för att visa deras kunskap om de olika organen som visas i resultatdelen. Jag
gjorde sedan en tabell som presenteras i resultatdelen som visar andel barn som har svarat i
procent om vilka organ tre, fyra och femåringarna hade kännedom om.
Resultat
Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om vad som finns inuti
människokroppen
Figur 1 visar att 65 % av treåringarna, 100 % av fyraåringarna och 100 % av femåringarna
som kände till att vi människor har ett hjärta inuti kroppen. Uppfattningen om att vi
människor har en hjärna visade sig att det var 33 % av treåringarna och 33 % av fyraåringarna
och 75 % av femåringarna som kände till att vi människor har en. (figur 1). Inuti
människokroppen så finns det ett skelett och det visade sig att det var 100 % av treåringarna,
100 % av fyraåringarna och 100 % av femåringarna som hade kännedom om att vi har ett
(figur 1). Blodet i kroppen visade sig att det inte var någon av treåringarna som ritade dit men
33 % av fyraåringarna och 50 % av femåringarna hade en kännedom kring att blodet finns
inuti kroppen (figur 1). Att det finns muskler i kroppen visade sig inte var någon av
treåringarna eller fyraåringarna som ritade dit det men 25 % av femåringarna som kände till
att det finns muskler inuti oss människor (figur 1). Organet magsäcken visade sig att ingen
utav treåringarna eller fyraåringarna ritade dit men 25 % av femåringarna hade kännedom om
att det finns en magsäck inuti människokroppen (figur 1).
Figur 1. Andel tre, fyra och femåringar som hade kunskap om de olika organen i kroppen.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Hjärta Hjärna Skelett Blod Muskler Magsäck
An
del
bar
n s
om
har
sva
rat
i pro
cen
t.
3-åring 4-åring 5-åring
6
Barnen i min undersökning kunde namnge var hjärtat sitter i kroppen och de flesta utav
barnen kunde rita dit hjärtat som har sin placering i bröstet.
Figur 2. Hjärtats placering i människokroppen enligt en fyraåring som ritat in ett hjärta i en uppvisad bild av en
människokropp.
Vidare i min undersökning visade sig att de flesta utav barnen kunde förklara att vårt hjärta
dunkar och slår i kroppen och detta visste barnen eftersom de själva har känt att hjärtat gör
det. Ett barn menade på att man inte kan leva utan ett hjärta och ett annat barn associerade
hjärtat till en sjukdom genom att berätta att man kan ha ont i hjärtat. Citerat barn berättar:
"Jag känner en som har haft ont i hjärtat"(5-åring). Alla barnen i min studie beskrev formen
på människohjärtat som ett hjärta. Vidare jämförde några barn hjärtats storlek med något
födoämne t.ex. en köttbulle. Citerat barn berättar: "Jag tror att hjärtat är lika stort som en
köttbulle" (3-åring).
I vad som finns inuti vårt huvud visade sig att tre, fyra och femåringar hade olika
uppfattningar om. Några barn kunde namnge att innanför vårt huvud finns det en hjärna. Få
barn kunde namnge hjärnas funktion och att människans hjärna är en slags central som styr
oss människor så att vi kan t ex leka och tänka.
Hjärtat
7
Barnen i min undersökning kunde ange att det finns ett skelett i kroppen. Barnen beskrev att
det är viktigt att vi människor har ett skelett för annars kan vi människor varken kan leka eller
springa. Barnen kunde även namnge att skelettet inuti människokroppen och att det är vitt och
hårt. Citerat barn berättar: "Skelettet är hårt inuti mig" (3- åring).
Figur 3. Skelettets placering i människokroppen enligt en treåring som har ritat dit skelettet i en uppvisad bild
av en människokropp.
Vad anser tre, fyra och femåringar händer med maten vi äter?
En del utav barnen i min undersökning kunde namnge varför vi människor behöver mat och
svaren som angavs var att äter vi inte mat så kommer vi människor inte leva eller växa mera
och att vi kommer även bli hungriga och trötta. Matens väg genom kroppen beskrevs utav ett
barn genom att den ritade organteckningen och barnet kunde namnge vad det är som händer
med maten vi äter.
Vidare fick barnen rita på organteckningarna och berätta om vad det är som händer med
maten vi äter. Det övervägande svar som angavs var att de ansåg att födan åker ner i magen
efter vi har svalt den. Ett barn kunde namnge att när man har svalt maten åker födan först ner i
magen och sedan åker den ut i armarna och sedan ner i benen och sist ner till fötterna.
8
Ett utav barnen i min undersökning kunde namnge och rita dit processen för matens väg
genom kroppen från det vi stoppar från munnen och tills att maten hamnar i magsäcken där
den mosas sönder. Citerat barn berättar "Man äter maten genom sin mun, sedan åker
köttbullarna ner i ett rör och rinner ner till magen, sedan mosas maten och sedan mosas
maten mer inne i magen och där inne samlas all mat som jag har ätit" (5- åring).
Figur 4. Visar på matspjälkningsprocessen och magsäckens placering enligt en femåring som har ritat in det i
en uppvisat bild av en människokropp.
Diskussion
Sammanfattning av resultat
Det finns en skillnad i kunskap om vad som finns i kroppen mellan barn i olika åldrar och
generellt kunde femåringarna fler organ än tre- och fyraåringarna. Bland femåringarna fanns
barn som kunde rita ut eller namnge upp till fem till sex organ i kroppen. Bland fyraåringarna
fanns det barn som kunde rita ut eller namnge upp till fyra till fem organ. Bland treåringarna
fanns det barn som kunde rita eller namnge upp till tre organ i kroppen. Barnens uppfattningar
om människokroppen varierade en del i min undersökning. Den första uppfattningen om
människokroppen var hos de flesta utav barnen var att de kunde gå, springa, leka och dansa
med sin kropp. Några utav barnen särskilt, fyra och femåringarna hade en annan uppfattning
om människokroppen genom att de visste att de finns flera organ inne i kroppen tillexempel
ett skelett och en hjärna. Min undersökning visade på att en del barn relaterade mat till
människans insida, men även visar undersökningen på att det är flera barn som har en
kännedom om vad som finns inuti människokroppen genom deras ritade organteckningar.
Matens väg genom kroppen hade många utav barnen kännedom om att den hamnar i magen
Här åker maten in.
Här åker maten ner i ett rör
Maten hamnar i magsäcken.
Här ner i magen mosas maten
9
efter att vi svalt den, men det visade sig att ett barn kunde namnge och rita ut de olika stegen i
matspjälkningsprocessen.
Resultatdiskussion
Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om människokroppen
Min studie visar att barnen har en viss oklarhet när det gäller deras kroppsuppfattning, några
av barnen visste inte varför vi har en kropp utan associerade istället till vad de kunde göra
med sin kropp tillexempel; gå, dansa och springa.
Mitt resultat om vad som finns inuti människan överensstämmer inte med tidigare resultat och
enligt Tamm (1996) som hänvisar till forskarna Schilder och Wechler (1935) och Tait och
Ascher (1955) som skriver att om barn skulle få rita om vad som finns inuti människan skulle
de rita ut magsäcken med födoinnehåll. Min undersökning visade istället på att alla barnen
som intervjuades har en god kroppsuppfattning om att vi har olika organ inuti kroppen. Vidare
visade min undersökning på att de mest populäraste organen som ritades ut av barnen på deras
organteckningar var skelettet, hjärtat, hjärnan, blodet vilket även Reiss m.fl.(2002)
internationella studie visade också på.
Enligt Tamm (1996) som hänvisar till forskarna Schilder och Wechler (1935) och Tait och
Ascher (1955) visade deras forskning på att de yngre barnen från fyra årsålder relaterade mat
till människans insida, vilket även min undersökning visade att en del barn gör och den visade
även på att det är flera utav barnen som har en mer utvecklad kännedom om vad som finns
inuti kroppen och min undersökning så visade den på att barnen hade en god
kroppsuppfattning om att vi människor har ett skelett, en hjärna, ett hjärta, blod, magsäck och
muskler inuti oss. Enligt Tamm (1996) som hänvisar till forskarparet Schilder och Wechler
(1935) hade barn i elvaårsålder denna specifika kunskap i deras undersökning.
De flesta av de yngre barnen i min undersökning visste att hjärtat sitter i bröstet, att hjärtat är
rött denna uppfattning hos barnen i min undersökning överensstämmer med tidigare studier
som har visats i Zetterqvist och Kärrqvist (2007) forskningsöversikt. Ser man till hjärtats
uppgift visste barnen i min undersökning att hjärtat dunkar och slår och de jämförde även
hjärtats storlek med något födoämne, vilket överrensstämmer med det Tamm (1996) som
beskriver att oftast förskolebarn vet och gör.
I min undersökning visade sig att barnen hade kunskaper om hjärnan och om hjärnans
funktioner. Undersökningen som jag gjorde visade att barn i femårsåldern vet varför vi
människor har en hjärna och vad den är till för, medans tidigare studier enligt Zetterqvist och
Kärrqvist (2007) som hänvisar till Susan Carey (1985) undersökning att den visade på att barn
i femårsåldern trodde att hjärnan inte var nödvändig för oss människor så att vi kan t ex ska
kunna springa, gå, eller leka. I min undersökning visste ett barn att vi människor måste ha en
hjärna för annars kan vi varken leka eller tänka.
10
Vad anser tre, fyra och femåringar händer med maten vi äter
När barnen fick berätta om matens väg genom kroppen var det inte lätt för barnen eftersom de
inte har de olika begreppen för att beskriva matspjälkningsprocessen. De flesta av barnen i
min undersökning beskrev att efter vi har svalt födan hamnar den i magen vilket
överrensstämmer med tidigare studier som Tamm (1996) skriver om att barn i yngre åldrar
gör. Men även mitt resultat i min undersökning visade tydligt på att barn har en kännedom om
matspjälkningsprocessen och enligt en forskningsöversikt som Andersson (2001) skriver om
har visat att denna kännedom kommer först när barnet är runt elva år och detta
överrensstämmer inte utan min undersökning visade istället på att barn i förskoleåldern har en
god uppfattning om matens väg genom kroppen.
Reliabilitet
De enskilda barnintervjuerna genomfördes på samma sätt med alla barnen. Det som varierade
var hur frågorna ställdes till varje barn t ex i en del intervjufrågor fick jag fråga ja barnen t ex
hur menar du? kan du ge mig ett exempel och detta berodde på hur barnen svarade på min
fråga och även hur barnet uppfattade frågan jag ställde. Under intervjuerna använde jag mig
av min mobiltelefon som fungerade bra för att hjälpa mig att fånga upp varje barns svar. Alla
barnen verkade vara trygga med mig eftersom de visste vem jag var vilket gör hela intervjun
situationen mer avslappnad. De flesta av barnen var fokuserade under hela intervjun men
några av barnen som var tre år var lite mindre fokuserade vilket kan bero på att frågorna
kunde ha varit för svåra att förstå vilket kan betyda att resultatet kan ha påverkats. Alla barnen
i de olika åldrarna fick rita dit de organ de kände till på teckningarna vilket bidrog till att jag
anser att barnen fick en god uppfattning av barnens kännedom om vad som finns inuti
människokroppen och matens väg genom kroppen. Jag anser också att validiteten är bra
eftersom jag använde mig av kvalitativa intervjuer som ger svar på mitt syfte och mina
frågeställningar.
Hur kan vi jobba med kroppen i förskolan
Som vuxen kan det vara svårt att förklara för barn i förskoleåldern om kroppen och dess olika
funktioner. Även vi vuxna har luddiga kunskaper om kroppen och de olika organens platser
och funktoner i kroppen (Tamm, 1996). Barnen i min undersökning hade inte någon klar
uppfattning om de inre organens funktioner vilket är helt förståligt eftersom det är inte är lätt
att förstå sig på kroppens olika organ.
Förskolan ska jobba efter att varje barn "Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och
kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande"
(Skolverket, 2010, s. 10) och detta gör vi med olika lekar, lekar, sånger, gymnastik och olika
projekt eller teman man har i förskolan. Jag anser att det är viktigt att vuxna ute i förskolans
verksamhet jobbar mer med vår människokropp hur vi ser ut inuti den och detta för att barnen
får en bra kroppsuppfattning. Barn är alltid nyfikna på hur vi ser ut och vad som finns inuti
vår kropp. När det gäller barns inlärning har miljön en stor betydelse i förskolan och den ska
stimulera barnets livslånga lärande (Sträng och Persson, 2003), vilket överensstämmer med
11
läroplanen för förskolan (Lpfö 98) att "Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar
och utmanar barnens utveckling och lärande" (skolverket, 2010, s. 9). Genom att hämta och
att bygga upp sin kunskap med hjälp av andra i ens omgivning är viktigt att vi vuxna har
kunskap om det vi vill lära ut till barnen. När vi pedagoger vill lära ut till barnen om vår
kropp är viktigt att vi pedagoger visar och känner på vår kropp för att barnen ska uppfatta och
få en bättre bild av vad som finns på vår kropp. Gör vi det kommer barnen få en bättre
kunskap och bild om kroppens inre (Karlsson, 2009). Jag anser även när vi ska lära ut om
kroppen kan vi leka fram barnets kunskap genom lekar, rita olika teckningar om kroppen. Att
samtala med varandra om kroppen leder till även till att barnet stimuleras och vill läras sig om
mer ämnet. Det är även viktigt att vi vuxna använder ett språk och korrekta begrepp för att
barnen redan från början ska få en bättre bild om kroppen och dess innehåll. Det är även
viktigt att börja redan i tidig ålder med biologiundervisningen om kroppen för att förskolan
skall kunna öka barnens kroppsuppfattning bättre (Sollén, 2013).
Slutsatser
I min undersökning visade det sig att kunskapen var olika bland barnen i åldrarna tre, fyra och
femårsåldern. Alla barn i min studie var i det preoperationella stadiet och min studie visar
således att barnen i början och slutet på detta stadium har väldigt olika kunskap. För att tolka
mina resultat i relation till barns utveckling krävs en mer nyanserad indelning än vad som ges
av Jean Piaget (Tamm, 1996).
Detta arbete har gett mig många nya erfarenheter som jag kommer att ha nytta av i min
yrkesroll som förskollärare. Jag är även glatt positivt överraskad över alla svar jag fått fram i
min studie om barns tankar om kroppen eftersom barnen på den förskolan där undersökningen
ägde rum har inte jobbat med ämnet kroppen förut.
För att vidareutveckla det jag har kommit fram till i min undersökning anser jag att det skulle
vara intressant att följa samma barn igen när de har blivit något år äldre och se om deras
kunskap och tankar har ändras något om kroppen.
12
Referenslista
Andersson, Björn (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Forskningsresultat
som ger nya idéer. Göteborgs universitet. Institutionen för ämnesdidaktik, Avdelningen
för naturvetenskap. Skolverket: Stockholm. Kalmar: Liber distribution
Doverberg, E & Pramling-Samuelsson, I (2000). Att förstå barns tankar- metodik för
barnintervjuer. Stockholm: Liber.
Evenshaug, O och Hallen, D (2001). Barn och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur
Johansson, B och Svedner, P- O (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:
Kunskapsföretaget AB.
Karlsson, F (2009). Barns tankar om den egna kroppen! Vad vet fyraåringar och sexåringar
om sin kropp! Examensarbete. Karlstads universitet. Fakulteten för samhälls- och
livsvetenskap. Avdelningen för biologi. Karlstad.
Reiss, M, J. Tunnicliffe, S, D. Andersen M, A. Bartoszeck, A. Carvalho, G, S. Chen, S-Y.
Jarman, T. Jonsson, S. Manokore, V. Marchenko, N. Mulemwa, J. Novikova, T. Otuka,
J. Teppa, S och Van Rooy, W. (2002). An international study of young people's
drawings of what is inside themselves. Journal of Biological Education, 36 (2), 58-64.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket
Sollén, J (2013). Kroppsuppfattning. Fyraåringar och sexåringars uppfattning om
människokroppens inre organ och matens väg genom kroppen. Examensarbete.
Karlstads universitet. Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. Avdelningen för
biologi. Karlstad.
Sträng, H, M och Persson, S (2009). Små barns stigar i omvärlden. Lund: Studentlitteratur.
Tamm, M (1996). Hälsa och sjukdom i barnens värld. Falköping: Liber .
Zetterqvist, A och Kärrqvist, C (2007). Naturvetenskap med yngre barn- en
forskningsöversikt. Interna rapporter (07:04) Göteborgs universitet, Instutitionen för
ämnesdidaktik, avdelningen för naturvetenskap. Utskrivet 2007-12-02.
13
Bilagor
Bilaga 1
Hej!
Jag heter Johanna Hallberg och läser till förskollärare med inriktningen naturkunskap i
vardagen. Jag är studerande på Karlstads universitet och gör nu min sista termin och jag håller
nu på med min C-uppsats. Arbetet kommer att handla om "Barns tankar om kroppen"
Examensarbete kommer att bygga på intervjuer med ert barn och det kommer att ske enskilt
och jag kommer att behöva spela in intervjun. Den inspelade intervjun kommer jag sedan
förstöra när arbetet är färdigt. Jag kommer inte att använda mig av några namn i arbetet, utan
bara ålder på barnen.
På grund av de forskningsetiska kraven vid intervjuundersökningar med barn krävs att du som
vårdnadshavare ger mig samtycke att genomföra min undersökning. Deltagandet är frivilligt
och kan närsomhelst avbrytas.
Kontakta mig gärna om du/ ni har några frågor.
Kontaktuppgifter
Mobil: 070 0947 295
Mail: [email protected]
Mitt barn får intervjuas
Ja □ Nej □
Mitt barn får spelas in.
Ja □ Nej □
Barnets namn: ____________________________
Målsmans underskrift__________________________
Lämnas åter till förskolan senast den:
Tack på förhand!
Johanna Hallberg
14
Bilaga 2
Intervjufrågor (Barn)
Område ett
Kännedom om vad som finns inuti människokroppen
Vad kan du göra med din kropp?
Vad finns inuti kroppen?
Vad finns det för något inuti huvudet och vad har den för uppgift?
Vad är hjärtat och var sitter det?
Vad har hjärtat för form?
Hur stort är hjärtat tror du?
Vet du vad hjärtat har för uppgift i din kropp?
Område två
Mat
Varför behöver vi mat?
Vad händer med maten du äter?
Hur och varför växer kroppen?
15
Bilaga 3